<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2448670</hangar_id>
 <dok_id>G203170</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>170</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1978/79:170</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>170</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-03-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:47:03</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 07:55:29</publicerad>
 <titel>med förslag till lag om finansbolag, m. m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G203170/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G203170</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G203170</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;„      .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
förslag till lag om finansbolag, m. m.;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutad
den 22 mars 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upp­tagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll denna dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OLA
ULLSTEN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:194.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;INGEMAR
MUNDEBO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen föreslås en lag om finansbolag med bestämmelser om bl. a.
offentlig tillsyn över sådana bolag till skydd för långivare och kunder. Lagen
skall omfatla företag som ägnar sig åt factoring, lea­sing och annan
finansieringsverksamhet, om finansföretaget är bankägt eller om nettovärdet av
tillgångarna i verksamheten uppgår till minst 10 milj. kr. Lagen skall dock
inte gälla bl. a. företag, vars verksamhet av­ser finansiering i samband med
avsättning av tjänster eller varor från företaget eller armat företag i samma
koncern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Verksanihet
som omfattas av lagen får drivas endast av aktiebolag. Bolag som driver sådan
verksamhet kallas finansbolag. I syfte att väma om finansbolagens soliditet
föreslås att finansbolag skall ha eget kapital till visst lägsta belopp i
förhållande till bolagets upplåning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansbolag
skall stå under tillsyn av bankinspektionen. Inspektio­nen skall godkänna
finansbolags bolagsordning och får vid behov utse en revisor i bolaget.
Reglerna om tUlsyn har utformats efter förebild i bl. a. lagen (1963: 76) om
kreditaktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagstiftningen
föreslås träda i kraft den 1 januari 1980 med vissa övergångsbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1  
Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 170&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:202.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Förslag till Lag om finansbolag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Med finansieringsverksamhet
förstås i denna lag näringsverksam­het som har till ändamål att lämna kredit
eller att medverka till finan­siering genom att förvärva fordringar eller
upplåta lös egendom till nyttjande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Denna lag gäller med de
undantag som anges i 3 § företag som driver finansieringsverksamhet, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;företaget helt eller delvis ägs
av bankaktiebolag, sparbank, central­kassa för jordbrukskredit eller
dotterbolag till sådant bankinstitut, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nettovärdet av tillgångarna i
verksamheten enligt fastställd ba­lansräkning för det senaste räkenskapsåret
har utgjort minst tio miljo­ner kronor och det inte finns anledning antaga att
värdet därefter har nedgått under detta belopp, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det eljest är uppenbart att
nettovärdet av tillgångarna i verksam­heten överstiger tio miljoner kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §
Lagen gäller inte företag som avses i 2 § 2 och 3, om finansie­&lt;br&gt;
ringsverksamheten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avser finansiering endast i
samband med avsättning av tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller
säljs av företaget eller av annat företag i samma koncern eller med annat nära
samband som anges i 4 § andra stycket, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillgodoser finansieringsbehov
endast inom en grupp näringsidka­re med ekonomisk intressegemenskap och om
medel för verksamheten inte anskaffas från allmänheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
gäller inte heller företag som omfattas av annan lagstiftning om särskild
tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Finns nära samband mellan två eller flera företag, skall vid till-&lt;br&gt;
lämpning av 2 § 2 och 3 hänsyn tagas till det sammanlagda nettovär­&lt;br&gt;
det av tillgångarna i finansieringsverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nära
samband skall anses föreligga om företagen leds av samma eller i huvudsak samma
personer eller om vinsten av företagens verk­samhet helt eller till betydande
del skall, direkt eller indirekt, tillfalla samma eller i huvudsak samma
personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansbolag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §
Företag, för vilket lagen enligt 2—4 §§ gäller, skall vara aktie­&lt;br&gt;
bolag. Sådant bolag kallas finansbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansbolag
skall genom beslut av bankinspektionen införas i en särskild förteckning hos
inspektionen. Omfattas bolag inte längre en­ligt 2—4 §§ av lagen, skall det
genom beslut av inspektionen avföras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ur
förteckningen. Intill dess bolaget har avförts ur förteckningen an­ses det som
finansbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §
För finansbolag gäller vad som är föreskrivet om aktiebolag i&lt;br&gt;
allmänhet, om annat ej följer av denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpning av
bestämmelserna i 10 kap. 4 § första stycket 4 aktiebolagslagen (1975: 1385) i
fråga om finansbolag skall med låne­skuld och annan där angiven förpliktelse
jämställas förvärv av ford­ringar och upplåtelse av egendom som avses i 1 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §
Finansbolag skall ha eget kapital till visst lägsta belopp som är&lt;br&gt;
betryggande i förhållande till bolagets upplåning. Det egna kapitalet&lt;br&gt;
anses betryggande, om upplåningen inte överstiger tolv och en halv&lt;br&gt;
gånger bolagets eget kapital. Om särskilda skäl föreligger kan bank­&lt;br&gt;
inspektionen medge högre upplåning, dock högst till tjugo gånger bola­&lt;br&gt;
gets eget kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
eget kapital skall vid tillämpning av första stycket anses vad som enligt 57 §
lagen (1955:183) om bankrörelse gäller som eget ka­pital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §
I finansbolag skall minst en av bolagsstämman utsedd revisor vara&lt;br&gt;
auktoriserad revisor eller auktoriserat revisionsbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillsyn
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
Finansbolag, som är upptaget i den i 5 § andra stycket angivna&lt;br&gt;
förteckningen, står under tillsyn av bankinspektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §
Finansbolags bolagsordning skall godkännas av bankinspektio­&lt;br&gt;
nen. Detsamma gäller ändring av bolagsordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Godkännande enligt första
stycket skall vägras, om bolagsordningen strider mot denna lag eller annan
författning, som reglerar finansbolags verksamhet, eller innehåller sådan
bestämmelse eller har sådan brist att en sund utveckling av bolagets
finansieringsverksamhet kan äventyras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har bankinspektionen
vägrat godkänna finansbolags bolagsordning eller ändring av den och har bolaget
ej inom skälig tid gjort sådan änd­ring som leder till godkännande, får
inspektionen förbjuda bolaget att driva finansieringsverksamhet som avses i 2—4
§§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 §
Bankinspektionen skall övervaka att finansbolag följer denna lag&lt;br&gt;
och annan författning, som reglerar finansbolags verksamhet, föreskrift&lt;br&gt;
som har meddelats med stöd av denna lag samt bolagsordningen och de&lt;br&gt;
beslut som med stöd av lag eller bolagsordningen har meddelats av bo­&lt;br&gt;
lagsstämman eller styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det åligger
bankinspektionen att även i övrigt med uppmärksamhet följa finansbolags
finansieringsverksamhet i den mån det behövs för kän­nedom om de förhållanden
som kan inverka på bolagets säkerhet eller annars är av betydelse för en sund
utveckling av finansieringsverksam­heten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionen är ej
skyldig att vaka över att sådana bestämmelser iakttages som gäller rättigheter
och skyldigheter för aktieägare i finans­bolag i förhållande till bolaget eller
till annan aktieägare eller sådana bestämmelser som angår bolagets inre
angelägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 §
Bankinspektionen utövar tillsyn med ledning av handlingar, som&lt;br&gt;
finansbolag enhgt denna lag skall lämna till inspektionen, och upplys­&lt;br&gt;
ningar som inspektionen inhämtar vid undersökning hos bolaget eller på&lt;br&gt;
annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undersökning
hos finansbolag skall äga rum när bankinspektionen an­ser det behövligt eller
när regeringen beslutar om det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 §
Om bankinspektionen anser det behövligt, får inspektionen för­&lt;br&gt;
ordna en revisor att med övriga revisorer deltaga i revisionen av finans­&lt;br&gt;
bolag. Inspektionen kan när som helst återkalla sådant förordnande och&lt;br&gt;
i stället utse ny revisor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansbolaget
skall till revisor, som har förordnats enligt första styc­ket, utge ersättning
med belopp som bankinspektionen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Bankinspektionen får kalla
till sammanträde med finansbolags styrelse eller begära att styrelsen kallar
till extra bolagsstämma. Har sty­relsen ej efterkommit sådan begäran, får
inspektionen kalla till extra bolagsstämma. Företrädare för inspektionen får
närvara vid styrelse­sammanträde, som inspektionen har utlyst, och vid
bolagsstämma samt deltaga i överläggningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer får med­dela föreskrifter om hur finansbolags
räkenskaper skall föras och hur värdehandlingar skall förvaras och inventeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Finansbolag skall på tid och
sätt som bankinspektionen bestäm­mer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hålla bolagets kassa, övriga
tillgångar, räkenskapsmaterial och and­ra handlingar tillgängliga för
granskning av inspektionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;upprätta och till inspektionen
lämna översikt som visar bolagets tillgångar och skulder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till inspektionen lämna
årsredovisning och i förekommande fall koncernredovisning samt
revisionsberättelse och protokoll vid ordinarie bolagsstämma,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i övrigt lämna inspektionen
alla de upplysningar och uppgifter som inspektionen anser behövliga för
tillämpningen av denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 §
Har finansbolag fattat beslut som strider mot denna lag eller an­&lt;br&gt;
nan författning, som reglerar finansbolags verksamhet, mot föreskrift&lt;br&gt;
som har meddelats med stöd av denna lag eller mot bolagsordningen, får&lt;br&gt;
bankinspektionen förbjuda att beslutet verkställs. Har beslutet verkställts,&lt;br&gt;
får inspektionen förelägga bolaget att göra rättelse, om det kan ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Driver
finansbolag verksamhet i strid med de i första stycket angivna reglerna för
verksamheten, får bankinspektionen förelägga bolaget att inom viss tid göra
rättelse, om det kan ske. Görs ej rättelse och före­ligger missförhållande av
så allvarlig beskaffenhet att det kan äventyra en sund utveckling av bolagets
finansieringsverksamhet, får inspektionen förbjuda bolaget att driva
finansieringsverksamhet som avses i 2—4 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18 §
Bankinspektionen får meddela finansbolag skriftlig erinran, om&lt;br&gt;
inspektionen anser det påkallat för att avhjälpa allvarligt missförhållan­&lt;br&gt;
de i bolagets finansieringsverksamhet eller för att annars säkerställa en&lt;br&gt;
sund utveckling av denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Till bestridande av kostnaden
för bankinspektionens tillsynsverk­samhet skall finansbolag årligen erlägga
bidrag enligt de närmare före­skrifter som meddelas av regeringen. Bidraget får
ej överstiga fem tu­sendels procent av nettovärdet av tillgångarna i bolagets
finansierings­verksamhet närmast föregående räkenskapsår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;20&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om det kan antagas att ett
företag driver sådan finansierings­verksamhet att denna lag är tillämplig, får
bankinspektionen förelägga företaget att till inspektionen lämna de
upplysningar om sin verksamhet som behövs för att bedöma om lagen är
tillämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företag
som driver finansieringsverksamhet som avses i 2—4 §§ utan att vara aktiebolag,
får av bankinspektionen meddelas förbud att driva sådan verksamhet. Innan
sådant beslut fattas, skall företaget beredas skä­lig tid att överföra
verksamheten till aktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vite&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21 §
Meddelar bankinspektionen föreläggande eller förbud enligt den­&lt;br&gt;
na lag får inspektionen utsätta vite.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besvär&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22 §
Bankinspektionens beslut enligt denna lag överklagas hos rege­&lt;br&gt;
ringen genom besvär. Inspektionens beslut har omedelbar verkan, om ej&lt;br&gt;
annat beslutas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tystnadsplikt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23 §
Den som är eller har varit verksam hos finansbolag får ej obe­&lt;br&gt;
hörigen yppa vad han därvid har fått veta om annans affärsförhållanden&lt;br&gt;
eller personliga förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket gäller också den som hos bankinspektionen har tagit befattning med
ärende enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Straff&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24 §
Styrelseledamot eller befattningshavare hos finansbolag som upp-&lt;br&gt;
såthgen eller av oaktsamhet genom oriktig bokföring eller på annat sätt&lt;br&gt;
lämnar bankinspektionen felaktiga upplysningar om verksamheten döms,&lt;br&gt;
om gärningen ej är ringa, till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detsamma
gäller den som med anledning av föreläggande enligt 20 § första stycket uppsåtligen
eller av oaktsamhet lämnar bankinspektionen felaktiga upplysningar om
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.
Bestämmelserna i 20 § första stycket, 21 och 22 §§, 23 § andra stycket och 24 §
andra stycket träder dock i kraft den 1 oktober 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Företag som vid lagens ikraftträdande driver
finansieringsverksam­het och som inte uppfyller kravet på eget kapital enligt 7
§ första styc­ket får utan hinder av detta fortsätta verksamheten till utgången
av år 1982.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;*&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i 8 § tillämpas från och med första
ordinarie bo­lagsstämma som hålls efter lagens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den som vid lagens ikraftträdande driver
finansieringsverksamhet och inte är aktiebolag får utan hinder av 5 § första
stycket fortsätta verksamheten till utgången av år 1982. Bestämmelserna i 9,
11—19 och 21—24 §§ gäller i tillämpliga delar i fråga om sådant företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2  
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtals­villkor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att 2 § lagen (1971: 112) om förbud mot oskä­liga avtalsvillkor
skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §&lt;br&gt;
Denna lag gäller ej i fråga om&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag gäller ej i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verksamhet
som står under tillsyn verksamhet som står under tillsyn&lt;br&gt;
av bankinspektionen eller försäk- av bankinspektionen eller försäk­&lt;br&gt;
ringsinspektionen,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ringsinspektionen.    Lagen    gäller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;dock i fråga om verksamhei som drivs av finansbolag enligl lagen
(1979: 000) om finansbolag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:69.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3   
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring I kreditupplysningslagen (1973:1173)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
9.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs
att 1 § kreditupplysningslagen (1973: 1173) skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag gäller yrkesmässigt bedriven kreditupplysningsverk­samhet. Förmedling av
upplys­ningar mellan kreditinrättningar omfattas dock ej av lagen, i den mån
det är fråga om Sveriges riksbank, Sveriges investerings­bank AB eller
kreditinrättning un­der bankinspektionens tillsyn. Ej heller gäller lagen
förmedling av upplysningar mellan företag inom samma koncern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag gäller yrkesmässigt bedriven kreditupplysningsverk­samhet. Förmedling av
upplys­ningar mellan kreditinrättningar omfattas dock ej av lagen, i den mån
det är fråga om Sveriges riksbank, Sveriges investerings­bank AB eller annan
kreditinrätt­ning under bankinspektionens till­syn än finansbolag enligt lagen (1979:000)
om finansbolag. Ej heller gäller lagen förmedling av upplysningar mellan
företag inoin samma koncern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:61.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
EKONOMIDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1978-11-16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahl­berg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
De Geer, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Mundebo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremiss
med förslag till lag om finansbolag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1  
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
stöd av regeringens bemyndigande tillkallades år 1975 sakkun­niga med uppdrag
att göra en utredning om finansieringsbolagen m. m. (Fi 1975: 08). De
sakkunniga antog namnet finansieringsbolagskommit-tén. I betänkandet! (SOU
1977: 97) Finansieringsbolag har kommittén lagt fram förslag till dels lag om
finansieringsbolag, dels ändringar i la­gen (1974: 922) om kreditpolitiska
medel. Av skäl till vilka jag återkom­mer i det följande behandlas inte i detta
lagstiftningsärende frågan om ändring i den kreditpolitiska lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
protokollet i detta ärende bör fogas en sammanfattning av finan-sieringsbolagskommitténs
betänkande som bilaga 1 och kommitténs för­slag till lag om finansieringsbolag
som bilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
finansieringsbolagskommitténs närmare överväganden hänvisas till betänkandet.
Till detta har fogats en reservation av ledamo­ten Carl Göran Regnéll och ett
särskilt yttrande av experterna Claes-Olof Livijn och Lars-Olof Ödlund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden
över betänkandet har efter remiss avgetts av kammarrätten i Stockholm,
datainspektionen, statistiska centralbyrån, bankinspektio­nen,
konjunkturinstitutet, kommerskollegium, patent- och registrerings­verket,
näringsfrihetsombudsmannen (NO), konsumentverket, statens in­dustriverk,
fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäktige i riksgäldskonto­ret, delegationen
för företagens uppgiftslämnande (DEFU), Svenska bankföreningen, Sveriges
föreningsbankers förbund. Sparbankernas Bank, Finansieringsföretagens förening,
Kooperativa förbundet (KF), Sveriges  industriförbund,  Svenska handelskammarförbundet.
Svenska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Betänkandet är undertecknat av riksbanksdirektören Kurt Eklöf, ord­förande, och
riksdagsledamöterna Paul Jansson och Carl Göran Regnéll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;företagares
riksförbund, Sveriges hantverks- och induslriorganisalion (SHIO), Sveriges
köpmannaförbund, Sveriges ackordscentral. Centralor­ganisationen SACO/SR,
Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjäns­temännens centralorganisation
(TCO).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
riksbanksfullmäktiges yttrande var fogad en reservation av leda­moten Allan Hemelius.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Post-
och Kreditbanken, PK-banken, har anslutit sig till Svenska bank­föreningens
yttrande. Svenska sparbanksföreningen har instämt i Spar­bankemas Banks
yttrande och Föreningsbankemas Bank har instämt i Sveriges föreningsbankers
förbunds yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommerskollegium
har överlämnat yttranden från Gotlands handels­kammare och Västerbottens
handelskammare. Sveriges industriförbund och Svenska handelskammarförbundet har
avgett gemensamt yttrande, i vilket Sveriges grossistförbund har instämt.
Familjeföretagens förening har anslutit sig till SHIO:s yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden
över betänkandet har också lämnats av Direktförsäljnings­företagens förening,
Motorbranschens riksförbund, Svenska civil­ekonomföreningen, Svenska
postorderföreningen, Svensk industriför­ening, Sveriges bilindustri- och bilgrossisiförening,
Conto Företagen Ak­tiebolag, Independent Leasing Aktiebolag, Independent Factoring
Ak­tiebolag, IKANO Finans Aktiebolag, Saab Scania Aktiebolag och Aktie­bolaget
Volvofinans. Elektriska hushållsapparat leverantörer och Sveriges radioleverantörer
har avgett gemensamt yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sammanställning av remissyttrandena, såvitt avser förslaget till lag om
finansieringsbolag, bör fogas till protokollet i detta ärende som bi­laga 3.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
om kreditpolitiska medel trädde i kraft den 1 januari 1975 och gällde till
utgången av år 1977. Lagens giltighet har därefter förlängts till utgången av år
1978 (prop. 1977/78: 33, FiU 1977/78: 8, rskr 1977/78: 66, SFS 1977: 1098).
Frågan om att vidga den kreditpolitiska lagstiftningen till att omfatta också
finansieringsverksamhet enligt finansieringsbolagskomit-téns förslag har tagits
upp i prop. 1978/79: 47 om fortsatt giltighet av lagen om kreditpolitiska
medel. Jag har där anfört att jag avser att föreslå rege­ringen att tillkalla
en utredning för att se över den kreditpolitiska lagen m. m. Beträffande finansieringsbolagskommitténs
förslag att vidga la­gen till alt i vissa avseenden omfatta
finansieringsbolagen anförde jag att slutlig ställning till förslaget inte
borde tas förrän den blivande utred­ningen har gjort en översyn av lagen.
Möjligheten att på grund av ett delförslag tidigare föra in
finansieringsbolagen under den kreditpolitiska lagen i något eller några
hänseenden borde dock stå öppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
följd av det nu anförda kommer jag inte att nu ta upp finansierings­ bolagskommitténs
förslag såvitt avser den kreditpolitiska lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   
Allmänt om finansföretag och deras verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
den senaste tjugoårsperioden har kreditgivning i allt större om­fattning kommit
att ske i former som delvis är nya och delvis är vida­reutvecklingar av
bankernas kreditgivning. Sådana former är factoring, leasing,
kontokortskrediter, avbetalnlngsfiaansiering, lagerfinansiering m.m.
Finansiering i sådana former utövas i betydande omfattning av andra företag än
banker och övriga kreditinstitut som förekommer på den organiserade
kreditmarknaden. Därmed brukar förstås den marknad på vilken de kreditinstitut
uppträder, som är föremål för särskild tillsyn. De företag som ägnar sig åt de
nyss berörda formerna för kreditgivning och annan finansiering bmkar betecknas
som finans- eller finansieringsföre­tag. Deras verksamhet omfattas inte av
någon särskild tillsynslagstiftning. De olika finansieringsformer som
finansföretagen ägnar sig åt beskrivs närmare i finansieringsbolagskommitténs
betänkande (s. 43—111). Här skall lämnas en kort beskrivning av dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Factoring
kännetecknas av att en säljare får kredit av factoring-företaget — factorn —
mot att detta fär säkerhet i säljarens fakturaford­ringar. Säkerhet lämnas
genom att säljaren förklarar sig pantförskriva sina i framtiden uppkommande
fakturafordringar till factom (faktura-belåning). Factorn kan också förvärva
fordringarna (fakturaköp). Säljaren har rätt att, ofta omedelbart efter
fakturering, disponera av factorn till­handahållna medel upp till viss
procentuell andel av fakturavärdet. Vid fakturabelåning får han disponera 70—80
% av fakturavärdet och vid fakturaköp 80—90 %. När köparen har betalat
fordringen sker i båda fallen slutavräkning, då bl. a. ersättningen till factorn
slutligt regleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Factoring
är inte bara en form för finansiering. Det innefattar också reskontrahantering,
likvidmottagning och annan service åt factoringkun-derna. Ofta kombineras factoring
med kreditrisktäckning, som innebär att factorn från säljaren övertar risken
för försummad betalning. Factorn åtar sig att betala fakturabeloppet till
säljaren viss tid efter förfallo­dagen oavsett om köparen då har betalat eller
inte. Reskontrahantering innebär att säljarens kundreskontra förs av factorn.
Annan service i samband med factoring är t. ex. hjälp med bokföring och
inkassering. Sådana servicefunktioner förekommer inte vid fakturaköp. Factorn
har då själv blivit borgenär och har att i eget intresse bevaka sin rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
i Sverige vanligaste formen av factoring är fakturabelåtiing. Fi­nansiering
genom fakturaköp förekommer framför allt i samband med export, där ett svenskt factoringföretag
samverkar med ett factoringfö-retag i importlandet. Den svenske factorn köper
fakturafordringarna av exportören, medan den utländske factorn påtar sig
kreditrisken, dvs. åtar sig att betala till den svenske factorn vid köparens
betalningsför­summelse. Den utländske factorn tar också emot och
vidarebefordrar betalning från köparna till den svenske factorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
svenska factoringmarknaden domineras i hög grad av bankägda finansföretag.
Dessa svarar för mer än 90 % av marknåden. Utveck­lingen av factoringverksamheten
framgår av tabell i slutet av detta avsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Leasing förekommer i två
delvis skilda former, finansiell leasing och operationell leasing.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med operationell leasing
brukar förstås nyttjanderättsupplåtelse av lös egendom vanligen kombinerad med
ett åtagande från upplåtaren att utföra service på egendomen. Upplåtaren är
normalt verksam i den bransch där handel med sådan egendom regelmässigt
förekommer. Egen­domen upplåts ofta för kortare tid och en nyttjanderättshavare
avlöser ofta en annan. Operationell leasing anses till skillnad från finansiell
leasing inte vara en finansieringsform. Gränsen mellan de båda formerna är emel­lertid
inte helt klar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansiell leasing
kännetecknas av följande huvuddrag. Leasingkunden avtalar med leasingföretaget
att detta skall förvärva viss bestämd egen­dom, exempelvis maskinutrustning.
Leasingföretaget köper utmstningen och upplåter nyttjanderätten till denna för
en längre tid, oftast för större delen av egendomens ekonomiska livslängd.
Under den tiden kan kunden inte säga upp avtalet och leasingföretaget kan göra
det bara om kunden brister i sina åtaganden. Leasingavgiften, som vanligen eriäggs
kvartalsvis i förskott, anpassas så att summan av avgifterna svarar mot
egendomens köpeskilling. Leasingföretaget är vanligen ett finansföretag utan
direkt anknytning med den bransch som handlar med berörda varor och åtar sig inte
service på egendomen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Leasing
av bilar behandlas i prop. 1977/78: 137 om vissa yrkestrafik­frågor m. m. Där
redogörs (s. 54—56) för hur sådan leasing går till och vilken omfattning den
har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Leasinginvesteringarna
svarade år 1969 mot 1 % av industriinveste­ringarna i Sverige. Ar 1976 hade
deras andel stigit till ca 4 %. Finan­siell leasing bedrivs i vårt land av ett
tiotal företag, de flesta bankägda. De senare svarar för ungefär två
tredjedelar av marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Leasingverksamheten
som bedrivs av finansföretagen kan illustreras med följande sammanställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:23.3pt'&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:23.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
  1977 (milj. kr.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:23.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
  1976 (milj. kr.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:24.5pt'&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 452,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 810,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:30.0pt'&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;828,7 102,5 726,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;592,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;38,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;554,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:28.8pt'&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:28.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;95,2 13,6 81,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:28.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;49,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;45,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Leasingobjekt
till anskaffningsvärde per 31 dec&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
året nyanskaffade leasingobjekt därav bilar och bussar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;maskiner
och övriga inventarier&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försäljningsvärde
av sålda leasingobjekt därav bilar och bussar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;maskiner
och övriga inventarier&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Källa:
Statistiska centralbyrån (SCB), statistiska meddelanden K 1978: 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kontokortskrediter
är av olika slag. De kännetecknas emel­lertid i allmänhet av att
kontoinnehavaren har rätt att intill ett visst i för­väg bestämt belopp få
kredit vid köp av varor hos säljare, som har anslutit sig till det
kontokortssystem till vilket köparens kort är knutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kontokorten
kan delas upp i betalkort och kreditkort. Skulden som uppkommer vid användning
av betalkort skall normalt betalas inom en begränsad tid, ofta 30 dagar.
Formlig ränta utgår oftast inte, däremot faktureringsavgift. Den skuld som
uppstår vid användning av kreditkort får amorteras under en längre tid. Varje
amortering skapar utrymme för ny kredit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kontokortssystemen
administreras på olika sätt. I vissa sköts finansie­ring och administration av
ett företag som är fristående i förhållande till det eller de
försäljningsföretag som är knutna till systemet. När ett så­dant system inte är
knutet endast till visst försäljningsföretag utan står öppet för olika
branscher och företag brukar det betecknas externt kon­tosystem. När det
däremot är begränsat till visst eller vissa företag be­tecknas det legokontosystem.
Det finns också kontokortssystem som ad­ministreras och finansieras av säljföretagen
själva, s. k. interna kontosy­stem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kontokortssystem med en från säljföretaget fristående finansiär — oftast ett
finansföretag — står denne risken för utebliven betalning. Fi­nansiären tillför
fortlöpande säljföretaget medel som med avdrag för er­sättning svarar mot
summan av de vid försäljning lämnade krediterna. Köparna skall sedan betala
skulden direkt till finansiären.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsbolagskommittén
anger att det finns ett 40-tal kredit­kortsystem i Sverige. Det största —
köpkort — är knutet till ca 10 000 specialaffärer, varuhus, researrangörer,
bilverkstäder och ca 2 000 ben­sinstationer. Antalet kreditkortsystem, särskilt
legokontosystemen, har ökat kraftigt under de senaste åren. Det antas att
kontokortskrediterna kommer att delvis ersätta avbetalningshandeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
avbetalningsfinansiering menas att någon ut­omstående — bank, finansföretag
eller annan — finansierar avbetal­ningssäljares verksamhet. Detta sker genom
lån mot säkerhet i säljarens fordran enligt avbetalningskontrakt. Vid s. k.
diskontering av avbetal­ningskontrakt lämnas lån för varje enskilt kontrakt.
När finansieringen baseras på summan av en säljares utestående avbetalningsfordringar
an­vänds termen belåning av avbetalningskontrakt. Då har säljaren en kre­diträtt
hos finansiären med ett i förväg bestämt tak för krediten. Sälja­ren kan sedan
inom ramen för sina avbetalningsfordringar och högst till taket utnyttja
krediten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avbetalningsfinansiering
förekommer också i den formen att finansiä­ren köper säljarens
avbetalningskontrakt. Det är en i vårt land förhållan­devis ovanlig
finansieringsform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avbetalningsfinansiering
motsvarar värdemässigt omkring en tred­jedel av finansföretagens hela
verksamhet. Krediter med avseende på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fordonsförsäljningen
upptar omkring hälften av hela avbetalningsfinan­sieringen. Dessa ombesörjs i
huvudsak av leverantörsanknutna finansfö­retag. Såväl fordonskrediterna som
annan avbetalningsfinansiering kan delas upp i företagskrediter och
konsumentkrediter, som — bortsett från fordonskrediterna — upptar omkring en
sjättedel resp. en tredjedel av hela avbetalningsfinansieringen. Eftersom fordonskrediterna
dominerar avbetalningskrediterna är det företrädesvis de till biltillverkarna —
svenska och utländska — knutna finansföretagen som särskilt har specialiserat
sig på avbetalningsfinansiering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nu beskrivna finansieringsformerna är de värdemässigt viktigaste på den svenska
marknaden. Därjämte finns ett flertal andra kreditgiv-ningsformer som
finansföretagen utövar. Ett exempel är c o n f i r -m i n g, som främst
förekommer i samband med internationell handel. Vid confirming betalar normalt
finansföretaget leverantören kontant och drar i samband med detta en växel på
mottagaren av varorna. Elt annat exempel ärs. k. lagerfinansiering.
Finansföretaget till­handahåller då kunden medel i viss proportion till värdet
av kundens la­ger. Efter hand som varor tas ur lagret amorteras lånen.
Härutöver läm­nar finansföretagen kredit mot säkerhet bl. a. i hyreskontrakt,
fritidshus och premieobligationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
det närmare tillvägagångssättet vid finansföretagens kre­ditgivning och deras
verksamhet i övrigt hänvisas till finansieringsbo­lagskommitténs betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En del av de kreditgivningsformer
som används av finansföretagen är sådana att de i och för sig skulle kunna ingå
i banks verksamhet. Ban­kerna har emellertid i de fall de har tagit upp sådan
verksamhet förlagt den till dotterbolag. På marknaden förekommer således f. n.
dels finans­företag som helt eller delvis ägs av bank, dels sådana som är
fristående från bankerna. Vissa av de senare är dotterbolag till produktions- och
för­säljningsföretag, ofta med huvudsaklig uppgift att lämna kredit med av­seende
på produkter som framställs inom den egna koncernen. Kredit-gi'vning för sådant
ändamål kan också förekomma inom de producerande företagen själva. De bankägda
finansföretagen utgör såtillvida ett undan­tag i fråga om tillsynen att
bankinspektionen i sin tillsyn över bankerna också följer deras dotterbolag.
Regeringen har nämligen i samband med att tillstånd har getts för bank att
förvärva aktier i sådant bolag föreskrivit att banken skall medge inspektionen
viss insyn i bolaget. De finansföretag — samtliga aktiebolag — som ägs av bankema
har i sina bolagsordningar en bestämmelse om att deras upplåning inte får
överstiga 12,5 gånger det egna kapitalet. Denna bestämmelse om kapitaltäckning
har kommit till och förts in i bolagsordningarna efter överenskommelse mellan
bankinspek­tionen och bankerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansföretagen
har järhsides med finansieringsverksamheten utveck­lat olika former av
administrativ service ät sina kunder. Vanligt är ex­empelvis att de i samband
med factoring sköter fakturering åt kundföre-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tagen. Exempel på andra administrativa tjänster som utförs
av finansfö­retagen är likvidmottagning för kunderna, betalningspåminnelser, res-kontraföring
och olika datatekniska tjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansföretagen och deras verksamhet har under den senaste
tioårs­perioden expanderat mycket kraftigt. De har därigenom kommit att få en
allt större betydelse på den svenska kreditmarknaden. Inte minst har de kommit
att starkt bidra till näringslivets finansiering. Främst är det de mindre och
medelstora företagen som har tillgodogjort sig deras tjänster vad gäller såväl
finansiering som administrativ service. Dessa företag har ofta svårt att
prestera säkerheter som kan godtas av banker­na. Det är därför fördelaktigt för
dem att utnyttja factoring, leasing m. m. som inte kräver särskilda säkerheter.
Det är dessutom för dem särskilt värdefullt att utnyttja finansföretagens
administrativa service som bygger på rationell hantering baserad bl. a. på
datateknik. De mind­re företagen kan inte själva utveckla sådana rutiner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den officiella statistiken över finansföretagen
(statistiska centralbyrån använder beteckningen finansieringsföretag) omfattar
för år 1977 71 företag. Dessas sammanlagda balansomslutning per bokslutsdagen
år 1977 var 12 599 milj. kr. För år 1976 var motsvarande siffra 10 089 milj.
kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medel för finansföretagens verksamhet lånas upp av olika
långivare som framgår av följande tabell. Största delen av upplåningen sker på
den fria kreditmarknaden, även kallad specialinlåningsmarknaden. Det är en
öppen marknad för kortfristig långivning. Som långivare uppträder där bl. a.
stora industriföretag, stiftelser och organisationer. Långivningen är ett sätt
för dessa att placera likvida överskottsmedel. Finansföretagen tar också upp
lån i bank, främst i form av checkräkningskrediter. Upplåning frän enskilda
personer förekommer inte i nämnvärd omfattning. Finans­företagens upplåning vid
utgången av åren 1976 och 1977 fördelad på olika långivare framgår av följande
sammanställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=198 valign=top style='width:148.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.7pt'&gt;
  &lt;td width=198 valign=top style='width:148.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(milj. kr.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(milj. kr.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.45pt'&gt;
  &lt;td width=198 valign=top style='width:148.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Koncernskulder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;717,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=198 valign=top style='width:148.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lån' och
  låneväxlar från:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=198 valign=top style='width:148.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Staten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;85,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=198 valign=top style='width:148.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommuner
  och landsting&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;84,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;18,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=198 valign=top style='width:148.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Banker&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1431,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 020,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=198 valign=top style='width:148.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ändra
  finansiella företag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;521,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;616,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=198 valign=top style='width:148.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pensions-
  och personalstiftelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;116,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;,  ,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=198 valign=top style='width:148.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga
  svenska företag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6 610,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 683,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=198 valign=top style='width:148.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;övriga
  svenska långivare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;519,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;811,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=198 valign=top style='width:148.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utländska
  långivare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;99,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;124,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=198 valign=top style='width:148.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Summa
  lån och koncernskulder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10 185,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8 279,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=198 valign=top style='width:148.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;därav mot bankgaranti&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;644,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;329,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=198 valign=top style='width:148.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Obligations-
  och konverteringslån&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;12,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=109 rowspan=2 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;194,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.2pt'&gt;
  &lt;td width=198 valign=top style='width:148.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förlagslån&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;296,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Källa: SCB, statistiska meddelanden K 1978: 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;•Här ingår koncernskulder 1976. Förändringstalen för de
olika långivarna 1977 blir därigenom osäkra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företagens
utestående krediter vid utgången av åren 1976 och 1977 — leasingverksamheten
dock undantagen — var ca 7 400 resp. 9 600 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
en jämförelse kan nämnas att bankaktiebolagen vid utgången av år 1977 hade en
total utlåning om 104 413 milj. kr. Sparbankernas och föreningsbankernas
utlåning var vid samma tidpunkt 49 460 milj. kr. resp. 10 685 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
grund av vissa förändringar i fråga om statistiken för år 1977 är denna inte i
alla avseenden jämförbar med statistik för tidigare år. Man kan emellertid av
följande sammanställning över finansföretagens ute­stående krediter få en god
uppfattning om den utveckling som företa­gens kreditgivning har genomgått under
den senaste tioårsperioden (samtliga siffror avser milj. kr. vid utgången av
resp. år).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:14.4pt'&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Koncern-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konto-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Factoring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 colspan=2 valign=top style='width:37.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lager-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Av-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 colspan=2 valign=top style='width:82.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Fordringar Övriga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;fordringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' korts-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 colspan=2 valign=top style='width:37.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;finansie-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;betalning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;i pantlåne&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;- lån&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;utestående&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.5pt'&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=113 colspan=2 valign=top style='width:84.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fordringar
  confirming&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 colspan=2 valign=top style='width:37.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rörelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;krediter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.45pt'&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1968&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;82,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;155,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 colspan=2 valign=top style='width:37.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;706,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;27,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;661,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 648,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1969&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;17,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;142,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;253,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;760,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;24,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;961,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 160,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1970&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;132,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;287,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 104,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;24,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 161,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 714,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1971&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;153,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;255,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 135,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;24,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 136,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 708,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;198,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;424,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 165,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;22,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 146,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 960,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1973&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;225,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;552,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 245,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 215,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 263,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;12,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;339,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;942,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 594,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;27,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 631,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 547,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;47,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;464,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;992,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 223,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;31,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 070,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5 828,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;23,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;686,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 276,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 772,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 613,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7 408,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;445,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 206,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 602,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 colspan=2 valign=top style='width:37.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;619,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 189,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 544,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9 643,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Källa:
SCB, statistiska meddelanden K 1978: 8. ' 1968—1976 endast till finansinstitut,
övriga koncernfordringar ingår i de olika kreditslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3   
Allmän motivering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1
Behovet av lagstiftning om finansföretag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kreditmarknaden
i vårt land brukar indelas i den organiserade kredit­marknaden och den
oorganiserade, ofta kallad den grå kreditmarkna­den. På den organiserade eller
institutionella lånemarknaden verkar de kreditinstitut som är underkastade
särskild lagstiftning och därigenom viss insyn och kontroll från samhällets
sida. Till sådana kreditinstitut hör bl. a. bankema, hypoteksinstituten och
kreditaktiebolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utanför
den institutionella kreditmarknaden går betydande kredit-ströinmar i form av
lån direkt mellan långivare och låntagare. Mellan olika företag och
privatpersoner förekommer sålunda en omfattande kre­ditgivning utan förmedling
av specialiserade kreditinstitut, t. ex. utlåning från industriföretag av
likviditetsöverskott. Vidare kan nämnas den låne­verksamhet som fondkommissionärer,
bankirer och andra privatpersoner yrkesmässigt bedriver. På den oorganiserade
eller okontrollerade kredit-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;marknaden
uppträder också kreditinstitut som inte är underkastade sär­skild lagstiftning
eller insyn från samhällets sida. Hit räknas finans- eller finansieringsföretag
av skilda slag som huvudsakligen ägnar sig åt kredit­givning och annan
finansieringsverksamhet, ofta i samband med admi­nistrativ service, t. ex.
fakturahantering och inkassoverksamhet åt mindre och medelstora företag. Under
de senaste decennierna har i Sverige vuxit fram allt fler sådana finansföretag.
De bedriver finansieringsverksamhet i delvis nya former efter utländska
förebilder, t. ex. factoring, leasing och avbetalningsfinansiering. En närmare
redogörelse för dessa företag och deras verksamhet har lämnats i föregående
avsnitt och i betänkandet (SOU 1977: 97) Finansieringsbolag (s. 23—119).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kreditmarknadens
uppgift är i första hand att samla upp sparmedel från hushåll, företag m. fl.
och att placera medlen där de behövs inom olika sektorer i samhället i form av
krediter till företag, kommuner, pri­vatpersoner osv. Förhållandena på den
svenska kreditmarknaden påver­kas bl. a. av de olika kreditpolitiska åtgärder
som statsmakterna vidtar i syfte att upprätthålla balans i samhällsekonomin.
Med hänsyn till de se­naste årens besvärliga ekonomiska problem både inom den
svenska eko­nomin och i vårt förhållande till utlandet är det naturligt att
ökad upp­märksamhet har riktats mot den oorganiserade kreditmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I de
år 1975 meddelade direktiven för finansieringsbolagskommittén framhöll dåvarande
chefen för finansdepartementet bl. a. att finansföre­tagens verksamhet har fått
sådan art och omfattning att det finns skäl att låta företagen omfattas inte
bara av den kreditpolitiska kontrollen utan även av den tillsyn frän det
allmänna som genom bankinspektionen sker i fråga om banker och andra
kreditinstitut. Kommittén borde enligt direktiven pröva huruvida allmänna
kontroll- och tillsynsregler av det slag som gäller för kreditinstituten borde
införas också i fråga om fi­nansbolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsbolagskommittén
konstaterar i sitt betänkande att fi­nansföretagen spelar en alltmer
betydelsefull roll på den svenska kredit-marknaden. Med hänsyn härtill och för
att nå de mål som ställdes upp i direktiven anser kommittén att finansföretagen
bör inordnas i ett re­gelsystem liknande det som gäller för övriga
kreditinstitut. Kommittén föreslår att vissa av de kreditpolitiska åtgärder som
behandlas i lagen (1974: 922) om kreditpolitiska medel skall kunna tillämpas
också på fi­nansföretagen. Som skäl för att dessutom införa en särskild
tillsynslag­stiftning för finansbolagen anför kommittén att de f. n. behandlas
olika i fråga om insyn, allmän kontroll och kapitaltäckning beroende på om de
är bankägda eller inte. De bankägda finansföretagen har nämligen kom­mit att
omfattas av viss tillsyn och insyn från bankinspektionen. Kom­mittén anser att
det är olämpligt att sådana skillnader finns. Detta kan nämligen leda till
snedvridning av konkurrensen mellan bankägda och icke bankägda företag. En
tillsynslagstiftning bör därför enligt kommit-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tén
omfatta alla företag, oavsett ägarförhållanden. Kommittén påpekar vidare att en
sådan lagstiftning skulle underlätta genomförandet av en kreditpoUtisk
reglering av finansföretagens verksamhet. Med hjälp av en lag om finansbolag
kan sålunda kartläggas vUka företag som ägnar sig åt finansiell verksamhet vid
sidan om bankema och övriga kreditinstitut på den organiserade kreditmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslår en lag om finansieringsbolag som skall gälla företag, vars
huvudsakliga verksamhet utgörs av kreditgivning och vissa andra
finansieringsformer och som vid sin utlåning eller upplåning riktar sig till
allmänheten. Sådana företag skall stå under bankinspektionens tillsyn. Reglerna
om tillsyn är i utredningsförslaget i stort sett utformade efter mönster av
lagen om kreditaktiebolag. Enligt kommitténs förslag skall finansieringsbolag
vidare uppfylla vissa villkor i fråga om företagsform, eget kapital m. m.
Verksamheten får drivas endast av aktiebolag, om inte särskild dispens medges,
och bolagen skall iaktta kapitaltäckningskrav som motsvarar dem som gäller för
bankerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
kommitténs förslag har ledamoten Regnéll reserverat sig på vissa punkter. Han
avvisar i huvudsak förslaget till ändring i den kreditpoli­tiska lagsiiftningen
men accepterar en lagstiftning om finansieringsbola­gen för att säkerställa
samhällets insyn och företagens soliditet. Detta kan dock tillgodoses genom en
mindre långt gående granskning än den kommittén föreslår. Enligt Regnéll kan
den föreslagna omfattningen av tillsynen leda till att finansieringsbolagens
utveckling onödigtvis hämmas och att en onödig byråkrati utvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot att en
särskild lag om finansföretag införs och att företagen ställs under viss
tillsyn från samhällets sida. Bl. a. riksbanksfullmäktige, bank­inspektionen,
NO, konsumentverket, statens industriverk, KF och LO anser att finansföretagen
bör omfattas av en lagstiftning av i princip samma karaktär som gäller för
banker och kreditaktiebolag. Det fram­hålls vidare att det är värdefullt och
följdriktigt att samhället får bättre insyn i finansföretagens verksamhet och
får möjlighet att granska bl. a. deras soliditet till fördel för långivarna och
kunderna. Från något håll påpekas att den föreslagna tillsynen innebär en form
av auktorisation, vilket är till gagn för finansföretagen själva. Flera av de
remissinstanser som är positiva till en lagstiftning om finansbolag betonar
dock att det är angeläget att denna inte leder till att finansbolagens
fortsatta pro­duktutveckling och verksamhet i övrigt försvåras, vilket bl. a.
skulle kunna medföra nackdelar för näringslivet, särskilt de små och medel­stora
företagen. Bl. a. LO framhåller att syftet med lagen självklart skall vara att
tillgodose samhällets krav på insyn och kontroll men inte att försvåra en
utveckling mot mer ändamålsenliga och förbättrade kredit­former. Svenska bankföreningen
m.fl. bankorganisationer samt Finan-' sieringsföretagens förening understryker
vikten av att finansbolagens ut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2  
Riksdagen 1978/79. 1 saml Nr 170&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;veckling
inte onödigtvis hämmas och att tillsynen och verksamhetsregle-ringcn inte görs
mer omfattande än vad som är motiverat av erfarenhet. Bankinspektionen uttalar
sig i samma riktning. Finansieringsföretagens förening förordar en lösning där
en reglering för samtliga finansbolag inte går längre än vad som kan anses
erforderligt för de icke bankägda finans­bolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinstanser, bl. a. näringslivsorganisationer som Svenska handelskammarförbundet,
Sveriges Industriförbund och Svenska Före­tagares Riksförbund, avvisar
förslaget om en särskild lagstiftning för fi­nansbolagen. Detta skulle leda
till fördyringar för finansföretagen och inskränkningar i deras rörelsefrihet
till nackdel för näringslivet. Särskilt de små och medelstora företagen kan bli
lidande om finansföretagens verksamhet begränsas. I flera remissyttranden
framhålls skillnaderna mellan banker och finansföretag. De senare erbjuder
högre belåningsmöj­ligheter, snabbare kreditbeslut och större flexibilitet.
Särskilt för nyeta-blerade företag är sådana fördelar betydande. Vidare
tillhandahåller fi­nansföretagen en omfattande administrativ serviceverksamhet
åt små och medelstora företag, t. ex. vid factoring. Flera remissinstanser befa­rar
att lagstiftningen skulle kunna leda till onödig byråkrati.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del vill jag anföra följande i fråga om behovet av en särskild
lagstiftning om finansföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I vårt land har sedan
länge banker och andra kreditinstitut varit un­derkastade särskild lagstiftning
som reglerar deras verksamhet och ger samhället insyn i och viss kontroll över
verksamheten. Syftet med lag­stiftningen är främst att skydda insättare,
obligationsköpare och andra långivare som placerar medel i kreditinstituten.
Det är givetvis väsent­ligt att den som i organiserade former lånar in
penningmedel från all­mänheten och använder dessa för vidareutlåning har en god
soliditet. Detta har man sökt trygga förutom genom tillsyn också genom att
ålägga banker och andra kreditinstitut att hålla viss kapitaltäckning, dvs. visst
minsta eget kapital i förhållande till sina placeringar. Banklagstift­ningen
innehåller sålunda detaljerade regler om bankernas verksamhet och ger
bankinspektionen förhållandevis långtgående befogenheter i fråga om tillsyn
över bankerna. Liknande regler i fråga om verksamhe­ten och tillsynen gäller ocksä
för stads- och landshypoteksinstitutioner-na. I fråga om tillsyn finns
motsvarande regler också för kreditaktie­bolagen, dvs. aktiebolag som inte
driver bankrörelse men som har till ändamål att driva lånerörelse med medel som
lånas upp på marknaden, främst genom utgivning av obligationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
offentlig kontroll och tillsyn finns också i fråga om annan ekono­misk
verksamhet än sådan som främst består i kreditgivning. Enligt ak­tiefondslagen
(1974: 931) står fondbolag, dvs. aktiebolag som har fått tillstånd att utöva
aktiefondsverksamhet, under bankinspektionens till­syn. I fråga om fondkommissionsrörelse
och fondbörsverksamhet finns&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;också
bestämmelser om bankinspektionens tillsyn över sådan verksam­het. Regeringen
har genom proposition (prop. 1978/79: 9) lämnat för­slag till fondkommissionslag
och lag om Stockholms fondbörs, som när­mare än förut ansluter till
banklagstiftningen och annan här nämnd lag­stiftning i fråga om tillsynen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
verksamhet som drivs av finansföretagen är huvudsakligen inrik­tad på kreditgivning
och administrativ service. En stor del av verksam­heten är sådan att den skulle
kunna förekomma inom ramen för banker­nas rörelse. Ätt sådan verksamhet skulle
stå utanför samhällets insyn och kontroll till följd av att den drivs av
dotterbolag till bank i stället för av banken själv har inte ansetts
godtagbart. Regeringen har därför i samband med att den har gett bankinstitut
tillstånd att förvärva aktier i finansföre­tag som villkor för tillståndet
föreskrivit att bankinspektionen skall be­redas insyn i finansföretagets
verksamhet. De finansföretag som helt eller delvis ägs av bank står sålunda
under viss tillsyn av bankinspektionen medan övriga finansföretag står utanför
liknande samhällelig insyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
föreligger enligt min mening ett intresse från samhällets sida att närmare än
som hittills har skett kunna följa utvecklingen av den expan­siva bransch som
finansföretagen utgör. Genom dessa företag löper allt större penningströmmar.
Den sammanlagda balansomslutningen för de ca 70 finansföretag som omfattas av
den officiella statistiken var över 12 miljarder kr. år 1977. Upplåningen sker huvudsakligen
på den s.k. specialinlåningsmarknaden, där industriföretag, fonder m. fl.
kortfristigt kan placera likviditetsöverskott tiU ofta betydande belopp.
Finansföre­tagens upplåning fördelad på olika långivare framgår av tabell i
före­gående avsnitt. Även om finansföretagen sålunda främst erhåller sitt kapi­tal
genom yrkesmässiga placerare, kan det vara värdefullt för dessa att finansföretagen
står under viss kontroll och insyn från samhällets sida. Även för
finansföretagens kunder, ofta små och medelstora företag, kan det vara viktigt
att få den garanti för att ett finansföretag är seriöst och har god soliditet
som ligger i att finansföretagen i likhet med andra kredit­institut står under
offentlig tillsyn och har att uppfylla vissa krav t. ex. på kapitaltäckning.
Finansföretagen har en växande betydelse för närings­livets finansiering,
främst när det gäller de mindre och medelstora före­tagen. Av intresse är i
detta sammanhang leasing, där finansföretaget för lång tid skall tillhandahålla
leasingkunden utrustning, som kan vara helt nödvändig för driften inom
kundföretaget. Det är då viktigt att leasingkunden kan vara saker på att
finansföretaget har en sådan soliditet att dess åtaganden är garanterade.
Motsvarande synpunkter kan gälla också i fråga om andra finansieringsformer än
leasing.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag
har förståelse för vissa av de synpunkter som har anförts av de remissinstanser
som ställer sig negativa till förslaget att införa en lag om finansbolag. Några
missförhållanden i fråga om de nu verksamma fi­nansföretagen har inte
framkommit eller åberopats av kommittén. Jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är
också väl införstådd med att det föreligger påtagliga skillnader mel­lan
bankers och finansföretags verksamhet. Finansföretagen tillhandahål­ler sålunda
i stor utsträckning sina kundföretag administrativ service av olika slag, t.
ex. fakturahantering, likvidmottagning och inkassering. Finansföretagen har
vidareutvecklat vissa av bankernas kreditformer och skapat nya
finansieringsformer. Karaktäristiskt är att finansföretagen tillgodoser
finansieringsbehov genom att i högre grad än bankerna ut­nyttja kundernas
tillgängliga säkerheter, t. ex. företagens fakturaford­ringar. Detta är av
stort värde särskilt för de företag som inte kan ställa bankmässiga säkerheter.
Enligt min mening är det angeläget att finans­företagen även i framtiden på
detta sätt kan bidra till finansieringen inom näringslivet. Jag vill därför
understryka att, om en lagstiftning om finans­företagens verksamhet införs, den
inte får innebära en detaljreglering som kan hämma och försvåra
finansföretagens utveckling. Det är ett vitalt intresse både för det svenska
näringslivet och samhället i övrigt att en utveckling mot mer ändamålsenliga
och förbättrade kreditformer samt mot mer rationella och kostnadsbesparande
arbetsformer för näringslivet inte motverkas. Sådana synpunkter som jag nu har
berört utesluter emel­lertid inte att det införs en viss insyn och kontroll
från samhällets sida på liknande sätt som sedan länge gäller t. ex. i fråga om
kreditaktiebolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
en awägning av de olika synpunkter som sålunda kan anföras i frågan anser jag
liksom flertalet remissinstanser att en tillsynslagstift­ning nu bör införas i
fråga om finansföretag i likhet med vad som f. n. gäller för övriga
kreditinstitut. En sådan lagstiftning kan vidare vara av värde, om förslaget
att låta den kreditpolitiska lagstiftningen omfatta också finansföretagen
senare kommer att genomföras. Av vad jag nyss har anfört framgår att en
tillsynslagstiftning enligt min mening bör ges en begränsad omfattning.
Lagstiftningen bör sålunda inte innehålla nå­gon detaljreglering som kan hämma
företagen i deras verksamhet eller försvåra deras ändamålsenliga utveckling
till skada för dem och deras kunder. Eftersom finansföretagen inte tidigare har
omfattats av någon tillsynslagstiftning finns det vidare skäl att vara
återhållsam när det gäller att bestämma vilka företag som bör omfattas av
lagen. Jag åter­kommer till denna fråga i följande avsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är givet att en lagreglering kommer att medföra kostnader för fi­nansföretagen,
exempelvis till följd av uppgiftsskyldighet gentemot till­synsmyndigheten. Jag
bedömer att kostnaderna emellertid blir så små att de inte kan få annat än
marginell betydelse. Denna kostnadsökning kan uppvägas av den goodwill för
finansföretagen som en offentlig tillsyn kan komma att medföra. Företagen kan
också ha nytta av de råd och an­visningar som tillsynsmyndigheten kan komma att
lämna i sin tillsynsverk­samhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsbolagskommittén
har undersökt möjligheten att ändra lagen om kreditaktiebolag så att den skulle
omfatta också finansföreta-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gen.
Kommittén har emellertid funnit detta tillvägagångssätt olämpligt, bl. a.
därför att finansföretagen lånar upp medel på annat sätt än genom emission av
obligationer eller lån från allmänna pensionsfonden, vilket är
kreditaktiebolagens huvudsakliga sätt för upplåning. Ett annat skäl är enligt
kommittén att de existerande krcditaktiebolagen till skillnad från
finansföretagen har bildats för att tillgodose ändamål som är särskilt an­gelägna
för samhället, exempelvis att lämna krediter till bostadsbyggan­det. Jag delar
kommitténs uppfattning och anser liksom flertalet remiss­instanser att lagsiiftningen
bör ske i form av en särskild lag för finans­företagen. Kommitténs förslag till
lag är enligt min mening i huvudsak lämpligt som grund för lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2
Lagens tillämpningsområde&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsbolagskommitténs
förslag innebär att lagen skall tilläm­pas på näringsverksamhet som helt eller
huvudsakligen består i kredit­givning och annan finansieringsverksamhet om
verksamheten är av bety­dande omfattning. När det gäller att bestänuna om
verksamheten är den huvudsakliga bör enligt kommittén verksamhetens andel i
företagets ba­lansomslutning tillmätas avgörande betydelse. När utestående
krediter, förvärvade fordringar och leasingobjekt utgör mer än 50 % av företa­gets
totala tillgångar bör verksamheten betraktas som huvudsaklig för företaget och
lagen således vara tUlämplig. Som ett riktmärke för när fi­nansieringsverksamheten
skall vara av betydande omfattning har kom­mittén angett en balansomslutning
för verksamheten av 10 milj. kr. Nå­got absolut gränsvärde för när verksamheten
skall anses betydande vill dock kommittén inte förorda. I de fall finansföretag
är dotterbolag till bank anser kommittén att dess verksamhet bör falla under
lagen oavsett finansieringsverksamhetens omfattning. Från den nu redovisade
huvud­regeln har kommittén föreslagit tre undantag, till vilka jag återkom­mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det särskilda yttrandet av två experter inom kommittén framförs kritik mot
begränsningen att kreditgivningsverksamheten skall vara företagets huvudsakliga
verksamhet. Detta möjliggör att omfattande finansierings­verksamhet kan ställas
utanför lagen genom att den kombineras med an­nan verksamhet av ändå större
omfattning. Det bör enligt yttrandet vara tillräckligt att
finansieringsverksamheten utgör en väsentlig del av den totala verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser behandlar inte frågan om lagens tillämp­ningsområde. Några diskuterar
emellertid den föreslagna bestämmelsen om att lagen skall tillämpas på
näringsverksamhet som helt eller hu-vud-sakligen består i att lämna kredit m. m.
Viss kritik riktas mot denna be­stämmelse. Riksbanksfullmäktige befarar att
besvärliga gränsfall kan upp-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;komma
men tillstyrker kommitténs förslag i fråga om tillämpningsom­rådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionen
anser att det bör övervägas om inte begränsningen att finansieringsverksamheten
skall vara företagets hela eller huvudsak­liga verksamhet bör utgå.
Inspektionen anser att lagen skall äga till-lämpning när
finansieringsverksamheten har ett självständigt syfte vid si­dan av företagets
övriga verksamhet. I likhet med kommittén anser in­spektionen att
finansieringsverksamhet av mindre betydande omfattning bör hållas utanför
lagen. Som riktmärke för gränsdragningen bör enligt inspektionen tas en
balansomslutning på 25 mUj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsföretagens
förening framför samma kritik som de två experterna inom kommittén. Föreningen
befarar att den föreslagna be­stämmelsen kan leda till att företag, som vid
sidan av annan huvudsak­lig verksamihet ägnar sig åt kreditgivning, i stället
för att kanalisera denna genom finansbolag väljer att sköta den själv med den
sämre ef­fektivitet som detta innebär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kritik
riktas också mot att tillämpningsområdet inte är tillräckligt tydligt avgränsat
i förslaget. Några remissinstanser anser att tillämp­ningsområdet skall
bestämmas så att vissa verksamhetsgrenar eller bran­scher undantas. Mot
kommitténs beskrivning riktas också den anmärk­ningen att uppräkningen av
verksamhetsformer inte är fullständig, vilket borde framgå av lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del vill jag till en början framhålla att det är viktigt att la­gens
tillämpningsområde anges så klart som möjligt. Enligt kommittén bör lagen i
princip tillämpas på verksamhet som består i att lämna kre­dit eller att, i
syfte att medverka till finansiering, förvärva fordringar el­ler upplåta
egendom till nyttjande. Jag anser att kommitténs beskrivning i huvudsak lämpar
sig som en definition av verksamheten. Denna bör betecknas som
finansieringsverksamhet. I beskrivningen av finansierings­verksamhet bör i
enlighet med kommitténs förslag anges att det är fråga om näringsverksamhet.
Därav följer enligt bokföringslagen (1976: 125) att företag som driver
finansieringsverksamhet är bokföringsskyldigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med finansieringsbolagskommittén anser jag att endast finan­sieringsverksamhet
av betydande omfattning i princip skall faUa inom det lagreglerade området. För
detta talar bl. a. att en tillsyn av praktiska skäl inte med fullgod
effektivitet kan ske över alla de företag som i mer eller mindre begränsad
utsträckning ägnar sig åt extern finansiering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
vill emellertid i detta avseende särbehandla de bankägda finansföretagen. Mot
kommitténs förslag att bankägda finansföretag oberoende av storlek skall
omfattas av lagen riktas inte någon kritik av remissinstanserna. Jag har redan
tidigare framhållit att finansierings­verksamheten till stor del är sådan att
den skulle kunna förekomma i bank. När den i stället bedrivs av aimat
koncernbolag än banken bör inte detta medföra att verksamheten faller utanför
det reglerade området&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;även
om den är av mindre omfattning. Jag delar därför kommitténs upp­fattning att de
bankägda finansföretagen oberoende av verksamhetens storlek bör omfattas av
lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till skillnad från
kommittén anser jag att en bestämd värdegräns bör fin­nas i lagen i fråga om
andra än bankägda finansföretag. Detta är av be­tydelse inte minst från
rättssäkerhetssynpunkt. En värdegräns gör det möjligt för de berörda
finansföretagen att själva bedöma när deras verksamhet är av sådan omfattning
att den faller inom lagen. Med en sådan regel bör vidare ett mindre
finansföretag, vars verksamhet stor-leksmässigt närmar sig den satta gränsen,
ha bättre möjlighet än enligt kommitténs förslag att i tid anpassa sig till
lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén diskuterar i
motiven efter vilken måttstock det skall avgö­ras, om verksamheten har
betydande omfattning. I likhet med konmiit-tcn anser jag att
finansieringsverksamhetens balansomslutning kan an­vändas för sådant ändamål.
Med balansomslutning menar jag då värdet på tillgångarna i
finansieringsverksamheten. Värdet bestäms med ledning av företagets
balansräkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För att undvika att
tillfälliga förändringar i balansomslutningen avgör om lagen skall tillämpas på
ett visst företag förordar jag att värdegrän­sen relateras till den
genomsnittliga balansomslutningen för en längre tid, förslagsvis tre år. Om ett
företag inte har drivit finansieringsverk­samhet så länge, bör
balansomslutningen för tiden när verksamheten har förekommit bli avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionen har
föreslagit att balansomslutningen avseende finan­sieringsverksamheten skall
uppgå till 25 milj. kr. för att verksamheten skall omfattas av lagen. De motiv,
på vilka den av mig förordade lagstiftning­en bygger, talar emellertid för att
lagen skall omfatta sådan finansie­ringsverksamhet som av praktiska skäl kan
ställas under tillsyn och inte av andra skäl bör undantas. Kommitténs förslag
med riktmärket vid balansomslutningen 10 milj. kr. är enligt min mening väl
avvägt. Jag förordar därför att en genomsnittlig balansomslutning för
finansierings­verksamheten på minst 10 milj. kr. utgör en förutsättning för att
lagen blir tillämplig i fråga om andra än bankägda finansföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagens tillämpningsområde
bör i fråga om värdegränsen bestämmas så att ett enskilt företag inte genom
organisatoriska åtgärder kan bestämma, om dess verksamhet skall ligga inom eUer
utom tillämpningsområdet. För att förhindra att organisatoriska förändringar
får sådana effekter bör värderegeln kompletteras med en bestämmelse om att
hänsyn skall tas till sammanlagda balansomslutningen av
finansieringsverksamheten i före­tag mellan vilka det finns nära samband. Detta
kan vara fallet i koncern­förhållande eller när företagen leds av samma eller i
huvudsak samma personer eller om vinsten av företagens verksamhet helt eller
till bety­dande del skall tillfalla samma eller i huvudsak samma personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening kan det inte komma i fråga att generellt förbjuda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;företag
som ägnar sig åt finansieringsverksamhet att också driva annan rörelse. Finansieringsbolagskommitténs
förslag att lagen skall vara till­lämplig endast i de fall kreditgivning m. m.
ingår som den huvudsakliga verksamheten i ett företags rörelse är under sådana
förhållanden mindre lämpligt. Om jämsides med finansieringsverksamheten drivs
annan minst lika omfattande verksamhet, skulle med konunitténs förslag lagen
inte gälla annat än i de fall finansieringsverksamheten drivs av ett sär­skilt
subjekt, exempelvis ett dotterbolag. Att på detta sätt göra lagens
tillämplighet beroende på hur verksamheten organisatoriskt fördelas mellan
bolag i samma koncern måste betraktas som olämpligt. Jag anser därför i likhet
med några remissinstanser, att det inte bör vara en förut­sättning för lagens tillämpUghet
att finansieringsverksamheten är företa­gets huvudsakliga verksamhet. Det
betyder att all finansieringsverksam­het med större balansomslutning än som
nyss har nämnts faller under lagen, om den inte ryms i de särskilda undantag,
som jag nu avser att behandla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har i föregående avsnitt framhållit att det finns skäl att vara åter­hållsam
när det gäller att bestämma vilka företag som bör omfattas av en ny
lagstiftning på det aktuella området. Detta är alltså en allmän utgångs­punkt
för mina överväganden i fråga om vilka företag som bör undantas från lagens
tillämpningsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsverksamhet förekommer
i produktionsföretag i syfte att underlätta avsättningen av de egna
produkterna. Sådan verksamhet drivs i särskilda bolag som är anknutna till
bilbranschen och andra industri­koncerner. I några fall drivs
finansieringsverksamhet direkt i produktions­bolag. Om ett sådant bolag lånar
upp medel från utomstående, kan det knappast fastställas om medlen används i
finansieringsverksamheten eller inom andra delar av bolagets verksamhet. Redan
på den grunden är det betänkligt att låta lagen omfatta industriföretag som
jämsides med pro­duktionen finansierar avsättningen av sina produkter. Jag
anser det ute­slutet att ställa industriföretag under en tillsyn som är
avpassad för kre­ditinstitut och liknande institut bara därför att
industriföretagen vid sidan av sin egentliga verksamhet, exempelvis produktion
av varor, också driver finansieringsverksamhet i syfte att främja avsättningen
av den egna pro­duktionen. Någon skillnad föreligger enligt min mening därvid
inte om finansieringsverksamheten äger rum i det producerande bolaget, i annat
koncernbolag eller i bolag som annars är nära anknutet till produktions­bolaget.
Jag förordar således att från lagens tillämpningsområde undantas verksamhet som
uteslutande består i finansiering med avseende på varor som har framställts av
det finansierande företaget, företag i samma kon­cern eller företag med nära
anknytning till produktionsbolaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
motsvarande sätt som i varuproducerande företag förekommer fi­nansieringsverksamhet
i företag som erbjuder tjänster, t. ex. inom vissa servicenäringar. Mellan
sådana företag och varuproducerande företag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;finns
enligt min mening inte någon sådan skillnad som kan motivera att de behandlas ohka
i fråga om lagens tillämpning. Finansieringsverksamhet som uteslutande inriktas
på finansiering av tjänster i samma utsträckning som jag nyss angav för de varuproducerande
företagen bör alltså undan­tas från tillämpningsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En säljare kan på olika
sätt lämna köparen kredit i samband med kö­pet. Detta kan enklast ske genom att
köparen får anstånd med betal­ningen. Denna form av kredit brukar kallas
handelskredit. I likhet med kommittén anser jag att sådan kreditgivning inte
skall faUa under lagen. Om krediten i stället utformas exempelvis som en
kontokortskredit, med­för detta enligt min mening inte någon sådan ändring, som
motiverar att lagen bör bli tillämplig. När krediten avser varor, som säljs av
den som lämnar krediten bör lagen inte vara tillämplig på verksamheten oavsett i
vilken form kreditgivningen sker. Det bör inte heller vara någon skillnad, om
krediten lämnas av säljaren, företag i samma koncern eller företag med annan
nära anknytning. Jag förordar därför att undantag från lagens tillämplighet
görs för de angivna fallen. Undantagen bUr förhållandevis vittgående. Ett
företag som ägnar sig åt försäljning kan exempelvis ha ett dotterföretag, som
med kontokortssystem möjliggör kredit för dem som köper varor av
moderföretaget. Den förordade undantagsregeln innebär att denna verksamhet inte
kommer att falla under lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
finansieringsbolagskommitténs förslag undantas från lagen sådan verksamhet som
tillgodoser finansieringsbehov inom en mindre eller sär­skild grupp
näringsidkare för vilken medel ej anskaffas från allmänheten. Jag delar
kommitténs uppfattning och förordar en regel av i huvudsak samma innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsbolagskommittén
föreslår i övrigt att undantag görs för verksamhet som redan på grand av lag är
föremål för bankinspektionens tillsyn eller med stöd av särskilda
lagbestämmelser är undantagen från sådan tillsyn. Vidare föreslås undantag för
verksamhet som avses i lagen (1949: 722) om pantlånerörelse och som enligt
denna står under tillsyn av länsstyrelse. Jag delar kommitténs uppfattning att
det redan tillsynsregle-rade området skall undantas frän tillämpningsområdet
för den nu före­slagna lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
det tillämpningsområde som jag nu har förordat kommer enligt vad nu kan
beräknas ca 30 finansföretag att omfattas av lagen. Dessa utgörs till stor del
av bankägda finansföretag och sådana bolag som kan betecknas som fristående,
egentliga finansföretag. Såvitt jag nu kan be­döma kommer lagstiftningen inte
att få sådana effekter att konkurren­sen inom branschen påverkas så att det
leder till någon större omstruk­turering eller andra ej avsedda förändringar.
Med hänsyn till att lag­stiftningen är ny på detta område kan det finnas skäl
att på grundval av vunna erfarenheter efter någon tid ompröva vilka företag som
bör omfattas av lagen. Det är därför viktigt att noga följa utvecklingen av
finansföretagen och de effekter som lagstiftningen kan ha på dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3
Företagsform, registrering m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsbolagskommittén
har föreslagit att verksamhet på vilken den föreslagna lagen blir tillämplig
skall drivas i form av aktiebolag, som registreras särskilt. Bankinspektionen
skall dock i särskilt fall kunna medge undantag från kravet på aktiebolagsform.
Förslagen har inte mött några erinringar under remissbehandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
jag anser att finansföretag som omfattas av lagen bör drivas i form av
aktiebolag. Sådan verksamhet drivs f.n. inte annat än undan­tagsvis i annan
form. Mot undantag från aktiebolagsformen talar bl. a. att besvärliga
tillämpningsproblem kan uppstå, t. ex. i fråga om kapital­täckning och andra
krav enligt lagförslaget, till vilka jag återkommer. Jag anser därför inle
undantag påkallat från kravet på aktiebolagsform. De företag som vid lagens
ikraftträdande driver finansieringsverksamhet i annan form än aktiebolag bör
dock under en lämplig övergångstid få fortsätta verksamheten och ges möjlighet
att ändra företagsform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
att finansieringsverksamhet skall drivas i form av aktiebolag blir
aktiebolagslagen (1975: 1385) tillämplig på finansföretag och deras verksamhet.
Detla innebär enligt min mening väsentliga fördelar från både praktiska och
formella synpunkter, t. ex. i fråga om kraven på bo­lagsordning, styrelse och
redovisning. Kommittén har föreslagit en be­stämmelse som vidgar tillämpningen
av 10 kap. 4 § första stycket 4 och 12 kap. 7 § aktiebolagslagen. Det första
lagrummet innehåller förbud för den som står i låneskuld till bolaget att vara
revisor. Det andra inne­bär ett förbud för bolaget att lämna penninglån till
aktieägare, styrelse­ledamot, verkställande direktör i bolaget eller i annat
bolag i samma koncern eller till dem närstående personer. Kommitténs förslag
innebär att alla former av finansieringsverksamhet som innefattas i den före­slagna
lagen skall omfattas av förbuden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är medveten om att låneförbudet, som f. n. gäller för aktiebolag, kan vara
svårt att iaktta i praktiken av aktiebolag som driver finansie­ringsverksamhet.
Jag är dock inte nu beredd att förorda någon ändring i aktiebolagslagen eller i
finansieringsbolagskommitténs förslag. Frågan bör emellertid övervägas närmare
och kan komma att omprövas i annat samm.anhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Aktiebolag
som driver av lagen omfattad verksamhet betecknas av kommittén som
finansieringsbolag. Ett flertal remissinstanser, som re­presenterar den
ifrågavarande branschen eller näringslivet i övrigt, har föreslagit den kortare
beteckningen finansbolag. Jag ansluter mig till detta förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
kommitténs förslag att finansbolag skall registreras särskilt hos patent- och
registreringsverket har inte riktats någon invändning. Även jag kan ansluta mig
till förslaget. Patent- och registreringsverket är re­gistermyndighet för
aktiebolag i allmänhet. Verket bör även, som kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mitten
har föreslagit, handlägga registrering av finansbolagen även om vissa skäl
talar för att registreringen i stället skulle handhas av bank­inspektionen.
Registreringen som finansbolag bör enligt min mening göras i
aktiebolagsregistret. Enligt vad jag i det följande kommer att förorda bör det
åligga finansbolag att till tillsynsmyndigheten ge in bolagsordningen för
godkännande. Registrering som finansbolag bör ske när sådant godkännande har
meddelats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
registrering som finansbolag har liksom övrig registrering av aktie­bolag bl.
a. den effekten att det som har registrerats anses ha kommit till allmän
kännedom. Enligt min mening är det därför rimligt att det aktiebolag som har
registrerats som finansbolag också skall behandlas som elt sådant så länge det
är registrerat som finansbolag. Denna regi­strering bör alltså ha till följd
att bolaget skall anses som finansbolag oavsett om de övriga legala
förutsättningarna för detta inte är upp­fyllda. I konsekvens härmed bÖr bolaget
förlora egenskapen av finans­bolag först när registreringen upphör. Jag
förordar därför en bestäm­melse om detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har inte berört frågan om hur registrering av finansbo­lag skall upphöra. I
vissa situationer, såsom vid bolagets upplösning, är saken självklar. Det kan
emellertid tänkas också andra situationer, där registreringen bör upphöra.
Detta aktualiseras exempelvis när den ge­nomsnittliga balansomslutningen för
ett bolags finansieringsverksamhet sjunker under gränsen 10 milj. kr. Jag anser
att det i denna situation bör finnas möjlighet att få bolaget avfört från
registreringen som finans­bolag. Detta bör ske på bolagets eget initiativ. Det
bör i så fall ankom­ma på det registrerade bolaget att hos bankinspektionen
begära att bola­gels registrering som finansbolag upphör. Inspektionen får
pröva en sådan ansökan och bedöma om verksamheten i bolaget är sådan att den
faller under lagen eller inte. I detta avseende blir registermyndigheten bunden
av inspektionens beslut. Det finns givetvis inget som hindrar inspektionen från
att i samband med sin tillsynsverksamhet initiera ett registrerat bolag att
göra en sådan ansökan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittéförslaget
innehåller en bestämmelse om att annan än finan­sieringsbolag inte får använda
denna betecloiing i sin firma eller för att beteckna sin rörelse. Bestämmelsen
har straffsanktionerats. Förslaget har av remissinstanserna endast berörts av
bankinspektionen, som anser att det inte bör uppfattas som ett tvång att i
firman ha ordet finansie­ringsbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar inte finansieringsbolagskommitténs
uppfattning att beteck­ningen finansbolag, som motsvarar kommitténs beteckning
finansierings­bolag, skall förbehållas de bolag som omfattas av lagen. Ett skäl
är att det inte krävs tillstånd för att få driva finansieringsverksamhet. Ett
annat är att genom avgränsningen av lagens tillämpningsområde till finansie­ringsverksamhet
av viss omfattning eller av visst slag kan annan finan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sieringsverksamhet
förekomma fritt utan hinder av lagen. Att förbjuda en adekvat beteckning för
denna verksamhet är enligt min mening inte välbetänkt. Ett sådant förbud måste
för att bli meningsfullt avse inte bara beteckningen finansbolag utan också avledningar
av ordet finans eller finansiering. Detta skulle emellertid enligt min mening inneb&amp;quot;äva
ett alltför stort ingrepp i nuvarande ordning för ett stort antal företag som
skulle tvingas att byta firmabeteckning. Den av kommittén före­slagna
bestämmelsen liksom den anknytande straffbestämmelsen bör således utgå ur
lagen. Jag vill tillägga att företag som omfattas av lagen givetvis kan ange i
sin marknadsföring att de står under tillsyn enligt den nu förordade lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4
Kapitaltäckning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
bankägda finansföretagen har f. n. kapitaltäckningsbestämmelser i sina
bolagsordningar. Företagens upplåningsrätt är begränsad till 12,5 gånger det
egna kapitalet, dvs. aktiekapitalet och vad som i övrigt får räknas som eget
kapital. Detta innebär en kapitaltäckning på 8 %, dvs. det sammanlagda
upplånade beloppet skall till minst 8 % vara täckt av eget kapital. Finansieringsbolagskommittén
föreslår med utgångs­punkt i denna ordning att finansbolag skall ha en
bestämmelse om kapi­taltäckning. Kommittén förordar att i bolagsordningen skall
anges hur stor bolagets upplåning får vara i förhållande till det egna
kapitalet. Förhållandet bör vara detsamma som för bankaktiebolagens kapital­täckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
i bolagsordningarna stipulerade kapitaltäckningen för de bank­ägda
finansbolagen har införts efter överenskommelse mellan ägarban-kerna och
bankinspektionen. Dessa finansbolags verksamhet är av så­dant slag att den till
stor del skulle kunna bedrivas av bankerna. Det har inte ansetts godtagbart att
finansieringsverksamheten skulle undgå kapitaltäckningskrav genom att
verksamheten förläggs i dotterbolag till bank.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Banklagens
kapitaltäckningsbestämmelser tvingar bankaktiebolagen att ha eget kapital i
visst förhållande till deras placeringar. Därvid krävs större eget kapital som
täckning för mer riskfyllda placeringar än för mindre riskfyllda. Placeringama
har indelats i fyra olika riskgrader. Inom den lägsta krävs inte
kapitaltäckning. Inom övriga riskgrader krävs täckning med eget kapital till f.
n. 90 % av 1 respektive 4 och 8 % av placeringarna. Det faktiska kravet på
kapitaltäckningen i bankerna är därför beroende av hur bankernas placeringar
vid varje tidpunkt för­delar sig på de olika riskgraderna. Den genomsnittliga
kapitaltäckningen i affärsbankerna kan uppskattas till 3—4 %. Finansbolagens kreditgiv­ning
synes i huvudsak kunna likställas med sådan kreditgivning som om den utfördes av
bank skulle förutsätta 8 % täckning med eget kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
bankägda finansbolagens upplåningsrätt svarar som har framgått just mot detta kapitaltäckningskrav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitléns
förslag att införa ett generellt krav på kapitaltäckning för finansbolag har
lämnats utan erinran av de flesta remissinstanserna. Kritik har dock framförts
från några remissinstanser. Några anser att kapitaltäckningskrav över huvud
taget inte bör införas för finansbolag. Finansieringsföretagens förening anser
bl. a. att som eget kapital skall räknas s. k. delcrederereserv, som motsvarar s.
k. värderegleringsreser-ver. Detta är en skillnad i förhållande till vad som f.
n. gäller för ban­kerna, där värderegleringsreserver eller obeskattade reserver
inte får räknas som kapitaltäckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
frågan om kapitaltäckningskrav skall införas för finans­bolagen vill jag anföra
följande. Den nuvarande ordningen att de bank­ägda finansbolagen i sina
bolagsordningar skall ha regler om kapital­täckning innebär att dessa bolag och
de från bankerna fristående finans­företagen behandlas olika i detta avseende.
På de senare har nämligen inte lagts några motsvarande krav. Finansieringsbolagskommittén
har strävat efter atl så långt möjligt likställa de olika finansföretagen obe­roende
av ägarförhållanden. Kommittén motiverar detta bl. a. med att
konkurrensneutralitet bör råda. Också jag anser att detta är en riktig
målsättning och att samma krav så långt möjligt bör ställas på likartade
företag i samma bransch.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kraven
på bankernas kapitaltäckning syftar till att ge den som sätter in penningmedel
i bank ett skydd för sitt insatta kapital. Som redan har nämnts tillhör
finansföretagens långivare i huvudsak en annan kategori än bankernas insättare.
Av finansföretagens långivare är dock inte alla yrkesmässigt verksamma som
penningplacerare. Det finns också här ett skyddsintresse av samma art som när
det gäller bankerna, om än inte lika betydande. Redan f. n. tvingas även de från
bankerna fristående fi­nansföretagen ha en god soliditet för att på den öppna
marknaden kunna låna upp medel för verksamheten. Ett lagligt krav på
kapitaltäckning skulle innebära en bättre garanti för långivarna att
finansbolagen har en god soliditet. Detta skulle bl. a., som finansieringsbolagskommittén
påpe­kar, underlätta för långivarna att göra sina kreditbedömningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan emellertid, när man bedömer frågan om kapitaltäckning, inte begränsa sig
till skyddet för finansbolagens långivare. Finansföreta­ gen har under senare
år fått en allt större betydelse för finansieringen av svenskt näringsliv,
särskilt för de mindre och medelstora företagen. Fi­nansföretagen spelar
härigenom en viktig roll, som har betydelse utöver det enskilda företagets
förhållanden. Det är ett för samhället vitalt in­tresse att näringslivets
finansiering fortlöpande kan tryggas. Vissa finan­sieringsformer är sådana att gäldenären
under lång tid är beroende av att finansiären fullgör sitt åtagande. Vid
leasing av exempelvis ma­skinutrustning kan leasingkundens verksamhet vara
beroende av att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;leasingföretaget
kan fullgöra sitt åtagande. Av den anledningen är det viktigt att leasingförelagen
har god soliditet. Även beträffande andra fi­nansieringsformer än leasing kan
motsvarande synpunkter anföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av det nu sagda anser jag att det finns skäl att söka trygga
finansbolagens soliditet oberoende av bolagens ägareförhållan­den. Särskilda kapitaltäckningsregler
bör därför införas för finansbola­gen. Finansieringsbolagskommittén föreslår
regler som innebär en be­gränsning av upplåningsrätten. Mot den utformningen av
kapitaltäck-ningskravet har i och för sig inte framförts någon kritik vid
remiss­behandlingen. Också jag anser att kapitaltäckningen bör utformas på
detta sätt. Det innebär således att finansbolags upplåningsrätt begränsas till
visst förhållande till det egna kapitalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kapitaltäckningsregelns
närmare innehåll bestäms dels av vilket för­hållande som skall råda mellan
upplåningen och det egna kapitalet, dels av vad som skall anses som eget
kapital. Motsvarande frågor ses för ban­kernas vidkommande över av
banklagsutredningen (Fi 1976: 04). Utred­ningen skall enligt sina direktiv
undersöka om värderegleringsreserverna kan jämställas med täckningskapital. Värderegleringsreserverna
mot­svarar vad Finansieringsföretagens förening har betecknat som del­crederereserv.
Eftersom kapitaltäckningskravet för vissa finansbolag mo­tiveras av deras nära
anknytning till banker, anser jag det inte lämpligt att ta slutlig ställning
till de angivna frågorna innan banklagsutredning­ens förslag föreligger. I
avvaktan på utredningens förslag i denna del samt statsmakternas beslut i
frågan bör emellertid enligt min mening i lagen om finansbolag öppnas
möjligheter redan nu att ålägga finans­bolag viss bestämd kapitaltäckning Detta
gäller inte minst eftersom de banl.ägda finansbolagen f. n. har sådan täckning.
Med hänsyn härtill föreslår jag att regeringen eller den myndighet som
regeringen bestäm­mer får möjlighet att fastställa kapitaltäckningsregler för
finansbolagen. Som utgångspunkt när det gäller att bestämma kapitaltäckningsregler
som nu har berörts bör enligt min mening tas de regler som f. n. finns i
bolagsordningarna för de bankägda finansbolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
de närmare kapitaltäckningsreglema bestäms bör tillses att de redan verksamma
finansföretagen får en tillräcklig tid att anpassa sig till de nya reglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5
Tillsyn m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionens
uppgift som tillsynsmyndighet över banker och andra kreditinstitut är av
övervakande och i efterhand kontrollerande natur. Inspektionen skall verka för
att kreditinstituten utvecklas i sunda former. Tillsynen skall ge ett skydd för
insättare, låntagare och andra av kreditinstitutens verksamhet direkt berörda
personer. Genom tillsynen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan
statsmakterna och allmänheten få värdefulla kunskaper om kredit-marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsbolagskommittén
skulle enligt sina direktiv pröva bl. a. på vad sätt det allmänna kan ges
möjlighet till en kontroll av och insyn i finansföretagens verksamhet.
Kommittén föreslår att finansbolagen ställs under bankinspektionens tillsyn.
Tillsynen utformas i förslaget efter förebild främst i lagen om
kreditaktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag innebär
i huvudsak att bankinspektionen i varje särskilt fall skall avgöra om ett
företag är finansbolag samt godkänna bolagsordningen för bolaget ävensom
ändring av denna. Bolagsord­ningen skall enligt kommitténs förslag förutom kapitaltäckningsbestäm-melse
innehålla tydlig angivelse av bolagets verksamhet. Bankinspektio­nen skall
enligt förslaget pröva om särskilda föreskrifter behövs i bolagsordningen med
hänsyn tiU bolagets verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsbolagskommittén
föreslår beträffande tillsynen i övrigt en ordning som i hög grad motsvarar vad
som gäller för kreditaktiebolagen. Bankinspektionen skall således vaka över att
finansbolagen i sin verk­samhet följer den föreslagna lagen, bolagsordningen
och andra författ­ningar som gäller för verksamheten. Inspektionen skall även i
övrigt med uppmärksamhet följa verksamheten om det behövs för att få kän­nedom
om förhållanden som har betydelse för en sund utveckling av denna. Enligt
förslaget får inspektionen kalla till sammanträde med bo­lagets styrelse och
till extra bolagsstämma och företrädare för inspektio­nen får delta i
överläggningarna. Vidare får inspektionen enligt förslaget förordna en revisor
i finansbolag. Denne skall när som helst kunna bytas ut mot annan. Om
inspektionen finner det erforderligt, kan den vidare meddela föreskrifter om
sättet att föra finansbolags räkenskaper, förvara dess värdehandlingar och
inventera dessa. Kommittén föreslår vidare att finansbolag skall vara skyldigt
att hålla kassa och övriga tillgångar, rä­kenskaper m. m. tillgängliga för
inspektionen samt i närmare angiven utsträckning lämna inspektionen
upplysningar om verksamheten, bl. a. om tillämpade finansieringsvillkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt kommittéförslaget
kan bankinspektionen förbjuda verkställig­het av beslut som strider mot lag
eller bolagsordning eller — om beslutet har verkställts — förelägga bolaget att
göra rättelse. Det föreslås vidare att inspektionen när detta anses påkallat
kan göra erinringar i fråga om verksamheten. Inspektionen skall vidare kunna
förelägga bolag som dri­ver verksamhet i strid mot lag eller bolagsordning att
vidta rättelse. Om sådan inte vidtas, får inspektionen förbjuda bolaget att
driva finansie­ringsverksamhet. Vid likvidation av finansbolag skall enligt
förslaget bankinspektionen få förordna ombud, som skall övervaka likvidationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslår vidare att bankinspektionen skall kunna utsätta vite i samband med
förelägganden och beslut enligt lagen. Kostnaderna för inspektionens
tillsynsverksamhet skall enligt förslaget, i enlighet med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;närmare
föreskrifter av regeringen, bestridas av finansbolag genom år­liga bidrag. Det
skall vidare åligga finansbolag att utge ersättning tUl så­dan revisor eller
sådant ombud i samband med likvidation som har för­ordnats av inspektionen.
Talan mot bankinspektionens beslut enligt la­gen skall enligt kommittén i
vanlig ordning föras hos regeringen. Beslut av inspektionen skall lända till
omedelbar efterrättelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
kommitténs förslag riktas kritik av en ledamot i kommittén. Han reserverar sig
mot att tillsynen enligt hans mening har gjorts för omfat­tande, vilket kan
hämma finansbolagens utveckling och leda till onödig byråkrati. Två av
experterna instämmer i denna kritik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser har inte något att invända mot finansierings­bolagskommitténs
förslag i fråga om tillsynen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinstanser, bl. a. Finansieringsföretagens förening, instäm­mer i den nyss
nämnda reservationen. De anser således att tillsynsreg­lerna enligt kommitténs
förslag kan leda till konserverande effekter på marknaden med bl. a. minskade
möjligheter till nyetablering och andra nysatsningar. Några näringsUvsorganisationer
anser det vara stor risk alt finansbolagen lägger ned eller inskränker sin
administrativa service­verksamhet, om förslaget genomförs. Organisationerna
befarar också att produktutvecklingen i finansbolagen hämmas. De framhåller att
effek­terna av detta hårdast skulle drabba de små och medelstora företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
tillsynens omfattning framhåller bankinspektionen att, om företag på vilket
lagen är tillämplig driver annan verksamhet är finan­sieringsverksamhet,
tillsynen också omfattar den verksamheten. Det bör emellertid kunna förutsättas
att tillsynen beträffande denna verksamhet inte behöver gå längre än som
erfordras med hänsyn till kontrollen över finansieringsverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
vad jag tidigare har anfört framgår att jag anser att finansbolagen bör ställas
under tillsyn. Såsom kommittén föreslår bör tillsynen omhän-derhas av
bankinspektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med finansieringsbolagskommittén anser jag att en tillsyn över
finansbolagen bör utformas efter mönster i annan lagstiftning om bank­inspektionens
tillsyn, t. ex. lagen om kreditaktiebolag. Tillsynen bör syfta till att trygga
en sund utveckling av finansbolagens verksamhet. Den bör inte gå längre än vad
som är nödvändigt med hänsyn tiU detta syfte. Finansbolagen bör självfallet
inte onödigtvis belastas med kostna­der eller arbete som orsakas av tillsynen.
Kommittéförslaget uppfyller enligt min mening i stort sett dessa
förutsättningar. Förslagen kan inte anses gå längre än vad som är nödvändigt
för att bankinspektionen skall ha möjlighet att på ett meningsfullt sätt följa
finansbolagens verksamhet. Enligt min mening finns ingen risk för att de regler
om tillsyn m. m. som jag vill förorda skall hämma eller i övrigt vara till men
för finansbolagen i deras verksamhet. Som jag tidigare har anfört är det
viktigt att finans­företagen kan fortsätta att utveckla nya ändamålsenliga
finansieringsfor­mer till nytta för näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
remissinstans har föreslagit nyetableringskontroll för finansbolag. Jag anser
inte att det finns skäl att gå så långt. En nyetableringskontroll är dessutom
svårförenlig med den förordade avgränsningen av lagens tillämpningsområde, som
bl. a. bygger på att verksamheten skall ha viss omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
den avgränsning av lagens tillämpningsområde som jag har för­ordat behövs ingen
regel om att, som kommittén föreslår, bankinspek­tionen skall avgöra om ett
företag är finansbolag eller ej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kommer i det följande att närmare beröra inspektionens olika till­synsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med kommittén och flertalet remissinstanser anser jag att bankinspektionen
skall pröva finansbolags bolagsordning. Resultatet av denna prövning får sedan
ligga till grund för den särskilda registreringen av finansbolaget hos
registermyndigheten. Kommittén har inte närmare redovisat följderna av vägran
att godkänna bolagsordning. För egen del anser jag att i lagen bör anges vad
som gäller i detta avseende. Det är naturligt att den som har vägrats
godkännande av sin bolagsordning inte heller skall få driva
finansieringsverksamhet. Bankinspektionen bör således som en följd av vägrat
godkännande kunna förbjuda sådan verk­samhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
en sådan påföljd måste det krävas starka skäl för att vägra god­kännande. Jag
anser därför att i lagen bör intas en presumtion för att godkännande av
bolagsordningen skall ske. Godkännande bör kunna vägras endast när
bolagsordningen strider mot lag, annan författning eller har sådan bestämmelse
eller brist att en sund utveckling av bolagets finansieringsverksamhet kan äventyras.
Detta kan vara fallet t. ex. när det föreligger uppenbar fara för att skyddet
för bolagets långivare och kunder påtagligt eftersatts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
2 kap. 4 § aktiebolagslagen skall aktiebolags bolagsordning ange bl. a.
föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art. Finan­sieringsbolagskommittén
har föreslagit en regel om att i finansbolags bo­lagsordning tydligt skall
anges föremålet för bolagets verksamhet. Jag anser att det, jämte den nämnda
regeln i aktiebolagslagen, inte finns be­hov att i den nu behandlade lagen
införa en regel av ungefär samma innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar kommitténs uppfattning att det inte kan krävas att finansbo­lag
uteslutande ägnar sig åt finansieringsverksamhet. I samband med denna har de
berörda bolagen utvecklat olika former av administrativ service. Förutom sådan
service bör enligt min mening finansbolag kunna ägna sig också åt annan
verksamhet som inte står i strid med finansie­ringsverksamheten på ett sådant
sätt att en sund utveckling av denna äventyras. Jag kan därvid inte dela
kommitténs uppfattning att rörelse med fastigheter och aktier — exempelvis
fastighetsförvaltning eller fas­tighetsförsäljning — generellt skulle vara
oförenlig med finansierings­verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3   
Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 170&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
finansbolag vid sidan av finansieringsverksamheten driver annan verksamhet, kan
bankinspektionen i sin tillsyn över bolaget i vissa fall behöva följa också
denna verksamhet. Tillsynen bör emellertid inskrän­kas till vad som har samband
med finansieringsverksamheten och kan inverka på bolagets säkerhet eller annars
är av betydelse för en sund ut­veckling av verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansbolag
som är dotterbolag till bank har ansetts i princip få driva endast sådan verksam.het
som skulle kunna drivas av banken. Detla bör alltjämt gälla, även om denna
praxis inte kan tillämpas alltför strikt. Avsteg bör sålunda kunna ske, om det
erfordras för att i väsentliga avseenden upprätthålla konkurrensneutralitet, t.
ex. i fråga om förvärv av fordringar och leasingobjekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillsynen
bör i enlighet med kommitténs förslag avse kontroll av att verksamheten bedrivs
enligt lagen, andra författningar som gäller för verksamheten och enligt
bolagsordningen. Jag delar kommitténs upp­fattning att bankinspektionen skall
kunna kalla till sammanträde med bolagets styrelse och kunna föranstalta om
extra bolagsstämma. Vid styrelsesammanträde till vilket inspektionen har kaUat
och vid bolags­stämma bör företrädare för inspektionen ha såväl närvaro- som
yttran­derätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
kommitténs förslag att bankinspektionen skall kunna förordna revisor i
finansbolag har bl. a. kommerskollegium anfört att inspektio­nen torde ha
anledning till sådant förordnande endast när tveksamhet råder om bolagsstämmovald
revisor på fullgott sätt kan fullgöra sitt uppdrag. För att undanröja osäkerhet
på denna punkt föreslår kollegiet att minst en ordinarie revisor i finansbolag
skall vara auktoriserad. Jag biträder kollegiets uppfattning och förordar en
bestämmelse om att fi­nansbolag skall ha minst en auktoriserad revisor. Detta
innebär i all­mänhet inte någon extra kostnad för finansbolagen. Flertalet av
dem har redan minst en auktoriserad revisor eller kan till följd av kravet på
eget kapital tvingas därtill med anledning av 10 kap. 3 § aktiebolags­lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag att bankinspektionen skall kunna förordna re­visor i finansbolag har i
övrigt lämnats utan erinran av flertalet remiss­instanser. Jag förordar en
bestämmelse efter mönster i lagen om kredit­aktiebolag, enligt vilken
bankinspektionen har rätt att när det är er­forderligt förordna en revisor. Med
en sådan bestämmelse och mot bak­grund av att finansbolag skall ha minst en
auktoriserad revisor, bör bank­inspektionen i praktiken endast i begränsad omfattning
behöva utnyttja sin rätt att utse revisor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med kommittén och remissinstanserna anser jag att det finns behov av
särskilda föreskrifter om bl. a. hur finansbolags räkenskaper skall föras.
Sådana föreskrifter bör meddelas av regeringen eller myn­dighet åt vilken
regeringen uppdrar detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser i lildiet med kommittén och remissinstanserna
att finansbo­lagen skall ha viss upplysningsskyldighet gentemot banldnspektionen.
En sådan skyldighet är en förutsättning för att inspektionen skall kunna
fullgöra sin tillsynsuppgift enligt lagen. I likhet med vad som föreskrivs i
annan tillsynslagstiftning angående kreditinstitut, bl. a. banklagstift­ningen,
bör föreskrivas att finansbolag skall lämna bankinspektionen upplysningar om
bolagets tillgångar och skulder. Dessutom bör finans­bolag lämna inspektionen
de upplysningar som inspektionen i övrigt anser sig behöva. Inspektionen kan
exempelvis ha behov av alt känna till de finansieringsvillkor som ett bolag
tillämpar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I såväl
banklagstiftningen som i lagen om kreditaktiebolag finns be­stämmelser om att
bankinspektionen kan förbjuda verkställighet av be­slut som står i strid mot
lag eller bolagsordning. Finansieringsbolags­kommittén har föreslagit att
inspektionen skall få sådana befogenheter också vad gäller beslut som har
fattats av finansbolag. Kommitténs för­slag att bankinspektionen skall ha
möjlighet att förelägga finansbolag som driver verksamhet i strid mot lag eller
bolagsordning att vidta rät­telse och att om rättelse inte vidtas förbjuda
verksamheten motsvaras också av bestämmelser i de nämnda lagarna. Någon kritik
har inte riktats mot förslaget i denna del. Jag ansluter mig till kommitténs
upp­fattning i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser
att bankinspektionens föreläggande om rättelse bör kunna träffa verksamhet som
drivs i strid mot den nu ifrågavarande lagen, mot föreskrift som har meddelats
med stöd av lagen eller mot bolagsord­ningen. Föreläggande bör också kunna
riktas mot verksamhet som stri­der mot annan lag eller annan författning, som
reglerar finansbolags verksamhet. En så långtgående åtgärd som att förbjuda
finansbolag att driva finansieringsverksamhet bör enligt min mening kunna
företas bara vid allvarliga försummelser. Varje överträdelse eller försummelse
är inte så allvarlig att den motiverar ett förbud mot verksamheten. Ett sådant
förbud är således enligt min mening inte motiverat på grund av t. ex. mindre
avvikelser i bokföringen från vad som har föreskrivits. Inspektionen bör dock
genom föreläggande kunna tillhålla den försum­lige att göra rättelse.
Inspektionen har genom att i samband med före­läggandet utsätta vite goda
möjligheter att åstadkomma rättelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslår att finansbolagen skall bidra till kostnadema för
tillsynsverksamheten. Svenska bankföreningen och Finansieringsföreta­ gens
förening har framfört den meningen att storleken av bidragen bör begränsas
efter förebild i 159 § banklagen. Även jag anser att i lagen bör anges en ram
för bidragsskyldigheten. Bidrag bör således inte utgå med mer än fem tusendels
procent årligen av finansieringsverksamhetens ba­lansomslutning för närmast
föregående räkenskapsår. Det får ankomma på regeringen att utfärda närmare
föreskrifter om bidragen. Beträffande kommitténs förslag om att finansbolag
skall utge ersättning till särskilt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förordnad
revisor har inte rests några invändningar. Inte heller jag har något att erinra
däremot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionens
tillsyn kan inte helt inskränkas till att avse finans­ bolagen och deras
verksamhet. Inspektionen måste också ha möjlighet att undersöka om annan än
finansbolag driver verksamhet i strid med lagen och i så fall kunna ingripa
däremot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med finansieringsbolagskommittén och remissinstanserna an­ser jag att
bankinspektionen skall kunna begära upplysningar av den som driver viss
verksamhet för att kunna bedöma om den faller under lagen. Detta bör kunna ske
om det kan antas att elt företag driver sådan finansieringsverksamhet att lagen
är tillämplig. Inspektionen kan med anledning av inhämtade upplysningar eller
på annat sätt få känne­dom exempelvis om att annan än aktiebolag driver sådan
verksamhet att lagen är tillämplig. Om denne inte är beredd att ombilda rörelsen
tUl aktiebolag, bör inspektionen kunna förbjuda verksamheten. Kommittén har
inte föreslagit någon sådan regel, inte heller för det fall bankinspek­tionens
särskilda medgivande till annan verksamhetsform än aktiebolag har vägrats. Jag
anser en sådan bestämmelse påkallad, inte minst efter­som ordningen med
särskilt medgivande enligt min mening inte bör förekomma. En sådan bestämmelse
behövs för att upprätthålla lagens krav på att verksamheten skall drivas av
aktiebolag. Jag anser därför att bankinspektionen enligt lagen skall kunna
förbjuda annan än finans­bolag att driva verksamhet för vilken lagen gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
allmänna verksstadgan (1965: 600) kan bankinspektionens be­slut överklagas till
regeringen. Kommitténs förslag att inspektionens be­slut skall lända till
omedelbar efterrättelse har väckt viss kritik vid re­missbehandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
förordar i likhet med kommittén att besvär över bankinspektio­nens beslut skall
kunna föras hos regeringen. Enligt min mening kan det tänkas situationer när
det är väsentligt att verkställighet kan ske snabbt. Jag anser mig därför kunna
tillgodose kritiken mot kommitténs förslag såtillvida att jag förordar att
bankinspektionen skall kunna förordna att omedelbar verkställighet av dess
beslut inte skall få äga rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
remissbehandlingen har framkommit vissa synpunkter på till­syn enligt annan
lagstiftning som kan ha avseende på finansbolags verk­samhet. Detta gäller bl.
a. lagen (1971: 112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor
(avtalsvillkorslagen). Enligt 2 § gäller lagen inte i fråga om verksamhet som
står under tillsyn av bankinspektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avtalsvillkorslagen
ger marlcnadsdomstolen — och i begränsad ut­sträckning konsumentombudsmannen
(KO) — möjlighet att förbjuda näringsidkare att vid erbjudande av vara, tjänst
eller annan nyttighet till konsument för enskilt bmk använda avtalsvillkor, om
detta kan anses som oskäligt mot konsumenten. I viss utsträckning faller den verksamhet
som drivs av finansbolagen under lagens tillämpningsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
finansbolagen förs in under bankinspektionens tillsyn, kommer emellertid
avtalsvillkorslagen inte längre att bli tillämplig på deras verk­samhet, såvida
lagen inte ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konsumentverket
anser att finansbolagens verksamhet alltjämt bör omfattas av
avtalsvillkorslagen även ora de ställs under bankinspek­tionens tillsyn. Verket
har påbörjat en granskning av de villkor som tillämpas av finansbolagen i avtal
med konsument och anser att det är olämpligt med förändringar av
konsumentverkets behörighet i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anledningen
till att bankerna har undantagits från avtalsvillkors­lagens tillämpningsområde
är att bankinspektionen enligt banklagstift­ningen har möjlighet att
kontrollera de villkor som används gentemot bankkunderna. I prop. 1971: 15 (s.
69) framhöll föredraganden att det är naturligt att bankinspektionen svarar för
övervakningen av de avtals­villkor som används av bankerna i förhållande till
allmänheten. Bank­inspektionen kommer inom ramen för den nu förordade
tillsynslagen att få likartade kontrollmöjligheter, såvitt gäller
finansbolagens verksam­het i förhållande till allmänheten. Den omständigheten
att det i princip är olämpligt att företagens verksamhet kan granskas i samma
avseende av olika myndigheter talar enligt min mening mot den lösning som konsumentverket
har föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening är det emellertid inte lämpligt att nu låta avtals­villkorslagen,
som har gällt sedan den 1 juli 1971, upphöra att gälla för de finansföretag,
bl. a. kontokortsföretagen, på vilka lagen om finans­bolag skall bli
tillämplig. Jag anser att slutlig ställning till frågan om avtalsvillkorslagens
tillämpning på finansbolagen bör tas först sedan banklagsutredningens förslag i
fråga om gränsdragning mellan bank­inspektionens och konsumentverkets
tillsynsområden föreligger. Enligt direktiven för banklagsutredningen skall
utredningen nämligen uppmärk­samma hur gränsen bör dras mellan
bankinspektionens verksamhet och den verksanihet som utövas av de konsumentpolitiska
organen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av vad jag nu har anfört förordar jag att finansbo­lagen t. v.
alltjämt skall omfattas av avtalsvillkorslagen. Detta förutsätter en ändring i
denna lag. I praktiken bör det ankomma på bankinspek­tionen att — mot bakgrand
av inspektionens särskilda erfarenhet av de anspråk som i olika hänseenden kan
ställas på kreditinstituts verksam­het — övervaka att företagen inte i sin
verksamhet använder sig av oskäliga avtalsvillkor. Inspektionen bör samråda med
konsumentverket, som har sakkunskap och erfarenhet från lagens tillämpning inom
andra delar av näringslivet. I regel bör bankinspektionen kunna få till stånd
rättelse inom ramen för sin tillsyn över finansbolagen. I den mån det finns
anledning att ingripa mot företag med hjälp av de särskilda medel som
avtalsvillkorslagen erbjuder får bankinspektionen och KO sam­verka för att få
rättelse, i sista hand genom att KO för talan hos marknadsdomstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill vidare framhålla att viss verksamhet som drivs av finansbolag kommer att
omfattas av konsumentkreditlagen (1977: 981), som enligt förslag i prop.
1978/79: 64 skall träda i kraft den 1 juli 1979. Tillsynen över efterlevnaden
av denna lag tillkommer konsumentverket. Detta gäller dock inte bl. a. om
verksamheten står under tillsyn av bank­inspektionen. Det tillkommer således
inspektionen att bevaka att de kreditinstitut som står under inspektionens
tillsyn följer konsument­kreditlagen. Det finns enligt min mening inte skäl att
någon annan ordning skall gälla för finansbolagen. Någon ändring bör alltså
inte göras i konsumentkreditlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill
även i fråga om konsumentkreditlagen framhålla att det är viktigt att
bankinspektionen och konsumentverket samrådcr i fråga om tillämpningen.
Myndigheterna bör givetvis eftersträva en enhetlig till-lämpning av de
konsumentpolitiska lagarna inom olika delar av närings­livet. De riktlinjer och
anvisningar som kan komma att utfärdas bör sam­ordnas så att de så långt
möjligt överensstämmer i sak. I detta syfte bör myndigheterna söka finna
lämpliga former för fortlöpande samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I inkassolagen
(1974: 182) förekommer en liknande bestämmelse som den nyss nämnda i konsumentkreditlagen.
Datainspektionen har normalt tillsyn enligt inkassolagen. Detta gäller dock
inte verksamhet som står under bankinspektionens tillsyn. Datainspektionen
påpekar att flera av de bolag som f. n. driver finansieringsverksamhet också
ägnar sig åt in­kassoverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
inkassolagen krävs tillstånd för att få driva inkassoverksamhet, dock inte för
den som står under bl. a. bankinspektionens tillsyn. Da­tainspektionen påpekar
med anledning härav att frågan om tillstånds­plikt eller inte för inkassoverksamhet
i bolag som samtidigt driver finan­sieringsverksamhet blir beroende av
bankinspektionens praxis beträffan­de vilka företag som skall anses som
finansbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
samma skäl som beträffande konsumentkreditlagen anser jag att en ändring i inkassolagen
inte bör ske f. n. Detta innebär alltså att bank­inspektionen skall utöva
tillsyn också över finansbolagens inkassoverk­samhet som uppenbarligen har så
nära samband med finansieringsverk­samheten att inspektionen har anledning att
följa den. Vidare innebär det att bolagen får driva sådan verksamhet utan
tillstånd av datainspek­tionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
det av mig förordade tillämpningsområdet för lagen torde vissa av de av
datainspektionen antydda svårigheterna ha undanröjts. Även på inkassoområdet
bör givetvis samråd mellan berörda myndig­heter ske för att undvika oklarheter
och få en likartad tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag tidigare har nämnt skall banklagsutredningen se över bl. a.
bankinspektionens tillsynsverksamhet i syfte att i skilda hänseenden ge ett
konsumentskydd åt bankkunderna. Utredningen skall därvid särskilt uppmärksamma
hur gränsen bör dras mellan bankinspektionens verk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samhet
och den verksamhet som utövas av de konsumentpolitiska orga­nen. Det blir därför
anledning att på nytt överväga de nu berörda kon­sumentskyddsfrågorna när
utredningen har lämnat sitt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
de frågor om avtalsvillkors-, konsumentloedit- och inkassolagarna som jag nu
har tagit upp har jag samrått med chefen för justitiedeparte­mentet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.6
Övriga frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
banklagarna finns bestämmelser om den s. k. banksekretessen. Denna innebär att
enskilds förhållande till bank ej får yppas i oträngt mål. Lagen om
kreditaktiebolag saknar däremot bestämmelse om tyst­nadsplikt. Finansieringsbolagskommittén
har föreslagit att den som är eller har varit verksam i finansbolag inte obehörigen
får yppa vad han till följd härav har fått veta om enskilds ekonomiska
förhållanden eller yrkes- eller affärshemligheter. Svenska bankföreningen anser
att tyst­nadsplikten bör omfatla också enskilds personliga förhållanden. Jag
delar föreningens uppfattning och förordar en bestämmelse om att tyst­nadsplikten
omfattar annans affärsförhållanden och personliga förhål­landen. Jag återkommer
till denna fråga i specialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag innehåller ingen bestämmelse om tystnadsplikt för befattningshavare hos
bankinspektionen. I det förslag till sekretesslag som har lagts fram i
justitiedepartementets promemoria (Ds Ju 1977: 11) Handlingssekretess och tystnadsplikt
regleras bl. a. tystnads­plikt i verksamhet som bedrivs av inspektionen.
Promemorian har re­missbehandlals och bereds f. n. inom regeringskansliet.
Beslut om lag­rådsremiss kan väntas inom kort. Bestämmelse om tystnadsplikt hos
bankinspektionen bör emellertid tas in i lagen om finansbolag i avvaktan på ett
slutligt ställningstagande. Också denna bestämmelse bör utformas så att den
omfattar annans affärsförhållanden och personliga förhållan­den. När frågan om
sekretesslagstiftningen och ikraftträdandet av denna närmare kan bedömas får
prövas om bestämmelsen alltjämt behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag till straffbestämmelse innebär att styrelseledamot eller
befattningshavare hos finansbolag som uppsåtligen eUer av oakt­samhet lämnar
bankinspektionen oriktiga upplysningar om verksamhe­ten eller vilseleder
inspektionen genom oriktig bokföring kan fällas till ansvar utom i ringa fall.
Någon erinran har ej riktats mot förslaget. För egen del anser jag att straff
utom i de fall kommittén har föreslagit bör kunna ådömas den som begår
motsvarande gärning med anledning av föreläggande för ett företag att lämna
inspektionen upplysningar i syfte att utröna om företaget driver sådan
verksamhet som omfattas av lagen. Jag anser vidare att av lagtexten bör framgå
att oriktig bokföring är ett sätt att ge bankinspektionen oriktiga
upplysningar. Jag delar i övrigt kommitténs uppfattning om straffbestämmelsens
innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinstanser, bl. a. Sparbankernas Bank och Svenska bank­föreningen, har
väckt frågor om vilka regler som skall gälla för ut-Fändska företags
finansieringsverksamhet i Sverige och för finansbolag som ägs av utländsk bank.
De regler som jag nu förordar för finans­bolagen kommer att gälla för sådana
företag som är bildade enligt svensk lag även om de ägs av utländsk bank eller
annat utländskt företag. Där­emot kommer lagen enligt allmänna principer för
svensk jurisdiktion inte att gälla utländska företags finansieringsverksamhet i
Sverige. Jag vill emellertid erinra om lagen (1968: 555) om rätt för utlänning
och utländskt företag att idka näring här i riket. Enligt denna lag krävs sär­skilt
tillstånd för utländskt företag att driva näringsverksamhet här i landet och
verksamheten skall drivas genom avdelningskontor med självständig förvaltning
(filial). Jag kan för min del inte finna tillräck­liga skäl att f. n. införa
särskilda regler för utländska företags finansie­ringsverksamhet i Sverige.
Skulle det visa sig att olägenheter uppkom­mer i framtiden, får frågan givetvis
prövas pä nytt. I sin tillsynsverk­samhet kan bankinspektionen ha anledning att
följa utvecklingen i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
det särskilda yttrandet av två experter inom kommittén hävdas alt av lagen bör
framgå att finansbolag skall ha rätt att förvärva aktier i annat bolag med
likartad verksamhet. Vidare föreslås att det bör före­skrivas rätt och
skyldighet för finansbolag att säga upp lån och avtal bl. a. oin säkerheten
inte längre är tillfredsställande. Jag kan för min del inte finna något behov
av särskilda regler i dessa avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna lagen bör träda i kraft den 1 januari 1980. Finansie­ringsbolagskommittén
har inte ansett att särskilda övergångsbestämmel­ser behövs utan har utgått
från att bankinspektionen skall lämna berörda företag skäligt rådrum för att
uppfylla lagens krav. Vissa av de av mig förordade ändringama i kommitténs
förslag ställer emellertid frågan i annan belysning. Jag återkommer i
specialmotiveringen till de övergångs­bestämmelser som jag förordar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4   
Upprättade lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom ekonomidepartementet upprättats
förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om finansbolag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1971:
112) om förbud mot oskäliga av­talsvillkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har samrått med chefen för justitiedepartementet i fråga om lag­förslaget under
2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslagen
bör fogas till regeringsprotokollét i detta ärende som bilaga 4.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5   
Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1
Förslaget till lag om finansbolag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
lagtekniska utformningen i det remitterade lagförslaget bygger i huvudsak på finansieringsbolagskommitténs
förslag till lag om finan­sieringsbolag. På olika punkter har emellertid
ändringar gjorts i för­hållande till kommitténs förslag. Dispositionen har
delvis också ändrats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
benämns Lag om finansbolag. Rubriken är en annan än enligt kommittéförslaget
med anledning av att beteckningen finansbolag har valts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
har delats in i sju avsnitt, nämligen allmänna bestämmelser, finansbolag,
tillsyn m. m., vite, besvär, tystnadsplikt och straff. I lagen finns också
övergångsbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1  §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
innehåller en förklaring av begreppet finansieringsverk­samhet, vilket
återkommer på ett flertal ställen i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av paragrafen framgår till
en början att med finansieringsverksam­het avses näringsverksamhet. Med detta
menas yrkesmässigt driven ekonomisk verksamhet. Näringsverksamheten skall ha
till ändamål att lämna kredit eller att medverka till finansiering genom att
förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande. Ändamålet för ett
aktiebolags verksamhet framgår i första hand av bolagsordningen. En­ligt 1 kap.
4 § aktiebolagslagen skall bolagsordningen nämligen ange bl. a. föremålet för
bolagets verksamhet, angivet till sin art. Även om detta inte skulle framgå av
bolagsordningen, kan emellertid ett företag driva verksamhet som skall anses
som finansieringsverksamhet, om denna ingår som ett ordinärt och naturligt
inslag i rörelsen. Däremot kan som finansieringsverksamhet i lagens mening inte
anses att t. ex. ett industriföretag lånar ut medel för att mer eller mindre
tillfälligt placera sitt likviditetsöverskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
flesta finansieringsformer som beskrivs av finansieringsbolags­kommittén faller
under bestämningen lämna kredit. Dit hör den form av factoring som består i
belåning av fakturor. Vidare räknas dit konto­kortskrediter, belåning av
avbetalningskontrakt, confirming, lagerfinan­siering, belåning av
hyreskontrakt, reverslån till företag och till konsu­menter, bostadslån, lån
mot säkerhet i premieobligationer och refinansie-ring av postorderföretagens
kreditförsäljning. Till följd av att finansie­ring genom förvärv av fordringar
har medtagits i lagtexten räknas också som finansieringsverksamhet den form av factoring
som består i förvärv av fakturafordringar och den form av
avbetalningsfinansiering som be­står i förvärv av fordringar enligt
avbetalningskontrakt. Med finansiering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;genom
upplåtelse av lös egendom till nyttjande avses leasing. All upp­låtelse av
nyttjanderätt till fast egendom faller utanför lagens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag redan har nämnt i den allmänna redogörelsen för finans­företagen och deras
verksamhet kan man skilja mellan s. k. finansiell och operationell leasing.
Endast den förra formen av leasing brukar anses som en form för finansiering.
Den kännetecknas bl. a. av att finansföretaget anskaffar leasingobjekt särskilt
för en upplåtelse, dvs. enbart för att kunna bistå kunden med finansiering.
Leasingtiden be­stäms till följd därav ofta till hela eller så gott som hela
livslängden hos objektet. Operationell leasing som brukar innefatta service på den
upplåtna egendomen avser normalt upplåtelse av mera tillfällig art och för
kortare tider. Eftersom lagen är avsedd att reglera endast finansie­ringsverksamhet
kommer bara vad som brakar betecknas som finansiell leasing att omfattas av
lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
och följande paragraf anger lagens tillämpningsområde. Detta anges så att lagen
gäller vissa företag som driver finansieringsverksam­het. Från
tillämpningsområdet undantas i 3 § närmare beskrivna företag som driver
finansieringsverksamhet i den mening som anges i 1 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
första stycket 1 gäller lagen företag som driver finansierings­verksamhet och
som ägs av bankinstitut eller dotterbolag till bankinsti­tut. Med de i
bestämmelsen angivna bankinstituten avses svenska banker. Aktiebolagslagens koncernregler
gäller visserligen inte för bank, men innebörden av begreppet dotterbolag
följer av aktiebolagslagen och be­greppet är avsett att ha samma innebörd i
lagen om finansbolag. Till dotterbolag räknas också dotterbolag till sådant
bolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
första stycket 2 framgår att lagen förutom de i punkten 1 angivna företagen
omfattar företag som driver finansieringsverksamhet av större omfattning.
Verksamheten skall ha en genomsnittlig balansomslutning av minst 10 milj. kr.
för de tre senaste räkenskapsåren. Balansomslut­ningen för verksamheten framgår
av årsredovisningen. Sådan skall upp­rättas för all verksamhet som kan komma i
fråga enligt lagen, eftersom den avser näringsverksamhet. Enligt
bokföringslagen (1976: 125) råder bokföringsskyldighet för sådan verksamhet,
varav bl. a. följer att den löpande bokföringen för varje räkenskapsår skall
avslutas med årsbok­slut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
finansieringsverksamhetens balansomslutning avses nettovärdet av tillgångarna i
verksamheten. Det betyder att hänsyn skall tas till redovisade värden på
tillgångarna i verksamheten med avdrag för even­tuellt redovisade passivposter,
exempelvis värdeminskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionen
har anfört att hinder inte bör föreligga för före­tag med
finansieringsverksamhet, vars balansomslutning är mindre än 10 milj. kr., att
efter eget initiativ omfattas av lagen för att åtnjuta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;status
som finansbolag. Med den utformning lagen har fått är detta inte möjligt.
Företaget kan inte registreras som finansbolag eller bli före­mål för tillsyn
enligt lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket innehåller en bestämmelse om att för företag som inte har drivit
finansieringsverksamhet i tre år skall vid tillämpning av första stycket 2
balansomslutningen beräknas för den tid som verksamheten har drivits.
Finansieringsverksamhetens balansomslutning beräknas med hjälp av
årsredovisningen. Inget hindrar emellertid att den beräknas per annan tidpunkt
än bokslutsdagen. Om balansomslutningen redan i ett tidigt skede av verksamheten
ligger långt över den angivna gränsen, dvs. 10 milj. kr., bör detta tämligen
enkelt kunna fästställas exempelvis på grund av de upplysningar som
tillsynsmyndigheten kan infordra enligt lagen. Normalt bör tillsynsmyndigheten
dock kunna invänta årsredo­visningen, innan frågan om lagens tillämplighet på
ett företag tas upp. Om företaget så tidigt som möjligt vill bli behandlat som
finansbolag, bör tillsynsmyndigheten givetvis kunna beakta detta. Kan på
lämpligt s'ätt dokumenteras att balansomslutningen har överstigit 10 milj. kr.
bör avsaknaden av årsredovisning inte hindra att lagen tillämpas på företa­get.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
att lagen är tillämplig på företag som driver yrkesmässig verksamhet avseende
finansiering utesluts från tillämpningsområdet olika offentliga institutioner,
fonder och liknande som lämnar lån i varierande former och för särskilda
ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
i paragrafen angivna undantagen har behandlats i den allmänna motiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
första stycket punkten 1 framgår bl. a. att ett företag inte skall om­fattas av
lagen om dess finansieringsverksamhet avser finansiering endast i samband med
avsättning av tjänster som erbjuds eller varor som fram­ställs eller säljs av
företaget eller annat företag i samma koncern eller med sådant nära samband som
anges i 4 § andra stycket. Företag som inte ägnar sig åt annan
finansieringsverksamhet än att lämna sedvanliga säljarkrediter — s. k.
handelskrediter — omfattas alltså inte av lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undantaget
i punkten 1 Innebär att de finansföretag som ingår i en industrikoncern eller
står den nära på det sätt som anges i 4 § andra stycket inte omfattas av lagen,
om företagets finansieringsverksamhet endast avser finansiering i samband med
avsättningen av industriföreta­gets produktion. Skulle företaget samtidigt ägna
sig också åt annan fi­nansieringsverksamhet blir lagen däremot tillämplig,
oavsett vilken om­fattning denna senare verksamhet har, om den sammanlagda
finansie­ringsverksamheten har en balansomslutning av minst 10 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
begreppet tjänster i första stycket 1 faller givetvis inte sådana tjänster som
utövas av finansbolagen själva och som inryms i begreppet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;finansieringsverksamhet.
Undantaget får betydelse bl. a. för finansie­ring som avser tjänster inom resebjTå-,
hotell- och restaurangbranscher­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
punkten 2 har undantag gjorts för företag som tillgodoser finansie­ringsbehov
endast inom en grupp näringsidkare med ekonomisk intresse­gemenskap, om medel
för verksamheten inte anskaffas från allmänhe­ten. Undantaget grundar sig på finansieringsbolagskommitténs
förslag. För att undantaget skall bli tydligare har det angetts att gruppen nä­ringsidkare
skall ha en ekonomisk intressegemenskap. Sådan gemen­skap kan dokumenteras
genom att näringsidkarna är medlemmar i t. ex. en ekonomisk förening eller på
annat sätt har slutit sig samman för att tillgodose gemensamma ekonomiska
intressen i näringsverksamheten. Undantaget avser bl. a. det fall att näringsidkama
tillsammans bildar ett finansföretag för att underlätta sin finansiering. Detta
förekommer exempelvis inom dagligvaruhandeln, där finansföretag har skapats för
att finansiera detaljhandlarnas anskaffning av bl. a. butiksutrustningar. Ett
sådant finansföretag är emellertid inte undantaget från lagen om det lånar
medel från allmänheten. Med allmänheten avses i likhet med vad finansieringsbolagskommittén
har angett inte kreditinstitut eller företag i samma koncern som
finansföretaget. Begreppet kreditinstitut är här detsamma som i lagen (1974:
922) om IcreditpoUtiska medel. Hit räknas alltså bl. a. bankinstitut och
kreditaktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
andra stycket utesluts företag som omfattas av annan lagstift­ning om särskild
tillsyn. Bestämmelsen innebär att företag som ägnar sig åt
finansieringsverksamhet i den mening som anges i 1 § men som står under
bankinspektionens tillsjm på grand av annan lag inte om­fattas av lagen om
finansbolag. Detta gäller också företag som med stöd av föreskrift i sådan lag
är befriad från inspektionens tillsyn, exempel­vis den som är befriad därifrån
med stöd av 5 § lagen om kreditaktie­bolag. Också företag som driver
pantlånerörelse, vilken enligt särskild lag står under tillsyn av
länsstyrelsen, omfattas av undantaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
första stycket anges att vid tillämpning av 2 § första stycket 2 skall hänsyn
tas till den sammanlagda balansomslutningen hos två eller flera företag, om det
finns nära samband mellan dem. Bestämmelsen syftar till att förhindra att lagen
kringgås genom att verksamheten delas upp på flera företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
andra stycket sägs att nära samband skall anses föreligga, om före­tagen leds
av samma eller i huvudsak samma personer eller om vinsten av företagens
verksamhet helt eller till betydande del skall, direkt eller indirekt,
tillfalla samma eller i huvudsak samma personer. Bestämmel­sen har sin grund i
aktiebolagslagens koncernregler. Nära samband i paragrafens mening föreligger
således alltid mellan olika företag i sam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ma
koncern. Nära samband föreligger också mellan två företag som exempelvis på
grund av samarbetsavtal förvaltas under gemensam led­ning. Detla blir fallet
oavsett om företagen ägs av olika personer, vilka uppbär vinsten var och en
endast från sitt företag. Även företag som leds av olika personer men vars
vinst till betydande del tillfaller i hu­vudsak samma personkrets har sådant
nära samband som avses i para­grafen. Det räcker att vinsten indirekt
tillfaller i huvudsak samma per­soner. Detta kan vara fallet exempelvis om
vinsten av två företag från det ena tillfaller ett underårigt barn och från det
andra företaget till­faller barnets föräldrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om nära samband
enligt 4 § andra stycket föreligger eller inte får prövas av tillsynsmyndigheten,
som enligt 20 § har frågerätt i bl. a. detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansbolag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som har anförts i den
allmänna motiveringen under avsnitt 3.3 skall företag för vilket denna lag
gäller drivas i form av aktiebolag, kallat finansbolag. Regeln härom finns i första
stycket. Om verksamhet drivs i strid med denna bestämmelse, kan
bankinspektionen enligt 20 § andra stycket förbjuda verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I andra stycket anges att
finansbolag skall registreras som sådant bo­lag i aktiebolagsregistret.
Registreringen har bl. a. en upplysande funk­tion, såtillvida att vad som har
registrerats anses ha kommit till allmän­hetens kännedom. Aktiebolagsregistret
förs hos patent- och registrerings­verket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En förutsättning för
registrering som finansbolag är att bankinspek­tionen har godkänt
bolagsordningen enligt 10 §. Detta framgår av andra stycket. Det är viktigt att
bankinspektionen som tillsynsmyndig­het och patent- och registreringsverket
fortlöpande underrättar varandra om olika åtgärder som har samband med
registreringen. Några särskil­da föreskrifter därom behöver inte tas in i
lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket saknar motsvarighet i kommittéförslaget. Bestämmel­sen öppnar bl. a.
möjlighet för bolag som inte längre driver verksamhet som omfattas av lagen att
ur aktiebolagsregistret bli avfört som finans­bolag. Bestämmelsen har
behandlats i den allmänna motiveringen under avsnitt 3.3. Ansökan skall göras
hos bankinspektionen. Inspektionen har att pröva, om sökanden driver verksamhet
som omfattas av lagen eller inte. Detta kan kräva viss utredning. Kontrollen
bör dock inte gå längre än vad som är nödvändigt för att kunna avgöra frågan om
avförande ur registret. Bankinspektionens beslut i denna fråga blir bindande för
re­gistermyndigheten. Talan mot inspektionens beslut kan enligt 22 § föras hos
regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avförande
ur registret enligt tredje stycket innebär att bolaget upphör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt
vara finansbolag och att bolaget inle längre omfattas av lagen. Detta har dock
ingen inverkan på den ordinära registreringen enligt aktie­bolagslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skulle
patent- och registreringsverket vägra registrering eller avskriva ett
registreringsärende kan talan mot verkets beslut föras hos kammar­rätten enligt
aktiebolagslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
första stycket fastslås i förtydligande syfte, att aktiebolagslagen gäller för
finansbolag, om annat inte följer av lagen om finansbolag. Detta skulle ändå
gälla men bestämmelsen har ansetts vara av värde vid tillämpningen. Den
skyldighet som åvilar aktiebolag att till register­myndigheten sända in
avskrift av årsredovisning och revisionsberättelse gäller även finansbolag,
oaktat detta skall lämna dessa handlingar också till bankinspektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändra
stycket motsvarar 10 § i finansieringsbolagskommitténs för­slag. Det innehåller
bestämmelser om kreditjäv för revisor och för­bud mot lån till aktieägare m.
fl. Bestämmelserna i aktiebolagslagen om detta vidgas tUl att avse förutom kreditgivning
också sådana speciella finansieringsformer som anges särskilt i 1 §, t. ex.
sådan factoring som består i köp av fakturor och leasing. Att aktiebolagslagen
är tillämplig på finansbolag medför bl. a. att revisor inte vid revisionen får
anlita nå­gon som står i sådant förhållande till bolaget, t. ex. låneskuld, som
ute­sluter honom från att vara revisor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
12 kap. 8 § aktiebolagslagen kan bankinspektionen, när syn­nerliga skäl
föreligger, på ansökan medge undantag från regeln om låneförbud i 12 kap. 7 §
samma lag i fråga om aktiebolag som står under dess tillsyn. Denna möjlighet
föreligger också beträffande finans­bolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
följd av 12 kap. 7 § andra stycket 3 aktiebolagslagen gäller låne­förbudet inte
när gäldenären driver rörelse och lånet betingas av affärs­mässiga skäl och är
avsett uteslutande för gäldenärens rörelse. Finansie­ringsformerna factoring
och leasing riktar sig i stor utsträckning till rörelseidkare, varför det
angivna undantaget får betydelse för dessa. Alltsedan låneförbudet infördes i
aktiebolagslagen har detta gällt finans­företag i aktiebolagsform. Jag har i
den allmänna motiveringen anfört att frågan om låneförbudets tillämpning på
finansbolagen kan komma att omprövas i annat sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
innehåller bestämmelser om kapitaltäckning. Den har be­handlats i den allmänna
motiveringen under avsnitt 3.4. Som en rikt­punkt för när kapitaltäckningen kan
anses betryggande bör, som jag har anfört, t. v. gälla de regler som f. n.
finns i bolagsordningarna för de bankägda finansföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
eget kapital bör vid tillämpningen av bestämmelsen i princip räknas förutom
finansbolags aktiekapital också fonder, förlagslån m. m. som enligt
banklagstiftningen får ingå i bankernas täckningskapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt tredje stycket
skall finansbolags bolagsordning innehålla be­stämmelse om kapitalkravet. Det
får ankomma på tillsynsmyndigheten att kontrollera att bolagsordningen för finansbolag
innehåller bestäm­melse om kapitalkravet och att finansbolag iakttar det
föreskrivna kra­vet. Det senare förhållandet bör uppmärksammas av revisorerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer med­delar föreskrifter om kapitaltäckning
bör beaktas att finansbolagen kan behöva en viss övergångstid för att anpassa
sig till kraven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen saknar
motsvarighet i kommittéförslaget. Den innehåller en föreskrift om att i
finansbolag minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad
revisor eller auktoriserat revisionsbolag. Bestämmelsen har behandlats i den
allmänna motiveringen under av­snitt 3.5. Där påpekades att flertalet
finansbolag redan till följd av aktiebolagslagens bestämmelser måste ha minst
en sådan revisor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillsynsmyndighetens rätt
att förordna en revisor i finansbolag be­handlas i 13 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillsyn
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
denna rubrik upptas dels i 9—19 §§ bestämmelser om tillsyn över finansbolagen,
dels i 20 § bestämmelser som avser det fall att an­nan än finansbolag driver
eller antas driva sådan finansieringsverksam­het att lagen är tdlämphg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen överensstämmer
med 3 § i kommittéförslaget och anger att finansbolag står under
bankinspektionens tillsyn. Innebörden av till­synen framgår av de följande
paragraferna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket anger att
bankinspektionen skall godkänna finansbo­lags bolagsordning och ändring av
denna. Som jag har angett i den all­männa motiveringen under avsnitt 3.3 blir
bankinspektionens beslut i fråga om bolagsordningen avgörande för om
registrering enligt 5 § skall ske eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I andra stycket anges när godkärmande
av bolagsordningen får väg­ras. Detta får ske, om bolagsordningen strider mot
lag eller annan för­fattning. Det fär också ske, om bestämmelse saknas i bolagsordningen
om kapitalkrav som har föreskrivits med stöd av 7 §. Vidare får god-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kännande
vägras, om bolagsordningen annars innehåller sådan bestäm­melse eller har sådan
brist att en sund utveckling av bolagets finansie­ringsverksamhet kan
äventyras. I bolagsordningen kan t. ex. förekomma bestämmelser om säkerheten
vid kreditgivning. Sådana bestämmelser kan ha varierande utformning. Huruvida
en sund utveckling av verk­samheten kan äventyras får bedömas mot bakgrund av
det skydd som lagen avser att ge finansbolagens långivare och kunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innan
beslut fattas enligt andra stycket kan bankinspektionen givetvis föreslå sådana
ändringar eller kompletteringar i bolagsordningen att godk&amp;quot;ännande kan
ske. Detta får ses som ett utflöde av inspektionens rådgivande verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
motsvarar i huvudsak den första delen av första stycket i 6 §
kommittéförslaget. Den anger inriktningen av bankinspektionens tillsyn över finansbolag.
Den har utformats efter mönster i bl. a. bank­lagstiftningen och lagen om
kreditaktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket anger att bankinspektionen skall vaka över att finans­bolag följer
lagen om finansbolag och annan författning som reglerar finansbolags verksamhet.
Flit hör exempelvis aktiebolagslagen. Även de i den allmänna motiveringen under
avsnitt 3.5 berörda konsument­kredit- och inkassolagarna hör dit i den mån
finansbolags verksamhet är sådan att den omfattas av dessa lagar.
Bankinspektionen är däremot inte skyldig att särskilt övervaka att verksamheten
drivs i enlighet med annan allmän lagstiftning, som i olika avseenden kan gälla
också för finansbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om det inte behövs tillstånd för att få driva finansieringsverk­samhet, sker
genom bankinspektionens godkännande av finansbolags bolagsordning en viss
förhandskontroll av att verksamheten kan antas bli bedriven på ett omdömesgillt
sätt. Som en naturlig följd av detta, bör inspektionen vaka över att
finansbolag iakttar bolagsordningens be­stämmelser. Av första stycket följer
också, att inspektionen skall vaka över att finansbolag följer de beslut, som
med stöd av lag eller bolags­ordning har meddelats av bolagsstämman eller
styrelsen. Detta innebär t. ex. att inspektionen bör vaka över att
verkställande direktören eller annan tjänsteman följer de anvisningar som
styrelsen kan ha meddelat med avseende på den löpande verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
andra stycket anges de allmänna principer efter vilka bankinspek­tionen i
övrigt skall utöva tillsynen. Denna skall avse finansbolags finan­sieringsverksamhet.
Det kan därvid bli nödvändigt för inspektionen att i viss mån rikta sin
uppmärksamhet också på annan verksamhet i bo­laget. Inspektionen bör emellertid
inte göra detta i vidare mån än vad som behövs för att kunna utöva en fullgod
tillsyn över finansierings­verksamheten eller annan verksamhet — exempelvis inkassoverksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79: 170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;—
som särskilt skall övervakas av inspektionen. Tillsynen skall inriktas på
förhållanden som har betydelse för en sund utveckling av finansie­ringsverksamheten.
Tolkningen av detta uttryck bör göras mot bakgrund av att lagen främst syftar tiil
att ge ett skydd för finansbolagens län­givare och kunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
tredje stycket har efter förebild i bl. a. banklagstiftningen tagits in en
bestämmelse om alt bankinspektionen inte behöver ingripa i frågor som rör
aktieägarnas intressen eller finansbolagets inre angelägenheter. Bestämmelsen
hindrar emellertid inte inspektionen från att också ta be­fattning med sådana
förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
saknar motsvarighet i kommittéförslaget. Den har utfor­mats efter förebild i
bl. a. 148 § lagen om bankrörelse. Av paragrafen framgår att tillsynen inte är
avsedd att vara fortlöpande i den meningen, att den skall utgöra en daglig
kontroll av verksamheten. Övervakningen skall inte heller innefatta något slags
förhandsprövning av finansbolags beslut och åtgärder. Detta hindrar emellertid
inte inspektionen från att på begäran eller när det annars är påkallat ge råd
om hur verksamhelen bör bedrivas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
andra stycket skall undersökning hos finansbolag äga rum bl. a. när
bankinspektionen anser det behövligt. Det ankommer på inspektio­nen att bedöma
både hur undersökningen skall göras och vad den skall avse. Om inspektionen
endast vill ha vissa upplysningar och dessa kan inhämtas på enklare sätt,
exempelvis genom telefonkontakt med bolaget, bör detta givetvis ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf motsvarar 6
§ andra stycket i kommittéförslaget och ger befogenhet åt bankinspektionen att
förordna en revisor i finansbo­lag. Till skillnad från kommitténs förslag har angetts
att sådant förord­nande får göras endast när bankinspektionen anser det
behövligt. Detta har samband med det i 8 § departementsförslaget införda kravet
på att finansbolag skall ha minst en revisor som är auktoriserad revisor eller auktoriserat
revisionsbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl
för att bankinspektionen skall förordna en revisor kan finnas när av
bolagsstämman utsedd revisor på grund av förhållanden i bolaget har svårt att
genomföra revisionen. Skäl kan också finnas när den bolags-stämmovalde revisorn
har funnit sådana missförhållanden att han inte anser sig kunna tillstyrka
ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verk­ställande direktören. Ett annat
fall när det kan finnas skäl för bank­inspektionen att förordna en revisor är
när finansbolag träder i likvida­tion. Inspektionens revisor får i sådant fall
bevaka att likvidationen genomförs på ett korrekt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4  
Riksdagen 1978/79. 1 sami Nr 170&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
innebär särskilda kostnader för finansbolag om bankinspektionen utser en
revisor för att vid sidan av övriga revisorer utföra revisionen. Det kan därför
finnas anledning för finansbolag att diskutera med bank­inspektionen, om den
kan godkänna en av de revisorer som bolagsstäm­man väljer. Lagen lägger inte
hinder i vägen för en sådan ordning. Så­dant godkännande av bankinspektionen
kan dock inte medföra att in­spektionen avhänder sig sin rätt att förordna en
revisor, om inspektio­nen finner detta behövligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
överensstämmer med andra delen av första stycket i 6 § kommittéförslaget. Den
har sin motsvarighet i bl. a. 150 § lagen om bankrörelse och 8 § lagen om kreditaktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
denna paragraf får regeringen eller den myndighet som rege­ringen bestämmer
meddela föreskrifter om hur finansbolags räkenskaper skall föras och hur
värdehandlingar skall förvaras och inventeras. Para­grafen skiljer sig såtillvida
från kommittéförslaget att befogenheten att meddela föreskrifter i första hand
tillkommer regeringen. Som redan har nämnts gäller bokföringslagen för
finansbolag liksom reglerna om aktiebolags redovisning i aktiebolagslagen.
Exempelvis den i 7 § intagna kapitaltäckningsbestämmelsen kan komma att kräva
ytterligare före­skrifter om hur räkenskaperna skall föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
motsvarar i huvudsak 8 § i kommitténs förslag. Den åläg­ger finansbolag vissa
skyldigheter gentemot bankinspektionen. I special­motiveringen till 6 § har angetts
att finansbolagens skyldighet att lämna avskrift av årsredovisning m. m. till
bankinspektionen inte inskränker skyldigheten att lämna motsvarande handlingar
till patent- och registre­ringsverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
punkt 4 skall finansbolag lämna bankinspektionen de upplys­ningar som
inspektionen anser behövliga för tillämpning av lagen. Med stöd av denna
bestämmelse kan bankinspektionen när det behövs begära upplysningar om t. ex.
de finansieringsvillkor som ett finansbolag till-lämpar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens
två första stycken motsvarar 9 § i kommittéförslaget. I huvudsaklig
överensstämmelse med 11 § kan ingripanden enligt denna paragraf göras när
finansbolags beslut eller verksamhet strider mot lagen om finansbolag eller
annan författning, som reglerar finansbolags verk­samhet, mot föreskrift som
har meddelats med stöd av lagen om finans­bolag eller mot bolagsordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt första stycket kan bankinspektionen förbjuda
verkställighet av beslut eller, om detta har verkställts, förelägga bolaget att
göra rättelse. Denna befogenhet för bankinspektionen kan ha särskild betydelse
när brådskande ingripanden måste göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I andra stycket ges bankinspektionen möjlighet att förelägga
finans­bolag att göra rättelse, om bolaget driver verksamhet i strid med de
nyss nämnda reglerna för verksamheten. Om inte rättelse görs och är det fråga
om ett missförhållande av så allvariig beskaffenhet att det kan äventyra en
sund utveckling av bolagets finansieringsverksamhet, får bankinspektionen
förbjuda bolaget att driva sådan verksamhet. Bestäm­melsen har berörts i den
allmänna motiveringen under avsnitt 3.5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I tredje stycket öppnas möjlighet för bankinspektionen att
förbjuda den som har vägrats godkännande av bolagsordningen att driva finan­sieringsverksamhet.
Ett förbud av denna innebörd synes vara en naturlig följd av vägrat godkännande
om bolaget ändå fortsätter finansierings­verksamheten, och kan antas
regelmässigt följa på detta. Bestämmelsen om när godkännande av bolagsordning
får vägras finns i 10 § andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt paragrafen får bankinspektionen göra de erinringar
i fråga om finansbolags verksamhet som inspektionen anser påkallade för att av­hjälpa
allvarligt missförhållande eller för att annars säkerställa en sund utveckling
av bolagets finansieringsverksamhet. Innebörden av det sist­nämnda uttrycket
har redan berörts, bl. a. i specialmotiveringen till 11 § andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionen kan göra erinringar antingen som påpekanden
un­der hand vid informella kontakter med finansbolagen eller i form av beslut,
som kan överklagas hos regeringen enligt 22 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som i huvudsak motsvarar 13 § i
kommittéförslaget, åläg­ger finansbolag att bidra till kostnaderna för
bankinspektionens tillsyns­verksamhet. Bidraget skall erläggas årligen. Efter
förebild i bl. a. bank­lagarna har i departementsförslaget införts en
begränsning av bidragets storlek. Det får inte överstiga fem tusendels procent
av balansomslut­ningen för det bidragsskyldiga finansbolagets
finansieringsverksamhet för närmast föregående räkenskapsår. Närmare
föreskrifter om bidrags­skyldigheten utfärdas av regeringen inom ramen för
denna begränsning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket i paragrafen motsvarar 5 § i kommittéförslaget.
Be­stämmelsen har dock i departementsförslaget fått en delvis annan ut­formning.
Den ger bankinspektionen möjlighet att förelägga den som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79: 170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan
antas driva finansieringsverksamhet i sådan omfattning och på så­dant sätt att
lagen är tillämplig att till inspektionen lämna de upplys­ningar om sin
verksamhet som inspektionen behöver för att kunna be­döma om lagen om
finansbolag är tillämplig. För att kunna bedöma detta behöver inspektionen
givetvis upplysningar om de förhållanden som anges i 2—4 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
skillnad från kommittéförslaget har uppgiftsskyldigheten i denna paragraf straffsanktionerats
såtillvida att den som lämnar bankinspek­tionen felaktiga upplysningar kan
fällas till ansvar. Straffbestämmelsen finns i 24 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket innebär en nyhet i förhållande till kommittéförslaget. Bestämmelsen ger
bankinspektionen möjlighet att förbjuda annan än finansbolag att driva
finansieringsverksamhet som omfattas av lagen. Till ledning för bedömningen kan
bl. a. inhämtas upplysningar med stöd av första stycket. Om upplysningar har
inhämtats från annat håll än från den som är berörd skall 15 §
förvaltningslagen (1971: 290) iakttas, dvs. kommunikation skall ske med den
berörde. Om den som driver verksamheten är villig att överföra verksamheten
till aktiebolagsform, kan bankinspektionen givetvis under skälig tid avvakta
att meddela för­bud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vite&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionen
kan enligt denna paragraf, som motsvarar 12 § i kommitténs förslag, utsätta
vite i samband med föreläggande eller för­bud enligt lagen. Såsom kommittén har
påpekat, utdöms försuttet vite av allmän domstol. Besvär över bankinspektionens
beslut att förelägga vite prövas av regeringen enligt 22 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besvär&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
paragraf, som motsvarar 14 § i kommitténs förslag, anger att talan mot
bankinspektionens beslut förs hos regeringen genom besvär. Inspektionens beslut
länder till omedelbar efterrättelse, om ej aimat beslutas. Beslut i sistnämnda
hänseende kan fattas av inspektionen och meddelas normalt i samband med
beslutet i övrigt. Även regeringen kan efter besvär fatta sådant beslut. Detta
kan ske även utan särskilt yr­kande av part.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
kommittéförslaget framgår inte om besvärsrätten även avser be­slut om
erinringar av bankinspektionen. Enligt 11 § förvaltningslagen, som gäller
handläggningen hos bl. a. bankinspektionen, får talan mot sådant beslut av
myndighet som kan överklagas genom besvär föras av den som beslutet angår, om
det har gått honom emot. Syftet med denna regel är att klargöra kravet på
saklegitimation hos den som anför be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;svär
över myndighets beslut, medan den närmare bestämningen av de besvärsberättigades
krets ankommer på rättstillämpningen (prop. 1971: 30 s. 399). Erinran kan
antingen göras i form av påpekanden under hand eller genom ett särskilt beslut.
Mot ett underhandspåpekande, som inte har preciserats genom ett formellt
beslut, kan enligt allmänna grunder talan inte föras. Görs en erinran i form av
ett särskilt beslut, kan talan föras mot detta av den som beslutet har gått
emot enligt de grunder som jag nyss berörde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:242.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tystnadsplikt
23 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittéförslaget
har i 15 § en bestämmelse om tystnadsplikt för den som är eller har varit
verksam hos finansbolag. På de skäl som har angetts i den allmänna motiveringen
under avsnitt 3.6 har bestämmel­sen vidgats i två avseenden. Tystnadsplikt har
föreskrivits inte bara för affärsförhållanden utan också för personliga
förhållanden. Genom andra stycket har tystnadsplikt vidare föreskrivits i samma
utsträckning för den som hos bankinspektionen har tagit befattning med ärende
enligt lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Begreppet
affärsförhållanden inrymmer såväl ekonomiska förhållan­den som yrkes- och
affärshemligheter. Personliga förhållanden kan avse familjeförhållanden,
sjukdomstillstånd, uppgift om att någon har underkastats viss vård, etc.
Finansbolag torde i sin verksamhet inte kunna undvika att ta befattning också
med upplysningar om sådana förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsföretagens
förening har anfört att kommitténs bestäm­melse om tystnadsplikt synes innebära
att ett finansbolag ej kan lämna upplysningar till ett systerbolag eller
moderbolag. Det är att märka, att endast obehörigt yppande är förbjudet. Uppgiftslämnande
som ingår som en nödvändig del av den ordinära verksamheten kan inte anses
obehörigt. Detta är normalt inte heller fallet, om den som berörs av
förhållandet har lämnat medgivande till att detta yppas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
tystnadsplikt som enligt paragrafen åvilar den som hos bank­inspektionen har
tagit befattning med ärende enligt lagen avser såväl förhållanden i fråga om
finansbolag som förhållanden avseende deras långivare, kunder och andra
personer om vars förhållanden inspektio­nen kan få kännedom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brott
mot tystnadsplikten är straffbelagt i brottsbalken. I 20 kap. 3 § första
stycket brottsbalken stadgas beträffande uppsåtligt brott, att den som yppar
vad han till följd av lag eller annan författning är pliktig att hemlighålla
eller olovligen utnyttjar sådan hemlighet döms till böter eller fängelse i
högst ett år. För brott som begås av oaktsamhet döms enligt andra stycket till
böter. Enligt 20 kap. 5 § brottsbalken må åklagare väc­ka åtal för brott mot
sådan tystnadsplikt som gäller till förmån för en-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skild
målsägande endast om denne anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från
allmän synpunkt. I detta sammanhang bör påpekas att sär­skilda regler gäller
för brott mot tystnadsplikt enligt lagen (1977:1035) om ansvar på
tryckfrihetsförordningens område för brott mot tystnads­plikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:259.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Straff
24 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
innehåller straffbestämmelser. Första stycket motsvarar 16 § kommittéförslaget.
Tillägget av andra stycket har behandlats i allmänna motiveringen under avsnitt
3.6 och i specialmotiveringen till 20 §. Den som lämnar bankinspektionen
felaktiga upplysningar genom oriktig bokföring kan i vissa fall dömas både
enligt denna paragraf och enligt 11 kap. 5 § brottsbalken som avser
bokföringsbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
paragrafen skall inte dömas till ansvar i ringa fall. Gärning kan anses som
ringa exempelvis i det fall felaktig upplysning har lämnats men det riktiga
förhållandet framgår av andra samtidigt lämnade upplys­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
föreslås träda i kraft den 1 januari 1980. Bestämmelse om detta har tagits in i
punkt 1 av övergångsbestämmelserna. Där har också angetts att bestämmelserna om
bankinspektionens frågerätt enligt 20 § första stycket gäller från och med den
1 oktober 1979 jämte till­lämpliga bestämmelser i fråga om vite, besvär,
tystnadsplikt och straff. Det tidigare ikraftträdandet av dessa bestämmelser
har till syfte att göra det möjligt för bankinspektionen att genom att utöva
sin frågerätt förbereda ikraftträdandet av lagen i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
punkten 2 i övergångsbestämmelserna skall bestämmelsen i 8 § om att finansbolag
skall ha minst en revisor som är auktoriserad revisor eller auktoriserat
revisionsbolag tillämpas från och med den första ordinarie bolagsstämma som
hålls efter lagens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
punkten 3 i övergångsbestämmelserna får den som driver finansieringsverksamhet
vid lagens ikraftträdande göra detta till ut­gången av år 1982 utan hinder av
bestämmelsen i 5 § första stycket om att av lagen omfattad
finansieringsverksamhet skall drivas av aktiebolag. Bestämmelsen har utformats
så att den gäller den som driver finansie­ringsverksamhet vid ikraftträdandet
oberoende av om verksamhetens balansomslutning uppgår till den i 2 § första
stycket 2 satta gränsen på 10 milj. kr. eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
företag som till utgången av år 1982 driver verksamhet med stöd av denna
bestämmelse gäller i tillämpliga delar bestämmelserna för fi­nansbolag i 9,
11—19 och 21—24 §§ om tillsyn m. m., vite, besvär, tyst­nadsplikt och straff.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2
Förslaget till lag om ändring i lagen om förbud mot oskäliga avtals­villkor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
till ändring i denna lag har behandlats i den allmänna moti­veringen under
avsnitt 3.5. Syftet med ändringen är att lagen alltjämt skall vara tillämplig
på verksamhet som drivs av finansbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6   
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om finansbolag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1971:
112) om förbud mot oskäliga avtals­villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7   
Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning av finansieringsbolagskommitténs betänkande
(SOU 1911 SI) Finansieringsbolag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med sina direktiv har kommittén framlagt förslag till laglig reglering
av de s. k. finansieringsföretagens verksamhet och deras in­ordnande under den
kreditpolitiska lagstiftningen. I avvaktan på riksda­gens beslut vad gäller
lagstiftningen om fondkommissionärer har kom­mittén i sitt betänkande inte
behandlat den in- och utlåningsrörelse som bedrivs av dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansicringsföretagens
verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
mitten av 1960-talet har en ny typ av kreditinstitut vuxit fram på den svenska
kreditmarknaden — institut som med ett gemensamt namn kan kallas för
finansieringsföretag. Bakom bildandet av många av dessa företag har stått de
svenska affärsbankerna. I dag är de flesta av de större finansieringsföretagen
dotterbolag till banker. Vid sidan av de bankanknutna finansieringsföretagen
finns dock flera företag av bety­dande omfattning av vilka de som är knutna
till bilproducenter är de största. Vid slutet av 1976 ingick i den officiella
statistiken över finan­sieringsföretag 76 företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsföretagens
kreditgivning riktar sig både till företag och tUl konsumenter. En stor del av
deras kreditgivning sker i speciella for­mer som i mycket lilen utsträckning
återfinns hos andra kreditinsti­tut. Factoring och finansiell leasing är två
betydelsefulla kreditformer när det gäller kreditgivningen till företag. Med factoring
avses framför allt belåning av fakturafordringar. Finansiell leasing är en kreditgivning
i form av långtidsuthyrning av framför allt produktionsutrustning. Även finansiering
av avbetalningshandel — genom belåning av avbetalnings­kontrakt — utgör en icke
oväsentlig del av finansieringsföretagens verk­samhet. Avbetalningsfinansieringen
kan avse krediter till såväl företag som konsumenter. En utpräglad konsumentkreditgivning
är däremot de kontokortskrediter som återfinns hos vissa finansieringsföretag.
Bilfi­nansiering avser såväl finansieringen av återförsäljares lagerhållning av
bilar som belåning av återförsäljarnas avbetalnings- och uthymingskon-trakt.
Vid sidan av de mer eller mindre speciella kredilformerna sker fi­nansieringsföretagens
kreditgivning också i former som återfinns hos bankema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
1970-talet har kreditgivningen från de svenska finansieringsfö­retagen ökat i
en mycket snabb takt. Speciellt under de senaste tre åren — 1974—1976 — har
ökningstakten i genomsnitt uppgått till ca 30 %&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;per
år. Ar 1976 ökade de utestående krediterna från finansieringsföreta­gen med
drygt 1 800 mkr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
stora betydelse som kreditmarknaden har för den samhällsekono­miska
utvecklingen har lett till att samhället skaffat sig ett relativt stort mått av
kontroll av och insyn i de olika institut som uppträder på denna marknad.
Således omfattas flertalet kreditinstitut av speciell lagstiftning, såsom
banklagstiftningen och lagen om kreditaktiebolag, som bl. a. inne­håller regler
om offentlig tillsyn över deras verksamhet. Härutöver om­fattas de av den
kreditpolitiska lagstiftningen, som ger möjlighet att till-lämpa olika
kreditpolitiska medel på dem. Finansieringsföretagen omfat­tas i dag varken av
någon speciell lagstiftning eller av den kreditpoli­tiska lagstiftningens
bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Deit
kreditpolitiska regleringen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
snabba expansion som finansieringsföretagen hittills har uppvisat har inneburit
att de kommit att spela en allt större roll på den svenska kreditmarknaden.
Härigenom har en inte obetydlig del av kreditgiv­ningen kommit att bli mindre
påverkad av den förda kreditpolitiken. En sådan situation kan leda till att
effektiviteten hos kreditpolitiken mins­kar vad gäller uppnåendet av de
samhällsekonomiska målen. Detta gäl­ler inte minst om det även föreligger
selektiva mål, t. ex. vad gäller till­gången på konsumentkrediter där
finansieringsföretagen kommit att spela en relativt betydande roll. I ett läge
där vissa kreditinstitut, t. ex. banker, är underkastade olika kreditpolitiska
restriktioner medan andra, t. ex. finansieringsföretagen, inte är underkastade
några sådana kan detta leda till en snedvridning av kreditgivningsmönstret. I
viss mån sy­nes en sådan utveckling redan ha skett — en överflyttning av kreditgiv­ningen
från banker till finansieringsföretag. Denna tendens har varit mest framlrädande
under perioder då bankernas kreditgivning mer på­tagligt begränsats av den
förda kreditpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslår därför att vissa av den kreditpolitiska lagstift­ningens bestämmelser
skall kunna tillämpas även på finansieringsföreta­gen. Detta gäller
bestämmelserna om likviditetskrav, utlåningsreglering och räntereglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om finansieringsbolag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De bankägda
finansieringsföretagen kan i viss mån redan i dag sägas omfattas av ett
regelsystem liknande det som gäller för övriga kreditin­stitut. Vid det
tillstånd av regeringen som laävs för en banks förvärv av aktierna i ett
finansieringsföretag har vissa villkor uppställts. Banken skall bl. a. vara
skyldig att lämna bankinspektionen uppgifter om företa­get och att
överhuvudtaget bereda inspektionen insyn i finansieringsfö­retagets verksamhet.
Vidare har i de bankägda finansieringsföretagens bolagsordningar införts ett kapitaltäckningskrav
liknande det som gäller för bankerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
icke bankägda finansieringsföretagen omfattas inte av några lik­nande bestämmelser
och någon allmän kontroll av finansieringsföreta­gen kan inte byggas härpå. Det
kan lätt leda till en situation där konkur­rensen mellan bankägda och icke bankägda
företag sker på olika villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslår att en speciell lagstiftning — lag om finansie-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ringsbolag
— införs som omfattar samtliga finansieringsföretag obe­roende av ägarkategorier.
En sådan lagstiftning utgör även en grand för den av kommittén föreslagna
kreditpolitiska regleringen av finansie­ringsföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
kommitténs förslag skall en sådan lag om finansieringsbolag inte omfatta varje
verksamhet där kreditgivning ingår. Kommittén före­slår i stället att lagen
enbart skall omfatta företag vars huvudsakliga verksamhet utgörs av kreditgivning
och som i sin utlåning eller upplå­ning riktar sig till allmänheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förelag,
som omfattas av lagens bestämmelser, skall enligt kommit­téns förslag benämnas
finansieringsbolag och skall stå under bankin­spektionens tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att öppna möjligheter att avgöra vilka företag som skall omfattas av lagen
föreslår kommittén att en allmän upplysningsplikt införs på så sätt att
tillsynsmyndigheten får rätt att infordra uppgifter om verksam­heten från de
företag där fråga uppstår om de bedriver sådan verksam­het som skall omfattas
av lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
finansieringsbolag uppställs vissa villkor. Verksamheten skall såle­des
bedrivas som aktiebolag — möjlighet till dispens från detta krav skall dock
finnas. Vidare skall finansieringsbolagen iaktta kapitaltäck­ningskrav som
motsvarar de som gäller för bankaktiebolagen. Kapital-täckningskraven för
finansieringsbolagen utformas som en upplånings­rätt. Den tiUsyn, som enligt
kommitténs förslag, skall utövas av bankin­spektionen, utformas i övrigi på ett
sätt som motsvarar vad som gäller för kreditaktiebolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:67.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79: 170&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansieringsbolagskommitténs förslag till Lag om
finansieringsbolag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Denna lag äger tillämpning på näringsverksamhet om verksamhe­&lt;br&gt;
ten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;helt eUer huvudsakligen består
i att lämna kredit eller att, i syfte att medverka till finansiering, förvärva
fordringar eller upplåta egendom till nyttjande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är av mera betydande omfattning
eller bedrives av aktiebolag i vil­ket bank eller banks dotterbolag äger
aktier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
är dock inte tillämplig på sådan verksamhet som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillgodoser finansieringsbehov
endast inom en mindre eller särskild grupp näringsidkare och för vilken medel
ej anskaffas från allmänheten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på grand av annan lag är
föremål för bankinspektionens tillsyn el­ler med stöd av särskild föreskrift i
sådan lag är befriad från inspektio­nens tillsyn, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avses i lagen (1949: 722) om
pantlånerörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
Verksamheten på vilken denna lag är tillämplig skall, om ej bank­&lt;br&gt;
inspektionen i särskilt fall medger armat, bedrivas i form av aktiebolag.&lt;br&gt;
För sådant aktiebolag (finansieringsbolag) gäller vad om aktiebolag i all­&lt;br&gt;
mänhet är föreskrivet i den mån ej annat följer av vad i denna lag före­&lt;br&gt;
skrives.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Annan
än finansieringsbolag får icke i sin firma eller eljest vid be­teckning av sin
rörelse använda ordet finansieringsbolag eller finansie­ringsaktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Finansieringsbolag står
under bankinspektionens tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Bankinspektionen avgör i
varje särskilt fall om företag är att anse som finansieringsbolag och godkänner
bolagsordningen för bolaget. Så­dant bolag skall registreras som
finansieringsbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bolagsordningen
skall innehålla bestämmelser om bolagets eget kapi­tal i förhållande till dess
upplåning. Detta förhållande skall motsvara vad som i fråga om krav på eget
kapital föreskrives för bankaktiebolag. Föremålet för bolagets verksamhet skall
vara tydligt angivet i bolagsord­ningen. I övrigt prövar bankinspektionen om
med hänsyn till bolagets verksamhet särskilda föreskrifter behövs i
bolagsordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändring
av finansieringsbolags bolagsordning skall godkännas av bankinspektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om det behövs för att bedöma
om denna lag skall äga tillämpning på viss verksamhet får bankinspektionen förelägga
den som bedriver verksamheten att tUl inspektionen lämna uppgifter om
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Bankinspektionen skall
övervaka att finansieringsbolags verksam­het bedrives i överensstämmelse med
denna lag, bolagsordningen ocb andra författningar som gäller för verksamheten.
Inspektionen skall även i övrigt med uppmärksamhet följa verksamheten i den mån
dei behövs för att få kännedom om de förhållanden som har betydelse för en sund
utveckling av finansieringsbolagens verksamhet. Bankinspektionen får kalla till
sammanträde med bolagets styrelse och, om styrelsen ej har ef­terkommit begäran
av inspektionen att utfärda kallelse till extra bolags­stämma, till sådan
stämma. Företrädare för inspektionen får närvara vid styrelsesammanträde som
inspektionen har utlyst och vid bolagsstämma samt deltaga i överläggningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionen
får i finansieringsbolag förordna en revisor. Inspek­tionen får när som helst
återkalla sådant förordnande och i stället utse ny revisor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om bankinspektionen finner
det erforderligt, får inspektionen meddela närmare föreskrifter om sättet för
förande av finansieringsbo­lags räkenskaper, om förvaring av värdehandlingar
och om inventering av dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§    Finansieringsbolag är
skyldigt att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på begäran hålla bolagets kassa
och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar
tillgängliga för bankinspektionens granskning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på tider och enligt formulär
som inspektionen bestämmer till in­spektionen insända översikter över bolagets
tillgångar och skulder och uppgift om de finansieringsvillkor som bolaget
tillämpar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till inspektionen insända
avskrift av årsredovisningen, revisionsbe­rättelsen och protokoll vid ordinarie
bolagsstämma samt i förekom­mande fall av delårsrapporter, koncernredovisningen
och koncernrevi­sionsberättelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i övrigt lämna inspektionen de
upplysningar om bolaget som in­spektionen begär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
Har finansieringsbolag fattat beslut som strider mot lag eller&lt;br&gt;
bolagsordningen, kan bankinspektionen förbjuda verkställigheten av be­&lt;br&gt;
slutet. Har beslutet verkställts, kan inspektionen förelägga bolaget att&lt;br&gt;
göra rättelse om det kan ske. Även om avvikelse från lag eller bolags­&lt;br&gt;
ordningen icke har skett, får inspektionen göra de erinringar i fråga ora&lt;br&gt;
finansieringsbolags verksamhet som inspektionen finner påkallade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Driver
finansieringsbolag verksamhet i strid mot lag eller bolagsord­ningen, får
bankinspektionen förelägga bolaget att inom viss tid vidtaga åtgärd för rättelse.
Vidtages ej åtgärd inom den bestämda tiden, får in­spektionen förbjuda bolaget
att driva verksamhet på vilken lagen är till­lämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §
Bestämmelserna i 10 kap. 4 § första stycket 4 och 12 kap. 7 § ak­&lt;br&gt;
tiebolagslagen (1975: 1385) äger motsvarande tillämpning i fråga om fi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nansiermgsbolags
förvärv av fordringar och upplåtelse av egendom som avses i 1 § första stycket
1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 §
Träder finansieringsbolag i likvidation, får bankinspektionen för­&lt;br&gt;
ordna ombud som skall närvara vid likvidatorernas sammanträden och i&lt;br&gt;
övrigt övervaka likvidationen. Ombudet har rätt alt yttra sig vid sam­&lt;br&gt;
manträdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Likvidatorerna
skall på begäran bereda ombudet tillfälle att inventera bolagets kassa och övriga
tillgångar samt granska bolagets böcker, rä­kenskaper och andra handlingar. De
skall lämna ombudet de upplys­ningar om bolaget som ombudet begär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 §
Meddelar bankinspektionen föreläggande eller förbud enligt&lt;br&gt;
denna lag får vite utsättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 §
Till bestridande av kostnaden för bankinspektionens tillsynsverk­&lt;br&gt;
samhet skall finansieringsbolag årligen erlägga bidrag. Närmare före­&lt;br&gt;
skrifter om bidragets storlek och om dess fastställande och erläggande&lt;br&gt;
meddelas av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
åligger finansieringsbolag dessutom att tiil revisor som har för­ordnats enligt
6 § andra stycket och ombud som har förordnats enligt 11 § första stycket utge
ersättning med belopp som bankinspektionen be­stämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Talan mot beslut som
bankinspektionen meddelar enligt denna lag föres hos regeringen genom besvär.
Inspektionens beslut länder omedelbart till efterrättelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Den som är eller har varit
verksam i finansieringsbolag får ej obehörigen uppge vad han till följd därav
har fått veta om enskilds eko­nomiska förhållanden eller yrkes- eller
affärshemlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Styrelseledamot eller
befattningshavare hos finansieringsbolag som uppsåtligen eller av oaktsamhet
lämnar bankinspektionen oriktiga upplysningar om finansieringsbolagets
verksamhet eller vilseleder in­spektionen genom oriktig bokföring dömes till
böter eller fängelse i högst ett år. I ringa fall dömes ej till ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som bryter mot 2 § andra stycket dömes till böter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 §
I fråga om verksamhet, som på grund av medgivande enligt 2 §&lt;br&gt;
drives i annan form än aktiebolag, gäller vad som föreskrives om finan­&lt;br&gt;
sieringsbolag i tillämpliga delar. Närmare föreskrifter om verksamheten&lt;br&gt;
meddelas av bankinspektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttrandena'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
flesta remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot att en lag
om finansföretag införs. Lagreglering av sådana företag av­styrks dock av bl.a.
flera handels- och industriorganisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
remissinstanser sont i princip godtar en lagstiftning om finansie­ringsföretagen
har anfört följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionen:
Inspektionen, som delar kommitténs uppfattning att den finansieringsverksamhet
varom här är fråga inte lämpligen kan inordnas i den för kreditaktiebolagen
gällande lagstiftningen, finner den valda lösningen ändamålsenlig och anser att
förslaget kan läggas till grand för lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommerskollegium
finner kommitténs motiv för och förslag till sär­skild lag om
finansieringsbolag väl avvägda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konsumentverket:
Konsumentverket delar uppfattningen att samhäl­let bör få bättre insyn i och
större möjligheter att påverka finansierings-bolagens verksamhet. Lagstiftning
bör således konmia till stånd, i stort sett som utredningen föreslår. Verket
anser emellertid också att utred­ningen behöver fullständigas beträffande vissa
centrala konsumentpoli­tiska frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledningsvis
vill verket dock allmänt kritisera den undanskymda och intill missvisning
kortfattade behandling som konsumentskyddsfrågor på kreditområdet fått i
betänkandet. De omfattande tillsynsuppgifter som redan enligt propositionen
(1976/77: 123) till konsumentkreditlagen skulle vila på konsumentverket omnämns
överhuvudtaget inte och på­ståendet (sid 154) att bankinspektionen inom sitt
tillsynsområde beaktar konsumentintressen byggs inte under med utredning om hur
och i vilken utsträckning detta sker. Det framgår heller inte av betänkandet
att både bankers och finansieringsbolags marknadsföring av sina respektive
tjänster faller under marknadsföringslagen och därmed också står under tillsyn
av konsumentverket/KO. Det nu sagda visar att konsumentverket /KO i dagens läge
har betydande uppgifter på området för kreditgiv-ningsföretagens verksamhet.
Verket återkommer till dessa aspekter i samband med behandling av enskildheter
i förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slatens
industriverk: Industriverket anser det följdriktigt att, med de motiveringar
som finansieringsbolagskommittén redovisar, finansierings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Sammanställningen upptar yttrandena endast såvitt dessa avser förslaget till lag
om finansieringsbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;företagens
verksamhet regleras av någon form av lagstiftning i likhet med vad som gäller
för banker, sparbanker, jordbrakskassor, försäk­ringsbolag, kreditaktiebolag
och hypoteksinstitut. Industriverket till­styrker därför finansieringsbolagskommitténs
förslag till lag om finan­sieringsbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;NO
har inget att invända mot att samhället ges möjligheter till bättre insyn i
finansieringsföretagens verksamhet genom att bankinspektionen ges i huvudsak
samma övervakningsfunktion som man har i förhållande till bankerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
i riksbanken instämmer i de argument som kommittén framför för att en särskild
lag stiftas — lag om finansieringsbolag — av i princip samma karaktär som t.
ex. banklagstiftningen eller kreditaktie­bolagslagen. Fullmäktige vill endast
ytterligare understryka svårigheten att tillämpa den kreditpolitiska
lagstiftningen på en kategori kreditinsti­tut om dessa institut inte är klart
angivna. — Med anledning av en anty­dan i direktiven diskuterar kommittén i
detta sammanhang frågan om det lämpliga i att genom en ändring i kreditaktiebolagslagen
låta denna lag omfatta även finansieringsbolagen. Kommittén avvisar emellertid
ett sådant tillvägagångssätt — enligt fullmäktiges mening på goda grander. Kreditaktiebolagens
rörelse — med de undantag kommittén nämner — är av en helt annan karaktär än
finansieringsbolagens och de senare bör inte inordnas i lagen om
kreditpolitiska medel på samma sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
har intet att invända i princip mot de förslag som kom­mittén presenterar
avseende den särskilda lagstiftningen för finansie­ringsbolag. Reservanten inom
fullmäktige, Allan Hemelius, anför att han inte motsätter sig att samhället
genom lagstiftning säkerställer insyn och möjliggör granskning av
finansieringsföretagens soliditet men utgår frän att onödig byråkrati därvid
undviks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
i riksgätdskontoret: Utifrån de synpunkter fullmäktige har att särskilt beakta
har fullmäktige inte funnit anledning till erinran mot de framlagda förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sparbankernas
Bank: Banken har i princip ej något att anföra mot kommitténs förslag till lag
om finansieringsbolag. Banken förutsätter härvid att den nya lagstiftningen och
dess tillämpning ej kommer att medföra att finansbolagens produktutveckling
hindras eller försvåras och att detta även skall gälla för av banker ägda
finansbolag. Svenska sparbanksföreningen har anslutit sig till de synpunkter
som Sparbanker­nas Bank har anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
föreningsbankers förbund: Flera av de finansieringsbolag som nu firms på
marknaden är redan i dag indirekt föremål för insyn från Bankinspektionen i och
med att de är bankanslutna. Förbundet har ingen erinran mot att denna insyn nu
utvidgas till att gälla samtliga fi­nansieringsbolag och dessutom att insynen
får fastare former i en sär­skild lagstiftning. Föreningsbankernas Bank instämmer
i förbundets ytt­rande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
bankföreningens inställning överensstämmer med de huvud­sakliga ståndpunkter
som har redovisats av kommittéledamoten Regnéll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
hans reservation och av experterna Livijn och Ödlund i särskilt ytt­rande. PK-banken
har anslutit sig till bankföreningens yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsföretagens
förening instämmer också i huvudsak i Reg-nélls reservation och det särskilda
expertyttrandet och anför vidare: Innan skillnaderna mellan bankernas och
finansbolagens verksamhet be­handlas finns det anledning att erinra om att
finansbolagens utestående krediter trots allt utgör en mycket liten del av den
totala kreditmarkna­den (se Kapitalmarknadsutredningens betänkande, bilaga 4,
sid. 144 f.). Utredningen om den kreditpolitiska lagstiftningen konstaterade
också på sid. 120 i betänkandet Ds Fi 1974: 2 &amp;quot;Kreditpolitiska medel&amp;quot;
att finans­bolagens samlade kreditgivning är av relativt begränsad omfattning,
var­för denna utredning ej fann anledning att reglera finansbolagen. Finan­sieringsbolagskommittén
har en motsatt uppfattning och menar vidare på sid. 23 i betänkandet att den
begränsning av bl. a. bankernas expan­sion, som den förda kreditpolitiken under
långa perioder har medfört, inte har drabbat finansbolagen. Som experterna Livijn
och Ödlund visat i sitt särskilda yttrande är påståendet inte riktigt.
Finansbolagens ökningstakt stagnerade således under det andra åtstramningsåret
1970. Kommittén påpekar på sid. 125 att den kreditgivningsverksamhet som sker
hos större produktionsföretag, från vilka finansbolagen gör stora upplåningar,
är normalt avhängig deras likviditetssituation, som påver­kas av den allmänna
kreditpolitiken — såväl via dess effekter på kredit­instituten som via de mer
generella kreditpolitiska åtgärderna. Även fi­nansbolagens upplåning och därmed
utlåning påverkas härav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag grundar sig på jämförelser mellan banker och fi­&lt;br&gt;
nansbolag. --- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
vill för sin del slå fast, att väsentliga olikheter föreligger mellan bankers
och finansbolags verksamhet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ca 80 % av bankernas inlåning
kommer från traditionella inlånings­konton, vilka ej har någon motsvarighet hos
finansbolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankerna har i allmänhet en
&amp;quot;total&amp;quot; affär med sina kunder, dvs. bankerna betjänar kunderna på
både inlånings- och utlåningssidan. Därtill kommer en rad andra tjänster.
Finansbolagen har däremot endast finansiering i förening med administrativ
service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En annan väsentlig skillnad
mellan finansbolag och banker är, att fi­nansbolagen är mera inriktade på
administrativa tjänster till framför allt mindre och medelstora företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mer
än två tredjedelar av finansbolagens personal är sysselsatt med administrativt
arbete för kunders räkning, exempelvis med likvid­mottagning,
betalningspåminnelser, reskontraföring, försäljningsstati­stik, solvensbevakning
och inkassering. Detta innebär stora kostnads­besparingar för kunderna. Den
stora skillnaden mellan det admini­strativa arbete som banker utför och det som
finansbolagen utför är att finansbolagen övertar administrativt arbete, som
eljest skulle ha utförts av kunderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
de bankmässiga traditionella säkerheterna utnyttjats, vilket ofta är fallet för
framför allt de små och medelstora företagen ger finans­bolagen krediter mot
andra reella säkerheter, vilket bidrar till att be­fintliga resurser utnyttjas
effektivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;—  Mer
än 90 % av finansbolagens kunder, som erhåller finansiering, är&lt;br&gt;
mindre och medelstora företag. De beräknas svara för mer än två&lt;br&gt;
tredjedelar av finansbolagens utestående krediter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På grund av en större
totalvolym och en större spridning på typ av affärer kan bankerna räkna med att
variationer i utnyttjande av kre­diter i större utsträckning kommer att ta ut
varandra än vad som är fallet hos finansbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankerna har möjlighet att låna
i Riksbanken och har ett fortlö­pande samarbete med Riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet av finansbolagens
finansieringsformer saknar motsvarighet hos bankema så t. ex. kan finansiell
leasing ej bedrivas av bankema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansbolagens finansiering är
ofta en integrerad del i kundföreta­gens försäljningsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansbolagen
tillhandahåller således en helt annan finansiering än den bankerna ger. På
flera ställen i betänkandet har också kommittén noterat finansbolagens
särställning. På sid. 175 sägs att finansbolagen har utvecklat helt nya kredilformer
och förbättrat vissa finansieringsfor­mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
sin behandling har kommittén således icke i tillräcklig grad beak­tat de
skillnader som finns mellan bankers och finansbolags verksamhet. Om dessa hade
beaktats och analyserats hade det enligt föreningens me­ning ej förelegat något
skäl, som motiverat en så långtgående och till bankverksamheten anknuten
reglering som den föreslagna. Kommittén borde i stället ha utrett vilken grad
av reglering, som är förenlig med önskemålet att finansbolagen skall göra
största möjliga nytta för landets ekonomi (se ledamoten Regnélls reservation
sid. 165) och som hade varit anpassad till finansbolagens verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ej
heller har kommittén avpassat sitt förslag på ett sådant sätt att för­&lt;br&gt;
slaget tar hänsyn till de olika slag av finansbolag med skilda inrikt­&lt;br&gt;
ningar, kundkategorier och ägare etc. som finns. Därigenom uppstår&lt;br&gt;
risk för att kommitténs förslag kan leda till snedvridning av konluirrens-&lt;br&gt;
förutsättningarna mellan olika finansbolag. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
är av uppfattningen att finansbolagen är en heterogen grupp av företag så t.
ex. konstaterar kommittén på ett flertal ställen i betänkandet att de bankägda
finansbolagen redan i dag har vissa fördelar framför andra finansbolag. Andra
omständigheter såsom t. ex. att icke bankägda finansbolag har en friare rörelseinriktning
behandlas ej av kommittén. Kommittén tar således inte hänsyn till de faktorer
som gör att finansbolagen är en heterogen grupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
föreningen redan angett är finansbolagen i många avseenden en heterogen grupp
av företag. Någon konkurrensneutralitet i egentlig me­ning föreligger ej och
kan ej föreligga mellan finansbolagen med deras olika syften och inriktning
betr. verksamheten. Kommittén åberopar så­lunda konkurrensneutralitet som enda
motiv för att införa kapitaltäck­ningskrav och allmän tillsyn även för de icke bankägda
finansbolagen. Detta är en helt otillräcklig motivering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
ovanstående bakgrund förordar föreningen en lösning där en reg­lering för
samtliga finansbolag ej går längre än vad som kan anses er­forderligt för de
icke bankägda finansbolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
föreningens mening har kommittén således inte övertygande vi­&lt;br&gt;
sat att det föreligger ett behov av att införa       en så långtgående&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verksamhetsreglering
av finansbolagen. Detta särskilt mot bakgrund av att någon negativ kritik inte
i något avseende framförts i vad gäller fi­nansbolagens hittillsvarande
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
anför därutöver: Föreningen ifrågasätter om de av kom­mittén framförda motiven
är tillräckliga för att reglera finansbolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5   
Riksdagen 1973/79. 1 saml. Nr 170&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;------ Genom
den bristfälliga avgränsningen mellan vilka företag som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
resp. ej skall omfattas av lagstiftningen faller kommitténs motiv&lt;br&gt;
(= en laglig reglering av finansbolagen är ägnad att skapa ett underlag&lt;br&gt;
för kreditpolitiska åtgärder). Det synes för övrigt vara fullt möjligt att&lt;br&gt;
dels definiera finansbolag dels ge Riksbanken möjligheter att påkalla&lt;br&gt;
bankinspektionens bistånd inom ramen för lagen om kreditpolitiska&lt;br&gt;
medel.------ Föreningen anser att kommitténs förslag avseende verk­&lt;br&gt;
samhetsreglering är mer långtgående än vad som är erforderligt eller&lt;br&gt;
motiverat av erfarenhet. Inte på något ställe i utredningen framföres nå­&lt;br&gt;
gon negativ kritik mot finansbolagen eller det sätt på vilket de hittills&lt;br&gt;
bedrivit sin verksamhet. Tvärtom prisas på flera ställen i utredningen&lt;br&gt;
dynamik och nytänkande i verksamheten och den nytta för näringslivet,&lt;br&gt;
främst för små och medelstora företag, som finansbolagens utveckling&lt;br&gt;
inneburit. Föreningen vänder sig bl. a. mot inspektionens vidsträckta be­&lt;br&gt;
fogenheter att i största allmänhet göra de erinringar den finner påkal­&lt;br&gt;
lade (9 §) och att deltaga i överläggningar på bolagsstämma (6 §). Dessa&lt;br&gt;
befogenheter bör begränsas till vad som är erforderligt för tillsynens ut­&lt;br&gt;
övande. Inspektionens beslut måste i vanlig ordning kunna överklagas&lt;br&gt;
och får inte gå i verkställighet innan besvären hunnit prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
tillbakavisar därför en så långtgående verksamhetsregle­ring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har inte ägnat någon uppmärksamhet åt konsekvenserna av den föreslagna
verksamhetsregleringen. Som kommitténs förslag nu är utformat kan dessa
konsekvenser, utöver vad som redan sagts, bli:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansbolagens
produktutvecklingsverksamhet, vars värde under-strykes av kommittén, sätts i
fara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som kommittén själv konstaterar
är finansbolagen heterogena. En reglering bör därför anpassas på ett sådant
sätt och till en sådan nivå att de olika finansbolagen regleras utan att
alltför allvarliga stör­ningar och konsekvenser för dem själva och deras
kunder, uppstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Definitionen av finansbolag,
som kommittén själv underkänner, kan leda till att finansieringsverksamhet
kommer att bedrivas av det pro­ducerande eller säljande företaget i större
utsträckning än nu. Den ef­fektivisering som åstadkommits genom att
finansbolagen i ökande grad har övertagit kreditbedömnings- och kreditbevakningsfunktio-nerna
i näringslivet kommer därigenom att bromsas upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Definitionen av finansbolag
leder också till att företag med s. k. blandad verksamhet får möjligheter att
bedriva verksamhet utanför föreslagen lag om finansbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regleringen
kan således, om den genomföres, komma att få stora ne­gativa konsekvenser för
finansbolagens kunder. Finansbolagen måste för näringslivets bästa få utvecklas
och anpassa sig efter marknadens behov och inte efter ett regelsystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KF:
Genom lag regleras bankemas soliditet, bl. a. med hänsyn till fi­nansiäremas,
dvs. insättarnas, säkerhet. Den föreslagna lagen om finan­sieringsbolag syftar
till en motsvarande reglering. Detta kan enligt KF:s mening endast uppfattas
positivt bland bolagens finansiärer/placerare. Om lagförslaget genomförs,
kommer enhetliga soliditetskrav att gälla för alla i motsats till nu, då bilden
är splittrad. Detta torde vidare bidra till att minska räntespridningen på
upplåningen mellan bolagen. Grappen är nämligen rätt heterogen med å ena sidan
bolag som till 100 % ägs av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop,
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;de stora affärsbankerna och bolag ägda.av enskilda
industriföretag å den andra sidan. Även med enhetliga soliditetskrav torde
flera placerare uppfatta de bankägda bolagen som säkrare och bättre gäldenärer
än de företagsägda, men den nuvarande räntespridningen, som kan uppgå till 3,4 ä
1 %, torde dock minska. Detta bör snarast komma de företags-ägda bolagen till
del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansieringsbolagen har, såväl enskilt i flera fall som
tillsammans, nu blivit så pass betydande att de enligt KF:s mening bör upptas
på den organiserade kreditmarknaden. Denna kännetecknas bl. a. av att samt­liga
institut i någon form, med stöd av lagstiftning, står under offentlig tillsyn.
Kommitténs förslag till lag om finansieringsbolag är enligt KF:s mening i allt
väsentligt väl lämpad för detta. Det centrala momentet i denna är som redan
sagts soliditetskravet. KF utgår från att soliditets-kraven för
finansieringsbolagen anpassas till de nya och uppmjukade krav som väntas bli
följden av Banklagsutredningen (Fi 1976: 04).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO: Enligt LO är det klart otillfredsställande att
finansieringsföreta­&lt;br&gt;
gens snabbt växande verksamhet inte i någon större utsträckning är un­&lt;br&gt;
derkastad samhällelig insyn och kontroll.--- Utan att i detalj ha&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;granskat kommitténs lagförslag bedömer LO det således som
angeläget&lt;br&gt;
att finansieringsföretagens verksamhet- blir föremål för regle­&lt;br&gt;
ring i enlighet med den föreslagna lagen om finansieringsbolag. Själv­&lt;br&gt;
klart skall därvid enligt LO syftet vara att tillgodose samhäl­&lt;br&gt;
lets krav på insyn och kontroll, inte att försvåra en utveckling mot mer&lt;br&gt;
ändamålsenliga och förbättrade kreditformer. LO vill understryka vikten&lt;br&gt;
av att bankinspektionen tillförs resurser så att detta syfte uppnås. Det är&lt;br&gt;
också viktigt att inspektionen ges resurser att effektivt utföra de konsu­&lt;br&gt;
mentpolitiska bevakningsuppgifterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SACO/SR: Finansieringsföretagen har enligt SACO/SR:s
mening haft en stor betydelse och gjort en betydande insats för
kapitalförsörjningen inom vissa delar av näringslivet. Tillkomsten av
finansieringsföretagen är — förutom bildandet av statliga kreditinstitut — en
av de få innova­tioner som inträffat på kreditmarknaden under de senaste tjugo
åren. Med hänsyn till dessa förhållanden och till att näringslivet, främst de
små och medelstora företagen, har stort behov av finansieringsföreta­gens
tjänster, borde utredningen enligt SACO/SR:s mening ha belyst konsekvenserna av
sitt förslag att reglera finansieringsföretagens verk­samhet. En sådan analys
saknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förefaller för övrigt som om utredningen vid
utformningen av förslagen, som ju praktiskt taget helt och hållet motsvarar den
reglering som gäller för bankerna, inte alls beaktat de stora skillnader som
råder i förutsättningarna för bankernas och finansieringsbolagens verksamhet.
Framför allt finns en skillnad däri, att bankerna till övervägande delen finansierar
sig genom inlåning från allmänheten, vilket finansieringsbo­lagen inte gör.
Bankerna har betydligt större volymer och fler rörel­seområden än
finansieringsbolagen och kan därför dämpa effektema av en reglering i något
hänseende genom korrigeringar på annat håll. Det finns andra betydelsefulla
skillnader, men här skall tUl sist bara pekas på ytterligare en, nämligen den
att finansieringsbolagen är mer markant in­riktade på administrativa tjänster
till framför allt små och medelstora företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutsatsen av det ovan anförda är att den reglering som
används för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop,
1978/79: 170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bankerna
inte ä priori är lämpad för finansieringsbolagen. SACO/SR anser att de
föreslagna reglema för finansieringsbolagen blir såväl opraktiska att tillämpa
som fördyrande för finansieringsföretagen och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dess kunder .--- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR
motsätter sig inte införandet av en särskild lag om finansie­ringsbolag men
anser att tillsynen av bolagen kan göras mindre omfat­tande än vad som föreslagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
civilekonomföreningen framför samma synpunkter som SA­CO/SR.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO
tillstyrker i allt väsentligt kommitténs förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
ackordscentral: Ackordscentralen delar uppfattningen att det är en brist att de
icke bankägda finansieringsföretagen inte omfattas av någon allmän kontroll,
och ackordscentralen har därför intet att erinra mot att en sådan kontroll
införs. Vidare kan ackordscentralen godta att en speciell lagstiftning skapas,
som skall gälla för samtliga finansierings­företag oberoende av ägarkategori.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Västerbottens
handelskammare: Handelskammaren har inget att erin­ra mot att en sådan lag
införes. I likhet med reservanten Regnéll anser dock Handelskammaren att det
lämnade utredningsförslaget verkar vara onödigt byråkratiskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Direktförsälfningsföretagens
förening instämmer i huvudsak i reserva­tionen och det särskilda yttrandet inom
kommittén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elektriska
hushållsapparat leverantörer (EHL) och Sveriges radioleve­rantörer (SRL):
Finansieringsföretagens verksamhet är speciellt anpassad till mindre och
medelstora säljföretags behov genom att man integrerat i kreditgivningen
övertar det administrativa arbete, som annars skulle ut­föras av företagens
kunder. Finansieringsföretagen ger säljföretagen möjlighet att finansiera små
och medelstora företags krediter på ett ef­fektivt och smidigt sätt. Dessa
företags möjligheter att få sådana krediter via bankerna, torde ofta vara
begränsade. Om finansieringsföretagens tjänster ej stod till förfogande, blev
återförsäljarna i stor utsträckning beroende av bakomliggande leverantörsled
för sin kreditförsäljning, vil­ket skulle medföra högre kreditkostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
anser det vara väsentligt att finansieringsföretagen får fortsatta möjligheter
att gå säljföretagen tillhanda med kreditgivning och service på ett effektivt
och flexibelt sätt. De av utredningen föreslagna rigorösa reglerna — i huvudsak
motsvarande regler som gäller för bankerna — skulle på ett allvarligt sätt
inskränka finansieringsföretagens möjligheter att fungera utifrån sina egna föratsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
instämmer i ledamoten Regnélls reservation och i det särskilda ytt­rande som
avgivits av experterna Livijn och Ödlund. Vi har vidare tagit del av
Finansieringsföretagens Förenings yttrande och ansluter oss till de däri
framförda synpunkterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Independent
Factoring AB: Av följande skäl ställer vi oss generellt positiva till
betänkandets förslag till Lag om Finansieringsbolag: Bank­inspektionens tillsyn
kommer att innebära en &amp;quot;auktorisering&amp;quot; av bran-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;schen
till albnänt gagn för berörda företag. Kapitaltäckningskrav kom­mer att medföra
en större ekonomisk trygghet för finansieringsbolagens kunder och kreditorer.
Därmed kan förhoppningsvis en utgallring av mindre seriösa finansieringsbolag åstadkomraas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Independent
Leasing AB: Mot bakgrund av den ökade betydelse fi­nansieringsbolagens
verksamhet börjat få, finner vi det väl motiverat att en särskild lag för
finansieringsbolag ger samhället ökade möjligheter till insyn och kontroll,
samt att finansieringsbolagen inordnas i ett ge­nerellt verkande regelsystem på
samma sätt som övriga kreditinstitut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
remissinstanser som har ställt sig avvisande till att en lag ora fi­nansieringsbolag
införs har därvid framfört följande synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
föreiagares riksförbund: Den omfattning som finansierings­företagen fått under
en förhållandevis kort tidsrymd visar tydligt att företagen har en viktig
uppgift att fylla i näringslivet. Det framstår också klart för Förbundet att
ett villkor för att dessa företag skall kunna fullgöra sin uppgift är att dessa
inte omgärdas med rigorösa regler som försvårar företagens kontinuerliga
anpassning tUl marknadens behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har inte i något avseende anfört exempel på några konk­reta missförhållanden
med nu rådande system varför förslaget om en reglering av dessa företags
verksamhet framstår som onödigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ledamoten
Carl Göran Regnéll har i sin reservation anfört väsentliga skäl varför en
reglering av finansieringsföretagens verksamhet är inte blott onödig utan även
skadlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsföretagens
verksamhet är i huvudsak en angelägenhet mellan dessa företag och
näringsidkarna. Enskilda konsumenter löper inga andra ekonomiska risker än de
som följer med normala avbetal­ningsköp. Ej heller är enskilda medborgare som
regel involverade i fi­nansieringsföretagens inlåning. Eftersom inga krav rests
från näringsli­vets organisationer om reglering och kontroll av
finansieringsföretagens verksamhet framstår behovet av en detaljreglering som
obefintlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till ovanstående avstyrker Svenska Företagares Riksför­bund förslaget
till särskild lagstiftning för finansieringsföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
handelskammarförbundet och Sveriges industriförbund: Mindre och medelstora
företag utgör mer än 90 % av finansieringsbola­gens kunder och de svarar för ca
två tredjedelar av finansieringsbolagens utestående krediter.
Finansieringsbolagens tjänster omfattar såväl finan­sierings- som administrativ
service. Exempel på det senare är likvidmot­tagning, betalningspåminnelser,
fakturahantering, försäkringsstatistik, solvensbevakning och inkassering. Två
tredjedelar av finansieringsbola­gens personal är sysselsatt med sådant
administrativt arbete för kunder­nas räkning. En mängd företag har således i
dag inrättat sin administra­tion i enlighet härmed och är beroende av
finansieringsbolagens verk­samhet i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Organisationerna
delar den uppfattning Finansieringsföretagens för­ening uttryckt i sitt
remissyttrande att om kommitténs förslag genomförs kommer det att leda till en byråkratisering
och fördyring för finansie­ringsbolagen och deras kunder. Det är stor risk att
finansieringsbolagen lägger om eller inskränker sin administrativa
serviceverksamhet och att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop,
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;deras
produktutveckling hämmas. Små och medelstora företag drabbas särskilt med
allvarliga effektivitetsminskningar i verksamheten som följd. Etersom factoring
ofta bygger på komplett fakturahantering inne­bär inskränkningar i den
administrativa hanteringen även att factoring som finansieringsform försvåras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att få en allsidig belysning av lagförslagets konsekvenser har Indu­striförbundet
inhämtat synpunkter från ett flertalet små och medelstora kunder till
finansieringsbolag. Dessa har bekräftat uppgifter från finan­sieringsbolagen om
de effektivitetsvinster som kan åstadkommas ge­nom finansieringsbolagens
serviceverksamhet. Flera företag har fram­hållit skillnader mellan banker och finansieringsbolag.
De senare erbju­der företagen högre belåningsmöjligheter, snabbare kreditbeslut
och större flexibilitet. Särskilt för nyetablerade företag är dessa fördelar be­tydande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsbolagens
fördelar synes hänga väl samman med att de ej h'ämmas av strikta regleringar.
De lämnade uppgifterna visar att finansie­ringsbolagen skapar en för kunderna
fördelaktig konkurrens. Konkur­rensen stimulerar också produktutvecklingen. Det
är angeläget att denna konkurrens inte hämmas på det sätt som skulle ske om
lagförslaget ge­nomfördes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
betydelse från konkurrenssynpunkt är också att flera finansie­ringsbolag inte
ingår i bankkoncerner. Den föreslagna lagstiftningen ut­går från
bankförhållanden. Även om lagstiftningen är olämplig även för bankanknutna
finansieringsföretag kan olägenheterna för dessa mildras genom att de ingår i
koncerner vars verksamhet i stort ändock är anpas­sad till de rådande
regleringarna. För de från bankerna fristående finan­sieringsföretagen gäller
inte detta. Bl. a. föreslagna kapitaltäckningsreg­ler medför särskilda
nackdelar för de fristående företagen. Därför får lagstiftningen sannolikt konkurrenssnedvridande
effekter som inte är i kundernas — och ej heller samhällets — intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
betydelse från kundsynpunkt är även överströmningseffekterna av en reglering av
finansieringsbolagens verksamhet. Det är allmänt känt att utvidgningar av det
selektivt reglerade området av kreditmarknaden i viss omfattning leder till
överströmningar till den återstående oreglerade sektom i former som kan vara svåröverblickbara
på förhand. Industrins erfarenheter av de väletablerade finansieringsbolagen är
att dessa har hög professionell kompetens vilket innebär betydande säkerhet för
de företag som lånar ut pengar till finansieringsbolagen och god service och
rationell hantering för de företag som är finansieringsbolagens kun­der. Det
måste vara ett allmänt intresse att även på den oreglerade delen av
kreditmarknaden framför allt seriösa företag är verksamma. Även detta skäl talar
mot lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Organisationerna
vill understryka att även om finansieringsbolagen för närvarande framför allt
är inriktade på service till mindre och medel­stora företag kan utvecklingen
antas leda till att större företag i högre grad utnyttjar företagens tjänster.
Detta gäller framför allt leasing. Lea­sing torde alltmer komma till användning
även vid mycket stora investe­ringar. Från industriell synpunkt är det önskvärt
att leasing kan använ­das som komplement till övriga finansieringsformer även
för dessa in­vesteringar. För de stora investeringarna kan lång tid — även
längre tid än ett år — förflyta mellan att leasingavtal tecknas och leverans
och full&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;betalning
sker av investeringsobjektet.     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
finansieringsbolagens kunders synpunkt finns anledning avvisa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop,
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förslaget
därför att det kommer att leda till en byråkratisering och för­dyring för
finansieringsbolagen och deras kunder. Finansieringsbolagens fördelar —
administrativ service, höga belåningsmöjligheter, snabbhet i kreditbesluten och
stor flexibilitet — hänger väl saraman med att de ej hämmas av strikta
regleringar. De skapar en för kunderna fördelaktig konkurrens som stimulerar
produktutvecklingen. Det är angeläget att denna konkurrens inte hämmas på det
sätt som skulle ske om lagförsla­get genomfördes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
utgångspunkt från såväl allmänna kreditpolitiska överväganden som
finansieringsbolagens kunders intresse av effektiv och säker service avstyrker
organisationerna att det remitterade förslaget läggs till grund för
lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
grossistförbund har förklarat sig instämma i handelskamraar-förbundets och
industriförbundets gemensararaa yttrande och anfört: Vi vill därvid särskilt
trycka på vad organisationema säger ora finansie­ringsbolagens betydelse från
kundsynpunkt. Mindre och medelstora företag utgör den övervägande delen av
finansieringsbolagens kunder. Det är mot deima bakgrund angeläget att inga
sådana åtgärder vidtas som kan motverka de ansträngningar sora allraänt görs
från regeringens sida för att stärka de mindre och medelstora företagens
konkurrens­kraft. Detta understryker vikten av de invändningar som föreligger
mot det remitterade förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
Gotlands handelskammares mening har utredningsarbetet be­drivits med en ensidig
inriktning på att endast lämna &amp;quot;förslag till den tekniska utformning av bestämraelser,
ledande till ökad reglering av fi­nansieringsbolagens verksarahet&amp;quot; som
reservanten Regnéll framhåller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
tar sålunda inte ställning till den mest betydelsefulla delen av ut­redningsuppdraget,
nämligen i vilken utsträckning en reglering bör ske för att ge
finansieringsbolagen möjlighet att göra den största nyttan utan alt i icke
önskvärd utsträckning försvåra de kreditpolitiska strävandena. Handelskamraaren
har den principiella inställningen, att de sarahälleliga ingreppen i
näringslivets verksamhet i största utsträckning bör begrän­sas, och att sålunda
lagregler endast i trängande fall införas. Det är ett bekant faktum, att
näringslivet — särskilt i dagens läge — är i behov av rörelsefrihet i sin verksarahet
för att ge möjlighet til! nyföretagande och utvidgningar av nuvarande företag.
Av denna anledning finner handels­kammaren angeläget, att finansieringsbolagens
föratsättningar för ett ändamålsenligt och effektivt arbete icke äventyras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
också hänsyn bör tagas till att finansieringsbolagens huvudsakliga verksamhet
till helt övervägande del är koncentrerad på de små och medelstora företagen
och att dessa i många fall utnyttjar bolagens tjäns­ter även för andra ändamål
än kapitalförmedling, framstår det än tydli­gare som önskvärt, att
finansieringsbolagens verksamhet icke i onödan beskäres.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kararaaren
accepterar tanken, att samhället ges tillräckliga instru­&lt;br&gt;
ment för att få erforderlig insyn i företagen och för att kunna bedöma&lt;br&gt;
dessas soliditet.--- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svensk
induslriförening: Finansieringsföretagen har under senare år fått allt större
betydelse för de mindre och medelstora företagens finan­siering. I takt härmed
har även utnyttjandet av finansieringsföretagens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;administrativa
tjänster ökat. Det rika utbudet av olika finansieringsfor­mer och därmed
sammanhängande service har varit speciellt lämpat för mindre och medelstora
företag enär dessa på grund av för litet eget ka­pital ofta har stort behov av
extern kreditgivning samt ofta ej heller har tillräckligt med personal för
betalningspåminnelser, reskontraföring, för­säljningsstatistik, soliditetsundersökningar
och inkassering. Finansie­ringsföretagens flexibilitet i fråga om kravet på
säkerhet har även varit mycket betydelsefullt för de mindre företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
innehållet i betänkandet framgår klart att finansieringsbolagskom­&lt;br&gt;
mitténs huvudlinje varit att framlägga förslag som syftar till inskränk­&lt;br&gt;
ningar i, kontroll av och strängare regler för finansieringsbolagens verk­&lt;br&gt;
samhet. Därmed följer även krav på ökad uppgiftsskyldighet för finan­&lt;br&gt;
sieringsföretagen med åtföljande kosinader. Allt detta tillsammans med&lt;br&gt;
ofrånkomlig ökning av byråkratin medför givetvis kraftigt stegrade kost­&lt;br&gt;
nader, som kommer att belastas kunderna, dvs. främst de mindre och&lt;br&gt;
medelstora företagen. Vid principiell bedömning av kommitténs förslag&lt;br&gt;
skall därför bl. a. nyssnämnda negativa konsekvens ställas i relation till&lt;br&gt;
den eventuella positiva effekt som kommitténs förslag kan tänkas med­&lt;br&gt;
föra. 1 direktiven anges huvudsakligen två områden inom vilka förslag till&lt;br&gt;
ny lagstiftning bör framläggas. De framlagda förslagen innehåller be­&lt;br&gt;
stämmelser som bedöms nödvändiga för att kreditpolitiska åtgärder med&lt;br&gt;
önskvärd effekt skall kunna användas också i fråga om finansieringsfö­&lt;br&gt;
retagen samt bestämraelser som behövs för att det allmänna skall få be­&lt;br&gt;
hövligt inflytande över finansieringsföretagens verksamhet.        &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
samhällets krav på insyn och kontroll anser föreningen att detta endast är
befogat i de fall missförhållanden skäligen kan antas förehgga. Några sådana
missförhållanden har icke alls kunnat konstate­ras utan tvärtom synes finansieringsföretagen
bedriva en seriös och sam-hällsnyttig verksamhet. Några speciella
kontrollåtgärder beträffande dessa företag är därför icke erforderliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
köpmannaförbund: Finansieringsbolagens verksamhet i nu­varande form inleddes i
början av 60-talet. Även om verksamheten in­ledningsvis var begränsad har den
expansiva utvecklingen — främst un­der 70-talet — klart markerat behovet av
service till de mindre och medelstora företagen och konsumenterna med krediter
av olika slag. Fi­nansieringsbolagens snabba expansion är alltså ett uttryck
för ett klart behov av krediter kombinerade med administrativ service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
vi vet har det inte anförts några anmärkningar mot finansierings­bolagens
skötsel eller uppträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
ser finansieringsbolagens serviceutbud som ett enkelt och positivt alternativ i
ett annars svåröverskådligt utbud av kreditsystem. Särskilt de små och
medelstora företagen med begränsad egen sakkunskap på området har kunnat
utnyttja finansieringsbolagen i situationer där öv­riga finansieringsinstitut
inte har kunnat leva upp till företagens krav på administrativ service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
ovanstående erfarenhetsbakgrund har vi tagit del av finansie­ringsbolagskommitténs
förslag. Vi har funnit att våra egna positiva er­farenheter och uppfattningar på
detta område bekräftats av utredningen. Eftersom utgångspunkterna för
utredningen och förbundet i stort sett sammanfaller borde också slutsatserna ha
blivit med varandra överens­stämmande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslår att finansieringsbolagens verksamhet bör bli reg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;f   .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lerad
av en utvidgad speciell lagstiftning — Lag om finansieringsbolag. Vidare
föreslås att finansieringsbolagen skall leva efter sararaa kapital­täckningskrav
som gäller för många andra finansieringsinstitut. Vi har haft svårt att i
betänkandet fånga upp några tyngre sakliga argument som talar för kommiltéförslagen
i denna del. Det måste enligt vår upp­fattning föreligga andra värderingar än
rent kreditpolitiska sora grund till kommitténs ställningstagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändra
skäl som talar för att kommittén har lagt värderingar av en särskild dimension
pä förslagen är att man i stor utsträckning har undvi­kit att gå djupare in på
frågan vilka effekter som förslagen sannolikt komraer att leda till för de
mindre och medelstora företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
mest allvarliga negativa effekter som kan uppstå om förslaget ge­nomförs är att
särskilt de mindre företagen kommer att få sina expan­sionsmöjligheter och raöjligheter
att brygga över raer eller mindre till­fälliga ekonomiska svårigheter
begränsade. Det är här väsentligt att man är uppmärksam på att stora företag
normalt har lättare med finansie­ringen än mindre företag. De framlagda
förslagen komraer därför att i försia hand träffa de mindre företagen. De
verkligt expansiva och pro­gressiva företagen kommer inte att låta sig stoppas
av en ökad byråkrati cch en mer stelbent kreditpolitik som kan bli en följd av
utredningens förslag. Risk finns att dessa företag kommer att söka andra former
och vägar för krediter som ur samhällets synpunkt kan te sig mindre attrak­tiva
eller lämpliga att utnyttja. En ytterligare effekt kan i sådana fall knappast
undgås nämligen att kreditkostnaderna komraer att bli högre. Konsumenterna får
som det sista ledet betala den merkostnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har viss förståelse för att man från samhällets sida vill få till stånd&lt;br&gt;
en bättre översyn av finansieringsbolagens verksamhet. Vi ställer oss inte&lt;br&gt;
helt avvisande till förslaget att bankinspektionen bör bli tillsynsmyndig­&lt;br&gt;
het. Ora regering och riksdag stannar för en sådan lösning vill vi under­&lt;br&gt;
stryka vikten av att det inte leder till en omotiverad byråkrati. Inom ra­&lt;br&gt;
men för bankinspektionens normala tillsynsverksamhet bör ett enkelt&lt;br&gt;
rapportsystem kunna byggas upp särskilt tillskapat för finansieringsbola­&lt;br&gt;
gen. Frågan är dock om inle denna fråga har blivit något för tidigt&lt;br&gt;
väckt. Det finns starka motiv som talar för att man bör awakta resulta­&lt;br&gt;
tet av den utredning som har till uppgift att se över banklagen och den&lt;br&gt;
del som rör bankinspektionen innan slutlig ställning tas.    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
ville vi framhålla att vi inte anser att finansie­ringsbolagskommittén har
kunnat föra fram tillräckligt starka motive­ringar för att införa särskild lag ora
finansieringsbolag. Resultatet av den nyligen tillsatta utredningen om
finansieringssituationen för mindre företag inom servicenäringarna bör under
alla omständigheter avvaktas innan beslut i frågan tas. Även om vi har viss acceptans
för att det in­förs regler som möjliggör en bättre insyn i
finansieringsbolagens verk­samhet är det enligt vår uppfattning lämpligt att
avvakta resultat av den pågående översynen av banklagen — den del som rör
bankinspektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Conio
Föreiagen AB: 1 Finansieringsbolagskoraraitténs betänkande&lt;br&gt;
finns —--- ingenling som tyder på missförhållanden som skulle mo­&lt;br&gt;
tivera ingrepp eller reglering. Tvärtom konstaterar kommittén atl finan­&lt;br&gt;
sieringsföretagen har skött sin uppgift utan anmärkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsföretagens
uppgift är att med krediter tillgodose mark­nader som inte passar bankernas
traditionella former för kreditgivning. I mycket hög grad är mindre och
medelstora företag och yngre konsu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;menter
finansieringsföretagens kunder. För dem är bankernas krav på formell säkerhet
ofta svåra att uppfylla. Factoring och leasing för före­tag och kontokredit för
unga familjer är exempel på kreditformer som har mött stark och väl motiverad
efterfrågan. Ingenling har kommil fram som visar alt sociala eller
samhällsekonomiska nackdelar skulle ha uppstått genom krediter till bankmässigt
mindre kreditvärdiga grupper, oavsett om det gäller företag eller konsumenter.
Systemet har fungerat bra, till nytta för finansieringsföretagens kunder. Ett
tecken på detta är att kundförlustema genom bristande betalning är obetydliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samhället
gör i dag stora insatser, som ändå bedöms som otillräckliga,&lt;br&gt;
för att hjälpa mindre företag med livskraft och t. ex. barnfamiljer som&lt;br&gt;
ännu inte har nått ekonomisk soliditet när de bygger upp sitt hem. Ätt&lt;br&gt;
dessa grupper får tillgång till krediter i en fri marknad bör också vara&lt;br&gt;
till nytta för samhället, ora verksamheten sköts ansvarsfullt. Något an­&lt;br&gt;
nat påstås inte heller av utredningen.       &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
vi har framhållit har vi inga invändningar mot att samhället skaffar sig
överblick över finansieringsverksamheten. Det bör kunna ske med mycket enkla
medel, exempelvis en periodisk rapportering från fi­nansieringsföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vill
samhället därutöver skaffa sig fullständig insyn i företag och&lt;br&gt;
verksamheter, om och när detta verkligen behövs, så bör det kunna ske&lt;br&gt;
utan att man bygger upp ett dyrbart och tungrott revisionssystem.      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
svenskt näringsliv behövs vitalitet. Finansieringsföretagen är en så­dan vital,
framgångsrik sektor, som dessutom hjälper andra sektorer till ökad
konkurrenskraft. Det kan inte vara förnuftigt att utan egentliga skäl styra,
eller rentav bromsa, deras verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
särskilt utsatt läge i förhållande till utredningens förslag har de från
bankerna fristående, mindre och medelstora finansieringsföretagen. Deras
konkurrensförmåga är mycket starkt beroende av fantasi, utveck­lingsvilja och
personlig riskbedömning. För dem vore det starkt häm­mande att tvingas in i sararaa
regelsystem sora de stora bankerna, vilkas verksamhetsformer är fastlagda sedan
årtionden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ätt
nya serviceformer växer fram utanför bankväsendet är till fördel för hela
näringslivet. Vårt företag är exempelvis inriktat på service åt detaljhandeln
och dess kunder, en sektor som bankväsendet har ägnat mindre intresse än t. ex.
industrins finansering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
all specialinlåning skall gå via bankerna kommer det att innebära otillbörliga
konkurrensfördelar för de till bankerna knutna finansierings­företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsbolagskommittén
har, enligt vår uppfattning, inte fullföljt sin utredningsuppgift fram till ett
brukbart beslutsunderlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
framför ett enda förslag, som går ut på styrning och reg­&lt;br&gt;
lering, utan några alternativ. Mot regleringsförslagen vänder sig kom­&lt;br&gt;
mittémedlemmen Regnéll i reservation och de båda experterna Livijn&lt;br&gt;
och Ödlund i särskilt yttrande. En diskussion av alternativ hade varit&lt;br&gt;
utomordentligt starkt motiverad. Som det nu är får frågorna om regle­&lt;br&gt;
ringars syfte och ändamålsenlighet alldeles otillräcklig belysning. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har uppmärksammat att Banklagsutredningen (Fi 1976:04) arbetar med översyn av
de delar av banklagen som rör Bankinspektionens roll när det gäller
bankrörelsens sundhet, struktur och betydelse för konsu­menterna. Att Finansieringsbolagskommittén
föreslår utvidgade befo­genheter för Bankinspektionen utan att avvakta
Banklagsutredningens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79: 170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förslag
förefaller oss ytterst märkligt. Enligt vår mening bör förslagen behandlas i
ett sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Conto Företagen vill med
hänvisning till ovanstående föreslå att ett okomplicerat rapporteringssystem
får ersätta utredningsförsla­gen om fortlöpande revision av
finansieringsföretagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl
man skapar möjlighet till insyn för statsmakterna i finansieringsfö­retagens
verksamhet, om det senare skulle visa sig påkallat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
förslagen till reglering och styrning av finansieringsföretagens verksamhet
inte föranleder någon åtgärd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
största möjliga hänsyn tas till de vederhäftigt arbetande, från ban­kerna
fristående finansieringsföretagens arbetsvillkor, så att inte dessa företags
initiativkraft och innovationsförraåga stryps.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;IKANO
Finans AB: IKANO Finans AB är ett helt fristående finan­sieringsbolag. Vår finansieringsverksarahet
är helt inriktad på att lärana kontokrediter till köp av möbler hos IKEA
Svenska Försäljnings AB. Försäljningen inom IKEA på kontokort uppgick till ca
120 miljoner kronor under det senaste räkenskapsåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
en undersökning har vi konstaterat, att det bland våra kunder&lt;br&gt;
finns förhållandevis unga familjer, som utan kontokrediten ej skulle haft&lt;br&gt;
möjlighet att anskaffa sina möbler till en rimlig kostnad. Om vi skulle&lt;br&gt;
drabbas av regleringar och åläggas kontinuerliga rapporteringar utöver&lt;br&gt;
vår årsredovisning och byråkratisering på grund av ingripande från&lt;br&gt;
statsmakterna, skulle det i sista hand kostnadsmässigt drabba dessa unga&lt;br&gt;
familjer. Detta vore då ej heller nyttigt sett ur samhällelig synvin-&lt;br&gt;
keL------ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
tror att ora finansieringsföretagen får fungera sora nu utan regle­ringar och
insyn från rayndigheter i någon större grad, kommer detta att stimulera
kreativiteten och befrämja konkurrensen inom branschen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AB
Volvofinans: AB Volvofinans, som ägs till hälften vardera av AB Volvo och av de
svenska Volvoåterförsäljarna genom AB Volverk-invest, har till uppgift att
underlätta finansieringen av lagerhållning och kreditförsäljning av
Volvokoncernens produkter i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppgiften
har lösts bl. a. med hjälp av starkt specialiserade avbe­talnings-, leasing-
och factoringkreditsystem, som överför den admi­nistrativa hanteringen av
krediterna till Volvofinans från Volvohandels­företagen och bankema och detta
till en totalt låg kostnad. Denna ad­ministrativa integration förutsätter att
hyresavtal och fakturafordringar kan belånas i Volvofinans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
har Volvofinans helt övertagit Volvos tidigare leverantörs­krediter till
återförsäljarna även med avseende på kreditbedömningen. Dessa s. k.
lagerkrediter, som kan uppgå till betydande belopp, har också integrerats i de
administrativa systemen. Härigenom har man uppnått ett optimalt utnyttjande av
totalt tillgängliga finansiella resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Volvofinans
är sålunda en starkt integrerad och väl fungerande del av det industrikomplex
som produktionen och distributionen av Volvo­koncernens produkter på den
svenska marknaden utgör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Volvofinans
är i fråga om uppbyggnad och ägarförhållanden och del­vis även i fråga om
verksamhet en tämligen unik företeelse. Genom denna form av samverkan såväl
vertikalt som horisontellt i distribu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop,
1978/79: 170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fionsledet
har den svenska Volvoorganisationens totala konkurrenskraft förstärkts och man
har lyckats uppnå och behålla en tillfredsställande marknadsposition inom den
av finansiellt mycket starka multinationella företag dominerade bilindustrin.
Det torde vara berättigat att påstå alt Volvofinans representerar ett exempel
på sådan innovation, fömyelse och ökad marknadstillvändhet, som vårt näringsliv
och vårt samhälle är så beroende av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
genomförande av kommitténs förslag med avseende på Volvo­&lt;br&gt;
finans skulle följaktligen förändra Volvoorganisationens konkurrens­&lt;br&gt;
situation i förhållande till importmärkena. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
av kommittén föreslagna lagen om finansieringsbolag, som av­ser reglera
finansbolagens verksamhet, bygger på tanken att finans­bolagens och bankernas
verksamhet i stort är identisk. För Volvofinans vidkommande är så definitivt
icke förhållandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Volvofinans
&amp;quot;inlåning&amp;quot; kommer från företag och institutioner med professionella
penningplacerare och sker mot säkerhet till 100 %. Bo­lagets soliditet är
godkänd av finansiärerna. Majoriteten av Volvofinans kunder är också indirekt
aktieägare i bolaget. Arbetsuppgifterna skiljer sig även i övrigt från
bankernas. Sålunda sker &amp;quot;kreditbedömnjngen&amp;quot; i form av kvalificerad
konsultverksamhet inkluderande även struktur­frågor inom Volvohandeln. Skulle
för Volvofinans samma kapital­täckningskrav tillämpas som för bankerna så
skulle detta sannolikt medföra en kostnadsökning uppemot en procent av
utlåningen eller i absoluta tal ca 15 miljoner kronor per år i ökade
kapitalkostnader för svensk Volvohandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
hemställes sålunda att AB Volvofinans särbe­handlas därest en lagstiftning ora
finansbolag genomföres antingen så att Volvofinans och likartade företag helt
undantages från lagens till-lämpning eller att lagförslagets §§ 6, 7 och 8
utgår eller ej blir till­lämpliga med avseende på företag av typ Volvofinans,
liksom ej heller kapitalfäckningskravet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   
Lagens tillämpningsområde&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser går inte närmare in på frågan ora den före­slagna lagens
tillämpningsområde. I några yttranden föreslås bl. a. änd­ring belräffande den
föreslagna regeln att lagen skall tillämpas på nä­ringsverksamhet som
&amp;quot;helt eller huvudsakligen&amp;quot; består i att lämna kredit m. m. Från ett
par håll föreslås att viss bransch skall undantas från la­gens
tillämpningsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
i riksbanken: Utgångspunkten för kommitténs avgräns­ning av vilka företag sora
skall orafattas av den föreslagna lagstiftningen är att de — med en rimlig
användning av termen — skall vara kredit­institut. Kommittén avvisar således
den &amp;quot;norska modellen&amp;quot; att låta all placering av finansiella
tillgångar inrymmas under lagstiftningen. Från denna utgångspunkt formulerar
kommittén vissa kriterier sora skall vara uppfyllda för att ett företag skall
betraktas som ett finansieringsbolag. Företagets verksamhet skall således helt
eller huvudsakligen bestå i att lämna krediter i en eller annan form. Även om
detta kriterium är upp­fyllt kommer ett företag ej att ingå i lagens
tillämpningsområde om dess&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kreditgivning
endast avser en mindre eller särskild grupp näringsidkare och medlen för kreditgivningen
ej anskaffas från allmänheten. I kom­mitténs avgränsning av lagens
tillämpningsområde ingår även att ett företag skall ha en viss minsta volym på
sin kreditgivning — för såvitt det inte är ett dotterbolag till en affärsbank.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Komraitténs
uttryckliga syfte med det första ledet är att avskärma företag som icke kan
betraktas som kreditinstitut. Det innebär således att t. ex. ett större
produktionsföretag med en omfattande likviditet ej kommer in under lagens
bestämmelser såvitt inte de finansiella tillgång­arna dominerar företagets
verksamhet, vilket torde vara osannolikt. Samtidigt lämnar naturligtvis detta
kriterium möjligheter för ett företag med blandad verksamhet, där kreditgivning
är en, att kringgå lagens be­stämmelser oberoende av kreditgivningens volym. Villkoret
är enbart att de övriga verksamhetsgrenarna överväger. Det kan tänkas att
besvärliga gränsfall uppkommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
andra ledet i kommitténs avgränsning avser det fall att ett pro­duktionsföretag
eller försäljningsföretag har flyttat ut sin naturliga leve-rantörskreditgivning
från t. ex. en finansavdelning till ett separat dotter­bolag. Fullmäktige
instämmer helt i kommitténs argumentering att det vore olämpligt att låta ett
sådant dotterbolag falla under lagens betäm-melser när en motsvarande verksamhet
bedriven inom moderbolaget inte skulle göra det. Om ett sådant dotterbolag
däremot uppträder som låntagare utanför kreditinstituten eller moderbolaget
kommer, som kom­mittén framhåller, saken i ett annat läge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
bestämningen av undantaget ingår också att kreditgivningen skall tillgodose
finansieringsbehovet hos en begränsad grupp näringsidkare. Av detta följer,
enligt kommittén, att om finansieringen avser konsum­tionsartiklar — antingen
direkt eller indirekt — gäller inte undantaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
är medvetna om att med en sådan definition som kom­mittén föreslagit vissa
oklara gränsfall kan uppkomma och att avgräns­ningen kan stimulera uppkomsten
av företag sora ligger just utanför till-lämpningsområdet. Det är dock svårt
att utan några erfarenheter bilda sig någon uppfattning om huruvida dessa
nackdelar kommer att upp­träda i praktiken. Fullmäktige vill därför förorda att
den av kommittén föreslagna avgränsningen av lagens tillämpningsområde godtas
men vill samtidigt framhålla att det kan framträda skäl att ompröva avgräns-ningsområdet
när erfarenheter vunnits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
ackordscentral ansluter sig till förslaget att endast sådana företag, vilkas
huvudsakliga verksamhet är kreditgivning och vilka i sin utlåning eller
upplåning riktar sig till allmänheten, skall omfattas av den nya
lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kritiska
synpunkter på kommitténs förslag till avgränsning av lagens omfattning anförs
av datainspektionen: Komraitténs i och för sig lov­värda ambition att avgränsa
lagens omfattning till de finansieringsföre­tag där kommittén anser insyns- och
kontrollmöjligheter bör finnas har, sora påpekas i betänkandet (sid 148),
inneburit &amp;quot;vissa avgränsningspro-blem&amp;quot;. Vid genomläsning av lagtexten
synes denna beskrivning innefatta en eufemism. Visserligen innebär modem svensk
lagstiftningsteknik ofta ramlagar där det konkreta innehållet utformas av
förvaltningsmyndighe­ten, men i förslaget synes också själva ramen, dvs lagens
omfattning överlåtas till praxis. Detta är knappast godtagbart från
rättssäkerhets­synpunkt och innebär vissa avgränsningsproblem avseende
tillämpning av inkassolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
förslagets 5 § framgår att kommittén utgår frän att de som kan vara
underkastade lagen inte har möjlighet alt avgöra om så är fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Patent-
och registreringsverket: Beträffande den föreslagna lagens konstruktion viU
patentverket påpeka den oklarhet som vidlåder defini­tionen av den verksamhet
som lagen avser att reglera. Enligt 1 § första st. är lagen tillämplig på bl.
a. verksamhet i syfte att upplåta egendom till nyttjande. Med en sådan avfattning
komraer lagen att omfatta bran­scher som ej avsetts t. ex. vanliga former av
fastighetsförvaltning. Den föreslagna avgränsningen i 1 § andra stycket är
svårtolkad. Vad som av­ses med &amp;quot;en mindre eller särskild grupp
näringsidkare&amp;quot; framgår ej av lagtexten eller av betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
betydelse för tillärapningen av lagen är vidare frågan när ett fi­nansieringsbolag
i lagens mening skall anses föreligga. Avfattningen av 1—3 §§ ger närmast vid
handen att företag är att betrakta som finansie­ringsbolag såframt det
uppfyller bestämmelserna i 1 och 2 §§. Lagens bestämmelser i övrigt ger
emellertid intrycket att bankinspektionens be­slut enligt 4 § är avgörande för
om företag skall vara finansieringsbolag. För patentverkets tillämpning av
lagen är det naturligt att se bankins-i pektionens beslut som konstitutivt när
det gäller frågan om ett företag är finansieringsbolag eller ej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
jämkningar i lagens tillämpningsområde föreslås av bankinspek­&lt;br&gt;
tionen: ---- Inspektionen delar uppfattningen att finansieringsverk­&lt;br&gt;
samheten skall vara av viss minsta volym för att omfattas av lagen. Det&lt;br&gt;
skulle föra för långt och medföra stora praktiska svårigheter att reglera&lt;br&gt;
all verksarahet av ifrågavarande slag oavsett vilken omfattning den har.&lt;br&gt;
Inspektionen återkommer i det följande till vad som skulle betraktas så­&lt;br&gt;
som &amp;quot;mera betydande omfattning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
paragrafen (1 § i förslaget) skulle finansieringsverksamhet, som i och för sig
kan vara av mera betydande omfattning, falla utanför lagen om den inte är ett
företags huvudsakliga verksamhet. Av den allmänna motiveringen (s 149) framgår
emellertid att kriteriet &amp;quot;huvudsaklig&amp;quot; av­ses ha en begränsad
innebörd. Det är ett uttryck för kommitténs avsikt att inte reglera ett
produktions- eller handelsföretags placering av egna medel som likvida
tillgångar eller längre placeringar. Det är en naturlig ståndpunkt sora
ansluter till innebörden av undantagsbestämmelsen i 1 § andra stycket 1.
Meningen är uppenbarligen inte att en finansierings­verksamhet av avsevärd
omfattning och av det slag som lagen tar sikte på skall kunna drivas oberoende
av lagen enbart av den anledningen att i det ifrågavarande företagets
balansräkning redovisas tillgångar som upptar en större del av
balansomslutningen än finansieringsverksamhet. Är den bedrivna
finansieringsverksamheten i nämnvärd utsträckning ba­serad på medel som upplånas
från allmänheten eller riktad till en bre­dare grapp av låntagare talar detta
för att lagen bör tillämpas. Kan vi­dare finansieringsverksamheten anses ha ett
självständigt syfte vid sidan av företagets övriga verksamhet, bör tvekan ej
råda om att lagen skall äga tillämpning. Det sagda gäller naturligtvis under
förutsättning att fi­nansieringsverksamheten är av sådan betydande omfattning
som avses i första stycket 2. En lagtillämpning enligt vad nu anförts kommer
att underlättas av inspektionens följande förslag beträffande den volymgräns över
vilken verksamheten skall anses vara av mera betydande orafatt-ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop,
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  '&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av det anförda har fraragått att texten i första stycket
1. avser att medge undantag av liknande slag som avses i andra stycket 1. Det
bör därför övervägas om inte texten &amp;quot;helt eller huvudsakligen&amp;quot; kan
utgå. Kommitténs intentioner beträffande innebörden av denna text skulle i
stället kunna lillgodoses med ett uttalande att den av utredningen åsyf­tade
placeringsverksamheten avseende egna likvida medel skall omfattas av
undantagsbestämmelser i 1 § andra stycket 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sammanhanget måste också beaktas vad för slags verksarahet
ett fi­nansieringsbolag skall få bedriva. Enligt lagförslaget skall föremålet
för verksamheten preciseras i bolagsordningen. Inom ramen för sådan pre­cisering
bör enligt förslaget administrativa tjänster och en utveckling av företagets
produkter vara möjlig (s 153). Verksamhet som ej är förenlig med ställningen
som kreditinstitut skall ej få förekomma. Praktiskt inne­bär enligt
inspektionens uppfattning detta i förekommande fall antingen alt företagets
verksamhet måste renodlas så att bolagsordningen kan godkännas eller
finansieringsverksamheten avskiljas till ett särskilt bo­lag. En åtgärd av
sistnämnt slag torde vara mest sannolik. För att en så­dan åtgärd skall krävas
är det dock rimligt att finansieringsverksamhe­ten har viss volym. Därvid synes
finansieringsverksamhetens absoluta volym mer intressant än volymen av denna verksamhet
i förhållande till annan av företaget utövad verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt betänkandet skall finansieringsverksamheten anses
vara av mera betydande omfattning och omfattas av lagen om dess balansom­slutning
överstiger 10 mkr. Detta skall dock inte vara någon fast gräns utan möjlighet
finnes att beakta omständigheterna i de särskilda fallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Volymmässigt faller den här ifrågavarande delen av
kreditmarknaden till helt övervägande del på de största finansieringsföretagen.
Med den föreslagna gränsen vid 10 rakr infångas 99 % av totala balansomslut­ningen
för de i betänkandet (s 150) redovisade finansieringsföretagen. Höjs gränsen
till 25 mkr blir 97 % av den totala balansomslutningen omfattad. Man torde
kunna utgå från att de flesta verksamheter av ifrå­gavarande slag inom ej
alltför lång tid normalt når en omslutning på minst något 1 O-tal mkr. Det
förefaller inte sannolikt att verksamheten medvetet komraer att brorasas vid
viss volyra för att lagen skall undvi­kas. Det är också att raärka att
balansomslutningen skall gälla samman­lagt för företag med intressegemenskap.
Med en högre beloppsgräns ökar möjlighelema att kontrollera att lagen tillämpas
där så skall ske på grund av verksamhetens beskaffenhet liksom effekten av
tillsynen över­huvud. Utifrån de nu angivna synpunkterna förordar inspektionen
att verksamheten skall anses ha mera betydande omfattning om balansom­slutningen
överstiger 25 rakr. Någon fast gräns skall dock inte heller detta vara utan
möjligheter finnas att beakta omständigheterna i de en­skilda fallen. Några
avgörande invändningar mot en sålunda vidgad gräns synes enligt inspektionens
uppfattning knappast kunna resas från vare sig konsumentskyddsaspekter eller
kreditpolitiska synpunkter. Skulle det visa sig att småföretagens andel av marknaden
väsentligt ökar får bestämmelsen omprövas. Hinder bör inte föreligga för mindre
finan­sieringsföretag att gå in under lagen om de så önskar, t. ex. för att
komma i åtnjutande av status som finansieringsbolag och den auktorisa­tion som
kan anses följa därav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sparbankernas Bank påpekar att kommittén ej redovisat en
klar in­ställning till frågan, humvida utländsk bank skall äga rätt att äga
eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79: 170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;deläga
i Sverige verksamt finansieringsbolag och vidare frågan om regle­ring av
utländska finansieringsbolags verksamhet, såvida dessa bedriver försäljning i
Sverige och ej kan inordnas i föreslagen lagstiftning. Dessa frågeställningar
bör enligt bankens mening penetreras som en konse­kvens av kommitténs förslag i
övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om utländsk banks engagemang i finansieringsföretag här i landet tas också upp
av Svenska bankföreningen, som anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
1 § skall tolkas så att lagen omfattar dels alla finansbolag sora ägs av svensk
bank, dels därutöver endast bolag av viss storlek, kommer la­gen inte att gälla
för finansbolag som ej har denna storlek och sora ägs av utländsk bank. Detta
aktualiserar en vidare fråga näraligen ora rätt för ulFändsk bank att bedriva
rörelse i Sverige. Bankföreningen utgår ifrån att denna fråga kommer att
övervägas såväl i detta ärende som vid den pågående översynen av banklagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsföretagens
förening: Lagen om finansieringsbolag före­slås äga tillämpning på
näringsverksamhet om verksamheten helt eller huvudsakligen består i att lämna Icredit
eller att på visst sätt medverka till finansiering under förutsättning att
verksamheten är av mera bety­dande omfattning. I det fall utestående krediter
eller i finansieringssyfte förvärvade fordringar eller leasingobjekt utgör mer
än 50 % av företa­gets totala tillgångar bör finansieringsverksamheten
betraktas som hu­vudsaklig. Överstiger balansomslutningen 10 miljoner kronor
anses verksamheten vara av mer betydande omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
anser att kriterierna för bestämmande av huvudsaklig verksamhet är olyckligt
valda. Som experterna Livijn och Ödlund anger betr. 50 %-regeln föreligger
betydande risker att företag med blandad verksamhet uppstår. Med regeln kan
också följa att lagen blir tillämplig i fall där så ej varit avsikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
är enligt andra stycket i förslagets 1 § ej tillämplig bl. a. på så­dan
verksamhet som tillgodoser finansieringsbehov endast inom en mindre eller
särskild grupp näringsidkare och för vilken medel ej an­skaffas från
allmänheten. I motiven sägs att det inte är ovanligt att ett finansbolags
rörelse endast avser leverantörskrediter knutna till ett bo­lags eller en
koncerns försäljning. I den mån dess upplåning sker hos bo­laget eller i
koncernen eller i ett kreditinstitut faller verksamheten inte under lagen. Om
företagets kreditgivning inte avser finansiering av nä­ringsidkare utan av
konsumenter faller verksamheten under lagen obe­roende av hur medlen för
verksamheten anskaffas. Detta innebär t. ex. att om verksamheten avser
kreditkortsrörelse eller finansiering av avbe­talningskontrakt avseende
konsumenter faller den inom lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
föreningen kan 50 %-regeln leda till att kreditkortsrörelse och finansiering av
avbetalningskontrakt avseende konsumenter läggs i före­tag med blandad
verksamhet. Inom ramen för koncern torde det ej vara förenat med några
svårigheter att åstadkomma en balansomslut­ning som leder till att
finansbolaget ej omfattas av lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
föreningens mening kommer 1 § att medföra att företag som i dag planerar eller
i framtiden avser att överlämna sin kreditgivning till finansbolag ej kommer
att göra detta enär företagen ej önskar låta sin kreditgivning omfattas av
kreditpolitiska medel. Därför föreligger bety­dande risker att verksamheten i
produktions- och handelsföretags fi­nansbolag kommer att inlemraas raed
moderbolagets i den mån finans-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bolagens
verksamhet ej är undantagen enligt 1 §, andra stycket. Särskilt torde detta
gälla konsumentkrediter på det sätt som angetts i föregående stycke. Därigenom
riskerar kommitténs föreslagna gränsdragning att in­nebära en risk för en
minskning av omfattningen i finansbolagens nuva­rande verksarahet och en raindre
tillväxt i framtiden. En naturlig ut­veckling där de mindre och medelstora
företagen önskar olika finansie­ringsformer och administrativ service ledande tiU
betydande personal-och därmed kostnadsbesparingar kommer således att brytas eUer
allvar­ligt störas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
bedömning är visserligen att finansbolagen bedriver en så värdefull verksamhet
och har en sådan livskraft, att den av förening­en ovan angivna utvecklingen ej
behöver befaras. Föreningen menar att kommittén underskattat riskerna sora
torde vara uppenbara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Direktförsälfningsföretagens
förening: Ruhr. lag föreslås äga tillämp­ning på näringsverksamhet ora
verksamheten helt eller huvudsakligen består i att bl. a. lämna kredit i det
fall utestående krediter utgör mer än 50 % av företagets totala tillgångar
varigenom finansieringsverksam­heten betraktas som huvudsaklig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därmed
synes det ej uteslutet att vissa av föreningens raedleraraar som har blandad
verksamhet kan komma att omfattas av lagen i den mån företaget — integrerat med
sin försäljning — ger krediter till kon­sumenter. Även de medlemmar som har
särskilt finansieringsföretag som direkt eller via moderbolaget beviljar
konsumentkrediter omfattas även ora moderbolaget lånar upp erforderliga medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
föreningens mening kan detta leda till att lagen blir tillämplig i fall sora ej
&amp;#9632;varit avsikten. Definitionen av finansieringsföretag bör såle­des
omarbetas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinstanser sora företräder vissa branscher berör frågan huravida den
föreslagna lagstiftningen bör omfatta företagen inom den företrädda branschen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motorbranschens
riksförbund: Då det gäller den föreslagna lagstift­&lt;br&gt;
ningens tillämpningsområde har kommittén bl. a. föreslagit, att verksam­&lt;br&gt;
het som huvudsakligen består i att lämna kredit bör orafattas av regle­&lt;br&gt;
ringen. I specialmotiveringen preciseras begreppet &amp;quot;huvudsakligen&amp;quot;.
Där&lt;br&gt;
sägs bl. a. att i de fall utestående krediter utgör mer än 50 % av företa­&lt;br&gt;
gets totala tillgångar bör finansieringsverksamheten betraktas som hu­&lt;br&gt;
vudsaklig. Av ordalagen att döma skulle ett bUhandelsföretag, som säl­&lt;br&gt;
jer bilar på avbetalning och som därigenom har utestående krediter av&lt;br&gt;
sådan omfattning att kreditgivningen i enlighet med det ovan anförda är&lt;br&gt;
att anse som huvudsaklig del av verksamheten, vara underkastad den&lt;br&gt;
föreslagna regleringen för finansbolagen. Det torde emellertid knappast&lt;br&gt;
ha varit kommitténs avsikt att den föreslagna regleringen skulle omfatta&lt;br&gt;
en sådan situation. För undvikande av varje missförstånd vore det vär­&lt;br&gt;
defullt med ett klarläggande härvidlag.       &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt
den inhemska produktionen och åtföljande distribution av bi­lar har tilldragit
sig regeringens intresse, såtillvida som denna under hös­ten 1977 tillsatt en
utredning raed uppgift att kartlägga den svenska bil­industrins fraratid och
att i anslutning därtill föreslå lämpliga åtgärder för att trygga dess bestånd.
Det samspel som råder mellan produktion och distribution av bilar är
självfallet av största intresse härvidlag. Det kan mot bakgrund härav
ifrågasättas om det inte vore lämpligt att låta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6  
Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 170&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;S2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
sålunda tillsatta utredningen närmare överväga vilka åtgärder som kan anses
lämpliga att vidta med avseende på bilföretagens finansie­ringsfrågor, varvid
även bör uppmärksararaas samspelet med de sär­skilda regler inom bilhandeln
beträffande kontantinsats och kredittid vid försäljning av vissa bilar. MRF
hemställer således om att bilbranschens finansieringsfrågor måtte bli föremål
för den tidigare omnämnda utred­ningens ställningstaganden och åtgärder. MRF
finner det således ange­läget att bilbranschens egna finansbolag hålls utanför
den föreslagna lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigt ansluter sig MRF till de synpunkter som Finansieringsföreta­gens
Förening anfört i sitt remissyttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
Postorderföreniiigen: Svenska Postorderföreningen är en för­ening av företag,
som driver postorderhandel. Föreningen representerar huvuddelen av den verksanihet
som bedrives i deima bransch. Medlem­marna har en sammanlagd omsättning av ca
en miljard kronor och sys­selsätter direkt ca 2 000 personer, de flesta i Borås
och Sjuhäradsbyg-den. En avsevärd del av varabehovet täckes med svenska
leveranser med tyngdpunkt på leveranser från Sjuhäradsbygden och Småland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
äldre form av postordeihandel innebar, att kunden regelmässigt fick betala
varan mot postförskott eller på annat sätt i samband med att den köpta varan
avhämtades hos fraktföraren. Denna form för försälj­ning har helt frångåtts av
flera av föreningens medleramar och andra överväger att helt frångå denna form.
Skälet härtill är bl. a. att konsu­mentskyddsmyndigheten förordat att kunden
skall ha tillfälle att under­söka varan innan han betalar den. Ytterligare skäl
är att kunden under viss tid har full frihet att returnera varan och sålunda
låta köpet återgå. I dessa fall sker alltså all försäljning med kortare eller
längre tids kredit. Även sådana medlemmar, som säljer mot postförskott,
tillämpar i flera fall dessutom kreditförsäljning. Krediterna är något olika
utformade för olika medlemmar, men allmänt gäller att dels finnes en
betalningsform vid eller inom viss tid efter leveransen, då vad som skulle
kunna kallas kontantpris gäller, dels finnes en del längre kredittider att
välja på med månadsvis betahiing under kredittiden raed tillägg för vissa
kontoavgif­ter. Dessa former för handeln gäller sedan åtskilliga är tillbaka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
den kreditgivning, som förekommer i samband med vår försälj­ningsverksamhet, sålimda
endast är en integrerad del av själva verksam­heten, förutsatte vi att det
rubricerade betänkandet inte kunde beröra den verksamhet som vi bedriver. Efter
att ha tagit del av betänkandet har vi alltjämt den uppfattningen att avsikten
hos kommittén är, att rö­relse som vår icke skall omfattas av förslaget.
Emellertid finnes i före­slagen lagtext och motiv en del definitioner och
beskrivningar, som efter ordalagen kan vålla en viss tveksamhet. På dessa
punkter synes behövas vissa preciseringar så att det klart kommer att framgå
att vår verksam­het ej åsyftas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
av föreningens medlemmar har av främst administrativa skäl funnit det
rationellt att förlägga kreditgivningen till ett särskilt för än­damålet bildat
bolag, vilket ingår som dotterbolag i respektive koncern. Det skuUe likväl
kunna vara möjligt att införa kreditverksamheten i re­spektive moderbolag. Om
vi till en början utgår från att föreningens medlemmar inför kreditverksaraheten
i moderbolagets rörelse, så fram­står det för föreningens medlemmar som otroligt
r.* finansieringsbo­lagskommitténs betänkande skulle kunna syfta på den \; rksamhet,
som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,-   '&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreningens
medlemmar sålunda skulle bedriva. Med normalt språkbruk måste man anse, att
respektive företags huvudsakliga verksanihet skulle få anses vara att bedriva
postorderhandel och icke att lämna krediter. Kreditgivningen är, som förut
sagts, endast en integrerad del av verk­samheten. Exempelvis sysselsätter själva
kreditgivningen kanske någon knapp procent av antalet anställda, medan resten
sysslar med varain­köp, lagerhantering, marknadsföring och administration av
dessa verk­samheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Emellertid
förekommer på sidan 157 i betänkandet ett yttrande, som tolkat efter sina
ordalag skulle kunna tyda på att kommittén likväl åsyf­tade att lägga hela
företag för postorderhandel under bestämmelserna om finansieringsbolag. Där säges
sålunda:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Av
första stycket 1 framgår också att företagen helt eller huvudsak­ligen skall
syssla med finansiering av nu angivet slag för att lagen skall vara tillämplig.
Finns det flera verksamhetsgrenar inom ett företag, var­av en är finansieringsverksarahet,
skall lagen inte tillärapas, om de and­ra verksamhetsgrenarna överväger. Huruvida
finansieringsverksaraheten är den huvudsakliga verksamheten får anses framgå av
dess vikt i ett företags balansomslutning. I det fall utestående krediter eller
i finansie­ringssyfte förvärvade fordringar eller till nyttjande upplåten
egendom (leasingobjekt) utgör mer än 50 % av företagets totala tillgångar bör fi-nanseringsverksamheten
betraktas som huvudsaklig.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
tror att den definition, som där förekommer, inte är möjlig att an­vända.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
man går på de angivna värdena i olika postorderföretags balans­räkningar,
skulle den verksamhet, som flera av föreningens raedleraraar bedriver, i sin
helhet bli att betrakta som finansieringsbolag. Detta beror till stor del på
att värderingsreglerna för de olika tillgångarna är olika. Tillgångar som
varulager och inventarier får nedskrivas så att verkliga värdet oftast är
avsevärt högre än värdet i balansräkningen. Fastigheter kan, förutom i vanlig
ordning, vara nedskrivna med användande av konjunkturinvesteringsfonder och
även bortsett från nedskrivningar har dessa tillgångar med lång livslängd ofta
värden, som betydligt överstiger dem som återgives i balansräkningarna.
Värderingen av fordringar där­emot styres främst av skattebestämmelserna därom
och dessa medgiver endast synnerligen begränsade avskrivningsmöjligheter. Vi
menar därför att den jämförelse mellan olika värden i balansräkningen som
kommit­tén talar ora, i varje fall för rörelse av det slag vi bedriver, icke
kan an­vändas vid bestämmandet av vad som skall vara huvudsaklig verksam­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
med hänsyn tUl de allmänna förklaringar, som gives under 12.3 på sidan 148 f om
att endast företag, för vilka kreditgivningen är huvud­saklig verksamhet, skall
omfattas av förslaget, synes det uteslutet att verksamhet som den föreningens raedleraraar
bedriver kan vara åsyftad och uttalandet på sidan 157 förefaller ej förenligt därraed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
företag inom vår förening trots vad nu sagts skulle hänföras till
finansieringsföretag, skulle det, enligt vad som framgår av § 3 och sidan 149 i
förslaget, innebära att dessa företag ställdes under Bankinspektio­nens
tillsyn, medan andra företag inom vår förening skulle stå under tillsyn av konsumentskyddsmyndighetema.
Tillsyn av Bankinspektionen för postorderrörelse vore uppenbart en oriralighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
i § 4 i förslaget om irmehåUet i bolagsordningen och vad som säges under 12.5
på sidan 153 och på sidan 160 skulle också bli orimligt om det skulle tillämpas
på postorderrörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
skulle också bli väsentligt olika konkurrensförhållanden för olika
postorderföretag, om vissa skulle hamna under de olika bestämmelserna angående
likviditetskrav, räntereglering och utlåningsreglering, som av­ses skola gälla
för finansieringsföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
vi sålunda har svårt att tro att man har menat, att beskrivningen på sidan 157
verkligen giver uttryck för vad kommittén kan ha åsyftat för vårt fall, så vill
vi likväl ytterligare framhålla att vi anser att det för­hållande att
kreditverksamhet bedrives i särskilt bolag icke heller bör medföra, att detta
bolag faller under bestämmelserna för finansierings­företag. Kreditgivningen är
likafullt endast en integrerad del av respek­tive koncerns verksamhet.
Koncernen bör ha möjlighet att få använda den form den finner lämpligast för
respektive del av verksamheten. Ra­tionellast möjliga uppläggning i sådana
avseenden är till nytta för verk­samheten i sin helhet och kommer därraed
ytterst också kunderna till­godo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
sidan 148 i förslaget uttalas alt &amp;quot;ofta torde bildandet av ett särskilt
finansieringsföretag underlätta en ökad användning av kredit tUl kun­derna&amp;quot;.
Föreningen vill framhålla att detta i varje fall ej är tillämpligt på
föreningens raedleraraar. Som framgår av vad ovan sagts är det prak­tiskt
administrativa skäl, som utgjort granden för bildandet av särskilda dotterbolag
för kontokrediterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Postorderhandeln
har, som annan detaljhandel, fått kämpa med avse­värda svårigheter sista åren
och än så länge föreligger de ovan angivna skälen att bedriva kreditverksamheten
i särskilda bolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Postorderhandeln
är ett väsentligt serviceorgan för glesbygder. I vissa delar av Norrlands
glesbygder och på Gotland har föreningens medlem­mar sålunda tillsammans nära
100 %-ig täckning av hushållen. Men även i mindre och medelstora samhällen
saknas ofta möjligheten till handel och handelsformer, som finnes i större
samhällen, och här fyller po&amp;amp;torderhandeln en kompletterande och utjämnande
uppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
de regleringsåtgärder, som föreslås för finansieringsbolagen, skulle direkt bli
tillämpliga på postorderhandelns särskilda dotterbolag för kreditgivning
(kontobolag), skulle det kunna äventyra möjligheten att fortsättningsvis driva
sådan handel, då åtgärdema skulle bli spe­ciellt kännbara för postorderrörelse.
Härom må framhållas följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Postorderföretagens kontobolag
har i flera fall endast ett eget kapital av 50 000 kronor, varför begränsning
av upplåningen till multipel av det egna kapitalet skulle omintetgöra så gott
som hela kreditgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kontobolagen erhåller sina
medel för krediter från finansieringsföre­tag, från moderbolag och genom
banklån med borgen eller annan säker­het från moderbolagen. Om reglering sker
av utlåning från finansie­ringsföretag och banker, så blir därmed också postorderhandelns
konto­bolag indirekt påverkade. Skulle kontobolagen dessutom direkt regleras,
så skulle det bli en dubbelverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Postorderföretagen utgiver
kataloger, vari villkoren för handeln upp­tages. Dessa kataloger gäller för ett
halvt år, i vissa fall för ett helt år, och de förberedes trekvarts år före
utgivandet. Konsumentsombudsman­nen har särskilt framhållit att de uppgifter,
som läranas angående han­del, skall kunna tillämpas utan undantag för hela den
tid katalogen gäl­ler. Skulle regleringsåtgärder utfärdas för kontobolagen,
skulle de be­höva delgivas kontobolagen ett och ett kvarts — ett och trekvarts
år i förväg för att därav föranledda föreskrifter till kunderna skulle kunna
givas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Postorderhandeln
har kunnat hålla den högsta försäljningen per an­ställd inom detaljhandeln och
är alltså en mycket rationell distributions­form. Denna handel fordrar
emellertid en detaljerad planering och kost­nadssatsning före varje
försäljningssäsong. Detta gör att en mycket stor del av försäljningskostnaderna
under säsongen får karaktären av fasta kostnader. Detta innebär också att
postorderföretagen blir särskilt käns­liga för omkastningar i marknadsföringens
villkor. Regleringsåtgärder för Icrediterna skulle få en omedelbar inverkan på
omsättning och deima skulle i sin tur medföra förluster, som bleve
proportionsvis mycket större än för annan handel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den kreditgivning
som sker från kontobolag gives efter vissa i katalo­gen angivna villkor och
postorderföretagen är sedan bundna av dessa villkor. Någon möjlighet att minska
de utestående krediterna genom att förändra en gång angivna villkor kan inte
finnas. Detta innebär i sin tur att en begränsning av kreditgivningen måste gå
direkt utöver den löpande kreditförsäljningen sä att derma kanske finge helt
upphöra för viss tid. Sådana avbrott skulle definitivt hota företagens
existens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som förat sagts
anskaffas de medel koutobolagen behöver raed stöd av moderbolagen.
Upplåningsrätten för kontobolagen skulle då riraligen böra bedömas raed hänsyn
till koncernens saralade tillgångar. Beträf­fande de problera, sora uppstår vid
bedömande av värdet av olika pos­ter i balansräkningarna, hänvisas tiU vad ovan
sagts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De kostnader,
som åvilar kunderna för krediterna, är betingade av speciella omständigheter, sora
är en följd av att kreditgivningen ingår som ett led i den totala verksamheten.
En reglering av kreditkostna­derna i dessa fall skulle behöva prövas enligt
särskilda förutsättningar, som knappast skulle bli beaktade, om prövning skulle
ske för kontobola­gen gemensamt med andra finansieringsföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sararaanfattningsvis vill föreningen frarahålla det
angelägna i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt bestämraelserna utforraas och förklaras så att det
därav framgår,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att postorderhandelns kreditgivning ej skall orafattas av bestäraraelserna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för
finansieringsföretag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och att detta skall gälla även om kreditgivning sker genom
särskilda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kontobolag, som är dotterbolag till de rörelsedrivande
moderbolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Saab-Scania AB:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagskrediler, ef konsumtionskrediler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till vår Scaniadivisions verksamhet är knutna två
finansbolag: Saab-Scania Finansaktiebolag och Södertälje Bilkredit AB. Deras
samman­lagda utlåning uppgår för närvarande till cirka 605 milj. kr, utgörande
finansiering av huvudsakligen på svenska marknaden försålda produk­ter. Härav
avser 569 milj. kr Scania lastbilar och bussar och 36 milj. kr Volkswagen
personbilar. Lagerfinansiering hos tillverkare och återför­säljare ingår ej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansieringen
gäller enbart produkter som vi själva tillverkar och/el­ler försäljer. Den helt
övervägande delen eller 94 % avser som synes lastbilar och bussar, vilket
betyder att krediten lämnas till olika slag av företag. Även
personbilskrediterna går till slörsta delen till företag. Detta betyder att
våra finansbolag inte sysslar med konsumtionskrediter utan förser olika delar
av näringslivet med rörelsekapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Likheten
med banker obetydlig&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;------ Våra
två finansbolag finansieras sålunda — utöver genom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eget
kapital — genom utgivande av egna växlar. Dessa förvärvas huvud­sakligen av
näringslivet, som däri placerar sådant rörelsekapital som till­fälligt är
ledigt. De former av inlåning från allmänheten som banker an­vänder sig av och
som föranleder insyn hos och kontroll av dem, före­kommer ej hos våra
finansbolag. Någon likhet mellan den rörelse sora bedrives av banker och den
rörelse sora bedrives av våra finansbolag och som skulle föranleda samma
behandling dem emellan föreligger så­ledes ej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon
allmän kreditgivning erbjuder våra finansbolag ej. De finansie­&lt;br&gt;
rar endast försäljning av våra produkter. Någon parallell till banker ut­&lt;br&gt;
gör våra finansbolag därför ej heller i detta avseende. Deras kunder är&lt;br&gt;
enbart företag. De sysslar inte med konsumtionskrediter.  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försälfningsfinansiering
ingår som del i vår övriga verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
finansiering som våra finansbolag ombesörjer för viss del av vår försäljning på
hemraaraarknaden utgör ett naturligt inslag i det indust­riella komplex vår
verksamhet består av. Att just denna funktion utbra-tits i separata finansbolag
förklaras av de prakliska fördelar av organisa­torisk och rationell karaktär
som därmed vunnits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den mån vi är engagerade i lagerfinansieringen hos våra återförsäl­jare, sker
detta ej genom finansbolagen utan genom oss själva. På sam­ma sätt kan den
försäljningsfinansiering som nu skötes av våra finans­bolag, mycket väl
återföras till oss själva. Ora så sker skulle vi ej kora-ma att beröras av de
föreslagna regleringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sådan i sig naturlig åtgärd att återföra försäljningsfinansieringen till oss
själva kan dock koraraa att begränsa vår tillgång till den nuva­rande typen av
upplåning. I så fall raåste vi ta i anspråk medel från egna resurser med de
återverkningar det skulle raedföra för annan vår verksarahet, inte minst för
vår exportfinansiering och därmed för vår export. Över 80 % av vår lastbilsprodufction
går nu på export. En re­duktion av vår exportvolym skulle minska produktionen
och därmed sysselsättningen liksom valutainkomsterna, allt negativa effekter
för vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
reglering av våra finansbolags finansiering av försäljningen på hemmamarknaden
får på så sätt negativa konsekvenser för vår export, en aktivitet som
myndigheterna förmodligen snarare skulle vilja upp­muntra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konkurrens
på olika villkor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Effektiva
och kontinuerligt fungerande finansieringsresurser är en förutsättning för en
framgångsrik svensk bilindustri och bildistribution. Det finns uppenbara risker
för att de föreslagna lagreglerna kan möjlig­göra för distributörer av
importerade bilmärken att skaffa sig fördelar i finansieringshänseende. Det är
ett livsvUlkor för bilindustrin i Sverige att konkurrensneutraliteten mellan
inhemska och utländska bilfabrikan­ters finansieringsverksamhet bibehålles.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutord&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Våra
två finansbolags finansieringsverksamhet utgör en integrerande del av vår
industriella verksamhet. Att denna finansieringsfunktion fått formen av
separata bolag beror på därmed förknippade fördelar från organisations- och
ansvarssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop,
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppläggningen
av våra finansbolags sätt att arbeta bestäms av det strikt begränsade föremålet
för deras verksamhet. Härigenom blir såväl inlåning som utlåning mycket
specialiserad och får ingen gemenskap med bankverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Våra
finansbolags finansiering avser enbart företag. Konsumtionskre­diter ligger
helt utanför deras verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
finansiering av lastbilar och bussar som våra finansbolag ombe­sörjer bör ses
som ett inslag i vår aktiva investeringspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
hänvisning till vad vi ovan anfört gör vi gällande att våra fi­nansbolags
verksamhet är av sådan speciell karaktär, att de ej bör om­fattas av de
åtgärder som föreslås i belänkandet. Skulle reglerande åt­gärder genomföras,
hemställer vi därför att dessa får en sådan utform­ning att de ej blir
tillämpliga på den speciella typ av finansieringsföretag våra finansbolag
representerar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  
TUlsynsfrågan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
flertal remissinstanser har i tillsynsfrågan anslutit sig till kommit­téledamoten
Regnélls reservation. Denne reserverade sig mot den före­slagna omfattningen av
tillsynen som enligt honom syntes kunna leda till att finansieringsbolagens
utveckling onödigtvis hämraas och att en onö­dig byråkrati utvecklas. I några
remissyttranden sägs att man bör av­vakta resultatet att banklagsutredningens (Fi
1976: 04) arbete, innan man tar ställning lill hur tillsynen bör utformas.
Andra frågor som tas upp här gäller gränsdragningen mellan konsumentverkets och
bankins­pektionens tillsynsoraråden och bankinspektionens lämplighet som till­synsmyndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionen:
I ett särskilt yttrande till betänkandet har uttryckts&lt;br&gt;
farhågor för att ... inspektionens tillsyn skulle innebära risk för en uni­&lt;br&gt;
formitet i anslutning till det mönster som utbildats för bankerna.  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
angår inspektionens tillsyn kan redan här armiärkas att inspektio­&lt;br&gt;
nen sedan länge kontrollerar företag raed olika inriktning, arbetssätt och&lt;br&gt;
särdrag och att inspektionen tar all riralig hänsyn till de olikheter som&lt;br&gt;
sålunda föreligger. Detta kommer givetvis också att gälla fuiansierings-&lt;br&gt;
företagen ora kommitténs förslag genomföres.      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förtjänar understrykas att om företag på vilket lagen är tillämplig&lt;br&gt;
bedriver annan verksamhet än finansieringsverksamhet även den verk­&lt;br&gt;
samheten omfattas av tillsynen. Därvid torde få förutsättas att tillsynen i&lt;br&gt;
det senare avseendet ej behöver gå längre än som erfordras med hänsyn&lt;br&gt;
till kontrollen över finansieringsverksamheten.       &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om tillsynen vill inspektionen frarahålla att denna bör anpas­sas till
bolagens särart och bedrivas på sådant sätt att den inte förorsa­kar bolagen
större kostnad eller olägenhet än nödvändigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
utredningens förslag genomföres, komraer detta att raedföra en avsevärd
arbetsökning för inspektionen. Målsättningen har hittills varit att genom
intern rationalisering skapa förutsättningar för att överta nya arbetsuppgifter
inom bestående personalram. Huravida detta är möjligt i fråga om
finansieringsbolagen kan ännu inte bedömas med säkerhet. Sannolikt torde några
kvalificerade arbetskrafter behöva tillföras in­spektionen några månader före
lagstiftningens ikraftträdande. Inspektio­nen förbehåller sig att få återkonmia
till de organisatoriska frågoma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Patent-
och registreringsverket: Koraraittén föreslår att bankinspek­tionen blir
tillsynsmyndighet medan patent- och registreringsverket blir registreringsmyndighet
för finansieringsbolagen. Patentverket har inget alt erinra mot den föreslagna
kompetensfördelningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;NO:
Se under 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Datainspektionen:
Utan att ifrågasätta kommitténs slutsatser om be­hovet av tillsyn av
ifrågavarande företag vill datainspektionen erinra om att det övervägande
flertalet av finansieringsföretagen står under da­tainspektionens tillsyn och
är tillståndspliktiga enligt datalagen eftersom verksamheten praktiskt taget
genomgående sker med användande av automatisk databehandling av
personuppgifter. Detta gäller särskilt de verksamhetsgrenar som innefattar
konsumentkrediter men även de som rör företagskrediter innebär databehandling
av personuppgifter. Såvitt avser tillämpning av datalagen har problemen i stort
inskränkt sig till frågan i vad mån finansieringsbolagens personregister kan
hanteras en­ligt datainspektionens förenklade ansökningsrutin eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den mån finansieringsbolagen själva ombesörjer inkassoåtgärder är de även
underkastade inkassolagen, och därmed datainspektionens tillsyn enligt denna
lag. Ombesörjer finansieringsföretaget inkassoåtgärder för annan t. ex. efter återdebitering,
föreligger även tillståndsplikt enligt la­gen. Tillämpningen av inkassolagen
har inneburit vissa svårigheter vad gäller finansieringsbolagen. Vissa av
bolagen har ingivit ansökan om till­stånd att bedriva inkassoverksamhet.
(Tillståndsplikt gäller enligt lagen — i dess nuvarande utformning — för verksarahet
som innefattar in­drivning av fordringar för annan eller av fordringar sora
överlåtits för indrivning.) De flesta finansieringsbolagen har dock inte ansökt
ora motsvarande tillstånd. Vid närmare undersökning har det visat sig att
bolagens rutiner i vissa för tillståndsplikten avgörande frågor är varie­rande;
i somliga fall föreligger tillståndsplikt i andra fall inte. Inspektio­nen har
ännu inte kunnat frigöra resurser för en mer ingående kontroll i vad mån de
finansieringsföretag som inte sökt tillstånd bedriver till­ståndspliktig inkassoverksamhet.
I några fall synes man inom bolagen vara oklar över var kreditrisker ligger,
hos säljföretaget .eUer hos finan­sieringsbolaget och därmed också om inkassoverksamheten
sker för egen eller annans räkning. Detta har, som framgår av vad som sagts
ovan, be­tydelse för bedömning av ev. tillståndsplikt enligt inkassolagen.
Många finansieringsbolag sora inte själva ombesörjer inkassoverksamhet har nära
kontakt med ett eller flera inkassoföretag som anlitas då inkassoåt­gärder
erfordras. Även i dessa fall uppstår problem grundade på var kreditrisken
ligger, eftersom fordringsägaren skall anges i krav ra. ra. I vissa fall synes
nämligen återdebitering av t. ex. avbetalningskontrakt på säljföretaget ske
först om inkassokrav inte leder till resultat. Det vanli­gaste förfarandet
synes dock vara att ärendet överlämnas till inkassofö-retaget i och med att det
återdebiteras. Datainspektionens erfarenhet är att de skilda
finansieringsföretagens ratiner för i och för sig likartade uppdrag är
synnerligen varierande. Det synes också vara så att de bank­ägda
finansieringsföretagen har bättre grepp över tillämpade rutiners rättsliga
innebörd. Om detta är en följd av bättre tillgång till juridisk ex­pertis via
moderbankerna eller är en effekt av den föreliggande indi­rekta tillsynen från
bankinspektionens sida undandrar sig datainspektio­nens bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
kreditgivare är finansieringsföretagen stora kunder hos kredit­upplysningsföretagen.
Vad gäller konsumentkrediter, särskilt refinansie-ring av avbetalningskrediter,
har finansieringsföretagens uppställda vill­kor om att säljföretaget skall
inhämta kreditupplysning om köparen och ora innehållet i upplysningen för att
finansiering skall raedges i det en­skilda fallet dels givit en ekonomisk bas
för kreditupplysningsföretagen dels inneburit en sanering av konsumentkreditgivntngen.
I saraman-hanget må påpekas att såvitt datainspektionen känner till är inte
något kreditupplysningsföretag ägarmässigt förenat med något finansieringsfö­retag
bortsett från att Upplysningscentralen UC AB är bankägt. De an­givna exemplen
på finansieringsföretagens användning av kreditupplys­ningar innebär inte att
kreditupplysningslagen är tdlämplig på finansie­ringsföretagen. Någon ansökan ora
tillstånd att bedriva kreditupplys-ningsverksarahet har såvitt kunnat utrönas
inte inkoramit från något fi­nansieringsföretag. Vissa uppgifter i betänkandet
synes emellertid an­tyda att finansieringsföretag i samband med bl. a. factoring
utövar viss kreditrådgivande verksamhet tiU säljföretag; se betänkandet sid. 43
&amp;quot;rådgivande funktion&amp;quot; och sid. 47 &amp;quot;solvensrapportcring,
kreditkontroll med angivande av solvenskod, och rapportering av händelser som
kan påverka kundens kreditvärdighet&amp;quot;. Sådan verksamhet faller under kre­ditupplysningslagen
och är således tillståndspliktig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt
för refinansiering av avbetalningskrediter har i vart fall dis­kuterats en
rutin vari säljföretaget i samband med tillämnad avbetal­ningsförsäljning tar
telefonkontakt raed finansieringsföretaget för att få besked om det senare är
berett att diskontera ett eventuellt kontrakt mellan säljföretaget och viss
angiven köpare. Finansieringsföretaget läm­nar säljföretaget besked i form av
ett &amp;quot;ja&amp;quot; eller ett &amp;quot;nej&amp;quot; tiU diskonte­ring efter att via
bildskärm ha inhämtat en personupplysning om den tUlämnade köparen från
kreditupplysningsföretag. Beskedet från finan­sieringsföretaget tUl säljföretaget
torde i sådant fall ej innefatta lära-nande av Jcreditupplysning om det på
angivet sätt inskränkts till beske­det ora diskonteringen accepteras eller ej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan fråga sora berör kreditupplysning gäller kontokortsföreta­&lt;br&gt;
gen. Av skilda skäl kan konton spärras. I sådana fall måste underrättelse&lt;br&gt;
härom tillställas varje säljställe där kontokorten gäller för att spärren&lt;br&gt;
skall fungera. HittHls har datainspektionen inte funnit utsändande av&lt;br&gt;
spärrlistan vara tUlståndspliktig kreditupplysning inte ens då listan till­&lt;br&gt;
ställs anslutna företag beträffande externa konton. Redan själva utde­&lt;br&gt;
landet av kontokort kan sägas innefatta en form av positiv kreditupplys­&lt;br&gt;
ning om att innehavaren av kontokortet har betrotts med kredit. Det har&lt;br&gt;
veterligen inte ifrågasatts att sistnämnda förfarande skall vara till-&lt;br&gt;
slåndspliktigt enligt kreditupplysningslagen. Då bör inte heller motsat­&lt;br&gt;
sen dvs. meddelandet att kreditkortet inte längre gäller, anses vara kre­&lt;br&gt;
ditupplysning. --- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
specialraotiveringen till 6 § anges inkassolagen sora exempel på and­ra
författningar som gäller för verksamheten. Stadgandet innebär såle­des att
bankinspektionen skall vara tillsynsmyndighet enligt inkassolagen såvitt rör
finansieringsbolagen. I den mån sådant bolag bedriver eljest tillståndspliktig inkassoverksamhet
t. ex. för säljföretags räkning, medför detta att tillsynen skaU ombesörjas av
bankinspektionen. Tillståndsplikt skall inte anses föreligga om
finansieringsbolagen bedöms vara &amp;quot;kredit­inrättning&amp;quot;, under bankinspektionens
tillsyn (2 § andra stycket inkasso­lagen); i betänkandet, sid. 153, talas ora
&amp;quot;kreditinstitut&amp;quot;. I sådant fall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;blir
således meddelade tillstånd enligt inkassolagen för finansieringsbo­lag
&amp;quot;onödiga&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om tiUståndspUkt eller inte tillståndsplikt för finansieringsfö­retagens inkassoverksamhet
blir på så sätt beroende av bankinspektio­nens praxis beträffande vilka företag
som skall vara underkastade den föreslagna lagen. Detta medför praktiska
svårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
bör i sanunanhemget noteras att såvitt rör kreditupplysningslagen gäller
tillståndsplikten även för kreditinrättning under bankinspektio­nens tillsyn i
vad avser utlämnande av upplysningar till annan än aiman sådan kreditinrättning.
I kreditupplysningslagens övergångsbestämmel­ser har upptagits en besfänomelse
om att bankoktroj i vissa särskilda fall skall anses innefatta tillstånd att
bedriva kreditupplysningsverksamhet. De bestämmelserna synes inte vara tillämpliga
på finansieringsföretagen även om den föreslagna lagstiftningen genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konsumentverket:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konsumentverket
har inga principiella invändningar mot att finansie ringsbolagen genom den
föreslagna lagen ställs under bankinspektio­nens tillsyn. Emellertid borde
frågan om bankinsp.ektionens och konsu­mentverkels respektive ansvarsområden ha
belysts utförligare. (Se även under 1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konsumentverket
viU erinra om att den sittande banklagsutredningen enligt sina direktiv även
har att uttala sig om vad som bör gälla ifråga om bankinspektionens granskning
av bankemas verksamhet i syfte att i skilda hänseenden ge konsumentskydd åt
bankkunderna. Det heter vi­dare i direktiven: &amp;quot;Särskild uppmärksamhet bör
ägnas åt frågan hur gränsen bör dras mellan inspektionens verksamhet och den
verksamhet som utövas av de konsumentpolitiska organen. En avvägning bör därvid
göras mellan önskemålet att myndighetskontaktema med bankerna sam­ordnas och
behovet av ett likformigt konsumentskydd inom olika sekto­rer av
näringslivet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om ansvarsfördelningen på bankområdet mellan konsument­verket/KO och
marknadsdomstolen samt bankinspektionen kommer så­ledes att prövas av denna
utredning. Hit hör frågan om ett ansvar för konsumentverket/KO att med stöd av
avtalsvillkorslagen pröva skälig­heten av tillämpade lånevillkor. Denna
möjlighet föreligger inte nu ef­tersom avtalsvillkorslagen innehåller ett
undantag för verksarahet som står under tillsyn av bankinspektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
har konsumentverket/KO möjlighet att i dagens läge pröva avtalsvillkor som
tillämpas av finansieringsbolag i avtal med konsument. Verket har också
påbörjat sådan granskning. Mot denna bakgrund får det anses olämpligt att ändra
verkets behörighet på detta område innan resultatet av banklagsutredningen
föreligger. Ställs finansieringsbolag under bankinspektionens tillsyn genom den
föreslagna lagen bör såle­des undantaget i avtalsvillkorslagen för verksamhet
som står imder tUl­syn av bankinspektionen inte gälla verksamhet som faller imder
lag om finansieringsbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;DEFU:
Inledningsvis konstaterar DEFU att utredningens betänkande inte diskuterar
företagens konsekvenser ur uppgiftslämnarsynpunkt. DEFU saknar en sådan
diskussion och därmed också en närmare redo­görelse för omfattningen, kostnadema
och behoven av de nya system&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
ratiner etc. som förslagen innebär för berörda företag och myndig­heter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betänkandet
upptas till stor del av en rent deskriptiv framställning över branschens
utveckling och straktur. Kommittén har inte fäst upp­märksamheten på några
speciella problera eller missförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
principiell och avgörande fråga är då varför samhällets ambition att få insyn i
och kontroll över finansieringsbolagen måste ges den före­slagna utformningen. Tillsynsbestäramelserna
ger intryck av att i hög grad vara direkta anpassningar av för andra
kreditinstitut gällande till­synslagstiftning. Däremot saknas en närmare analys
av vilket problem tillsynen avses lösa. Utan en analys av vilka syften en
tillsyn skall främja eller vilka missförhållanden som skall stävjas föreslås en
tung­rodd formell tillsynstillämpning. Intresset av att samla samtliga kreditgi­vare
under en hatt med avseende på samhällets insyn verkar ha varit mer vägledande
för förslagsställarna än intresset för en diskussion och utredning av vad
ändamålet med tillsynen bör vara och vilka medel som i så fall bäst förväntas
svara mot de uppsatta tillsynsraålen. Hela försla­get präglas alltså mer av en juridisk-teknisk
syn på tillsynsuppgiften än en sakligt problemorienterad analys av vad
samhället vill åstadkomma med ett ingrepp i ytterligare en näringssektor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Analogin
med Ijankverksamhet sora genomsyrar förslaget är haltande — för finansieringsbolagen
finns ingen stor oskyddad allraänhet vars in­låningsmedel måste säkras. Tvärtom
utgör insättarna till huvuddelen av­talspartners som söker den bästa förräntningen
av tillgängligt kapital — givetvis raed en professionellt inkalkylerad
riskbedömning. Låntagarna dvs. leasing-, factoring-kundema m. fl. kan också
till stor del betraktas som professionella avtalsslutare som efter en bedömning
av olika finan­sieringsalternativ träffar sitt val.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
del av finansieringsbolagens kreditgivning som söker sig till kon­sumenter
(kontokortskrediter) har redan genom lagen om förbud mot oskäliga
avtalsvillkor, inkassolagen, kreditupplysningslagen och konsu­mentkreditlagen
omgärdats med konsumentskydd. Det framstår således som oklart vilket
ytterligare intresse som tillgodoses genom bankinspek­tionens i lagförslaget så
vidsträckta definierade befogenheter och kom­petens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
grund av att utredningen inte presenterar några konkreta motiv&lt;br&gt;
för långtgående insyns- och kontrollmöjligheter kan DEFU inte till­&lt;br&gt;
styrka förslaget om offentlig tillsyn som det framställts av utredningen&lt;br&gt;
eftersom detta konuner att innebära ett alltför omfattande nylt och/eller&lt;br&gt;
utvidgat uppgiftslämnande för företagen.   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;DEFU
vill i detta sammanhang även fästa uppmärksamheten på den för företagsamheten
viktiga principen att kontakterna mellan företa­garna och samhällsorganen bör
kanaliseras genom så få myndigheter sora möjligt för att dubbelrapportering och
byråkrati skall motverkas. Mot denna bakgrund bör det särskilt övervägas om inte
riksbanken är det organ som är lämpligt att svara för ev. tillsyn över
finansieringsbola­gen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR
och Svenska civilekonomföreningen hyser farhågor för att införandet av
tillsynsregler i den omfattning utredningen föreslår kan leda tiU konserverande
effekter på marknaden med bL a. minskande raöjligheter till nyetablering och
andra nysatsningar. Det är viktigt att finansieringsföretagens framgångsrika
produktutveckling tillåts fortsätta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansicringsf
örelagens förening: Förslaget till lag om finansierings­bolag synes ge
Bankinspektionen skyldigheter och obegränsade möjlig­heter att i detalj reglera
finansbolagens verksamhet. Bankinspektionen skall &amp;quot;med uppmärksamhet följa
verksamheten i den mån det behövs för att få kännedom om de förhållanden som
har betydelse för en sund utveckling av finansieringsbolagens verksarahet&amp;quot;.
Bankinspektionen kan genom bolagsordningen bestämraa föremålet för bolagets
verksamhet i detalj samt förordna om t. ex. arbetsfördelning mellan styrelse
och verk­ställande ledning inom ramen för aktiebolagslagen. (Föreningen noterar
dock att det i specialmotiveringen till 4 § sägs: &amp;quot;Preciseringen (av bola­gets
verksamhet) behöver dock ej drivas så långt att inte utrymme finns för
anpassning tiU en fortsatt utveckling av finansieringsbolagens tjäns­ter&amp;quot;.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
hänvisar också till vad som sägs i det särskilda expertytt­randet inom
kommittén om omfattningen av tillsynen. Jämför även för­eningens synpunkter
under 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SHIO
och Familfeföretagens förening: Bankinspektionen ges enligt förslaget mycket
långtgående befogenheter. Man föreslår också en långt­gående uppgiftsskyldighet
för finansieringsbolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Organisationerna
vill framhålla att de flesta av de legala inskränk­ningar som gäller för
bankerna har ytterst till ändamål att garantera in­sättarna säkerhet och trygga
dem mot förluster. När det gäller finansie­ringsbolagen finns det inte samma
skyddsbehov. Det kan då inte heller finnas behov av en lika detaljerad
övervakning. Det torde vara tillräck­ligt med en viss noga specifiserad uppgiftspUkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Organisationerna
hemställer att Bankinspektionens övervakning över finansieringsbolagen inskränkes
till en specifiserad uppgiflsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
köpmannaförbund: Se under 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Conto
Företagen AB: Utredningen har förbisett, eller undervärderat, den flexibla
service som finansieringsföretag ger sina kunder, både före­tag och
konsumenter. Modern finansiering är bara till en del en utlåning av pengar, som
kan höra till Bankinspektionens intresseområde eller domvärjo. Den
administrativa service som finansieringsföretagen läm­nar sina kunder och som
för dem medför betydande rationaliserings­vinster, är hell odelbar från själva
finansieringsverksamheten. Det finns stor risk för att en tillsynsmyndighet som
Bankinspektionen har svårt att bedöma servicedelens funktion och värde för
finansieringsföretagens kunder. Vi viU därför ifrågasätta om Bankinspektionen
är lämplig för tillsyn av en så mångfaselterad verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
kan ocksä starkt ifrågasättas om Bankinspektionen bör ges insyn i företag som
den hittills inte har haft något med att göra. Conto Företa­gen har, för att ge
ett exempel, ett antal uppdragsgivare vilkas kontokort vi administrerar, t. ex.
IKEA, Gylling-Företagen och Trivselresor. Om Bankinspektionen ges insyn i Conto
Företagen, får den automatiskt in­syn i väsentliga delar av uppdragsgivarnas
ekonomi. Om dessa företag själva administrerar sina konton, vilket de har
bedömt som mindre för-månUgt för konsumenterna, så utsätts de inte för sådan
myndighetsöver­vakning. På detta sätt kan Bankinspektionens verksamhet direkt
sned­vrida konkurrensen på kreditmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är också stötande att utredningen vill ge total befogenhet, som ju&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionen har, till att på en gång vara
förundersökare, åklagare och domare. På näringspolitiskt känsliga områden är
det annars brukligt att partssammansatta organ (t. ex. Marknadsdomstolen)
fäller de slutliga avgörandena i viktiga frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi har uppmärksamraat
att Banklagsutredningen (Fi 1976: 04) arbe­tar raed översyn av de delar av
banklagen som rör Bankinspektionens roll när det gäller bankrörelsens sundhet,
struktur och betydelse för kon­sumenlerna. Ätt Finansieringsbolagskoraraittén
föreslår utvidgade befo­genheter för Bankinspektionen utan att avvakta
Banklagsutredningens förslag förefaller oss ytterst raärkligt. Enligt vår
mening bör förslagen behandlas i ett sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Conto Företagen vill med hänvisning till ovanstående
föreslå         &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;atl Bankinspektionens lämplighet som tillsynsmyndighet tas
upp tiU all­sidig prövning.  (Jämför även Conto Företagens förslag under  1.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Independent Leasing AB anser att man bör gå ett steg
längre än kora-mittén, genom att införa en nyetableringskontroll, varvid
patent- och registreringsverket tillsamraans med bankinspektionen skall granska
ansökningar om registrering av finansieringsbolag med avseende på yrkesmässig
kompetens (styrelse och VD) och finansiella föratsätt­ningar. Independent
Leasing AB anför vidare: I princip är det också rik­tigt att samhället genom
Bankinspektionen bereds insyns- och kontrollrätt. Finansieringsbolagen består
till skillnad från ban­kerna av en grupp företag med sinsemellan mycket
olikartade verksam­heter. Hur insynen och kontrollen skall utformas praktiskt
bör ej fast­ställas så detaljerat som i lagförslaget. Vi tror att kontrollen
och um­gänget med Bankinspektionen i framtiden skulle vinna på ora parterna
tillsaramans bereddes möjlighet att utveckla arbetsformerna, och vill där­för
föreslå en sararådsgrupp för att utarbeta riktlinjerna. Finan­sieringsbolagen
är jämfört med bankerna personellt mycket mindre före­tag. De har många gånger
kanske just därför kunnat vara mer innovativa och handlingskraftiga. Vi tror
att det är ytterst betydelsefullt för bran­schens fortsatta utveckling att
Bankinspektionens arbetsmetoder blir flexibla och anpassade till de förutsättningar
under vilka finansierings­bolagen arbetar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;IKANO Finans AB: En---------- viktig fråga, som
utredningen inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alls har behandlat är den fackmannamässiga hjälp, som ett
finansie­ringsföretag ofta ger konsumenterna i samband med ett kreditköp. Det
är en verksamhet som bankerna är helt bortkopplade ifrån. Det betyder också
rationellare köp för kunden att kunna få både konsumentupplys­ning och kredit
vid köptillfället. Eftersom finansieringsföretagen är så artskilda från bankema
förefaller det också felaktigt om Bankinspektio­nen skulle vara
tillsynsmyndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Övriga synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under denna rubrik berörs frågan om kapitaltäckningskrav,
namnfrå­gan och i övrigt sådana inte tidigare berörda frågor som tillhör
special­motiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Slockholm:------ Inledningsvis kan sägas att ex­&lt;br&gt;
perterna Livijns och Ödlunds förslag (sid 189) om användning av ter­&lt;br&gt;
men &amp;quot;finansbolag&amp;quot; i stället för &amp;quot;finansieringsbolag&amp;quot; synes
ha visst fog&lt;br&gt;
för sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§ Möjligen kunde uttrycket på första raden &amp;quot;äger tillärapning på&amp;quot;
ersättas med &amp;quot;gäller&amp;quot;, såsom sker i modern lagstiftning. Motsvarande
ändring borde då ske i andra stycket samma paragraf samt 2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
delar experterna Livijns och Ödlunds åsikt (sid 185),&lt;br&gt;
att i första stycket punkt 1 bör göras ett tillägg, som utvisar att uppräk­&lt;br&gt;
ningen av verksamhetsaltemativ inte är fullständig. Kanske kunde syftet&lt;br&gt;
nås med formuleringen---- &amp;quot;fordringar, upplåta egendom till nytt­&lt;br&gt;
jande eller på annat sätt utöva och gagna finansieringsverksamhet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uttryckssättet
i första stycket punkt 2 &amp;quot;av mera betydande omfatt­&lt;br&gt;
ning&amp;quot; synes för vagt för att täcka majoritetens intentioner. Möjligen&lt;br&gt;
kunde före den citerade texten inskjutas &amp;quot;2. har en balansomslutning&lt;br&gt;
överstigande 10 milj kr eller eljest&amp;quot;- .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
§ Ordföljden i slutet av första meningen synes böra ändras. För­&lt;br&gt;
slagsvis kunde uttryckssättet ersättas med         &amp;quot;denna lag, annan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;författning
som gäller fÖr verksamheten och fastställd bolagsordning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Även med beaktande av vad som
anförts i prop 1955: 2 sid 318 och 324 ang 152 § i förslaget till lag om
bankrörelse synes i punkt 3 ordet &amp;quot;ordinarie&amp;quot; kunna utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Efter ordet &amp;quot;lag&amp;quot;
på första och fjärde raden synes böra intagas, &amp;quot;annan författning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
§ Det framgår ej klart om besvärsrätten även avser beslut ora erin­ringar, som banldnspektionen
gjort med stöd av 9 § första stycket tredje meningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
§ Med tanke på att regeringen efter besvär av företag skall kunna lämna
medgivande, som avses i 2 § första stycket, synes på första raden ordet
&amp;quot;enligt&amp;quot; kimna ersättas med &amp;quot;med stöd av&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionen:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Annan
än finansieringsbolag bör ej heller få använda ordet finansbo­lag eller
finansaktiebolag. Skälet härför är att dessa beteckningar är lätta att förväxla
med de i paragrafen angivna och kan ge sken av att fråga är om företag som
omfattas av lagen. Bestämmelsen bör inte uppfattas så att tvång föreligger att
ha ordet finansieringsbolag i firman. Hinder mot att ha kvar firmabeteckningama
Svenska Finans AB Svefina och Finans Skandic AB synes ej föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föremålet
för finansieringsbolags verksamhet skall enligt förslaget i den mån det är
möjligt anges fullständigt i bolagsordningen. Möjlighet skall finnas att
tillhandahålla sådana administrativa tjänster som brakar förknippas med
finansieringsverksamhet (s 153). Inom den ramen bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det
också finnas utrymme för &amp;quot;produktutveckling&amp;quot;. Lagen som syftar till
konkurrensneutralitet bör i princip tillämpas lika i berörda avseende oavsett
om finansieringsbolag är bankägt eller ej. Betr de bankägda bo­lagens
verksamhet har hittills gällt att denna skall vara förenlig med bankrörelse.
Vissa jämkningar har dock kunnat ske. En liknande regel bör även i
fortsättningen i princip tillämpas på bankägd verksamhet. Regeln bör emellertid
inte tillärapas alltför stelt. De bankägda finansie­ringsbolagen bör hksora
andra finansieringsbolag kunna tillvarata ut-vecklingsraöjligheter och erbjuda
tjänster sora svarar mot de servicebe­hov som möter på marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
i fråga om verksamhets förläggande till dotterbolag och för­värv av aktier har
för de bankägda finansieringsbolagen hittills gäUt vissa av banklagstiftningen
påkallade restriktioner. Härmed samman­hängande frågor har emellertid kunnat
lösas i samförstånd. Inspektionen anser att så bör kunna ske även i
fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
finansieringsverksamhet bedrivs i dotterbolag till finansieringsbo­lag blir
naturligtvis verksamheten beroende av att inspektionen godkän­ner
dotterbolagets bolagsordning. Dotterbolaget får i sådant fall ställ­ning som
finansieringsbolag oavsett vUken omfattning verksamheten har. Däremot skulle
verksamhet avseende t ex datatekniska och admi­nistrativa tjänster kunna bedrivas
av dotterbolag som i och för sig inte är finansieringsbolag. Det kan vara lämpligt
att det anges i bolagsord­ningen för finansieringsbolag om möjlighet skall
finnas att driva verk­samhet i dotterbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kapitallcravet
skall motsvara vad sora i fråga om jämförliga place­ringar gäller i bankerna.
Detta har hittills tillämpats betr. de bankägda finansieringsbolagen. Det torde
inte kunna uteslutas att företag som kommer att omfattas av den föreslagna
lagen i sin balansräkning har till­gångar som saknar direkt jämförbarhet raed
banks placeringar. Det sy­nes få ankorama på inspektionen att särskilt beakta
detta vid prövning av bolagsordningens bestämmelser om kapitaltäckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
exempel på &amp;quot;särskilda föreskrifter&amp;quot; anges i specialraotiveringen föreskrifter
ora arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande led­ning. Därmed bör
inte avses detaljerade sådana föreskrifter utan tex föreskrift om att styrelsen
i en instruktion sora delges bankinspektionen skall ange den verkställande
ledningens och andra befattningshavares befogenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsbolag
skall registreras som finansieringsbolag. Därvid får föratsättas att PRV ej
medger registrering av bolaget, dess bolagsord­ning eller ändring därav utan
inspektionens godkännande. Inges hand­lingar i berörda avseenden tiU PRV och
fråga är ora finansieringsbolag eller om bolag sora kan antas vara av i lagen
avsedd beskaffenhet bör handlingarna överlämnas till bankinspektionen. Visst
samarbete kom­raer att få etableras raellan rayndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafen föreskrivs viss uppgiftsskyldighet gentemot inspektionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;även
för företag som inte är inordnade under lagen. Bestämmelsen be­hövs för att det
skall kunna utrönas om lagen är tillämplig. Det synes ej möta hinder att — om
så befinnes lämpligt vid lagens introduktion — genom annonsering kollektivt
anmoda berörda företag att ge sig till känna. En anmodan av det slaget kan dock
inte medföra skyldighet att inkomma med uppgifter som avses i paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
—14§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragraferna
innehåller bestämmelser om tillsynen. Bestämmelserna utgår i princip från vad
som gäller betr kreditaktiebolag. 10 § avser dock tillämpningen av vissa
jävsbestämmelser i aktiebolagslagen och kan lämpligen placeras efter 14 §.
Enligt 9 § kan inspektionen förbjuda fortsatt drivande av verksamhet som avses
i lagen. Det är viktigt fastslå att bestämmelsen äger tillämpning även för det
fall att verksamhet inte enligt inspektionens föreskrifter låter sig inordna
under lagen. Med till­fredsställelse noteras att i 15 § har införts en mot
banksekretessen sva­rande sekretessbestämmelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommerskollegium:
Enligt förslaget får bankinspektionen förordna en revisor i finansieringsbolag.
Denne skall dock ej arbeta efter särskild av inspektionen utfärdad instruktion.
Den av inspektionen förordnade revisorn skall således utföra sitt arbete i
enlighet med aktiebolagslagens bestämmelser och god revisionssed. Detta innebär
också att särskild rap­portering till bankinspektionen vid sidan av
revisionsberättelsen ej kan komma ifråga från den särskilt förordnade revisorns
sida. Mot detta finns ej något att invända. Inspektionens tillsynsmöjligheter
torde bli väl tillgodosedda genom den föreslagna lagstiftningen i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
det föreslagna regelsystemet torde emellertid finnas anledning för
bankinspektionen att förordna särskild revisor endast i de fall tvek­samhet
råder om den bolagsstämmovalda revisorn på ett fullgott sätt kan fullgöra sitt
revisorsuppdrag. Enligt kollegiets mening bör för att i görligaste mån
undanröja eventuell osäkerhet på denna punkt i lagen föreskrivas att minst en
av bolagsstämman (motsv) utsedd revisor skall vara auktoriserad. Med en sådan
föreskrift torde endast i undantagsfall finnas skäl för bankinspektionen att
utnyttja möjligheten att förordna revisor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Patent-
och registreringsverket: — — — Enligt kompetensfördel­ningen skall det ankomma
på bankinspektionen att i varje särskilt fall avgöra om bolag är att anse som
finansieringsbolag. Lagförslaget inne­håller förbud för annat bolag än
finansieringsbolag att använda sig av ordet finansieringsbolag (-aktiebolag) i
sin firma. Bankinspektionen skall godkänna bolagsordning för finansiertngsbolag.
Detsamma gäller ändring av tidigare godkänd bolagsordning.
Registreringsmyndigheten granskar registreringshandlingar och avgör om de är
upprättade i enhg-het med tillämpliga lagar och förordningar. Patentverket kan,
med tanke på den begränsade uppgiftsplikt som åligger aktiebolag i förhål­lande
till verket, ej åtaga sig någon prövning av ora bolag är att anse som
finansieringsbolag. För att patentverket skall betrakta bolag som fi­nansieringsbolag
måste som regel firman innehålla ordet finansierings­bolag eller
finansieringsaktiebolag. Gör den det skall patentverket som förutsättning för
registrering kräva att det visas att bolagsordningen godkänts av
bankinspektionen. Föreligger ej sådant godkännande, måste registrering vägras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
själva förslaget till lagtext gör patentverket följande på­pekanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
4 § lagförslaget skall bankinspektionen pröva om det raed hänsyn till bolagets
verksamhet behövs särskilda föreskrifter i bolagsordningen. Patentverket har i
och för sig inget att invända häremot. Verket vill emellertid hävda att restriktivitet
bör iakttagas vid intagande av detalj e-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rade
fakultativa bestämraelser i bolagsordning. Bolagsordning bör i raöj-ligaste mån
avfattas kort raed tydliga béstäramelser på ett enkelt språk. Bestämmelser som
med avsett resultat kan ges på annat sätt bör enligt verkets mening ej intagas
i bolagsordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
i 8 § 3 p lagförslaget stadgade skyldigheter för finansieringsbolag att till
bankinspektionen inge redovisningshandlingar och revisionsberät­telse torde
inte befria bolaget från skyldigheten att inge motsvarande handlingar tiU registreringsrayndigheten
enligt 11 kap. 3 och 12 §§ aktie­bolagslagen. Ett förtydligande av lagtexten
härvidlag är enligt patentver­kets mening påkallat för att undvika de problem
en misstolkning kan medföra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;NO:
Kommitténs förslag (= Förslaget till kreditpolitisk reglering) om­fattar inte
all kreditgivning. Om finansieringsföretagens verksarahet i viss raån försvåras
av att föras in under lagstiftningen, vilket torde bli fallet, finns risk för
att de mindre och medelstora företagens kreditefter­frågan riktas mot den
sektor sora ligger utanför. Motivet att skapa kon­kurrensneutralitet mellan
banker och finansieringsbolag genom att låta även de senare omfattas av den
kreditpolitiska lagstiftningen är således inte så tungt vägande eftersom
effekten visserligen blir att banker och finansieringsföretag blir mer
jämställda, men finansieringsföretagen blir i sin tur — liksom tidigare även
bankerna — diskriminerade i förhållan­de till den stora &amp;quot;grå&amp;quot;
marknaden. Med hänsyn till att bankema har ett i lag skyddat företräde till den
relativt billiga inlåningen från småsparare skulle det kunna synas försvarbart
att bankerna bär konkurrensnackde­larna av den kreditpolitiska regleringen.
Några sådana fördelar på inlå­ningssidan har inte finansieringsföretagen. De
synes snarare vara att jämställa med kreditgivarna på den grå marknaden. En
reglering av kre­ditmarknaden med selektiva medel ger i sin tillämpning
överhuvud taget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;risker
för snedvridnmg av konkurrensen. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrand av det resonemang som ovan förts om konkurrensförat-sättningama mellan
banker och finansieringsföretag anser NO det dock tveksamt att införa kapitaltäckningskrav
för de icke-bankägda finansie­ringsföretagen enbart med motiveringen att uppnå
konkurrensneutrali­tet. Kapitalteckningskravet har tillkommit främst för att
skydda insät­tarnas medel i bankerna men denna motiveringen kan som utredningen
själv framhåller knappast anföras för finansieringsföretagen, vars långi­vare
kan betraktas som professionella placerare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
Bankföreningen använder termen finansbolag, som enligt bankföreningens mening
är språkligt bättre än finansieringsbolag. För­eningen anför: Bankföreningen instämraer
i vad experterna i sitt yttran­de har uttalat i anslutning till olika
paragrafer i förslaget till lag ora fi­nansieringsbolag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hämtöver
vill bankföreningen tillägga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankföreningen
vill särskilt understryka vikten av att den nya lag­stiftningen och dess
tillärapning inte leder till att en fortsatt produkt­utveckling i finansbolagen
hindras eller försvåras. Utrymme måste även i framtiden finnas för en
anpassning av finansbolagens tjänster tiU nya önskemål och behov i
näringslivet. Varken ur principiell eller praktisk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7  
Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 170&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;synpunkt
bör några betänkligheter finnas mot nya aktiviteter så länge de till sin art
och risk inte kan anses främmande för ett finansbolags ända­mål och verksamhet.
Denna norm bör gälla även för de bankägda fi­nansbolagen för att inte dessa
skall efter hand möta besvärande nackde­lar i konkurrensen. Den av
bankinspektionen hävdade regeln att banks dotterbolag i princip blott får utöva
verksamhet, som är tillåten för ban­ken själv, bör inte resa hinder mot en
sådan utveckling. Begreppet bank­rörelse bör inte vara statiskt utan kunna
fortlöpande anpassas till ut­vecklingen i Sverige och utomlands. En stagnation
och eftersläpning i konkurrensen hemma och utomlands blir eljest en oundviklig
konse­kvens för bankerna och deras dotterbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har uttalat sig positivt om betydelsen av produktutveck­ling i finansbolagen
(sid 154). Bankföreningen anser angeläget att denna uppfattning kommer till
uttryck även i propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till de vittgående verkningarna av ett förbud från bank­inspektionen mot
fortsatt verksamhet bör sådant förbud kunna med­delas endast vid svårare a'wikelser
från lag eller bolagsordningen. Vad nu sagts skaU även jämföras med
bestämmelsen i 14 § sista punkten en­ligt vilken inspektionens beslut länder
omedelbart till efterrättelse. Detta ger bankinspektionens befogenhet enligt 9
§ andra stycket en särskild ge­nomslagskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här föreskrives
skyldighet för finansbolagen att bidraga till kostna­derna för
bankinspektionens tillsyn. En bestämmelse av i princip sararaa innebörd finns
bl. a. i 159 § lagen ora bankrörelse. Banklagen upptar emellertid flera betydelsefulla
bestämmelser om bidragens storlek. Bank­föreningen föreslår att bestämmelsen i
den nya lagen utformas raed be­stämmelserna i 159 § lagen ora bankrörelse såsom
förebild.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
i andra punkten av denna paragraf att inspektionens beslut skall lända till
omedelbar efterrättelse är enligt bankföreningens mening alltför långtgående.
Bestämmelsen bör utbytas mot ett stadgande att bankinspektionen skall äga
förordna att dess beslut skall lända till efterrättelse utan hinder av förd
klagan samt att regeringen skall kunna förordna om inhibition av beslut, som
eljest skulle gå i verkställighet omedelbart. Jämför 175 § lagen om
bankrörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tystnadsplikten
för befattningshavarna i finansieringsbolag bör enligt bankföreningens mening
omfatta även enskilds personliga förhållanden och icke blott hans ekonomiska
förhållanden. I banklagens bestämmel­ser om banksekretess — 192 § — görs ingen
skillnad mellan enskilds ekonomiska och personliga förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
tystnadsplikt för bl. a. befattningshavare i bankinspektio­nen vill
bankföreningen hänvisa till vad föreningen anfört i sitt remiss­yttrande över
ett inom. justitiedepartementet upprättat förslag till ny sek­retesslag (Ds Ju
1977: 11).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop,
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsförelagens
förening:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
2 §, andra stycket, stadgas att annan än finansieringsbolag icke i sin firma
eller eljest vid beteckning av sin rörelse får använda ordet finan­sieringsbolag
eller finansieringsakliebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen,
som utgår ifrån att dess hemställan ora beteckningen fi­nansbolag godtages, raenar
att beteckningarna i förslaget jämte beteck­ningarna finansieringsföretag och
finansbolag samt därmed liknande bör omfattas av 2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafen anges att bolagets verksamhet skall vara tydligt angivet i
bolagsordningen. På sid. 153 i betänkandet säger kommittén att det får undvikas
alt kräva en så långtgående specificering av verksamheten att den
&amp;quot;produktutvecklingsverksamhet&amp;quot; som i mångt har präglat finans­bolagens
verksamhet försvåras. Kommittén upprepar detta på sid. 154 och 160.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
vill understryka vikten av att finansbolagens möjligheter till
produktutveckling bibehålls och hänvisar till vad experterna Livijn och Ödlund
anger på sid. 186 i betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafen sägs vidare att bolagsordningen skall innehålla bestäm­melser om
bolagets eget kapitel i förhållande till dess upplåning. Detta förhållande
skall motsvara vad som i fråga om krav på eget kapital före­skrives för
aktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Något
generellt krav på kapitaltäckning har enligt direktiven icke uppställts. Det är
således egendomligt att utredningen föreslagit gene­rell kapitaltäckning som
för bankerna, trots att den själv funnit hur sinsemellan olika finansbolagen är
och trots insikten om att syftet med banklagens bestämraelser ej har något
samband med finansbolagens verksamhet (se sid. 146 i betänkandet).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kapitaltäckningskrav som idag gäller för banker och för de bank­ägda
finansbolagen är en följd av banklagstiftningen och motiveras utifrån omsorger
om insättamas medel i bankerna. I 57 § banklagen sägs: &amp;quot;Bankaktiebolag
skall till insättamas skydd ha ett eget kapital till visst lägsta belopp ...&amp;quot;.
Säkerheter lämnar som bekant bankerna ej för sin inlåning. Finansbolagen har
helt andra förhållanden. Inlåningen — i fortsättningen kallad upplåning, för
att markera skillnaden till banker­na — kommer till viss del från banker men
framför allt från företag och organisationer i näringsUvet. Det är professionella
placerare som of­tast i samverkan med bankernas experter placerar pengar i
finansbola­gen under hänsynstagande till och med krav på verksamhetens art och orafattning,
soliditet (kapitaltäckning), lidna förluster, räntor etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessutom
ställer många — icke bankägda — finansbolag bankraässiga säkerheter för all sin
upplåning. Det är med andra ord dels en funda­mental olikhet raellan
finansiering av en banks verksarahet och ett fi­nansbolags och dels klara
nyansskillnader mellan finansbolagen härvid­lag. Därför dimensioneras det egna
kapitalet individuellt efter allmänna företagsekonomiska grander såsom
tillvägagångssättet är i näringslivet i övrigt. Vem skulle komma på idén att
med lagregler försvåra ett indu­striföretags expansion för det fall detta
företags soliditet vore sämre än ett annats, imder förutsättning att
finansiärerna finge fullgoda säker­heter och positivt bedömde detta företags
framtid?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är å andra sidan nödvändigt för varje företag att ha en av om-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lOO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;världen
accepterad soliditet. Det finns också från finansbolagens sida ett önskemål att
bibehålla en sund struktur inom branschen. Dessa två om­ständigheter under
hänsynstagande till ovan anförda skäl gör att för­eningen kan acceptera en lagstadgad
generell kapitaltäckningsnorm men innebär också att föreningen måste kräva en
regel som tar hänsyn till olikheterna bland finansbolagen och som ej åsamkar
konsumenter och företag onödig ekonomisk skada. Bankinspektionens chef skrev i
en ar­tikel i Ekonomisk Revy nr 4/1975 angående bankernas kapitaltäckning: &amp;quot;Värderegleringskontona
är visserligen belastade raed en latent skatte­skuld, raen denna skuld
försvinner i den mån kontona användes för att täcka förluster. De är därför
lika värdefulla, när det gäller att trygga in­sättarnas pengar som bankens
beskattade kapital. En ändring på denna punkt skulle närmast få den beiydelse
att de bäst konsoliderade ban­kerna skulle få förhållandevis större raöjligheter
att expandera.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningens
förslag till lydelse är med hänsyn till bl. a. ovanstående:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Bolagets
upplåning må ej överstiga ett belopp motsvarande högst suraraan av dels det
belopp som finns hos bolaget i dess kassa, och vad för bolagets räkning inneslår
hos Sveriges Riksbank, Riksgäldskontoret, inländskt bankaktiebolag, sparbank
eller centralkassa för jordbrakskre-dit, dels tolv och en halv gånger bolagets
redovisade eget kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
tillämpningen av beslämmelsen i första stycket avses med eget redovisat kapital,
dels sununan av enligt lag redovisat aktiekapital och reservfond, samt av
bolagsstämma fastställd vinstbalans, dels delcredere­reserv (värderegleringskonto)
samt överavskrivning på leasingobjekt, dels redovisad garantifond, dels ock,
intill ett belopp motsvarande bola­gets aktiekapital, nominella beloppet av
förlagsbevis, som utställts av bolaget eller för vilka bolaget eljest häftar
såsom gäldenär, dock att förlagskapital, som kan av långivaren återkrävas inom
fem år, må lik­ställas med bolagets eget kapital endast tUl så stor del av det
varje år förfallande beloppet, som svarar mot en tiondedel av aktiekapitalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Garantifond,
som må uppgå till högst fem gånger bolagets aktiekapi­tal, bildas genom att
aktieägarna till bolagets förfogande ställer av dem var för sig utfärdade
garantiförbindelser av innebörd att utfärdaren in­till angivet belopp svarar
för av bolaget ingångna förbindelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betalning
imder garantiförbindelse skall utgå i den mån det är nöd­vändigt för att täcka
konstaterad förlust enligt senast fastställda balans­räkning, vilken icke kan
täckas av bolagets balanserade vinstmedel och/ eller lagstadgade reserver, eUer
för att undgå för bolaget eljest inträdan­de likvidationsplikt. Betalning under
garantiförbindelse skall ske i för­hållande till de utfärdade
garantiförbindelsernas storlek. Återbetalning till garanterna får ske endast ur
disponibla vinstmedel enligt senast fast­ställda balansräkning.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6,
8, och 10 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
hänvisar till och instämmer i vad experterna Livijn och Ödlund anger på sid.
187 f. betr. paragraferna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inspektionen
kan i vissa fall förbjuda ett finansbolag att bedriva fi­nansieringsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till bl. a. att krav på insättamas skydd ej äger giltighet betr.
finansbolagen får föreningen hemställa att sådant förbud, om det anses
nödvändigt att sådant skall kunna meddelas, endast skall kunna tillämpas vid
svårare avvikelser från lag eller bolagsordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
hemställer att bestämmelsen, som föreskriver skyldighet för finansbolagen att
bidraga till kostnaderna för Bankinspektionens tillsyn, utformas med 159 §
lagen om bankrörelse som förebild. Däri begränsas bl. a. storleken av bidragen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
14 § stadgas att talan mot Bankinspektionens beslut som Bankin­spektionen
meddelar enligt lagen föres hos Regeringen genom besvär. Paragrafens andra
mening lyder: &amp;quot;Inspektionens beslut länder omedel­bart till
efterrättelse.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
föreslår att meningen utgår. Bestämmelsen är ej nödvän­dig betr. finansbolag
som ej bedriver sådan verksarahet som bankema, där kravet kan vara motiverat raed
hänsyn till kravet på insättarnas skydd och den skyndsamhet som därav kan
föranledas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
synes innebära att ett finansbolag ej kan lämna upp­lysningar till ett
systerbolag eller till moderbolaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därest
så är fallet får föreningen hemställa att detta göres möjligt i sararaa
utsträckning som anses föreligga då bank bedriver verksamhet genom dotterbolag
(se Nial, Banksekretessen. S. 41 f.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KF:
I lagförslagets § 4 talas bl. a. om finansieringsbolagets soliditet, mätt som
förhållandet mellan eget kapital och upplåning. Härvid säes att detta skall
motsvara kravet på eget kapital för bankaktiebolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sora
angetts tidigare arbetar bankema med f. n. 7,2 % kapitaltäck­&lt;br&gt;
ningskrav. Detta innebär att placeringar på exempelvis 100 milj. kr. krä­&lt;br&gt;
ver 7,2 milj. kr. eget kapital. Omräknat till upplåningsrätt innebär detta&lt;br&gt;
att 92,8 milj. kr., motsvarande 12,9 gånger det egna kapitalet får lånas&lt;br&gt;
upp. För närvarande arbetar de bankägda finansieringsbolagen med en&lt;br&gt;
upplåningsrätt av 12,5 ggr. Detta raotsvarar 7,4 % kapitaltäckning. Så­&lt;br&gt;
vitt KF kan finna krävs här en överarbetning av lagförslaget så att det&lt;br&gt;
på denna viktiga punkt blir entydigt. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
får KF föreslå att det begrepp bör användas, sora torde ha vunnit rätt allmän acceptans,
nämligen finansbolag i stället för finansie­ringsbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
köpmannaförbund: När det gäller förslaget att finansierings­bolagen skall
iaktta samma kapitaltäckningskrav som gäller för andra finansieringsinstitut
som t. ex. banker är vi tveksamma till om det kom­mer att få någon större
effekt på de kreditströramar som går genom samhället. Det finns risk för att
vissa kreditströramar i stäUet kommer att ändras i en sådan riktning att det
kommer att försvåra för samhället' att upprätthålla den kontroll och den
styrning som idag finns. Vi anser det inte vara försvarbart att tillstyrka ett
förslag utan att vara övertygad ora att de önskade .effekterna kommer att
uppnås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
handelskammarförbundet och Sveriges industriförbund: Av&lt;br&gt;
betydelse från konkurrenssynptmkt är att flera finansieringsbo­&lt;br&gt;
lag inte ingår i bankkoncerner. Den föreslagna lagstiftningen utgår från&lt;br&gt;
bankförhållanden. Även om lagstiftningen är olämpUg även för bank­&lt;br&gt;
anknutna finansieringsföretag kan ölägenheterna för dessa mildras ge-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop,
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nom
att de ingår i koncerner vars verksamhet i stort ändock är anpassad tiU de
rådande regleringarna. För de från bankema fristående finansie­ringsföretagen
gäller inte detta. Bl. a, föreslagna kapitaltäckningsregler medför särskilda
nackdelar för de fristående förelagen. Därför får lag­stiftningen sannolikt konkurrenssnedvridande
effekter sora inte är i kun­demas — och ej heller samhällets — intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;DEFU:
Vid ett genomförande av utredningens förslag bör enligt DEFUs uppfattning
följande aspekter särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det första bör bankinspektionens krav på återkomraande rappor­tering från
finansieringsbolagen utforraas i sararåd med bolagens reviso­rer, styrelser och
fackliga representanter. DEFU har inhämtat erfaren­heter som visar att
tillsynsmyndigheters rapporteringskrav ibland onö­digtvis avviker från de krav
som ställs av styrelse och revisorer. En strä­van bör vara att rapporteringsratinema
så långt möjligt görs enhetliga för styrelse, revisor, fackliga organisationer
och tillsynsmyndighet så att onödigt dubbelarbete och uppgiftslämnande kan
elimineras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det andra är det viktigt att i samordningsarbetet även från bank­inspektionen
sidoordnat uppgiftslämnande till statistiska centralbyrån, riksskatteverket,
konsumentverket, datainspektionen, riksbanken m. fl. myndigheter beaktas.
Frågan om i vilken utsträckning de oUka myndig­hetema kan repliera på varandras
uppgiftsinsamling måste noggrant övervägas innan ambitionen i nya eller
tillkommande insamlingar regle­ras i författning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det tredje bör ambitionsnivån i tillsynsmyndighetens rapporte-rLagskrav
balanseras mot det ansvar för verksamhetens inriktning och funktionella
verkställighet (inkl. internkontroll och ekonomisk redovis­ning) som tillkomraer
styrelse, VD och revisorer enligt aktiebolagslagen, bokföringslagen,
skattelagarna och medbestämraandelagen. Det förtjä­nar anmärkas att samhället
för den alltjämt övervägande delen av svenskt näringsliv inte förlitar sig på
andra insyns- och konlroUinstru-ment än just dessa lagar och den balans i intressebUden
mellan aktie­ägare, styrelse, VD, anställda, gäldenärer och borgenärer samt
revisor som inarbetats i och är en konsekvens av dessa lagar. Dvs. det är myc­ket
angeläget att bankinspektionen noggrant prövar uppgiftskravens re­levans för
ett tillgodoseende av tUlsynsändamålet före varje beslut om ny eller utvidgad
uppgiftsinsamling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
bilindustri- och bilgrossisiförening:-- Upplåningsreg­&lt;br&gt;
lering: Kommittén anför som motiv för en upplåningsreglering alt kre­&lt;br&gt;
ditbedömningen för de professionella placerarna skulle underlättas. En&lt;br&gt;
sådan bedömning borde kunna ske utan den föreslagna upplåningsrät­&lt;br&gt;
ten. I vilken utsträckning en upplåningsreglering kan verka för &amp;quot;kredit­&lt;br&gt;
marknadens utveckling i sunda och rationella former&amp;quot; är inte belagt. Vi&lt;br&gt;
avvisar förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
en upplåningsreglering trots allt införs bör kvoten sättas tiU ett högre tal i(15
a 20 ggr) än det föreslagna och beräkningen ske som års-medeltal. I de fall en
kapitalökning måste ske för vissa finansierings-företag bör en sådan tillåtas
under en längre tid, som även utredningen framför. En sådan period bör omfatta meUan
5 och 10 år. Revisorer: En av bankinspektionen utsedd revisor utgör en kostnad
som över hu-vud taget inte motiverats i utredningen. Vi anser att en bestäm­melse
om att t. ex. två auktoriserade revisorer skall firmas i bolaget bor­de vara
helt tillfyllest.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;, ;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:231.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Bilaga 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:231.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
remitterade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:231.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagförslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:202.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Förslag tiU Lag om finansbolag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Med finansieringsverksamhet
förstås i denna lag näringsverk­samhet som har till ändamål att lämna kredit
eller att medverka till finansiering genom att förvärva fordringar eller
upplåta lös egendom till nyttjande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Denna lag gäller med de
undantag som anges i 3 § företag som driver finansieringsverksamhet, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;företaget ägs av bankaktiebolag, sparbank,
centralkassa för jord­brukskredit eller dotterbolag till sådant bankinstitut,
eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;verksamheten har haft en balansomslutning av minst
tio miljoner kronor i genomsnitt för de tre senaste räkenskapsåren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
verksamheten drivits kortare tid än sora anges i första stycket 2 skall
balansomslutningen beräknas för den tid som verksamheten har drivits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §
Lagen gäller inte företag som avses i 2 § första stycket 2, om&lt;br&gt;
finansieringsverksamheten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avser finansiering endast i
samband med avsättning av tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller
säljs av företaget eller av annat företag i samma koncern eller med annat nära
saraband som an­ges i 4 § andra stycket, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillgodoser finansieringsbehov
endast inom en grupp näringsidkare med ekonomisk intressegemenskap och om medel
för verksamheten inte anskaffas från allmänheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
gäller inte heller företag som omfattas av annan lagstiftning om särskild
tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Finns nära samband mellan två eller flera företag skaU vid till-&lt;br&gt;
lämpning av 2 § första stycket 2 hänsyn tagas till den sammanlagda&lt;br&gt;
balansomslutningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nära
samband skall anses föreligga ora företagen leds av sararaa el­ler i huvudsak sararaa
personer eller om vinsten av företagens verk­samhet helt eller till betydande
del skall, direkt eller indirekt, tillfalla samma eller i huvudsak samma
personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansbolag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §
Företag för vilket denna lag gäller skall drivas i form av aktie­&lt;br&gt;
bolag. Sådant bolag kallas finansbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansbolag
skall registreras som finansbolag i aktiebolagsregistret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Registrering
skall ske när godkännande av bolagsordning har skett enligt 10 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Aktiebolag
som är registrerat enligt andra stycket men som inte längre enligt 2—4 §§ skall
omfattas av lagen får hos den i 9 § angivna tillsynsmyndigheten ansöka om att
bli avfört som finansbolag ur aktie­bolagsregistret. Intill dess bolaget har
avförts som finansbolag ur regist­ret anses bolaget som sådant bolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §   
För finansbolag gäller vad som är föreskrivet om aktiebolag i&lt;br&gt;
allmänhet, om annat ej följer av denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
tillämpning av bestämmelserna i 10 kap. 4 § första stycket 4 och 12 kap. 7 §
aktiebolagslagen (1975: 1385) i fråga om finansbolag skall med låneskuld,
penninglån och annan där angiven förpliktelse jämställas förvärv av fordringar
och upplåtelse av egendom som avses i 1 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §  
Finansbolag skall ha eget kapital till visst lägsta belopp sora är&lt;br&gt;
betryggande i förhållande till bolagets upplåning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vad sora
vid tillärapningen av första stycket skall anses som eget kapital samt om
beräkningen i övrigt av kapitalkravet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansbolags
bolagsordning skall innehålla bestämraelse ora sådant kapitalkrav som avses i
denna paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §  
I finansbolag skall minst en av bolagsstämman utsedd revisor&lt;br&gt;
vara aukton'serad revisor eller auktoriserat revisionsbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillsyn
m, m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §   
Finansbolag står under tillsyn av bankinspektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §
Finansbolags bolagsordning skall godkännas av bankinspektio­&lt;br&gt;
nen. Detsamraa gäller ändring av bolagsordningen. Det åligger finansbo­&lt;br&gt;
lag att till inspektionen ge in bolagsordningen eller beslut om ändring&lt;br&gt;
av bolagsordningen för godkännande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Godkännande
enligt första stycket får vägras endast om bolagsord­ningen strider mot lag
eller annan författning, saknar bestämmelse som avses i 7 § tredje stycket
eller annars innehåller sådan bestämmelse eller har sådan brist att en sund
utveckling av bolagets finansieringsverksam­het kan äventyras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 §
Bankinspektionen skall övervaka att finansbolag följer denna&lt;br&gt;
lag och annan författning, som reglerar finansbolags verksamhet, före­&lt;br&gt;
skrift som har meddelats med stöd av denna lag samt bolagsordningen&lt;br&gt;
och de beslut som med stöd av lag eller bolagsordningen har meddelats&lt;br&gt;
av bolagsstämman eller styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
åligger bankinspektionen att även i övrigt med uppmärksamhet följa finansbolags
finansieringsverksamhet i den mån det behövs för kännedom om de förhållanden
som kan inverka på bolagets säkerhet el­ler annars är av betydelse för en sund
utveckling av finansierings­verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionen
är ej skyldig att vaka över att sådana bestämmel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ser
iakttages som gäller rättigheter och skyldigheter för aktieägare i finansbolag
i förhållande till bolaget eller till annan aktieägare eller sådana
bestämmelser som angår bolagets inre angelägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 §
Bankinspektionen utövar tillsyn raed ledning av handlingar,&lt;br&gt;
sora finansbolag enligt denna lag skall lämna till inspektionen, och&lt;br&gt;
upplysningar som inspektionen inhämtar vid undersökning hos bolaget&lt;br&gt;
eller på annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undersökning
hos finansbolag skall äga rum när bankinspektionen anser det behövligt eller
när regeringen beslutar om det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 §
Om bankinspektionen anser det behövligt, får inspektionen för­&lt;br&gt;
ordna en revisor att med övriga revisorer deltaga i revisionen av finans­&lt;br&gt;
bolag. Inspektionen kan när som helst återkalla sådant förordnande och&lt;br&gt;
j stället utse ny revisor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansbolaget
skall till revisor, som har förordnats enligt första stycket, utge ersättning
med belopp som bankinspektionen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Bankinspektionen får kalla
till sammanträde med finansbolags styrelse eller begära att styrelsen kallar
till extra bolagsstämraa. Har styrelsen ej efterkoramit sådan begäran, får
inspektionen kalla till extra bolagsstäraraa. Företrädare för inspektionen får
närvara vid sty­relsesammanträde, som inspektionen har utlyst, och vid
bolagsstämma samt deltaga i överläggningama.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Regeringen eller den
myndighet regeringen bestäraraer får med­dela föreskrifter om hur finansbolags
räkenskaper skall föras och hur värdehandlingar skall förvaras och inventeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Finansbolag skall på tid och
sätt som bankinspektionen bestäm­mer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hålla bolagets kassa, övriga
tillgångar, räkenskapsmaterial och andra handlingar tillgängliga för granskning
av inspektionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;upprätta och till inspektionen
lämna översikt sora visar bolagets tillgångar och skulder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till inspektionen lärana
årsredovisning och i förekommande fall koncernredovisning samt
revisionsberättelse och protokoll vid ordinarie bolagsstämma,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i övrigt lämna inspektionen
alla de upplysningar och uppgifter som inspektionen anser behövliga för
tillärapningen av denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 §
Har finansbolag fattat beslut som strider mot denna lag eller&lt;br&gt;
annan författning, som reglerar finansbolags verksamhet, mot föreskrift&lt;br&gt;
som har meddelats med stöd av denna lag eUer mot bolagsordningen,&lt;br&gt;
får bankinspektionen förbjuda att beslutet verkställs. Har beslutet verk­&lt;br&gt;
ställts, får inspektionen förelägga bolaget att göra rättelse, om det kan&lt;br&gt;
ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Driver
finansbolag verksarahet i strid med de i första stycket angivna reglema för
verksamheten, får bankinspektionen förelägga bolaget att inom viss tid göra
rättelse, om det kan ske. Görs ej rättelse och före­ligger missförhållande av
så allvarlig beskaffenhet att det kan äventyra en sund utveckling av bolagets
finansieringsverksamhet, får inspektionen förbjuda bolaget att driva
finansieringsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
bankinspektionen vägrat godkänna finansbolags bolagsordning eller ändring av
den, får inspektionen förbjuda bolaget att driva finan­sieringsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Bankinspektionen får göra de
erinringar i fråga om finansbolags verksamhet som inspektionen anser påkallade
för att avhjälpa allvarligt missförhållande eller för att annars säkerställa en
sund utveckling av bolagets finansieringsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Till bestridande av kostnaden
för bankinspektionens tillsynsverk­samhet skall finansbolag årligen erlägga
bidrag enligt de närmare före­skrifter som meddelas av regeringen. Bidraget får
ej överstiga fem tusen­dels procent av balansomslutningen för bolagets finansieruigsverksamhet
närraast föregående räkenskapsår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;20&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om det kan antagas att ett
företag driver sådan finansierings­verksarahet att denna lag är tillämplig, får
bankinspektionen förelägga företaget att till inspektionen lämna de
upplysningar om sin verksarahet som behövs för att bedöraa om lagen är
tillämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionen
får förbjuda finansieringsverksamhet som drivs i strid med 5 § första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vite&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21
§    Meddelar bankinspektionen föreläggande eller förbud enhgt den­na lag får
inspektionen utsätta vite.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besvär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22
§ Talan mot bankinspektionens beslut enligt denna lag förs hos regeringen genom
besvär. Inspektionens beslut länder till omedelbar efterrättelse, om ej annat
beslutas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tystnadsplikt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23
§ Den som är eller har varit verksam hos finansbolag får ej obe­hörigen yppa
vad han därvid har fått veta om annans affärsförhållanden eller personliga
förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket gäller också den som hos bankinspektionen har tagit befattning med
ärende enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Straff&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24 §
Styrelseledamot eller befattningshavare hos finansbolag som upp­såtligen eller
av oaktsamhet genom oriktig bokföring eller på annat sätt lämnar
bankinspektionen felaktiga upplysningar om verksamheten döms, om gämingen ej är
ringa, till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detsamma
gäller den som med anledning av föreläggande enligt 20 § första stycket uppsåtligen
eller av oaktsamhet lämnar bankinspektionen felaktiga upplysningar om
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Deima lag träder i kraft den 1
januari 1980. Bestäraraelsema i 20 § första stycket, 21 och 22 §§, 23 och 24 §§
andra styckena träder dock i kraft den 1 oktober 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestäraraelsen i 8 § tillämpas
från och med första ordinarie bo­lagsstämma som hålls efter lagens
ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den sora vid lagens
ikraftträdande driver finansieringsverksarahet och inte är aktiebolag får utan
hinder av 5 § första stycket fortsätta verksamheten till utgången av år 1982.
Bestämmelserna i 9, 11—19 och 21—24 §§ gäller i tillämpliga delar i fråga om
sådant företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:86.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtals­villkor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att 2 § lagen (1971:112) om förbud mot oskä­liga avtalsvillkor skall
ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §&lt;br&gt;
Denna lag gäller ej i fråga om&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag gäller ej i fråga ora&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verksarahet
som står under tillsyn verksamhet som står under tUlsyn&lt;br&gt;
av bankinspektionen eller försäk- av bankinspektionen eller försäk­&lt;br&gt;
ringsinspektionen,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ringsinspektionen.    Lagen    gäller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;dock i fråga om verksamhet som drivs av finansbolag enligt lagen (1978:
000) om finansbolag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:70.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
LAGRÅDET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:219.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
sammanträde 1979-02-12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
f. d. regeringsrådet Martenius, regeringsrådet Petrén, justi-tierådet Sven
Nyman, juslitierådei Knutsson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 16 november 1978 har regeringen på
hemställan av statsrådet och chefen för ekonomideparte­mentet Mundebo beslutat
inhämta lagrådets yttrande över förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag ora finansbolag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag ora ändring i lagen (1971:
112) ora förbud raot oskäliga avtals­villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
har föredragits inför lagrådet av hovrättsfiskalen Per-Ola Jansson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
föranleder följande yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
till lag om finansbolag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§ Lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagstiftningen
åsyftar att i viss omfattning ställa s. k. finans- eller fi­nansieringsföretag
under tillsyn från det allmännas sida genom bankin­spektionen på liknande sätt
som gäller ifråga om banker och andra kre­ditinstitut. Den rörelse som bedrivs
av dessa företag består väsentligen i kreditgivning och annan finansieringsverksarahet,
många gånger i sam­band med administrativ service, t. ex. fakturahantering och inkassoverk­samhet,
samt ofta ocksä i delvis nya forraer efter utländska förebilder, t. ex. factoring,
leasing och avbetalningsfinansiering. I förevarande para­graf definieras det
för den föreslagna lagstiftningens omfattning grund­läggande begreppet
&amp;quot;finansieringsverksamhet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
den utformning av definitionen, som föreslås i lagrådsremissen, kommer under
begreppet &amp;quot;finansieringsverksamhet&amp;quot; att falla även den verksamhet som
bedrives av företag vilka står under bankinspektionens tillsyn på grand av
annan lag, t. ex. bankerna, hypoteksinstituten och kreditaktiebolagen, samt
även företag som på grund av särskild lag står under annan statlig tillsyn, t.
ex. företag som driver pantlånerörelse. I 3 § andra stycket undantas därför
från lagen företag som omfattas av annan lagstiftning om särskild tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oavsett
vilken innebörd ordet &amp;quot;finansieringsverksamhet&amp;quot; kan anses ha i
allmänt språkbruk torde det i denna lag böra ges en så begränsad bety-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;delse,
att därander inte kommer att inbegripas den verksamhet sora be­drivs av banker
och liknande kreditinstitut. Sådan verksamhet avses ej skola omfattas av den
nya tillsynslagen. Ej heller bör lagen omfatta verksamhet av nu ifrågavarande
slag, som utövas av riksbanken eller an­nan statlig myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
föreslår därför att till paragrafen fogas följande tillägg: &amp;quot;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;---- och som ej omfattas
av annan lagstiftning om särsldld tillsyn eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utövas
av statlig myndighet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
närmare innebörden av vad som avses med uttrycket annan lag­stiftning om särskild
tillsyn belyses i den allmänna motiveringen i lag­rådsremissen och
specialmotiveringen vid 3 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
§ Lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förefaller tveksamt om regeln i första stycket 1 är formulerad på sådant sätt
att den får åsyftad räckvidd. Efter ordalagen synes den ej omfatta företag, som
visserligen inte i sin helhet ägs av bankinstitut men i vilket ett bankinstitut
har så stor andel att företaget får betraktas som dotterföretag till detta (jfr
PK Factoring AB och Svenska Finans AB, SOU 1977: 97 s. 30 och 40), och inte
heller företag som ägs av flera bankinstitut tUlsammans eller av ett bolag, som
i sin tur ägs av flera bankinstitut utan att vara dotterbolag till något av dem
(jfr Banco Fi­nans AB, aa s. 31 och 40), eller av en förening, vars medlemmar
är bank­institut (jfr Agro Finans AB, aa s. 31). Om regeln i första stycket 1
är avsedd att omfatta företag av nu nämnda slag, bör den anges gälla före­tag
som är dotterföretag till bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för
jordbrukskredit eller som ägs gemensamt av sådana bankinstitut. Be­greppet
dotterföretag bör härvid ges samma innebörd som i 1 kap. 2 § aktiebolagslagen.
Detta innebär bl. a. att ett företag blir att anse som dotterföretag tUl ett bankinstitut,
även ora det ägs av ett eller flera dot­terföretag till bankinstitutet eller av
detta jämte ett eller flera av dess dotterföretag. Till företag som ägs
gemensamt av flera bankinstitut torde få hänföras även företag som ägs av ett
av bankinstituten geraen-sarat ägt bolag eller av en förening vars medlemmar
utgörs endast av bankinstitut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt första stycket 2
skall ett företags finansieringsverksamhet ha haft en balansomslutning av minst
10 milj. kr. i genomsnitt för de tre senaste räkenskapsåren för att företaget
skall omfattas av lagen. För företag som ännu inte har drivit
finansieringsverksamhet i tre år skall enligt andra stycket balansomslutningen
beräknas för den tid som verk­samheten har drivits. Skälet tiU att enligt
första stycket 2 hänsyn skall tas till den genomsnittliga balansomslutningen
för tre år är enligt Iag­rådsremissen att man har velat undvika att tillfälliga
förändringar i ba-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lansoraslutningen
avgör om lagen skall tillärapas på visst företag. Den särskilda regeln i andra
stycket torde närmast vara föranledd av önske­målet att redan i ett tidigt
skede kunna inordna ett nytt företag av bety­dande storlek under lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med balansomslutning menas
enligt motiven nettovärdet av tillgång-ama i finansieringsverksamheten, bestämt
raed ledning av företagets ba­lansräkning. Detta tyder på att
genomsnittsberäkningen vid tillämpning av första stycket 2 skall grandas på
boksluten för de tre senaste räken­skapsåren. En sådan ordning synes i och för
sig inte innefatta några tiU-lärapningsproblem, om man bortser från de
svårigheter som kan uppstå när det gäller att skilja ut
finansieringsverksamhetens tillgångar i ett företag sora också driver annan verksarahet.
Regeln kan eraellertid leda till resultat sora ter sig mindre följdriktiga.
Sålunda kan lagen bli till­lämplig på ett företag vars finansieringsverksarahet
är på nedgående och har en balansoraslutning sora inte längre överstiger 10 railj.
kr. Sora ex­empel kan nämnas att omslutningen under en femårsperiod har utgjort
resp. 2, 5, 15, 9 och 7 mUj. kr. Företaget komraer då efter det femte året att
hänföras under lagen. Å andra sidan kan det dröja ganska lång tid innan lagen
blir tillämplig på ett expanderande företag. Om exeraplevis balansomslutningen
under tre på varandra följande år utgör 2, 10 och 17 mdj. kr. kan företaget
likväl tidigast efter ytterligare ett år hänföras under lagen. Om däremot ett
företag redan under sitt första verksam­hetsår kommer upp tUl en
balansomslutning på mer än 10 milj. kr. torde andra stycket i paragrafen leda
till att lagen omgående blir tillämplig på företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
regeln i andra stycket må ytterligare påpekas följande. Regeln är avsedd att
bli tillämplig bl. a. i fall då verksamheten ännu inte har drivits så läng tid
att något bokslut har hunnit upprättas. I lagråds-remissen förutsätts att
balansomslutning skall kunna beräknas per annan tidpunkt än bokslutsdagen. Det
är tveksamt om uttrycket balansomslut­ning kan användas för att beteckna
tillgångarnas värde i fall då en ba­lansräkning inte upprättats. Under alla
omständigheter raåste beräk­ningen av ett genomsnittligt värde skapa problera, ora
värderingen skall kunna hänföra sig till vilken som helst tidpunkt under
företagets verk­samhet. Teoretiskt skulle man behöva bestämma tillgångarnas
värde för varje dag sora verksamheten har pågått och göra en genomsnittsberäk­ning
på grundval därav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrand av det nu anförda vill lagrådet ifrågasätta om inte re­geln i första
stycket 2 att värdegränsen skall hänföra sig till den genom­snittliga
balansomslutningen för en treårsperiod bör uppges. Syftet raed regeln torde
kunna uppnås raed en föreskrift att endast balansoraslut-ningen för det senaste
räkenskapsåret skall läggas till grand för bedöm­ningen, ora en sådan
föreskrift förenas med ett undantag för det fall att tillgångamas värde efter
bokslutet kan antas ha nedgått under det an-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;givna
gränsvärdet. Regeln i paragrafens andra stycke torde kunna ersät­tas med en
föreskrift av innehåll att lagen även i annat fall skall vara tillämplig, om
det är uppenbart att värdet av tillgångarna i verksamhe­ten överstiger 10 milj.
kr. En på detta sätt utformad regel kan tillämpas inte bara på ett nystartat
företag utan även på ett äldre företag, exem­pelvis om dettas verksamhet har
blivit kraftigt utvidgad eller om det genom ägarskifte har uppstått nära
samband mellan företaget och ett annat företag som driver omfattande
finansieringsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt
med hänsyn till att värderingen förutsätts kunna hänföras till annan tidpunkt
än bokslutsdag synes uttrycket balansomslutning böra undvikas och ersättas av
en hänvisning tiU tillgångamas värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
grand av det nu anförda föreslår lagrådet att paragrafen ges föl­jande
utformning:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Denna
lag gäller, med de undantag som anges i 3 §, företag som dri­ver
finansieringsverksamhet, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;företaget är dotterföretag till
bankaktiebolag, sparbank eller cen­tralkassa för jordbrukskredit eller ägs
gemensamt av sådana bank­institut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nettovärdet av tillgångarna i
verksamheten enligt fastställd balans­räkning för det senaste räkenskapsåret
utgjort minst tio miljoner kronor och det inte finns anledning antaga att
värdet därefter nedgått under detta belopp, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det eljest är uppenbart att
värdet av tillgångama i verksamheten överstiger tio miljoner kronor.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna regleringen har en viss motsvarighet i 10 kap. 3 § ak­tiebolagslagen,
som anger vilka aktiebolag som är skyldiga att anlita auktoriserad revisor.
Andra stycket 1 nämnda paragraf innehåller en be­stämmelse som anknyter till
värdet av bolagets tillgångar. Här har gränsbeloppet värdesäkrals genom att det
bestämts till 1 000 gånger bas­beloppet enligt lagen (1962: 381) om allmän
försäkring. Om det skulle anses lämpligt att använda denna metod i lagen om
finansbolag, ligger det nära till hands att välja samma antal basbelopp där,
varvid punkten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör avse basbeloppet för den
sista månaden av räkenskapsåret och punkten 3 det senast fastställda
basbeloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Godtages
förslaget till ändrad lydelse av 2 § bör hänvisningen i första stycket av
förevarande paragraf avse 2 § 2 och 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TiU
belysning av innebörden av punkten 1 kan följande påpekas. För att regeln skall
vara tillämplig då finansieringsverksamheten drivs av ett annat företag än det
som avsätter varor och tjänster, fordras att företa­gen tillhör samma koncern
eller att det råder sådant nära samband mel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79: 170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lan dem som avses i 4 § andra stycket. Regeln omfattar
därför inte det fallet att två eller flera inbördes fristående företag äger det
förelag som driver finansieringsverksamheten. Inte heller torde den bli tillämplig
om finansieringsverksamheten drivs av en ekonomisk förening, i vilken de
företag som avsätter varor och tjänster är medlemmar, eller av ett före­tag som
ägs av sådan förening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beaktas vad lagrådet föreslår vid 1 § bör andra stycket i
förevarande paragraf utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Godtages förslaget till ändrad lydelse av 2 § bör
hänvisningen i första stycket av förevarande paragraf avse 2 § 2 och 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:242.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 §&lt;br&gt;
Lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen handlar enligt sin rubrik om finansbolag. Därmed
förstås enligt denna paragrafs första stycke elt företag för vilket lagen
gäller. Av­gränsningen av lagens tillämpningsområde görs i den föreslagna
lagens fyra första paragrafer. Av dessa framgår, såvitt nu är i fråga, bl. a.
föl­jande. I 1 § anges vad som i lagen avses med finansieringsverksamhet. Lagen
är enligt 2 § tillämplig på företag sora driver sådan verksarahet, om företaget
är bankägt eller om verksamheten har en omslutning av viss storlek och inte ar
av sådan art som anges i 3 §. Ett företag som så­lunda omfattas av lagen skall
enligt förevarande paragraf drivas i form av aktiebolag och är därmed ett finansbolag.
Enligt 10 § skall sådant bo­lag ha en av bankinspektionen godkänd
bolagsordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna ordningen skall icke uppehållas genom
straffsanktio­ner. Bankinspektionen har i stället enligt 20 § andra stycket
fått befo­genhet att förbjuda verksamhet som drivs i annan form än aktiebolag
och enligt 21 § att förena sådant förbud med vite. Likaså kan inspektio­nen, om
den har vägrat att godkänna ett bolags bolagsordning eller änd­ring i denna,
enligt 17 § tredje stycket och 21 § vid vite förbjuda bolaget atl driva
finansieringsverksamhet. Om bolagsordningen för ett aktiebo­lag som omfattas av
lagen godkänns av inspektionen, skall bolaget re­gistreras som finansbolag i aktiebolagsregistret
enligt andra stycket före­varande paragraf. Lagens regler om finansbolag är
tillämpliga på bola­get, så länge detta står kvar som finansbolag i registret,
oavsett om det uppfyller rekvisiten i 2—4 §§ eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Följande olika situationer kan alltså föreligga. 1.
Företag som omfattas av 2—4 §§ drivs i annan form än aktiebolag. Lagens regler
om verksamhetens bedrivande, tillsyn ra. m. är då inte tid-lärapliga, raen
bankinspektionen kan förbjuda verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8    Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 170&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2. Företag
som omfattas av 2—4 §§ drivs i form av aktiebolag, vars bo­&lt;br&gt;
lagsordning inte har prövats av bankinspektionen. Bolaget är då enligt&lt;br&gt;
första stycket förevarande paragraf ett finansbolag, för vilket lagens be­&lt;br&gt;
stämmelser om sådana bolag gäller. Bankinspektionen skall granska bo­&lt;br&gt;
lagets bolagsordning. Godkänns inte denna, kan inspektionen förbjuda&lt;br&gt;
bolaget att fortsättningsvis driva finansieringsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.  Företag
som omfattas av 2—4 §§ drivs i form av aktiebolag, vars&lt;br&gt;
bolagsordning har godkänts av bankinspektionen. Bolaget blir då regist­&lt;br&gt;
rerat i akliebolagsregistret som finansbolag och omfattas av lagens be­&lt;br&gt;
stämmelser om sådana bolag. Bankinspektionen kan förbjuda bolaget att&lt;br&gt;
fortsätta med sin finansieringsverksamhet, om förutsättningar därför&lt;br&gt;
föreligger enligt 17 § andra stycket eller om bolaget ändrar sin bolags­&lt;br&gt;
ordning och inspektionen vägrar att godkänna ändringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4. Företag
har registrerats i aktiebolagsregistret sora finansbolag men&lt;br&gt;
uppfyller inte längre de rekvisit som anges i 2—4 §§. Lagens bestämmel­&lt;br&gt;
ser om finansbolag är alltjämt i sin helhet tillämpliga på bolaget, men&lt;br&gt;
detta kan enligt tredje stycket förevarande paragraf ansöka hos inspek­&lt;br&gt;
tionen om att bli avfört som finansbolag ur registret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
finner den i Iagrådsremissen sålunda föreslagna ordningen mindre ändamålsenlig.
För att lagstiftningens syfte skall nås är det av vikt att varje företag som
enligt reglema i 2—4 §§ är finansbolag, så snart detta konstaterats,
underkastas de för finansbolag gällande reg­lerna och behåller denna ställning
till dess det konstaterats icke längre vara ett finansbolag. 1 en sådan ordning
behövs klara beslut både om att visst bolag är finansbolag och om att det
upphört att vara sådant bolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är icke alltid alldeles enkelt att besvara spörsmålet om ett bolag är
finansbolag eller ej. Reglerna i 2—4 §§ om vilka företag som omfat­tas av lagen
kan nämligen ge upphov till en rad tillämpningsproblem. Om ell företag driver
både finansieringsverksarahet och annan verksam­het, kan det vara tveksamt hur
stor del av tillgångarna som hänför sig till finansieringsverksamheten.
Undantagen i 3 § första stycket 1 och 2 remitterade förslaget kan föranleda
åtskilliga tillämpningssvårigheter, exempelvis om det gäller att avgöra om
olika företag tillhör samma koncern eller om ekonomisk intressegemenskap råder
inom en grapp näringsidkare. Det kan också vara vanskligt att avgöra om sådant
nära saraband som avses i 4 § andra stycket föreligger mellan två eller flera
företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om ett företag är finansbolag ankommer det på bankinspek­tionen att avgöra.
Enligt lagförslaget fattar denna eraellertid icke något formellt beslut härom.
Bankinspektionens ståndpunktstagande härvidlag kommer blott att indirekt framgå
av andra dess åtgärder. Detta är knap­past tillfredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
lagrådets mening bör bankinspektionens, ställningstagande, att ett visst
företag skall underkastas lagens regler om finansbolag, få for­men av ett överkla&amp;quot;bart
beslut. Ett sådant bör meddelas så snart bank-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inspektionen
är färdig med sitt ställningstagande. I lagförslaget har emellertid
registreringen av ett företag sora finansbolag skjutits fram till den tidpunkt
när inspektionen godkänt bolagsordningen. Det kan då ha gått åtskillig tid
sedan bankinspektionen kom fram till att företaget upp­fyllde kriterierna för
att vara ett finansbolag. Konstaterandet av att ett företag är finansbolag bör
frikopplas från sarabandet raed bolagsord­ningens godkännande. Lagrådet
föreslår att bankinspektionens beslut om att ett företag är finansbolag får den
formen att företaget införes i en hos inspektionen förd förteckning över
finansbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafens andra stycke föreslås i lagrådsremissen att finansbolag skall
registreras som finansbolag i aktiebolagsregistret. En fördel här­med anses
enligt departementschefen vara, att en registrering som fi­nansbolag i
aktiebolagsregistret får den effekten att det som på så sätt införts och
kungjorts anses ha kommit till allmän kännedom; se härom 18 kap. 3 §
aktiebolagslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
lagrådets mening står inga fördelar att vinna med att knyta samman
bankinspektionens tillsyn av finansbolagen raed aktiebolagsre­gistret, som förs
av patent- och registreringsverket. Avgöranden rörande finansbolagen måste
alltid träffas av bankinspektionen och de därmed sammanhängande
registreringsåtgärderna i aktiebolagsregistret sålunda grundas på beslut av denna.
Inspektionen måste för att kunna utöva tillsynen över finansbolagen själv ha en
aktuell förteckning över dessa bolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan enligt lagrådets mening endast leda till omgång, om man i förevarande
lagstiftning om bankinspektionens tillsyn över finansbolag gör denna beroende
av registreringsåtgärder i det av patent- och regist­reringsverket förda
aktiebolagsregistret. Finansbolag raåste vara redan bestående och i
aktiebolagsregistret upptagna bolag. Bankinspektionens vägran att godkänna ett
finansbolags bolagsordning kan ha betydelse för bolagets ställning som
finansbolag men påverkar inte dess registrering i aktiebolagsregistret. Inte
ens om aktiebolaget är nybildat, blir dess re­gistrering i aktiebolagsregistret
beroende av om bolagsordningen god­känns av bankinspektionen enligt lagen om
finansbolag eller ej. Bankin­spektionens vägran att godkänna bolagsordning kan
leda till att bolaget förbjuds att driva finansieringsverksamhet, men något
hinder föreligger inte för bolaget att ägna sig åt annan verksamhet. På samma
sätt kan inte heller registrering i aktiebolagsregistret av en ändring i
bolagsord­ningen vägras på den grunden att bolaget är finansbolag och bankin­spektionen
icke har godkänt ändringen. Ändringen kan t. ex. vara för­anledd av att bolaget
ämnar övergå till annan verksamhet. Självklart är att ett bolag som upphör att
vara finansbolag därmed inte upphör att vara aktiebolag. Bankinspektionens
olika beslut med avseende å ett ak­tiebolag som är finansbolag saknar sålunda
betydelse för bolagets regist­rering i aktiebolagsregistret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anses
det önskvärt att aktiebolagsregistret ger besked om vilka aktie-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79: 170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bolag
som är finansbolag, kan genom administrativa föreskrifter ordnas så att
aktiebolagsregistret tillföres upplysning härom. Det kan likaså vara praktiskt
alt bankinspektionen fär fortlöpande information från ak­liebolagsregistret om
vad som däri införes rörande finansbolag. Lagreg­ler härom erfordras ej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionens
förteckning över finansbolag bör självfallet vara offentlig. Erfordras
därutöver att ändring i förteckningen kungöres, får bestämmelser härom meddelas
i tillämpningsföreskrifter. Särskilda lag­regler om rättsverkan i förhållande
till tredje man av vad som anges i förteckningen torde inte behövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
föreslär att den förteckning över finansbolag, vilken bank­inspektionen som
tillsynsmyndighet under alla omständigheter måste föra, får rättslig betydelse
ur tillsynssynpunkt. Bankinspektionens beslut att införa ett bolag i denna
förteckning bör bilda utgångspunkt för till­synen och i och med beslut om
bolagets avförande ur förteckningen bör detta upphöra att stå under tillsyn av
inspektionen. Regler av denna in­nebörd bör intas i denna paragraf. Vidare behövs
en justering i försla­gets 9 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt
beaktande fordrar det fall att företag, som bankinspektionen finner fylla de
för finansbolag uppställda villkoren, ej drivs i aktiebo­lagsform. Det kan då
icke registreras som finansbolag, förrän företaget blivit aktiebolag.
Bankinspektionen har i detta läge icke till förfogande annat maktmedel än alt
enligt 20 § andra stycket förbjuda företaget att driva finansieringsverksamhet.
Inspektionen får tillgripa detta, om före­taget ej övergår till att vara
aktiebolag. Normalt bör företaget ges en viss kortare frist för omställningen.
Inspektionen kan visserligen under denna övergångstid ej utöva någon egentlig
tillsyn över företaget, men några större olägenheter torde ej behöva befaras
härav. Skulle allvarli­gare missförhållanden föreligga, kan inspektionen
ingripa med verksam­hetsförbud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
och raed att ett bolag förtecknats sora finansbolag, tar bankinspek­tionens
tillsyn vid. I första hand blir uppgiften att kontrollera att finans­bolaget
uppfyller de krav sora enligt lagen ställs på ett sådant bolag. Bolagsordningen
måste vara godtagbar enligt de i 10 § intagna reglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
ordning lagrådsremissen avser att skapa kännetecknas av att blott vissa
finansieringsföretag ställs under bankinspektionens kontroll. I konsekvens
härmed skall ett bolag, som ej längre fyller kriterierna att vara finansbolag,
tämligen omgående fritas från tillsyn. Enligt lagrådets förslag sker detta
formellt genom att bolaget avföres ur inspektionens förteckning över
finansbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafens tredje stycke enligt lagrådsremissens förslag anges att bolaget
självt får hos tillsynsmyndigheten (dvs. bankinspektionen) an­söka om att bli
avfört som finansbolag ur aktiebolagsregistret. Vem som skall besluta härom
framgår ej av lagen. Enligt lagrådets mening bör det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop,
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ankomma på bankinspektionen alt besluta om avföring ur
dess förteck­ning över finansbolag av bolag som ej längre driver verksamhet som
fal­ler in under 2—4 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådets mening följer av allmänna
förvaltningsrättsliga prin­ciper att bankinspektionen får självmant uppta fråga
om både införande i och avförande ur dess förteckning över finansbolag av bolag
av hithö­rande slag. Det är ett allmänt intresse att bankinspektionens
särskilda tillsyn omfaltar just de aktiebolag sora verkligen driver sådan
verksam­het som faller in under 2—4 §§. Lika självklart får anses vara att
initia­tiv till införande i eller avförande ur förteckningen kan tas också av
det berörda bolaget självt genom en ansökan till inspektionen. Lagrådet anser
därför icke någon lagregel ora hur ärenden av förevarande slag anhängiggöres
behövlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har redan framhållits att beslut om införande i
förteckningen skall fattas så snart bankinspektionen har fått
tillfyllestgörande underlag för ett sådant beslut. På sararaa sätt bör beslut ora
avförande ur förteck­ningen meddelas när utredning föreligger om att bolag ej
längre driver verksamhet av sådan art som anges i 2—4 §§. Det ligger i sakens
natur att rent tillfälliga förändringar i verksamheten hos ett företag som sett
i ett saramanhängande perspektiv fyller förutsätlningarna ej skall utlösa ett
beslut ora avföring ur förteckningen. Likaså bör, om ett bolag meddelats förbud
att fortsatt driva finansieringsverksamhet, bolaget kvarstå i förteckningen
till dess bankinspektionen kunnat kontrollera att förbudet efterkoraraits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under hänvisning till det anförda föreslår lagrådet att
paragrafen er­håller följande avfattning:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Företag, för vilket lagen enligt 2—4 §§ gäller,
skall vara aktiebolag. Sådant bolag kallas finansbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionen inför finansbolag i en av inspektionen
förd förteck­ning över finansbolag. Orafattas bolag inte längre enligt 2—4 §§
av la­gen skall det av inspektionen avföras ur förteckningen. Intill dess bola­get
har avförts ur förteckningen anses det sora finansbolag.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt 10 kap. 4 § aktiebolagslagen kan den ej vara
revisor i ett aktie­bolag som står i låneskuld till bolaget eller har
förpliktelser för vilka ak­tiebolaget ställt säkerhet. I förevarande paragrafs
andra stycke föreslås alt som jävsgrund skall med låneskuld och annan
förpliktelse till bolaget jämställas förvärv av fordran eller upplåtelse av lös
egendom till nytt­jande. På samma sätt skall det i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen
intagna förbudet för aktiebolag att till aktieägare, styrelseledamot,
verkställande direktör i aktiebolag m. fl. lämna penninglån utsträckas till att
avse även&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79: 170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förvärv
av fordran och upplåtelse av nyttjanderätt till lös egendom. I motiven säger
sig departementschefen vara medveten ora att låneförbu­det i aktiebolagslagen
kan vara svårt att iaktta i praktiken av aktiebolag som driver
finansieringsverksamhet. Han anser att denna fråga bör över­vägas närmare och
förutskickar att den kan komma att omprövas i annat sammanhang. Lagrådet
ifrågasätter om inte regeln i andra stycket före­varande paragraf, som innebär
att låneförbudsreglerna för en grapp ak­tiebolag utvidgas att omfatta också
vissa andra rättshandlingar, kan undvaras i avvaktan på en sådan omprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Något
egentligt behov av de föreslagna reglerna har inte påvisats och torde knappast
förefinnas. Om behov av inskridande skulle uppkomma ger reglerna om tillsyn
tillräckliga möjligheter till rättelse. Lagrådet vill peka på rätten för
bankinspektionen att förordna revisor enligt 13 § och att göra erinringar
enligt 18 §. De föreslagna bestämraelserna kan sna­rare leda till onödigt
krångel. Lagrådet vill erinra ora regeln i 35 § la mom. sjätte stycket
kommunalskattelagen, enligt vilket stadgande vjd lån som lämnats i strid med
bestämmelserna i 12 kap. 7 § aktiebolagsla­gen lånebeloppet anses utgöra intäkt
av tillfällig förvärvsverksamhet för låntagaren. Denna bestämmelse torde komma
att vålla betydande svårigheter vid taxering av person som förhyrt lös egendom,
t. ex. en bil, av elt finansbolag. Frågan blir då hur nyttjanderätten skall
värderas vid inkomsttaxeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
förordar att andra stycket utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Martenius
och Petrén:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafens första stycke föreskrivs att finansbolag skall ha eget ka­pital
till visst lägsta belopp. Enligt andra stycket bemyndigas regeringen eller
myndighet som regeringen bestämraer att raeddela föreskrifter om kapitalkravet.
I tredje stycket föreskrivs slutligen att finansbolags bolags­ordning skall
innehålla bestämmelser ora sådant kapitalkrav som avses i paragrafen. Fråga är
om regeringsformen (RF) medger att riksdagen delegerar sådan normgivningsbefogenhet
som här avses till regeringen. Avgörande är därvid om ämnet ligger inom det s.
k. obligatoriska lag­område som anges i 8 kap. 2 § RF eller om det tillhör det
lagområde som anges i 8 kap. 3 § RF. Delegation av normgivningsraakt från riks­dagen
till regeringen är enligt 8 kap. 7 § RF tillåten endast inora det se­nare
området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
tämligen noggranna reglering av normgivningsmakten, som finns i 8 kap. RF,
saknade i stort sett motsvarighet i 1809 års RF. Vid till­komsten av gällande
RF uppfattades det sora en viktig uppgift att dra upp klara linjer för de olika
statsorganens befogenheter sora norragi­vare. Vid grundlagens utarbetande
utgick man från huvudprincipen att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;befogenheten
att stifta lag skulle ankomma på riksdagen ensam. Vid si­dan därav skulle en
viss förordningsmakt tilläggas regeringen. Huvud­linjerna för gränsdragningen
mellan riksdagens och regeringens kompe­tens lades fast i RF, som dock
samtidigt öppnade möjlighet till en bety­dande flexibilitet, vilket av
praktiska skäl är nödvändigt, bl. a. genom delegation av norragivningsmakt inora
vissa lagområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 8 kap. 2 § första
stycket RF skall föreskrifter om enskildas per­sonliga ställning samt ora deras
personliga och ekonomiska förhållanden inbördes meddelas genom lag. Med
beskrivningen åsyftas enligt vad som torde kunna utläsas ur förarbetena till
grundlagen att täcka i huvudsak samma område som omfattades av begreppet allmän
civillag i 1809 års RF. Lagområdet enligt 8 kap. 3 § första stycket RF omfattar
föreskrifter om förhållandet raellan enskilda och det allraänna, som gäller
åligganden för enskilda eller i övrigl avser ingrepp i enskildas personliga
eller eko­nomiska förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
obligatoriska lagorarådet enligt 8 kap. 2 § RF karaktäriseras av alt inom detta
område riksdagen är förbjuden att i annan form än genom grandlagstiftning avhända
sig sin norragivningsmakt (prop. 1973: 90 s. 205). Under remissbehandlingen av grundlagbcredningens
förslag till ny RF framfördes tanken alt uppge skiljelinjen mellan civil­rättslig
och offentligrätlslig lagstiftning, enär denna uppdelning inte framstod sora
särskilt meningsfylld i ett modernt välfärdssamhälle. De­partementschefen tog
emellertid uttryckligen avstånd härifrån av det skälet att detla förslag skulle
komma att innebära ett brott mot en av de grundläggande principerna bakom
fördelningen av normgivningskompe-tensen mellan de två högsla statsorganen.
Departementschefen var i en­lighet därmed inte beredd att acceptera den
delegation av lagstiftnings­makt inom civilrättsområdet, som skulle ha blivit
en följd av förslaget. Se härom prop. 1973: 90 s. 311. Grandlagstiftaren har
sålunda fäst vikt vid upprätthållandet av ett obligatoriskt lagområde för civilrätlsliga
äm­nen. Gränsdragningen kring detta lagområde blir därmed en väsentlig angelägenhet
i det praktiska lagstiftningsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagområdet
enligt 8 kap. 2 § första stycket RF omfattar som nämnts dels föreskrifter om
enskildas personliga ställning, dels föreskrifter ora deras personliga och
ekonomiska förhållanden inbördes. Man äger utgå från att ordet
&amp;quot;enskilda&amp;quot; i denna paragraf liksom på andra ställen i RF (8 kap. 3 §,
11 kap. 3 §) användes såsom motsats till &amp;quot;det allmänna&amp;quot; och att det
sålunda avser såväl enskilda fysiska som enskilda juridiska perso­ner. När i
paragrafens andra stycke 3 som exempel på föreskrifter enligt första stycket
anges föreskrifter om bolag, föreningar, samfälligheler och stiftelser, åsyftas
därraed uppenbarligen de regler, sora bildar under­laget för tillvaron av olika
juridiska personer, dvs. regler ora deras &amp;quot;per­sonliga ställning&amp;quot;.
Grundlagberedningen berörde dessa regler i annat sammanhang (SOU 1972: 15 s.
157). Den framhöll därvid att de form-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;krav
som ställs upp för skilda typer av föreningar i lagarna om ekono­miska
föreningar, om aktiebolag osv. inte är begränsningar av förenings-rätlen, ulan
har lill uppgift att ange de rättsliga ramarna för den som vill begagna dessa
juridiska konstraktioner. Departementschefen bi­trädde i prop. 1975/76: 209 (s.
112—113) denna mening och erinrade om att denna lagsliftning till viss del är
av civilrättslig natur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
juridisk person kan lill följd av sakens natur blott finnas till på grund av
regler som ingår i rättssystemet. Bestämmelserna om hur en juridisk person
tillskapas, om vilka grundläggande anspråk som det all­männa ställer på
personens utformning för att den skall få verka och om när och hur den skall
upplösas eller eljest upphöra utgör alla föreskrif­ter om den personliga
ställningen. Den omständigheten att det allmänna kan ingripa med olika
offentligrättsliga sanktioner mot den juridiska person som inte följer de för
dess bestånd givna reglerna ändrar inte nå­got härvidlag. Det allmänna som
genom sina normer möjliggjort den ju­ridiska personens tillblivelse måste också
i vissa lägen kunna åstad­komma den juridiska personens avveckling och
upphörande. Om så­lunda vissa föreskrifter om juridiska personer med
nödvändighet måste tillhöra det obligatoriska lagområdet enligt 8 kap. 2 § RF,
är lika klart att andra föreskrifter om juridiska personer reglerar dessas
förhållande till det allmänna och därmed ingår i det lagområde, som beskrivs i
8 kap. 3 § RF. I den mån dylik föreskrift gäller näringsverksamhet, kan den då
jämlikt 8 kap. 7 § RF meddelas av regeringen efter delegation av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
det obligatoriska lagområdel hör otvetydigt bl. a. regler om bil­dande och
upplösning av bolag, om beslutsfattande i bolag, om förat-sällningarna för
bolags behörighet att uppträda som självständigt rätts­subjekt samt ora de i
bolaget deltagande personernas rättigheter och skyldigheter inbördes, mot
bolaget och mot tredje man. Till skydd för delägare i bolag och andra som
träder i förbindelse med bolag finns i den bolagsrättsliga lagstiftningen en
rad bestämmelser med syfte att ga­rantera att bolag har ett visst eget kapital.
Som exempel på sådana be­stämmelser kan nämnas reglerna i aktiebolagslagen
(1975: 1385) om ak­tiekapitalets storiek och inbetalning av aktiekapital, vilka
måste vara uppfyllda för att bolaget skall kunna registreras och vinna
rättskapacitet (2 kap. 9 och 13 §§), samt reglerna om skyldighet för aktiebolag
att träda i likvidation när aktiekapitalet till viss del har gått förlorat (13
kap. 2 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
här berörda reglerna i aktiebolagslagen om aktiebolag är uppen­barligen av den
art att de måste anses vara av konstitutiv natur för ett aktiebolag. De utgör raed
andra ord föreskrifter om bolag och ej före­skrifter om förhållandet mellan
enskilda och det allmänna av det slag som anges i 8 kap. 3 § RF. I enlighet
härmed faller de in under bestäm­melserna i 8 kap. 2 § RF. Regeringen kan
sålunda i dessa ämnen ej —&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop,
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;även om fråga är om näringsverksamhet — i lag bemyndigas
att med­dela föreskrifter genom förordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande juridiska personer som är verksamma inom
kreditväsen­det finns utöver allmänna föreskrifter om kapital särskilda regler
om skyldighet för den juridiska personen alt till skydd för olika intressenter,
t. ex. insättarna, ha ett eget kapital till visst lägsta belopp. Sådana kapi­taltäckningsregler
finns för bankaktiebolag i 57 § lagen (1955: 183) om bankrörelse, för
sparbanker i 26 § lagen (1955: 416) om sparbanker och för centralkassa jämte
anslutna jordbrukskassor i 34 § lagen (1956: 216) om joidbrukskasserörelsen.
Underlåtenhet att iaktta dessa regler kan — liksom andra lagöverträdelser — i
sista hand leda till upplösning av den juridiska personen. Beträffande
bankaktiebolag kan sålunda oktrojen förklaras förverkad enligt 153 § lagen om
bankrörelse, vilket i sin tur medför likvidationsskyldighet enligt 119 §,
sparbank kan förklaras skola träda i likvidation enligt 81 § lagen om
sparbanker och för kreditkassa kan godkännande återkallas enligt 75 § lagen om
jordbrukskasserörelsen med likvidationsskyldighet enligt 58 § som följd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De angivna föreskrifterna om kapitaltäckning för vissa
juridiska per­soner inom kreditväsendet är utformade på ett sådant sätt, att de
måste anses utgöra en integrerande del av de béstäramelser, som är av konsti­tutiv
natur för dessa juridiska personer. När en sådan juridisk person icke längre fyller
dessa krav skall, om rättelse icke sker, ett avvecklings­förfarande inledas som
syftar till personens upphörande. Saken kan också uttryckas så att en juridisk
person icke kan existera som ett bank­aktiebolag, en sparbank eller en
kreditkassa, om den icke fyller de i re­spektive lagar föreskrivna kraven
rörande kapitaltäckning. Föreskrif­terna om kapitaltäckning, sådana de
utformats i de angivna lagarna, måste därför på samma sätt som de förut angivna
i aktiebolagslagen upptagna för ett aktiebolag gällande konstitutiva
föreskrifterna anses vara av sådan art alt de tillhör det obligatoriska
lagområdet enligt 8 kap. 2 § RF. Dessa regler är också nu intagna i lag. Det
har hittills icke heller ifrågasatts annat än att dessa regler skall vara
fastlagda i lag. Då grundlagstiftaren utstakat ett obligatoriskt lagområde, har
ändamålet därmed, som inledningsvis anförts, just varit att nå denna effekt.
Enligt vår rättsordning bör icke en bank, en sparbank eller en kreditkassa löpa
risk att en grundläggande förutsättning för dess fortsatta existens som
juridisk person ändras genom i administrativ ordning utfärdade före­skrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den i förevarande sammanhang aktuella frågan är om kapitaltäck­ningsreglema
för de tilltänkta finansbolagen är av principiellt annat slag än de ovan
berörda reglerna för vissa slag av juridiska personer inom kreditväsendet.
Klart är att finansbolagen avses skola inta en något an­norlunda ställning än
ett bankaktiebolag, en sparbank eller en kredit-' kassa. Finansbolagen bygger
nämligen sin särskilda status icke på till-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ståndsbeslut
utan på regler sora innebär att företag under bestämda i la­gen angivna
förutsättningar övergår till att bli finansbolag. Vidare är fi­nansbolag alltid
aktiebolag och för finansbolag skall enligt 6 § gälla vad sora är föreskrivet
om aktiebolag i allmänhet, om annat ej följer av lagen om finansbolag. Sin
särskilda ställning som finansbolag erhåller aktiebolaget därför att det driver
finansieringsverksamhet av viss art el­ler omfattning. Ett finansbolag föratsätts
emellertid skola registreras som sådant. Genom denna förvaltningsakt måste
finansbolaget, oaktat att det bibehåller sin allmänna karaktär av aktiebolag,
anses få ställning av särskild juridisk person.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
skillnad från vad som gäller beträffande banker, sparbanker och kreditkassor
leder ett åsidosättande av kapitaltäckningsregeln enligt lag­förslaget
visserligen icke till att finansbolaget måste likvideras. I stället förlorar
bolaget sin ställning som finansbolag. Enligt 17 § förslaget med­för det
förhållandet att finansbolag driver verksamhet i strid med lagen och
bolagsordningen med dessas kapitaltäckningsbestämmelser till atl, om rättelse
ej sker, bolaget kan förbjudas driva finansieringsverksamhet. I och med att
bolaget upphör härmed skall bolaget enligt 5 § avföras som finansbolag. Det är
sålunda inte möjligt att vara finansbolag — i vart fall icke på sikt — utan att
iaktta finansbolagslagens och bolagsord­ningens kapitaltäckningskrav. Reglerna
härom har därför samma funk­tion beträffande finansbolag som molsvarande
föreskrifter har för ban­ker, sparbanker och kreditkassor enligt för dem
gällande lagstiftning. Den omständigheten att ett tidigare finansbolag — i olikhet
med t. ex. ett bankaktiebolag — kan fortsätta som ett vanligt aktiebolag saknar
av­görande betydelse vid det förhållandet att underlåtenhet atl iaktta kapi­taltäckningsreglema
leder till att företagets ställning som finansbolag upphör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
grund av vad sålunda anförts måste enligt vår mening de i den här förevarande
paragrafen upptagna kapitaltäckningsreglema för finansbo­lag anses vara av den
art att de — på samma sätt som anförts beträf­fande de i det föregående angivna
kapitaltäckningsreglema för vissa ju­ridiska personer inom kreditväsendet —
utgör en integrerande del av de bestämmelser som är av konstitutiv natur för
ett finansbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafens tredje stycke sägs såsom förut anförts att finansbolags bolagsordning
skall innehålla bestämmelse om kapitaltäckningskravet. Därmed införlivas
föreskrifterna härom i det konstitutiva aktstycke som bolagsordningen utgör för
varje finansbolag och bestämmelsens ka­raktär av föreskrift rörande
finansbolags &amp;quot;personliga ställning&amp;quot; blir därmed än mera markerad. Här
bör också lagförslagets disposition ob­serveras. Kapitaltäckningsreglema har
nämligen införts i det avsnitt av lagen, som under rubriken
&amp;quot;Finansbolag&amp;quot; innehåller de grundläggande reglerna för detta
särskilda slag av aktiebolag, omedelbart efter 6 § med dess allmänna hänvisning
till aktiebolagslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Självfallet
kan det syfte som de föreslagna reglerna om kapitaltäckning avses skola främja
tillgodoses genom andra regler än sådana som är att anse såsom konstitutiva för
finansbolaget. De kan t. ex. ges den formen att det allmänna för att
säkerställa att finansbolagen har ur allmän syn­punkt erforderlig finansiell
stabilitet ålägger dessa företag vissa förplik­telser vilkas iakttagande säkras
genom sanktioner som inte riktar sig mot den juridiska personens existens.
Sådana bestämmelser komraer då att falla under 8 kap. 3 § RF och delegation
till regeringen enligt 7 § sam­ma kapitel blir tillåtlig eftersom fråga är om
näringsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid en bedömning av
spörsmålet om de här ifrågavarande kapital­täckningsreglema är av den art att 8
kap. 2 § RF är tillämplig på dera eller om de har den karaktären att de faller
in under föreskrifterna i samma kapitels 3 § och delegation till regeringen
sålunda kan komma ifråga enligt 7 § i samma kapitel bör enligt vår mening också
den syn­punkten beaktas att kapitaltäckningsregler beträffande olika juridiska
personer, om reglerna är av likartad konstruktion, helst bör också
stats-rättsligt bedömas hkartat. Härigenom befrämjas stabiliteten i grundlags­tillämpningen.
Vidare kan sägas att, när man som här är fallet rör sig i det obligatoriska lagorarådets
utmärker, försiktigheten synes bjuda att man vid gränsdragningen värnar om det
obligatoriska området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
kan anmärkas att det under de inledande förarbetena till lag­förslaget icke fömtsatts
annat än att kapitaltäckningskravet skulle i sak beskrivas i lagen; se såväl SOU
1977: 97 s. 9-10, 152-153 och 160 som sammanställningen över remissyttrandena i
lagrådsremissen. Tanken på en delegationsregel har framkommit i ett relativt
sent skede av lagstift­ningsärendet och har närmast föranletts av att man icke
velat redan nu lägga fast några bestämda regler i ämnet. Genom delegation av beslu­tanderätten
till regeringen eller annan myndighet har man velat skaffa sig råd ram härmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
ett samlat övervägande av frågeställningen om föreskrifterna i 8 kap. 2 § eller
8 kap. 3 § RF är att tillämpa på den här förevarande ka-pitaltäckningsföreskriften
synes oss vad som i det föregående anförts ge vid handen att den med hänsyn
till sin utformning raåste anses ha kon­stitutiv betydelse för ett finansbolags
fortlevnad som sådant bolag. Där­med blir regeln en föreskrift om ett
finansbolags &amp;quot;personliga ställning&amp;quot; och får anses vara av den natur
att den omfattas av föreskrifterna i 8 kap. 2 § RF. Delegation till regeringen
enligt 7 § i sararaa kapitel är då icke möjlig. Den på en motsatt uppfattning
grundade föreskriften i den här föreslagna paragrafens andra stycke bör enligt
vår mening därför utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
för finansbolagen gällande kapitalläckningsregel bör om möjligt avfattas på det
mera fullständiga sätt som skett ifråga ora de förut be­rörda juridiska
personerna inom kreditväsendet. Regeln kan eljest bli svår att tillämpa. Befinnes
det emellertid icke vara görligt att — åtmin­stone för närvarande — ge den ett
sådant mera fullständigt innehåll,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79: 170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lorde
den i paragrafens första stycke föreslagna mera allmänt avfattade föreskriften
till nöds kunna godtagas, åtminstone tills vidare i avbidan på en mera utförlig
reglering. Regeln får föratsättas skola innebära krav utöver vad bestämmelserna
i aktiebolagslagen säger om aktiebolags skyl­dighet att ha visst kapital.
Tolkningen av regeln i det enskilda fallet blir en fråga mellan
bankinspektionen (efter besvär regeringen) och det en­skilda finansbolaget, I
sista hand får meningsskiljaktigheter lösas vid domstol i skadeståndsmål mellan
finansbolaget och staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kunde ifrågasättas att regeringen skulle äga att med stöd av 8 kap, 13 § första
stycket 1 RF beslula om beräkningsgrunder för kapitalkravet genom föreskrift om
verkställighet av lag, I och med att föreskriften i ärendet hänförts till det
obligatoriska lagområdet i 8 kap. 2 §, får det emellertid anses uteslutet att i
ett fall som det förevarande bygga ut den civilrättsliga lagregeln med
administrativa verkställighetsföreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Petrén
tillägger:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
likartad delegationsbestämraelse som den här ifrågavarande i 18 § i etl lill
lagrådet remitterat förslag till fondkommissionslag föranledde icke någon
anmärkning från min sida i ett av lagrådet den 29 maj 1978 avgivet yttrande
över nämnda lagförslag. Orsaken härtill är att frågan om delegationsregelns
grundlagsenlighet icke uppmärksammades vid denna lagrådsgranskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sven
Nyman och Knutsson:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om många typer av näringsverksamhet ställs i lagstiftningen upp allehanda
villkor för att verksamheten skall få bedrivas. Underlå­tenhet att uppfylla
sådana villkor kan leda till att erforderligt tillstånd att driva verksamheten
dras in eller atl myndighet meddelar förbud mot fortsatt verksamhet. Det torde inle
råda något tvivel om att föreskrifter av sådant slag normalt är att hänföra
till den offentligrättsliga normgiv­ning som avses i 8 kap. 3 § RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bedömningen
kompliceras emellertid när det gäller verksamhet som är förbehållen speciella
slag av juridiska personer, vilka inte får driva verksamhet av annan typ. Detta
är fallet exempelvis med bank- och för­säkringsverksamhet. Underlåtenhet att
rätta sig efter de föreskrifter som gäller för verksamheten kan då raedföra
inte bara alt denna måste upp­höra utan också att den juridiska personen måste
upplösas. Med hänsyn härtill kan ifrågasättas om inte denna typ av föreskrifter
bör anses röra enskilds personliga ställning och därmed omfattas av 8 kap. 2 §
RF. Med en sådan tolkning skulle möjligheterna att reglera näringsverksara-het
genom regeringsförordningar vara i hög grad begränsade, om verk­samheten skall
drivas av speciella juridiska personer. Sådana regler skulle då inte kunna
upprätthållas genom hot om indragning av tillstånd att driva verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop,
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera av de lagar som nu gäller rörande särskilda typer av
juridiska personer innehåller bestämmelser, som med här antydda tolkning av RF
skulle få anses strida mot gällande regler om normgivningsmakten, låt vara att
de såsom tillkomna före nya RF behåller sin giltighet på grund av
övergångsbestämmelser. Som exempel på regler av detta slag kan nämnas 81 §
sjätte styckel lagen (1955: 416) ora sparbanker, sora inne­bär att sparbanks
underlåtenhet att rätta sig efter annan författning än lag kan leda till
sparbankens likvidation, samt de föreskrifter av lik­nande innebörd som finns i
71 § lagen (1972: 262) om understödsföre­ningar och 75 § lagen (1973: 370) om
arbetslöshetsförsäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av särskilt intresse i detta sammanhang är den ordning som
gäller på trafikförsäkringsorarådel. Den enligt nya RF antagna trafikskadelagen
(1975: 1410) föreskriver i 7 §, att regeringen eller myndighet som rege­ringen
bestämmer meddelar närmare föreskrifter ora trafikförsäkrings­anstalts
verksamhet enligt lagen, I motiven till denna paragraf anfördes att vissa
frågor som dittills hade behandlats i lag lämpligen kunde regle­ras i
administrativ ordning. Härvid hänvisades bl. a. till den äldre lagens beslämmelser
ora förutsättningarna för återkallelse av tillstånd att med­dela trafikförsäkring
(prop. 1975/76: 15 s. 110), Den av regeringen ut­färdade
trafikförsäkringsförordningen (1976: 359) innehåller bestämrael­ser bl, a, ora
premiesättningen vid trafikförsäkring och om skyldighet att redovisa
regleringsfond för sådan försäkring. Om trafikförsäkringsan­stalt inte fullgör
sina åligganden enligt lagen eller förordningen, kan re­geringen förelägga
anstalten att vidta rättelse eller återkalla dess till­stånd att meddela
trafikförsäkring. Av 135 och 233 §§ lagen (1948: 433) om försäkringsrörelse
följer att försäkringsbolag skall träda i likvidation om dess tillstånd alt
driva försäkringsverksamhet återkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den här förut berörda grundlagstolkningen synes leda till
att de nämnda i trafikförsäkringsförordningen reglerade frågorna skall hänfö­ras
under 8 kap. 2 § RF. Frågan ora grundlagsenligheten av 7 § trafik­skadelagen
diskuterades såvitt fraragår av motiven inte vid lagens till­komst. Däremot
ifrågasatte lagrådet vid sin granskning av lagförslaget om en bestämmelse i 1 §
var förenlig med 8 kap. RF. I detta samman­hang anförde lagrådet att trafikskadelagen
avsåg ett ämne som torde vara att hänföra till det i 8 kap. 2 § RF angivna lagorarådet
och att därför delegation av normgivningskompetens inte var tillåten (prop.
1975/76: 15 s. 252), Att något särskilt påpekande inte gjorts vid 7 § måste
bero på att denna regel antingen bedömdes ligga helt utanför området för 8 kap,
2 § RF eller ansågs avse blott sådana verkställighetsföreskrifter som rege­ringen
får besluta med stöd av 8 kap, 13 §, Enligt motiven till RF får verk­ställighetsföreskrift
meddelas endast om den lagbestämmelse som före­skriften skall komplettera är så
detaljerad att regleringen inte tillförs något väsentligt nytt genom
föreskriften (prop. 1973: 90 s, 211), Mot bakgrand av detta, av lagrådet i
yttrandet över trafikskadelagen återgivna, ut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;talande
förefaller det mindre troligt all 7 § trafikskadelagen har betrak­tats som en —
i och för sig överflödig — erinran om regeringens befo­genhet att meddela verksiällighetsföreskrifter
(jfr dock Nordenson, Tra­fikskadeersättning, s, 110). Det synes ligga närmare
till hands att se be­stämmelsen som ett bemyndigande med stöd av 8 kap, 7 § RF
för rege­ringen att meddela föreskrifter av sådant slag som avses i 8 kap, 3 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
synes goda skäl tala för att sådan särskild regle­ring av viss
näringsverksamhet som det här är fråga om bör hänföras till det i 8 kap, 3 § RF
beskrivna lagområdet, även om regleringen innebär att överträdelse i sista hand
kan leda till att juridisk person som driver verksamheten blir tvångsvis
upplöst. Denna fråga ställs emellertid inte på sin spels i det nu aktuella
lagstiftningsärendet. Ett finansbolag är nämligen enligt vår mening inte en
juridisk person av särskilt slag utan ett vanligt aktiebolag, som driver visst
slag av näringsverksamhet. Att bolaget har getts en särskild benämning får
anses bero på framställnings­tekniska hänsyn och bör i och för sig inte föranleda
någon annan be­dömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
sakliga innebörden av finansbolagslagens regler om kapitaltäck­ning är att
bolag, som önskar driva finansieringsverksamhet, till kunder­nas skydd åläggs
att uppfylla vissa villkor i fråga om kapitaltäckningen. Den påföljd som kan
inträda om bolaget inte uppfyller dessa villkor är att bolaget förbjuds att
fortsätta med finansieringsverksamheten. Bola­gets fortbestånd påverkas däremot
inte, utan det kan fortsättningsvis driva verksamhet av annat slag. Inte heller
inverkar överträdelsen på bolagets förpliktelser mot tredje man eller på
delägarnas eller bolagsled­ningens ansvar för bolagets åtaganden. Med hänsyn
härtill anser vi att de föreslagna reglerna är att hänföra till sådan för
enskild betungande offentligrättslig reglering sora avses i 8 kap. 3 § RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
hittills sagda har i första hand tagit sikte på reglerna om skyldig­het för
finansbolag att ha viss kapitaltäckning. Förslaget innehåller emellertid också
i tredje stycket en föreskrift om att finansbolags bolags­ordning skall uppta
bestämmelse om kapitalkravet. Någon sådan före­skrift ingår inte i motsvarande kapitalläckningsregel
i 18 § i det genom prop, 1978/79; 9 framlagda förslaget till fondkommissionslag.
Med hän­syn till den omgång som är förenad med beslut om ändring i bolagsord­ning
kan ifrågasättas om detta är en lämplig ordning. Bibehålls regeln uppkommer
emellertid frågan om regeringen enligt RF kan bemyndigas att meddela
föreskrifter ora innehållet i aktiebolags bolagsordning. For­muleringen av 9
kap, 14 § andra stycket aktiebolagslagen, där det förat­sätts att viss
bestämmelse kan ha intagits i bolagsordning på grand av annan författning än
lag, synes utgå från att så är fallet. Denna bestäm­melse, som direkt raotsvarar
en regel i den tidigare gällande lagen om aktiebolag, torde emellertid ha
utformats utan särskilt beaktande av normgivningsreglerna i RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop,
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vår mening bör även det nu berörda spörsmålet
bedömas med hänsyn till den sakliga innebörden av föreskriften. Denna är att
ett ak­tiebolag för att få driva sådan finansieringsverksamhet som avses i
lagen måste ha vissa särskilda beslämmelser i sin bolagsordning utöver vad som
gäller enligt aktiebolagslagen, och avsaknaden av sådana bestäm­melser medför
endast att bolaget kan förbjudas att driva verksamhet av åsyftat slag. En
lagregel av denna innebörd är enligt vår mening att hän­föra under 8 kap. 3 §
RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang kan pekas på de föreskrifter rörande
auktorise­rade och godkända revisionsbolag som regeringen har utfärdat med stöd
av lagen (1975: 86) med bemyndigande att meddela föreskrifter ora auk­torisation
och godkännande av revisor. Föreskrifterna har upptagits i förordningen (1973:
221) ora auktorisation och godkännande av reviso­rer (omtryckt 1976: 825) och
innebär bl, a, att aktiebolag för att kunna auktoriseras eller godkännas som
revisionsbolag skall ha bestämmelser av visst innehåll i sin bolagsordning (18
§ andra stycket och 19 § andra stycket) samt att auktorisation eller
godkännande skall upphävas om dessa villkor inte längre är uppfyllda (24 §),
Dessa regler bygger på ett utredningsförslag, sora redovisades för riksdagen i prop,
1975: 103 med förslag till ny aktiebolagslag m. m, I propositionen föreslogs
att auktori­serat eller godkänt revisionsbolag skulle kunna utses till revisor
i aktiebo­lag. Vidare framhölls (s. 242) att det, om riksdagen godtog principen
att bolag skulle kunna utses till revisor, skulle ankomma på regeringen att
meddela närmare föreskrifter för sådana bolags verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På grund av det nu anförda, och då regleringen avser
näringsverk­samhet, anser vi att bemyndigandet i andra stycket i det
remitterade lagförslaget är förenligt med 8 kap. 7 § RF. Förslaget föranleder
därför i denna del inte någon erinran från vår sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 § Lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf innehåller en generell regel om
bankinspektionens tillsyn. Enligt den av lagrådet vid 5 § föreslagna ordningen
skall till­synen avse finansbolag som är upptaget i den hos bankinspektionen
förda förteckningen över sådana bolag. Paragrafen bör omformuleras i enlighet
härmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådets förslag får tillsynsåtgärd enhgt 10—18 §§
vidtas be­träffande ett bolag så snart detta blivit infört i den nämnda förteck­ningen.
Det kan stundom föreligga svårigheter att avgöra hura det skall förfaras med
åtgärder som påbörjats före företagets avförande ur registret men som icke
hunnit slutföras dessförinnan. Att inspektio­nen efter det att tillsynen
upphört icke kan fullfölja åtgärd t. ex, en­ligt 16 § är uppenbart. Ett vhesföreläggande
enligt nämnda paragraf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att inkomma raed viss handling raåste exempelvis anses
förfallet. Likaså förfaller ett revisorsförordnande enligt 13 § i och med att
bolaget icke längre står under tillsyn, liksom undersökning enligt 12 § får
avbrytas. Däremot synes ett föreläggande enligt 17 § första stycket atl rätta
ett lagslridigt beslut bestå, om föreläggandet meddelats medan bolaget ännu
stod under tillsyn. Något nytt sådant föreläggande kan dock knappast meddelas
efter del atl tillsynen upphört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har icke funnit möjligt att uppställa någon
lagregel om de nu berörda frågorna om avvecklingen av tillsynen när denna
upphör be­träffande etl företag som fortsätter sin finansieringsverksamhet. Det
får överlämnas åt rättspraxis att lösa uppkommande frågor. Lagrådet föreslär
att paragrafen får följande lydelse: '&amp;quot;Finansbolag, som är upptaget i den
i 5 § andra stycket angivna för­teckningen, slår under tillsyn av
bankinspektionen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 § Lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av vad lagrådet anfört vid 5 § följer att enligt lagrådets
förslag bank­inspektionen, så snart den funnit ett granskat företag vara
finansbolag och infört det i förteckningen över sådana bolag, skall uppta
frågan om förelagets bolagsordning kan godkännas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelse om skyldighet för finansbolag atl till
bankinspektionen ge in bolagsordningen eller beslut om ändring av denna synes
ej erford­ras i lag. Bolag som ansöker om att bli finansbolag torde självmant
ge in dessa handlingar. Bankinspektionen å sin sida kan vid behov in­fordra
handlingarna enligt 16 § 4 eller 20 § första styckel. Skulle be­slämmelser i
förevarande hänseende likväl fordras kan de intas i lill-lämpningsföreskrifter.
Tredje meningen i första stycket av förevarande paragraf bör därför ulgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt andra stycket får bankinspektionen vägra att
godkänna bolags­ordning bl. a. om denna strider mot lag eller annan författning.
Patent-och registreringsverket har emellertid vid registrering av aktiebolag
att granska att bolagsordningen till sitt innehåll överensstämraer med lag och
annan författning (18 kap. 4 § aktiebolagslagen). Det bör inte an­komma på
bankinspektionen att göra en förnyad kontroll, utan dess granskning i detta
hänseende bör begränsas till bolagsordningens fören­lighet med lagen om
finansbolag och de författningsbestämmelser i öv­rigt som särskilt rör sådana
bolag. Motsvarande bör gälla vid ändring av bolagsordning. Om bolagsordning
saknar bestämmelse som avses i 7 § tredje stycket strider den mot förevarande
lag. Detta hinder mot god­kännande behöver därför inte särskilt nämnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i andra stycket bör utformas så att det klart
framgår alt bankinspektionens prövning är en legalitetsprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bankinspektionen vägrar godkänna bolagsordning bör finansbo­laget underrättas
om orsaken härtill och beredas möjlighet att inom viss tid bringa
bolagsordningen i godtagbart skick. Görs ej sådan ändring bör bankinspektionen
såsom föreslås i 17 § tredje stycket i förslaget kunna förbjuda bolaget att
driva finansieringsverksamhet. Reglerna härom bör utformas i enlighet med vad
lagrådet föreslår vid 17 § och upptas i ett nytt tredje stycke i förevarande
paragraf, varvid regeln i 17 § tredje stycket i det remitterade förslaget
utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
hänvisning till det anförda föreslår lagrådet att paragrafen ges följande
lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Finansbolags
bolagsordning skall godkännas av bankinspektionen. Detsamma gäller ändring av
bolagsordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Godkännande
enligt första stycket skall vägras om bolagsordningen strider mot denna lag
eller annan författning, som reglerar finansbolags verksamhet, eller om den
annars innehåller sådan bestämmelse eller har sådan brist att en sund
utveckling av bolagets finansieringsverksamhet kan äventyras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vägras
godkännande enligt första stycket skall bankinspektionen bere­da bolaget skälig
tid att ändra bolagsordningen. Görs ej ändring sora le­der till godkännande,
får bankinspektionen förbjuda bolaget att driva finansieringsverksarahet som
avses i 2—4 §§.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
§ Lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
andra och tredje styckena i det remitterade förslaget kan bank­inspektionen förbjuda
finansbolag att driva finansieringsverksarahet. Med hänsyn till de vittgående
konsekvenser ett förbud får bl. a. för fi­nansbolagets kunder bör åtgärden
uppenbarligen inte tillgripas förrän det står klart att rättelse inte kan
uppnås på annat sätt. I praktiken torde förbudsregeln framför allt komma att
verka sora ett påtryckningsraedel för att förmå bolaget att vidta de åtgärder
som bankinspektionen på­fordrar. Ett bolag som drabbas av ett förbud att driva
finansieringsverk­samhet måste antingen överlåta verksamheten till annan eller
helt av­veckla denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
förbud skall enligt 22 § i princip leda till omedelbar efterrättelse. Av vad
nyss sagts följer att förbud i allraänhet ej kan gälla från beslu­tets dag. Ett
beslut om förbud måste därför innehålla icke bara själva förbudet utan
därutöver uppgift om den tidpunkt, från vilken det skall gälla. Hur lång
tidsfristen skall göras beror av olika omständigheter. Är fråga om en stor
verksamhet, som skall avvecklas, kan en relativt lång tidsfrist bli nödvändig.
Förbud får antas skola gälla för det aktiebolag som drabbas därav tills vidare,
dvs. för all framtid, om bankinspektio­nen ej upphäver det eller från början
tidsbegränsar det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9  
Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 170&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
paragrafens formulering skall ett förbud gälla all finansierings­verksamhet,
som avses raed den i 1 § intagna definitionen. Även ora såsom lagrådet föreslår
definitionen göres mindre vid, kommer i allt fall förbudet att gälla även sådan
finansieringsverksamhet som på grund av sin begränsade omfattning eller
särskilda art ligger utanför lagens tillämpningsområde. Det synes icke påkallat
att förbudet såsom sank­tion enligt lagen skall avse också sådan finansieringsverksamhet
som enligt den avgränsning varpå lagen bygger står öppen för envar. Ett så­dant
förbud att driva en verksarahet som i övrigt är oreglerad och fri för alla
andra än den förbudet drabbat synes också svårt att upprätt­hålla i praktiken. Överhuvud
måste beaktas att förbudet är lätt att kring­gå genom att intressenterna i det
bolag mot vilket förbudet riktats bil­dar ett nytt bolag, som då får full
frihet att driva finansieringsverksam­het utanför lagens tillämpningsområde. På
anförda skäl föreslår lag­rådet att förbudet i paragrafens andra stycke utforraas
sora ett förbud att driva finansieringsverksarahet som avses i 2—4 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beaktas
vad lagrådet anfört vid 10 §, skall tredje stycket utgå. Enligt vad som anföres
i lagrådsremissen beträffande tillsynen skall finansbolagen tills vidare
alltjämt omfattas av lagen (1971: 112) om för­bud mot oskäliga avtalsvillkor
(avtalsvillkorslagen). I enlighet därmed föreslås i lagrådsremissen en ändring
i 2 § nämnda lag. Bankinspektio­nen tankes enligt remissförslaget övervaka att
finansbolagen inte i sin verksamhet använder sig av oskäliga avtalsvillkor och bedömes
kunna få till stånd rättelse inom ramen för sin tillsyn över finansbolagen. I
den mån det finns anledning att ingripa mot finansbolag med hjälp av de
särskilda medel som avtalsvillkorslagen erbjuder förklaras bankinspek­tionen
och KO böra samverka för att få rättelse, i sista hand genom att KO för talan
hos marknadsdomstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
sålunda föreslagna ordningen aktualiserar frågan om bankin­spektionen kan
ingripa med stöd av förevarande paragraf mot ett finans­bolag som tillämpar
oskäliga avtalsvillkor mot konsumenter. Ingripande enligt paragrafen kan ske
bl. a. om finansbolag har fattat beslut eller driver verksamhet i strid mot
författning som reglerar sådant bolags verksamhet. Avtalsvillkorslagen blir med
lagrådsremissens förslag att hänföra till sådan författning. Enligt denna lag
kan marknadsdomstolen vid vite förbjuda näringsidkare som har använt visst
avtalsvillkor att framdeles använda samma eller väsentligen samma villkor, om
villkoret bedöms som oskäligt mot konsumenter. Lagen ställer alltså i och för
sig inte upp något direkt förbud mot användning av oskäliga avtalsvillkor utan
ger endast möjlighet att förbjuda framtida användning av visst så­dant villkor.
Användning av ett avtalsvillkor, som vid en eventuell pröv­ning enligt
avtalsvillkorslagen skulle komma att bedömas som oskäligt, kan därför inte
betraktas som ett handlande i strid mot denna lag. Härav följer att
bankinspektionen enligt förslaget inte får befogenhet att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vidta
åtgärder mot ett finansbolag med stöd av förevarande paragraf på den grunden
att bolaget använder oskäliga avtalsvillkor. Motsvarande gäller om
finansbolaget vid sin marknadsföring handlar på ett sätt som kan föranleda
förbud eller åläggande enligt 2 eller 3 § marknadsförings­lagen (1975: 1418),
Denna lag innehåller till skillnad från avtalsvillkors­lagen inte något
undantag för verksamhet som står under bankinspektio­nens tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Departementschefens
uttalanden om att bankinspektionen bör kunna få till stånd rättelse inora ramen
för sin tillsyn över finansbolagen torde i första hand syfta på inspektionens
möjligheter att göra formlösa påpe­kanden. Även formella erinringar enligt 18 §
kan emellertid ifråga­komma. Med den lösning lagrådsremissen anvisar får det
förutsättas att inspektionen inte beslutar om sådana erinringar utan föregående
samråd med KO,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18 §&lt;br&gt;
Lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
motiven till denna paragraf avses ordet &amp;quot;erinringar&amp;quot; skola täcka
såväl påpekanden vid informella kontakter, vilka icke resulterar i beslut och
som för den skull icke heller kan omprövas besvärsvägen, och erinringar i form
av överklagbara beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ur
allmän förvaltningsrättslig synpunkt får det anses mindre lämpligt att på detta
sätt under en och samma beteckning sammanföra rent fak­tiska åtgärder — i detta
fall påpekanden — och formella beslut. Det får anses självklart att
bankinspektionen i sina kontakter med finansbolag som står under dess tillsyn
kan göra allehanda inforraella uttalanden av­seende bolagens
finansieringsverksamhet. Någon lagregel härom är icke erforderlig. I lagen
torde i detta sammanhang endast böra regleras bank­inspektionens befogenhet att
i sin egenskap av tillsynsmyndighet göra anmärkningar och påpekanden genom
formella beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
angivet syfte bör paragrafen med vissa jämkningar även 1 övrigt ges följande
lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Bankinspektionen
får meddela finansbolag skriftlig erinran, om in­spektionen anser det påkallat
för att avhjälpa allvarligt missförhållande i bolagets finansieringsverksarahet
eller för att annars säkerställa en sund utveckling av denna.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Martenius,
Sven Nyman och Knutsson:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
denna paragraf skall finansbolag årligen erlägga bidrag till be­stridande av
kostnaden för bankinspektionens tillsynsverksamhet enligt de närmare
föreskrifter som meddelas av regeringen. Sedan fråga upp-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommit
om det står i överensstämmelse med RF att regeringen med­delar sådana
föreskrifter, har vi funnit atl, eftersom bidragen enligt vår uppfattning måste
anses utgöra avgifter i RF:s mening, stadgandet icke möter hinder i RF (jämför prop,
1975: 8 s. 46—47),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Petrén:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frägan
om hur de i denna paragraf omförmälda bidragen skall rubri­ceras enligt RF:s
systematik fordrar särskilt övervägande. Blir de att anse som en skatt, hör
bestämmelserna om dem till den del av det pri­mära lagområdet, som anges i 8
kap. 3 § RF. Av 8 kap. 7 § första styc­ket RF följer alt meddelandet av
föreskrifter om skatt icke får delegeras lill regeringen. Delegationsregeln i
förevarande paragraf skulle då stå i slrid med denna grundlagsregel. Betecknas
den som avgift möter ej hinder för delegation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innebörden
av termerna skatt och avgifi var under hela den tid 1809 års RF var i kraft
omstridd. Bakgrunden till svårigheterna var det sär­skilda system för
budgetering — för att bruka en modern term — som präglade 1809 års RF och som
avskaffats i 1974 års RF. 57 § 1809 års RF utgick från svenska folkets urgamla
rätt att sig beskatta. Därvid förutsattes att det skulle finnas vissa fasta
skatter — framför allt grand­skatterna — och att underskottet för varje
budgetperiod skulle utfyllas av bevillning. Denna beskrevs i 60 § 1809 års RF,
där vissa skatter ut­pekades som bevillningar. Dessa ansågs liksom vissa andra
pålagor i penningar gå in under det övergripande begreppet &amp;quot;allraänna
avgifter&amp;quot;. Så sent som 1954, då 1950 års budgeträttskommitté lade fram
sitt be­tänkande &amp;quot;Grundlagarnas bestämraelser om budgeten ra. ra.&amp;quot; (SOU
1954: 40), höll denna koramitté fast vid den dåvarande grundlagens ål­derdomliga
indelning av statens inkomster. Endast en expert i kommit­tén reserverade sig
till förmån för en ny ordning, med utrensning av bevillningsbegreppet och
införande av ett modernt skattebegrepp. Den omfattande praxis och litteratur
som finns rörande de finansiella för­hållandena under 1809 års RF:s
giltighetstid ger föga ledning för be­svarande av det nu aktuella spörsmålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Först
med ikraftträdandet av 1974 års RF har en modernt utformad begreppsbildning på
budgetområdet införts i vår statsrätt. Under för­arbetena till RF förekom olika
överväganden. Det är att märka att den definition av de båda termerna skatt och
avgift, som ligger till grund för bruket av dessa ord i 1974 års RF,
formulerades redan av författ­ningsutredningen (SOU 1963: 17 s. 374). I nära
anslutning till författ­ningsutredningens ordval karaktäriseras i motiven till
RF (prop, 1973: 90 s, 212) skatt som ett tvångsbidrag till det allraänna utan
direkt mot­prestation, medan det anges att med avgift vanligen förstås en
penning­prestation som betalas för en specificerad motprestation från det all­männa.
Gränsen raellan skatter och avgifter är emellertid flytande, till-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop,
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lägger
departementschefen (s, 213), därmed anknytande till grundlag­beredningens
framställning av ämnet (SOU 1972: 15 s, 109—118).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagberedningen föreslog
en ordning med olika kategorier av penningpålagor. Enligt dess förslag
uppdelades skatterna på två grupper. Det skulle finnas en grupp statliga
skatter, ora vilka det alltid skulle vara riksdagens sak att besluta, och en
annan grupp statliga skatter, be­träffande vilka riksdagen kunde överlåta sin
beslutanderätt till rege­ringen, dock med skyldighet för regeringen att i
efterhand underställa sina beslut riksdagen. Grundlagberedningen löste
gränsdragningsfrågan genom att räkna upp de icke delegeringsbara skatterna
(skatterna på inkomst, förmögenhet, arv och gåva, se SOU 1972: 15 s. 112).
Grund­lagberedningen gjorde vidare den skillnaden mellan de delegeringsbara skatterna
och avgifterna till staten, att de senare alltid ansågs delege­ringsbara men
utan någon plikt till efterföljande underställning. Bered­ningen utgick från
att det kunde bli gränsfall men fann detta icke inne­bära någon större risk
därvidlag, då det alltid skulle komma att ligga i riksdagens hand att göra
gränsdragningen. Beredningen kan sägas när­mast ha avstått från att själv bidra
till uppdragandet av klarare skilje­linjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I propositionen raed
förslag till ny RF — prop. 1973: 90 — som i dessa stycken bifölls av riksdagen,
valdes en annan lösning: man skilde mellan skatt och avgift. Då i ett fall som
det förevarande ett ställnings­tagande blir nödvändigt, står därför någon
egentlig vägledning vid grundlagstolkningen knappast att finna i andra
förarbeten till 1974 års RF än 1973 års proposition. Man får hålla sig framför
allt till vad de­partementschefen anför om grunderna för åtskillnaden mellan
skatt och avgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
allmänna definitionen har redan citerats. Till närmare belysning av
gränsdragningsfrågan uttalar departementschefen (s, 219—220),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;I
vissa fall kan det vara tveksamt om en penningpålaga skall beteck­nas som skatt
eller avgift. Den praktiska betydelsen av en gränsdrag­ning torde inskränka sig
till situationer då riksdagen överväger möjlig­heten av att delegera
beslutskompetens tUl regeringen. Enligt min me­ning har man i allmänhet att
göra med en avgift i RF:s bemärkelse en­dast ora ett specificerat vederlag
utgår för den erlagda penningpresta­tionen. Även i vissa andra fall får dock en
penningpålaga anses ha ka­raktär av avgift och inte av skatt. Ett sådant fall föreligger
när penning­prestationen tas ut endast i näringsreglerande syfte och i sin
helhet till­förs näringsgrenen i fråga enligt särskilda regler. Kännetecknande
för dessa fall är ofta att avgifterna och de däreraot svarande utgifterna inte redovisas
i statsbudgeten. Från sådana utgångspunkter bör man alltjämt kunna betrakta de
avgifter sora utgår som led i prisregleringen inom jordbrukets och fiskets
områden som avgifter i statsrättslig bemärkelse. Jag kan i sammanhanget anmärka
att sådana avgifter självfallet hör till lagområdet. Den beteckning som i det
särskilda fallet åsätts en penning­pålaga är självfallet inte avgörande för
dess statsrättsliga karaktär. Den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nuvarande
allmänna arbetsgivareavgiften och tidigare utgående investe-ringsavgifter är
sålunda att hänföra till skatter fastän de betecknats som avgifter. En pålaga
förlorar inte heller sin karaktär av skatt enbart där­för att den inte i första
hand har motiverats med behovet av inkomstför­stärkning utan främst fullföljer
ett stabiliseringspolitiskt, försörjnings-politiskt eller annat sådant
syfte.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
bidrag om vilkas ställning nu är fråga tillkom 1906, Genom änd­ringar i 1903
års lagar angående solidariska bankbolag (88 §) och an­gående bankaktiebolag
(80 §) ålades bankbolagen och bankaktiebolagen att till bestridande av kostnadema
för den då nyinrättade bankinspek­tionens organisation och verksamhet erlägga
bidrag som Konungen skulle bestämma. Bidraget angavs skola utgå efter lika
grund för alla företag och beräknas som en viss andel av bankinrättningens egna
fon­der. Bankinspektionen blev samtidigt ett fristående verk med egen
instruktion gällande fr. o, ra. 1907. Parallellt raed instruktionen ut­färdades
kungörelsen (1906: 104 s. 7) angående bankinrättningarnäs bidrag till
bestridande av kostnaderna för bankinspektionen. Enligt denna bestärades
bidragsbeloppet för varje bankinrättning till 7 pro­mille av bankinrättningens
egna fonder och ålades bankinspektionen att underrätta varje betalningsskyldig
bankinrättning om det belopp på vilket promilleuttaget skulle beräknas. Vidare
fick enligt kungörelsen Konungens befallningshavande i uppdrag att vidta
åtgärder för bidra­gens indrivning och redovisning; bidragen skulle &amp;quot;utan
sammanbland­ning med andra medel&amp;quot; inlevereras till statskontoret. I
propositionen (prop. 1906: 21 s, 27) angavs det som naturligt att bankerna bar
kostna­derna för &amp;quot;bankinspektionen, som väl finge antagas lända bankema
till gagn genom ökad kredit hos allmänheten och även delägarne till trygg­het
genom kontroll å förvaltningen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bidragen
till bank- och försäkringsinspektionerna togs upp av budget-utredningen i dess
betänkande Budgetreform (SOU 1973: 43). Detta avgavs i september 1973, då den
nya regeringsformen antagits första gången av riksdagen, I betänkandet finns
ett kapitel som handlar om budgetens avgränsning. Det påpekas där att det ofta
blivit beroende av tillfälligheter om vissa slag av inkomster med motsvarande
utgifter tagits in i budgeten eller ej. Utredningen genomgår därvid bl. a.
social­försäkringen och jordbruksregleringen. I ett särskilt kort avsnitt be­handlas
specialdestination i statsbudgeten. Blott två egentliga former härav tas upp,
nämligen automobilskattemedlen och bidragen till bank-och
försäkringsinspektionernas verksamhet. Det får därför antas att de
ifrågavarande bidragen av utredningen ansågs tämligen unika i vårt bud­getsystem.
Utredningen önskade avveckla specialdestination i budgeten cch föreslog att bank-
och försäkringsinspektionernas medel lämpligen skulle kunna uppföras på 1 000
kronors anslag i budgeten. Detta för­slag är nu i färd att förverkligas och
avses skola börja tillämpas fr. o. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;budgetåret
1979/80 (prop. 1978/79: 100 bil. 10 s, 51), Vad som före-korarait i detta
sammanhang — se särskilt prop. 1976/77: 130 s. 52, prop. 1977/78: 100 bil. 10 s.
43—46 och nyss citerade budgetpropo­sition — ger föga belysning åt frågan om
bidragens karaktär av skatt eller avgift. Man är därför framför allt hänvisad
till en allmän tillämp­ning av de kriterier som departementschefen 1973 angav
som avgöran­de vid gränsdragningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
att börja med är lätt att fastställa att det nu föreslagna bidraget är ett
tvångsbidrag till staten. Huvudfrågan är om någon motprestation erhålles.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att få en uppfattning om bankinspektionens insatser kan man ta del av den
beskrivning härav som återfinns i prop. 1978/79: 100 bil, 10 s, 49. Av denna
måste anses framgå att den kontroll och tillsyn sora bankinspektionen utövar
icke kan ses som en verksamhet i de kon­trollerades intresse utan är att
betrakta som föranstaltningar träffade för tillgodoseende av det allmänna
intresset av att upprätthålla ett sunt kreditväsende. På det statliga området
finns åtskilliga kontrollmyndig­heter av likartad natur finansierade genom
vanliga statsmedel. Att finansbolagen har intresse av att det finns ett väl
fungerande kredit­väsen kan knappast föranleda att inspektionens verksamhet kan
ses sora en &amp;quot;raotprestation&amp;quot; såsom antyds i uttalandet år 1906.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
blir då om bidragen skall anses utgöra ett sådant &amp;quot;annat fall&amp;quot; då
penningpålaga utgör en avgift i stället för en skatt som departements­chefen
allmänt omnämner i sitt citerade uttalande. Härför skulle kunna tala att de
betalningsskyldiga är en relativt begränsad grupp personer och att bidraget är specialdestinerat.
Ingendera grunden kan dock åbe­ropas med särskild styrka. Om en specialskatt
läggs på få eller många förändrar ej själva pålagans karaktär. Automobilskatten
var special-destinerad men trots detta otvivelaktigt en skatt även enligt 1974
års RF. Viktigt är enligt min mening att bidragets storlek är direkt rela­terad
till rörelsens omslutning. Den ligger därmed systematiskt nära arbetsgivaravgifterna,
vilkas skattekaraktär aldrig ifrågasatts och som flera gånger höjts för att
skaffa medel till bestämda allmänna ändamål. De i propositionen anförda
undantagsfallen och de överväganden som redovisas i anslutning till dessa kan
knappast åberopas som grund för att den nu ifrågavarande pålagan skulle trots
huvudregeln böra stats-rättsligt rubriceras icke som skatt utan som avgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Emellertid
förefinns redan ett ställningstagande i saken från stats­makterna. I prop.
1975: 8 behandlades frågan om bemyndiganden för regeringen att jämlikt 1974 års
RF besluta om avgifter. Departements­chefen utgick därvid (s. 46—47) som
självklart från att bidragen till bank- och försäkringsinspektionernas
verksamhet är avgifter i den mening termen används i 1974 års RF. Riksdagen
anmälde icke någon avvikande mening (se KU 1975: 10 s. 11), men något beslut
fattades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ej
i saken. Med regeringens ståndpunkt behövdes inget sådant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huruvida
raed vad som sålunda förevarit dessa tvångsbidrags stats­rättsliga karaktär
skall anses fastställd, synes mig dock tveksamt. Grundlagstolkning ankommer,
liksom annan lagtolkning, i sista hand på domstolarna. Spörsmålet blir därvid
betydelsen av 1975 års hän­delser. Självfallet är det ett synnerligen tungt
vägande tolkningsdatum om både regering och riksdag utgått från bidragens
avgiftskaraktär. Grundlagberedningen tänkte sig just att riksdagen skulle från
fall till fall dra upp gränserna. Häremot kan invändas att själva skatlebegreppet
på ett betänkligt sätt undermineras om pålagor av denna art, som klart fyller
kriterierna för en skatt, inordnas under avgiftsbegreppet. Det förefaller mig
från principiella utgångspunkter svårt att betaga bidragen deras skattenatur.
Någon egentlig sakprövning av spörsmålet har ej heller redovisats utan
statsmakterna har utan egentlig motivering tagit en viss ståndpunkt för god.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta läge synes mig det naturliga vara att man på förevarande område avstår
från delegation och att riksdagen meddelar de grund­läggande reglerna om
bidragets beräknande och om dess uttaxering. Ett sådant förfaringssätt torde
även bäst harmoniera med den intresse-avvägning som ligger bakom
grundlagsregeln om att delegation av föreslagen art icke skall förekomma
beträffande skatt. Ätt pålagor som uppgår till sammanlagt över 15 millioner
kronor om året uttas rent administrativt utan att möjlighet till en rättslig
prövning finns kan icke anses stå i överensstämmelse med grundtankarna i 1974
års RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill därför förorda att bestämmelser om bidragets beräknande och uttaxering intas
i lagen, varvid det bör ordnas så att bidragsbesluten vid överklagande prövas
av förvaltningsdomstol och icke av regeringen. Det bör tilläggas att kravet på
domstolsprövning måste resas oavsett om bidraget är en skatt eller en avgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medan
det i 17 § angivna förbudet att driva finansieringsverksamhet har ett
aktiebolag till adressat, anges i förevarande paragrafs andra stycke icke mot
vem förbudet är riktat. Det får förutsättas att förbudet avser den som driver
den verksamhet som skall förbjudas. Som framgår vid en jämförelse med 5 § kan
adressaten vara såväl fysisk person som en annan juridisk person än aktiebolag.
Det är icke rimligt att en fysisk person, som driver finansieringsverksamhet
som avses i 2—4 §§ i eget namn, förbjuds att för all framtid ägna sig åt
finansieringsverksamhet i den vidare mening termen har givits i lagen, därför
att han bedömt sin verksamhet ligga utanför det område som omfattas av
bankinspektio­nens tillsyn medan bankinspektionen har motsatt mening. I
anslutning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;till vad lagrådet anfört vid 10 och 17 §§ i fall av
motsvarande art, vill lagrådet framhålla att den, som enligt bankinspektionens
mening driver verksarahet som finansbolag utan att vara aktiebolag, måste få
viss tidsfrist att överföra verksamheten till aktiebolag eller också att lägga
om verksamheten så att den otvetydigt faller utanför lagens till-lämpningsoraråde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under hänvisning till det anförda och till vad lagrådet
förut anfört föreslås att förevarande paragrafs andra stycke får följande
lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Företag sora driver finansieringsverksamhet som
avses i 2—4 §§ utan att vara aktiebolag får av bankinspektionen meddelas förbud
att från viss dag driva sådan verksamhet. Innan sådant beslut fattas, skall
företaget beredas skälig tid att överföra verksamheten till aktiebolag.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22 § Lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid 5 § har föreslagits att finansbolagen skall upptas i
en av bankin­spektionen förd förteckning. Beslut om införing i eller avföring
ur för­teckningen skall grundas enbart på en bedömning av om bolagets verk­samhet
är sådan att den omfattas av 2—4 §§. Då fråga sålunda är om en rättslig prövning
bör dessa beslut överklagas till kammarrätt. Av samma anledning bör också
beträffande beslut om förbud enligt 20 § andra stycket besvär få anföras hos
kammarrätt. Detsamma gäller så­dant föreläggande att inkomraa med utredning som
avses i samma para­grafs första stycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till det nu anförda föreslås att paragrafen ges
följande ly­delse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Talan mot bankinspektionens beslut enligt 5 § andra
stycket att in­föra bolag i eller avföra bolag ur förteckningen över
finansbolag eller mot inspektionens föreläggande eller förbud enligt 20 § förs
hos kam­marrätt genom besvär. Mot annat beslut av bankinspektionen enligt denna
lag förs talan hos regeringen genom besvär. Inspektionens beslut länder till
omedelbar efterrättelse, om ej annat beslutas,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Petrén:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om hur besvärsordningen skall utformas beträffande
de beslut som bankinspektionen kan fatta enligt 17 § kräver särskilda övervägan­den.
Förbud att verkställa beslut enligt 17 § första stycket förutsätter att
finansbolag fattat lagstridiga beslut eller beslut som strider mot vissa andra
föreskrifter ellsr miOt bolagets bolagsordning. Fråga är då om en i huvudsak
rättslig prövning. Övervägande skäl talar därför för att talan mot
förbudsbesluten skall föras hos kammarrätt. Motsvarande gäller om föreläggande
enligt andra stycket första meningen. När det däremot kommer till nästa steg i
sanktionsmekanismen, näraligen att raeddela&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10   Riksdagen 1978/79. 1 saml Nr 170&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verksarahetsförbud
enligt sararaa styckes andra mening, avser bedöm­ningen främst om
missförhållande föreligger av så allvarlig beskaffen­het, att det kan äventyra
en sund utveckling av bolagets finansierings­verksamhet. Denna senare bedömning
får anses vara av den karaktär alt den bör överprövas i ett rent administrativt
förfarande, dvs. av rege­ringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätteligen borde sålunda
de inledande sanktionsbesluten överklagas till kammarrätt, medan talan mot det
slutliga ingripandet skulle fullföl­jas till regeringen. En blandad
besvärsordning av denna natur skulle san­nolikt leda till betydande
förvecklingar i praktiken. Jag har därför, om än med betydande tvekan, ansett
mig nödsakad att beträffande besluten enligt 17 § godta en enhetlig
instansordning som för till regeringen. En­ligt min mening bör dock vid en
översyn av ingripandereglerna inom bankinspektionens tillsynsområde
eftersträvas att utforma föreskrifterna så, att bankinspektionens
tillsynsbeslut som uteslutande eller i huvudsak innefattar en rättslig prövning
av om viss bestämmelse överträtts eller ej överprövas av domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
fraragår av vad jag yttrat vid 19 § och även uttalat till lag­rådets protokoll
den 29 maj 1978 i ett annat lagstiftningsärende (prop. 1978/79: 9 s. 280—281)
är jag av den uppfattningen att beslut om bi­drag enligt 19 § bör kunna
överprövas av domstol. Så är fallet t. ex. med patentavgifter sora är avsedda
att utgöra bidrag till patent- och registreringsverkets verksarahet. En regel
bör därför intas i lagen om att beslut om finansbolags bidrag till
bankinspektionen skall, oavsett vilken myndighet som beslutar därom, föras hos
kammarrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
hänvisning till det anförda får jag föreslå att till paragrafen läggs ett andra
stycke av följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Mot
beslut rörande bidrag enligt 19 § förs talan hos kammarrätt genom besvär.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
uttalanden i Iagrådsremissen framgår att bankinspektionen skall utöva tillsyn
också över finansbolagens inkassoverksamhet. Departe­mentschefen utgår från att
dessa bolag inte skall omfattas av datain­spektionens tillsyn enligt inkassolagen
(1974: 182). Enligt 13 § nämnda lag undantas från denna tillsyn verksamhet som
drivs av bl. a. &amp;quot;kreditin­rättning under bankinspektionens tillsyn&amp;quot;.
Det kan ifrågasättas om ett finansbolag, vars finansieringsverksamhet
uteslutande består av leasing eller factoring i form av fakturaköp, är att
hänföra till kreditinrättning. Den oklarhet som råder på denna punkt skulle
undanröjas om ordet &amp;quot;kreditinrättning&amp;quot; i 2 och 13 §§ inkassolagen
ersätts av &amp;quot;företag&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
till lag om ändring i lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Martenius,
Sven Nyman och Knuisson:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslaget
föranleder inte någon erinran från vår sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Petrén:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
innebär att bankinspektionen med regeringen sora besvärs­instans och KO med
marknadsdomstolen som avgörande instans får en konkunerande kompetens
beträffande tillsynen rörande vissa avtalsvill­kor inom finansbolagens
verksamhetsområde. Enligt raotivuttalandena fömtsättes läget i praktiken bli
att bankinspektionen sköter den löpande över.'akningen även rörande mot
konsumenter oskäliga avtalsvillkor men att KO i sista hand kan rycka in och
föra talan vid marknadsdora-stolen. En sådan arbetsfördelning får antas skola
uppehållas genora in-siraklionsföreskrifter. Denna korapetensfördelning kan
dock ej garante­ras på detta sätt, enär också sammanslutning av näringsidkare,
konsu­menter eller löntagare har talerätt vid marknadsdomstolen i det fall KO
ej gör brak av sin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konkurrerande
kompetens finns redan nu enligt marknadsföringsla­gen (1975: 1418) och fanns
även enligt dennas föregångare. Vad gäller reklam och marknadsföringsåtgärder kan
sålunda KO och marknads­domstolen ingripa även på områden som står under bank-
och försäk-ringsinspektionernas tillsyn. Ur denna synpunkt kan lagrådsremissens
förslag sägas icke innebära något nytt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eraellertid
tillhör frågor ora avtalsvillkoren den centrala delen av in­spektionernas
tillsynsområden. Reklam och marknadsföring utgör där­emot mera perifera ämnen
sett från inspektionernas synpunkt. Ingripan­den från konsumentskyddsorganen i
dessa hänseenden spelar därför vad gäller den allmänna tillsynen en marginell
roll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
konkurrerande kompetensen enligt lagrådsremissens förslag leder tUl att två
olika förfaranden blir tillämpliga på samma fall. Det ena är rent adminstrativt,
närmast utmynnande i beslut ora erinringar i anled­ning av erbjudna villkor,
det andra är judiciellt och har till resultat vi-tesbelagda förbud att för fraratiden
bruka visst avtalsvillkor. Påtryck­ningsmöjligheterna i det senare alternativet
får anses mera effektiva än bankinspektionens erinringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppenbarligen
är det otillfredsställande att ett finansbolag beträffande samma avtalsvillkor
kan samtidigt utsättas för erinringar från bankin­spektionen med begäran om
ändring av villkoret och för förbud av marknadsdomstolen att framgent använda
avtalsvillkoret. I och för sig behöver icke bankinspektionens krav på ändring
av villkoret och mark­nadsdomstolens förbud att braka det vara inbördes
motstridiga. Uteslu­tet är dock icke att slutavgörandena i de båda förfarandena
kan komma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
vila på helt olika grandläggande värderingar i skälighetsfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
torde i och för sig råda enighet ora att en lagstiftningsteknik där man på
detta sätt öppnar vägen för motstridiga avgöranden bör undvi­kas. Denna
ståndpunkt intog också lagstiftaren 1971 vid tillkomsten av förevarande lag (se
NJA &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1971 s. 667). Den nuvarande regeln i 2 § in­sattes
i lagen just för att förhindra konkurrerande kompetens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
motiven till bestämmelsen fraragår att man då var varse att en konkurrerande
kompetens förelåg vad beträffade reklam och mark­nadsföringsåtgärder. Vidare
var lagstiftaren 1971 på det klara med att inspektionerna inom sina
tillsynsområden icke hade så starka maktmedel alt driva genom sin ståndpunkt med
avseende på oskäliga avtalsvillkor sora avtalsvillkorslagen tillade KO och raarknadsdomstolen.
Emellertid ansåg departementschefen då att man kunde lita på att de som var un­derställda
de ifrågavarande inspektionernas tillsyn skulle vara beredda att efterkomma
inspektionernas anvisningar, även ora några forraella tvångsbeslut enligt
respektive tillsynslagar ej kunde meddelas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fråga
är nu om det finns anledning att avvika från dessa resone­mang med avseende på
finansbolagen. Riraligen måste dessa antagas korama att följa bankinspektionens
anvisningar med avseende på avtals­villkor i lika mån som andra företag under
inspektionemas tillsyn gör det. Man har alltså inte skäl tro att nuvarande
ordning skall fungera sämre beträffande finansbolag än i fråga ora andra
likställda företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
egentliga skäl sora anförts för att beträffande finansbolag till-lärapa ett
nytt synsätt är de möjligheter KO och marknadsdomstolen kommer att fortsatt ha
att verka på hithörande område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oavsett
om 2 § lagen om förbud mot oskäliga avtalsvillkor lämnas oförändrad eller får
det i lagrådsremissen föreslagna innehållet, kommer nämligen KO att utöva
tillsyn över avtalsvillkor i förhållande till en­skild konsument beträffande
sådana företag vilka driver verksamhet av den art varom nu är fråga men som
icke har ställning av finansbolag. Det gäller bl. a. företag, vilkas omslutning
icke når upp till gränsstrecket tio milj, kr., och företag som erbjuder
finansiering endast i samband med avsättning av egna produkter. Lagen om förbud
mot oskäliga av­talsvillkor kommer sålunda att under alla omständigheter gälla
beträf­fande vissa finansieringsföretag. Den skulle, om förevarande 2 § ej änd­ras,
upphöra att gälla beträffande finansbolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tänkbart
är sålunda att, även om finansbolagen undantas från avtals­villkorslagens
tillämpningsområde, KO kan beträffande sådant finansie­ringsföretag, för vilket
avtalsvillkorslagen är tillämplig, efter ansökan till marknadsdomstolen få fram
förbud för företaget att använda ett av­talsvillkor, vilket bankinspektionen
godtagit för företag som står under dess tillsyn. Genom samråd mellan de olika
övervakningsorganen bör dylika situationer i huvudsak kunna undvikas. I sista
hand får man eraellertid acceptera att samma avtalsvillkor kan inom olika
finansie-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ringsverksaraheter
koraraa att bedömas olika. Bankinspektionen och marknadsdomstolen har också att
verka för delvis olika syften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening bör
principen från 1971 upprätthållas även i da­gens situation. Tillräckliga skäl
att införa en från allmänt rättslig syn­punkt olämplig dubbelkompetens
föreligger lika litet i detta fall som i de tvä övriga fall i vilka
departementschefen i lagrådsremissen avböjer en sådan, nämligen beträffande konsumentkreditlagen
och inkassolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
angivna utgångspunkter anser jag mig böra avstyrka den före­slagna ändringen av
lagen om förbud mot oskäliga avtalsvillkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:86.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
EKONOMIDEPÄRTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssamraanträde 1979-03-22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsrainistern Ullsten, ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Wirtén, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund,
Lindahl, Winther, De Geer, Cars, Gabriel Romanus&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Mundebo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition med förslag till iag om finansbolag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredraganden anmäler lagrådets den 2 mars 1979 till
ekonomide­partementet inkomna yttrande över förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. lag ora finansbolag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2,    lag ora ändring i lagen (1971: 112) om förbud mot
oskäliga avtals­&lt;br&gt;
villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.
Det remitterade lagförslaget om finansbolag har till huvudsakligt syfte att ge
ett skydd åt finansbolagens kunder och långivare. Förslaget har utformats efter
förebild i motsvarande lagstiftning om kreditaktie­bolag och andra
kreditinstitut och innebär att vissa särskilda regler skall gälla för verksamheten
och att bolagen ställs under tillsyn av bank­inspektionen. Lagrådet har i stort
sett inte haft några erinringar mot de grundläggande reglema eller mot
uppläggningen av lagstiftningen. Lag­rådets ändringsförslag avser huvudsakligen
lagtekniska frågor. Som jag närmare kommer att redovisa i det följande kan jag
biträda flertalet av lagrådets ändringsförslag. Beträffande de olika punkterna
i lagrådets yttrande vill jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om finansbolag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I lagen används i ett flertal bestämraelser termen
finansieringsverk­samhet, som definieras i 1 §. Lagrådet anser att termen i
denna lag bör ges en så begränsad betydelse att den inte inbegriper verksamhet sorn
drivs av banker och liknande kreditinstitut. Enligt lagrådets uppfattning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammantr'äde
den 16 november 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
från lagen också uttryckligen undantas verksamhet som utövas av riksbanken och
annan statlig myndighet. Jag anser att det inte är för­knippat med några
nackdelar att begreppet finansieringsverksamhet i lagen ges ett vidsträckt
innehåll utan att det tvärtom är en fördel om be­greppet i lagen står i överensstämraelse
med sin allmänna innebörd. Ge­nom bestämmelsen i 3 § andra stycket undantas
från lagens tillämpnings­område verksamhet som drivs av banker och andra
kreditinstitut som re­dan står under tillsyn. Jag vill därför inte förorda
någon ändring i fråga om definitionen av finansieringsverksarahet. Av lagrådsreraissen
fraragår att lagen inte är avsedd att gälla verksamhet som drivs av statliga rayn­digheter.
Det finns enligt min mening inget behov av att i lagtexten när­mare ange detta,
eftersom lagen enligt 2 § uttryckligen gäller endast för företag och således
inte för statliga myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
2 § första stycket 1 i det remitterade förslaget framgår att lagen gäller bankägda
företag som driver finansieringsverksamhet. Lagrådet anser det vara tveksamt ora
regeln får åsyftad räckvidd. Den skulle raed lagrådets uppfattning inte täcka
fall där banken inte är ensam ägare av företaget utan bara äger så stor del att
detta får betraktas som dotter­företag. Lagrådet synes utgå från att med
företag som ägs av bank avses endast av bank helägt företag. Uttrycket behöver
emellertid inte ges en så snäv tolkning. Som bankägda bör i stället enligt min
mening anses företag som helt eller delvis ägs av ett eller flera bankinstitut.
Jag ansei att bestämmelsen i det remitterade förslaget med denna utgångspunkt
är att föredra framför lagrådets förslag som bygger på begreppet dotter­företag.
För att undvika tolkningssvårigheter bör den emellerlid förtyd­ligas så att den
av mig nu angivna innebörden framgår klarare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
ifrågasätter mot bakgrund av bl. a. några exempel om man inte bör uppge regeln
i 2 § första stycket 2 om att värdegränsen för lagens tillämplighet skall
hänföras till den genomsnittliga balansomslut­ningen för en treårsperiod. Jag
kan visserligen inte finna annat än att bestämmelsen skulle fungera bra för
alla de företag som företer en normal utveckling. Jag kan emellertid godta
lagrådets förslag till änd­ring i bestämmelsen om värdegränsen eftersom man
därigenom kan få en enklare praktisk tillämpning också i vissa undantagsfall.
Lagrådet antyder möjligheten att knyta värderegeln till basbeloppet enligt
lagen om allmän försäkring. Jag anser att en sådan anknytning inte är lämplig i
detta sam­manhang och är alltså inte beredd att frångå det ursprungliga förslaget
i den delen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På de av lagrådet angivna
grunderna bör begreppet balansomslutning i 2 § första stycket 2 liksom i 4 §
ersättas med nettovärdet av tillgångarna i finansieringsverksamheten. Detta är
en ändring av rent formell art och innebär givetvis ingen ändring i fråga om
hur tillgångarna skall värde­ras. Begreppet balansomslutning förekommer också i
19 § i det remitte-' rade förslaget och bör även där ersättas med nettovärdet
av tillgångarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
finansieringsverksamheten. Någon saklig ändring åsyftas inte heller i detta
fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
gör vissa uttalanden om innebörden av punkten 1 i 3 §. Med anledning härav vill
jag framhålla att bestämmelsen tar sikte på förhål­landet mellan finansföretaget
och det företag på vars avsättning av varor eller tjänster finansieringen
inriktas. Det inbördes förhållandet mellan olika ägare av finansföretaget
saknar däremot betydelse för tillämp­ningen av bestämmelsen. Jag vill tillägga
att nära samband i den mening som anges i 4 § andra stycket kan finnas mellan
exempelvis en ekono­misk förening som driver finansieringsverksamhet och ett
företag som är medlem i föreningen och som uppbär en betydande del av
föreningens vinst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
remitterade förslaget bygger på tanken att särskilt beslut om att lagen är
tillämplig på visst företag inte skall behövas utan detta skall framgå av
beslut och åtgärder som vidtas av bankinspektionen, i första hand prövningen
och godkännandet av bolagsordningen. Av aktiebolags­registret skall framgå om
ett bolag är finansbolag och har fått sin bo­lagsordning godkänd av
bankinspektionen. Mot den nu skisserade ord­ningen riktar lagrådet vissa
invändningar. Lagrådet anser att det behövs ett formellt och Överklagbart
beslut om att ett bolag är eller upphör att vara finansbolag. Lagrådet föreslår
därför att bankinspektionen skall föra en förteckning över finansbolagen.
Beslut om att införa bolag i och avföra bolag ur förteckningen föreslås få
verkan bl, a, i fråga om vilka företag som ställs under tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har redan i lagrådsremissen uttalat att vissa skäl talar för att registreringen
skulle handhas av bankinspektionen i stället för av patent-och
registreringsverket som finansieringsbolagskommittén hade före­slagit. Den av
lagrådet föreslagna ordningen innebär inte bara praktiska fördelar. Jag delar
lagrådets uppfattning att man också får en från formell synpunkt större klarhet
i vilka företag som omfattas av tillsynen enligt lagen. Företagen skulle
sålunda genom beslut mot vilka de kan föra talan få kännedom ora att de av
bankinspektionen anses vara finansbolag. Jag vill således förorda lagrådets
förslag i fråga om den av bankinspektionen förda förteckningen och dess verkan
med avseende på tillsynen. Jag förordar också att 5 § får den av lagrådet
föreslagna utformningen. Vidare bör 9 § utforraas på det sätt som lagrådet
föreslår. För att bankinspektionen skall kunna utöva sin tillsyn enligt lagen
måste inspektionen ha tillgång till aktuella uppgifter ora finansbolagen. Detta
kan inspektionen få bl. a. från aktiebolagsregistret sora förs hos patent- och
registreringsverket. Några särskilda bestämraelser ora denna information
behöver som lagrådet påpekar emellertid inte tas in i lagen. Bankinspektionens
förteckning över finansbolagen blir offentlig. Jag kan dela uppfattningen att
det därför inte finns något större behov av att i aktiebolagsregistret särskilt
registrera vilka bolag som är finansbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop,
1978/79: 170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
skall dock givetvis alltjämt registreras där enligt de regler sora gäller för
aktiebolag i allmänhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag har anfört i lagrådsreraissen
att frågan om aktiebolagslagens låne­förbud för aktieägare och vissa andra
personer bör ses över vad gäller företag som driver finansieringsverksamhet.
Jag kan instämma i vad lagrådet yttrar om att bestämmelsen i 6 § andra stycket
i vad den avser låneförbudet kan undvaras i avvaktan på en sådan översyn. Jag
anser emellertid att bestäraraelsen inte medför sådana komplikationer i vad av­ser
förbud att vara revisor att bestämmelsen bör avvaras också i den delen. Enligt
min mening är det i stället följdriktigt att den sora har sådana förbindelser
till finansbolaget som avses i bestämmelsen inte får vara revisor i bolaget.
Detta bör framgå av lagen. På grand av vad jag nu har anfört förordar jag
alltså en ändring i 6 § andra stycket så att be­stämmelsen utvidgar
aktiebolagslagens diskvalifikationsregler för revisor men inte påverkar de nu
gällande låneförbudsreglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Två av lagrådets ledamöter
har invändningar mot bemyndigandet i 7 § andra stycket för regeringen att
utfärda närmare föreskrifter om kravet på kapitaltäckning för finansbolagens
upplåning. De anser att kapitaltäckningsbestämmelsen tillhör området för
lagstiftning enligt 8 kap. 2 § regeringsformen (RF) och att därför någon delegering
av norra­givningsmakt till regeringen med stöd av 8 kap. 7 § RF inte kan ske.
De grundar sin uppfattning på att ett finansbolag får anses ha ställning av
särskild juridisk person och att kapitaltäckningsbestämmelsen får anses ha
konstitutiv betydelse för bolagets ställning som finansbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De båda övriga ledamöterna
i lagrådet anser att ett finansbolag inle är en juridisk person av särskilt
slag utan ett vanligt aktiebolag som dii-ver viss näringsverksamhet. Den
sakliga innebörden av reglerna om kapitaltäckning för finansbolag anser de vara
att bolag, som vill driva finansieringsverksamhet, till kundernas skydd åläggs
att uppfylla vissa villkor i fråga om kapitaltäckning. Om bolaget inte uppfyller
dessa vill­kor, kan det förbjudas att fortsätta finansieringsverksamheten.
Bolagets fortbestånd påverkas däremot inte, utan det kan fortsättningsvis driva
verksamhet av annat slag. Dessa ledamöter anser därför att kapitaltäck­ningsbestämmelsen
i lagen om finansbolag är att hänföra till området för lagstiftning enligt 8
kap. 3 § RF. Bemyndigandet för regeringen är enligt deras mening därför och
eftersom regleringen avser näringsverksamhet förenligt med 8 kap. 7 § RF, Till
stöd för sin uppfattning anger de några exempel från annan lagstiftning som har
tillkommit efter RF:s ikraft­trädande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För egen del vill jag
efter samråd med chefen för justitiedepartemen­tet och efter överläggningar raed
statsrådsberedningen anföra följande i denna fråga, Lagen om finansbolag har
till syfte att reglera ett visst slag av näringsverksamhet —
finansieringsverksamhet. Ett finansbolag kan beskrivas som ett vanligt
aktiebolag som helt eller delvis ägnar sig åt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sådan
verksarahet. Ett aktiebolag får eraellertid enligt den föreslagna lagen bedriva
sådan verksamhet bara ora det uppfyller vissa villkor. Ett sådant villkor är
att aktiebolaget håller en viss kapitaltäckning. Om bola­get underlåter att
iaktta denna skyldighet kan det allmänna genom bank­inspektionen vidta vissa
åtgärder mot bolaget, i sista hand förbjuda det att driva
finansieringsverksamhet. Kapitaltäckningsbestämraelsen är där­eraot inte norraerande
för förhållandet mellan bolaget och andra enskil­da eller för något annat
förhållande som avses i 8 kap, 2 § RF. En före­skrift med det sakliga innehåll
som den föreslagna kapitaltäckningsbe­stämmelsen har utgör enligt min mening en
sådan för enskilda betungan­de föreskrift ora förhållandet mellan enskilda och
det allmänna som av­ses i 8 kap. 3 § RF. Eftersom det är fråga om
näringsverksamhet kan riksdagen med stöd av 8 kap. 7 § RF bemyndiga regeringen
att besluta föreskrifter i ämnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När det särskilt gäller
bestämmelsen i 7 § tredje stycket i det remitte­rade förslaget att ett
finansbolags bolagsordning skall innehålla en be­stämmelse om kapitalkravet
delar jag uppfattningen att det kan vara för­enat med en besvärande omgång att
ändra en bolagsordning. Jag föror­dar därför att regeln, som närraast har
karaktär av ordningsföreskrift, får utgå. Som en följd härav måste också
hänvisningen till den i 10 § utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med anledning av ett
uttalande av de båda raot 7 § kritiska leda­möterna vill jag i detta sammanhang
framhålla att regeringen har möj­lighet att med stöd av 8 kap. 13 § RF meddela
verkställighetsföreskrif­ter också till sådan lag som avses i 8 kap. 2 § RF
eller överlåta åt en underordnad myndighet att göra detta (jfr prop, 1976/77:
123 s, 372).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns emellertid andra skäl att nu ta upp frågan om en närmare bestämning av
kapitalkravet i lagen. Ett skäl för att i lagförslaget inte ange ett bestämt
kapitalkrav för finansbolagen var — som jag angav i lagrådsreraissen — att
banklagsutredningen såg över motsvarande regler för bankerna. Utredningens
förslag presenterades i betänkandet (Ds E 1978: 4) Nya kapitaltäckningsregler
för bankerna. Regeringen har i dag på min föredragning beslutat förelägga
riksdagen proposition med an­ledning av banklagsutrédningens förslag. Jag anser
därför att det nu finns underlag för att i lagen ta in regler som kan
förutsättas gälla för en längre tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten
för den kapitaltäckningsbestämmelse som jag nu vill förorda är att kapitaltäckningskravet
uttrycks sora en upplåningsrätt enligt vad som närraare har angetts i
lagrådsremissen. Detta innebär att upplåningen skall stå i visst förhållande
till det egna kapitalet. När det gäller att bestämraa hur stor upplåningen får
vara i förhållande till det egna kapitalet bör en förebild vara vad som
hittills har gällt för de bankägda finansbolagen. Dessa har i sina
bolagsordningar bestämraelser om att upplåningen får uppgå till högst tolv och
en halv gånger det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;egna
kapitalet. Detta motsvarar ett kapitaltäckningskrav på 8 %, eller med andra ord
vad som gäller för bankernas placeringar i den högsla riskklassen. Eftersom
finansbolagens kreditgivning huvudsakligen är av sådant slag att den om den
utfördes av bank skulle kräva kapitaltäck­ning med 8 %, bör den kapitaltäckning
som f, n, gäller för de bank­ägda finansbolagen gälla för de finansbolag som nu
ställs under tillsyn. Vissa finansbolag har emellertid inriktat sin verksamhet
på kreditgiv­ning med avsevärt mindre säkerhetsrisker än flertalet bolag. Så t,
ex, förekoraraer kreditgivning mot säkerhet i av staten utfärdade obligatio­ner.
Mot bakgrund härav förordar jag att finansbolagens upplåningsrätt begränsas
till tolv och en halv gånger det egna kapitalet med möjlighet för
bankinspektionen att medge högre upplåning om särskilda skäl före­ligger. Högre
upplåning än tjugo gånger det egna kapitalet bör dock inle kunna tillåtas. Jag
förordar att första stycket i 7 § utformas i enlig­het med vad jag nu har
anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
förslag som regeringen i dag har beslutat angående kapitalläck-ningen för
bankerna innebär en del nyheter när det gäller vad sora skall anses som eller
likställas med eget kapital i sammanhanget. En väsentlig nyhet är att 40 % av
de s. k. värderegleringsreserverna för utlåning, utländska valutor och, med
viss begränsning, även för obligationer får räknas in i täckningskapitalet och
således upp till en viss gräns får jämställas med eget kapital i detta
avseende. Jag anser att detta bör få gälla inte bara för bankerna ulan också
för finansbolagen. Den före­slagna bestämmelsen i banklagen om vad som skall
anses som eller lik­ställas med eget kapital lämpar sig enlig min mening även i
övrigt för finansbolagen. Jag förordar därför att bestäraraelsen ora det egna
kapi­talet för finansbolagen bör innehålla en hänvisning till vad sora gäller
för bankerna i detta avseende. Det innebär att finansbolagen som täck­ningskapital
får utnyttja det egna kapitalet, dvs, aktiekapitalet, reserv­fonden, dispositionsfonden
och balanserade vinstmedel. Som täcknings­kapital får också räknas förlagslån
intill ett belopp motsvarande det egna kapitalet och värderegleringsreserverna
i nyss angiven utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nu förordade kapitaltäckningsbestämmelsen måste kombineras med en
övergångsbestämmelse för förelag som vid lagens ikraftträdande driver
finansieringsverksamhet men inte kan uppfylla det angivna kapi­talkravet. Jag
anser att sådana finansbolag bör få tre år på sig att bygga upp en sådan
kapitaltäckning att de kan uppfylla kravet. Jag förordar en övergångsbestäraraelse
med nu angivet innehåll, Inora ramen för till­synsverksamheten enligt lagen kan
bankinspektionen följa kapitalupp­byggnaden i de berörda företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
är kritiskt mot att bankinspektionen har föreslagits få rätt att vägra godkänna
en bolagsordning på den grund att den strider mot lag eller annan författning.
Enligt lagrådet bör det inte ankorama på inspek­tionen att pröva
bolagsordningens överensstämmelse med lag eller annan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;författning
i samma hänseenden som enligt aktiebolagslagen tillkommer patent- och
registreringsverket. Till detta vill jag framhålla att bank­inspektionens
prövning inte har samma syfte som patent- och registre­ringsverkets.
Inspektionens prövning tar sikte på bolagets förmåga att driva
finansieringsverksamhet. Det är därvid i och för sig naturligt att kräva att
bolaget har en lagenlig bolagsordning. Jag kan emellertid godta lagrådets
förslag till utformning av paragrafen i nu berört avseende. Jag vill dock frarahålla
att bankinspektionen inom ramen för sin bedömning av om bolagsordningens
innehåll är sådant att en sund utveckling av finansieringsverksamheten kan
äventyras raåste ha möjlighet att ta hän­syn också till om bolagsordningen i
något för verksamheten väsentligt avseende strider mot lag eller annan
författning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
av lagrådets ledamöter kritiserar bemyndigandet för regeringen i 19 § att
utfärda närmare föreskrifter ora de bidrag till kostnadema för
bankinspektionens tillsynsverksamhet som finansbolag skall erlägga. Han anser
att eftersom dessa tillsynsbidrag har karaktär av skatter bemyn­digande inte
bör ske. I likhet med de övriga ledamöterna i lagrådet anser jag att bidragen
utgör en form av avgifter. Frågan har f, ö. redan prö­vats av regering och
riksdag (prop. 1975: 8 s. 46—47, KU 1975: 10, rskr 1975: 62). En liknande
bestämmelse förekommer i 43 § förslaget till fondkommissionslag (prop. 1978/79:
9).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
föreslår att talan mot vissa av bankinspektionens beslut enligt lagen skall
kunna föras hos kammarrätt. En ledamot vill gå något längre än lagrådet i
övrigt i detta avseende. Jag kan hålla med om att vissa beslut enligt lagen grandas
på rättsliga bedöraningar medan andra beslut innefattar också
lämplighetsbedömningar. Enligt min me­ning kan detta emellertid inte motivera
avsteg från den hävdvunna principen att bankinspektionens beslut överklagas hos
regeringen. Det­ta gäller enligt banklagstiftningen och annan lagstiftning i
fråga om inspektionens tillsyn. Det vore olämpligt att i detta
lagstiftningsärende bryta mot den nämnda ordningen och behandla beslut om
finansbolag annorlunda än beslut om andra kreditinstitut under inspektionens
till­syn. En blandad besvärsväg som lagrådet föreslår skulle dessutom kun­na
medföra komplikationer genora att ärenden som har samband sam­tidigt kan komma
att handläggas på olika håll. Även detta talar mot lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av vad jag nu har anfört vidhåller jag att talan mot bankinspektionens
beslut enligt lagen skall föras hos regeringen. 22 § bör följaktligen enligt
min mening inte ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
påpekar att det klarare skulle framgå att alla finansbolag är undantagna från
datainspektionens tillsyn enligt inkassolagen om ordet
&amp;quot;kreditinrättning&amp;quot; i 2 och 13 §§ denna lag ersätts med ordet
&amp;quot;företag&amp;quot;. Inkassolagen är f. n. föremål för översyn inom justitiede­partementet.
Den av lagrådet väckta frågan bör lämpligen prövas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samband
med denna översyn. I detta sammanhang vill jag nämna att i samband med
översynen av inkassolagen har också en översyn av kreditupplysningslagen (1973:
1173) påbörjats. Därvid har också vissa frågor med anknytning till
finansbolagen tagits upp. Jag återkommer till detta längre fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
de avseenden där jag inte har behandlat lagrådets yttrande delar jag lagrådets
synpunkter och förordar alltså att förslaget till lag om finansbolag ändras i
enlighet med lagrådets förslag. Jag förordar vi­dare vissa redaktionella
ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
till lag om ändring i lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
av lagrådets ledamöter tar upp detta lagförslag till diskussion och avstyrker
förslaget till ändring i avtalsvillkorslagen. Som jag har anfört i
lagrådsremissen finns det skäl att t. v. låta avtalsvillkorslagen gälla för de
finansföretag som omfattas av lagen om finansbolag. I av­vaktan på resultatet
av banklagsutredningens arbete i fråga ora gräns­dragningen mellan
bankinspektionens och de konsumentpolitiska orga­nens tillsynsområden anser jag
således att avtalsvillkorslagen bör ha den ändrade lydelse sora jag förordade i
lagrådsremissen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga
frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
viU avslutningsvis ta upp ytterligare några frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
lagrådsreraissen nänmdes att förslag till ny sekretesslag innefattan­de både
handlingssekretess och tystnadsplikt bereds inom justitiedeparte­mentet. Detta
arbete har nu resulterat i en lagrådsremiss med förslag till sekretesslag.
Beslut härom fattades den 7 december 1978, Den nya sekretesslagen föreslås
träda i kraft den 1 januari 1980, Den komraer enligt förslaget att omfatta bl.
a. bestämmelse om tystnadsplikt för befattningshavare hos bankinspektionen.
Eftersom det finns behov av en tystnadspliktsbestämraelse avseende uppgifter
som kommit till bank­inspektionen i ärende enligt lagen om finansbolag redan
från och med den 1 oktober 1979 kan bestämmelsen i 23 § andra stycket f. n.
inte undvaras. I samband med det fortsatta arbetet med en ny sekretesslag får
avgöras ora bestämmelsen behövs efter sekretesslagens ikraftträ­dande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
närande nyss att vid den översyn av kreditupplysningslagen som har påbörjats
inom justitiedepartementet har vissa frågor tagits upp som anknyter till
finansbolagen. Enligt 1 § i denna lag omfattar lagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte
förmedling av upplysningar mellan bl. a. kreditinrättningar under
bankinspektionens tillsyn. Den kreditupplysningsverksamhet som tidi­gare drevs
av bankerna har numera tagits över av Upplysningscentra­len UC Aktiebolag som
ägs av affärsbankerna gemensamt. I saraband med att regeringen gav bankerna
tillstånd att förvärva aktier i bolaget föreskrevs som villkor för tillståndet
att bolaget skulle stå under tillsyn av bankinspektionen. Bolaget har ansetts
som en sådan kreditinrätt­ning under bankinspektionens tillsyn vars verksamhet
med förmedling av upplysningar inte omfattas av kreditupplysningslagen. När
vissa finansföretag enligt lagen om finansbolag ställs under bankinspektio­nens
tillsyn skulle detta, om kreditupplysningslagen inte ändrades, leda till att
upplysningscentralen kunde lämna kreditupplysning till dessa före­tag utan att
upplysningen omfattades av kreditupplysningslagen. I avvak­tan på resultatet av
den översyn av kreditupplysningslagen som nu har påbörjats bör kreditupplysning
som lämnas till finansbolag från annan kreditinrättning under bankinspektionens
tillsyn inte vara undantagen från kreditupplysningslagen. Jag förordar därför
efter sararåd raed chefen för justitiedepartementet att en ändring görs i denna
lag i av­vaktan på den nämnda översynen. Vid denna får övervägas bl. a. om
uttrycket &amp;quot;kreditinrättning under bankinspektionens tillsyn&amp;quot; i 1 §
kre­ditupplysningslagen kan ersättas med &amp;quot;företag under bankinspektio­nens
tillsyn&amp;quot; i enlighet med vad lagrådet ifrågasätter för inkassolagens del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
lagrådsremissen nämndes att jag i prop. 1978/79: 47 om fortsatt&lt;br&gt;
giltighet av lagen om kreditpolitiska medel hade anfört att slutlig ställ­&lt;br&gt;
ning till förslaget att vidga den kreditpolitiska lagen till att omfatta&lt;br&gt;
finansbolagen inte borde tas förrän lagen hade blivit föremål för över­&lt;br&gt;
syn. I saraband raed frågan om förlängning av den kreditpolitiska la­&lt;br&gt;
gens giltighet anförde finansutskottet emellertid att det borde vara&lt;br&gt;
möjligt att under år 1979 förelägga riksdagen förslag om komplette­&lt;br&gt;
ring av den kreditpolitiska lagstiftningen i vad avser finansbolag. Riks­&lt;br&gt;
dagen har gett regeringen till känna vad finansutskottet sålunda har&lt;br&gt;
anfört (FiU 1978/79: 12, rskr 71). Med anledning härav avser jag att&lt;br&gt;
senare i år förelägga regeringen förslag i denna fråga. Det bör däratöver&lt;br&gt;
ankoraraa på den i prop. 1978/79: 47 föratskickade utredningen sora&lt;br&gt;
avses göra en översyn av den kreditpolitiska lagstiftningen att uppraärk-&lt;br&gt;
samma de särskilda problera som kan vara förknippade med att använda&lt;br&gt;
olika kreditpolitiska medel på finansbolagen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill slutligen påpeka att bankinspektionen i skrivelse i till ekono­midepartementet
den 19 december 1978 har hemställt om ytterligare resurser på grund av de
vidgade tillsynsuppgifter som lagen ora finans­bolag kan komma att medföra. Jag
anser att denna fråga bör tas upp senare i samband raed att regeringen
fastställer utgiftsstat för bank­inspektionen för budgetåret 1979/80.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag nu har anfört heraställer jag alt rege­ringen föreslår
riksdagen att aniaga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
de av lagrådet granskade lagförslagen raed vidtagna ändringar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels det vid
regeringsprotokollet den 22 mars 1979 fogade förslaget till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3,
lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973: 1173),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och be­slutar att genom proposition
föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:81.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:170&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehållsfiirteckning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionen  
.................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll   ...................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslag    
...................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om finansbolag   .......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1971:
112) ora förbud mot oskäliga av­talsvillkor      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag ora ändring i
kreditupplysningslagen (1973: 1173)..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag av
regeringsprotokollet den 16 november 1978  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning   ....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt om finansföretag och
deras verksarahet....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmän motivering .............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behovet av lagstiftning om
finansföretag............ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagens tillämpningsområde.............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företagsform, registrering ra. m....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kapitaltäckning     ........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillsyn m. ra................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga  frågor   ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Upprättade lagförslag.......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering  ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag ora
finansbolag  ...................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i
lagen om förbud mot oskäliga avtalsvillkor          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan    .................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut    .......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
I Sammanfattning av finansieringsbolagskommitténs betän­&lt;br&gt;
kande (SOU 1977: 97) Finansieringsbolag  ...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2 Finansieringsbolagskommitténs förslag till lag om finan­&lt;br&gt;
sieringsbolag ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga
3 Sammanställning av remissyttrandena .......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allraänna synpunkter................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagens tillämpningsområde    ..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillsynsfrågan   ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga synpunkter  .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
4 De remitterade lagförslagen  ....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till lag ora
finansbolag..................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till lag om ändring i
lagen (1971: 112) om för-, bud mot oskäliga avtalsvillkor        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
av lagrådets protokoll den 12 februari 1979 ..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
av regeringsprotokollet den 22 mars 1979........ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM   197&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;»&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;  789&amp;lt;84&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G203170</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_197879__170.pdf</filnamn>
<filstorlek>7438766</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med förslag till lag om finansbolag, m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8136C86B-DF89-44C9-A8CF-9DD2475BD351</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>