2448681G2031801978/79180propproppropProposition 1978/79:180PropositionProposition18001979-03-29 00:00:002024-12-27 14:47:032008-06-13 07:55:43om Iäroplan för grundskolan m. m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G203180/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G203180https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G203180
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79:180</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om läroplan för grundskolan m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 29 mars 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen föreslår riksdagen all anta de förslag som har
upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll denna dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:292.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar OLA ULLSTEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:228.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BIRGIT RODHE</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 proposilionen läggs fram förslag som berör grundskolans
läroplan, sambandet mellan grundskola och gymnasieskola och belygsällningen i
grundskolan. Utgångspunkt för förslagen är skolöverstyrelsens (SÖ:s) i april
1978 överlämnade Förslag till förändring av grundskolans läroplan och 1973 års
betygsutrednings belänkande (SOU 1977:9) Beiygen i skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gymnasieskolans språkprogram och inlagningsbestämmelser är
så ulformade att elevemas val i grundskolans årskurs 6 av altemalivkurser i
engelska och matematik och av tillvalsämnen i realiteten blir avgörande för
deras senare möjligheler alt välja främst ireåriga linjer i gymnasieskolan. I
proposilionen föreslås att sambandei mellan gmndskola och gymnasieskola skall
utformas så, atl olika val i grundskolan skall ge alla samma möjlighel att
välja studievägar i fortsalt utbildning. Därigenom upphör tillvalsämnen och
altemalivkurser alt skikta eleverna på olika studievägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 propositionen betonas att jämlikheten i skolan mäste
innebära en rätt lill goda kunskaper och färdigheter. Stor vikt läggs vid alt
varje skola söker ge alla elever goda färdigheier i alt tala, läsa, skriva och
räkna. Diagnostiskt material skall ställas till skolomas förfogande för atl
vara en hjälp vid fördelningen av insatser och slöd lill olika elever. Ökade
resurser för all möjliggöra arbele i delad klass i basfärdighelsämnen föreslås
lillföras skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ökad mångsidighel i innehåll och arbelssäil ses som en
lillgång för atl få fler elever alt uppleva skolan posilivi och grundlägga
iniresse för fortsatt utbildning. Ett fritt studieval betonas. På ulla studier
skall eleverna ges tid 1 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 180</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
intressevalda fördjupningsstudier inom de obliguloriska ämnenas ram. På
högstadiet föreslås dessa studier, som benämns temastudier, uppta en tid av
lolv veckotimmar som riktvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
högstadiet ingår dessutom ell tillvalsblock om elva veckotimmar i det fria
sludievalet. 1 lillvulsblockel skall vid alla skolor erbjudas ireåriga kurser i
tyska och franska (B-språk).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stor
vikt läggs också vid decentralisering. Skolslyrelsen förslås därför få beslula
om vilka kurser som skall förekomma i lillvalsblockei ulöver kurser i B-språk.
Sådana kurser kan bl. a. vara kurser i hemspråk eller kurser som innehåller
moment frän mer än ell av de obligaloriska ämnena. SÖ föreslås få i uppdrag att
som service till skolorna ularbeta kursplaner för tillvalskursema men också
länsskolnämnd, skolstyrelse och reklor kan utarbeta sådana kursplaner.
Kursemas längd föreslås kunnu variera från en termin lill ire år. Kursema fär
ej uigöra parallellkurser eller överkurser lill de obligaloriska ämnena. En
viss resursökning, relativt setl siörre vid små högstadieskolor, föreslås för
atl fler elevintressen än nu skall kunna lillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
temasiudier och tillvalsämnen finns på högsladiel tid för icke timplanebundna
verksamheier, i propositionen benämnda fria aktiviteter. Tillsammans kommer
lemastudier, tillvalsämnen och fria aktiviteter att svara för omkring 30% av
studietiden pä högsladiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fria
aktiviteter föreslås också införas på mellanstadiel genom att den
timplanebundna tiden minskas med tre veckolimmar. Dessulom föreslås atl
hemkunskapsmomenl om minst en veckotimme införs på lågstadiet och att tekniska
moment skall ingå i orienleringsämnena också på låg- och mellansladierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
högstadiet föreslås teknik bli obligatoriskt för alla med två veckotimmar inom
ramen för orienteringsämnena. Tiden för dessa utökas. Barnkunskap föreslås
också införas som särskilt ämne med utökad tid till en veckotimme.
Musikundervisning föreslås ske i delad klass under två veckotimmar i stället
för som nu i helklass under tre veckotimmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allemativkursema
i malematik och engelska föreslås vara kvar. Genom försöksverksamhet skall
fördelar och nackdelar med andra grupperingar utprövas. 1 B-språk föreslås
alternalivkurserna avskaffas fr. o. m. 1985/86. Ändringar i läromedel och
behovet av ett metodiskt ulvecklingsarbele motiverar en femårig övergångstid
fr. o. m. 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
proposilionen konstateras en stor samstämmighet i remissinstansernas synpunkter
på arbetssätten i skolan. Sä långt möjligt bör ett undersökande och
experimentellt arbetssätt eftersträvas. Teori och praktik, förklaring och
tillämpning bör varvas. Sambandet mellan skola och arbetsliv bör successivi
byggas ut så att den nu påbörjade försöksverksamheten med praktisk
arbelslivsorientering under 6- 10 veckor läsåret 1982/83 omfattar alla
kommuner. Ett ställningstagande beträffande arbetslivsorienleringens framtida
omfattning bör göras senasi den 1 juli 1982. Skolans ansvar för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ungdomar mellan 16 och 18 är, den s.k. ungdomsgarantin,
föresläs ulökad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Betygsättning
i grundskolan inskränks enligt proposilionen till årskurserna 8 och 9. Betygen
skall ges i en femgradig skala, där medelbetyget är tre. Övriga belyg skall ges
med hänsyn till elevemas preslalioner. Någon given proportion för de olika
betygsgradema skall inle finnas. Betyg som grund för urval till fortsatt utbildning
skall kompletteras med arbetslivserfarenhet, förutbildning, rangordning av
val, upprepad ansökan sumt könstillhörighet. Försöksverksamhet med belygsfri
inlagning till gymnasieskolan skall inledas. Frågan om betyg i gymnasieskolan
skall utredas av gymnasieutredningen (U 1976: 10).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Läroplunens
utformning föreslås bli en unnun än för närvarande. Till en kortfattad allmän
del som innehåller mål och riktlinjer, timplaner och kursplaner knyts ett
kommenlarmalerial som beskriver allemaliva sätl all arbela. Inom varje
rekiorsområde skall ulformas en arbelsplan som blir ell uitryck för den
enskilda skoluns ambilioner. Under genomförandeperioden lillförs
reklorsområdena en särskild resurs för plunering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läroplanen föreslås genomföras läsårel 1982/83.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i skollagen (1962:319)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därigenom föreskrives all 9 och 20 c §§ skollagen
(1962:319)' skull ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen tydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolslyrelsen skall beakla den allmänna uivecklingen på
skolväsendels område, följa skolväsendets lillsiånd inom kommunen och luga
ertbrderli-ga inilialiv för au bereda barn och ungdom i kommunen
lilifredsställande utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolslyrelsen skall vidare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i den mån
sådani ej lillkommer annan enligi besiämmelser som regeringen meddelar eller
enligi beslul som avses i 3 kap. 14 ij kommunallagen (1977:179), ombesörja de
angelägenheler avseende skolväsendel i kommunen, vilka äro all hänföra lill
förvaltning och verkställighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lillse all
verksamheien vid skolorna fortgår enligi gällande föreskrifter, och sörja för
samordning av och enhetlighet i verksamheien,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>främja
pedagogiska försök</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>c) främja pedagogiska försök och
lärarnas fortbildning sann</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och lärarnas fortbildning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) verka för samarbete mellan</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>d) verka för samarbete mellan<br>
hem och skola.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hem och skola sami</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) verka för jämsiälldhel mellan kvinnor och mån.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 c P</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulbildningsnämnden skall beakta den allmänna utvecklingen
på skolväsendets område, följa tillståndet i landstingskommunemas
gymnasieskola och taga erforderliga initiativ för att bereda ungdom i
landstingskommunen tillfredsställande utbildning i gymnasieskolan.
Utbildningsnämnden skall vidare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i den mån
sådant ej tillkommer annan enligt beslämmelse som regeringen meddelar eller
enligt beslul som avses i 3 kap. 14 § kommunallagen (1977:179), ombesörja de
angelägenheler avseende landstingskommunens gymnasieskola, vilka äro alt
hänföra till förvallning och verkställighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lillse, att
verksamheten vid landstingskommunens gymnasieskola fortgår enligt gällande
föreskrifier och sörja för samordning av och enhetlighet i verksamheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>främja
pedagogiska försök</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>c) främja pedagogiska försök och
lärarnas fortbildning Mwf</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och läramas fortbildning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) verka för samarbele mellan</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>d) verka för samarbete mellan<br>
hem och skola.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hem och skola samt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:158.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■ Lagen omtryckt 1970:1026.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Senaste lydelse 1977:194.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Senaste lydelse 1977:194.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uldrag<br>
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanlräde 1979-03-29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: slatsminisler Ullsten, ordförande, och
slalsråden Sven Romanus. Mundebo, Wikslröm, Friggebo, Huss, Rodhe, Hansson,
Enlund, Lindahl, Winlher, De Geer, Gabriel Romanus, Tham, Bondeslam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: slalsrådet Rodhe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om läroplan för grundskolan m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen lämnade den 3 juni resp. den 23 juni 1976 vissa
uppdrag till skolöverstyrelsen (SÖ). Uppdragen avsäg dels en läroplansöversyn,
dels vissa ålgärder rörande praktisk arbelslivsorieniering inom grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ har den 5 april 1978 lämnat Förslag lill förändring av
grundskolans läroplan, I förslagei berör SÖ också den prakliska
arbetslivsorienleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del huvudsakliga innehållet i SÖ:s förslag har av SÖ
sammanfallals i en till utbildningsdepartementet den 16 februari 1979
överlämnad promemoria. Sammanfattningen bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga I.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efter
remiss har yuranden över förslaget avgeits av riksrevisionsverket (RRV),
statskontoret, socialstyrdsen, länsskolnämnderna i Stockholms, Uppsala,
Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands,
Blekinge, Krisliansiads. Malmöhus. Hallands, Göleborgs och Bohus, Älvsborgs,
Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs,
Väsiernorriands, Jämilands, Väslerholiens och Norrbollens län, universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ), arbetsmarknadsslyrelsen (AMS), statens avialsverk,
statens personalnämnd, statens kullurråd, statens handikappråd, statens
instniii för läromedelsinformation (SIL), brottsförebyggande rådet (BRÅ),
gymnasieuiredningen (U 1916:\0), decenlraliseringsulredningen (Kn \915:f)l),
jämställdhetskommittén (Ju 1976:08), slatskonirollkommntén (Kn 1976:06),
kommittén om kommunal vuxenutbildning (U \91S:04), folkbildningsulredningen (U
1975:04), omsorgskommittén (S 1977:12), delegationen för ungdomens
sysselsättningsfrågor (A 1978:01), statens invandrarverk (SIV), statens</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ungdomsråd. Tjänstemännens centralorganisalion (TCO), Landsorganisaiionen
i Sverige (LO), Ceniralorganisaiionen SACOISR. Svenska arbeisgivarejöreningen
(SAF), Sveriges Industri- och Hantverksorganisation (SHIO - Familjeföretagen),
Svenska kommunförbundet, Kiruna, Haparanda, Bodens, Piteå, Luleå, Älvsbyn. Pajala.
Kalix, Överkalix, Jokkmokks, Arvidsjaurs. Skellefteå. Lycksele. Umeå,
Vilhelmina, Siorumans, Norsjö, Robertsfors, Härjedalens, Bergs, Åre,
Strömsunds, Bräcke. Ragunda, Örnsköldsviks, SoUefteå, Timrå, Hudiksvalls,
Bollnäs, Söderhamns, Gävle, Ljusdal, Nordanstigs, Ovanåkers, Ludvika. Avesta,
Hedemora, Faluns, Mora, Smedjebackens. Älvdalens, Orsa. Malungs. Arboga,
Köpings, Sala, Västerås, Norbergs, Hallsiahammars, Kimgsörs, Heby. Surahammars.
Lindesbergs. Karlskoga, Askersunds, Kumla. Örebro, Hällefors, Hallsbergs.
Arvika. Filipslads. Karlsiads, Årjängs, Grums, Forshaga, Munkfors, Siorfors,
Eda, Kils, Falköpings, Tidaholms, Hjo, Skövde, Skara, Marieslads, Töreboda.
Tibro. Gölenc, Vara, GiUlspångs, Åmåls, Ulricehamns. Borås. Alingsås,
Trollhällans, Vänersborgs, Svenljunga, Marks, Melleruds, Bengisjors, Tranemo,
Vårgårda. Lerums, Ale, Fårjdanda, Dals-Eds, Uddevalla, Lysekils, Kungålvs,
Mölndals, Göleborgs, Tanums, Tjörns, Parlille, Härryda, Kungsbacka, Varbergs,
Falkenbergs, Laholms, Halmslads, Trelleborgs, Ysiads, Eslövs, Helsingborgs,
Landskrona, Lunds, Malmö, Sjöbo, Skurups, Svedala, Burlövs, Slaffansiorps,
Svalövs, Hässleholms, Ångelholms, Simrishamns, Krisliansiads, Båsiads,
Åstorps, Klippans, Perstorps, Osby, Bromölla, TomeUlla, Örkelljunga, Östra
Göinge, Sölvesborgs, Karlshamns, Karlskrona, Olofslröms, Gotlands, Borgholms,
Vimmerby, Oskarshamns, Nybro, Kalmar, Emmaboda, Mönsterås, HiiUsfreds, Högsby,
Ljungby, Vä.xjö, Markaryds, Älmhulis, Alvesta, Tingsryds, Lessebo, Tranås,
Eksjö, Vetlanda, Jönköpings, Vaggeryds, Gislaveds, Gnosjö, Mjölby. Motala,
Norrköpings, Linköpings, Finspångs, Ålviåabergs. Boxholms, Kinda, Ydre,
Ödeshögs, Strängnäs, Katrineholms, Flens, Oxelösunds, Nyköpings, Vingåkers,
Enköpings, Uppsala, Håbo, Sigtuna, Norrtälje, Vaxholms, Lidingö, Solna, Nacka,
Söderlälje, Siockholms, Solleniuna, Danderyds, Upplands-Bro, Tyresö, Haninge,
Boikyrka, Järfälla, Värmdö, Vallentuna och Upplands Väsby kommuner.
Landstingsförbundet, Utbildningsnämnderna i Stockholms, Östergötlands och
Värmlands läns landsiing. Centerns ungdomsförbund (CUF), Folkpartiets
ungdomsförbund (FPU), Kommunistisk ungdom (KU), Kristen Demokratisk Ungdom
(KDU), Moderata ungdomsförundei (MUF), Sveriges socialdemokraiiska ungdomsförbund
(SSU), Centerpartiets kvinnoförbund. Folkpartiels kvinnoförbund, Moderaia
samlingspariieis kvinnoförbund. Socialdemokratiska kvinnoförbundet, Fredrika
Bremerförbundei, Sveriges elevers centralorganisation (SECO), Elevförbundel,
Riksförbundet Hem och Skola (RHS), De handikappades riksförbund (DHR).
Handikappades ceniralkommillé (HCK), Riksidrottsförbundet, Aktiv ungdom.
Förbundet Vi Unga, Unga</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örnars riksförbund, Sliidlejörbiindel Vuxenskolan, Svenska
kyrkans uibildningsnämnd, Samkrislna skolnämnden. Sveriges krisina ungdomsråd,
Sveriges skolkuraiorers förening. Svenska jörbiindel för specialpedagogik,
Biologilärarnas jörening. Föreningen lärare i religionskunskap. Föreningen
lärare I samhällskunskap, Geograjllärarnas riksförening, Hisloridärarnas
rik.sförening. Riksföreningen för lärarna i malemaiik,,fysik och kemi.
Riksföreningen för lärare i modema språk. Svenska gymnasiiklärarsäUskapei,
Svensklärarföreningen, Föreningen Svenska läromeddsprodit-ceiiler. Nordiska
kidliiisekrelariaiet i Köpenhamn samt Svenska naliir-skyddsföreniiigen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däruiöver har ell slori antal synpunkier i ärendei lämnals
av 1974 års lärarutbildningsuiredning (LUT 74). skolstyrelser,
föräldraföreningar, orgunisalioner, skolpersonal och elever m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanfattning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet i detiu ärende som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kungl. Maj:l bemyndigade den 16 februari 1973 dåvarande
chefen för ulbildningsdepariementei all tiUkalla sju sakkunniga med uppdrag
ull pröva frågan om betygsättning i grundskola och gymnasieskola. De sakkunniga
antog benämningen 1973 års belygsulredning. Ulredningen avlämnade i april 1977
sitt belänkande (SOU 1977:9) Beiygen i skolan. Ulredningens sammanfattning av
sill förslag bör fogas till proiokollei för della ärende som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av
socialsiyrelsen, slaiisliska centralbyrån (SCB), skolöverstyrelsen (SÖ) efter
hörande av länsskolnämnderna, universitets- och högskoleämbelei (UHÄ), statens
ungdomsråd, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), 1974 urs lärarulbildningsulredning
(U 1974:04) (LUT-74), gymnasieuiredningen (U 1976:10), Svenska kommunförbundei,
Landsiingsförbundei. Siockholms, Malmöhus, Göleborgs och Bohus, Örebro och
Väslerholiens läns landslingskommuner, Boikyrka, Solna, Siockholms, Uppsala,
Oxelösunds, Finspångs, Linköpings, Norrköpings, Jönköpings, Ljungby, Vä.xjö,
Emmaboda, Kalmar, Gollands. Karlskrona, Ronneby, Kristianstads. Malmö,
Trelleborgs, Halmslads, Göleborgs, Vänersborgs, Skövde, Karlstads, Torsby,
Hallsbergs, Örebro, Västerås, Gävle, Härnösands, Vilhelmina, Umeå, Luleå och
Pajala kommuner, Landsorganisaiionen i Sverige (LO), Tjänsiemännens
ceniralorganisaiion (TCO). Centralorganisationen SACOISR, Svenska
arbeisgivarejöreningen (SAF). Riksförbundet Hem och Skola (RHS), Elevförbundel,
Sveriges elevers centralorganisation (SECO), Fredrika Breiner-förbimdel,
Husmodersförbundei Hem och Samhälle, Svenska kvinnors vänsierförbund, Cenierns
kvinnoförbund, Folkpariieis kvinnoförbund, Moderaia .samlingspariieis
kvinnoförbund, Sveriges socialdemokraiiska kvinnoförbund, Cenierns
ungdomsförbund. Folkpartiets ungdomsjörbund. Moderata ungdomsförbundel,
Sveriges socialdemokratiska ungdomsjörbund och Sveriges Jörenade studentkårer.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däruiöver har ell slorl antal synpunkier i ärendei lämnuts
av skolstyrelser, föräldruföreningur, organisationer, skolpersonul och elever
m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En summanfatining av remissylirundenu bör fogas lill
proiokollei i della ärende som bilaga 4. 1 summunfullningen redovisus
yllrundenu i vad de berör grundskolun och inlugningen lill gymnusieskolun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förändring av grundskolans läroplan somjag i del
följande kommer all föreslå bygger på ell förslug från skolöversiyrelsen.
Diskussionen kring SÖ:s läroplunsförslug hur varil omfullunde. Även om ell
slorl unial remissinstanser unförl kriiisku synpunkier på förslugel föreligger
ändock en bred enighel om ull en förändring av grundskolans läroplan är
nödvändig med hänsyn ull ull riksdagen år 1976 beslulal om en reformering av
skolans inre arbele. Del är mol denna bakgrund man skall se mina förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jug uvser ull lu upp dels de frågor som behundlus i SÖ:s
förslag lill förändring av grundskolans läroplan, dels de förslag i 1973 års
belygsulrednings belänkande som uvser betyg i grundskolun och inlugning lill
gymnasieskolan. Till övriga förslag i beiygsuiredningens belänkande avser jag
att åierkomma i samband med milt slällningslagande lill gymnasieuiredning-ens
(U 1976:10) kommande förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ansluining litl mina förslag angående grundskolans
läroplan har jag också funnit skäl atl behandla SÖ:s skrivelse den 10 november
1977 till regeringen. I skrivelsen föreslår SÖ bl.a. alt bestämmelser förs in
i skollagen (1962:319) om all skolslyrelserna och ulbildningsnämnderna skall
verka för jämsiälldhel mellan kvinnor och män.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har efter sumråd med chefen för
ulbildningsdepariemenlel i proposilionen behandlal vissa frågor om slulbelyg
från grundskolan, avgivet inom kommunal och slutlig vuxenulbildning. Jug hur
däremot i det här sammanhanget inte tugit upp de konsekvenser som minu förslug
kommer ull få för den kommunala vuxenulbildningens läroplaner på
grundskolenivå. Jag förutsätter au chefen för ulbildningsdepariemenlel
ålerkommer lill dessa frågor i sambund med behundlingen av förslag från
ulredningen (U 1978:04) om kommunal vuxenulbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För överblickens skull redovisas i ansluining lill de
förslag som tas upp lill behundling även vissa förslag som inle fordrar beslul
av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Grundskolans utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Utgångspunkt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förslug om förändring av grundskolans läroplan som SÖ
lagt fram är ett led i en omfattande reformverksamhet. I den har ingåll beslul
om skolans inre arbete (prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367)
och om nyll statsbidrag till gmndskolan m.m. (prop. 1977/78:85, UbU</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1977/78:21, rskr 1977/78:260). Vidare har propositionen
(prop. 1978/79:159) med förslag till lagom rätt lill ledighet för vissa
föreningsuppdrag inom skolan, m.m. nyligen förelagts riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reformernas syfte har varit att ge skolan bättre
möjligheter alt hjälpa elever med svårigheler, atl bredda konlaklerna mellan
skola och närsamhälle och att öka det lokala ansvarei för skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Besluten har berört både arbetssättet i skolan och skolans
organisaiion och ledning. De har successivi trätt i kraft. Fr.o.m. innevarande
budgetår lillämpas ett nytl statsbidragssystem med friare resursanvändning.
Samtidigt har samlad skoldag börjat införas efter lokala beslut. En
skolledaml-bildning startade år 1977, och år 1978 påbörjades en omfaUande
personal-lagsfortbildning, som avseraii främja samverkan inom arbetsenheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läroplansförslaget måsle ses i della sammanhang. SÖ har
också inledningsvis i förslagei under rubriken Vägar lill uiveckling tagit upp
nägra allmänna principfrågor. Även om dessa ulföriigt behandlades i samband
med riksdagens beslut om skolans inre arbete år 1976 kan det finnas anledning
atl åler beröra dem i den mån nya aspekter lillkommil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ny läroplan är emellertid också ett led i en
läroplansutveckling som påbörjades redan på 1940-lalet och fortsatte med 1962
och 1969 års läroplaner (Lgr 62 och Lgr 69). Genom dem har gmnden lagts till
en för alla gemensam nioårig skola, som utgör den självklara utgångspunkten
för all fortsatt skolutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetssituationen i skolan växlar mycket starkt mellan
olika kommuner, skolor och klasser. Generella omdömen om arbetsmiljö och
resultat blir nästan alllid missvisande. Det finns en stark arbetsglädje och
trivsel hos många lärare och elever, medan andra upplever mer av besvikelser och
svårigheter. 1 många fall rör det sig om problem, som man bara kan göra något
åt i den enskilda skolan eller klassen. 1 andra fall handlar del om allmänna
samhällsproblem, som hör samman med bosiadsförhållanden och familjesituation.
Men del är uppenbart all åtskilliga problem också har att göra med förhållanden
inom skolan som fömtsälter cenlrala beslul om ändrad organisation eller fömyade
riktlinjer för att kunna lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är exempelvis inte lillfredssiällande när
undersökningar visar att mellan 15 och 20% av de elever som genomgåti årskurs 9
inte ens läser och skriver lika bra som genomsnittseleven i årskurs 6. Del
måste vara en rättighet för varje elev att efter nio års skolgång ha fått
gmndläggande kunskaper och färdigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är lika otillfredsställande att elever och föräldrar
redan när bamen går i årskurs 6 ivingas göra lillval och välja kurser som sedan
blir avgörande för elevernas fortsatta siudier och yrkesliv. Ett sådant system
har i betydande omfattning missgynnat många bam och lett till en påtaglig
social snedrekryiering vid val av yrke och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elevernas iniresse för skolan avtar ofta under högstadiet.
Skoltröttheten är påfallande hos många. Del är nödvändigt att i betydligt
större utsträck-</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning än hiuills ta till vura lärurnus men även unnun
personals kännedom om tonäringur. Den initiativkraft som finns ute pä skolorna
mäsle utnyttjas för att genom eu mångsidigt och varierat kursutbud fä eleverna
ull upplevu skolan som meningsfull. Att uppemot 6 % av eleverna nu lämnar
grundskolan med ofullständig utbildning är en utmaning som släller krav på
förnyelse av innehåll och arbetssätt i skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Au eleverna lillbringar lång lid inom skolun hur i många
full lell lill un de stär främmande för del sumhälle och urbeisliv där de
senare skall verku. Skolu och arbetsliv måsle durt'ör i frumiiden knylus summan
i belydligt siörre ulsiräckning än vad som varil möjligl hiuills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är bl.a. dessa förhållanden som moiiverar de
läroplansförändringar jag i del följunde kommer all föreslå. Men ocksä undru
åtgärder - ulöver dem som redan vidlagils som en följd uv riksdagens beslul om
skolans inre arbete - är angelägna för att skapa förutsäuning för en positiv
skolutveckling. Jag avser senare att föreslå regeringen atl förelägga
riksdagen förslag om bl.a. skolstorlek och lokalplanering. 1 sammanhanget
villjag också erinra om all den s.k. normgruppen inom ulbildningsdepariemenlel
nyligen presenleral en deballskrift. Skolan skall fostra, som är avsedd all
ligga lill grund för en bred diskussion mellan alla som har anknyining lill
skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan förändringarna av läroplanen behandlas i detalj vill
jag markera några väsenlliga rikilinjer som bör prägla det fortsatta
reformarbeiei inom grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser har berört allmänna målfrågor.
Enligt TCO kan siarka skäl anföras för en ny diskussion om en gemensam
målsättning för hela barn- och ungdomsskolan. Riksförbundei Hem och Skolu (RHS)
hur påpekat de motsägelser och spänningur som ligger i den ofta upprepade
formuleringen att skolan skall främja elevens allsidiga utveckling. Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) har belonal atl hela ungdomsskolan måsle betraktas som en enda
utbildningssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om grundskolans mål berör myckel långsikliga
problem. Sedan de nuvarande målen och riktlinjerna för grundskolan
ursprungligen formulerades har många förhållanden i samhällel förändrais.
Framför alli gäller detta arbelslivel och den arbetsmarknad tonåringar möler.
Men också kunskapssynen har i viss mån ändrat karaktär och vår kännedom om människans
utveckling från barn till vuxen har vidgals. Viklen av atl relalionerna mellan
individuella mål och samhälleis mål klarare ullalas har belo-nats i deballen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol denna bakgrund anserjag alt en samlad prövning av
målsättningen för hela ungdomsskolan och en därmed sammanhängande översyn av
olika utbildningsformer inom ungdomsskolan är angelägen. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer senare atl föreslå regeringen atl ge
gymnasieutredningen i uppdrag att i sitl arbele överväga dessa problem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Sambandet mellan grundskola och gymnasieskola</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När grundskolan infördes år 1962 skapades en
organisaioriski sammun-hållen, obligalorisk skolu uv samma längd för alla
elever. Del lidigare ur-valssyslemei ersalies av elevernas och föräldrarnas
friu vul uv oliku ämnen, allernulivkurser och linjer. Samiidigi bevurudes en
slurk unknyining mellun elevernus vul i grundskolun och deras möjligheler lill
vidare siudier i gymnasiel. I årskurs 9 utformades vissa linjer som direkl
gymnasieförbe-redande. Vissu lillval och allernalivkurser utgjorde förutsäuning
för vidare siudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den reviderade läroplanen från år 1969 (Lgr 69) innebar
mindre förändringar i dena avseende. Kopplingen mellan val av tillvalsämne och
val av senare utbildning upphävdes. Men någon förändring av gymnasieskolan som
en följd av della beslul genomfördes inte. Det betyder all en elev som inle
läsl franska eller tyska i grundskolan, i det följande för enkelhetens skull
benämnda B-språk, i praktiken får svårare atl bedriva siudier på vissa treåriga
linjer (humanistisk, samhällsvelenskapiig, ekonomisk och nalurveienskaplig)
därför all de tvingas atl samtidigt börja med tvä nybörjar-språk i
gymnasieskolans försia årskurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del val av tillvalsämne men också av allmän eller särskild
kurs i engelska och matematik som elever och föräldrar träffar redan då eleven
går i årskurs 6 har därför i realiteten stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all senare kunna genomgå exempelvis naturvetenskaplig
linje i gymnasieskolan är del en klar fördel om eleven redan i årskurs 6
väljer B-språk - även om hans inlressen i övrigi borde ha lell honom till att
välja exempelvis teknik - och han måste ha valt särskild kurs i matematik och
engelska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För närvarande krävs särskild kurs i engelska för
behörighet till treåriga linjer och till flera specialkurser. Särskild kurs i
malematik krävs för tvåårig leknisk linje och för naturvetenskaplig linje och
fyraårig teknisk linje jämte olika specialkurser. 1 B-språk på treåriga linjer
bygger språkprogrammet på särskild kurs i grundskolan. Särskild kurs är dock i
detla senare fall inget formelll krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 högstadiets konstruktion fmns således fortfarande
inbyggd en indirekl differentiering av eleverna. Liksom all tidig
differentiering förstärker den en social snedfördelning. Den missgynnar barn
frän hem utan studielradi-tion. Övergången från en urvalsskola till en skola
med lillval har därför lett lill belydligt mindre social utjämning än vad många
ursprungligen förväntade sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är rikligt, vilkel hävdats i debatten, alt en social
snedfördelning i skolan i dag innebär mindre olägenheier än tidigare, efiersom
också vissa ivååriga linjer i gymnasieskolan, kan ge allmän behörighel lill
högskolan. Trois detta kvarslår faklum att lillvalssyslemels och
allernalivkursernas samband med gymnasieskolans ireåriga linjer bidragil till
ett socialt beting-al urval till en lång rad utbildningar i högskolan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del nuvarande sambandei mellan vissa val på grundskolan
och vissa linjer i gymnasieskolan kan därför inle accepleras. Grundskolan
måsle få framiräda som en skola ulformad efter sina egna villkor, inte beroende
uv efterföljande skolformers inträdeskrav och konstruktion. Eleverna mäsle
kunna välju oliku ämnen, kurser och akliviieier under grundskoleliden ulan atl
della påverkar deras senare studiemöjligheier.Därigenom knyls hela grundskolan
samman med gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detla föruisäiier bl.a. all inlrädeskruven lill de
Ireårigu linjernu i gymnasieskolan och språkprogrammel pä dessa linjer ändrus.
Ell nyll spräkpro-grum bör utformas. Förslag om ett sådant som lillgodoser de
krav jag angell, presenlerades redan år 1975 av SÖ. Förslaget har
remissbehandlats. Det visar på möjligheten alt också förbättra
språkutbildningen i gymnasieskolan. Ett nylt språkprogram breddar dessutom
rekryteringen för treåriga linjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jug avser alt senare åierkomma till regeringen med förslag
om hur språkutbildningen på ireåriga linjer och inlrädeskraven lill
gymnasieskolan mer i detalj skall utformas. Jag vill erinra om atl SÖ i sill
förslag till nytl språkprogram visade atl ett sådani språkprogram inle behöver
innebäru några koslnadsökningar. Till konsekvenserna för allemativkursema i
engelska och matematik återkommerjag i avsnitt 4.7.5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringarna bör träda i krafl fr.o.m. läsårel 1985/86 då
den förslu årskull, som följt den nyu läroplanen, lämnar grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förändring av detla slag har genomgripande betydelse
för studiesituationen i grundskolan. Valel av olika ämnen och aktiviteter
kommer då även i realiteten all få samma värde för elevernas senare sludie- och
yrkesval. Ell vikligl led i ire decenniers skolulveckling kan därigenom
förverkligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är vikligl atl grundskolans utformning kan ske frän
dennu utgångspunkt. Inom ett fritt val av fördjupningsuppgifter, lillvalsämnen
och fria akliviieier inlär därvid lillvalsämnena inle längre någon särslällning
genom att som nu skikta eleverna för kommande studier. En mångsidig och intresseväckande
verksamhei kan utformas under den samlade skoldagen. Hur denna verksamhei
organiseras - som individualisering inom klassens ram eller i form av teman,
projektstudier, ämnen, kurser eller fria akliviieier -biir huvudsakligen en
fråga om vad som i olika fall är pedagogiski önskvärl och resursmässigt
möjligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Jämlikhet — en rätt till goda kunskaper och
färdigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 likhet med bl.a. riksförbundei Hem och Skola (RHS)
anserjag atl den aUvariigaste ojämlikheten i dagens skola är att många elever
har stora och irreparabla kunskapsblottor i elementära avseenden. Delta
handikapp i skolan förlängs till en social och psykologisk vanmakt under resten
av livel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och bidrur, som RHS päpekul. all lägga grunden för ell
negaiivi sociall arv för näsla generation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lunkegång frumkommer lydligl också i den redogörelse
för verk-sumhelsårel 1977/78 som SÖ:s pedagogiska nämnd lämnat ijuni 1978. 1 dagens
skola försiärks. menar nämnden, de sociala handikappen främsi inom de för allu
gemensamma ämnena där undervisningen som sådan inle förmår molivera eleverna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RHS syftar närmasi på de gmndläggande färdighelerna i
svenska och malemaiik. Del är vikligl, menar RHS, atl kursplanerna inle enbart
anger de önskvärda uiun också formulerar de nödvändiga kunskaper och färdigheier
som skolan mäsle ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Över huvud taget har flertalei remissinslunser myckel
slarkl betonat atl elevernu måsle få vissu nödvändiga kunskaper och framför
alli en god iräning i främst svensku och mulemalik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den pedugogisku forskningen har också visat hur bristande
förkunskaper bidrur lill all eleven uppfaliar sig själv som
"obegåvad" och som "olämplig för fortsau uibildning". Selt
i perspekliv av ell livslängl lärande och en återkommande utbildning kan skolan
bidra lill an förslärka en ojämlikhel i samhällel om man försummar all lägga en
god grund av basfärdigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är enligi min mening angeläget atl i debatten om
jämlikhet i skolan framhäva della avgörande förhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men jämlikheien i skolan måste ses också från en annan
synpunki. Ju mångsidigare innehåll skolan kan erbjuda, deslo lättare blir del
för elever atl finna aktiviteter där de kan uppleva framgång. All ge eleverna
möjlighel all välja sloff av olika slag och att arbeta på olika säll blir
därmed en viktig förulsäiining för ökad jämlikhet. Skolan får inte vara så
ensidigi ulformad all siora elevgrupper får sin självkänsla försvagad eller
knäckl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Det fria studievalet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All eleverna behärskar vissa grundläggande kunskaper och
färdigheier är ell cenirali krav på skolan. Del måsle finnas en gemensam kurs
som omfaiiar sammu ämnen och stoffområden i alla lundets skolor. Därigenom garanterus
en gemensam referensrum. Elevernas utbildning under grundskoletiden får inte
genom lokala priorileringar tillåtas bli så skiftande att den inle längre är
likvärdig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men verksamheien måsie också skapa ell aktivt intresse hos
ulla elever och en molivalion för skolarbetet. Inle minsl är delta väsentligt
på högstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjlighelerna lill en mångsidig verksamhei under skoldagen
bör därför vidgas. Vid sidan av en gemensam kurs - med alla de
individualiserings-möjligheter som denna innehåller - bör del finnas ell belydande
ulrymme</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för varje skola all ulformu de kurser och lemun som lärure
och elever finner mesi inlressunia. Skälen för en sådan uiformning av
läroplanen är flera:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En del av
timplanen bör ge ulrymme för egnu inilialiv från dem som verkar i skolan. Genom
all en sådan möjlighel finns, stimuleras medbe-slämmandei och medansvaret på
ell aktivt säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ell friare
sludieval kan också genom sin karaklär bli av sior belydelse för akliv
medverkan av föräldrar, föreningslivets företrädare och kulturarbetare i
skolan, för utveckling av skapande arbete inom olika konstformer såsom musik,
leckning, målning, dans, dramatik, foto, film osv. Därigenom skulle de friare
studierna lämpa sig specielll väl för atl la lill vara ungdomens intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom ramen för
en friare sludieval blir möjlighelerna större atl anpassa skolan lill de
speciella behov som många elever har. Undervisningen av minoritetsgrupper
kommer atl underlällas av en friare uppläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elevernas
personlighelsulveckling sker huvudsakligen genom alt de tillägnar sig kunskaper
och färdigheter inom ramen för olika aktiviteter. Exempel: elever som arbetar i
grupp utvecklar samarbetsförmåga, elever som vänjs vid alt handleda yngre
elever ulvecklar ansvar osv. Ell friare sludieval ger ulrymme för andra
lösningar av skolans verksamhei än de traditionella. Fadderverksamhetssysiemel
har i vissa skolor utvecklats långt. Högsladiels elever kan ges viss inskolning
innan de biträder i undervisningen och i de fria aktiviteterna på lägre
stadier. Delta är endast ell exempel på hur skolan kan ordna verksamheien för
atl ulveckla elevernas personligheter och ge eleverna ökat ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har ofta
klagats på all skolan är en isolerad institution i samhället. Den regleras
cenlralt och har därför i slorl sett samma utformning över hela landet. 1 de
forskningsprojekt som sysslar med glesbygdernas skolor har man såväl i Sverige
som utomlands kommii fram till all de skolkon-sirukiioner som man lillämpar i
urbaniserade regioner inle alllid är lämpliga i glesbygderna. Resullalen visar
även atl skolorna måsle ulformas på ett sådani säll all den omgivande miljön,
samhällel, arbelslivel osv. ges möjlighet atl medverka. Lokala önskemål i
fråga om undervisningens innehåll och aktiviteter måste få utrymme. Detla låler
sig dock inte göras om inte timplunen är så ulformad atl det finns ett frill
sludieval inom vilkel inilialiv av denna ari kan realiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Decentralisering av ansvar och befogenheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagens beslul om en reformering av skolans inre arbeie
m.m. innebar en långlgående deeeniralisering av ansvarei för
skolorganisalionens utformning. Genom decentraliseringen har den statliga
siyrningen begrän-sals lill förmån för avgörande i kommunsiyrelscn, i
skolslyrelsen, inom reklorsområdei eller i arbetsenheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den grundläggande principen för skolorganisalionens
uiformning bör vara att närma beslutsnivå och verkställighelsnivå lill
varandra. Det är därför viktigt att decenlraliseringen inle stannar på
kommunnivå ulan förs vidare lill dem som direkl har all arbela med frågorna på
de olika skolorna. Del är i denna direkta koppling mellan besluts- och
verkställighelsnivå som de slörsla vinsterna med decentralisering finns att
hämta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan synas naturiigi all decentraliseringen så som SÖ
föreslagit också får prägla innehållet i skolans undervisning. I de akluella
förslagen anges della endast inom myckel vida ramar, i mål och huvudmomenl.
Delta äremellerlid inle självklart. En deeeniralisering av
organisalionsbesluten i form av fri resursanvändning och limplan för siadium
har inle som logisk fortsäiining en decentralisering av innehåll i och mål för
arbelel i skolan. Tvärtom bör del ökade lokala ansvaret för organisationen, den
friare resursanvändningen, ses som ell medel all göra del lällare all bemästra
samma krav i olika miljöer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns en viktig skillnad mellan begreppen likhet och
likvärdighet. Del sloff som behandlas i en skola kan inom ganska vida ramar
skilja sig från, vara olikt, del som behandlas i en arinan skola. De båda
ulbildningar-na kan trots delta framslå som likvärdiga, då del gäller elevernas
orienlering inför val till gymnasieskolan eller chanser all klara
gymnasieskolestudier eller alt fä arbete. Men det finns samtidigt en gräns,
där olikheten mellan utbildningarna blir så stor att de inle längre blir
likvärdiga. Om vid en skola exempelvis den lekniska orienteringen hell skjuls i
bakgrunden, medan nalurvelenskapligl-lekniska inslag får slorl ulrymme vid en
annan har elevernas utbildning blivit så skiftande alt den inte längre ger dem
likvärdiga förulsäliningar när de skall välja till gymnasieskolan eller välja
arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är viktigt all yUeriigare decenlralisera många
organisalionsbeslut inom skolan. Men del måsle också ske en avvägning mol
kraven pä likvärdig ulbildningssiandard i olika skolor. Detta gör att
decentraliseringen av besluten rörande innehållet i undervisningen inte kan
göras så långtgående som SÖ föreslagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är exempelvis nödvändigi all garantera ett bestämt
måtl av naturve-lenskaplig-ieknisk orientering i alla skolor. Detla fordrar att
särskild tid och särskilda mål och huvudmoment anges för de naturorienterande
ämnena. Inom orienteringsämnena måste väsentligt sloff markeras i huvudmoment
liksom hittills. Religionskunskap bör erhålla molsvarande ulrymme som nu.
Träningen av grundläggande färdigheter kan inle heller, somjag tidigare
påpekade, få bli beroende av skiftande prioriteringar i olika skolor och
kommuner. Del rör sig här om en avgörande jämlikheisfråga, om elevers
rättighet alt få goda förutsäliningar för kommande siudier. Jag anser därför an
ell besläml krav måsle siällas på skolornas resursfördelning liil hjälp för
elever med svårigheler i läsning, skrivning och räkning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Skolan — ett kulturellt centrum</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolan har många viktiga roller på det kulturella området.
Genom undervisningen i t.ex. svenska, teckning, musik, slöjd och gymnastik får
alla elever grundläggande insikter i de olika uttryck för mänskliga känslor,
stämningar och erfarenheter som förmedlas genom de olika konstarterna. De får
också en träning i eget skapande som är ett viktigt led i personlighetsutvecklingen.
De konstnärliga uttrycksmedlen, i form av t.ex. drama och utställningar utgör
också viktiga medel för att levandegöra stoffet i andra ämnen och för alt
redovisa arbetsresultat och uttrycka opinioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolans roll som kulturcentmm är emellertid inte begränsad
till den obligatoriska undervisningen. Genom skolan kan eleverna också komma i
kontakt med olika kulturyttringar såsom konserter, teaterföreställningar,
filmförevisningar och konstutställningar. Efiersom skolan når alla barn och
ungdomar motverkar man den skevhel som annars präglar publiktillströmningen
till andra kulturevenemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slulligen kan skolan erbjuda eleverna möjligheter alt inom
ramen för intresseslyrda tillval eller olika aktiviteter mer ingående än som
kan ske i den obligatoriska undervisningen få ulveckla sina intressen inom
olika kulturområden. Samverkan med det fria organisaiionslivet kan betyda mycket
i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill erinra om den beskrivning av skolans
kullurpolitiska uppgifier som görs i propositionen 1978/79:143 om barn och
kultur vilken nyligen framlagts för riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Synpunkier av detta slag var vägledande för besluten om
samlad skoldag. Under icke timplanebundna aktiviteter, i fortsättningen
kallade fria aktiviteter, finns möjligheler för föreningar men också för
kulturarbetare av skilda slag all medverka i skolan. Medel för viss frivillig
musikundervisning ingår i skolans s.k. förstärkningsresurs. Gmpper kring
teater, film, bild och dans kan anordnas av skolan. Del är väsentligt att olika
grupper på skolan får möjlighel att gå ut med egna program, lill andca klasser,
stadier eller skolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag räknar med atl den samlade skoldagen successivi kommer
all införas i alla kommuner. Jag föreslår också atl lid avsätts för fria
aktiviteter på mellanstadiel. Jag lägger vidare fram förslag om atl lid i
skolarbelel skall avsättas för fördjupningsuppgifter. Genom alla dessa ålgärder
förbällras förutsällningarna för kuilurellt skapande verksamhet i skolorna.
Temasiudier underläiiar exempelvis verksamhei kring drama och film och ell uinyttjande
av skolbibliotekens resurser. Den lokala frihelen atl utforma lillvalskurser
ger möjlighet lill inlressanta nya idéer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ämnel bild (leckning) är viktigt i skolans kullurliv. Jag
kan inle bilräda SÖ:s förslag all skära ner liden för ämnel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser liksom SÖ det viktigt atl litteraturen får en
förstärkt ställning inom ämnel svenska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Musik har en framträdande plats genom ett omfattande
frivilligt engage-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mang både inom skolan och i den kommunala musikskolan. En
belydligi bälire siällning för den obligaloriska musikundervisningen skapas
enligi min mening om leklionsanlalet pä högsladiel minskas frän tre till tvä medan
dessa leklioner i siällei får bedrivas i delad klass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Ökad Jämställdhet mellan pojkar och flickor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principen om jämsiälldhel mellan kvinnor och män måsle
genomsyra hela skolan. Skolan skall hjälpa eleverna all uivecklas efter
personlig fallenhel och iniresse, oberoende av kön. Undervisningens
uppläggning och innehåll skall vara sådant att den medvetet främjar
jämställdhet. Den skall dä ta hänsyn till de olikheler mellun könen som finns
och som bl.u. är be-lingade av flickors och pojkars olika uivecklingsiakl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ämnel leknik har som lillvalsämne näslan uteslutande
lockat pojkar. Som jag senare kommer att föreslå bör ämnet bli gemensamt för
alla elever. I motsats till SÖ anserjag del vikligl att ämnet också får egen
lid lill sitl förfogande så att del kan utvecklas till ett engagerande inslag
med ett prakliskl och laboralivi arbelssäil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser del också väsentligt atl slärka ämnel
barnkunskap, både i förhållande till nulägel och lill SÖ:s förslag. Enligt min
mening bör ämnel på ell belydelsefulll säll kunna bidra till ökad kunskap om
familj och samlevnad och om handikappades förhållanden som barn och vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår något ökad tid för hemkunskapsmomentet genom
all hemkunskap införs i orienieringsämnen på lågsladiei och lärarinsatsen förstärks
för atl möjliggöra praktiska arbetsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det blir därigenom möjligl all bättre än nu anknyta
undervisningen på lågstadiet lill det praktiska arbete som bedrivs i förskolan
och så lidigt som möjligt söka ge eleverna den inställningen atl hemarbele bör
ulföras av både pojkar och flickor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försiärkning av personalinsatsen bör ske genom att medel
motsvarande ytterligare en veckotimme per klass i årskurs 2 lillförs
försiärkningsresursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även elevernas val av maskinskrivning har visat sig vara
beroende av könsrollsuppfatiningar. Jag anser det vikiigt atl också här påverka
attityderna så tidigt som möjligt genom all undervisning i maskinskrivning,
såvida inte lokalsituationen i skolan förhindrar del, föriäggs till
mellanstadiet. Där kan ämnet på ett naturligt sätl förslärka
färdighetsträningen i svenska. TräningstiUfällen om 30 undervisningslimmar bör
vara obligaloriska för alla elever. De som inte har möjlighet att erhålla dem
på mellanstadiet och inle heller väljer ulbildningen inom tillvalet på högstadiet
bör ges motsvarande träning under lid för fria aktiviteter på högstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gymnastik är under de första skolåren ett gemensamt ämne
för pojkar och flickor. Sedan sker en uppdelning. Jag anser det viktigt att
samgym-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 180</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>naslik är huvudprincip för skolans gymnaslikundervisning.
Endusi i speciella momenl bör man gruppera eleverna efter kön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nuvurunde lillvulsämnenu leknik, konsl och ekonomi har
visal sig leda lill slarkl könsbundna val. Jag anser liksom SÖ alt del är
vikligl alt nya lillvalsämnen konstmeras så alt det motverkar den nuvarande
starka lendensen lill könsbundna val. Den lokala frihel alt organisera del
fria sludievalet, somjag föreslår, begränsas därför genom kravel pä alt olika
kurser inte får konstrueras så att man kan förutse en mycket sned
könsfördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ har föreslagit att såväl textil- som trä- och
metallslöjd också på högstadiet skall vara obligatoriska för alla elever. Jag
är väl medveten om au könsrollsuppfallningarna är myckel beslämda på della
område. Jag anser del dock inle för närvarande möjligl atl tvinga fram en
förändring på så sätt alt alla även på högstadiet skulle åläggas ägna lika
mycket tid ål båda slöjdarterna. 1 siällei bör eleverna inom det gemensamma
ämnel slöjd kunna välja lyngdpunkl för sill arbele. Jag bedömer alt del är
vikligare atl genom projeki som syfiar lill samverkan mellan slöjdarterna och
inom en bred ämnesövergripande verksamhei kring boslads- och miljökunskap
successivi förändra nuvarande attityder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är viktigt att skolan, som en del av samhället,
förmedlar en bild av jämställdhet och delat ansvar och inflylande mellan
kvinnor och män. Skolan är vän lands största arbetsplats. Som sådan präglas
den av samma skillnader mellan kvinnor och män som råder i arbetslivet i
övrigi. Vissa uppgifier uiförs så goll som uteslutande av kvinnor respeklive av
män. Del är belydligi vanligare atl männen innehar arbetsledande ställningar.
Och del hierarkiska mönstret i skolan är delsamma som i samhällel i övrigi -del
är män som har besluisfallande positioner. En jämnare könsfördelning på olika
uppgifier inom skolan måste därför eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ har i skrivelse till regeringen den 10 november 1977
kommii in med ett handlingsprogram Könsroller i skolan, som har utarbetats på
grundval av rapporten Ett friare val - jämställdhelsprogram för skolan och
remisssvar som har avgetls över rapporten. SÖ hemsläller samiidigi alt ell moment
med innebörd all skolan skall verka för jämställdhet, bl.a. mellan kvinnor och
män, inom ulbildningsväsendel som helhet förs in i de paragrafer i skollagen
som reglerar skolstyrelsens respektive utbildningsnämndens åligganden. Ett
liknande momenl bör samtidigt enligt SÖ las in i skolförordningen i fråga om
skolchefers och skolledares åligganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen 1978/79:100 (bil. 12 s. 251) anförde jag
under litlera C. Skolväsendel, Vissa gemensamma frågor alt SÖ:s framställning
om ändring i skollagen skulle komma att behandlas i en särskild proposition
med förslag till lag om jämställdhet i arbetslivet. Jag kommer i stället att
här behandla SÖ:s framställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nyss har anfört harjag funnit
det angeläget alt bestämmelser förs in i skollagen (1962:319) som ålägger
skolslyrelserna och landsiingskommunernas utbildningsnämnder att verka för
jämställd-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>het
mellan kvinnor och män. De nya bestämmelserna bör lämpligen las in som en ny
punkt, punkten e, i 9§ andra stycket och 20 § c andra stycket. Jag avser att
senare föreslå regeringen ätt göra de ändringar söm behövs i skolförordningen
(1971:235).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.8
Skolans internationalisering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inlernationella
förbindelser spelar en allt siörre roll. Allt fler problem måste lösas i
internationell samverkan. Detta är, vilket bl.a. framhölls av dåvarande
universitetskanslersämbelels inlernationaliseringsutredning år 1974, en fråga
som inle angår bara politiker och experter. I en demokraii är det nödvändigt,
atl de enskilda medborgama har insikl i det globala beroendet samt förståelse
för all nalionell isolering inle är möjlig. Det blir för skolan viktigt alt ge
eleverna en god orientering om andra länders förhållanden och om olika
politiska och religiösa uppfattningar som är betydelsefulla i andra länder och
för invandrare i vårt egel land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällsorienterande
ämnen och religionskunskap, naturorienterande ämnen, bild och musik spelar
liksom litleraturiäsning stor roll för en ökad internationell förslåelse.
Invandrarelever och deras föräldrar kan vara en stor tillgång för all förmedla
andra länders kullur. En utökad undervisning i hemspråk kommer efter hand all
ge tiUgång till god och varierad språk-kompelens i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Goda språkkunskaper kommer
över huvud laget atl spela en stor roll. De är betydelsefulla inle bara för
umgänge över gränserna utan ocksä för vilka kullurinfiylelser, som kommer aU
kunna göra sig gällande i framtiden. Det är väsentligt, att Sverige inte
enbarl har anknyining lill det anglosaxiska språkområdet. Tyska och franska
måste enligt min mening ingå i den språkundervisning som erbjuds i grundskolan.
Även de som inte fortsätter med B-språk (franska eller tyska) i gymnasieskolan
kan då få en grund för att senare kunna komplettera sina språkkunskaper inom
vuxenutbildning eller studiecirkelverksamhet. Mot denna bakgmnd kommerjag senare
att föreslå att liden för B-språk behålls oförändrad i grundskolan. För dem som
inte väljer treåriga kurser i B-språk i gmndskolan öppnar den konstmktion av
tillvalet somjag kommer atl föreslå möjlighet att läsa kortare kurser i dessa
språk.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I vissa siörre länder, där
det egna språket är ett världsspråk, erbjuder man endast ett främmande språk i
den obligatoriska skolan. För Sverige mäste det däremoi vara viktigt all ge
språkutbildningen ett betydande utrymme. Jag kan i detla sammanhang nämna att
regeringen den 1 mars 1979 medgett att Stockholms kommun får bedriva
försöksverksamhet med utökade studiemöjligheter i franska eller tyska i
gmndskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kultur-
och samhällsförhållanden i övriga nordiska länder bör behandlas på alla
stadier. Aktuella händelser inom politik, ekonomi, samfärdsel, idrott osv. har
ofta anknytning till något av våra grannländer. Utveckling-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en av massmedia har bl.a. medfört alt konlakttillfällena
mellan folken i Norden har ökat. 1 SÖ:s läroplansförslag föreslås för ämnet
svenska som huvudmoment alt eleverna skall få övning i att uppfatta talad
danska och norska. Molsvarande huvudmoment finns även i Lgr69. Enligt min mening
bör förhållandena i Norden och förståelsen för problemen i grannländerna ges
vidgat utrymme i undervisningen i gmndskolan. Delta bör uppmärksammas vid
utformningen av mål och huvudmoment.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Samverkan mellan skolan och samhället i övrigt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ökad samverkan mellan skolan och samhället i övrigi är
väsentlig. Denna strävan har nu liksom lidigure stöd av en slark remissopinion.
I dag sker denna samverkan på främsi Ire vägar. Dels byggs successivi den samlade
skoldagen ul i alli fler kommuner. Dels pågår en omfaUande försöksverksamhel
med vidgad arbelslivsorientering i drygt 100 kommuner. Slutligen innebär de
rekommenderade arbetssätten starkt ökade inslag av studiebesök och medverkan
av dem som är anslällda i arbeisliv eller arbetar i föreningar, organisaiioner
och kulturliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utbyggd samverkan mellan skola och omgivande samhälle
bör enligt min mening i väsenilig grad prägla den fortsatta skolulvecklingen.
Den kommer all kräva stora insatser för planering liksom del blir viktigt atl
väga olika elevgruppers och utbildningsstadiers intressen mot .varandra om det
blir brisl på praklikplatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är i detla sammanhang vikiigt alt också uppmärksamma
fömtsättningama på kommunal nivå. Om en inrikining för all få koniaki med närsamhället
skall få genomslagskraft, måste den också få konkret utiryck genom att
kommunen decentraliserar medelsanvändningen lill skolorna. Det är
belydelsefulll, alt de enskilda skolorna kan disponera tillgängliga medel så
att det befrämjar ett verklighetsanknuiet undervisningssätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valet mellan all besöka en arbetsplats eller att läsa om
den är ett pedagogiskt val som bör iräffas på skolan, inle vid den kommunala
budgetens kontouppdelning. En detaljerad kontouppdelning och medelsfördelning
innebär en metodisk styrning, som nu i många fall förhindrar att skoloma
satsar på ökade samhällskontakler. Jag utgår ifrån att man i kommunerna inte
har något intresse av sådan styrning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även betydelsen av en nära och förtroendefull kontakt
mellan hemmen och skolan har betonats i många sammanhang. SIA-utredningen
föreslog i betänkandet (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö flera nya åtgärder. 1
propositionen (prop. 1975/76:39) om skolans inre arbete m.m. betonades atl
samarbetet mellan hemmen och skolan är ytterst väsentligt. 1 propositionen
föreslogs all två kontaktlillfällen per läsår skulle vara obligatoriska för
skolan all anordna. Skolan föreslogs också få möjlighel all använda del av
förstärkningsresursen för kontakt mellan hem och skola, särskilt med lanke på
den uppsökande verksamheten. Förslagen föranledde ingen erinran</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>från riksdagens sida (UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367).
Regeringen har nyligen förelagt riksdagen en proposition (prop. 1978/79:159)
med förslag till lag om rätl lill ledighet för vissa föreningsuppdrag inom
skolan, m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbättrade
kontakter mellan hem och skola är synneriigen viktiga. Jag har därför med stöd
av regeringens bemyndigande tillkallat en särskild utredning (U 1979:01) om
förstärkta kontakter mellan hem och skola. Utredningen skall lägga fram
förslag om hur samarbetet mellan hem och skola skall kunna fördjupas och hur
föräldrurnu skall kunna utnyltjus som en aktiv resurs i skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.10 Hjälp till elever med svårigheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolan måste på många olika sätl kunna hjälpa elever med
svårigheter. Genom riksdagens beslul år 1976 om skolans inre arbele har
möjlighelerna i hög grad ökat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hjälpen till elever med svårigheter är lill en del en
fråga om hur personalinsatserna fördelas i skolan och vilken flexibilitet som
gäller för resursanvändningen. Besluten om en samlad förstärkningsresurs och
om en friare resursanvändning har möjliggjort en anpassning till skiftande
behov. 1 samband med SIA-beslulen belönades uttryckligt arbetslagels roll. De
nu gällande rikilinjerna för resursfördelningen pekar på nödvändigheien alt ge
större resurser till kommuner, skolor och arbetsenheier där svårigheterna är
störte än normall. Utbyggnaden av specialläramtbildningen har också resulterat
i all fler ulbildade lärare kan ge slödinsalser för barn med särskilda
undervisningsbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den fria
resursanvändningen och den ökning av speciallärarutbildningen som redan skell
har varit betydelsefulla insatser. Lika väseniligi är all arbelssäil och
kursinnehåll blir så avpassade alt skolan kan främja varje elevs utveckling. Om
träningen av grundläggande färdigheter atl tala, läsa, skriva och räkna
försummas blir det ett svårt handikapp framför allt för de elever som inte kan
fä stöd och hjälp hemma. En alltför verbalt och leoreiiski inriklad meiodik
gynnar ensidigi vissa elever. Färdighetsträning och ökade undersökande inslag,
där leori och tillämpning varvas, måste därför få prägla skolans arbetssätt i
så många ämnen som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen för ungdomens sysselsällningsfrågor
framhåller i sill remissvar all varje elev ulifrån sina förutsättningar måsle
få ett sädanl stöd alt han inte lappar tron pä sin egen förmåga. Vissa av
delegationens erfarenheter pekar på att en del elever så lappat tron på sin
egen förmåga att de t.ex. inie vågar söka ett arbete av rädsla för ell
misslyckande. Även många andra remissinsianser, bl.a. gymnasieuiredningen och
SAF, uttrycker oro över uislagningslendenserna i gmndskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är därför också från denna synpunki betydelsefullt all
skolan kan erbjuda ett mångsidigl innehåll. Elever med olika läggning och
intressen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>måste
fl» uppleva skolarbetet som något som kan utveckla dem själva personligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
måste få känna att del som behandlas i skolan angår dem, att innehållet har
vad SÖ kallar personlig relevans. Detta fordrar en omfattande frihet för den
enskilda skolan, för arbetsenheten, för klassen och den enskilde eleven att
kunna välja studieområden och arbetsformer. Mina förslag om ökning av
resurserna för färdighetsträning och för det fria tillvalet har som syfte bl.a.
att ge hjälp lill elever med svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.11
Elevernas aktiva medverkan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIA-utredningen
framhävde i sitt belänkande (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö vikten av
elevemas aktiva medverkan i att utforma den egna skolans arbetsmiljö. Som en
mycket väsentlig brist såg utredningen en utbredd passiv inslällning bland
eleverna. I propositionen (prop. 1975/76:39) om skolans inre arbete m.m.
betonades vikten av att eleverna tränade sig i att hjälpa varandra och ta
ansvar för varandra. Vad som efterlystes var lokala inilialiv för sådan
elevmedverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
anslöt sig till denna uppfattning. Vid sin behandling av propositionen
framhöll utbildningsutskottet (UbU 1975/76:30 s. 57) att skolan måste ta till
vara elevemas vilja att hjälpa till i olika avseenden. Eleverna bör således
träna sig i atl ta ell egel ansvar för uppgifier i skolmiljön. Med ökat
medbestämmande följer, betonade utskottet, ökade skyldigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamhet
av det åsyftade slaget har nu kommit igång i många skolor, inte minst i samband
med skolmåltiderna och i form av fadderverksamhet. SÖ underslryker också i
läroplansförslaget att det generellt är vikiigt att motarbeta passivitet.
Vetskapen om att man kan påverka sin omgivning och sina livsviUkor är, som SÖ
betonar, av största betydelse. Den ger ett självförtroende utan vilket den
enskilde känner sig maktlös.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
beslulen om skolans inre arbete tillkom bestämmelser i skolförordningen
(1971:235) om klassråd. Eleverna blev också representerade i de konferenser som
planerar undervisning inom en arbetsenhet. Särskilt genom klassråd, där alla
elever deltar, bör det vara möjligt att engagera eleverna för utveckling av
skolans inre arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser har betonat värdet av denna utveckling. Utbildningsnämnden i
Värmlands läns landsting menar att det i skolan gäller att ta till vara barns
och ungdomars erfarenheter och värderingar. Därigenom kan en mer eller mindre
påtvingad passivitet motarbetas och ett självförtroende skapas hos eleverna,
vilkel utgör gmnden för viljan och beredskapen att påverka sin omgivning och
sina livsvillkor. Brottsförebyggande rådet har ulföriigt uppehållit sig vid
denna fråga. Rådel betonar värdel av kollektivt arbete. Elevema måste, menar
man, få träna sig i att ta ett kollektivt ansvar för gemensamma värden, t.ex.
skolans närmiljö. Ett sådant engagemang kan bidra till att bryta ell i dag
vanligt förekommande fram-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lingsskap
mellan människor, som ofta tar sig uitryck i skadegörelse och mobbning av svaga
och annorlunda barn. För alt undervisningsinsatserna pä området som rör lag och
rätl skall bli meningsfulla, hävdar rådel, måsle detta ämnesområde behandlas i
ell vidare perspekliv. De verksamheter där bam får praktisera medinflytande,
samarbele och ansvarstagande bidrar lill atl förklara vad lag och rätt
egenlligen innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är vikiigt all denna utveckling på alla säU slöds av de lokala skolmyndigheterna.
Men del är också väseniligi all skolan verkligen kan molsvara de förväntningar
som den själv bidrar till att skapa. Den enskilda skolan och arbetel i den
enskilda klassen måsle därför så långt möjligl kunna anpassas efter de
intressen, som eleverna har eller som lärarna förmår ge dem. Det är därför även
från denna synpunki viktigt att del finns ett betydande område inom skolan där
man lokall kan ulforma program och kurser. Fria aktiviteter under den samlade
skoldagen bör utgöra en del av detta program. Det bör vara naturiigi att
eleverna ges ansvar för exempelvis olika lokaler inom skolan, för service av
olika slag, för utställningar m.m. Eleverna bör inte bibringas den
föreställningen all om de själva skräpar ner andra skall städa upp. 1
samarbelsnämnder, klassråd eller andra konferenser bör man gemensami resonera
sig fram till vilka krav det är rimligt all slälla vid en arbetsplats, hur man
kan motverka mobbning etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elevernas
medverkan i skolans inre arbele kan också komplellera deras
arbetslivsorientering. Genom att t.ex. svara för dukning och servering vid
skolmåltiderna, arbela inom skolbiblioteken, medverka vid ulformningen av
närmiljön, arrangera utställningar, delta i skolans inierna informaiion genom
elevtidningar och hjälpa yngre kamrater i malerialframställning kan de få
givande inblickar i hur en arbetsplats fungerar. 1 skolor exempelvis i
glesbygdsområden som annars kan ha svårt alt ordna en omfattande arbetslivsorientering
utanför skolmiljön bör även sådant internt arbele kunna ingå i de veckor som
avsätts för skolaris arbelslivsorientering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Läroplan för grundskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Läroplanens roll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
läroplan är ett av flera medel för all ulforma skolans arbete. Begreppet
läroplan är inte entydigt vare sig i olika anvisningar eller i den pedagogiska
debatten eller vetenskapen. Del är därför vikligl all inledningsvis något
beröra hur en läroplan bör se ut och vad den skall innehålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
med en läroplan är att påverka skolans arbele i en beslämd riktning. Strävanden
till ell mera decentraliserat skolansvar måste då leda till att läroplanen nu
får en annan uiformning än den hittills har haft. Önskemålet atl främja ell
lokall ulvecklingsarbele måsle få samma konsekvens.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Läroplanens utformning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolförordningen (1971:235) innehåller följande definilion
på läroplan i 5 kap. 4S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 läroplan för grundskolan anges mål och rikilinjer för
skolans arbete saml allmänna anvisningar för skolans verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För undervisningen i ämnen och för praklisk
yrkesorienlering innehåller läroplanen timplaner och kursplaner saml
anvisningar och kommenlarer i ansluining till kursplanerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 läroplanen finns också allmänna föreskrifier om
obligatorisk verksamhet under skoldagen av annat slag än som avses i andra
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läroplanen fasisiälls av regeringen eller, efter
bemyndigande av regeringen, av skolöverstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I nu gällande läroplan har mål och riktlinjer samt
timplaner och kursplaner fastställts av regeringen. SÖ har bemyndigats att
utfärda övriga delar. Som grund för SÖ:s anvisningar ligger förutom mål och
riktlinjer riksdagsbeslut i olika frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med nu nämnda definition blir läroplanen en
samlingsbeteckning för ell antal mer eller mindre omfatlande dokumenl med
myckel olikartat innehåll. Ibland som t.ex. för gymnasieskolan, har
anvisningar och kommentarer byggls ut till omfatlande bokserier. Vissa delar,
såsom limplanerna, innehåller exakl utiryckla tvingande bestämmelser av samma
slag som i skolförordningen. Andra delar, exempelvis kommentarer lill och
metodiska anvisningar för enskilda ämnen, avser endast att ge SÖ:s vägledande
synpunkier. De s.k. allmänna anvisningarna, t.ex. om resursanvändning,
arbetssätt och samarbetet hem-skola, ulvecklar innehåUet i valda avsnitt inom
mål och riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Väsentliga delar av vad som med nuvarande definition
omfattas av läroplanen har nyligen behandlats av riksdagen. I samband med
besluten om skolans inre arbete log riksdagen således siällning till en rad
förslag om ändrat arbelssäil, om konlaklerna hem-skola, om resursanvändning och
resursförändring. Olika vägar atl hjälpa elever med svårigheter utgjorde del
väsenlliga inslaget i SIA-besluten år 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stora delar av vad som brukar redigeras som allmänna
anvisningar i läroplanen har alltså nyligen behandlats av riksdagen.
Motsvarande kapilel i SÖ:släroplansförslag utgör inte heller några
förslagskapitel utan anges vara SÖ:s underlag för kommande anvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sin nuvarande utformning fick läroplanen för nästan tjugo
år sedan. Den var avsedd atl forma utvecklingen av en starkt centralstyrd
skola. Strävan att åstadkomma ell mer decentraliserat skolansvar gör det
naturligt att i framtiden ge läroplanerna en annan uiformning än de haft
hittills. En stark kritik har också under årens lopp riktals mot framför allt
de generellt utformade anvisningarna. De har inte ansetts ge tillräckligt
konkret vägledning samtidigt som de inte uppmuntrat del lokala ansvar som
decentraliseringen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>syftat lill. I remissynpunkterna på SÖ:s läroplunsförslag
ålerkommer dennu krilik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fungerande läroplan bör enligi min mening i framliden
beslå uv två delur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En relativt kortfattad förstu del bör innehålla mål och
riktlinjer saml timplaner och kurspluner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En andra del bör ulgöras av ett kommenlarmalerial, som successivt
förnyas och aktualiseras. Kommenlarmalerialel bör som uigångspunki innehålla
en nulägesbeskrivning som de som arbeiar i skolan känner igen. Problem och
svårigheter måste erkännas och redovisus. 1 kommenlarmalerialel bör sedan
presenieras och diskuleras allernaliva meioder alt söka bemäslru svårighelerna
och arbeiu i den önskvärda riklningen. Erfarenheler och forskningsresullal bör
successivi inarbelas i förnyade versioner av kommenlarerna. Olika målkonflikler
bör belysas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den redovisning som kommenlarmulerialel ger av forskning,
försöksverksamhet, erfarenheler från skolans dagliga arbeie, akluellu problem
sådana de upplevs av dem som arbeiar ule i skolan bör alllså bilda uigängspunkien
för diskussion och förslag om olika arbelssäil och organisalions-former. Om
kommenlarmalerialel får denna uiformning bör det - tillsammans med
information, fortbildning och läromedelsutveckling - kunna bidra aklivi till
en fortlöpande förnyelse av innehåll, arbelssäil och organisation ule på
skolorna. Den cenlrala skoladminislrationens roll blir atl samordna insaiser
och göra lokalt utvecklingsarbete tillgängligt för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommenlarmalerialel kan därigenom ge inspiralion lill vad
man kan beteckna som en tredje nivå av läroplanen. Denna del ulgörs av de arbetsplaner
eller det utvecklingsprogram som bör ulformas lokalt inom varje rektorsområde
och varje arbelsenhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detla program kan omfaila planeringen av del fria
studievalel, lemastudier eller projektarbeten, s.k. annorlunda dugar (vad
gymnusieskolun kullur koncenlrationsdagar), elevvårdsverksamhel, elevmedverkan
i klassråd, fadderverksamhei, elevernas eget produktiva arbete i skolmiljön,
formerna för hem-skola-konlakterna m.m. En för skolpersonal och elever gemensum
planeringsdag vid slutet av ell läsår kan utgöra en naiurlig tidpunkt för att
utvärdera del gångna årels verksamhei och diskulera inriktningen i framtiden.
Del bör ankomma på reklor all beslula alt den schemabundna undervisningen
inställs för gemensamt arbete av detla slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon formalisering av dessa lokala arbetsplaner bör inle
eftersträvas. All varje rekiorsområde har skyldighet utforma ett
handlingsprogram markerar dock vikten av del lokala ansvarei. Del ulgör också
ell sätt all formulera mål och ambitioner för den lokala skolans arbele. De
diskussioner och den gemensamma planering som fordras som grund för ell lokall
utvecklingsprogram, formulerat ulifrån den egna skolans problem och mål, bör
kunna rymmas inom den tid som står lill förfogande för sludiedagar,
planeringsdagar och arbeisenhelskonferenser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rektorsområdenas arbetsplaner måsle i sin lur ulgä från,
men också påverka pluneringen på kommunal nivå. exempelvis vud gäller
resursfördelning och praklisk urbelslivsorientering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Förändringar av läroplanen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belydelsen av all skolun successivi förändrus i tukl med
samhällsutvecklingen har riksdagen belonal såväl år 1950 som åren 1962 och
1968 i samband med ull riktlinjer för den obligutorisku skoluns orgunisulion
lades fust. Vikten uv en fortgående anpassning frumhävs också i mångu remissyllranden
över SÖ:s förslug. Flera remissinsianser släller sig emellerlid iveksamma lill
förändringar i form av en hell ny läroplan. Kommunförbundet menar i.ex. all
del forlsalia läroplansarbelel bör ske med successiva förändringur på grundvul
uv en forllöpunde uiveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligi kommunförbundets bedömning motsvurar en
försikligare reformtakt ell ulbretl önskemål i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har inledningsvis redovisal flera skäl lill varför man
nu bör ulforma en ny läroplan. Sambundel med SIA-reformen är väseniligi liksom
nödvändigheien all avhjälpa flera pålagliga brister i skolan. Jag anser del
likväl väseniligi all en ny läroplan kan ses som ell led i en successiv
uiveckling i skolan, inle som någoi radikali nylt. Flera skäl somjag något
närmare vill ulveckla, talar för della.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förändring av läroplanen är endast en länk i en lång
åtgärdskedja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Själva förändringen av läroplanen kan i sin tur beröra
vitt skilda frågor. Så som en läroplan hittills definierats behandlas i den såväl
mål och riktlinjer, som limplaner, innehåll i kursplaner och arbetssätt.
Dessulom innehåller den allmänna anvisningar för skolans verksamhet t.ex. om
kontakterna hem-skola och om resursanvändning och utvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Då man
diskuterar läroplansutveckling är det viktigt atl hålla isär dessa olika delar.
Vad arbetssällen beträffar så har lärare och elever frihet .att välja det
arbelssäil som de lillsammans bedömer bäsl befrämja måluppfyllelsen.
Väsenlliga förändringur grundas, som exempelvis länsskolnämnderna i
Västerbollens och Krisliansiads län framhåller, på allilydföränd-ringar som
aldrig sker plötsligt och på att mun får möjlighet ull pröva sig frum lill
resuliut på del lokulu plunel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förändringur i urbetssäll är dessulom i hög grud beroende
på yttre omständigheter. Lokalernas utformning är vikiig, lillgången på god
maieriel i bibliolek och laboratorier likaså. Formema för medelstilldelningen i
kommunerna bör möjliggöra ett undersökande arbetssätt. Arbetssättet är också
beroende av organisatoriska förhållanden. Beslulen i samband med SIA-reformen
gav ökade möjligheler alt utforma verksamheten i arbetsenheter, arbetslag och
i elevgrupper av varierande storlek. Detta utgör oftast förutsäliningar för all
också arbetssättet skall kunna individualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fortlöpande metodisk diskussion, läroplanskommentarerna
och erfa-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>renheter från lokala försök och från ulvärdering på den
egna skolun bidrur lill alt skupu en öppen och prövande inslällning lill
urbelsformernu. Den lokala arbelsplan, somjag lidigare föreslagil, blir ell
ullryck för del lokala uivecklingsarbeiei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingel av de nu nämnda förhållandena är bundel lill
läroplansförändringar i traditionell mening. Arbeissäiiel synes uivecklas
ganska oberoende uv nya kurs- och limplaner. Åren 1962 och 1969 innebar inle
heller några lydliga gränser i skolans vardagsarbete. Det finns inte heller
någon anledning atl i framliden koppla samman förändringar i arbeissäiiel med
exempelvis en timplaneförändring från ett vissl år. Fixeringar vid stora,
allomfatlande ändringar vid en viss lidpunki leder till krav på all exempelvis
alla läromedel skall förnyas lill ctl angivel läsår eller all en omfaitande
fortbildning snabbi skall genomföras för atl alla från ett visst år skall börja
arbela på ell nytl sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är, somjag senare kommerail ulveckla närmare,
nödvändigi all anpassa fortbildningen lill förändringarna i läroplanen. Inom
en så omfaitande organisation som skolan mäste arbetssältel utvecklas
successivt och fortbildning och metodutveckling äga rum parallelll under en
följd av år. Läroplanens roll blir atl genom mål och riktlinjer och olika
kommenlarlex-ter stimulera en utveckling av läromedel, lärarutbildning,
fortbildning och lokala arbetsplaner i önskvärd riklning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållet i skolans undervisning regleras av riksgiltiga
kursplaner. Endast inom icke timplanebundna aktiviteter under skoldagen har
kommunen hiuills haft frihel atl själv utforma verksamheten. Innehållet - i
form av kunskaper eller färdigheier inom olika områden — anges emellerlid endasl
i grova drag i huvudmomenten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolans innehåll kan därför skifta inom ramen för samma
läroplan. Stoffurvalet kan förändras, tidsdispositionen förskjutas, ökad lid
användas för lillämpningsuppgifler, exkursioner och sludiebesök etc. Om kursplanerna
i exempelvis orienieringsämnen skulle ges den ramkaraklär som SÖ föreslagit,
skulle dessa skiftningar givetvis förstärkas. Kursplanerna säger då allt mindre
om vilken verksamhei som faktiskt pågår i skolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kursinnehållet kan därför förändras och aktualiseras i
belydande utsträckning inom ramen för samma kursplan, beroende på olika
exempel i läromedlen, elevernas skiftande önskemål, den allmänna
samhällsdebatten etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om nytl stoff som bedöms väsentligt inte ryms inom
huvudmomenlens ram måsle emellerlid kursplanerna omarbetas. Del är myckel
osannoliki att detla i fortsättningen blir akluelll samtidigt för alla skolans
ämnen och stadier. En successiv kursplanerevision av det slag som tillämpas för
gymnasieskolan är naturligare i framliden. Del skulle också medföra en bältre
planering för forlbildningsorganisalionen och för läromedelsproducenterna.
Skolledningen skulle ha möjlighet till störte insatser om den kunde koncentrera
sig på en gmpp ämnen i tagel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mål
och riktlinjer har så sent som år 1978 i vissa delar reviderats som en följd av
besluten om skolans inre arbete. Ytterligare översyn är emellerlid aktuell av
flera skäl. Jag berör här endasl några.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Distinktionen
mellan de båda begreppen mål och riktlinjer har vållat myckel onödig deball.
Ordel mål kan avse någoi som är möjligl atl uppnå och där måluppfyllelsen är
mätbar. Del används emellertid också för att enbarl ange inrikining.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mål
och rikilinjer får lält en retorisk utformning. Det är angeläget att undvika
detla genom att klart redovisa de konflikter som finns mellan vissa mål i
skolan. En sådan spänning råder exempelvis mellan individanpassa-de,
samhällsanpassade och samhällsförändrande strävanden. Andra målkollisioner
finns mellan önskemålel alt lära eleverna samverka och samhällets uppdrag lill
skolan atl belygsälla eleverna efter individuella preslalioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är skolans uppgifi all göra eleverna medvetna om problem av detta slag.
Målkollisioner bör inte döljas bakom harmoniserande formuleringar utan lyftas
fram till diskussion och slällningslagande. Eleverna får inle uppleva skolan
som ett etablissemang med massiva och färdiga värderingar. De bör vänjas atl
analysera, inse problem och uppfatta mål och riktlinjer som något som ständigt
måsle prövas och ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Grundskolans utformning - skoldag - timplan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1
Skoldagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
timplaner och anvisningar, som gäller från den 1 juli 1978, bygger på
riksdagens beslul om skolans inre arbele år 1976 och på 1978 års beslul om ell
nyll statsbidragssystem för grundskolan. Besluten från år 1978 har tillkommit
efter del att SÖ lagt fram sitt läroplansförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
den 1 juli 1978 är del möjligl för kommuner all införa samlad skoldag i
enlighel med riksdagens beslut om skolans inre arbele. De rikilinjer för den samlade
skoldagen som SÖ omnämner i sitt läroplansförslag, har senare utfärdals och
ingär som allmänna anvisningar i nu gällande läroplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
samlade skoldagens icke timplanebundna aktiviteter skiljer sig från fritt vall
arbele enligt Lgr 69.1 proposilionen (prop. 1968:129) angående revidering av
läroplan för grundskolan framhöll föredraganden all del även i en myckel slarkl
sammanhållen grundskola finns anledning atl erbjuda eleverna ett ulrymme för
frill valda, inlressesty rda aktiviteter. Utöver del lillval av B-språk,
konst, leknik och ekonomi som SÖ föreslagil förordades därför atl timplanen
skulle ge utrymme för ytterligare ett val, som benämndes fritt valt arbete.
Del angavs alt den avsalta liden inte fick användas för kompletterande
undervisning i övriga ämnen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tiden för tillvalsämnen och fria aktiviteter under den
samlade skoldagen ger eleverna på högsladiel samma möjligheler lill dubbell
lillval som åsyf-lades med 1968 års läroplansproposilion. I propositionen
(prop. 1975/76:39) om skolans inre arbele m.m. betonades däremot, lill skillnad
från 1968 års läroplansförslag, del betydelsefulla i all de olika
verksamhe-lema under den samlade skoldagen anknyier lill varandra. Del är
därför inte bara möjligt utan även önskvärt att elevernas intresse för
exempelvis miljöfrågor, för leknik, för konsumentfrågor och barnavård, för
musik och bildarbete kan få utlopp under fria akliviieier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De fria akliviteterna gör det därför möjligt atl på
högstadiet kombinera val av tillvalsämnen med andra aktiviteter, ledda av
exempelvis föreningar, lärare, kuliurarbeture eller undra. Elevernu kan
således arbela med både B-språk och teknik, med miljöfrågor och vård,
förulsatt all tillräckligt intresse finns. Samma möjlighet att tillgodose flera
intressen samtidigt yppas genom de temastudier jag behandlar i avsnitt 4.7.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett senare avsnitt föreslårjag alt den timplanebundna
liden på mellanstadiet minskas med tre veckotimmar från nuvarande 104 till 101
veckotimmar. Under den frigjorda liden skall eleverna erbjudas olika fria
aktiviteter med samma mäl som gäller för den samlade skoldagens fria aktiviteter.
Enligt 5 kap. 26 § skolförordningen (1971:235) får skoldagen omfaila en tid av
högst älta limmar för elever i årskurserna 3-9. Skolstyrelsen bestämmer vilken
tidsmässig omfattning skoldagen skall ha och när skoldagen tidigast får börja
och senast fär slula. Beroende på behov och möjligheler i olika kommuner och
kommundelar kan skolslyrelsen således fastställa en skoldag som omfattar högsl
älta limmar i årskurserna 3-9. Som en uigångspunki för skolstyrelsens beslul om
lidsram bör dock gälla att elevernas möjlighel atl della i olika akliviieier
inte minskas i förhållande till vad som gällt, innun samlad skoldag infördes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Elevtimtiden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 SÖ:s uppdrag alt göru en läroplansöversyn ingick utt
undersöku om elevernas undervisningstid kunde fustslällus i lidsenheler om 60
minuler. För närvarande anges den i veckolimmur, varvid en veckolimme omfaiiar
40 minuter (lektion). Även lärarnas undervisningstid är ullryckl i ell vissl
antal veckotimmar, som varoch en molsvarar en 40-minuierslektion. Del nya
siaisbidragssysiemel bygger likaså på lärarveckotimmar om 40 minuter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All elevernas timanlal hiltills angelts i ell anial
40-minuters lektioner har inle betytt någon reglering av hur lång varje enskild
lektion skall vara. Lektionstiden kan läggas ut som arbelspass av olika längd
beroende på ämne och sloff. Den ofta nödvändiga schemakopplingen mellan exempelvis
B-språk och leknik försvårar emellerlid önskemålet atl la hänsyn lill oii-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ka ämnens speciella behov. Denna svårighet kvarstår
givetvis oberoende av med vilkel antal minuter timantalet anges i läroplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår att en elevlimme omfattar 60 minuler.
Förslaget moliveras med atl 60 minuter är del gängse måttet på en timme saml
all planeringen skulle bli mindre läsl om man gick över lill detla tidsmått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett övervägande antal remissinstanser tillstyrker SÖ:s
förslag, men många kritiska invändningar har framförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såväl TCO som SACO/SR avstyrker. Enligt SACO/SR hänger
frågan samman med lärarnas arbetstidsavtal. Skellefteå kommun betonar alt då
för närvarande lärarnas och skolledamas undervisningsskyldighet, siatsbidragsresurser
liksom hela del nya stalsbidragssystemet räknas i veckotimmar skulle SÖ:s
förslag inle medföra några pålagliga prakliska fördelar men däremoi ett myckel
besvärligt administrativt hanterande av undervisningstimmar och klocktimmar
med onödiga omräkningsprocedurer vid löneberäkningar, anställningsförordnanden
etc. Göteborgs kommun menar atl en förändring måste gälla hela skolväsendel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är svårt att se någon administrativ fördel med alt
låla elevlimme, lä-rarveckotimme och timmåtlel i slatsbidragsbestämmelsema avse
olika längd. Det sätt på vilket läramas arbetstid uttrycks är en avtalsfråga.
Det är därför naluriigt alt, som SACO/SR föreslår, konsekvensema för lärarnas
arbeislidsavlal måsle prövas ytterligare innan ställning las till en förändring.
Denna bör i så fall gälla hela utbildningsområdet. Till dess så kan komma all
ske bör enligt min mening anialet lektioner i skolan avse 40-minuters pass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremoi finns del all anledning atl på andra vägar
stimulera att arbetet planeras med utgångspunkt i elevernas arbetssituation.
För vissa ämnen och vissa arbetsmeloder är del moliverai med kortare
arbetspass, för andra längre. Erfarenheter från och ulvärdering av
verksamheten vid skolor som pröval olika utformning av arbelel bör sumlas in
och spridas uv SÖ och länsskolnämnder. Erfurenhetsmuleriulei får sedan vägledu
de lokalu besluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon ceniral rekommendution om lektionstidens längd för
enskilt ämne i form av anvisningar bör inle förekomma. Lektionernas längd är
en fråga för planeringen vid den lokala skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Möjligheter till lokala variationer av timplanen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 allmänna bestämmelser lill nuvarande limplaner unges all
mindre jusleringar i timplanerna får göras. Möjlighelerna är dock yllersl
begränsade. Skolslyrelsen har exempelvis räll atl göru vissu smärre jämkningar
mellan årskurserna. Hela antalet veckolimmur för ell ämne under ell läsår får
öka eller minsku med en veckolimme under förulsäiining att molsvarande förskjulning
sker under de därpå följande läsåren, inom ell och samma sludium.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
menar att det nu finns skäl att föreslå en vidgning av rätten alt för olika
ämnen föra över tid mellan årskurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
föreslår därför, att i den nya tirnplänen undervisningstiden för varje ämne
anges per stadium i stället för per årskurs. Timplanen ger därigenom en ram för
den lokala planeringen i stäUel för att i detalj styra denna. SÖ menar, all den
föreslagna ändringen knappast kommer atl innebära någon störte förändring för
matematik och språk, medan den för orienteringsämnena ger en rörelsefrihet,
som kan få stor betydelse för atl göra undervisningen mer motiverande för
elevema. Svårigheterna för flyttande elever kan, menar SÖ, klaras genom
individuellt arbele, fördjupningsuppgifter och stödundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
timplan enligt SÖ:s förslag tillstyrks av flertalet remissinstanser. Kommunförbundet
anser dock, att timplaneförslaget inte i lillräcklig grad har tagit hänsyn till
det lokala behovet att inom timplanens ram anpassa skolan till elevema.
Förbundet föreslår en ökad flexibiliiei, t.ex. genom ramtimplaner, där en
maximi- och minimitid anges för varje ämne. RHS vill slopa timplanen och låta
skolverksamheten styras enbarl av mål och utvärdering. TCO ansluter sig till
SÖ:s förslag men menar, atl SÖ underskattar nackdelama för flytlande elever.
Om fördelningen varierar mellan skoloma inom samma kommun, berörs, menar TCO,
ett slort antal elever, eftersom flyttning inom kommun är mycket vanlig. En
förflyttning av ell ämne med lågt timtal som nu är förlagt till en eller två
årskurser ger särskilt stora negativa effekter eftersom flyttande elever då
skulle kunna gå miste om hela ämnet. Vinner SÖ:s förslag gehör måste enligt TCO
alla ämnen erhålla resurser för slödundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ramtimplan enligt kommunförbundets förslag skulle innebära att man vid en skola
exempelvis kunde anslå elva veckotimmar till engelska på högstadiet, vid en
annan skola sju veckotimmar (nuvarande timplan upptar nio veckotimmar). Man
skulle också kunna variera liden för t.ex. samhällsorienlerande och
naturorienlernade ämnen. Avsiklen anges vara alt lokalt bättre kunna anpassa
skolan till elevema. Emellertid visar de undersökningar som jag har tagil del
av att det finns små variationer i vårt land när det gäller resultaten vid
olika skolor. Sannolikt är också skillnadema i elevemas intressen mycket små,
om man jämför hela skolor. Den stora variationen finns i stället mellan
enskilda elever inom samma skola. En generell ramtimplan är då inte
ändamålsenlig och bör enligt min mening inle införas. Risken är pålaglig atl
andra faklorerän elevernas behov, t.ex. lärartillgången eller lokalsituationen,
får styra utbudet av timmar. En lokal anpassning av detta slag skulle dessulom
kunna förslärka i stället för att motverka miljömässiga skillnader mellan olika
skolors upptagningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
är det angeläget all genom individuella studiegångar för enskilda elever möta
deras olika behov av yiierligare stöd i exempelvis grundläggande färdigheier.
RHS synpunki är här väsentlig. Elevernas behov, inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en fasl limplan, måsie i del enskilda fallel vara avgörande
för skolans arbele. Genom samlade insulser från lärare inom en urbetsenhei bör
del vura möjligl all ulforma en bätire individualisering än vad som är fallet
inom en ensiaka kluss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är dessutom vikligl alt skolslyrelsen lur hänsyn till
miljömässigu olikheler mellun skildu skolor när försiärkningsresursen fördelas
liksom när det gäller insats av annan kommunult anställd personal än lärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns redan en viss erturenhel av en timplan enligt
SÖ:s förslag. De olika ämnen som ingår i blocket orienteringsämnen
(oä-blockel) har kunnai läggus ul på skildu årskurser. Länsskolnämnden i Malmö
påpekur utt delta inte inneburit några speciella problem. Inom gymnasieskolan
har systemet med koncentralionsläsning av vissu ämnen tUlämpats sedan år 1966
och inle lett lill någru stöne svårigheler. Avsiklen med en enburt stadiebunden
limplan är all man pä enskilda skolenheter skall kunna planera för exempelvis
samlad undervisning, temasiudier och över huvud för större arbeien med
undersökande meiodik. En sådan planering fordrar lokal rörelsefrihei och
lokall engagemang. En sladiebunden timplan enligt SÖ:s förslag bör därför
enligt min mening införas. Det bör ankomma på rektor att besluta till vilken
årskurs olika ämnen skall förläggas. Jag utgår från alt svenska, engelska och
malemaiik läggs ul i varje årskurs (engelska fr. o. m. årskurs 3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då timmarna binds enbarl lill siadier är del dock
nödvändigt atl noga följa utvecklingen. Della bör ankomma på SÖ. En konsekvens
av SÖ:s förslag måste specielll uppmärksammas. Förslaget skulle göra del
möjligl för en skola atl koncenirera B-spräk och hela lillvalsblocket i övrigt
till enbart årskurserna 8 och 9. En sådan lösning, som föreslagits av bl.a.
Oskarshamns kommun, har vissa pålagliga både för- och nackdelar. En fördel anses
vara atl årskurs 7 skulle bli sammanhållen vilkel skulle underlätta övergången
från mellanstadiet. 1 årskurs 7 skulle eleverna enligt kommunens förslag få en
orientering om de olika valmöjlighetema i form av ämnen eller temastudier som
kan bli aktuella i årskurserna 8 och 9. Elevernas behov av
iniresseindividualisering kunde mölas med omfattande temasiudier redan i
årskurs 7. En nackdel är emellertid svårigheter för flyttande elever liksom
för språkprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anmärkning till limplanen bör därför anges atl B-språk
avser en treårig kurs. Försök med tvåårig kurs för att utpröva förslagels
eventuella förtjänster bör dock kunna ske efter medgivande av länsskolnämnd
och under förutsättning att tillfredsställande utvärderingsresurser finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämkning mellan stadier föreslås av SÖ kunna ske
undantagsvis och endast efter beslut av skolstyrelsen. Endast ett fåtal
remissinstanser har berört frågan och i allmänhet - med undantag av bl.a.
SACO/SR -tillstyrkt förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan enligt min mening i speciella fall vara
ändamålsenligt att kunna flyUa exempelvis engelska mellan årskursema 3 och 4
eller hemkunskap mellan lågstadiet och mellansladiet. Jag tillstyrker därför
SÖ:s förslag om</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jämkning. Som uigångspunki för evenluella skolslyrelsebeslui
skull gällu all den summanlagdu undervisningsliden för ell ämne i grundskolun
inte ändrus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Årskursfördelningen uv elevernus sammunlugda
undervisningstid per vecka bör enligt SÖ:s förslag fustslällus i limplanen och
vara densamma som nu. Jag unsluter mig till SÖ:s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Anpassad studiegång</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolan kun hjälpu elever med svårigheter på många olika
sätt. Undervisning i mindre grupper, slödundervisning under skoldugen.
individuulise-ring UV sloff och arbelssuti. hjälp utt välja lemuuppgifter och lillvulskurser
som iniresserar eleven, undervisning i särskilda grupper och vissa fall i
skoldaghem eller skolveckohem är någru uv de vägar som slår till buds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots alla dessa möjligheter kommer skolun förmodligen
uldrig ull kunnu bli sådan atl den reguljära läroplunen kun passa alla elever.
Det måsle då vara möjligl ull ordna anpussud undervisning för vissu elever.
Anordningen, som föreslogs uv SIA-utredningen, tillstyrktes vid
remissbehundling-en. I prop. 1975/76:39 (s. 239) unförde föredrugunde slalsrådet,
all skolan bör ha ulrymme för individuella lösningar i fråga om jämkningur i
limplu-nen för ull undervisningen skall bli meningsfull. Förslugel om möjlighet
ull ordna anpassad studiegång tillstyrktes därför. Elev, som har anpassad sludiegång,
skall, betonade föredrugunden, under helu liden beredus undervisning i vissa
grundläggande färdigheier, och dennu undervisning borde med fördel uiökas i
förhållunde lill limplunen. Föredrugunden underslrök också ull prövning av ell
lämpligi pedagogiski och sociull program hela tiden måste ske ulifrån elevens
situution. De möjligheler lill individuell anpassning UV utbildningen som stod
lill buds borde provas utun inbördes rungordning. Utbildning ulunför skolun
borde dock endust förekommu pä högsiudiel och då användas resirikiivi. Strävan
borde i så fall vara alt eleven så snurt som möjligt skulle återgå lill sin
klass. Del vur vidare angelägel atl guranlera medel för en handledare på
arbetsplatsen åt eleven. Skolstyrelsen eller - efter bemyndigande av skolstyrelsen
- elevvårdskonferensen borde besluta i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen följde förslaget i proposilionen men gjorde ett
klarläggande (UbU 1975/76:30 s. 27). Insatserna för elev i årskurs 9. som har
avsevärda svårigheler i skolans reguljära arbele, borde inte under alla
omständigheter ha som mål att få eleven all ålergå till sin klass. Målel borde
i siällei vara all nå fram till en för eleven acceptabel och meningsfull
sysselsäuning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anpassad sludiegång har införts fr.o.m. läsårel 1978/79.
Vid behandlingen av SÖ:s läroplansförslag har flera remissinstanser,
exempelvis TCO och AMS, menat all SÖ:s förslag lill lillvalssyslem skulle
starkt öka behovet av anpassade studiegångar och i realiteten göra deUa till
enda alternativet för många elever. Malmö kommun har pekal på
gränsdragningsproblem till bl.a. den särskUda undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 180</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en del av skolans undervisning utformas som lemasludier
blir del enligi min mening möjligl atl på ell belydligi smidigare säu än nu och
inom skolans reguljära utformning hjälpu elever lill meningsfulla
sludieuppgif-ler. Ett fritt sludieval med samma lid som nu och den mångsidighet
jag föreslår att detla skall erbjuda, innebär också ull de risker AMS och TCO
påtulai med SÖ:s förslag inte uppkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anpassad sludiegång är, som framhölls i prop. 1975/76:39,
nödvändig i vissa fall. Den bör, liksom hittills, beslutas av skolstyrelsen.
Del är emellertid också ungelägel ull inte drumulisera beslul om anpussud
studiegång. Åtgärden får inle framstå som den sisla i en lång kedja. Den får då
lält en negativ prägel. Jag vill erinra om all del enligt 13 § skollagen är
möjligt för skolstyrelsen att delegera beslutanderätten till reklor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även den anpassade studiegången utanför skolan är en del
av utbildningen. Det måste därför finnas avdelade handledare också för denna
verksamhei liksom vid inbyggd utbildning inom gymnasieskolan. Detla framgår för
övrigt också av skolförordningen och de allmänna bestämmelserna till
timplanerna. Liksom för övriga insatser för elever med svårigheter finns medel
tillgängliga inom försiärkningsresursen, dels för lärarinsalser, dels för
insatser av annan personal. Jag utgår från att insatserna kan behöva bli ganska
omfaitande i många fall. För att en rimlig avvägning mellan olika åtgärder
skall kunna ske bör insatserna göras med hjälp av den lokala skolenhetens
förstärkningsresurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ämnar föreslå regeringen atl ge SÖ i uppdrag att noga
följa utvecklingen vad gäller anpassad sludiegång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Samverkan mellan förskola och lågstadium</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under den senasle tioårsperioden har frågan om ökad
samverkan mellan förskola och lågstadium alltmer kommii att diskuleras. Genom
riksdagsbeslutet 1973 om införande av en allmän förskola och den snabba utbyggnad
av framför allt daghem som följt därefter - i dag omfattar förskolan ca 96% av
alla sexåringar - har behovei av en sådan samverkan ytterligare accentuerats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om samverkan förskola-lågstadium behandlades av
SIA-utredningen och i proposilionen (prop. 1975/76:39) om skolans inre arbele
som byggde på utredningen. 1 proposilionen behandlades bl.a. frågan om inskrivningens
belydelse för utbyte av information mellan skola och föräldrar, varvid
underslröks atl inskrivningen bör anordnas i samverkan med förskolan. Vidare
betonades behovei av särskilda lokala arbetsgrupper för att underlätta
övergången från förskola till grundskola. Vikten av viss gemensam fortbildning
ströks också under. Med anledning av riksdagens beslut (UbU 1975/76:30, rskr
1975/76:367) gav regeringen år 1976 SÖ i uppdrag att i samråd med
socialstyrelsen och förskoledelegationen utfärda riktlinjer för samverkan
förskola-skola m.m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ har fullgjort della uppdrag genom att i de allmänna
anvisningarnu i del tillägg till läroplunens allmänna del som gäller från den 1
juli 1978 föra in ett avsnitt om samverkan förskola-grundskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis innehåller ansnittel följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftei med samverkan är all innehåll och verksamheisformer
i förskolan och skolan skall närma sig varandra och all barnets utveckling
skall ses som en helhet. För atl uppnå delta måste övergången från förskola
lill grundskola förberedas och följas upp terminerna närmast före och efter
skolstarten. Bamen bör vid upprepade besök få stifta bekantskap med den nya miljö
som kommer atl möla dem. Föräldrarna bör få kontakt med skolan redan under
förskoletiden. Därför bör skolans personal beredas möjlighel att delta i någon
del av förskolans föräldrasamverkan. En diskussion mellan företrädare för
förskola och skola krävs för all en gemensam grundsyn skall kunna utvecklas.
En sådan kan uppnås om personalen i förskola och grundskola lär känna varandras
villkor och arbetssätt. Denna kännedom når de genom all besöka varandra och
arbeta tillsammans. De kan diskutera gemensamma problem vid gemensam
fortbildning. Kommunen har ett ansvar för att samarbetsformer skapas för dels
återkommande vardaglig kontakt, dels mer planmässig samordning. Till del
senare hör samordning av hälsovård, hemspråksträning, fortbildning och möjlighet
att anlita specialiserad personal inom kommunen. Samarbelsgrupper bör finnas i
alla kommuner. Sammansättningen bör anpassas efter lokala förutsättningar, men
föräldrarepresentation från både förskola och skola är alltid angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På många håll i landet har bedrivits försöksverksamhet med
samverkan mellan förskola och lågstadium. Vid lärarhögskolan i Malmö har t.ex.
under läsåren 1971/72-1976/77 bedrivits del s.k. FÖL-projektet (förskola-lågstadium
i samverkan). Inom projektets ram har ett delprojekt rört utveckling av former
för samverkan mellan förskola och lågstadium. Syfiet har därvid varit atl bidra
till kontinuiteten i bams utveckling i åldrarna kring skolstarten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom Västmanlands län har samtliga kommuner ulom Västerås
dellagil i eU projekt under läsåren 1970/71-1975/76. Syftei med detta projeki
har bl.a. varil atl arbeta i riktning mot kontinuitet innehållsmässigt och i
melodiskt avseende mellan förskola och lågstadium, för att bamen skall uppleva
övergången mellan skolformerna som mindre problemfylld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Väsierås kommun har under läsåren 1971/72-1973/74
genomförts det s.k. Bäckby-projektet, som bedrivits med utgångspunkt i en
gemensam byggnad för förskola och grundskolans låg- och mellanstadium. Verksamheten
har syftat till att främja samarbetet mellan förskola och lågstadium och i
möjligaste mån integrera de båda skolformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ och socialstyrelsen startade höstterminen 1977
gemensami en försöksverksamhet med integrering av förskola och lågstadium.
Försöket har under läsåret 1977/78 bedrivits i Öckerö kommun och kommer
troligen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>från hösten 1979 atl bedrivas också i Göleborg. Målet för
verksamheten är att prövu hur burn från förskolu och skola gemensami kan delta
i s.k. syskongrupper, alt prövu hur lagarbete mellan skolans och förskolans
vuxna kan ulformas och att genom denna gemensammu, praktiska utprovning finnu
vägar för alt närma förskolan och skolan till varandra. Verksamheten bedrivs i
grupper med lika antal barn frän varje årskull i åldrarna fem till nio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min egen del villjag anföra följande. Genom den snabba
utbyggnaden av barnomsorgen har redan i dag praktiskt taget alla nybörjare i
grundskolan varit inskrivna i någon av förskolans organisationsformer - daghem
eller deltidsgrupper - och har därigenom vant sig vid dess arbetssätt.
Förskolan och grundskolan har dock av tradition olika målsättning och
till-lämpar olika arbetsmetoder. Förskolan har sin grund i försia hand i socialoch
fumiljepolitiken, medun skolan är förankrad i ulbildnings- och kullurpoliliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell centralt mål för förskolan är att främja en allsidig
personlighetsutveckling hos barnel. Ulifrån detla mål skall, enligt den av
socialstyrelsen uifärdade arbetsplanen för förskolan, verksamheten präglas av
ett dialog-pedagogiskt arbetssätt, där tyngdpunkten mer ligger på atl bamen
skall lära sig metoder för kunskapsinhämtande, än all de skall tiUägna sig
direkta kunskaper. Trots liknande formuleringar i Lgr 69 präglas grundskolan
däremot, om inte av annat skäl än tradition, av att skolans uppgift är
kun-skapsutlärning. Flera undersökningar av skillnadema i arbetssätt mellan
förskola och lågstadium visur också ull förskolun lämnur större ulrymme för
burnens egna inilialiv och för sociull samspel mellan barnen, medan det i
skolan finns lendens till atl barnen oftare arbetar med gemensamma aktiviteter
och med vägledning riktad mol hela gruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förskolan bedrivs arbetet oftasl som ett lagarbete,
medan traditionen i skolan fortfarande i stor utsträckning är all varje lärare
arbeiar på egen hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom alt fortfarande belydande skillnader finns mellan
förskola och lågstadium när det gäller metoder och innehåll åtminstone i
praktiken, upplever enligt min uppfattning många burn att skolan inte utgör en
naturlig fortsättning på förskolan. Den önskvärda kontinuiteten i utvecklingen
hindrus. Skolstarten blir för många elever en negativ upplevelse fylld av
spänningar och osäkerhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell bams ulvecklingsålder kan skilja sig uvsevärt från
dess levnadsålder. Barn med samma levnadsålder kan variera 4-5 år i
utvecklingsnivå ulan alt det kan sägas vara onormalt. Varken inom förskolan
eller lågstadiet har man i dag möjlighel atl hell ta hänsyn lill detta faklum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del framstår enligt min mening som angelägel atl uijämna
de skillnader i metod och innehåll som i dag finns mellan förskola och
lågstadium och som ulgör ett hinder för en önskvärd koniinuilet i barnens
ulvecklingsvill-kor saml att göra skolstarten mjukare så att problem orsakade
av skillnader i utvecklingsålder kan förebyggas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försöksverksamhet med närmare samarbele mellan förskola
och skola har. somjag redovisal i del föregående, bedrivits i oliku delur uv
lundet. Någon sumlud ulvärdering uv dennu försöksverksumhei har dock inle
skell. Det är önskvärt att en sådun kommer lill stånd. Vidare är det angelägel
all komma fram lill en helhelssyn på dels vud som redan skell i fräga om
samverkan mellan förskola och lågsludium. dels i vilken riklning den fortsatta
utvecklingen bör gå. Olika frågor rörande samverkan förskola och lågstadium bör
därför uiredas närmare. Del bör lämpligen ske genom all en särskild utredning
tillkallas. Förslag om direktiv för denna uiredning kommer senare atl
föreläggas regeringen. Jag har i denna fråga samråll med chefen för
socialdepariemeniel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 Lågstadiet och mellanstadiet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell omfaUande pedagogiski ulvecklingsarbele som berör åren
närmasi före skolslarlen har således inletts. Intresse och uppmärksamhei har
också i allt siörre ulsiräckning riktats mol låg- och mellansladierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jug unser dellu vikligl. 1 ulllför sior ulsiräckning har
lidigare läroplans-reformer tenderat all bli högsladiereformer. Det är inle
minsl under de första skolåren som vi har möjlighel all hjälpa eleverna till en
positiv utveckling. Mycket av skoluns grundläggunde färdighetsträning måste
ske på låg- och mellunsiudiernu. Pruklisku urbelsformer med unknyining lill förskolans
pedagogik kan ulvecklus. Elevemus inslällning lill jämsiälldhel mellun pojkur
och flickor kan påverkus. Koniaki med föreningslivei kun elableras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa möjligheler måsle las till vara genom ell samlal och
mälmedvelel program, som innefuliur mångu insaiser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Färdighetsiräningen i att tala, läsu. skriva och räkna
måste förslärkas genom ökade möjligheter atl arbeiu i små grupper. Slöjdmomeni
och bild bör ges utrymme inom orienieringsämnenu på lågsiudiel.
Hemkunskups-momenl bör också införas liksom lekniska urbelsuppgifter. Tid måsle
skapas för friu ukiiviieler pä mellunsiudiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 ell någoi längie perspekliv är del ungeläget all i
grunden se över kurs-innehållel för låg- och mellansladierna. TCO har belonal
all det finns starka skäl för atl i ell forlsull översynsurbele uvseende
grundskolun ytterligare ulvecklu skäl för och emot ett annal ämnesinnehåll på
grundskoluns låg-och mellansiadier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delur dennu uppfaiining och avser ull senure åierkommu
lill regeringen med förslug om ett sådani översynsurbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jug övergår nu lill all närmure redogöra förde
förundringur som jug föreslår beiräffande låg- och mellanstadierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden pä Gollund menur all skolun i siörre
ulsiräckning måslc ge ulrymme för prukiisk hemkunskup. Flera remissinstanser
hur sammu grundinslällning. TCO hävdur med eftertryck ull en naiurlig följd</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
önskan au flytta balanspunkten mellan teoretiska och prakliska inslag och
träning för jämställdhet mellan man och kvinna bör vara atl ämnel hemkunskap
får en starkare ställning i grundskolan. Eleverna på låg- och mellanstadierna
har, menar TCO, en myckel hög motivation för de aktiviteter och ämnesmoment
som förekommer i hemkunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt min mening viktigt atl låla elevema komma i kontakt med hemkunskap
redan på lågstadiet. Därigenom lär sig både pojkar och flickor tidigt att ta
ansvar för olika vardagsfärdigheter. Tillsammans med teknik-inslag under den
naturorienterande delen av orienteringsämnena förstärks därigenom också
möjlighetema till praktik och tillämpning. Elevema blir också tidigt
uppmärksammade på sin roll som konsumenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hemkunskap
bör därför införas som momenl i orienteringsämnet på lågstadiet. Jag utgår från
att det bör få ta i anspråk minst en veckotimme. För att underiätta praktiska
arbelsformer bör försiärkningsresursen lillföras ytterligare medel motsvarande
en veckotimme under en årskurs på lågstadiet sä all del blir möjligt att
bedriva arbetet i lärarlag eller i mindre undervisningsgrupper. Skolstyrelsen
bör kunna besluta atl momentet skall införas först på mellanstadiel om
särskilda skäl finns. Jag ålerkommer i avsniu 9.2 lill hur lärarfrågan bör
lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lokalproblem
har ibland anföris som hinder för hemkunskap på lågstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ungefär
en fjärdedel av elevema på lågstadiet går i skolanläggningar som innehåller
både låg-, mellan- och högstadium. 1 dessa full finns därför lillgång till
hemkunskapslokaler. Under 1950-lalel kunde hemkunskaps-rum dessulom förekommu
även på låg- och mellanstadieskolor. 1 skolor byggda på den liden bör del
därför finnas lillgång till lämpliga lokaler. Med dessa undanlag saknas
emellertid speciella ulrymmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
försöksverksamhel, som ägl rum bl.a. i Malmö, visar dock all goda lösningar kan
åsladkommas genom enkla arrangemang inom befinlliga lokaler. De moment inom
hemkunskapen, som förläggs till lågstadiet, måste dessulom anpassas efter de
möjligheter som kan erbjudas. Genom all skolslyrelsen kan beslula atl förlägga
hemkunskapsmomenl lill mellansladiet blir del möjligt atl ytterligare anpassa
verksamheien efter lokala förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elevema
i framför allt de lägre åldrarna är för sin begreppsbildning beroende av all
handskas med konkrela föremål. Den skapande verksamhei, som ulgör en så sior
del av innehållet i förskolan, får inte uvbrytus i grundskolan.
Försöksverksamhel med undervisning i orienteringsämnen förlagd till
slöjdinslilutionerna i årskurserna 1 och 2 med lärarlag beslående av
lågstadie-, slöjd- och lextillärare har pågålt under ett antal år, bl.a. i
Lund. TCO föreslår ell reguljärt införande av lärarlag i avsikt atl förslärka
lågstadiets arbete i konkretiserande riklning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagei
anknyter väl både lill önskemålel all underiäUa övergången mellan förskola och
lågstadium och lill strävan efter pruktisku arbetsför-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mer.
Skiftande anvisningar om lokalemas storlek och utformning har under årens lopp
gällt för slöjdlokaler i rena lågstadie- eller låg- och mellanstadieskolor.
Omfattningen av arbetet i slöjdlokaler bör därför inte bindas av ett exakl
antal lektioner utöver de två som är upptagna i limplanen (i nuvarande timplan
för årskurs 3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
anmärkning till timplanen bör dock anges att, utöver timplanens två timmar,
slöjdmomeni dessutom förutsätts ingå i orienteringsämnen på lågstadiet. Jag
räknar med alt lärarfrågan kan lösas bl.a. genom ett samarbele i arbetslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
biträder SÖ:s förslag aU teckning skall ingå i orienteringsämnena på
lågstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
har föreslagU ulökad tid för gymnastik på lågstadiet. 1 gengäld skulle tid för
orienteringsämnen minska med 1,5 veckotimmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Införandet
av fria aktiviteter på mellanstadiet medför emellertid minskad lid för
orienleringssloff De utökade praktiska inslagen i form av hemkunskap och slöjd
somjag föreslagit ställer också anspråk på tid. Jag är därför inte beredd alt
biträda SÖ:s förslag om minskad lid för orienteringsämnen och ulökad lid för
gymnastik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SlA-ulredningen föreslog
alt man vid en läroplansrevision borde ompröva mängden timplanebundna
aktiviteter på mellanstadiet. Bakgrunden till förslaget var atl elevema på
mellanstadiet har fler lektioner än på något annal stadium. Enligt utredningen
borde del vara möjligt atl ge en lill två veckotimmar av de fasta aktivitetemas
kursinnehåll en mer fri utformning. Förslaget tillstyrktes av en enhällig
remissopinion. 1 propositionen 1975/76:39 (s. 257) förordades atl
mellanstadiets timplan minskades med två lill tre veckotimmar i varje årskurs.
Riksdagen fann för sin del (UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:347) aU behandlingen
av frågan borde vara förutsättningslös vid en läroplansöversyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
föreslår en minskning av mellanstadiets timplan med sex veckotimmar för atl
bereda utrymme för andra akliviieier under skoldagen. SÖ menar, liksom
lidigare SlA-ulredningen, att det just på mellanstadiet finns särskilda skäl
för att komplettera lektioner med fria aktiviteter. Förslaget tillstyrks även
nu av en så gott som enhällig remissopinion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig aspekt vid bedömningen av förslaget framgår dock inte klart av SÖ:s
förslag. Då antalet lektioner minskas med sex, minskas också lärarnas
Ijänstgöringsunderlag. SÖ föreslår därför atl motsvarande lära rtimtal får ingå
i förstärkningsresursen. SÖ menar också att detta möjliggör indelning i mindre
grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försiärkningsresursen
består emellertid av två delar. Den ena delen rör undervisningsinsatser (0,466
lärarveckotimmar per elev), den andra övrig verksamhei under skoldagen (0,087
lärarveckofimmar per elev). Efiersom SÖ använder uttryckel lärartimtal och inte
heller redovisar något minskat underiag för lärartjänsler måsle man ha avsell
en överföring lill kvoldelen 0,466, som möjliggör just gruppdelningar och som
är reserverad för lärarin-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>satser. TCO, som tillstyrker förslugel. utgår från ull
lärurnas anslällnings-irygghel därmed är guranterad. TCO:s lillslyrkun vilur på
dennu förutsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Insatserna under de frigjorda sex veckotimmurnu måste då
finunsieras på unnul sätl såvida inte kommunemu förkorlur skoldugen, vilkel
inle vuril SÖ:s avsikl med förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ har inle redovisat någon kosinad för vare sig kommun
eller slal. Kostnaderna kan dock inte täckas ur de 0,025 veckotimmar per elev
som utgår då en kommun inför samlad skoldag. Detla slöd ulgår redan lill kommuner
som har samlad skoldag på mellunsiudiel och kan inle läcka äiaganden under
yiierligare sex veckolimmar. Del bör observeras all omfatiningen av den
föreslagna verksamheien är lika stor som för det lidigare frill valda arbelel
på högstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening kan kommunerna inte åläggas alt svara
för kostnader i denna storleksordning. Såvida stödel skall bäras av staien
skulle del innebära en ökning av kvotdelen 0,087. vilken inte får användas för
undervisningsinsalser. Kosinaden kan beräknas lill drygt 95 milj. kr. inkl. koslnader
för arbetsgivaravgifter och lönekoslnadspålägg. Denna kostnad och behovei av
andra kostnadskrävande insatser för en ny läroplan måsle vägas in vid
bedömningen av förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan aspekt av förslaget som måste tillmätas stor
belydelse är de timplunemässiga konsekvenserna. Jag har lidigare pekat på
behovet av en grundlig färdighetsträning och en befäst
nalurvetenskapligt-teknisk orientering. Den föreslagna minskningen av
limplaneiiden med så myckel som sex veckotimmar måste vägas mol detla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som SÖ och flertalet remissinsianser framfört finns det
särskilda skäl att ge ulrymme för icke limplanebundna aktiviteter på
mellanstadiet genom en minskning av den limplanebundna liden. Men med hänsyn
lill de faktorer som jag pekal på i det föregående bör minskningen inskränkas
lill tre veckotimmar. Hur denna tid skall fördelas på årskurser är en fråga som
bör avgöras vid den lokala skolenheten. På timplanen bör den minskade tiden
begränsas till orienteringsämnen. Minskningen får dock inie beröra den naturorienterande
delen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt möjliggöra fria aktiviteter för elevema under de
frigjorda tre veckotimmarna bör kvoten 0,087 inom förstärkningsresursen ökas.
Till ökningens omfattning återkommerjag i avsnitten om kostnader och personalkonsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dc tre veckotimmar som frigörs ur basresursen bör
överföras till förstärkningsresursens undervisningsbundna del. Det ankommer på
skolstyrelsen att fördela resursen. Med hänsyn till anställningstryggheten för
lärare ulgår jag från atl timmurna huvudsakligen blir förlagda till
mellanstadiet. Därigenom ökas möjlighetema atl träna gmndläggande färdigheter i
mindre grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns också anledning att knyta an till
SIÄ-utredningens urspmngli-</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gu förslug nämligen ull ge en viss del av lektionemu en
friure utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En väsenilig strävan i skolans utveckling måste vuru atl
ge lärare och elever möjlighel alt lillsummans fritt utforma en del uv
skoldugen. Dennu umbilion bör inle enburl omfullu delur uv högsiudiel. Också
lägsiudiels och mellunsludiels limpluner bör upplu tid för temusiudier i form
av fördjupnings- och lillämpningsuppgifler inom de obligaloriska ämnenas rum.
Del är ungelägel ull man därvid, i så sior ulsiräckning som möjligl, knyter un
lill oliku friu ukiiviieler. Det blir därigenom möjligl ull eiubleru ell
fruki-burl sumarbele mellun lärure och represenianier från arbels-,
förenings-och kullurliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ hur belräffunde engelska föreslagil ull undervisningen
normalt skull påbörjus på lågsiudiel men med rält för dc kommuner som sä önskur
ull förläggu slurlen lill årskurs 4. Remissinslansernu är splillrude i frågun.
Varken forskningen inom del s.k. EPÅL-projeklet (Engelsku på lågsiudiel) eller
den lärurenkäl som SÖ hänvisur lill ger slöd för ull del skulle vuru någru
nackdelar med atl engelska som nu börjar i årskurs 3.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag
unsluter mig lill SÖ:s förslag att engelsku normalt skall börju i årskurs 3.
Särskilda problem kan dock uppkomma i kommuner med många invundrurburn. Det
bör därför, i enlighet med SÖ:s förslag, vuru möjligt för kommun som så önskur
utt förläggu starten av engelska lill årskurs 4. Belräffunde de speciella
problemen med engelsku för invundrarbarn får jag hänvisa lill del uppdrag som
regeringen givil SÖ den 23 juni 1976 ull kurt-läggu problem inom deltu område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jug
föreslår således atl limplanen för låg- och mellansladierna omfattar följande
ämnen med del anial veckotimmar som anges för varje ämne i ko-lumnema 1 och 4.
Som ämnesbeleckningar använder jag bild i slället för leckning och idroll i
siällei för gymnaslik. Jag ålerkommer i avsniii 5.6 till den föreslagna
namnändringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lågstadiet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=64 colspan=2 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Antal
veckoti</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>mmar</span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:22.1pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Lgr 69</span></p>
</td>
<td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>SO:s
slag</span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>för-</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-family:Verdana'>-)</span></i></b></p>
</td>
<td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><i><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>~t</span></i></b></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>-></span></i></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,5</span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
</td>
<td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
</td>
<td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>16,5</span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Ämne</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Engelska</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Idroll</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Matematik</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Musik</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Orienteringsämnen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slöjd</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>74 74 74</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mellunsladiel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ämne</span></p>
</td>
<td width=160 colspan=2 valign=top style='width:119.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Anial veckotimmar</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Lgr 69</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ:s för-</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föredra-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>slag</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bild</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Engelska</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Idrott</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Matematik</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14,5</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Musik</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,5</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Orienieringsämnen</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20.5</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällsorienlerande</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(18)</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(15)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Naturorienterande</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(6)</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(6)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Slöjd</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Svenska</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25,5</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.0pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>104</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>98</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>101</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 orienteringsämnen ingår geografi, hisloria,
religionskunskap och samhällskunskap som samhällsorienterunde ämnen och
biologi, fysik, kemi och leknik som naiurorienierande ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På lågsladiei ingår också ämnel bild sumt moment ur ämnenu
hemkunskup och slöjd i orienteringsämnena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7 Högstadiets utformning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår vissa förändringar av högstadiets timplan.
Tillvulssektorn föreslås minskad från elva lill nio veckolimmur. Sumtidigt
föreslås atl ekonomi, konsl och leknik upphör atl vara tillvulsämnen. 1
stället införs som nyu ämnen hemspråk och kommunikation. SÖ anser atl del
skulle ha varil mest konsekveni all införa ell hell sammanhållel högsladium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Maskinskrivning föresläs bli särskilt ämne. Momenl från de
nuvarande lillvalsämnena konst, teknik och ekonomi föreslås liksom barnkunskap
integreras i andra ämnen. I samband därmed föreslås vissa timjusleringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valmöjlighetema mellan olika alternativkurser liksom
mellan två slöjdkurser föreslås upphöra. Vad beträffar allemativkursema i
engelska och matematik föreslås dock ändringar träda i kraft försl efter fem
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ:s förslag lill ett enbart språkligt tillval har
avvisats av en så gotl som enhällig remissopinion. 1 övriga timplanefrågor och
beiräffande alternativ-kurser är remissopinionen splittrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7.1 Olika valmöjligheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan grundskolans tillkomst har undervisningen på
högstadiet inneburit problem. En lång rad undersökningar visar atl ju äldre
eleverna blir, desto mer olika blir deras inlressen. För många innebär tonåren
dessutom en period av skoltrötlhet, vilken ofta har sin grund i en
traditionellt upplagd och verbalt präglad undervisning. Eleverna ser inte
sambandet mellan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>leori och praklik. Akluella undersökningar visar, somjag
nämnde under avsniii 2.2, all uppemot 6% av elevema lämnur grundskolun med
ofullständig utbildning. Det är oriktigt utt i delta sammanhang enbart lala om
elever med skolsvårigheter. 1 stället måsle man, som SIA-utredningen framhöll,
tala om en skola med undervisningssvårigheter. Till en del kun skoltrötlhet
bero på alt skolan inte tillvaratar elevemas intressen och behov. Men lill en
väsentlig del beror den på att skolan inle förmår slimulera elever som ännu
inle har klart profilerade inlressen. Detla kräver en utveckling inte enbarl
av arbelssättel i skolan ulan också av dess kursinnehåll, som måsle upplevas
som meningsfulll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under de senasle åren har i runda lal 20-25 % av eleverna
sökl sig ul pä arbetsmarknaden direkt efter grundskolan. Dessa ungdomar har,
som AMS påpekar i sitl remissvar, utomordentligt svårl all få sysselsättning.
Många, kanske flertalet av dem, saknar tillräcklig molivulion för fortsatt
skolmässig utbildning. Det finns, fortsätter AMS, all anledning anta alt
svårigheterna för ungdomar utan yrkesutbildning kommer all kvarslå i del
närmasle oförändrade under överskådlig lid, detla på grund av arbetslivets
strukturella förändringar. Ett angelägel mål för grundskolans uiformning blir
därför enligt AMS atl la till vara och främja elevernas iniresse för fortsatt
yrkesutbildning och andra studier, bl.a. genom all erbjuda en sådan miljö och
ett sådani innehåll i undervisningen alt man kan förebygga skolleda. Även gymnasieuiredningen
betonar i sitl remissvar vikten av alt skolan framför allt grundlägger en
positiv inställning lill både fortsatt utbildning och yrkesverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är enligt min mening vikligl alt i den gemensamma
referensram skolan skall ge eleverna också räkna in alt alla bör få uppleva
skolgången som något positivt och utvecklande. Om vi över huvud tagel i
framliden skall lyckas bemästra problem inom utbildning och arbetsmarknad för
ungdomarna måste ett av de viktigaste målen våra just att hos alla elever
grundlägga en sådan inställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl kunna bekämpa skolleda och bristande motivation
och anknyta lill och slimulera elevemas olika inlressen måste högstadiet
erbjuda ett mångsidigt undervisningsinnehåll med olika valmöjligheter. Ord som
ansvar, skapande arbete, valfrihet måste vara nyckelord. Innehållet får inte
ges en sådan slagsida åt det teoretiska hållet atl stora elevgrupper missgynnas
och får sin självkänsla knäckt. Så långt det är möjligl bör förklaring och
tillämpning, teori och praktik växla under lektionerna. AU utöka valmöjlighetema
sä att alla kan göra positiva val blir samtidigt ett vikiigt led i skolans
fortgående demokratisering. Som tidigare påpekais, måsle elevernas val vara
likvärdiga då det gäller valet av senare studievägar i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7.2 Valfrihet - sammanhållning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 detta sammanhang vill jag nägot beröra begreppet
sammanhållen grundskola och hur detta förhåller sig till ett friare studieval.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidigare riksdagsbeslul om grundskolans läroplan har
inneburit en avvägning mellan kruven på en för ulla gemensam kurs och
nödvändigheten all bereda utrymme för individuella intressen. Vid beslutet om
1969 års läroplan slopades linjedelningen i årskurs 9. Utrymmet för val av
skilda aktiviteter minskades däremot högst obetydligt, från 19 veckolimmar
till 17. Valallernaliven begränsades inle enbarl lill B-språk, konsl, ekonomi
och teknik utan utökades i stället uvsevärt i förhållande till 1962 års
läroplan. Della skedde genom utt lillvalsblockets elva veckolimmar
kompletterades med ett ytterligare val på sex veckotimmar för s.k. fritt valt
arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ställningstagunde för eller emot ett helt sammanhållet
högsladium i framliden måste givetvis ske utifrån bedömningar i dag. SÖ
framhåller i della sammanhang följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kärnfrågan är nu liksom lidigare hur utbildningen i
grundskolan skall organiseras så att elevema vid grundskolans slul har sin
valfrihet obeskuren. Della gäller en reell valfrihet lika väl som en formell.
Det gäller frihel att välja mellan oliku forisutta siudievägar lika väl som
mellan arbele och fortsatia studier ... ell besläml krav på det nya
tillvalssystemei är allljäml att grundskolans elever inte får skiktas på så
sätl att skilda elevgrupper får olika möjligheter lill siudier, yrkesutbildning
och arbete efter grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De krav som SÖ återger torde vara allmänt omfallade.
Visserligen skapas, som lidigare framhållits, de svåra sociala handikappen
genom att många elever lämnur skolan med bristfälliga färdigheter all tala,
läsa, skriva och räkna. Det urval till vissa högstalusulbildningar, som
tillval redan i tolvårsåldern innebär, är emellertid också uppenbart. Del leder
lill en social snedrekryiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De uppslällda kraven måsle därför lillgodoses. Följden av
all man accepterar dessu krav behöver dock inte alls vara atl ta bort
B-språken från grundskolun och ull en och summu limplan införs för alla elever.
En annan möjlighet all lillgodose de uppställda kruven är atl konstruera
gymnasieskolans studievägar på ell sådunl säll ull de inle är kopplade lill
någoi specielll lillvul på grundskolun. Mångsidigheien inom grundskolan
skikiar då inte eleverna så utt de får olika möjligheter lill siudier. Deras
valfrihet förblir obeskuren, även reellt setl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är enligi min mening viktigt all hålla isär orsakerna
till att elever väljer på ell vissl säll från verkningar av dessa val. Social
bakgmnd kommer givelvis även i forlsällningen ull påverka elevernas vul uv
ämnen, kurser och ukiiviieler i grundskolan och pä friliden. Detla gäller för
kurser inom lillvalsblocket liksom för fria aktiviteter, individuellu
studieuppgifter, fritidssysselsättningar och litteratur. En sådun påverkan gör
sig gällande i alla valsilualioner, för bam lika väl som för vuxna. Ett frill
val i den meningen alt det skulle vara fritt från påverkan, vara orsakslöst,
existerar självklurt inle. Vi påverkas uv vår bakgrund i alla val vi iräffar.
Delta förhållunde går inle ull upphäva på annal sätt än genom alt avlägsna
alla val-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjligheler över huvud laget. En sådan uiveckling av
samhälle och skola kan inle vura önskvärd. Vud skolun däremot måste göru äralt
så längl som möjligl avlägsna sådunu ve rkningar av olika vul, som binder för
framtida studier eller yrken. Genom de ändringar jag i annut sammanhang kommer
all föreslå i gymnusieskolun kommer elevernas val i grundskolan inle längre atl
sorlera dem till olika siudievägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fördelarna med en skola med ell fritt sludieval framför en
skola ulan B-spräk och med samma limplan för alla, är uppenbara. Några harjag
berörl lidigare. Här skall yiierligare några las upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanhållen grundskola utesluter B-språk. Dessa kan
inle göras obligaloriska för alla elever. B-språk har emellertid tilldragit sig
ett stort elevintresse och väljs av uppemot 60% av eleverna. Till en viss del
är delta val säkert betingat av atl flera linjer i gymnasieskolan i realiteten
kräver B-spräk. När dennu koppling uvskuffas torde procentandelen
B-språksväl-jare sjunka något. Del är likväl uppenbarl att B-spräk i
utomordentligt stor utsträckning är ell posilivt val och ell intresseval redan
nu. Enbarl av den anledningen är del olämpligi all inte erbjuda B-språk som
valaltemuliv. Dessulom är vär kännedom om språkinlämingens villkor alllför
osäker för alt man skall våga göra drastiska förändringar. Rent allmänt tycks
det vara en motsägelse mellun å ena sidan kravel på att engelska måste börja
studeras på lågstadiet, å andra sidun tanken all sludiel av lyska/franska ulan
olägenhet kan uppskjutas lill gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom all B-språk bibehålls inom det fria sludievalel kan
eleverna kombinera ell mångsidigare ulbud av språk än vad som annars vore
möjligl. Den elev som inte fortsätter i gymnasieskolan eller fortsätler ulan
B/C-språkstudier, har genom att B-språk finns kvar i grundskolan kunnai skaffa
sig en försia kännedom om ett av språken för eventuellt senare behov i yrke
eller pä fritid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del fria sludievalel kommer dessulom atl innebära
betydligt siörre valmöjligheter och en myckel större lokul frihel än vud som
skulle bli följden uv en hell sammanhållen skola. En sådan har visserligen inle
avsells innebäru alt elevernu under 35 veckolimmar skulle läsa exakl samma
kurs. Tväriom hur oftu individuuliseringen inom klussens rum belonuts. Olika
överkurser och fördjupningsalternaliv kan utvecklas. Variationsmöjlighe-lerna
blir dock uv praklisku skäl belydligi mindre än inom ell valsyslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningen har ägnal myckel arbele ål all belysa
skillnaden mellan i n -d i vid u el 11 val och individualisering inom klussens
rum. Av forskningsresulluien frumgår all individualisering med nuvurunde personellu
resurser bara kun genomförus med hjälp av siora läromedelssulsning-ar och dä
begränsad enbarl lill vissa kursmoment. Skall ytterligare individualisering
ske, innebär del stora ekonomiska åtaganden i form uv minskud klasslorlek.
Delta kan vuru en slrävan. För närvurunde och under överskådlig lid framåt
mäste vi emellertid av ekonomiska skäl arbeta med all kombinera fria sludievul,
lemaurbelen och individualisering inom klassens rum så långl dellu är möjligl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7.3 Det fria studievalet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av en för alla skolor gemensam kurs som befäster
grundläggande kunskaper och färdigheier och ger en över hela landet någorlunda
gemensam referensram bör del, somjag tidigare framhållit, fmnas ett betydande
område för fria, intresseslyrda val av olika ämnen, kurser, teman eller
aktiviteter. Motiven för detla harjag också utvecklat tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfattning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur pass stor del av tiden på högstadiet som bör anslås
lill ett friare sludieval är en avvägningsfråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser har menat atl SÖ:s förslag inte är
tillräckligt radi-kah för att kunna råda bot på den bristande motivationen hos
elevema på högstadiet. RHS exempelvis räknar med alt en tredjedel av liden
måsle anslås lill fria aktiviteter. Järfälla kommun hävdar att hätfien av
liden på högstadiet borde anslås för baskunskaper, hälften lill intresseslyrda
fria aktiviteter. Länsskolnämnden i HaUands län föreslår en för alla gemensam,
ämnesinriktad del omfattande t.ex. två iredjedelar av skolveckan samt en
obligalorisk tid för valfria projektstudier under reslen av liden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiräffande lillvalsblockets omfattning har några
remissinstanser, bl. a. TCO och LO, tillstyrkt SÖ:s förslag om en begränsning
till nio veckotimmar. De flesta remissinstanserna, bl.a. flertalet
länsskolnämnder och kommuner, föreslår bibehållen tid om elva veckolimmar. UHÄ
menaratt tiden med hänsyn till språkutbildningen bör öka. SACO/SR föreslår
likaså utökad lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del kanjag inte tillstyrka någon nedskäming av
liden för elevemas fria studieval eller för lillvalsblocket. Som jag senare
kommer att ulveckla skapas genom ett friu sludieval en betydande möjlighet till
lokal frihet och ett decentraliserat skolansvar. Det ger dessulom möjligheter
alt få fler elever inlresserade av skolan och förhindra ökad användning av anpassad
sludiegång som flera remissinsianser befarar. Att under tonåren grundlägga en
posiliv inslällning till skola och utbildning ser jag som ett övergripande mål
om vi i framtiden skall kunna bemästra situationen för ungdomar i
gymnasieskolåldern. Det finns vidare starka skäl att i ell lilel land som
Sverige slå vakt om språkutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tiden för fria aktiviteter under skoldagen liksom
tillvalsblocket skapar ell visst utrymme för ett frill studieval. SÖ har
dessulom föreslagit atl en viss del av tiden för undervisning i de
obligaloriska ämnena avsätts för projeklinriktai arbele. Ell projeklinriktai
arbele kommer efter hand, enligt SÖ:s mening alt bli vanligt förekommande under
en stor del av skolveckan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ har övervägt att föreslå all liden för projektstudier
anges till minsl sex veckotimmar. Följden skulle dock, menar SÖ, kunna bli att
man i vissa skolor uppfyller enbart detta tidsmått men i övrigt inle strävar
efter en utveckling av della sätt aU arbela. SÖ föreslår därför aU del i en
anmärkning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
timplanen anges att tid skall anslås för probleminriktade studier av projektkaraktär
ulan att man anger hur lång denna tid skall vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser för min del inte heller all någon bestämd tid bör anges för studier av
projekt. Däremot finns det enligt min mening siarka skäl för att ange en viss
tid som riktvärde för fördjupningsstudier (temastudier). Därigenom markeras
intresset för att det i skolan finns en betydande seklor för läramas och
elevemas egel fria val av stoff inom de obligatoriska ämnenas ram. Samtidigt
betonas vikten av att de friare studierna inte ges alltför stort utrymme. De
måste byggas på väl genomgångna grundkurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår därför tolv veckotimmar som riktvärde för högstadiet som helhet.
Somjag senare kommer att betona innebär detla ingen styming av metodiken i
skolarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsammans
kommer tiden för lillvalsblocket, för fördjupningssludier (lemastudier) inom de
obligatoriska ämnenas ram och tid för fria aktiviteter under skoldagen att
motsvara närmare 30% av tiden på högstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är möjligt atl detta senare visar sig vara för litet. Gränsen mellan en i
huvudsak gemensam kurs och temastudier bör därför inte vara skarp. De tolv
timmar som jag nyss nämnde bör betraktas som ett riktvärde. Vid
schemaläggningen i skolorna torde de kunna läggas ut som en eftermiddag i
veckan. Del måste, somjag längre fram utvecklar, ankomma på lärare och elever
inom arbetsenheterna att avgöra hur lång lid man vill anslå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utformning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ur
administrativ och resursmässig synpunkt räknar jag med tre olika delar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tid som motsvarar nuvarande
lillvalsblock.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tid för fördjupningsstudier
(temastudier) inom de obligatoriska ämnena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tid för icke timplanebundna
aktiviteter under skoldagen (fria aktiviteter).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:53.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppbyggnaden
för högstadiet kan illustreras av följande figur.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ca 76 vtr</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>GEMENSAM KURS</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
17.0pt;margin-left:128.0pt'><b><i><span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'>A</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ca IS vtr</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>V</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>F</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>rdjupningsstudier (TEMASTUDIEB)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11 vtr</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>TILLVAL</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ca 6 vtr</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>FRIA AKTIVITETER</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu till att mer i detalj behandla denna större lokala frihet liksom
remissinslansemas synpunkter på tillvalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Fria
aktiviteter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
det fria studievalel harjag räknai de inle limplanebundna aktivite-tertia under
skoldagen. Om en kommun inle har infört samlad skoldag skall på högstadiet för
närvarande anslås lid motsvarande sex veckotimmar för fria aktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Programmet
görs upp lokalt. De fria aktivitetema bör vara en brygga mellan arbete i skola
och elevemas fritidsintressen. Del kan därför i många fall vara nalurligl atl
elevemas intresseslyrda val av teman eller tillvalsämnen har en motsvarighel
under de förenings- eller lärarledda fria aktivite-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tema under någon period. Samtidigt måsle för de fria
aktivitetema liksom för temasiudier gälla att ell av syftena med dem är att
stimulera utvecklingen av elevemas intresse. Ensidighet i valen bör man därför
söka undvika genom alt under åren erbjuda ett varierande urval från olika
intresseområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillvalsblocket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 det fria sludievalel ingår lid som motsvarar nuvarande
tillvalsblock, dvs. elva veckotimmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstansema har praktiskt tagel enhälligt avvisal
SÖ:s förslag om en enbart språkligt tillval. Enligt TCO exempelvis skulle
valmöjligheterna för många elever då i realiteten komma atl stå mellan
kommunikation och anpassad studiegång. Även enligt AMS skulle SÖ:s förslag leda
till ell alltför slort tryck på den anpassade studiegången. Om elever skall
ges likvärdiga möjligheter atl ulveckla sina individuella förutsättningar bör
högstadiet enligt AMS innehålla mer av praktiskt inriktade ämnesområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns samtidigt en betydande enighel om att nuvarande
tillvalsämnen inte är väl ulformade. SÖ:s Pedagogiska nämnd visar exempelvis i
sin redogörelse för verksamhelsärei 1977/78 alt Lgr 69 mer än Lgr 62 fått
könssegregerande effekter i skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns också en påfallande enighel om all elever måste
kunna göra positiva val. Gymnasieuiredningen framhåller exempelvis, alt delta
är nödvändigt för att motverka utslagningen i grundskolan. Flera remissinstanser
hävdar alt skolan måste erbjuda intressefördjupning i flera olika ämnen. Enligt
TCO bör det nya förslaget vura så utformat all många olika elevintressen kan
lillgodoses. Vidare bör enligt TCO lillvulel innehålla många prakliska inslag.
Kommunförbundei föreslår, att ett nyll lillvalssyslem görs mer beroende av
elevernas intresse och vilja. Enligt förbundets styrelse bör därför eleverna få
chansen alt fördjupa sig i ett eller ett par för dem intressanta ämnen som
redan finns på den obligatoriska delen av timplanen och i något av B-språken.
Slyrelsen anser, au en sådan uppläggning av lillvalssyslemel mer ligger i
linje med en ökud lokul och individuell frihel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt LO kvarslår riskemu med en uppdelning av eleverna
på samma sätl som hiltills inom det föreslagna systemet. LO föreslår, ull
eleverna under den gemensamma rubriken kommunikation skall kunnu välja språk,
social inriktning, massmediu, kultur, historia etc. SAF menar, att eleverna
skall kunna välja olika akliviieier av belydelse för deras forlsalia siudier.
Länsskolnämnden i Väsierbonens län diskuterar flera alternativ. Man menar, all
det intressantaste är att som lillvalsallernaiiv erbjuda en fördjupning inom
oliku ämnessekiorer. förslugsvis en språkseklor, en samhällsorienlerande
seklor, en naiurorienierande seklor (med malematik) och en prakiisk-esleiisk
seklor. Inom dessa seklorer skulle då lillvalel i försia hand innebära ett
fördjupai sludium av projeki- eller lemakaraktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 180</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom språkseklom skulle kunnu erbjudas val uv lysku,
frunsku eller hemspråk. Inom språkseklom skulle vidare rymmus ell ämne av typ
kommunikation vilket SÖ föreslagil. Inom alla seklorer skall del finnus
möjligheler lill både mer teoreliska och mer pruktiska fördjupningar. Vurje
obliguloriskl ämne i limplanen skall dessutom enligt nämnden kunna ulgöru tillvalsämne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknunde synpunkter förs frum av SACO/SR, som hävdar all
möjligheler atl välja blund fleru oliku ämnen och ämnesområden måsle finnas på
grundskolans högstadium. Tillvalet måsle varu så uiformat, ull ingen elev
Ivingus till ell negaiivi val, dvs. all välja ell ämne som egenlligen inte är
attraktivt men som av eleven upplevs som del enda möjligu. Tillvalet fär inte
heller varu för diffust utan bör unslutu lill ämnesindelningen på högsiudiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västmanlunds län föreslår ulöver lyska,
frunsku och hemspråk alt eleverna får möjlighet alt efter intresse eller behov
välja tema eller momenl, "en sorts fritt valt arbetsområde", där
iräning uv kommuni-kulionsfärdigheierna slår i förgrunden. Dessu urbelsomräden
bör dessulom ge riku möjligheter lill en ulökad samhällskoniakt för elevema
och kan bli ell ulmärkt stöd och komplemenl till ulökad arbelslivsorientering i
skolan. Nämnden föruisätter all det blir vanligt med arbete i mindre grupper i
detta alternativ, varför resurser måste ställas till skoluns förfogunde så ull
flera grupper kan anordnas i varje årskurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Örebro län menar, att möjlighet lill
såväl praktisk som teorelisk fördjupning med individualiserad studiegång
baserad på iniresseval bör finnus för ulla elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fleru remissinslunser har belonal, ull elevernu måsle få
en insikl i vud de väljer. Elevernu ivingus nu i årskurs 6 välju ämnen, om vurs
innebörd de är föga orienlerude. En konsirukiion som innebär fördjupning i
redan bekanta ämnesområden förordas däiför också uv detta skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betydelsen för personlighetsulvecklingen av ull eleverna
får göra upprepade vul inom skolun frumhålls uv fleru remissinsianser. Dettu
motiv beto-nudes redan uv 1957 års skolberedning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Synpunklernu från remissinslunsema är lillräckligi
sumsiämmiga för all kunnu liggu till grund för lillvulsblockels uiformning.
Följande principer bör enligt min mening gälla:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Vid vurje skolenhel med högsiudium skull erbjudus
treåriga kurser i<br>
B-språken lysku och franska om untalet elever som väljer respektive språk<br>
är lägsl fem. Fleru undervisningsgrupper kan givelvis behöva organiseras<br>
beroende på elevintresset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt beslutar skolslyrelsen på förslag av rektor om
vilka kurser som skall erbjudas. Reklor skall avge sill förslag efter samråd
med personal, föräldrar och elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Inom dei erbjudna utbudet av kurser har föräldrar
och elever fritt val.<br>
Inför varje nytt läsår skall finnas möjlighel lill omval.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kursernas längd
kan varieru från en termin till tre år. I B-språk kan således ocksä erbjudus
kurser korlare än tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kurserna skall
vara så inriktade att de inle kan förulses få en myckel sned könsfördelning.
Nuvarande tillvalskurs i leknik måsle exempelvis omarbetas och kompleiieras med
exempelvis miljöfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kursema - med
undanlag för B-språk - bör utgöra en fördjupning eller intresseprofilering
inom några momenl i ivå eller flera ämnen inom eslelisk-prakiisk,
samhällsorienlerande, nalurvelenskaplig-leknisk eller språklig seklor. Kurserna
får inte ulformas så all de utgör parallell- eller överkurser lill de
obligutorisku ämnenu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslug till
kurspluner för oliku kurser inom lillvalsblocket bör utar-betus av SÖ. men även
länsskolnämnd, skolslyrelse eller rektor kan utarbeta kursplun. Kursplun
utarbetud uv skolslyrelsen eller rektor bör tills vidare fastställas av
länsskolnämnd. Reklor skall avge sill förslag efter samråd med berördu
arbeisenhelskonferenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
undervisning inom lillvalsblocket krävs lärarbehörighet. Behörig alt undervisa
i de olika kurserna är den som är behörig till undervisning i obligatoriska
ämnen inom motsvurande sektor eller den som enligt 14 kap. 9 § andra siycket
skolförordningen är skyldig undervisa i kursen. Del kan, som jag lidigare
anfört, säkerligen oftu vuru till fördel för skolan om den kan ulnyllja
föräldrar och kuliurarbelare som medhjälpare i olika kurser. Detla engagemang
sker då med hjälp uv förstärkningsresursens inte under-visningsbundnu del eller
med slöd av kommunala medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till frågan om möjlighelen atl välju hemspråk som
lillvalsämne återkommerjag i avsnitt 4.6.4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fri uppläggning av della slag innebär en omfullunde
decenirulisering. Den lokala planeringen vid en skolenhel får lill följd uv
detta en kuraklär som liknur gymnusieskolans. Genom ull lillvulsblockel inle
låses till ell besläml innehåll för en ny tioårsperiod frumål innebär
förslugel också en försöksverksumhei som kun tu lill vura inilialiv och idéer
ule på skoloma. Kurser, som inte tilldrar sig iniresse eller får en rekrytering
som är sned, kan snabbt ändrus. Den fria uppläggningen medför också atl
skifiunde lokala förutsättningar beträffande lokaler, materiel,
specialulbildad och spe-ciuliniresserud personal och näringslivet på orten kun
ulnylljus. Man undviker därigenom un lidigure genomfördu, dyra invesleringar
inle kommer lill nylla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillvulskonslruklionen ger dessutom elevernu storu
möjligheler atl kombinera olika kurser i skilda årskurser och därigenom
tillgodose fleru inlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atl kurspluner kan uiarbelas lokall på de enskilda
skolenheiema för all sedan godkännas av länsskolnämnderna slammer överens med
vad som hiuills med framgång tillämpats förde s. k. konkurserna i
gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I remissvaren om lillval på högstadiet har bl. a. från
Facklärarförbundet framförts förslaget att eleverna skulle kunnu fä välju utt
fördjupu sig i nå-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gol av de obligaloriska ämnena. Jag kan för min del inle
bilräda ett sådunt förslag. Det innebär uppenbaru risker för en differenliering
inom skolun liksom en fortsall könssegregalion. Om elever exempelvis väljer
matematik som lillval kommer delta snabbt att leda till en faktisk
nivågruppering på de vanliga matemaiiktimmarna. Om elever väljer barnkunskap
eller teknik får vi klarl könsrollsuppdelade undervisningsgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är därför viktigt all kurserna, vilket jag föreslagit
under punkl 5, innebär fördjupning i olika momenl i mer än ett ämne och all de
inte blir parallellkurser till de obligaloriska ämnena. Det ankommer på SÖ och
länsskolnämnder att se till alt så inte sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag avser atl föreslå regeringen att ge SÖ i uppdrag att
som en service till kommuner och enskilda skolor före införandet av den nya
läroplanen utarbeta ett begränsal antal olika kursplaner för tillvalskurser av
olika längd. Nuvarande kursplaner i B-språk förutsätts i huvudsak gälla under
den övergångslid allemativkurser kvarstår i dessa ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fördjupningsuppgifter (temasiudier)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ett tredje inslag i del fria sludievalet harjag räknai
med fördjupningsuppgifter som lärare och elever väljer alt ulföra inom de
obligaloriska ämnenas ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag använder som benämning på den typen av uppgifter ordel
temastudier, vilket är en vedertagen beteckning inom gymnasieskolan sedan år
1966. Ett tema är således en intressevald fördjupningsuppgift. Det innebär
inget krav på ämnesövergripande arbelssäil eller på någon speciell meiodik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då jag föreslagit att tid skall avsällas för temastudier
innebär delta således endasl att tid skall stå till elevemas förfogande för
fördjupningsstudier och intresseslyrda aktiviteter inom ämnenas ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ärbetsenhelskonferensema bör föreslå hur liden för
temastudier skall läggas ut pä skilda ämnen eller ämnesgrupper. Förslagen bör
avges i så god tid atl skolledningen kan utgå från dem vid schemaläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resursbehov</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur många valalternativ som kan erbjudas inom
tillvalsblocket vid en skola är beroende av dels hur eleverna väljer, dels
vilket arbetssätt som erfordras inom det valda ämnet. Tillgången på timmar
inom bas- och för-stärkningsresursema sätter beslämda gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande basresurser medger endasl ett begränsal antal
val. Skolan bör därför tillföras medel motsvarande ytterligare ett
valalternativ vid varje skolenhet med högstadium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheten att tillgodose elevernas önskemål hänger också
samman med utbudet av fria aktiviteter under skoldagen. Insatser från andra
yrkesgrupper än lärare är väsentliga för atl tillgodose de mål som låg till
grund för riksdagens beslut om skolans inre arbele. Jag har tidigare bl.a.
pekal på betydelsen av medverkan från kulturarbetare, organisationer och för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>äldrar. Sådanu insatser kan dessutom vuru en betydelsefull
hjälp i mångu temasiudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7.4 Hemspråk som lillvalsaliernativ</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsbidrag utgår lill kommunema för hemspräksundervisning
för invandrarbarn för 1.1 läroveckolimmar för varje dellugande elev under läsårel.
Häri innefutlus sludiehundledning på hemspråkel. Hemspråksundervisningen är
frivillig från elevens sida men kommunens åtagande alt anordna
hemspräksundervisning är ett obligalorium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden kan under vissa förulsäliningar medge ull
siuisbidrug får utgå för flera veckotimmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För slödundervisning i svenska ulgår statsbidrag för högst
fyra veckotimmar per grupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet invandrarelever pä grundskolan var i mars 1978
88313, varav 34 853 finska invandrarbarn. Våren 1978 bedömdes 38700 elever vura
i behov av stödundervisning. 1 stödundervisning i eller på svensku dellog
27800 elever och i sludiehandledning pä hemspråket 14 100 elever. Många elever
dellog i båda undervisningsformerna. 1 hemspråksundervisningen dellog 35 900
elever. Omkring 4000 elever önskade deltaga men kunde ej beredas tillfälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsbidraget till hemspråksundervisningen konstruerades
bl. a. med det uttalade syflel alt del skulle finnas en kommunal frihel att
välja hur hemspråksundervisningen i grundskolan skulle organiseras. Det
föreligger nu uppgifier som lyder på alt undervisningen på hemspråk inte nåll
den omfattning som 1. ex. skisserades av den s. k. invandrargruppen, vars
organisationsmodeller i promemorian (Ds U 1975:13). Förslug om ålgärder för invandrarbarnen
i förskola, grundskolan och gymnasieskola ulgjorl planeringsunderlag för mänga
kommuner. Orsakerna härtill kan bl. a. vara svårigheler atl koncentrera
undervisningen till vissa skolor, schemalekniska problem, brisl på
ändamålsenliga lokaler etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med att hemspråket infördes som ämne i
skolförordningen utarbetade SÖ provisoriska anvisningar till läroplanen för
grundskolan beträffande bl. a. elever med annal hemspråk än svenska. Till
nuvarande läroplan finns ell supplemenl om undervisning av invandrarbarn m.fl.
med råd och anvisningar beträffande bl. a. undervisning i hemspråk och i svenska
som främmande språk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I SÖ:s förslag lill förändring av grundskolans läroplan
integreras invandrarfrågor i olika avsniii och i olika kursplaner. En särskild
kursplan i hemspråk ingår i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förslaget till kursplan i svenska framhävs exempelvis
starkare än i nuvarande läroplan all språklräningen skall bygga på ett för
elevema meningsfullt innehåll. Målen i svenska gäller också för undervisningen
i svenska som främmande språk. Elever, för vilka svenska är ett främmande
språk, föreslås i första hand tillägna sig sådana kunskaper och färdigheter i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svenska all de kun dellu i skolurbelel pä en meningsfulll
säu och kluru sig i sumhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår, ull hemspråk skall finnas med som
lillvulsullernaiiv. Möjlig-heiemu att läsa hemspråk enligt nu gällande bestämmelser
föreslås dock dessulom finnus kvur. Remissinstanserna instämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jug biiräder SÖ:s förslug. Problem kan emellertid uppkommu
när del gäller finansieringen uv hemspråk som lillvul. SÖ har föreslugii ull
lillvalel finunsieras ur resursen för hemspråk (1,1 veckolimmar per elev), inle
ur basresursernu som - lillsammans med förslärkningsresursernu - utgör grund
för övrigu tillvalsullernuliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Busresursemus storlek är beräknud på nuvarande
tillvalssyslem och valfrekvenser. Jag har lidigare föreslagit en viss
utökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemspråk bör enligt min mening i försia hand behandlas som
vurje unnul valallemaiiv förutom B-språk. Del innebär att om ett vissl antal
elever fordras för atl en kurs i ett ämne skall kunna starta vid en skola bör
också en kurs med samma antal elever i ett hemspråk finansieras ur basresursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemspråksresurser, som man vill starta med lägre
elevantal, måsle däremoi finansieras ur resursen för hemspråk enligt 32 §
förordningen (1978: 345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolun,
m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom ett sådani artangemang kommer större resurser att
stå till hemspråksundervisningens förfogande än enligt SÖ:s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är för närvarande omöjligl atl förutsäga i hur stor
utsträckning elever kommer atl välju hemspråk som lillvul. Del är också svårt
all bedöma om elever kommer all välja sill hemspråk såvida undervisningen
koncentreras till viss högstadieskola. Länsskolnämndernu bör därför noga följa
utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7.5 Allernalivkurser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 B-språk, engelsku och mulemalik finns i grundskolan alternalivu
kurser, nämligen allmän kurs och särskild kurs. SÖ föreslår atl alternalivkurserna
i B-språk avskaffas omedelbart, alternalivkurserna i engelska och malematik
efter en femårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har varit synneriigen splittrade. Både
TCO och SACO/SR avstyrker avskaffande uv allemativkursema i engelska och matematik.
SACO/SR vill behålla dem också i B-språk. TCO menar all valel av allmän kurs i
lyska och franska är lågfrekvent. Resurserna bör i siällei användas till alt
friare bilda mindre grupper. I de obligatoriska ämnena engelska och matematik
bör man avvakta resullalen av en bred försöksverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De erfarenheter som redovisas i en del av remissvaren är
motstridiga. Länsskolnämnden i Skaraborgs län redovisar positiva erfarenheter
av slopade altemalivkurser. Försöken hardock bara pågått kort tid. Stockholms
skoldirektion anför att vid hittills genomförda försök med maiematikslu-dier
ulan alternativkurser har disponerats en större resurs än vad som är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>normull. Tyvärr anses enligi skoldireklionen sumlliga
försök hu givil negu-livi resuliui.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De slurki skiljukligu åsikierna hänger delvis summun med
del brisifälligu utredningsunderiaget. SÖ redovisar i läroplansförslaget inga
erfarenheler från försök med slopude allernalivkurser eller ulvärdering uv
resuliui och undervisningsproblem. Framför alli hur de olikariude bedömningarna
sin grund i all ullernulivkurser har bedömis ur ålminsione ire oliku aspekier:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De innebär en
siörre resurstilldelning än normull lill ämnenu. Någru remissinslunser ser
allernulivkurser som en gurunli för bibehållen lärarläthel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allernulivkurser
innebär ull föräldrar/elever, inle skolun uvgör elevgrupperingen. Någru
inslunser beionur med dennu uigångspunki värdel av del friu valel. Andra
beionar från summu uigångspunki ull del friu vulel konserverur en sociul
snedrekryiering till kurserna. Eftersom särskild kurs i engelska krävs för
treåriga linjer pä gymnasieskolan och i matematik för naturvetenskaplig och
teknisk linje innebär altemnlivkursema ett sociull betingut urval.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Båda dessa synsätt innebär således en skolpolitisk aspekt
på kurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Slulligen belraklas uppdelningen i oliku kurser ur
pedugogisk syn<br>
punkt. Efter sex års studier i mulemalik respektive fyra års i engelska upp<br>
visar eleverna, menar man, så stora skillnader att en effekliv färdighetsträ<br>
ning kräver gruppering på allernalivkurser. Andra som i och för sig instäm<br>
mer i kraven på gruppering, menar alt uppdelning i allmän och särskild<br>
kurs är för trubbig och allt fier och flexiblare grupperingar behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allernalivkurser i B-språk kan enligt min mening behandlas
skilda från övrigu alternativkurser. B-språk är ett frivilligt ämne och ett
nybörjarämne. Den finns ingen anledning för skolan all i del frivilliga
kursutbudet erbjuda mer än ett alternativ av varje B-språkskurs. Hänsyn måsle
också tas till andra berättigade elevintressen. Jag tillstyrker därför SÖ:s
förslag atl avskaffa allemativkursema i dessa ämnen. Ändringar i läromedel och
del melodiska utvecklingsarbetet fordrar dock en viss övergångstid. Denna bör
enligt min mening vara fem år, räknai från läsårel 1980/81.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allemativkursema i matematik och engelsku bör däremot
finnas kvar. Den speciella urvalseffekt som de särskilda kurserna har genom att
de fordras för vissa speciella ireåriga gymnasielinjer bör somjag lidigare anförl
tas bort genom att intagningsbeslämmelsema lill dessa linjer ändras. Den
information skolan kan ge genom främst sludie- och yrkesorienteringen bör vara
fulll lillräcklig för atl undvika felval.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgningen av behörighetsreglerna så atl också den
allmänna kursen i matematik ger eleverna behörighet till naturvetenskaplig och
teknisk linje ser jag som viktig även för att posilivi påverka rekryteringen
till dessa linjer. Det sker i ålminsione tre avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försl och främsi kommer rekryteringsbasen att vidgas.
Nuvarande konstmktion innebär alt naturvetenskaplig linje har den snävaste
basen av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alla
gymnasieskollinjer eftersom den fordrar särskild kurs i både engelska och
matematik och dessutom i realiteten B-språk. Genom att dessa speciella krav
bortfaller kan den naturvetenskapliga linjen rekrytera ur hela elev-gmppen,
inte enbart bland dem som i årskurs 6 inför valet till högstadiet valde
särskild kurs i nämnda ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behörighet
för elever med allmän kurs kommer också att positivt påverka elevurvalet ur
social synpunkt. Elever som har 4 eller 5 i betyg i allmän kurs och som ofta är
från lägre socialgmpp utestängs nu till förmån för elever med 1 eller 2 i
betyg i särskild kurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
könsmässigl ojämna fördelningen på teknisk och naturvetenskaplig linje kan
också positivt påverkas, om linjevalel inte i realiteten sker i årskurs 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
vidgade behörigheten fordrar att läroplansanvisningama och läroböckerna i
malematik i allmän kurs ses över. Vissa momenl som nu enbart finns i läromedel
för särskild kurs kan behöva tUlföras allmän kurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
intagningen till gymnasieskolan sker redan på höstterminsbetygen i årskurs 9
kan det vidare i framtiden bli möjligt att utnyttja vårterminen för specielll
stöd åt elever i allmän kurs som valt naturvetenskaplig eller teknisk linje.
Jag återkommer lill denna fråga då jag i avsniu 7 behandlar betygsättningen i
skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
bör ges i uppdrag att göra den nödvändiga översynen av anvisningar och hur
läromedlen påverkas. SÖ bör också lämna förslag på hur studierna i årskurs 9
bör planeras såvida intagning till gymnasieskolan sker med hjälp av
höstterminsbetygen i årskurs 9. SÖ:s översyn bör också beröra matematikkurserna
i gymnasieskolans årskurs 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
pedagogiska frågan slulligen, vilken typ av gruppering som ger eleverna den
bästa färdighetsträningen och är positiv även ur andra synpunkter, bör avgöras
först efter utprovning. Del bör finnas frihet för kommuner all delta i
försöksverksamhel med annan organisation än allernalivkurser. Försöksverksamhet
bör medges av SÖ och ges lillräcklig omfattning för att bilda gmnd för vidare
ställningstaganden. Vilka elevgrupperingar som uppkommer om alternativkurserna
överges bör noggrant studeras. SÖ bör få i uppdrag att ulvärdera
försöksverksamheten och inkomma med förslag i frågan fem år efter del
läroplanen trätt i krafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beräkningen
av nuvarande basresurser bygger på förekomsten av alternativkurser. Någon
förändring av basresursernas storlek bör inte vidtas på grund av de förslag om
alternativkurser somjag lagt fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.7.6
Slöjdens utformning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SÖ:s förslag skall, somjag tidigare nämnt, eleverna på högstadiet få
undervisning i både textilslöjd och trä- och metallslöjd. Förslaget motiveras
med atl man vill molverka traditionellt könsroUstänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissopinionen
är också här helt spliiirad. TCO tillstyrker förslaget men-hävdar samlidigt att
lärarna måste garanteras fortbildning både inför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>reformen och fortlöpande därefter. Slöjden måste dessutom
lillföras nya resurser. TCO menar också all försöksverksamhel för
melodulveckling måsle starta omgående. Flera kommuner uttrycker siarka
betänkligheter. Helsingborgs kommun hävdar att den rådande disciplinära
situationen i dagens högstadieskolor är sådan, atl man på det bestämdaste bör
avråda från att realisera förslaget. Länsskolnämnden i Västernorrlands län, som
tillstyrker SÖ:s förslag, skriver atl de eventuella problemen på högstadiet med
båda slöjdartema för alla elever skulle kunna minskas, om undervisningen
utformades så, alt eleverna efter en grundkurs i båda slöjdarterna med slark
verklighelsanknytning gavs möjlighet atl arbela med projeki, som då kunde ha
drugning ål enderu slöjdurten. Även andra remissinstanser, som i princip
tillstyrker SÖ:s förslag, t.ex. Västerås kommun, menar alt det bör ges en stor
frihet vid uppläggningen av ämnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom inget annal område är könsrollsvärderingama så siarka
som när det gäller arbele med mjuka (textila) och hårda (irämetall) föremål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samlidigt har den traditionella uppdelningen av
slöjdarlema i lexlilslöjd och trä- och metallslöjd ifrågasatts. Åtskilligt
annal material än tyg, trä och metall bearbelas inom såväl textilslöjden som
trä- och metallslöjden. Även det ursprungliga hantverksmässiga arbetssältel
inom respeklive slöjdari torde ha fått ge vika för ett friare och mer varierat
arbetssätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även avgränsningen mot andra ämnen är oklar. Teknik har
siarka beröringspunkter med slöjd. Detsamma gäller hemkunskup. Slöjd
innehåller ocksä beiydunde esletisku momenl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slöjd och hemkunskup svurur lillsummans med andra ämnen
för de praktiska vardagsfärdigheter, som del bör vara en centrul roll för grundskolan
all förmedla. 7'"sanimans med bl.a. bild och musik ger slöjd eleverna
utrymme för skapande verksamhei. Slöjd lämpar sig därför utomordeniligi väl
för näru sumverkan med andra ämnen. TCO har i sitl remissvar betonut att
projektarbete över ämnesgränsemu är en uv de viktigusle delurna i en förändrad
grundskola. Troligen, menar TCO, spills mycket tid i onödan i dagens skola, när
samma eller likartat sloff behandlas isolerat i olika ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare anfört är del angelägel att skoluns
innehåll och arbetsformer är sådanu alt traditionella könsrollsuppfatiningar
motverkas. Men om båda slöjdarterna skulle vara obligatoriska under lika läng
tid för samtliga elever finns det anledning att befuru ull urbelsmässigu
problem skulle uppslå. Jug är därför inle beredd all nu föreslå ull de oliku
slöjdurlernu blir obligaloriska för alla elever. I slället delar jag den
uppfattning som framförts av bl. a. länsskolnämnden i Västernorriands län och
somjag återgav tidigare. Slöjd ulgör redan i Lgr 69 ell ämne. Inom deltu
gemensamma ämne måste eleverna få välja arbetsuppgifter av skilda slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av kursplanen för slöjd bör i enlighel med TCO:s förslag
framgå exempel på olika ämnesövergripande uppgifier. SÖ har i sumbund med
urbelssällel i skolun betonat de tekniskt-pruktisku färdigheter som en
människa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>behöver hu för atl klara boende, arbele och fritid. Den
moderna människan omger sig med allt fler tekniska hjälpmedel både i arbele och
på frilid. Hon behöver kunnu ulföru enklare reparalioner. Teknisk-praktiska
färdigheier har också stor belydelse för den privata ekonomin. Detta ulgör ell
naturligt samverkansområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mer omfaitande teman eller projektstudier kring exempelvis
bostads-och miljöfrågor och konsumentfrågor bör också kunna organiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett ämnesövergripande arbele lämpur sig ulmärkt för alt
utveckla ett arbetssätt, där leori och praklik växlar och där elevernas
insatser kun inriktus på direkt produktiva uppgifter också inom den egna
skolmiljön. Även om man eftersträvar en allsidighet kan elevemas speciella
inlressen inom olika slöjdarler lillgodoses inom ramen för sådanu gemensammu
arbelsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all uiprövu oliku sumverkunsformer mellan exempelvis
slöjd, hemkunskap och leknik bör en försöksverksamhel slaria omgående.
Ämnes-övergripunde sumverkan bör ulgöru en del i denna försöksverksamhel. Den
bör samordnas med molsvarande ulvecklingsarbele på låg- och mellansladierna som
jag tidigare nämnde. Utvärdering av försöksverksamheten bör därefier uigöra
grund för eveniuell revision av limplan och kursplan. Jag ämnar föreslå
regeringen ull ge SÖ i uppdrug all ledu och ulvär-deru försöksverksumhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.8 Högstadiets timplan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ har föreslagit vissa justeringar uv limtal för olika
ämnen på högstudi<br>
et. SÖ:s förslug innebor följande ändringar:<br>
Bild</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- 0,5 veckolimmar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemkunskap</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>-f- 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Maskinskrivning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 1,5"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Matematik</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slöjd</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>+1 "'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillval</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- 2 "</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessulom föreslår SÖ ull ämnena leknik och bamkunskap
läggs in i blockel för orienteringsämnen ulan ull blockels limiul ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En majorilel uv remissinslunsema molsäller sig minskad lid
för det fria sludievalel (lillvul), bl.a. för B-språk. Några länsskolnämnder
och UHÄ m. fl. menur all liden för B-språk snurare bör öka och hänvisar då till
den minskade lid språken fåll alltsedan enhetsskolan. Detla kontrasterar, menar
man, mol ullalade mål ull iniernalionalisera utbildningen och ge en kulturell
orienlering som inte är enbarl anglosaxisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns också en stark majoritet bland remissinsianserna
som vänder sig mol minskad lid för matematik. Mun hänvisur lill alt muiemulik
bör belraklas som ett basfårdighetsämne som snarast borde ytterligare betonas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vud belräffur konsirukiionen uv blockel orienteringsämnen
(oä-blocket)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>menar mun all del ingick i SÖ:s uppdrag all utreda om
naturorienterande ämnen och leknik kunde få en siarkure siällning i
grundskolun. Äv flera skäl anser man atl SÖ:s förslag inte innebär att ämnenas
ställning förslärkts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
föreslagna arbeissäiiel med en undersökande och experimentell uppläggning är,
hävdas det, betydligt mer lidskrävande än när läraren redogör för ell
kursinnehåll. Då dessulom Ivå nya ämnen, leknik och bamkunskap. skall samsas
med övriga ämnen om samma lidsuirymme som lidigare kan, menar man. della buru
få enderu av ivä konsekvenser. Antingen måste tiden för övriga ämnen inklusive
fysik, kemi och biologi minska eller också kommer i realiteten leknik inle ull
få någoi utrymme. För del senare alternutivei lulur. menur mun. utt ämnel
huvudsukligen har obehöriga lärare vurför de knuppusi kommer ull få del av
ijänsteunderlagel inom oä-blocket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belräffunde SÖ:s förslug om obligalorisk muskinskrivning
är remissopinionen delud. Förslugel uvsiyrks av ungefär hälfien av kommunema
och länsskolnämnderna. Siockholms skoldirekiion unser inte atl man genom all
låla sumlligu elever läru sig den lekniska färdigheten ull skrivu maskin
förändrar det könsbundna yrkesvalet. Andra menar alt vid en avvägning av tid
för teknik, bamkunskap, naturvetenskaplig orientering och maskinskrivning
mäste det sistnämnda ämnet få lägre prioritet. Slutens trufiksä-kerhelsverk
menar alt en grundläggande trufikundervisning borde vuru ett vikligure inslag
än muskinskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett ställningslugande till högsludieis timplun medför
svåru uvvägningar. SÖ:s förslag med utökad tid för hemkunskup, slöjd och
muskinskrivning (-1-3,5 veckolimmar) och minskud lid för B-språk, malemaiik och
bild innebär en viss förskjulning mot ökude pruklisku inslug. Tillsammans rör
det sig dock baru om ca 3 % av lektionstiden pä högstadiet. Till detta kommer
att den önskvärda utvecklingen mol ökade praktiska inslag måste, för alt få
någon genomslagskrafl, i förstu hund ske genom en förändring av arbetssättet i
alla ämnen, och framför allt genom olika lemasludier. SÖ har också framhävl del
nödvändiga i en sådun utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jug delur den siurku remisskriliken mol förslugel om
minskning av liden för matematik . Del är ell cenlralt busfärdighetsämne och,
somjag lidigare anförl, är del vikligl ull slå vukl om den grundläggande
busfärdighetsträningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dagens ungdomar möter musiken i många olika sammanhang.
Stora delur av del musikuibud som erbjuds är torftigt och ensidigt och
marknuds-förs av kommersiellu skäl. Därtör är skoluns musikundervisning
betydelsefull för ullu. Genom musikundervisningen kan alla elever få en
fördjupad och vidgad musikalisk orientering, något som kan hjälpa dem att
ulveckla en egen musikalisk smak och en krilisk syn på del kommersiella
musikul-budel. 1 Lgr 62 var musik ell valfrin ämne. alternativt till slöjd och
leckning. Musikämnet fick en avsevärd försiärkning i Lgr 69 genom att del blev
obligaioriskl. Nu är del dags an göra en yllerligure försiärkning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Au
bedriva en slimulerundc och inlresseväckande musikundervisning i helklass på
högstadiet är en svår uppgift. En minskning av undervisningsgruppens storlek
är därför en angelägen reform. Emellerlid möjliggör inte den nuvarande
lärarsituationen i musik med många obehöriga lärare atl mun nu inför
undervisning i delas klass med oförändral timtal. Jag anser emellerlid atl en
minskning av undervisningsgruppernas storlek i musik utgör en så vikiig
standardförbättring att man för den skull bör kunna acceptera en viss
minskning av antalet elevlimmar. Jag föreslår därför, somjag inledningsvis
nämnde i avsnitt 2.12 att musikundervisningen i stället för under tre leklioner
i helklass skall äga rum under två lektioner i delad klass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnkunskap
har hittills disponerat 0,5 veckotimmar av tiden för hemkunskap. SÖ har
föreslagit att ämnet upphör och all sloffei fördelas pä samhällsorienterande
ämnen och hemkunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissopinionen
har varil delad. Del finns stora svårigheter alt i skolorna organisera
undervisning med så få limmar för ett ämne. Samtidigt betonar flera inslanser
ämnets viktiga roll inle minst som en del i den familjekunskap som skolan bör
ge. Omsorgskommittén och De handikappades centralkommitté har belonal dess roll
för all ge elevema kännedom om handikapproblem. Som obligatoriskt ämne är del
också av betydelse för könsrolluppfattningarna bland elevema. TCO har betonat
alt ämnet bör behandlas samlal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnkunskap
bÖr enligt min mening få utökad tid och införas som ämne på högstadiets limplan
med en veckotimme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare föreslagit att hemkunskapsmomenl skall ingå med minsl en
veckotimme under lågstadiet, alternativt mellanstadiel. Vissa moment i ämnet
hemkunskap bör då kunna överföras till dessa stadier från högstadiet. Det blir
då möjligt atl ge ämnel något minskad tid på högstadiet (minus 0.5 veckotimmar)
samtidigt som den totala liden för hemkunskapsundervisning i grundskolan
lotalt kan utökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ingick i SÖ:s uppdrag att lämna förslag om teknik för alla elever. Jag delar
synpunkterna från de remissinstanser som hävdar atl SÖ:s förslag knappast ger
ulrymme för någon teknik, eller i varje fall skulle ge ämnet svårigheler all
hävda sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tiden
för orienteringsämnen bör därför utökas med en veckotimme för alt bereda
utrymme för teknik som obligatoriskt ämne för alla. I det sammanhanget bör
förstärkningsresursen uiökas så atl undervisningen kan bedrivas i annan
gruppering än helklass under en veckotimme om skolan så önskar. Till frågan om
förstärkningsresurserna återkommer jag i avsnitt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Äv
tiden för orienteringsämnen, 30 veckotimmar, anslås för närvarande endast 13
till naturorienterande ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
det gäller avvägningen mellan den samhällsorienterande seklorn (So-sektom) och
den naturorienterande sektorn (No-sektorn) i framtiden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>måsle emellerlid också den utbyggda pruklisku
urbetslivsorienieringen beaklus. Denna ulgör i sig en värdefull
samhällsorienlering. Även om den endusi skulle kommu ull omfaila sex veckor
moisvurur detta dock sammun-lagt cirka fem veckolimmar under ell läsår. Dennu
utbyggda orientering måsle huvudsakligen räknas So-sekiorn tillgodo.
Nulurorienlerunde ämnen bör därf'ör kunnu lilldelus yllerligure en veckolimme.
Under de förslu åren då ämnel leknik introducerus som obligatoriskt ämne bör
det garanteras tid om två veckotimmar genom särskild markering i timplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ har. som jag lidigare nämnl, föreslagil maskinskrivning
som obligatoriskt ämne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En omfaitande försöksverksamhet har bedriviis med maskinskrivning
på mellanstadiel. Maskinskrivning spelar där en posiliv roll för elevernas
färdighetsträning. Ell vissl anlai elever hur därför kunskuper i maskinskrivning
när de kommer lill högsiudiel. Inom lillvulsblockel kommer skolan dessulom att
ha möjlighel anordna kurser för eleverna. De elever som varken fåll en
grundläggande iräning pä mellansiadiel eller valt lillvalsämne i vilket ingår
maskinskrivning skall enligi min mening ges träningstillfällen om 30
undervisningslimmar under lid för fria akliviieier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag
föreslår således alt limplanen för högstadiet omfattar följande ämnen med det
antal veckolimmar som anges för varje ämne i kolumnerna 1 och 4.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ämne</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anial
veckolimmar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lgr
69 SÖ:s</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Före-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dra-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ganden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Barnkunskap</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bild</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Engelska</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemkunskap</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>IdroU</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Maskinskrivning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Matematik</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Musik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orienteringsämnen Samhällsorienterande Naturorienterande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slöjd</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tillval</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:7.45pt'>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4,5</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5'</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1,5</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>)6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Därav har 0,5 veckotimmar utgjort barnkunskap Därav två
veckotimmar för teknik</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5
Innehållet i skolans arbete. Kursplanerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.1
Kunskaper och färdigheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolan skull ge elevernu godu kunskuper och färdigheter.
Men det är enligt min mening ungeläget ull. vilkel också RHS frumhåller,
skilja mellun nödvändigu och önskvärda kunskuper. I ulltför sior utsträckning
har kanske skolun sökl ge elevernu en mängd önskvärda kunskuper och då glöml
bort den avgörunde koncentrationen på de nödvändigu kunskuper som ullu måsle ha
för uti kunnu fungeru i vårt sumhälle. Sumiidigi kan del varu in-Iressuni att
peka på an delta senare - förden praklisku pedagogiken ganska avgörande kruv -
uppställdes redan uv 1957 års skolberedning som ul-lulude all även om
huvudmomenlen ger läraren en viss fiihet i arbetel bör dock alllid krävus ull
eleven säkert skull behärsku sådunl som är väsentligt i summanhangei och som
ligger inom gränsen för hans möjligheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen har i sill beslul om skoluns inre arbete givil
uttryck åt samma uppfuilning (UbU 1975/76:30 s. 62. rskr 197.5/76:367):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissu UV läroplanens mål är med lanke på såväl vuxenlivets
krav som fortsuitu studier mer ungelägna att nå än undru mål. En precisering av
dessa mål innebär inle ull en skolu införs i vilken fukiainläming dominerar. I
slället ökas sannolikheten för atl elevema tillägnar sig väsenlliga fakla
samtidigt som en gräns salts för kruven på fukiuinlärning och ell siörre ulrymme
ges åt andru typer av mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De kunskuper som unges i de oliku ämnenas mål utgör
självklart bas för arbelel. Från denna synpunkt är begreppei baskunskaper
relevanl. Del är givetvis också angelägel atl de kunskaper lärare och elever
tillsammans anser vara väsenlliga blir fasta kunskuper. Inte minsl är detta
vikiigt eftersom fusia buskunskaper utgör den nödvändigu grunden för arbetet
med leman och lillämpningsuppgifler. Genom dessa utvecklas ytterligare elevernas
insikter i olika summunhung.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Färdigheternu atl tala, läsa, skrivu och räknu ulgör
grunden för del mesta arbele vi utför som elever och vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en gemensam beleckning för dem har använis
kommunikuiionsfär-digheler, ibland basfärdigheler. Del senure begreppei är
någoi oegenlligt. Det är en mängd färdigheier som ulgör bus för en
livskompelens i ell moderni sumhälle. Läsu, skriva och räkna skiljer sig från
övriga färdigheter endasl genom skolans i stort sett exklusiva ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunikalionsfärdighelernas belydelse för övriga siudier
och inle minst för alt möjliggöra återkommande utbildning lägger ett särskilt
ansvar på skolan. Även om många barn får viss hjälp med läsning och skrivning i
sina hem gäller delta långl ifrån alla. All skolan anslår tillräckligt med tid
för iräning av dessa färdigheier har just därför sior belydelse frän social
rättvisesynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många remissinsianser är som jag lidigare berört
genomgående yllersl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kritiska mot den undanskymda roll de menar all färdigheier
spelur i SÖ:s förslug. Fleru inslunser beionar jämlikheiskravei. RHS:s
synpunkier hur releruts redun lidigure. Linköpings kommun exempelvis menur ull
skoluns och uibildningsväsendeis bidrag lill ökud jämlikhei bör mer konsekveni
än hiuills ligga i atl dels definiera basfärdigheter, dels verku för utt
elevernu förvärvar dem. Siaiens ungdomsråd framhåller ull om elevernu suknur
bus- och kommunikalionsfärdigheler kun de inle heller ulvecklus pä undru
områden. Della är, framhåller rådet, inle minsl vikligl ur jämlikheissyn-punki.
De elever som inte kan lillgodogöra sig skriftlig information eller uilrycka
sig i lal och skrifi har dåligu förulsäiiningur för ull aklivi på egen hand
söka kunskaper, gå ut i samhället och samla information, för sig självu
klurgöra problem och hitta lösningar. Deltu kun i sin lur ledu lill all de
lappar motivationen och iniressei för skolarbelel. Sammu oro för de svagare
elevernu uUrycks uv Svensklärarföreningen m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO menur all del krävs särskildu anvisningar för
utvecklingen av färdigheterna lyssna, lala, läsu, skrivu och räkna. Brisler i
dessa hänseenden försvårar ullvarligl siudier under hela grundskoleliden och
skapar läll hopplöshel och mindervärdeskänslor. De nämnda färdigheterna kräver
sin alldeles speciella uppmärksamhei på samtliga siadier, vilket bör återspeglas
redan i den allmänna delen av läroplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Träningen av de grundläggande färdighelerna lala, läsa,
skriva och räkna mäsle enligi min mening spelu en cenlrul roll i skoluns
urbeie. Därför måste den ges en betydligt mer frumirädunde pluls i mål och
huvudmomenl för olika ämnen än vad som är fallel i SÖ:s akluella förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Träningen av kommunikationsfärdigheter får inle ensidigt
koncentreras lill svenska och matematik. Fackprosa sysslar elevema främst med i
andra ämnen än svenska. Skriv- och räkneuppgifter hör hemma inom en stor grupp
av ämnen. Färdighetsträning i alt tala, läsa, skriva och räkna bör därtör ingå
i flera ämnen. All kunna uilrycka sig med hjälp av exempelvis bild är pä samma
sätl en färdighet som berör mänga ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atl kommunikationsfärdighelerna ges en ceniral plals i
kursplanerna innebär på intet sätt att de skall tränas isoleral och utanför
motiverande sammanhang under lektionerna. Skrivträning bör självklart inte
gälla stoff utan intresse för elevema. Uttrycksförmåga är beroende av vetande.
Den som har kunskap om en sak får förmåga ull utirycku tankar. Elevema lär sig
använda ord samtidigt som de lär sig begrepp och ställer frågor. Språket utformas
i ett samspel med andra människor. Barns arbete med bilder, med lilleralur och
drama, med konstnärliga uttrycksmedel över huvud laget, utvecklar deras
kommunikationsförmåga. Den s.k. LTG-metoden (läsning på talets grund) har
inneburil en förnyelse av undervisningen. Detla måste las tillvara i den
fortsalla utvecklingen. Betoning av färdigheier innebär därför inte något
förord för en ensidig metodik med isolerade, formeUa övningar. Men elevema bör
här, som i annal skolarbele vara medvetna om de näraliggande färdighetsmål som
ställts upp för de närmaste lektionerna och de bör kunna följa sina framsteg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lika
litet som beträffande kunskaper kan man när det gäller de gmndläggande
färdigheterna ange någon preciserad målnivå för enskilda elever. Jag återkommer
till denna fråga i avsnitt 5.2. Däremot kan man låta en målnivå vara
vägledande vid fördelningen av skolans resurser, i delta sammanhanget främst
lärarinsatsema, och vid fördelningen av elevemas lid på olika ämnen eller
moment. I propositionen (prop. 1975/76:39) om skolans inre arbete m.m. förordas
en sådan utformning, liksom i RHS:s remissvar på SÖ:s läroplansförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkret
innebär ett sådant fördelningsmål två saker. Ett läsfärdighets-prov ger
exempelvis besked om atl vissa elevers läsförmåga är olillfredsställande. Vid
fördelningen av skolans lärarinsalser skall man då främst söka tillgodose
dessa elevers behov, innan resursema används för andra ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målnivån
uttrycker därmed ett krav på skolan. Del anger hurden friare resursanvändning
skolan fick genom SIA-reformen skall utnyttjas för atl tillgodose elevemas
rättigheter till goda färdigheter. Alt resursema är fria är således inte ett
självändamål. De skall målmedvetet kunna riklas in mot de centrala uppgifter
skolan har. Dit hör främst att ge alla goda kunskaper och grundläggande
färdigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
det s.k. LÄSK-projektet (läs- och skrivprojektet) vid universitetet i Linköping
har utförligt studerats läs- och skrivförmågans utveckling genom skolåren.
Arbetet finns redovisat i Utbildningsforskning. Rapport 20 SÖ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Provresultaten
inom projektet lydde på att ungefär 5 % av elevema i årskurs 9 inle nådde upp
till genomsnittet för årskurs 4 när del gällde läsfär-dighet. När det gäller
läsförståelse nådde ungefär 15 % av elevema i årskurs 9 inle upp till årskurs
6-krileriet medan molsvarande siffra var 20 % när det gällde läshastighel i
årskurs 9. När det gällde skrivfärdighet var andelen elever i årskurs 9 som
inte nådde upp tiU årskurs 6-kriteriet också omkring 15 %.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ur
projektets sammanfattning kan citeras:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Årskurs
6-kriteriet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke dels på att kraven på läs- och skrivförmåga kan väntas bli allt siörre i
framliden, dels på alt de ungdomar som nu går i skolan förblir verksamma långt
in på näsia sekel, så bör kraven på funktionell läs- och skrivfärdighet sättas
högt i vårt samhälle. Minimikravet på funktionell läs- och skrivfärdighet hos
dem som lämnar skolan bör knappast sättas lägre än den färdighetsnivå som
genomsnittseleven når efter att ha gått igenom grundskolans låg- och
mellanstadier, dvs. efter 6 års skolgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser del vikligl alt på skolan ställa kravet all den skall söka ge alla elever
en god läs- och skrivfärdighet. Delta mål bör utgöra en grund för
samplaneringen mellan olika lärare i skolans arbetsenheter och för skolledningens
fördelning av lärarresurser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ bör få i uppdrag att utarbeta det diagnostiska material
skoloma behöver. Liknande material bör utarbetas i matematik. 1 huvudsak rör
del sig om all anpassa material som redan finns tillgängligt i olika svenska
projekt för såväl matematik som svenska. Ett liknande målkriterium som det som
föreslagits inom LÄSK-projektet bör eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De stora brisler som i dag finns i de grundläggande
färdighelerna hos många elever fordrar som jag nyss anförde koncentrerade
lärarinsatser. Det måste vara möjligt att hjälpa och handleda elever i mindre
gmpper än nu. Skolan bör därför, somjag senare kommer alt föreslå, tillföras
ytterligare resurser för en förbättring av färdigheterna tala, läsa, skriva
och räkna. Resurstillskottet bör möjliggöra arbele i halvklass under en
veckotimme per klass på mellanstadiet, under två veckotimmar per klass i
årskurs 7 och under en veckotimme per klass i årskursema 8 och 9. Resurserna
bör tillföras skolan successivt, med början läsåret 1980/81. Särskilda medel
till kommuner med speciella problem bör utgå fr. o. m. läsåret 1981/82.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att medlen för dessa åtgärder bör tillföras
försiärkningsresursen. Jag återkommer i avsnitten om kostnader och
personalkonsekvenser i detalj till de insatser jag föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag finner det dock angelägel att i det här sammanhanget
understryka utt färdighetsbegreppet inte får förkrympas lill all enburl betyda
läsu, skriva och räkna. Skolan måsle, som SÖ betonar, lägga stor vikt vid en
allsidig utveckling. Ämnet bild kan exempelvis aktivt bidra lill atl förbättra
elevernas kommunikationsförmåga. Jag har i mina beräkningar av resursbehovel
tagit hänsyn till delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fömtsättningama för en allsidig fårdighetsulveckling kan
starkt variera för olika barn. Förskolan spelar här, som SÖ framhäver, en
betydelsefull roll för många bams utveckling. Också när barnen börjar skolan är
det viktigt att de som ett led i begreppsbildningen och i sin emotionella
utveckling får rika tillfällen lill övningar i arbete och lek med olika
material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under skolåldern utvecklas de allmänna språkliga,
motoriska och sociala färdigheterna ytterligare. I viss utsträckning sker
delta utanför skolan. Men i betydelsefulla avseenden kan skolan bidra lill en
posiliv och allsidig utveckling. Detta sker i allmänhet på två vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolan kan för det första la vara på och systematiskt
utveckla och öva in vissa färdigheter. SÖ betonar bl. a. atl de
tekniskt-praktiska färdighelerna är betydelsefulla. De behövs för att vi skall
klara boende, arbele och frilid: att vårda vår kropp och hälsa, sköta våra
kläder, laga mal och ulföra enkla reparalioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolans arbelssäil kan för del andra vara så upplagt alt
del inövar goda arbets- och sludievanor. All arbetel bedrivs på ell vissl säll
är därför inle enbarl ell medel alt förvärva kunskaper utan också ett
väseniligi mål. 1 arbelel med konkrela problem får eleverna övning i all
resonera sakligt, atl länka metodiskt, att ordna och disponera iakiiagelser och
rapporter. Inte minsl belydelsefulll är all eleverna i klassråd och
arbelsgrupper får öva sig i all planera och genomföra ell arbete. De bör, som
SÖ beionar, få slälla </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>5 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 180</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>upp mål. söka lämpliga verktyg och lillvägugångssält,
pröva sig fram och sedan värdera både resultatet och självu arbetsprocessen. I
gemensami utförda undersökningar och experiment och i gemensam produktion av
t. ex. utställningar eller arbetsmaterial får eleverna träna sig i samarbete.
De får lära sig att klaru konflikter och överbryggu motsätiningur. 1 samarbete
utvecklas de både sociall och språkligt. Den sociala och språkliga utvecklingen
är i sin tur av belydelse för hela personlighelen. Innehåll och arbetssätt
utgör en helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF och LO liksom flera andra remissinsianser framhäver
viklen av att skolan medvetet utvecklar elevernas sociula kompelens, dvs.
förmåga och vilja att la initiativ och ansvar och fungera i grupper m. m. Här
spelar de valda arbetssällen en ceniral roll liksom konlaklerna med samhället
utanför skolan. Jag delar denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Mål och huvudmoment</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundskolans nuvarande kursplaner består av mäl och
huvudmomenl för de olika ämnena eller ämnesgrupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målen uttrycker endast allmänna riktlinjer för arbelel och
betonar olika sidor i den verksamhet som undervisningen bör befrämja. I
nuvarande mål för ämnel biologi heter det exempelvis alt undervisningen härtill
uppgift att ge elevema en vidgad biologisk orienlering, väcka respekl för allt
levande och ansvarskänsla för naluren. 1 SÖ:s läroplansförslag ultrycks målet
för orienleringsämnena bl.a. med all eleverna skall komma till insikt om
viktiga sammanhang i natur och samhälle och om samband i tid och rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målformuleringurna innehåller däremot inget om vilken grad
eller lyp av insikl skolan skall försöka ge eleverna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudmomenlen anger genom rubrikord de sloffområden eller
aktiviteter som skolans undervisning skull behandla. I nuvarande kursplan för
hisloria anges exempelvis följande momenl för högstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiydelsefulla händelser, tidsföreieelser, miljöer och
personligheter i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allmän och nordisk hisloria från 1800-lalels början frum
lill våra dagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den västerländska kulturkretsens ursprung och äldre
skeden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några utomeuropeiska kulturkretsars utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hembygdens hisloria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studiebesök. Arbele med oliku slug av sludie- och
arbelsmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I SÖ:s läroplansförslag beskrivs det sloff som skall
behandlas i historieundervisningen endusi med följunde formuleringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Händelser, personer och föreleelser av belydelse för
uivecklingen av samhällen, kulturer och livsåskådningar. Historiska källor och
historiesyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns således inga preciserai ullryckta mål av
kvaliialiv art inom grundskolan vare sig i den nuvarande läroplanen eller i den
av SÖ föreslagna. För del direkta lektionsarbetei har en myckel sior frihel
lämnals över</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill lärare och elever i de olika klasserna. Frihelen
gäller både detaljinne-hållei inom huvudmomenlens ram och den önskvärda nivån
pade kunskaper och färdigheier skolan skall ge elevema. Samma frihel gäller
för valet av urbetssäll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den frihel som finns i grundskolans arbete är enligt min
mening en stor lillgång. Samtidigt skapar den från andra synpunkter osäkerhei i
arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill för att undvika missförstånd något klargöra
sambandet mellan mål och huvudmoment. Målen uttrycker den inrikining som skolan
skall ha för sitl arbete. För atl nå dessa mål är vissa vägar möjliga, medan
andra inle är del. Huvudmomenten anger ett innehåll som slår i samklang med
målen. Delta innebär atl huvudmomenlen inle kan ges en hur allmän uiformning
som helsl. Om målel för uibildning är I.ex. all elevema skall få kunskap om
olika fukiorer som påverkar samhällsutvecklingen, bör della få som konsekvens
att huvudmomenlen organiseras så all dessa fakiorer framkommer så lydligl som
möjligt. En del av läroplansutvecklingen ligger i atl gentemot de uppsatta
målen finna ett innehåll, som ger elevema en så tydlig bild som möjligl av vad
målet innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Diskussionen om mer detaljerade kursplaner, om
baskunskaper och basfärdigheler, har ofta varit oklar. Det är nödvändigi att
skilja mellan åtminstone fyra frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skali
huvudmomenlen vara mer detaljerade?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skall målen
anges mer preciserai?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skall målen
också ange en önskvärd slutnivå för enskilda elever?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skall målen i
stäUel ange en önskvärd ambitionsnivå till hjälp vid skolans samlade arbele?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa utbildningar arbeiar med klarl definierade krav.
Delta kan vara både befogat och nödvändigt vid avgränsade
befattningsutbildningar, där del är relalivi läll all kartlägga vilka kunskaper
som fordras för att man skall kunna fullgöru en bestämd yrkesroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundskolun skall däremot inte ge någon preciserad
yrkesutbildning utan en allmän medborgerlig utbildning till grund för såväl
arbele som siudier av vilt skilda slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad den medborgeriiga ulbildningen i detalj skall
innehålla varken kan eller bör anges i kursplaner som blir bestående under lång
lid. Huvudmomenten bör därför lämna stor frihet till lärare och elever atl i
den enskilda klassen lägga huvudvikten vid stoff av olika slag förulsatt atl
man kan ge en god inblick i vad som anges i målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta innebär således all huvudmomenten inie kan ges en
alltför allmän uiformning. De har en viktig roll bl.a. då del gäller att styra
läromedlens inriktning. Risken med alltför allmänt hållna huvudmomenl är också
alt de inte främjar någon förnyelse av sloffinnehållel i skolan eller hell
överiämnar detla arbele till läroboksförfattare. SÖ:s förslag till nytt
huvudmoment för ämnet hisloria inom orienleringsämnena är exempel på sådana
alltför allmänna och därför innehållslösa formuleringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser därför att huvudmomenten i orienteringsämnen
liksom hittUls</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
ge uttryck för vad samhället anser vara väsentligt stoff i skolan. Trots detta
kommer de att kunna lämna vitt spelrum för lokala variationer och initiativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan däremoi finnas skäl alt i målen för olika ämnen ge klarare riktlinjer. Om
målen enbart uttrycker önskemål om atl eleverna skall komma till insikl om
viktiga sammanhang i natur och samhälle svävar lärare och elever i osäkerhet om
vilka sammanhang som bedöms väsenlliga. Det bör vara möjligl att i målen för
olika ämnen eller ämnesgrupper ange de väsentliga begrepp som varje elev bör
få insikl i liksom de väsentliga färdigheter han bör tillämpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådana
centrala begrepp kan t.ex. inom den samhällsorienlerande sektorn vara
rättigheter, skyldigheter, makt, tolerans, representativitet. Om mälen anger
några sådana begrepp blir del belydligt lättare att vid arbetel i enskilda
klasser välja stoff av olika slag för att ge eleverna insikt i viktiga
sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sludierna
skall således ge insikt i centrala begrepp och sammanhang och därmed bilda grunden
för elevens kunskapsutveckling. Det finns givetvis ingen motsägelse mellan
detta och önskvärdheten av atl eleverna också lär in vissa fakla. Utan kännedom
om betydelsefulla fakta kan man inte få insikt i några sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt att skilja en precisering av målen för olika ämnen från en
precisering av vilka kunskaper som alla eller en viss proceni av elevema skall
tillägna sig och som kan utgöra utgångspunkt för en kursrelaterad bedömning av
enstaka elever. En precisering av del senare slaget skulle innebära en mycket
stark central styming av skolarbetet och bör därför avvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
måste lärare och elever tillsammans formulera ambitionerna klarl vid
planeringen i de enskilda klasserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Planeringen
i klasserna - eller i arbelsenhetema eller i andra former som skolan själv
väljer - innebär all man avgör hur lång tid man vill ägna åt olika moment, i
vilken ordning man skall la upp olika frågor, med vilka metoder de skall
bearbetas och vilka läromedel man kan använda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
dessutom måste del vara en planering av vilka konkreta kunskaper i en fråga som
man vill uppnå. För elevemas motivation är det centralt att de har
näraliggande, klara etappmål atl sträva emot. De måste kunna uppleva att de
lyckas, lär sig något och gör framsteg. Diffus orientering kan vara förödande
för motivationen. Men planeringen av vad man skall försöka lära in måste vara
en gemensam planering mellan lärare och elever, där läraren kan ta hänsyn till
elevemas olika förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är väsentligt att man då utgår från centrala begrepp i målen och från
kursplanens huvudmoment och utnyttjar den frihet som samhället vill ge skolan.
Först i andra hand bör valet av läromedel komma in. Det är också viktigt att
man vid den konkreta planeringen i skolan utgår från den tid som står till
förfogande. Har man kommit överens om att en del av tiden skall anslås till
fördjupningsstudier (temaarbeten) måste stoffmängden i övrigt anpassas därefter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.3
Stoffurvalet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehållet
i kursplunernu bör enligt SÖ få en slurkure unknyining till elevernas
situation och lill derus akluellu erfarenheter och kunskaper. Skolan behöver la
till vura de erfarenheler och den kullur som företräds av grupper som hittills
alllför liiel uppmärksummuis i skoluns urbeie. Kursplunerna bör vidare,
framhåller SÖ, klart betona de stora samlevnads- och över-levnadsfrågoma,
arbelslivsfrågor, ekonomisku frågor, familjefrågor, inlernaiionella frågor,
invandrarfrågor, miljövårdsfrågor, sexual- och samlevnadsfrågor,
trafikundervisning saml undervisning om alkohol, nurkoliku och lobak.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 dessa frågor liksom i
betoningen av mussmediestudier och del historiska perspekiivels och
framtidsperspektivets roll tillstyrks SÖ;s förslag uv remissinstansema. Däremoi
har åtskilliga inslunser menut atl vissa vikliga inslag saknas. Svenska
Biolog-, Fysiker- och Kemislsamfunden påpekar att i de kunskapsområden som
omnämns förekommer naturvetenskapliga och lekniska momenl enbarl i
miljövårdsfrågor och i de negativi laddade rubrikerna alkohol, narkotika och tobak.
Svenska kyrkans utbildningsnämnd har framhävt livsåskådningsfrågornas roll.
Brottsförebyggande rådel hävdar atl frågor om lag och rätl måste ges samma
prioritet som de av SÖ nämnda frågoma.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag ansluter mig till SÖ:s
förslag. De anförda remissynpunkterna bör beaktas vid omarbetningen av
kursplaneförslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I kursplanema behandlas
enbarl innehållet i den limplanebundna verksamheien under skoldagen. De fria
akliviteterna spelar emellertid enligt min mening också en stor roll för atl
komplellera innehållei i skolans arbete. Såväl SIA-utredningen som senare
riksdagsbeslutet om skolans inre arbete betonade i det sammanhanget skolans
centrala uppgift när det gäller de kullurpoliiiska insalsema för bam och
ungdom. Del kan gälla musik-och tealerverksamhel liksom skolbibliotekens roll
för atl slimulera lill läsning av tidskrifter och böcker. Det är nödvändigt
att den enskilda skolan genom egna initiativ och egen planering kompletterar de
cenlrala kursplanernas innehåll på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Pedagogisk forskning har
kunnat visa på all innehållei i skolans undervisning har olika betydelse för
olika elever. Del är här viktigt all i fortsalt forskningsarbete öka kunskapen
om hur innehållet påverkar elevemas möjligheler alt utvecklas. Allt innehåU har
en social förankring. För atl åstadkomma en utbildning där elevernas
hembakgrund inle skall negativt påverka elevens utveckling, fortsatta
utbildning och val av arbete är del viktigt atl i det fortsatta
läroplansarbetet konkretisera läroplanernas innehåll och atl också förankra
detta innehåll i olika sociala och kulturella verkligheter. Detta kan t. ex.
innebära att man i historieundervisningen ger ett ökat ulrymme för
arbetarrörelsens och olika invandrargruppers hisloria.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4 Kursplanernas vidgade funktion</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kursplanerna skall enligt SÖ underlällu sumurbele mellun
lärare, elever, föräldrur och samhälleis oliku organisulioner. För ull kunna
orientera allu berörda grupper om kursplanernas innehåll hur SÖ sökt ge
texlernu en enkel uiformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissopinionen är splittrad både vad gäller om SÖ lyckats
och om del är möjligl all ulforma lexier som blir givande för allu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligi länsskolnämnden i Jämtlands län har läroplunen stor
belydelse som slyrinslrumeni genom dess kuraklär av hjälpmedel i det dagligu urbetet.
Den språkligu utformningen är därför viktig. Samiidigi är det enligt' nämnden
en illusion atl tro att en och summu språkligu utformning skall läcku lurarnas
behov av hjälp i sill yrke. del behov uv arbelshjälpmedel som burn och ungdomar
har för alt kunnu medverka i planering och utveckling av skolarbetet och det
behov av ullmän informulion om skolurbelel, som föräldrur och undru vuxnu
uianför skolans professionellu krets hur för atl kunnu medverku vid
uppbyggundet uv en posiliv och öppen miljö. UHÄ liksom SAF och eti stort uniul
andru remissinsianser menar, all kursplanema inle är tillräckligt klara och
stringenta för all kunna användas som planeringsunderlag för skolans arbete. 1
vissa fall, i. ex. i svenska, blir målbeskrivningen enligi Svensklärarföreningen
inte en målbeskrivning i egentlig mening ulan en korl essä om innehållet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad länsskolnämnden i Jämtlands län påpekar är väsentligt.
Görs kursplanema så översiktliga och förenklade alt de bara blir ell allmänt
diskussionsunderlag finns det enligt min mening risk för atl de inle längre
ger lillräcklig vägledning för elever och lärare. Kursplanerna blir då inle
använda. De blir i realiteten ersatta med annat material som i slället får
fungera som planeringsunderlag, sannolikt läroböckemas innehållsförteckningar.
Delta är inte en önskvärd utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Problemel kan som jag lidigare har visul exemplifierus med
vud kursplu-neförsluget innehåller om hislorieundervisningen.
Kursplaneförslugeis huvudmoment innehåller enbart följande uttryck: "Händelser,
personer och företeelser av betydelse för utvecklingen av samhällen, kulturer
och livsåskådningar." Denna föreskrifi är visserligen enkel men den är
samlidigt oprecis och mycket abstrakt; den ger ingen vägledning alls för de
lärare och elever som tUlsammans skall planera undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Somjag senare kommer att framhålla måste
kursplaneförslagen omarbetas så, alt huvudmomenten fördelas på stadier. Det
bör då också vara möjligt att uppnå den större stringens och enlydighel som
bl.a. Svensklärarföreningen efterlyst. I det sammanhangei bör övervägas hur
kursplanen för orienieringsämnen skall kunna ge lillräcklig vägledning. Av
målskriv-ningarna för olika ämnen bör också framgå väsentliga begrepp som grundskolan
bör söka ge alla elever liksom de grundläggande färdigheter som skall tränas i
skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots de svårigheter länsskolnämnden i Jämtlands län
påpekat är del angeläget att läroplanens allmänna del såsom SÖ föreslår kan
vara en lätt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hanterlig läsning för alla skolintresserade. Det bör vara
möjligl uti genom lämplig typografisk uiformning uv kursplunetexlemu och ell
enkell ordval förenu kruv på både överskådlighet och ett mer konkrei
planeringsunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.5 Stadieindelning av kursplanerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt regeringens uppdrag skulle SÖ i samband med
översynen av grundskolans läroplan lämna förslag hur de till respeklive siudier
bundna huvudmomenten kunde ersälias med för de ire stadiema gemensamma momenl.
Uppdragei innebär ytterligare ett sleg mot en decentraliserad planering av
skolurbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ anför flera fördelar med gemensamma huvudmoment. Syftei
med alt slopa studieindelningen är ull ge bälire förulsäiiningur för en lokal
stadieövergripande planering. Man undviker ocksä onödiga omlagningar och avbroll
vid stadiegränsema. Elever med speciella behov och intressen kan vidare arbela
med moment som passar deras utveckling. Generellt kommer samverkan mellan
olika ämnen och siadier all stimuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slopandet av stadieindelningen kan dock enligt SÖ också
medföra vissa problem, t. ex. för flyttande elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mänga remissinsianser har ingående berörl frågan. Både TCO
och SACO/SR avstyrker. TCO anför, att skoloma sällan är planerade för atl
underlätta sumordningen över stadiegränsema. Vidare är skolans uppdelning på
tre siadier själva grunden för den utbildning som lärarna hiuills erhållil.
Dessutom vill TCO slå vukl om en systematisk iräning inom svenska, malematik
och engelska. Enligt SACO/SR skulle SÖ:s förslag leda till atl lärares och
elevers arbete i skolan avsevärt försvårades bl. a. genom att planerings- och
ledningsarbetet måste öka på bekoslnad av den del av lärarnas arbele som ägnas
ät direkt undervisning. Flera andra remissinstanser, exempelvis skolslyrelsen
i Täby, beionar atl del kommer alt krävas ett belydande planeringsarbete med
lokall beslulade studiegångar. Förul-såttningama för ett sådant
planeringsarbete finns inte i dag eller under överskådlig lid framål. Vidare är
det, enligt skolstyrelsen, stor risk för att läromedlen kommer all bli än mer
styrande än i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den senasle synpunklen, all skolans arbele kommer att
styras av läro-medelsförfailare och läroboksförlag, betonas av en lång rad
remissinstanser. Föreningen svenska läromedelsprocucenter framhåller att
ramama inte får bli sä vida atl de blir verkningslösa. 1 så fall finns det risk
för atl skolan även i fortsättningen kommer all följa de förslag till
studiegångar som finns i supplementen lill nuvarande läroplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läromedelsstymingen, risken att gamla uppläggningar i nu
gällande läroplan konserveras, merarbele vid planeringen och dess belydelse
för kommande arbetslidsförhandlingar utgör således de huvudsakliga, kritiska
argumenten mot stadieindelningen. Dämtöver måste ytterligare ett poängteras.
Om huvudmomenten görs gemensamma för hela gmndskolan försvinner möjlighelema
alt i hela landet genomföra sådana förändringar som</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del råder allmän enighel om. En sådun förändring, som nu
är ukluell, rör exempelvis ökude inslag av teknisk orienlering redan på läg-
och mellunsiudiernu. Om de studievisu huvudmomenlen uvskuffas finns inte
längre någoi styrinstrument för atl genomföra en sådan förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har föroidal kluru målungivelser för den grundläggande
iräningen av vissu färdigheier. Dellu gäller också kruv på en konsekvent
uppbyggd studiegång. En anpassning till enskilda elever och deras svårigheter
torde knappasl underlättas av gemensamma huvudmomenl. De lokala studiegångar
som utarbeias måste ändå tu sin uigångspunki i generella förhållanden inom en
kommun eller ett rekiorsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till de kriiiska synpunkier som framkomil under
remissbehandlingen anser jag all huvudmomenlen även i fortsättningen bör var
uppdelade på stadier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt är kontakter mellan stadier liksom ell lokall
ulvecklingsarbele ytlersl värdefulla. Dessu kontakter bör då ske mellan en
enskild högstadieskola och de låg- och mellanstadieskolor varifrån elevema
kommer. Samverkan i della lilla formål bör kunna kännas konkret och angelägen
och beröra såväl studieplaner i olika ämnen som fördelning av stoff och sludiebesök
inom orienteringsämnena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudmoment för stadium utgör generella planeringsunderlag
För enskilda elever kan individualiseringen fortsättningsvis liksom nu
ii.iicbära att de får arbeta med uppgifter som kursplanema tar upp på ett annal
stadium. En gmndläggande träning i läs- och skrivfärdigheter måste fortgå
oberoende av stadiegränser. Stadieövergripande tjänstgöring är här betydelsefull.
Flera remissinstanser, bland dem Tyresö kommun, har betonat all ell samarbete
mellan stadierna starkt främjas om lärama regelmässigt tjänstgör över
stadiegränserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6 Kursplaner för enskilda ämnen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid omarbetningen av kursplaneförslagen bör beaktas vad
jag tidigare anfört om timplanerna och tillvalssystemet. Därutöver villjag för
enskilda ämnen anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6.1 Idrott</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska gymnasiiklärarsäUskapei, Läramas riksförbund,
länsskolnämnden i Väslmanlands län m.fl. har föreslagit aU ämnet gymnastik i
fortsättningen skall heta idrott. Idrott anses vara ett bättre samlingsnamn på
alla de aktiviteter som kan förekomma i gymnastikundervisningen. Flera
remissinstanser har också betonat att samgymnastik är ett viktigt medel för att
utjämna könsroller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även jag anser alt ämnet i fortsättningen bör benämnas
idrott. Undervisningen i de momenl där detta är lämpligt bör organiseras som
samgymnasiik. Uppdelningen efter kön bör endast beröra speciella moment.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Namnändringen bör samtidigt genomföras i gymnasieskolan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6.2 Heinkiinskap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 hemkunskup bör som jug lidigure angeti ett omfatiunde
utvecklings-och försöksurbele bedrivas. Ämnel intar en central pluls då del
gäller jämställdhet mellun könen och i sirävun ull ge elevemu en god
konsumenlkunskap. Del kan också ge godu exempel på arbelssäil som varvar leori
och praklik, förkluring och tillämpning. De pruktisku vurdugsfärdighelerna bör
slå i cenirum för kursplunearbelei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6.3 Slöjd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även inom slöjd bör ett omlutiunde utvecklings- och
försöksurbele bedrivas. Slöjdens ställning som samiidigi skapande och
nyilobeional ämne bör framhållas. Mer speciella momenl, som t.ex. konstsömnad,
är inie självskrivna inom den obligatoriska och gemensumma kursen. Däremoi kan
de ulgöru slimulerande uppgifter inom skolans fria seklor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6.4 Maskinskrivning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Somjag lidigare anfört bör träningslillfällen i
maskinskrivning obligatoriskt ingå med 30 undervisningslimmar i elevemas
uibildning. Den kursplan SÖ föreslagit bör anpassas till denna tidsram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6.5 Malematik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Matemalikundervisningens resullai har uv mångu ansetls
vara otillfredsställande. Undersökningar har enligt SÖ visat att många elever
inte har tillräckliga kunskuper i stora delur av grundskolans nuvarande kurs
och alt de saknar säkerhei i enkla beräkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges civilingenjörers förbund betonar alt
matemalikämnels innehåll bör koncenireras lill de mesi nödvändiga momenten och
ämnels abslrak-tionsgrad begränsas. 1 synnerhei pä högstadiet har, menar
förbundet, matematiken visal sig ställa för stora anspråk på elevemas förmåga
alt lillgodogöra sig abstrakt leori- och bergreppsbildning, vilket varit till
förfång för grundläggande kunskaper och träning i räknefärdighel. Vikten av anknytning
lill konkrela förhållanden betonas av flera. bl.a. konsumentverket, som menar
att matematikundervisningen kan belysa vad olika belal-ningsformer medför för
kostnader, hur mycket pengar man kan tjäna genom atl använda jämförpriser.
Vidare borde, menar verket, konsumenl-kreditfrågor kunna las upp i malemaliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vikten av goda färdigheter i matematik framhävs av en
nästan enstämmig remissopinion. 1 likhel med SÖ och remissinslansema anser jag
en koncentration på nödvändiga enkla färdigheter betydelsefull. Liksom i
svenska bör skolans insatser vägledas av alt ge alla elever möjlighet att i
årskurs 9 uppnå en beslämd färdighetsnivå. Denna bör åtminstone motsvara
genomsnittsnivån för årskurs 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommentarerna till allmän kurs bör somjag lidigare
föreslagit utformas så atl ocksä den kursen innehåller moment för de elever som
väljer naturvetenskaplig och teknisk linje.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6.6 Orienteringsämnen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår ull de för läg- och mellunstadiemu speciellu
ämnesbeteckningama hembygdskunskup och naturkunskap försvinner, medun innehållet
i desss ämnen bevurus inom samlingsbegreppet orienteringsämnen. Då en sådun
förändring ger störte enhetlighet tillstyrker jug SÖ:s förslug.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ hur dessulom ulurbetut förslag till en för samtliga
orienteringsämnen gemensam kursplun. SÖ unvänder inte ämnesbegreppet vid
beskrivning av mål och huvudmomenl. De iradiiionella ämnenas idenlilel
försvinner och ersätts av ell ämnesövergripunde synsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget syftar enligt SÖ lill en snubbure utveckling mot
en sumlad undervisning och mol ett undersökande och probleminrikial arbele med
näru unknyining till verkligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslugel hur fåll ell blundat mottagande. TCO tillslyrker
SÖ:s förslug. Mun hur övervägl möjlighelen all låla samhällsorienlerande resp.
nulurorienlerunde ämnen få egnu kursplaner men vid en sluilig avvägning funnil
alt möjligheterna till samarbele över sekiorsgränsema bör understrykas genom
en gemensam kursplan för samtliga orienteringsämnen. SACO/SR hävdar däremoi all
separala mål och huvudmomenl bör förskrivas för samhälls- resp.
naiurorienierande ämnen på låg- och mellansladierna. På högsladiel föreslås
varje orienteringsämne beskrivas genom egna mål och huvudmomenl. Vidare bör
enligt SACO/SR de enskilda orienteringsämnena få bestämt angivel timtal på
limplanen för högstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eu genomgående drag i remissinstansemas kritik är oron för
den naturvetenskapliga och tekniska orienleringen i skolan.
Gymnasieuiredningen menar exempelvis alt det kan finnas en viss risk för all
siörre lokal frihet kun leda lill en försvugning av naturorienterande ämnen,
åtminstone på låg- och mellanstadiema, där lärama ofta är humanistiskt snarare
än tekniskt och naturvelenskupligl orienterade. Även SAF beionar den myckel
låga andelen nalurvelare bland klasslärarna på låg- och mellanstadierna.
Biolog-, Fysiker- och Kemislsamfunden förutsätier, ulgående från regeringens
direktiv för SÖ:s läroplansöversyn, atl de naturorienterande ämnena erhåller ökat
timtal. Vid en lokal timfördelning ligger enligt samfunden en stor risk all
vikliga ämnesområden inte alls blir behandlade i de fall då tillgängliga lärare
är ointresserade av dessa områden. Sådan är enligt samfunden siluaiionen i dag
på mellanstadiet. Statens naturvårdsverk anser den minskade tiden för
orienteringsämnen oacceptabel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SärskUt anses risken stor att de nya ämnena teknik och
barnkunskap hamnar inne i stora teoriblock och riskerar att kvävas på grund
härav. Flera kommuner, exempelvis Malmö, Eda, Norsjö och Kalix framför
farhågor för detta. Den stora brislen på behöriga lärare i leknik anses göra
det svårt för ämnel att hävda sin ställning i ett integrerat ämnesblock. Å
andra sidan betonas också från ämnesföreträdare värdel av ett ämnesövergripande
arbete. Svenska Naturskyddsföreningen stöder dessa strävanden som, enligt
föreningen, kan bidra till atl skapa den helhetsuppfattning som är nödvändig
för atl den framtida samhällsutvecklingen inte skall komma i konflikt med den
ekologiska verkligheten. Sveriges CivUingenjörsförbund tillstyr-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ker all samiliga orienieringsämnen hålls samman inom
gemensami limpla-neuirymme i hela grundskolan. Ett ämne som leknik hur enligt
förbundel siurka beröringspunkter såväl med fysik, kemi och biologi som med
sam-hällskunskup och historiu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiräffande bamkunskap, som hittills haft 0,5 veckolimmar,
föreslår SÖ all ämnel upphör som självständigt ämne och ingår i
orienteringsämnen och i hemkunskap. Liknande farhågor som beträffande teknik,
dvs. all SÖ:s förslag leder lill alt ämnel i realileien försvinner, ullalas
också beträffande bamkunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO, som visserligen tillstyrker ett helt integrerat block
för orienteringsämnen, gör belräffunde barnkunskap ell avsieg från sitl
principiella ställningstagande och ullalar atl det är nödvändigi alt stoffet
ulvidgas och redovisas frislående och atl ämnel ges ett ökal ulrymme. Ämnels
vikt framhålls ocksä av flera andra remissinsianser, exempelvis konsumeniverkei
och Ösiergöllands läns landsiing som skriver all del är av stor vikt all
pojkarna redan i grundskolan får föreslåelse för vårdarbele. Risken för att
ämnet liksom leknik integreras bort om man följer SÖ:s förslag framhålls av
flera, exempelvis länsskolnämnden i Jämtlands län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en sammanvägning av skilda synpunkter måsle enligt min
mening både de nalurvelenskapligl-tekniska ämnenas roll och bamkunskapens
ställning lillmälas stor vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Debatten om de naturvetenskapliga ämnena har fåll en
delvis oriktig vinkling genom atl man ofta utgår från en påstådd brist på
tekniker och nalurvelare i framtiden. Den finns emellertid inle något som
lyder på en sådan brisl. Enligt tillgängliga uppgifter från SCB råder sedan
flera år tillbaka god tillgång på lekniker och naturvetare. SCB:s prognoser
fördel närmaste decenniet visar en liknande situation. Del finns givetvis inle
heller någon direkt koppling mellan lid för nalurvelenskapligl-tekniska ämnen i
grundskolan och elevemas senare yrkesval.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremoi är enligt min mening två andra aspekter
betydelsefulla. Hur naturvetenskapligt tekniska frågor behandlas och hur olika
problem löses berör inle längre enbart specialområden eller begränsade
detaljfrågor. Valel av alternativa lösningar påverkar varje människas dagliga
liv nu och i framtiden. Avgöranden kan inte lämnas över till specialister inom
begränsade områden eller avgöras inom en elitbetonad grupp av experter.
Velenskapliga frågor har under de senasle decennierna blivit och måsle bli
politiserade i den meningen atl inrikiningen måste avgöras efter en bred samhällelig
debait. Inte minsl har miljö- och energidebatlema åskådliggjort detla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett starkt demokratiskt argument talar därför för all
skolan ger alla en insikl i problemens dimensioner, en uppfattning om vilka
problem del gäller, deras sammanhang, deras avhängighet av mänskliga
prioriteringar och det pris i form av uteblivna andra fördelar som den ena
eller andra lösningen kan föra med sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns också ett viktigt metodiskt argument för atl de
naturvetenskapligt-tekniska ämnena skall ha en stark ställning i gmndskolan.
Teori</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och praktik, förklaring och tillämpning, kan inom dessa
ämnen variera på ett naturiigi sätt. De kan ges en starkt
laborativ-experimentell inriktning, bygga på iakttagelser och slutsatser ur
dessa. Lärama har i dessa ämnen relativt lätt all undvika ett ensidigi verball
undervisningssätt, som innebär svårigheter för stora elevgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Iniemationella studier har framhävl betydelsen av att
naturvetenskap och teknik behandlas som en enhet vid undervisningen. Denna
enhel måsle framstå tydlig för elevema både i början och vid slutet av ett
avsnitt. Teori och lillämpning måste också vara intimt förbundna. En
undervisning där della samband inie sländigi framgår förfelar sitt syfte.
Undervisningen måsle också vara en förberedelse för en krilisk och akliv roll i
atl forma samhälls- och arbetsmiljö. Nalurvelenskaplig-leknisk undervisning kan
därför inle isoleras från samhällsvelenskaperna. Samlade arbetsområden och ell
inliml samspel mellan lärarna inom blocken samhälls-och naiurorienierande
ämnen är yllersl angelägna inte minst ur de naturorienterande ämnenas egen
synpunkt. Undervisningen mäsle spela en aktiv roll i atl förbereda för de
processer som behövs vid produklion ocksä i liten skala, för den "mjuka
teknologin", för all ge prioritet åt produktionsmetoder som skyddar
miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den inriktning jag angett bör betyda en orientering borl
från traditionellt upplagt stoff i främst fysik och kemi. Åtskilliga läromedel
har fortfarande kvar en besvärande ämnescenlrering, brisl på utblickar och hög
abstraktionsnivå och abstruklionsläthet. De är utformade för
specialistutbildningar, inte för all verku moliverunde i en allmän
medborgerlig uibildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För ull gurunleru tillräckligt ulrymme i skolan för
naturorienterande och tekniskt stoff bör limplanen innehålla rikiiider för
sloffets huvudsakliga fördelning på en sumhällsorienierande och en
nalurorienterande-teknisk seklor. Sådana riktlinjer är ungelägnu inte minst på
mellanstadiet. Jag har därför i samband med timplaneförslagen angell sådana
lider (avsniii 4.6 och 4.7). Vid den sladievisa fördelningen av huvudmomenl bör
tekniska momenl också ingå i kursplunerna för låg- och mellunsiudiernu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tiden för naturorientering på mellanstadiet bör vara
densamma som hittills. Minskningen av liden för orienteringsämnen för all ge
ulrymme för friu ukiiviieler bör således inte beröra den naiurorienierande
undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För ämnesgruppen biologi, fysik, kemi och leknik på
högstadiet bör rikt-tiden vara 15 veckolimmar. Detla innebär en ulökning med
två veckolimmar. Jag anser att dessa timmar bör komma teknik lill godo. För
den samhällsorienterunde resp. den naturorienterande-lekniska sektom börgälla
särskilda mål och huvudmoment. Ett sumurbele över sektorsgränsemu är emellertid
också ungelägel av de skäl som flera remissinsianser anförl. Kursplanerna bör
därför kompletteras med exempel på sådana övergripande arbeisområden. Del är
här särskili viktigt all miljöfrågorna betonas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller religionskunskapen föreslår SÖ alt detta ämne
upphör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att existera självständigt med egna mål och huvudmomenl.
Vidare föreslår SÖ att möjligheten till befrielse enligt
tillämpningsföreskriflemu lill 27 § skollagen slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanlagl befriades år 1975 180 elever i hela lundet. Jug
räknar med all det även i fortsällningen kommer att resas krav på atl vissa
elever skall befrias från skolans religionsundervisning. Sådunu kruv bör även i
fortsällningen lillgodoses. Del bör vura möjligt atl finna prakliska lösningar
som tillgodoser dem. I de fall en elev befrias från dellagande i skolans
religionsundervisning måsle därför enligt min mening undervisningen även i
forlsällningen planeras så att religionskunskapen berör speciella leklioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En inlegralion av religionskunskap enligt SÖ:s förslag
tillstyrks av Sveriges krisina ungdomsråd, som menar alt elevema lättare
kommer all förstå en livsuppfattning när de får se den i sitt naturliga
sammanhang. Svenska kyrkans utbildningsnämnd betonar alt humanister och
nalurvelare med fördel bör kunna arbeta lillsammans med de stora
överlevnadsfrå-gomu, intemalionella rättvisefrågor, kapprustningshot och de
ekologiska sambanden. Religionskunskap bör därför enligt nämnden vara
integrerat med andra ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkobrödema finner religionsundervisningens integrering i
blockel orienteringsämnen i och för sig lämplig och ägnad att undanröja risken
för alt ämnel uppfattas som isoleral. Förbundet vill dock att läroplanen skall
innehålla en beslämmelse om minimiantal timmar. Samkristna skolnämnden menar
atl onödig ämnessplittring måsle motverkas och instämmer beträffande
önskvärdheten av samverkan mellan olika ämnen och lärare. Däremot kan nämnden
inte acceptera ett ulplånunde uv de olika orienleringsämnenas karaklär och
profil. Liknande slåndpunkl inlur Förbundel kristendom och skolu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Somjag tidigare förordat bör särskild lid anges förden
sumhällsorienie-runde seklorn. Religionskunskap bör ingå i denna. Del är
viktigt all elevernas frågor om liv och död, mening och meningslöshel
verkligen las upp av skolan och inte skjuts undan lill del man inle hinner med.
Del är också nödvändigt, med lanke på den ökade religiösa mångfalden i
samhället, markerud både av invandrare med andra religiösa traditioner än de
svenska och av s. k. nyandliga rörelser, att del svenska kristna arvet
konfronteras med andra religiösa traditioner. Studium såväl av den svenska
krisinu iradilionen med Bibeln i cenirum som av andra religiösa iradilioner
måsle i framtiden ges molsvarande ulrymme i läroplanen som nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6.7 Svenska</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svensklärarföreningen menarall SÖ:s förslug lill kursplun
i svenska innebär en nedvärdering av sysiemaiisk inlärning av baskunskaper och
iräning av basfärdigheler, i.ex. tala, läsu och skriva. Föreningen hyser oro
för ull dellu synsull kun komma alt missgynnu särskilt de barn som har mindre
goda möjligheter till akliv språkutveckling. Över huvud lagei är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kriiiken
av behandlingen av kommunikationsfärdighelerna tala, läsa och skriva myckel
framträdande i remissvaren. Som jag lidigare anfört måsle stor vikt i skolan
läggas vid träningen av gmndläggande färdigheter. Liksom för malematik måsle
skolans insatser vägledas av strävan att ge alla elever möjlighet atl uppnå en
god läs- och skrivfärdighet. Material med della syfte bör genom SÖ:s försorg
ställas till skolornas förfogande. Ell målkrilerium med samma klarhel som
föreslagits inom det tidigare omnämnda LÄSK-projektet bör eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
elevernas räll alt få goda färdigheier i all tala, läsa och skriva betonas,
får dock inle undanskymma den roll som litteratur, saga, drama och bild också
spelar för elevernas personlighetsutveckling. Jag vill liksom SÖ betona den
roll litteratur bör få spela i svenskundervisningen. Lilteraluren ger näring ät
språket och är en av förutsättningarna för en begreppsutvecklande
språkundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
som främmande språk uireds för närvarande av SÖ. Göleborgs kommun har
föreslagit all särskild kursplan uiarbelas. Frågan bör prövas i samband med
SÖ:s översyn av del nu framlagda förslagei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.6.8 Bild</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
har föreslagil all leckning byter namn lill bild. Med få undantag tillslyrks
förslaget av remissinstansema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner också all det nya namnet bätire uttrycker ämnesinnehållet. Bild bör
samlidigt införas som ämnesbeleckning i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.6.9 Musik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har föreslagit atl musik på högsladiel skall äga rum under två veckotimmar i
delad klass. Det bör uppdras åt SÖ all överväga om detla föranleder ändrad
kursplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.6.10 Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller den allmänna frågan om kursplanemas innehåll har remissinslansema
bidragil med ell slorl antal synpunkter. Nordiska ministerrådets sekretariat
för kullurelll samarbele har påpekal atl regeringama i länderna förbundit sig
att främja kännedom om de nordiska ländernas språk, kultur och
samhällsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalförsvarets
upplysningsnämnd liksom Försvarets skolnämnd framhåller att det finns grund
för en obligatorisk undervisning om totalförsvaret genom riksdagens beslut om
en sådan år 1962 (prop. 1962: 74, SU 1962: 62, rskr 1962:171). Totalförsvaret
har en vikiig funklion i samhällel både ekonomiskt och personelll. Även av
della skäl förijänar loialförsvarel enligi min meningen plals i undervisningen
om vårt samhälle. 1 sumbund med all frågor om totalförsvaret tas upp i skolans
undervisning bör också frågor om fredsfoslran och konfliktlösning belysas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissynpunkterna
bör beaktas av SÖ då förslagen lill kursplaner</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>omarbetas.
De nordiska inslagen bör förslärkas. Omarbetningen bör ske i samråd med
personalorganisationema. Ämnesföreningama bör dessulom beredas tUlfälle alt ge
synpunkter. Det ankommer på regeringen att slutligt ta ställning till och
fastställa kursplanema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Arbetssätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1
Huvudlinjer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett kapitel om arbetssätt tar SÖ upp vissa principiella beskrivningar av hur
arbetel kan läggas upp. På de flesta punkter innebär detta enligt SÖ ett
förtydligande av principer i Lgr 69.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
har utsatts för viss kritik. En diskussion av arbetssättet borde, har man
menat, inle utgå från principer i Lgr 69 utan från en uppföljning av och
utvärdering av om dessa principer fungerat väl och vad som eventuellt hindrat
deras genomförande. Gymnasieutredningen anför exempelvis atl det hade varit
värdefullt om SÖ i samband med läroplansöversynen närmare hade redovisat de
erfarenheter som man fått inom det pedagogiska forsknings- och
utvecklingsarbetet av hur skolarbetet förändrats, vilka hinder och svårigheter
som har funnits och vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för atl ett
lokall ulvecklingsarbete skall komma igång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan utgångspunkt, som bör vara naturlig i framtida läroplansöversyner, hade
underlättal remissinstansemas ställningstagande. I slort vinner emellertid den
utveckling som SÖ föreslår allmän anslutning. SÖ betonar således ett
undersökande och experimentellt arbetssätt, verklighels-förankring,
probleminriktning, fårdighetsulveckling, individualisering, samarbete,
medinflytande och medansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
menar, att de pedagogiska tankegångarom arbetssättet i skolan som SÖ redovisar
är allmänt vedertagna. Störsla hindret för ett genomförande är brisl på
resurser i form av tid, lokaler och läromedel, utbUdning och fortbildning av
skolans personal, skolledningens dimensionering etc. TCO ser förslaget som ett
viktigt bidrag till skolans utveckling. Det är, menar TCO, en ganska allmän
uppfattning bland lärama all goda resultat inte längre kan uppnäs genom aU
läraren enbarl förmedlar eU stoff till eleverna. Del finns risk för aU en
ensidigi lärariedd undervisning, styrd av detaljerade kursplaner och allt
omfaitande läromedel, passiviserar eleverna. Liksom SACO/SR betonar TCO starkt
all insaiser i form av fortbildning, lokaler elc. är en förutsättning för aU
arbeissäiiel skall utvecklas. SÖ:s förslag stämmer också val överens med de
tankegångar som vägledde SlA-ulredningen och som behandlades vid riksdagens
beslut om skolans inre arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
anknyier lill en lång tradition. De överensstämmer i allt väsenUigt med vad
som hävdades redan i 1920-talets debati och i den lidens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>försöksverksamhet
med arbeisskolemetodik. Tankegångarna har sedan återkommit i uiredning efter
utredning. Remissopinionen visar au förslagen nu också har blivit allmänt
accepterade. De bör därför i huvudsak kunnu vuru vägledande för
ulvecklingsarbete och fortbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en allmän riktlinje för utformningen av läroplanens kommenlartex-ler bör gälla
all de bygger på konkrela exempel. Ord som verklighetsförankring, undersökande
arbele och probleminriktning är vaga. Ofta lorde del vara så all riktlinjer av
detta slag är tänkta för vissa ämnen men sedan lanseras generellt. De blir
svepande generaliseringar och får lält något slagordsmässigl över sig. Del är
av siörre värde att i kommentartexterna ge konkreta beskrivningar av olika
arbetssätt, deras förulsältningar, problem och resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verklighetsförankring
är exempelvis ett mångtydigt begrepp. Det är svårt atl ulan vidare inse dess
konkrela konsekvenser i vilt skilda ämnen som engelska, musik, idroll och
hisloria. Det är inte heller klart vems verklighetsuppfattning som skall gälla.
Bamets uppfattning skiljer sig från den vuxnes. Olika ideologier och
livsåskådningar ger olika tolkningar av verkligheten. Inom skilda socialgrupper
upplevs den olika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rent
allmänt bör det i de flesla situationer vara rimligt atl utgå från elevernas
verklighetsbild, att bygga vidare på deras egen nyfikenhet och deras egna
frågor. Den välstrukturerade kunskapsmassa som finns samlad inom olika
traditionella ämnen får aldrig vara startpunkt för skolarbetet. Men lika
viktigt är att undervisningen sedan för eleverna vidare och vidgar deras
verklighetsuppfattning ulöver det provinsiella i tid och rum. Till verkligheten
hör inte bara samhälle och natur utan också känsloupplevelser, kulturliv,
livsåskådningar och ideal av skilda slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
sammanhanget villjag citera Åtvidabergs kommun som uttalar följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhälls-
och verklighetsförankring skall i högre grad än nu vara grunden för
skolarbetet. Men verkligheten uppfattas olika under olika utvecklingsstadier.
Abstraktion och systematik kan inte helt uteslutas. All verklighel kan inle
uppfattas genom praktisk erfarenhet ... Ett experimentellt arbetssätt,
uppläcktspedagogik, kan förordas i stor utsträckning. Det kan i lyckliga fall
öka vetgirighet och intresse för studierna. Men skolan måsle också visa vägen
till böckema, där många människors erfarenheter och kunskaper finns samlade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
lång tid har debatten om skolans arbetssätt gällt balansen mellan teori och
praktik. Diskussionen har ibland varit oklar, eftersom ordet praktik använts i
åtminstone tre olika betydelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dels
har praktik betytt praktik i arbetslivet utanför skolan. Att kontaktema mellan
skola och arbetsliv vidgas är väsentligt och en omfattande försöksverksamhet
med praktisk arbetslivsorientering under sex tiU tio veckor pågår. Somjag
senare kommer att förorda måste denna verksamhet bli en del av den nya
läroplanen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dels har mer praktik ibland betytt utökat timulrymme för
vissa ämnen som betecknas som praklisku, t.ex. slöjd och hemkunskup. 1
jämförelse med Dunmurks och Norges nyligen - år 1976 resp. år 1974 -
reformerude skolväsende har det svensku redan nu belydligt mer
"praktiska" ämnen som obligaiorisku i skolan. En ulökning på
timplunen är inte möjlig åtminstone på högstudiel med hänsyn lill andru inslug
som också måste ingå i kursplanerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För del iredje har ulökad praktik betytt ett förändral
arbelssäil i skolans ämnen, där iakiiagelser. leori och lillämpning vurvas. Det
kun enligt min mening varu ett värdefulli arbetssätt för elevema ull fä
lillägnu sig kunskup genom alt själva få erfara, reflektera och pröva. Det är
emellertid långl ifrån tillämpligt inom allu omiåden. Ingen människa kan få
direkl erfarenhet UV ullling. Elevernu måste därför ocksä läru sig tu del uv
undras erfarenheler även om del blir en begränsad kunskap pä teoretisk grund.
De mäste lära sig ulnyitju böcker och bibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Teoribildning - ull elevemu får dru slulsaiser uv sinu
iukllugelser och atl de får lära sig inse samband i sumhälle och nutur - är
nödvändig i skolun. Samtidigt har undervisning alllid inneburil en stark
tendens all del teoretiska tagit överhanden. Eleverna har ibland enbart fått
ta del av andras iakttagelser på boklig väg. För alt vinna tid har iakttagelser
och experiment begränsats och tillämpningarna kan ha uteblivit. För många elever
leder ett sådunt ensidigt urbelssätl lätt till skoltrötlhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jug anser det därför väsentligt att ett undersökande och
experimentelll arbete ges stort ulrymme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare ett förhållande av grundläggande betydelse för
skoluns urbetssäll måsle betonas. Skolan kan aldrig få utgå ifrån atl ett och
samma urbelssätl passar alla elever. Den individualisering som skolan
eftersträvar kan innebära att olika elever får olika lång tid för ull läru sig
något. Den kan också varu en individualisering av stoffet, en
iniresseindividualisering. Hela skolans program av lillval, fria aktiviteter
och elevvalda lemun och "överkursuppgifter" av olika slag syftar till
detla. Men, och det är särskilt vikligl alt framhäva i detta sammanhang, en
individualisering måste också innebära ett individualiserat arbelssäil. Det
finns inget studiesätl som är det bästa för alla elever. Skolan måsle
respektera detla liksom den måste respektera atl ingen metod är den bästa för
ullu lärure.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemuppgifter för elevema utgör en del av skolans arbetssätt.
Utbildningsutskottet anförde år 1975 i sitt betänkande 1975/76:3 bl.a. atl
hemuppgifternas syfte kan vara atl utveckla goda arbetsvanor. Atl lära eleverna
all la ansvar för en uppgifi, avpassad efter deras individuella förmåga är,
enligt utskotiels uppfaiining, en väsentlig del av den karaklärsda-ning som
skolan skall ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligi min mening är del viktigt att skolans personal,
elever och föräldrar inser, att hemuppgifter är en del av skolarbetet, som är
av belydelse för elevens utveckling. Dessa uppgifter måste planeras noggrannt
och uppfölj-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 180</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningen i skolan är nödvändig. SÖ bör ges i uppdrug all
omurbeia gällande anvisningar så all nyu anvisningar kun lillämpus fr.o. m.
läsårel 1980/81.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nivågruppering diskulerus av några remissinstanser. Frågun
om oliku grupperingur i skolan vur föremål för ingående diskussion i sambund
med uiredningsurbetet om skoluns inre urbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsulskollet konslulerade (UbU 1975/76:30), ull
nivågruppering kun varu moiiverud för all ge lillfälle lill sysiemaiisk
Iräning i därför lämpude delur av olika ämnen. Uiskotiei underslrök vikten av
ull sådan gruppering blir kortvurig och i varje fall inte överstiger en lermin.
Riksdugen unslöl sig till dessu bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar de bedömningar som lidigare kommii till uUryck.
Nivågruppering kan vara nödvändig för ull effeklivi kunnu iräna in vissa
färdigheier. Tillämpad under längre tid eller i flera ämnen kan den emellertid
vara lill uppenbar skuda både för inlärningen och för elevernas självkänsla. 1
skolarbelel är del nödvändigi all ulgä ifrån att klasser och arbetsenheier
skall vara helerogenl sammansulla. Kommenlarmalerialel lill läroplanen bör
återge riksdagens slällningslagande. Del är vikiigt alt betona nivågrupperingens
både för- och nackdelar liksom den övre lidsgräns som angells.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.2 Temastudier och projektarbeten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnilien om lillval och limplaner för SÖ fram förslag
om projeklsludier i skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ menar all ett projeklinriktai arbele efter hand kommer
all bli vanligt förekommande under en stor del av skolveckan. För atl slimulera
till en snabbare uiveckling av delta sätt atl arbela föreslår SÖ atl en viss
del av tiden för undervisning i de obligatoriska ämnena avsätts för sådani
projektinriklat arbete. Anmärkning om detta bör enligt SÖ införas i
limplanerna. Någon begränsning av liden för projeklsludier föreslås inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinslansema är i allmänhei positiva till all
projektarbete utvecklas i skolan. TCO menar att projektarbele över
ämnesgränserna är en av de vikligaste delama i en förändrad grundskola. TCO
stöder därför förslaget att tid anslås för probleminriktade studier av
projektkaraktär utan atl man anger hur lång denna lid skall vara. RHS anser att
det föreslagna arbetssältel har stora förtjänster, men att det tillhör den typ
av pedagogiska reformer som svåriigen kan kommenderas fram. Obligatoriska
projektstudier avvisas av SACO/SR. Projektstudier förekommer, anför man, redan
i dag i grundskolan på initiativ av lärare och elever. Ett åliggande om alt
genomföra projeklsludier skulle strida mol den pedagogiska friheten för
lärarna och dessulom iroligen motverka den positiva inställning till
projektstudier som i dag finns hos många lärare och elever. SACO/SR betonar
också att projeklsludier förutsätter goda kunskaper. Det är, menar man
samtidigt, dock en fördel atl lära sig lillämpa sina kunskaper i olika projekt.
Samma bedömning framförs av Växjö kommun m. fl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atl del finns problem med det föreslagna arbeissäiiel
framhålls dock också av mångu. TCO menur all lärure och elever behöver slöd i
form uv läromedel, lokaler, utrustning, fortbildning m.m. om projekt skall
kunna igångsättas och genomföras. Inget försök atl uireda vad projeklsludier
kan innebära görs enligt TCO av SÖ. Geografiläramas riksförening uttalar, att
SÖ tycks hu fruktat en föråldrad, lärarslyrd undervisning som tar all lid lill
ämnesbundel faklainlärande. Motsatsen, skriver man, tycks numera i många
utbildningar vara osirukiurerade projeklsludier som resullerar i kollage.
Förarbeiei är ofta klipp av fakta, inle bearbelning av fakta.
Svensklärarföreningen och Stockholms skoldirektion framhåller, att det är stor
risk all svagpresterande elever kommer borl och inte får den systematiska
träning de behöver. All lärarutbildningen inte är inriktad mol projeklsludier
framhålls av bl. u. Ludvika kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid ett ställningstagande till förslagen är del enligt min
mening nödvändigt alt hålla isär tre olika frågor nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det fria
stoffvalet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hur stoffet i
skolan grupperas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med vilka
arbetsmetoder sloffei behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan tidigare harjag behandlat stoffvalet i skolan. För
atl kunna skapa motivation i en lonårsskola är det nödvändigt att i belydligt
störte utsträckning än nu gå elevernas intressen till mötes eller möjliggöra
för skolan att hos eleverna ulveckla olika intressen. Den gemensamma kursen
inom de obligatoriska ämnena måste därför kunna beskäras till förmån för olika
fördjupningsuppgifler inom ämnena. Tiden för fördjupningsstudier bör, somjag
tidigare motiverat, beräknas till cirka tolv veckotimmar. Tillsammans med tid
för tillval och för fria aktiviteter ökas därmed det fria sludievalet inom
skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att lid på detla sätt avsätts för elevemas fria val är en
tim- och kursplanefråga. Den berör inte arbetssättet. I analogi med vad som
sedan år 1966 gällt för gymnasieskolan, där molsvarande arrangemang fmns,
harjag använt termen temasiudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stoffgrupperingen i sin tur har ulföriigt diskuterats i
tidigare läroplaner. Vid en utpräglad ämnesundervisning är stoffet ordnat i
ämnen, vart och ett med sin egen systematik. Ämnets område är klart avgränsat.
Olika moment sammanhänger med och bygger på föregående. Detta ger, enligt de
melodiska anvisningarna i Lgr 69, reda och stadga åt undervisningen. Stoffet
blir nära knulel lill lärarnas utbildning, vilkel underlättar en konkret och
sakriktig behandling. Samtidigt minskas emellertid, som framhålls i
anvisningarna till Lgr 69, möjlighetema aU låta eleverna tillägna sig tillräckligt
mångsidiga föreställningar, begrepp och erfarenheter. Många elever har svårt
att fatta sammanhang mellan ämnen när dessa presenteras isolerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man hardärför ibland lagt tonvikten vid olika enheter inom
ämnet, s. k. arbetsområden. I andra sammanhang har läroplanema använi uttrycken</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>84</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>intresseområden
eller arbeisområden för att markera stoff som eleverna kan överblicku och
bearbela på egen hand. Hänsyn lill de olika ämnenas systematik har fån träda i
bakgrunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
s. k. samlad undervisning går man inte ut ifrån ett ämnesindelat stoff utan
bygger upp undervisningen kring valda stoffenheler i den form eleverna möler
dem uie i livet. På högstadiet kräver samlad undervisning samplanering mellan
flera olika lärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ligger enligt min mening ett slort värde i en sådan samverkan över de
iradiiionella ämnesgränserna. Jag har därför föreslagil atl kursplanen i
orienieringsämnen blir så utformad alt den underlättar en sådan planering. Del
kursplanearbeiejag förordal kring olika vardagsfärdigheter inom hemkunskap och
slöjd och kring olika konsumentfrågor åsyftar samma utveckling. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Atl
tid avsälls för fördjupningssludier i form av olika teman som elever och lärare
väljer innebär dock ingel krav på en sådan ämnesövergripande uppläggning.
Däremoi är det betydelsefullt att man i fortbildning, i lärome-delsuiformning
och i kommenlarmalerial från SÖ underiältar för de lärare och elever som väljer
en samlad undervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns slutligen ingen enlydig koppling mellan hur stoffet i skolan grupperas å
ena sidan och vilka arbetsmetoder och undervisningsformer som kommer lill
användning eller bör användas å den andra sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sirikl ämnesorienierad undervisning kan i dag ske i form av den iradiiionella
pedagogiken, där läraren muntligt redogör för ett sloff eller eleverna på egen
hand läser in det i böcker eller får del av det via filmer, bildband eller
studiebesök och diskussioner. Mångu lärare kan med sådant arbelssäil skupu
uiomordeniligi slimulerande och elevaktiva leklioner. Men arbelel kan lika väl
vara upplagi som en undersökning där olika iakiiagelser och erfurenheier
summanslälls, bearbelas och redovisas. Del kan också beslå i gruppdiskussioner
kring olika värderingsfrågor inom ämnesomrädei. Del kan i hög grad innebära
krav på elevernus egen planering av sludiel av olika ämnesområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
samlad undervisning inom ell arbelsområde som innefattar stoff från flera
traditionellu ämnen kan ocksä i princip behandlas med olika arbetsmetoder.
Arbetet består ganska ofta enbarl av passiva avskrivningsövningar ur böcker i
skilda ämnen - ofta med ledning av en arbetsbok eller instruktion som eleverna
inle varit med om att utforma. Men del kan ocksä innebära anknyining lill ell
akluelll inlresseområde, uigå från elevernas egen planering, innefatta
omfattande fältstudier och bearbetning av insamlat material, dvs. en
undersökande metodik, och träning i att redovisa stoffet på ell åskådligl
säit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Milt
förslag att lid skall avsättas för lemasludier innebär ingel krav på någoi
specielll arbetssätt. Det måste i detta sammanhang liksom i övrigt ankomma på
lärare och elever att välja det arbetssätt som man finner bäst. Jag utgår dock
från att man vill undvika passiva avskrivningsövningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 n n e h å 11 e t i ett tema skall hålla sig inom ramen
för huvudmomenten i del eller de berörda ämnena. Men det syftur till alt vara
en fördjupning inom ett begränsat område och det ger elevema möjlighet atl
tillämpa tidskrävande arbetsmeloder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del
tematiska arbetet kan vara gemensamt för flera årskurser, för en arbelsenhel,
för en klass eller bestå av olika siudier utförda av skilda elevgrupper.
Omfattningen blir beroende av hur många skilda arbeten som en lärare eller ett
arbetslag menar sig kunna hahdleda samtidigt. Ingel hindrar givelvis atl
elevema väljer alt fortsälla arbelet med lemasludier under icke timplanebunden
del av skoldagen. Tvärtom ärdet angeläget att knyla ihop dessa verksamheter och
därmed också skapa ett samarbele mellan lärare och andra, från föreningar och
organisaiioner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera
olika teman bör behandlas under ett läsår. Om man redan på våren före del
aktuella läsåret beslutar hur liden för temasiudier skull läggus ul bör också
schemuläggningen kunnu unpassas efter lemaplaneringen. Del bör då utan störte
svårighei vara möjligl att ägna långa sammanhängande pass ät temasludierna. Om
man under tiden för temasiudier periodläser och koncentrerar arbetet till vissa
veckor under läsårel får eleverna ytteriigare möjligheter au ägna sig åt mer
omfatlande arbetsuppgifter. Vanan vid atl arbeta på della säll bör successivt byggas
upp hos elevema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.3 Läromedel för grundskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 anslutning lill propositionen 1973: 76 angående
samhällsinsatser på läromedelsområdel och proposilionen 1974:13 angående vissa
läromedelsfrågor beslutade riksdugen om en annun ordning för registrering,
granskning och antagning uv läromedel för grundskolun m.fl. skolformer fr. o.
m. den Ijuli 1974 (UbU 1973: 28, rskr 1973:242, UbU 1974:15, rskr 1974:155).
Vid denna tidpunkt upphörde Statens läroboksnämnds verksamhei, som
huvudsakligen bestått i atl granska och godkänna läroböcker. 1 stället inrällades
statens insiitui för läromedelsinformalion (SIL), med vidure uppgifter pä
läromedelsområdet. En av dessa vur att upprätta ett centralt läromedelsregister
för att förbättra informalionen till kommuner och skolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sumtidigt infördes begreppei cenlralt läromedel. Med slöd
uv riksdagens beslut definierades dettu begrepp i förordningen (1974: 438) om
registrering och granskning av vissa läromedel på följande sätl (jfr prop.
1974:13,5. 22).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läromedel som täcker väsentliga delur uv ämne, ämnesgrupp
eller kursmoment, som anges i gällande läroplun, och förser eleverna med
instrument som hjälper dem atl planera och organisera sina siudier, övu färdigheter,
inhämla fakla och sälta in dessa i ell meningsfulll sammanhung.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIL prövar om ett läromedel är utt unse som centralt
enligt dennu definition. Är så fullel, förs läromedlel in i
läromedelsregislrel. Avser läromedlel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samhällsorienlerande
ämnen, fordras för registrering dessutom atl SÖ:s läromedelsnämnd godkäni
läromedlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
ger i sill förslag lill förändring av grundskolans läroplan läromedelsbegreppet
en vidgad innebörd med syftei att därmed vidga gränserna för vad som kan komma
till användning i skolarbetet. Enligt förslaget innefattar läromedelsbegreppel
alla de olika pedagogiska hjälpmedel som ulnylljas i undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening finns ingenting att invända mot ett vidgat läromedelsbegrepp. Det
är dock uppenbart atl läromedel av ett mer traditionellt slag måste spela en
viktig roll i framtiden, bl. a. för att ge fasthet och sammanhang i studierna.
Valet av läromedel är en del av undervisningsplaneringen, som bör ske i
samverkan mellan lärare och elever. Inom ramen för denna bestämmer man sig för
vad man vill uppnå i undervisningen och vilka metoder som skall tillämpas. Ett
sådant lokalt val av läromedel, knutet till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:100.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>*</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lärares
och elevers val av mål och arbetssätt, blir anpassat till de skilda förhållanden
som gäller i olika skolor. I detla val bör även vägas in ålgärder för all
åsiadkomma verklighelssludier i nalur och samhäUe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eu
vidgat lokalt ansvarslagande präglar skolutvecklingen i dag. Som ett led i
detta vidgade ansvar föreslår SÖ, alt begreppei centralt läromedel las borl ur
skolförordningen. Flertalet av de remissinstanser som berört frågan inslämmer
i SÖ:s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagei
bör enligi min mening prövas mol bakgrund av de bestämmelser som nu reglerar
elevens rätt till vissa läromedel. Även framgenl bör eleven garanleras lillgång
lill läromedel som läcker väsentliga delar av ämnen, ämnesgrupper eller
kursmoment som anges i gällande läroplan. Begreppet centralt läromedel bör
därför även i forlsällningsvis finnas kvar. Jag vill dock anmäla all regeringen
tidigare denna dag beslutat atl i tilläggsdirektiv uppdra ål ulredningen (U
1976:04) om läromedelsmarknaden (ULÄ) all överväga om det är möjligl all även
ulan begreppei cenlralt läromedel se lill all eleverna får lillgång lill
läromedel i den ulsiräckning som jag angell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
5 kap. 13 § skolförordningen (1971:235, 13 § ändrad senusi 1978: 988) anias
läromedel av skolslyrelsen. Denna bestämmelse bör i fortsällningen endasl
gälla cenlralt läromedel. I fråga om övriga läromedel och malerial som fordras
i undervisningen bör valet göras av den enskilda skolan - reklor i samråd med
berörda lärare och elever - inom den ram som skolslyrelsen anvisar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Obligalorisk
förhandsgranskning sker numera endasl av läromedel i samhällsorienlerande
ämnen. Denna granskning uiförs av SÖ:s läromedelsnämnd som också avgör vilka ämnen
som skall räknas till samhällsorienterande ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandsgranskningen
av läromedel i religionskunskap och samhällsorienlerande ämnen bör enligt min
mening bibehållas tills vidare. Sådan förhandsgranskning bördock i likhet med
vad som nu är fallet endasl göras av läromedel som ryms inom den definilion som
nu gäller för centralt läromedel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de tilläggsdirektiv jag givit utredningen om läromedelsmarknaden (ULÄ) ingår
också uppdrag att ulredningen bl. a. skall pröva i vilken utsträckning
förhandsgranskning av läromedel är motiverad och om läromedelsnämnden kan
ersättas av ett organ med uppgifier motsvarande en opinionsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande bestämmelser i 2 kap. 27 § skolförordningen (27 § ändrad 1975: 269)
skall elev i gmndskolan av centrala läromedel som gåva fä behåUa läromedel i
den utsträckning som krävs för en allmän överblick av det huvudsakliga
innehållet i lärokursen. I propositionen 1973:76 angående samhällsinsatser på
läromedelsområdet anförde föredraganden pedagogiska och sociala skäl för
detta. I och med att eleven får ett läromedel som gåva är det större
möjligheter för henne atl aktivt arbeta i materialet: göra understrykningar,
anteckningar etc. Del kan även finnas andra pedagogiska skäl till att eleven
bör ha läromedlel som gåva och inle som lån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
föreslår atl föreskriften att vissa läromedel skall ges eleven som gåva ulgår.
Remissreaklionen är blandad. TCO t. ex. uttalar att elevema fortfarande bör få
vissa läromedel som gåva och atl vissa riktlinjer erfordras i detta sammanhang
för kommunemas handlande. Historieläramas förening menar, att man kan utgå från
atl elever från studiemotiverade hem kommer att få läromedel genom föräldramas
inköp. De sociala och de pedagogiska skälen är kopplade till varandra. I många
fall kan det vara väl motiverat av dessa skäl att eleven har ett egel
läromedel, som inle utgörs av ett lån som skall återlämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser framhåller å andra sidan alt gåvoskyldigheten i nuvarande
omfattning och med nuvarande koppling till begreppet centralt läromedel är
dels en dyr dels en ur pedagogisk synpunki Iveksam lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag all principen all eleven skall få behålla vissa läromedel
som gåva bör bibehållas. Det eller de läromedel som ges som gåva skall täcka
väsentliga delar av ämnen, ämnesgrupper eller kursmoment i gällande läroplan
och därmed ge en allmän överblick av det huvudsakliga innehållet i lärokursen
eller vara ett väsentligt hjälpmedel i undervisningen, såsom lexikon eller
kartböcker. Pedagogiska och inle formella skäl bör avgöra valet av
gåvoläromedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
handikappråd och SIL har i sina remissvar berört frågan om läromedel för
minoriteter. Statens handikappråd anser, att det krävs större resurser för atl
lillgodose det ökade behovet av läromedel till elever som av olika skäl har
speciella behov. Hit hör t. ex. de språkliga minorilelerna. SIL framhåller att
integrationen av handikappade elever kräver mer resurser även på
läromedelsområdet. SIL betonar därför behovei av en förstärkning av rikscentralerna
för pedagogiska hjälpmedel för handikappade och ökade medel för produktionslid.
SIL föreslår även att en rikscenlral för invandrarläromedel inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är inte beredd att nu tillstyrka inrättandet av en rikscenlral för invandrarläromedel.
Övriga förslag i fråga om läromedel för minorileter avser jag också att pröva
i ett senare sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Läromedlen
utvecklas ständigt. Arbele med en sådan utveckling be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>drivs bl. a. inom SÖ. Jag förutsätter utt man i detla
arbete tar upp frägor som aktualiseras genom förslagen i denna proposiiion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SÖ:s bedömning behöver en ny läroplan inle
förunleda några större förändringar i fråga om kommunemus koslnuder för
läromedel. Samma bedömning bör gälla för den av mig föreslagna läroplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.4 Några förutsättningar för att utveckla arbetssätten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera olika åtgärder som jag föreslagit bör göra det
lältare för lärare atl i fortsättningen arbeta med mer individualiserude
arbelssäil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 många fall har sloru undervisningsgrupper hindrat
önskvärda arbetssätt. Av iradiiion har undervisningsgrupperna varil särskili
stora på mellanstadiel. Samiidigi är mellanstadiet en tid då mycket av
grundläggande färdigheisiräning äger rum. Genom mitt förslag all fria
akliviieier införs på stadiel samiidigi som förstärkningsresursen utökas kommer
undervisningsgrupperna ull kunnu minskus. Del bör i försia hand ske vid
iräning av grundläggande färdigheier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den decentralisering som följde av SIA-reformen har gjort
det möjligl för den enskilda skolan att anpassa klass- och gruppstorleken efter
aktuella problem och efter det arbetssätt man planlagt. Samverkan mellan lärare
i arbetslag underlättar i hög grad ett arbete med varierande meiodik. Det nya
statsbidragssystemets och särskilt den s.k. förstärkningsresursens konstruktion
innebär också all man nu kan skapa arbetslag av lärare med olika utbildning. En
teckningslärare kan exempelvis ingå i ett arbetslag som behandlar ett
historiskt tema, en historielärare kan medverka i ett arbetslag kring bostads-
och miljökunskap. Hemkunskapslärare och klasslärare kan samarbeta pä låg-
eller mellanstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Införande av samlad skoldag med olika aktiviteter i
grupper och i studiecirkelform, samverkan mellan lärare och föräldrar,
föreningsaktiva och representanter för olika organisationer innebär också
störte möjligheter för alla atl obundna av centrala direktiv och läromedel
utforma olika program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elevema skall numera della i klassråd och i konferenser om
arbetssätt och läromedel. Det blir därigenom lältare för skolan atl anpassa
arbetssättet efter olika behov. Men det bör också kunna leda till att alla,
även eleverna, känner ett medansvar för hur skolans inre arbete utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Väsentliga förutsättningar för arbetssättets utveckling är
det fria studievalet. Om elever och lärare själva väljer och planerar olika
teman finns goda förutsättningar för alt man skall slippa den tidspress som
annars har varit en av de främsta anledningarna till skolarbetets
teoretisering. Ätt man gör en klar åtskillnad mellan nödvändiga och önskvärda
kunskaper bör ha samma effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utveckling av arbetssättet fordrar också tid för
planering, diskussion och utvärdering. En utbyggnad av skolledningen har skett
i samband med SIÄ-reformen. Till denna fråga och vilka insatser som bör göras
inom fortbildningen och för att befrämja genomförandet av läroplansreformen
återkommerjag i avsnitt 10.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Betygsättning i grundskolan m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågun om betyg i grundskolan och andra skolformer har
varil föremål för flera ulredningur. 1957 års skolberedning diskuterude i
belänkandei (SOU 1961:30) Grundskolan oliku ullemalivu möjligheler från full
be-lygsfrihel lill en mer begränsud förekomsl uv belyg. Beredningen föreslog
all den s.k. relaiiva belygsskulun skulle införus i grundskolun. Regering och
riksdug unslöl sig lill förslugel (prop. 1962: 54 s. 293. SäU 1962:1. rskr
1962:328).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma belygssyslem infördes i dåvurunde gymnusiel och
fuckskolun i sumbund med 1964 års gymnasiereform (prop. 1964:171, SäU 1964: 1.
rskr 1964:407).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1969 fick SÖ regeringens uppdrug all uireda behovet uv
belyg i skolväsendel samt belygsätlningens effekter, funklion och form. SÖ
ulsäg en arbelsgrupp inom verkei med uppgifi alt utreda frågoma. År 1971 överlämnade
gruppen sin rupport Belygsätlningen i grundskola och gymnasie-skolu. Sedan
rapporten remissbehandlats överlämnade SÖ ett förslag till regeringen i frågan.
SÖ ansåg i sill förslag alt det måste bedömas som hell orealistiskl med en
betygslös skola inom en överskådlig framtid och menade atl man vid dåvarande
lidpunki inte kunde undvara betygen eller ersätta dem med andra instrument. SÖ
föreslog även alt den relativa belygsällningen borde överges och ersältas med
en kursrelaterad belygsällning. SÖ begränsade i övrigt sitt förslag till mindre
jusleringar av del gällande belygssyslemel och föreslog all belygsfrägan i
dess helhet skulle uiredas av en politiskt sammansatt utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En livlig debau följde på SÖ:s beiygsförslag. År 1973
lillkallades en parlamentarisk utredning om belygsällningen i grundskolan och
gymnasieskolan (U 1973:01) med uppdrag aU pröva "all med utgångspunkt i
skolöverstyrelsens förslag finna en lösning om vUken i allt väseniligi enighel
kan nås". Ulredningen anlog namnei 1973 års belygsulredning (BU 73). 1
april 1977 avlämnade ulredningen sill belänkande (SOU 1977:9) Betygen i skolan.
Betänkandet har remissbehandluts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Betygen i grundskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 frågu om belygsällningen i grundskolan gäller för
närvarande följande. Belyg ges i årskurserna 3, 6 och 7 vid slulel av
vårterminen saml i årskurserna 8 och 9 vid slutet av varje termin.
Skolstyrelsen i kommunen kan besluta att betyg i årskurs 3 och 6 skall
ersättas med annan form av besked. Såsom betyg används någon av siffrorna 1-5,
av vilka siffran 5 anger högsta betyg. Belygsätlningen är relativ och
betygssystemet kännetecknas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
alt mun ulgär från de fuklisku preslulionemu för helu elevgruppen som läser den
uktuellu kursen, den s.k. referensgruppen. Anvisningurna för belygsätlningen
unger en generell riktlinje för hur beiygen bör fördela sig i referensgruppen.
Denna procentuellu fördelning ansluler lill den s. k. normalfördelningen, som
för sumlligu elever i rikel i kurser av samma slag bör vara följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betyg</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12
3 4 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Procent
7 24 38 24 7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betyg
3 ges, när elevens kunnighel och färdighet bedöms som medelgod för den kurs
betyget avser. Begreppet medelgod hänför sig till ett representativt
elevmuieriul och inle till den enskilda klassen eller gruppen. Delsamma gäller
spridningen på lägre och högre betygsgruder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BU
73 har utförligt diskuterat de olika syftena med belygsätlningen. Härvid har
man uppehållit sig vid de uppgifier som beiygen anses fylla och vägl dessa
uppgifter mol de nackdelar som en belygsällning också anses medföra. Syftena
med belygsällningen är enligt ulredningen alt tillgodose behovet av
information, all tillgodose behovet av motivation och att utgöra grund för
urval till arbetsliv och till fortsaU utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
information lill elever och föräldrar om elevens prestation torde enligt BU73
belyg vara umbäriiga. De anses kunna ersältas med andra former av upplysningar
om elevens studiesituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
betygens motiverande verkan menar BU73 att denna kan bedömas skifta för olika
elever i ell belygssyslem som medger jämförande gradering av elevema. Elever
som får goda belyg ser dessa som ett beröm, för andra verkar betygen snarast
nedslående. En ulvärdering som bygger på atl eleven jämförs med sig själv och
sina tidigare preslalioner kan, hävdar BU 73, troligen vara motiverande för
samtliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller belygens uppgift som urvalsinstrument vid anställning och vid urval till
utbildning anser BU73 atl beiygen inle längre spelaren avgörande roll.
Belygens belydelse som information till arbelsgivare gäller främst vid första
anställningen. Kontinuerliga förändringar av gymnasieskolans dimensionering
har, hävdar BU 73, bl.a. ökat möjlighetema att tillgodose efterfrågan på
utbildning och därmed har behovei av belyg som urvalsinstrument,enligt BU 73,
visat sig vara mindre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser har diskuterat betygens roll. SÖ menar att formaliserade betyg
är varken nödvändiga eller tillräckliga som informations- eller
motivationsinstrument. Alt betygen är eller kan vara en sporre, pådrivare
eller på annat sätl ett prestationshöjande medel finns enligt SÖ ingen
anledning atl ifrågasätta. Men det är lika uppenbart att betygen för många
verkar hämmande och nedslående. TCO avtser att inga h&llbara argument fmns
för att behålla betygen som informationskälla. De kan ha en sporrande effekt
för vissa elever, för andra däremot kan betygen ha en rent häm-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mande och förlumunde effeki. Norrköpings kommun
konslulerar alt det nuvarande betygssystemet har varit svårt alt tillämpa och
hur upplevis slurki negativt av de 31 % av de elever som läser samma kurs och
som skall ha lägre vitsord än betyget 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RHS - som inledningsvis konsiaterar atl en överväldigande
majoritet av de lokala Hem och Skolaföreningama vill behålla betygen på
högstadiet - noterar bl. a. atl pedagogisk erfarenhet och forskning talar för
atl betygen gör det möjligl all bedöma en elevs lämplighel för fortsatta
siudier. Även om betygens prognosvärde är långt ifrån perfekt är del vikligl
all konstatera att man inte har tillgång lill andra urvalsinslrumenl, som har
bälire förmåga atl förutsäga sludieresullalei. SAF understryker att bedömningens
belydelse för alt molivera eleven till fortsaii arbele inte får underskattas.
Vad gäller den informaiion som skolan ger elever och föräldrar måste enligt
SACO/SR:s uppfattning denna vara så kortekt och allsidig som möjligt. Ell
ersättande av betygen med munllig informaiion fyller enligt SACO/SR inte de
krav som kan ställas på skolans informaiion. Vänersborgs kommun anseratt
betygen, vid sidan om formaliserade samtal, är en godtagbar informationskälla
lill elever och föräldrar och har den fördelen framför de muntliga samtalen atl
båda parter har ett dokument som i sig sammanfattar samtalen och förhindrar den
missuppfattning som kan uppstå vid en individrelaierad bedömning som skall ges
i munllig form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av vad som redovisats i det föregående framgår all de
informerande och motiverande funktionerna hos betygen inle är oomstridda. För
egen del anserjag all del finns brisler i beiygen som informationsförmedlare.
Del är därför önskvärt alt ulveckla andra former för information som ger en mer
allsidig bild av elevens insatser och akiivitei i skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det väsentligaste för att eleverna skall känna sig
moiiverade i sitl skolarbete är att de upplever detta som meningsfullt. Detta
måste i första hand åstadkommas genom att innehållet i studierna och
uppläggningen av undervisningen blir sådan atl den förmår engagera eleverna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som - mot denna bakgrund - forlsällningsvis kan
molivera ett bibehållande av betygen i grundskolan är enligt min mening endasl
deras roll som grund för urval lill fortsalt utbildning. Denna fråga har
ingående behandlats av BU 73. Utredningens bedömning är atl det nuvarande
systemet för betygsältning kan ersättas med ett system med s. k. omdömen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omdöme beskrivs av utredningen på följande sätl:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell omdöme från skolans sida skall syfta till en
helhetsbedömning av den sökandes förutsättningar alt genomföra den utbildning
som han sökt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolan skall därvid ta hänsyn både till hans ämnesprestalioner
och till andra kvalifikationer som bedöms väsentliga för hans möjligheter att
klara av den sökta utbUdningen. På samma säu som övriga urvalskriterier bör ett
sådant omdöme om hans fömtsättningar att klara av den sökta utbild-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningen uttryckas i poäng. Med omdöme avses således en
graderad beteckning som visar hur skolan bedöml den sökandes förutsättningar
att genomföra den utbildning som han är intresserad av (utredningens kursivering,
s. 224).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Majoriteten av instanserna avvisar omdöme som urvalsgmnd.
En och annan uttalar sig posilivi, men anser atl det skull vara ell komplemenl
till belyg. Så gör i.ex. Solna kommun, som menar alt både belyg och graderat
omdöme bör ingå som komponenler i del av BU 73 föreslagna urvalssystemet vid
intagning till gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO menar all någon form av bedömning av sludielämplighet
kan bli aktuell innan lottning eller kösystem utnyttjas. TCO har dessförinnan i
sitl yllrande utförligt resonerat om omdömel enligt BU 73:s förslag och då noterat
att sådanu fakiorer som samarbelsförmåga. solidaritet, kreativitet m. m., som
för närvarande inte kommer fram i belygsätlningen, skulle genom omdöme kunna
vägas in lillsammans med ämneskunskapema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudpunkten i den kritik som flertalei instanser riktar
mol att ersätta betyg med omdöme som urvalsgrund är alt tillämpning av omdömel
så som ulredningen föreslår bara innebär all man får en ny sorts belyg som är
mer oprecisa och subjektiva än de nuvarande. RHS t. ex. uttrycker följande
uppfattning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall man ta bort betygen i skolan skall man inte införa
omdömen, som på många säu är en sämre sorls betyg. 1 detla sammanhang vill RHS
återigen erinra om atl betygssystemets vara eller inle vara inle har någon
relevans för det faktum all urval sker - eller inle sker i skolan.
Urvalssitualio-nen bestäms entydigt av del förhållandet att ett siörre anial
elever söker lill uibildningslinjer än det finns platser tillgängliga. Så länge
en bristsituation råder gäller del ull finnu sociall och psykologiskl godtagburu
instrument för att genomföru urvulei. "Skolans omdöme" är inte ell
sådani insirumeni.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ menar alt ett problem med det av utredningens
föreslagna urvalssystemet är atl omdömel är svårt att precisera.
Utbildningskraven på den sökla sludievägen kan vara svårbedömda för lärarna i
grundskolan och därmed är del också svårl all bedöma den sökandes lämplighel
för ifrågavarande siudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar den kritiska uppfattning som remissinstansema
givit uttryck åt vad gäller ett urvalssystem baserat på omdöme av det slag som
BU 73 föreslagit. Ett sådant syslem är enligt min mening sämre än det
nuvarande. Andra modeller för intagning till fortsatt utbildning som förekommit
i debatten, t. ex. kösystem, har inte utretts närmare av BU 73.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min slutsals är därför alt det för närvarande inte finns
något altemativ till betyg för att klara av det urval lill fortsau utbildning
som måste ske vid ett begränsal antal platser. Därmed finns det inle nu grund
för atl la bort betygen i grundskolan. Innan detta kun ske är del nödvändigi
med en fortsatt utvecklings- och försöksverksamhel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 sitl remissvur över BU 73 diskuterur SÖ oliku vägar all
klara urvulspro-cessen ulan atl använda betyg. En väg all bätire lillgodose
förstahandsvalet för del stora flertalet elever är enligt SÖ:s mening aU
arbela med mer flexibla ramar för gymnasieplaneringen, lilldelade länsvis eller
gymnasie-regionsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En sådan
ökad flexibiliiet i förening med en förstärkt studie- och yrkesvägledning och
ett lidigareläggande av intagningsförfarandet bör enligt SÖ:s uppfattning
avsevärt kunna minska det untal sökande som nu inle får sill förstahandsval
lillgodosetl. SÖ bygger denna sin uppfaiining på de goda erfarenhelerna av den
nu pågående försöksverksamhelen med modi-fieral inlagningsförfarande. Vissu
kommuner som dellagil i försök med ett sådani intagningsförfarande i
kombination med uppsökande sludie- och yrkesvägledning redovisar, all upp till
90% av de behöriga sökandena fått sitt försiuhundsval tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinsianser. bl.a. gymnasieutredningen, ser en
lösning i all decenlralisera besluts- och planeringsfunklioner. Boikyrka kommun
i.ex. anser, all en av anledningama lill all så många elever inte kan beredas
plats i gymnasieskolan är, att antalet klasser och linjer fastställs centralt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del fortsatta utvecklingsarbelel rörande betygen somjag
tidigare förordal bör få karaktären av ett inlensifieral arbele för all la
fram andra urvalskriterier än belyg för urvul till gymnasieskolan. 1 ell
sådani sammanhang är ell utvecklingsarbele med den inriktning som förordas av
de redovisade remissinstanserna angelägel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har den 7 december 1978 bemyndigut SÖ ull
bedrivu försöksverksumhei med belygsfri inlugning till gymnusieskolun i Örebro
län. Inom ramen för försöksverksamhelen skall länsskolnämnden ha möjlighel all
- om anialei sökande lill vissa linjer är siörre än anialei plaiser - beslula
om organisalionen av vissa siudievägar inom gymnasieskolan i länet. Om eti
urvalsförfarande trots detta blir nödvändigt vid intagningen, skall detla
fr.o.m. läsåret 1981/82 göras utifrån andra grunder än betyg. SÖ skall senast
den I juli 1979 inkomma med förslag lill regeringen till altema-tivu modeller
för denna belygsfria inlugning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syflel med försöksverksumhelen är ull klurläggu, om en
urvulsförfarun-de kommer att behövus och hur detla i så fall skull vuru
uiformal. Med ett posilivi resuliut uv försöksverksamhelen blir del möjligl för
riksdagen atl senure besluiu om all uvvecklu belygsällningen i grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För ull ge en bred grund för senare slällningsiugunden
rörunde betygen i grundskolun ärdet angeläget atl försöksverksumhelen med
betygsfri inlagning utvidgas också lill andra län. Jag är beredd alt posilivi
prövu framställningar om detta. I sammanhanget vill jag också erinra om all
regeringen den 16 mars 1978 givit SÖ i uppdrag atl starta försök med sluilig
inlagning lill gymnasieskolan på hösllerminsbeiygel i årskurs 9. Försöksverksamhelen
pågår under läsåren 1978/79, 1979/80 och 1980/81.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om förulsältningar nu saknas för en mer genomgripunde
betygsre-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>form anserjag, i likhel med ell par av reservanterna i BU
73, att vissa förändringar i betygsättningen i grundskolan är angelägna.
Syftet bör vara atl ytterligare minska betygens belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betyg bör sålunda inte ges på låg- och mellanstadierna. På
högstadiet bör betyg ges på hösl- och vårterminema i årskursema 8 och 9.
Däremot bör inle betyg ges i årskurs 7, eftersom elevema då håller på alt
ställa om sig efter övergången från mellanstadiel lill högstadiet och lärarna
då har olillräcklig kännedom om eleverna. Jag förordar därjämte atl den nuvarande
femgradiga skalan behålls lills vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det relativa betygssystemet har starkt kritiserats. Också
de remissinstanser som vill ha kvar beiygen i skolun ställer sig avvisande
till delta belygssyslem. Reservanterna till belygsutredningen och ett stort
antal remissinstanser har förordal atl det nuvarande relativa betygssystemet
skall ersättas med kursrelalerade belyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är för min del inte nu beredd atl tillstyrka en sådan
förändring. Som åtskilliga remissinsianser påpekal lider kursrelalerade betyg i
flera avseenden av samma svagheter som de relativa. De förutsätter också en
slark central styrning av innehållet i undervisningen och skulle därmed motverka
den decentralisering i detta avseende som jag anser angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som redovisats i del föregående följer det nuvarande
femgradiga belygssyslemel en så kallad normalfördelning, vilkel innebär alt en
bestämd andel elever skall hu ett vissl besläml betyg i vurje ämne. Denna
normalfördelning gäller för rikel i dess helhei. Även om den normalfördelade
betygsskalan har en rad fördelar finns även nackdelar. 1 en del fall har
fördelningen kommit att uppfattas som gällande för en enskild klass, vilkel
lett lill att elever inle fått ett visst betyg därför att andelen sådana betyg
ansetts redan vara ianspråktagen. Det är olyckligt att i en obligatorisk skola
tvinga in beiygen i en given spridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar därför att man modifierar det exisierande
betygssystemet på följande säll. Beiygen skall ges i en femgradig skala, där
medelbetyget är tre. Övriga belyg skall ges med hänsyn lill elevemas
preslalioner. Någon given proportion för de oliku belygsgrudernu skull inte
finnas. Dennu modifiering innebur all mun lar bort föreskrifien, att beiygen
skali fördelas enligt vissa givna procentsalser. Samiidigi skall anges all i
normalfallel anialet fyror och tvåor skull vuru fler än untalel femmor och
ettor. Vidare föreslår jag att mun bibehåller siundardproven och använder dem
som riktningsgivare för betyget tre i svenska, matematik och engelska. Dessa
prov bör ännu klarare än vad som nu är fallet varu riklude mot betyget tre. Jag
avser föreslå regeringen atl ge SÖ i uppdrug alt konstruera diagnostis-ku prov
för busfärdigheier i svensku och muiemulik. Avsikten med dessu prov är all de
skall vara ell hjälpmedel för pluneringen uv undervisningen i vad gäller
basfärdigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening bör den skriftligu bedömning av eleven
(betyg) kompletteras med en uv lärare muntligt redovisad individrelaierad be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dömning. Med detta senare avses en bedömning där elevens
prestationer jämförs med vad han eller hon tidigare gjort och med hans eller
hennes egna fömtsättningar. Eleven jämförs alltså inte med andra elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunema har i stor utsträckning utnyttjat den rätt de i
dag har enligt 6 kap. 11 § skolförordningen atl besluta att betygen i
årskurserna 3 och 6 skall ersättas med annan form av besked.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad jag har erfarit har betygsgivningen i stor
utsträckning ersatts av enskilda samtal där elev, föräldrar och lärare deltar.
Erfarenhetema från denna verksamhet bör tas till vara och läggas till grund för
en vidare utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i della sammanhang anmäla alt frågan om
kontaktformema mellan hemmen och skolan är föremål för utredning (U 1979:01,
Dir 1979:13). En av ulredningens uppgifier är all föreslå nya eller
vidareulveckla olika former för konlaklerna mellan hem och skola. Denna
utredning kommer även att utvärdera den verksamhet med enskilda samtal som
förevarit och ulveckla den ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det tillvalssyslem som jag tidigare förordat,
karakteriseras av större valfrihet för elevema. Förutom atl varje skola måste
anordna treårig kurs i B-språk, kan skolan organisera övriga kurser mycket fritt.
Kursemas längd föreslås få variera mellan tre år och en termin. Det kommer
således inom del fria tillvalets ram att vara möjligl att följa, mer än en kurs
i årskursema 8 och 9. Det ankommer på SÖ alt ulfärda anvisningar om hur vid
belygsätlningen i årskurs 9 en sammanvägning av belyg från genomgångna
lillvalskurser skall kunna ske i de fall elev haft mer än en tillvalskurs i
årskurserna 8 och 9.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom ramen för nuvarande betygssystem har SÖ för elever
med skolsvårigheter genom särskilda anvisningar sökt mildra den allmänna betygsättningens
negativa effekter. Dessa anvisningar rör elever med olika slag av handikapp och
skolsvårigheter, elever som varil långvarigt sjuka saml invandrarelever. 1
fråga om t.ex. intellektuellt utvecklingshämmade har kryssmarkering (aslerisk)
använts för att upplysa om att betygen avser en särskild referensgrupp. Det
åligger vidare enligt nuvarande anvisningar avlämnande skola att till
inlagningsnämnden lämna skriftlig informaiion om elev till vilken speciella
hänsyn bör tas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även fortsättningsvis kommer det all finnas en grupp
elever som bör ha rält all bedömas i särskild referensgrupp. Jag avser därför
föreslå regeringen att uppdra ål SÖ att lägga fram förslag som innebär
möjlighet atl vid belygsätlningen ta särskilda hänsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU73:s förslag rör också belygsätlningen i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Somjag tidigare framhållit är betygen en del av
elevbedömningen. Denna i sin tur är en del av den totala utvärderingen i och
av skolan. Jag finner det därför naturiigi atl betyg och elevbedömning
behandlas i direkl anslutning lill all en skolforms läroplan i dess helhet
förändras eller omarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om den framtida gymnasieskolans utformning utreds
av gymna-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sieulredningen (U 1976:10). Jag avser alt föreslå
regeringen ull denna utredning ges tilläggsdirekliv med innebörd alt också ta
upp beiygen i gymnusieskolun. Jug behundlur därför inle nu frågun om
belygsällningen i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Urval till fortsatt utbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 avvaklan på närmure erfarenheler av den försöksverksamhet
med belygsfri intagning lill gymnasieskolan som kommer all inledas bör, somjag
tidigare sagt, belyg liksom nu varu den cenlrulu urvalsgrunden. För utt minska
betygens betydelse bör de dock komplelierus med andra urvalskri-terier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om urbelslivserfurenhei som urvulsgrund menur BU73
att man skall få poäng för denna på i huvudsak samma säll som nu. Jag delar i
likhel med flertalet remissinsianser denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 anser alt avslulad förulbildning skall ges poäng
efter sammu princip som urbeislivserfarenhei. Ell slorl anlul remissinsianser,
bl.a. TCO och SACO/SR, släller sig bakom förslaget, vilkel ocksåjag biträder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU73 menar vidare alt den sökandes intresse för den sökta
utbildningen ullrycks i hur han eller hon rangordnar sina val. Ulredningen
föreslår atl poäng ges för de tre högst prioriterade utbildningarna. Upprepad
ansökan är enligt BU 73 också ett utiryck för iniresse för en viss uibildning.
Jag är i likhel med remissinslansema positiv till intresset för sökt utbildning
som urvalsgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU73 föreslår också alt könslillhörighel skall utgöra en
annan urvalsgrund. En elev som söker till en utbildning, till vilken mindre än
30% av del egna könel sökl vid del senaste ansökningstillfället, skall enligt
utredningen få poäng för detla. I denna fråga har remissinstanserna delade
meningar. Många av dem som ställer sig positiva till förslaget anser att urvalsgrunden
har fått för hög poäng. Utan atl här ta ställning i poängfrågan vill jag
framhålla alt mycket lalar för alt man gör ansträngningar för atl uppmuntra
ungdomen atl bryta könsrollsmönstret vid sina val av gymnasieutbildning. Jag
förordar därför alt könstillhörighet skall ingå bland urvalsgrunderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningslivserfarenhet bör enligt BU73 användas som
urvalsgrund i sista hand. Jag anser att man inle nu bör införa denna
urvalsgrund, efiersom delta kriterium i annat sammanhang visat sig
svåradminislrerat och medfört negativa effekter från bl.a.
jämställdhetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer atl föreslå regeringen att uppdra åt SÖ att lägga
fram förslag om hur betygen skall kompletteras med de urvalsgmnder somjag förordat
i det föregående, nämligen arbetslivserfarenhet, fömlbUdning, rangordning av
val, upprepad ansökan saml könstillhörighet. I detta sammanhang bör även
övervägas hur korta yrkesinriktade kurser om minst tio veckor skall
merilvärderas vid ansökan tiU gymnasieskolan. Förslag i</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sistnämnda avseende bör överiämnas tili regeringen senast
den / oktober 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 har föreslagit en utbyggd syo-organisuiion i
grundskolun. Remissinstanserna är samtliga myckel positiva till detta.
Uibyggnaden uv syo-verksumheien och de lokala och regionalu pluneringsrådens
(SSA-rådens) verksamhei pågår. Riksdagen har i samband med behandlingen av
senaste årens budgetpropositioner beslutat om betydande resursökningar. SÖ utvärderar
för närvarande syo-verksamhelen i landet. I avvaktan på SÖ:s utvärdering och
förslag ärjag inle beredd att nu föreslå ytierligare utbyggnad av
syo-verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4 Intagningsförfarande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inlagningen lill gymnasieskolan omfaiiar huvudsakligen ivå
ruliner. Den försia - den preliminära inlagningen - grundas på
hösiierminsbeiy-gen och görs i murs månad. Den ligger lill grund för förslag
lill organisalionen av siudievägar i gymnasieskolan. Något meddelande om
intagningsre-sulialel lämnas inte till de sökande. Den andra rutinen grundas på
slutbetygen och skall leda till intagning inom fastställd gymnasieskolorganisation.
Efter denna intagning ges besked till de sökande om intagningsresul-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Systemet har påtagliga nackdelar. Della gäller i synnerhet
för sådana sökande som inte kunnai få sitl förstahandsval tillgodosell. Under
sommaren då de sökande får beskedet är del svårl för skolan alt lämna kompletterande
studie- och yrkesorienlering. Avsaknaden av kompletterande studie- och
yrkesorientering ökar risken för att de studerande väljer fel studieväg.
Erfarenheten visar att just felaktigt val av studieväg är en väsentlig orsak
till studieavbrott. Återbudsfrekvensen och svårigheten att nå de sökande under
sommaruppehållet komplicerar inlagningsnämndens arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 föreslår ett intagningsförfarande som bygger på alt
intagning görs på grundval av höstterminsbetygel i årskurs 9. Detla förslag
innebär alt liden för ansökan lill gymnasieskolan ulgår vid höstterminens
slut. Eleverna får under vårterminen meddelande om de inlagils lill sökt
studieväg eller ej. Remissinstansema är posiliva till BU73:s förslag om
inlagning på höstterminsbetyget i årskurs 9.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid intagning på höstterminsbetygel kan skolan under
vårienninen i årskurs 9 inom ramen för obligatoriska ämnen eller fria
aktiviteter inrikta verksamheten med sikte på vad elevema vall för studieväg i
gymnasieskolan. Samtidigt kan skolan genom resursema för syo göra särskilda
insatser för de elever som inte kommit in i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som tidigare redovisats har regeringen beslutat att SÖ får
anordna försök med slutlig intagning till gymnasieskolan på höstterminsbetygen
med början under innevarande år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 180</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ser stora fördelur med en inlagning som bygger på
hösllerminsbeiygel i årskurs 9 och unser alt en så bred försöksverksumhei som
möjligt är angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 avvaktan på resultaten av försöksverksamheten ärjag dock
inle nu beredd atl förorda beslul om övergång till hösllerminsintugning. Jug
uvser all senure åierkommu lill riksdagen i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inlagningsnämnden består för närvarande av högst tre
skolledare eller lärare i gymnasieskolan, en ledamol från skolstyrelsen och en
lärare eller skolledare från grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 föreslår att intagningsnämnden skall bestå av en
skolledare från gymnasieskolan, en skolledare från grundskolun, en representant
för skoluns syo-verksumhet och tre lekmunnarepresenianler, bland vilku ordföranden
ulses. Ulredningen menur all en ulökad representation av lekmän bör kunna ge
siörre möjligheler för alt allmänna bedömningar läggs till grund för
inlagningsbeslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intagningsnämnden kommer i sill arbele all ta ställning
inle bara lill i poäng utiryckla meriter ulan måste också göra
skälighetsbedömningar med hänsyn lill arbelsmarknaden. I mänga fall är det
fråga om atl avgöra ärenden som rör elever med speciella svårigheter. Nämndens
verksamhet kommer att beröra problem av social och arbetsmarknadsmässig
karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har förslåelse för förslaget om en ulökad
lekmannarepresenlalion men anser samtidigt atl utredningen underskattat
betydelsen av erfarenhet från skolan och skolans förhållanden. Jag förordar
därför att inlagningsnämnden skall beslå av högsl två skolledare eller lärare
från gymnasieskolan, en skolledare eller lärare från grundskolan, en
representant för skolans syo-verksamhet och två lekmän bland vilka ordföranden
utses. Jag avser atl återkomma lill regeringen i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5 Övriga frågor som gäller betygsättning i grundskolan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare föreslagil att betyg skall ges vid slutet
av samtliga terminer i årskurserna 8 och 9. Ett huvudmotiv är att betygen skaU
användas för urval till vidare utbildning. Någon inskränkning av dessa fyra
betygstillfällen bör inte få göras av skolstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nya betygssystemet och inlagningssystemet till
gymnasieskolan bör införas vid samma tidpunkt som en ny läroplan för
grundskolan träder i krafl. Behovet av medel för information m.m. om betyg och
inlagning bör kunna tillgodoses inom ramen för de medel som anvisas för
genomförande av en ny läroplan. Jag avser att senare återkomma till regeringen
i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.6 Rätt till vissa slutbetyg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundskolans nuvarande bestämmelser om betygsäUning och om
slutbetyg gäller som jag tidigare nämnt också för den kommunala och statliga
vuxenutbildningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för utbildningsdepartementet har i propositionen 1978/79: 111 om åtgärder mot
krångel och onödig byråkrati, m. m. anmält att han hade för avsikt att aktualisera
vissa betygsfrågor inom vuxenutbildningen i anslutning tUl behandlingen av de
nu aktuella förslagen rörande betygen i gmndskolan. Efter samråd med honom
villjag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som redan har belyg i ett ämne från grundskolan, kommunal eller statlig
vuxenutbildning eller i motsvarande ämne från en äldre skolform kan bara tas in
i motsvarande kurs i kommunal och statlig vuxenutbildning om det inte medför
ökade kostnader för statsverket, såvida studiema inte avser
behörighetskomplettering. Alla som har genomgått en kurs får betyg i ämnet vid
slutet av kursen. Däremot utfärdas enligt gällande bestämmelser inte nytt
slutbetyg till den som tidigare fått slutbetyg från gmndskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
bestämmelser kom till för att motverka konkurrenskompletle-ring. Erfarenhelen
har visat atl de i viss utsträckning drabbade eftersatta grupper.
Dispensansökningar i syfte att få ett nytt slutbetyg och atl få tillgodoräkna
detta vid urval bland sökande till utbildning har behandlats av regeringen. 1
budgetpropositionen 1974 (prop. 1974:1 bil. 10 s. 406, UbU 1974:20, rskr
1974:185) anmäldes för riksdagen att regeringen gett ett antal sådana
dispenser. Medgivandena avsåg studerande som tidigare på gmnd av medicinska
eller sociala skäl hade haft speciella svårigheler alt tillgodogöra sig
utbildningen i ungdomsskolan. Genom beslut den 12 juni 1975, den 18 april 1976
och den 26 maj 1977 medgav regeringen att den, som beviljats utbildningsbidrag
enligt bestämmelserna för arbetsmarknadsutbildning för atl siudera på
gmndskolenivå i kommunal vuxenutbildning, får generell dispens atl tas in i
kursen och få ett nyu slutbetyg. Beslutet fattades till en början för endast
ett år i sänder, men gäller nu tills vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
detta generella medgivande ökar antalet dispensansökningar till regeringen. I
nyssnämnda proposition 1978/79:111 uUalade departementschefen att åtgärder bör
vidtas för att minska krånglet för dessa vuxenstuderande och administrationen
av dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BU73
gav år 1974 ut en diskussionspromemoria i betygsfrågan. I promemorian
framfördes bl.a. ett förslag atl en person skulle ha räu atl komplellera och
färbättra siU grundskolebetyg. Enligt förslaget skulle detta få ske tidigast
tre är efter det att slutbetyget erhållits. Därmed skulle man kunna undvika all
denna möjlighet utnyttjades för konkurrenskomplettering omedelbart efter
grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
återges också i BU 73:s belänkande. Samtliga remissinstanser, som yttrar sig
över detta förslag, tillstyrker detsamma. Några av dessa förordar kortare tid
än tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning tUl detta förslag från BU 73 hemställde SÖ den 24 mars 1975 att
bestämmelsema om kommunal och staflig vuxenutbildning skulle ändras. SÖ:s
förslag innebar bl.a. att det skulle vara möjligt alt ta in studerande med
betyg i det berörda ämnet som var tre eller flera år gammalt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>även
om det medförde ökade kostnader för statsverket. Vidare föreslog SÖ all ett på
så sätt erhållet betyg skulle få las in i eU nytt slutbetyg. Regeringen
meddelade i beslut den 12 juni 1975 alt den inte var beredd att la ställning
till dessa förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som i vuxen ålder är beredd all satsa tid och kraft på fömyade studier på
grundskolenivå i kommunal eller statlig vuxenulbildning har som regel siarka
skäl för detla. Det ligger i samhällets iniresse atl la vara på detta
studieinlresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av vad jag nu har anfört föreslårjag att följande förändring av
gällande bestämmelser vidtas fr.o.m. den 1 juli 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nytt
slutbetyg från grundskolan bör få utfärdas utan dispens för vuxenstuderande inom
kommunal och statlig vuxenutbildning, dock tidigast fem år efter del alt det
ursprungliga slutbetyget har avgetts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nylt
slulbelyg får i dag utfärdas utan dispens redan tidigare än fem är efter det
att del urspungliga slulbelygel avgells när del gäller personer som beviljals
utbildningsbidrag enligt bestämmelsema för arbetsmarknadsutbildning för
studier på grundskolenivå. Sådana personer får också tas in i kurs även om det
skulle medföra ökade kostnader för statsverket. Samma regler bör nu utsträckas att
gälla även för dem som beviljals särskilt vuxenstudiestöd för studier på
grundskolenivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskild
dispens bör inte erfordras för personer, vilkas slutbetyg från grundskolans
årskurs 9 är ofullsländigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Skola-Arbetsliv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
vidgad samverkan mellan skola och arbeisliv har länge varit ett angelägel mål.
Den utgör en viktig del av elevemas samhällsorientering och kan ge dem god
inblick i arbetsprocesser och arbetsmiljöer. För deras personliga utveckling
kan det också belyda mycket att få ta ansvar för olika uppgif ler och få
jämföra arbetslivets krav och skolans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
uppdrog år 1976 till SÖ atl göra en översyn av den praktiska
arbetslivsorienleringen i grundskolan. SÖ har medgivil försöksverksamhet i ell
hundratal kommuner för läsåren 1977/78- 1979/80.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
regeringens direkliv skulle SÖ lämna förslag om den prakliska
ar-belslivsoritenieringens längd, former, innehåll och föriäggning under
ui-bildningsliden. SÖ skulle vidare lämna förslag om hur arbelsmarknadens
parier kan komma in i denna del av utbildningsprocessen samt överväga hur man i
årskurs 9, före valet av utbildning i gymnasieskolan, kan föriägga ett längre
sammanhängande block av sludie- och yrkesorienlering och praklisk
arbelslivsorientering i undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
föreslår en tidsram för de direkia arbelslivskontaklema om sex till lio veckor
för atl alla elever genom minsl veckolånga perioder skall skaffa sig
erfarenheler från var och en av seklorema leknik och lillverkning, han-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del m. m. och kontor m. m. Pojkar skall ges inblick i
kvinnodominerade yrken och flickor i mansdominerade. SÖ föreslår vidare atl
hela programmet skall gälla generellt för alla kommuner fr. o. m. det läsår då
man övergår lill att arbeta efter den reviderade läroplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så gott som alla remissinstanserna är positiva till
viljeinriktningen som sådan. Däremot efterlyser man en utredning om programmets
förutsättningar och genomförbarhel. 1 uppdraget till SÖ ingick atl redovisa på
vilket sätt ett tillräckligt antal platser i företag och offentliga
inslilulioner skall kunna åstadkommas för arbetslivsorienleringen samt vilka
ekonomisku och orgunisutorisku konsekvenser som dellu får.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ har inte gått närmare in på vare sig behovet av eller
tillgången på praklikplatser. Gymnasieuiredningen, som lagil upp denna fråga,
menar, utt frågornu måste unalyseras ingående. Sedan år 1976 har ändrade konjunkturer
m. m. gjort företagen mindre villiga atl medverka i arbetslivsorientering. Små
företag har svårl all klara de merkoslnader, som del innebär atl ta emot
elever. Man måste därför, framhåller utredningen, undersöka om del är möjligt
atl åstadkomma tillräckligt många platser för arbetslivsorienleringen genom
frivilliga överenskommelser och därefier la ställning till om del krävs
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all den prakliska arbelslivsorienieringen skall
fungera krävs också, fortsäiler gymnasieutredningen, utbildade handledare. De
fackliga organisaiionernu måsle vidare garanleras lid för atl på ell konkret
sätt förklara hur del fackliga arbelel går lill på en arbelsplals. Kostnaderna
för handledning, administration m.m. och för fackliga insatser bör analyseras,
och man måste lösa frågan om hur de skall täckas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO hävdar, att den prakliska arbetslivsorienleringen måsle
förslärkas. Det är emellertid enligt LO inle utökningen i sig som är vikligasl.
Del är i slället främsi en kvaliletsfråga. LO tillslyrker därför den utökade
arbelslivsorienieringen endusi under bestämda förulsäliningar, bl.u. ull det
kan klarläggas på vilket sätt behovet av tillräckligt antal arbetsplatser skall
kunna tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet framhåller, all det i varje fall i ett
korl perspekliv innebär belydande svårigheler för såväl den privala som den
offeniligu ur-betsmurknuden ull kunna slälla upp i den omfallning som SÖ:s
förslag föruisätter. För sjukvårdshuvudmannen skulle del också medföra
betydande administraiivu merkoslnuder. Försöksverksumhelen måsle därför försl
utvärderas innan mun kun tu ställning till den praklisku
urbetslivsorientering-ens omfattning. Även Kommunförbundet betonar att
resultaten av pågående försök bör avvaklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS frumhåller alt arbetsförmedlingarnas arbele med alt
skaffa fram prakiikplaiser beräknas öka minsl tre eller fyra gånger. Om detta
inle kan ske på bekoslnad av andra arbelsuppgifter behövs bl. a. ulökade
personalresurser. AMS tillägger att de organisatoriska och praktiska problemen
måste vuru lösta innan den nya läroplanen iräder i kraft.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ulvidgad arbelslivsorientering är enligt min mening
ungelägen. Innun en sådan införs är del emellertid, som bl. a. LO och
gymnasieuiredningen pekal på, nödvändigi all klarlägga om del erforderliga
anialei platser kan ställas lill förfogande och under vilku förulsältningar som
det kan ske. Något sådant underlag finns inte för närvarande.
Försöksverksamheten bör därför forlsalia och vidgas lill all omfatta sumtliga
kommuner fr. o. m. läsårel 1982/83. Liksom LO unserjag del vikligl ull
kvuliielskravel uppräiihålls. Kravet på kvaliiel gör attjag inte är beredd att
redan nu och innan utvärdering av försöksverksamheten föreligger fastställa sex
veckor som absolut minimitid. Om det finns särskilda problem i kommunema bör
också ett färte antal veckor kunna komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ämnar föreslå regeringen atl uppdra åt SÖ atl i samråd
med AMS snarasi utreda det sumlude behovet av praklikplatser för oliku
utbildningur samt möjligheterna aU lillgodose della behov. Del ökade
personalbehov som en uibyggnad av arbetslivsorienleringen kan medföra inom
skolan och hos arbelsmarknadsmyndighelerna måsle klarläggus. En bild uv kostnaderna
för slal, kommun och företag måste föreligga liksom en belysning av hur
kostnader kun fördelu sig på skilda kommuner. Konsekvenserna för
planeringsrådens verksamhet måste uiredas. Såvida det visar sig svårl att
samtidigt tillgodose krav på praktikplatser från olika skolformer bör SÖ i
samråd med AMS föreslå en prioriiering mellan skolformerna. Jag avser alt
åierkomma med förslag till ställningstagande beträffande arbetslivsorienleringens
omfattning före den 1 juli 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också ta upp en annan fråga som rör koniakterna
mellan skola och arbetsliv. Enligt SIA-propositionen skall skolstyrelsen
bedriva uppföl-junde studie- och yrkesorientering för all slödju ungdomar under
18 år som efter uvslutad grundskola vurken studerar eller har arbete (prop.
1975/76: 39 s. 281-283, UbU 1975/76: 30 s. 44. rskr 1975/76:367). Studie-och
yrkesorienteringen skull bedrivas i syfte utt ge dessa ungdomar möjlighel lill
urbete. pruklik eller utbildning. Om arbete eller urbetsmarknudspo-lilisk ålgärd
i första hund bör komma i fråga i vissl fall skall skolslyrelsen underrätla
arbelsförmedlingen därom. 1 sambund därmed skall arbetsförmedlingen överta
uppföljningsansvarel. Förmedlingen skall därvid hålla konlinueriig koniaki med
vederbörande fram till dess arbele har kunnai ordnus. För de ungdomar som får
unslällning men som av något skäl slutar denna har emellerlid varken
skolslyrelsen eller arbetsförmedlingen något ansvur. Jug finner del synnerligen
önskvärt att uppföljningsunsvuret även omfaiiar dessa ungdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersamråd med chefen för arbeismarknadsdepartemeniel
föreslårjag därför all skolstyrelserna snarast ges ell övergripande
uppföljningsansvar för alla ungdomar i den akluella åldern. I ell sådant fall
som det jag nyss nämnde bör skolslyrelsen då vara skyldig all bedriva
uppföljande studie-och yrkesorientering från den lidpunkt då anställningen har
upphört. Jug vill i summanhunget erinra om all chefen för
arbelsmarknadsdeparle-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mentet i propositionen om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten
våren 1978 berörde frågan om uppföljningsansvaret (prop. 1977/78:164). Han
strök därvid under att skolan har ett primärt ansvar när det gäller samlade
insatser för att förhindra och åtgärda arbetslöshet bland ungdomar som slutar
skolan. Jag vill också erinra om alt de lokala planeringsråden skall biträda
skolstyrelsema i frågor om utbildningens anknytning lill arbetslivet.
Planeringsråden skall därvid bl.a. planera och följa den uppsökande studie- och
yrkesorienteringen bland ungdomar som inte går vidare till gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Kostnader. Personalkonsekvenser. Lokalkonsekvenser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.1 Kostnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lågstadiet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare föreslagit att hemkunskapsmomenl skall
ingå i orienteringsämnen på lågstadiet under minst en veckotimme. Jag har också
föreslagit att förstärkningsresursen utökas för att medge arbete i delad klass
eller i arbeislag under denna timme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resursökningen medför ett tillskott till
förstärkningsresursen på 0,0053 veckotimmar per elev. För att möjliggöra att
ocksä andra än lågstadie- och hemkunskapslärare, exempelvis
ekonomiföreslåndare, förskollärare eller annan personal, utnyttjas i detta
arbete bör resursökningen fr.o.m. redovisningsåret 1982/83 tillföras den del
av förstärkningsresursen som avser andra insatser än undervisningsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mellanstadiet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt milt förslag i avsnitt 4.6 minskas undervisningen
med tre veckolimmar för eleverna och ersälls med lid för fria aktiviteter.
Samlidigt blir det möjligt att under sammanlagt tre veckotimmar arbeta i delad
klass eller i arbetslag. Antalet veckolimmar i basresurserna för mellanstadiel
skall därvid minskas med en veckolimme per årskurs, dvs. från sammanlagl 110
till 107 veckotimmar. Det lärartimtal som därmed frigörs överförs från basresursen
till den del av förstärkningsresursen som avser insatser för undervisning. Det
motsvarar 0,014 veckotimmar per elev i gmndskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all finansiera fria aktiviteter under en lid av 120
minuler på mellanstadiet bör försiärkningsresursen för andra insaiser än
undervisning utökas med 0,013 veckotimmar per elev i grundskolan fr.o.m.
redovisnings-året 1982/83.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högstadiet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt möjliggöra förstärkt träning i basfärdigheler
enligt vad jag förordat under avsnittet 5.1 bör försiärkningsresursens
undervisningsbundna del uiökas på högsladiel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna utökning bör genomföras successivi och med början
redan fr.o.m. redovisningsårei 1980/81.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår säledes all försiärkningsresursen uiökas sä
ull del fr.o.m. läsårel 1980/81 blir möjligl ull arbeiu med delad kluss eller i
urbetslag under ivä veckolimmur per kluss i årskurs 7. Försiärkningsresursens
undervis-ningsbundnu del bör därför ökas med 0,0095 veckolimmur per elev i
grundskolan fr.o.m. redovisningsårei 1980/81.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår vidure ulökning uv försiärkningsresursen med
0.0055 veckolimmar per elev i grundskolun fr.o.m. redovisningsårei 1981/82 för
ull möj-liggöru arbele med delad kluss eller i urbeislag under en veckolimme
per klass i årskurs 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moisvurunde ulökning (en veckolimme per kluss i årskurs 9)
bör ske fr.o.m. redovisningsårei 1982/83. Försiärkningsresursen bör därvid öku
med 0,0055 veckolimmur per elev i grundskolun fr.o.m. nämnda redovis-ningsår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resurstillskotlei lill årskurserna 8 och 9 och lill en av
limmarna i årskurs 7 bör beräknas så all del läcker kosinaden för leklioner
leddu uv lärure 16. För den ålersiående limmen i årskurs 7 bör koslnuden
beräknas på leklioner ledda av lärare 7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl möjliggöra experimentelll arbete i teknik bör
undervisningen kunna ske i mindre grupper under en del av liden. Jag föreslår
därför att försiärkningsresursens undervisningsbundna del uiökas med 0,0095
veckotimmar per elev i grundskolan fr. o. m. redovisningsårei 1982/83. Detta
möjliggör arbele i delad klass eller i arbetslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Musikundervisning bör enligt rnitl förslag kunna ägu rum i
delud klass.Samiidigi minskas undervisningen för eleverna med en veckolimme.
Anialei veckolimmur i basresurserna bör därför uiökas med en veckotimme på
högsladiel fr.o.m. redovisningsåret 1982/83. Efiersom olika ämnen föreslås vara
bundna endasl lill stadier i framliden ankommer del pä reklor all fördela
musikämnel på årskurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har vidare föreslagil alt valmöjligheterna i skolan
bör öka. Delta bör ske genom all limanlalei i basresurserna på högsladiel
uiökas sä all resurserna möjliggör ell yUeriigare lillvalsämne per
högsiadieskola. Della innebär en relativt setl starkare förbättring vid små
högstadieskolor. Utökningen bör genomföras successivi genom att basresursema
per skolenhet utökas med fyra veckolimmar i årskurs 7 fr. o. m.
redovisningsårei 1982/83, med tre veckotimmar i årskurs 8 fr.o.m.
redovisningsåret 1983/84 och med fyra veckolimmar i årskurs 9 fr. o. m.
redovisningsåret 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulöver de insaiser som jag föreslagit förordar jag ell
tillskoll till försiärkningsresursen om 0,01 veckolimmar per elev från och med
redovisningsåret 1981/82. Denna resurs bör fördelas på kommuner med särskilda
problem. Jag återkommer lill regeringen med förslag om närmare bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen i detta avsnitt om ökning av bas- och försiärkningsresurserna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kräver ändringar i förordningen (1978:345) om statsbidrag
till driftkostnader för grundskolan, m.m. Del bör unkommu pä regeringen ull
besluta härom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förändringar jug föreslagil medför följande koslnader
för organisalionen för resp. år. Koslnudernu redovisus i milj.kr. inkl.
koslnuder för arbeisgivaravgifter och lönekoslnadspålägg. Kosinaderna avser
1979 ärs löneläge med hänsyn lagen lill nedsäliningen i
undervisningsskyldighel för vissu lurure fr.o.m. den I juli 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
8.0pt;margin-left:105.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1980/81
1981/82 1982/83 1983/84 1984/85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I.
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemkunskap I vte
(förstärkn. resursen)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19.41</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>18.80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. Möjlighet
till delad klass under sammanlagt 3 vtr på mellanstadiet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övertors från basresursen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lill
försiärkningsresursen =</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3. Fria
aktiviteter 3 vtr på mellanstadiel</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48.65</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47.61</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>46.99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Möjlighet till
delad klass under 2 vtr iäk7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Möjlighel till
delad klass under 1 vte i åk 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dito åk 9</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36.59</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36.17</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>35.55</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34.79</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>34..50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:42.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20.94</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20.58</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>20.14</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19.88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:82.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20.58</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20.14</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>19.88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Teknik 2 lvtr
på högstadiet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Musik i delad
klass 1 Ivte</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35.55</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34.79</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>34.34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13.34</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13.50</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>13.96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9. Okade
valmöjligh. åk 7, 4 vtr per högstadium</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13.66 13.66 13.66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:261.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10. Okade<br>
valmöjl. i<br>
äk 8. 3 vir</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>per högst.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10.24</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>10.24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:246.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11. Ökade<br>
valmöjl. i<br>
åk 9. 4 vtr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>per h</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>gsl. 13.fi6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12. Informaiion<br>
m. m. genom<br>
länsskol<br>
nämnderna</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.6</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.6</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>,13. Medel för<br>
delade lill<br>
kommuner<br>
med spec.<br>
behov.<br>
0,01 vtr<br>
per elev</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38.08</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37.42</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>36.62</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36.14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14. Stöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill lokall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genomförande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0,01 Ivt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>per elev</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>38.52</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38.08 37.42</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36.62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78.71</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>136.87 286.19
291.12 262.05</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.2 Personalkonsekvenser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Milt förslag till ny läroplun innebär ett något ökat behov
uv lågsiadielä-rure. Jag har då förutsatt ull det huvudsukligen kommer ull bli
lägsladielä-rare som kommer att ingå i arbetslag i hemkunskapsmomenl på
lågstadiet. Ökningen av personulbehovel kun beräknus molsvura cu 180 ijänsler.
Vid skolor med högstadium ärdet emellertid också sunnolikt ull
hemkunskaps-lärure kommer all ijänslgöra. Efiersom resursen föreslås ingå i den
del av försiärkningsresursen som avser andra insaiser än undervisning kan också
exempelvis förskollärare och ekonomiföreslåndare m.fl. komma i fråga. Del bör
ankomma på regeringen alt beslula om de ändringar i förordningen (1978:345) om
sialsbidrag lill drifikosinader för grundskolan, m.m., som behövs med anledning
av förslagei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För mellansladiels lärare innebär förslaget inga
förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högsladiel påverkas av förslagen om utökade lärarinsatser
för atl träna olika färdigheter. Det ökade lärarbehovel kan beräknas uppgå lill
ca 185 tjänster som adjunkt eller ämneslärare redovisningsåret 1980/81,
ytterligare 173 Ijänsler redovisningsårei 1981/82 och yiierligare 161 Ijänsler
redovisningsårei 1982/83. Behovei av lärare i bild kan beräknas öka med 153
från läsårel 1980/81.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av musiklärare ökar något. Det råder nu stor brist
på behöriga lärare i ämnet. Mina förslag är emellertid så utformade atl skolan
bör ha</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lällure
ull rekryleru lärare i frumiiden. Del ökude lärurbehovel i musik motsvarur 137
ijänsler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
skolun förekommer också frivillig musikundervisning. Koslnuder för dennu skull
täckus uv den del av försiärkningsresursen som uvser undru insatser än
undervisning. Denna del av försiärkningsresursen kan emellerlid också utgöra
underlug för lärurtjänslgöring. Del bör vuru nulurligl ull vid
ijänsiefördelning söka åstadkomma Ijänsler som innehäller såväl
kla.ssun-dervisning som frivillig musikundervisning. I konsekvens härmed bör
skolans frivilliga musikundervisning i första hand erbjudas skolans behöriga
musiklärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jug
hur föreslugii all leknik skull införas som obliguloriskl ämne med två
Veckolimmur per klass. Del är sunnolikl att mun på skolorna i de flesta fall
väljer ull urbeiu i delud klass. Timåigången kan således översiklligl beräknas
lill fyra veckolimmar per klass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F.n.
förekommer leknik som tillvalsämne. Ämnel väljs av ca 23 % av alla elever på
högsladiel. Om man ulgår från all skolorna nu använder förstärkningsresursen
för all möjliggöra grupper som inle översliger 15 elever får man följande
timåtgång för den obligatoriska tekniken i mitt förslag jämfört med timåigången
för lillvalsämnel leknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:130.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Antal
paralleller<br>
1</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Timåtgång
enligi Lgr 69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Timåtgång enligt förslagei om obligatorisk teknik i
avsniii 4.8</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Skillnad i
lim</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tg</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ng</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skillnaden
utgör ell mån på hur många limmar leknikmoment som bör ingå i olika
tillvalsämnen om man har ambiiionen all undervisningsvolymen i ämnel skall bli
densamma som nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bristen
på behöriga lärare i teknik är enligt SÖ:s förslag betydande. Även om inlresset
för lekniska momenl i olika lillvalskurser mot förmodan i något ensiaka fall
inle skulle ge ijänsleunderiag för nu anslällda lärare lorde det väsentligu
problemet i frumiiden i stället bli att rekryteru behörigu lärare. Jag räknar
därför inte med att några övertalighetsproblem skall uppstå för behöriga
tekniklärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
frågan om utbildning av lärare i teknik ämnar jag återkomma med förslag lill
regeringen i samband med ställningstagande till förslag frän 1974 års
lärarulbildningsulredning. Del är angeläget atl även de lärare som nu
undervisar i teknik ulan atl ha utbildning i ämnet får erforderiig fortbildning.
Till denna fråga återkommerjag i annat sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
barnkunskap ökar lärarbehovet till del dubbla. Ökningen motsva-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rar yUeriigare 72 ijänsler. För barnkunskapslärarnas
Ijänslgöring innebär della i princip all den endasl behöver delas på hälfien så
många skolor som nu. Enligi min mening bör man dessulom eftersiräva atl så
långt elevintressena vid skolan medger söka bereda barnkunskapslärare
ytterligare tjänstgöring inom kurser i lillvalsblockei och inom fria
akliviieier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 hemkunskap minskar liden med 0.5 veckotimmar på högstadiet.
På skolanläggningar som är integrerade med låg- och mellanstadieskolor kan
hemkunskapslärare dock beredas tjänstgöring i ökad utsträckning jämfört med nu
genom ull undervisa i hemkunskapsmomenl på lågstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemkunskapslärare svarar för cirka hälften av all
undervisning i ekonomi. Bortfullel uv detta ämne har i SÖ:s förslag
kompenserats uv utökad tid för hemkunskap på högstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då jag i motsuls till SÖ inte föreslår någon uiökud tid
kun vissa problem uppkommu. Ämnet ekonomi hur dock svurat för mindre än 10% uv
undervisningen inom ulla skolformer för personal med hushållsläraruibildning.
Del är sannolikt all elevintressena kommeratt utfalla sä alt hemkunskapsmomenl
kommer atl kunna ingå i olika lillvalskurser. Jag vill också erinra om all jag
föreslår ulökade medel för tillval varför fler tillvalsgrupper än hiuills
uppkommer. Skolslyrelser och länsskolnämnder bör dock noggrant följa
utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del minskade lärarbehovel i samhällsorienterande ämnen
uppgår till ca 174 tjänsier. Denna minskning är marginell och torde vid
enskilda skolor ulan svårighet uppvägas av de resurstillskott av ijänsler mina
förslag medför. Tillskoliei uv lärartimmar är på högstadiet drygl fem gånger
så slort som limtulsminskningen inom de sumhällsorienierande ämnena på stadiet.
Det förhållandel atl en lärure är utbildad i flera ämnen gör all en utjämning
utun svårighet kommerail kunna ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jug vill erinra om atl sumiidigi som den nya läroplanen
genomförs minskar elevunderlaget i grundskolan. De ökade personalinsalser jag
föreslår bör ses i deiia sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ:s förslag innebär små förändringar i behovei av olika
lärarkaiegorier för Iandel i dess helhei. Del förslug jug frumlägger medför
ännu mindre summanlagdu förändringar. Genom all försiärkningsresursen enligt
milt förslag sumiidigi uiökas något lorde övertalighetsproblem för olika lärare
bli sällsynla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.3 Konsekvenser för kommunerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsekvenserna för kommunernu blir enligt de förslag jag
framlägger belydligi mindre än enligt SÖ:s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I huvudsak får förslugen konsekvenser för lokalsiiualionen
på ire områden. nänUigen för hemkunskapsmomenl pä lågstadiet, för icke
timplanebundna akliviieier pä mellanstadiet saml för leknik som obligaioriskl
ämne nå höysladipt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jug föruisäiier, vilkel jag lidigare belonal. ull de
hemkunskupsmomeni som förläggs lill orienieringsämnen på lågsiudiel inle skull
krävu någon omfullunde uiruslning. Genom den föreslugnu ulökningen uv
siuisbidrugel blir del möjligl ull arbela i små grupper. Oliku slag av lokaler
kun dä unvändus föruiom de irudiiionellu klass- och grupprummen, även om
huvuddelen av undervisningen naluriigtvis kun ägu rum där. Vid skolor med
låg-, mellun- och högstadium torde befintliga insiiluiionslokaler i viss
ulsiräckning kunna användas. Även skolmulsalar bör ulgöru värdefulla
lokalresurser i della sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lokallillgängen för fria akliviieier på mellunsiudiel kan
inle överblickas ceniruli. Så goll som samtliga kommuner hur dock såväl i sina
remissvur över beiänkundei Skolans urbelsmiljö som i remisssvuren på SÖ:s läroplunsförslug
lillslyrkt ull friu ukiiviieler får dubbell så sior omfallning som jag nu
föreslår. Anialei limplunebundnu ukiiviieler minskur med tre veckotimmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jug utgår därför från ull nuvurunde lokaler i huvudsuk är
lillräckliga inle minsl mol bakgrund av del sjunkande elevunlulel i framliden.
Jug vill i sammanhangei nämna uti utvecklingsgruppen inom SÖ:s skolbyggnadsbyrå
har lill uppgifi all urbeiu med frågan om lokulnormer och lokaluiform-ning med
uniedning uv bl. a. beslulade läroplansreformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sannolikt kommer frislällda klassrum inle all ha någon
högre aiiruk-lionskruft beiräffande icke limplanebundna ukiiviieler. Övrigu
lokuler I.ex. bibliolek, uppehållsrum, mulsular lorde bli meru efleriraklude.
Även lokulernus inredning för icke limplanebunden verksamhet hur belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För teknik som obligatoriskt ämne finns lokuler i
erforderiig utsträckning. Som jug framhöll när jug i uvsnitlel 9.2 beskrev
lärarsituationen i ämnet lar det obligutorisku ämnel i unspråk färte limmar än
del nuvarande tillvalsämnel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Teknikmoment kommer emellerlid med sior sannolikhet ull
ingå i oliku tillvalskurser. Lokaltillgängen kommer här l.v. all sätlu en
beslämd gräns för i hur stor utsträckning dellu kun ske vid en enskild skolu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jug frumhällii i uvsnitlel 4.7.3 är del också
nödvändigi ull i lillvulskurser förena momenl ur mer än en obliguloriskl ämne.
Tekniska momenl kun exempelvis förenas med momenl i fysik, kemi, slöjd eller
biologi. Delur av en tillvulskurs kan då förläggas till lokuler som f n. inlc
är så hårt be-luslude som lekniklokulen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller läromedel och utrustning i övrigi utgår jug
från all omurbel-ningcn uv kursplunernu inte skull få leda lill unnul behov uv
nyu läromedel än vad som hör lill normul förnyelse och upprusining. Belräffunde
skol-biblioieken vill jug erinru om vud regeringen unförl i proposilionen
(prop. 1978/79:143) om burn och kullur och om vud kullurrådei föreslugii i sin
rupport (1978: 2) Skola och folkbibliotek i samverkan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Genomförande och uppföljning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.1 Tonvikt på det inre arbetet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atl en läroplansreform är genomförd kan belyda två saker.
Man kan mena, all en reform är genomförd när de omedelbara, konkrela åtgärder
som måste följu efter ett beslut hur vidtagits. Men man kan också hävda atl reformen
är genomförd först när målel för reformen förverkligats. Jag vill inledningsvis
något beröra bådu dessu skildu uspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi hur i vårt lund en gunska omfaitande erfarenhel av
läroplansförändringar. 1 samband med mer omfatlande skolreformer rör del sig i
allmänhet om förändringar i Ire steg. Ett försia led ulgörs då ofta av
förändringar i organisation och andra yttre ramur för undervisningen. Som
exempel kun nämnus uppsällningen uv tillvalsämnen sumt timtulen för olika
undervisningsämnen. Förändringar i dessa avseenden avser all leda lill det
andru siegel. nämligen alt underlätta en förändring av arbetssätt och innehåll
i själva undervisningen. Organisatoriska förändringar ulgör ofta nödvändiga men
inle lillräckliga villkor för en förändring av undervisningen. Yllerligure
insulser i.ex. i frågu om läromedel, fortbildning, råd och unvisningur har
sutls in för ull slimulera lill en uiveckling av undervisningen i avsedd riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För del iredje förväntas den förändrade undervisningen leda
till bälire kunskuper och färdigheter sumi en rikure personlig uiveckling för
sumtliga elever eller ålminsione för särskilda grupper bland dem. Elevemus
molivalion och den sociala bakgrundens inverkan på deras beredskup all dellu i
skolarbelel och lillgodogöra sig dess innehåll medför i sin lur ull förändringar
i undervisningen inte uutomutiski leder till förbättrude resuliut. Iblund råder
också osäkerhei om vilken uppläggning av undervisningen som bäsl gynnar oliku
elever med hänsyn till deras bukgrund och förulsäiiningur i övrigt. Så kun
t.ex. förbättringur i deras siluulion uianför klassrummet. I.ex. i frågu om
bostudsförhållunden, ekonomi, skolskjulsorguni-sulion och friiidsmiljö,
ålminsione på längre sikl vura medel för en bälire anpassning och kunskapsulveckling.
Della belönades bl.a. slarkl av SlA-ulredningen. En förbällrud undervisning
ulgör dock ofta en nödvändig förulsäiining för en resullalförbällring i olika
avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De organisatoriska förändringarna kan i ell land med ell
så enhelligl skolsystem som det svenska förverkligas utan svårighet. Vi har
erfarenheler av hur man kan sprida informaiion om reformbeslulens innehåll.
Den nya läroplunen föreslås av SÖ få en uiformning som gör den läliläsi och
un-vändbur vid sumråd mellun lärure, elever, föräldrar och övrigu
skolinlres-serude. Della underlättar givelvis informalionen i framtiden. Jag
delar denna uppfuilning. Genom en kursverksumhel i kommunal regi sprids
yiierligare kännedom om nya rikilinjer i skolarbelel. Vi hur ocksä en lång
iradiiion av forlbildningskurser av olika slug och uv sludiedugar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan relativt lätt konsiaiera om en läroplunsreform i
belydelsen omedelbara, konkreta åtgärder är genomförd eller inle, dvs. om de
organisatoriska förändringarna tillämpas, informationen har spritts,
personalutbildningen har genomförts, lokalerna har fått en ny utformning m.m.
Det är också nödvändigt all en sådan uppföljning av ett reformbeslut sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärder av de slag jag beskrivil är förutsättningar för
att genomföra en reform även i en andra betydelse av ordet läroplansförändring,
nämligen målförverkligande. Genom en läroplan söker samhället all förverkliga
skolans övergripande mål: att ge elevema goda kunskaper och färdigheter, all
göra dem tiil goda samhällsmedborgare och harmoniska människor. Mer konkrei kan
läroplanen också uilrycka andru mål som skull ijänu detla övergripande syfte,
t.ex. att elever och lärare skall sumrådu vid undervis-ningspluneringen samt
atl arbeissäiiel böra vara varierai och innehälla även praktiska inslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är belydligi svårare alt avgöra när en läroplansreform
i dennu senare belydelse av ordel är genomförd eller inie. Mångu hur menal att
reformerna hiuills inle i lillräcklig grad lett lill all skolans övergripande
mål förverk-ligats. Jag delar denna uppfattning och har tidigare pekat på såväl
brisler i elevemas kunskaper, färdigheier och molivalion som sociala och könsmässiga
snedheter i tillvalen. Den läroplansreform jag föreslår är därför ell försök
all med delvis nya medel söka förverkliga de ambilioner som finns uttryckta i
målen för arbetel i skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belydelsen av de yllre förulsällningama för ett
framgångsrikt genomförande av denna nya läroplansreform får inle underskattas.
Organisatoriska förändringar, i.ex. decentraliseringen av besluten om
försiärkningsresursens användning i samband med SIA-reformen, skapar ökade
möjligheter atl samarbeia i arbetslag. Ämnesmässig fortbildning är nödvändig i
vissa fall. Information lill föräldrar är liksom lidigare viktig för att alla
skall bättre känna till sina barns skola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Insatser för atl skapa dessa förutsättningar är
väsentliga. Trots detta måste tyngdpunkten i en läroplunsreform ligga på alt
aktivt söka förändru det inre arbelel för atl nå en bälire måluppfyllelse.
Uteblir insatser för detta i en skolreform kan man ell decennium senure kommu
ull konsluleru ull i slort sett ingel förändrais uiun atl summu problem och
brisler som förul kvarslår inom skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag lägger därför sior viki vid all i delta förslag lill
läroplan föreslå sådana ålgärder för genomförundei som direkl kun påverku del
inre urbelei genom all de engagerar lärare och elever på den lokalu skolan
lill ett gemensamt ansvar för hela verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parallellt med försöken alt genomföra läroplanen måsle en
uppföljning av reformen ske. Vi måsle få underlag för alt bedöma hur olika
insatser verkar. Flera remissinsianser har påpekal hur vikligl del är ull i
framliden få ell bältre besluisunderlug vid kommunde förändringar i läroplanen
än del som fanns lillgängligl nu. Uppföljning är framför alli nödvändig som ell</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>led i skolans dagliga arbete, för att man skall kunna
anpassa metoder och insatser till de problem och behov som uppstår. I det nu
framlagda läroplansförslaget är detla specielll vikiigt. För den lokala
friheten i resursanvändning och i utformandet av tillvalskurser, leman och
fria aktiviteter är en konlinuerlig ulvärdering från deras sida som arbetar i
skolan mycket angelägen. För cenlrala skolmyndigheter är det exempelvis
angelägel atl följa hur kraven på allsidig elevsammansättning i
tillvalskurserna tUlgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan jag går närmare in på frågor som speciellt hör
samman med det nu aktuella läroplansförslaget vill jag något beröra de
erfarenheter som kan tUlvaratas från lidigare läroplansförändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.2 Uppföljning och utvärdering av tidigare
läroplansreformer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FöraU utvärdera 1962 års grundskolereform tillsaUe SÖ år
1963 18 pedagogiska arbetsgrupper (SPA-grupper). Dessa hade till uppgifi alt
via kontakter med skolomas personal, med skolstyrelser och andra inom skolväsendet
ge en bild av hur reformen utfallit. SPA-gruppema hade stor frihet alt
självständigt organisera arbetet. De skulle kontinuerligt rapportera sitt
arbete lill SÖ. Ett 70-tal personer var engagerade i gruppema, vilkas verksamhet
pågick i cirka fyra år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den pedagogiska deballen visade atl det rådde ett
motsalsförhållunde mellan önskan atl utveckla skolans inre arbete och det
administrativa regelsystemet så som det tog sig uttryck i författningar och
läroplaner. Några SPA-grupper pålalade sålunda atl den individualisering inom
klassens ram och det samarbele i form av grupparbele som läroplanen
rekommenderade inte kunde realiseras med de starka låsningar som de cenlrala
bestämmelserna innebar för skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under 1960-lalet inleddes verksamheten med pedagogiska
utvecklingsblock. I några av dessa startades i samråd med skolöverstyrelsen
försök som syftade lill alt nå nya organisationsformer inom skolan för att
komma till rätta med de låsta arbelsformerna. Exempel på sådana försök var
VGL-försöken i Malmö (VGL= varierande gruppstoriekar och lagundervisning) och
PEDO-projektel (PEDO = pedagogiskt-organisatoriskt försök på grundskolans
högsladium).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa försök och den debait som pågått kring grundskolans
pedagogiska problem kom all ligga till grund för några av de förändringar som
förelags i Lgr 69. Samtidigt som man i denna läroplan gjorde även årskurs 9 sammanhållen
gav man skolan vidgade möjligheter att variera sådana faktorer som längden på
arbetspassen, storleken på elevgrupperingama m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Lgr69 infördes ett system med resurstimmar som innebar
alt en pedagogisk förstärkning i ett ämne kunde las ut enligt olika
alternaiiv. Om man tidigare enligt bestämmelserna varil ivungen att alltid
välja att dela klassen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i två undervisningsgrupper, erbjöds man nu fler
möjligheler, t.ex. alt bibehålla klassen intaki och la ul förslärkningen i
form av en exlra lärare. Principen med resurstimmar innebar all man i stället
för atl centralt reglera resursanvändningen överlät åt de ansvariga för
undervisningen atl avgöra hur resursen skulle hanleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lgr69 introducerades bl.a. med hjälp av ett omfattande
studiedagsmaterial som dels riktade sig till lärare, dels till skolledare.
Materialet som bestod av texthäften, bildband och filmer avsåg att i skilda
former ge exempel på de möjligheter som läroplanen erbjöd i fråga om atl
varieru de organisatoriska ramarna. Skolledarforlbildnigen i anslutning till
Lgr 69 log i ännu högre grad sikte på alt ulveckla de organisatoriska
möjlighelerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfurenheiemu frän införandet av Lgr69 visar emellertid
enligt min mening tydligt alt det inle är nog atl ändru på regelsystemet om
man önskar en utveckling av skolan. En inre förändring måsle utgå från skolans
egen personal och de inlenlioner som växer fram inom denna. Försl då del finns
en egen önskan atl förändra och ulveckla verksamheien för all komma till rätta
med aktuella problem kommer ell friare regelsyslem att ulnylljas lokall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den informaiion och de diskussioner som följde på
betänkandet (SOU 1974:53) Skoluns urbelsmiljö innebur atl skolans mål och syfte
aktualiserades. I propositionen (prop. 1975/76:39) om skolans inre arbele m.m.
föreslogs bl.a. att en del av slalsbidragel - försiärkningsresursen - skulle
fördelas lokalt. Denna reform har kommit att göra flera delaktiga i de
besluls-processer som reglerar skolans verksumhei. Erfarenhelen visar all della
i sin lur kräver att de berörda i skolan engageras i diskussioner och överläggningar
om skolans mål och syften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.3 Den nya läroplanen och del lokala ansvarstagandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skoluns förändring har grovt tecknat skett i två faser. 1
en förslu fas har en orgunisatoriskt enhetlig skola vuxit fram. Denna
utveckling har krävt en ceniral styrning. Med denna ram som utgångspunkt kun näsiu
fas karakteriseras som decentralisering. Denna decenirulisering påbörjades i
Lgr69 och fortsutte genom SIA-reformen. Den ökude decenlruliseringen har som
mål att möjliggöra ell sädanl uinytljande av resursemu all de fastlagda målen
för skolan kan förverkligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ökad decenirulisering på skoluns område får stora
konsekvenser. Den centrala skoludminislruiionens struktur och funktion kommer
ull förändras. Konsekvenserna av dessu förändringur siuderas f n. uv
skoludmi-nistraliva kommiuén (U 1978:17). Vidare fär den ökade
decenlraliseringen konsekvenser för hur pedagogiskt forsknings- och
ulvecklingsarbele skall iniiieras, plunerus och genomförus i förhållunde lill
del dugligu pedugogisku urbetet. Atl siudera dellu ingår i
skolforskningskommiuéns (U 1978:09) urbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 180</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Decenirulisering hur stor betydelse för hur en ny läroplun
kun och bör genomföras och följas upp. Jag vill frumhållu någru väsenlliga drug
som enligi min mening måsle bilda uigångspunki för olika åtgärder i samband
med genomförandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De som i sin verksamhei arbetar nära problemen i skolan
bör ha de största möjligheterna all bedöma hur resurserna skall användas.
Della ökade ansvar för den enskilda skolenhelen och arbeisenhelen är en fråga
om en utveckling, som redan pågår men som behöver ny stimulans och nytl slöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden stryker i prop. 1977/78:100, bil. 12 (s.
233-234). under viklen av engagemang från dem som verkar i skolan:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En verklig förändring av skolan är dock inte möjlig utan
atl de som verkar i skolan ser förändringen som nödvändig saml gör den till
sin egen angelägenhet. För all en uiveckling skall vara möjlig krävs vidure
all skolans mål diskuleras pä del lokalu plunel på ett sådani sålt alt målen
kan fungera som styrmedel för arbelet. Kunskaper och informaiion om de villkor
av t.ex. resursmässig och organisaiorisk art som den enskilda skolun arbeiar
under är en annun förulsäiining. Därtill kommer all utvecklingen av verksamheten
måsle uigå från den siiuaiion som den enskilda skolan befinner sig i och från
de problem som man där finner angelägna atl lösa. Ansvaret för alt ulforma och
pröva olika lösningar ligger hos dem som verkur i den enskildu skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Formerna för skoluns urbeie och organisation har stor
betydelse som förebild för eleverna. För dessa kommer skolan all på olika säll
varu norm-bildunde för frumiiden. Om skolun präglas av en byråkralisk
organisaiion där verksamheten påtagligt styrs uv cenlrulu bestämmelser, blir
detta den bild eleven för med sig ut från skolan och i frumtiden kun vilju
omsätta ute i samhället. Om en demokraiisk foslran skall grundläggas i skolan
är del av största betydelse alt skolan utvecklar demokrulisku verksamheisformer
där även eleverna får utöva ett reellt medinflylande och där formernu för
verksumhelen successivi omprövus genom lokal ulvärdering och lokula beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många ålgärder och beslul pä skolans område syfiar i dag
till atl åstadkomma en utveckling i varje skola där allu berörda engugeras
starkare i beslutsprocesserna. Raden uv reformer i anslutning lill
SlA-proposilionen syftar i denna riktning. Tillkomslen uv försiärkningsresursen
i grundskolun är kanske del mesi påtagliga exemplet. Även inom gymnsieskolan
pekar utvecklingen mot atl man söker konstruktioner i regelsystemet som
tillåter en friare hantering uv resursernu på lokal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den läroplan för grundskolan som föreslås i denna
proposition har samma syfte. Del fria studievalel ger t.ex. större utrymme än
tidigare för lokalt inflytande. Erfaienheterna från uppföljningen av Lgr 69
visade som lidigare berörts ull del inle är nog atl ändra på organisation och
regler. Det krävs även atl de som arbeiar i skolan ges möjlighel alt diskutera
målen och med-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>len och all de får en sådan informaiion om administration
och ekonomi (resurser) att de kan fungera som beslutsfaiiare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 en så komplex organisaiion som skolan ulgör är det
nödvändigi atl individerna samverkar pä oliku sätl för all skolan som helhei
skall lyckas med sinu uppgifier. Denna samverkan kan varu formell eller
informell. En del av de nödvändiga samverkansformerna är cenirali reglerade i
gällande besiämmelser, i.ex. arbeisenhelskonferenser och elevvårdskonferenser.
Informella konferenser är även nödvändiga för all del dagliga arbelel skall
fungera. Utveckling av urbetssäll och organisationsformer inom en skola är inte
möjlig utan au koniinuerligu konlukier uv della slug förekommer. När
verksamheien lidigare slyrdes hårt av centrala bestämmelser som detaljerat
föreskrev hur arbelel skulle ordnas, kunde en lärare isolera sig i sill arbeie
på ell säll som inte är möjligl med de förulsäliningar som nu gäller. En lokall
bestämd fördelning av resurserna kräver gemensamma överväganden och samråd
kring frågor som rör eleverna och undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessu mer eller mindre informellu sumarbelsformer i
arbeislag eller i grupper under andra benämningur bör ses som självklara inslag
i vardugs-urbeiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till läroplun innebär en omfatiunde
decenirulisering av skolans verksamhei. En friare hunlering uv resurser på
lokul nivå blir möjlig. Inriktningen av läroplansförslagel syftar lill en
uiveckling av det inre arbetel. En följd häruv blir krav på skoluns ledning atl
samordna och lillvarala de sumlude resursernu. Del lokalu planeringsarbelel
ulvidgas och ell forllöpunde ulvecklingsurbele blir en nulurlig följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdugen hur beslulul om en sumlad resurs för
grundskolans pedugogisku och orgunisulorisku ledning. Reformen iräder i krafl
den 1 juli 1979 (prop. 1977/78:85, UbU 1977/78:21, rskr 1977/78:260). En lokal
genomföranderesurs föreslås i avsniii 10.4.1 fr. o. m. läsåret 1980/81.
Speciella problem kun dock kommu ull uppslå i kommuner med endasl en reklor
som tillika är skolchef eller där reklor är försle reklor. Jug uvser all
åierkomma till regeringen i denna fräga i syfte att åstadkomma förbättringar
för denna kalegori av skolledare inför ikrafiirädundel av den nyu läroplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På tre väsenlliga områden hur jag föreslagil ålgärder som
myckel slarkl kommer att främja den koncentration på samverkan och på del inre
arbelel somjag inledningsvis berörde, nämligen ulformandei av lokala
arbeisplu-ner. del friu sludievalet och en målinriktad samverkan mellan lärama
inom en arbetsenhet tor att ge elevema grundläggande färdigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jug ser uivecklingen av arbeisplaner som en mycket
väsenilig del av urbelet i en skolu med lokalt unsvur och engugemang.
Arbeisplunemu blir del synbara uttrycket för decentraliseringssträvandena. De
bör fungeru som program för arbelet och som en utgångspunkt för den lokala
ulvärderingen. Lokala fukiorer och lokalt betingade problem och
förulsäliningar bör sätlu sin prägel på dessa program. De bör växa fram
successivi genom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att man söker identifiera, beskriva och lösu problem. Jug
vill i övrigi hänvisa lill vad jag anfört i avsniii 3.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del fria sludievalet aren uppfordran ull ökat lokaU
engugemang när del gäller all planera undervisningen. En parallell finns redan
i del nuvarande lokala ansvarei för atl planera icke timplanebundna
akliviieier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Planeringen av leman och projeklsludier förekommer redan i
dag. Min förslag innebär emellerlid all temastudier obliguloriskl skall ingå i
undervisningen. Pluneringsuibelet i grundskolan kommer därför i ökad ulsiräckning
alt likna gymnasieskolans arbele med belingsplanering. Del medför ett
engagemang av lärare och elever dels i arbetsenheten då det gäller atl välja ut
ämnen och sloff för leman, dels i de olika klasserna då man lillsammans
närmare diskuierar arbeissäiiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har också framhållil den cenlrala roll goda kunskaper
och färdigheier hos eleverna spelar. Ell medvelei arbete för atl nä della mål
kräver samarbete mellan lärarna i arbeisenhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna inrikining i läroplanen släller beslämda krav på hur
resurser för genomförande och uppföljning bör ulformas. Jag övergår nu lill att
redogöra för de åtgärderjag föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.4 Åtgärder i samband med genomförandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mill förslag till ny läroplan innebär myckel små
förändringar i vad gäller timplanen. Personal- och lokalkonsekvenser är vidare
obelydliga. Reformåtgärderna kan därför nu mer än vid lidigare
läroplansförändringar koncentreras på sådani som kun utveckla det inre arbetet
och därmed förverkliga de mål som är satta för arbelel i skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.4.1 Lokal genoinföranderesurs</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lärarnas skyldigheler ingår alt planera undervisningen.
Däri innefallas bl. a. alt planera teman och all planera färdighelslräningen
inom arbelsenhetema lillsammans med kolleger. Denna planering ulgör en del av
underlager för rektorsområdets arbelsplan. Genom skolledningens arbetsuppgifter
och inom liden för studiedagar ges ytterligare lidsuirymme för all arbeta på
skolans utveckling. Jag anser det emellertid viktigt att i ett övergångsskede
tillföra skolan yiierligare resurser för att åstadkomma ell intensifierat
arbete för verksamheien inom den egna skolan vid genomförande av
läroplansförändringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resurstillskottet bör utformas så atl skolans skyldighet
all ta hand om eleverna i undervisning eller i fria aktiviteter upprätthålls.
Det bör samtidigt möjliggöra lokala beslul på det enskilda rektorsområdet om
hur man bäst skall utnyttja resurserna. Jag föreslår därför alt varje
rektorsområde tillförs en särskild resurs uttryckt som ett vissl antal
lärarveckotimmar per elev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resursen bör uppgå till 0,01 veckolimmar per elev. Del är
nödvändigt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all den lokalu plunering jug omnämnt kun sturta i god lid
innun läroplanen iräder i krufl. Resursen bör ulgä under sammanlagt fyru år.
således under redovisningsåren 1980/81, 1981/82. 1982/83 och 1983/84.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jug vill med ctl konkret exempel åskådliggöra vad ell
sådani slöd lill del lokala genomförandet av läroplansreformen innebär. Vid en
femparallellig högstadieskola med loiull 450 elever betyder 0.01 veckolimmur
per elev ell resurslillskoll på 4,5 veckolimmur. Under ell läsår med 40 veckor
moisvurur della 180 undervisningslimmur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hjälp av dessu limmar kan skolan läcka
vikariekosinader för del planeringsarbeie i sumbund med genomförandel som jug
beskrivil. Man bör kunnu användu genomförunderesursen för ull möjliggöra planeringsdu-gur
med ull personul medun exempelvis nägon förening, kullururbelare, förelrädare
för arbels- och näringsliv eller brandkår och polis svarar för olika friu
ukiiviieler eller undra progrum under pluneringsdagen. Man kun också välju ull
läcku vikuriekosinuder för exempelvis olika grupper av lärare som speciellt har
i uppgifi all svara för planeringen uv nyu inslug i undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del bör ankomma på rektor atl besluta om planeringen. Den
lid för plunering som härigenom lillkommer under genomförandeskedel utgör ett
tillskoll till vad som ryms inom tid för sludiedagur och konferenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.4.2 Fortbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ framhåller ull reformeringen av skolans inre arbele bör
ulmärkas av ell långsikligl ulvecklingsarbele, genomfört pä lokal nivä och
baseral på främsi lokal uppföljning och utvärdering av olika åtgärder, samt att
ulvecklingsaspekten bör vara avgörande för fortbildningens inrikining och
utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortbildningen måste därvid präglas uv tre grundprinciper.
Den första rör elever som av olika skäl har svårigheter. Den andra gäller ökud
anknytning av skolverksamheten lill samhälle och arbetsliv ulunför skolan. Den
tredje berör lokala befogenheter och ökad beslutsrätt på det lokala planet,
såväl kommunall som inom ell rekiorsområde och en skola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ betonar slarkl samverkan mellan forsknings- och
utvecklingsarbete och fortbildning. Fortbildningen börenligt SÖ aktivt bidra
till inventeringen av relevania uppgifier för forsknings- och
utvecklingsarbelel liksom till ell mera konkrei utnyttjande av forsknings- och
utbildningsresultat i skilda fortbildningsakli viteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag instämmer i SÖ:s allmänna syn på fortbildningens roll
i skolans utveckling. Det är ett långsikligl arbele som föreslår och som
delvis redan har startat i syfte att nå konstruktiva former för skolans
forlsalia utveckling. Del är därvid angelägel alt hela personalen och elevema
aktivt deliar. En självklar utgångspunkt för insalsema är de lokala
förhållandena och problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortbildningens roll och organisaiion har behandlats av
1974 års lärarut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bildningsutredning (U 1974:04) som ijanuari 1979 avlämnade
sitt belänkande (SOU 1978:86) Lärure för skolu i uiveckling. Belänkandei
remissbehandlas f n. Jag ålerkommer därför lill forlbildningsfrågor i sambund
med minu slällningsiugunden lill ulredningens förslug.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jug vill i dellu summunhung endasl murkeru den roll
sludiedugarnu spelur för läroplunsreformen. Del är angelägel ull de ulnylljas
för all lokall och konkrei diskulera och ulveckla skoluns urbeie. Del är
nödvändig! atl med siudiedugurnus hjälp åsludkommu en organisalions- och
personalutveckling på skoluns område som kan siödja del allmännu
uivecklingsarbeiei i skolun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag finner del nulurligt ull under åren nurmusi före och
efter införandet av läroplanen ett par sludiedagar om årei används för frågor
som direkl uktuuliserus av reformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En betydande fortbildningsresurs utgör i dug den s.k.
personullags-ulbildningen. Den är uilagd över en lioårsperiod och slariade
läsårel 1977/78. Huvuddelen av ulbildningen älerslår således. Jag avser all
föreslå regeringen all ge SÖ i uppdrag ali göra en utvärdering av den
verksamhei som hiltills hur bedrivits och föreslå åtgärder för en eventuell
omläggning av denna utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En individuell fortbildning som bl.a. lar sikle på all
hjälpa lärarna all förnya sina ämneskunskaper är av stor belydelse för en
lidsenlig undervisning. Den från cenirali håll iniiierade fortbildningen
behöver inle bli omfatlande i delta avseende eftersom timplaneändringarna är
marginella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag räknar till en början med alt insatserna bör kunna
koncenireras till alt ge lärarna pä låg- och mellanstadierna en bredare
naturorientering och insikl i lekniska momenl. Del är samiidigi angelägel med
ell nära samarbele mellan lärare vid en skolenhel. Della måsle kunna innebära
alt man inom ett arbetslag fördelar uppgifier. Jag räknar därför med atl en
ämnesinriktad fortbildning i teknik och naiurorienierande ämnen i huvudsak
skall omfaila var Iredje lärare på dessa siudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sådun ämnesinrikiad fortbildningskurs bör omfaila en
vecka och vara förlagd till terminstid. Kurserna bör genomföras med början
under läsårel 1980/81. Vid fördelningen av platser på kurserna bör lillses all
varje skolanläggning så långl möjligl blir represenlerad. Jag avser all
åierkomma i denna fråga i budgelproposilionen 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.4.3 Information m. ni.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är angeläget all införandel av den nya läroplanen
föregås och ålföljs av en ordenllig informaiion. Denna bör förmedlas under
medverkan av länsskolnämnderna. 3,6 milj. kronor bör siällas lill nämndernas
förfogande under vart och ett av åren 1980/81-1983/84 för information och planeringsinsatser.
Särskilda medel för information bör därutöver ställas lill SÖ:s förfogande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.5 Utvärdering i skolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom begreppet läroplan hur begreppei ulvärdering fleru
bclydelser. Grundbetydelsen ur ull värderu något. Inom skoluns område hur
utvärdering i förstu hand gällt värdering uv enskildu elevers preslulioner och
begreppet ulvärdering har blivit liktydigt med betyg. Diskussionen om olika
säu ull ulvärdera skolans progrum i dess helhet hur ökul i iniensilel under de
senure decenniernu. Den lidigare övergripande ulvärderingen gällde ofia
begränsude områden i.ex. den ullmännu skolans uiveckling som konirol-lerudes av
folkskoleinspektörer. Ulbildningens ulll siörre undei av den offenlliga
seklorn har under senare lid len lill ökade krav på atl sumhälleis resurser
skull unvändas ändamålsenligi. Ulbildningens alli större belydelse för såväl
den enskildes som för samhälleis välfärd har framhävl nödvändigheten av en
fortlöpande kontroll av utbildningens kvalitet och aktualitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns tre frågor somjag unser nödvändigu att slälla
vid varje form av ulvärdering:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad skall
ulvärderus?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad skull
utvärderingen användas lill?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hur skall ulvärderingen
genomföras?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den debult som förls om pedugogisk ulvärdering, liksom den
ulvärdering som genomförts, hur till stor del koncentrerats till fiågan
"hur skall utvärderingen genomförus?" En förändring mot en ökud
decentralisering kräver en uppmärksamhet riktad mot de två förstu frågoma.
Likaså kräver dennu förändring en klur uppdelning mellun utvärdering av skolans
program på ceniral och lokal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det arbete som genomförs inom den lokalu skolenhelen och
arbetsenheten måste utvärderas på lokal nivå. Man fär därigenom en
utgångspunkt för resursfördelning, ulvecklingsurbele och fortbildning.
Samiidigi är det angelägel ull här underslryka all denna ulvärdering skall ha
en rimlig ambilionsnivå. Kruvet pä utvärdering får under inga omständigheter
innebära atl Ulvärderingen skall dominera skolans arbete. I stället skall den
utgöra en naiurlig del i planerings- och undervisningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är framför allt två huvudsyften med denna lokala
utvärdering som bör framhållas. Det ena syftet är alt lärare och elever
gemensami skall diskulera om man skall arbeta i helklass eller i grupper eller
individuellt. Genom en konlinuerlig utvärdering kan de som arbetar inom
arbetsenheten finna olika organisaioriska lösningar för all uppnå önskvärda
resultat. Ett annut syfte är utt söka finnu de arbelsformer som är bäsl
anpassade lill ämnesstoff och elever. Utvärderingsmetoderna kan vara
diskussioner med elever saml prov och uppsatser. Ulvärdering kan ske genom
elevemas beskrivningar av sin undervisningssituation i skrift, bild och
dramatiskt skapande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns ingen motsättning mellan ulvärdering och
undervisning. Ut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdering är en naiurlig del av undervisningen. Genom all
skolan är organiserad i arbetsenheter och numeru kan utnyttja resursernu
friure kommer utvärdering uv dellu slag all kunna förbällru undervisningens
planering och genomförunde. En lokul frihel av della slag gör en ulvärdering
verkligi angelägen för dem som direkl arbelur med problemen i skolun. Ulvärderingen
kun då resulleru i omedelbara ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill särskili underslryka följande. På låg- och
mellansiadiernu måsie utvärdering uv grundläggunde färdigheier priorileras och
knylas lill resursanvändningen. Lärarna i arbeisenhelen bör här koncentrera
sig på den målbeskrivning kursplanen har för tala, läsa. skriva och räkna. Men
också de mål för färdigheier och kunskaper i övrigi som man lokall kan ha formuleral
i arbelsplunen, är betydelsefulla i sammanhanget. På högstadiet ulgör
temasludierna, tillvalet och de friu akliviieierna den naluriiga uigängspunkien
för arbelsenhelens planering och ulvärdering, liksom en fortsall tonvikt på
färdighelerna lala, läsa, skrivu och räknu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ulvärdering som sker i den enskilda arbeisenhelen och
del enskilda arbelslagel bör vara grunden för planeringen inom reklorsområdei.
Med uigångspunki i hur lärare och elever bedömer sill arbetsresultat kan man
inom rektorsområdet diskutera hur man vill formulera sin arbetsplan för det
fortsatta arbelet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ökade betoningen av grundläggande färdigheier ställer
speciellu krav på uppföljningen. Detsamma gäller inslagen av lemastudier och
projektarbete. Det är viktigt all ulvärdering anpassas lill leman och projeki
och att inle undervisningen blir slyrd av standardiserade metoder för ulvärdering.
Temaarbele kan t.ex. leda till alt elevema arrangerar utställningar och
ulformar läromedel. Vad gäller färdighelerna måste möjlighetema all rält
bedöma elevens svårigheler uivecklas. Samspelel mellan undervisningen inom
klassen och speciallärurens arbete måsle ordnas så ull eleven får ett effektivt
stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.6 Den fortsatta läroplansutvecklingen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolreformerna har vad gäller den obligaloriska skolan
syftat till att bygga upp en enhellig organisaiion. Om skolans övergripande
mål och syften har enighet rått. För att förverkliga dessa syften måste skolan
fömyas och förbättras inle bara i lakl med samhällsliv och kulturliv i vid
mening, ulan också så all den aktivt kan påverka samhällsutvecklingen. Det är
därför vikiigt atl ulbildningens innehåll och arbelsformer ständigt prövas och
utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del ankommer på SÖ att tillse all utbildningen i fråga om
innehåll och metoder fortlöpande förnyas, utvecklas och förbättras i takt med
forskningens framsteg och utvecklingen inom offenilig och enskild förvaltning,
näringsliv och arbetsmarknad saml på övriga områden av samhällslivet (3 §
förordningen 1965:737 med instmklion för skolöverstyrelsen, 3§ ändrad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1977:468). Dennu förnyelse hur skett kontinuerligt genom
fortbildning, ulvecklingsarbele och forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare har beslul med anledning av oliku uiredningsförslag
lell lill avgörande förändringar av skolans arbetsvillkor. Även om det svenska
skolväsendet vid internationella jämförelser kan beskrivas som slarkl
centrulreg-lerat har utvecklingen av utbildningens innehåll och arbetsformer
skett i sloru stycken som ell sumspel mellun cenlrala myndighelers ålgärder, beslut
med anledning av utredningsförslag samt lokala initiativ och försök. Detla
samspel hur inneburil ull skoluns uiveckling hur förlöpl successivt Irots att
införandet av nya läroplaner kan ge intryck av språngvisa hopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detla sumspel mellun lokull ulformud skolutveckling och
cenlrul översyn mäsle slärkas, berikas och vidareutvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 flera avseenden riklus krilik mol skolun. Mångu elever
har svårigheler atl finna en mening i skolans arbete. 1 vissa skolor är
problemen tunga och svårbemästrade. Den kontinuerliga förnyelsen uv skoluns
läropluner måsle därför hela tiden uppmärksummu skolans meningsfullhel för
olika elevgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stor del av den krilik som riktats mol formerna fördel
nuvarande lä-roplunsarhelel hur i huvudsuk gälll dess cenlrulu kuraklär.
Kriliker hur I.ex. menut all det finns stora nackdelar med att en och samma
myndighei både ansvarar för läroplansförnyelsen och ulvärderingen av denna
fömyelse. En annan del av denna kritik har tagit fasta på att centralt
utformade förslag lill förnyelse av läroplaner alllför ofta sker utan alt
underlaget för och motiveringar till förändringar klargörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som lidigare påpekais har t.ex. flera remissinstanser,
bl.a. UHÄ, RRV, SACO/SR, gymnasieutredningen och svensklärarföreningen haft
kritik mol all ell alllför lilet underlag från SÖ:s läroplansuppföljning eller
från forsknings- och utvecklingsarbetet redovisas som bedömningsunderlag för
det av SÖ framlagda förslugel. Speciellt framhåller här UHÄ atl ingen problemanalys
presenieras. Vidare påpekas i detta sammanhang att det råder skillnader mellan
SÖ:s redovisning uv lillvalssyslemels roll och de slulsaiser pedagogiska
nämnden redovisar i sin verksamhetsberättelse för 1977/78.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En tredje typ av kritik, som i detta sammanhang är
nödvändig all redovisa, har gälll de pedagogiska grunderna för
läroplansarbelel. Många remissinslunser hur. som lidigare redovisats, varit
kriiiska till hur begreppei färdigheter, grundläggunde färdigheter och
basfärdigheter behandlats i SÖ:s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ökad decentralisering innebär som tidigare framhållits
all de centrala skolmyndighetemas roll förändras mot en ökad samordning och
service. Della gäller såväl SÖ och länsskolnämnderna som skolslyrelserna. SÖ:s
roll för den fortsatta reformuivecklingen blir fortfarande central men kommer
enligt min mening att ändra karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De läroplansprojekt som genomförts inom ramen för SÖ:s
pedagogiska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>forsknings- och ulvecklingsarbele har haft karuktären uv
relutivt kortsikti-gu projekt lunkude lill problem i del pågående
läioplunsurbeiel. Iniliulivel till dessu projeki hur framför allt kommii från
SÖ men också från enskildu forskningsinsiilulioner. Ouvsell iniliulivlaguren
hur dessu projekt formats efter den struktur den existerande läroplanen hur.
Del är nödvändigi för del forlsalia läroplansarbelel alt projeki uv detla slag
kompletteras med mer långsiktiga insaiser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundläggunde läroplansfrågor, som kräver sådanu insatser,
kan vara t.ex. avgränsning uv begreppei färdigheier eller frågan om med vilka
ar-belsmeloder vi lällasi lär ul grundläggande färdigheier. En annul konkrei
exempel ulgör unalyser uv relulionen mellun utbildning och urbetsmarknad och
vilka olika krav olika intressenier unser att skoluns läropluner tillgodoser.
Ett yllerligure exempel är en djupgående analys av hur oliku elever i
undervisningen formus i sin självuppfattning och inställning till sin egen
förmåga. Skolans behandling av sociall, fysiskl och psykologiskl specielll
ulsalla elevgrupper bör också göras till föremål för mer långsikliga siudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många av de läroplansproblem svensk skola har och de
läroplansfrågor som väckts i svensk reformulveckling är inle unika för Sverige.
Vi måsle följa läroplanernas utveckling i andra länder. Den pedagogiska
forskning som bedrivs i Sverige är alllför lilen för att vi skall ha råd all
inte uinyttja kunskaper och erfarenheler från forskning och skolutveckling
utomlands. Så är t.ex. frågan om basfärdigheter en fråga som har en central
betydelse för läroplansreformer i andra länder. Svenska läroplaner har också
påverkals av utländska förhållanden utan att dessa förändringars ursprung klargjorts.
Inte minsl av delta skäl är det viktigt att en fortlöpande analys görs av den
intemationella utvecklingen. Argument för en sådan bevakning förstärks
ytterligare av kraven pä iniemalionalisering av utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är väsentligt för den fortsatia skolutvecklingen alt
läroplansfrågor kan behandlas i lid och diskuteras kontinueriigt. Synpunkter på
en ny läroplan skall inle bara koncentreras lill en korl remissperiod. SÖ:s
initiativ att ge ut skriften "Läroplansdeball" kan vara en väg. Genom
det här föreliggande läroplansförslagel kommer den forlsatta behandlingen av
övergripande läroplansfrågor all kunna ske i läroplanens kommentardel och i
fortbildningen. Del är enligt min mening nödvändigi all kunskap i läroplansplanering
och utvärdering utvecklas på länsnivå, inom skolstyrelser och på skolnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samordningen mellan å ena sidan det centrala
utvärderingsarbetet och del lokala utvärderingsarbetet och å andra sidan
läroplansforskning och utvecklingsarbete är av synneriig vikt för reformens
genomförande. Jag avser att fortsätla beredningen av denna fråga inom
utbildningsdepartementet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.7 Tidpunkt för läroplanens införande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De åtgärder som krävs med anledning av atl en ny läroplun
införs är uv oliku kuruktär. Detta medför utt man måsle överväga om
ikraftträdandet skall ske successivi för skilda årskurser eller vid en lidpunki
för helu grundskolun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ hur i sitt läroplunsförslug diskuterat frågan.
Övergången lill den nuvurunde läroplunen skedde successivt med börjun läsårel
1970/71 i årskursema 1, 4 och 7. Därefier infördes den i årskurserna 2, 5 och
8 läsåret 1971/72 och i årskursema 3. 6 och 9 läsårel 1972/73. SÖ framhåller
alt en sådan lösning var lekniskl möjlig i och med all även de nya limplanerna
faslslog ämnenas limial för varje årskurs. Ell sådani successivi genomförande
lösle också problem i ansluining lill nödvändig kompleiieringsulbild-ning av
vissa lärarkaiegorier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ hävdar att den limplanekonslrukiion, som ligger i del
nu framlagda förslagei med angivande av limtalen för ämnena siadievis och inle
fördelade på varje årskurs för sig, lämpar sig väl för all införa läroplunen
vid summa lidpunki i alla årskurserna. SÖ anger även andra skäl. Planeringen,
fördelningen av resurserna och utvärderingen underlättas avsevärt om läroplanen
kan tillämpas över alla årskurser samtidigt. SÖ framhåller all detta gäller i
första hand förstärkningsresursen som vid ell successivi genomförande skulle
bli mindre rörlig under övergångsliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar SÖ:s uppfattning. En ny läroplan bör införas i
alla årskurserna samiidigi. Vissa övergångsbesiämmelser kommer atl erfordras
bl.a. för ämnena leknik och musik. Elever som påbörjat kurser i lillvalsämnena
leknik, konst och ekonomi skall ha möjlighel fortsälla sina siudier. Beträffande
ulökning av försiärkningsresursen och av antalet veckotimmar i basresursen för
högstadiet harjag lämnat förslag i avsnitt 9.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår atl läroplanen skall träda i kraft två år
efter ell riksdagsbeslul. Erfarenhelen har visal atl man som regel anslagit
för kort tid mellan riksdagsbeslut och genomförande. En ny läroplan bör
föreligga färdig minst ett år före ikraftträdandet. Omfattande omarbetning
måste göras av de framlagda förslagen till kursplaner. Med tanke på såväl
delta, som behovet av att man i skilda kommuner och skolor i förväg har
diskuterat arbetsplaner, temasiudier och lillvalsämnen behövs enligt min
mening en längre förberedelsetid än två år. Jag föreslår därför atl läroplanen
träder i kraft läsårel 1982/83.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag
till lag om ändring i skollagen (1962:319),</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:32.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. godkänna atl läroplanen för grundskolan får i sina
huvuddrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den uiformning och del innehåll somjag har förordal,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. godkänna all den nya läroplanen införs läsårel 1982/83
med bör-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jun i sumlligu årskurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. godkänna vud jag har förordal om hemuppgifter för
elever i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grundskolan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna vad
jag har förordat om läromedel i grundskolan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna vad
jag har förordal om betyg i grundskolan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna vad
jag föreslagit om vissa slutbetyg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna vad
jug i övrigt hur förordat om bedömning uv elever i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grundskolun,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9. godkännu vud jug har förordul om ändrude riktlinjer för
behörig-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hel lill inlagning på vissa linjer i gymnasieskolan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10. godkänna vud jag hur förordut om intagning uv
elever i gymna-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sieskolan och om intagningsnämndens sammansäitning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11. godkänna vud jag hur förordat om
skolslyrelsernas övergripan-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de uppföljningsansvar för ungdomar som inle har fylll 18
år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12. godkänna de grunder för statsbidrag till
grundskolan somjag har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13. bemyndiga regeringen alt i övrigi vidta de
övergångsåtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som behövs i anledning av införandet uv läroplanen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14. godkänna vad jag hur förordul om lokul
genomföranderesurs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utvärdering samt om verksamheten i övrigt i grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluler sig lill föredrugandens övervägunden
och besluiar all genom proposiiion föreslå riksdugen ull anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:54.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga I</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sammarifattning av skolöverstyrelsens förslag till förändring
av grundskolans läroplan.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sommaren 1976 - när riksdagen falial beslul på grundval av
proposilionen om skolans inre arbele (prop. 1975/76: 39) - fick SÖ regeringens
uppdrag och direkliv alt göra dels en översyn av grundskolans läroplan, dels
en översyn av den praktiska arbetslivsorienleringen i gmndskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet har bedrivits också med ledning av de riktlinjer
för SÖ:s arbele med grundskolans fortsatia utveckling, vilka SÖ:s styrelse
fastställde i mars 1976. SÖ överlämnade sina förslag i april 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 översynsarbetet har SÖ haft nära kontakt med förelrädare
för ett stort antal organisaiioner. Tre externa grupper har vurit knutna till
läroplunsöversynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I intressentgruppen har ingåll förelrädare för Svensku
kommunförbundet, SAF, LO, TCO, SACO/SR, SECO, Elevförbundet, Riksförbundet Hem
och Skolu saml för Lärarnas riksförbund, Skolledarförbundel, Svenska
facklärurförbundei och Sveriges lärarförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I pariameniarikergruppen - som bildals i enlighet med
riksdagens beslul om skolans inre urbeie - har ingåll förelrädare förde fem
riksdagspartierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samrådsgruppen har besiålt av förbundsordförandena (eller
ersällare) i Lärarnas riksförbund, Skolledarförbundel, Svenska
facklärarförbundei och Sveriges lärarförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ:s pedagogiska nämnd har forllöpande följl arbelet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver del all Svenska kommunförbundei varil representerat
i iniressenlgruppen, har en arbelsgrupp med förelrädare för kommunförbundet och
SÖ huft lill uppgifi ull uireda de kommunalekonomiska konsekvenserna av
läroplansförslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl äsladkomma slörsla möjliga öppenhei i arbelet hur
SÖ. såsom en speciulutgåvu uv tidskriften Pedugogisku meddelunden, utgivit en
skrifi kullad Läroplansdeball. Från senhösten 1976 lill våren 1978 har den utkommit
med sju nummer och spritts bl.a. lill alla reklorsområden för grundskolun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ påpekur alt översynen av läroplanen endust är en del i
urbelet med all förbättra skolan. Den viktigaste delen är del fortlöpande
lokala uivecklingsarbeiei i skolornu. Om läroplanens roll i dellu summunhung
säger SÖ:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"En läroplun ulgör en uv förulsällningurnu för ull
åsludkommu en gynn-sum uiveckling i skolorna. Den ulgör dock på iniei säll en
garanii för en sådun utveckling. Därtill krävs även undru förulsäiiningur
såsom ökud kunskup hos dem som arbelur i skolun om mål och medel i skolans
verksamhei. beredskap all medverka i en lokal diskussion om lolkning och
föränd-ringsinrikining alli efter den egna skoluns behov och - inle minsl -
prakliska möjligheter ull åstadkomma förändring. Skolarbelel påverkas också
alltmer av samhullet uianför skolan - pä vilkel sätl och med vilku effekter hör
också till den lokalu debulten om den egnu skoluns utveckling. Läroplunens
roll bör därför, belrukiud i dettu perspekliv, varu ull unge de rumur inom
vilka successiva förbällringur kan kommu lill siånd."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 sitt förslug hur SÖ ulgäll ifrån ull - efter behundling
i erforderligu delar av riksdagen - regeringen skall faslsiälla i slort sett
summu delur av läroplanen som vid 1969 års reform, dvs. avsnitten om mål och
riktlinjer, om timplaner med lillhörande bestämmelser saml kursplaner för varje
ämne eller grupp uv ämnen. SÖ förutsätier ull bl.a. tillvalssystemet delvis
blir reglerat av regeringen i skolförordningen (jfr även 25 § skollagen). I
övrigt räknar SÖ med att få bemyndigande all faslsiälla återstående delar av
det som skall utgöra läroplunen förgriindsdkolun. 1 del följunde summunfatias
de olika delama uv SÖ:s förslagsskrivelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Egentliga förslagsavsnili är avsnitten om innehållet i
skolarbelel, dvs. om kursplaner (4). lillvulssystemel, inklusive
ullernalivkursfrågor (8) saml grundskoluns uiformning - skoldag - limplan (9).
Förslag finns också i avsniliei om skolan och arbelslivel (7), där SÖ redovisar
resullalei av regeringen särskilda uppdrag 1976-06-23 om praklisk
arbelslivsorieniering i grundskolun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härulöver innefuliur skrivelsen uvsnili som ger en aniydan
om basen för ulformningen av sådunu delur uv läroplanen, som SÖ beräknar få
bemyndigande atl faslsiälla. Avsniii av nu nämnd ari behandlar några
principiella ulgångspunkier för översynsarbelel (2). hem - skola - samhälle
(3), arbeissäiiel i skolan (5), skolans stödjande arbele (6) samt planering - resursanvändning
- utvärdering (10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom konsekvensavsniil kan i huvudsuk belecknus uvsnilien
om lärur-behov (II), vissu personulkonsekvenser (12), fortbildning (13).
lokaler och läromedel (14). kostnader (15) och genomförande (16).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Några principiella utgångspunkter för översynsarbetet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspimklerna för förslaget hur varil all siärku
skolans samhälls-och verkligheisförankring, alt främja inriktningen för
jämlikhei och att utveckla det lokulu ansvarstagandet lör skolan. Kontakten
mellan skolan och dess olika iniressenler i sumhällel i slorl kun bli bättre.
Skoluns mål och medel bör vara en fråga inte bara för lärare, elever, föräldrar
och utbildningspolitiker utan i ökande grad också för orgunisalioner.
institiitio-ner och arbetsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sumverkun skolu-samhälle innebär ull mun öppnar skolun för
urbels-och föreningslivels företrädure.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kravet på all skolarbelel skall varu verklighelsunknulel
betyder ull man bör tu hänsyn lill den speciella verklighet som varje burn
lever i och har uivecklais i. Bamens erfarenheler och väideringui, derus säll
all tala. länku och bete sig är olika redun när dc börjur skolun. De behöver
lösa eller beurbeiu egnu problem och söku svur på egna frägor. Skoluns arbele
bör vara verklighetsanknuiet även i den meningen all del utgår från elevernas
erfarenheter UV sig självu och de problem de möler. Dellu behöver inle innebäru
all niun uvvisur den iruditionella ämnesuppbyggnuden med systemaliski ordnade
begrepp, som anger umnesstnikuiren. Det gällei' ull finnu den uvvägning som
ger elevema lillfälle au i arbelel med för dem angelugnu fiågor lillägnu sig
de begrepp, kunskaper, färdigheier och värderingur som de behöver för forlsull
självsiändigi kunskupssökunde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dennu syn på urbelei i skolan medför ell klarl behov av
samverkan mellun olika ämnen och mellan lurure med oliku sukkiinskuper. För
uit slödju en utveckling mol ell i högre grad vciklighelsförunkral urbeie bör
orienleringsämnena få gemensummu mål och huvudmomenl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vetskapen om att man kan påverka sin omgivning och sina
villkor är av slörsla betydelse för en människas självförtroende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om skolan detaljerat färdigställer miljö, sloff och
arbetssituationer riskerar barn och ungdomar atl passiviseras. En sådan
passivisering måste motverkas genom att elevema själva får la del i ansvaret
för atl förkovra sina kunskaper och färdigheter. Detta räcker dock inte. De
måste också undan för undan ta ansvar i gruppen, klassen, skolan. De lär sig då
all samarbete och samspel inte kan försiggå utan ömsesidig påverkan. De
gmnd-lägger handlingsmönster och värderingar som underiältar för dem och gör
det tillåtet atl ifrågasätta och motarbeta livsvillkor, som riskerar att
passi-visera människor. Det här betyder atl varje ung människa bör las lill
vara som en tillgäng - och känna sig betydelsefull jusl därför - förde andra i
skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolreformerna har syftat lill ökad jämlikhet i och genom
ulbildningen, dels mellan olika grupper i samhällel, dels mellan kvinnor och
män. Genom 1967 års översyn av läroplanen för grundskolan (Lgr 69) kom principen
om en sammanhållen skola närmare sitt förverkligande. Den var ett led i slrävan
att i ulbildningen skapa en för alla elever gemensam referensram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undersökningar visar emellerlid atl de elever som sociall
setl har en stark ställning utnyttjar utbildningsmöjligheterna bälire än andra
elever. De visar också att skolan inle lyckats anpassa sitl arbete lill alla
elevers behov och förulsältningar. Det är därför en angelägen jämlikhetsfråga
alt i den fortsatta utvecklingen av skolan särskilt uppmärksamma och stödja de
elever som har sämre förutsättningar så alt de kan få ökal ulbyle av sin
skoliid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ärockså känl atl studievägsvalet liksom yrkesvalet i
hög grad slyrs av traditionellt könsrollstänkande. Förhållandel är grundligt
belyst i SÖ:s könsrollsprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man måste vara medveien om atl skolan återspeglar
förhållanden inom samhällel i slorl. Man kan här tala om två mål för skolan,
dels atl vara verklighetstrogen och i denna mening samhällsanpassad, dels all
vara sam-hällsulvecklande. Skolan skall medverka lill all uijämna skillnaderna
i värderingar av olika yrken och alt ge respekt för alla yrkesutövare.
Samlidigt får skolan inte underlåta att informera om de stora skillnader som
allljäml existerar mellan olika yrken beiräffande lön, arbeisförhållandcn,
arbeismiljö och inflylande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 förslaget betonas också alt skolan måsle ha beredskap
och resurser för all kompensera dem som i något avseende behöver särskilt slöd.
Särskili vikligl är del all alla elever ulvecklar sina kommunikalionsfärdigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av de allra vikiigasie uppgifierna för skolan mäsle
vara att ge eleverna uttrycksmedel och självkänsla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De invandrade familjerna är en grupp som ofta behöver
specielll stöd. Många lever isolerade och i den svåra situation som det innebär
all befinna sig i två kulturer. För alt förverkliga de mål om jämlikhet,
valfrihet och samverkan, som slällls upp för invandrarpoliliken. fordrus sloru
insulser av skolan. Särskildu resurser och ålgärder behövs också för
handikappade elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En decentralisering av ansvar och besluisfunkiioner inom
skolväscndel bör kunnu öka förutsällningurna för måluppfyllelse. Möjlighelernu
all anpassa skolverksamheien lill eleverna blir större. Personalen, elevernas
och föräldrarnas engagemang för arbeiei i skolan bör kunna öku och skoluns
verksumhei därigenom successivi förbättras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De beslul som fuituls om ell nyu slulsbidragssysiem
innebären ökud lokul frihel all besluta om fördelning och unvändning uv
resurser. Riksdugens beslut om en samlad skoldag ger kommunerna ell siörre
unsvur för elevemu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ:s läroplunsförslug ur ell utiryck för summu
decenlruliseringssirä-vunden. Både timplun och kurspluner föreslås ge vidgude
rumur för undervisningens orgunisulion och innehåll. Timplunen unger tid per
ämne och Sludium och ger däruiöver vissa jämkningsmöjligheter mellan stadierna.
Kursplanernu unger huvudmomenl för hela grundskoliiden och inle som lidigure
för enskildu siudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En likvärdig ulbildningssiundurd kun enligt SÖ:s
uppfuilning uppnås genom alt man cenirult fusisläller rumur för skolurbelel
inom vilku ett beiydunde ulrymme för lokulu iniliutiv och beslul lämnus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frägor om hur problem skall las upp och lösas kommer atl
avgöras på den nivå där närhelen lill problemen ger förulsällningurnu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För ull nå uvseli syfte räcker del inle med all man
förändrar regler och nivå för beslul. Del behövs däruiöver en lokal ulvärdering
och uppföljning som också omfattar fortbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Hem — skola — samhälle</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsummuns med hemmen hur skolun unsvar för burnens
utveckling. 1 hemmel grundläggs lidigi burnens utlityder. Undervisningen och
skolmiljön påverkur elevernas utveckling. Omkring skoldugen skull representunter
för skolun och sumhällel ulunför denna slimulera elevens uiveckling lill en
aktiv samhällsmedlem - en människa som slår vukl om demokraiiska värden och som
vill förbättra samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvarei för den förslu konlukten mellun hemmet och skolun
ligger på skolun. Skolun hur skyldighet ull forllöpunde informeru hemmen om
skolurbetets utformning sumt om utbildningsvägur. Föräldrurnus iniresse bör
vura en grund för sumurbeiei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sumlligu föräldrur skull erbjudas enskilda samlal
lillsammans med sitt burn och berördu lärure.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Klussmötet som kontukiform bör ulvecklus. Elevernus
engugemang i klassmöten bör också uppmuntras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldrurnus kunnighel och yrkeserrurenhet bör lus
tillvuru såväl i undervisning som i övrig verksumhei inom skoldugen. Härigenom
lär föräldrurnu kännu skolun sumiidigi som generaiionsmotsäitningar kan
överbryggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldrarnu kun ocksä medverku i ulvärderingen av
skolarbelel och bidru lill ull ulveckla dellu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom sumverkun mellan skolan, hemmen och sumhällel i
övrigi skupus föriilsäliningur för uti lösu även sådanu problem som har sitt
ursprung i familjen och samhällel ulunför skolun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skoluns personul får oftu konlukl med fumiljer i
problemsituationer. Skolans personal kan självu bidru med vissl slöd och genom
atl förmedla konlakler med andra slödjande samhällsorgan, t. ex. psykiska bama-
och ungdomsvården (PBU) och de socialu servicecentralerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De orgun skolan skull samverku med bör ges lillfälle alt
medverka då skolarbelel planläggs och då resullalen av samarbelel granskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personer med erfarenhel av arbels- och föreningsliv bör få
tillfälle att medverka under skoldagen. Lärarna och skolan har huvudansvaret
för atl kontroversiella frågor ges en allsidig belysning i de fall sådana
frågor aklualiseras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sludiebesök bör ulgöru en reguljär föreleelse i skolans
verksamhet. Företrädure för oliku samhällsorgan, politiska purtier och
föreningar saml för arbelslivel stimulerar till ökul sumhullsengagemung och bör
förekommu i undervisningen. SSA-iåden har härvid en viktig funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolan spelaren vikiig roll i arbetel med all förverkliga
de mål slaismakierna fuslslälll för samhällets kullurpoliiiska insulser.
Tidiga erfarenheler UV olika kullurukliviieier slimulerur burnens iniresse för
ull i fortsättningen delta i kullurukliviieier. Della har varil en
uigångspunki för urbelet med kursplunernu. TV, tidningur, böcker, filmer,
konserter, teulerföresläll-ninguroeh utställningar kan vara betydelsefulla
inslug i skolarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn från skilda miljöer måste i skolan fä slöd alt
ulveckla sill egel kulturella mönster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolarbetet bör bidra lill ull skupa medvetenhet om de
krafter och värderingar som ligger bakom del kommersiella kullurulbiidet saml
visa pä alternativ och utveckla beredskup företi självsiändigi val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Innehållet i skolans arbete. Kursplanerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållei i kursplunerna får genom översynen en siarkure
verklighels-anknyining. 1 kursplanerna ges ulrymme för innehåll som hur
unknyining tiil elevemas situation, liJI deras upplevda behov och problem och
til) derus aktuella erfarenheler och kunskuper. Elevernu kommer från sociall,
kullurelll och ekonomiskt olika grupper i samhällel. Kravet på allsidighet
innebär alt olika elevers eller elevgruppers erfurenheier och livsvillkor får
ge underlag för urbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verklighelsunknyiningen innebär vidare uu kursplunernu får
en klurure inrikining på siudier av de sloru sumlevnuds- och
överlevnudsfrågornu såväl i vårt egel samhälle som i världen för övrigt. Av de
nyu kursplanerna framgår alt följunde kunskapsområden inle får försummas i
skolarbetet: arbelslivsfrågor, ekonomiska frågor, familjefrågor,
inlernaiionella frågor, invandrarfrågor, konsumentfrågor, könsrollsfrågor,
miljövårdsfrågor, sexual- och samlevnadsfrågor, irafikundervisning saml
undervisning om alkohol, narkotika och tobak. Studie- och yrkesorienlering
skall, liksom enligi Lgr 69, ingå i ullu ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nalurvelenskapliga och lekniska Inriktningen i skoluns
urbeie försiärks, främsi genom förändringur i oienieringsämnenu och i slöjd.
Ålgärder mol miljöföroreningar, hushållning med naturresurser och allmän naturvärd
behandlas i flera ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom mussmedierna får barn och ungdomar viktiga kunskuper
om mänsklig förhållanden och livsvillkor, om den värld de lever i. Men de ulsalls
också för en i många fall krafiigl snedvriden bild av verkligheien. Den
kommersialiserade barn- och lonårskulturen präglas i hög grud av normer och
värderingar som slår i skarp motsättning till den människosyn som bör utmärka
urbelet i skolan. Massmediesludier får därför ökal utrymme i kursplanerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Både del hisloriska perspektivet och framtidsperspektiv
betonas siarkare än lidigure. Kullururvels belydelse för möjlighelernu ull ta
del av och tu ställning till aktuella företeelser och förhållanden framhävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kursplanerna anges också vikten av utt eleverna lär
känna livsmönster och kulturtraditioner i andra kiillurkrelsar än den egna.
Kännedom om invandramas språkliga och socialu situationer, deras ursprungliga
kullur och orsakema till all de lämnal sina hemländer kan hindra eller mildra
konfrontationer mellan gmpper av människor genom atl lägga grunden för med-9
Riksdagen 1978179. I saml. Nr 180</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mänsklig förståelse i hem och på urbelsplulser.
Invandrurfrägor får därför öku utrymme i kursplanernu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kuispluncmu präglus i frågu om lorm och innehåll av ull
elevernu behöver större utrymme un lidigure föi reflekiion, sumtui och
sumarbele. Elevernu behöver lid för ull reflektera över iukllugelser. prövu
summunhung och hypolcser. finnu orsuker, dru slulsulser och prövu
hundlingsuliernutiv. Konflikter och motsätiningur i synsätt och intressen måste
få kommu upp lill ylan. Eleverna behöver lära sig all ui dd av undras åsikter
och idéer och all sakligi hävda egna iippfullningar även då dessa slår i
molsäiining lill andras. 1 kursplanerna beuktus elevemus utveckling till
självständiga människor som i samarbele med undra kun lu unsvur för hur
förhållunden och siluulioner ulvecklus. Kruvet pä skolan att den skall bidra
lill utveckling uv både självständighet och sumurbelsförmågu uttrycks ulltså i
kursplunernu. All kursplunernu är tydliga i dessu avseenden ur viktigt för elevernus
siluulion nu och i frumiiden. Atl få tu ansvar och kunna påverka arbelel i
skolan slärker elevernas självkänsla och ökar förulsättningurna för ull arbelet
skall bli meningsfulll. Del ger också en viss handlingsberedskap inför
fiumliden. Sirävanden ull decentrulisera i sumhällel och alt öka
med-beslämmandel i yrkeslivel kommer i framliden alt ge den enskilde ökade
rättigheter och skyldigheter alt påverku människors villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållet i de oliku ämnenu hur ulltså setts över med
hänsyn säväl lill förändringslcndenser i samhällel och utvecklingen inom ämnena
som lill resultat av forskning och ulvecklingsurbele. Valel av innehållei hur
gjorls med inrikining på både nuel och frumiiden. Innehållei måste hu betydelse
för elevemus nu, dvs. hu unknyining lill deras liv, livsvillkor och inlressen
under skolåren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men del är naiurliglvis mycket vikligl, all mun i skolun
hjälper elevernu atl vidga fällel för vad som är personligl relevant.
Skolarbelel skall breddu och fördjupa deras erfarenheler och förmåga, men del
skall också väcka deras insikl om all deras liv ingår i och präglas av en
störte samhällelig struktur, och att de flesla sociala, ekonomisku, politiska
och kullurella problem därför också är deras problem, problem som måste
studeras ur både lokala och globala aspekier. En annan vikiig princip för
urvalel av skolans innehåll blir då, alt del skall vuru sumhälleligi relevunl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ förutsätier all mun i enskildu skolor, arbetsenheter,
klasser och grupper fortlöpande säller upp mål för elever och elevgrupper. Del
är där man har eller kan skaffa kunskaper om elevernas sociala verklighel,
deras kunskaperoch kunskapsbehov. Det är i del lokala arbelel elever och lärare
tillsammans kan lägga upp arbetet så all alla elever med skolans hjälp skaffar
sig de kunskaper och färdigheier "som är av belydelse för deras personliga
uiveckling och för derus möjlighel alt påverka och leva i dagens och
morgondagens samhälle och där fungera som yrkesutövare och samhällsmedborgare"
(Lgr 69, s. 12).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt regeringens uppdrag skall SÖ lämna förslug om atl
de huvudmomenl som är bundna lill stadier ersälls med för de tre stadierna
gemensamma huvudmomenl. I den första läroplanen för grundskolan. Lgr 62,
liksom i Timplaner och huvudmomenten i de Uesla fallen uppdelade upp siadier.
För flera ämnen och siadier kompletterades kursplanerna med ett förslag till
årskursindelad disposition av en sludieplan. När kursplanerna för Lgr 69
utarbetades, behöll man uppdelningen i stadier men slopade de årskurs-indelade
studieplansförslagen. Regeringens uppdrag till SÖ leder ytterligare ell Sleg
mol en decentraliserad planering av arbetel i grundskolan genom all
sladiefördelningen tas bort.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna utveckling har gått hand i hand med en fortlöpande
förändring i synen på hur burn ulvecklus och skuffar sig kunskaper. Syflel med
utt slopa stadiefördelningen är atl ge bätire förutsättningar för en lokal
stadieövergripande planeringav undervisningen efter elevers skifiunde
inlressen och behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En för härd låsning lill de stadievis beskrivna
huvudmomenten hur i mångu fall medfört svårigheter vid studieövergångur i
uppbyggundet av kunskaper och färdigheter. Elevernas reella förutsättningar och
behov är vid vurje sludieövergång den viktigaste utgångspunkten för del
forlsuiiu urbelei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudmomenl som är gemensamma för de ire sludiernu blir
med nöd-vundighel mindre deluljerude än de sladiebundna huvudmomenlen i Lgr 69.
Dellu siimulerar en sådan planering all elever med speciellu behov och
inlressen får bältre urbetsmöjligheler. De kan t.ex. urbeiu med momenl som
pussar deras utveckling utan alt hindrus uv ull dessu av tradition hur
behandluts på ell annal stadium. Vidaie kommer samverkan mellan olika ämnen och
stadier att iinderlättus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slopandel uv stadiefördelning kan dock medföra vissu
svårigheter, speciellt i ell övergångsskede. I t. ex. orienteringsämnena kan
olika skolor ai-bela med oliku områden på stadierna. Med ett traditionellt sätt
all planera kan detta innebära svårigheter att organisera studierna för elever
som flyttar. Fördelama som ligger i alt man lokall kan la siörre hänsyn lill
elevers skilda behov lorde dock överväga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del växande samarbelel mellan lärare i olika årskurser och
pä olika stadier lyder också på alt fördelurnu med en slopud sludiefördelning
kommer att utnyttjas. SÖ föreslår därför att huvudmomentens fördelning pä
siudier slopus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frumför alli genom den starkare markeringen av grundsynen
i mål och riktlinjer kommer kursplanerna all innebära ell närmande mellan grundskolan
och förskolan. De nya kursplanerna avses kunna fungera som ett praktiskt
underlag för sumarbetet mellun de två skolformerna. De nya kursplanerna
överenssiämmer vidare med av riksdagen aniagna mål för kulturpolitiken. Delta
torde medföra att de också blir ett prakliskl underlag för samarbetet mellan
skolan och övrigi kulturliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag och kommentarer rörande kursplaner för enskilda
ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del obligaloriska ämnel barnkunskap samt lillvalsämnena
ekonomi oh konst skall enligt SÖ:s förslag inte längre vara självständiga
ämnen. Innehållet i barnkunskap förs lill orienteringsämnena och till ämnel
hemkunskap. Innehållet i ekonomi inarbetas i hemkunskap, orienleringsämnena
(samhällskunskap) och maskinskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mål och
huvudmomenl för konst överensstämmer lill stora delar med olika inslag i ämnena
gymnaslik, musik, slöjd, svenska och teckning. 1 översynen har dessa mol ämnel
konsl svarande inslag förstärkts i olika ämnen. Den viktigaste fömtsältningen
för all alla elever skall fä del av de personlighelsulvecklande erfarenheler
och upplevelser som konsl som lillvalsämne erbjudit ett fåtal är dock en
genomgripande förändring av arbetssätt och relationer i skolan. Se vidare
avsnitt 5, Arbetssätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ett led i arbetel med att öka de leknisk-praktiska
inslagen i undervisningen föreslår SÖ aU teknik blir eU obligalioriskl ämne.
Del förs lill blockel av orienieringsämnen. Vidare försiärks i ämnel slöjd
vissa inslag med motsvarighet i det nuvarande tillvalsämnel leknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De för lågstadiet och mellanstadiet speciella
ämnesbeteckningama hembygdskunskap och naturkunskap försvinner. Innehållet i
dessa ämnen bevaras dock inom samlingsbegreppet orienieringsämnen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undervisning i hemspråk som ämne skall anordnas för elever
som har ett minorileisspråk som hemspråk. SÖ föreslår av dennu anledning all en
allmän kursplan i hemspråk ersäller nuvarande kursplan i finska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Maskinskrivning skull enligi SÖ:s förslug bli ell
obligaioriskl ämne. En kursplan har utarbeials för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag lill mål och rikilinjer för del av SÖ föreslagna
tillvalsämnel kommunikalion har utarbeials.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Engelska jFrunskuITy ska</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 SÖ:s kursplaneförslag belönas all målel för
undervisningen är alt eleverna skull förvärvu en sådun bred språkfärdighet utt
de kan redu sig i olika situationer där de har behov av atl kunnu
engelska/franska /lysku.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dellu mål leder lill utt mun i undervisningen tur upp
sådant sloff och övar sådana färdigheier som har klar anknytning lill de
situationer i vilka eleverna kan förväntas möta språkel eller själva behöver
använda del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inriktningen uv undervisningen bör vuru sädun ull elevemu
upplever engelsku/franska/tyska som ell värdefullt redskap när de vill skuffu
sig kunskaper om omvärlden och när de självu vill meddela sig med människor
från språkområden ulunför vårt egel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undervisningen skall bidru till an förverkligu ell av
skoluns övergripande mål - ull hos elevemu grundlägga iniernaiionell
förslåelse och medvetenhet om inlemationelll medansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gymnaslik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eleverna skall fä utlopp för sill rörelsebehov saml
uppleva rekrealion och gemenskap och siimuleras all utnyuja friliden på ett
rikt sätl. 1 målet för ämnet gymnaslik beionus detla siarkure än lidigare. Bl.
a. undersiryks viklen av att elevema blir medvetna om sina rörelsemöjligheler.
om ansvaret för sin hälsa och om vikten av lek och regelbunden molion.
Ämnesinne-hållei fördelas i ell mindre anial övergripande iniresse- och
funktionsområden än förut. Elever och lärare får på del sättet förbällrade
möjligheler alt planera sin verksamhei och atl ulformu individuellu, ullemalivu
sludie-gångar. Elevemus intressen och behov blir därigenom bälire lillgodosedda.
Tydligare än i Lgr 69 beionus belydelsen uv samarbele mellan elever och lärare,
mellan flickor och pojkar, mellan gynnaslik och andra ämnen saml av skolans
samarbele med orgunisulioner. som har burn- och ung-domsverksamhel på
programmel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemkunskup</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 SÖ:s arbele med jämställdheisträgoma har
hemkunskapsämnel specielll observerais. Ulvecklingsarbete har bedriviis bl. a.
på låg- och mellansladierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förutsäuning för jämställdhet mellan könen är atl ansvurei
för hemur-belei delas lika mellan kvinnor och män. Della ämne innehåller
vardagsnära iräning i jämsiälldhel. Elevemu får (pojkur och flickor
tillsummuns) gemensuml pluneru. fördela och ulföru oliku arbeien som
förekommer i ett hem. Samlevnadsfrågor får ökad pluls genom alt delur av ämnet
ekonomi lörs lill hemkunskup.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från ämnet bamkunskap överförs vidare vissl innehåll lill
hemkunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kursplanen betonas starkare än lidigare de globala
frågorna om väridens resurseroch fördelning av livsmedel, vallen och energi.
Slurkure belöning får även hushållens miljövård med lunke på atl hushållen har
ell stort ansvar för miljön vid såväl användundet uv kemisk-teknisku produkler
som nylljundei uv gemensam när- och friiidsmiljö.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemspråk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligi riksdagens beslul är hemspråk ett ämne i
grundskolun från 1977-07-01. Undervisning skall anordnas förelever som har ett
minoriietsspråk som hemspråk, dvs. såväl invandrarelever som elever tillhörande
andru språkliga minoriteter i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syfiet med hemspråksundervisning för invandrarbarn är
enligt riksdagsbeslutet all vidmaklhålla och utveckla kunskaper i del språk
som barnel använder i sin dagliga miljö. Därigenom främjas barnets
känslomässiga och iniellekluella uiveckling. Barnel ges också möjlighel all
leva sig in i och känna samhörighet med föräldrarnas/vårdnadshavarnas
kullurella bakgmnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syflel med undervisningen är vidare atl eleverna senare
skall kunna ulveckla en ivåspråkighel som gör del möjligl för dem att känna
sig hemma i två kulturer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kursplanen framhävs all undervisningen skall ge eleverna
stöd och uppmuntran för utvecklingen av derus förmåga atl lyssna, förslå, lala,
läsu och skrivu. Målet är att eleverna skall vilja, kunna och våga använda sitl
hemspråk. I kursplanen betonas att undervisningen skall väcka elevernas
intresse och svara mol deras språkliga och utvecklingsmässiga nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Maskinskrivning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Maskinskrivning blir enligi SÖ:s förslag ell nylt ämne. En
kursplan har därför utformats. 1 målel för ämnel anges att eleverna skall lära
sig använda skrivmaskinen som ett skrivredskap likvärdigt med pennan. Arbetet
motsvarar till en del konlorsarbelei i nuvarande tillvalsämnel ekonomi.
Eleverna bör både få skriva ner egna texter direkl på maskin och göra utskrifter
av maskin- och handskrivna förlagor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samverkan med svenska är hell naiurlig för undervisningen
i maskinskrivning, där både rätlsluvning och ordkunskap iränas. Med hjälp av
individuelll valda lexier kan mun i undervisningen i muskinskrivning slärka
elevernas språkkänsla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Au bäde pojkar och flickor lär sig att skriva maskin torde
i någon män bidra lill atl en meru likartad arbetsfördelning mellan män och
kvinnor uppnäs i yrkeslivel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malemaiik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen på räknehjälpmedlens omräde gör det mindre
väsentlig! alt med hög säkerhei kunna ulföra komplicerade beräkningar med hjälp
av logaritmer. Det är vikligare all vela vilkel räknesätt som skall lillämpas
och atl kunna göra en grov uppskallning av resullalei om man inte skall hamna i
de tekniska hjälpmedlens våld. Detla fordrar hög säkerhei vid enkla beräkningar
och förmåga all genom överslagsräkning kontrollera resullalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undersökningar har emellerlid visal all mänga elever inlc
har tillräckliga kunskaper i stora delar av grundskolans nuvarande kurs och alt
de saknar säkerhei i enkla beräkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ anser därför all vissa momenl i kursplanen bör
priorileras hårdare än i Lgr 69. Dessu moment är beräkningur med hjälp uv
huvud- och överslugs-räkning, räkneuppslällningar och lekniska hjälpmedel saml
grundläggande begrepp, egenskaper och samband inom ariimelik, geomeiri och
stalislik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Musik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl kunna intressera och aktivera elever med olika
iniresseinriki-ningar erbjuder kursplanen i musik i Lgr 69 ell riki utbud uv
skifiunde ukiiviieler. Erfurenheier har emellerlid visul att del har varil
svårt atl genomföru musikundervisning på ell för ulla elever meningsfullt
sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För en del elever kun någonting lill synes sä självklurt
som att sjungu en sång vara ett överkruv - en preslation som de trots uppmuntran
och slöd inle klurar av ulan au lidigare ha fåll ulveckla sin musikaliiei genom
andra musikaktiviieler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 den nya kursplanen framhålls därför lydligare än i Lgr
69 atl musikundervisningen skall utgå från elevemas förväntningar och behov
och all varje elev har egnu upplevelser och erfarenheler då del gäller
ljud/lon och rylm/rörelse som undervisningen kan bidra lill alt ulvecklu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orienteringsämnen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 syfte ull siödja en forlsull utveckling mol ett
undersökande och probleminrikiul urbeie med nära anknytning till verkligheten
hur en gemensum kursplan för orienteringsämnena utarbeials. Då
orienteringsämnena tillsammans innefallar siora områden skrivs målen i
förhållandevis generella formuleringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hiiviidmonienieii belyser orienteringsämnenas samband och ämnes-blockels
centrala innehåll. De är i enlighel härmed färre och mer generella än i Lgr 69.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Lgr 69 är sloffels uppdelning i ämnen oliku i oliku
årskurser. På lågsladiei är de flesla orienleringsämnena samlade under
beieckningen hembygdskunskap. Mellansladiels nalurkunskap beslär uv sumlligu
naiurori-enlerunde ämnen. Pä högsiudiel är däremoi gränsdragningarna mellun de
oliku ämnenu klura.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den för sumlligu orienieringsämnen gemensumma kursplanen,
som utur-betats i läroplansöversynen, bör göra det lättare atl i undervisningen
utgå från för eleverna väsentliga frågor som måsle lösas under arbele inom ell
eller flera orienteringsämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 siu förslag lill Kung. Maj:i ungående översyn av
läroplun för grundskolun. november 1967. föreslog SÖ, ull ämnel krislendomskunskap
i limpluner på samiliga siadier bälire skulle inordnas i gruppen
orienieringsämnen. Mäl och huvudmomenl ändrades och omdisponerudes.
Momenlgruppen "Ickekrislna religioner" fick beieckningen "övrigu
religioner" och frum-hävdes på sumlligu siadier. SÖ ville genom dessa och
andra ändringar lillgodose kraven på tunke- och irosfrihel. Ämnel kom dessulom
senure ull kaWas rdigionskimskap. vilkel också föranledde en ändring av 27 § i
skollagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom de i läroplansöversynen föreslagna gemensamma målen
och huvudmomenlen för orienleringsämnena kommer religionskunskap all inordnas
i gruppen orienieringsämnen. DeUa innebär all den befrielsemöjlighet som nu
föreligger för vissa irosbekännare blir svår all lillämpa pä så säll som
föreskrivs i unslulning lill 27 S skollugen. En strikt tillämpning uv dessa
föreskrifter innebär alt ämnel religionskunskap måsle brylus ut ur de samlade
orienteringsämnena. Della gäller både kuisplunen och timplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållet i en samlad undervisning i orienteringsämnena
bestäms utifrån vud som med tillvarutugande av elevernus egna eifarenheler och
slåndpunkier bedöms varu väseniligt för dugens ungu männniskor. I denna
allsidiga uppläggning ligger en slrävan all grundlägga och vidareulveckla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådana egenskaper hos elevema som kan bära upp och
förslärka demokratins principerom tolerans, samverkan och likaberättigande
samt att lära elevema inse belydelsen av goda mellanfolkliga relalioner och
iniernaiionell samverkan. Ett särskiljande av ämnet religionskunskap kan
svårligen ske utan att ovanstående syften blir lidande. Befrielsen av en elev
påverkar hela undervisningsgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av ovanstående föreslår SÖ att
tillämpningsföreskrifterna till 27 § skollagen ändras så, att principen om alla
elevers räu lill en objektiv, allsidig och saklig undervisning i
orienieringsämnen inle bryts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
regeringens uppdrag skall SÖ undersöka möjlighelema all slärka de
naturvetenskapliga ämnenas ställning i grundskolan. Della sker genom atl den
naturvetenskapliga delen av orienteringsämnena betonas i mål och huvudmoment.
Vidare föreslås all ämnel teknik blir obligatoriskt och förs till gruppen
naturorienterande ämnen som då kommer all omfaila biologi, fysik, kemi och
teknik. Därigenom utnyttjas de naturliga beröringspunkler som dessa ämnen har.
Genom all man lillvaralar de möjligheler lill manuellt och tekniskt arbete som
teknikinstitutionerna ger, förstärks den prak-tiskl-experimeniella inrikiningen
i undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delar av barnkunskap samt tillvalsämnet ekonomi förs till
orienleringsämnena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slöjd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SÖ:s förslag skall elevema på högsladiel få
undervisning i både lexlilslöjd och trä- och metallslöjd. Förslaget lill
kursplan hur utarbeials med hänsyn lill della. 1 kursplanen för lillvalsämnel
teknik i Lgr 69 finns vissa inslag som har sin motsvarighet i slöjd. 1
kursplanen för ämnet slöjd försiärks nu denna inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ämnel slöjd har sin lyngdpunkt i praktiskt arbete.
Konsument- och kulturfrågor inom slöjdens områden iniegreras efter elevernas
förutsättningar och önskemål i arbelel. Eleverna skall aktivi della i hela
arbelel, från planering lill genomförande och uppföljning. Dessa lie steg gör
atl eleverna får förståelse för arbetsprocessen och därigenom ökar sin förmåga
all handla självständigt inom slöjdens material- och teknikområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 förslaget lill kursplan framhävs siarkare än i Lgr 69 au
språklräningen skull byggu på ell för elevema meningsfulll innehåll. Elevernas
erfarenheler, deras upplevelser och iakiiugelser av den värld de lever i samt
lilleralur, massmedier och språk utgör grundstommen i innehållet. Tyngdpunklen
i lilleralursiudiernu läggs på skönlilieralur som ger elevemu möjlighel all ta
del av livsmönsier och samhällsuppfallningar i vår egen och undrus
kiillurkrelsar och all skaffa sig ell hisloriskl perspektiv på dagens förhållunden.
Mussmediemas roll i samhällel saml den massiva påverkan de ulövar på barn och
ungdomur moiiverar alt de får ett i förhållande lill Lgr 69 ulökal omfång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den dramaliska verksamheten markeras tydligare än i Lgr
69. Åtgärden har slöd i erfarenheler av bl. a. lillvalsämnet konsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ har för avsikl alt ularbela särskilda anvisningar för
undervisningen i svenska som främmande språk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Teckning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uigängspunkien för arbetet med förslag till kursplan är
grundsynen all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förmågan ull upplevu. unulyseru. värdera och produceru
bilder är en del uv den ullmänna komnumikutionsförmågun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olika former av bildskapande ryms i ämnel.
Ämnesbeieckningcn leckning upplevs mot dennu bukgrund som ulllför snäv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 veienskupligi och luckmässigt språkbruk används ordet
bild för alt be-leckiiu både ivå- och liedimensionellu objekl, vilkel uvspeglus
i. ex. i ordet bildhuggare. Begreppet bild är sedan länge inarbetat bland
facklärare och unvänds i summunsäiiningur som bildlurare, bildundervisning,
bildarbele, bildpedagogik osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslåralt ämnet kullas Bild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Arbetssättet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen i läroplunsöversynen syftar till atl åsiadkomma
en lokall styrd utveckling uv innehåll och urbelssäll i skolan. SÖ vill ge slöd
och slimuluns ål forlsull Ulvecklingsurbele uiun all läsu del lill vissu
meioder. Principiellu beskrivningur uv hur urbelei kan läggas upp har
ularbelals. På de fiesia punkler innebär förslaget ell förtydligande av
principer i Lgr 69. Den pedagogiska grundsyn som ullrycks i Mål och rikilinjer
uttrycks siarkare än lidigare. Förändringarna gäller främsi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ell
undersökande och experimentelll arbele</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verkligheisförankring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>probleminrikining</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>färdighelsuiveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>individualisering
och samarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medinflylande
och medunsvur Läromedlens roll diskulerus också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elevema skall kunna utnyttja urbelsiiden i skolun lill att
utforska sin närmasle omgivning, lära känna sill samhälle och den värld de
möier genom massmediu. Manuelli och lekniskl inriklal arbete skall ges stort
utrymme. Konkreta handlingar ger slöd ål elevernas länkande och är ofta
villkor för förslåelse. Vunligu urbeismeloder skall vara experiment,
obser-valioner, exkursioner, intervjuer, rollspel elc. Eleverna skull också få
undersöka och pröva sina egna och undrus upplevelser, ullilyder och värderingur.
De skull få lid all leflekieru och söka sumbund och summunhang. Efiersom dessu
sätt atl arbeiu kräver lid måste stoftmängden begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det probleminriktade arbetel innebär atl elevema bearbelar
eller löser problem som de själva uppiäcker och formulerar. De skall också få
skolans hjälp all uppläcka och bearbela problem. En ämnesövergripande uppläggning
och samverkan mellan ämnen blir nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lärarna skall själva praktisera ett reflekterande
arbetssätt och på det viset utgöra förebilder för elevernu. Litterära och
dramaliska verk kan hjälpa lill all förslå komplicerade frågor och skapa
inlevelse. Likaså kan elevemas egel gesiallande i olika konslnärliga
uttrycksformer ulveckla inlevelse och förståelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Saklighet och allsidighel skall prägla arbelel. Detta
utesluter inle att elevernas egna problem och deras egna ställningstaganden
får komma till uttryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eleverna representerar i regel själva många olika synsätt.
Ibland måste läraren emellerlid lyfta fram och uppmärksamma vissa
betydelsefulla perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelet bör inriktas på atl frigöra elevernas
initiativförmåga och vilja att</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>söka de kunskuper som gör del möjligt för dem ull kommu
till självständiga slällningsiugunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom i förskolun måsie mun i grundskolun se burneis
juguppfullning, begreppsuppfallning och kommunikaiionsföimägu som vikligu
utgångspunkter för urbetet. Sinnesupplevelser av oliku slag är viktiga lör begreppsbildningen.
Arbele och lek med oliku malerial är värdefullu inslag liksom möjligheler lill
sumlul om oliku upplevelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lärure och eicver bör lillsammans bygga upp arbelsruliner
som ger slöd ål invecktingen av elevernas lärdlgheier på olika områden. Del
guller främst oliku kommunikuiionsfärdigheier: ull lulu och lyssnu. ull läsu,
skriva och räknu. 1 kommunikutionsfärdigheiernu ingår även ull användu undru
ullryckssäll un de verbalu. lill exempel rörelser, ljud och bilder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell undersökande och probleminrikial arbele siimulerar
fanlusin och del logisku länkundel och ger övning ull länku molodiskl dvs.
ordnu iukllugelser, se summunhung och dru slulsulser. Deltu ökur i sin lur
elevens förmågu ull iukilu verkligheien. förslå förhållunden och se
hundlingsmöjligheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 ullmännu ämnen behöver elevemu få öva sin
percepiionsförmåga och ulveckla sin begreppsbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dramuiiski arbele. uiställningsverksumhel och arbele med
väggiidning-ur uivecklur förmågun uti ullrycku sig på oliku säll. inle minsl
språkligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En rud teknisk-pruktisku färdigheter är nödvändiga att hu
för den modernu människan. Sådanu färdigheier skall ingå i undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eleverna bör ocksä få öva sig all planera och genomföra
ell arbele, slälla upp mål, välja hjälpmedel och värdera både resullalei och
arbeisprocessen. Eleverna bör under skolåren få ell ökunde unsvar för
skolarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensum plunering, gemensuml ulförl arbele saml gemensum
produklion skall ge elevema iräning i sumurbele. Della gynnar den socialu och
språkligu utvecklingen som i sin lur är betydelsefull för uivecklingen uv lunke-
och känsloliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Indlvidiuilisering innebär sådana ålgärder som skolan
vidtar för ull ge vurje elev en undervisning som svarar mol och fyller hennes
behov. Den allsidiga utveckling som skolan i samarbete med hemmen skall främja
gäller fysisk och intellektuell förmåga, kunskaper, färdigheter, känsloliv, sociula
attityder och hundlingur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Individualiseringen underlällas av att mun utvecklar
arbetssätt som till-låter atl varje elev arbeiar med uigångspunki i egnu
erfurenheier, förulsäliningar och behov, all man organiserar arbelel i grupper
inom klassens eller arbelsenhelens ram. an försiärkningsresurserna främsi
kommer dem till godo som har särskilda svårigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atl eleverna självu släller frågor och formulerur problem
som de vill arbela med innebär individualisering. Lärarna skall gå elevernu
till mötes med muieriul och handledning. Eleverna bör själva fä känna sig för
innan de avgör på vilken nivå de vill börja. De medverkar i forllöpande
diagnoser och i beslul som rör arbetel, de sätter tillsammans med läraren upp
mål, de deltar i planering och utvärdering. Individualiseringen slöds således
av ökal medinflylande och ökad självständighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elevers intresse för bestämda frågor eller deras önskan
att urbela lillsammans med särskilda kamraler kan leda lill atl de säller ihop
grupper som kommer atl fungera bra och gör arbelel läll. Intresse- och
kamralval är emellertid inle alllid enburl fördelakligl. Ibland kan vissa
elever på grund av till exempel sammu etniska lillhörighei behöva arbeta
lillsammans ulifrån värderingar och inlressen som är beiydelsefulla för deras
idenlitets- och samhörighetskänsla.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Iniresse- och kamralval kun ledu lill ull elever isolerur
sig i könsbundnu giupper eller sumlur medlcmmur från avgrunsude bosladsområden.
Risker finns då för un elevernu binds till vissu könsvoller och ull sitciula
klyftor i samhällel försiärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elevernu bör vänju sig ull sumurbelu med mängu olika
människoi" och med människor som har olika värderingar och livsstil. Även
om det kan vara påfrestande, ulvecklar del samurbelslormåga och självsländighel
samt ger livserfarenheter. Av flera skäl bör således gruppsammansättningar i
en kluss variera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nivågruppering dvs. då elever med samma sludietakl och
färdighelsnivå bildar giupper kun vuru moiiverud för ull ge lilllällc lill
syslematisk inlärning eller speciella momenl. Sådanu grupper tår dock uldrig
görus permu-nenlu. Vid långvurig nivågruppering kan elevgruppernas
referensrumur bli för snuva och isolering mellun elevgrupper på oliku
lärdighelsnivåer kun uppslå. Det språkligu och socialu utbytet mellun elevernu
minskar och dc kan låsas till vissa värderingur, både beträftunde sig självu
och andru.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nivågruppering är lämplig endusi under koriure
arbeisperioder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbele i grupper som är sammansatta av elever med oliku
färdighelsuiveckling hur fleru oftu förbiseddu fördelar. Elever hur god nyllu
uv ull bislå kumruler som behöver derus hjälp. Olika elever kun också siimuleru
vurundru på oliku säll. Sumurbeiei ärgynnsuml för ullu medlemmur i gruppen. Deltu
gäller såväl lunkeförmågu som sociul utveckling och unsvurskänslu. Av summa
skäl kun elever i olika åldrar, dvs. i olika årskurser eller pä oliku siudier
hu stort ulbyle av ull arbeiu lillsummuns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rumen för elevgrupperingurnu är klassen eller arbeisenhelen.
dvs. någru klasser under ledning av en grupp vuxna. Arbeisenhelen kun, liku väl
som grupperingur inom den orguniseras över årskurs- och siadiegränser. Organisalionen
i arbeisenhelen ger möjligheler lill samarbele och överbryggande av
iradiiionella ämnesgränser. Arbelslagsprincipen ger elevernu fler
vuxenkontukter på klusslärurstadiema men kan begränsu dem på högsladiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elevernas utveckling är beroende av ett växelspel mellun
lärare och elever. Lärarna skall ledu arbelel och samtidigt lyfla fram elevernas
idéer. De måsie också slälla sina kunskaper och erfarenheler till förfogande.
Ulbyiel mellan dem som arbetar i skolan gäller även värderingur, känslor, upplevelser
och språk. Allu parter måsle ha mcdinjlyuiiidc. De måsle kunna påverka
vurundru och läiu sig påverkus. Lärarna måste närma sig eleverna pä ell
personligl sålt och visu respekt och iniresse för elevernus känslor och tankar.
Della skall inte innebära all de inle släller kruv på elevernu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 elevernas medansvar ingår all de dellur i pluneringen,
dvs. i vul uv innehåll, läromedel, urbelssäll m.m. De behöver därför känna
lill och lu siällning lill skolans mål och rikilinjer. Ansvar för lokalers
vård, placering och sköisel av arbelsmalerial, uiformning uv regler, plunering
av olika akliviieier är exempel pä sådani som ger övning ull sumurbelu. Mängu
sysslor kan delus mellan vuxna och elever och man bör dä lillsammans enas om
ramarnu för samarbele och medansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom all delta i organiserat samråd tränar sig eleverna
alt samarbeia och alt representera sina kamruter i olika sammanhang. Då man
rådgör med varandra om frågor som är viktiga för klussen fungerar den som klassråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vunna erfarenheter från klassrådet kan användas i
elevrådet. Del är viktigt att elevrådets medlemmar får tillfälle all föra
elevrådets resonemang vidare inom de enskilda klasserna. Skolledare och lärare
har ansvar för all lid anslås för elevrädsverksamhel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elevrådsarbeiel ger eleverna en försia uppfattning om hur
demokratiska processer verkur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elevemas möjlighel ull påverku skull gälla även uianför
skolun. Elevernu kun sluderu den egnu kommunen och engugera sig i akluellu
frågor och opinionsbildning. De kan också bearbela riksomfallande frågor vid
kon-lukt med offentliga organ. Genom alt urbela på detta .sätt får elevernu
lillsammans med andra delta i påverkan uv sin omgivning och sinu villkor.
Genom pruklisku erturenheier fär elevernu kunskuper och självförlroende för Ull
dellu i en ömsesidig demokrulisk påverkansprocess.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den önskade uivecklingen uv urbelssäiien medför förändrade
krav pä läromedlen och derus unvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läromedelsbegreppel innefuliur ullu de olika pedugogisku
hjälpmedel som unvänds i skolarbetet. Lärure och elever bör välju de hjälpmedel
som pussar bäsl i derus urbeie. Mun vill inle definieru ell vissl slugs
produkler som läromedel ulan vidga gränserna lör vad som kan användus i
skolurbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Laborationer. exkursioner, sludiebesök och
samhällskontakler bör bli nuiurligu inslug i arbelel. Samhällets
informationsutbud i olika former skall ocksä ulnylljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolans läromedelssumlingur måsle orguniseras så all de
fungerar väl, dels på elevemus arbelsplals, dels i bibliolek. Behovei av
läromedel för hemspråksundervisningen mäsle särskilt uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller material som lillkommil med syfie atl
påverka, kan risken för ensidighet motverkas genom all man kombinerar olika
slags framställningar. Skolans uppgift är ocksä att ge eleverna möjlighel atl
utan lärarens hjälp kontrollera sakuppgifter och bedöma en framställnings
eventuella lendens. De måsie därför lära sig all ulnyttju bibliolek och unnun
informu-tionsservice.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är väsentligt atl del malerial de arbelur med ger
sinnesinlryck och upplevelser sumi möjlighel all göra upptäckter och dra
slulsaiser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slereolypa arbelsuppgifter bör undvikas. Däremoi kun man
behöva olika slag av handböcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt den individualisering och del samarbele som skolan
efierslrävar skall komma till siånd krävs tillgång på oliku slags läromedel.
Eleverna mäste få välju ulifrån egnu inlressen och förulsäiiningur. De kun
också tillsummans göra material för projektorer och Ijudappuruter, spela in
film osv. Det är önskvärl all verktyg, instrument och apparaier saml
förbrukningsmaterial av olika slag kan slå till elevernus förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid utvärderingen av arbetsresultaten bör man även ta lill
vara erfarenheter av olika läromedel. Därmed kan man få en bedömningsgrund för
fortsaU planering och nya inköp. Eleverna bör både få inflytande över
lärome-delsvalel och ansvar för de läromedel de har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Skolans stödjande arbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om hur skolans särskilda elevvårdsfunktionärer bäsl
skall utnyttjas har deballerals länge. Åsikierna har varil många och vilt
skilda. Någru har sett elevvården som något man använder sig av i akuta
problemsituationer för att fä hjälp och avlaslning i en ohållbar situation.
Det har då också ofta varit fråga om atl "bli av med ett problem".
Andra däremot har uttryckt missnöje med alt enskilda problem lagit alltför
stor del av skolans elevvårdsresurs på bekostnad av breda förebyggande
insaiser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ:s uppfuttning är uU man i den verksamhet, som i dag
kallas elevvård, kan urskilja ivå funklioner: förebyggande elevvård och akut
elevvård. Dessa tvä funklioner bör vidareutvecklas och integreras så ull de
insaiser som görs främjar utvecklingen av hela skolmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den dubblu inriktningen av skolans slödjande arbele bygger
på det synsäll som ullrycks i skollagens första paragraf och i målen för
grundskolan. Där unges ull skolun i sumurbele med hemmen skull främju elevernas
allsidiga uiveckling saml därvid meddelu elevemu kunskuper och färdigheter.
AUl arbele i skolun skall ulltså vara personlighelsulvecklande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elever, lärare och övrig skolpersonal mäsle arbeiu
lillsammans och un-pussur urbelet lill sinu oliku förulsäliningar och behov.
Delta gäller all verksamhei i skolan och är inte minst viktigt när del gäller
skolans stödjande arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsenheten ulgör orgunisulorisk bus för bl.u.
elevvårdsurbeiel och ligger därmed ocksä lill grund för skoluns slödjunde
insulser i vid mening. Del ökade lokula unsvurslagandel i.ex. i frågu om
plunering, resursanvändning och utvärdering bör ge siörre förutsäliningar än
lidigare all medverka lill all oiika behov hos eleven kan tillfredsslällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samspelel mellun elev. lärare och kamrater i skolan aren
förulsäiining för uiveckling. I della samspel är eleven aklivi medverkande och
får inle betraktas som objekl för ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell ensidigi symiomlänkandc måsle undvikas när del gäller
skolsvårigheier och i siällei bör viklen av ull finna orsukernu till problem
betonus. Skolun hur dock begränsude möjligheter ull lösa problem som bottnar i
utanför skolan liggunde orsaker. Här fordras ett förtroendefullt och näru
samarbete med hemmen och med det övrigu sumhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 elevvårdsarbelel deltur föruiom den pedagogiska
personalen förelrädu-re för skolhälsovård och skolpsykologiskl, sludie- och
yrkesvägledunde och skolkuralivi arbele. Dessa personalgruppers funktioner är
lill vissa delar inbördes gemensummu - och även gemensumma med
lärurpersona-lens. SÖ anser alt varje enskild skolu och arbelsenhel själv mäsle
kommu fram lill hur man bäsl uinylljar vurundrus speciulkunskuper och
individua-lilet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För elever med handikapp är strävan atl göra hela derus
skolsiluuiion så lilel uvvikunde från övrigu elevers som möjligt. Genom oliku
extra ålgärder behöver också elevemu få speciell hjälp i skilda avseende.
Della kräver rörlighel i ulformningen uv älgärdernu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De specialpedagogiska insalsema ulformas på olika säll för
alt möta elevemas skildu behov. De kan 1. ex. beslå i oliku former av
speciulundei-visning, särskild undervisning sumt anpassad studiegång. Insalsema
riklas i försia hand till de elever som har särskilt stora behov av slimulans
och slöd. Ofta bör tyngdpunkten ligga på utt siärku elevens självkänslu. Insatserna
kan gälla inlärning och färdighetsträning då förmågan alt behärsku vikligu
färdigheter och kunskuper hänger summun med elevernus självförtroende. 1 det
specialpedagogisku arbetet måste man bygga pä god kännedom om eleven och utgå
från elevens siarka sidor och det som eleven upplever som posilivt i sin
miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den helhetssyn som enligt SÖ:s mening bör prägla skolans
specialpedagogisku insatser innebär ull ulll arbele måsle ske så nära eleven
som möjligl. Men det bör också ske med närhei lill hemmel och kumruiemu i urbeisenheten.
De speciulpedugogiska insulsernu skull därför i den ulsiräckning som är möjlig
och lämplig integreras inom arbeisenhelen. Ibland kan elevens behov bäsl
lillgodoses i särskild undervisningsgrupp. Dellu avgörs i näru sumarbele med
ele\'<-n och huns föräldrar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll, orgunisulion och uppläggning uv
invundrurundervisningen har aklualiserals på allvur först under de senaste
åren. I mars 1978 var ca 89000 elever i grundskolun burn lill invundrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 översynsarbelel rörande invandrarundervisningen har SÖ
utgått från de övergripande målen för den svenska invundrur- och
minoritelspolitiken. Dessu har sammanfattats i begreppen jämlikhet, valfrihet
och samverkan. En huvudprincip är atl alla som bor i Sverige skall behandlas
likvärdigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnen, som genom förskola och skola ofta snabbare växer
in i del svenska samhället än föräldrarna, behöver bl.a. hjälp all lorebygga
och mildra lojaliteiskonflikier som därigenom kan uppslå. Del krävs slöd av
olika slag från förskola, skola och friiidsverksamhei för all bamen skall kunna
klara mötel mellan olika kuliurer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De insaiser som gjorls i förskolan för invandrarbarnen
måsle följas upp i grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all förverkligu målen för invandrar- och
minorilelspoliliken ger skolan hemspråksundervisning och stödundervisning i
svensku.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Skola — arbetsliv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De bedömningar och förslag angående förändringar av
arbetslivsorienteringen i grundskolan som SÖ frumlägger i denna
läroplansrevision ulgår från regeringens uppdrag lill SÖ 1976-06-23 angående
översyn av praktisk arbelslivsorieniering i grundskolan m.m. SÖ har medgivit
försöksverksamhet med ändrud arbelslivsorientering i ett antal kommuner fr. o.
m. läsårel 1977/78.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SÖ:s uppfuilning skull verksamheien vura allsidig.
Eleverna skall bli medvelna om parlsförhållandenu i urbelslivel och om de oliku
synsäll och inlressen som purtemn hur och förelräder. De skull skuffu sig
kunskaper om lagar och avial, om arbeisgivares och arbelslagaies rälligheler
och skyldigheter och om sambanden mellan dessa faktorer. De skall vidare skaffa
sig kunskaper dels om verksamhetsområden, urbelsmiljöer. urbelsuppgifter och
yrken, dels om urbelels belydelse för människan och samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelslivsonenteringen skall liksom skolans övrigu
verksamhei söka motverka sådanu begränsningar i studie- och yrkesvulel, som
beror pä iru-dilioncllt könsroll- och slaluslänkande eller sociul och kullurell
bukgrund. Den skull inriktas mol en social utjämning och jämställdhet mellan
könen i familj, arbetsliv och samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetslivsorienleringen är liksom övrig sludie- och
yrkesorienlering i vid mening cn angelägenhei för alla som är verksamma i
skolan. Den skall i oliku former ingå i skoluns verksumhei frän förslu lill
sislu årskursen och i övergången frän skolu lill arbeisliv. Kunskaper om
arbelslivel kan förvärvas bäde genom pruklisku konlakler med arbelslivel inom
och ulom skolan och genom undervisning i skoluns olika ämnen. Denna kan och bör
berikas genom medverkun av personer som är yrkesverksamma ulunför skolun.
Allu urbelslivskonlukler - också elevens egnu frän ftitid och ferier -bör
lillvuratus i skolurbelel. Även skolans eget arbetsliv och de olika personalgruppernas
uppgifter och siiuaiion bör således uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I årskurs 9 skall sludie- och yrkesorienleringen
iniensifieras, bl.a. genom elevernas direkia konlukier med olika
ulbildningsvägar och nya konlakler med arbelslivel. Derus erfurenheier bör
lillvaraias i undervisningen i olika ämnen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 samband med inlagningen till gymnasieskolan och den
uppsökande sludie- och yrkesorienleringen måsle man lillgodose vissa elevers
särskilda behov uv vägledning inför val av uibildning och av kontakt med
arbetslivet. Dellu kan ske genom en anpassad studiegång; dess mål är all uppnå
en för eleven meningsfull situation och sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår en lidsram för de direkia
arbetslivskontakierna (sludiebesök och längre perioder uv vistelse på
arbelsplulser) om sex till lio veckor för allu elever under derus nio år i
grundskolan. Skolstyrelsen skull närmure beslula om arbeislivskontuktemus
summanlagdu omfallning, längd och förläggning inom stadier och årskurser.
Besluten skall förberedus i del lokalu pluneringsrådel (SSA-rådet). För
enskildu elever bör en utökning av de direkta urbeislivskoniuktemu efter
omsorgsfull bedömning kunnu ske genom individuell unpassning av studiegången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslär vidare att alla elever under högsladiel genom
minsl veckolånga perioder skall skaffa sig erfarenheler från var och en av
följande tre arbetslivssektorer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Teknik och
lillverkning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handel,
kommunikation, service, jord- och skogsbruk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kontor och
förvallning, vård och undervisning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är därvid skolans uppgift all verku för all eleverna
kombinerar valen inom de tre sektorerna pä ell sädanl säll all de ger pojkar
inblick i kvinnodominerade yrken och flickor i mansdominerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiräffande genomförandel föreslår SÖ alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den föreslagna
tidsramen om sex till lio veckor för direkia arbeislivs-kontakier skall gälla
generelli för alla kommuner fr. o. m. del läsår man övergår till atl arbela
efter den reviderade läroplanen för grundskolun,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 kup. 10 §
skolförordningen ändras varvid även behov av övergångsbestämmelser
uppmärksammas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>praklisk
yrkesorienlering ulgår från ämnesuppräkningen i grundskolans timplan, och ull
lidsramen sex lill tio veckor för direkia urbelslivskonlakler inom
arbelslivsorienieringen i årskurserna I -9 infors som anmärkning till
limplanen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>övriga förslag
lill förändringar av arbetslivsorienleringen prövas under den inledda försöksverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Tillval på högstadiet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid den översyn av grundskolans läroplan som gjordes 1967
och som kom all resultera i 1969 års läroplan slrävade man efter all komma lill
rälla med de problem som berodde pä all högsladiel var spliliral på många siudievägar.
Lösningen blev</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utt utrymmei för lillval på högsladiel minskades, att
lillvalsallernaliven begränsades till fem ämnen, att lillvalsämnena gavs
formelll lika behörigheisvärde för lilliräde lill gym-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nasiesladiel och atl linjedelningen i årskurs 9 slopades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Ibreliggandc läroplansöversyn hur SÖ stått bl. a. inför
frågun om översynsarbelel skull innebäru yllerligure ell steg mot det
summunhållna högsiudiel i den meningen alt utrymmet för lillval begränsus i
förhållunde lill Lgr 69 och all anialei lillvalsallernaiiv minskus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EU besläml kruv på del nyu lillvalssyslemel är allljäml
atl grundskoluns elever inle får skiklus så all skilda elevgrupper får oliku
möjligheler lill siu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dier, yrkesutbildning och arbete efter gmndskolan. I detta
perspektiv vore det mest konsekvent att införa ett helt sammanhållet
högstadium.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Direkliven för översynsarbelel medger emellerlid inle att
SÖ nu lägger fram ell sädanl förslag. Därför måste frågan om vilket utrymme
tillvalet skall få på högstadiets limplan avgöras från tvä bedömningsgrunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försl och främst får lillvalel inte ta siörre ulrymme i
anspråk än atl den övriga delen av timplanen, som är obligatorisk för alla
elever, blir tillräcklig för alt ge samtliga elever en likvärdig kompetens och
behörighel lill gymnasiala studier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För del andra bör tillvalets omfattning bestämmas utifrån
en bedömning av vilka möjligheler som slår till buds för elevema atl redan inom
de obligaloriska ämnena få välja arbelsformer, arbelssäil. sloff och
läromedel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En princip
som varil avgörande för ulformningen av grundskolan är principen om det fria
valel. Den innebär all elevema som ell led i sin personliga utveckling lär sig
all välja, la följderna av sina val och träffa nya val med ledning av sina
erfarenheler, anlag och intressen. Principen om del fria valel skali lillämpas
frän skolans försia årskurs till den sisla. Den bör gälla i det dagliga
skolarbelel genom atl elevema får lillfälle alt inom givna ramar välja stoff,
arbetssätt och läromedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alt låta elevema välja efter sina intressen bör dock inle
alllid och reservalionslösi ses som del mesi eftersträvansvärda i skolarbetet.
Inlressen är varken medfödda eller konstania. Intressen skapas i regel genom
påverkan i någon form. Man kan inle vara intresserad av ell område som man
aldrig fån bekanta sig med. Både samhällel uianför skolan och skolan själv kan
påverka skolans inlressen. Uianför skolan finns ell slort, lättillgängligt
kommersielll ulbud som kan vara så ensidigi, och ibland också ha sådana inslag
UV människoföruki och våld, ull skolun aktivi och kraftfullt måsle ge elevema
motbilder. Vissa intressen som är präglade av en känslomässigt, socialt och
kullurelll lorfiig miljö skall ifrågasällas och kompenseras inom skolan. Av
dessa skäl måsle de inlresseslyrda valen inom skolan balanseras av en ambition
atl också utveckla och vidga elevemas intresseområden i en riktning som
överenssiämmer med målen för skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår all elevernas val av tillvalsämnen begränsas
till ett val mellan sinsemellan likvärdiga altemativ inom v; gemensam språklig
sektor.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motivet för all koncenirera valmöjlighelema lill en sådan
seklor ligger i hiuillsvarande erfarenheler av grundskolan. Dessa visar klarl
på behovei för alla elever all ulveckla sin språkliga förmåga. Undervisningen
inom de obliguloriska ämnenas ram har hiuills inle i lillräcklig ulsiräckning
kunnai möla alla elevers behov av ull lu till vura och utveckla sina inneboende
förutsättningar för språklig utveckling. SÖ:s översynsarbete har därför tagil
sikle på ull genom en förändrad lillvalskonsiruktion öka möjligheterna till
språklig utveckling för alla elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I denna sektor ingår franska och lyska. Med hänsyn lill
all invandrare hur speciella behov av övning i sill hemspråk finns della med
som uliernutiv. Möjlighelema all läsa hemspråk enligi nu gällunde besiämmelser
bör dock finnus kvar. Invundrude ungdomar, som vill sluderu sill hemspråk på
högsiudiel, kun alllså med SÖ:s förslag få ivå möjligheler häriill, antingen
genom ull välja del som lillvalsämne eller genom atl läsa del enligt skolförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det mesi cenlrulu i SÖ:s förslug är emellertid ull med ell
fjärde ultemu-liv, som preliminärt benämns "kommunikalion" söka
bemöla olika behov av språkutveckling hos elevema. Della kan ske genom atl de i
mindre grupper får ökad lid alt ulveckla sin förmåga till kontakt med andra
männi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skor med hjälp av ell brett regisier av uttrycksmedel.
Träningen i all själv uitrycka upplevelser, idéer och åsikter med hjälp av
olika uttrycksmedel såsom ord, bild, rörelse och musik bör ske inom vurierude
sukomiäden och i oliku former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelel i lillvulsämnel "kommunikulion" skull
främja elevernas sociulu och språkliga utveckling. Elevema skall vänja sig vid
att aktivi använda språket i oliku sociala sammanhang, så all deras språkligu
förmågu frigörs och utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En föruisättning för atl sludiernu i lillvulsämnel
"kommunikulion" verksaml skall bidra lill elevernas språkligu
utveckling är ull arbelel fortlöpande ger dem nyu erfarenheler, som hjälper
dem alt bätire förslå och handskas med omvärlden och sin egen siiuaiion.
Innehållet i studierna måsle både vara och upplevas som angeläget för eleverna.
En annan förutsäuning är all arbetssältel ger eleverna lillräcklig lid lill
handling, reflektion och egel skapande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lärarna hur unsvur för ull urbelet läggs upp sä ull
elevernu helu liden ulvecklar sin förmåga all samlalu, ull urgumenieru och
lösu problem, ull ge ullryck åt sinu känslor och sin vilju och all la del av
andras ärgumenl och känslo- och viljeullryck. Del är viktigt ull elevemu i
samråd med lärarna får välja lemu eller problem ull urbeiu med för korlare
eller längre lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår alltså ull lillvulssystemel begränsus lill
allemuliven frunska, lyska, hemspråk och "kommunikalion".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulrymmei för tillval minskar därmed jämfört med Lgr 69.
När man bedömer vilken tid som erfordras för studier i franska eller lyska bör
man se problemel i ell perspekliv av livslängl lärunde. Mun kun inte begränsa
sig till att se pä ungdomsskolans möjligheter härvidlag - än mindre lill enbart
grundskolans. Vuxenulbildningens expansion har under den senaste tioårsperioden
varil omfaUande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligi SÖ:s mening bör alllså de nuvarande ämnena ekonomi,
konst och leknik utgå som lillvalsaliernativ. Innehållet i dessa ämnen bör komma
alla elever till godo. SÖ kompletterar därför förslagen till kursplaner för
vissa obligaloriska ämnen med väsentliga delar av innehållet i ekonomi, konsl
och leknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt prop. 1977/78: 85 om ell nylt siaisbidragssyslem
fördel allmänna skolväsendel ingår i basresursen för årskursernu 7, 8 och 9
fyra lärurvec-kolimmur per kluss för att ge erforderlig resursökning för
gruppindelning i allernalivkursämnen och lillvalsämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ:s förslag lill nylt lillvalssystem innebär visserligen
färre valalternativ för eleverna än vad nuvarande lillvalssyslem gör, men del
språkligi-kom-munikativa alternativet rymmer i sig flera olika möjligheler till
uppläggning av undervisningen. Del är rimligi all räkna med att arbete i mindre
grupper i della allernaiiv blir relalivi vunligt. Del får till följd atl
resurser måste ställas lill skolomas förfogande så alt flera grupper med
"kommunikalion" kan anordnas i varje årskurs. Kostnadema för
hemspråksundervisning som lillval skall enligt SÖ:s uppfattning rymmas inom de
särskilda resurser som disponeras för hemspråksundervisning. Därvid måste en
avvägning ske mol behoven av hemspråksundervisning på övriga stadier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av erfarenheter av elevernas nuvarande val av
tillvalsämne räknar SÖ med all grupper i "kommunikation" och
franska/tyska kommer att anordnas vid alla högstadier. Någon regel om att
grupp skall anordnas vid visst elevanlal föreslås därför inte från SÖ:s sida.
Om inle särskilda skäl föreligger bör undervisning i dessa lillvalsämnen
anordnas vid alla skolor i enlighel med elevers och föräldrars val.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någoi av del vikiigasie som nu händer med skolverksamheten
i Iandel är decenlraliseringen uv unsvur och beslul. Dessu förändringur bör
sällu sin prägel även pä ulformningen av lillvulssysiemcl. Däriör hur SÖ
slrävui eller ell lillvulssyslem som ger en vissl ulrymme för beslul på lokul
nivå när del gäller ;itl näimurc ulformu innehållei i lillvulel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En dellrågu inom översynsurbelel har gälll om
alieinuiivkursemu. som inlördes med 1962 års läroplan i Iranska, lysku,
engelska och mulemalik på högsladiel. skall bibehållas eller inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framhålls i proposiiion 1975/76: 39 består
skillnaderna mellun kurs-allernalivcn fiämst i vulel uv lärostoff, grudcn uv
konkretion och inlärningslid. Efiersom läroplanen föruisäiier ull de enskildu
eleverna alltid skull hu en undervisning lillrällulugd efier sinu
förulsäiiningur kun del ifrågusällus om del finns någru pedugogisku skäl lill
ull fördelu elevernu på ul-lernulivu kurser. 1 samma proposition anförs vidaie:
'Inom ramen lorden sammunhållnu klussen i kombinuiion med de oliku möjligheler
lill gruppundervisning och undru särskildu åtgärder som bör varu möjligu ull
vidtu i ell syslem med friure resursunvändning, kun en långtgående
individualisering åstudkommus."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ unser ull skoluns differentierings- och
individuuliseringsproblem hell bör göras till en inre-pedagogisk fråga och inie
förbli en frågu av udminislruiiv orgunisulorisk url. De uliernuiivu kursernu
bör därför avskaffas. Fördelurnu med ullernalivkurser ligger främsi i atl de
som regel ger ökad lärurtäihel i berörda ämnen. Derus svughel ligger i uti mun
inle heller med ullmän och särskild kurs kun lillgodose dc vurierunde behoven
av individualisering i dessa ämnen och all de däribr är en ulllför stel form
uv resurstilldelning. Dessutom är även vulen uv allernutivkurs oftu sociull
belingu-de. Av elever med liku godu förutsutlningur i muiemulik och främmande
språk lenderar elever från lägre socialgrupper all välju del lällare alternutivei
medun derus sociull mer gynnade kamraler väljer del svårure.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligi SÖ:s mening är frågun om aliernaiivkursemu uv
skolpoliiisk nalur. Inför ell slällningslagande kun mun naluriigivis inle
bortse från del molslånd mol eu omedelbart avskaffande av aliernaiivkursema som
finns hos berörda lärargrupper. Delta molslånd har rapporterats från Lärarnas
Riksförbund och Sveriges Läruiiörbund och del avspeglas också i skrivelser som
inkommii lill SÖ med uniedning av urliklar i frågan införda i Läroplansdeball.
Del finns i huvudsuk ivå skäl till dellu motstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ena skälet torde vara en oro för all inle i
lillräcklig mån få del av försiärkningsresursen för undervisningen i de
nuvarande aliernalivkurs-ämnenu, när resurser för gruppuppdelning inle längre
genom centrult meddelade besiämmelser skulle bli speciuldeslinerude till ämnel
i frägu. Dessa farhägor delar inte SÖ och unser inte ull de kan lillmäius
uvgörunde belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del andra skälet gäller konsekvenserna av de principiella
uttalandena mot nivågruppering i proposilionen och utskottsbetänkandel om
skolans inre arbete. Allcmulivkurserna har ju i slorl sen inneburil en
leguliserad nivågruppering i de fyra ämnen som hur ullernulivkurser. Men
ansvurei för elcvemus gruppering hur inle åvilul skolan ulan grupperingen har vuril
en följd av föräldrurnus vul uv ulternalivkurs för eleven kombinerad med vissu
regler i skolförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell avskuffande uv ullernulivkurser medför all del blir
skolan som får överlä ansvurei för hur eleverna grupperus vid undervisningen i
de ukluellu ämnena och därvid - här liksom i övriga sammanhung - hur atl
iaktta generellu föreskrifter och unvisningur i fråga om nivågruppering. Likaså
10 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 180</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>måste man Iokull - i skolstyrelsen, rektorsområdet, den
enskildu skolun och urbeisenheten - tu unsvarel för ull försiärkningsresurserna
sälls in där de bäsl behövs, vilkel - ulöver de första siegen all lokuliscru
resursernu bl. u. lill skolu. studium, ämne - ocksä innebär ett ansvar för all
lillgodose svugure elevgruppers behov, i den män dellu hur sumbund med resurstilldelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kun förefalla som om oliku principer här kunde kommu i
kollision med vurundru: å enu sidun sirävun atl lillgodose svugure elevgrupper
(t. ex. genom mer frekveni urbeie i mindre grupp) och å andra sidun principen
ull undvika all gruppera eicver efter kunskapsnivå och/eller sociul bukgrund
(nivågruppering). Av avsnilt 5 har framgått hur SÖ anser all mun allmänt bör
uppfälla och lillämpa principen om nivågruppering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bukgrund bl.u. uv vad som förut sugis om
lillvulssysiemcl och de möjligheler som finns ull senare i livel ägnu sig äl
språksludier hur SÖ kommii lill den slutsatsen utt ulternulivkursemu i frunsku
och lysku bör upphöru vid den lidpunkt den nyu läroplunen Iräder i krafl.
Motsvarande resurser bör dä föras till förstärkningsresursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn lill den läraropinion som kommii till uttryck
ser SÖ något annorlunda på fiågan när del gäller de obligaiorisku ämnena
engelska och muiemulik. Avvecklingen uv ullernulivkursemu i dessu ämnen bör ske
successivi under en period om fem år efter det ull den nyu läroplanen trätt i
kraft. Ämnenu föreslås dock få behålla resursen för ullmän och särskild kurs
inom basresursen under denna femårsperiod, men resursen bör användas på ell
mer flexibell säll än vad som nu sker inom ramarnu för ullmän och särskild
kurs. Under dennu lid bör mun hinna skaft"a sig konkrela och lokala
erfarenheler dels av hur undervisningen kan läggas upp på olika säll. dels av
vilka möjligheler försiärkningsresursen erbjuder. Underdenna lid bör också
läromedlen kunna uivecklas så ull de får bredare un vändningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redun nu bör således fallas beslul om ull resursen för
allemativkursema i engelsku och muiemulik skull föras över till
försiärkningsresursen efter denna femårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ räknar med alt del finns goda förulsäliningar för en
omedelbur och inlensifierud verksamhei inriktad pä en friare användning uv
allernuliv-kursresurserna. Ålskilligu lokala inilialiv på skilda plaiser i
landet visar atl många lärare i dag är beredda att prövu nyu och friure
arbetssätt i sin undervisning. Det förslag som SÖ här lägger om alt
aliernaiivkursresuisen lills vidare fär stanna inom ämnena engelska och
matematik skall ses som ett organisaioriski slöd fören önskad pedagogisk
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Grundskolans utformning - skoldag - timplan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu gällande timplaner för grundskolan ålerfinns i läroplan
för grundskolan, s. 110-125. De är fastställda av Kungl. Maj:l 1969. AvsniUel
innehåller följande timplaner: Timplan 1 lågsladiei klasslyp a Timplan 2
mellansiadiel klasstyp A Timplan 3 lågsladiei klasslyp b</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Timplan 4 lågstadiet och mellanstadiel klasslyp B 1, B 2
Timplan 5 högsladiel klasstyp A Timplan 6 högstadiet klasslyp B specialklass</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande timplaner har generell giltighet för alla
elever. Samma timplaner gäller t.ex. i vanlig klass och specialklass. Vissa
möjligheter finns dock all anpassa undervisningsliden lill olika elevers behov
och förulsäliningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
limplaner lar upp såväl elevveckolimmar som lärarveckolimmar. Antalet
elevveckolimmar anger hur mänga leklioner per vecka som den enskilde eleven
skall ha. Antalet lärarveckolimmar anger hur många veckolimmur en kluss skall
undervisus per vecku.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Timlilldelning utöver aniulei elevveckolimmur regleras
också genom un-märkningar lill limplanernu i vissa ämnen, i. ex. slöjd och
hemkunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid 1969
års läroplansrevision var en av avsiklerna all minska den lidsmässigl
splittrade arbeissilualionen i skolan. 1 läroplan lör grundskolan förordas därför
längre sammanhängande arbelspass. En ändring av säiiel all ange
undervisningsliden i timplanerna övervägdes under del förberedande
läroplansarbelel men gjordes inle. 1 5 kap. 28 § skolförordningen finns
föreskrivet atl reklor får bestämma atl leklioner skall kunna läggus samman
lill längre eller delas i korlare arbetspass än 40 minuler. SÖ har 1971-05-10
ulfärdal anvisningar för arbelspussens längd i oliku ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns
nu uniedning ull yUeriigare stimulera en utveckling som innebär all arbelet planeras
med utgångspunkt i hur man vill lägga upp undervisningen och i elevemas
arbelssiluulion.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det nya
resurstilldelningssystemel leder till, att timplanen i fortsättningen skall
ange elevemas undervisningslid i olika ämnen och ämnesgrupper men däremoi inle
reglera tilldelningen av lärarresurser. Timplanen blir mera renodlat än nu ett
intrument för all ange vissa tidsmäll för elevernas undervisningstid. Dessa
lidsmåu skall också ingå i del vidare lidsbegrepp som utgör den samlade
skoldagen. För denna måsle man av naluriiga skäl använda de för samhället i
övrigi lillämpade måtlenhelerna för lid (timme = 60 minuter).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utifrån
pedagogiska och andru skäl - främsi behovei all bältre anpassa arbetspassens
längd efter ämne och arbelsmeiod - förordar SÖ alt man nu i limplanen avslår
från alt kalla en enhel om 40 minuler för timme och i stället använder eljest
reguljära lermer och lidsbegrepp dvs. all en limme avser 60 minuter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 allmänna
bestämmelser och anmärkningar lill nuvarande limplaner anges att mindre jämkningar
eller nedsältningar i limplanerna får göras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När beslut
fållades om Lgr 69 framhöll föredraganden: "Även i ell annal avseende bör
enligt min mening skolstyrelserna få ell vidgai ansvarsområde. Del bör öppnas
en möjlighel för skolslyrelse all göra smärre timplane-mässiga jämkningar
mellan årskurserna, i första hand inom stadiet" (prop 1968:129).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns nu skäl atl föreslå en fortsall utveckling av
den vid 1969 års översyn tillkomna rälien all överföra tid för olika ämnen
mellan årskurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår därför all i den nya limplanen
undervisningsliden för varje ämne anges per siadium i siällei för per årskurs.
Därigenom erhålls en ram inom vilken timtalet för ämnel skall fördelas på
årskurserna inom siadiel. Denna fördelning görs lokall och bör omprövas
fortlöpande i skolans ulvärdering av sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämkningar som innebär förskjutning mellan stadier och
undervisningstid i ämnen bör endast förekomma undanlagsvis och då allljäml
beslutas av skolstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den sammanlagda tiden per ämne får inte ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjlighelema till individuella timplaneförändringar bör
också ökas. 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försia hand bär del gälla elever på högsladiel. Behov av
all anpassa limialen i oliku ämnen till enskildu elever torde emellertid
finnus i alla årskurser. Riksdagen har beslulal om anpassad studiegång. Detta
beslut innebär all skolstyrelsen eller efter skolstyrelsens beslut
elevvårdskonferensen avses beslula i dessu frågor. Den särskildu
beslutsordningen för unpassad studiegång bör regleras i skolförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av förändringar i lågstadiets timplan är inte
särskUt slort. Det är i första hand knulel till ämnet gymnastik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn i utveckling upplever, uttrycker och lär in så myckel
med hjälp av kroppen: De har behov av en återkommande och varierad fysisk
iräning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
närvarande har ämnet gymnaslik Ire veckolimmar fr.o.m. årskurs 3. 1 årskurs I
finns en veckolimme och i årskurs 2 två veckolimmar. För all förbällru
situulionen i de förstu årskursema föreslår SÖ atl limtalel för gymnaslik ökar
med en limme på lågsladiei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 översynsarbelel har frågan om undervisningen i engelska
på lågsladiei aklualiserals. Från flera håll har utlalals önskemål om all
skjuia upp ny-börjarundeivisningen i engelsku lill mellunsiudiel. SÖ hur noga
övervägt moliven förde framförda önskemålen och synpunkterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning lill bl. u. resullulen av det s. k.
EPÅL-projektet (Engelsku på /ågsludiei) och av SÖ gjord enkälundersökning
bland 400 lärare på lågsladiei föreslår SÖ alt undervisningen i engelska
normalt skall påbörjas på lågstadiet. De kommuner som så finner befogal kun
dock - genom beslut i skolslyrelsen - förläggu slurlen uv
engelskundervisningen lill mellunsiudiel i enlighel med de jämkningsmöjligheler
som lidigare föreslagils.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som inledningsvis nämndes har SÖ haft i uppdrag all
"förulsätlningslösi pröva mellanstadiets timplan och därvid pröva om en
nedskäming av unlulet undervisningslimmur är möjlig med hänsyn till
konsekvenscrnu dels för oliku ämnen på mellunsladiel. dels med hänsyn till
undervisningen pä låg-respektive högsiudiel".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De för studiernu mera generella sociala och pedagogiska
motiven fören samlad skoldug unges i beiänkundei (SOU 1974: 53) Skolans
urbelsmiljö (s. 257-259).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I proposiiion om skoluns inre urbeie m. m. 1975/76: 39
underströk föredrugunde slutsråd ytterligare vissu allmännu motiv (s. 254 ff).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ vill däruiöver frumhållu följunde skäl fören samlad
skoldag som giltiga just för mellunsiudiel:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är känl ull
barn i mellanstadieåldern är realitelsinriktade. De har behov av verksumhei
som ger utlopp förderus allmänt utåiriktude vetgirig-hel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Betoningen uv
kunskupsstoft'eller färdigheisiräning som sker i friare former och med
personligl engugemung hur erfurenheismässigi sior pedugogisk belydelse och ger
en posiliv inslällning lill självsländiga siudier. Grunden härtill bör läggas
under de åldrar då eleverna befinner sig på lågsladiei och mellansiadiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uiveckling och
fördjupning av personliga inlressen såsom föreningsarbeie bör särskili
slimulerus före tonåren och puberteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår alt den summanlagdu undervisningstiden pei'
vecku för mellansladiels elever minskas med 4 limmar och 20 minuler för hela
stadiet, vilket ungefär molsvarar en genomsnililig minskning per årskurs med
två 4()-minuierslekiioner per vecku.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår vidure ull de nuvurande resurserna för de
limmar som nu föreslås bortlagna från elcvlimplanen får ingå i
försiärkningsresursen i en-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lighel med den föreslagna principen i propositionen som
skolans inre arbele m. m. (prop. 1975/76: 39).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SÖ föreslår
att större delen uv del nuvurunde lillvalsämnet ekonomi bildar ell gemensuml
ämne tillsummuns med del nuvurande ämnel hemkunskup och utt del nya ämnet
benämns hemkunskap. Motiveringarna för della är i korlhel följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De flesta
huvudmomenlen för lillvalsämnel ekonomi behandlas redan nu i viss ulsiräckning
inom ämnel hemkunskap. Del gäller t. ex. momenl som berör den enskilde
individen, familjen och bosiaden vidare lar ämnel hemkunskap upp
hushållsiekniska färdigheier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom all bygga
in delar av ämne! ekonomi i ämnet hemkunskap kan della ulökade ämne ge en
helheisbild av hushållsekonomi och fumilje-ekonomi saml bredda elevernas
kunskaper i frågor som rör sambanden mellan miljö, kosl och hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del vidgade innehållei i ämnel hemkunskup moiiverur all ämnel
i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den nya limplanen får ökad lid på timplanen. SÖ föreslår
en tidsför-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slärkning om nästan en limme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värdefulla erfarenheler uv undervisningen i konsl unser SÖ
emellerlid bör komma skolarbetet i dess helhet tillgodo. Del har visat sig alt
undervisningen väsentligt kan bidra lill att eleverna utvecklar sin förmåga un
utrycka sig och ugera all deras sociula utveckling främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De positiva erfarenhelerna av framför ulll urbelssällel i
konsiundervis-ningen bör kunnu tas upp i andra ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I enlighet
med sitt uppdrug hur SÖ övervägt hur del nuvarunde lillvulsämnel teknik till
vissa delar kan göras obligatoriskt liksom hur en leknisk-prakiisk undervisning
kan iniegreras i övrig undervisning. Som framgår av avsnittet om kursplaner
(avsnilt 4) anser SÖ atl den obligaloriska leknik-undervisningen bör inga i
blocket orienteringsämnen och med sill prakliska undersökunde arbelssäil
förslärka undervisningen där. Moliveringurna härför är i sammanfallning
följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänsyn till
bl.a. de myckel olikartade sludievul som pojkur och flickor visul sig göra lill
gymnusieskolun och högskolan är del särskili angelägel all i framliden ge
grundskolans kvinnliga elever möjlighel atl arbela med leknik. Della sker bäsl
genom an undervisningen blir obligatorisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del läder ell
samband mellan de lekniska. de nalurvelenskapliga och de sociala seklorema i
samhällel. Del tekniska områdel omfaiiar delur uv både nulurvelenskup och
samhällsveienskap. Del är då nalurligl all undervisningen i leknik iniegreras
med skolans övriga nalur- och samhällsorienlerande undervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>All föiu leknik
till gruppen orienieringsämnen är nulruligi med lunke på de beröringspunkter
som dessu ämnen hur. Teknisku företeelserär t. ex. ofta föiknippade med
fysikaliska förhällanden och kan konkrelisera dessa för eleverna. Lärare i
leknik ijänslgör vanligen också i något annat orienteringsämne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som lidigare framförts unser SÖ ull vissu delur uv
lillvulsämnel ekonomi i framliden bör sluderus uv sumlligu elever. Dil hör bl.
u. inslug uv koniors-leknik och konlorsieknisku färdigheier. SÖ föreslår nu ull
muskinskriv ning blir ell obliguloriskl ämne med egen lid pä limplaiien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt undervisningen i maskinskrivning skall kunna
bedrivas i mindre grupp än hel kluss mäsle resurser härför ges. SÖ föreslår all
resurs för delning förs lill försiäikningsresLirser för maskinskrivning liksom
för slöjd och hemkunskap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>150</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett deluppdrag inom läroplansöversynen har varil alt
bedöma vilka undervisningsmässiga fördelur som kan ligga i ull byggu in även
ämnel barn-kunskup i övriga ämnen jämfört med ull lillsummuns med delar av
andra ämnen skapa särskilda ämnesblock.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ bedömer del vara viktigt au elevema i grundskolan får
en god undervisning om barns utveckling och vård. En sådan undervisning är
cenlrul för alt förbereda eleverna för rollen som förälder, och den är ett led
i elevernas arbele med familjefrågor av skilda slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslåralt barnkunskapsmomenten förs över lill
orienteringsämnena (i försia hand samhällskunskap och biologi) och lill del föreslagnu
vidgade ämnel hemkunskap. Därigenom tillgodoses kruven på barn- och ungdomskunskap
i skolans undervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande läroplan väljer eleverna en av
slöjdartema på högsiudiel. Dessa val har alllid givit uttryck för en
traditionell könsrollsuppfall-ning. Med de mål och del innehåll som nu föreslås
för slöjdämnei blir del än angelägnare alt förstärka slöjdundervisningen på så
säll all båda slöjdarlema under en längre lid för närvarande blir
obligaloriska för alla elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår därför att tiden för ämnel slöjd ökas någoi
jämfört med Lgr 69 så alt den omfaiiar sammanlagt fyra limmar och atl
undervisningen i slöjd för alla elever omfattar textilslöjd och trä- och
metallslöjd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakom riksdagsbeslutet om en samlad skoldag ligger syftet
all låta limplanebunden undervisning växla rned annan verksamhet och på så
sätt åstadkomma ett varierai och ulvecklande skolarbele för eleverna. Beslul om
att införa den samlade skoldagen fattas av kommunerna, som också avgör dess
närmare innehåll och längd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den samlade skoldagen kommer atl omfatta timplanebunden
undervisning, annan verksamhet, raster och andra uppehåll. Undervisningens omfattning
regleras av timplanen. Övrig verksamhei kan variera lill omfallning och
innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att ange undervisningsliden per siadium bör nu de
olika sladier-nas timplaner sammanföras lill en gemensam limplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 9: 3 Förslag till ny limplan för grundskolan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.75pt'>
<td width=398 colspan=7 valign=top style='width:298.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>L</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>gstadiet Mellanstadiet</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Timmar</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Timmar</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Timmar</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Timmar</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Timmar</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Timmar</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>(60 min)</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>(40 min)</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>60 min)</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>(40 min)</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>(60 min)</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>(40 min)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.3pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Bild</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>_</span></b></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>_</span></b></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4.5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Engelska</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1,5</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Gymnaslik</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>7,5</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Hemkunskap</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Maskinskriv-</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ning</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>-</span></i></b></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>-</span></i></b></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1.5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Matematik</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>8.5</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>9.5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>14,5</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>l.S</span></i></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Musik</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2,5</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4.5</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></i></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Oriente-</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>rings</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>mnen</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>16,5</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>13,5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>20,5</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Sl</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>jd'</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1.5</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Svenska</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>25,5</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>6.5</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Tillval</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.8pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>S:a 1346</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>6.S</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>98</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>99</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'""TNlotsiffrorna hänvisar till
"Anmärkningar till timplanen'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmärkningar till timplanen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Den sammanlagda undervisningstiden för eleven per
stadium skall<br>
fördelas på de olika årskursema enligt följande:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Årskurs</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12 3 4 5 6
7 8 9</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Timmar</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13 16 20 21 22 22
22 22 22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. I orienteringsämnena ingår biologi, fysik, geografi,
hisloria, kemi, re<br>
ligionskunskap, samhällskunskap och teknik. På lågstadiet ingår också<br>
ämnet bild.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För undervisningen i bild på lågstadiet, se mål och
huvudmoment under äntnesmbriken BUd.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På lågstadiet ingår bildarbete i undervisningen i alla
ämnen, dock främst inom svenska och orienteringsämnena. Målen för ämnel bild
beaktas vid denna inlegralion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
rörelsehindrade elever skall tid för sjukgymnastik och tid för elevernas
anpassning till daglig livsföring (ADL-lräning) inräknas i tid för andra ämnen
eller i tid för annan verksamhei inom den samlade skoldagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De direkta
arbetslivskontakierna (sludiebesök och längre perioder av vistelse på
arbeisplaiser) skall för varje elev sammanlagl under årskurserna 1 -9 omfaila
sex till lio veckor. Tiden härför ersäller undervisning och annan verksamhet
under skoldagen enligt föreskrifter i skolförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillvalsaltemativen
är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"kommunikaton"'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>franska eller
lyska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hemspråk</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av det
sammanlagda limtalet för de obligatioriska ämnena anslås på samtliga stadier
tid för studier av projektkaraktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undervisningen
i slöjd omfattar för alla elever ivå slöjdarler, dels textilslöjd, dels trä-
och metallslöjd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Längre
förflyttning lill och från undervisningslokal räknas ingå i rast. Elevemas
förberedande och avslutande göromål i samband med ell arbelspass räknas ingå i
undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del i
limplanen angivna anialei limmar för ämnena fördelas på årskursema inom stadiet
skall elevernas undervisningstid per vecka vara del anlul limmur som anges i
anmärkning 1 lill limplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolstyrelsen
får, om särskilda skäl föreligger, beslula om jämkningar mellun studierån i
fördelningen av anialei timmur i ämnenu. Den sammanlagda tiden per ämne får
dock inte ändras. Underde Ivä lill fyra förslå veckorna pä varje siadium kan undervisningsliden
begränsas och successivi uiökas så atl övergången frän hemmel lill skolan och
lill nytt stadium underlättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om i
undantagsfall enskild elev inom ramen för undervisningen enligt läroplanen inle
kan erhålla en utbildning som i rimlig grad är avpassad efter hans eller hennes
intressen och anlag, får skolstyrelsen beslula om avvikelser från timplanen -
anpassad sludiegång. Elev som har anpassad sludiegång skall fortlöpande
beredas viss grundläggande undervisning. Beslul om anpassad studiegång skall
grundas pä allsidig uiredning. På högsladiel kan hela eller delar av
ulbildningen föriäggas uianför skolan. Under sådan tid skall eleven ha
handledare pä arbetsplatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För deltagande
i musikverksamhet i kör eller ensemblespel, som anordnas under skoldagen enligt
5 kap. 11 § skolförordningen, får elevs tid för undervisning enligt timplanen
minskas med högsl 15 limmar för läsår. För varje elev bör minskningen fördelas
på flera ämnen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6. Undervisningen i hemspråk och siudiehandledningen på
hemspråk enligt föreskriftei' i skolförordningen ersätter undervisning
och/eller unnun verksumhei uv motsvurande omfattning under skoldagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Planering, resursanvändning, utvärdering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den decentraliserade beslutanderätten och den friare
resursanvändningen innebär ell ökul lokull inflylande och ansvar för kommunen
och för elever och personul vid enskildu skolor. Deltu kräver en plunering uv
verksumhelen bland burn och ungdom i sumverkun med undra kommunala or-yan som
fritidsnämnd, sociul cenlrulnämnd och kuliurnämnd saml med förenings- och
organisulionsliv i kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förändringurna innebär dels nya förulsäliningar för
skolans verksamhei, dels en yiierligare demokralisering av skolan. 1
läroplanen betonas viklen av all eleverna medverkar i planeringen av
skolurbelel. 1976 års riksdugsbeslul om skolans inre arbele har skapat en grund
för ett ökal medinflylande för eleverna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är vikligl, au man pä varje nivå söker finna
ändumålsenligu former för plunering och ulvärdering. Omfångei uv plunering och
ulvärdering vurierur för olika organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland skolslyrelsens uppgifter märks all samla informaiion
om förulsäuningarna för arbelet och om utvecklingen på de olika skoloma. På
grundval UV denna informulion vidtas oliku ålgärder, exempelvis belräffunde
fördelning UV resurser. Den plunering som här är nödvändig måste ske tillsammans
med andra organ som har ansvar för barn och ungdom inom kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan uppgift för skolslyrelsen är atl uppräilhållu
konluklernu med arbeisliv och organisaiioner i kommunen. Här har de lokala
planeringsråden för samverkan mellan skola och arbeisliv, SSA-råden, en vikiig
funklion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller all ulveckla verksumhelen pä den enskilda
skolun hur personulen och elevemu all forllöpande granska och bedöma sill arbele
och därmed skapa underlag för fömyade slällningsiaganden i frågor som rör bl.a.
arbelssäil, arbeismiljö, organisaiion och resursunvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den önskvärda utvecklingen av skolun anges i målen för
verksamheten. Del är betydelsefullt att de som arbeiar i skolun har möjlighel
alt tillsammans diskulera innebörden av dessa mål och del egna
handlingsutrymmet, sä atl de kan komma fram till en gemensam grundsyn i
arbelet. En beskrivning och en utvärdering av skolmiljön, arbetssätten och de
uppnådda resultaten får inte huvudsakligen bygga på sådana iakttagelser som är
lätt mälbara och väl synliga. Man måste därför utveckla meioder alt beskriva
verksamheten och dess resultat så all man kan tillgodogöra sig de erfarenheter
man dagligen vinner i skolarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viktig del av skolans verksamhei ulgörs av kunskaper
och färdigheier som kan beskrivas men ej målas. Dil hör också elevers och
vuxnas upplevelser och känslor. Det är angelägel att man lar med dessa faktorer
när man skuffar sig underlag för bedömning av skolsitualionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skoloma i en kommun arbeiar under olika förutsättningar.
Det gäller såväl maleriella och personella förhållanden som den omgivande
sociala miljön. Även inom en och samma skola varierar förutsättningama för
skilda arbetsenheier och klasser. Om varje elev skall kunna få en utbildning
som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svarar mot hans ellr hennes behov och tillgångar måste
sådana skillnader beuktas vid pluneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.arbetet i
ell rektorsområde föruisäiléi orgunisulion och ruliner. Hil hör indelningen uv
eleverna i undervisningsgrupper och urbelsenheter. I deltu sammanhang börockså
ställning las till behovet av särskilda undervisningsgrupper för elever som
behöver särskilt slöd. 1 organisaiionsplaneringen ingär beslul om hur lokulernu
skall disponeras. Åtgärderna skull stå i överenssiämmelse med principernu om
allsidig summunsällning uv klussernu och om siudigvurunde undervisningsgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fördelning och användning av den förslärkningsiesurs som
skolstyrelsen släller lill förfogunde bör specielll kommu de elever lill godo
som har särskili behov däruv. Inom urbelsenhelei som proportionellt sell hur
ett siöne unlul elever med särskilt behov uv slöd och slimuluns måsle speciulpedugogiska
insaiser och medverkan av skolans elevvårds- och frilidspersonal piioriterus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det gäller vidure ull faslställa hur skoldagen skall
disponeras inom de rumar som skolstyielsen fastsläller saml all ulformu
innehållei i denna. I del gemensamma arbetet med barn och ungdom spelar också
föreningar och organisationer en vikiig roll. Dessa bör beredas möjlighel atl
ulifrån sina förutsättningar medverku i dellu urbete såväl under skoldagen som
efter dess slul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Planeringen av den dagliga verksumhelen sker lill slörslu
delen inom arbelsenhelerna. Arbelsenheiskonferensen hur övergripunde
uppgifter. Inom urbetsenhelen mäsle också flerlulet uv skolans elevvårdande
uppgif ler behundlus. Enskildu elevvåidsfrågor hundläggs av klussföreslåndaren
med slöd uv undra lärare, elevvårds- och frilidspersonal i samarbele med elev
och föräldrur. Svårigheler som inle kun lösus på della sätt hänskjuts till
elevvårdskonferensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom ramen för de mål som gäller för skolans verksamhet
plunerur personul och elever tillsummuns innehåll och urbetssäll i
undervisningen. Elevernu bör redan under sinu förslu skolår vänja sig vid ull
medverku vid ulformningen uv undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns ingen metod med vilken exakta jämförelser kun
görus mellan skilda skolors resursbehov. Det blir alllid i sista hund en
bedömningsfräga hur sior vikt som skall lillmälas enskilda fakiorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resursanvändningen mäsle bygga på en invenlering uv
behoven inom skolorna. Den bör samiidigi ulformas så, all den ger nödvändig
handlings-frihel vid den fortlöpande översynen av verksamheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom sumlliga redovisude behov sällun kun lillgodoses
inom de ramar som slår lill förfogande innebär resursanvändningen näslan
alllid en svår avvägning mellan olika krav. Del är viktigt all beslutsunderiag
och motiv för beslut redovisas öppel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1
bedömningen av resursbehovel inom skolan bör ingå dels upplysningar och de
yllre förulsäuningarna för arbetel i skolan, exempelvis den omgivande sociala
miljön, elevgruppens sammansäuning, skolans lokaler och beläggningsgrad,
personaltillgång m. m., dels information om skolarbelels uppläggning och
resultat samt de slutsatser mun drugil för den fortsatta verksamheten. En skolu
som jämfört med undra urbetur under ogynnsummu villkor bör kompenseras för
della genom lilldelning uv siörre resurser. Brisler i elevernus sludieresuliui
och uiveckling i undra avseenden kan utgöra en varningssignal men avhjälps
inle alllid bäsl med ökade resurser. I vissa fall är del möjligl all förändra
verksamheiens uiformning inom redan givna ramar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att få de uppgifier som behövs om den sociala miljön
inom de olika rektorsområdena ärdet nödvändigt att skolstyrelsen samverkar med
andra organ i kommunen. Även urbetsmurknudens sirukiur och möjligheler för den
ungu arbetskraften kan påverku skoluns urbeie och bör ingå i
buk-grundsanalysen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För ull uppnå bäsiu effekt är del nödvändigt för
skolstyrelsen och övriga berörda kommunal nämnder alt sumordnu sina ålgärder.
Mälel bör vara alt urforma ett sumlul progrum för burn- och ungdomsverksumhelen
inom kommunen. En sädun gemensum plunering hur speciell belydelse när del
gäller all ulforma den sumlude skoldugen. alt oiguniseru fritidsverksumhe-icn
och urbeislivskoniuktemu och all pluneru ålgärder för elever med särskildu
behov uv slöd och slimuluns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En forllöpunde granskning och bedömning uv uibelei i
skolun är en nödvändig förulsäiining för förnyelse och uiveckling av
verksamheten. Enbarl en bedömning av uppnådda urbeisiesullul ger inte
lillräckligi underlug för pluneringen av skolans verksamhet, för uiprövningen
av olika handlingsal-lemaliv eller för beslul om användningen av resurser.
Skolans uppgifi är så omfutiande, alt måluppfyllelse inte kan bedömas enbarl
utifrån konkrela beskrivningar av kunskaper, färdigheter, vanor och allilyder
hos eleverna. När del gäller elevernas uiveckling är målet ofta mera riktningsangivelser
än beskrivningar av slutresultat. Därför måste mun vid ulvärdering lika myckel
grunsku skoluns säll alt arbela förde uppslällda målen som de uppnådda
förändringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvärderingen kan inle genomföras med hjälp av en gång lör
alla givna meioder. Vid vurje ulvärderingslillfulle mäsle mun välju en
inrikining som ger svar på akluella frågor. Del är nödvändigi ull lid efter
unnun bedömu siluaiionen pä grund av all förulsällningama för verksamheien
snabbi ändras eller alt särskilda ålgärder vidlagils.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulvärderingen i skolan slär och faller med möjlighelerna
all nå en sådan koniaki mellan ledning, personal, elever och föräldrar, all de
lillsammans kan diskutera det gemensamma arbeiets uppläggning och resullai. En
metod i della sammanhang kan vara alt anordna återkommande konferens- eller
ulvärderingslillfällen. då man lillsammans i mindre grupper diskuierar
uppläggningen och resullalei av verksamheien saml arbeisförhållandena i skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Granskningen av skolans verksamhei inom kommunen
föruisäiier ell samspel och ulbyle av informaiion mellan de berörda. Den
informaiion skolstyrelsen behöver för sin övergripande planering och sina
ställningstaganden i övrigi måsle till stor del hämlaa från rektorsområdena.
Vissa av dessa uppgifter bör så långt möjligt vara jämförbara mellan olika
reklorsområden och skolor i kommunen. Inilialiv bör därför tas till samordning
när sådan information skall samlas in. Skolstyrelsen kan också tu till vara
erfarenheler hos den personal som arbetar över rekiorsområdesgränser eller pä
kommunnivå. Della gäller exempelvis befallningshavare med särskilda uppgifier
inom den elevvårdande verksamheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ulvärdering som reklorsområdei svarar för måsle bl.a.
bygga på uppgifier från arbelsenhetema. Del gäller här framför allt information
om arbetsmiljön, den pedagogiska verksamheien och elevernas studieresultat och
allmänna utveckling. Genom elevvårdskonferensema inhämias upplysningar
angående omfattningen, utformningen ocn iakttagna effekier av olika ålgärder
för elever med särskilda svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvuddelen av del arbete som ulvärderingen i skolan
innebär sker inom arbetsenheten. Mest omfattande är den uppföljning av del
dagliga arbetel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som personalen behöver göra föratt tillsammans med
eleverna forllöpande kunna förbättra verksamheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är vikligl atl utvärderingen på lokal nivå inte får
formen av vidlyftiga undersökningar och bedömningar av forskningskaraktär. Vad
del gäller är att på alla nivåer där bedömning sker, genom fordöpande
iakttagelser och samtal mellan berörd personal och mellan personal, elever och
föräldrar, få en UppfaUning om hur verksamheten fungerar för att därigenom
identifiera problem och föreslå åtgärder. Den lokala utvärderingen bör även innefalta
skolans kontakter med bl. a. föreningslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stor del av ansvaret när del gäller att ge skolorna
service i utvärderings- och resursfrågor måsle läggas på regionala inslanser.
Bl. a. bör länsskolnämnderna genom sin personal kunna bislå kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 Lärarbehov</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beräkningarna har inriktats på högstadiet av del skälei
all förändringarna pä låg- och mellansladierna genom läroplansförslagel blir
små. En dalorbaserad planeringsmodell för grundskolan har använis vid beräkningarna.
Indala i modellen är SCB:s klass- och elevstalislik för 1976/77 och uidala är
anialei lärarveckolimmar om 40 minuler (Lvtr) per ämne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undervisningsliden pä mellanstadiet minskas i förslaget
med tvä veckolimmar per årskurs. Detla molsvarar en sänkning av
undervisningsliden med cirka 31 800 Lvtr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet Lvir inom basresurserna på högstadiet beräknas
till 483 634. Inräknas Lvtr inom förstärkningsresurserna så blir med del nya
siaisbidragssysiemel del lolala hypoieliska resursutlagel 1976/77 640 823
Lvtr. Antalet basresurer beräknas till 4 222 på årskurs 7, 3985 på årskurs och
3 839 på årskurs 9.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resursutlagel med 1976/77 gällande statsbidragssystem och
läroplan uppskattas till 641 794 Lvtr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fördelningen på ämnen av den undervisning som bekostas av
basresurserna besläms av timplan, elevanlal m.m., medan förstärkningsresursernas
fördelning på ämnen är hell beroende av lokala och regionala beslul. Detla
belyder alt förändringar av lärarbehovet för ell ämne inom basresurserna kan
uppvägas av förändringar av ämnesfördelningen inom förstärkningsresurserna.
Basresurserna ulgör 3/4 av del lolala resursutlagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I del följande menas med lärartimmar undervisningsmoduler
om 60 minuter. För Lgr 69 beäknas alt anlaLet lärartimmar inom basresursernas
ram på högsladiel blir 276 891 för de obligatoriska ämnena och 49982 för tillvalsämnena.
Totalt 325 893 lärartimmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 beräkningen av det undervisningsbehov som följer av den
föreslagna timplanen antas atl alternativkurserna kvarslår i matematik och
engelska. Dessa kurser antas ej kvarstå i franska och lyska. Alla elever antas delta
i båda slöjdarterna. Den lolala undervisningen inom basresurserna i obligatoriska
ämnen beräknas för läroplansförslaget lill 288 127 lärartimmar och i
tillvalsämnen exklusive hemspråk till 32 822 lärartimmar. Totalt 320949 lärartimmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De 483634 timmarna om 40 minuler som hypotetiskt beräknas
utgå via basresursema år 1976/77 utgör 322 423 limmar om 60 minuler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att ämnet bamkunskap försvinner i grundskolan innebär att
barnavårds-lärarulbildades undervisning inom skolväsendet minskas med cirka 10
%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om att ekonomin skall försvinna som
självsiändigi ämne berör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 200 lärure, vuruv I 200 är hushällsiurureulbildade. Del
bör dock noteras att undervisningen i hemkunskapsämnel kommer alt öka genom
läroplansförslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De teckningslärarutbildade har 10 7c av sin undervisning i
ämnet konst som också försvinner som självständigt ämne. enligt förslaget.
Undervisningen i bild på högsladiel väntas minska med 10% som en följd av läroplansförslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Teknik förs lill orienleringsämnena. Undervisningen i
della ämne är nu fördelad på ell slorl anial lärarkaiegorier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aniulei lärurtimmur inom basresursernas ram i frunska och
lyska beräknas genom läroplanförslagel minsku med 30 %. En viss kompensulion
av minskningen inom basresursernas ram kan vänlas genom undervisning i franska
och lyska inom förslärkningsresursernu. Läroplansförändringarna i dessa ämnen
berör 1 800 lärare i franska och 3 200 i lyska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undervisningsminskningen på 6 % för malemaiik inom
basresursernas ram berör 7 500 högsladielärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Maskinskrivning förs in som ell obligaioriskl ämne i
limplanen. Del kan nämnas all del råder sior brisl på ulbildade lärare i
maskinskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undervisningen i lexlilslöjd beräknas öka. För närvarande
finns 1 300 lextillärarulbildade på högsladiel. Dessa svarar för 84 9r av
undervisningen i ämnel på detla siadium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Timplaneförslagel i sig innebär små förändringar i behovei
av olika lärarkaiegorier. SÖ avser dock au följa upp reformen i fråga om
effekierna på lärurbehovel. Den siörre frihelen all på lokal nivå disponera
resurserna lill skolan som bl. a. läroplansförslagel ger gör också all även
förslagels lä-rarkonsekvenser i ökad ulsiräckning blir en frägu all bedömu och
lösa på kommunal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Vissa personalkonsekvenser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När Lgr 69 skulle genomföras medförde den atl en rad
lärargrupper an-slällningsmässigt fick belecknas som särskili ulsalla för
reformens konsekvenser. En slorl balieri av moiåigärder sattes därför också in
genom cenlrala insatser för sådana utsålla lärargrupper. De individuella
insatserna i form av t. ex. siudier lill ny lärarbehörighel blev många gånger
omfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I jämförelse därmed kan lärarkonsekvenserna av SÖ:s nu
framlagda läroplansförslag - så långl de kan centrah överblickas - i stort
sell betecknas som relutivt marginella. Detsamma kan sägas om man jämför med
de kvantitativa förändringar i lärarbehovel som årligen inlräffar till följd av
1. ex. ändringar i årskullarnas sioriek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den enda punkl där SÖ:s förslag aklualiserar en fråga om
den forlsalia existensen av en viss typ av lärarljänsi gäller del nuvarande
ämnel barnkunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad man i övrigi i allra försia hand behöver uppmärksamma
och bli medveien om, är konsekvenser av delegeringsålgärder, som närmare berörts
i ett avsnitt 12.2. Viktigt är sålunda au man nu saknar möjligheter all
centralt kunna konstatera behovei av, utforma och beordra åtgärder i
an-siällningsskyddssyfie. Även lärarkonsekvenserna blir alliså i ökad utsträckning
en fråga atl bedöma och lösa pä lokal nivå, dvs. i den enskilda kommunen. Lika väseniligi
är å andra sidan konslaierandet all lagstiftningen om anslällningsskydd och om
medbeslämmande ger personalorga-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nisationerna alldeles speciella möjligheler atl i de
anslälldas iniresse påverka de många lokala beslul, som i forlsällningen
konlinueriigi skall fallas och som bl. a. påverkar behovei av lärare av olika
kaiegorer. Man kommer i ökande ulsiräckning alt lokall stå inför - ibland
svåra - avvägningar mellan å ena sidan enskilda lärares anslällningsskydd
ellerandra önskemål i de anställdas intresse och å andra sidan samhällets behov
av och ansvar för en undervisning som svarar mol sialsmakiernas rikilinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En ny
fräga atl närmare bedöma lokall blir enligi SÖ:s förslag vilka lärare, som bör
handha undervisningen i del nya lillvalsämne för vilkel lills vidare används
arbelsnamnel "kommunikalion". Ämnel fär inle den karaktären att det
enligt terminologin i skolförordningen (Sf) skall "ingå" i viss
Ijänsl eller ämneskombination för ijänsl; del blir alltsä inle fråga om någon
ny ijänsiekonslrukiion. Här förutses behov av insaiser av ell lärarlag, där
naturligen en lärare i svenska ingär. Vid ijänstefördelningen bör vederbörandes
iniresse för denna undervisning och personliga förutsäuningar tillmätas
särskild betydelse. Det bör inie vara uleslulel, atl en mellansladielärare med
särskili iniresse och speciella förutsättningar för denna undervisning kan ingå
i lärariagei. Det bör av Sf framgå atl undervisning i ämnel skall inräknas i
den ijänsl läruren i fräga innehar men man bör inle ulfärdu föreskrifier enligi
modellen i Sf 15: 34 om särskild skyldig-hel för preciserude lärarkaiegorier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag som föranleder ändringar av beslämmelserna om
lärare i Sf och TFU är förslagen rörande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det nya
lillvalsämnet kommunikalion,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>siudier av
projekikaraktär (ev)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulbyiel av
ämnesbenämningen leckning mot bild. någoi som avser även andra skolformer än
grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nuvarande ämnel
barnkunskap,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>borlfallei av
ekonomi och konsl såsom ämnesbegrepp. Forlbildningsfrägor för lärare berörs
specielll i frågu om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>naiurorienierande
ämnen för klusslärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>undervisning om
barn. närmasi för lärare i biologi, samhällskunskap och hemkunskap, saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meioder och
arbelssäil som tillämpats i del nuvurande lillvulsämnel konsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LärurutbildningslVugor år särskilt ungelägna för att
lillgodose ämnel leknik. SÖ underslryker all del föreslagna obligatioriska
ämnet inle uvses fä en teoretisk prägel. Frågorna om frumlidu lärurrekrytering.
lärurkompe-tens och lärurutbildning för grundskoluns leknisku undervisning ur
av sior belydelse för undervisningens karaklär. De är även lidsmässigl
angelägna un lösu och kräver enligi SÖ:s bedömning ingående övervugunden. du
problemen inle lorde varu läila all lösa. Någon lärarutbildning syftande lill
lärartjänst som innefallar ämnel leknik i grundskolan finns för närvurunde
inte och nägon mer permanenl sådan hur uldrig funniis. Bristen pu behörigu
lärare är belydande. I sammanhängd erinras också om eil förslag om fortbildning
avseende vidaieuibildade gymnasieingenjörer. som berördes i proposilionen
1975/76: 39 (s. 342 p 14 och 344) men som du unsägs böru un-stu i uvvuklun på
den uviserude översynen uv grundskoluns läroplun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lurarulbildningsfrågor berörs i övrigt i skrivelsens
personaluvsnill i nägon mån i samband med frågorom orienteringsämnena,
namnbytet för ämnel teckning, undervisning om burn (lärure fiämst i biologi,
samhällskunskap och hemkunskap) samt överföring uv visst sloff frun nuvurande
lillvulsämnel ekonomi lill ämnel hemkunskup. Au burnavurdslärurutbild-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningen inle längre skulle behövu lillgodose grundskolan
blir en konsekvens av SÖ:s förslug rörunde del nuvurunde ämnel barnkunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ framhåller atl från personulsynpunkl väsentliga är
frågorna om behovet av lidsutrymme mellan ä ena sidan sialsmakiernas beslut om
en läroplansreform och faslslällandei av cenlrala föreskrifter, anvisningar
och avtal samt å andra sidan lidpunkt för reformens ikrafllrädande och lokala
förverkligande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 Fortbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagsbeslutet rörande skolans inre arbete innebär en
omfattande salsning pä informaiions- och fortbildningsålgärder. Dessa har efier
förhandlingar med personalorganisationerna preciserals i förordningar. Huvudpunkterna
i principprogrammel är:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Information
till all skolpersonal, elever, personal från kommunala förvallningar utanför
skolan saml andra iniressenler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolledaruibildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagulbildning
på rektorsområdenivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbelslivsorientering
för lärare, liksom samhällsinriklad praktik som en del av
skolledaruibildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läroplansöversynen föranleder kompletterande
fortbildningsåtgärder inom andra områden, i försia hand ämnesmelodiska frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgörande för både inrikining och utformning av
fortbildningen bör vara utvecklingsaspekten. Fortbildningsinsatserna måste
göras som slimulans och som ett slöd för au starta och vidmaklhålla lokall
ulvecklingsarbele. Kurs- och konferensprogram saml sludiemalerial för cenlrala
och regionala fortbildningsakliviieler bör uigöra en slarlpunkl för en
vidareui-veckling på lokal nivå. Cenlrala ålgärder behövs också för uppföljning
av igångsalta akliviieier. Uppföljningsarbeiei är nödvändigi för kontinuerlig
revision och unpussning uv innehåll och urbelsformer i långsikliga
forlbild-ningsprojekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eu ceniral område för fortbildning är insaiser för alt
stärka och ulveckla SSA-verksamhelen i vidare mening. Del gäller att öka säväl
lärurnas som elevernas kännedom om de förhållande som utmärker i första hand
när-samhället men även arbeislivs- och arbetsmarknadsfrågor i slorl. En vikiig
del av fortbildningen som gäller SSA-verksamhelen är sludie- och yrkesorienleringen.
Del gäller därvid inle enbarl specialisterna, som företräder denna funklion
ulan även samiliga lärare och skolledningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del gäller också atl få ökade resurser för atl möjliggöra
all lärare i snabbare lakl kan erbjudas arbelslivsorieniering. 1 dessa
sammanhang bör ocksä informalionsinsalser göras för handledare inom förelag
och myndigheler för alt underlätta deras och lärarnas arbelslivsorientering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt gäller atl alla kompletterande forlbildningsinsalser
bör behandla det nya arbelssäil som läroplanen föruisätter i grundskolan.
Förändringen av undervisningen i de naturorienterande ämnena beror i hög grad
på arbeissäiiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ har senare i pelila för 1979/80 under anslagel C 9.
2.4.7 preciserai behovei av forlbildningsinsalser. Därför aklualiserar SÖ
också behovet av fortbildning av naturorienterande ämnen. Under budgelårel
1978/79 bedrivs viss försöksverksumhei. Med hänsyn lill ull målgruppernu, som
omfaUar samtliga lärare som undervisar i naiurorienierande ämnen och teknik i
grundskolan, varierar och är sloru. kommer projeklel ull krävu stora resurser
för minst en fem- till tioårsperiod framål.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ämnet maskinskrivning föreslås bli obligatoriskt med egen
tid på timplanen. Här krävs vissa fortbildningsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den störsla delen av föreslagna medel för
fortbildningsätgärder med anledning av läroplansförändringen bör avsättas för
del nya lillvalsämnet kommunikation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortbildningen av personal som arbeiar med biblioteks- och
läromedelsfrågor kräver också fortbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ har för budgetårel 1979/80 beräknat kostnad för här
ovan redovisade fortbildningsinsats till 2,2 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 Lokaler och läromedel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här nedan ges nägra exempel på den nya limplanens
lokalkonsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesla låg- och mellanstadieskolor är byggda som
klassrumsskolor och har föruiom klassrum/basutrymmen också slöjdsal(ar),
gymnasiik-rum(sal), bokrum saml matsal. Vissa skolor har dessutom grupprum
eller komplemeniuirymme, där vanligen utrymmei för bokrum ingår. Lågstadieskolor
har i allmänhet inte bokrum och slöjdsalar. Speciella uppehållsrum saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Klassrum/basuirymmen används i dag såväl i svenska,
malematik, engelska och orienteringsämnen som i estetisk-praklisk verksamhet.
Ett mer undersökande och prakliskl arbetssätt kan medföra en förändring också
av inredning och utrustning av befintliga lokaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Specialundervisning och hemspråksundervisning har behov av
arbetsplatser för gruppundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Icke-timplanebundna aktiviteter bör kunna försiggå samtidigt
med den reguljära verksamheten i alla tillgängliga lokaler. Därför är det
vikligl atl man föruiom klassrum/basuirymmen kan utnyttja slöjdsalar, gymnastiksal,
bokrum, grupprum, komplementutrymmen, matsal elc maximall under hela
skoldagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högsladieskolor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesla högsladieskolor är byggda som ämnesrumsskolor
och har förutom lärosalar/basutrymmen ocksä maskinskrivningssul, lokuler för
nulurorienlerunde ämnen, musik, teckning, konsl, slöjd, teknik, hemkunskap
saml bibliolek, gymnastiksal, malsal och uppehållsutrymme. En del skolor har
grupprum, andra komplementulrymmen, där i vissa fall biblioteks-arean ingår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 skolor med sex och sju paralleller blir slöjdlokalerna
fullbelagda respektive överbelagda av limplunebundnu aktiviteter enligi
förslug lill ny limplan. Skolor med sju paralleller planlagda före 1969 har
dock ivä irä-och meiallslöjdslokaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom all leknik föreslås bli obligaioriskl kan
limbeläggningen medföra problem vid siörre skolor. Otillräckliga lekniklokaler
hindrar en önskvärd utveckling mot leknisk-experimenlell verksamhei. En del
momenl kommer dock atl kunna förläggas lill lokaler för naturorienterande
ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gymnasliklokalerna är oftast hårt ulnytijade. 1 de
högsladieskolor med fem paralleller som planerades 1966—1969 finns endast en
sal vilkel kommerail medföra problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om allernalivkurser i engelska, matematik och franska
och lyska slopas förekommer gruppindelning. Säväl i dessa ämnen som i hemspräksundervisning
finns behov av grupprum och/eller delbara större utrymmen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den normerade lokalresursen för elevernas lediga tid.
bland annal uppehållsutrymmen, är knapp. Även hiir gäller som tidigare nämnls
all allu skoluns lokuler bör var tillgängliga helu skoldugen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summunfutlningsvis kun konslulerus ull de föreslugnu
förändringurnu i grundskoluns läroplan och införandet av sumlud skoldag
tillsammans innebär atl lokalbehovet för olika ändamål kommer ull öku. 1 della
avsnitt har vissa problem berörts. De lokala vuriuiioner som kommer ull bli en
följd uv förändringurnu i skolun gör del svuii uit frun ceniruli hull nu
närmure överblicku skolornus lokalbehov. En vikligl uppgift för SÖ blir an
underlätta, stimulera och siödja det lokala utvecklingsarbelel. Liku vikligl
blir ull snurusl yllerligure ulvecklu del sumrud som finns mellun lokal och
central nivå i avsikl alt su snubbt som möjligl fii frum underlug för bedömning
uv skoluns lokulbehov i sumbund med läroplunens tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Liiromcdd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ hänvisur lill un lurure och elever fär frihel ull välju
undervisningens innehall utifrån mål och huvudmoment sumt lill un urbelei skull
ulgä frän elevernas egnu problemslällningur. Dellu föruisäiier ull skolun har
lillgång lill läromedel för olika behov och all läromedelsorganisalionen är
flexibel. För en lidsenlig undervisning krävs också all eleverna fär lillfälle
an direkl Sluderu verkligheien. Deiiu ställer krav på skolornus
läromedelsresurser. Däremot kräver den nya läroplanen inle all existerande
läromedel i ett slag ersälls med nya. Komplelleringar bör göras ulifrån del
arbetssätt man lokalt söker sig fram till. SÖ uvser ocksä ull pä oliku sän
slödju uivecklingen mol nyu säll all ulnyllju läromedlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ anser all utbyggnaden uv skolornus bibliolek och
läromedelssumlingur i stor utsträckning kan genomförus inom rumen för
nuvurunde kommunulu läromedelsunslag. Dessa måste emellerlid i så fall
omdisponeras. Della förutsätter i sin lur atl man omprövar de cenirula
läromedlens ställning och skyldigheten au lillhunduhällu en del av dem som
gäva. En sådan omprövning är moiiverad också därtör atl skolarbetet inte i
summu utsträckning som förr kräver ull elevernu siryker under och untecknar i
egna böcker. Tvärtom kun ell framhävande av de centrala läromedlens belydelse
vara ell hinder för utvecklingen. Hur läromedlen skall lillhandahållas prövas
emellerlid bäsl i den lokala planeringen av arbetet. 1 den planeringen kan man
göra en avvägning mellan läromedelsgåvor och de kompleiie-ringur som behövs för
ell probleminrikial arbele. Om de kommunala anslagen däremoi ocksu i forlsällningen
binds av cenlrala besiämmelser, kan en sådan avvägning i vissa komuner bli
omöjlig. Eleverna där finge i så fall väseniligt sämre förulsäiiningur än
andra för siu arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår däiför all 2 kup. 27 § skolförordningen
komplelterus i förslu slyckel därhän ull eleverna skull lillhandahållas
läromedel och unnun muieriul saml ulan egen kosinad beredas lillfälle lill
verklighelssludier i nalur och samhälle i den ulsiräckning som fordrus för en
lidsenlig undervisning, an i summa puragraf stadgandel om all vissa läromedel
skall lillhandahäl-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lus som
gåva uigår. all i 5 kap. 13 S skolförordningen införs au skolslyrelsen anlar
läromedel och avgör hur dessa skall siällas lill elevernas förtbgande efter
samråd med personul och elever, an de besiämmelser i dennu purugraf, vilku
avser cenlrala läromedel, ulgår.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 Vissa kostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kun vur svårl an skilja pu koslnuder som är förunleddu
uv ändringur i läroplunen och koslnuder som beror pu en ullmänl höjd
ambilionsnivå. Del gäller inte minsl förundringui' i urbelssällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En uigångspunki för översynsurbelel har vuril ull ökude
koslnuder inle skull uppstä. Förslugen uvses ulllsä kunna genomförus inom
befinlliga resursramar. Ökude resursinsulser ur dock önskvärda, och om de i eti
bättre ekonomiski läge kan göras, skulle de ge lorbällrude resuliut uv skolverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Timplaneförslaget kan ge de slörsla
koslnadsförändringarna. men den lokalu friheten uti fördelu
försiärkningsresursen och limplunens rumkurak-tär gör del svärl all bedömu
följdernu av limpkmeförslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pä läromedelssidan uppstår inle ökade koslnader. men där
behövs möjlighet till fiiare disposiiion av resurserna än nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del konslulerus behov av fortbildning både på grund av
riksdugens beslul om skolans inre urbete och som en följd uv
läroplunsförslugel. Definili-vu beräkningar hur inle kunnai göras, men under
alla förhällanden är cn ökning av forlbildningsansluget ofrånkomlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundei och SÖ har i en gemensam
arbelsgrupp ana-lyseral de kommunalekonomiska konsekvenserna av
läroplansöversynen. Gruppen konstalerar all reformens syfie är all lösa problem
i skolan. 1 samma män della syfte uppnås görs ulöver mänskliga vinsler också
vissa samhällsekonomiska vinsler. Ell ökal lokall ansvarsiugunde ger ocksä ralionaliseringsvinsier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelsgruppen konslalerar att den höga ambitionsnivå som
läroplansförslagel uttrycker underslryker säväl behovei av an hämta ifall en
eftersläpning i förhållande lill Lgr 69 som nya behov av adminisiraiiva
insaiser, lokaler, utrustning sumt elevvård och läromedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom del inle gåu all på generell nivå uppskatta både
volym- och kvulilelsförändringur. har arbelsgruppen inle presenterat
bedömningar i reellu ekonomiska lermer. En mera ingående bedömning är möjlig
försl efter au kommunernu självu bedöml läroplunsförslugels konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förverkligandel av förslagen, I.ex. av ell förändral
arbetssätt, beror lidsmässigl pä del ekonomiska resursuirymmei. Den lokala
kosinaden är dock oberoende av förverkligandeiidens längd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 bedömningen av de efconomiska konsekvenserna var
arbetsgruppen inle enig. Kommunförbundets representanter menade all den
sammanlagdakostnaden för läroplansförslagels genomförande kommer all bli
betydande. SÖ:s representanter ansåg, all de koslnader som kan hänföras direkl
till läroplansförslaget är manliga, men all om man räknur med ull inhämlu en
eftersläpning och inräknar kosinaderna för övriga reformer pä skolområdet, kan
de sumlude koslnudernu bli belydande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 Genomförande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 och med all de föreslugnu förändringurna av del ullmännu
driflsbidra-gel för grundskolun iräll i krufl hur decenlraliseringen av
besluianderällen när del gäller organisalions- och resursanvändningsfrågor
möjliggjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudfrågan i riksdagsbesluiel i anledning av
SlA-proposilionen gäller utvecklandet av nya arbelssäil i skolan. Del är
nödvändigt atl eleverna i större utsträckning medverkar i planering,
genomförande och ulvärdering 11 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 180</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av verksamheien i skolan. Arbetet inom alla ämnen måsle få
en ökad inriktning mot pruklisku och undersökunde urbelssäll och en vidgud
unknyining lill sumhällel. Dellu är en sländigi pågående process som på sinu
håll redun påbörjals. Den friare resursanvändningen och del ökude lokulu ansvarei
ger yllerligure förulsäliningar för cn bredare samverkan inom och med skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helhelssynen på eleven sumi ökude insulser för
burnomsorgen ur undru bärunde idéer i SlA-beslulel. Akiivitetsbidiugei för
orgunisutionernus lokulu verksumhei blund barn och ungdom har ulökuls. Den
sumlude skoldugen kun införas fr. o. m. 1978/79. Till dc kommuner som så
beslulal utgår extra statsbidrag. För ull ge utrymme för unnun verksamhei pa
mellanstadiel, föreslår SÖ i avsniii 9 all undervisningsliden minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den siörre frihelen i fråga om resursanvändning, planering
och den vidgade ulvärderingen kräver en ökud volym för ledningsuppgifler. En
försiärkning har skell fr.o.m. 1977/78. Undervisningsskyldighelen har sänkls.
Anialei ijänsler har uiökals. Ålgärder som innebär en ökad flexibiliiei hur
beslulals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De oliku inslugen i SIA-reformen genomförs inle samiidigi
vid en beslämd lidpunki. Den decentraliserade beslutsrätten och det ökade
lokala ansvurei innebär ull lokula inilialiv blir avgörande för hur reformen genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ:s läroplansförslag rymmer förändringar av flera slug.
Mun behöver övervägu om ell beslul bör sällas i krufl och genomföras successivi
för skilda årskurser eller generelli vid en lidpunki för hela grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därvid behöver bl.a. beakias all limialen för ämnena anges
siadievis och inle årskursvis, all vissa nuvarande lillvalsallernaiiv tas borl
och ersälls av andra, all båda slöjdarlema pä högstadiet blir obligatoriska
och alt eleviimialel på mellansiadiel reduceras. Oavsell vart övervägandena
leder lorde vissa övergångsbestämmelser behövas. Ell ikrafllrädande vid en lidpunki
behöver inle ulesluta all genomförandel i vissa hänseenden sker elappvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efiersom införandel av den nu gällande läroplanen innebar
omfaitande organisatoriska och undervisningsmässiga förändringar, var ell
successivi införande lämpligt. En sådan lösning var möjlig genom all de nya
limplanerna faslslog ämnenas limtal för varje årskurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förändringen av tillvalssyslemet liksom förändringar som
påverkar lärares tjänstgöringsförhållanden talar även denna gång för ell
successivi införande. De lokala lärarfrågornas lösning gynnas dock inle av atl
läro-plansbesluiel sälls i krafl årskursvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För ell genomförande vid en och samma tidpunkt lalar
enligt SÖ:s uppfattning följande skäl:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Läroplansförslaget
är ett inslag bland många redan genomförda förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När läroplanen
skall börja lillämpas har planering pågåll en längre lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Planering,
resursanvändning och ulvärdering av skolans verksamhei underlällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ell successivi
genomförande av mellansladiels limplan skulle försvåra möjligheterna att
genomföra en samlad skoldag för alla. Denna är nödvändig av bl.a.
skolskjutsskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den successiva
förändringen av specialundervisningen underlättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Projeklinriktade
studier över årskursgränserna är beroende av en tilllämpning för hela
grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansvaret atl
lokalt fördela undervisningstiden mellan årskurser liksom den slopade
stadieuppdelningen i kursplanerna är yUeriigare ell skäl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
föreslår med slöd av ovanslående resonemang all den nya läroplanen träder i
krafl för hela grundskolan vid samma lidpunki. Genom övergångsbesiämmelser bör
del göras möjligl all forlsalia redan påbörjade studier i ekonomi, konst eller
leknik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Möjlighelerna lill en
lyckosam slarl för genomförandel av en reform hänger samman med beslut och
avtal om bl.a. anställnings- och tjänstgöringsförhållanden. Lokall
förberedelsearbeie och besluisfallande föruisäiier all cenlrala beslul,
förfaiiningar och avtal är klara och lillgängliga. Belydande delar av det
cenlrala arbelel kan inie bedrivas förrän åtminstone en proposition i frågan
föreligger. SÖ menar atl liden mellan riksdagsbeslul och ikraftträdande bör
beräknas till två år. SÖ anser alt den nya läroplanen i sin helhet bör vara
distribuerad senast vid ingången av läsårel närmast före det år den skall
börja tillämpas. 1 betydligt siörre ulsiräckning än tidigare mäsle
slällningsiaganden för själva övergångsskedei göras lokall. Del lorde övervägas
senare om kommunerna behöver få ytierligare beslutsbefogenheter av
övergångskarakiär.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:81.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>164</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Remissyttranden över skolöverstyrelsens förslag till förändring
av grundskolans läroplan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Allmänna synpunkter. Principiella utgångspunkter för
översynsarbetet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ll Synpunkter på utredningsarbetet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV, länsskolnämnden i Ålvsborgs län, TCO, SkdUfteå,
Väsierås samt Malmö kommuner, RHS och Sveriges krisina ungdomsråd anser atl SÖ
har bedrivit sitt översynsarbete på ell myckel öppel säll och genom ett
utvecklat nät av arbels-, referens-, inlresseni-, samräds-och
parlamenlarikergrupper redan under arbeiels gång försäkral sig om synpunkier
ulifrån. Man har dessulom genom skriftserien Läroplansdeball informeral om de
olika komponenterna i arbetel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO framhåller dock alt arbelsformerna bör vidareuivecklas
och än mer inriklas mol alt läroplansförändringar skall ulgä från förslag från
"fällel" och bygga på forskning, utvecklingsarbele och en sysiemaiisk
utvärdering av verksamheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skellejleå kommun anser all det skulle ha varit en styrka
för förslaget om elevsynpunkler inhämials i siörre ulsiräckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RHS barden beslämda uppfallningen atl läroplansförslagel
diskuterats i myckel begränsad ulsiräckning på fällel. DeUa gäller inte minsl
föräldrar och elever. En förklaring häriill kan enligi förbundel vara all man
är "re-formtröu" inom skolan. Oklarhelen om SlA-reformens räckvidd
och konsekvenser kan ha varil en näslan oöverstiglig informalionsbarriär för
lä-roplansförfattarnu ull la sig över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karlsiads kommun konslalerar all avgörande för lolkningen av
innebörden i de av riksdagen beslulade målen för skolans arbele är den
grundsyn som lolkningen baseras på. Läroplansförslagel karakleriseras enligi
kommunen av all oenighel har rätt mellan de ansvariga i SÖ:s Lgr-grupp och
alla de referensgrupper, som redovisas i ulredningens bilaga I, i fråga om en
sådan grundsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÅ anser att en utförligt redovisad grundsyn och en
analys och värdering av den framtida samhällsutvecklingen som är av vital
betydelse för den obligatoriska skolans utformning borde ha gjorts i del
föreliggande förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR framför liknande synpunkier och noierar all SÖ har
besläml sig för vilka mål som skall gälla för läroplansöversynen. Dessa
ifrågasails inle och relaleras inle i lillräcklig grad lill skolans akluella
verklighel. Förbundet finner del t.ex. anmärkningsvärt all förslaget endasl
uilalar vaga förhoppningar om alt komma lill rätta med den brisiande
molivaiionen för skolarbelel hos många elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Jämilands län påpekar all SÖ:s förslag i
vissa avseenden avser all utgöra ett verkligi förslag lill ny läroplan, i
andra alt bilda grund för del forlsalia arbelel all utforma läroplanslexi.
Denna dubbla målsättning är prakliskl sett svår. Följden har enligt nämnden
blivii, au analyserande resonemang utelämnats på områden, där sådana erfordras
som bakgrund lill förslagen, likaså alt motiveringar för förslagen utelämnas
på områden, där motiveringar känns naturliga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ungu Örnars Riksförbimd anser all föreliggunde förslag
inle präglas av ell enhelligl synsäll på barns och ungdomars uppväxlmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Siockholms län befarar all del sländigi
rullande, och lill si'ra delar osynkroniserade förändringsarbeiel pä
ulbildningens område slurki kan ha bidragil lill den oro som såväl elever som
personal inom skolan i dag upplever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundei framhäller all skolans uiveckling
bör ses som ell förändringsarbete i små sleg och med en utvecklingstakt som lar
hänsyn säväl till personalens beredskap för utveckling som till de samhällsekonomiska
möjlighelerna alt genomföra förbättringar. Del fortsatta läroplansarbelel bör
enligt förbundets mening ske med successiva förändringar pä grundval av en
fortlöpande utvärdering. Förbundet bedömer att en försiktigare reformtakt
motsvurar ell utbrett önskemål i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV. siaiskoniorei. länsskolnämnden i Kristianstads lån
och gymnasieutredningen anser all direkliven för SÖ:s utredningsarbete inle
har medgett en mer omfattande översyn av grundskolans läroplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden I Krisliansiads län påpekar ull en
uiredning som finner sinu direkliv otillräckligu i förhållunde lill del
akluella uppdragei i normala fall brukar vända sig till uppdragsgivaren med
begäran om nya direkliv. SÖ:s översynsulredning har emellerlid i della
sammanhang i siällei vall lekniken alt konstalera. att de förslag mun helsl
velat lägga fram inte ligger inom uppdragels ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gyinnasieiitrediiingen förordar all ell fortsall
utredningsarbele bör genomföras med vidgade direkliv så all en mer
förulsällningslös prövning av grundskolans läroplan kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Geografiläramas riksförening finner förslagei så
brislfälligl all läroplansförslagel måsle omarbelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksföreningen,för lärare i moderna språk framhåller all
inför läroplansarbelel gavs bindande direktiv om all läsa ell undru främmande
språk i den obligaloriska skolan skulle finnus kvar. Del hur på mänga säll
frumgålt ull läroplunsgruppen länker sig all på sikl del andru språkel i
grundskolan avskaffas. Enligi föreningen har läroplansgruppen därmed icke
verkai i di reklivens anda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpariieis kvinnoförbund påpekar del förvånansvärdu i
ull inle utredningsdirektiven redovisas i SÖ:s förslag. Speciellt som mun vid
ett flertal lillfällen refererar lill desamma. All inte direktiven klart
frumgår gör del enligt förbundel omöjligl all se vilka förslag som lillkommil
pä grund av direktiven och vilka förslag som utredningsgruppen själv
aktualiserat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS, SAF och Örebro kommun efterlyser en helhelssyn pä det
offentliga skolsyslemels roll och uppgifter. Konlaklerna förskola-grundskola
berörs visseriigen ylligl, konluklernu grundskolu-gymnusicskolu däremoi
knuppusi ulls. Dennu ulllför isolerude behundling av en del uv skolsystemet
försvårur enligt inslunsernu bedömningurna av de oliku förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RHS unser del olyckligl ull ett flerlul beiydunde
ulredningur inom skoluns omräde pågått mer eller mindre purullelll och utun
egentlig koppling till vurundra under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskoliiäiiinden i Jämilands län, UHÄ.
gymnasieuiredningen. TCO, Karistads kommun, MUF, Cenierparliels kviiinoförhiind,
Hisloridärarnas rik.sfiircnhig, Riksföreningen jör lärarna i malemaiik, fysik
och kemi samt Sveiisklärarjöreiiiiigeii efterlyser en redovisning och analys av
de erfarenheler och forskningsresultat som SÖ bygger sill förslag på. UHÅ påpekur
ull .sumiidigi som gällande läroplan infördes, påbörjades arbetel med
Läroplansuppföljning för grundskolan (LUG). Del frumgår emellertid inle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i det föreliggande förslaget vilka och hur omfattande
utvärderingar som genomförts, vilka praktiska erfarenheler man samlal och
vilka slutsatser som man med utgångspunkt i uppföljningen dragil för
läroplansarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karlsiads kommun konslalerar alt enighel råder såväl inom
SÖ som i den allmänna opinionen om all erfarenheterna av nuvarande läroplan
inte är gynnsamma. Dä emellertid resullalen av olika pedagogiska forskningsprojekt
ingalunda är entydiga, ibland direkt motsägande, anser kommunen det beklagligt
att SÖ vid hänvisningar till sådana resultat inte uppgivit källan, efiersom i
vissa fall hell andra slutsatser kunnai dras med hänvisning till annan
pedagogisk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cenierparliels kvinnoförbund anser atl SÖ:s förslag i
flera avseenden inle är tillräckligt förankrad i skolans verklighet, och inte
heller i de senaste årens pedagogiska forskning. Den lillgodoser enligt
förbundel inte heller riksdagens uttalanden från 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hisloridärarnas riksförening framhåller atl bristen på
klarl dokumenterat stöd i forskning eller ulvecklingsarbete för olika förslag
ger stora delar av SÖ:s förslag en prägel av skrivbordsprodukt. SSU anser all
den grupp som arbelai fram förslagei borde ha ägnal en belydande del av sin tid
till all analysera varför intentioner som beskrivs i denna och som beskrivits i
lidigare läroplaner, inle blir verklighel. Om dessa blivii verklighel, hade
enligi förbundel med all säkerhet skolans problem varil mindre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Siockholms län, Folkpariieis
kvinnojörbund, RHS, Unga Örnars riksförbund och Geografilärarnas riksförening
förordar att en omfaUande ulvärdering av Lgr 69 borde ha föregäll del nya
läroplansförslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RHS framhåller all efiersom den viktigaste frågan i
förslaget gäller huruvida grundskolans högsladium skall vara mer eller mindre
sammanhållet, hade del varil värdefulli med en mera öppen diskussion om de erfarenheler
man från SÖ:s sida anser sig kunna göra av förändringen mol en mera sammanhållen
grundskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Unga Örnars rik.sförbund påpekar atl ell förslag lill ny
läroplan för grundskolan mäsle grundas på en analys av den krilik som riktas
mol dagens skola och undervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Geografilärarnas riksförening vänder sig mol de i
läroplansförslaget angivna fördelarna med helerogena grupper. SÖ redovisar
ingel underlag för denna bedömning. Föreningen anser alt SÖ bör genomföra ell
forsknings- och ulvecklingsprogram på delta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Göleborgs och Bohus samt Norrbonens
lån, UHÅ, Luleå, Gävle, Västerås, Karlstads och Malmö kommuner, Ulbildningsnämnden
i Värmlands läns landsiing, SSU samt RHS beklagar all remisstiden trois SÖ:s
rekommendation om ell år inskränkles lill ell halvi år. Flera av
remissinstanserna påpekar också all en stor del av tiden inföll under
sommarlovet vilkel försvårade del lokala informalionsarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RHS påpekar alt hem och skola-rörelsens interna
remissarbete kan utgöra en vikiig pedagogisk insals då det gäller all spridu
kännedom om utvecklingsarbelel inom skolområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FPU och kommunisiisk ungdom anser all det är en självklar
konsekvens UV förslugel ull betygen avskaffas. Gör man inte della så belvivlar
förbundel ull man kommer au kunna genomföra läroplanen i verkligheien med allt
vad som sägs om förändral aibetssätl och om elevernas medverkan i
beslutsfallande om innehåll i undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges krisina ungdomsråd föreslår all både elever och
lärare får en ordentlig utbildning under skoltid om vad den nya läroplanen
innebär.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Är en läroplansförändring nödvändig nu?</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Östergötlands och Skaraborgs län,
Malmö och Lidingö kommuner samt Utbildningsnämnden i Värmlands läns landsting
anser att mot bakgmnd av samhällsförändringarna i samband med
MBL-lagstiftningen, arbetsmiljölagen och inle minsl SIÄ-reformen är en ny läroplan
nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Östergötlands lån framhåller gmndskolans
allt starkare behov av samverkan med förskola, särskola och arbetsliv. Anpassning
av skolan till samhällets invandrarpolitik och internationalise-ringssträvanden
är också ett tungt vägande skäl för en läroplansreform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brottsförebyggande rådet och Riksföreningen för lärarna i
matematik, Jy'sik och kemi anser atl brislema i den nuvarande läroplanen är sä
siora atl de motiverar en revision av läroplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret anser atl behovet av radikala förändringar
av läroplanen är väl dokumenterat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MUF konslalerar all gmndskolan i dag brottas med allvarliga
problem. Åtgärder måsle enligt förbundet sällas in för atl återställa arbetsron
och återge grundskolan allmänhetens förtroende. SIÄ-reformen är ett steg i
denna riklning. Förändringar och förbällringar i läroplanen är därtill nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SECO anser all Lgr 69 och dagens grundskola fortfarande är
präglad av sin bakgrund som realskola. Del nu akluella förslaget till ny
läroplan för grundskolan innebär enligt SECO inte atl man frigör sig från sitt
realskole-förflutna. SECO menar atl en förändring av läroplanen är vikiig och
nödvändig att göra, men då måste den nya läroplanen även i praktiken innebära
ett avskaffande av den gamla realskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Jönköpings och Krisliansiads lån saml
Linköpings kommun anser atl läroplanen skall ses över kontinuerligt med ledning
av de erfarenheter som successivt kan vinnas. En förändring i mindre sleg gör
det lällare alt undvika de iröskeleffekter mer genomgripande förändringar kan
leda lill. På så sätl ökar enligt inslanserna möjlighelerna atl lillvarala och
bygga på elevers och lärares iakttagelser, erfarenheter och behov av
förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Ösiergöllands och Väslerholiens län
anser atl behovet av en ändrad läroplan skall utgå från de i skolan verksamma.
Upplevelsen hos dem som skall genomföra förändringen är av avgörande belydelse.
Känner de förändringen nödvändig är delta enligt nämnderna den största garantin
för att föreslagna åtgärder skall ge önskad effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nybro kommun delar uppfattningen att det är naturligt att
successiva justeringar av läroplanen behövs, men frågar sig om genomgripande
läroplansrevisioner verkligen behövs vart lionde år. Kommunen missiänker all
del ständigt åierkommande behovei av läroplansrevisioner bollnar i den
brisiande överensslämmelsen mellan vision och verklighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Ösiergöllands län har med
tillfredsställelse kunnat konstalera hur SlA-beslulel initierat en utveckling i
grundskolan präglad av en ökad medvetenhet och vilja till nytänkande hos
berörda. Enligt nämndens beslämda uppfaiining vore del olyckligl att genom
införande av en ny läroplan slöra uivecklingsprocessen. Den bör i.slället
uppmärksaml iakllagas och ulvärderas. Genom en konlinuerlig dialog med fällel
bör sä småningom grunden för en förändrad läroplan kunna läggas. Man bör också
enligt nämnden avvakta politiska beslut i exempelvis betygsfrågan, skolansvaret
för sextonåringarna efter nian och skolpersonalens forlbild-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning. Vissa jusleringar i läroplanen är dock nödvändiga så
all riksdagens speciella riktlinjer tillgodoses. Örebro kommun och Unga Örnars
riksförbund anser all de förändringar som krävs som följd uv SlA-besluiel kan
görus inom den nuvarande läroplanens ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 L</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>roplanens roll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Siockholms, Malmöhus och Jämilands
län, Svensku komminiförbuiidei saml Solkfieu kommun belraklar läroplanen som en
slarkl slyrande och reglerande fakior.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet beionar all läroplanen är del
dokumenl som anger inom vilka ramar skolans verksamhei skall bedrivas, bl. a.
för att garanlera en likvärdig ulbildningssiandard över hela rikel. Läroplanen
utgör därför enligt förbundel den viktigaste komponenten för atl uppnå de kvalitativa
målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SoUefleå kommun framhåller att läroplanen på ett avgörande
sätt påverkar verksamheien i skolan. Den nuvarande läroplanen belraklas av
många som ell utomordentligt hjälpmedel i arbetet pä all skapa en bälire skola
medan andra upplever målangivelser och målformuleringar som alllför visionära
och svåruppnåeligu för alt kunna skapa en posiliv inslällning lill skolarbelel.
Avsländel mellan mål och måluppfyllelse blir enligi kommunen så slort all
läroplanen lill och med kan bli ell hinder för uiveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Siockholms län och RHS anser all
läroplanen är ell vikligl instrument för att förverkliga samhällets syften med
den obligatoriska skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Väsierbonens län och Riksföreningen för
lärarna i malematik, fysik och kemi framhäller att läroplanen skall ange den
politiska målsättningen för skolans arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Mamöhus och Västerbottens län, AMS,
TCO, SAF, Sollefteå och Lidingö m.fl. kommuner och SSU påpekar all läroplanen
är endasl en fakior bland flera andra som påverkar och siyr skolans verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO framhåller all målel för och inrikiningen av en läroplansförändring
fasisiälls genom beslul av riksdag, regering och skolans myndigheter. De reella
förändringarna sker dock inte genom beslulen i dessa inslanser ulan genom
förändringar i del dagliga skolarbetet. Personalen måste därför enligt TCO bli
mycket noga informerad om intentionerna bakom reformer, ges utbildning och
praktiska förutsäuningar för all kunna genomföra beslulen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF erinrar om att det starka siyrmedel för
skolverksamheten som det tidigare siaisbidragssysiemel uigjorde gav en för hela
landet i stort likvärdig utbildningsstandard i form av en likvärdig
organisaiion för skolan. Läroplanen var av underordnad belydelse när del
gällde organisationen och uppläggningen av skolarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Jönköpings län anser alt det bör vara
ett huvudkrav på läroplanen all den iniensivt och närgånget uppfordrar alla som
arbetar i skolan och alla som kommer i beröring med den att skaffa sig en bred
kunskap om skolan bland annat genom egna iakttagelser och ett ständigt tankeutbyte
och på så sätt skapa fömfsättningar för verksamheiens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Krisliansiads län hävdar att
efterkrigstidens reformarbete mera har förändrat den organisaioriska än den
metodisk-pedagogiska sidan av skolan. Huvudorsaken har enligt nämnden varit
att genomgri-</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pande förändringar av del dagliga arbetet beordrats, innan
de som skulle föra ut reformerna i verkligheten hade givits lid och tillfälle
alt pröva sig frum lill resuliui på det lokula planet, med andra ord innan de
blivit övertygade om alt förändringen var genomförbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Göleborgs och Bohus saml Älvsborgs län
påpekar all en förändring av läroplanen inle är någon garunii för ull skolan
blir bättre. Länsskolnämnden i Älvsborgs län anseratt det lokala utvecklingsarbelel
i skolan är del vikligaste.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Hur bör en läroplan utformas?</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läiisskoliiämiidcrna i Ösiergöllands och Jönköpings län
saml SAF framhåller alt läroplanen klarl bör formulera mål och meioder sä all
alla berörda kan lillgodogöra sig den filosofi som ligger lill grund för
läroplanen. SAF beionar att läroplanen måslc skrivus och spridus på ell sådunl
säll all den blir lillgänglig för ulla berörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Jönköpings län anser alt del är
väseniligi att läroplanen uppfattas som en beskrivning av verksamheien i den
skola vi genom demokratiska beslul kommii överens om all vi vill ha - en
handbok för alla som har med skolan au göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Jämilands län betraktar däremoi del som
en illusion att tro, all en och samma språkliga uiformning skall läcka lärarnas
behov av professionelli arbeisinslrumenl, del behov av arbetshjälpmedel, som
barn och ungdomar har för att kunna medverka i planering och utveckling av
skolarbetet, som föräldrar och andra vuxna uianför skolans professionella
krels har för atl kunna medverka vid uppbyggandet av en posiliv och öppen
skolmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Älvsborgs och Jämilands lån samt SAF
anser del vikligl atl läroplanen ger de impulser som kan behövas för det lokala
utvecklingsarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF anser att limplaner och kursplaner bör ulformas på
sädanl säll atl man lokalt får möjlighel all välja arbelssäil och arbelsformer,
disponera undervisningslid och ge ulrymme för olika specialintressen atl
utvecklas för atl ge eleverna nödvändiga kunskaper och färdigheter. Timplanen
ulgör enligi SAF del huvudsakliga instrumeniel för den lokala frihelen, kursplanen
del huvudsakliga inslrumeniei för den övergripande samordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Södermanlands lån förordar att timplanen
utformas så atl det, förutom de inilialiv som kan komma all las av enskilda
lärare eller arbetslag, i timplanens konstruktion finns lid för arbele med
projeki eller uppgifter med förankring i det omgivande samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Ösiergöllands och Krisliansiads län
betonar all ett läroplansförslag måste förankras i lärar- och skolledarkårerna.
Om samhällel vill ha resultat, mäsle man låla reformverksamhelen i försia hand
gå ut ifrån behov som känns angelägna av de enskilda medborgarna, eleverna och
skolpersonalen och försl i andra hand dikleras av poliiiska idéer atl med
skolan som hjälp omdana samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Ösiergöllands län konstaterar vidare att
läroplanen för en decentraliserad och demokratiserad skola bör ha en annoriunda
utformning än sina föregångare. Den skall inte innehålla en central vision av
morgondagens skola med mängder av anvisningar. Dagens akula vardagsproblem i
skolan, de ungas bristande arbetsglädje och framtidstro, bör i stället slå i
cenirum för förslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Uppsala anser del väseniligi atl
läroplanen avspeglar en reell vilja all sälla eleverna i cenirum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Ösiergöllands och Jämilands län
päpekar atl en ny läroplan skall verka i ell samhälle som kan uivecklas olika
beroende på poliiiski fållade beslul. De uibildningspoliliska aspeklerna borde
därför enligt nämnderna ha analyserats och allernaliva lösningar skisserals mol
bakgrund av skilda uibildningspoliliska ambilioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO saknar i läroplansförslaget en analys av hur barn och
ungdom skaffar sig kunskap om väriden. Ett undersökunde arbelssäil som bygger
pä ell uivecklingspsykologiski synsäll bör enligi TCO i ökande grad förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Jönköpings och Västerbollens län
beionar all läroplanen inle får vara slalisk. Den måsle konlinueriigi följas
upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Uppsala län påpekar all uianför skolan
är inle arbelet årskursindelal. Det är därför en på säll och vis konsllad
situation, då man i skolan arbeiar i åldersniväer. Del bör enligt nämnden vara
en slrävan för skolan alt samverka mer konkrei över årskurs- och
siadiegränser. Nämnden föreslår vidare atl ell sludiecirkelmalerial om
läroplanen uiarbelas centrah.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Älvsborgs län instämmer i SÖ:s påpekande
all en viktig uppgifi för skolan är atl ge eleverna uttrycksmedel och
självkänsla. Varje elev som lämnar grundskolan måsle enligi nämnden ha fått
lillräcklig träning i alt i ord uilrycka vad han vill, tänker och känner.
Läroplanen bör ge anvisning om lid och meioder för delta, så all idén kan förverkligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Jämilands län anser atl läroplanen bör
ange en pedagogisk grundsyn, som kan bilda uigångspunki både för avvägning av
arbeiets innehåll och av olika arbelssäil, av olika gruppers inflytande vid utformningen
av dagligl arbele och långsiklig planering och därmed för avvägning av
resursinsatser som är nödvändiga för att man skall nå de mål som uppställls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ underslryker alt en ny läroplan måste ha en högre
konkretionsnivå även i sina allmänna delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO framhåller atl en av de grundläggande principerna för
grundskolan är atl den skall ge en likvärdig ulbildningssiandard för elever i
landels alla delar. TCO ansluler sig lill denna princip. I dag är del
huvudsakligen riksgiltiga kursplaner som skall garanlera della. Enligi TCO:s
uppfaiining bör strävan mer vara atl ge eleverna lika goda förutsättningar alt
klara sig i olika situationer i livet, dvs. en lika god handlingsberedskap.
Kursplanernu bör ulformus enligi denna princip.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RHS avslyrker SÖ:s förslag till ny läroplan för grundskolan
och presenterar i stället ell egel förslag, som enligi förbundel inte fyller
något anspråk på alt vara ell uiarbeiai förslag. Del är snarasi en aniydan av
ett modell-tänkande. Förslaget bygger på atl man delar upp undervisningstiden i
tre lika stora delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den första delen ges de för alla eleverna gemensamma
baskunskaperna. Dessa skall vara väldefinierade. Kravel atl alla eleverna
skall behärska baskunskaperna innebär all kunskapsurvalet måste beslämmas
resirikiivi. Baskunskaperna skall vara nödvändiga kunskaper lill skillnad från
önskvärda kunskaper, som är del förhärskande synsättet. I denna undervisning
bör man eftersiräva eit arbelssäil där de bästa eleverna hjälper de svagare.
Föräldrarna bör också kunna tas i anspråk som en undervisningsresurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra delen av undervisningen ingår momenl som är
gemensamma för arbetsenheten/klassen. Däri ingär undervisningsmoment som i så
stor utsträckning som möjligl planeras som slörte och mindre projektarbeten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Projekten
skall inriklas på de ämnen som lämpar sig för denna arbetsform, i första hand
grundläggande kunskapsområden inom de samhällsorienlerande och
naturvetenskapliga ämnena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tredje delen utgörs av tillval. Tillvalen kan dels bestå i relativt bestämda
kursmoment t. ex. inom språk och matematik, men de kan också i andra sammanhang
ulformas på ell flexibelt och individanpassat säu. Del är viktigt all man också
tillskapar lillval som ger stimulans för de elever som främst är inriktade på
prakliska studier - här kan tillvalet också beslå i arbeislivserfarenheteroch
integrerad pryo-ulbildning. Enligt RHS förslag blir inte skillnader mellan
elevernas kunskaper ell beklaglig! faklum utan de byggs in i sysiemel som
fömlsedda konsekvenser - föruisägbara eftersom man vel all eleverna skiljer
sig ål beiräffande förmåga och iniresse. Myckel av molsätlningarna när del
gäller att ta ställning lill hur grundskolan skall se ul reduceras om man
tillåler kompletterande studier under och efter grundskolan. Om man erbjuder
eleverna generösa möjligheter till kompletterande studier efter grundskolan, t.
ex. för alt komma in på en viss gymnasielinje, kan man komma ifrån många av
olägenheterna med dagens tillvalssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.5
Målfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RHS
anför följande i fråga om de övergripande målen för skolans verksamhet:
"Skolans viktigaste uppgifi är alt främja varje elevs allsidiga utveckling".
Så inleder läroplansförfattarna kapitel 2 i läroplansförslagel, 'Några
principiella utgångspunkter för översynsarbelel' med en praktfull osanning.
Eller än värre - med Ivå osanningar. Varje människa har inre fömtsättningar att
utveckla de mest häpnadsväckande livshållningar. Del är lika
"naturligt" för människan atl uppträda i del moderna samhälleis
mångskiftande livsformer som alt jaga knubbsäl med stenyxa, plöja risfält med
hjälp av vattenbufflar och styra rymdfarkoster med hjälp av datorteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Varje människa utvecklar
bara en bråkdel av sina möjliga anlag och varje kultur uttrycker och inrymmer
enbart en liten del av de livsformer som människor skulle kunna välja - om de
fick möjlighet. Atl skolan har lill uppgifi att främja en allsidig utveckling
är därför en orimlig felsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra invändningen mol ovan citerade fras i förslagets principkapitel är att
den kan tydas sä alt skolan tilldelas en passiv roll gentemot eleven. Skolan
skall främja elevens utveckling - därmed markerar man en uppfattning som går ut
pä att individens utveckling är den primära drivkraften hos individen medan
del sociala sammanhangei har en sekundär roll som befrämjare av denna inifrån
styrda process.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
själva verket är skolan och skolans innehåll en social konstruktion, där man
från samhäUets sida myckel bestämt vill engagera sig för alt påverka det
uppväxande släktets attityder och kunskaper, ja individens hela värids-bild, i alldeles
beslämda banor. Läroplansförslagels text skymmer della förhållande. Genom alt
säga att läroplanen skall befrämja elevens "allsidiga utveckling",
maskerar man att läroplansförslaget inte alls innehåller en allsidig
information om människa och samhälle utan aUdeles specifika urval av
informationer. Förslaget är alllså ytterst setl präglat av en vanlig men
aningslös fördomsfullhel, en fördomsfullhet som upphöjer den rådande samhälls-
och kultumppfattningen till nästan universiell lag. Då hjälper det inte att man
i enskilda sammanhang i skrivningen visar en ulomordent-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lig vilju lill förslåelse och tolerans inför andra än de
inhemska kulturyttringarna och lill andra mänskliga villkor än vara egna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del här
resonemangel har en poäng som är vikiig all hälla i minnel när mun resonerur
skoluns förhållanden. Genom alt antyda ett slags harmoni mellan elevens
påstådda allsidiga utvecklingsbehov och läroplanens påstådda ullmängiltigu
innehåll blir uppgifien alt förmedla lärostoffet uteslutande en pedagogisk
lämplighetsfråga. Om mun ä undra sidan antar att det kan finnas en rad
motsättningar mellan samhällets val av kulturell målsäiining (som skall
förmedlas via skolan) och andra kullurinslag, respeklive länkbara molsällningar
mellan individens och samhälleis inlressen, så blir skolans uppgift en
kompUcerad socialisalionsuppgifi. Del vi kallar "skolans kris" bör
ses i della "stora" sociala sammanhang och inle i försia hand som
pedagogiska svårigheler enbarl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte minsl högstadieskolans problem är med all säkerhei i
försia hand en avspegling av de svårigheler som uppslår då skolan söker
förmedla de specifika värderingar och kunskaper som ulgör vår samhälls- och
världsbilds-uppfailning lill ungdomsgenerationen. Samiidigi skall man - på
högsladiel lydligare än på de lägre stadierna - för eleverna markera atl
skolans uppgift ocksä är alt förberedu elevernu på ull de skall inta oliku
sociula positioner och livskarriärer efter skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkligen ell dilemma för en sammanhållen skola!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är snarasi förvånande alt förmedlingen av della
socialu kullururv går så smärifrill som faktiskt är fallet - särskilt med lanke
på all varje vuxen-generalions livsmönsier inle längre upprepas som varil
fallel lidigare, då socialiseringen av den växande generalionen bestod i all
lära ul de sociala regler som de vuxna själva följde och som också var
ändamålsenliga för den kommande generationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS, SAF. Förbundel Vi Ungu och Unga Örnars riksförbund
betraktar det som ell angelägel mäl för grundskolan all lillvarala och främja
elevernas iniresse för yrkesuibildning och forlsalia siudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Unga Örnars riksförbund päpekar alt för förberedelsen för
arbetslivet behöver eleven träning av yrkesförberedande karaktär, men ocksä kunskaper
om rollen som arbetstagare, vilka vägar man kan påverka och förändra sina
arbetsvillkor och sin arbetssituation. För sin roll som individ i samhällel är
del också enligi förbundel vikligl all skolan siimulerar eleverna lill en
allsidig personlighelsulveckling. Eleven måsle få kunskaper om vilka vägar man
kan påverka och förändra samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR framhåller elevernas räll och behov all i
grundskolan förvärva godu buskunskaper och basfärdigheler liksom ell
engagemang och en vilju all lära mer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO anser alt målet för skolans verksamhet utgår från ett
helhetsperspektiv pä eleven. Barnomsorgens liksom ungdomsskolans uppgifi är
att utveckla individens hela personlighet. Skolan skall förbereda eleverna för
de uppgifter de slälls inför som vuxna i samhälle och arbeisliv. Samiidigi
skall skolan pä olika säll aklivi verka för en social rätivisa och en jämsiälldhel
mellan könen. Allmänorienlering och omfaUande kommunikalionsfärdigheler är av
stor betydelse för atl dessa mål skall kunna förverkligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna I Siockholms. Örebro och Väsierbonens
län anser alt lidigare skoluiredningars grundläggande lankegångar och
riklningsangi-velser allljämt kan tjäna som vägledning vid del fortlöpande
arbelel med au ulveckla skolan i samklang med samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskoliiånnulen i Västerbottens lån poänglerar all kring
skolans mål-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sanning, som den ullrycks i skollagen, i skolförordningen,
i läroplanen och i olika ulredningar har under de senasle decennierna i
huvudsak räll sior enighel. När del gäller tolkningen av den skrivna
målsättningen och del därav betingade innehållet och arbeissäiiel i skolans
inre urbeie råder mindre enighel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Kalmar län. Siorumans och Sollefteå kommuner instämmer i atl skolans
viktigaste uppgift är alt främja varje elevs allsidiga utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO anser
all del kan anföras starka skäl för en ny diskussion om en gemensam
målsättning för hela barn- och ungdomsskolan. Enligt TCO bör de övergripande
målen för utbildningsverksamhet innebära all all uibildning skall medverka till
all åsiadkomma en allsidig personlighelsutveckling för individen och en
samhällsutveckling uv värde för alla. I nulägel måste dock enligt TCO målen för
gumdskolan konkretiseras så atl de blir verkligt användbara i skolurbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CUF menur ull grundskolun måsle präglas av följande
målsäUningar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Demokrati. Ulbildningen skall slimulera lill ell
demokruiiskl länkunde och hundlunde samt träna eleverna atl kriliskl granska
informaiion och förhållanden i skola och samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jämlikhei
och solidarilel. Ulbildningen skall medverka lill all skapa jämlikhei
nalionell! och inlernalionellt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ekologisk
helhelssyn. Ulbildningen skall lära eleverna all förslå samhällets uppgifter
och verksamhei. men också samspel mellan naluren, människan och
samhällsstrukturen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Självförverkligande.
Ulbildningen måsle ge möjlighel lill självförverkligande, som är grunden för
demokraii och levande samhällsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>FPU
framhåller all kunskapsmålet måste ha en .självklar plats bland de
grundläggande mälen för skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV beklagar frånvaron av ansatser när del gäller all få
läroplanens övergripande mål beaklade i del prakliska skolarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Kalmar och Jämilands län pekar pä
brislen på överenssiämmelse mellan mål och måluppfyllelse. Länsskolnämnden i
Kalmar län anser atl del beror pä bristande resurser när det gäller lokaler,
läromedel och materiel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna
i Gollands och Jämilands län varnar för alltför högt ställda mål, som län
skapar en känsla av vanmakt hos både lärare och elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialsiyrelsen finner det angelägel alt skolan redan på
ell lidigi siadium iränar eleverna och ger dem ullrycksmedel och den
självkänsla som behövs föran kunna delta i sumhällsurbelei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Siockholms och Ålvsborgs län anser att
förslaget slrider mol del grundläggande mäl för skolan som innebär ull vurje
elev skull ges möjlighet lill individuell iniresse- och
personlighelsulveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Siockholms län anser vidare atl
grundskolans mål i ell siörre sammanhang för närvurunde ler sig ulllför
diffusa. Den föreslagna ulbildningsplaneringen grundar sig i för hög grad på
pedagogiskt svårde-finicrbara jämlikhelsmål och jämslälldhelsidéer. Enligi
nämndens uppfaUning måsle dessa olika mäl erhålla en mer siringenl lolkning i
försia hand i pedagogiska och melodiska lermer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.6 Principen om en sammanhållen grundskola</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endast ell fåtal remissinstanser tar mer ingående upp
frågan om sammanhållen grundskola. De flesla remissinstansers åsikter framgår
av deras förslag lill tillval (avsnitt 7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunistisk ungdom, SECO saml Elevförbundet år positiva
till en hell sammanhållen gmndskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skellefteå kommun finner det riktigt ur
jämställdhetssynpunkt atl förslag läggs om en mer sammanhållen gmndskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret anser atl behovet av radikala åtgärder och
förändringar, framför allt vad gäller de könsbundna och socialt betingade
tillvalen på högstadiet, är väl dokumenterat. I likhet med SÖ finner
statskontoret det också angeläget att - åtminstone på sikt - skapa bättre
förutsättningar för en övergång lill en mer sammanhållen grundskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Norrbottens län menar alt de föreslagna
ålgärderna inte är tillräckligt radikala för aU i praktiken leda till reella
förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lidingö kommun och Hisloridärarnas riksförening avstyrker
förslaget om en mer sammanhållen gmndskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Uppsala och Ålvsborgs län, MUF samt
RHS förordar i stället att valmöjligheterna uiökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Älvsborgs län framhåller atl samiidigi
som ett ulökal lillval genomförs så måste kravel på en likvärdig ulbildningssiandard
över hela riket upprätthållas. En sådan garanti kan åsladkommas genom atl en
baskurs eller gmndkurs ulformas konkret, t.ex. som lärobok, och bestäms för
landels alla skolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RHS anser alt nya tillvalsämnen med varierande inriktning
måste införas. I dagens skola är de icke-teoretiskl inriktade eleverna de mest
missgynnade i fråga om valmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Hallands lån. Sala och Göleborgs
kommuner saml Folkpariieis kvinnoförbund anser att en individanpassad skola,
som varil en av parollerna för detta läroplansarbele, förutsäUer
differentiering och går inte ihop med en strävan mot ännu större enhetlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun delar uppfattningen alt nuvarande
förhållanden vid val lill alternativa kurser är otillfredsställande men anser atl
man bör kunna komma tillrätta härmed på annat säll än genom atl slopa detta
syslem. En försiärki informaiiom lill föräldrar och en effektiv
studievägledning kan vara ell sätl atl komma ifrån de pålalade svårighelerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Stockholms lån påpekar alt ell
sammanhållet högsladium inle är något allmänt omfallal samhällsmål. Nämnden
konslalerar vidare all krympta tillvalsmöjligheler och ökad teoretisering inte
automatiskt kompenseras av valfrihet inom de olika ämnena i kombinalion med
ell förändrat arbelssäil. Nämnden är angelägen att med uigångspunki i en
pedagogiski förankrad verklighel diskutera den framlida skolans utformning med
SÖ:s läroplansförslag som utgångspunkt. Jämlikhetsmålel för samhällel låler sig
förhållandevis läll omsältas i ekonomiska och organisatoriska beslut och
åtgärder, medan man hittills inte lyckats formulera jämlikhetsmålet i
pedagogiski eniydiga lermer. Enligi nämnden innebär jämlikhet på skolans
område all man bereder alla elever, oavsett härkomst, kön och bostadsort, samma
studiemöjligheter inom den obligaloriska skolan. Läroplansförslaget är enligt
nämnden bristfälligt förankrat i pedagogisk forskning rörande
differentieringsproblemalikens innehåll och utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kristianstads län noterar atl
ulredningen har inrik-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tat sig mot ett mål - den helt sammanhållna gmndskolan -
vilket ligger utanför utredningsuppdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Stockholms län befarar att om direktiven
inte bundit SÖ till kravet att framlägga ett förslag innebärande fortsatta
möjligheler att studera ett andra främmande språk, SÖ redan nu skulle ha
försökt att ta Steget bort från B-språksundervisning i grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret föreslår att gymnasieutredningen får i
uppdrag att ingående pröva studieorganisatoriska fömtsättningar och
konsekvenser för en gymnasieskola, där elevema inte har läst något av B-språken
i gmndskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Hallands län anser del viktigt att vi så
långt som möjligt har en sammanhållen skola med lika möjligheter för alla.
Nämnden anser det emellertid lika viktigt att skolan tar hänsyn till varje
enskild elevs verklighet - att skolan blir elevanpassad. En lämpligt avvägd
anpassning till elevernas önskemål ser nämnden som nödvändig för att man skall
kunna komma tillrätta med den oro som särskilt högstadiet nu präglas av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Linköpings kommun poängterar att den jämlika skolan aldrig
får bli en synonym till den likriktade skolan. Skolans och utbildningsväsendets
bidrag till ökad jämlikhet bör mera konsekvent än hittills ligga i att dels
definiera basfärdighetema, dels verka för dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata kvinnoförbundet framhåller atl alla elever skall
ha rätt till en likvärdig utbildning. Men detta kan enligt förbundel
självfallet aldrig få innebära att alla måste ha samma utbildning eller all de
skall nå lika resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RHS anser att valfriheten efter högstadiet - som kan
aktualiseras av elevens ändrade planer, senare mognad eller andra skäl — bör
garanteras genom förbättrade och smidiga kompletteringsmöjligheter både under
och efter högstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksföreningen för lärama i matematik, fysik och kemi
anser att någon form av nivågruppering är nödvändig för skoltrivsel och för
rimliga studieresultat på högstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.7 Hjälp till elever med svårigheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska förbundet för specialpedagogik konstaterar med
tillfredsställelse atl ett specialpedagogiski synsätt skall prägla allt arbete
i skolan. Läroplan sförslaget ger i många avseenden de organisatoriska
förutsättningarna för atl elever med särskilt behov av stöd och stimulans skall
kunna få en god personlighetsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrköpings kommun beklagar att den av SIA föreslagna
utbildningen i specialpedagogik för alla lärare icke kom till stånd och vill
understryka vikten av att fortbildningen inte bara ges ökade resurser utan
också starka inslag av specialpedagogisk nalur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Uppsala och Kopparbergs län, SAF samt
Moderata samlingspartiets kvinnoförbund betonar det självklara i atl skolan
skall stödja elever med sämre förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF påpekar atl stora spännvidder i kunskaps- och
mognadsnivå bland eleverna gör det svårt för läraren all finna arbetssätt och
ämnesstoff som känns motiverande för alla. Mer sludiebegåvade elever finner
undervisningen meningslös och börjar alt vantrivas. Andra elever får
svårigheler alt följa den för dem alllför teoribundna undervisningen. Båda
dessa grupper av elever måste enligt SAF uppmärksammas och stödjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Siockholms lån, Eda kommun och FPU
belvivlar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>au förslaget med dess nuvarande innehåll aktivt kan hjälpa
svagpresterande elever ull bäure acklimutisera sig i dagens skola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Stockholms län vill varna för en övertro
pä ett förändrat arbelssäil säsom varande lösningen på en stor del av
grundskolans problemkomplex.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialsiyrelsen och sunens invandrarverk framhåller de
invandrade familjernas problem och all de utgör en grupp som ofta behöver
speciellt slöd. Socialstyrelsen vill rikta uppmärksamhei pä alt även familjer,
som har boll i Sverige en längre lid saml även elever, som är födda av
ulländska föräldrar men hur vuxit upp i Sverige, ofta har siora problem all
lillgodogöra sig undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialsiyrelsen beionur vidare all del är specielll
vikligl all elever från problemfamiljer och invandrarelever tränas all utveckla
sina kommunikalionsfärdigheler. Socialsiyrelsen vill även framhålla atl elever
med multipelproblem som kanske inle kan klaras inom den vanliga klassens ram,
i jämlikheiens tecken bör få den uppmärksamhet och del slöd som ger dem ökal
utbyte av skoltiden och möjligheler att elablera sig på arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens handikappråd och De handikappades rik.sjörbund
påpekar atl de handikappade eleverna bör få särskilt stöd, samt att
undervisning om handikappfrågor ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sunens handikappråd finner del anmärkningsvärt all
förslaget sä knapphändigt berör handikappades situation i den nya skolan.
Rådet förutsätter all del blir en omsorgsfull presenlaiion av handikappfrågorna
och klara anvisningar vad gäller olika handikappgruppers särskilda behov i den
andra del av läroplanen som aviseras. Rådet understryker belydelsen av all frågor
om handikapp behandlas i sill sakliga sammanhang och på ett naturiigi sätt
ingår i olika ämnen. Rådet påpekar atl kunskap om handikapp kan bidra lill all
skapa positiva allilyder mellan handikappade och icke handikappade. Rådet
förespråkar en ökad integration av handikappade i skolan inte minst för att ge
icke handikappade insikl i handikappades situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gymnasieuiredningen och LO konslalerar atl omkring sex
procent av eleverna f n. avbryter sludierna i grundskolan innan de har gåll nio
år eller deliar i undervisningen i mindre omfallning än normall. En ännu slörte
grupp ungdomar uppger i olika undersökningar atl de vantrivs i skolan. Det är
enligt inslanserna särskilt viktigt att grundskolan ger just dessa grupper ett
bälire utgångsläge och att skolan framför allt grundlägger en positiv
inställning lill både fortsatt utbildning och yrkesverksamhet, för att
därigenom motverka utslagning av elever. LO påpekar i delta sammanhang atl
arbetslivet skall utnyttjas som en resurs i skolarbetet. Detta leder till ökad
motivation som bör kunna motverka sortering och utslagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.8 Samverkanskola-samhälle</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Kalmar och Göleborgs och Bohus län,
AMS, statens personalnåmnd, Skellefteå, Storumans, Sollefteå, Nybro och Norrköpings
kommuner m.fl. Kommunisiisk ungdom samt5v'e/i5a kyrkans utbildningsnämnd
beionar all skolan ej får vara en sluten institution och att en öppen alliiyd
mol samhällel är nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Storumans kommun påpekar all med en ökad öppenhei mot
samhället från skolans sida blir skolans mål och medel en fråga inte bara för
lärare, elever, föräldrar och utbildningspolitiker ulan i ökande grad också för
organisationer, institutioner och arbetsliv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans uibildningsnämnd framhåller alt många som
har skolan som daglig arbelsplals ger ullryck för hopplöshel, brisl på mening
och håg-löshel. En del av skolans meningslöshel lorde bero på elevernas
brisiande delaklighei i och erfarenhet av arbeisliv och produklion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Uppsala län påpekar all skolan har ell
arbetsliv för sig. Men den är samlidigt en förberedelsetid för elevernas
kommunde arbeisliv. Den måsle följaklligen la fasia pä ull skupu arbelsformer
för eu samhällsinriklal urbeie. Del föreliggunde förslagei har enligi nämndens
mening också murkerul sloru unsuiser för en sådan uiveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läiissk(Unämiuli.'n i Västerbonens län framhåller all
grundskolan endasl ulgör en del av del offenlliga ulbildningssysiemet och
därtör måsle ses i samband med övriga utbildande och invecklande insaiser som
sker i hem och samhälle före, parallelll med och efter grundskolan. Om skolan
skall fungera på ell lillfredsslällunde säu är del nödvändigt ull dess mål,
arbelsformer och prestationer är i samklang med de krav samhällel i stort har,
dvs. den miljö skolan har all verka i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Norrbollens län anser all del är
posilivi med ell ökal inflylande från grupper uianför skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Akliv ungdom underslryker föreningslivels belydelse.
Föreningarna bedriver en värdefull, fostrande verksamhei och har siora
möjligheler all la lill vara och ulveckla elevernas akliviieisbehov. Inom
föreningslivei kan i stor utsträckning elevernu ges lillfällen all prakliskl
lillämpa skolans kunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anser all SSA-råden bör ges ökade resurser för sina
insaiser för alt organisera de ökade konlakler med arbelslivels förelrädare som
avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens personalnämnd framhåller atl konlaklerna med
arbeisliv och samhällsliv bör ulgä från det lokala planei. Del bör enligt nämnden
ingå i de statliga myndigheiernas ansvar och åligganden all i erforderlig
utsträckning bereda möjligheter för konlakler med skolun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CUF påpekar all skolan måste ge eleverna tillfälle till
egnu upplevelser och på så sätl förbereda de siuderande för deras verksamhei i
ell yrke, som familjemedlemmar och som deltagare i den demokraiiska processen.
Därför mäsle enligi CUF samhälleis målsäUningar och verksumhei uv-speglas i
utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens ungdomsråd anser all utveckling genom samverkan
mellan skola och samhälle inte bara bör ensidigt innebära atl
samhällsutvecklingen påverkar skolan. Skolan börockså vara inriklad på all
påverka samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunistisk ungdom framhåller all skolan är långl ifrån
isolerad från resten av samhället. Del övriga samhällets problem kommer också
att visa sig i skolan. Så länge man inte lösl samhällets problem, sä länge kan
man inle lösa skolans problem och få en skola uppbyggd på arbelarklassens
värderingar och synsäll och med demokraiiska arbelsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet Vi Unga anser all om skolan i dag har problem
kan inle orsakerna enbart bero på vad som hänl på skolans område, l. ex.
förändral timtal för vissa ämnen och införandet av engelska på lågstadiet.
Orsakerna måste enligt förbundel ligga i an skolan inte kan tackla följderna av
samhällets nya sätl all fungera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.9 Decentralisering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Södermanlands, Kalmar. Hallands,
Göleborgs och Bohus, Örebro och Väslmanlands län, UHÅ, siaiens personalnåmnd,
siaiens kullurråd, slaiskoniroltkommiilén, folkbildningsulredningen, </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr
180</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR, SAF, Svenska kommunförbundei. Luleå, Skellefieå,
Slor-iimuns, Sollefteå, Norrköpings och Södertälje konuniiner m.fl.. Landstingsförbundet,
Kommunistisk ungdom, Cenierparliels kvinnoförbund. SECO. Svenska kyrkans
uibildningsnämnd. Samkrislna skolnämnden saml Riksföreningen jör lärarna i
muteniaiik, fysik och kemi är posiliva lill den ökade deeeniralisering som
förslagei innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i HaUands län lillsiyrker ell vidgai
lokalt beslutsfai-tande vid planering av undervisningen. Delta kun främst
förverkligus genom förslugel om möjligheler till viss jämkning av
veckotimtalen inom stadierna samt genom förslaget om för de tre stadierna
gemensamma huvudmomenl. Nämnden anser atl den föreslagna vidgningen av den
lokala be-slutsrälten i delta avseende bör kunna förenas med principen om ell
enhelligl skolsysiem och en likvärdig ulbildningssiandard. Det förutsätts
därvid att basfärdighelslräningen ges lillräckligi utrymme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Örebro län anser alt en väsentligt ökad
frihet för den enskilda skolan all ulforma sin undervisning både med avseende
på limial och kursinnehåll är nödvändig för atl komma till rätta med de
konserverande och slyrande effekier en delaljreglerad läroplan har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sunens personalnåmnd framhåller all endasl genom lokall
utvecklingsarbele kan lärarna, skolledarna och annan skolpersonal uppleva
förändringen som liggande också i deras iniresse. Föreliggande förslag är
enligt nämnden inie slulpunklen i en utveckling utan en etapp lill ett vidare
arbele som sålunda väsenlligen bör ske på del lokala planei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samkrislna skolnämnden bejakar en viss deeeniralisering av
ansvar och beslulsfunktioner. Nämnden vill ernellertid reservera sig mot de
myckel långlgående befogenheler som föreslås bli överlämnade för lokall avgörande
rörande innehållet i undervisningen och som ser ul atl resultera i mer eller
mindre lokala studie/kursplaner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ och siaiskontroUkomminén anser all skolan i dag är
alllför detalj-reglerad, ett faklum som bl. a. hindrar det nydanande
pedagogiska arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kalmar län och Siorumans kommim anser
atl en decentralisering av ansvar och besluisfunkiioner inom skolväsendel bör
kunna öka förutsällningarna för måluppfyllelse. Möjligheterna atl anpassa
skolverksamheten lill eleverna blir siörre. Personalens, elevernas och föräldrarnas
engugemang för arbelel i skolan bör kunna ökas och skolans verksamhei därigenom
successivi förbällras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Göleborgs och Bohus län, statens
kullurråd, TCO, SAF, Lidingö och Siockholms kommuner, Cenierparliels
kvinnoförbund, Moderaia samlingspariiets kvinnoförbund. Svenska kyrkans
uibildningsnämnd, Samkrislna skolnämnden saml Föreningen lärare i samhällskunskap
framhåller risken all olika kommuner kan få olika ulbildningssiandard. SAF
poänglerar all man måsle beakla del övergripande kravel på en för hela Iandel
gemensam ulbildningssiandard i grundskolan saml kravel på en för alla elever i
slort gemensam referensram. En ny läroplan för grundskolan bör kombinera den
lokala frihelen med de övergripande kraven på en gemensam grundulbildning för
eleverna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms kommim påpekar all en ökad frihel all ulforma
undervisningen ule på skolorna ställer höga krav pä planering. Del är därför
vikligl all decentraliseringen följs av en bred informaiion och en massiv
fortbildningsinsats till alla berörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SoUefleå och Lidingö kommuner, Kommunisiisk ungdom samt
Riksföreningen för lärarna i malemaiik, fysik och kemi framhåller att en ökad
decentralisering innebär ökade arbelsuppgifter för många grupper och därmed
ökade kostnader som måste täckas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Södermanlands län anser att en ökad
lokal frihet bör användas till alt öka de icke-teoreliska inslagen i arbetel.
Därigenom bör del bli möjligl atl i ökande ulsiräckning göra skolarbetet mera
meningsfulll för alla elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SiaiskontroUkomminén förordar all de lokala skolorganens
inflylande över ijänstelillsällningsfrägor avsevärt förstärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans utbildningsnämnd framhåller atl del inle
är hell oproblematiskt med en decentraliserad skola om della samiidigi medför
all en offentlig diskussion om skolans mål, innehåll och arbetssätt därigenom
blir mindre intressani för massmedia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.10 Elevernas aktiva medverkan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Uppsala län anser atl del inom klassens
och därnäst arbelsenhelens ram bör vara möjligl all åsiadkomma sior variaiion
och atl ge elevers självverksamhei en reell chans. Även för vuxna är del mindre
pressande att fä begränsa antalet relalioner till färre personer, som man mer
ingäende kan lära känna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Blekinge län beionar att ökad
konkretisering och verklighelsanknytning av skolarbetet är viktiga sirävanden.
När man talar om all ge eleverna lillfälle "all i arbelet med för dem
angelägna frågor tillägna sig de begrepp, kunskaper, färdigheter och
värderingar de behöver för fortsatt självständigt kunskapssökande" måste
man enligi nämnden beakla all eleverna dock har både rält till och behov av
lärarhandledning för all hjälpas lill uiveckling enligt gmndskolans
målsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kopparbergs län anser atl del är bra att
eleverna skall få medansvar. Samtidigt måsle skolan också komma fram lill ell
så dani arbelssäil alt eleven tränas alt successivt la ökal ansvar för sitt
eget arbele. Skolframgången skall inle i första hand vara ett resultat av
vuxnas övervakning, utan av elevens medvetenhet om studiearbetets belydelse för
hans möjlighet att forma sin egen framlid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ludvika kommun tillslyrker all eleverna ges verklig
möjlighel att påverka skolarbetets innehåll och inrikining.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karlstads kommun påpekar att skoldemokratin utgär frän
elevernas eget intresse och engagemang och kan lillämpas i t. ex.
elevvårdsarbete, klassråd och elevfackligt arbete. Det är enligt kommunen
vikligl alt skolor och kommuner ger ett ökal slöd ål det elevfackliga arbetet,
samt atl skolan åläggs ell ansvar för all elevema får demokraiisk iräning.
Formerna härför bör dock utredas vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata samlingspartiets kvinnoförbund anser alt eleverna
skall vänjas vid alt få större ansvar allteftersom de blir äldre. Ansvaret kan
börja med skolmiljön och närmiljön och kamraler. Senare kan de della i för samhällel
viktiga funklioner som t. ex. vård av gamla och barn. Ansvar kan enligt
förbundel aldrig läras med låtsasverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Unga örnars riksförbund framhåller alt ett ökal
elevinflytande medför att elevernas ansvar för sin skolsituation ökar. Vidare
tillför eleverna skolarbetet vikliga erfarenheter. Elevdemokrati måsle enligt
förbundet också ses som en träning och förberedelse för att eleverna i
vuxenlivel skall kunna göra insaiser för atl demokratisera arbetslivet och det
övriga samhället. Del är därför viktigt att demokratin i skolan är verklig,
avgörande och meningsfylld. Genom ett ökat elevinflytande fostras också barnen
till hänsyn och lolerans för andras åsikter och till respekl för gemensami
fållade beslut.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samkrislna skolnämnden påpekur ull del måsle vara en
riktpunkt och en strävan alt alla i skolan får lillfälle att uppleva den som en
meningsfull arbetsplats. Mänga elever har i dag en alliiyd lill skolan som
präglas av främlingsskap och hopplöshel. En fömlsäitning för en posiliv
uiveckling är enligi nämnden all elever och skolpersonal får reella
möjligheler all lillsammans lösa problem som uppstår i den dagliga
arbeissilualionen. All få ta ansvar för skolmiljöns utformning, få insyn i
ekonomiska spörsmål och få della i planering av den egna verksamhetens innehåll
och arbelssäil är några fakiorer som skulle kunna bidru lill ell större
ansvarslagande i skolan och därmed lill större molivalion och
tillfredsställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.11 Samband mellan utbildningsval och social bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kalmar län beionar slarkl alt
verksamheten i skolan ska bidra tiil atl uijämna skillnader i villkor och
livsbetingelser mellan individer och grupper i samhällel. Liku vikligl är det
ull skolan har beredskap och resurser sä atl varje elev kan utveckla sin
förmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaia samlingspariieis kvinnoförbund framhåller all
skolan måsle salsa på alla barn. Annars kommer begåvade barn från hem utan
utbild-ningslradition alt drabbas hårt. Vi kommer då heller aldrig all få en uljämning
av den sociala snedrekryteringen lill högre uibildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luleå kommun anser all undervisningen bör förändras så att
negaliva effekter för elever från vissa sociala miljöer inte uppstår. De
exisierande mönslren för inslällningen lill uibildning måsle brytas. En
förändring i della avseende ökar skolans möjligheler all skapa en
personlighelsulvecklande miljö. Om detla ska vara möjligt måsle skolan inrikla
sina ansträngningar på atl i undervisningen la in elevernas erfarenheler och
ulifrån dessa bygga vidare, så atl undervisningen blir verklighetsanknuten och
i vidare mening konkrei. Lilifrån deila kan då växa fram ell arbelssäil som
bygger på allas erfarenheler och som leder fram till en förståelse för
individernas skilda ulgångspunkier och förulsältningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförbundei Hem och Skola förmodar all del man från SÖ:s
sida i försia hand avser med jämlikhet är all upphäva sambandei mellan elevens
sociula bukgrund och elevens skolpresluiion, elevens vul av tillvulsämnen etc.
Däremoi bekymrur man sig föga om den ojämlikhel som består i atl eleverna i
skolan lär sig olika myckel och alt de väljer skilda forlsalia ulbildningsvägar
som leder lill livskarriärer som innebär siörre eller mindre social framgång.
Skälei lill all förbundel slarkl beionar vikten av baskunskaper för alla är
den alli siörre medveienheien om all den mest upprörande ojämlikheten i dagens
skola är, atl många elever har stora och irreparabla kunskapsbloiior i
elemeniära avseenden. Della handikapp i skolan förlängs till en social och
psykologisk vanmakt under resten av livet - och bidrar lill all lägga grunden
till ell negalivt socialt arv för näsla generalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Krisliansiads län noierar all begreppen
jämlikhet och jämsiälldhel i deballen om utbildningsfrågor vidgals från sina ursprungliga
belydelseområden - i.ex. ekonomiska och sociala förhållanden saml lillgång
lill uibildning - lill all omfatta studiemässiga förutsättningar saml
inlellekiuell och preslalionsmässig kapacilel hos den enskilda individen. Den
enskildes möjligheler alt tillägna sig kunskaper och färdigheter framställs i
populärdeballen som huvudsakligen beiingad av den sociala miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På punkl efier punkl i SÖ:s uiredning konstalerar nämnden,
hur begreppsförskjutningar har påverkat förslagen och givil dem en uiformning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som Slrider mol prakliska erfarenheler av villkoren för
framgångsrik ulbildningsverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.12 Könsroller</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emmaboda kommun finner att könsrollsfrågorna berells
belydande och framträdande roll i förslaget. Kommunen vill underslryka viklen
av all könsrollsfrågorna behandlas i skolan men vill samiidigi med omlanke om
barn i olika siiuaiioner varna för en alllför slark belöning. Man ska i skolarbetet
pä eit naturligt sätt motverka de könsfördomar som finns.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Folkpartiets
kvinnoförbund ser del som myckel posilivi atl man i del nya läroplansförslagel
poängterat vikten av utt kommu borl från det iruditionella könsrollstänkandel.
Här kan de obligatoriska ämnena hemkunskap, texlil- samt trä- och metallslöjd,
leknik och maskinskrivning spela en avgörande roll för all påverka allilyder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialdemokraiiska
kvinnoförbundet år posiliva till atl så många av de förslag som kommit fram ur
debatten om jämställdhet nu får sin konkrela lösning. Della kommeratt
väsentligt bidra lill jämställdhelssträvandena.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
personalnåmnd betonar all beträffande inrikining för jämlikhei har skola och förskola
ett vikiigt ansvar för all påverka attityder. Del är allmänt erkänl beträffande
jämsiälldhel mellan kvinnor och män att påverkan under de lidiga åren har sior
betydelse. Enligt nämndens erfarenhel från jämslälldhetsarbetel inom den
statliga seklorn är del sålunda inle endasl en fråga om upplysning ulan om att
medvelei och meiodiski organisera arbelel pä ell sådant sätl att iradilionelll
rolllagande undviks.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fredrika
Bremerförbundei konslalerar all barn lar intryck av vad de ser i sin omgivning.
Skolan bör därför göra sill yllersta för atl ge barnen goda förebilder med lika
fördelning av kvinnor och män på alla nivåer och i alla ansvarsgrupper. Om
skolans salsning på jämsiälldhel ska ge resullai. måsle den baseras på del
verklighelsunderiag, som skolans egen personal ulgör. De lokalu
skolmyndighelerna bör också sträva efter all SSA-råden får en jämn
könssammansällning. Förbundel förordar dessutom all samiliga blivande lärare
genomgår en Ivärvelenskaplig könsrollskurs på 10 poäng. Förbundel framhåller
också all en effekliv och sakkunnig granskning uv läromedlen frän
könsrollssynpunkl forlfurunde är nödvändig. Sä länge som en sior del av skolans
lärare är omedvetna i könsrollsfrågor fungerar inle en granskning gjord av
lärare och elever. Förbundel föreslär därför all den cenlrala granskningen av
läromedlen från könsrollssynpunkt ålerinförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaia samlingspartiets kvinnoförbund finner del ytlersl
förnärmande atl SÖ i sitt resonemang pä denna punkt blandar ihop begreppen
jämlik-hel och jämställdhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jämlikhet
i skolan är ju atl skapa jämliku förutsäliningar för alla elever att utvecklas
oberoende av var de bor i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhet mellan män och kvinnor är vad som behandlas i
detla avsnitt. Skolan har givelvis en oerhörl stor uppgifi i alt siödja och
leda eleverna så all de kan välja den uivecklingsväg som synes slå i bäsia samklang
med deras samlade förulsäliningar, oavsell deras kön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.13 Skolan och kulturlivet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ framhåller i sitl förslag all skolarbelel bör skapa
medveienhel om del kommersiella kullurulbudel, de krafter som ligger bakom
della och de vär-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>deringar som speglas i del. Eleverna bör också
uppmärksammas pä de alternativ som finns. Länsskolnämnderna I Blekinge,
Skaraborgs och Norrbollens län, Helsingborgs, Nybro och Lidingö kommuner saml
Utbildningsnämnden i Värmlands låns landsting inslämmer i dessa tankegångar.
Ulbildningsnämnden i Värmlands läns landsting betonar atl den kommersiella
kulturen ödelägger myckel av skolans posiliva inverkan och effekter. Nämnden
anser atl inom ramen för den samlade skoldagen bör ett nära samarbete med
ideella organisaiioner och folkrörelsen utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun framhåller viklen av all hålla vår
egen gamla ira-ditionsrika kullur vid liv. Delta har stor betydelse för
gemenskapen i samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Skaraborgs lån och Nybro kommun noierar
de ekonomiska svårighelerna i samband med dellagande i olika
kulluraktiviteter. Nämnden påpekar dock möjlighelerna all ulnyllja de musik-
och leater-grupper som finns på det lokala planet. Även invandrare och den
äldre generalionen har myckel alt ge i del här sammanhangei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västerås kommun anser all utbudet av barn- och
ungdomskultur måsle diskuteras med skolans elever, deras föräldrar och de
ansvariga för kulturverksamheten inom kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I läroplansförslagel betonar SÖ alt barn från skilda
miljöer i skolan måste få slöd att utveckla siu egel kulturella mönster.
Länsskolnämnden i Älvsborgs län och Västerås kommim instämmer i värdel av
detla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Älvsborgs lån framhåller dock all skolan
inle kan siödja kullurella mönster som står i slrid med skolans övergripande
mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ understryker också all skapande verksamhei erbjuder
barn och ungdomar många lillfällen lill koniaki och gemenskap och atl den
därför har stor betydelse för deras sociala utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerns ungdomsförbund delar denna uppfaUning. Inle minst
har skolan en viktig uppgift för att ge eleverna en ökad slimulans till
läsning av skönlilieralur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriiiska synpunkier framförs av nägra inslanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO anser atl SÖ i sitl förslag försummat konst- och
kuliuromrädei. Organisalionen framhåller all eleverna måsle få lillfälle all
siudera och aklivi undersöka och analyseru kulluryilringur. Ulbildningen sku
verka för ullas möjligheter till ökad kulturell akliviiei under hela livel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Emmaboda kommun finner all SÖ för lällvindigl berört
skolans kulturella utbud. Kommunen anser atl förslaget bör omfullu en mer konkret
unvisning om ökad sutsning på olika kuliurellu aktiviteter i skolans
vardagsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kalmar län och Moderata samlingspariiets
kvinnoförbund reagerar mot användandel uv "kommersiell" som
beleckning på dålig kullur. Förbundel noierar all del är svårl all finna någon
kullur med någon nämnvärd spridning som inte är kommersiell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Hem-Skola-Samhälle</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ:s förslag om samverkan hem-skola-samhälle tillstyrks av
socialsiyrelsen, länsskolnämnden i Kronobergs län. Luleå, Vä.xjö, Linköpings
och Lidingö m.fi. kommimer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialsiyrelsen kräver bättre förutsäliningar för
föräldramedverkan i skolan, bl. a. möjlighel lill ledighei från arbelel.
barnpassning och lolkservice. Styrelsen betonar vikten av förbällrade
relalioner mellan skolan och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>invandrarföräldrar. Samverkan förskola-skola-fritidshem,
är vikiig eftersom den ökar fömtsättningama för en helhetssyn på barnets
utveckling. Slulligen vill slyrelsen ha ulökade och breddade samverkansformer
SÖ-socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO,
SACOISR och LO understryker det positiva med föräldramedverkan i skolans
verksamhet. Men TCO och LO poängterar också att föräldrama måste ha rätt till
ledighet från arbetel för atl kunna delta i skolverksamheten. Även SACOISR
framhåller det nödvändiga i alt föräldrarna får ekonomisk ersättning för det
inkomstbortfall som uppkommer om de ska medverka i skolans verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande inslanser släller sig helt eller delvis kritiska
till SÖ:s förslag angående samverkan hem —skola-samhäUe: Länsskolnämnderna i
Kronobergs och Jämtlands län, statens kulturråd, Helsingborgs, Nybro, Norrköpings
och Stockholms kommuner. Utbildningsnämnden i Värmlands läns landsiing, Krislen
Demokratisk Ungdom, Rik.sförbundel Hem och Skola, Sveriges kristna ungdomsråd
samt Historieläramas riksförening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kronobergs län konstaterar atl SÖ:s
förslag saknar en djupare problemanalys.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Jämtlands län anser att vad som uUalals
i proposilionen om skolans inre arbele och utskottsbetänkande har i slorl selt
inte kommit till ullryck i läroplansförslaget. Därför bör avsnittet omarbelas.
Vidare anser man att SÖ i avsnitiel om skolans samverkan med del omgivande
samhället "anknyter till en föråldrad syn på skolan som institution i
samhällel". Avsnittet bör bl. a. relateras till den överordnade
målsättningen med skolans verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens kulturråd menar att det finns alltför få konkreta
anvisningar om hur samarbetet med kullurlivet ska gå till. Rådel önskar
lydligare anvisningar i SÖ:s kommenlarer till kursplanerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun och Sveriges kristna ungdomsråd
förordar i motsats lill SÖ an hemmen även i fortsällningen ska bära
huvudansvarel för barnens fostran och vård. Ungdomsrådet tillägger all
föräldrarna inle kan undgå della ansvar genom all "hyra ul" dem lill
skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nybro kommun menar att SÖ:s förslag om tillvaratagande av
föräldrarnas kunnande och erfarenhet är en god tanke men menar all den
samiidigi är svär atl genomföra, utom kanske i enstaka fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrköpings kommun anser att den politiska informationen i
skolan, bl. a. från de politiska ungdomsförbundens sida, har fått för lilel
ulrymme i SÖ:s förslag. Kommunen anser del vara väsentligt alt verksamheten närmare
formuleras i läroplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siockholms kommun har den uppfallningen atl kontakter med
del övriga samhällel belönas synnerligen summariski i SÖ:s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulbildningsnämnden i Värmlands läns landsiing understryker
att SÖ borde ha anlyll hur de organ i samhällel som skolan ska samarbeia med
kan medverka i planeringen och ulvärderingen av skolarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Krislen Demokraiisk Ungdom beionar all det fattas
ulgångspunkier syftande lill all "skolan i samarbele med eleverna skapar
en medvetenhet om människans plals i ett ekologiskt syslem och hennes roll som
en sociall och etiskt ansvarig förvallare".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförbundei Hem och Skola påpekar all SÖ;s förslag har
brisler i analysen av hur samarbelel hem-skola ska fungera. SÖ saknar en
förmåga all sälla in samarbelel hem-skola i ett pedagogiskl-sociali sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man anser vidare all formerna för föräldrarnas roll vid en
ulvärdering av skolarbelel bör kunna vidareutvecklas. Man menar atl SÖ har en
bristande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>analys av hur föräldrama ska las i anspråk som en resurs i
skolarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slulligen pekar förbundet på ell anial vikliga områden som
man anser skulle ha fåll en fylligare skrivning i läroplansförslaget. Bl. a.
hade man velal ha en diskussion av hur man genom en deeeniralisering av
besluisfallande kan lillförsäkra olika grupper i skolan möjligheler an bevaka
ull den enskilda skolan formas till en god arbetsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges kristna ungdomsråd menar all SÖ inle
lillfredssiällande har klargjort kompelensfördelningen mellan hem-skola och
socialvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hisloridärarnas riksjörening har den uppfallningen alt SÖ
förtiger att det redan idag finns molsäliningur mellan
"invundrurelever" och svenska elever. Föreningen kräver en
orienlering om "invandrarelevernas" hisloria och kullurella
bakgrund, samt kunskaper om den hisloriska uivecklingen i Sverige för all
elever med utländsk bakgrund lällare ska kunna Smälla in i del svenska
samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Innehållet i skolans arbete, kursplanerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Generella förslag och kommentarer rörande innehållet i
skolans arbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållet i kursplanerna avses genom översynen få en
siarkare verklighelsanknylning. Värdet av denna undersiryks av länsskolnämnderna
i Kalmar. Blekinge, Hallands, Göleborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs,
Västmanlands, Gävleborgs, Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands och
Västerbottens län, delegationen för ungdomens sysselsättningsfrågor.
Centerpartiets kvinnoförbund, Samkrislna skolnämnden och Sveriges
skolkuraiorers förening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i HaUands län påpekar alt man dock inte
kan se något samband mellan lalet om verklighelsanknylning och de konkrela
förslag som sedermera framläggs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen för ungdomens syssdsäiiningsjrågor framhåller
all ett säll alt uppnå en ökad verklighetsanknytning är genom koniaki med arbetsliv
och organisationer. Delta bör ges hög priorilet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samkrislna skolnämnden menar att en stor del av
människorna i vårt land har én verklighelsuppfaltning som är begränsad till det
som kan vägas och mätas. Nämnden önskar därför att verklighetsbegreppei i
läroplanen utvidgas till att omfatia även tillvarons djupare dimension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verklighetsanknyiningen har som konsekvens en ökad
inrikining på studier av de stora samlevnads- och överlevnadsfrågorna i vårt
samhälle och i världen i övrigi. Denna inriktning stöds av länsskolnämnderna I
Gotlands, Blekinge, Skaraborgs, Västmanlands, Kopparbergs och Västerbottens
lån, Gävle och Linköpings kommuner, delegaiionen för ungdomens
sysselsältningsjrågor, Elevförbundel saml Sveriges skolkuratorers förening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I läroplansförslagel framhåller SÖ vissa kunskapsområden
som speciellt viktiga bl.a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelslivsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Skaraborgs län inslämmer i SÖ:s
tankegångar i detta avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anser all arbetslivsfrågorna ska vara ett fortlöpande
inslag i skolan. De måste därför behandlas mer ulföriigt i läroplanen.
Arbetslivsfrågomas integrering i skolarbetet bör ges en sådan belydelse att ett
särskiU huvudmomenl utformas inom orienteringsämnena. Dämtöver behöver övriga
huvudmomenl förses med en inledning om att elevema måste aktiveras att</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ta reda på vad kunskaper och färdigheter kan användas lill
i arbetslivet och hur man kan fördjupa dem i och efter skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inlernationella frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa belönas av folkhildningsuiredningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>M i Ijö v ård sfrägor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viklen av att dessa uppmärksammas undersiryks uv
socialsiyrelsen, länsskolnämndernu i Ålvsborgs, Skaraborgs och Väsierbonens
län. folk-hildningsnlredningcii. SSU, Cenierparliels kviniioförbinid och uv
Sveriges skolkuraiorers förening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialsiyrelsen
ser som en angelägen uppgift ull hos elevernu skupa medvetenhet om miljöns
betydelse, både vud gäller naturvård och arbelsmiljöfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Ålvsborgs län påpekar all skolan aklivi
sku verka för ull öku burneis vilju och förmågu ull urbeiu för en bättre
närmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trufikundervisning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Älvsborgs. Skaraborgs, Väsnnunlands
och Västernorrlands län, broiisförebyggande rådet, statens trafiksäkerhelsverk
saml SSU beionar irafikundervisningens belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läiisskoliiäninden i Ålvsborgs län anser all
Irafikkunskapen fäll en myckel undanskymd plats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västmanlands län ser övningar i verklig
Irafikmiljö som exempel på en sådan verklighets- och samhällsanknuien
undervisning som betonas i dagens skola. Trafikmiljön, som barnel upplever den
i olika roller, bör utgöra stoff för ett laboralivi arbelssäil. Länsskolnämnden
i Väsiernorrlands län delar denna uppfaiining.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sludie- och yrkesorientering i alla ämnen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Gollands län efierslrävar syo redan på
låg- och mellansiadiel. Nämnden anser atl en förträfflig koniaki med
arbelslivel vore all olika yrkesuiövare kunde komma in i skolan för all
undervisa i "praklisk hemkunskap" och berälia om sin arbelssiluaiion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även SSU önskar syo på låg- och mellansiadiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Norrbottens lån relaterar lill den
nuvarande siluaiionen där samarbelel mellan syo och övriga akliviieier i
skolan fungerar dåligt och uttrycker en förmodan atl del kommer all göra sä
även i forlsällningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gymnasieuiredningen säger att vikten av all eleverna blir
medvelna om och studerar problem i arbetslivet inte framhållits tillräckligt i
målen för orienteringsämnena. Inte heller i SÖ:s kommenlarer lill
orienleringsämnena har förhållanden i arbelslivel fått den cenlrala plals som
är önskvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vikten av syo påpekas dessutom av länsskolnämnderna i
Göleborg och Bohus samt Väslmanlands län och av Gävle kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läroplansförslaget avses ge en förstärkning av den
nalurvelenskapliga och tekniska inriktningen i skolans arbele. All della är
ell lovvärt inilialiv anser länsskolnämnderna i Uppsala. Blekinge, Hallands,
Skaraborgs, Värmlands och Väsierbonens län, UHÄ, gymnasieuiredningen,
folkbildningsulredningen, TCO, LO, SAF. Svenska kommunförbundei, Siorumans,
Nybro och Norrköpings kommuner, FPU, Cenierns kvinnoförbund. Svenska kyrkans
uibildningsnämnd, Samkrislna skolnämnden och Riksföreningen för lärarna i
matematik, fysik och kemi.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Värmlands tån finner dock del säll på
vilkel SÖ sökt lösa denna uppgift otillfredsställande. Att på ell par rader
söka betona ämnets vikt är inle lillräckligi då del enda konkrela förslagei
innebär en reduktion av antalet undervisningslimmar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Väsierboiicns län anser all förslaget
tyvärr inle fullföljs på en konsekveni säll. Förslagei au allu elever sku hu
ell inslug av leknisk orienteringskurs är bra men däremoi bör nalurorienlering
och samhällsorienlering ålskiljas. Timresursen för malemaiik bör inte minska
och lillvalsmöjlighel allemalivi fördjupningskurser av naturvelenskapligl och
lekniskl innehåll ska kunna erbjudas. Ulbildnings- och fortbildningsinsatser
för lärare bör komplettera förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ hävdar all malemaiik och de nalurveienskupliga ämnenu
genom förslugel fäll en försvagad ställning. Vidare päpekar verkei all det är
väseniligi all eleverna får en slimulerande nalurveienskaplig undervisning på
grundskolans låg- och mellanstadium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gymnasieuiredningen säger au en viss risk finns för all
siörre lokal frihel kan leda lill en försvagning av naiurorienierande ämnen
ålminsione på grundskolans låg- och mellansladium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO noierar atl vissa nalurvelenskapliga ämnen fån
vidkännas en mindre nedskärning av limtilldelningen. Deslo vikligare är del dä
all i kursplanerna, fortbildningen och i ulvärderingen ägna dessa för
framliden funda-menlala kunskaps- och färdighelsområden särskild omsorg. En
sviklande intresse för naturvetenskapliga och lekniska ämnen är allvarligl. Den
förestående lekniska och nalurvelenskapliga uivecklingen får inle undandras
den breda medborgerliga koniroll som krävs för framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF saml Nybro och Norrköpings kommuner anser alt de
nalurvelenskapliga ämnena inle förstärkts tillräckligt. Norrköpings kommun
framhåller att limmar skulle kunna överföras från SO- lill NO-blockel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Storumans kommun har svårl alt frigöra sig från känslan
atl en viss nivellering drabbat de naturvetenskapliga ämnena i förslaget.
Förutom alt teknik förs till gruppen orienteringsämnen ulan alt limlalel ökar
har malemaiik minskal med 60 minuler. Kommunen anser all förslagei är märkligl
efiersom del finns en livlig diskussion om krisen för de nalurvelenskapliga
ämnena. Kommunen underslryker också all regeringens uppdrag till SÖ var all
undersöka möjlighelernu alt slärka de nalurvelenskapliga ämnenas siällning i
grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksföreningen för lärarna i matematik, fysik och kemi
ifrågasälier om förslaget lill inlensifierad fortbildning för lärarna verkligen
har någon verkan när SÖ samtidigt föreslår en minskning av timtalet för
orienteringsämnena på mellanstadiet. Vad beträffar högstadiet anser föreningen
att uppgiften atl förslärka no-ämnenas ställning ej lösls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förslaget till kursplaner har massmediastudier fått ökal
utrymme. Della tillslyrks av socialstyrelsen, länsskolnämndernu i Blekinge,
Skaraborgs och Väsierbonens lån. broiisförebyggande rådel. folkbildningsutredningen,
Moderaia sarnlingsparliets kvinnoförbund. Elevförbundet, Svenska kyrkans
uibildningsnämnd och Svensklärarföreningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Blekinge län beionar viklen av atl i
belydligi högre grad än hittills lära sig förslå och motstå massmediernas och
reklamens metoder för påverkan av människorna. I förslaget sägs all eleverna
ska få lillfälle all själva producera lexier, bilder och ljud men de behöver
också få lära sig något om de psykologiska leorier och grepp som allmäni
lillämpas för atl påverka människor t. ex. i reklamsyfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaia samlingspariieis kvinnoförbund ser som skolans
uppgift atl klargöra skillnaden mellan verklighetsbeskrivning och fiktion i
massmediala beskrivningar och dessutom atl göra eleverna uppmärksamma på den
begränsning i allsidighel som näslan undantagslöst vidlåder sådana beskrivningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans uibildningsnämnd vill förorda ell kriliskl
sludium av och refleklerande kring våldsinslagen i TV-programmen för an på så
sän öka medveienheien om deras lillvänjande och avtrubbande effeki.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svensklärarförcningen anser atl massmediasludier har en
given plats i svenskundervisningen men en ökning av della momenl får ej ske pä
bekoslnad av centrala basfärdigheler som all tala och lyssna, läsa och skriva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läroplansförslagel beionar viklen av all eleverna lär sig
se sig själva och samhället både i ett hisloriskl perspekliv och i ell
framlidsperspektiv . Della undersiryks av socialsiyrelsen. länsskolnämnderna i
Blekinge, Kopparbergs och Väslerholiens län sumi uv Linköpings kommun och
Cenierparliels kvinnoförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kursplunerna ullrycks kravel på all skolan ska bidra
lill en uiveckling av både självsländighel och samarbelsförmåga. Länsskolnämnderna
I Gollands, Blekinge, Hallands och Väslerholiens lån, delegationen,för
ungdomens sysselsättningsfrågor och LO noierar della med lillfredsställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Gollands län beionar viklen av all man
lar siällning till den molsäiining som kan råda mellan foslran till
självständighel och fostran till samarbelsförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ anger i kursplanerna viklen av all eleverna lär känna
livsmönsier och kullurlradilioner i andra ku I lurkretsar än den egna.
Socialstyrelsen, länsskolnämnderna i Blekinge, Gävleborgs, Väsiernorrlands och
Västerbottens län, jölkhildningsutredningen. delegationen för ungdomens sysselsällningsfrågor,
LO, Linköpings kommun, SSU, Cenierparliels kvinnoförbund. Svenska kyrkans
uibildningsnämnd, Samkrislna skolnämnden, Sveriges skolkuraiorers förening och
Hisloridärarnas riksförening instämmer i delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Väsiernorrlands län vill poängtera all
bearbeiningen av attilydförändringarna måsle ske i samarbete med andra
samhällsorgan, hemmen och massmedia, efiersom skolan ensam inle kan klara av
denna vikliga arbetsuppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samkrislna skolnämnden påpekar del allimer pålrängande
behovei av atl skapa förulsältningar för en förslåelse av de många invandrarnas
kullur som i de flesla fall har religiös förankring. Nämnden anser alt den religionskunskap
som är en förulsäiining för en riklig förslåelse av en av religion genomsyrad
kullur saknas hos de flesla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens kulturråd anser att de övergripande synpunkter,
kursplaneförslag och kommentarer som återges i förslaget stämmer väl överens
med de kullurpolitiska målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO saknar emellertid en sirukiurering av kommenlarerna
rörande innehållet i skolans arbele som kan tjäna som vägledning i arbetel.
Detta har blivit än mer angelägel nu när beslulen om skolarbetet
decentraliserats ytterligare. Vidare anser organisationen alt den kunskap
eleven ska lillägna sig i skolan ska leda till en handlingsberedskap. Med
handlingsberedskap avses förmågan att klara sig inom olika områden i livel och
alt kunna medverka till förändring av del exisierande samhällel. Det handlar
alllså om verklig, användbar kunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brottsförebyggande rådet anser atl lag och räll är ell
vikligl kunskapsområde som borde ha en given plats i en läroplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommittén påpekar avsaknaden av undervisning om
handikapp och om handikappade människor i förslagen till kursplaner för de
olika ämnena. Det är i unga år som attityderna till handikappade och andra
svaga i samhället gmndläggs. En ny läroplan i svensk gmndskola får enligt kommittén
inte sakna omfattande avsnitt i handikappkunskap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karistads kommun betonar atl starka molsällningar i frågor
som gäller grundsynen pä målen för skolans verksamhei i slort har lett lill ell
förslag som karakteriseras av obalans och överdriven teorelisk
ulbildningsopli-mism, vilket resullerar i kraftiga reakiioner bland på fällel
verksamma personer, främsi lärare, med praklisk erfarenhel av dagens
grundskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF anser att kursplanerna inle är tillräckligt klara och
slringenla för all kunna användas som planeringsunderlag för skolans arbeie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Baskunskaper</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I läroplansförslagel anger SÖ vilka färdigheter som
eleverna främst bör Ulveckla. Denna koncenlraiion till baskunskaper och
basfärdigheler genomförs i syfie alt nå en högre grad av måluppfyllelse för
alla elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Krislianstads, Skaraborgs,
Västmanlands, Jämtlands och Väsiernorrlands län, statens avialsverk. Svenska
kommunförbundet, Luleå, Sala, Karlstads, Norrköpings och Södertälje kommuner,
Utbildningsnämnden i Värmlands läns landsiing. Folkpartiets kvinnoförbund,
Sanikristna skolnämnden saml Svensklärarföreningen anser dock all kravet på
basfärdigheter inle lillgodosetts tillräckligt i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV, länsskolnämnden i Stockholm. Blekinge, Jämtlands och
Skaraborgs län, TCO, SAF, Stockholms kommun m.fl., Ulbildningsnämnden i
Värmlands läns landsting samt Folkpartiets kvinnoförbund saknar en definilion
av vad SÖ menar med begreppen baskunskaper och basfärdigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sala, Karlstads, Helsingborgs, Norrköpings och Södertälje
kommuner m.fi. samt Cenierparliels kvinnoförbund understryker all en nedskäming
av limlalet för ämnena svenska, engelska och matematik strider mol kravel på
belöning av baskunskaper och basfärdigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Siockholms län vill för all råda bol på
den rådande begreppsförvirringen införa begreppei cenlrala baskunskaper och
begränsa diskussionen lill svenska, malemaiik och engelska vilka ulgör fundament
för praktiskt tagel all annan inlärning i grundskolan. De centrala baskunskaperna
för dessa tre ämnen måste i framliden definieras klarare så atl alla elever
genom grundskolans försorg får en likvärdig medborgerlig kompelens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF menar med baskunskaper och basfärdigheter en angiven
mängd kunskaper och färdigheier. Denna mängd besläms av den utbildning som är
nödvändig för alt eleverna efter grundskolan ska kunna reda sig i fortsalla
siudier och i arbetslivet. Dessulom måsle mängden relaleras lill vad som är
möjligl för eleverna all lillägna sig under nio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundei anser atl begreppei baskunskaper
borde ha uivecklais redan i del föreliggande förslagei. 1 slrävan an uppnå en
likvärdig ulbildningssiandard blir läroplanens beskrivning av begreppet baskunskaper
en viktig ram för skolans verksamhet och har därför en given plals i
läroplanens huvuddel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförbundei Hem och Skola påpekar all precisering av
baskunskaper och basfärdigheler måsie lydligl formuleras genom
ulvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden I Gollands län anser alt koncenlralionen
lill baskunskaper och basfärdigheler som eU medel all uppnå en högre grad av
måluppfyllelse för alla elever föruisäiier en myckel låg ambilionsnivå för
dessa kunskaper och färdigheier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7CO konstalerar att förmåga all lyssna, tala, läsa, skriva
och räkna är nödvändiga förutsättningar för större delen av verksamheien i
skolan och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för en människas hela liv. Diskussioner om basfärdigheter
har därför i hög grad gällt ämnena svenska och malemaiik. Men ftirdigheler i
dessa ämnen är inle lillräckliga, enligt skolans mål, för atl ge en verklig,
användbar kunskap. All lyssna, lala, läsa, skriva och räkna lär man sig bäsl
genom övning i meningsfulla sammanhang. Organisationen betonar dessulom vikten
av all faslsiälla vilken handlingsberedskap som alla elever bör få inom respeklive
skolform, en sorts miniminivå som geren gemensam referensram för alla elever.
Den måsle givelvis vara slarkl kopplad lill skolans kunskapsmål som också är
en del av individens och samhälleis utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR beionar att projeklsludier föruisäiier goda
baskunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sala kommun kräver all förslagei omprövas beiräffande
omfailningen av reduktionen av timtalet för svenska, malematik och engelska
vilka är betydelsefuUa för all upprälthålla en tillfredsställande
ulbildningssiandard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Norrköpings kommun avslyrker minskningen av liden för
svenska och malemaiik. Kommunen påpekar vidare alt individens behov av basfärdigheler
inte nog kan betonas. Detla gäller alla elever men främsi dem som har alt kämpa
mol olika svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska förbundel för specialpedagogik underslryker viklen
av all man när del gäller kravel på baskunskaper och basfärdigheler lar
speciell hänsyn till elever med särskilt behov av stöd och slimulans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siockholms kommun framhåller all det inte finns utrymme
för lokala beslut närdet gäller innehållet i baskunskaperna. Specielll måsle
elever med särskilda behov uppmärksammas. En klar definilion av de momenl i undervisningen
som alla skall behärskas krävs. Föruiom godlagbara kunskaper i att läsa,
skriva, lala och räkna krävs prakliska och leoreiiska grundkunskaper som ger
en helhelssyn pä samhällel och dess funktioner och kännedom om förhållanden i
hembygden m. m. Dessa grundläggande kunskaper är en förutsäitning för att
eleverna ska kunna lillgodogöra sig yiierligare kunskaper och arbeta med
projekt och lemasludier. Frågorna kring baskunskaperna måsle följas uppmärksamt
och ulvärderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Söderlälje kommun betraktar nedskärningen av (iden för
svenska och matematik som synnerligen olycklig. Frågorna kring
flirdighelsulveckling-en bör noggranl analyseras och särskilda anvisningar för
uivecklingen av färdighelerna lalu, läsa, skriva och räkna uiarbelas. En
olillräcklig utveckling av dessa färdigheier måsle medföra ell allvarligl
sociall handikapp för eleverna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulbildningsnämnden i Värmlands låns landsiing konslalerar
atl förslaget beiräffande baskunskaper brisler i konkrelion och uiförlighei
vilkel försvårar lillämpningen av denna synnerligen beaklansvärda princip. Baskunskaper
och basfärdigheler ulgör inle bara en grund för forlsatta siudier i skolan.
Förutom färdigheier i all läsa, skriva och räkna m. m. måsle dessulom alla
elever ges grundläggande förutsäliningar all klara av del som de senare kommer
all möla i samhällel och arbetslivet. Mol denna bakgrund vill nämnden ifrågasälla
om den föreslagna minskningen av malematik och svenska är lämplig efiersom
dessa ämnen är en viktig förutsäuning för atl man ska kunna förvärva diverse
kunskaper och färdigheier. Del kan vara sä all del är de sämst lollade i
skolans arbele som drabbas hårdasl av denna nedskärning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cenierns ungdomsförbund underslryker all grundskolans
vikiigasie uppgift är alt ge alla elever baskunskaper och basfärdigheler. Dena
är en förutsäuning för all kunnu lillgodogöru sig yllerligure kunskaper och
ert"a-renheler för all kunna ulveckla sin personlighel och för all aklivi
kunna verka i samhällsarbelel. Dessa baskunskaper och basfärdigheler mäsle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>framför alli ges under låg- och mellanstadiel. Förbundel
beionar även alt till baskunskaper måste räknas de ekologiska förutsällningarna
för allt liv och all mänsklig verksamhei, förhållandena i hembygden saml
samhällets organisation och hisloria. Vikligl är all färdighelslräningen ges en
sådan utformning all eleverna ges möjlighel all tillämpa sina kunskaper i
verkliga situationer. En praktisk inriktning av ulbildningen är därför vikiig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpariieis ungdomsförbund anser all skolan måsle
garanlera alla elever acceplabla baskunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpariieis kvinnojörbund konstalerar all en salsning på
inlärandel av baskunskaper är en fömtsätling för all skolans nya arbelssäil ska
gå all genomföra. Förbundel anser, mol bakgrunden av de undersökningar som visal
på försämrad läs- och skrivförmåga och brisiande kunskaper i de nalurvelenskapliga
ämnena för de elever som genomgått gmndskolan. det anmärkningsvärt atl
baskunskaper och basfärdigheler inle har blivii tillräckligt definierade och
givits konkrei lid och plals i del nya läroplansförslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Stadiefördelningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår att de huvudmomenl som är bundna till siadier
slopas och ersälls med för de ire siad i erna gemensamma huvudmomenl. Della
förslag tillslyrks av socialstyrdsen, länsskolnämnderna i Uppsala, Jönköpings.
Kronobergs, Blekinge. Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs,
Värmlands, Väslmanlands, Väsiernorrlands, Jämilands och Väsierbonens län,
siaiskoniroUkommiiién. Luleå, Västerås, Karlstads. Malmö, Nybro, Vä.xjö,
Norrköpings, Lidingö, Söderlälje m.ft. kommuner, Ulbildningsnämnden i Värmlands
läns landsiing. Krislen Demokraiisk Ungdom, SSU, Socialdemokraiiska
kvinnoförbundel, Handikappades ceniralkommillé och av Sveriges krisina
ungdomsråd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialsiyrelsen påpekar all specialeicverna härigenom ges
möjlighel lill inlärning i den lakl som deras uiveckling och socialu bukgrund
tillåter. För de sent mogna barnen är del av slörsla belydelse alt inlärningen
inle forceras utan följer barnets mognadsulveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Uppsala län ser förslaget som
fördelaktigt. Det ger eleverna möjlighet alt arbeta i egen lakl och efter
intressen och förutsättningar. Innehållet kan anpassas till den lokala
situationen. Lagurbelet mellun lärare försiärks och denna ökade sammanhållning
inom arbetsenheten för utvecklingen ål rält håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Limsskolnämnden i Kronobergs län konstalerur dock ull del
lokula arbetel kommer all bli omfaUande och lidskrävande. Om man inle anslår
erforderlig lid lill planering blir sannolikt de läromedel som används mer slyrande
än någonsin. Nämnden vill även framhålla att elever som fiytlar från en
skolenhel lill en annan kan få belydande svårigheler om de lokala
plune-ringarna skiljer sig avsevärt från vurundra. Behov av slödinsalser kan
uppkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Malmöhus län lillsiyrker förslaget med
viss tvekan som främsi är beiingad av oro för ull innehållet i undervisningen
både lill art och omfallning kan komma all beslämmas av annal än kursplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskoliiännidcn i Halhiiuls län anser alt ökade
planeringsinsalser av skolledare och lärare kommer alt krävas men fördelarna
med förslagei är uppenbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Skaraborgs län konstaterar all
obligalorisk samplanering och gemensamma huvudmoment för de tre stadierna bör
kunna förhindra olägenheier som upprepningar eller all delar av lärokursen cj
får</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tillräcklig
tid och i stället leda till bätire samverkan över såväl siadiegränser som
ämnesgränser. För atl förhindra att svårtgheler uppslår för flytlande elever
anser nämnden alt det är nödvändigi med centralt faslslällda vertikala
studiegångar i svenska, matematik och främmande språk. I övriga ämnen bör
stadiefördelningen kunna slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Västernorrlands län anser atl förslaget ökar möjlighetema atl utgå från
lokala förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
iJämtlands län vill peka på de svårigheter som lokalt kan uppstå särskilt i
initialskedet. Gemensamma huvudmomenl för alla elever kan upplevas som alltför
vida ramar att planera inom. Vissa svårigheter för elever som flyttar kan
också uppstå. Nämnden vill därför komplettera förslaget om gemensamma
huvudmomenl med synpunkten alt vissa rekommendationer borde lämnas i
kursplanerna på vilkel åldersstadium momenten lämpligen behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Västerbottens län framhåller atl det hillills dåligt fungerande men
nödvändiga samarbetet över stadiegränserna främjas. Genom alt huvudmoment som
är gemensamma för tre stadier blir mindre detaljerade än stadiebundna momenl
ökar möjligheterna lill en mer verklighetsanknuten planering med ökad
elevmedverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Luleå
kommun konsiaterar all en slrävan lill ökad verklighelsanknytning och
cenlrering kring elevens erfarenheler och fömtsällingar förutsätter en mindre
hårt bunden årskurs och stadieanknytning. Detla behöver inle innebära alt man
inle släller krav på eleverna, krav som är anpassade lill enskilda elever lika
väl som till grupper av elever och som ulgår från elevernas faktiska
möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Västerås
kommun år av den åsiklen atl gemensamma huvudmomenl skulle främja ctl önskvärt
samarbete mellan stadierna. Kommunen vill dessutom underslryka all om förslaget
ska kunna genomföras måsle man kräva alt SÖ utarbetar anvisningar och
slödmaterial som underiällar planeringen för skolans personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
kommun nämner som positiva effekier av förslaget all skolans egel
planeringsarbeie blir mer meningsfulll genom all siörre ansvar läggs på den
lokala enheien. Vidare bedömer kommunen som posilivi all förslagei kommer att
leda till ett vidgat läromedelsbegrepp, något som bör kunna medföra en bättre
verklighetsföranknng av skolans arbete. En bedömning som mera inriktar sig på
individens egen utveckling syns vara en naiurlig följd av förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nybro
kommun är posilivi inställd till förslaget då det möjliggör en mer konsekveni
och sammanhängande planering över hela grundskolan. Delta förutsäUer dock
bätire stadieövergripande kontakter. Erfarenheler av lidigare
läroplansrevisioner visade alt konlaklerna på skolorna mellan/inom sladierna
inle blev så mycket bälire bara för all de årskursbundna kursplanerna byttes
mot sladiebundna. En verklig förändring av arbetssätt och planering på denna
punkt innebär ett ganska stort sleg som kräver målmedvetna insaiser i fråga om
fortbildning och vissa organisaioriska förändringar. En organisaiorisk
konsekvens borde vara alt alla rektorsområden, om möjligl, får alla stadier och
där detta inle är möjligt fordras fasta samverkansformer mellan
reklorsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vä.xjö
kommun anser fördelarna med förslagei vara all sladieövergripan-de konlakler
befrämjas och all möjligheterna till fördjupning vidgas. En omfattande lokal
planering och samordning torde dock bli nödvändig. Enskilda elevers inlressen
riskerar här atl skjutas i bakgrunden. Vidare kun problem för flyttande elever
uppstå. Kommunen anser all SÖ bagalellise-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rar problemen genom all hänvisa lill alt eleverna skall
hjälpa varandra. Kommunen föreslär därför ull en viss sludieindelning bibehålls
åtminstone i busfärdigheisämnenu svensku, mulemalik och engelska. Däremoi torde
stadieindelningen kunna slopas i orienleringsämnena. Detla skulle leda lill ett
ökal samarbete mellan stadierna och underlätta ell probleminrikial arbelssäil.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Norrköpings
kommun anser att för sladierna gemensamma huvudmomenl är en förutsättning för
den anpassning av verksamheten lill enskilda elever som eftersträvas. Kommunen
ser del som angelägel att regering och skolöverstyrelse också undersöker
förutsällningarna för ett slopande av organisalionen med olika stadier. Den
slalusbelonade indelning som idag existerar förhindrar en utveckling mol en
lill eleven anpassad skolverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Söderlälje kommun underslryker all förslaget kräver all
anvisningar och slödmalerial uiarbelas för all underläua planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulbildningsnämnden i Värmlands läns landsiing anser all
fördelarna med förslagei överväger men konstaterar att behovei av ulvärdering
och uppföljning kommer atl öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handikappades ceniralkommillé beionar all handikappade
barn kan ha svårigheler all klara av de nu fastställda huvudmomenlen under de
siadier man lokall avser. SÖ:s förslag möjliggör för barn med speciella behov
och inlressen att arbela med momenl som passar deras utveckling ulan all
hindras av alt dessa iraditionelll har behandlals pä ell annal siadium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges krisina ungdomsråd år i princip posiliv lill
förslagei men släller sig iveksam lill om lärare och elever får del slöd och
den hjälp de behöver för all få slabililel i sin planering. Rådel anser vidare
all sloff av religions-karaktär, gärna i inlegrerad form, måsle finnas med
under alla grundskolans siadier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ:s förslag avslyrks av länsskolnämnderna i Kalmar,
Krislianstads, Älvsborgs och Kopparbergs län, TCO, SACOISR, Sollefteå, Helsingborgs,
Linköpings m.ft. kommuner, Moderaia ungdomsförbundel. Moderata
samlingspartiets kvinno_förbuiid, Samkrislna skolnämnden. Biologilärarnas
jörening. Föreningen lärare i religionskunskap, GeograjUärarnas riksförening
och av Hisloridärarnas riksförening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kalmar län anser det dock angeläget att
den stadieövergripande planering som SÖ vill åstadkomma med sitt förslag
verkligen kommer till stånd. Ansvaret härför ligger främst på den lokala skolledningen
och skolslyrelsen men såväl SÖ som länsskolnämnden kan genom rådgivning och
fortbildningsinsatser bidraga till att bälire kontakter över sladiegränsema
skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Krisliansiads län framhåller mol
bakgrund av kravel på basfärdigheler aU del kan bli svårt atl avvara
stadieindelningen av huvudmomenlen för svenska, malematik och engelska. Nämnden
finner inle all SÖ lillräckligi utreli konsekvenserna av förslagei och
konsiaterar vidare att eftersom det redan nu finns möjligheler aU flytla
kursmoment över stadiegränserna är det svårt all se vad utredningens förslag
fyller för funklion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Älvsborgs län konstaterar att en
stadieövergripande planering blir möjlig endasl i skolor med samiliga stadier.
Nämnden befarar all svårigheter med denna planering leder till en ökad
läromedelsstyrning. Nämnden anser dock all en viss uppmjukning av
bestämmelserna bör kunna ske så atl en ändamålsenligt lokal planering över
stadiegränserna inle förhindras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kopparbergs län ställer sig yllersl
iveksam lill förslagei. Som negativa konsekvenser uppfattar man del väseniligi
ökade anialei konferenser som förslagei medför och de problem som kan uppstå
för flyllande elever. Posilivi med förslagei är dock all del kan ge fler
lillfällen lill lärarsamverkan över stadierna och minska vad som av eleverna
uppfattas som upprepningar i undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO anser
all förutsättningar för förslagets genomförande saknas. Organisalionen befarar
atl en slopad stadieindelning av huvudmomenlen i framför alli svenska,
malemaiik och engelska medför allvarliga problem för flyllande elever och vill
därför slä vakl om en syslematisk iräning och en stegvis uppbyggnad av
undervisningen i dessa tre ämnen inom varje stadium. Organisationen
underslryker också nödvändigheien av atl del moiiagande siadiel lillförs
kunskaper om elevernas lidigare arbele och individuella kunskaps- och
färdighelsnivå. Vad gäller oä-sektorn bör dock ell lokalt ulvecklingsarbele i
riklning mol gemensamma huvudmomenl siimuleras. De erfarenheter man får av
della arbele kan senare ligga lill grund för en förnyad prövning av möjlighelen
atl införa stadieövergripande huvudmoment för alla ämnen inom grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR menarall nuvarande siadie- och ämnesanknutna mål
och huvudmomenl inle ulgör någoi hinder för all genomföra den organisaiion av
undervisningen som SÖ efierslrävar. Slopandel av sladieindelningen skulle
enligi organisalionen försvåra lärarnas och elevernas arbele bl. a. eftersom
planerings- och ledningsarbeiei kommer all öka pä bekoslnad av den lid som
ägnas ät direkl undervisning. Särskilt stora problem innebär förslaget för de
elever som flyttar mellan skolor. Vidare befarar organisationen en ökad
läromedelsstyrning vilket inte är önskvärt. För låg- och mellanstadierna bör
särskilda mål och huvudmomenl föreskrivas för samhällsorienlerande respeklive
naturorienterande ämnen. På högsladiel bör varje orienteringsämne beskrivas
genom egna mål och huvudmoment. Vidare bör de enskilda orienleringsämnena fä
bestämt angivna timtal i timplanen för högstadiet. Desssa krav är nödvändiga
för att lärarna ska kunna planerna undervisningen på ett lillfredssiällande
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Linköpings kommun fruktar atl frånvaron av centralt
angivna exempel kommer aU leda lill en i längden ohållbar situation för
lärarna. Ett ökat lokall planeringsarbeie kommer all ha negaliva effekier på
den direkia pedagogiska siluaiionen. Kommunen vill belöna att del så vikliga
samspelet mellan sladierna kan komma alt ulsältas för stora påfrestningar. Den
lokala planeringen skulle avsevärt underlällas om del i läroplanen gavs exempel
på hur huvudmomenlen kan fördelas på de skilda stadierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata ungdomsförbundet konstaterar att förslaget leder
till omotiverat merarbele, risker för kunskapsluckor och problem för de elever
som byter skola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samkrislna skolnämnden har den uppfattningen att någon
form av stadieanvisning är absolut nödvändig i läroplanen. Dessa anvisningar
bör åtminstone kunna ange vad som i de olika ämnena lämpligen bör komma i
fråga i "lägre" respektive "högre" årskurser. DeUa är också
ett säll aU undvika upprepningar av stoff</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Biologilärarnas förening anser alt p. g. a. elevernas
olika mognad och erfarenheler på olika ålderssladier del är nödvändigt att SÖ
kompletterar läroplansförslaget med en siadierelalerad uppdelning av
huvudmomenten. Della skulle vara till stor hjälp vid planeringen av arbetel
över sladiegränsema. Härigenom undviker man också en läromedelsstyrning av
undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1978179.1 saml. Nr 180</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hisloridäramas riksförening befarar upprepningar,
kunskapsluckor för flyttande elever och läromedelssiyrning som följder av
förslaget. Föreningen kan inte finna alt SÖ lyckats anföra vägande skäl för
sitl förslag. De nackdelar som förändringarna skulle medföra är däremoi
pålagliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Kursplanernas vidgade funktion</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ har slräval efier all ge kursplanerna en enkel och
lydlig uiformning för att dessa sku kunnu vägleda inte baru lärure utun också
elever, föräldrar och andra inlresserade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Blekinge. Göteborgs och Bohus,
Skaraborgs, Västmanlands, Kopparbergs och Väslerholiens län sumt Sver/c.v
krisina ungdomsråd belraklar della som en värdefull ambition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Blekinge län hoppas all della skall leda
lill alt skolarbetet upplevs som mer meningsfullt för allt flera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges krisina ungdomsråd släller sig emellerlid iveksam
lill om de nu föreslagna kursplanerna verkligen kan tjäna som vägledning för
alla dessa grupper. Rådel anser att kursplanerna för orienleringsämnena är
alltför vagt formulerade för detla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Gotlands lån kan inle finna annat än atl
de som formulerat de föreslagna kursplanernu i detla avseende inle lyckats så
väl. Siora avsnilt torde vara svårtillgängliga även för lärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samkristna skolnämnden bedömer alt kursplanerna
visserligen bör kunna förstås av de flesta kaiegorier inlresserade men alt de
inte ger någon hjälp ur planeringssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Väsierbonens län anser att slrävan efter
all ge kursplanerna en enkel och lydlig uiformning bör fortsälla alli
framgenl, eftersom del nu framlagda förslaget inte nämnvärt avviker från de
lidigare språkligt svårtillgängliga och ordrika formuleringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Jämtlands län betraktar del som en illusion
atl Iro, atl en och samma språkliga uiformning skall täcka lärarnas behov av
professionellt arbetsinstrument, det behov av arbelshjälpmedel, som barn och
ungdomar har för all kunna medverka i planering och utveckling av skolarbelel,
som föräldrar och andra vuxna uianför skolans professionella krels har för all
kunna medverka vid uppbyggandel av en posiliv och öppen skolmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Förslag och kommentarer rörande kursplaner för
enskilda ämnen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.1 Övergripande synpunkier</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Göleborgs och Bohus, Värmlands och
Gävleborgs län saml Sollefteå och Malmö kommuner tillstyrker i huvudsak förslagen
rörande kursplaner för de enskilda ämnena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elevförbundel är ur jämställdhetssynpunkt positivt till de
nya ämnen som föreslås bli obligatoriska, då valen av dessa varit myckel
könsrollsbundna. Förbundet tycker inte om den strikta ämnesindelning som finns
idag och som föreslås i förslaget ulan vill i stället ha flera blockämnen där
de enskilda ämnena glider i varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.2 Engelska, lyska och,franska</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Blekinge län tillslyrker SÖ:s förslag
rörande engelska och B-språk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ ser med oro på att tiden förden grundläggande
språkundervisningen successivi har minskat i den svenska skolan. Enligt
ämbetets uppfaUning bör en noggrann analys av de svårigheter den föreslagna
utformningen medför göras vid den omarbetning som bör komma lill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gymnasieuiredningen anser all med hänsyn till behovei av
internationella konlakler bör språk ha en stark ställning i ungdomsskolan.
Frågan om språkens ställning i grundskolan måste relateras lill utformningen av
gymnasieskolan. Direktivens uiformning har förhindrat SÖ atl göra en förulsältningslös
uiredning av olika alternativ. Gymnasieuiredningen kommer atl analysera
språkprogrammet i gymnasieskolan med utgångspunkt från alternativa utformningar
av grundskolans högsladium och då räkna med ell allernaiiv hell utan B-språk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Älvsborgs län anser alt skolans strävan
alt elablera personliga kontakter mellan elever och infödda talare av engelska,
lyska och franska bör sträcka sig längre än lill alt ge eleverna tillfälle alt
"brevväxla eller byla ljudband". Personer från andra länder bör få
komma lill skolan och lala med eleverna på del studerade språket. Infödda språkassi-sienler
bör härvidlag kunna göra goda insatser. Särskilt värdefullt är del om skolan
kan ta koniaki med en skola i ullandel och ordna besök och svarsbesök för
skolungdomarna och deras utländska kamrater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Gotlands län efterlyser nya grepp i
språkundervisningen. Man skulle kunna sammanföra, eventuellt under
beteckningen kommunikation, ämnena svenska och engelska, samt som tillvalsämnen
lyska, franska och hemspråk, inom detta ämne skulle grundprincipen om det fria
valel vara gällande. Skolan skulle erbjuda eleven en flexibel organisation
dvs. fixerade veckolimtal skulle inte gälla de enskilda ämnena. Principen om en
undervisning efter vars och ens iniresse, behov och förmåga skulle verkligen
kunna lillämpas. Elever med slort språkiniresse och språkbegåvning skulle i.ex.
kunna erhåUa ökad undervisningslid i eU B-språk på "bekoslnad" av
tiden för engelska eller svenska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerns ungdomsförbund konslalerar alt undervisningen i
engelska på både låg- och mellansladiet bör inriklas på atl ge eleverna en
grundkunskap så alt de kan förstå och göra sig förstådda i såväl tal som
skrifi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata kvinnoförbundet anser all alternativkurser i
engelska ska finnas kvar på högsladiel och alt undervisningen i särskild kurs
bör inriklas på atl ge eleverna gedigna kunskaper om språkets uppbyggnad,
vilkel är en fömtsättning för aU eleverna ska kunna vidga sina möjligheler att
förstå och använda språket. Denna inriktning står enligt förbundels mening på
intet sätt i motsatsställning lill den verklighelsanknytning i undervisningen
som SÖ anvisar. Moderata kvinnoförbundet molsäller sig besläml ell avskaffande
av B-språken som lillvalsämne och en nedskärning av eleviimtalei för
B-språken. Skolans uppgifi är enligt förbundets mening inle enbart atl hos eleven
grundlägga internationell förståelse och medvetenhet om internationellt
ansvar, såsom SÖ anger, utan också att underläua för alla elever att utveckla
kunskaper som bidrar lill en ökad förmåga all della i internationellt arbete
och internationella kontakter. Språkkunskaper år i sådana sammanhang av
avgörande betydelse. Ett utarmande och avskaffande av ell andra främmande språk
som lillvalsämne skulle dessulom molverka gmndskolans strävan till större
jämlikhet i och med atl barn från hem där man inte tar initiativ till
internationella kontakter för barnen eller som saknar studiemotivation i
språk, kommer att undanhållas denna undervisning som en dörr till utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SECO anser att B-språken redan nu ska flyttas till
gymnasieskolan. En</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådan förändring skulle skapa fömtsättningar för atl
kraftigt öka det praktiska arbetet i skolan och därmed kunna utgöra en
inledning till arbetet att bryta ner det överieoretiserade högstadiet. Även om
förslaget i enskildheter innehåller bra delar, anser organisalionen inte atl
det kan ligga till grund för ett beslul. Förändringen av högstadiet genom all
B-språksstudi-erna flyllas till gymnasiet och införandet av mer prakliskl
arbele på högsladiel bör genomföras samiidigi. SECO vill insiämma i skolrådet
Marklunds särskilda yllrande rörande B-språksundervisningen och lillvalssyslemel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.3 Hemspråk</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SÖ
föreslår all den nuvarande kursplanen i finska ersätts med en allmän kursplan
i hemspråk. Länsskolnämnderna i Kalmar, Blekinge och Västerbollens lån, TCO,
Sollefteå, Västerås, Göleborgs, Malmö, Emmaboda, Norrköpings och Lidingö
kommuner m.fl. saml Kristen Demokratisk Ungdom, Elevförbundel, Riksjörbundei
Hem och Skola och Svenska kyrkans utbildningsnämnd tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göleborgs komniun anser det angeläget atl separala och
detaljerade kursplaner utarbetas för så många olika hemspråk som möjligt.
Svenska som främmande språk bör ha en egen kursplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lidingö kommun redovisar vissa farhågor av organisaiorisk
karaktär. I kommunen finns ett relativt litet anial elever som läser ell
relalivi stort antal hemspråk vilkel medför problem för lärarrekrylering och
gruppsammansättning. En ytterligare påspädning av hemspräksundervisningen via
högstadiets lillvalssystem kan leda till oöverstigliga problem. Kommunen frågar
sig hur slort behovei av en ulvidgad hemspråksundervisning på högstadiet är och
befarar alt ämnet kan bli ett nytl negaiivi lillval. Kommunen finner dock all
ämnel kan ha förulsältningar all tillföra en växande elevkaiegori en värdefull
slimulans varför förslaget generellt setl tillstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Krislen Demokraiisk Ungdom kräver atl
hemspråksundervisningen ska vara obligatorisk med viss möjlighel till
befrielse. Förbundel betonar hemspråksundervisningens betydelse för
invandrarbarnens irygghet och som en grund för inlärning av andra språk än det
egna. saml för deras inle-lektuella och sociala utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elevförbundet anser atl invandrarbarn ska ha räll lill all
undervisning pä sill hemspråk samlidigt som de får stödundervisning i svenska.
Successivt ska sedan undervisningen föras över till svenska och
hemspråksundervisningen endasl finnas kvar som särskilt ämne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans utbildningsnämnd framhåller all
hemspråksundervisningen behövs för alt de berörda eleverna ska kunna behålla
trådarna bak-ål till sin ursprungskultur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad socialstyrelsen erfarit är
hemspråksundervisningen i många kommuner bristfällig eller saknas hell.
Slyrelsen vill därför framhålla viklen av all hemspråksläraren har en god
grundutbildning och möjligheter till vidrareulbildning och fortbildning.
Hemspråksläraren bör inle utnyttjas lill all skola kuraliva uppgifter vilka
åvilar annan skolpersonal. Även den nuvarande undervisningen i svenska som
främmande språk är enligt vad slyrelsen erfaril brislfällig och slyrelsen
efteriysler därför en särskild pedagogik som kan lillämpas av de lärare som
undervisar barn med andra modersmål än svenska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiska kiiliiirsekretariaiei i Köpenhamn anser atl det
är väsentligt all grannspråksundervisningen ägnas uppmärksamhei i del forlsalia
läroplansarbelel och i uiarbelandel av därmed sammanhängande särskilda anvisningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.4 Kommunikalion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår inrältandel av ell nyll tillvalsämne med
arbelsnamnel kommunikalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Uppsala tån anser i enlighel med en av
reservationerna till läroplansförslagel a(t kommunikation mer är eu arbelssäil
än ett ämne. Alla skolans ämnen måsle bearbelas i en ulvecklande kommunikalion.
Del vore oriktigt all låsa denna övergripande princip lill lillvalslid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Väslerholiens län påpekar att ämnel
kommunikation är diffusl. Del verkar ha mänga dimensioner men ulan slruktur.
Det uppfattas närmast som ell arbelssäil. Sannoliki kommer även eleverna all
uppfatta ämnel på detla säll och del blir därigenom ett negalivt tillval. Del
finns mer angelägna lillvalsämnen atl föreslå. Kommunikationsfärdigheterna och
deras belydelse bör i stället genomsyra alla ämnen och all verksamhet i
grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göleborgs komnuin anser del inle berättigat med en
särskild kursplan för ämnel kommunikalion. Syflel med ämnel bör i stället
lillgodoses i andra ämnen och komma samtliga elever tillgodo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun känner stor iveksamhel inför ämnet
kommunikation. Kommunen delar skolrådet Marklunds syn på kommunikalion mer som
ell arbelssäil än ell ämne. Som arbelssäil är kommunikation väl skildrat och
bör gott försvara sin plals i gmndskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lidingö kommun konslalerar all ämnels framloning i
förslagei är myckel diffusl. Innehållet synes vara både oslruklureral och mångdimensione-ral
och ämnet uppfällas närmasi som ell arbelssäil. Kommunen befarar att även
eleverna kommer atl uppfälla ämnel så och att del därigenom blir ett negalivt
lillval. Kommunen beionar viklen av all grundsynen pä
kommuni-kalionsfärdigheierna och deras belydelse måste genomsyra arbeissäiiel i
alla grundskolans ämnen. De goda inlenlioner ämnet har skulle kunna inarbelas
i kursplanen för svenska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.5 Svenska</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svcnsklårarföreningen anser all det vidgade
färdighelsbegreppel kan bidra till all stimulera svenskundervisningen och även
skolarbetet i slorl och därmed elevernus ullsidiga utveckling. De grundläggande
färdigheterna lalu, lyssna, läsa och skriva borde dock ha prioriterats och
fåll en ulföriigare beskrivning i kursplanen. Atl della inle skell är en brist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller momenlel "Samlal och andra
lalsitualioner" konslalerar föreningen all slraiegier för gemensam
planläggning och gemensami handlande visserligen skymiar i lislan pä delmomenl
men all de borde lyfls fram och beskriviis lydligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen inslämmer i förslagei beiräffande "Röst
och talvård" men vill underslryka all momenlel aklualiserar ell slorl
fortbildningsbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i förslagei om "Dramalisk verksamhei"
inslämmer föreningen. Här är dock behovei av fortbildning giganliskl. Momenlel
är märkligl nog föga lillgodoselt i lärarnas grundulbildning, och sedan nägra
år lillbaka förekommer inle heller någon slallig fortbildning inom omrädel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen noierur vidure den molsäiining som föreligger
mellan nyllo-uspekternu. vilka dominerar i beskrivningen av syfiet med
litieralurläs-ningen, och del faklum all lyngdpunklen i lexlvalel läggs på
skönlilieralur. Denna motsättning bör undanröjas i en kommande läroplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande studiet av massmedier beionar föreningen all
della inle får inkräkla på liden för de cenlrala basfärdighelerna. Del är inle
heller självklart att massmediastudierna ska uigöra ell egel huvudmomenl inom
äm-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>net eftersom del lämpar sig väl för inlegralion med andra
huvudmomenl t.ex. i oä och bild. Föreningen framhåller atl de
"massmediaproduceran-de" aktiviteter som eleverna ska få möjlighet
att ägna sig ål är myckel lidskrävande. Föreningen har dock inlet all erinra
mot förslaget i sig. Även för massmediasludier krävs omfattande fortbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller "Skrivning" konstaterar föreningen
att del lönur sig väl uti pä mellunsladiel ("förpubertelen") låta
eleverna arbeta mer med skriftlig träning än med talträning eftersom denna
främjar den senare i högre grad än ivärl om. Liksom när del gäller övriga
momenl bör della förses med anvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Angående "Språk och språkbruk" kan föreningen
inle acceplera länken atl eleverna skulle skaffa sig kunskaper om grammaiik,
språkels förändringar, språksociologi m. m. uteslutande med uigångspunki från
egna iakiiagelser, undersökningar och refleklioner. Föreningen noterar med
viss förvåning all ordel grammaiik inle nämns i förslagei. Även för della momenl
är behovet av forlbildningsinsalser pälagligl. Sammanfallningsvis önskar
föreningen en prioriiering av basfärdighelerna tala och lyssna, läsa och
skriva, en kursplan som inle enbarl beslår av en uppräkning av moment ulan
också innehåller konkrela anvisningar, all forsknings- och uivecklingsarbeiei
vad gäller svenskämnel kraftigl byggs ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Blekinge lillsiyrker förslagei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Stockholms län anse all ell mer
preciserat angivande av målen för ämnel svenska, gärna i lermer av mer klarl
sekvenserade årskursmomenl, skulle vara lill gagn för undervisningen i svenska
och därigenom för undervisningen i en rad andra ämnen i grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kopparbergs län konstalerar atl
svenskämnels spliiiring på olika momenl i hög grad bidragil lill svårighelerna
all göra sludierna meningsfulla för eleverna. Ämnel släller siora krav pä
lärarnas förmåga atl sovra och siruklurera och bör därför ägnas särskild
omsorg i forl-bildningssammunhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ludvika kommun anser all i svenskundervisningen bör ingå
undervisning i hur man fyller i de vanligaste blankellerna, lyder
skölselanvisningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0. dyl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokratiska kvinnoförbundel beionar ull mun borde
markera hur viktig den prakliskl orienlerade svenskundervisningen kan vara för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. ex. fördjupad läsinlärning. Man bör kunna hämla
erfarenheler från gym<br>
nasieskolans metod alt öva läsning på material som är hämlade från elever<br>
nas intresseområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cenierns ungdomsförbund anser all lill svenskämnel på
lågsladiei bör akliviieier som musik, teckning, leaier och rollspel knylas.
Därigenom skapas ell kommunikationsblock som kan verka stimulerande pä
elevernas fantasi och ge möjligheler lill självförverkligande. För
mellunsludiels del påpekas all elevernas förmåga atl uttrycka sig i tal och
skrift måsle uppmunlrus. Språklärun måste ges en mer framträdande plals för
all skapa en grund för en riklig språkbehundling. Vidure är del vikligl all
ämnet ges en praklisk inrikining på uppgifter som barnen ivingas lösa i olika
samhällsfunklioner och all lässtimulerande åtgärder sälls in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.6 Malemaiik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt länsskolnämndens i Siockholms län mening bör en siruklurerad
genomgång av sloffei i malemaiik äga rum med inrikining pä ull lillföru ämnel
fler inslag av vardagsmaiemalik. Grundskolan måsle arbela ulifrån dess elevers
förulsäliningar men i samverkun med gymnusieskolun göra en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samlad långsiktig planering som gör övergången mellan
skolformerna mer smidig. Detta gäller inte minsl den långsikliga
sloffplaneringen i matematik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ludvika kommun. Centerns ungdomsjörbund och Folkpartiets
ungdomsförbund betonar vikten av atl matematikundervisningen får en praktisk
inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerns ungdomsförbund framhåller vidare matematikens
belydelse för studier i andra ämnen och att goda gmndkunskaper i ämnet krävs i
samhäUet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpariieis ungdomsförbund fömtsälter all matematiken får
en väsentlig och naiurlig roll i den projeklinnklade arbelsmetodiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaia samUngspartiets kvinnoförbund delar SÖ:s
uppfattning alt tonvikten i undervisningen bör ligga på de enklare
beräkningarna, så alt dessa i första hand befästs hos eleverna. Den naturliga
påbyggnaden i form av mer komplicerade beräkningar bör dock enligt förbundels
beslämda uppfattning utföras av eleverna själva vilket ger fömtsättningar för
all eleverna ska ulveckla sin matematiska förmåga efter avslutade grundskolestudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SECO påpekar alt matematiken på högstadiet innehåller
moment som knappasl kan räknas lill basfärdighelerna. Organisationen menar
därför all del i och med den nya läroplansrevisionen ska göras hårdare satsning
på atl alla elever ska nå upp till vissa grundläggande färdigheier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksföreningen för lärarna i matematik, fysik och kemi
anser alt när det gälier matematik måste nivågmppering förekomma i högre grad
än läroplansförslaget anger eftersom eleverna har så olika fömisäiiningar alt
förslå ämnel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen fömtsätter atl del bortfall i
undervisningstid som föreslås för ämnel matematik kompenseras genom förändral
arbetssätt och ökade förstärkningsresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Civilingenjörers förbund betonar alt
matemalikämnets innehåU bör koncentreras till de mest nödvändiga momenten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumentverket framhåller all malematikundervisningen bör
belysa vad olika beialningsformer medför för koslnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.7 Teknik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår att teknik blir ett obligatoriskt ämne och atl
del förs till blockel orienieringsämnen. Länsskolnämnderna i Jönköpings,
Gollands, Blekinge, Malmöhus, Kopparbergs, Gävleborgs, Väsiernorriands och
Jämtlands län, AMS, TCO, LO, SAF, Luleå, Sollefteå, Västerås, Eda, Norrköpings,
Lidingö, Söderlälje och Siockholms kommuner m.jl., Folkpariieis
ungdom.sförbund. Centerpartiets kvinnoförbund. Folkpartiets kvinnoförbund,
Fredrika Bremerförbundei och Elevförbundet tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Jönköpings, Blekinge, Västmanlands och
Kopparbergs län, AMS, TCO, SAF, Väsierås, Lidingö och Södertälje kommuner.
Folkpartiets kvinnoförbund saml Elevförbundel beionar all ämnel måsle bli ell
prakliskl alternativ inom oä-blocket och inriklal på vardags-teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Malmöhus län anser alt ämnel leknik
kommer all ge de nalurvelenskapliga ämnena en försiärkning vilkel är angeläget
dä del är av vikt atl redan tidigt väcka elevernas intresse för fortsatta
nalurvelenskapliga siudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västmanlands län hoppas atl genom en
samlad un-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dervisning och bätire samverkan mellan sladierna bör
teknik kunna rymmas inom ramen för orienteringsämnena och att det får lill
följd all den laborativa och prakliskl-experimeniella inrikiningen i
undervisningen förstärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS framhäller all införandel av ämnel leknik i oä-blockel
inle fär inkräkla på en önskvärd och i direkliven begärd förstärkning av de
naturvetenskapliga ämnena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO betonar atl grundläggande kunskaper och färdigheter i
leknik bör inbegripas i ell moderni allmänbildningsbegrepp och samiidigi uigöra
ell vikligl inslag i samhälleis strävan mot ökad jämställdhet. Såväl flickor
som pojkar bör bredda sill lekniska kunnande, flickorna dessulom för alt kunna
göra ell friare yrkesval och inia en friare hållning till lekniska och nalurvelenskapliga
siudier. Vikligl är då all innehållei i del nya ämnel utformas så att del
iniresserar båda könen och all de praktiska övningarna får utgöra tyngdpunkten.
Organisationen framhåller vidare all införandel av leknik som obligaioriskl
ämne i oä-blocket kan medföra all övriga orienieringsämnen tunnas ut. Del
finns då också risk för att den önskvärda utvecklingen mot ett ökal inslag av
prakliska lillämpningsuppgifler inle blir förverkligad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF anser all ämnel även bör ingå i låg- och
mellansladiels undervisning. Föreningen anser all det är svårl all ur
förslagei ulläsa vad del nya teknikämnet kommer atl få för innehåll och
omfattning. Föreningen anser vidare all ämnels nära anknyining lill de
naturorienterande ämnena måste klargöras för alla elever och atl ämnel bör
kunna ges en belydande breddning utöver de ramar som anlyds i
läroplansförslagel - ämnen som slöjd, hemkunskap och maskinskrivning har många
klara anknyiningar lill tekniska tillämpningar. Vidare ska teknikämnet
verksamt bidra till att hos alla elever skapa förståelse för teknikens roll i
vårt näringsliv och välfärdssamhälle. SÖ:s behandling av teknikämnet uppvisar
samma brister som för hela blockel orienieringsämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiels ungdomsjörbund varnar för alt ämnel kommer
all drunkna i alla teoreliska ämnen och därigenom få en mer teorelisk
inriktning än i dag. Förbundet har inga större förhoppningar om atl
integreringen av teknik i oä-blockel medför att detla som helhet får en mer
praklisk inrikining. För att inte riskera att teoretiseringen av högstadiet
tilltar bör man försöka införa någon form av tekniskt-praktiskt block där t.
ex. slöjd, teknik, hemkunskap, bild, musik och bamkunskap skulle ingå.
Därigenom skulle en bättre balans mellan teoretiskt och praktiskt arbete
skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiets kvinnoförbund betraktar förslaget som
positivt ur jämställdhetssynpunkl men anser all uiökandel av
orienteringsämnena med ytterligare ett ämne ulan all öka del sammanlagda
timtalet för oä och utan att precisera minimiantalet för varje ämne kan leda
lill konflikter mellan de berörda lärarna vilkel inle är önskvärl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fredrika Bremerjörbundet anser alt alla elever behöver en
viss gmndutbildning inom del lekniska fällel. Förbundet föreslår dessutom alt
teknik finns kvar som lillvalsämne och all skolans syo-verksamhet
intensifieras, sä att även flickor stimuleras att välja detta lillvalsämne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SECO och Riksföreningen för lärarna i matematik, fysik och
kemi är negaliva till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SECO anser att det mesta lalar mot att de avsedda målen
med föränd' ringen uppnås och all det skulle bli en bra teknikundervisning inom
oä. Det allvarliga felet med del lagda förslagei är alt skolan blir ännu mer
teoretise-rad. Organisalionen önskar att ett tekniskt-praktiskt block skapas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksföreningen för lärarna i matematik, ,fysik och kemi
tror inle atl den föreslagna konsirukiionen av ämnet är realislisk. Den leder
anlingen till för lågt timtal i ämnel eller till orimliga reduceringar för
övriga orienteringsämnen. Föreningen anser att det med lämpliga stödinsatser,
fortbildning och anvisningar borde vara möjligl att väsentligt slärka inslagen
av "teknik till husbehov" ulan all formelll införa eu nyll ämne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.8 Rdiglonskunskap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslär all religionskunskapen inordnas i oä-blockel
och atl möjlighelen lill befrielse enligt anvisningurna lill § 27 skollagen
försvinner. Della liWslYrks av RRV, länsskolnämnderna i Kalmar, Värmlands.
Väsiernorrlands och Blekinge lån, Luleå, SoUefleå och Malmö komnniner samt av
Socialdemokraiiska kvinnoförbundet, SECO och Sveriges kristna ungdomsråd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SECO anser au borllagandel uv möjlighelen lill befrielse
från religionsundervisningen är en nulurlig konsekvens uv atl ämnet inle
längre uppfällas som slötande för andra grupper av troende. Förslaget kan
karakleriseras som en anpassning av teorin till hur del redan fungerar i
praktiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luleå kommun underslryker all ulifrån den grundläggande
synen på demokratins principer om tolerans, samverkan och likaberälligande
slöder kommunen slarkl förslagei om en ändring av lillämpningsföreskrifierna av
skollagens § 27 i av ulredningen redovisad omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges krisina ungdomsråd anser alt
religionskunskapsämnel ska byta namn lill "Tros- och livsåskådning".
Rådel beionar all en inlegralion inle får leda lill atl ämnel försvinner. Rädel
noierar de svårigheler som finns på högsladiel med ickekompeienia lärare. Rådel
är posilivt till alt lillämpningsföreskrifierna lill § 27 skollagen ändras så
alt principen om alla elevers rätl lill en objekliv, allsidig och sakUg
undervisning i oä inle bryls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen vill, beiräffande huvudmomenlet
"Religioner och livsåskådningar", framhälla att lärare och elever
bör diskutera de olika religioner som finns representerade bland landets
invandrar- och minoritetsgrupper. I många av de länder som dessa kommer ifrån
har religionen en långt större betydelse i familje- och samhällslivet än i
dagens Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ:s förslag avstyrks av länsskolnämnderna i Stockholms
och Ålvsborgs län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden I Siockholms lån menar uti ett avskaffande
av § 27 skollagen inte kan företas av vårt land efiersom della slår i strid med
de av oss ratificerade och aniagna inlernaiionella överenskommelserna om de
mänskliga rällighelerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Älvsborgs län anseratt religionskunskap
bör utgöra ett ämne med egen kursplan eftersom del skiljer sig lill ari och
innehåll från såväl no- som so-ämnena. Den föreslagna förändringen av § 27
skollagen blir därigenom obehövlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Krislen Demokraiisk Ungdom befarar atl religionskunskapen
kommer atl hamna i strykklass. Ämnel bör garanleras en minimilid inom
oä-blockel och även ges en mer preciserad uiformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans uibildningsnämnd menar all såsom ämnel
religionskunskap nu är utformat bör alla elever kunna delta i undervisningen.
Det bör dock skapas möjlighet lill befrielse för elever som har starka skäl därtill.
Idealet är om frågor om befrielse kan lösas lokall. Detta bör i och för sig
inte medföra all religionskunskapen bryls ut från övriga orienteringsämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sanikristna skolnämnden förväntar sig all del lagda
kursplaneförslaget</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beträffande oä-blockel kompleiieras med fylliga
ämnesbeskrivningar och önskar vidure ull religionskunskupens primäru syfte all
ge elevernu möjlighel lill en vidgud verklighelsuppfallning och
verklighelstolkning bälire framhålls. Nämnden inslämmer beiräffande behovei av
ämnessamverkan men kan inle acceplera ell uisuddande av ämnesgränserna. Nämnden
anser vidare all kursplanerna inie är tillräckligt konkrela och vägledande ur
planeringssy npvinkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen lärare i rdiglonskunskap anser atl
formuleringen ungående förändring uv S 27 skollugen är ulllför oklur för alt
kunna varu vägledunde. Föreningen framhåller viklen av atl religionskunskapen
kan ingå i de samlade orienleringsämnenas kursplan och ha del i derus
gemensummu limiul. Samiidigi är möjlighelerna lill befrielse för en enskild
elev en grundläggande religionsfiiheisfräga. Föreningen önskar en lydligare
skrivning av förslaget på denna punkl men vill även uilrycka sin
lillfredsslällelse med all ämnel lydligen fän en sädan uiformning uti de flesiu
kun deltu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.9 Bamkunskap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslär all ämnet barnkunskap försvinner som
självstän-digl ämne och iniegreras med hem kun skåp och oä. Länsskolnämnderna
i Jönköpings, Kalmur, Blekinge, Väslmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs och
Väsiernorrhinds län, SoUefleå, Eda, Malmö, Nybro, Norrköpings, Lidingö och
Stockholms kommuner m.ft. saml Folkpartiets ungdomsjörbund och Moderata
samlingspariiets kvinnoförbund tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siockholms kommun frumhåller all barnkunskapen Irols alt
den försvinner som egel ämne måste genomsyra undervisningen så alt eleverna
förbereds för ett kommande föräldraskap där båda har ansvar för barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaia samlingspariiets kvinnoförbund finner all det
finns goda skäl för all barnkunskap upphör som självsiändigi ämne. Förbundet
vill dock framhålla all del är nödvändigi att undervisningen även i
forlsällningen meddelas av lärare som är uibildad i ämnel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagei avstyrks av socialsiyrelsen. länsskolnämnden i
Gollauds län, oinsorgskommillén, Luleå och Väsierås kommuner m.fl. saml av
Fredrika Bremerförbundei.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fredrika Bremerförbimdci anser all barnkunskap bör finnas
kvar som självsiändigi ämne och få ulvidgad lid. AUl bör göras för all molverka
dagens negativa inslällning lill barn, vilken bl. a. givit minskade födelsetal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskominilién beklagar atl barnkunskapen försvinner
eftersom ämnet kunde varit en lämplig utgångspunkt för undervisningen om handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handikappades ceniralkommillé beionar att barnkunskap är
det ämne där man undervisar om olika former av handikapp och en riktigt
ulformad undervisning skulle kunna leda lill en posiliv attitydförändring vad
gäller handikappade. Kommittén önskar atl handikappkunskap på eti naturiigt
säll iniegreras i samiliga ämnen och sker med hjälp av kompelenia lärare. Om barnkunskapen
försvinner måsle närmare uiredas hur man ska ta tillvara de beiydelsefulla
kunskaper och erfarenheler som barnavårdslärarna har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO understryker all kunskap om barnen, deras rälligheler
och behov, deras skötsel och uppfoslran mäsle uigöra vikliga inslag i
undervisningen redan i gmndskolan som en första början lill en
föräldrautbildning. När barnkunskapen integreras i oä-blocket måsle stoffet
utvidgas och konkreiiseras och inom blockel redovisas frislående. SÖ bör under
såväl den pla-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nerade fortbildningen inför genomförandel som efter delta
noga bevaka att det lidigare innehållet i ämnet och helsl ell ulvidgal sådani
omfaUande även samlevnadsfrågor får ell ulvidgal ulrymme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.10 Hemkunskap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialsiyrelsen vill framhålla all olika kullurella
synsäll pä jämslälld-hels- och samlevnadsfrågor behöver diskuleras inom
hemkunskapen. Därvid bör sociala, ekonomiska och politiska skäl lill varför
synen på dessa frågor skiljer sig i olika kuliurer belysas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Uppsala län konslalerar all hemkunskap
är ell ämne som i större utsträckning kunde bli eu
"jämslälldhelsämne". Pä högstadiet kvarslår del som särskilt ämne
men pä låg- och mellansladierna har del inle fåll del utrymme del borde ha. Där
borde del framför alli inom rumen för orienleringsämnena verksamt bidra till
atl ge eleverna kunskap om hem och familj. Del är på dessa siadier man i
verkligheten bör utveckla känslan för och samhörigheien med hemmet och
Iräningen av de sysslor som aktualiseras i en familj. Läroplansförslaget bör
här kompletteras med anvisningar om konkrela hemkunskapsinslag för de lägre
stadierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gymnasieuiredningen anser all iräning i all skola sin
personliga service och all hjälpa lill hemma bör börja redan på lågsladiei.
Hemkunskapen bör därför i likhel med ämnet bild integreras i orienteringsämnena
redan pä låg- och mellanstadierna. Vissa delar kan samordnas med leknik och nalurorienlering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cenierparliels kvinnojörbund. Folkpartiets kvinnojörbund
och Moderata samlingspariiets kvinnojörhund inslämmer i SÖ:s uppfattning att
hemkunskapen är väsentlig urjämslälldhelssynpunkl men anser atl den borde
införas redan på lågstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.11 Orienieringsämnen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ har i sitt förslag utarbetat en gemensam kursplan för
orienteringsämnena. Länsskolnämnderna i Jönköpings, Blekinge, Malmöhus,
Väslmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län, TCO, LO, Nybro, Norrköpings och
Söderlälje kommuner m.fl.. Folkpartiets ungdomsjörbund. Kommunistisk Ungdom,
SECO, Svenska kyrkans utbildningsnämnd, Sveriges krisina ungdomsråd och Svenska
naturskyddsföreningen tillstyrker della. Folkpartiets ungdomsjörbund släller
sig mycket positiv till den föreslagna förändringen. Förhoppningsvis kommer
förslaget att innebära större förutsättningar för ett projektorienteral arbete
inom oä. Förbundel beionar vikten av att huvuddelen av undervisningen i oä
sker genom projektarbeten. Vidare hoppas förbundet all den föreslagna
integreringen blir en realitet ule i skolorna. Längre arbelspass ger ell
lugnare lempo och bälire möjlighel lill fördjupning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även länsskolnämnden i Västmanlands län anser atl en
gemensam kursplan underiältar ett projektarbele där eleverna efter iniresse
får välja inom givna ramar. Nämnden hoppas all arbeissäiiel leder lill ell
bälire samarbete mellan lärarna och en snabbare utveckling mot en samlad
undervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Malmöhus län konslalerar att eftersom
främsi den nalurvelenskapliga delen av orienleringsämnena avses bli förstärkt,
måsle en sådan förändring inom en oförändrad tidsram ske på bekostnad av de
samhällsorienlerande ämnena. Då vidare anvisningar inte längre avses bli givna
för vilken ungefärlig omfattning i antal lektioner varje ämne bör omfatta,
finns risk för atl vissa orienieringsämnen inte kommer atl bli tillfredsställande
tillgodosedda. Nämnden vill därför rekommendera atl ra-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mar ges för undervisningen åtminstone mellan gmpperna
samhälls- och naiurorienierande ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nybro kommun befarar också all vissa ämnen inle kommer all
bli lillräckligi lillgodosedda. Det läggs en stor börda på skolledarna för atl
vid den lokala planeringen se lill all dessa farhågor kommer på skam. Behovei
av sludieledare inom arbeisenhelen acceniueras också genom denna förändring av
läroplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO, länsskolnämnden i Blekinge och Sveriges krisina
ungdomsråd framhåUer viklen av alt anvisningar utarbetas till hjälp fördel
lokala planeringsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Uppsala och Väsiernorrlands län, SAF,
Sala, Västerås och Malmö kommuner. Folkpartiets kvinnojörbund, Moderaia
samlingspariiets kvinnoförbund saml Riksföreningen för lärama i matematik,
fysik och kemi noierar alt stoffet för oä ökar samtidigt som den sammanlagda
tiden minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Uppsala län anser att stoffet är alltför
rikhalligl för all skolan ska kunna ge detaljerad kunskap om allt. Genom
lillvalsmöjligheler skulle elever som önskar yiierligare insikl och
fördjupning bli bältre tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Kronobergs, Väsiernorrlands och
Väslerholiens län, Nybro kommun. Biologilärarnas förening och Riksföreningen
för lärarna i malemaiik, fysik och kemi önskar en uppdelning i samhälls-
respeklive naturorienterande ämnen på högstadiet. Riksföreningen för lärarna i
malemaiik, fysik och kemi konstaterar all utvecklingen mol ett undersökande
probleminrikial arbelssäil enligi förslagei föruisätter en gemensam kursplan
för orienleringsämnena. Della är inle nödvändigi. Man kan myckel väl tänka sig
en uppdelning av dessa ämnen i en so-del och en no-del som tidigare, med egna
huvudmomenl och limial. Föreningen beionar vidare all erfarenhelerna av samlad
undervisning är långl ifrån goda. Om undervisningen ska lyckas, enligi SÖ:s
princip, måste eu intensivl forsknings- och utvecklingsarbele försl bedrivas
och detta torde ta många år i anspråk. Dessutom lorde eti avsevärt
informaiionsurbele vara nödvändigi. Del gäller nämligen all åsiadkomma en
aililydförändring hos lärarna. Dessa fär inte komma på mellanhand en gång lill
ulan måsle få konkrela, genomarbelade exempel på hur undervisningen ska kunna
bedrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lånsskolnäninden i Väsiernorrlands län noierar de problem
som förslagei kan kommu all medföra och framhåller alt ett sätt atl få en
mjukare övergång lill en samlad undervisning vore all ha en uppdelning mellan
so-och no-ämnen. Della är fördelaktigt med tanke på den lärarsilualion som
föreligger idag. Vad belräffar låg- och mellanstadierna, där lärarna sällan har
en naturvetenskaplig utbildning, är en kraftig salsning på fortbildning
nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kronobergs län anser alt om en
uppdelning i so- och no-ämnen ej sker finns risk för att no-sektorn kommer all
försvagas i den lokala planeringen. 7CO som lillsiyrker SÖ:s förslag påpekar
all en gemensam kursplan inle bör uiesluia möjlighelen alt lokall göra en
uppdelning i no- och SO-ämnen på högsladiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ:s förslag om en gemensam kursplan för
orienleringsämnena på högsladiel avstyrks av länsskolnämnderna i Kalmar och
Älvsborgs län, SACOISR, SAF, Moderaia ungdomsförbundel, Samkrislna skolnämnden.
Föreningen lärure i samhällskunskap, Geografiläramas riksförening samt
Hisloridärarnas riksförening. SAF anser atl kravet atl undervisningen ska
beröra samtliga huvudmo-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>menl inle aren realislisk uigångspunki. Undervisningen i
orienteringsämnena är alltför viiiomfaliande och vikiig för att utan andra
styrmedel än vagt formulerade mål, huvudmomenl och kommentarer, hell överlämnas
till den lokala skolan. Särskilt med tanke på den minskade tidsramen och del
ökade stoffet måste priorileringar göras. Ansvaret för dessa priorite-nngar måsle
i så fall läggas pä ceniral nivä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR anser atl för låg- och mellanstadierna bör
särskilda mål och huvudmomenl föreskrivas för de samhällsorienlerande
respeklive naiurorienierande ämnena. På högsladiel bör varje orienleringsämne
beskrivas genom egna mäl och huvudmoment. Vidare bör varje orienleringsämne få
bestämt angivna timtal på limplanen för högstadiet. Dessa krav är nödvändiga
för atl lärarna ska kunna planera undervisningen pä ell tillfredsställande
sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen lärare i samhällskunskap framhåller att med det
nya läroplansförslagel föreligger fara för all eleverna inle kommer atl få en
verklig-helsbild av hur samhällel fungerar och är uppbyggl. Föreningen anser
all SÖ:s kursplaneförslag inle kan antas i sin nuvarande utformning ulan måsle
grundligi omarbelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Geograjllärarnas riksförening vill särskili påpeka
riskerna för en försvagning av de enskilda orienleringsämnena. Föreningen
anser del vara ell slort och ogenomlänkl misslag all sudda ul de enskilda
orienleringsämnenas konlurer till förmån för en vag iniegraiionslanke och
beionar vidare all de av SÖ utlovade kommenlarerna lill förslagei måste ha en
hell annan slringens än nuvarande utkast. Garaniier måsle finnas för alt
ämnesspecialister medverkar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hisloridärarnas riksförening vill. vad gäller SÖ:s strävan
all successivi överbrygga de traditionella ämnesgränserna, anmäla avvikande
uppfattning om det självklara i denna färdriktning. Föreningen anser i siällei
all mål och huvudmomenl ska klarl anges för varje (orienlerings)ämne. Dessa bör
dock kompletteras med förslag till "samlade" projeklsludier. Föreningen
frågar sig om grundskoleelever verkligen härden kunskap och
ab-slraktionsförmåga som krävs för ell "samlat synsätt". Föreningen
framhåller vidare alt del är vikligl all en läroplan ger en god bild av ell
ämnes förtjänster och möjligheter. Vad historieämnet kan ge kommer tyvärr dåligi
fram i SÖ:s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaia ungdomsförbundel avvisar SÖ:s förslag irols alt
man delar uppfattningen atl ell ökal samarbele över ämnesgränserna är önskvärl.
Förbundel konstalerar au planeringen mellan lärarna försväras och enhetligheten
i undervisningen mellan olika skolor riskeras. Enskilda ämnen riskerar all
behandlas styvmoderligt t.ex. religionskunskap och nalurvelenskapliga ämnen.
Beiräffande de sisinämnda finns risk för all basfärdighelerna försvinner.
Utvärdering (belygsällning) och uppföljning av de enskilda ämnena omöjliggörs
av förslaget. Behovei av en samlad undervisning och samarbele över
ämnesgränserna medges redan i nuvarunde läroplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Samkrislna skolnämnden inslämmer i behovei av
ämnessamverkan men kan inte acceplera ell uisuddande uv ämnesgränserna.
Nämnden yrkar på all del lagda kursplaneförslugel beiräffande oä-blockel
kompleiieras med fylliga ämnesbeskrivningar. På denna punkl vill nämnden
slarkl kriiisera SÖ för oklarhel vad gäller orienteringsämnena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata samlingspariieis kvinnoförbund anser atl för
varje ämne inom oä-gruppen ska anges maximilid respeklive minimitid i
kursplanema. Detla är nödvändigi för all ingel ämne ska få stå tillbaka för
något annal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För låg- och mellanstadiernas del föreslår SÖ atl
ämnesrubrikema hem-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bygdskunskap och nalurkunskap ersätts av beteckningen
orienteringsämnen och får en gemensam kursplan. Della förslag lillsiyrks av
länsskolnämnderna i Kalmar. Blekinge och Väslerholiens län samt Lidingö korn-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga kommenlarer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cenierparliels kvinnoförbund påpekar all religionskunskap
och de nalurvelenskapliga ämnena belraklas som svåra av många lärare och att
de därför riskerar all få mindre timtal än i ett idealläge. Därför är del
vikiigt atl det finns ramiimplaner som ger exempel på hur limmarna för orienleringsämnena
kan fördelas pä de olika ämnena. Därlill behövs stora insatser av fortbildning
för all hjälpa lärare att på ett bälire sätt klaru undervisningen i dessa
vikliga ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kristen Demokraiisk Ungdom befarar all den lösliga
uppläggningen av kursplanen medför risker för en godlycklig behandling av
mindre populära ämnen och momenl och all enskilda lärare och elever får alllför
siora möjligheter atl ägna orimligt mycket lid åt jämförelsevis mindre
angelägel stoff Vad ungdomsförbundet framför allt oroar sig för är
religionskunskapens eventuella öde. Förbundet anser all samtliga
orienteringsämnen bör ges en minimitid i timplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Växjö konimun föreslär alt den del av den tid som anslås
lill orienteringsämnena tas i anspråk för ämnesuppdelade grundkurser av
baskun-skapskaraklär. Därefter kan en gemensam del ägnas ät siudier av projektkaraktär
i samverkan mellan olika ämnen. Ett alltför abrupt införande av sammanslagning
av olika ämnen på högstadiet kan dessulom leda lill svåra samordningsproblem
och få lill följd alt lärare undervisar i moment för vilka de saknar
utbildning vilket inte är en önskvärd utveckling. Förändringen bör samordnas
med en förändring av lärarutbildningen och med omfattande
forlbildningsverksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialsiyrelsen konslalerar all alkohol- och
narkotikafrågorna fält en knapphändig behandling i läroplansförslagel. Mol
bakgrund av della och det faklum att framför allt alkoholmissbruket ulgör ell
av de slörsla sociala problemen i dagens samhälle, vill slyrelsen peka på
skolans roll i arbetel att erbjuda alternativ till missbruk genom idrotts- och
föreningsverksamhet och andra frilidsaktivileler som i den nya SIA-skolan ska
ges större utrymme. Slyrelsen anser del angelägel all man genom
upplysningsverksam-hel försöker begränsa alkoholkonsumlionens omfallning hos
både ungdomar och vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.12 Slöjd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår alt obligalorisk textilslöjd och trä- och
metallslöjd införs på högstadiet för alla elever. Länsskolnämnderna i
Jönköpings. Blekinge. Väslmanlands, Väsiernorrlands och Väslerholiens län. TCO.
Norrköpings. Lidingö och Söderlälje kommimer m.fl.. Folkpariieis kvinnojörhund
och Socialdemokraiiska kvinnoförbundel slöder della förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO delar SÖ:s principiella inslällning. Organisalionen
anser all del inle finns någoi annal område i skolan eller samhällel i övrigi
där så siarka könsrollsvärderingar besiämmer valel av arbelsmaieriel. För all
inlenlionema i förslagei ska kunna förverkligas krävs all lärarna garanleras
fortbildning före genomförandel och kontinuerligt. Organisationen föreslår
även alt en försöksverksamhel med undervisning i båda slöjdarterna för al-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>la elever påbörjas omgående. En sådan försöksverksamhel
skulle på ett avgörande sätt underlätta en melodulveckling för slöjdämnels del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västemorrlands lån anser att ökningen av
tiden för slöjd samt det förhållandet att alla elever ska möla båda
slöjdarterna även på högstadiet stämmer väl överens med målen atl göra skolans
arbete mera praktiskt inriktat och att skolan ska verka för ökad jämlikhet
mellan könen. De eventuella problemen på högsladiel med båda slöjdarterna för
alla elever skulle kunna minskas om undervisningen uiformades sä atl eleverna
efter en gmndkurs i båda slöjdarterna, med stark verklighetsanknylning. gavs
möjlighel att arbeta med projekt som då kunde ha en mer eller mindre dragning
ål endera slöjdart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Södertälje kommun tillslyrker i princip men föreslåren
övergångsperiod på tre år för atl införa båda slöjdarlema som obligaloriska
ämnen för alla elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Kalmar och Malmöhus län saml
Siorumans, Helsingborgs och Nybro kommuner m.fl. avslyrker förslagei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Malmöhus län menar all liden ännu inle
är mogen för ett obligatorium även på högstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siorumans kommun anser att syftet med obligatorisk slöjd
naturligtvis uppfyller kravel på ett mer samlal och jämlikl högsladium.
Kommunen befarar dock atl de prakliska svårighelerna blir alllför stora
framför allt med de pojkar som Ivingas ha textilslöjd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun menar all man med hänsyn lill den
disciplinära siluaiionen pä högstadiet besläml bör avråda från ctl
obligalorium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aktiv ungdom anser atl ämnet slöjd bör byta namn till
"Hanlverk" och all eleverna inom ämnet ska få la del av och lära
känna den hanlverkstradi-lion som har funniis och till vissa delar ännu finns i
värt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.13 Maskinskrivning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Maskinskrivning ska enligt SÖ:s förslag bli ell obligatoriskt
ämne. Förslaget tillstyrks av länsskolnämnderna i Kalmar, Blekinge, Göteborgs
och Bohus, Västmanlands, Gävleborgs och Väsiernorrlands län, TCO, Sollefteå,
Väsierås, Malmö, Nybro. Norrköpings. Lidingö och Söderlälje kommuner m.fl., av
Folkpartiets ungdomsförbund. Centerpartiels kvinnoförbund, Folkpariieis
kvinnoförbund saml Socialdemokratiska kvinnoförbundel, SECO och Elevförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiets ungdomsförbund år, inle minst
urjämslälldhelssynpunkl, myckel positivt till förslaget. Förbundet påpekar att
maskinskrivning kan bli ett utomordentligt hjälpmedel i projektarbete och i
svenskundervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Väslmanlands län anser alt elever med
motoriska svårigheter kan stimuleras till ell myckel bälire resullai i svenska
genom samverkan med maskinskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Väsiernorrlands län anser alt
pedagogiska skäl talar för all maskinskrivningen föriäggs till mellanstadiet i
stället för högstadiet och konstaterar all sialsbidrag krävs för all genomföra
della.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagei avstyrks av länsskolnämnderna i Uppsala,
Jönköpings, Gollands, Malmöhus och Kopparbergs län, Storumans, Gävle och
Linköpings kommuner m.fl. saml av Moderata samUngspartiets kvinnoförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppfattningen atl maskinskrivning i siällei bör finnas som
fri akiivitei delas av länsskolnämnderna i Uppsala, Malmöhus och Kopparbergs
län samt av Linköpings kommuner m.fl. Storumans och Nybro kommuner</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>framhåller all den förvarnade iräningen i rättstavning och
ordkunskap knappasl kommer alt bli den verklighet förslagsställarna tänkt sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.14 Ekonomi och konsl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår atl lillvalsämnena ekonomi och konsl inte längre
ska vara självsländiga ämnen. Länsskolnämnderna i Jönköpings, Blekinge,
Göteborgs och Bohus, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs. Västernorriands och
Västerbottens län, TCO, SoUefleå, Västerås, Malmö, Norrköpings och Lidingö
kommuner saml Centerpartiets kvinnojörbund tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Gotlands län avstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.15 Teckning -Bild</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår att ämnel teckning byter namn till Bild. Della
förslag tillstyrks av länsskolnämnderna i Jönköpings, Kalmar, Väslmanlands och
Väsiernorrlands län, TCO, Eda, Nybro, Norrköpings och Lidingö kommuner m. fl..
Folkpartiets kvinnoförbund och Socialdemokratiska kvinnoförbundet .</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO anser ändringen vara moiiverad på grund av den
karaklär av bildkommunikation ämnet får. Bildundervisningens problem är den
knappa tiden vilken nu yUeriigare skärs ner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Blekinge län år tveksam om den nya ämnesbeieckningcn
Bild är lämplig. Nämnden föredrar lills vidare beteckningen "Bild och
form" irols de skäl SÖ anför mol den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagei avslyrks av länsskolnämnden i Älvsborgs län och
av Södertälje kommun m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Älvsborgs län anser inle atl det finns
tillräckliga skäl för en förändring. "Bild" har i vanligt språkbmk en
passiv laddning, något som rimmar illa med det akliva innehåll ämnet har.
Nämnden föreslår därför beteckningen "Konsl" som har inlernaiionella
motsvarigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Söderlälje kommun anser inte all beieckningen
"Bild" är heltäckande och föreslär i stället "Bild och
form" som bätire svarar mot ämnets innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Akliv ungdom anser atl ämnet Bild till vissa delar bör
integreras med "Hanlverk" för all ge elevema impulser och kunskap till
en mer skapande egen-verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.16 Musik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Blekinge län lillsiyrker vad SÖ säger om
musik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialsiyrelsen framhåller all vårt eget lands äldre och
nyare musik av seriöst slag bör få en framirädande plats i musikundervisningen.
Inom detta ämne bör man även konkret ta vara på invandrarelevernas kullur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västmanlands län konstalerar att
samverkan mellan skolan och den kommunala musikundervisningen på många håll
givit eU bra resullai. Denna samverkan har framför allt förekommit på lägre
stadier. Nämnden underslryker viklen av alt denna samverkan fortsätter upp
genom stadierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Linköpings kommun konsiaterar alt svårighetema att
genomföra musikundervisningen pä ett för alla elever meningsfullt sätt i hög
grad beror på bristen på utbildade lärare. Kommunen anser det viktigt att
musikämnet utvecklar de naluriiga kontaktmöjligheterna med t. ex. oä, svenska
och gymnastik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerns iiiigdom.sjörbiiiid anser ocksä att en samverkan
svenska-musik är önskvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Akliv ungdom önskar all musik och gymnaslik lill vissu
delur summun-fbis för all ämnel duns ska fä en mer framirädande posilion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samkrislna skolnämnden vill framhålla viklen av alt den
krisinu sångens och musikens betydelse som inspiruiionskälla påvisas liksom ull
skolun tar tillvara möjlighelerna lill inlegralion mellan religionskunskap och
musik, svensku och bild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.17 Gymnaslik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Blekinge län lillsiyrker kurspiunen för
gymnusiik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cenierns uiigdom.sförbiiiid anser all SÖ:s förslag lill
ulökning av gymnaslikämnel underiällar möjlighelen för alla elever an nä
självförverkligande. Del är emellerlid vikligl all skolans
gymnsiikundervisning inriklas pä all Slimulera alla elever lill fysisk
akliviiei i allmänhei och för hela livel. För all uppnå detla krävs au
gymnaslikundervisningen förändras borl från preslalionskrav och
konkurrensmenlaliiei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fredrika Bremerförbundei vill. siarkare än SÖ gjort,
underslryka kravel på samgymnasiik även på högsladiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cenierparliels kvinnojörbund anser all gymnaslik bör ha
som syfte all uppmunira till allmän friskvård och till regelbunden motion hela
livet. Ett sätt all öka förslåelsen mellan könen är alt införa samgymnasiik i
alla årskurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiets ungdom.sförbinid anser all samgymnasiik är
ell självklart krav urjämslälldhelssynpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska gymnasiiklärarsäUskapei hävdar all gymnaslikämnel
jämfört med Lgr 69 behandlals myckel ofullsländigl i förslagei. Efiersom
kursplanerna inle är sladieindelade kan det uppslå svårigheler för icke
fackuibil-dade lärare all göra en pedagogiskt riklig årskursplanering. Del är
däriör nödvändigi all del uiarbelas översiktliga studieplaner och handledningar
som kan användas vid behov. Dessa problem aktualiserar behovet av
gym-nasliklärare på såväl läg- som mellansladiet liksom en utveckling av den
kommunala konsulenlorganisalionen. Även de lill länsskolnämnderna knuina
forlbildningskonsulenlerna behöver öka i anial. SäUskapel anser vidare all
ämnel ska byla namn lill idroll vilkel är ell bälire samlingsnamn pä de akiivileter
som förekommer inom ämnel. Även Moderaia samlingspariieis kvinnoförbund anser
atl ämnel gymnaslik bör byla nanm lill idrott då detla är en mer adekvat
benämning på vad ämnel innehäller. Förbundet anser det väsentligt all ulrymme
ges ål atl öka elevernas förslåelse för människors olika förulsältningar all
della i kroppsövningar. Särskild uppmärksamhet bör ägnas ål informaiion om
olika rörelsehandikapp och vikligl är då all upplysa eleverna om de många
möjligheler de har atl bidra till all deras rörelsehindrade kamraler kan della
i lek och idroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emmaboda kommun m. fl. framhåller all gymnaslikämnel bör
få ell mer accenlueral ändrai innehåll än vad som framgår av SÖ:s förslag. Mera
övningar av slationskaraktär bör eflersirävas. Molion av olika slag kan iniroduceras
redan i skolan. Val av akliviieier under gymnaslikleklionerna bör vara
intressestyrt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.18 Trafikundervisning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Väslmanlands och Väsiernorrlands län
anser alt trafikmomentet bör få större tyngd i förslaget. Övningar i verklig
trafikmiljö bör ses som exempel på den verklighels- och samhällsanknutna
under-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 180</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>visning som betonas i dagens skola. Trafikmiljön, som
barnen upplever den i olika roller, bör uigöra sloff för ell laboralivi
arbelssäil. Skolan ska aklivi verka för all öka barnels vilja och förmåga all
arbela för en bälire närmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4 Arbetssätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna sluter nästan enhelligt upp bakom
önskemålel atl ulveckla arbetssättet i den av SÖ angivna riktningen. Bland de
tillstyrkande finns RRV, länsskolnämnderna i Jönköpings, Gollauds, Blekinge,
Hallands, Göteborgs och Bohus. Skaraborgs. Värmlands, Västmanlands,
Kopparbergs, Väsiernorrlands, Jämilands och Norrbollens lån, UHÄ, statens
kullurråd, BRÅ, gymnasieuiredningen, folkbildningsulredningen, delegaiionen för
ungdomens sysselsällningsfrågor, statens ungdomsråd, TCO, LO, SAF, Sollefteå.
Örebro. Oskarshamns. Nybro, Växjö, Linköpings, Söderlälje m.fl. kommuner, KU,
SECO, Elevjörbundei, Riksförbundei Hem och Skola, Samkrislna skolnämnden,
Sveriges krisinu ungdomsråd och Sveriges skolkuraiorers,förening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All avsnittet om arbelssäil är ell av de väseniligasle
områdena i läroplansförslagel undersiryks av bl. a. länsskolnämnderna i
Uppsala, Jönköpings, Kronobergs. Gollands, Göleborgs och Bohus och Kopparbergs
län, TCO, FPU, SECO och Elevförbundel. Länsskolnämnderna i Älvsborgs,
Skaraborgs och Väslerholiens län, UHÄ. SACOISR, Vä.xjö och Linköpings kommuner
m.fl. konslalerar också all förslagei överenssiämmer med den pedagogiska syn
som finns i redan gällande läroplaners mål och riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV, SAF, CUF m.fl. efteriyser en precisering och
konkreiisering av de föreslagna arbetssätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siaiens ungdomsråd framhälleratt del nya arbelssättel
ställer siora krav på lärare, elever, skolledning och övriga verksamma i
skolan. Arbeissäiiel kan ges förutsäitning alt utvecklas främsi genom
forlbildning. Viklen av forlbildning undersiryks också av länsskolnämiidema i
Skaraborgs, Värmlands och Jämilands län, UHÄ, Luleå, Ludvika, Västerås,
Karlslad, Helsingborg och Lidingö kommuner m.fl.. Utbildningsnämnden i Värmlands
läns landsiing och SSU.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligi UHÄ:s uppfattning är del vikiigt atl skolan hos
eleverna ulvecklar ell ansvarsmedvelande och engagemang som bör ligga lill
grund för aU verksamhei i skolan. Del är därför angelägel alt de förändringar
som SÖ föreslår kan genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRÅ anser atl eti arbetssätt som utgår från elevernas
verklighel och problem, bör underiätta deras möjligheler alt förstå och
engagera sig i samhället. Den koppling mellan praktik och leori som della
innebär är vikligl för barns sociala utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det föreslagna arbeissäiiel kan enligt TCO leda lill
effeklivare studier och en förbättrad arbeismiljö för alla inom skolan
verksamma. DeUa kräver dock insatser på områdena fortbildning, lokaler,
läromedel m. m. Sker inte detta kommer en salsning på ett förändral arbelssäil
att ställa lärare och elever inför olösliga uppgifter. Resultatet kan då bli en
ytteriigare försämrad arbetsmiljö. Brisl pä resurser i form av tid, lokaler,
läromedel m.m. anser också SACOISR vara det största hindret mot ett genomförande
av arbetssätlel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också länsskolnämnden i Gotlands län biträder de
uppfattningar och re-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sonemang SÖ framför. Det ger en god bild av de synsäll på
undervisningen som under senare år alltmer trätt i förgrunden. Del stora
problemet vid en läroplansrevision är, enligt nämndens uppfattning, all
utvecklingen inom skolan när det gäller arbelssäil och arbelsformer inle
lillnärmelsevis har hållit lakl med förändringar när del gäller framför allt
kursplanernas innehåll. Del har skapal en känsla av oiillräcklighel och en
irtilalion över bristande samstämmighet mellan sloffmängd och lidsresurs.
Nämnden har uppfattat läroplansförslaget så, all lärare och elever förvänlas
göra prioriteringar inom det stora utbudet av undervisningsstoff</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV pekar på svårigheterna atl ute i skolarbetet få de
övergripande mälen överhuvud taget beaktade, eftersom planeringsinriktningen i
praktiken är i slort sett ämnesorienierad. Enligt verkets mening måste det
kunna krävas alt den högsia skolledningen lägger ned belydande ansirängningar
på all ge vägledning om hur ifrågavarande mäl skall kunna få genomslag i
skolarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Jämtlands län poänglerar att belydelsen
av del arbetssätt man väljer inle får belönas så slarkl, all del skymmer del
faktum all även andra faktorer är viktiga i en skola, såsom innehället i
skolarbetet och skolans hela miljö. Även länsskolnämnden i Väsierbonens län framhåller
atl förändringar i arbelssäil och meioder aldrig kan isoleras frän ämnesinnehåll
och målsättning i olika ämnen. Form och innehåll måsle beaktas samlidigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De arbetssätt som SÖ föreslår underiällar den samordning
mellan skolans och arbelslivets former som SAF anser vara angelägen. Dock får
de angivna honnörsorden inle skymma det förhållandet all arbetssältel primärt
skall medverka till atl förmedla kunskaper och färdigheier. Om ell mer
traditionellt arbetssätt är en bättre väg alt nå ett givel mål, mäsle della
arbetssätt givet få användas. Också länsskolnämnden i Kalmar län vill framhålla
atl de traditionella arbetssätten ingalunda är överspelade. När ett nytt
arbetssätt föreslås gör man ofta det misstaget att man lalar om det nya
arbetssättet som det enda förekommande. Nämnden menar att det gamla måsle leva
kvar vid sidan av det nya så att variation och omväxling kan skapas i
skolarbelel. Del är nödvändigi all del nya arbeissäiiel införs successivt då
både elever och lärare måste inskolas i det föreslagna sältel atl arbeta.
Linköpings kommun underslryker alt del bl. a. måsle vara del studerade
problemets karaktär som avgör vilka arbetsmetoder som är möjliga och lämpliga.
En konsekveni arbeisskolemetodik kan således vara lika tröttande och olämplig
som en traditionell förmedlingspedagogik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksföreningen för lärama i malemaiik, fysik och kemi
menar att någon slutsals beträffande det i förslaget skisserade arbelssällets
förträfflighet inle kan dras förrän omfattande försöksverksamhel bedrivits och
SÖ:s därpå baserade del 2 av läroplanen presenterats. Lgr 69:s
skrivbordsteoreliska metoder var ej tillräckligt utprovade eller förankrade
bland lärare, och resultatet härav är allmänt känt. DeUa misstag får ej
upprepas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Undersökande och experunentellt arbete —
verklighetsförankring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ framhåller att det undersökande arbeissäiiel är
lidskrävande. Länsskolnämnden i Kronobergs län betonar all lidsålgången i ett
undersökande arbetssätt gör att detta ej alltid kan användas. Det lidskrävande
i arbetssättet understryks också av Växjö och Lidingö kommuner,
Biologilärarnas förening m.fl. Atl sloffmängden i och med delta måtte begränsas
anser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>länsskolnämnden i Väsiernorrlands län vara acceplabell med
lanke på atl eleverna har mer behållning av ell aklivi bearbetande av en mindre
sloffmängd än av ell passivi moiiagande av en slörte. Samkrislna skolnämnden
menar dock all en generell begränsning av sloffmängden inle är en adekval
ålgärd. Sloffmängden bör i siällei anpassas lill individernas inlressen och
förulsältningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell undersökande och experimentelll arbetssätt kommer
enligt statens ungdomsråd Iroliglvis alt kräva mer långlgående förändringar i
kurs- och limplaner än de SÖ nu föreslår. Länsskolnämnden i Väsierbonens län menar
all schemaläggningen mäsle förändras för all möjliggöra arbeissäiiel. Den
nuvarande splillringen på korla puss och flera ämnen per dag är ell effektivt
hinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anser atl ell undersökande och experimentelll
arbelssäil ger eleverna andra kunskaper än de som kan inhämias i Iradilionell
undervisning. De tränas all själva la reda på orsaker och verkan i sin
omgivning och inhämtar kunskaper om hur förändringar sker och varför de är
nödvändiga. De aktiveras lill engagemang inför förändringar isiällei för all
vara passiva. Ell undersökande och experimenlelll arbelssäil ger också ell
bredare speklrum av basfärdigheler än de iradiiionella. Föruiom all svenska och
malemaiik kan iränas och lillämpas i alla ämnen och i olika siiuaiioner utvecklas
också andra färdigheter som gäller att konkrei på egen hand la sig fram i
samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kronobergs län menar atl förslaget om
ell undersökande arbelssäil är del väseniligasle i hela läroplansförslagel.
Under 70-lalel har meningsfullheten för eleverna i skolans arbele ofta
ifrågasails, bl. a. i massmedia. Mänga har hävdat att lösningar på dessa
problem ligger i en annorlunda undervisningsmelodik. När eleverna ställer
frågorna från sin egen verklighel och lärarna hjälper eleverna dels all arbela
på ell undersökande säll, dels all syslemalisera svaren på frågorna, upplever
eleverna meningsfullhel i arbelet och får kunskap ur sill egel handlande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eleverna möler dagligen ell slorl ulbud av informaiion
från lidningar, radio och lelevision. Vissa händelser och nyheter fångar
elevernas intresse och uppmärksamhei i särskilt hög grad och länsskolnämnden i
Skaraborgs län ser del som väsentligt atl skolan vid sådana lillfällen fångar
upp elevernas intresse för vidare bearbelning och utveckling inom näraliggande
ämnesområden. Med verkligheten som utgångspunkt kan skolan skapa molivalion
för vidare siudier och undersökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cenierparliels kviiinoförbinid påpekar, alt sludiebesöken
spelar en stor roll för anknylningen lill samhällel. Dessa bör öka i anial och
vidareuivecklas alli efier årskurs. Därigenom får eleverna en reell
iniroduklion i arbelslivel, och de praktiska inslagen försiärks i skolarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms kommun iror all detla arbetssätt kan göra
skolarbelel mer slimulerande för elevernu och pekar särskili pä den grupp
elever som hur skolsvårigheier. Del undersökunde urbelssällel i kombinalion med
inle-grering mellun ämnena lorde vara en god grogrund för ökad insikl och siörre
överskädlighel, framhåller5r('/(.vAYj kyrkans uibildningsnämnd. Insalla i sill
sammanhang bör enkla basfakla bli meningsfulla och därmed lällare all lillägna
sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Blekinge län päpekar all även vid
iradilionell ämnesundervisning finns del ofta goda möjligheler att tillämpa
ett mer verklighelsförankrai arbelssäil än vad som vanligen förekommer för
närvarande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Probleminriktning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sunens ungdomsråd inslämmer i SÖ:s äsikl om all kravel på
saklighei och allsidighel i skolarbelel inle får innebära all elevernas rätl
all la upp egna problem och lu ställning åsidosätts. Rädel vi/I i sammanhangei
understryka all en ökad koniaki med samhällel föruisäiier atl man från skolans
sida tillåler atl olika idéer konfronteras med varandra. Som rådel ser del är
mångsidighel ell bälire ullryck än saklighei och allsidighel för vad skolan bör
främja. LänsskiUnänmden i Skaraborgs län vill dock för sin del underslryka atl
del av eleverna valda sloffei hela tiden behandlas sakligt och allsidigl inom
huvudmomenlens ram och alt arbetet i skolan skall vara målbe-slämt och planmässigt.
Eleverna måste lära sig förstå all vissa för dem intressanta momenl inle kan
behandlas inom den plan och de mål som uppställts, liksom all momenl måsle
tagas upp som för eleverna kan förefalla oinlressania och irrelevanla. Också
7C0 framhåller atl arbelel måsle bygga på en planering som lillgodoser d-
faslslällda huvudmomenten. Arbelssättel får inle innebära ell planlösi
kringsirövande bland sådani som mer slumpmässigl råkal fängsla eleverna. Inom
ramen för planeringen finns emellertid vida möjligheler lill skilda
iniresseval, vad gäller såväl sloff som arbetsmeloder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Påverkan
från kamrater spelar, eftersom oftasl båda föräldrarna arbetar, en alli siörre
roll för barn och ungdomar menar Förbundel Vi Unga. Del belyder mycket vud
kumralerna tycker t. ex. om mode. Detta ulnylljas uv de kommersiella krafterna.
Mot bakgrund av dessa länkar är del vikligl alt skolan försöker påverka
eleverna till atl kriliskl granska även omvärlden och själva försöka ta
ställning och inle alllid följa del som är moderni eller vad kamraierna lycker.
All få kriliskl länkande elever som ifrågasälier betonar även Elevförbundet
vikten av. Foslran lill krilisk hållning bör, enligt länsskolnämnden i
Kronobergs län. kombineras med iräning i ull komma med alternativa förslag och
SACOISR framhåller all ell sädanl kriliskl synsäll har som förulsäiining en
grund av faktakunskaper för alt kriiiken skall bli väl underbyggd och
meningsfull. Samkrislna skolnämnden frukiar alt. om inte den kritiska
hållningen kombineras med sådana reella kunskaper, resultatet kan bli ett
ullmuni lyckande och en ullmän skepticism.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen lärare I samhällskunskap och Hisloridärarnas
riksjörening befarar atl del av SÖ föreslagna arbelssättel kommer att öka
klyftorna mellan olika elevgrupper i skolan. De elever som kommer att slälla
frågor och formulera problem blir de som kommer från en miljö där man har aktivt
iniresse för barnens siudier, där prenumeralion på en eller flera dagstidningar
är en lika självklar sak som ail man diskuierar akluella poliiiska och
kullurella frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Färdighetsutveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lidingö kommun finner del posilivt all erfaru att ell
närmande har sken mellan grundskola och förskola. Den grundläggande färdighelslräningen
beskrivs i lermer av jaguppfalining. begreppsuppfallning och
kommunikationsförmåga, vilka är termer som återfinns i förskolans arbetsplaner.
Del är tydligl att SÖ tagit inlryck av del omfaUande pedagogiska och
utvecklingspsykologiska forskningsarbele som redovisals i samband med bl. a.
barnslugeulredningens arbeie. Nybro kommun ser del som angelägel all det redan
från skolslarlen skapas arbelsruliner, som sedan under elevernas hela skoltid
kan vara eleverna lill hjälp i dessas utveckling av sina färdigheier.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Blekinge län anser all en yiierligare
konkretisering och exemplifiering behövs i läroplanens del 2 över hur en för
alla elever angelägen färdighetsutveckling praktiskt skall stimuleras i del
dagliga skolarbetet. Det handlar i detta sammanhang många gånger också om
tillämpning av gemensamma normer vid umgänge och samverkan i olika former.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Västmanlands län vill underslryka kommunikationsfärdigheternas vikt och
betonar all dessa bör genomsyra alla ämnen och all undervisning i skolan.
Länsskolnämnden i Skaraborgs län framhåller att varje människa använder både
språkliga och icke språkliga ullrycksmedel i kommunikation med andra. Nämnden
vill därför underslryka vikten av atl sådana moment som iränar elevens förmåga
atl ge och ta emot uttryck för tankar, känslor och behov med hjälp av talat och
skrivel språk, gesler, rörelser, ljud och bild får tillräckligt utrymme i
undervisningen. De färdigheter som kommenteras i avsnittet pekar mot ett
färdighetsbegrepp som, enligt Helsingborgs kommun, mera svarar mol vad livel
har för krav på individen efter avslutad skolgång än vad högre skolor har för
krav pä elementära kunskaper i vissa ämnen. S. k. baskunskaper i traditionell
bemärkelse har givelvis sin plals i skolan, men de fär inte betraktas som ell
mål i sig utan som ett medel, en handlingsberedskap, all nå vidgad kompetens.
Gävle kommun menar all färdighelsbegreppel måste ges en vidare tolkning än
enbart färdigheier som "läsa-skriva-räkna". Alt eleverna tränas atl
klara olika situationer i alldaglig! liv är viktigt och bör uppmärksammas i
utvecklingsarbetet på olika nivåer i skolväsendel. Länsskolnämnden i
Kopparbergs län anser alt det vidgade färdighelsbegreppel kan slimulera skolans
verksamhei och bidra till elevernas allsidiga utveckling. Nämnden vill dock
lägga särskild betoning på utvecklingen av färdighelerna tala, läsa, skriva,
räkna och alt hjälpligt kunna kommunicera på något främmande språk.
Otillräckliga färdigheier på de förslnämnda av dessa områden utgör ell svårl
sociall handikapp. Nöjakiiga färdigheter på det sista är en stor personlig
lillgång. En utveckling av elevernas färdigheter på olika områden är, enligt
Statens ungdomsråds mening, en grundläggande förulsäiining för all de skall
kunna lillämpa del nya arbeissäiiel och lillgodogöra sig undervisningen.
Baskunskaperna är del verklyg som eleverna har all använda för all orieniera
sig i verkligheien. Skolarbelel måsle hela liden inriklas på all ulveckla
elevernas förmåga all tala, lyssna, läsa, skriva och räkna. Behärskar inte
eleverna dessa bas- och kommunikalionsfärdigheler kan de inle heller utvecklas
på andra områden. De elever som inle kan lillgodogöra sig skrifilig informaiion
eller uitrycka sig i lal och skrifi har dåliga utgångspunkter för att aklivi
på egen hand söka kunskaper, gå ul i samhällel och samla informaiion, formulera
problem och hitta lösningar. Detla kan i sin tur leda lill all de lappar
molivutionen och iniressei för skolarbelel. Också TCO framhåller all brister i
dessa hänseenden allvarligl försvårar siudier under hela skoltiden och läll
skapar hopplöshet och mindervärdeskänslor. Massmedierna har, menar
Cenierparliels kvinnoförbund, kommii atl prägla vardagsliv på många olika sätl.
Av den anledningen är del nalurligt all skolan använder sig av massmedierna och
låter eleverna kriliskl granska dem. Länsskolnämnden i Skaraborgs län ser del
som en vikiig uppgift för skolan atl ge insikter i hur bilder används i
massmedia, reklam och propaganda. Dä massmedierna är en del av elevernas
vardagsvärld är del vikligl alt de har en självsiändig och krilisk inslällning
lill de bilder som visas i massmedia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialsiyrelsen vill framhålla all barnens
percepiionsförmåga och begreppsbildning skiljer sig i olika kuliurer. Hillills
har man föga uppmärk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sammat
detta och ofta dragit fel slutsatser angående elevernas begåvnings-och
mognadsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.4
Individualisering och samarbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
denna mbrik är del näslan genomgående avsnitten om varierande
gmppsammansättningar och nivågmppering som berörs av instanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
ansluter sig till pnncipen om en allsidig klassammansättning och pnncipen om
heterogena gmpper. Invändningen alt de "svagare" eleverna ständigt
upplever sitt misslyckande då de jämför sig med de "bästa" eleverna
måsie avvisas. Vid ett förändrat arbetssätt inriklas uppmärksamheten på själva
den arbelsuppgift som eleven varit med om att välja och planera. Alla kan här
få differentierade uppgifier. Frägan om individuella resultat och
prestationsjämförelser står då inte i centmm. För iräning av speciella moment
bör dock, anser organisaionen, mer homogena men tidsbegränsade grupper kunna
bildas. På så sätl kan man ibland påskynda utvecklingen av baskunskaper.
Homogena gmpper för speciella momenl anser även De handikappades riksförbund
och länsskolnämnden i Västmanland vara värdefullt men instanserna betonar all
den heterogena gmppen skall vara grunden. Ätt nivågmppering inte får göras
permanent understryks av flertalet instanser. Länsskolnämnden i
Västernorrlands län befarar att gmpptillhörigheten annars av eleverna i de
svagare grupperna kan bli ett lecken pä personligt misslyckande och Malmö
kommun betonar risken av en utslagningsprocess vid permanenl nivågmppering. LO
föreslår alt ett förbud mot permanent nivågruppering införs i skolsladgan.
Socialstyrelsen framhåller alt lillgänglig forskning visar, all missgynnade
elever kan lära sig åtskilligt mer än vad de nu gör. Man anser att de lär sig
mer i sammansatta klasser. Nivågmppering är alltså ingen lösning. Elevförbundel
säger nej lill nivågmppering över huvud tagel, dä detta lätt leder till alt
gmpperna blir beslående trots att de upphör inom klassrummets väggar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i
Kronobergs län påpekar all de negaliva sidorna med nivågruppering betonas i
förslagets skrivning, medan några positiva sidor ej redovisas. Nämnden erinrar
om utskottsbetänkandel angående SlA-proposilionen, vari utskottet konstaterar
att "nivågruppering kan vara motiverad för att ge tillfälle till
systematisk träning i därför lämpade delar av olika ämnen". Nämnden finner
det märkligl med förslagets negaliva skrivning. Principen att ge alla elever i
skolan en studiegång som är avpassad för dem skall naturligtvis gälla även de
leoreiiski begåvade eleverna. Om nivågruppering därvid bedömes lämplig inom
ramen för riksdagens beslut och skolförordningens bestämmelser, måsle delta
accepleras. Sala kommun anser au förslaget har hamnat i en svåriöslig konflikt
mellan kravel på individualisering av undervisningen och rädslan för varje form
av nivågmppering. Den välmenande omtanken om de svagpresterande eleverna får
inte gå ut över de studiemotiverade elevernas krav på en slimulerande och
meningsfull undervisning. Varje elev skall, menar Folkpartiels kvinnoförbund,
ha möjlighel att ulveckla sina anlag och möjligheler. Skall denna gmndsyn om
allas räll att få undervisningen tillrätlalagd efter sina förulsältningar bli
verklighet måste möjlighet finnas att gruppdifferenliera undervisningen inom
arbetsenhetens ram. Förbundet anser atl ell av skälen lill skolans problem idag
är jusl alt det ställs alltför lika krav på elever med olika förutsättningar.
Skolan får aldrig mera döma någon elev till alt i många år alltid var sämst och
bli ulslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRÅ anser all SÖ tydligare än i förslaget skall belöna
värdet av kollektivt arbele. Eleverna mäsle få träna sig i utt tu ett
kollekiivi unsvar för gemensamma värden, t. ex. skolans närmiljö. Ell sådani
engagemang kan bidra lill all bryla ell idag vanligt förekommande främlingskap
mellan människor, som oftu lar sig uitryck i skadegörelse och mobbning av
svugu och unnorlundu burn. Arbete i grupp är en förutsättning för en långt
gående in-dividuulisering. skriver SÖ. 1 dettu inslämmer länsskolnåmiideii i
Väsiernorrlands lån. och betonur desutom vikten uv vurierunde gruppsum-munsältningur.
Också Dc handikappades rik.s,föreiiing förordur en varierande
gruppsammansättning. Både för icke hundikuppude elever och för elever med
hundikupp kun del vuru speciellt vikiigt all övu sig i ull sumurbelu med
kumruler med olika erfurenheier och värderingur. Under hela låg-, mellan- och
högstadiet bör, anser länsskolnämnden i Väslmanlands län. eleverna få vänja sig
vid atl arbeta lillsammans med och lära känna alla i klassen. Oflasl blir del
framför alli på högre siadier endasl ett iniresse-och kamralval. Även
länsskolnämnden i Älvsborgs län delar i princip uppfallningen om varierande
grupper. Nämnden vill dock varna för ell alllför lösligl sysiem med "flex-
och flaxgrupper".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För uivecklandei av individualisering och samarbete bör,
framhåller länsskolnämnderna i Väslmanlands och Västerbonens län, skolpersonalen
föregå med goll exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågorna om individualisering och samarbele bör uiredas
yiierligare menar länsskolnämnden i Blekinge lån. Bl. a. gäller del all
klargöra hur långt man kan gå med integrering i vanliga klasser/grupper av
psykiskt och fysiskl handikappade elever och hur man bälire skall klara
individualiseringen så all varje elev får möjlighet att utvecklas efter sina
förutsättningar och intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Hallands län ansluler sig lill den
grundsyn som redovisas i kapiilei. Vad som för nämnden känns besvärande är
emellerlid all ansvarei för atl eleverna blir delaktiga i ell individualiserai
urbelssätl läggs helt och hållet på lärarna, samlidigt som de konkrela förslagen
lill förändringar av läroplanen har en inrikining som ger rakl molsall effeki.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Medinflytande och medansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sä gon som samtliga instanser inslämmer i SÖ:s syn på ell
vidgai medin-ftylande och medansvar för eleverna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En planerad iräning i beslutsfallande och samråd
efteriyses av ell slorl antal inslanser. Länsskolnämnden i Gollands län har den
erfarenhelen att snarl sagl varje pedagogiski försök som baseras på ell ökal
elevinflytande redovisar som det kanske slörsla problemel elevernas ovana vid
eller oförmåga alt falla beslul. Många lärare har i den situationen dragil den
förhastade slutsatsen att elever inle är mogna eller förmögna att ta ett
ansvar. Länsskolnämnden i Västerbottens lån menar all Iräningen bör iniensifieras
redan i förskolan så atl eleverna redan på lågstadiet får ta ansvar för beslut
och handlingar och också får se resultat av fattade beslul. En iräning på
lågstadiet förordas av Luleå kommun, Förbundet Vi Unga m.fl. Länsskolnämnden i
Blekinge län framhåller att skolan under låg- och mellanstadierna successivt
skall bereda eleverna lillfälle att lära sig tillämpa medinflytande och
medansvar vid skolarbetets planering och genomförande så all de under
högstadiet blir i ständ till och finner det naluriigl all mera aklivi fungera
enligt dessa ambitioner. Sveriges skolkuratorers förening frå-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gar sig. om inte schemalagd tid för samråd behövs.
Ansvarei för all del ges lid lill sådana sumrådsformer läggs nu på läraren. Det
finns här en sior risk au denna tid inle kommer lill stånd i den omfattning som
man kan önska, då det hell vilur pä lärurens godtycke om ell klussrud skull ägu
rum eller ej. LO ser del som självfullet all skolun åläggs ull unsvuru för alt
lid unslås för elevrådsurbeie. Men också för ull del bedrivs på sådani säll att
det ger en verklig träning i hur den demokraiiska besluisprocessen fungerur.
Del är liku självklart au skolledare och lurure åläggs ell unsvur för au
elevernu ocksä får deltu i pluneringen och ulformningen uv skolurbetet genom
klassråden liksom av utformningen av skolmiljön i dess helhet.
UibUdnings-nänmden i Vämdands låns landsiing vill med skärpa betona vikten av
all tid verkligen unslås lill elevrådsurbeie i framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kronobergs län delar förslugels synpunkier
på medinflylunde och medansvar, men nämnden vill peka på vissa problem i samband
härmed. De elever som erbjuds omfatiunde elevrådsarbete, får ofta anledning alt
överväga om elevrådsurbelei eller del egenlligu skolurbetet och
belygsresullulen skall priorilcrus. Skolun bör vid bedömningar lu hänsyn till
elevens omfatlande elevrädsarbeie. Man kan heller inle föruisäiia all viljan
till medinflylande och medansvar är sior hos alla elever. Också Sioruinans
kommim menar atl problemel är alt kunna engagera sä mängu elever ull den
demokruiiska process som beskrivs i ulredningen verkligen kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolun är elevernas och personalens gemensumma arbelsplals
och ell vidgai inflylande för eleverna ser länsskohiåmiideii i Kopparbergs län
som en nödvändig iräning lill ell siörre engagemang och iniresse för säväl skolarbelel
som arbelslivel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRÅ menar ull ell ökut inflytande över och ansvarsiugunde
för delvis nyu funklioner borde för mänga elever innebära all de upplever
skolan meningsfullare än i dag. Della kan enligi rådel bidra lill all minska
ulslagning-en som idag sker i skolan. Omsorgskominilién beionar angelägenhelen
av atl se lill all inle svaga elever slälls äl sidan eller får en yiierligare
försvagad situation med ell sådani arbelssäil. Socialstyrdsen päpekar atl invandrar-
och minoriielselever ofta kommer från en ålders- och könsslyrd kullur. Ett
arbelssäil byggt pä elevernas medinflylande och medansvar kan därför vara svårt
all förslå för dessu elever. Lärurnu och de övrigu eleverna bör därför ge
dessa elever erforderligt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Folkpariieis uiigdomsjörbunds mening underlättas
uppfyllandet av målsätlningarna i del nya läroplansförslagel, om en
decentralisering av beslulsfallandel sker ner lill den enskilda skolan, och all
skoluns besluisfunkiioner överförs från reklor lill demokruiiska skolråd. För
alt detta skall kunna fungera krävs all lillräcklig lid anslås lill elevfacklig
verksumhei, sumi all elevernas fackliga organisaiioner ges ell ulökad slöd.
Dessa bör jämställas med löntagarnas organisaiioner och därmed bl. a. ha rälien
an ulse skyddsombud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Skaraborgs län vill belöna all samråd
inle behöver vara formaliserade ulan även bör ingå som naturliga inslag i
undervisningen. Övning av dessa färdigheier leder på ell nalurligl sätt fram
till en mer organiserad och formaliserad form i klassråd och elevråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom all eleverna är med om all fatta beslut om planering
av säväl innehåll, läromedel som arbetssätt ökar, framhåller Cenierparliels
kvinnojörbund, kravel på dem all leva upp lill de fattade beslulen. Kraven och
förväntningarna är en hjälp för eleverna all uivecklas till självsländiga och
ansvarskännande medborgare. Behovei av atl del ställs krav på eleverna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör, anser Akliv ungdom, ytterligare förstärkas för all
göra dem bälire rus-lade atl möla arbelslivel. Eleverna bör även få ansvur för
sin "urbelspluls" och sin urbeismaterial. I skolan liksom i övriga
samhällel mäsle del hela liden vara fråga om ell ömsesidigl ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Skolans stödjande arbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Elevvården</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till SÖ:s syn på elevvården som den framförs i förslagei
ansluler sigio-cialslyrelsen, länsskolnämnderna i Jönköpings, Kronobergs,
Hallands och Kopparbergs län, UHÄ, BRÅ, TCO, Tidaholms. Göiene, Båsiads,
Olofslröms, Växjö, Eksjö, Gislaveds, Norrköpings, Linköpings. Ydres, Söderlälje
och Haninge kommuner, Ulbildningsnämnden i Värmlands läns landsiing.
Socialdemokratiska kvinnoförbundel. De handikappades riksförbund m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viklen av all all personal deliar i elevvårdsarbete
päpekas av bl. a. län.s-skolnämiiderna i Jönköpings, Skaraborgs och Jämilands
län, delegaiionen för ungdomens sysselsällningsfrågor, Skellejleå, Malmö, och
Nybro kommuner, Ulbildningsnämnden i Värmlands låns landsiing och SSU.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialsiyrelsen vill, liksom länsskolnämnden i Älvsborgs
län och Historieläramas riksförening, betona vikten av alt de stödjande
ålgärderna inte utnyttjas på ell sädanl sätt, all eleven slutar årskurs 9 med
brislfäUiga kunskaper i t.ex. basämnena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kalmar län inslämmer i SÖ:s uppfaUning
all den vikiigasie ulvecklingslinjen för elever med handikapp av någoi slag är
alt sträva efter all göra dessa elevers skolsilualion så lite avvikande från
andra elevers som möjligl. Del vikiigasie stödel skolan kan ge eleverna är atl
deras skolprestalioner inte är avgörande för om de accepteras eller inle. Samma
åsikt uttalas även av länsskolnämnderna I Jönköpings och Blekinge län, LO och
Luleå kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Hallands lån vill framhålla vikten av
all ingående personulredningar som gäller elev alltid görs i samråd med
föräldrarna. Viklen av föräldrakontakl konstateras också av länsskolnämnden i
Kalmar, SACOISR, Helsingborgs kommun m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRÅ understryker särskilt de förebyggande
elevvårdsålgärderna. En prioritering av de förebyggande åtgärderna önskas också
av bl. a. länsskolnämnderna i Väslmanlands, Gävleborgs och Västerbottens län,
SACO/SR och Helsingborgs kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommiitén förväntar sig att den pågående
integreringen av handikappade kommer atl utvecklas ytterligare och all barn
framdeles endasl undanlagsvis kommer att behöva undervisas och vårdas
segregerat. Denna utveckling kräver av den vanliga skolan dels atl den anpassar
sin egen verksamhei så alt den kan ta emot handikappade elever, dels all den
ger alla elever en gedigen undervisning om handikapp. I båda dessa hänseenden
anser kommittén alt förslaget behöver kompletteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO vill betona att skolans stödjande arbete främst kan
ske genom enskilda lärare och arbetslag.Experter behövs i vissa fall, men kan
som regel inte hjälpa direkt i vardagsarbetet. Detta innebär att fortbildning,
ekonomiska och materiella resurser i huvudsak skall riktas mot enskilda lärare
och arbetslag. Organisationen anser därför att specialpedagogisk fortbildning/vidareutbildning
bör förstärkas för alla lärargmpper.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO menar alt de föreslagna förändringarna i läroplanen är
utformade så all de svaga elevernas behov bätire kan lillgodogöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR efteriyser konkrela förslag på förebyggande
ålgärder. Man är dessulom tveksam till SÖ:s åsikt all varje enskild skola själv
skall komma fram till hur man bör utnyttja resurserna. Bland annal de enskilda
elev-vårdsfunktionärerna. Även om del är rikligl all elevvården bör engagera
alla bör den speciella elevvårdspersonalen, kurator, psykolog och
skolhäl-sovårdspersonal som har specialkunskaper på områdel utnyttjas för jusl
della arbelsområde. SÖ bör därför i sina anvisningar precisera dessa gruppers
arbetsuppgifter och vilka insaiser andra personalkategorier kan räkna med av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CUF framhåller atl eleverna endasl i myckel speciella fall
bör avskiljas från den egna gruppen för specialpedagogiska insatser. Istället
måsle resurserna för specialpedagogik sällas in i den normala undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSU:s uppfaiining är all alla de orsaker som skapar
irrilalion och konkurrens i skolan - t.ex. betygen - måsle undanröjas. Många
av de problem skolan står inför idag bottnar i den konkurtens- och
effektiviietsfilo-sofi, som utbreder sig allt starkare i samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraiiska kvinnoförbundel vill påpeka vikten av
alt alla elevvårdande ålgärder diskuteras med respeklive elev och förälder på
ell öppel sätl. Ju äldre elever, desto större hänsyn måsle las lill elevens
egna synpunkier och förslag. Häri instämmer också länsskolnämnderna i Jönköpings
och Jämilands län. Lidingö kommun m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De Handikappades riksförbund delar SÖ:s uppfattning atl
arbetsenheten bör utgöra basen för elevvårdsarbelel och alt specialpedagogiska
insatser i störsla möjliga ulsiräckning skall integreras inom arbeisenhelen.
Samma mening uttrycker bl. a. länsskolnämnderna i Kalmar och Göteborgs och
Bohus lån, Eslövs och Linköpings kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handikappades centralkommitté befarar atl kommunema i sin
skolverksamhet erbjuder olika förutsättningar för de handikappade barnen. Kommittén
kräver därför atl SÖ utreder hur man skall garanlera handikappade barns rält
lill atl, oberoende av boendeort, få bästa tänkbara möjligheler lill gemenskap
med skolkamrater och fullständig delaktighet i skolans verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska förbundet för specialpedagogik är starkt kritiskt
mot att detta område fåll ett så pass begränsat utrymme i läroplansförslaget.
Framför allt anser förbundel att det är angelägel att läroplanen ger vägledning
beträffande val av arbetssätt och arbetsformer för de lärare som huvudsakligen
undervisar elever med särskilt behov av stöd och stimulans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även länsskolnämnden i Kronobergs län, UHÅ, BRÅ,
oinsorgskommillén, Jokkmokks, Vilhelmina, Årjängs, Falköpings, Skövde och
Udde-vaUa kommuner, Sveriges skolkuratorers förening och Svenska förbundet för
specialpedagogik menar att frågan borde ägnats störte utrymme i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kriiiska
mot avsnittet om skolans slödjande arbele är bl. a. SECO, Elevförbundet och
Hisloridärarnas riksförening. Delvis kritiska ställer sig också Sveriges
skolkuratorers förening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SECO befarar atl utslagningen av de svagpresterande
snarast kan förvänlas accelerera om det föreliggande förslaget genomförs.
Dessa farhågor delas av Historielärarnas riksförening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elevförbundet ställer sig helt bakom SÖ:s ullalande om atl
undvika symplomtänkande. Förbundet finner det inkonsekvent all SÖ trots denna
målsättning föreslår atl OBS-kliniker och stödundervisning på traditionellt
sätt bör finnas kvar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges skolkuraiorers förening har funnil kapitlet
motsägelsefullt och efterlyser en fylligare och mer konkrei beskrivning av de
olika elevvårds-funklionärernas arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Invandrareleverna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I översynsarbelel har SÖ ulgäll från de övergripande målen
för den svenska invandrar- och minorilelspoliliken. Dessa har sammanfallals i
begreppen jämlikhei, valfrihet och samverkan. En huvudprincip är all alla som
bor i Sverige behandlas likvärdigt. Barnen, som ofta snabbare växer in i det
svensku samhällel än föräldrarna, behöver bl.a. hjälp all förebygga och mildra
lojaliteiskonflikier som därigenom kan uppslå. Det krävs slöd av olika slag
från förskola, skola och friiidsverksamhei för all barnen skall kunna klaru
mötel mellun olika kulturer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen ser del som angelägel all skolan lill diskussion
lar upp konflikler och frågor som underiällar invandrarbarnens anpassning lill
del svenska samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Jönköpings län finner del värdefullt all
del i förslaget framhålls all skolan skall ge invandrareleverna inle bara den
undervisning de behöver ulan även arbela för all mildra svårigheler som
uppslår för eleverna när de möler en hell ny kullur. Skolan bör ocksä enligi
länsskolnämnden mer inlensivi än hiltills sträva efier atl skapa en posiliv
alliiyd lill invandrareleverna och inlemma dem i gemenskaphelsgmpper av olika
slag och all aklivi la lill vara deras kuluirarv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Göleborgs och Bohus lån menar all
uppmärksamheten på invandrarnas behov och lillgodoseendel av dessa kan och bör
hänföras lill förebyggande elevvård och inle nog myckel kan belönas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Väslmanlands län anser all målel bör
vara all i varje kommun åsiadkomma ell handlings- och ulvecklingsprogram för
invandrarna där också skolans del ingår. Specielll bör läromedelsfrågor,
informa-lionsfrägor och forlbildningsfrågor beakias. Skolans program bör
ulformas i samarbele mellan personal, elever och föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRÅ föreslår ell krafligare slöd för all förebygga och
mildra lojalitetskonflikter än vad SÖ:s förslag innebär, eftersom det visal sig
all det främsi är andragenerutionen som fär sociala anpassningssvärigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sunens invandrarverk konslalerar all avsniliei innehåller
många goda förslag ur invandrarsynpunkl. men i några fall hade verkei önskai
radikalare grepp t.ex. beiräffande lillvalel. All eleverna kan välja sitl
hemspråk som lillval anser verkei vara ell uimärkl förslag, men menar all även
de svenska eleverna borde få samma rält all välja lill invandrarspråk som 1.
ex. finska eller serbokroaliska. Vad gäller läromedelsseklorn framhäller verkei
viklen av ell varierai ulbud för invandrareleverna. Barnen lever i Sverige och
känner bäsl lill svenska förhållanden. Del är därför olämpligt atl i hög grad
förlita sig på import av läromedel till hemspräksundervisningen eller
undervisningen i enspråkiga klasser. Verket efterlyser också referenslilieralur
på ålminsione de siörre gruppernas hemspråk. Inom sludie- och
yrkeslivsorienieringen krävs enligt verkei kruflfullu insaiser för elever med
invandrarbakgrund. Dessa elever har hillills alllför liie utnylljal såduna
alternativ som i.ex. folkhögskola och kommunal vuxenulbildning. Kravet på
nexibiliiet och nytänkande gäller också engelska språkel. Enligi verkei bör
engelska lärus pä hemspråkel. ålminsione av de siörre språkliga minorilelerna. Man
har siora krav på den elev som i lioärsåldern förvänlas inhämla ivå främmande
språk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksföreningen Hem och Skola anser atl del i läroplanen
bör finnas anvisningar om vilken utsträckning invandrarföräldrar hur räll alt
erhälla tolkhjälp vid inskrivning, elevvårdsinsalser, klassmöten, linjeval etc.
Mun framhäller vidare all försummelser vad gäller invandrarundervisningen kan
få allvarliga konsekvenser på lång sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera inslanser, bland dem Väsierås och Emmaboda kommuner
understryker hemspråksundervisningens betydelse för invandrarbarnens trygg-hel
och möjligheter till inlärning av andra språk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>6 Skola-Arbetsliv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ:s förslag ang. arbelslivsorientering tillstyrks av
länsskolnämnderna i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gollands. Blekinge,
Malmöhus, Göleborgs och Bohus, Ålvsborgs, Skaraborgs, Värmlands. Väslmanlands,
Väsiernorrlands, Jämilands och Väslerholiens län. AMS, gymnasieuiredningen,
TCO, SACOISR, SAF, Komminijörhundct. Skellefteå. Siorumans, SoUefleå, Gävle.
Ludvika, Väsierås, Göteborgs, Malmö, Nybro, Vä.xjö, Norrköpings, Finspångs,
Lidingö och Södertälje in. fl. kommuner. Landsiingsförbundei. Fredrika
Bremerförbundei saml Riksförhiindei Hem och Skola.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Norrbonens län. AMS, SACOISR saml Nybro kommun framhåller all SSA-råden har
en viktig roll saml att de behöver ökade resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS, gym/uisicinrcdningen. Siorumans, Finspångs, Lidingö
och Söderlälje kommuner understryker syo-verksumhelens vikligu roll samt nll
dennu behöver förslärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västerbonens län saml Malmö komnum
konstalerar all skolan måsle samräda med förvaltningar, näringsliv samt
fackliga organisationer för all kunna tillhandahålla praklikplatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS noierar ull unlulel praklikplatser kommer all öka
minsl ire-fyra gånger i förhållande lill nulägel. Om detla inte kan ske pä
bekoslnad av andra insaiser så krävs bl. a. ulökade personalresurser. Man anser
även all den Ulökade arbetslivsorienleringen måsle ses i relalion till andra
stude-rundegruppers kruv på pruklikplutser. Mun tillägger därför att organisatoriska
och praktiska problem måsle vara lösta innan den nya läroplanen träder i
krafl. TCO anser atl SÖ inle lillräckligi har analyseral effekierna av en
intensifierat samarbete skola-arbelsliv för de elever som lämnur skolan ulan
fullständig gymnasieutbildning. Man pekar även på ull det specielll i
glesbygdsområdenu kan uppslå problem an tillgodose olika skolformers och
elevgruppers eftertVågan pä praktik och arbetslivsorientering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen anser man all tiden för den praktiska
arbelslivsorienieringen ska ökas yiierligare om SÖ:s förslag ska få de avsedda
effekterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR framhåller all ell genomförande av förslagei
föruisäiier ökude kommunala eller slulliga anslag. Man poänglerar även atl
arbeismiljölag-sliftningen kan motverka slrävan uti ge elevernu en ullsidig
urbelslivsorientering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF hur delvis dåligu erfarenheter uv syo. och vill därför
hu en skärpt uppmärksumhei på hur skolan förbereder och följer upp syo:n. Man
är posiliv till utökade konlakler näringsliv-grundskola. Man anser dessulom
all inriktningen och omfailningen av den enskilde elevens arbelslivskonlukier
bör fä variera. Även om man är posiliv lill SÖ:s förslag all de ska styras mol
Ire olika seklorer av arbetslivet. Slutligen underslryker SAF au en av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gmndskolans vikligaste uppgifter är all utveckla elevens
"sociala kompelens" dvs. förmåga all fungera på en arbelsplals.
KommunJÖrbundel och Landsiingsförbundet har den uppftiUningen all de direkia
arbelslivskonlaklema i förslagei har en sådan volym (6- 10 veckor/elev) atl
del kan uppslå praktiska svårigheler för företag och förvaltningar. Dessulom
päpekar Kommunförbundei alt även elever från många yrkesutbildningslinjer på
gymnasie- och högskolenivå har behov av praklik. Man anser även all det i
första hand ska vara den egna kommunens arbetsliv som ska siuderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet vill även avvakta den
försöksverksamhet som pågår i ett antal kommuner innan man lar ställning lill
omfatiningen av den praktiska arbelslivsorienteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ:s förslag ang. praktisk arbelslivsorientering
tillstyrks delvis eller under vissa förutsättningar av länsskolnämnderna i
HaUands och Norrbottens län saml av LO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Hallands län tillslyrker SÖ:s förslag
vad gäller utvidgad lidsram samt skolstyrelsens uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Norrbonens län saml LO tillslyrker SÖ:s
förslag med följande förbehåll. Dels krävs det utbildning/fortbildning av
lärare, dels studiebesök och integrering av arbetslivsfrågor även pä- låg- och
mellansiadiel saml slutligen ökade resurser lill SSA-råden. Föruiom dessa
gemensamma förbehåll så framhåller länsskolnämnden i Norrbonens län dels atl
handledarna inte ska ha något inkomslborlfall saml all man vill ha
intensifierade överläggningar med näringslivels organsationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO underslryker dels att man ska kunna ulnyllja fler
arbetsplatser i kommunen, dels alt skolan ska se lill atl del blir en facklig
medverkan. Vidare vill man ha faslslällda krav på vad som är en fullgod
arbelsplals ur skolans och elevens synvinkel. Slutligen ska studierna ske i
nära samverkan med de anslällda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO lillsiyrker den ulökade arbetslivsorienleringen för
alla elever i grundskolan endasl under följande förulsäliningar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all lärarna får forlbildning så all arbetslivsfrågorna kan
iniegreras i undervisningen all studiebesök och integrering av
arbetslivsfrågorna i undervisningen kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ske även pä låg- och mellansladierna att allt fler
arbetsplatser i kommunen kan ulnylljas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl del kan klarläggas på vilkel säll lillräckligi med
arbetsplatser skall kunna lillgodoses atl skolan medverkar till all
inplaneringen på arbetsplatserna sker så all de fackliga organsationerna också
deliar i denna och bereds tillfälle att medverka atl krav fastlägges för vad
som bör uppfyllas för alt en arbetsplats skall anses fullgod ur skolans och
elevens synpunki all elevernas siudier sker i nära koniaki med de anställda och
all SSA-råden ges ökade resurser för handläggning av dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Tillval på högstadiet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Föreslagen tid för tillvalsblocket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bl.a. följande remissinsianser lillsiyrker SÖ:s förslag
all minska liden för lillvalsblocket från nuvarande 11 veckolimmar lill 9
veckolimmar, nämligen länsskolnämnderna i Göteborgs och Bohus saml
Västerbottens län, Sollefteå och Malmö kommuner saml 7'CO.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län stöder SÖ:s
förslag vad gäller tiden for tillvalsblocket men anser att SÖ:s modell två,
dvs. 9 vtr för dtlvalsämnena och 6 vtr för fördjupning inom något obligatoriskt
ämne "vore en mer tilltalande variant i strävan atl minska antalet
lillvalstim-mar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO förordar en minskning av antalet undervisningstimmar
för lillvalsämnen eftersom man i ett annat sammanhang har tillstyrkt SÖ:s
förslag atl teknik och maskinskrivning skall bli obligaloriska ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><b><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Bl. a. följande remissinsianser anser att tiden för
tillvalet skall vara oförändrat dvS'. 11 veckotimmar nämligen,
länsskolnämnderna i Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge,
HaUands och Skaraborgs län, Karlstads kommun, MUF samt Moderata Samlingspartiets
kvinnoförbund.</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Jönköpings län konstalerar alt förslaget
lill en minskning av tiden för tillvalet kan skapa svårigheter för
undervisningen i B-språk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Hallands län anser atl minskningen av
timtalen för tillval är ett led i "strävan mot ett mer sammanhållel
högsladium och därmed en minskning av varje elevs möjligheler att påverka
inriktningen av sin egen utbildning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bl. a. följande remissinsianser har den uppfattningen all
tiden för tillvalsblocket borde ökas nämligen UHÄ, länsskolnämnderna i
Stockholms och Värmlands län, Eda och Helsingborgs kommuner samt SACOISR.</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Stockholms län föreslår att tiden för
tillvalsämnena ska öka till ca. 13 vtr dvs. till samma nivå som i 1%2 års
läroplan för gmndskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Värmlands län har ett eget förslag
vilket innebär alt tillvalsblocket ska utgöra en tredjedel av del totala
antalet undervisningstimmar per vecka dvs. lotalt 35 veckotimmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR hävdar all man bör pröva möjlighelerna all öka
tiden för tillval, bl.a. därför alt man anser atl grundläggande kunskaper i
lyska och franska, dvs. B-språk, är nödvändiga för fortsatta studier och i
arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun pekar på det faktum all "den
ökade internationaliseringen i vårt samhälle kommeratt ställa ökade krav på
landets medborgare vad gäller bl. a. språkfärdigheter". Därför är man
orolig för SÖ:s förslag att reducera timtalet för B-språken. Man vill istället
utöka della.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt UHÅ:s uppfattning bör förslaget lill lillvalssyslem
omarbelas. I ell omarbetat förslag bör man överväga om inte den lolala liden
för lillvalsämnen skall ökas. Del bör enligt UHÄ:s uppfattning också var
möjligt att finna fler öppningar i ell nytt tillvalssystem. Ett mer flexibelt
tillvalssystem skulle också kunna öka engagemanget hos eleverna. Den ökning av
tiden i timplanen som detla måste medföra bedömer UHÄ bör ske genom att
högsladiels limplan omfaiiar en något siörre totalram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Föreslaget tillvalssystem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ:s förslag lill nylt lillvalssyslem på gmndskolans
högsladium lillsiyrks med undantag för del föreslagna ämnet kommunikation av
länsskolnämnderna i Västmanlands och Kopparbergs lån, Luleå, SoUefleå, Gävle,
Lidingö och Söderlälje m.fl. kommuner saml Ulbildningsnämnden i Ösiergöllands
läns landsiing.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kopparbergs län tillstyrker förslaget,
men vill inle på kort sikl ha ett sammanhållel högstadium. Man vill ulveckla
principen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om del fria valet och pröva den direkt i undervisningen
genom olika indivi-dualiseringsmetoder inom klassens ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Posiliva till förslaget till nylt tillvalssyslem pä
grundskolans högsladium, med undanlag för ämnel kommunikulioner, år
länsskolnämnderna i Gävleborgs och Älvsborgs län. statens kulturråd, Västerås
kommun saml Socialdemokratiska kviimojörhiindcl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Gävleborgs län acceplerar ull mun
övergångsvis koncenirerur tillvulel lill en språklig seklor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutens kulturråd har ingel emoi ell lillvul inom en
språklig-kommunika-liv sektor under förutsäuning alt man tillämpar ell
projekiinriklai arbelssäil inom övriga ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Väsierås kommim anser all del föreslagna lillvalssyslemel
kan vara acceplabell med lanke pä direkliven för läroplansöversynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sociuldemokaiiska kvinnoförbundel har den åsiklen all SÖ i
valel mellan B-språk, kommunikalion och hemspråk har "funnit en
acceplabel kompromiss mellan de krav som slälls i den politiska deballen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Ålvsborgs län tillstyrker alt
lillvalssyslemel skall begränsas lill eu språkligi tillval. Men man vill ha
lillvalsämnena uppdelade på en siörre kurs på 4 veckolimmar, saml en mindre
kurs på 2 veckotimmar. Man vill även ha fler språk än SÖ. Samt förtilom
språken även en rad andra ämnen vilka man anser innehålla en språklig iräning
som i.ex. sammanirädesleknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till nytl lillvalssystem avslyrks av
länsskolnämnderna i Uppsala, Södermanlands, Jönköpings. Kronobergs och
Blekinge län, TCO, SAF saml SACOISR.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ICO avvisar förslagei saml "föreslär all ell nytt
förslag skyndsaml utarbetas." Del bör ha ett innehåll som så långt del är
möjligt svarar mot alla elevers inlressen och önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR avslyrker förslaget till nylt tillvalsystem. Man
framför istället vissa krav som organisationen anser bör kunna ställas på ett
tillvalssyslem. Dels ska lillvalel vara utformat så all ingen elev tvingas lill
ett negaiivi val, dvs. ingel av de ämnen eleven har all välja pä upplevs som
allraktivi. Della leder lill all eleven väljer det ämne som upplevs som minsl
dåligi. Tillvalet bör ha ell samband med ämnesindelningen på högsladiel.
Slulligen ska lillvalel upplevas som meningsfulll inför gymnusiesiudiernu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även följunde remissinsianser är neguliva till SÖ:s
förslag lill nyll lillvalssyslem: länsskolnämnderna i Siockholms, Kalmar,
Gollands, Krisliansiads. Göteborgs och Bohus, Skaraboigs, Värmlands, Jämilands
och Väslerholiens län, UHÄ, gynmasieiiiredningen samt LO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Stockholms lån föreslår all franska,
lyska, ekonomi och leknik finns kvar som fasia lillvalsämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därutöver ska det finns möjlighel atl lokall la med andra
lillvalsämnen där del finns förulsäliningar för det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Kalmar, Skaraborgs och Väsierbonens
lån, UHÄ samt gymnasieuiredningen förordar alt regeringen ger SÖ i uppdrag atl
ularbeta ell nytl förslag till lillvalsysiem, eller alt det föreliggande
förslaget överarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Gotlands län föreslår sex lillvalsämnen,
nämligen lyska, franska, hemspråk, konsl, maskinskrivning och hemkunskap. Man
vill även alt valet av lillvalsämne ska ske försl i årskurs 7, efter en
"orienteringskurs".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kristianstads län noterar atl SÖ:s
förslag stämmer dåligi överens med målsättningen atl ge de naturorienterande
ämnena en</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>starkare ställning. Dessutom anser man all förslaget
innebär all principen om det fria tillvalet avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Göleborgs och Bohus län anser all SÖ:s
modell 2 vilken innebär dels 6 veckolimmar språksludier och dels 4 veckolimmar
fördjupningssludier inom nägoi obligaioriskl ämne. är ell bälire allernaiiv om
man vill minska lillvalsiimmarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Värmlands län har ell egel förslag
innebärunde ull ivå iredjedelur uv en arbeisvecka ska ulgöras av obligaloriska
ämnen och den sisla iredjedelen av tillval. Detta ska i första hand utgöras av
fördjupning inom några obligaloriska ämnen. Men även andra ämnen kan komma i
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Väsierbonens län föreslår all SÖ utreder
ell allernaiiv vilkel innebär en fördjupning av projeki- eller lemakarakiär
inom olika ämnessektorer. De seklorer som föreslås är en språkseklor, en
samhällsorienlerande seklor, en naiurorienierande sektor saml en
prakiisk-esleiisk seklor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO vill ha ell lillvalssyslem så uiformat all tillvalen
sker under den gemensamma beieckningen kommunikalion. Inom ämnet görs sedan
ett intresseval med olika inriktningar. Del kan vara språklig inrikining (hemspråk,
tyska, franska), en social inriktning (koniaki med gamla, vuxna eller barn).
Även andra inriktningar kan förekomma t.ex. konsumiion, massmedia, kultur,
geografi, historia osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Praktiskt tillval</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissistanser underslryker viklen av att
lillvalssyslemel på grundskolans högsladium till skillnad från SÖ:s förslag
även omfattar ett eller flera prakliska alternativ bl. a. länsskolnämnderna i
Kronobergs, Kalmar, Kristianstads, Malmöhus, Skaraborgs, Gävleborgs och
Jämtlands län, TCO, Luleå, Skellefteå, Eda. Helsingborgs. Oskarshamns. Vä.xjö,
Norrköpings, Lidingö, Söderlälje och Stockholms m.fl. kommuner, MUF,
Centerpartiets kvinnoförbund. Riksförbundet Hem och Skola, Samkrislna skolnämnden,
Sveriges kristna ungdomsråd saml Riksföreningen för lärare i modema språk.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Krislianstads län underslryker atl del
mol bakgrund av erfarenheterna av arbetsförhållandena på högstadiet är
nödvändigi atl vidga tillvalsmöjlighelerna till atl gälla både leoreiiska och
prakliska ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Malmöhus län menar att skolan ska
erbjuda olika möjligheter till tillval bl.a. sådana som stimulerar praktiskt
inriktade elever till aktivi skolarbele för atl därmed motverka vantrivsel och
tendenser Ull skolk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Skaraborgs län tycker inte alt brislen
på prakliska valalternativ är den rätta metoden alt höja de prakliska ämnenas
status och utjämna den obalans som i praktiken finns mellan teori och praktik i
skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO har den uppfattningen alt grundskolan i aUmänhet och
högsladiel i synnerhet är i traditionell mening alllför leoretisk. Därför anser
man all balanspunkten mellan teoretiska och praktiska inslag i skolarbetet
måste flyttas. Organisationen önskar flera tillvalsmöjligheler med prakliska
inslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun konsiaterar att erfarenheten visar atl
de elever som är mindre motiverade för skolarbetet måste få möjlighel alt ägna
sig ål ett eller flera ämnen med hell praklisk eller praktisk-estelisk inriktning
för att fä stimulans i skolarbetet. 15 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 180</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms kommun föreslår inrältandel av ell ämne med
prakliska och konstnäriiga inslag, vilket man vill kalla för
"hanlverk".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delta ämne ska både innehålla olika typer av konsthantverk
och fördjupningsstudier i teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MUF menar all grundskolan är alllför teorelisk och all SÖ
vill tvinga elever som är trolla på leoreiiska ämnen all läsa kommunikulion.
Isiällei vill MUF ha nägon form av praktisk lillvulssektor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samkrislna skolnämnden förordar dels atl samtliga elever
får syssla med praklisk verksamhei i de obligatoriska ämnena, dels alt del
erbjuds ell prakliskl tillvalsalternaliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4 B-språk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande remissinstanser lillsiyrker SÖ:s förslag all den
sinande gymnasieuiredningen får i uppdrag atl uireda "föruisätiningarna
för och konsekvenserna av en gymnasieskola där eleverna i grundskolan inle
läsl B-språk", nämligen länsskolnämnderna i Södermanlands och Göleborgs
och Bohus län, Malmö och Lidingö m.fl. kommuner. Utbildningsnämnden i Värmlands
läns landsting. CUF, Socialdemokraiiska kvinnoförbundel saml Elevförbundel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Södermanlands län menar alt flera av de
påtalade nackdelama i del nuvarande tillvalssyslemet inte går att komma till
rälla med ulan atl man först tar ställning till B-språkens roll i grund- och
gymnasieskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun vill att gymnasieutredningen ska få del
uppdrag SÖ föreslår med den moiiveringen att den är försl när eleverna har en
sä gemensam referensram som möjligt som ett tillval i verkligheten kan bli
friare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulbildningsnämnden i Värmlands läns landsiing underslryker
atl nedskärningen av timlalel för B-språken saml det föreslagna avskaffandet
av allemativkursema i dessa medför en ytteriigare försvagning av B-språkens
ställning. De konsekvenser delta kan fä för våra inlernationella handelsförbindelser,
vårt kulturella ulbyle med andra länder saml våra möjligheter att ta emot
turister osv. måste enligi ulbildningsnämnden klarare belysas. Därför
tillstyrker man SÖ:s förslag angående uppdragei till gymnasieutredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande remissinstanser avstyrker SÖ:s förslag ang.
uppdraget till gymnasieutredningen, nämligen länsskolnämnderna i Blekinge och
Älvsborgs län, TCO, Växjö och Linköpings m.fl. kommuner, MUF saml Riksföreningen
för lärare i moderna språk.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Älvsborgs län avvisar besläml SÖ:s
förslag ang. B-språken. Som skäl för sin uppfattning anför man atl del har
visat sig vara Slimulerande för många elever att börja lära sig ett andra
främmande språk i årskurs 7. B-språken är de populäraste tillvalen. Förmågan
att lära sig språkuttal är siörre före än efter puberteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning vid Göteborgs universiiet har visal atl
studerande som läsl särskild kurs i B-språk på högstadiet har bättre kunskaper
än studerande som börjal läsa dessa språk i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sänkl kunskapsstandard skulle leda till sämre
möjligheter aU få kontakt med tysk- och franskspråkiga länder. Dessutom skulle
privatundervisning troligen bli en vanlig ersättning för skolundervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO vill slå vakt om B-språkens ställning i gmndskolan i
avvaktan på en mera övergripande uiredning omfaitande både gmnd- och
gymnasieskola.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksföreningen för lärare i moderna språk framhåller bl.
a. atl vi svenskar ofta gör oss en överdriven uppfattning om engelskans
användbarhet. Eftersom vi enligt Riksföreningen har för få människor som
behärskar bl. a. tyska och franska så leder della lill all vi inle kan uinyttja
våra möjligheler till internationellt samarbete. Dessutom gör näringslivet
stora förluster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR avstyrker bestämt minskad tid för B-språk.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÅ hävdar all språkstudier bör få ökat ulrymme i
grundskolan. Inte heller SAF kan biträda minskad tid för B-språk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5 Alternativkurser i franska/tyska</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande remissinstanser tillstyrker SÖ:s förslag att
avskaffa allemativkursema i B-språken tyska och franska på grundskolans
högstadium: siaiskontorel, länsskolnämnderna i Uppsala, Södermanlands,
Gotlands, Hallands, Väslmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Väsiernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län, TCO, LO, SAF, Luleå, SkeUefteå, Siorumans,
Sollefteå, Gävle, Väsierås, Helsingborgs, Malmö, Oskarshamns, Nybro, Emmaboda,
Växjö, Norrköpings, Linköpings och Siockholms m.fl. kommuner,
Utbildningsnämnden i Värmlands läns landsiing, CUF, FPU, Kommunisiisk Ungdom,
SSU, Elevförbundel, Svenska kyrkans uibildningsnämnd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kopparbergs län slöder SÖ:s förslag alt
avskaffa alternativkurserna i lyska/franska, men endasl på villkor alt skolan
genom fortbildning och andra särskilda ålgärder skapar nödvändiga förulsältningar
för en individualisering av undervisningen så alt inle elevernas färdighelsnivå
sänks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västerbollens län anser att frågan om
allernalivkurser är en pedagogisk fråga som man löser genom en
individualisering av undervisningen och inte genom administrativa åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO har den uppfattningen atl gränserna mellan allmän och
särskild kurs i tyska och franska är flytande. Dessutom är det få som väljer
allmän kurs i dessa båda ämnen. Därför tillslyrker TCO SÖ:s förslag. Man vill
samtidigt att de resurser som går till dessa ämnen ska användas för att bilda
mindre grupper än vad som nu är möjligt för alt därmed öka förutsättningarna
för en individualiserad undervisning. SAF konslalerar alt den friare
disponering av undervisningsresurserna som SÖ föreslår är principiellt riktig.
Samiidigi poängterar man atl detta inte får innebära en försämring av
möjlighelerna alt bedriva alternativa och parallella former av språkutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luleå och Skellefteå kommuner, CUF samt FPU underslryker
atl nivå-gmppgmppenng, dvs. en indelning av elevema efter kunskapsnivå, inte
bör förekomma permanent i gmndskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför tillstyrker man förslaget om ett avskaffande av
alternativkurserna i tyska/franska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FPU har dessulom den uppfallningen all en permanenl
gruppering av elever efter förmåga lätt kan leda till negaliva förväntningar på
eleverna vilket påverkar deras skolresuliat samt självuppfattning. Dessulom
anser man det vara viktigt att eleverna redan från början får träning i atl
lära sig samarbeta, hjälpa svagare elever osv. Elevförbundet poängterar att
valen av altemativkurs har varit mycket beroende av social bakgrund. De har
även försvårat schemaläggning och gruppindelningar. Även om man stöder
förslaget att ta bort allemativkursema så vill man inte att detta ska resultera
i en ökning av gmppernas storlek i dessa ämnen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinsianser avslyrker SÖ:s förslag all avskaffa
allemativkursema i B-språken tyska och franska på gmndskolans högstadium,
bland andra RRV, länsskolnämnderna i Jönköpings, Kalmar, Blekinge, Kristianstads,
Malmöhus och Skaraborgs län, AMS, SACOISR, Sala, Örebro, Göleborgs och Lidingö
m.fl. kommuner, Kristen Demokraiisk Ungdom, MUF, Centerpartiets Kvinnoförbund,
Moderata SamUngspartiets Kvinnojörbund, Riksförbundet Hem och Skola, Förbundet
Vi Unga, Samkristna skolnämnden. Riksjöreningen för lärare i moderna språk och
Föreningen Svenska Läromeddsproducenier.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Jönköpings län har den principiella
uppfallningen att alternalivkurserna kan avskaffas, men vill för närvarande
inle tillstyrka ett tidsbestämt avskaffande. Därför föreslår man att frågan tas
upp till förnyad prövning. Skolorna bör under tiden med bibehållna resurser
ges rält att pröva olika meioder för gmppundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden I Malmöhus län anser all en
individanpassad skola innebär alt skolan anpassar sig till individerna och
inle tvärt om. Della fömtsälter differenliering. Därför vill länsskolnämnden
ha kvar alternalivkurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR framhåller aU det viktigaste skälei för ett
bibehållande av al-terntivkurserna är kravel att varje elev ska ha en
undervisning som dels är så effektiv som möjligt, dels maximalt tillvaratar
möjligheterna lill inlärning. Enligt organisationen är ett
alternativkurssystem en fömtsättning för att kunna behålla nuvarande nivå på
undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sala kornmun tyckeratt "den välmenande omtanken om de
svagpresterande eleverna inte får gå ut över de studiemotiverade elevernas
krav på en stimulerande och meningsfull undervisning". Därför anser
kommunen att alternalivkurserna ska vara kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lidingö kommun hänvisar lill forskningsresullal vilka
visar alt sludierna i sammanhållna, helerogena gmpper brukar närma sig en
medelnivå där de svagare höjer sin prestationsnivå och de starkare sänker sin.
Vidare framhålls all man knappast får självförlroende och studielust om man
alltid känner sig vara bland de sämsta. Dessutom visar erfarenheten atl det är
nästan omöjligt all få en individualiserad undervisning i klasser med 30 elever.
Man har isiället fåll skolk, vantrivsel och ett avtagande studieintresse,
vilkel gär allt längre ner i åldrarna. Därför vill inle kommunen ha
kollekti-vistiska lösningar för elever med olika begåvningsprofiler ulan istället
ett bibehållande av alternalivkurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MUF underslryker atl ett avskaffande av alternalivkurserna
innebär all man föriorar en vikiig möjlighel till individualisering. Resultatet
blir bara atl vissa elever lär sig mindre än de annars skulle göra, samlidigt
som andra tvingas läsa i en takt, som de inte klarar av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförbundet Hem och Skola är principiellt motståndare
till allernalivkurser men anser del vara olämpligt att avskaffa dessa innan
"man hunnit Ularbela ell syslem där man kan introducera baskunskapskravel
inom cenlrala ämnesområden".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.6 Alternativkurser i engelska/matematik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande remissinsianser tillstyrker SÖ:s förslag att
successivi under en femårsperiod avskaffa allemativkursema i engelska och
malematik på grundskolans högsladium: länsskolnämnderna i Uppsala,
Södermanlands, Gollands, Hallands, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, LO, SAF, Luleå, Skellef-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>leå, Siorumans, Sollefteå. Gävle. Väsierås, Helsingborgs,
Malmö, Växjö, Norrköpings, Linköpings, Söderlälje och Siockholms m.jl.
kommuner, Ulbildningsnämnden i Värmlands läns landsiing, CUF, FPU, Kommunistisk
Ungdom, SSU. Elevförbundet, Förbundet Vi Unga saml Svenska kyrkans
uibildningsnämnd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Gollands län är endast beredd atl
lillsiyrka ell avskaffande av alternativkursen i engelska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västernorrlands län fömlsäiier alt de
resurser som idag går lill alternativkurserna överförs till
försiärkningsresursen för all användas lill befästande av baskunskaper i bl.a.
engelska och matematik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Norrbottens län samt Ulbildningsnämnden
i Värmlands läns landsiing anser alt alternalivkurserna i engelska och
malematik kan avskaffas omedelbart, när den nya läroplanen träder i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO har den uppfattningen atl del inle finns några skäl
lill att ha kvar alternalivkurserna i engelska och malemaiik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Väsierås kommun lillsiyrker SÖ:s förslag under
fömlsättning dels all en omfaitande försöksverksamhel kommer lill siånd, dels all
man siimulerar utvecklingen pä läromedelsområdet. Slulligen bör kommunerna få
ha bibehållna resurser för atl kunna genomföra den nödvändiga individualiseringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun stöder SÖ:s förslag under
föruisättning att resurstid för mindre undervisningsgmpper ställs till
förfogande, samt atl man bedriver och uivärderar en försöksverksamhet med olika
gruppindelningar innan slutligt beslut fattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Söderlälje kommun poängterar viklen av all den femåriga
övergångstiden blir en aktiv lid, där man ska ularbela saml utvärdera nya
arbetssätt och anpassade läromedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CUF menar all det finns problem med att undervisa en hel
klass i t. ex. matematik efiersom kunskapsnivån är myckel olika. Della problem
kan enligt CUF lösas genom ytterligare en lärare per klass i basämnena. För all
minska problemen vid en övergång till sammanhållna klasser vil! man att
kommunerna själva, med bibehållande av minsl nuvarande resurser ska få beslula
om tidpunkten för allernalivkursernas avskaffande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande remissinsianser avslyrker SÖ:s förslag atl
successivi under en femårsperiod avskaffa aliernaiivkursema i engelska och
malemaiik på grundskolans högsladium: RRV, länsskolnämnderna i Jönköpings,
Kronobergs. Kalmar, Blekinge, Krislianstads, Malmöhus, Älvsborgs, Skaraborgs
och Jämtlands län, AMS, TCO, SACOISR, Storumans, Sala, Örebro, Göteborgs,
Oskarshamns, Nybro. Emmaboda samt Lidingö m.jl. komnniner, Kristen Demokraiisk
Ungdom. MUF, Moderaia samUngspartiets kvinnoförbund. Centerpartiets
kvinnoförbund. Riksförbundet Hem och Skola, Samkrislna skolnämnden.
Riksföreningen jör lärare i moderna språk, Riksföreningen jör lärama i
malemaiik. fysik och kemi saml Föreningen Svenska Läromeddsproducenier.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV konstaterar atl man saknar tillräckliga kunskaper om
effekten av ell avskaffande av aliernaiivkursema, även om det kan vara
önskvärl. Ell slopande av allemativkursema kan öka behovet av bl. a.
specialundervisning vilket snarare ökar än minskar skillnaderna mellan
eleverna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kronobergs län anser all aliernaiivkursema
i malemaiik och engelska ska behållas. Därigenom får elever med olika
förutsättningar för siudier möjlighel alt siudera på olika svårighetsnivåer.
Alla elever kan då få undervisning på sin egen färdighetsnivå. Engelska och
matematik ger också viktiga basfärdigheler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Krislianstads län lycker atl
alternalivkurserna innebär en garanti för mindre och mer homogena
undervisningsgrupper. Man anser dessutom alt SÖ "genom organisatorisk
likriktning försöker dölja de skillnader i begåvnings- och
prestalionshänseende, som ändå alltid kommer atl finnas i verkligheten".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Älvsborgs och Jämtlands län
understryker all elevema och deras föräldrar även i fortsättningen måste ha
möjlighel all välja studiekurs i engelska och matematik. Man avstyrker således
SÖ:s förslag att skolan ska få ansvarei för hur eleverna gmpperas i dessa båda
ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO poängterar det olämpliga i atl avskaffa
alternativkurserna i engelska och matematik inom en fastställd tidsperiod ulan
atl la hänsyn lill resullalen av en omfatlande försöksverksamhel. Man är dock
posiliv till en verksamhei som innebär atl läromedel och undervisningsmetoder
är fulll ulvecklade vid den lidpunkt frågan om avveckling behandlas på nytl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs och Oskarshamns kommuner har den uppfattningen
att aller-nativkurserna i engelska och matematik ska finnas enbart i
årskurserna 8 och 9.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessulom föreslår Oskarshamns kommun all den femåriga
avvecklingsperioden ska bli en försöksperiod, vilken ska ligga lill grund för
ell senare slulligl slällningslagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Svenska Läromeddsproducenier konsiaterar all
del är betydligt svårare all ulforma läromedel för sammanhållna kurser än för
allernalivkurser. Dessulom måsle man räkna med en pålaglig koslnadsökning för
dessa läromedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Grundskolans utformning - skoldag — timplan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.1 Skoldagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 SÖ:s syn på den samlade skoldagen instämmer bl.a.
socialsiyrelsen. länsskolnämnderna i Uppsala, Kalmar. Gotlands. Kopparbergs.
Väsiernorrlands och Jämtlands lån, BRÅ, statens ungdomsråd, Väsierås, Malmö,
Nybro, Vä.xjö, Norrköpings och Linköpings kommimcr m.fl. och SSU.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den samlade skoldagen är av stor belydelse för elevernas
sociala uiveckling anser socialstyrelsen och BRÅ. som särskili vill framhälla
belydelsen av meningsfull verksamhet och ökad omsorg under icke lektionstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Uppsala och Kopparbergs län beionar
viklen av atl aktiviteterna inle samlas lill vissa sluipass under nägon ensiaka
skoldag ulan verkligen blir ulspridda under veckans dagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kalmar län menar all möjligheten all
lyckas med skolans sociala och personlighelsulvecklande uppgifier ökar genom
all en samlad skoldag införs. Nämnden ser den samlade skoldagen som ett led i
skolans strävan atl få en bälire samverkan med föräldrar och samhällel i
övrigi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skellejleå kommun framhäller viklen av all omfailningen av
den samlade skoldagen verkligen blir anpassad lill lokala behov och
förulsäliningar och Svenska kommunförbundei riklar här uppmärksamhelen mol
lokal-svårighelerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrköpings kommun vill underslryka angelägenhelen av all
del skapas möjlighel för genomförande av samlad skoldag rakt över alla siadier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligi SSU måsle SIA:s inlenlioner om den samlade
skoldagen snarasi</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genomföras i samtliga gmndskolor. Samhället har, menar
ungdomsförbundel, i uppgift att svara för och erbjuda elevema omsorg och
meningsfull verksamhet också under fritid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nybro kommun menar all SÖ:s resonemang sannolikt är
riktigt under fömtsättning atl del går att upprätthålla en sådan kvalitet på de
fria aktivitetema atl dessa stimulerar elevema till intresse och deltagande.
På högre siadier kan detta, enligt kommunens erfarenhet, vålla svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun finner del vara av avsevärd vikt alt
planeringen för samlad skoldag görs med sikte på att åstadkomma en utökad bam-
och elevomsorg. Skoldagsbegreppet får inte bli enbart en teknisk fråga som avser
minuler och bidrag. Del måsle i läroplanen också ägnas stort utrymme ål de icke
timplanebundna aktiviielernas innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samkristna skolnämnden anser det, på gmnd av den
kommunalekonomiska utvecklingen på senare tid, vara iveksaml när den samlade
skoldagen kan genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.2 Elevtuntal</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stor majoritet av instansema tillstyrker SÖ:s förslag
beiräffande angivandel av elevernas undervisningslid i limmar om 60 minuler,
bland dem länsskolnämnderna i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinges,
Malmöhus, Göleborgs och Bohus, Väslmanlands, Gävleborgs och Väsiernorrlands
län. Svenska kommunförbundei, Askersunds, Hallsbergs, Trollhällans,
Vänersborgs, Uddevalla, Helsingborgs, Malmö, Nybro, Växjö, Eksjö, Veilanda,
Jönköpings, Gislaveds, Norrköpings och Lidingö kommuner m.fl., FPU, SECO och
Sveriges krisina ungdomsråd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Jönköpings län anserdet vara naturligt
atl använda den normala måttenheten för lid eftersom kontakterna med övriga
samhällel förhoppningsvis kommer att bli ännu intensivare än vad de nu är och
eftersom timplanen ännu mer än nu kommer all vara ell tidsmåii för elevernas
undervisningslid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Göleborgs och Bohus län ser förändringen
som posiliv och ägnad all medverka till en resursfördelning efter föreliggande
behov. Elevernas undervisningstid är en del av del större tidsmått som den
samlade skoldagen utgör och delta talar också för att tidsangivelse bör anges i
timmar bestående av 60 minuler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundei konstaterar atl del inle längre
finns anledning för skolan att i sitt organisatoriska system skilja sig från
vad som är bmkligl inom andra seklorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SECO och FPU menar all övergången lill klocktimmar ökar
frihelen all avgöra arbetspassens längd utifrån vad olika ämnen kräver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oskarshamns kommun ansluter sig lill förslaget men
förutsätter att ett nytl arbetstidsavtal träffas med lärarna. Häri inslämmer
även Tidaholms, Melleruds, Dals-Eds och Tranås kommuner. Vikten av att inle
arbela med ivå parallella system framhålls också av länsskolnämnderna i Uppsala
och Kopparbergs lån, vilka dock inte ser della som någon huvudfråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Siockholms län är posiliv lill den
förenklande ålgärd, som innebär atl resurstilldelningen lill ämnen genomgående
anges i elevlimlid. Däremoi anser man förslaget om klocktimmar adminisiraiivt
ohanleriigl med tanke på arbetstidsavtalet och avslyrker därför besläml den
delen av förslaget. De adminisiraiiva nackdelarna påpekas även av SoUefleå
kommun som inle finner några påtagliga prakliska fördelar med ett nytl syslem
men däremot ell myckel besväriigi adminisiralivi hanie-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rande av undervisningstimmar och klocktimmar med onödiga
omräkningsprocedurer, efiersom för närvarande lärarnas och skolledarnas
undervisningsskyldighel, slalsbidragsresurser liksom hela del nya
siaisbidragssysiemel räknas i undervisningslimmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt TCO har SÖ inle framlagt tillräckligt bärande skäl
för en övergäng lill 60-minuiersiimme. Frågan hör också nära samman med
lärarnas arbetstid som i sin tur regleras i avtal. På dessa grunder avslyrker
organisalionen förslaget. Även länsskolnämnden i Ålvsborgs lån ifrågasätter om
del finns tillräckliga skäl för en ändring, men anser frågan vara av mindre
betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR menar atl konsekvenserna för detla förslag för
konstruktionen av lärarnas arbetstidsavtal måsie prövas ytterligare innan
ställning las till en förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.3 Möjligheter till lokala variationer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till SÖ:s förslag gällande de lokala
variationsmöjligheterna ansluler sig en klar majoritet av inslanserna, bland
andra statskontoret, länsskolnämnderna i Uppsala, Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar, Blekinge, Göleborgs och Bohus, Skaraborgs, Västmanlands och Jämilands
län, siatskonirollkommiilén, SoUefteå, Hallsbergs, Malmö, Nybro, Emmaboda,
Norrköpings, Linköpings, Oxelösunds, Lidingö, Nacka och Haninge kommuner, FPU,
SSU, Socialdemokratiska kvinnoförbundet, Riksförbundei Hem och Skola och De
handikappades riksjörbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Jönköpings och Norrbonens län förordar
limplaner som anger den sammanlagda liden per ämne under hela grundskoletiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunjörbundet anser atl limplanen i sig själv
ulgör en starkt begränsande fakior på skolslyrelsernas möjligheter att anpassa
skolan lill enskilda elevers och elevgruppers behov. Visserligen får
skolstyrelsen möjlighel genom del nya förslaget all flytla undervisningstid
mellan årskurserna, men den lolala undervisningsliden i ell visst ämne inom
hela grundskolan blir lika för alla elever med några smärre undanlag. Kunskaperna
om de enskilda elevernas skiftande behov fmns hos den personal som arbetar med
eleverna och det är denna personal som måsle ha möjlighel all anpassa skolans
verksamhei lill eleverna. 1 begreppei likvärdig ulbildningssiandard får inle
bara de kvaniiiaiiva insatserna räknas utan också de kvalitativa. Förbundet
förordar en ökad flexibilitet genom t. ex. ramtimplaner där en maximi- och
minimitid anges för varje ämne. Det föreliggande förslaget har inle, enligt
förbundels mening, i tillräcklig grad tagit hänsyn till del lokala behovei all
inom limplanens ram anpassa skolan lill eleverna. Även Riksförbundet Hem och
Skola ser timplanen som ett grundläggande hinder för ett lokalt ansvarstagande.
Förslaget att timplanen skall flyta fritt mellan årskurserna innebär onekligen
en lättnad mol nu gällande syslem, men inle störte än atl det bara blir en ökad
töjmån i tvångströjan. Skolan måste få en möjlighet att utvecklas lokalt såväl
i pedagogiskt som organisatoriskt hänseende. Den decentraliserade skolan är en
förutsäuning för att människor inom skolan och med anknytning till skolan skall
finna mötespunkter där det verkligen finns något all samarbeta omkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Skaraborgs län finner att ramtimplaner
för stadiema medger möjligheler till koncentralionsläsning i vissa ämnen och de
underlättar också arbetslagens planering och genomförande av störte projekt. I</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ämnena svenska, malemaiik och språk menar dock nämnden,
liksom läns-skohiämnden i Blekinge län. bör del dock finnas cenirali
faslslällda limplaner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till följd
av den samlade skoldagen måsle limplanen ha lokal rörlighel och kunna förändras
under läsårel med hänsyn lill akluella inslag och omplanering av akliviieierna
anser länsskolnämnden i Uppsala län. Del bör enligi nämndens mening ankomma på
skolslyrelserna all besiämma om den lokala besluisräilen kan förflytlas lill
rektorsområdena även då del gäller jämkningar mellan årskurserna. Jämkningar
mellan sladierna bör däremoi vara en beslulsangelägenhel för skolslyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ICO menar
all en limplan som anger undervisningslid per siadium i siällei för som för
närvarande per årskurs i vissa fall kan medverka lill en önskvärd vidgad
möjlighel lill lokal planering. Enligi organisalionen har dock SÖ Underskailai
nackdelarna för flyllande elever och överskallai möjlighelerna lill individuell
sludiegång. Om fördelningen varierar mellan skolorna inom samma kommun berörs
ell slort antal elever efiersom flyllning inom kommun är myckel vanlig. Alla
ämnen måsle erhålla resurser för slödundervisning om SÖ:s förslag vinner gehör.
Med tanke pä flyttande elever föreslår Emmaboda kommun tillskapandet av en ny
resurs som kan hjälpa dessa all överlappa de glapp som kan uppslå vid en friare
turordning vid schemaläggningen av i läroplanen föreskrivna huvudmoment.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF stöder i princip förslaget all limplanerna ges
ramkaraklär med möjligheler för den lokala skolan atl själv disponera sin
undervisningstid. En förutsättning är dock att undervisningens resullai
uppfyller kraven på en över hela landels likvärdig utbildningsstandard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Värmlands län frukiar alt SÖ
övervärderar effekterna av sitt förslag. Skillnaden i möjligheter lill lokala
variationer jämfört med vad som nu gäller är förhållandevis små. Lika viktigt
som atl skapa siörre möjligheler i dessa avseenden är emellertid alt utbilda
och fortbilda skolans personal om hur man skall utnyuja de möjligheler som
redan finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR ser inte några skäl alt jämkningar i timtalen
mellan stadierna skali medges.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Helsingborgs
kommun framhåller atl omflyttningar av elever mellan skolor inom en och samma
kommun och mellan olika kommuner kan belyda atl eleverna får luckor i
kunskapsinhämiandel. Vidare måsle varje kommun fastställa timplanerna för
varje årskurs, vilkel kan synas vara ett omständligt och onödigi arbele.
Nuvarande syslem med årskursvisa cenlralt fastställda timplaner är rationellt
och är inte heller till större nackdel för skolarbetet, varför kommunen anser
all nuvarande timplanesyslem inle bör ändras. Däremoi tillstyrker kommunen
förslaget om atl jämkningar som innebär förskjutning av undervisningstid mellan
siadier undantagsvis kan förekomma och då beslutas av skolslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.4 Anpassad studiegång</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Jönköpings och Kronobergs län,
Socialdemokraiiska kvinnoförbundel. Handikappades ceniralkommillé m.fl. ser
posilivi på att möjligheterna till anpassad sludiegång föreslås ökad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Stockholms län framhåller atl utgångspunkten för grundskolans läroplansarbete
måste vara atl skapa en organisation och ett kursutbud som kraftigl minskar
efierfrågan på anpassad sludiegång och andra säråtgärder, men som samlidigt
rymmer möjlighel all inom organisationens ram möla efierfrågan på anpassad
studiegång och i huvudsak be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>driva denna undervisning inom skolan. Anpassad sludiegång
utom skolan skall uigöra undantag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anpassad sludiegång kan. om den planeras väl. för vissa
elever vara ell allernaiiv till en avhopp frän grundskolan menar SSU. Del får
dock inle bli en väg all "bli av med" besvärliga elever. Även
Socialdemokratiska kviii-nojörbundei poänglerar atl del är elevens och inte
skolans behov som skall slyra. Del är dock bättre, anser förbundel, med beslul
som individuelll an-passus lill de enskildu elevernus behov än med de bukvägar
med sjukskrivning av elever och annat som nu förekommer alllför ofia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handikappades ceniralkommillé anser all del kan vara
lämpligi all 1. ex. handikappade barn som ibland inle orkar med skolarbelel får
möjligheler all varva skolarbetet med arbelslivssysselsäitning och/eller
skolarbele med hemundervisning, rekreaiionsresor m.m. Kommittén ställer sig därför
positiv till lankegängarna bakom anpassad sludiegång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emmaboda komnniii förordar ell ökal uinyiijande av
anpassad sludiegång för all underläua skolgången för ej studiemoliverade
elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gymnasieinredningcn underslryker all om en elev vanlrivs i
skolan bör detla i försia hand leda lill en omprövning av skolans säll all
fungera när del gäller sociala konlakler. arbelssäil och innehåll. För vissa
elever måsle dock individuelll anpassade sludiegängar kunna ulformas men della
bör endasl komma ifråga i rena undanlagsfall och då endasl för korlare lidsperioder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En elev med skolsvårigheier är ell bevis pä all någoi är
fel konslalerar Elevförbundel och menar all det kanske är skolan del är fel på.
Förbundet avstyrker användandel av anpassad sludiegång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO har erfarenheler som visar all beslämmelserna om
anpassad sludiegång ulnylljas av skolan på fel sätl och uttalar farhågor för
all anpassad sludiegång i siällei för atl ge slöd och hjälp blir eu insirumeni
för ökad ul-slagning av vissa elever om inle SÖ:s föreskrifter om
resirikliviiei och syflel alt snarast återföra eleven lill normal skolgång
iakttas. Samma synpunkter framläggs även av länsskolnämnden i Norrbonens län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.5 Probleminriktade studier av projektkaraktär</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övervägande posiliva är inslanserna genlemoi SÖ:s förslag
om projeklsludier. Till dem som lillsiyrker hör länsskolnämnderna i
Jönköpings, Kalmar, Gollands, Blekinge, Väslmanlands, Jämilands och Väslerholiens
lån, LO, Haparanda. Bollnäs, Malmö, Nybro, Veilanda, Boxholins och Lidingö
kommuner, CUF. SSU, Socialdemokatiska kvinnoförbundet. De handikappades
riksjörbund och Sveriges krisina ungdomsråd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO slöder förslagei all lid anslås för probleminriktade
studier av pro-jeklkaraklär ulan angivande av hur lång tid denna skall vara.
Projeklarbeie över ämnesgränserna är en av de vikligaste delarna i en förändrad
grundskola. Troligen spills mycket tid i onödan i dagens skola, när samma
eller likartal sloff behandlas isoleral i olika ämnen. Under förulsäiining alt
lärarlaget i ett projektarbete beslår av lärare från olika ämnesområden kan
siudier av della slag bli myckel variationsrika både vad gäller innehåll och
arbelssäil. Del är emellerlid inle lillräckligi att göra en anmärkning i läroplanen
om alt projeklarbeie skall förekomma. Lärare och elever behöver slöd i form av
läromedel, lokaler, utrustning, fortbildning m. m. om projekten skall kunna
igångsällas och genomföras. Organisalionen anser atl SÖ bör få i uppdrag att
yUeriigare uireda förutsättningar och resursbehov för projeklstudiers
genomförande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt LO:s mening bör ett projeklinriktai arbete
stimulera till eu mer elevaklivl och probleminrikial arbele, ofia ulfört i
grupp och över ämnesgränserna med utomstående medverkande och med siudier
förlagda ulan-för skolan. Organisationen hävdar atl om i läroplanen föreskrivs
atl projektarbete skall bedrivas endasl under viss lid föreligger ell
allvarligl hinder för atl däruiöver få lill stånd ell förändrat arbelssäil.
Att inle SÖ skall ange några tidsramar för projektstudierna framhåller också
länsskolnämnderna i Jönköpings, Kalmar och Gotlands län, Nybro konimun m. fl.
Önskemål om all en viss minimilid anges framförs dock av länsskolnämnden i
Blekinge län, Gävle kommun och Sveriges kristna ungdomsråd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Gotlands län liksom länsskolnämnderna i
Blekinge och Väslmanlands lån underslryker belydelsen av all elever frän olika
klasser och årskurser samarbetar inom projeklen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siaiens ungdomsråd anser della var ell område där
föreningslivei har möjlighel alt fylla en vikiig uppgift. De arbelssäil som
lillämpas i för-eningsverksamhelen är väl lämpade all användas i projeklarbeie.
Föreningarna kan 1. ex. samla elever i grupper och arbela med projeki som ligger
respeklive förenings ordinarie verksamhei nära. Rådel efterlyser, i likhet med
länsskolnämnden IJämtlands län, en konkretisering och exemplifiering av
begreppet projeklsludier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CLF framhåller alt förslaget bör innebära all alla elevers
olika förulsäliningar kan tas lill vara och all elevernas intresseinriklning
också får siörre inverkan på ulbildningens inrikining.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun vill i della sammanhang peka på goda
erfarenheler av temastudier och lemadagar redan inom nuvarande grundskolans ram
och anser att en utvidgning av dessa arbetsmodeller bör eflersirävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Boxholins kommun ser posilivi på förslagei men förordar
komplelierande föreskrifier om prakliskl inriklal projektarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Jönköpings län föreslår en förenkling av
namnet på arbetsmetoden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Negativa mot projeklinriktade siudier som ett
obligatoriskt inslag i undervisningen är länsskolnämnderna i Siockholms och
Malmöhus län, SACO/SR, Riksföreningen Hem och Skola, Föreningen lärare i
samhällskunskap och Hisloridärarnas riksförening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR menar all ell åläggande om atl genomföra
projeklsludier skulle strida mot den pedagogiska frihelen för lärarna och
dessulom troligen molverka den positiva inställningen lill projeklsludier som
idag finns hos många lärare och elever. Projeklsludier föruisäiier goda
baskunskaper och kan därför inle i något avseende ersätta inhämlande av sådana
kunskaper. Däremoi är det en fördel atl lära sig tiUämpa sina kunskaper i olika
projeki. Det är angelägel alt siödja en utveckling av projektarbete genom
melodisk fortbildning av lärare. Nödvändigheien av fortbildning undersiryks
också av länsskolnämnden i Blekinge. Emmaboda kommun och Riksföreningen Hem och
Skola.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Siockholms och Skaraborgs län finner
del knappasl rimligt atl föreskriva projeklinriktade studier. Sådan verksamhet
bör nalurligl växa fram genom all de organisaioriska förutsättningarna för delta
slags studier skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksföreningen Hem och Skola anser atl del föreslagna
arbetssältel har stora förtjänster, men att det tillhör den lyp av pedagogiska
reformer som svårligen kan kommenderas fram. Ännu har elever och lärare rätl
lilen erfarenhel på detla område. När väl arbetslag blir intrimmade på de
lokala skoloma bör möjligheterna för denna undervisningsform successivi öka.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>236</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa undervisningsmoment där del är lämpligt att
genomföra störte projekt bör föregås av gemensamma diskussioner mellan
lärarna, eleverna och föräldrarna. Det är också utmärkt alt göra en redovisning
av ell slörte projeklarbeie med ell klassmöle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hisloridärarnas rik.sförening betecknar förslaget som ett
avsieg från den lidigare konsekvent faslhållna principen om lärarens frihel all
välja metod, en princip som uttryckligen faslslås ännu i SÖ:s riktlinjer för
översynen. Föreningen finner ingen anledning varför man nu skulle frångå denna
viktiga princip utan föreslår en rekommendation, ej ett åläggande, att bedriva
projektstudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>GeograjUärarnas rik.sförening framhäller alt all
erfarenhet visar, att dessa arbetssätt är mer lidskrävande än de s. k.
traditionella. Föreningen frukiar därför all andra områden blir lidande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.6 Lågstadiets timplan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till förslaget om timplanen för grundskolans lågstadium
ansluler sig länsskolnämnderna i Malmöhus, Hallands och Väslmanlands län, decenlraliseringsulredningen,
TCO, Skellejleå, Väsierås, Nybro, Linköpings och Lidingö kommimer m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringarna blir genom förslaget relalivi små. Vad
inslanserna främsi har ullalal sig om gäller ämnena gymnastik och engelska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All gymnaslik skall tilldelas yUeriigare en veckotimme i
lågstadiet tillslyrks av bl.a. länsskolnämnderna i Siockholms, Uppsala,
Jönköpings, Kalmar, Skaraborgs, Väslmanlands och Jämilands län, statens
kulturråd, Väsierås, Malmö, Oskarshamns, Norrköpings och Linköpings kommuner
och Svenska gymnasliklärarsällskapet. Ell fåtal inslanser avslyrker förslaget,
däribland länsskolnämnderna i Kronobergs och Blekinge län. Nämnderna anser all
liden hellre bör användas lill s. k. läroämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alt engelska normalt skall påbörjas i lågstadiet men all
kommunerna lokall kan beslula om all föriägga slarten av engelskundervisningen
lill mellansiadiel tillstyrks av länsskolnämnderna i Uppsala, Blekinge och
Väslmanlands län, TCO, Väsierås och Lunds kommuner. Att beslutet bör fattas
centralt hävdar Vårgårda, Burlövs, Slajfanslorps, Hässleholms, Oskarshamns,
Mönslerås m.fl. kommuner, medan länsskolnämnderna i Uppsala, Väslmanlands och
Västerbottens län, TCO, Södertälje kammun m.fl. framhåller den lokala
beslutanderätten. Engelskundervisningen bör börja försl i mellansladiet anser
länsskolnämiiåerna i Siockholms och Kalmar lån samt en stor del av kommunerna,
bland dem Kiruna, Kumla, Hallsbergs och Göleborgs kommuner. Remissopinionen
synes vara helt spliiirad vad gäller engelskundervisningens slarl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO föreslår införandel av slöjd redan i årskurserna 1 och
2. Grundskoleeleverna framför alli i de lägre åldrarna är för sin begreppsbildning
beroende av all handskas med konkrela föremål. All skapa i olika malerial är
därför myckel lämpligt ur uivecklingssynpunkl. Den skapande verksamhet som
Ulgör en sior del av innehållei i förskolan får inle brytas i grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svensku gymnasiiklärarsäUskapei framhåller önskvärdhelen
av obligatorisk simundervisningpå lågsladiei.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.7 Mellanstadiets timplan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En majorilel av inslanserna inslämmer i nödvändigheien av
en minskning av undervisningsliden på mellansiadiel. Atl detla skall ske
enligt SÖ:s modeli tillstyrks av länsskolnämnderna i Uppsala, Kronobergs,
Gollands, Blekinge, Hallands, Göleborgs och Bohus, Skaraborgs, Väslmanlands,
Kopparbergs och Jämtlands län, decenlraliseringsulredningen, TCO, Skellefteå,
Väsierås, Malmö, Nybro. Växjö, m.fl. kommuner, Socialdemokratiska
kvinnoförbundet och SECO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Skaraborgs län anser alt förutsättningarna för atl eleverna pä mellanstadiet
skall få möjlighel all ulöva någon form av icke limplanebunden verksamhei är
att mellanstadiets limplan minskar i omfång. Stadieövergripande kursplaner
möjliggör bältre samplanering med högstadiet och därmed samordnai stoffurval.
Della bör liksom ett förändrat arbelssäil minska effekierna av
limlalsreduceringen. Dessulom bör förstärkningsresursen medföra ökade
möjligheler till indelning i mindre grupper även på mellanstadiel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dä TCO
tillmäter ämnena svenska och matematik mycket stor betydelse, finner
organisationen det i och för sig beklagligt alt nedskärningen medför minskning
i dessa ämnen. En samlad bedömning leder dock lill all skolöverstyrelsens
förslag får anses innebära en rimlig avvägning och att minskningen i
elevtimtal har fått en god spridning över ämnena i timplanen. En gruppindelning
av eleverna i dessa ämnen för speciella insaiser med utnyttjande av de
frigjorda resurserna bör också kunna fä en positiv effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Nybro kommun år minskningen av undervisningsliden
på mellanstadiet en av de mest angelägna förändringarna i hela
läroplansförslagel. Denna är nödvändig för atl skapa ulrymme för en samlad
skoldag med sikte på all lätta på de orimligl lunga och kompakla skoldagar,
som mellansladiels elever enligt nuvarande läroplan har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stor del av inslanserna är i princip posiliva till
minskningen av undervisningstiden men avvisar all nedskärning skall drabba
ämnena svenska och malematik. Till denna grupp hör länsskolnämnderna i
Stockholms, Malmöhus och Älvsborgs län, SACOISR, Sala, Norrköpings m.fl. kommuner,
Ulbildningsnämnden i Stockholms läns landsiing m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Värmlands län, Sveriges krisina
ungdomsråd m.fl. beklagar au nedskärningen i så hög grad drabbai
orienleringsämnena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siaiens kullurråd kan inle acceplera minskningen av ämnena
musik och svenska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF avslyrker förslagei. Föreningen finner de föreslagna
inskränkningarna av utrymmet för basämnena svenska och matematik oacceptabla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt MUF år undervisningsliden den bästa resursen.
Förbundet avvisar därför en minskning av denna. Även Göleborgs kommun,
Samkrislna skolnämnden och Hisloridärarnas rik.sförening belvivlar
nödvändigheten av en sä kraftig reducering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.8 Högstadiets timplan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.8.1 Hemkunskap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En majorilel av inslanserna slöder förslagei om del
ulökade ämnel hemkunskap, däribland länsskolnämnderna i Siockholms, Gollauds,
Blekinge, HaUands och Väslmanlands län. TCO, Åmåls, Vänersborgs, Lunds och
Simrishamns komnniner, Ulbildningsnämnden i Ösiergöllands låns landsting och
FPU.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemkunskapsundervisning redan på låg- och mellansladiet
föreslås av TCO. Eleverna på dessa siadier har som regel en myckel hög
motivation för de akiivileter och ämnesmoment som förekommer i hemkunskap.
Kon-kreiiseringskravei för låg- och mellanstadiets elever är högt, och den motoriska
iräningen är viktig de första åren. Dessa moment blir enligt organisafionen
lillgodosedda genom ämnel hemkunskap. Även Folkpartiels kvinnoförbund och
Moderaia samlingspariiets kvinnoförbund vill införa hemkunskap på låg- och
mellanstadierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerpartiets kvinnoförbund godtar inte SÖ:s förslag. I
ämnet hemkunskap kommer delar av ekonomi och barnkunskap att ingå. Den
resursökning som ges i förslaget är därför hell skenbar. I prakiiken får inle
ämnel någon försiärki lid. Hemkunskapen ulgör ett vikligl led i
jämslälldhelsar-betet varför även detta förbund förordar ett införande redan på
låg- och mellanstadierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.8.2 Barnkunskap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att barnkunskapmomenten förs över lill orienteringsämnena
och det vidgade ämnet hemkunskap tillslyrks av flertalet inslanser, bland dem
lånsskolnåmnderna i Stockholms, Uppsala, Kalmar, Blekinge, Hallands,
Västmanlands, Kopparbergs och Västerbonens län. Piteå, Jokkmokks, Bräckc m. fl.
kommuner, Ulbildningsnämnden i Östergötlands läns landsting, FPU, Moderata
samlingspartiets kvinnoförbund och SECO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Skaraborgs län menar alt en sådan
integrering av ämnet i främsi hemkunskap, biologi och samhällskunskap kan ha
posiliva effekier. Ämnets olika moment kan därvid komma in i naluriiga sammanhang.
Som ell alternativ föreslår nämnden ell nylt ämne, familjekunskap, vari föruiom
barnkunskap även sexual- och samlevnadsfrågor, könsrolls-frågor, hemmeis
ekonomi m. m. skulle ingå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västmanlands län m. fl. inslanser
tillslyrker förslaget under förutsättning av en lydlig markering av
barnkunskapsmomenten i kursplanerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO anser all när ämnet barnkunskap enligt förslaget bl.a.
iniegreras i oä-blockel är del nödvändigi all sloffei utvidgas och
konkretiseras. Del bör inom blocket redovisas fristående. SÖ bör noga bevaka
atl del lidigare innehället i ämnet får ell ulökal ulrymme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden I Jönköpings lån menar alt barnkunskapen
bör överföras lill hemkunskapen. Vissa huvudmomenl finns redan i andra ämnen
och bör vara kvur där. Den samverkan som nu finns bör uivecklas. Ell markerai
ansvar för barnkunskapen bör kunna leda lill en samlad verksamhei i ämnel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsnämnden i Stockholms läns landsting släller sig
dock tvekande lill atl läla ämnesbeleckningen försvinna med risk all ämnels
olika momenl ges låg prioriiei och hell eller delvis tappas borl. Fördelen med
nuvarande uppläggning, som önskas bibehållen, är atl lärare med utbildning i
barn- och familjefrågor bevakar atl väsenlliga momenl i barn- och
ungdomskunskap las upp i undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oinsorgskommillén beklagar alt barnkunskap föreslås utgå
som särskilt ämne enär jusl barnkunskapen kunde varil en lämplig utgångspunkt
för undervisningen om handikappade barn och senare om handikappade vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Fredrika Bremerförhimdei bör barnkunskap vara kvar
som ell självsiändigi ämne med ulökad lid. Allt bör göras för all molverka
dagens negativa inslällning till barn, vilken bl. a. givit minskade födelsetal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialsiyrelsen hade gärna sell all ämnet barnkunskap i
förslagei hade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kvarstått som eget ämne eller utvidgats till bam- och
ungdomskunskap och erhållit ett större antal timmar än tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även länsskolnämnden i Gotlands län. Göteborgs, Halmstads
m.fl. kommuner förordar ett behållande av barnkunskapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.8.3 Teknik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ätt teknik skall vara ett obligatoriskt ämne på högstadiet
tillstyrks av UHÄ, länsskolnämnderna i Kalmar, Blekinge, Skaraborgs,
Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens m. fl. län. AMS, TCO, LO, SAF, en stark
majoritet av kommunerna, bland dem Luleå, Skellefteå, Sollefteå, Gävle, Sala
och Västerås kommuner. Folkpartiets kvinnoförbund, Fredrika Bremerförbundei m.
fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om teknik blir obligatoriskt och förs till de
naturorienterande ämnena kan, enligt LO, de naturliga beröringspunkter dessa
ämnen har bättre ulnylljas. Atl ämnel blir obligatoriskt bör också kunna
medverka till atl bryta traditionella könsrollsmönster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7CO anser att gmndläggande kunskaper och färdigheter i
leknik bör in-begnpas i ett modernt allmänbildningsbegrepp och samiidigi utgöra
ett viktigt inslag i samhällets strävan mot ökad jämlikhet. Såväl flickor som
pojkar bör bredda sitt tekniska kunnande, flickorna dessutom för att göra eU
friare yrkesval och inta en friare hållning till tekniska och naturvetenskapliga
studier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Södertälje kommun konstaterar att tekniken får en allt
större belydelse i samhällel och den enskilda människans vardag. Hittills har
lillvalsämnet leknik nästan uteslutande valts av pojkar: genom att ämnel blir
obligatoriskt får även flickorna del av den kunskap som bör vara varje
människas egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF ser positivt på tanken atl göra teknikämnet obligatoriskt
för alla elever. Ämnet bör också ingå i låg- och mellansladiels undervisning.
Som särskilda problem i samband med utvecklingen av ett teknikämne omfattande
alla stadier vill föreningen peka på behovet av utbildning och forlbildning av
lärare, frågan om lokaler och ulmslning och frågan om speciella läromedel.
Även länsskolnämnden i Kalmar län framhåller belydelsen av att lokal- och
lärarfrågorna löses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också länsskolnämnden i Gotlands län finner del önskvärt
att alla elever blir delaktiga av teknikundervisningen. En fördel vore om
ämnet huvudsakligen kunde inrymmas i det projektarbete som förhoppningsvis
kommer alt prägla undervisningen i orienleringsämnena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tveksamma till förslaget är bl.a. FPU, SECO och
Elevförbundet. vilka fruktar att ämnet "drunknar" i oä-blocket och
bli alltför teoretiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksföreningen för lärama i matematik, fysik och kemi a
vst yrker förslaget och anser att en bälire lösning vore alt teknik läggs som
ett fristående ämne med egen tidsresurs som inte kopplas till orienteringsämnena.
Samarbetet kan ändå fortsälla på del lokala planet. Även MUF avslyrker
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska naturskydd.sföreningen konstalerar all införandel
av leknik som obligatoriskt ämne tveklöst kommer att innebära en lolal
försämring av de övriga naturorienterande ämnenas ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.8.4 Maskinskrivning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår att maskinskrivning blir ett obligatoriskt
ämne på högstadiet. Förslaget tiUstyrks av majoriteten av kommunema, 1 övrigt
är remissopinionen splittrad. Bland dem som tillstyrker ärÄ/?y, länsskolnämnderna</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ Stockholms, Kalmar, Blekinge, Skaraborgs, Väslmanlands
och Västerbottens län, TCO, Ulbildningsnämnden i Stockholms läns landsiing,
FPU, Cenierparliels kvinnojörbund. Folkpartiets kvinnoförbund. Socialdemokratiska
kvinnoförbundel, och SECO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämslälldhelsmotivet understryks av RRV, FPU, SECO och en
stor del av de övriga instanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Väslmanlands län framhäller all elever
med siora motoriska svårigheler kan stimuleras till bättre resultat i svenska genom
samverkan med maskinskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Au skriva maskin bör, enligt Folkpariieis kvinnojörbund,
tillhöra de elementära kunskaperna i dagens leknokraiiska samhälle. Genom atl
göra ämnel obligatoriskt kan man ocksä skapa förutsättningar för en annorlunda
arbetsfördelning mellan könen inom vissa yrkeskategorier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Skaraborgs län anför all en timme under
högstadiet kan verka alltför lite, men elverna bör ges lillfälle att som
verksamhet under den samlade skoldagen uppöva sina färdigheier i maskinskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Uppsala, Jönköpings, Kronobergs,
Gotlands, Malmöhus, Kopparbergs, Västernorriands och Jämilands län, SACOISR, en
minoritet av kommunerna, bland dem Siorumans, Helsingborgs och Malmö kommuner,
MUF, Moderaia Samlingspartiets kvinnoförbund, Riksjöreningen Hem och Skola m.
fl. avslyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Uppsala, Jönköpings, Kopparbergs och
Jämtlands län framhåller alt maskinskrivning bör behålla sin frivilliga
karaktär och hänföras till fria aktiviteter. Atl ämnel bibehålls som tillval
förordas av länsskolnämnden i Gotlands län och SACOISR.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kronobergs län framhåller alt antingen
bör en rimlig lid lilldelas ämnet, annars bör det utgå. Även länsskolnämnden i
Hallands län ifrågasätter vilka kunskaper sorn kan ges under en så korl kurs
och vilka möjligheter eleverna har all befäsla de kunskaper de fått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målsättningen jämställdhet påverkas, enligt Moderata
samUngspartiets kvinnoförbund, endasl marginellt genom införande av
maskinskrivning som enskilt ämne. Den tid som ämnet har till sitt förfogande
bör reserveras för annan verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Väsiernorrlands lån anser att
pedagogiska skäl talar för alt ämnel placeras på mellansladiet och finner det
därför olyckligt att SÖ förlägger det på högstadiet. Där kan elevema sedan
tillämpa sina färdigheter, t. ex. vid redovisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>S.8.5 Slöjd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissopinionen är hell splittrad i fråga om undervisning
i båda slöjdarlema för alla elever på högstadiet. Positiva lill förslaget
ställer sig RRV, länsskolnämnderna i Jönköpings, Kronobergs, Blekinge,
Skaraborgs. Väslmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län, TCO, Luleå,
Skellefteå, Karlstads, Malmö, Oskarshamns m.fl. kommimer, FPU, Folkpartiets
kvinnoförbund. Socialdemokratiska kvinnoförbundet, SECO, Elevförbundet m.fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Väslmanlands län anser att förslaget
medverkar till en nedtoning av könsrollstänkandel. Även Kiruna kommun m. fl.
inslanser beionar förslagets belydelse i jämställdhetsarbetet. Enligt TCO finns
det inget område i skolan eller i samhället i stort med sä fasta könsrollsvärderingar
som när det gäller arbete med mjuka - textila - och hårda - iräme-tallmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Blekinge län tillstyrker förslaget i
princip, men ser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hellre an en viss del av den för slöjd angivna liden pä
högstadiet skall avse båda slöjdarlema, medan återstoden av tiden får ägnas ål
den slöjdart som eleven är mest intresserad av. En liknande synpunkt framförs
av län.s-skolnämiulen i Väsiernorrlands län. som föreslår alt efter en
grundkurs i båda slöjdarlema eleverna ges möjlighel all arbeta med projeki som
har en mer eller mindre slark dragning ål endera slöjdarten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland dem som avslyrker förslagei finns länsskolnämnderna
i Stockholm. Kalmur. Malmöhus. Hallunds och Jämtlands lån, Siorumans, Helsingborgs.
Nybro och en knapp majorilel av övriga kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Au både manliga och kvinnliga elever erhåller elemeniär
färdigheisiräning i båda slöjdarlema är enligt läiisskolnämnen i Siockholms
lån av slörsla värde. Emellerlid uppnår eleverna i olika lakl en nivå, då en
fördjupning i en slöjdart upplevs som myckel angelägen. När eleverna upp-nätl
denna nivå, och med en ständigt pägäende fördjupning av kunskaper om verktyg
och material och förtining av lekniker berikar sin skolvardag med vad de finner
vara meningsfylll arbele inom en slöjdari. bör de enligi nämndens mening inle
tvingas alt fullgöra vissa leklioner i en annan slöjdari. Om grundskolans
elever under fyra skolår undervisas i båda slöjdarterna som obligatoriska
ämnen, bör man under dessa år kunna skapa intresse för båda slöjdarlema, så
all man får en önskvärd spridning i årskurserna 7-9.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När eleverna nåll högsladiel skall skolan enligi nämndens
mening acceptera deras val av slöjdart likaväl som man acceplerar deras val av
ämnen och kurser. Också länsskolnämnden i Jämilands län framhåller elevens
räll alt välja utifrån sina inlressen. Denna räll är, enligi nämndens mening,
här vikligare än eventuella jämslälldheismoiiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ur lärarnas och elevernas synvinkel är förslaget knappasl
godiagbarl, hävdar länsskolnämnden i Hallands län. Redan i årskurs 6 kan man
märka en stor motvilja mot all valfrihei ej finns i fråga om ämnel slöjd. Della
resullerar i oro, skolk och vanirivsel. Man kan förmoda all molsvarande
reaktioner kommer au ge sig lill känna även pä högsladiel om valfriheten där
försvinner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tveksamma inför förslaget släller sig bl. a.
länsskolnämnden I Gollands län och Moderaia samlingspariiets kvinnoförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.9 Sammanfattande synpunkter på timplansförslaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stor del av inslanserna motsätter sig nedskärningen i
timlilldelning för ämnena svenska och malematik. Till dem hör länsskolnämnden i
Västernorriands län, SAF, Svenska kommunJÖrbundel, SoUefleå. Växsjö och
Stockholms kommuner, Moderaia samlingspariieis kvinnoförbund och Riks,förbundei
Hem och Skola.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÅ ser med oro all undervisningstiden för den
grundläggande språkundervisningen successivi har minskal i den svenska skolan.
I delta instämmer bl. a. Riksjörbundei Hem och Skola.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att orienleringsämnenas limtid reduceras anser SACOISR
vara oacceptabelt. Negativa till nedskärningen ställer sig också SAF,
Riksförbundet Hem och Skola, Hisloridäramas riksförening m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 180</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Planering, resursanvändning och utvärdering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsnittet i SÖ:s förslag angående planering,
resursanvändning och ulvärdering mottas i huvudsak posilivi av flertalei
instanser, bland dem länsskolnämnderna I Älvsborgs. Värmlands och Väsierbonens
län, statens ungdomsråd, LO, Haparanda, Luleå, Nor.sjö, Gävle, Heby och Helsingborgs
kommuner, SSU och Sveriges krisina ungdomsråd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viklen av en samlad kommunal planering understryks av
länsskolnämnderna i Jönköpings, Göleborgs och Bohus samt i Västmanlands län,
SACOISR, Helsingborgs kommun. De handikappades riksjörbund m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All SÖ inle skall auktorisera modeller för ulvärdering och
resursanvändning tillstyrks av bl.a. lånsskolnåmnderna i Uppsala och
Jönköpings län, LO och Svenska kommunförbundei, medan däremot RRV anser att det
måste vara både möjligt och självklart att centralt la fram modeller om sådana
behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En rad inslanser, t. ex. länsskolnämnderna i Göteborgs och
Bohus, Väslmanlands och Norrbollens län, statens ungdomsråd, LO och Lidingö
kommun påpekar betydelsen av elevernas medinflytande på detla område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Uppsala lån framhåller liksom
länsskolnämnden i Väslmanlands län all den väsentligaste delen av planeringen
är den som utförs i arbetsenheten. Den planering som sker i skolslyrelsen bör
vara av övergripande natur. Nämnden anser del värdefullt alt det i
läroplansförslaget betonas all den lokall beslulade limfördelningen
regelbundel skall diskuteras och omprövas. Däri instämmer också
länsskolnämnden i Kronobergs län.</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Väslmanlands län anser att lokala initiativ
för uiveckling inom skolans område bör uppmunlras och idéer och resultat vidarebefordras
för att stimulera andra all finna de för varje skola och arbetsenhet lämpliga
arbelsformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundei påpekar att ell ulökal lokall
adminisiralivi arbete uppslår lill följd av förslaget, samtidigt som statens
behov av administration minskar. Under en övergångstid, menar förbundet, måste
man räkna med en stor anspänning på kommunens resurser för planering, resursfördelning
och utvärdering till dess nya mliner och anpassning lill de nya
förutsällningarna skett. Staten borde med hänsyn härtill tillföra kommunerna
medel för administrativ förstärkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luleå kommun anser att beslutsprocessen måste leda fram
lill alt såväl elever som personal får ett pälagligl ansvar för verksamheien i
skolan. Inte bara för undervisningens innehåll och genomförande utan också för
den egentliga driften av verksamheien. Konkrela uppgifter som att della i fastighetsskötseln,
vård och reparation av arbetsmaterial och inventarier, yttre och inre
renhållning och liknande uppgifier måste i viss utsträckning kunna åläggas
elever. Görs inte detta, menar kommunen, hindras de atl känna samhörigheten med
den verksamhet skolan bedriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nybro kommun poängterar vikten av syslematisering och
metodutveckling vad gäller utvärderingen. Annars finns risk för all
utvärdering blir eti myckel lidskrävande inslag i skolarbetet utan atl leda
fram mol en utveckling av arbelel inom skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En mer krilisk inställning till SÖ:s tankegångar har RRV,
som menar atl SÖ tilldelat sig själv en alllför passiv roll i en rad frågor.
Del finns enligi verkets mening anledning atl misstro möjligheterna att genom
decentralisering öka rättvisan i skoltjänslernas fördelning, t. ex. när det
gäller alt lösa problemen med ett styra resurser till fördel för missgynnade
elever. De</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>problem som följer vid en decentralisering gäller
upprätthållande av cenlrala mål, likvärdig ulbildningssiandard o.d. Om
genomförandeansvarel decentraliseras uppstår krav på överblick och eventuella
korrigeringsåtgärder cenlralt. Verket förordar en aktivering och precisering
av SÖ:s cenlrala roll i fråga om planering, uppföljning och ulvärdering av del
lokala skolväsendel. 1 övrigt delar verkei SÖ:s uppfaiining atl ceniral
slyrning av resursanvändning i görligaste mån bör undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SAF
konslalerar all en decentraliserad skola med frihet i metodval släll-ler
särskilda krav på att läroplanen innehåller kurs- och timplaner som åstadkommer
en samordning mot vissa grundläggande, gemensamma resultat. SÖ har enligi
förbundel, på ell oacceptabelt sätl ensidigi beaktat förutsällningarna för att
skapa frihel både vad gäller metod och resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Lärarbehov</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ:s uppfattning att förändringarna av lärarbehovel på
framför allt lågstadiet blir marginella delas av länsskolnämnderna i
Jönköpings, Kalmar, HaUands, Göteborgs och Bohus och Älvsborgs län och av
Västerås, Nybro och Norrköpings kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV uppfattar SÖ:s bedömning av lärarbehovet som dåligt
underbyggd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO anser
all de samlade konsekvenserna av förslaget kan bli belydande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOISR
efterlyser en mer ingående beräkning av behovsförändringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun påtalar alt konsekvenserna av
förslaget måste utredas ytteriigare och eventuella övertalighetsproblem lösas
genom utbildning och fortbildning innan reformen genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Uppsala län betonar det skriande lärarbehovel i framför allt
glesbygdskommunerna. Nämnden anser därför att den undervisande personalens
antal bör vidmakthållas och helsl öka som en konsekvens av läroplansförslaget.
Därigenom skapas en realistisk möjlighet att genomföra arbeissäiiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR menar att SÖ:s läroplansförslag förutsätter
betydligt mindre undervisningsgrupper vilket kräver ökad lärarläthel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Hallands län anser all utvecklingen mot ell mindre antal lärare per klass på
högstadiet bör få fortsätta då den ulgör en förutsättning för atl
högstadieelevernas situation ska kunna förbällras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Kalmar län konsiaterar atl minskningen av timantalet i ett ämne kan
motsverkas av att detta ämne får del av försiärkningsresursen. Nämnden finner
del dock olämpligt atl uinyttja försiärkningsresursen för alt i vissa fall
lösa sysselsättningsproblem för lärare. Den bör i första hand användas till
pedagogiska och elevvårdande ålgärder. Denna uppfattning delas av Storumans och
Nybro kommuner. Nybro kommun säger att man därför måste sälla in andra
resurser för atl lillgodose den numera självklara sysselsältningstryggheten.
Vad beträffar högstadiet tror kommunen att del p. g. a. den rådande
lärarbristen framför allt blir omflyti-ningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Hallands län anser vidare all större
frihet i ämneskombinationer för lärare på högstadiet borde tillålas och även
alt fleräm-neskombinalioner bor medges. En breddning av ämnesstudierna borde
prioriteras framför en fördjupning varigenom tjänstgöring över stadierna
underlättas. Nämnden menar att man i samband med en mer genomgående</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>244</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>översyn av högsladiel bör analysera lärarbehovel och i
samband därmed föreslå de ålgärder som behövs för all anpassa lärarkårens
utbildning till skolans behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CUF vill påpeka atl basämnena genom bortlagandei av
allernalivkurser-na behöver lillföras yUeriigare lärarresursr för alt
tillgodose alla elevers behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 Vissa personalkonsekvenser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Uppsala län slöder i huvudsak de förslag
som framförs av SÖ i delta avsnitt. Nämnden konsiaterar vidare alt
konstundervisningen i läroplansförslaget får beröm för metoder och arbetssätt.
Denna omständighet bör föranleda snabba fortbildningsinsatser för överspridning
lill skolans alla ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Väsierbonens lån noierar med
tillfredsslällelse att personalkonsekvenserna av förslaget kan betraktas som
marginella medan Norrköpings kommun anser alt konsekvenserna kan bli marginella
om förstärkningsresursen kan användas som regulator. Övergångsbestämmelser
måste dock till för all klara av de svårigheler som kan komma alt uppstå för
enskilda lärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nybro kommun konsiaterar alt förslaget kan medföra
sysselsättningsproblem för mellansladielärarna och sänkl ijänstgöringsunderlag
för lärare på högstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gävle kommun påtalar alt förslagets konsekvenser behöver
uiredas och att övertalighelsfrågan måsle lösas före reformens genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Göleborgs och Bohus län har
uppfallningen alt evenluella svårigheter kommer all kunna lösas lokall genom
del lokala medinflylandei och ulökad deeeniralisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Väsierbonens lån anmärker all
avvägningen mellan den enskildes ansiällningstrygghel och skolans behov av
förändringar kan leda lill besvärliga problem både förden anställde och för
samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens avialsverk påpekar all p.g.a. ändrade
ämnesbegrepp, nytillkomna eller bortlagna ämnen och p. g. a. all veckoiimialen
i de nya timplanerna Ullrycks i limmar om 60 minuler och genom atl
undervisningen i arbetsenheten blir stadieövergripande relalivi omfaitande
förändringar i vissa avsnitt i gällande avtal för grundskolans lärare måst
göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO konstaterar atl läroplansförslagel vad gäller
konsekvenser för personalen är alt betrakta som en raiionaliseringsåigärd.
Enligt del nyligen träffade medbestämmandeavtalet för skolområdel (MBA-L) kan
lokala avial Iräffas mellan berörda fackliga organisaiioner och SÖ om personalorga-nisalionernas
medverkan i ralionaliseringsarbele. Förbunden inom TCO har för avsikl alt
påkalla förhandlingar om träffande av sådant avtal. Inom ramen för ett
partsarbele kommer förbunden därefier all precisera sina yrkanden vad gäller
personalkonsekvenserna av läroplansförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens personalnämnd påtalar vikten av all förebygga alt
lärare slås ut i dagens skola. En siörre del av de ekonomiska resurserna bör
därför sannoliki läggas på personalutveckling eveniuelli på bekoslnad av
förändrade lokaler, ny maieriel etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Historielärarnas riksförening framhåller atl varje ämne
bör lillförsäkras en viss minimilid för atl trygga lärarnas anställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Blekinge län betonar viklen av både
ämnesutbildning och melodiskl-prakliskl utbildning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Hallands län. SACOISR och Nybro kommun
underslryker belydelsen av kompleilering av lärarnas uibildning bl.a. för all
kommu lill rälla med ett minskat ijänslgöringsunderiag. SACOISR påpekar vidare
all organisalionen inle kan acceplera atl lärare är skyldiga all undervisa i
ämnen för vilka de ej har formell behörighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siaiens personalnåmnd konslalerar atl en utveckling av
lärarrollen är nödvändig för all möla de förändringar som läroplanen medför i
allmänhei. Del är vikiigt att lärarna känner sig trygga i yrkesrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
liknande uppfattning uUrycks av statens kidiiirråd som poängterar
nödvändigheien av en god grundulbildning och all lärarna måsle ges bälire
förutsäuningar all klara de krav som slälls på dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CUF påpekar ocksä alt en förändring av lärarutbildningen
krävs och Förbundel Vi Unga nolerarail man saknar "den nya skolan" i
lärarutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siorumans kommun befarar atl svårigheler kommer atl uppslå
för tekniklärarna, att dessa kommer att bli "hjälpgummor" inom
NO-blockel, och föreslår därför att de placeras i en "skolverkslad"
dil eleverna hänvisas 1 lill 1,5 limmar i veckan. Della skulle bli av
belydelse vid en successiv övergång lill projeklarbeie där eleverna då skulle
kunna ulnyllja sina lek-nikkunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad
beträffar utbildningen av lärare för tillvalsämnet "kommunikation"
hävdar Siaiens personalnämnd all både ämnesulbildning och fortbildning behövs.
LO påpekar atl denna undervisnig bör bedrivas som ett lagarbele där olika
personalgrupper, även ulomsiående, kan ingå. Avgörande bör vara iniresse och
personliga förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges krisina ungdomsråd önskar en ulföriig utbildning
i tros- och livsåskådningsfrågor vid lärarhögskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Fortbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 SÖ:s förslag om fortbildningen som helhet inslämmer
länsskolnämnderna i Malmöhus. Hallands och Jämilands lån. UHÄ och Siorumans
och Malmö kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vikten av de fortbildningsinsatser som ingick i
SlA-programmel poängteras av länsskolnäinnderna i Kronobergs. Gollands.
Malmöhus. Hallands, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlans, Kopparbergs, Jämtlands
och Väslerholiens län. TCO, Svenska kommunförhundel, Luleå, Gävle, Helsingborgs,
Lidingö. Söderlälje och Siockholms konuniiner och av De handikappades
riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortbildningens belydelse i allmänhet framhålls dessutom
av länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län, statens kullurråd, LO, SACOISR.
Linköpings och Järfälla komnnnier. CUF, SSU. Sveriges skolkuraiorers förening.
Svenska gymnastiklärarsiUlskapei och Svensklärarföreningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Skaraborgs län och Lidingö koiiinnni
konstaterar dock att SlA-progrummels inlenlioner inle uppfyllls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämiidema i Älvsborgs. Skaraborgs och Jäinllands
län önskur lugutbildning för ull skolpersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortbildningens allmänna inrikining busares på de ire
grundläggande principerna i SIA-reformen och avgörande för fortbildningens
inrikining och uiformning bör vara den lokala ulvecklingsaspekten. Belydelsen
av della framhålls av länsskolnämnderna i Uppsala. Jönköpings, Kronobergs,
Blekinge. Skaraborgs. Värmlaiuls, Västmanlands, Kopparbergs</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och Väsierbonens län, TCO, LO, Storumans, Väsierås,
Norrköping och Linköpings kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Uppsala och Kopparbergs län och
Norrköpings kommun betonar särskilt vikten av att fortbildningen
decentraliseras och länsskolnämnderna i Kronobergs och Värmlands län det lokala
utvecklingsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Uppsala, Kronobergs, Skaraborgs och
Kopparbergs län anser atl länsskolnämnderna bör ha ansvaret för fortbildningen.
Länsskolnämnden i Kronobergs län konstaterar att all forskning om ledarrollen
ger klart besked om all effekien ay utbildningen ofta blir ringa på hemmaplan
om endast en eller ett par personer sänds till utbildning med uppgifien att
därefter initiera ett lokalt utvecklingsarbete, t.ex. i det egna
rektorsområdet. Effekten blir betydligt störte om skolledarna har ett personallag
med i utbildningen. En sammankoppling av utbildningarna skulle även ge behövlig
utbildningslid för altitydpåverkan. Uppföljningen skulle vid en regionalisering
kunna effekliviseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I SÖ:s förslag utirycks behovei av all slärka och
vidareulveckla SSA-verksamhelen. Länsskolnämnderna i Jönköpings, Blekinge,
Göleborgs och Bohus, Skaraborgs, Jämilands och Västerbottens län, TCO, LO, och
De handikappades riksförbund inslämmer i della.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ förordar också i sitl förslagen samverkan mellan
fortbildning och pedagogiskt forsknings- och ulvecklingsarbele (FoU). I delta
instämmer lånsskolnåmnderna i Kalmar, Krislianstads, Skaraborgs, Värmlands och
Västerbottens län och vidare UHÄ, TCO och Nybro kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Kalmar och Skaraborgs län framhåller
att denna samverkan måste utgå från det lokala uivecklingsarbeiei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Gotlands, Älvsborgs, Kopparbergs,
Västernorrlands och Jämtlands län, TCO, Svenska kommunförbundet, Luleå, Storumans,
Nybro och Vä.xjö kommuner, Sveriges krisina ungdomsråd och Hisloridärarnas
riksförening konslalerar atl fortbildningsarbetel bör inriklas på del nya
arbetssättet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Blekinge län ifrågasätter om inte en
belydande del av målen för läroplansarbetet kunde nås med ökade insatser inom
fortbildningen. Redan den nuvarande läroplanen och del nya
siaisbidragssysiemel ger belydande möjligheler lill förändring av skolans inre
arbele, inle minsl vad gäller arbelsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län menar att om av
ekonomiska skäl en tillräcklig salsning på forlbildning inte är möjlig man i
de kommuner som så önskar skulle kunna bedriva en utökad försöksverksamhet på
Lgr 69:s grund med ramtimplaner kompletlerade med fritt val av projeklsludier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viklen av forlbildning inom vissa ämnen som hemkunskap,
slöjd, leknik och oä pålalas av länsskolnämnderna i Gotlands, Blekinge, Västmanlands,
Väsiernorrlands och Jämilands län och vidare av TCO, Historielärarnas
riksförening och Svenska gynmastiklärarsäUskapei.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ beionar viklen av forlbildning bl.a. inom den
naturvetenskapliga seklorn. Handikappades cenlralkommilé framhåller behovei av
alt handikappkunskap ingår i fortbildningen och Svenska kyrkans utbildningsnämnd
beionar religionskunskapens betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska gymnasliklärarsällskapet anser all alla lärare bör
få uibildning i friluftsverksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Haltands, Ålvsborgs, Skaraborgs,
Värmlands och Västerbottens län, TCO, SACOISR, Svenska kommunförbundet, Luleå,
Storumans, Västerås, Göteborgs, Nybro, Norrköpings, Linköpings, Lidingö och
Södertälje kommuner, Kristen demokratisk ungdom och SECO konstaterar liksom SÖ
att ökade resurser för fortbildningen krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet framhåller att man vid knapphet på
tillgångar hellre bör lägga ner pengar på de personella resursema för att
bättre tillgodose elevernas behov än på materiell och yttre funktioneU
standard. Det bör vara möjligt att starta med det nya arbetssättet i mindre
skala och under yttre förhållanden som kanske inte är idealiska, om bloll den
"inre" slandarden - personellt och utmstningsmässigt - är
tillfredsställande. Läroplans- och framför allt timplaneförändringama fSr inte
leda till så stora maten'ella konsekvenser att utrymme för en utveckling av
människoma i skolan inte ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 Lokaler och läromedel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13.1 Lokaler</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Uppsala, Kalmar, Kristianstads och
Västerbottens län, utredningen om den kommunala vuxenutbildningen, TCO,
SACOISR, Skellefteå, Gävle, Sala, Västerås, Helsingborgs, Nybro, Vä.xjö och
Lidingö kommuner anser, i likhel med SÖ, att SIA-reformen och läroplansöversynen
medför förändrade lokalbehov. Förändringarna av kurs-och timplanerna och det
nya arbetssättet kommer alt, tiUsammans med akliviteterna inom den samlade
skoldagen, leda till en ökning av lokalbehovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO noterar atl SÖ ulgår från att de lokaler som finns i
dag i slort setl är anpassade lill den verksamhet som ska bedrivas enligt Lgr
69 och SIA. Verkligheten är en annan. Standarden på lokalbeståndet varierar men
är på många håll sådan alt intentionerna i Lgr 69 inle kan genomföras, än
mindre de förändringar som nu föreslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Linköpings kommun anser att om anpassningen lill nya, mer
undersökande och praktiska arbetssätt i skolan kräver nya lokalresurser i nivå
med vad som sägs i förslaget, kommer med största säkerhei den kommunala
ekonomin atl sätta stopp för läroplanens förverkligande. Kommunens knappa
resurser måste i försia hand koncentreras till lokaler för de fria akliviteterna
under den samlade skoldagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen om den kommunala vuxenuibildningen påpekar alt
eftersom komvux i många kommuner är hänvisad till att använda gmndskolans
lokaler, kommer införandel av den nya läroplanen alt innebära problem för
komvux, särskilt för dess undervisning på dagtid, vilken ulgör huvuddelen av
undervisningen på grundskolenivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Norrbottens län och SECO betonar viklen
av atl man inför s. k. hemmm även på högsladiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DHR och Handikappades centralkommitté vill hävda att i
läroplanen bör framhållas viklen av att man på lokal nivå strävar efter atl
lillgodose behovet av lokaler som är tillgängliga även för olika
handikappgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens ungdomsråd anser att förläggandet av en del av
skolarbetet lill lokaler utanför själva skolan är ett säll att lära eleverna gä
ul och siudera</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>248</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samhällel i samhällel. Del är också viktigt atl
företrädare för samhällsorgan, organisationer, föreningar o. s. v. som kommer
lill skolan får möjlighel att disponera skolans lokaler saml även när sä
behövs använda den utrustning som finns där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kalmar län föreslår all byggnationen för
grundskolan priorileras, att varje län lilldelas en resurs fördenna byggnation
och att länsskolnämnden får i uppdrag att besluta i hithörande frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lunsskolnämnderna i Kronobergs, Kalmar, Blekinge,
Krisliansiads och Väslmanlands län saml 7C0 och Väsierås kommun anser atl
förslagels lokalkonsekvenser ej UUretls tillräckligt av SÖ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13.2 Läromedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår att 2 kap. 27 § skolförordningen kompletteras
i försia slyckel därhän all eleverna ska tillhandahållas läromedel och annan
maieriel saml Ulan egen kosinad beredas lillfälle lill verklighelssludier i
natur och samhälle i den ulsiräckning som fordras för en lidsenlig
undervisning. Delta förslag tillstyrks av länsskolnämnderna i Uppsala,
Jönköpings, Blekinge, Värmlands och Norrbollens län, LO, Luleå, Sollefteå, och
Söderlälje kommuner saml av Cenierns ungdom.sförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundei anser alt förslaget redan är
tillgodosett genom atl undervisningen i grundskolan är koslnadsfri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår vidare atl, i samma paragraf, stadgandel om att
vissa läromedel ska lillhandahållas som gåvoläromedel ulgår. Länsskolnämnderna
i Uppsala, Jönköpings, Kalmar, Blekinge, Värmlands, Västmanlands och Jämtlands
län, statens kullurråd, sunens institut jör läromedelsinformalion, Svenska
kommunJÖrbundel, Luleå, Sollefteå. Väsierås, Göleborgs, Oskarshamns, Nybro,
Emmaboda, Norrköpings, Linköpings, Lidingö och Söderlälje kommuner samt
Cenierns ungdomsjörbund tillslyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundei, LO, samt Nybro och Emmaboda kommuner
anser atl vissa gåvoläromedel bör finnas kvar och då sådana som är värdefulla
för framtida bruk. Sveriges krisina ungdomsråd, som är tveksam till förslaget,
anser att elevema bör kunna fä välja ett visst antal skönlitterära böcker och
fackböcker som gåvoläromedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO, SACOISR och Historielärarnas riksjörening avstyrker
förslaget. TCO anser atl vissa läromedel allljäml bör lillfalla eleverna som
gåva. Organisalionen vill framhålla det orimliga i atl motivet för ell
slopande av gåvoläromedlen skulle vara minskade kommunala koslnader för
läromedel. Det nya arbetssättet kräver ju fler läromedel och mer rörliga
resurser än vad som hiuills utgått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Svenska läromedelsproducenter framhåller att
"andan" i gåvoläromedelsparagrafen bör finnas kvar, inle minsl av
social-poliliska motiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Uppsala. Jönköpings, Blekinge och
Värmlands län, statens insiitui för läromedelsinformalion, statens ungdomsråd,
Luleå, Solle,fteå, Göleborgs, Oskarshamns och Söderlälje kommuner m.fl.
Centems Ungdomsförbund, Aktiv Ungdom och Föreningen Svenska Läromedelsproducenter
tillstyrker SÖ:s förslag att i 5 kap. 13 § skolförordningen införs aU
skolstyrelsen anlai' läromedel och avgör hur dessa ska StäUas till elevernas
förfogande efter samråd med personal och elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunjörbundet menar alt bestämmelsen bör lyda:
"Skolstyrelsen avgör vem som beslutar om antagande av läromedel samt om
for-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>merna härför." Lärare sku dock självklart som
hittills ha rält att själv framslälla läromedel som behövs lill komplettering
av de läromedel som antagits.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SÖ
föreslår även all de besiämmelser i ovan nämnda paragraf vilka avser cenlrala
läromedel utgår. Della förslag tillstyrks av länsskolnämnderna i Uppsala.
Jönköpings. Blekinge. Värmlands. Västmanlands och Jämilands lån. statens
insiilul för läromeddsinformulion. Svenska kommunförhundel. Luleå. SoUefleå.
Väsierås, Oskarshamns. Norrköpings, Lidingö och Söderlälje kommuner saml av
Cenierns inigdomsförhimd, Sveriges kristna ungdomsråd och Föreningen Svenska
Läromedelsproducenter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Uppsala, siaicns kidiiirråd. Sunens
inigdomsråd, Norrköpings och Siockholms kommuner. Cenierns iingdomsförbund. Sveriges
krisina ungdomsråd och Föreningen Svenska Läromeddsproducenier betraktar
vidgningen av läromedelsbegreppel som positiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siaiens ungdomsråd päpekar atl den är en förutsättning för
utvecklingen av arbeissäiiel och samhällskonlaklerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Krisliansiads och Älvsborgs län saml
Hisloridärarnas riksjörening underslryker faran av en läromedelsslyrd
undervisning och det negativa i della.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Krisliansiads län, slutens handikappråd
och siaiens insiinn för läromedelsinformation önskar en mer ingående behandling
av läromedelsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sunens handikappråd framhäller atl förslagels konsekvenser
för elever med särskili behov av slöd och slimulans bör beakias.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålens insliiui för läromcddsinjörmatiun betonar all de
ekonomiska konsekvenserna av förslagei måsle uiredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bl. a. länsskolnämnderna i Uppsala och Kronobergs län och
statens insiilul,för läromedelsinformalion anser all ökade resurser kommer all
krävas för förändringarna på läromedelssidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 Vissa kostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 förslagslexten säger SÖ atl en utgängspunkt för
översynsarbelel varil all ökade koslnader inle ska behöva uppslå. Förslagei
avses alllså kunna genomföras i slorl sell inom ramen för befintliga resurser.
Det kan dock finnas behov av vissa omfördelningar inom denna resursram.
Slyrelsen konsiaterar alt de störsla koslnadsförändringarna är de som rör
timplanen och att en ökning av fortbildningsanslagel under alla förhällanden är
ofrånkomlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I överlämnandeskrivelsen påpekar SÖ däremoi alt det
föreliggande läroplansförslagel jämte redan fattade riksdagsbeslut om
förändringar av skolans arbelssäil m.m. både medför behov av inveslering och
leder lill ökade driftskostnader, i sådan omfattning att del mol bakgrund av
del akluella samhällsekonomiska lägel finns anledning all särskili påpeka
della förhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV anser all del Iroligen finns vissa brisler i skolans
resursanvändning och au skolans verksamhei därför bör underkaslas en
budgeireslrikiion och alt beslul om resursanvändning bör deceniraliseras sä
långl möjligl. Verkei påpekar vidare alt de samhällsekonomiska konsekvenserna
av förslaget i Slorl bör utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nybro kommun förmodaratt decentraliseringen kan leda till
vinsler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Landsiingsförbundei beionar all reformen måsle ske
inom ramen för del lotala resursuirymmei och ej får ske på bekoslnad av
kommunala insaiser på övriga områden. En omslrukturering av nuvarande resurser
är därför nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens kullurråd hoppas all de ökade koslnader som kommer
alt krävas inte leder till all resurser las från den "rena"
kullurseklorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden IBlekinge län påpekarail ell sjunkande
elevanlal under 80-talet kommer all leda till all resurser frigörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siaiskoniorei, länsskolnämnderna i Kalmar, Blekinge,
Väslmanlands, Väsiernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län. statens institut
för läro-meddsinformaiion, Svenska kommunförbundei. TCO, Luleå. Siorumans,
Sollefteå, Örebro, Helsingborgs, Malmö, Oskarshamns, Nybro, Söderlälje och
Järfälla kommuner, Utbildningsnämnden i Stockholms läns landsting, Kommunisiisk
ungdom, Kristen demokraiisk ungdom, SSU, Folkpartiets kvinnoförbund, Föreningen
lärare i samhällskunskap och Hisloridäramas riksförening konsiaterar att
förslaget kommer atl leda lill belydande koslnader för bl. a. adminisiraiion,
arbetssätt, lokaler och läromedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundei påpekar all del är de samlade
kostnaderna som är intressania för den som betalar men tror dock alt vissa
förändringar kan ske inom de ramar som finns. Förbundel anser atl läroplanen
bör betraktas som ett utvecklat måldokumenl. Vidare noierar förbundel motsättningen
mellan förlagels ambitioner och statens direktiv lill SÖ. Förbundets
uppfattning delas av Luleå och Söderlälje kommuner. TCO noterar vad som sagts
av kommunförbundets representanter angående kostnaderna för genomförandet och
även vad SÖ säger i sin skrivelse till regeringen. Enligt organisationen
erfordras betydande resurstillskott i genomförandefasen. Vidare kommer den
framtida driftkostnaden för grundskolan alt ligga pä en betydligt högre nivå än
hittills. Organisationen påpekar alt del särskilt bör varnas för att man lätt
leds till att överskatta läroplansförslagets rationaliseringsvinster i en iver
att genomföra en angelägen reform. Organisalionen säger dock atl under perioder
då nya resurstillskolt är knappa eller inga alls bör planeringen för en bättre
skola likväl fortgå. Därigenom kan väl förberedda reformplaner snabbare
genomföras med bätire liders slörte resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karlstads kommun noierar också vad som sägs i SÖ:s
skrivelse lill regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens insiilul för läromedelsinformation konstaterar alt
förslaget medför ökade koslnader för kommunerna för bl. a. anpassade
läromedel, kommunala läromedelscenlraler, ökad kopiering, malerielförbrukning
och studiebesök (det senare framför allt i glesbygdskommunerna). Staien och
SIL kommer all åsamkas ökade kostnader för information, produktionsstöd och
produktutveckling specielll med avseende på små målgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Järfälla kommun anmärker atl Lgr 69 kostade mer pengar än
som sagls och atl SÖ:s bedömning ej håller p. g. a. den eftersläpning som finns
i kommunerna när del gäller läromedel, lokaler och utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västmanlands län och Oskarshamns kommun
påpekar att SYO, PRYO och samhällskoniakt kommer all leda till ökade kostnader
för bl. a. resor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Norrbottens län pekar på alt ersättning
för extern personal kräver ökade resurser och likaså krävs en resursökning för
SSA-råden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örebro kommun framhåller att driftkostnaderna för
adminstration och lokaler blir beslående.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>251</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att de ekonomiska konsekvenserna av förslaget är
ofullständigt utredda och atl ytterligare utredning behövs anser RRV,
statskontoret, länsskolnämnderna i Uppsala och Kronobergs län,
decenlraliseringsulredningen, SACOISR, SoUefleå. Gävle, Karlsiads, Göteborgs,
Nybro och Stockholms kommuner. Kommunistisk ungdom och Historielärarnas
riksförening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SoUefteå kommun noierar alt förslaget ej kan genomföras
förrän de statliga och kommunala kosinadskonsekvenserna uirells. Försl
därefier kan kommunerna la siällning till tidpunklen för genomförandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hisloridärarnas riksjörening anser atl förslaget bör
omarbelas och anpassas till ordinära elever och lärare. Föreningen
underslryker behovei av slöd till flyttande elever. Vidare anser föreningen all
det genomgående blir kommunerna som får betala merkostnaden. Föreningen betonar
vidare alt ekonomiska möjligheter måste finnas före förverkligandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Decenlraliseringsulredningen hävdar alt del faklum all
förslagei innehåller yllersl få koslnadsberäkningar försvårar ell genomförande
av delsamma. Utredningen anser del därför ytlersl angeläget att koslnadsbilden
belyses bälire än vad SÖ gjort i förslaget. Utredningen kan inle godla all SÖ
hänvisar lill all den inle centralt kan beräkna koslnader eftersom besluten om
den organisatoriska utformningen fallas lokall. Enligi ulredningens mening är
SÖ:s altityd förlegad. SÖ måste när den utarbetar ell sä viktigt förslag - även
om den inle har del direkia koslnadsansvarel - söka bedöma vilka kostnader som
kommer att förändras för kommunen och/eller slalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är SÖ:s uppgifi som central myndighet atl samla och
förmedla erfarenheler, utveckla metoder, samordna och rent allmänt inspirera
lill en ändamålsenlig verksamhet. Utredningen ger också exempel på hur
läroplansförslaget kan komma alt medföra minskade i stället för ökade
befogenheter för kommunerna därför att kostnadsanalyser saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Skaraborgs lån saml Storumans, Gävle,
Göleborgs, Helsingborgs, Växjö, Norrköpings, Linköpings, Stockholms och
Järfälla kommuner beionar att staien måste bära sin del av kostnadsansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Skaraborgs län anser del självklart atl
de ökade koslnader som beror på förändring i timplanen hell ska täckas av
statsbidrag. Minskningen av basresurstimmarna på mellanstadiet måsle kompenseras
genom molsvarande ökning av förstärkningsresursen. Extra resurser måsle
lillföras maskinskrivning, teknik och hemspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Storumans kommun anser det vara fel atl gåvoläromedlens
slopande leder till någon kostnadsbesparing. Vidare konstaterar kommunen alt
ställiga pengar behövs for den omfattande forlbildning som krävs och alt kommunemas
ansträngda ekonomi ej kan belastas ytteriigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun instämmer i alt kommunernas ekonomi inte
får belastas mer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunistisk ungdom förordar att man ej bör la bort
gåvoläromedlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västernorrlands lån betraktar som
väsentligt aU medel för förändringen anslås inom överskådlig tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Jämtlands län önskar forisatt anslag
till fritidsverksamhet i statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län anser att
förändringens ambitionsnivå bör fä bli vad varje kommun anser sig klara av.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>252</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 Genomförandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ:s förslag ull läroplanen ska träda i kraft vid en och
samma tidpunkt för hela grundskolan och all tiden mellan beslul och
genomförande bör bli två är bifalls av länsskolnämnderna i Västmanlands och
Gävleborgs lån, statens avialsverk, TCO, Luleå, Skellefteå, Gävle, Sala,
Helsingborgs, Malmö, Nybro och Lidingö kommuner. Skellejleå konimun
understryker all det är angeläget all de val som elever och föräldrar seriöst
lagit ställning lill får bestå. Kommunen förordar därför att förändringarna
avseende altemalivkurser och val av slöjdart genomförs successivi genom
högstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nybro kommun konstaterar att vissa övergångsbestämmelser
sannolikt är nödvändiga för de årskullar som börjat på högsladiel under nu
gällande lillvalssyslem - under fömlsäitning alt en förändring av
tillvalssystemei ska genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siaiskontorel, länsskolnämnden i Krisliansiads län.
SACOISR och Linköpings komnmn förordar ett successivt ikrafllrädande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Väsierbolien. SACOISR och Skellefteå
kommun anser all två år är för korl lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Göleborgs och Bohus län och Svenska
komminiför-binidei önskar Ire år och Föreningen Svenska Läromeddsproducenier
minsl ire år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR påpekar alt en ny läroplan bör införas successivi
dä övergångsbestämmelser kommer alt bli nödvändiga. Eftersom del kommer att
krävas lid för planering och genomförande av fortbildning och
utbildnings-kompleilering, nya avtal ska slutas och ändringar i skolförordningen
genomföras anser organisalionen all ivä år för genomförandel är för kort tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Svenska Läromeddsproducenier vill belöna viklen
av alt övergångsbestämmelser utfärdas i god lid. Producenlerna kan inte förväntas
klara de speciella läromedelsbehov, t.ex. läromedel utformande för hela
siadier, som kan finnas under en sä begränsud tidsperiod som 1 -2 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Väslmanlands lån förutsätter atl vissa
övergångs-mässiga ålgärder bör övervägas för elever i åk 9 del år läroplanen
iräder i krafl. Dessutom underslryker nämnden viklen av all gymnasieskolans läroplan
anpassas lill den nu föreslagna läroplanen för grundskolan. Nämnden vill också
framhålla all den del i förslaget som avser del förändrade arbeissäiiel i
skolan bör siimuleras all omsälias. oberoende av om andra delar av förslaget
inte kan förverkligas p. g. a. brist pä ekonomiska resurser, personal och
lokaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovei av övergångsbesiämmelser pålalas också av
ulredningen om den kommunala vuxenutbildningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens avialsverk vill framhålla viklen av alt lid finns
för förhandlingar och beslul som behöver fallas både på lokal och ceniral nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vä.xjö kommun underslryker viklen av atl SÖ:s supplement
med praktiska anvisningar uikommer snarasi möjligl. I vissa avsnitt borde del
redan ha förelegai efiersom en slällningslagande lill många av de tankar läroplansförslaget
innehåller i stor ulsiräckning är beroende av en bedönming av de praktiska
möjlighetema atl genomföra föreslagna förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även TCO beionar alt SÖ snarasi bör framlägga sitl förslag
lill del 2 av läroplanen för alt del ska vara möjligl all fä en fullsiändig
bild av vilka besiämmelser, rikilinjer, rekommendationer och hjälpmedel som
kommeratt slå lill förtbgande. Organisaiioner delar vidare SÖ:s uppfaiining atl
del är väseniligi atl den berörda personalen inte oroas av att beslut och avtal
om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>;</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>253</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bl.
a. anställnings- och tjänstgöringsförhållanden inte föreligger och är väl kända
i god lid före reformens genomförande. Tiden mellan riksdagsbeslut och
ikraftträdandet måsle därför utnyttjas effektivt. Cenlrala inslanser mäste vara
beredda all omedelbarl efter beslul sälta igäng med information, forlbildning
och förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Kalmar, Svenska kommunJÖrbundel, Sollefteå, Gävle, Ludvika, Helsingborgs och
Järjälla kommuner och Hisloridärarnas riksförening anmärker alt reformen ej
kan genomföras förtån de ekonomiska konsekvenserna utretts och resurser finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Blekinge län säger all all om det visar sig all när erforderliga beslul och
avtal föreligger de ekonomisk förulsäuningarna saknas för ell omedelbarl
genomförande ell successivi ikrafllrädande bör kunna ifrågakomma. Om läroplanen
p.g.a. ytterligare utredningar och överväganden eller på grund av ekonomiska
fakiorer inle kan genomföras i sin helhet i början av 80-lalet, bör del vara
möjligl alt genomföra delar av delsamma för all undvika förseningar vid
förverkligandel av SlA-besluleis grundtankar. Vissa av förslagen är ju för
övrigi redan nu genomförda som lillägg och ändringar lill Lgr 69 konslalerar
nämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:79.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Sammanfattning av 1973 års betygsutrednings förslag
(SOU 1977:9) Betygen i skolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 vill slå fasl att bedömning av elevernas
prestationer är nödvändig dels därför att i försia hand elev, föräldrar och
lärare skall kunna få reda på hur eleven klarar sitt skolarbete och utvecklas,
dels därför alt bedömning stimulerar eleven i hans studier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 anser att enighel råder om atl bedömning av eleverna
behövs för atl ge informaiion och motivation. Däremoi har man delvis olika
meningar om hur bedömningen skall göras och hur den skall meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla ledamölerna är överens om atl en individrelaierad
bedömning av eleverna skall göras. Den skall meddelas varje lermin i form av
samlal. Till delta skall fogas en betygsältning i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delade meningar råder om formen för bedömningen i
grundskolan. 1 det följande ges en utförlig beskrivning av
utredningsmajoritetens förslag. Til! sist redogörs för de synpunkter sorn
reservanterna framför på vissa punkter där de anmäler en från majoriteten
avvikande uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Allmänna överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan se av betygen hur eleven klarat sig i olika ämnen.
De anger kunskaperna men säger ingenting om hur eleven är för övrigi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 använder av praktiska skäl orden kunskaper eller
kunskaper och färdigheier. I de orden innefattas vad som ingår i skolans
kunskapsmål, t. ex. att eleven skall lära sig all tänka självständigt och
konstruktivt i anslutning till del som han lärt sig, all han skall kunna
överblicka och kriliskl bedöma del, att han skall kunna använda kunskaperna för
all lösa problem i en vidare mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolan skall inte bara ge kunskaper. Den har också andra
viktiga mål för all eleverna skall utvecklas lill harmoniska och
ansvarskännande samhällsmedborgare. De målen är beskrivna i läroplanerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I skolans vardag försöker man välja ärbetssätl och
innehåll i undervisningen som stämmer överens med målen. Hur bidrar då
belygsällning lill all eleverna lär sig att länka kritiskt, samarbeta, hjälpa
varandra, la hänsyn lill varandra och annal som ingår i skolans mål?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många elever inriktar sig på vad som betygsälls. De anser
alt det är viktigast att få bra belyg. Sådant som de menar inle är malnyliigi
för deras forlsatta verksamhei ägnar de mindre uppmärksamhet åt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiygen ger informaiion om elevens kunskaper. De lämnar
emellerlid andra delar av elevernas preslalioner uianför. Sådan informaiion,
som också kan vara av värde t.ex. för fortsall uibildning, kommer inle fram,
därför alt den inte tas med i beiygen. 1 åtskilliga ulbildningar är del andra
kvalifikaiioner än kunskaper i skolans ämnen som är vikliga eller kanske
vikligare för att eleven skall lyckas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 menar därför all belyg ger en ensidig informaiion om
eleven med tonvikten lagd på kunskaperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 diskuierar fiågan om betygen moiiverar eleverna.
Sluisaisen av den diskussionen är all elever som får bra belyg känner sig
slimulerade. De som får låga belyg känner sig närmasi missmodiga och nedslagna.
Men antag då all man slopar belyg med hänsyn lill den som har svårt atl hävda
sig. Vilken verkan får del för de övriga?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BU
73 anser som tidigare sagts att det är nödvändigi med en bedömning i skolan.
Den skall ske och sker fortlöpande i skolarbetet. Eleverna får reda på hur de
klarat av olika arbetsuppgifter och prov. Sådana upplysningar verkar
självfallet stimulerande. Eleven behöver inte betyg för all finna det
meningsfulll att arbeta i skolan på låg- och mellanstadiel. Man har goda erfarenheter
av att betygen i stort har slopats på dessa stadier. Därför har man i ett
flertal kommuner tagit bort betygen i årskurs 3 och på sina ställen också i
årskurs 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BU
73 anser att det inte är troligt att elever på andra siadier skulle reagera
annorlunda, om belyg inte gavs ål dem. Del kan vara besväriigi i tonåren för
många och vissa kan känna vantrivsel och skoltrötthet. Betyg torde emellertid
inte vara nödvändiga för atl tonåringar skall finna skolan meningsfull. En
annan form av bedömning kan siämma bältre överens med skolans mål och vara
eleverna till hjälp i arbetet och vid val av fortsalt verksamhei. Därför
behöver man troligen inle vara rädd för all elevema på högre siadier skulle
prestera mindre i skolan, om sedvanliga belyg inle ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BU
73 menar att betyg har vissa nackdelar både för undervisningen och för eleven.
Betyg bör därför användas bara när man inte kan undvara dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
skall då en bedömning göras? Enligt BU 73 lalar siarka skäl för atl elevens
prestationer inte bedöms i jämförelse med kamraternas. I siällei bör hans
preslalioner jämföras med vad han tidigare gjort och med hans egna
fömisäiiningar. En sådan bedömning kallas individrelaierad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lärare
och elever kan diskutera ett förestående undervisningsavsnitt med varandra. De
kan planlägga, välja arbetssätt osv. gemensamt. Läraren kanske använder
diagnostiska prov för atl komma underfund med vad eleverna kan och vad som
brister. Under arbetets gång hjälper och uppmuntrar han dem. Han ser vad de
klarar av och vad de måste ha hjälp med. När avsnittet är färdigi kan de
resonera med varandra om uppläggningen av arbelet, om arbetssättet och om
resultaten man nått. I undervisningen sker således hela tiden bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
bedömningar som gäller den enskilde eleven inriklas på hur han lyckats med
sitl arbete i förhållande lill vad han kan klara av. Har han utnylljal sina
krafter för att nå de mål som satts upp? Kan han gå vidare eller behöver han
speciell hjälp? Inlresset är i alla frågor som kan ställas riktal mot elevens
prestationer i jämförelse med hans fömtsättningar. En sådan bedömning ger
Underlag för information till både skola och hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fortlöpande individrelaierad bedömning ger också motivation. Den ställer krav
inom läroplanens ram på eleven efter måttet av hans förmåga och jämför honom
inte med vad andra kan prestera. På så sätt verkar den motiverande också på de
elever som inte har så goda fömtsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BU
73 anser atl en individrelaierad bedömning fyller uppgifien att ge både en
allsidig nyanserad information och en motivation åt alla elever. Därför bör
bedömningen i skolan ske enligt individrelaierad metod. I vilken utsträckning
en individrelaierad bedömning behöver kompletteras med andra bedömningar skall
BU 73 diskutera i del följande. Siluaiionen biir i viss mån en annan i gymnasieskolan
än i grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
individrelaierad bedömning kan vanligen inte uttryckas med en enstaka symbol
som siffror eller bokstäver. Den behöver en ulföriigare beskrivning och sker
därför i regel bäsl i muntlig form. 1 ell samlal mellan lärare, elev och
föräldrar kan fylliga och väsenlliga upplysningar ges om elevens prestationer
i vid mening.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>256</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 BU 73: s förslag till bedömning i grundskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betyg ges nu inte så ofta i den obligaloriska skolan som
förr. Del är huvudsakligen på högsladiel som man uidelar belyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kraven pä eleverna har för den sakens skull inte minskals.
Undervisningen rättas eller de mål och anvisningar som finns i läroplanen. Alt
man meddelar resullalen av elevernas preslutioner på unnat säll än med belyg innebär
ulllsä ingu förändringur uv dc unspråk läroplunen släller pä eleverna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behövs då belyg över huvud laget i grundskolan?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 har diskuierai deras värde för informaiion och
molivalion och menar ull en individrelulerud bedömning är bälire. Belyg i grundskolun
är som framgår uv skolöverstyrelsens undersökning lill fögu nyllu för
arbelsgivar-na. när de skall ansiälla någon. Ibland sägs emellerlid i
belygsdiskussioner all belyg behövs som ell pålryckningsmedel. Ulan betyg
kommer eleven inle au göra nägonling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiygen är enligt en sådan uppfattning ett medel all
påverka lill arbete och arbelel kan leda lill en belöning, "morolen",
i form av bra belyg. BU 73 kan inle finna ull en sådani synsäll är förenligl
med målen för skolans verksamhet. Belyg kan inte försvaras som ett
disciplinmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En individrelulerud bedömning är inte jämförbur. Man
behöver inle heller göra någru jämförelser mellan elevernu under
grundskoleliden. 1 vissa fall kun del bli nödvändigi, när eleverna skull gå
över från grundskolan lill gymnusieskolan. Övergången kun ernellertid lösas på
unnul säll än med belyg. Hur del kan ske beskriver BU 73 i forlsällningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 finner därför uU iradiiionella jämförande belyg inle
behövs i grundskolan och föreslår all de ersälls med en individrelaierad bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läroplanen säger i ell avsniii om ulvärdering all
bedömning ofta kan "komma atl göras i nära ansluining till vad den direkia
undervisningen avhandlat och inle lill del uppsalla mälel. Man prövar vidare
vad som är läll all pröva men avslår frän all söka konirollera mera svårmälla
funktioner. Skrivningar och frågor av verbal karaklär fär sålunda ofta ell
otillbörligt ulrymme i ulvärderingen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa vanliga fel vid bedömningen av elevernas resullai
har enligt läroplanen medfört all kunskaper och färdigheier i skolans ämnen
blivii del alliigenom dominerande i undervisningen. Man har ofta borisen frän
andra klart uttalade syften med undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 unser alt olika slag uv skrivningar och prov ofta är
alllför många. Del är emellerlid nalurligl ull del blivii sä, efiersom lärarna
vill skapa en rällvisa vid belygsällning. Sådana "beiygsprov" behövs
inle i samma utsträckning, när lärurnu inte behöver jämföru elevernas
preslalioner. Del blir i stället de diagnostiska proven som blir vikliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Diagnostiska prov unvänds för att läraren skall få veta
vad eleven klarar av och var han har sina svagheter. De kan användas innan ett
nytt avsniii påbörjas. Då är de till hjälp för all lägga upp undervisningen. De
kan användas under och efter undervisningsavsnillel. Då kan provet visa om eleverna
lärt sig tillräckligt för all man skall kunna gå vidare. Syfiet med diagnostiska
prov är alltså ett annal än med sådana som ges för all vara underlag för
belygsällning. Diagnostiska prov finns i många läromedel. Skolöversiyrelsen
släller också i viss ulsiräckning sådana till lärarnas förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siandardprov behövs inte för sin ursprungliga uppgift alt
vara en hjälp vid belygsällning. BU 73 menar emellerlid att de också i
fortsättningen bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>finnas. De anger mera i detalj målel och innehållet i
ämnena. Inle minst därför har de uppskattats som ett hjälpmedel i
undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I den
dagliga undervisningen ger läraren beröm ät eleverna och påtalar brisler efter
deras förmåga all preslera. Del är nalurligl all läraren gör på samma säll när
han bedömer prov. Betyg pä prov bör därför inte sällas. Inle heller bör andra
säll användas som medför all elevernas preslalioner jämförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läraren kan behöva lala med eleven efter ell prov. Del är
oflasl lältare alt i ell samlal förklara förtjänster och brisler, reda upp
missförstånd osv. än att skriva en kommeniar lill eleven. Så görs också, i
synnerhei vid prov som inle består av frågor med kortfallade svar. Del bör ske
ofia vid en individrelaierad bedömning. Lärarna brukar också la upp samlal med
eleven, om de i den merafollöpande bedömningen märker förändringar i hans
prestationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sagls mellan lärare och elev i olika samtal under
lerminens lopp behöver samlas upp. Tillsammans med föräldrarna bör därför
lärare och elev ha ell mera ingående samlal vid lerminens slul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtal meUan skola och hem</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En muntlig informaiion om elevs skolsiluation i vid mening
bör ges i form av ell samlal mellan klassföreståndare, föräldrar och elev och
syfta lill en i möjligaste mån allsidig och nyanserad bild av eleven. Elevens
framsteg och svårigheter skall sättas i relalion lill hans akluella
förulsältningar och hans möjligheler att utnyttja dem samt till hans lidigare
prestationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl samtalet skall nå sitl syfte bör
klassföreståndaren ha en så god kännedom som möjligl om varje enskild elev.
Samtalet kring elevens preslalioner i form av kunskaper och färdigheter i
olika ämnen bör ske med utgångspunkt i konkrela underlag: resultat på prov av
olika slag, munlliga och skriftliga redovisningar, prestationer i samband med
grupparbeten, elevarbeten i olika ämnen osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under samtalels gång bör man även la upp andra
förhållanden än elevens kunskapspresiaiioner. Nedan anges några aspekter som
kan bli föremål för överläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trivsel i
skolan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förhällande
till kamrater och personal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samarbetsförmåga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Självständighet
i arbelel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Noggrannhel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetstakt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Koncentrationsförmåga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uthållighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ambition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Intressen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atl diskutera elevens personlighelsmässiga egenskaper är
en uppgifi som kräver lakl och hänsyn. Skolans uppfattning bör därför endasl
komma föräldrar och elev till del. Läraren bör vara medveten om atl dylik
information grundar sig på egna och kollegers subjektiva omdömen. Dessa kan
ibland slå i slrid med de uppfattningar och värderingar som gäller i hemmel och
kamratkretsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nedanstående rekommendationer torde kunna vara vägledande
för hur samtalet kan utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a) Samlalel bör inledas med något som upplevs som positivt
av föräldrar och elev, t.ex. elevens fritidsintressen, trivsel i skolan eller
ett lyckat provresultat. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>17 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 180</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>258</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Klassföreståndaren
bör uppmuntra både föräldrar och elev atl della aktivi i samtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Informationen
bör ges på ell klart och enkell språk med uigångspunki i ell represenialivi
konkret underlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) Särskild hänsyn bör lus lill lågpresierande elever
och elever med då<br>
ligt utvecklad självuppfallning. En alllför negaliv. krilisk genomgång kan<br>
likaväl som en alllför posiliv skada eleven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) Klassföreståndaren bör vara medveten om de risker
för missupfall-<br>
ningar och vantolkningar som ligger i samtalssilualionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>O Informalionen bör användas i konstruktivt syfte. Om man
under samtalels gäng siöler på problem bör orsakerna till dessa diskuleras och
förslag till lösningar övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>g) Samtalet bör spänna över elevens totala situation:
hem-skola-fritid. Orsakerna till framgångar eller misslyckanden i skolan kan
också finnas i elevens hem eller kamratkrets.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtalens längd kan självfallel variera. I vissa fall kan
del behövas ett längre samtal för atl ingående diskutera en elevs
skolsituation, i andra finns inle anledning all uppehålla sig vid förhållanden
som man bedömer vara problemfria. Man lorde därför lokall bäsl finna former för
en avpass-ning av samlalels längd. Vad som sagts under samtalet och ev.
blanketter som använts som slöd vid samtalet bör inle i någon form införas i
dokumenl för arkivering på skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reklor ansvarar för att samtal kommer till stånd i varje
årskurs varje termin. Klassföreståndaren inbjuder elev och föräldrar till
samtalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intyg efter avslutad grundskola</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid skolgångens avslutning bör eleverna erhålla ett intyg
om genomgången grundskola, vilkel således utgör ell bevis på fullgjord
skolplikt. Detla inlyg skall ge upplysning om den årskurs eleven genomgått, om
tiden för avgången och om ämnen, kurs i ämne och tillvalsämne. Av intyget skall
framgå, om eleven i något eller några ämnen på grund av längre frånvaro eller
annal skäl inle deltagit i undervisningen. Det skall inte innehålla några
värderingar av elevens prestationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den kommunala och statliga vuxenutbildningen bör intyget
utformas med hänsyn till vad studierna omfattat. Inlyg tilldelas elev som på
ett tillfredsställande sätl tillgodogjort sig undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 föreslår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl sedvanliga belyg i gmndskolan ersälls med en
individrelaierad bedömning i form av samlal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att en samlad information om elevens skolsituation
meddelas elev och föräldrar i slutet av varje lermin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt skolan åläggs all inbjuda till samlal varje termin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att eleven vid skolgångens avslutning erhåller intyg om
fullgjord skolplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 BU 73: s förslag vad gäller övergången till
gymnasieskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gymnasieskolan består av ett tjugotal olika linjer och ett
slort antal specialkurser. Den kan ta emot i stort sett alla sökande. De
flesta sökande kan tas in på de utbildningar de söker till i första hand. Vissa
linjer och kurser har ett överskott av sökande. Därför kan inte alla som vill
tas in på dessa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>259</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
därför måsle man göra ell urval bland de sökande, då det inte alltid går all
öka anialet utbildningsplatser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Valet av utbildning bygger
till stor del på upplysningar som ungdomarna får i hemmel och i skolan, framför
allt genom syo-verksamhelen, men också på erfarenheler som de skaffar sig
efter grundskolans slut. En del ungdomar är redan under skoltiden på del klara
med vilken utbildning de skall välja och somliga också med vad de framdeles
skall ägna sig åt. Många är emellenid villrådiga om vilken utbildning de skall
söka lill. Av dessa behöver vissa även en lid i arbelslivel för all bli klara
över vilken utbildning de skall välja. Valet av fortsatt verksamhet efter
grundskolan är för den enskilde oftast en lämligen långvarig process.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BU 73 menar därför alt
inlagningen bör ordnas så atl man tar hänsyn både till den sökandes
prestationer i grundskolan och till sådant som ligger efter grundskolans slul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BU
73 har beskrivil hur man i dag gör inlagningen lill gymnasieskolan. De sökande
delas in i grupper efter den skolunderbyggnad de har. Antalet platser fördelas
i proportion lill antalet sökande i varje grupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BU
73 föreslår ett system ulan indelning i grupper. En sökande fär poäng för olika
saker, som urvalel grundas på. Sådana urvalsgrunder är l. ex. arbetslivserfarenhet
och förutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
urvalsgrund ger poäng. Den sökandes sammanlagda poäng är hans merilpoäng. De
sökande ordnas och tas in efter meritpoäng.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BU 73 har diskuterat och
beskrivit olika urvalsgmnder. Bu 73 föreslår all följande används.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Intresse
för sökt utbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
sökande får poäng för de tre ulbildningar som den sökande främst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>önskar
komma in på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sökande får poäng för förnyat val vid närmast följande ansökningstillfälle
till en utbildning som han tidigare avvisats från. En sökande blir inte antagen
exempelvis lill musiklinjen. Om den sökande närmast följande gång söker till
musiklinjen på nytl, får han poäng för delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelslivserfarenhel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BU
73 föreslår all man skall få poäng för arbelslivserfarenhel med arbele på minsl
halvtid näslan på samma sätt som nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En sökande måste ha minst 6
månaders arbetslivserfarenhet för alt den skall få räknas. Till vissa kurser
krävs en bestämd arbetslivserfarenhet för att man skall vara behörig. Sådan
arbetslivserfarenhet ger inte poäng:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kortaste arbetsperiod som räknas
är I månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den sökande får poäng för högsl
36 månaders arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>d) Bara del arbete ger
poäng som den sökande haft efter del han slutat<br>
gmndskolan dvs. i regel det år då den sökande fyller 16 år. Feriearbeie<br>
t. ex. mellan årskurserna 8 och 9 ger alltså inte poäng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som söker från gymnasieskolan ull högskolan kan få poäng inte bara för
arbetslivserfarenhet utan också för föreningsarbeie. Har han t.ex. varit med i
styrelsen för en förening i minst 2 år får han poäng för detta. BU 73 menar att
man skall kunna ta hänsyn till föreningserfarenhet också föt en sökande till
gymnasieskolan. Den skall emellertid inte ge någon poäng. Men om två sökande
har samma sammanlagda poäng, skall den gå före som har föreningserfarenhet från
högstadietiden eller senare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den sökande får poäng för avslulad förutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulbildningen
måsle omfatta minsl 1 månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den sökande får
poäng för högst 36 månaders utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbildningen
skall vara påbörjad efter gmndskolans slul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sökande kan ha både arbelslivserfarenhel och
fömtbildning. Sammanlagl får poäng räknas för en lid av högst 36 mänader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Könstillhörighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sökande får poäng om han söker till en utbildning, där
del kön han tillhör är i minoritet. Med minoriiei menas atl det i utbildningen
antogs i hela landet vid senasle intagningen mindre än 30% av del kön som den
sökande lillhör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En flicka söker exempelvis lill ivåårig verkstadsleknisk
linje. Om det vid senasle intagningen togs in mindre än 30% flickor på den
linjen i hela landet, får hon poäng för sitl val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolans omdöme</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell omdöme från skolans sida skall syfta till en
helhetsbedömning av den sökandes förutsättningar att genomföra den utbildning
som han sökt. Skolan skall därvid la hänsyn lill hans ämnesprestalioner och
till andra kvaliflkationer som bedöms väsentliga för hans möjligheler all
klara av den sökla utbildningen. På samma säll som övriga urvalsgrunder bör ett
sådani omdöme om hans förutsättningar atl klara av den sökta utbildningen
uiiryckas i poäng. Med omdöme avses således en graderad beteckning som visar
hur skolan bedöml den sökandes förutsättningar att genomföra den utbildning
som han sökl. Omdömel hänför sig alltså direkl lill den sökta utbildningen.
Del kan komma i fråga bara för direklsökande. Omdömel bör ges i en Iregradig
skala på följande säll:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 poäng = eleven har myckel goda förutsättningar all
genomföra sökt utbildning 2 poäng = eleven har goda förulsäliningar att
genomföra sökt utbildning 1 poäng = eleven har mindre goda förutsättningar atl
genomföra sökt utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande skolans omdöme vill BU 73 bl. a. peka på
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I och med att omdömel är inriktat på den önskade
ulbildningen, får det en annan karaklär än sedvanlig betygsättning. En
belygsällning grundas hell pä kunskaps- och färdigheismässiga jämförelser
mellan eleverna. Det är inte fallel, när ett omdöme besläms. Då jämförs elevens
förulsäliningar, hans kunskapspresiaiioner och övriga kvalifikationer med de
krav den utbildning släller som han är intresserad av. Omdömel kan därför inle
leda till en konkurrens i likhel med belyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omdömet bör beslämmas gemensami av elevens lärare i
årskurs 9 och övrig personal, som haft koniaki med eleven. Det kan ske i en
konferens, där ev. representant för elevkår och föräldraförening kan närvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omdömel besläms efter det att den sökande lämnat in sin
ansökan. Meddelande om vilkel omdöme eleven fåll lämnas lill intagningsnämnd
och elev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad är det dä skolans personal skall ta fasta på när de
bestämmer omdömel?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lärarna känner lill elevens kunskaper i olika ämnen. I
vissa ämnen visar sig också andra sidor, t. ex. elevens praktiska händighet och
tekniska färdighet. 1 mera fria aktiviteter kan andra sidor hos eleven komma
fram än i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>klassmmmet. Inte bara lärama kan observera elevens
inlressen och fallenhet utöver del renl kunskapsmässiga. Syo-funkiionärer,
skolpsykolog, kurator och skolsköterska kan ha erfarenheler om eleven som inle
lärarna känner till men som kan vara viktiga atl la hänsyn lill. Tillsammans
har skolans personal en god och allsidig kännedom om eleven. Den kännedomen
skall ligga lill grund när man bedömer elevens möjligheler au klara den
utbildning han söker lill. Några exempel kan belysa della.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En elev
söker i försia hand treårig humanistisk linje. Denna utbildning är av allmän
karaktär och teoretiskt krävande med stort inslag av språk. Ungefär en
Iredjedel av studieliden ägnas åt språkstudier. Matematik läses bara under
försia årskursen och eleven kan välja mellan allernaliva kurser.
Naturvetenskapliga ämnen är samlade i ämnel naturkunskap som läses under
första och andra årskursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När skolan skall la ställning lill elevens förutsättningar
att klara av utbildningen på humanistisk linje, måsle den ta särskild hänsyn
lill elevens preslalioner i språk. Anser elevens språklärare atl elevens
språkkunskaper och språkfärdigheier är utmärkta finns det anledning att ge
beskedet atl eleven har myckel goda fömisäiiningar all genomföra ulbildningen.
Ett sådant omdöme kan vara motiverat även om lärarna i naturvetenskapliga ämnen
menar atl elevens prestationer i deras ämnen varil mindre framslå-ende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har eleven en mera jämn preslalionsprofil kan ell annat
omdöme övervägas. Är eleven i slort genomsnittlig, ligger kanske ell
genomsnilisomdö-me ( = goda förulsältningar) närmare till hands. Däremoi är
högsia omdöme moliverai om eleven överiag har gjort myckel goda preslalioner.
Skulle en elev med svaga språkliga grundkunskaper i strid med skolans inrådan i
syo-arbeiel hålla fasl vid ell val till humanislisk linje, bör skolan ange att
hans förutsäliningar är mindre goda. Sådana fall lorde dock endast undanlagsvis
inträffa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallel kommer åsikierna i synnerhei hos språklärarna
all väga lungt, när omdömel vid val lill humanislisk linje skall beslämmas.
Deras uppfaiining om elevens grundläggande kunskaper i språk blir vägledande.
Men i vissa fall kan den samlade uppfallningen om elevens benägenhei all ta
vara på sina förulsäliningar spela en roll. En klarl visad ambilion och ell
ådagalagt intresse all nå goda resullai från elevens sida kan vara skäl lill
att man i tvekan mellan olika omdömen ger eleven det högre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det ovan diskuterade exemplet gäller valel en utbildning
som är av allmän och teoretisk karaktär. Del är därför naluriigl att stor
hänsyn måste tas till elevens förkunskaper och fallenhel för leoreiiska siudier
när omdömel besläms. Gäller elevens val en annan uibildning, kan andra utgångspunkter
vara akluella för besiämningen av omdömel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tvåårig fordonsleknisk linje är ämnet fordonsleknik
karaklärsämnel och hell dominerande under båda årskurserna. Majoriielen av
leklionerna i delta ägnas ål arbetsteknik och övriga ål fackieori. Linjen ger
en grundulbildning för yrken inom motorbranschen och viki läggs i
undervisningen bl. a. vid all eleverna lär sig hur fordon och maskiner är
konslruerade, hur de fungerar och verkar, hur service och reparalioner görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I stort skiljer sig fordonsteknisk linje inte från
åtskilliga andra linjer i leoreiiski avseende. Den präglas närmast av all
eleven bör ha läggning ål och iniresse för leknik. Han bör dessulom ha ett
prakliskl handlag för all kunna klara de arbetsuppgifter som han kommer alt
ulföra i utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 några ämnen i grundskolan kan eleven ha visal prov på
sådana kvalifikationer som kan vara av belydelse i en fordonsleknisk
uibildning. I labo-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>262</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>raliva ämnen kan sådana kvalifikationer visa sig.
Intresset för teknik kan också ha kommii fram i syo-verksamhelen. Likaså torde
ämnel teknik, i de fall eleven har detta ämne som tillval, kunna erbjuda lillfällen
att observera elevens handlag och tekniska fallenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stor vikt bör därför tillmätas sådana observationer, som
avser elevens tekniska fallenhet, praktiska händighel och skicklighet alt finna
lösningar på prakliska problem. De bör väga lyngre än goda allmänteoreliska kunskaper
som inte är parade med en praktisk färdighet. Omdömel från skolan bör därför
lill stor del gmndas på erfarenheler från de lärare och den personal som haft
möjligheter atl göra observationer som kan anses betydelsefulla för alt bedöma
elevens fömtsättningar att klara en fordonsleknisk utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet spelar också andra fakiorer en roll. när
omdömet skall bestämmas. För att lyckas väl i ulbildningen kan
personlighetsfaktorer som exempelvis noggrannhet, uthållighet, en allmän
villighet att ta itu med arbetsuppgifter och en skapande fantasi vara av värde
- faktorer som naturligt nog också är betydelsefulla föratt med framgång klara
av andra utbildningar. Fordonsteknisk linje är i samma grad som andra
utbildningar i gymnasieskolan inle särpräglad i del avseendet all vissa
allmänna personlighetsdrag skulle kunna anses särskilt betydelsefulla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förhåller sig närmast så att en allmänt visad vilja
all göra sill bäsia kan vara en god förutsättning för atl lyckas väl i en
utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En omdöme från skolan med del innehåll och den användning
som angetts i del föregående skiljer sig på väsenlliga punkter frän graderad
belygsällning. Omdömel är en myckel bredare skattning av elevens förutsättningar
än betyg, som bara avser kunskaper. Poängvärdet kan för den enskilde eleven
växla beroende på vilken utbildning i gymnasieskolan det avser. Därtbr
rangordnar omdömet inle eleverna såsom betyg gör. Omdömel används bara vid
ansökan lill gymnasieskolan och då endasl för de direklsökande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla dessa skäl talar för all omdömet inte får de
ogynnsamma effekier på skolsilualionen som inte kan undvikas med sedvanliga
betyg oavsell efter vilken metod de sätts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Urvalsgrimderna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Poäng ges för varje urvalsgrund. Summan poäng utgör den
sökandes merilpoäng lill önskad utbildning. Då BU 73 anser del vara en fördel
all undvika att indela de sökande i olika grupper, föreslås atl de
icke-direklsökande lilldelas grundpoängen 2.0 atl addera lill poäng i
urvalsgrunderna. Med hjälp av meritpoängen rangordnas och intas de sökande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Urvalsgrund</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Poäng</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omdöme</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1-3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>valalternativ</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0,2 för dc ire först angivna ut-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bildningarna<br>
ansökningsgång</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0.1 för andra ansökningslillfällel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0,1 för Iredje ansökningslillfällel<br>
arbelslivserfarenhel</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0-0,72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förulbildning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0-0,72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>könslillhörighel</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0,5 för minorilelskönel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbele under 1 månad ger 0,02 poäng. Avslutad utbildning
under 1 manad ger likaså 0,02 poäng.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>263</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetslivserfarenhet eller avslulad utbildning ger alltså
för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>r 0,24 po</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ng</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>r 0,48 po</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ng</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>r 0,72 po</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ng</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sökande kan antas till gymnasieskolan direkt efter
avslulad gmndskola eller efter en tid i yrkeslivet eller i fortsatt
utbildning. Intagningen gmndas för den försia kategorin - de direktsökande - på
poäng för omdöme, valalternativ och könstillhörighet. För den andra kategorin
- de icke-direklsökande - används samtliga urvalsgmnder ulom omdöme vid intagningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsekvensker av poängsättningen av olika urvalsgmnder
framgår av följande jämförelse, bortsett från del poänglillägg som hänsyn till
kön kan medföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Poängsumman för direktsökande kan variera från 1 (lägsta
omdöme) till 3,2 (högsta omdöme, första-, andra- eller tredjehandsval).
Genomsnittligt omdöme för ett första- till tredjehandsval ger 2,2 poäng.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Poängsumman
för en icke-direktsökande kan variera från 2,0 (gmndpo-äng) till 3,12
(grundpoäng 2,0, första- till tredjehandsval 0,2, tredje ansökan till samma
utbildning 0,2, 3 års arbetslivserfarenhet eller fömtbildning 0,72).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgär av jämförelsen kan en icke-direktsökande uppnå
högsl 3,12 poäng. Han kan således inle slå ul en elev med högsta omdöme,
bortsett från den inverkan poäng för könstillhörighet kan innebära. Samtidigt
som det slagits vakt om de direktsökandes möjligheler atl las in, har grundpoängen
jämte poäng i de för de icke-direktsökande specifika urvalsgrunderna gell
dessa elever goda chanser lill inlagning i konkurrens med direktsökande med
genomsnittligt omdöme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inlagningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betänkandet beskrivs hur intagningen f n. fungerar. Det
framgår bl. a. all del är en nackdel atl de sökande inle får besked om
intagningen förrän efter den 10 juli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 föreslog därför 1974 skolöverstyrelsen alt man
skulle pröva atl ge preliminära besked redan under vårterminen. Det har man
gjort på försök i en femtiotal kommuner under några år. Erfarenhelerna har
varit goda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BU 73
anser att inlagningen av direktsökande till gymnasieskolan i framliden skall
ske medan eleverna går kvar i årskurs 9. Då har de chans au på olika säll få
hjälp med sina studie- och yrkesvalsfrågor för atl bli klara över vad de skall
fortsälla med efter gmndskolans slut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökningstiden bör flyttas till december vid
höstterminens slut. Intagningen bör under vårterminen ske forllöpande. De
sökande bör efter hand få besked om alt de tagils in. Sådana besked skall kunna
betraktas som slutgilliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inlagningen kommeratt ställa j vissa avseenden andra krav.
BU 73 föreslår därför att inlagningsnämnden skall beslå av en skolledare från
gymnasieskolan, en skolledare från gmndskolan, en represenlanl för skolans
syo-verksamhel och Ire lekmannarepresenlanter, bland vilka ordföranden utses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilken roll kommer syo-verksamhelen atl ha?</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syo-verksamheten avses följa de riktlinjer som gäller för
nuvarande organisation. En försiärkning föreslås lill form och omfattning.
Älgärdernu avser huvudsakligen högsladiel. Bl.a. föreslås ulökning av
sludiebesöken och den prakliska arbetslivsorienleringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är vidare vikligl alt följa eleverna efter
grundskolans slul. Del gäller inte baru dem som inle lugils in eller som inle
sökl lill gymnasieskolan. De bör lolsas in på någon form av uibildning eller i
något arbete. Också vissa av dem som tagils in behöver ett slöd i början av
gymnasieskolesludierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanjättning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 föreslär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl samma bestämmelser som f n. skall gälla för behörighel
atl las in i gymnasieskolan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all inlagning sker med hjälp av urvalsgrunderna omdöme
frän skolan, valaliernativ, ansökningsgång, arbetslivserfarenhet, förulbildning
och könstillhörighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl ansökningsliden till gymnasieskolan utgår vid
höstterminens slut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl inlagningsnämndens sammansäuning och arbetsrutiner
ändras på så sätl som ovan beskriviis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att syo-verksamheten utformas enligt ovan beskrivna
riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 BU 73:s förslag till bedömning i gymnasieskolan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 anser alt belyg inle är lill fördel för
arbelsklimalel i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergången från gymnasieskolan lill fortsau utbildning
grundas enligt riksdagens beslul 1975 huvudsakligen på belyg. För överskådlig
lid framöver får man räkna med atl del kommer alt vara så. Del är därför
nödvändigt alt ha en jämförbar, graderad betygsältning i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Metod att sätta betyg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 anser all belyg bör sällas efter en kursrelaierad
metod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 menar all del i prakiiken är lilen skillnad mellan
olika metoder. Med kursrelalerade betyg kan del emellerlid inle bli sådana
missförstånd, när det gäller betygens fördelning i klassen, som ibland
förekommii i fråga om relativa betyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antal steg i belygsskalan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 föreslår en iregradig skala av följande skäl:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är vanligen
ulan betydelse om man kan skilja mellan elever som har de lägre betygen. Varken
vid urval lill uibildning eller vid anslällning spelar skillnader i den delen
av belygsskalan någon större roll. Man behöver således inle gradera skillnader
under miilbelyget i olika steg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På vissa utbildningar
i gymnasieskolan har elevema praktik. Av olika skäl är det svårt att gradera
elevernas preslalioner i många steg i praktikämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
kursrelaterad belygsällning har en brisiande jämförbarhet. Den blir mindre
bristfällig, om man använder ett fålal skalsteg. Man måste emellertid ha så
många betygssteg atl man kan särskilja sökande till högskolan på ett
tillfredsställande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 föreslår därför att betygsskalan i gymnasieskolan
skall vara tregradig. Betygen skall vara 1, 2 och 3. Högsia betyg är 3.
Betyget 2 avser en genomsnittlig preslaiion i ämnel. Betyget 1 anger godkänd
prestation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De principer som föreslås för bedömning och betygsättning
i gymnasieskolan bör också tillämpas i de enstaka skolformer på det gymnasiala
stadiet som drivs med kommunala eller statliga bidrag och som organisatoriskt
är jämförbara med gymnasieskolan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 anser alt centrala prov bör behållas. Någon ulökning
är dock inte angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En riktpunkt för normering av centrala prov bör vara all
ca hälfien av eleverna tilldelas miilbeiyg och all övriga fördelas i ungefär
lika delar på lägre och högre belyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 är medveten om svårigheterna vid belygsällning i
främsi praktik-utbildning, särskilt vårdulbildningar. Molsvarande problem finns
i högskoleutbildningar. BU 73 finner det därför inte lämp/igt att separal lösa
frågan för gymnasieskolans ulbildningar utan menar all en samfälld lösning för
ulbildningar med likartade belygsältningsproblem bör eflersirävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållsbegränsade betyg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiygel 1 är lägsia godkända belyg. Elev som inle gjort
lillfredssiällande preslalioner bör liksom nu erhålla </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>X </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>i ämnet. Innehållsbegränsal belyg bör kunna ges i
ämnen som avser yrkeskunnande i inskränki mening. Del bör kunna anges i vilka
delar av ämnel eleven har en godtagbar yrkesfärdighel. På belygsblankelten bör
ges informaiion om innehållet i de studier beiygel gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betygstillfällen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lärarna har efter bara en termins undervisning, t. ex.
efter första terminen i årskurs 1, i allmänhet inte lillräckligi underlag för
atl sätta graderade betyg. Det skulle därför vara en fördel alt inle ge belyg
så ofta. Prov och skrivningar behövde då inte heller förekomma i samma
utsträckning som nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Terminsbelygen används f n. för an fördela eleverna pä
olika grenar om elevplatserna är begränsade. Att man i några utbildningar vid
ett visst tillfälle behöver belyg av den här anledningen, bör inle föranleda
alt man då ger betyg i andra. Belyg bör ges då de anses ha en väsenilig
uppgifi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 anser del angeläget atl skolöverstyrelsens förslag
om lokal rätl att inskränka antalet betygstillfällen prövas. En sådan lokal
inskränkning av övriga belygsiillfällen bör enligt BU 73:s uppfaiining ha
karaktären av försöksverksamhet. Skolöverstyrelsen bör samla in och
vidarebefordra vunna erfarenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 föreslår därför atl betyg ges varje termin i
gymnasieskolan utom på höslen i årskurs 1, bortsetl från sädan utbildning där
man önskar använda betyg som hjälp vid grenval. Lokala skolmyndigheter bör ha
rätl att på försök ytterligare inskränka antalet belygsiillfällen med hänsyn
till lokala förhållanden. Avgångsbetyg skall dock alltid ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samlal i gymnasieskolan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den fortlöpande bedömning och de åierkommande samtal om
elevens prestationer som äger mm i gymnasieskolan bör följas upp med samtal vid
slutet av varje termin mellan klassföreslåndare och elev. Föräldrar kan delta
om eleven är omyndig. De lerminer då betyg ges bör lärarna i olika ämnen i god
lid före lerminens slul delge eleven preliminära belyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållet i samtalen bör i stort sell stämma överens med
vad som sagts beträffande grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överklagning av betyg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett en gång satt belyg kan inte ändras. Det har sagls att
en elev skulle ha räll att överklaga ett betyg liksom man på andra områden har
möjlighet all överklaga vad en myndighei har beslutat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om räll atl överklaga belyg bör ses i relalion lill
BU 73:s förslag i betygsfrågan. Belygens viki kommer enligi dessa all tonas
ned. De nya reglerna för urval bland sökande till högskolan medför att betygen
inle får samma avgörande belydelse för den enskildes forlsalia verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73:s förslag om munllig delgivning uv belyg i god tid
före beiygsätt-ningslillfällel ger möjlighel lill diskussion mellun lärure och
elev före den definilivu belygsällningen. Eleven kan få redu på moliven till
beiygel och lägga fram sina synpunkier. En sådan diskussion kan undanröja
riskerna för all uppenbarl orikliga belyg sälls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 anser all med de föreslagna förändringama vid
belygsällningen i gymnasieskolan m.m., blir behovei av en besvärsräll
väseniligi mindre. Till della kommer de stora prakliska svårigheterna med ell
besvärsinslilui.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 föreslår därför all nuvarande praxis inle ändras.
Ell betygsbeslul skall ha vunnit laga krafl och vara definiiivi i den meningen
alt del inle kan överklagas, när beiygel införts i belygskalalog och denna
jusierais. Endasl i sådana fall då belyg på grund av skrivfel eller annal
liknande misslag blivit orikligi, skull rällelse liksom f n. ske och i
förekommande fall nylt ler-minsbetyg eller avgångsbelyg ulfärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Satnmanfattning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU föreslär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all belygsällning i gymnasieskolan bör ske enligi en
kursrelaierad princip och avse elevens kunskaper och färdigheter i de av
läroplanens ämnen, i vilka betyg f n. ges</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all beiygen skall vara 1, 2 och 3 som högsia belyg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl i ämnen som avser yrkeskunnande skall
innehållsbegränsade belyg kunna beslämmas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att belyg skall ges varje lermin ulom på höslen i årskurs
1, bortsetl från sådan utbildning där man önskar använda betyg som hjälp vid
grenval</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl lokal skolmyndighet skall ha rätt all på försök
inskränka antalet be-lygslillfällen med hänsyn lill lokala förhållanden men all
avgångsbelyg dock alllid skall ges</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt munllig information om elevs skolsituation skall äga
rum i slutet av varje termin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att lärarna i olika ämnen i god lid före lerminens slut
skall delge eleven preliminära betyg vid de terminer dä betyg ges</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all betyg inte skall kunna överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 BU 73:s förslag till tidpunkt för genomförandet av
förslaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 anser att det behövs en jämförelsevis lång tid för
diskussion av BU 73:s förslag. En bred remissomgång med möjlighel bl. a. för
berörda organisationer all föra ut diskussionen på fällel medför att
riksdagsbeslul troligen inte kan fattas förtån i slulel av 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förberedelsetid krävs före övergången lill ett nytl
bedömningssy-stem. Arbetet med målbeskrivningar bör inriktas mot en måttlig
ambitionsnivå. Även om detta inte är i sin helhet avslutat, bör ell
genomförande i årskurserna 4 och 7 i gmndskolan och i årskurs 1 i gymnasieskolan
kunna ske läsåret 1979/80. Intagning till gymnasieskolan enligt nytt förfarande
tillämpas för försia gången för de sökande som börjar gymnasieskolan hösten
1982.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>267</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.6 BU 73:s bedömning av kostnaderna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 har beräknat vad information, utbildning och
ulökning av syo-verksamhelen kommer atl kosla. Sådana koslnader som kan bli
följder av förhandlingar har BU 73 inte upplagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Information och utbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Information och utbildning av skolpersonal bör kunna ske
pä sludiedagar. Samverkan bör kunna ske med SIA-ulbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därutöver krävs särskilda insatser för
iniagningsnämndernas ledamöier och kanslier, skolledare och syo-funkiionärer.
BU 73 föreslär för dessa regionsvis anordnade kurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samarbele bl. a. med elev- och hem och skola-föreningar
bör information ges lill elever, föräldrar och övriga intresserade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanlagda koslnader beräknas uppgå lill 4 milj. kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syo-verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73 anser atl med hänsyn till de insaiser som föreslås
på låg- och mellansladiet också elever i årskurserna 1 -5 får uigöra underlag
för beräkning av statsbidrag. 1 jämförelsetalet bör ingå del lal som erhålls
om 0,2 multipliceras med antalet elever i årskurserna 1-5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter B U 73:s överväganden behöver en förstärkning ske
framför allt i de större kommunerna, som har jämförelsetalet 3001 och däröver.
Delningstalet 750 bör tillämpas för dessa kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagens
beslut 1976 om skolans inre arbele innebar bl. a. särskilä insatser inom syo.
Förslag till åtgärder inom syo-områdel har också lämnals bl. a. av en
arbelsgrupp inom utbildningsdepartementet och av sysselsäliningsutredningen. 1
många avseenden utgör dessa ålgärder och förslag till åtgärder förulsältningar
för ett förändral inlagningsförfarande. Då del är svårl atl specificera de
kostnader som föranleds av förslag från BU 73, har beräkningen av kostnaderna
grundats på en bedömning av det samlade behovet av en förstärkt
syo-organisation, som alla de angivna förslagen medför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt innebär förstärkningen i jämförelse med 1975/76 en
ökning med ca 185 grundbelopp, dvs. ca 14 milj. kronor enligt gmndbeloppets
storlek 1975/76.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Reservanternas mening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Claes Elmstedt och Linnea Hörién</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledningsvis anför reservanterna all beiygen i skolan
från informationssynpunkt är en värdefull lillgång. Räll utformade ger de både
föräldrar och elever en uppfattning om hur det gär i skolan. De ulgör också
tillsammans med andra fakiorer en nödvändig grund för alt bedöma lämpligheten
för fortsatta siudier. Ett skriftligt betyg som grundas på noggranna överväganden
från lärarens sida innebär vidare störte rättssäkerhet för den enskilde eleven
än t. ex. enbart ett muntligt omdöme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emellertid finns det också nackdelar med belyg.
Nackdelarna är särskilt påtagliga med det nuvarande relativa belygssyslemel som
dessulom visal sig svårt att genomföra i enlighel med de urspmngliga
intentionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förändring av betygssystemet och en minskning av
belygens roll framstår som nödvändig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>268</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservanterna inslämmer därefier på en rad vikliga punkter
med majoriteten, bl. a. i fråga om atl en individrelaierad bedömning i form av
samtal mellan föräldrar, lärare och elev är önskvärd genom hela skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolans i samtalsform framförda bedömning skall
kompleiieras med formaliserade belyg frän och med grundskolans högsladium och
inte försl i gymnasieskolan. Belyg bör ges vid följande lillfällen: årskurs 7
vårterminen, årskurs 8 vårterminen, årskurs 9 höstterminen och vårterminen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiygen skall vara kursrelalerade och ges i en iregradig
skala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgörande för reservanternas slällningslagande är alt del
bl. a. av rällssäkerhetsskäl inte är möjligt all ersäiia betygen med någon
annan form av omdömen som urvalsgrund för fortsaU utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då beiygen ulgör ett måtl på elevens kunskaper och
färdigheter, men lämnar utanför andra kvaliteter hos eleven som kan vara av
betydelse för dennes fortsatta verksamhet, menar reservanterna alt en del av
dessa kvaliteter bör kunna nås genom omdömen som avser elevens förutsättningar
all klara sludierna pä vald linje.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Per-Olof Strindberg</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservanlen anför all del relaiiva belygssyslemel bör
ersältas med ett syslem som blir så rällvisande som möjligl och som ulvisar den
enskilde elevens prestation i förhållande till klarl definierade mål. Vidare
menar reservanlen att det i en belygslös skola ligger nära lill hands atl
informationen blir suddig och alt kunskapskraven skjuts i bakgmnden. Risk
finns för alt subjektiva värderingar ges spelrum, ell förhållande som bäddar
för orättvisor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservanlen säger vidare atl belygssyslemel skall ha en
sådan utformning all eleven konkurrerar med sig själv och han förordar därför
en kursrelaierad meiod för belygsällning. Eleven bör få upplysningar om sina
preslalioner så ofta som det är rimligt. Någon inskränkning i antalet belygsiillfällen
i jämförelse med nulägel bör därför inte ske. Inte heller bör en minskning av
antalet steg i belygsskalan göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtalen mellan skola och hem bör ses som ett komplement
till beiygen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiräffande beräkning av poäng för intagning lill
gymnasieskolan ansluter sig reservanlen till utredningens majoritet med
undantag för faktorn 'könstillhörighet'.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:53.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Remissyttranden över 1973 års betygsutrednings förslag
(SOU 1977:9) Betygen i skolan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Grundskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belygsulredningen föreslår, all sedvanliga betyg i
grundskolan ersätts med en individrelaierad bedömning i form av samlal, att en
samlad information om elevens skolsiluation meddelas elev och föräldrar i
slutet av varje lermin. alt skolan åläggs att inbjuda lill samlal varje lermin,
atl eleven vid skolgångens avslutning erhåller intyg om fullgjord skolplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledningsvis kan noleras all opinionen bland
remissinsianserna är spliiirad vad gäller belygens avskaffande och införandel
av individrelaierad bedömning. En majorilel tillstyrker dock utredningens
förslag. - Rörande länsskolnämndernas ställningslagande i denna fråga kan
konstateras all tretton nämnder anser atl belyg även i fortsällningen bör
förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Traditionella betyg — individrelaterad bedömning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av synpunkier på ovanstående del av ärendei må följande
anföras: Oxelösunds kommun anseratt grundskolan ska vara hell betygsfri. Betygen
lorde ha myckel lilel informalionsvärde beträffande de elever som söker sig
direkl ul på arbelsmarknaden. Övergången lill gymnasieskolan kan klaras ulan
atl betyg används. En belygsfri grundskola ger lärare och elever siörre
möjlighel all lägga upp undervisningen själva. Koncenlralionen pä mätbara
kunskaper och färdigheter minskar och eleverna får en positivare inslällning
till skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ anser all belyg inle kan försvaras i en för alla
gemensam och obligalorisk skola som syftar lill den enskildes
självförverkligande som individ och samhällsmedborgare. SÖ framhåller dock atl
elever och föräldrar har ett självklart och legitimt behov av information om
hur sludierna fortlöper. SÖ påpekar all en individrelaterad bedömning ofta
innehåller inslag av relativ bedömning, men all den kan göras allsidigare än
den bedömning som har belygsällning som huvudsakligl syfie. En allsidig
individrelaierad bedömning kan verksaml bidra till all arbelel forllöpande
påverkas så all del molsvarar elevernas behov och förutsäliningar. Den
individrelalerade bedömningen kan, enligt överstyrelsen, inle undvaras även om
formaliserade belyg ges. SÖ delar vidare ulredningens uppfattning atl man bör
ha preciserade underlag för samtalen om elevens utveckling och ull föräldrar
och elever bör medverka vid ulformningen av deltu underiag. SÖ framhåller alt
bedömningen inle bör begränsas till i förväg beslämda samialsiillfällen eller
ensidigt knylas till prov eller skrivningar, utan ges kontinuerligt under</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skolarbelel.
För högsladiels del hoppas översiyrelsen all behovei av betyg som
sludiemoliverande faktor kommer all minska som en följd av den nya läroplanen
och läramibildningsutredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundei
påpekar atl varken arbelel i skolan eller övergången från grundskola till
arbetsliv gagnas av alt betyg sätts. Problem uppstår försl i samband med
urvalel vid övergången till gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Norrköpings
kommun förordar atl grundskolans låg- och mellanstadier skall var belygsfria
och att starka skäl talar för ett betygsfritt högstadium. Grundskolan är en
obligalorisk skola för alla elever och i en sådan bör samma principer för
bedömning gälla på samtliga stadier. Kommunen kan inte finna alt argumenlet för
betyg i årskurs 9 som urvalsinstrumeni har någon relevans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LUT
74 anser atl utvecklingen av grundskolan och de uppgifter som alltmer kommit
att falla på lärama är svära atl förena med betygsättning av elevema. Både den
relativa och den kursrelalerade belygsällningen utgör hinder för de
utvecklingstendenser som bl.a. lärarutbildningsutredningen förordar. Den
ulvärdering som måste ske bör därför avse skolans egna åtgärder och själva
utbildningsprocessen, inte hur elevemas siudiepreslaiioner skall inplaceras i
en bestämd värdeskala. LUT 74.framhåller vidare att personlighelsulveckling
inle kan betygsättas. En liknande uppfattning redovisar Jönköpings kommun som
anser att grundskolans målsäiining ej kan förverkligas förrän betygen avskaffas
och ersatts med en individrelaterad bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Botkyrka
kommim framhåller all de krav på skolplikt för eleven som ställs i skollagen
inte förutsätier någon betygsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällets
krav på fullgjord skolplikt kan styrkas på annat sätt. Del nuvarande
betygssystemet redovisar inte något om elevens sociala utveckling, utan
stimulerar enbart individerna till ett presiationsiänkande som enbarl gynnar
vissa elever. Med del nuvarande belygssyslemel finns risk för att skolans
verksamhet koncenireras lill de områden som kan mätus/betyg-säiias på bekostnad
av elevernas utveckling lill harmoniska människor och dugliga och
ansvarskännande samhällsmedlemmar. Denna prioritering överensstämmer inle med
de mål för skolans verksamhet som regering och riksdag besläml. Efiersom
skolans verksamhei skall anpassas lill den enskilde eleven och lill lokala
förutsättningar är det angeläget atl finna andra former för ulvärdering än den
nuvarande betygsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Örebro
kommun beionar viklen av all arbelel i skolan sker för individens skull. En
bedömning som fortlöpande görs av lärare och elev tillsammans och som har lill
syfte all informera hur eleven lyckas och trivs i skolarbelel förutsätter all
målen för arbelel är accepterade av eleven. Bedömningen blir annars något som
sker ulifrån någon annans värderingar och kan då inte med säkerhet ge eleven
den stimulans och känsla av ansvar för den egna prestationen som är önskvärd.
Kommunen underslryker vidare all eleven bör tränas att granska sina egna
preslalioner ulifrån en för ho-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>271</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nom själv meningsfull mättstock utan att känna att
jämförelsen med andra är huvudsaken. DeUa skulle kunna utgöra en
stimulansfaktor för eleven. Vad gäller föräldrama kan inte deras krav på
information behandlas lösryckt från frågan om den allmänna roll föräldrama bör
ha i skolarbetet i framtiden. Som det nu är synes de flesta föräldrar nöjda med
information, t.ex. via betyg, om deras bam är "bätire" eller
"sämre" än de övriga i klassen. Detta informationsbehov är
förståeligt under nuvarande förhållanden, men hör enligt kommunen inte
framtiden till. Föräldrama bör i stället få en mer total bild av elevens
situation i skolan. Della fömtsälter aktivare samverkan mellan hem och skola än
vad som i dag förekommer. En sådan utveckling skulle göra föräldramas intresse
fören bedömning via belyg ointressant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens ungdområd vitl understryka att den
individrelalerade bedömningen i form av samtal innehåller många
osäkerhetsfaktorer vilka kan leda till att svårigheter uppstår. Rådet är
tveksamt till om samtalen kommeratt fungera enligt de riktlinjer som ges för
samtalens utformning. Rådet betraktar det dock som värdefullt att ett
informationsutbyte kommer till stånd mellan skola och föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun framhåller att diskussionen kring
kursrelalerade belyg för grundskolans del behöver utvidgas. Kommunen pekar på
svårigheterna med atl bestämma kraven för kursrelalerade betyg i dagens
situation då gmndskolans läroplan innehåller stadievisa mål och huvudmoment.
Del nya läroplansförslagel innehåller dessutom gemensamma mål och huvudmomenl
för hela grundskolan vilket gör svårighetema med ett kursrelale-rat
betygssystem ännu större. Dessutom skulle en kursrelaterad bedömning kunna
leda till en stark cenlralstyming av skolarbetet och härigenom begränsa den
lokala friheten. Dessa synpunkter framhåller även Trelleborgs kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samiidigi som Karlskrona kommun tillstyrker utredningens
förslag, underslryker kommunen, att bedömning av elever är en central uppgift
för skolan oberoende av betygssystem, eftersom bedömning är en förutsättning
för att inlärning skall kunna ske. Bedömning är och förblir en väsentlig del i
den dagliga undervisningsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiets ungdomsförbund avvisar såväl utredningens
majoritets-förslag som reservationerna. Förbundet anser alt omdömen visserligen
är ett steg i rätt riktning. Men eftersom dessa omdömen skall fungera som en
prognos för framtiden, ges här även utrymme för fullständigl godtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cenierns ungdomsförbund anser att alla betyg skall
avskaffas och avvisar även förslaget om omdöme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En från utredningen avvikande uppfattning redovisas av
nedanstående inslanser som alltså önskar att betyg blir kvar i en eller annan
form:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförbundet Hem och Skola, Moderata samUngspartiets
kvinnoförbund. Moderata ungdomsförbundet, Malmöhus läns landsting, Stockholms,
Solna, Uppsala, Linköpings, Ljungby, Växjö, Gotlands, Kristian-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>272</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>siads, Halmslads. Vänersborgs, Skövde och Umeå kommuner,
SACOISR, SAF, Husmodersförbundei Hem och Samhälle, Cenierns kvinnojörbund och
Folkpartiets kvinnoförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande synpunkier må därvid anföras:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata samlingspartiets kvinnoförbund vill ha
kursrelalerade belyg i grundskolan. Skriftliga belyg i varje ämne är enligi
förbundets mening det enda slag av bedömning som ger elever och föräldrar en
godlagbar rättssäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaia ungdomsförbundel anser atl utredningens
majoritelsförslag på många punkler är dåligi och saknar verklighetsförankring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför bör förslaget inle ligga lill grund för en
förändring av grundskolans betygssystem. Förbundel föreslår kurs- eller
mälrelaterade betyg för grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksjörbundei Hem och Skola år emot att betygan avskaffas
men underslryker att den individrelalerade bedömningen och syo-verksamheten
måsle utvecklas och ges förslärkta resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå kommun föreslår kursrelalerade belyg för högstadiets
del. Kommunen anser atl bedömningen i grundskolan inte kan ses isolerad från
de svårigheler som man möter vid övergången till gymnasieskolan. Samhället kan
f n. ej anpassa utbildningskapaciteten i gymnasieskolan så atl den tillgodoser
samtliga sökandes förstagångsval.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala och Krisliansiads kommuner förordar en kombinalion
av kursrelalerade betyg och individrelaterad bedömning. Uppsala kommun för
både mellan- och högstadiet, medan Krislianstads kommun föreslår denna
kombinalion fr.o. m. årskurs 6. Kristianstads kommun påpekar, att det av
rättssäkerhetsskäl inte är möjligt att hell ersätta betygen med någon annan
form av bedömning som urvalsinstrumeni för fortsatt utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmöhus läns landstingskommun, Solna, Stockholms,
Linköpings, Växjö, Gotlands. Halmstads, Vänersborgs, Skövde och Härnösands kommuner,
SACOISR, SAF. Husmodersförbundei Hem och Samhälle samt Cenierns kvinnoförbund önskar
även en kombinalion av kursrelalerade betyg och individrelaterad bedömning på
högstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Folkpartiets kvinnoförbund anser atl beiygen behövs
på högstadiet de närmasle åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skövde kommun delar även uppfattningen att betyg innebär
vida störte rätlssäkerhet för den enskilde eleven än vad enbart muntligt omdöme
gör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vänersborgs kommun framhåUer vikten av alt betyg utdelas
på högstadiet som insirumeni för elevemas val av ämnen och utbildningsvägar.
Men eftersom det inte föreligger någon konkurtenssilualion vid övergången från
låg- till mellanstadiet, saknas anledning att här utdela skriftliga betyg.
Kommunen påpekar faran av ell ensidigt muntligt system med uppenbar risk för
missuppfattningar. Även Malmöhus läns landstingskommun poänglerar de problem
som uppstår vid övergången tUl gymnasieskolan men framhåller dock alt en
betygsfri skola innebär vissa fördelar. En individre-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lalerad bedömning i form av samtal kan ge en mer nyanserad
bild av skolans uppfattning om elevens prestationer och förutsäliningar än den
traditionella belygsällningen. Samialen måste dock genomföras i god tid före
varje betygstillfälle för att ge möjligheler atl sätta in slödålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF understryker att bedömningens belydelse för alt
molivera eleven lill fortsatt arbele inle får underskaiias. Grunden för den
individrelalerade bedömningen bör enligt föreningen ulgöras av elevernus
preslalioner, som de kommii lill uitryck i åierkommande diagnostiska prov,
siandardprov, etc. Föreningen diskuterar vidare begreppei "godkänd"
och anser all del bör ålerinföras och avse de kunskaper som behövs för an kunna
lillgodogöra sig undervisningen i näsla årskurs. Härigenom får alla elever en
möjlighel alt dokumenlera sina framsteg. Ingen blir predestinerad lill en ickegodkänd
nivå, ulan del blir naluriigl för elevema all samarbeia och hjälpa varandra
till godkäni resultat. 1 lågstadiet bör godkäni ges för hela kursen, pä
mellanstadiet förvissa basfärdigheter och på högsladiel för vurje ämne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Solna. Siockholms. Vä.xjö. Krisliansiads. Vänersborgs och
Umeå kommuner. SACOISR. Cenierns kvinnoförbund sumi Folkpariieis kvinnoförbund
förordar en iregradig beiygsskala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR acceplerar en minskning av antalet steg i
betygsskalan till tre men påpekar, atl denna minskning leder till svårigheter
vid urvalel lill vidare siudier och minskar elevernas möjligheler alt genom
egna ansträngningar påverka sina möjligheter all bli aniagna till den
utbildning de eftersträvar. Med en femgradig kursrelaterad skala ökar dock
svårighelerna atl fastställa nivågränserna och relatera dem lill kunskaper och
färdigheter inom kursmoment. Organisalionen föreslår därför att kunskapskraven
för en basnivå, motsvarande beiygel 1, fastställs och anger godkänd preslation.
Betygen 2 och 3 anger överbetyg, medan </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>X </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>innebär alt underiag för betygssättning saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala, Halmslads och Skövde kommuner samt Moderaia
samlingspariieis kvinnojörbund föreslår fem skalsleg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av SÖ:s sammanställning av länsskolnämndernas remissvar
framgär nändernas slällningslagande enligt följande. De nämnder som föreslår
be-lygsfrihet i grundskolan anser all beiygen kan vara ell hinder för all uppnå
skolans övergripande mål likaväl som ett hinder alt utveckla skolan i den
riklning som SIA-reformen förutsätter. Ett borttagande av betygen skulle leda
till siörre möjligheler atl planera undervisningen efter elevens behov och
iniresse, leda lill bälire arbelsklimat, större elevaktivitet, allsidigare
bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera av nämnderna som föreslår att beiygen skall vara
kvar anser atl arbetsmiljön skulle påverkas i positiv riktning om beiygen
slopades. Beiygen föreslås ändå vara kvar med hänsyn tili urvalel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ:s sammanslällning ger också vid handen, all av
länsskolnämnderna föreslår lolv nämnder kursrelalerade belyg, medan en nämnd
förordar relativa. Vad gäller skalsiegen föreslår elva nämnder tre skalsleg,
två nämnder fem skalsleg. 18 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 180</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>274</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Samtalstilif</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>llen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belygsulredningen föreslår all informalionssamial hålls en
gång per lermin. SÖ, Landsiingsförbundei, Örebro läns landstingskommun, Solna,
Finspångs, Norrköpings, Jönköpings, Karlskrona, Malmö, IreUeborgs, Halmslads.
Vänersborgs, Hallsbergs, Väsierås, Gävle, Härnösands och Luleå konnnuner,
Riksförbundei Hem och Skola, Husmodersförbundei Hem och Samhälle saml Sveriges
socialdemokraiiska ungdomsförbund inslämmer i förslaget. Följande synpunkter
må därvid anföras:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmöhus låns laiidsiingskomnnm och Uppsala komnum
föreslår alt samtalen äger rum före varje belygsiillfälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå kommun vill ha samtal i slulel av varje lermin på
låg- och mellansladierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elevjörbundei förordar tätare och mindre formella samlal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerns kvinnoförbund önskar forllöpande samlal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Linköpings kommim betonar att samtalen är specielll
vikliga när belyg ej ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Betygstillfällen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atl betyg skall ges vårterminen i årskurs 7 och 8 saml
både hösUerminen och vårterminen i årskurs 9 föreslår5o//?a, Stockholms,
Gotlands. Vänersborgs, Härnösands och Umeå kommuner saml SACOISR och Cenierns
kvinnoförund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata samlingspartiets kvinnoförbund anser all belyg
skall ges första gången terminen före den termin då eleven skall välja
studieväg i grundskolan. Betygens viktigaste funklion är ju all ge elever och
föräldrar informaiion och det är då väseniligi atl informalionen ges i god lid
före studieval. Belyg bör sedan ges alla lerminer ulom den försia på
högsladiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom de ovan nämnda instansema föreslår Uppsala,
Linköpings, Växjö, Krislianstads och Halmslads kommuner atl betyg ges båda
terminerna i årskurs 9.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom föreslår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala kommun alt betyg ges höstterminen i årskurs 6,
vårterminen i årskurs 7 samt hösl- och vårterminen i årskurs 8,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ljungby kommun atl belyg ges vårterminen i årskurs 6, 7, 8
och 9,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kristianstads kommun alt belyg ges vårterminen i årskurs
6, 7 och 8,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Halmslads kommun atl betyg ges båda terminerna i årskurs
8,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Linköpings och Växjö kommuner att betyg ges vårterminen i
årskurs 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skövde kommun förordar att betyg ges som nu men all
betyget på vårterminen i årskurs 6 ändras tili höstterminen och atl betyget på
höstterminen i årskurs 8 slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata ungdomsförbundet föreslår alt belyg ges
vårterminen i årskurs 3 och 6 samt hela högstadiet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>275</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Husmodersförbundei Hem och Samhälle önskar betyg varje
årskurs på högsladiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ redovisar länsskolnämndernas förslag vad gäller
belygsiillfällen enligi följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åk</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>VI </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 ht 8 ht 8 vt 9
ht 9 vt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>antal nämnder 3</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Om samtalen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belygsulredningen föreslår alt skolan skall ansvara för
all samialen kommer till stånd. Karlskrona. Malmö. Trelleborgs. Vänersborgs.
Örebro. Väsierås, Gävle och Vilhelmina kommuner, TCO, Cenierns kvinnojörbund
saml Sveriges socialdemokraiiska kvinnoförbund belraklar förslagei som
posilivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande synpunkier kan noteras dels av vissa härovan
nämnda inslanser, dels av vissa andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cenierns kvinnoförbund anser alt lill samtalet vid slutet
av höstterminen i årskurs 6 skall kallas all personal som eleven haft kontakt
med i skolan, t.ex. skolsköterska, kurator, yrkesvalslärare m.fl. Under
höstterminen i årskurs 6 skall yrkesvalsläraren lämna information till elever
och föräldrar om yrkesliv och ämnesval saml bereda enskild rådgivning till de
föräldrar och elever som önskar della för att kunna undvika att studietröUa
elever väljer mer pressande tillvalsämnen än de orkar med.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförbundei
Hem och Skola anser alt del är nödvändigt att i skolförordningen skriva in alt
skolan är skyldig atl varje termin kalla föräldrar och elever till samtal om
elevens studiesituation. En sådan i förordning reglerad skyldighet för skolan
skulle också utgöra den bästa grunden för överläggningar om vad förändringen
kan komma att kosta samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Karlskrona
kommun framhälleratt elevens deltagande i samtalen är väsentligt. Formalisering
av samtalen bör undvikas, och kommunen finner beteckningen
"kvartssamtal" otillfredsställande. Skolan måste noggrant
uppmärksamma behovet av växlande samtalslängd och förläggning av samtalen till
en tid som ej uteslänger någon av föräldrarna från alt deltaga. Kommunen
förmodar att förslaget kommer atl medföra en markerad fort bildningsinsats,
och del förutsätter uppföljning från skolledningens sida, så att lokal
anpassning och utveckling kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOISR
påpekar att organisationen tidigare framhållit, att särskild vikt borde fäsias
vid muntlig information. Denna måste på ett naturiigt sätt införas i skolans
utvärderingsverksamhet och samtalen äga rum fortlöpande under hela skoltiden.
Genom samtalen kan både föräldrar och lärare få större kunskap och förståelse
för elevens totala situation. Detta kan bidra till elevens utveckling både
emotionellt och socialt. Organisationen före-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>276</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slår atl skolans elevvårdspersonal deliar i samtalen, när
lärare, föräldrar eller elev så önskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms läns landstingskommun och Landsiingsförbundet
framhåller vikten av förbättrade kontakter mellan hem och skola och anser, att
samtalen därvid kan komma att spela en vikiig roll. De är vidare väsenlliga för
att eleven skall utveckla sina intressen och förutsättningar och få den
utbildning som passar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anser atl del är vikligl att samtalen utformas så alt
alla parters synpunkter verkligen tas till vara. vilket är en fömtsättning för
alt man skall få den allsidiga belysning av elevens utveckling som samtalen
syftar lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gollands kommun finner, atl innehåll och former för
skolans fortlöpande utvärdering och kontakt med elever och föräldrar
ytterligare bearbetas och standardiseras i form av rekommendalioner och
anvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vä.xjö kommun anser att för högstadiets del
klassföreståndaren inle sällan måsle grunda väsenlliga inslag i sin
informaiion pä uppfallningar, som han inle själv kan slå för. Ell sådani
informalionssamial kan kanske ibland bli både konsilal och missvisande. Risken
finns all samlalel i varje fall under ell antal år kommer au få formen av
muntlig belygsällning i mycket opreciserad terminologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilhelmina kommun betonar de svårigheter som uppslår vid
genomförandel av samtalen i en kommun, där avstånden mellan hem och skola är
stora. Kommunen misstänker all besöksfrekvensen inle kommer att bli hög. Det är
emellerlid vikligl alt de kommer lill siånd och inle ersälls av skriftliga
meddelanden eller telefonkontakt mellan lärare och föräldrar. Som kommunen ser
det, är det väsentligt alt eleven och i förekommande fall elevvärdspersonal
deliar. 1 vissa fall kan det vara nödvändigi, atl läraren reser till
föräldrarna och för samtalen hos dem. Detla kommer alt medföra ökade koslnader
och stor tidsåtgång. Den tidsåtgång som krävs för klassföreståndarna, måste
leda till mindre tid för andra uppgifier, om förslaget skall kunna genomföras.
Ytterligare anledning lill atl förlägga samtalen lill annan plals än skolan är
all skolmiljön verkar hämmande på många, vilket Iroligen är orsaken lill alt en
del föräldrar i dag inte infinner sig i skolan. En fördel med bedömningen i
form av samtal är alt den blir "ostrukiu-rerad". Under samtalels gång
kan man under denna förulsäiining uppnå sådani som upplevs som väseniligi av
alla parier. Kommunen vill i della sammanhang påpeka faran för all mun i
effeklivitelens numn så hårl slruk-lurerur sumlul och omdömen all man på säll
bukvägen inför ell nyu belygssyslem. För all skolan skall få den bäsia
förslåelsen för elevens siiuaiion anser kommunen, all samtal bör äga rum redan
i början av läsårel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF föreslår all de nuvarande "kvartssamtalen"
uivecklas. så all de blir ell för alla parter meningsfulll lillfälle all ulbyta
informaiion om den enskilde elevens skolarbele och förutsättningar. Ett sätt
att göra delta pä. anser föreningen, vore atl t.ex. läraren, föräldrarna och
eleven träffades I.ex. två gånger per lermin. Före mötet har alla paiier gjort
en skriftlig be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>277</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uömning av elevens kunskaper, intresse, arbelsvillighel m.
m. i vissa ämnen. Dessa skriftliga bedömningar utgör diskussionsunderlag. En
stor fördel med detta syslem är, all eleven kan öva sig i all själv bedöma
sina egna preslalioner. Dennu grund för ökad självinsiki kan var mycket
värdefull vid såväl kommande studie- och yrkesval som vid förvärvsarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elevjörbundei
önskar att de föreslagna samtalen inte skall ses som en bedömning utan som en
diskussion mellan lärare och elever. Denna diskussion skall gälla säväl den
enskilde eleven som en kollekliv utvärdering av den undervisning som bedrivits.
Sländigi åierkommande klassamial. där elever och lärare planerar och uivärderar
undervisningen bör därför vara den viktigaste formen av samlal. Förbundet lar
avstånd från ulredningens förslag om "samlad informaiion om elevens skolsituation",
eftersom den lält kan ulformas lill en slandardiserad belygsällning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 Behov av utbildning och fortbildning för lärarna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovei av utbildning och fortbildning för all lärama
skall kunna göra den allsidiga bedöming som informationssamtalen är avsedda atl
ge och för atl kunna förmedla denna bedömning på ett tillfredsställande säll
framhålls av socialstyrelsen, statens ungdomsråd. Karlskrona. Hallsbergs.
Villid-mina och Luleå kommimer saml av Riksförbundet Hem och Skola.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande synpunkter må här anföras:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hallsbergs kommun poänglerur. alt ett avskaffande av
betygen kräver grundlig information om det nya systemet. Om föräldrama under
terminen besöker skolan, där de fär en bild av sina barns framsteg och
eventuella svårigheter, bör systemet ge ell bra underlag för all samialen per
termin mellan föräldrar och lärare skall bli mer informativa än betygen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liilcå kommim framhåller all samiliga lärare bör erhålla
lillräcklig uibildning om den individrelalerade bedömningen och därvid ges
lillfälle all samlala med varandra och med elever och målsmän om innebörden i
och avsiklen med den individrelalerade bedömningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilhelmina kommiiii understryker alt förslagets
genomförande kräver utbildning av lärarna. Inle minsl behövs träning i all
använda ett språk som fungerar som kommunikalion och inte som en spärr mellan
olika grupper. Kommunen noterar all ulredningen anlyder denna svårighei och
konslalerar samtidigt, atl insaiser här måste göras framför allt inom
lärarutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Rik.sförbundel Hem och Skolas mening beror den
individrelalerade bedömningens uivecklingsmöjligheier fiämst pä lärarnas
inslällning och förmåga. Föreningen föruisäiier därför, alt det i lärarnas
utbildning och fortbildning tas hänsyn lill de ökade krav som kommer alt
ställas på lärarna i sammanhanget. Utredningen har. anser förbundet,
underskallul de svårigheler som föreligger på högsladiel. när del gäller all
vidareulveckla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>278</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den individrelalerade bedömningen. Del är föreningens
uppfaUning. all denna vidareulveckling inle kan ske utan resurstillskott.
Framförallt måste klassföreståndarna ges ulökad lid för sina uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.6 Intyg om fullgjord skolplikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belygsulredningen föreslär att eleven vid avslutat
skolgång erhåller inlyg om fullgjord skolplikt. Förslaget tillstyrks av SÖ,
AMS. Landsiingsförbundei, Siockholms läns landstingskommun, Finspångs,
Jönköpings, Kalmar, Karlskrona, Malmö. Trelleborgs. Västerås. Gävle och Umeå
kommuner samt Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund. Följande synpunkter
må därvid anföras:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms låns landstingskommun föreslår alt det
utbildningsbevis eleven får efter anslulad grundskola skall innehålla en
beskrivning av den utbildning som studeranden genomgått samt dess innehåll och
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsiingsförbundet anser att för de elever som går direkt
ul i arbetslivet bör del vara tillräckligt med ell inlyg om genomgången
grundskola. Förbundet framhåller atl de krav som arbetslivet ställer i regel
har ell svagt samband med studieinnhållel i grundskolan. Betyg blir då mindre
inlressanta som underlag vid rekrytering. Förbundet påpekar vidare att många
av de elever, som inle fortsätter på någon utbildning, är skoltröita. Det är
den kalegorin som ålerfinns i den växande gruppen ungdomsarbetslösa. Samhällel
har ell ansvar för atl dessa ungdomar kan få fotfäste på arbetsmarknaden. Även
i del perspekiivet är del mindre lämpligi all beiygen från grundskolan vägs in
i bedömningen. A A:/5 framhåller också all ell inlyg om fullgjord skolplikl är
lill fyllesi som behörigheisvisande insirumeni. Del bör även - komplellerat med
övrig informaiion som normall ingår i en förmedlings- eller
anslällningsprocedur - kunna användas för arbelssökande. Styrelsen noterar all
erfarenhelen visar atl betygens roll är störst vid den första anställningen,
medan arbetslivserfarenheten och därvid förvärvude yrkeskunskuper utgör en
viktigare faktor vid senare tillfällen. 1 ärendet avvikande uppfaiining kan
noleras av:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vänersborgs kommun saml SACOISR och SAF som avslyrker
förslaget. Vänersborgs kommun anser all avgångsbetyg skall ges efter avslulad
skolgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR föreslår alt del belyg som ges på vårterminen i
årskurs 9 skall vara slulbelyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF anser att alla elever vid utgången av årskurs 9 bör få
ell avgångsbelyg från grundskolan. Av betyget bör framgå, i vilka ämnen eleven
fått godkänt. I de ämnen som inte var godkända i årskurs 9 skall man i slället
ange den närmast lägre årskurs ämnena var godkända. Av betyget skall också
elevens närvaro framgå. Som komplement till beiygen föreslår föreningen en
beskrivning av elevens "kunskapsprofil". Därigenom kan elevens
inlresseinriktning och förulsäliningar för olika ulbildningar ytteriigare
preciseras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.7
Diagnostiska prov — Standardprov</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betygsutredningen
konstaterar att diagnostiska prov, förhör etc. fömtsätts användas även i
fortsättningen. Tonvikten kommer dock all läggas på prov av evaluerande och
diagnostisk art i den fortlöpande bedömningen och inte som nu inriktade på
jämförelser mellan elevemas prestationer och dokumentation av dessa.
Utredningen anser vidare alt även om standardprov inte längre behövs för sin
urspungliga betygsnormerande uppgifi, bör sådana prov erbjudas lärama. Dessa
bör ha möjlighet att använda sådana prov som en hjälp för atl t. ex. mera i
detalj tolka ämnenas mål öch utröna, hur klassens totala prestation förhåller
sig till övriga klassers.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
synpunkier må därvid anföras:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Linköpings
kommun tillstyrker användandet av standardprov i gmndskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SAF
anser att genom återkommande diagnostiska prov, standardprov och bedömningar av
muntlig framställning under hela högstadiet och främst i årskursema 8 och 9 kan
såväl elever, lärare som föräldrar få en uppfattning om elevens baskunskaper i
resp. ämne. Proven lillsammans med intensifierad syo-verksamhet under hösten i
årskurs 9 skall ge eleverna möjlighet atl göra ett realistiskt val av linje
till gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ljungby
kommun föreslår atl belygsätlningen samordnas med standard-prov som
kompletteras och förnyas kontinueriigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
anser all prov och redovisningar behövs och även i fortsältningen kommer atl
vara återkommande inslag i arbetel. Del är då viktigt alt framhålla atl proven
bara är ett inslag i den individrelalerade bedömningen. Den information dessa
prov kan ge måste vägas mot den arbetsinsats de kräver och den styrning av
undervisningen de ibland ger.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt Vilhelmina kommuns
uppfattning bör klarare sägas ifrån, atl dessa (skriftliga) provtyper har ell
ytlersl begränsat värde i den bedömning som skolan skall utföra. Risken finns i
annal fall atl antalet provtillfällen -framför allt på grundskolans högstadium
- ej minskar. Liksom man i dag anser det oundgängligen nödvändigi med många
prov för atl utröna elevens kunskapsstatus i årskursen, kan man i
fortsättningen anse det nödvändigt med ofta återkommande provtillfällen för
all fastslå elevens individrelalerade utveckling. Kommunen anser vidare atl
frivilligheten för läraren alt delta i standardproven bör betonas. Denna
senare uppfaUning har också Umeå kommun, som även föreslår atl läraren frivilligl
i samråd med elever och föräldrar kan utnyttja slandradprov utgivna av en
ceniral provbank.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elevförbundel
tar avstånd från ulredningens uppfattning om standardprov. Förbundet anser alt
dessa prov har en starkt ceniralslyrande effekt på undervisningen. De friare
arbelsformer som en belygsfri grundskola skulle medföra får inle saboteras av
den omständigheten alt antalet siandardprov bibehålls eller ökas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>280</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.8 Elever med speciellt behov av stöd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ påpekar att när det gäller invandrarelever bör särskild
omsorg läggas på att skapa en förtroendefull kontakt för att minska risken för
motsättningar och anpassningssvårigheter. Hemspråksläraren bör vid behov översätta
inbjudan lill samlal och själv delta i samtalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Botkyrka kommun konstaterar att för kommunens del skapar
den nuvarande belygsätlningen problem speciellt för den stora andelen
invandrarelever i gmndskolan. På gmnd av språksvårigheter och ovana vid den
svenska skolsituationen kan inle alla elever erhålla belyg. I andra fall, när
belyg ges, är risken stor för atl dessa blir för låga på gmnd av de språkliga
hindren. Dessa förhållanden talar för att nuvarande betygssystem bör ersättas
med en annan form av utvärdering av skolarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örebro kommun anför atl arbetarklassens barn liksom
invandrarbarn och bam som har en intellektuell utmstning som inte passar den
mållslock betygen utgör, kommer till korta i en skola präglad av krav på
prestationer utifrån medelklassens språk och värderingar. Det finns särskUd
anledning att påpeka det svåra underläge som invandrarbarn hamnar i när de
skall få sina prestationer uppmätta i en poängskala, när de kanske inte förrän
mol slutet av sin skolgång hjälpligt klarar det svenska språkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen vill betona angelägenhelen av atl det
studiestöd som ges i skolan för alt kompensera funktionshinder och hjälpa
handikappade elever, utgår i erforderlig omfattning. Reducering av
kursinnehåll och andra inskränkningar i undervisningen får inle bli en följd av
atl lillräckligi slöd tiU handikappade elever uteblivit eller atl pedagogiska
hjälpmedel saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vänersborgs kommun föreslår att beiygen ej skall justeras
uppåt för elever med exempelvis läs- och skrivsvårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmöhus läns landsiingskommun betonar vikten av alt
samlal hålls i god tid före varje belygsiillfälle för alt stödåtgärder skall
kunna sättas in och fä effeki.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.9 Lokala beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå kommun föreslår att den lokala ämneskonferensen
beslutar om kraven för mitlbetyget 2 efter cenlrala riktlinjer och
rekommendalioner. Kommunen föreslår vidare att den lokala skolmyndigheten efter
framställan från elever, föräldrar och lärare ges rätt all besluta om fler
eller färre belygsiillfällen, dock ej om belygstillfället vid hösllerminen i
årskurs 9.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:39.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>281</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Övergången från grundskola till gymnasieskola</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Bestämmelser för behörighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BU 73:s förslag alt samma bestämmelser som för närvarande
skall gälla för behörighel all las in i gymnasieskolan lillsiyrks näslan
enhälligi av de inslanser som vidrörl frågan. Till dessa hör Finspångs.
Jönköpings, Karlskrona, Malmö, Halmslads. Vänersborgs och Gävle kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF föreslår en aliernativ modell för behörighet: Allmän
behörighet kräver godkänt i alla ämnen i grundskolan. Särskilda omständigheter
atl motverka utslagningen från grundskolan kan ge anledning lill ensiaka
undanlag från denna regel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som komplemenl lill den allmänna behörighelen föreslår
föreningen en särskild behörighel enligt följande: varje gymnasielinje eller
specialkurs skall ha en kunskapsprofil över de minimikunskaper som krävs för
all påbörja studier på den akluella linjen. Profilen grundas på ell anial moduler
i vart och ett av gmndskolans ämnen. Innehållet i dessa moduler skall
fastställas centralt. 1 basen lill varje kunskapsprofil ligger del allmänna be-hörighelskravel
pä godkänd nivå för samiliga ämnen. Kunskapsmodulerna är i princip slapelbara,
dvs. den som har alla moduler i eit ämne skall ha klaral hela kursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Urvalsgrunderna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.1 Omdöme</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Majoriieten av inslanserna avvisar omdöme som urvalsgrund.
Bland dessa ålerfinns siaiens ungdomsråd. Malmöhus läns landsiingskommun,
Hallsbergs, Örebro, Gävle, Umeå och Luleå kommuner, SACOISR, Riksförbundei Hem
och Skola, Elevförbundel, SECO. S\'eiiska kviniuirs vänsterförbund.
Folkpariieis kvinnoförbund, Cenierparliels iingdomsförbund. Moderaia
ungdomsförbundel, SSU och Sveriges förenade sludenikurer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsförslaget ställer enligt SACOISR en rad frågor
som inte kan sägas få ell lillfredssiällande svar. Kommer i.ex. omdömen från
olika högstadier i en gymnasieregion att vara jämförbara? Vilka värderingar
kommer att ligga till grund för omdömet i varje enskilt fall? Hur påverkar
lärarens subjektiva värderingar omdömel? Hur vägs elevens kunskaper och
personliga egenskaper samman? Osäkerhelen i dessa avseenden gör all det finns
risk för alt elevens rätlssäkerhet sätts ur spel. Denna senare farhåga delas
även av Sveriges förenade siitdenikårer som befarar att resuhatet blir ell mer
eller mindre löst lyckande, där lärarnas antipatier kan spela en myckel siörre
roll än vid traditionell belygsällning. Elevförbundel menar atl omdömel i de
flesla fall måsle bli myckel slumparlal, eftersom riktlinjerna för hur omdömel
skall sältas är myckel lösa. En annan fara med omdömel är enligt förbundel alt
de kan bli ett hol mol elevernas in-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tegritet, eftersom man i prakiiken kommer all betygsätta
elevens hela personlighel. Om lärarna ivingas lill en ingående
persongranskning och bedömning för del framlida omdömet kan det antas att
relationema mellan lärare och elever ytteriigare försämras. Förbundel
uppfattar det som en uppenbar risk att lärare kommer atl göru ingående
registrering av eleverna för alt kunna sätta omdömel i sista årskursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sunens ungdomsråd beionar svårighelen i alt ge ell
heltäckande och rättvisande omdöme om en elev. SACOISR menar att det inle är
rimligt all kräva av grundskolans lärare all dessa skall ha den deialjerade
kännedom om ulbildningssyslemei ovanför grundskolan som erfordras för alt omdömen
skall kunna sältas pä ell invändningsfrill sätt. Svenska kvinnors vänsierförbund
pekar på det stora antal elever de flesta högsladielärarna har atl bedöma.
Dålig personkännedom kan komma att medföra, atl många kan ivingas atl göra en
bedömning av eleverna som innebär en belygsäitning i traditionell mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luleå kommun framhåller all skolans omdöme blir en ny form
av betygsältning. Liknande synpunkier framförs av Örebro, Gävle och Luleå kommuner.
SECO. Sveriges jörenade siudenikårer m.fl. Riksförbundei Hem och Skola ser
omdömet som ett lotalbelyg för alla ämnen i grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att subjektiviteten i omdömel bäddar för orättvisor
påtalas av Umeå kommun. SECO. Svenska kvinnors vänsierförbund m.fl. Risk finns,
menar Moderaia samlingspariieis ungdomsförbund, alt del inte blir de faktiska
kunskaperna och färdigheterna som värdesätts, utan i stället uppgifier som att
eleven är nervös, flitig, artig eller orolig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS. Siockholms. Vä.xj/i och Ronneby kommuner. Sveriges
socialdemokraiiska kvinnoförbund m. fl. släller sig tveksamma inför förslaget.
LO belvivlar lärarnas förutsättningar atl uvge ell sädanl omdöme. Oxelösunds
kommun framhåller alt omdömet kräver all lärarna fåren större kännedom om
kraven från utbildningslinjer och arbele. Enligt TCO torde inte förutsättningarna
för rättvisa vara särskilt siora med ell sådani syslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slaiisliska cenlralbyrån konslalerar all en direktsökande
med högsta studieomdöme (3) vid näsla ansökningstillfälle får en lägre
merilpoäng all konkurrera med och aldrig kommer all få samma höga merilpoäng
som direkt efter grundskolun. eftersom studieomdömet endasl gäller för
direklsökande och ersälls för icke direklsökande med grundpoängen 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrdsen, Boikyrka, Finspångs. Jönköpings. Gollands.
Karlskrona, Malmö och Torsby kommuner m.fl. tillstyrker all skolans omdöme används
som urvalsgrund vid intagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun anser oron över omdömel vara obefogat.
Kommunen pekar pä de posiliva erfarenheler som inlagningsnämnden i Malmö har av
de omdömen som lämnas av folkhögskolor för sökande lill gymnasium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gollands kommun förordar all poängsummorna för omdömet
halveras och Boikyrka kommun föreslår poängfördelningen 2.0, 1.5, och 1.0.
Della för all öka belydelsen av de övriga urvalsgrunderna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>283</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emmaboda kommim accepterar omdömel under en övergångslid.
Målet bör dock vara en hell inlressestyrd skola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Linköpings, Kristiansuids, Halmslads, Vänersborgs och
Karlsiads kommuner saml Moderaia samlingspariieis kvinnoförbund tillstyrker omdömel
som ett komplemenl lill beiygel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata samlingspartiets kvinnoförbund anser att beiygen
bör kompleiieras med ett posilivi omdöme. Alla elever kan inte vara lika
dukliga på alla områden, men alla har områden som de är dukliga på. Eleverna
kan förledas all iro atl siudiepreslaiioner är del enda som är vikligl i
vuxenlivel om bara dessa preslalioner bedöms. Förbundel anser, alt det bör
åligga klasskonferensen au som komplement till betygen ange 3-5 positiva förmågor
eller egenskaper hos varje elev t.ex. samarbelsförmåga, förmåga till
självständigt arbele elc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sysiemel har, menar Landstingsförbundei. den fördelen atl
andra omständigheter än lidigare skolpresialioner kan vägas in i bedömningen.
De yrken som gymnasieskolans vårdlinje leder lill är i slorl behov av all fånga
upp sådana egenskaper som iniresse för människor och fallenhel för
om-vårdnadsarbele. Med nuvarande urvalsgrupper får ungdomar med den läggningen
aldrig någon reell chans. De slängs ule av höga beiygskrav. Å andra sidan kan
man inle borlse från de risker, som ligger i del syslem belänkandet förordar.
Om skolpersonalens arbete inle skall bli orimligt tungrott, måste det normall
bli så atl en eller ell par personer svarar för bedömningen av den sökande.
Uppgifien är lika svär som grannlaga. Modellen ger alltför slorl ulrymme för
subjekiiviiel och godlycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SO:s sammanslällning av länsskolnämndernas synpunkter
visar att fyra nämnder är mer eller mindre posiliva till omdömel som
urvalskriterium, medan tjugu nämnder avvisar eller är slarkl kritiska lill
förslagei. Bland skälen till avstyrkandet kan nämnas bedömningssvårigheter,
eftersom personulen saknar kunskap om utbildningsvägama och det har ej angells
vad som skall bedömas. Vidare kan omdömel bli en subjekliv bedömning och det
kommer ej att differentiera. Eleven vel ej heller vilka krav som gäller. Risk
föreligger för brisiande räUssäkerhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.2 Valalternativ och ansöknhigsgång</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All iniressei för den sökla ulbildningen bör lillmälas
belydelse vid inlagningen förordas av så gott som samiliga inslanser, bland
andra SÖ. Statens ungdomsråd. Siockholms läns landstingskommun. Boikyrka,
Suickholms, Oxelösunds, Vänersborgs, Örebro. Luleå m.fl. kommuner. LO. TCO. SECO.
HnsmodersjÖrhundel Hem och Samhälle. Svenska kvinnors vänsterförbund. Centerns
kvinnoförbund. Moderata samlingspariieis kvinnoförbund, Sveriges
socialdemokraiiska kvinnoförbund, Cenierns ungdomsjörbund och SSU.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundläggande för Luleå kommuns slällningslagande har
varil all skolan måsle möla ell utlalal iniresse från elevens sida med all så
långl som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>284</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjligl skapa förutsättningar för all varje individ får
möjligheler alt utveckla sin egen förmåga i skilda avseenden. Kommunen hyser
den uppfallningen alt inlressestyrkta ställningstaganden från elevens sida
måste vara en i många avseenden god grund all bygga sin utbildning på. Undersökningar
har, framhåller Vilhelmina kommun, visal hur elevens besvikelse över all inle
ha kommii in pä sill försiahandsval i många fall kan orsaka hans misslyckande i
gymnasieskolan. 1 många fall är inriktningen mol en bestämd linje hos de
sökande så stor all de överhuvud inle kan länka sig någon annan utbildning.
Delta pekar enligt kommunens mening på all man bör ta hänsyn till och på något
sätl poängmässigl tillgodose förstahandsvalen. SACOISR anser all
förstahandsvalet bör premieras högre än andra och iredjehandsvalel. Samma
synpunkt framförs också av siaiens ungdomsråd, TCO, Vänersborgs kommun m.fl. SÖ
framhåller alt ett sådani syslem kräver alt förstahandsvalen är väl grundade.
Delta i sin lur kräver en intensifierad syo-verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS påpekar all del för närvarande saknas prakliska
erfarenheter av hur ett inlagningssystem baserat pä intresseval bör utformas
för all fungera väl även vid inlagning till linjer med hög konkurrens. Del bör
också beaktas atl stabiliteten i inlresset hos ungdomar i den ålder del här är
fråga om ofta är låg. Inlresseintagning bör därför ha mer ingäende prövais (ev.
som fiktiv inlagning) i någon eller några former innan slutlig stäUning las.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som söker en uibildning för andra gången bör enligt SÖ
gå före den som söker för första gången osv. Della leder lill en köordning, där
liden i kön avgör. Även Cenierns ungdomsförbund vill prioritera dem som sökl
utbildningen tidigare. Eleven bör enligt ungdomsförbundet fä tillgodoräkna sig
högsl Ire förslahandsansökningar, vilka ej behöver vara i följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen och SACOISR, vilka förordar poäng för
valallemaiiv, ställer sig iveksamma lill förslaget om ansökningsgång. En sådan
urvalsgrund kan, framhåller SACO/SR, påverka eleven all hålla fasl vid ell
lidigare val - ell val som han/hon kanske senare kommii underfund med är
olämpligt. Moderaia samlingspariieis ungdomsförbund yåmslåller förslaget med
kösystem. Urvalel kommer inle atl bygga på lämplighet och förutsättningar.
Köerna lill eftersökta utbildningar kommer all öka, något som sannoliki kommer
alt avskräcka många sökande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sjutton av länsskolnämnderna tillstyrker enligt SÖ:s
sammanslällning intresse som urvalsgmnd, tre nämnder avstyrker. Farhågor för
spekulationsval har uttryckts av några nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.3 Arbelslivserfarenhel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att arbetslivserfarenhet bör merilvärderas anser en stor
majorilel av instanserna. Till dessa hör socialsiyrelsen, SÖ, statens
ungdomsråd, Stockholms läns landstingskommun. Botkyrka, Uppsala, Oxelösunds,
Finspångs, Linköpings, Norrköpings, Jönköpings, Vä.xjö, Gotlands, Karlskrona,
Halmstads, Vänersborgs, Torsby, Gävle, VUhelmina, Umeå och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>285</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luleå komnniner. LO, TCO, SACOISR, Elevförbundel. SECO,
Husmodersförbundei Hem och Samhälle, Svenska kvinnors vänsierförhinid. Cenierns
kviniioförbinid. Folkpariieis kvinnoförbund, Moderaia samlingspariiets
kvinnoförbund, Sveriges socialdemokraiiska kvinnoförbund. Centerns
ungdomsförbund. Folkpariieis ungdomsförbund och SSU.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anser del vara riktigt atl arbetslivserfarenhet skall
vara meriterande vid urval till gymnasielinje. Del är dock vikligl au åtgärder
planeras så all delta i sig inle bidrar lill social snedrekryiering lill
gymnasieskolan. Om inle speciella ålgärder i form av uppsökande syo genomförs,
kan del bli så all vissa grupper blir mindre benägna atl återvända till siudier
efter en lid på arbetsmarknaden. Liknande synpunkter framförs även av
gymnasieuiredningen. Siockholms läns landsiingskommun förordar, all
arbelslivserfarenhel införs som huvudsaklig urvalsgrund för inlugning lill
unlugnings-begränsude gymnasielinjer. Cenierns ungdomsförbund föreslår all de
som söker den akluella ulbildningen för första gången men som har lidigare arbelslivserfarenhel,
skall anias lill ulbildningen före förstagångssökandc ulan
arbelslivserfarenhel. För all få räkna arbelslivserfarenhel anser ungdomsförbundel
all denna bör omfaila minsl 6 månader. Även värnplikls-ijänslgöring.
föräldraledighel, hemarbele, beredskapsarbele, regisirerad arbetslöshet och
liknande börenligt ungdomsförbundel räknas som arbelslivserfarenhel. SÖ menar
all arbetslöshei i undantagsfall kan merilvärderas som arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en nackdel med förslaget ser SACOISR del faklum all en
direktsökande frän grundskolan kan få högre meritpoäng än en i övrigi likvärdig
icke direklsökande. Om ulredningsförslagel skulle följas, skulle skoltröita
elever som vill göra ell uppehåll mellan grundskola och gymnasieskola, få
alllför siora svårigheter att göra sig gällande, då de vid ell senare lillfälle
söker till gymnasieskolan. Elevförbundel anser del orimligt alt en elev som får
omdömel 3 i urvalshänseende skulle förlora på alt arbeta, innan han/hon söker
vidare till gymnasiet. Vänersborgs kommun vill öka arbetslivserfarenhetens
betydelse genom ett högre poängtal och även Centerns kvinnojörbund menar att
arbetslivserfarenhet värderas för lågt. Kvinnoförbundet föreslår en annan
poängberäkning, som ger 0.04 poäng/månad försia ärel. 0.02 poäng/mänad för
andra och tredje året. På två år i arbetslivet uppnås härigenom 0.72 poäng och
för tre är ges 0.96 poäng. Vilhelmina kommun förordar alt även längre
arbeisperioder än de BU 73 föreslår bör poängvärderas och tillgodoräknas vid
inlagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sunens ungdomsråd framhåller att speciell hänsyn skall tas
lill elever som på grund av fysiska eller psykiska handikapp har svårt all
skaffa sig erforderiig arbetslivserfarenhet. 1 första hand skall samhället
naluriigtvis verka för att även dessa elever skall kunna fä arbete, men även
vid urval till vidareutbildning måste dessa elevers svårigheler speciellt
beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå kommun betonar att poängen bör avvägas så att den
inte lockar ungdomar att i slället för att gå direkt in i gymnasieskolan söka
sig till en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>286</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>irång arbetsmarknad. Moderata samlingspariieis
ungdomsjörhnnd framhåller all arbelslivserfarenheisvärderingen inie får ges en
sådan uiformning all övergången inellan grund- och gymnasieskola försvåras och
alt många elever som söker populära ulbildningsulternaliv ivingas ut på en för
ungdomar redan svår arbetsmarknad. Dessulom anser ungdomsförbundel alt
arbetslivserfarenheten bör vara relevant för den sökla utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ redovisar alt nillon länsskolnämnder anser alt
arbetslivseriärenhel bör ge poäng vid urval, de flesta enligt BU 73:s
beräkningsprinciper. Övriga nämnder har ej svaral. De anser alt ulprövning bör
göras eller all nuvarunde syslem behålls. Några nämnder påpekar all
värderingen av arbelslivserfarenhel leder till all icke direklsökande inle har
någon reell chans alt konkurrera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.4 Formbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagei om merilpoäng för förulbildning mottas posilivt
av de allra flesta av de inslanser som berört frågan, bland dem Siockholms läns
landstingskommun. Oxelösunds, Finspångs, Linköpings, Växjö, Vänersborgs.
Torsby m.fl. kommuner. TCO. SACOISR, Elevjörbundei, SECO, Centerns
kvinnoförbund, Sveriges socialdemokraiiska kvinnoförbund. Centerns
ungdomsjörbund och SSU.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vänersborgs kommun finner all poäng för förutbildning är
nalurligl, så all valet för en elev inle behöver ske mellan meriigivande arbele
och icke-merilgivande utbildning. Ell skäl lill poäng för förutbildning anser
Luleå kommim det vara, att många ungdomar ej lyckats erhålla arbele ulan måsle
sysselsäuas genom mer eller mindre yrkesinriklade siudier. Cenierns
kvinnoförbund menar all ulbildningen skall ha omfallal minst I månad för all
poängsäiias.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cenierns ungdomsförbund släller sig Iveksaml lill all göra
förulbildning merilerande. De som redan fåll en gymnasieutbildning bör avstå
ytterligare siudier till förmån för de ungdomar som inte fått sådan
utbildning. En liknande synpunkt framförs även av SÖ.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ:s sammanställning visar all nitton länsskolnämnder år
positiva till poäng för förulbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.5 Könslillhörighel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till utredningens förslag om poäng för könstillhörighet
vid ansökan till vissa linjer ansluter sig SÖ. gymnasieutredningen. Oxelösunds,
Finspångs, Jönköpings. Kristianstads. Torsby. Örebro. Gävle och Luleå
kommuner. LO. Elevförbundel. SECO. Fredrika Bremerförbundei, Folkpartiets
kvinnoförbund, Sveriges socialdemokraiiska kvinnojörbund och SSU.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fredrika BrenwrjÖrhimdei har redan lidigare förespråkat,
all meloden med poäng för minorilelskönel skall användas. Det syslem BU 73
föreslår har, menar förbundel, flera fördelar. Del kan tillämpas vid alla
utbildning-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>287</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ar och i alla åldrar. Del upphör alt verka när syftei - en
viss baluns mellun könen - har uppnåtts. Enligt Folkpariieis kvinnoförbund bör
förslaget bidra lill all minska del könsbundna yrkesvalet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gymnasieuiredningen
beionar vikten av alt inie bura sluderu fördelningen mellan män och kvinnor i
olika ulbildningar ulan också i gymnasieskolan som helhei. Vissa erfurenheier
lyder pä ull det är lällare ull slimulera män all söka till ulbildningar, som
har många kvinnliga sökanden än omvänt. Skulle delta bli fallel även i
framliden finns del risk för alt andelen kvinnliga siuderande i gymnasieskolan
åler kan komma alt sjunka. Detla skulle vara beklagligt med tanke pä kvinnors
svaga ställning på arbetsmarknaden, som snarare skulle molivera högre andel
kvinnliga än manliga studerande i gymnasial utbildning. Man bör därtbr. anser
ulredningen. inte bara använda sig av poäng för okonvenlionelll sludieval vid
intagningen utan också vidta sådana ålgärder un del lolala anialet kvinnliga
studerande i gymnasieskolan pä lokal nivå inle blir lägre än del lolala antalet
manliga. Även SSU framhåller vikten av alt balans uppnås på alla linjer mellan
manliga och kvinnliga sökanden. Ett sätt att lösa problemet är, enligt
förbundel, all ge kvinnor som söker till typiskt manliga linjer högre
könstillhörighelspoäng än män som söker till typiskt kvinnliga linjer. SÖ
förordar atl maximitalet för antagning bör sältas vid 50%, då ju minorilelskönel
nåll jämsiälldhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerns kvinnoförbund och Skövde kommun kan under en
övergångslid länka sig poäng för könslillhörighel. men på sikl är andra medel
alt nå jämställdhet atl föredra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Krisliansiads kommun anför, all poäng visserligen bör ges,
men efter en avirappad skala i förhållande lill anialei sökande av olika kön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0.5 anses som en alllför hög könstillhörighelspoäng av Siockholms,
Uppsala, Norrköpings, Trelleborgs och Torsby kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell sä högt poängvärde kan, enligt Uppsala kommun, medföra
taktiska val för alt vinna inträde i gymnasieskolan, så alt intresseinriktningen
skjuts åt sidan till förmän för en utbildning som ger poäng för
könstillhörighet. Inom Norrköpings kommun har man närmare siuderai, hur ulfallet
skulle ha blivit, om principen tillämpats vid vårens inlagning till vårdlinjen.
Till-läggspoängen 0.5 hade dä resulterat i att nästan samtliga platser besatts
av pojkar. Del kan ifrågasällas, om så siarka effekier är önskvärda. Storleken
av den föreslagna tilläggspoängen bör därför noga prövas pä ett större malerial,
innan den fasisiälls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialsiyrelsen saml Linköpings och Vä.xjö kommuner år Iveksamma
inför förslaget om könstillhörighelspoäng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun anser all frågan först bör bli föremåi för
analyser. Först därefter bör ställningslagande lill ulredningens förslag göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens ungdomsråd, Ljungby, Gotlands, Karlskrona, Halm-tads,
Vänersborgs och Umeå kommuner, TCO, SACOISR, Husmodersförbundet Hem och
Samhälle, Moderaia samlingspartiets kvinnoförbund. Centerns</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>288</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inigdonisjörbimd. Moderaia imgdomsförhimdel och Sveriges jörenade
siudenikårer avvisar BU 73:s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alla slag av urval lill utbildning eller anställning
skall, menar Moderata samlingspariieis kvinnoförbund, meritvärderas endasl
sådana kvalifikaiioner som är relevania för den sökta verksamheien.
Könstillhörighet kan enligt förbundeis mening, aldrig vara en relevant merit
vid urval i skolan. Könskvolering är ell djupt kränkande av den enskilde
elevens demokratiska rälligheler, då den ger värde till en egenskap som
individen inte själv råder över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cenierns iingdomsförbimd anser atl problemen med
könsbundna val mäsle lösas med ökad sludie- och yrkesvägledning, med varvad
utbildning, där skolarbelel varvas med praklik och med en bäure koniaki mellan
skola och sumhälle. Liknunde synpunkier framförs av sunens ungdomsråd m.fl.
Ökad informaiion framhåller Trelleborgs och Umeå kommuner m. fl. som ell medel
all bryla de könsbundna valen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO lar avstånd från generell könskvolering. Under en viss
övergångsperiod lorde man dock kunna använda t. ex. en förtursprincip vid lika
eller näslan lika meriter eller viss begränsad fri kvot vid inlagning lill viss
utbildning. BU:s förslag ligger dock enligt organisalionen alllför nära en generell
könskvolering för atl kunna ingå i ell urvalssystem lill fortsaU utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SÖ avslyrker majoriteten av länsskolnämnderna
förslaget. Fjorton nämnder avstyrker, sex har ej svarat. Av de fyra nämnderna
som har tillstyrkt har en föreslagit ytterligare övervägande och en nämnd har tillslyrki
i princip.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.6 Andra allernaiiv</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Poäng för föreningsverksamhet föreslås av Folkpariieis
kvinnoförbund. Boikyrka och Vilhelmina kommuner m.fl. Vilhelmina kommun ser akliv
föreningsverksamhet som lika meriterande som förstahandsval av utbildning och
anser säledes all även föreningsverksamhei skall poängvärderas. En lämplig
poängvärdering menar Boikyrka kommun vara 0.1 poäng för den som kan siyrka aklivi
foreningsmedlemsskap under minsl 12 månader och 0.2 poäng för den som haft
förtroendeuppdrag. Folkpartiets kvinnoförbund vill kräva lyngre uppdrag under
minst ell år för exlra poäng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell beakiande av föreningsverksamhei för alt särskilja
sökanden med lika poäng förordas av sunens ungdomsråd. Vänersborgs och Luleå
kommuner. LO m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skövde kommun anser möjlighelen till föreningslivserfarenhel
aUtför chansartad för del stora flertalet elever för alt kunna utgöra urvalsgmnd.
Cenierns ungdomsförbund framhåller att föreningserfarenhet kan vara mångskiftande
och svår atl bedöma. Mätning av aktiviietsgraden är i det närmasle omöjlig.
Förslaget med lilläggspoäng bör enligt TCO utredas yt-</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section606>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>289</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>teriigare och konsekvenserna uv förslaget prövas noga,
innan definitiv ställning las.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaia ungdomsförbundet ser föreningslivserfarenhel som
ett helt oaccepiabeli kriierium för inlagning på gymnasieskolan. Inlyg om föreningslivserfarenhet
ger inga garaniier för all engagemangei varil omfattande eller aktivi. Med
sådana poänger riskerar man bara all skapa "lufl-föreningar" och mygel.
Husmodersförbundet Hem och SamhäUe avvisar ocksä poäng för föreningsarbeie.
Kampen om föreningsuppdrag kan medföra all samarbele och goda konlakler mellan
eleverna försämras och all konirollen över föreningsfloran kan bli svår. Även
Linköpings kommun motsätier sig att hänsyn tas till föreningsverksamhet vid inlagning
lill gymnasieskola. Gymnasieutredningen, Ronneby, Vilhelmina och Umeå kommuner
samt SACOISR vill aklualisera frågan om en fri kvot vid inlagningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 samband med uppfattningen alt en framlida gymnasieskola
bör kunna la emot samtliga ungdomar, anser gymnasieutredningen, alt ungdomar
med särskilda behov i så stor ulsiräckning som möjligl bör kunna tas in i
reguljär utbildning i gymnasieskolan. I de utbildningar, där urval tills vidare
måste ske, bör platser avsättas för sådana elever. Antalet platser bör inte
fastställas centralt utan bör kunna variera mellan olika ulbildningar och med
hänsyn till förhållandena i olika kommuner. Genom frikvotssystemet kan enligt SACOISR
intagningsnämnden ta hänsyn till sådana sökande, vilkas betyg och övriga
meriter inle räcker till, men som av nämnden och den avlämnande skolan ändå
bedöms vara lämpade för den aktuella utbildningen. Vilhelmina kommun
framhåller, att kvoten skulle kunna användas lill att garantera ett visst
minimiantal icke direktsökande plals vid utbildningar inom gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon sorls lottningssysiem kan i sista hand accepteras av
en stor del instanser, t. ex SÖ, Landstingsjörbundei, Linköpings, Vänersborgs,
Skövde, Gävle och Luleå kommuner, TCO, SECO, Cenierns ungdomsförbund och
Folkpartiets ungdomsförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gymnasieuiredningen, Hallsbergs och Örebro kommuner samt
Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund pekar på den försöksverksamhet med belygsfri
inlagning som begärts i Örebro län. Gymnasieuiredningen anser att den
föreslagna försöksverksamheten skulle kunna ge värdefulla informationer om
vilka åtgärder som krävs för att åstadkomma mer genomtänkta sludie- och
yrkesval och bätire anpassning av den gymnasiala organisationen till de
sökandes önskemål och fömtsättningar. Hallsbergs kommun menar, aU ett
intagningssystem enligt den föreslagna försöksverksamhetens riktlinjer först
bör prövas, innan det av BU 73 föreslagna urvalssystemet mellan grundskola och
gymnasieskola genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.7 Övrigt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med en mera flexibel gymnasieorganisation torde enligt SÖ
den andel sökanden som får sitt förstahandsval tUIgodosett kunna öka av-19
Riksdagen 1978179. I saml. Nr 180</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section607>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section608>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sevärt. Detla kräver, att gymnasieskolorna fär sig
tilldelade en mindre specificerad ram av inlagningsplaiser. Med ramar per län
eller gymnasieregion lilldelade för längre perioder än ett budgetår bör man pä
lokal nivå lällare kunna anpussu plulsfördelningen lill de sökandes val och
därmed minska behovei uv urvul och rungordning. Gymnasieutredningen. StockluUms,
Oxelösunds och Karlskrona kommuner, TCO. Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets
kvinnoförbund. SSU m.fl. framför liknande synpunkier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skövde kommun år ivek.sam till möjlighetema att väsentligt
utöka antalet elévplatser på en linje, som för tillfället lockat många
sökande. Lokalsituationen, kommunens ekonomiska möjligheler lill nya
investeringar och framför allt möjligheterna för elevema atl erhålla arbete
efter ulbildningen försvårar denna flexibilitet mellan olika läsår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gymnasieutredningen konstalerar att antalet 16-åringar
ökar starkt fram till 1980-1981. Mellan 1981 och 1983 är antalet 16-åringar
oförändrat för atl därefter i slort setl konlinueriigi minska. Om organisalionen
för gymnasial utbildning expanderar slarkl i början av 1980-lalel med hänsyn lill
del ökade antalet 16-åringar, blir det därefter möjligl atl la emot prakliskl
laget samtliga elever ulan an ytterligare öka kapaciteten. Samma tankegångar
framförs även av Oxelösunds kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 När skall intagning ske?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag möter ett starkt positivt gensvar
från de instanser som berör frågan. Till dem som tillstyrker hör Uppsala,
Finspångs, Norrköpings, Jönköpings, Växjö, Karlskrona, Vänersborgs och
Härnösands kommuner, LO, Moderata samlingspariiets kvinnoförbund. Centerns ung-doms,förbund
och Folkpartiets ungdomsförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är av väsenilig belydelse, menar Norrköpings kommun, atl
undervisningen i årskurs 9 kan anpassas till de individuella behoven inför
vall yrke eller sökl utbildning. En väl planerad och genomförd vårtermin för
varje elev bör kunna starkt nedbringa antalet avhopp från gymnasieskolan under
det försia läsårel. Centerns ungdomsförbund framhåller atl förslagels
genomförande underläUar förberedelserna för alteraativ sysselsättning för de
sökande, som inte kommer in på de linjer de prioriterat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala kommun påpekar atl om syo-åtgärder skall sättas in
och möjliggöra eventuella om- och nyval, bör inlagningsbesked dock inte utgå
utan föregående preliminär intagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ur statistisk synpunkt kan enligt Statistiska centralbyrån
omläggningen vara positiv. Under fömlsättningen alt studieomdömena fastställs ijanuari
och ansökningsmalerialel kan överiämnas till byrån i början av febmari, skulle
sökandestatistiken kunna presenteras i god lid före vårterminens slut. Denna
statistik skulle vara preliminär, eftersom den inte tar hänsyn till den
modifierade inlagningen. Den skulle vara ett bättre underlag för förslag till
organisationsbeslut, än det som den nuvarande preliminärintag-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section609>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section610>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>291</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningen ger, eftersom statistiken även skulle innehälla
uppgifter om andra och tredjehandsval, könsfördelning och urvalspoängfördelning.
Underlag skulle också finnas för regionalu redovisningur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundei vill förordu, all ulredningens
förslag prövas i försöksverksamhel, innan slutgiltigt beslul las.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilhelmina kommim ställer sig Iveksam lill all ansökningsliden
föreslås utgå redan vid slutet av höstterminen. Della kommer all innebäru kom-plikuiioner
för icke direklsökande, som säkeriigen behöver lid efter nyår för att kunna fatta
ett realisliskl beslul om eventuell vidureui-bildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSU anser atl inlagningsnämnden bör redovisa vilka som har
kommii in på olika uibildningslinjer redan vid vårterminens slarl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Intagningsnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de inslanser som uttalat sig i frågan stöder en
majoritet BU 73:s förslag rörande intagningsnämnderna. Bland dessa finns 50,
AMS, Finspångs, Jönköpings, Vänersborgs och Umeå komnniner, LO och SSU.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS anser en förändring av intagningsnämndernas
sammansättning vara moiiverad, även om nuvarande inlagningssystem tills vidare
bibehålls. Det bör därvid övervägas, om inle även arbelsförmedlingsorganen bör
företrädas, bl.a. med hänsyn till behovet av kontakt med arbetsmarknaden för
sökande lill återkommande utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundei
vill förstärka förtroende mannarepresentationen i utredningens förslag.
Intagningsnämndens beslul kan inte ses isolerat från andra frågor, t.ex. ungdomsarbetslöshelsproblem,
lokali-seringsålgärderetc. Kommunförbundet vill därför föreslå atl ytteriigare
en lekman (förtroendevald) knyts lill inlagningsnämnden. Också Karlskrona
kommun ifrågasätter om förslaget tillförsäkrar förtroendemännen del verkliga inflylande
som utredningen avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerns ungdomsförbund finner förslaget om inlagningsnämndens
sammansättning i huvudsak tillfredsställande. Man bör dock ge representation
till elevema både från grundskolan och gymnasieskolan. Elevernas delaktighet i
intagningsförfarandet måste markeras genom räll alt utse ledamöter. Karlstads
kommun vill framhålla viklen av atl i varje fall den person inom varje kommun,
som handlägger frågor om gymnasiets dimensionering, bör ingå som ledamol i
nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många intagningsnämnder fungerar som gemensam nämnd för ell
helt län och landstingskommun. I dessa nämnder bör ingå en representant från
varje skolstyrelse respektive utbildningsnämnd. Enligt Uppsala kommuns mening
skulle en sådan intagningsnämnd bli alllför sior, om tre lekmannarepresenlanter
dämlöver skulle ingå i nämnden. Kommunen anser, all intagningsnämnden bör ha
samma sammansäuning som lidigare saml alt dessutom en representant från skolans
syo-verksamhel och två lekmannarepresenlanter bör ingå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section611>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section612>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>292</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karlskrona kommun förulser, att ulredningens förslag beträffande
övergången från grundskola lill gymnasieskola kommer atl slälla ökade krav på
intagningsnämnderna och deras funklioner. Intagningen till vissa linjer och
kurser kommer alt kräva stora arbetsinsatser och tidsödande samrådsförfaranden,
för all iniagningsnämnderna med siörre säkerhei skall kunna medverka till atl
de sökande, som har de bästa förutsättningarna, också får möjlighet att vinna inlräde
till ulbildningen ifråga. Kommunen anser det väsentligt, att särskilt
statsbidrag för inlagningsnämndemas arbete i fortsällningen Ulgår och all syo-resurs
för nämndema blir obligalorisk. Det poängsystem utredningen föreslår kommer
enligt Svenska kommunförbundet all medföra svårigheler för ell manuellt
arbetande kansli. Det är kommunförbundels uppfattning, att det föreslagna sysiemel
påskyndar en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom en ökad syo-verksamhel kan man, betonar Örebro låns
landstingskommun, ge elevema bälire kunskaper om olika yrken och utbildningars
krav och framlidsmöjlighetcr. Man kan också ge elevema bättre möjligheler alt realisliskl
bedöma sina egna förulsältningar atl klara olika ulbildningar. Liknande synpunkier
redovisas av Stockholms kommun m. fl. Endasl av den som äger korrekt
information kan man kräva, alt han väljer rationellt och ulifrån självkännedom,
framhåller Norrköpings kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anser att en förbättrad sludie- och yrkesorientering
som löper som en röd tråd under hela skoltiden i sig är motiverande för hela
skolarbetet. SACOISR noierar med lillfredsslällelse förslaget, atl även
eleverna i årskurserna 1 -5 skall räknas in i siatsbidragsunderlaget för
kommunens syo-verksamhet. Faktorer av stor betydelse för elevemas framlida sludie-
och yrkesval inverkar redan lidigt under skolgången. Sä bestäms t. ex. valet av
gymnasial utbildning med stor sannolikhet redan före högstadiet. Del är därför väseniligi,
all syo-funktionären har ansvaret för syo-verksamheten på låg- och
mellanstadiet. Vänersborgs kommun anser det vara av myckel stort värde, alt
eleverna så objektivt som möjligl kan bedöma sina förutsättningar för olika siudier
och yrken. För della krävs, alt eleverna får en så allsidig, akluell och så
långt möjligt uttömmande bild av samhällets utbildningsvägar och olika yrken.
Del hade av den anledningen varil av slort värde, all syo-verksamheten hade
byggts ul mer på grundskolans låg- och mellansiadier än vad som föresläs ske. Även
gymnasieutredningen poänglerar viklen av all syo-momenl integreras i olika
ämnen redan från försia årskursen i grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övergång till dataruiiner. Uppgifter måsle lagras år från
år. Ell särskilt datasystem behöver utarbetas. För att iniagningsnämnderna
skall få tid och möjlighel alt ägna sig huvudsakligen ål elever, som har
problem med sitt sludie- och yrkesval, bör rutiner begränsas lill ell minimum.
Till kostnaderna för en sådan utveckling kan inle enbart gymnasiekommunerna
bidra. Slalen måsle här la ell medansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO betonar angelägenheten av alt intagningsnämndernas
arbete sker</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section613>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section614>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>293</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>öppel och med fri insyn för dem som önskar ta del av inlagningsarbeiet.
Delta är enligt organisationen vikiigt, för atl intagningsförfarandet skall
vinna allmän anslutning och tilltro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Syo-verksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kravet på en inlensifierad och försiärki syo-verksamhel slöds
enhälligt av inslanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms läns landstingskommun understryker, atl en inlensifierad
syo-verksamhel är mycket angelägen och i sig bör kunna skapa fömisäiiningar
för en grundskola ulan betyg eller andra skriftliga bedömningar. Den
individuella rådgivning och uppföljning som föreslås kräver, framhåller
Svenska kommunförbundei, en mycket störte insals av syo-funktionären än vad
som med tanke på nuvarande statsbidrags storlek är möjligt. Förbundel vill
därför med kraft understryka, atl kommunernas syo-resurs måsle förslärkas. Ulan
en sådan försiärkning är det tveksamt, om man kan nå de mäl som ulredningen
avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen understryker angelägenheten av atl den
uppföljande verksamheien byggs ut till all omfatia alla elever efter
grundskolans slut. säväl elever som påbörjat gymnasial utbildning som elever,
vilka inte lagils in eller inte sökt lill gymnasieskolan. Som en av de
viktigaste delama av syo-verksamhelen ser Vilhelmina kommim den del som sysslar
med ungdomar som gåll ul årskurs 9 och efter ett eller två år inte sökt vidare
utbildning. Del kan i många fall vara lämpligt all göra erfarenheler uianför
skolan under några år, men del är vikligl alt man följer de ungdomar som inte
vall siudier och undersöker, hur de har del ställt med sin sysselsättning. Med
hänsyn lill alt skolan bör känna ansvar för alla 16-19-åringar, inte bara dem
som befinner sig i utbildning, anser gymnasieuiredningen atl
resurstilldelningen för uppföljande syo bör ökas avsevärt, så atl de ungdomar
som lämnar grundskolan ulan alt övergå till annan utbildning, i praktiken kan följus
under en längre tid än hiuills. Ulredningen frumhåller vidare, i likhel med bl.a.
Vilhelmina komnuin och SSU. all samarbelel mellan skola och urbeisförmedling
bör förbättras, och erforderliga resurser ges för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom en ulvidgad och över hela grundskolan utlagd syo-insats,
som integreras i alla ämnen och akliviieier, bör det enligt TCO vara möjligt atl
dels motverka yrkesval efter kön och social bakgrund, dels göra eleverna mer medvelna
om sambandei mellan val av uibildning och förhållanden på arbelsmarknaden och fackligi
och poliiiski arbele och därigenom medverka lill all eleverna gör mer
realistiska och ulifrån egnu intressen gående utbildningsval.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elevförbundet och Moderata iingdom.sförbundel unser ull en
förbällrud syo-verksumhel är ell säll ull kommu till rälla med del siora antal
felval, som leder lill all elever hoppar av uibildningslinjer efter bara några
månader.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section615>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section616>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>294</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
öka antalet syo-funktionärer i skolan är visseriigen önskvärl i sig, men att
begränsa sig till della menar Sveriges,förenade sludentkårer bara vara att uppfyUa
e n nödvändig förtilsällning för en bättre fungerande syo. Syo måste på ett
handfast sätl in i alla ämnen i skolan, något som naturligtvis förutsätter att
lärarna får syo-ulbildning och atl de blir medvelna om sin stora belydelse i
skolans lolala syo-verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AMS
vill, liksom LO m. fl., belöna all behovei av försiärki syo föreligger,
oavsett vilken ställning statsmaklerna tar lill ulredningens förslag i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundet
Hem och Skola pekar på den risk, som kan ligga i all många elever under hand
accepterar skolans rådgivning som avgörande. Processen, där yttre
rekommendationer förvandlas till elevens egel val måsle uppmärksammas. Syo-verksamhelen
måsle därför i sin grundsyn ulformas så, alt den underslödjer de positiva erfarenheler
som eleven själv gjort av studierna i skolan och av intrycken från koniakterna
med arbetslivet. Förbundet har den uppfattningen, all syo-verksamheten har
mycket goda fönUsällningar all förverkliga en sådan målsättning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section617>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:75.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section618>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:180</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>295</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionen.................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>•</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll .............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i skollagen (1962: 319)........... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gmndskolans
utveckling............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. 1 Utgångspunkt....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. 2 Sambandet mellan gmndskola och gymnasieskola </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. 3 Jämlikhet - en rätt till goda kunskaper och
färdigheter ....</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. 4 Det fria studievalel .............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. 5 Decentralisering av ansvar och befogenheter....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. 6 Skolan - eU kuilurellt centrum................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. 7 Ökad jämställdhet mellan pojkar och flickor.......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. 8 Skolans internationalisering.................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. 9 Samverkan mellan skolan och samhället i övrigi.... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hjälp till elever med svårigheler............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elevernas aktiva medverkan................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Läroplan för gmndskolan ............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. I Läroplanens roll..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. 2 Läroplanens utformning........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. 3 Förändringar av läroplanen .................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Grundskolans utformning - skoldag - timplan ............. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. 1 Skoldagen............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. 2 Elevtimtiden........................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. 3 Möjligheter till lokala variationer av timplanen ..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. 4 Anpassad sludiegång............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. 5 Samverkan mellan förskola och lågstadium .......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. 6 Lågstadiet och mellanstadiet................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. 7 Högstadiets uiformning......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7. 1 Olika valmöjligheter...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7. 2 Valfrihet - sammanhållning............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7. 3 Det fria sludievalel........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7. 4 Hemspråk som tillvalsalternaliv..................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7. 5 Allernalivkurser ............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7. 6 Slöjdens utformning...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. 8 Högstadiets timplan.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Innehållet i skolans arbete. Kursplanerna ................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. 1 Kunskaper och färdigheter.................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. 2 Mål och huvudmomenl........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. 3 Stoffurvalet............................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. 4 Kursplanernas vidgade funklion............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. 5 Stadieindelning av kursplanerna........................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. 6 Kursplaner för enskilda ämnen.............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6. 1 IdroU.......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6. 2 Hemkunskap ............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6. 3 Slöjd............................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6. 4 Maskinskrivning .......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6. 5 Matematik................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6. 6 Orienteringsämnen ..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6. 7 Svenska....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6. 8 Bild ............................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6. 9 Musik........................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6.10 AUmänt....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section619>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section620>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:180</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>296</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Arbelssäil...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6. I Huvudlinjer.......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6. 2 Temasiudier och projekiarbeien............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6. 3 Läromedel för grundskolan ................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6. 4 Några förulsäliningar för au utveckla arbetssällen. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Betygsältning i grundskolan m.m.................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7. I Inledning............................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7. 2 Betygen i grundskolan........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7. 3 Urvul till fortsatt utbildning.................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7. 4 Intagningsförfarande............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7. 5 Övrigu frågor som guller belygsällning i grundskolan </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7. 6 Rän till vissa slutbetyg........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skola -
arbetsliv............................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Koslnader,
personalkonsekvenser, lokalkonsekvenser. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9. I Koslnader............................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9. 2 Personalkonsekvenser.......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9. 3 Konsekvenser för kommunerna ............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10..................................................................................... Genomförande
och uppföljning </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10. 1 Tonviki på del inre arbelel.................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10. 2 Uppföljning och Ulvärdering av lidigare läroplansreformer</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10. 3 Den nya läroplanen och del lokala ansvarslagandel </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10. 4 Åtgärder i samband med genomförandel............ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.4. I Lokal genomföranderesurs ..................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.4. 2 Fortbildning............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.4. 3 Informaiion m.m......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10. 5 Utvärdering i skolan ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10. 6 Den fortsatta läroplunsulvecklingen.................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10. 7 Tidpunkt för läroplanens införande ................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemslällan.................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslul ......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga I Sammanfaltning av skolöverstyrelsens förslag till
förändring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av grundskolans läroplan..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 Remissyttranden över skolöverstyrelsens förslag
till föränd<br>
ring av grundskolans läroplan.............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 Sammanfattning av 1973 års belygsulrednings
förslag ISOU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1977: 9) Beiygen i skolan..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4 Remissyllranden över 1973 års belygsulrednings
förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(SOU 1977: 9) Beiygen i skolan ........................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Trycken, Stockholm 1979</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section621>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G203180prop_197879__180.pdf13814974pdfom Iäroplan för grundskolan m. m.https://data.riksdagen.se/fil/D7134831-1420-4136-A6F0-330A0086057D