2448668G2031681978/79168propproppropProposition 1978/79:168PropositionProposition16801979-03-15 00:00:002024-12-27 14:47:032008-06-13 07:55:27om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen m. m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G203168/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G203168https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G203168
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168 Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79:168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen tn. m.;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 15 mars 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>OLA
ULLSTEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:203.0pt'><span style='font-family:Verdana'>GABRIEL
ROMANUS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen föreslås att en allmän föräldrautbildning i anslutning till barns
födelse genomförs med början år 1980. Föräldrautbildningen skall byggas ut successivt
i landstingens regi som en del av den normala verksamheten vid mödra- och
barnavårdscentraler samt BB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslås att kvinnor som på grund av förvärvsarbetets art inte kan fortsätta
sina normala arbetsuppgifter i graviditetens slutskede i princip skall ha rätt
till omplacering hos arbetsgivaren med bibehållen lön. De kvinnor som inte kan
omplaceras i anställningen föreslås i stället få ledighet med ersättning från
försäkringskassan, havandeskapspenning. Denna ersättning skall kunna utgå
tidigast från och med den sextionde dagen och längst till och med den elfte
dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse, dvs. under högst 50
dagar. Havandeskapspenningen beräknas på samma sätt som sjukpenning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslås en rad förbättringar av föräldraförsäkringen och den motsvarande
rätten till ledighet från anställningen för vård av barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu utgående särskilda föräldrapenningen, som omfattar tre månader, föreslås
under samtliga tre månader utgå med ett belopp som motsvarar förälderns sjukpenning,
dock lägst garantinivån. Särskild föräldrapenning föreslås utgå med 90 dagar
för varje barn även vid flerbarnsfödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslås att reglerna för föräldrapenning för tillfällig vård av barn ändras så
att de i huvudsak överensstämmer med de som gäller för sjukpenning. Dock införs
en yttersta gräns på 60 dagar per barn och år. Liksom nu skall ersättning utgå
när fadern stannar hemma i samband med barns födelse. Fadern föreslås få en
självständig rätt till föräldrapenning för tio dagar i samband med barnets
födelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrar
föreslås få rätt att utnyttja särskild föräldrapenning bl. a. i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samband
med föräldrautbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslås en höjning av åldersgränsen till tolv år för föräldrapenning för
lilirällig vård av barn. Detta skall gälla barn födda år 1970 eller senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen läggs också fram förslag om ökat antal dagar med föräldrapenning
i samband med adoption av barn som är mellan ålta och tio år samt vissa
ändringar beträffande vårdbidrag till handikappade barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för den föreslagna förbättringen av föräldraförsäkringen beräknas uppgå till
240 milj. kr. per år. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari
1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:85.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän
försäkring'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 4 kap. 13 och 16 §§ skall upphöra att gälla,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>c/e/sait4kap.
1,2,3,7-9,11,14,17, ISoch 20 §§,9 kap. 4 §och 16kap. 1 § skall ha nedan angivna
lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 9 §
av nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap. 9§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäkrad kvinna har rätt till havandeskapspenning, om
havandeskap har satt ned hennes förmåga atl utföra uppgifterna i sitt
föivärvsarbeie med minst hälften och hon inte kan omplaceras lill annat mindre
ansträngande arbeie enligl beslämmelserna i 12 § lagen (1978:410) om räu till
ledighet för vård av barn, m. m. Havandeskapspenning utgår för varje dag som nedsättningen
består, dock tidigast från och med den sextionde dagen och längst till och med
den elfte dagen före den beräknade tidpunkten for barnets födelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Havandeskapspenning utgår med belopp som motsvarar
kvinnans sjukpenning enligt 4 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning skall göra
ansökan därom. Till ansökan skall fogas läkarintyg om kvinnans möjligheter att
utföra sina arbetsuppgifter. Allmän försäkringskassa får påfordra att kvinnans
rätt till havandeskapspenning styrkes genom utlåtande av hennes arbetsgivare.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Lagen omtryckt 1977:630. Senaste lydelse av 4 kap. 13
och 16 §§ 1977:630.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>1 beslut om havandeskapspenning skall anges under vilken tid
ersättning kan utgå.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vad
i lag eller annan författning föreskrives om sjukpenning gäller i fråga om
havandeskapspenning. Havandeskapspenning utgår ej i den mån kvinnan för sam/na
tid uppbär sjukpenning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4
kap. 1 S Försäkrad förälder som är inskriven hos allmän försäkringskassa har
rält till föräldrapenning enligt detta kapitel. Föräldrapenning utgår ej för
tid då föräldern förvärvsarbetar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föräldrapenning
utgär för vård av barn endasi om barnet är bosatt här i riket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vid
adoption av barn får barnet anses bosatt i riket om de blivande adoptivföräldrarna
äro bosatia i riket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrapenning
i samband med barns födelse utgår under högst etthundraåttio dagar sammanlagl
för föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Moder
har räu till föräldrapenning Moder har rätt till föräldrapenning<br>
tidigast från och med den sextionde tidigast från och med den sextionde<br>
dagen före den beräknade tidpunk- dagen före den beräknade tidpunk<br>
ten för barnets födelse. För tiden ten för barnets födelse. För tiden<br>
efter barnets födelse är den av föräld- efter barnets födelse är den av föräld<br>
rarna som till huvudsaklig del ombe- rårna som till huvudsaklig del våt dar<br>
söoec vaV</e« om barnet berättigad till barnet berättigad till föräldrapen-<br>
föräldrapenning.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förälder
som ej har barnet i sin vård har räti till föräldrapenning endast om särskilda
skäl föreligga. Moder har dock alltid rätt till föräldrapenning till och med
den tjugunionde dagen efter förlossningsdagen, även om hon ej har barnet i sin
vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrapenning
får utgå längst till tvåhundrasjuuionde dagen efter den då barnet fötts. Har
sjukdom hos barnet eller föräldrarna under viss tid hindrat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse F</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>reslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ldrarna fr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>n att v</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rda barnet, f</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rl</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ngesden i f</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rsta
punkten angivna tiden i molsvarande m</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>H</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrapenning
enligt 2 § utgår ej</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föräldrapenning enligl 2 § utgår ej</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>lill
båda föräldrarna för samma dag. lill båda föräldrarna för samma lid. Halv
föräldrapenning får dock utgå till båda föräldrarna för samma dag, när de
avlösa varandra i värden av barnet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Adoptivföräldrar
ha från den dag de få barnet i sin vård rält till föräldrapenning under
sammanlagl högst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>/.
elthundraåltio dagar om barnet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ellhundraåtlio dagar om barnel ej</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>ej
har fyllt åtta år,</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>har fyllt lio är.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>2. fyrtiofem dagar om barnet har fyllt åtta men ej tio dr.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
för föräldrapenning i samband med barns födelse äga molsvarande lillämpning på
föräldrapenning enligl försia styckel. Tidpunkten då adoptivföräldrarna få
barnel i sin vård jämställes därvid med tidpunkten för barnets födelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om fosterföräldrar som
mottaga barn i avsikt att adoptera del, i den mån föräldrapenning ej utgår till
dem enligt bestämmelserna i 6 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8§<br>
Förälder har rätt till föra I dra-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förälder har rätt till föräldra<br>
penning för tillfällig vård</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>penning för tillfällig vård<br>
av bar nom barnet ej har fyllt f/o år</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>av barnombarnetej harfyllwo/vår<br>
och föräldern behöver avstå från</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>och föräldern behöver avslå från<br>
förvärvsarbeie i samband med</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>förvärvsarbete i samband med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. sjukdom
hos barnet,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1. sjukdom eller smitta hos bar-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-family:Verdana'>net,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>sjukdom
hos barnets ordinarie 2. sjukdom e//f/-5/w/'//ö hos barnets vårdare,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>ordinarie
vårdare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>besök
i samhällets förebyggande 3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>barnhälsovård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></i><i><span style='font-family:
Verdana'>besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg I vilken barnet
deltar.</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<i><span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rätt
till föräldrapenning enligt försia styckel tillkommer även fader som för
biträde i hemmet eller för vård av barn avslår från förvärvsarbeie i samband
med barns födelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldrapenning enligt 8 § utgår för förälder som har
barnel i sin vård eller, om föräldrar gemensamt ha barn i sin vård, för
föräldrarna tillsammans varje dr under högst</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tolv dagar om i familjen finns ett
barn,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>femton dagar om i familjen finns
två barn,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>aderton dagarom i familjen finns
tre eller flera barn.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av det
antal dagar som anges i första stycket får varje förälder använda en dag för
ändamål som avses i 8 § 4. Vid beräkning av antalet dagar med rält till
föräldrapenning enligt första stycket anses två dagar med halv föräldrapenning
som en dag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förälder, som vanligen ej har barn i sin vård men som
tillfälligt vårdar barn, har räll lill föräldrapenning inom ramen för det antal
dagar för vilket föräldrapenningkan ulgå lill den andre av föräldrarna enligl
första stycket.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldrapenning utgår enligt 8§ första stycket under högst
sextio dagar per barn och år för föräldrarna sammanlagt och enligt 8§ andra
stycket under högst tio dagar samband med barns födelse.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild föräldrapenning för vård av barn utgår för varje
barn under högst nittio dagar sammanlagl för föräldrarna. Särskild föräldrapenning
får utgå längst till dess barnet fyller åtta år. Utan hinder härav fSr dock
särskild föräldrapenning uppbäras till utgången av det första skolåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ha föräldrar gemensamt barn i sin vård, utgår särskild
föräldrapenning under hälften av den i försia styckel angivna tiden till var
och en av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att
själv uppbära föräldrapenningen under hela den tid som angives i första
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid flerbörd fördelas iförsta stycket</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskild föräldrapenning inom ra-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>angiven lid med lika tid för varje men för den i
försia stycket angivna<br>
barn.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tiden utgår även i samband med
föräl-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>drautbildning eller besök i förskole-verksamhei inom
samhällets barnomsorg, i vilken barnel deltar. Särskild föräldrapenning som
uttages i samband med föräldrautbildning kan ulgå före barnets födelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 §<br>
För sextio dagar av den i 11 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>angivna liden beräknas föräldrapenningen på sätl som
anges i 14 och</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För övriga trettio dagar beräknas föräldrapenningen enligt
16 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ha föräldrar gemensamt barn i sin vård, beräknas ersättningen
enligt första och andra styckena för var och en av föräldrarna under trettio
respektive femton dagar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under tid som anges i 13 § första</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Särskild föräldrapenning utgär för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stycket utgår särskild föräldrapenning dag, då för
dag, då</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förälder ej förvärvsarbetar, med
belopp molsvarande förälderns sjukpenning enligl 3 kap. 4 §, dock lägsl
trettiotvå kronor (garantinivå),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förälder förvärvsarbetar högst
hälften av normal arbetstid, med belopp motsvarande hälften av del belopp som
anges under a),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förälder förvärvsarbetar högst tre
fjärdedelar av normal arbetstid, med belopp molsvarande en fjärdedel av det
belopp som anges under a).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:143.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 § Under tid som anges i 13 § andra stycket utgår
särskild föräldrapenning för dag, då förälder förvärvsarbetar högst Ire
fjärdedelar av normal arbetstid, i enlighet med förälderns önskan med belopp
motsvarande hel, halv eller fjärdedels garantinivå.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=22 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>17 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskild
föräldrapenning enligl 11 § utgår ej för tid då den andre föräldern uppbär
föräldrapenning enligt 2 § för samma barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
samma barn utgår till föräldrarna sammanlagt per dag högst hel särskild
föräldrapenning. Oavsett antal barn utgår till en förälder ej mer än sammanlagt
hel föräldrapenning per dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vid
beräkning av antalet dagar med räu lill särskild föräldrapenning anses två
dagar med halv föräldrapenning eller fyra dagar med fjärdedels föräldrapenning
som en dag.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Särskild
föräldrapenning/or ändamål som anges / 11 § första stycket utgår ej förtid då
den andre föräldern uppbär föräldrapenning enligt 2 § för samma barn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För samma barn utgår till
föräldrarna sammanlagl per dag högst hel särskild föräldrapenning/oräwrfamd/
som anges i 11 § första stycket. Oavsett antal barn utgår till en förälder ej
mer än sammanlagt hel föräldrapenning per dag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=393 height=85>
<tr>
<td valign=top align=left height=85 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>18 § Som villkor för
särskild föräldrapenning enligt 11 § gälleratt föräldern varit inskriven hos
allmän försäkringskassa under minst elthundraåltio dagar i följd närmast före
den dag för vilken föräldrapenning skall uttagas. I övrigt äga bestämmelserna
i 5 § motsvarande tillämpning.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 10 §
andra punklen äga motsvarande lillämpning på särskild föräldrapenning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelserna i 3 kap.
10 § fjärde stycket och 15 § äga motsvarande tillämpning på särskild föräldrapenning,
dock ej ifall som anges i Il § förde stycket.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20
§ Bestämmelserna i 2 kap. 10 § samt 3 kap. 12 § och 16-18 §§ äga motsvarande
tillämpning i fråga om föräldrapenning. I fall som avses i 3 kap. 12 § skall
föräldrapenning enligt 4 kap. 2 och 11 §§ alltid utgå med minst ett belopp som
motsvarar garantinivån enligt 4 kap. 4 § minskad med den sjukpenning som skulle
belöpa på vårdersättningen. Bestämmelserna i 3 kap. 7 § första och andra
styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om föräldrapenning enligt 4 kap. 2
och 8 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:146.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Beslämmelserna i 3 kap. 7 § tredje stycket gälla i tillämpliga delar
ifråga</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>om
föräldrapenning enligl 4 kap. 8 § Jörsta Slyckel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmän
försäkringskassa får när del finns skäl till del påfordra atl förälderns rätt
lill särskild föräldrapenning enligl 11 § fjärde styckel styrkes genom intyg av
den som har anordnat föräldrautbildningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
beräkning av anlalel dagar med rätt till föräldrapenning anses två dagar
med halv föräldrapenning eller fyra dagar med fiärdedels föräldrapenning som
en dag. Belräffande föräldrapenning, som tillkommer förälder vilken ej
har uppnått aderton års ålder, får försäkringskassan på framställning av barnavårdsnämnd
besluta om utbetalning till annan enligt 3 kap. 18 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
moder vid liden för barnets födelse intagen i barnhem, ungdomsvårdsskola,
fångvårdsanstalt eller vårdanstalt för alkoholmissbrukare, får försäkringskassan
på framställning av föreståndare för inrällningen beslula, all den
föräldrapenning som lillkommer modern skall utbetalas lill föreståndaren för
all användas lill kvinnans och barnets nytta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:135.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:136.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 kap. 4</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Försäkrad förälder äger
för vård av Försäkrad förälder äger för vård av<br>
barn som ej fyllt sexton år räll lill barn som ej fyllt sexton år räll tiil<br>
vårdbidrag om barnet på grund vårdbidrag om barnet pä grund<br>
av sjukdom, psykisk utvecklings- av sjukdom, psykisk utvecklings<br>
störning eller annat handikapp /o/- störning eller annat handikapp wnte/-<br>
avsevärd tid är i behov av särskild minst sex månader är i behov av<br>
tillsyn och vård. Vid bedömningen särskildlillsynoch vård. Vid bedöm-<br>
av rätt till vårdbidrag skall jämväl ningen av rätt till vårdbidrag skall<br>
beakias sådana merulgifter som jämväl beakias sådana merutgifler<br>
uppkommer på grund av barnets som uppkommer på grund av<br>
sjukdom eller handikapp.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>barnels sjukdom eller handikapp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårdbidrag
utgår alll efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merutgifiernas
storlek med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension till ensamslående
jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårdbidrag
beviljas att ulgå lills Vårdbidrag kan begränsas lill viss vidare. Behovet av
bidrag skall lid. Behovel av bidrag skall omprö-omprövas vart tredje år, såvida
ej vas van iredje år, såvida ej skäl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Fincsloficn lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skäl
föreligga för omprövning med föreligga för omprövning med korla-<br>
korlare mellanrum.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>re mellanrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:137.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:135.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 kap. I </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som önskar komma i åtnjutande av pension skall göra ansökan hos allmän
försäkringskassa i enlighet med vad regeringen förordnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtnjuter
försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård enligt denna lag, må
allmän försäkringskassa tillerkänna honom förtidspension Ulan hinder av all han
icke gjort ansökan därom. Detsamma skall gälla då försäkrad åtnjuter
sjukpenning, ersättning för sjukhusvård eller livränta enligl lagen (1976:380)
om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgär enligt annan
förfallning eller på grund av regeringens förordnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Åtnjuter
försäkrad sjukbidrag el-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Åtnjuter försäkrad sjukbidrag el-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ler
till viss tid begränsad handikapper- ler har handikappersättning eller<br>
sättning, må den tid varunder sådan vårdbidrag tillerkänts honom för be-<br>
förmån skall utgå förlängas utan att gränsad tid, må den tid varunder<br>
ansökan därom gjorts.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sådan förmån skall ulgå förlängas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utan
alt ansökan därom gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den mån regeringen så forordnar må allmän försäkringskassa tillerkänna den
pensionsberältigade pension enligt denna lag utan hinder av atl han icke gjort
ansökan därom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den försäkrades kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan
om förtidspension, handikappersättning eller vårdbidrag skall ersättning ulgå i
enlighel med vad regeringen förordnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>För förälder som vid ikraftirädandet av denna lag uppbär föräldrapenning
enligl 4 kap. lillämpas 4 kap. 1 § i dess äldre lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3. Föräldrapenning
enligl 4 kap. 8 § utgår för barn födda 1970 och<br>
senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Förälder har rätt till föräldrapenning för lillfällig vård av barn, om
barnet är fött före den 1 januari 1978, för besök i förskoleverksamhet inom
samhällets barnomsorg i vilket barnel deltar enligt 4 kap. 8 § första styckel
4. och 9 § andra slyckel i dessa lagrums lydelse före den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>För särskild föräldrapenning lillämpas 4 kap. 11 § fjärde stycket i
dess lydelse före den 1 januari 1980 vid flerbörd, som ägt rum före della
datum.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>barn,
m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:410) om rätt
lill ledighet för vård av barn, m. m. atl 4-7, 10 och 12-14 §§ skall ha nedan
angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=178>
<tr>
<td valign=top align=left height=178 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uiöver vad som följer av 3 § har arbetstagare rätt till
hel ledighet under tid då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenning enligl 4
kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring och till halv ledighet under tid
då arbetstagaren uppbär halv föräldrapenning.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver vad som följer av 3 § har arbetstagare rätt lill
hel ledighet under lid då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenning enligt 4
kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring och lill förkortning av arbetstiden
till hälften eller till tre fjärdedelar under tid då arbetstagaren uppbär halv
eller fjärdedels föräldrapenning. Kvinnlig arbetstagare har vidare rätt till
hel ledighet i samband med barns</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>födelse
under minst sex veckor före den beräknade tidpunkten för nedkom-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sten och sex veckor efter nedkomsten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=393 height=100>
<tr>
<td valign=top align=left height=100 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5§ Som
villkor för rätt till ledighet gäller, all arbetstagaren vid ledighetens
början har varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna
eller sammanlagl minsl tolv månader under de senasle två åren. Vid beräkning
av anställningstid tillämpas 4 § lagen (1974:12) om anställningsskydd.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del i
försia stycket angivna villkoret gäller ej för rätt till ledighet under tid då
arbetstagaren uppbär föräldrapenning för lillfällig vård av barn enligl 4 kap.
lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller för rätt lill ledighet som avses i
4 § andra stycket.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det i första stycket angivna villkorel gäller ej för rält
lill ledighet under lid, då arbetstagaren uppbär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föräldrapenning
för tillfällig vård av barn enligt 4 kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>särskild
föräldrapenninng för ändamål som anges i 4 kap. </span></i><i><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ fjärde stycket samma lag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Villkoret
gäller ej heller för rätt till ledighet som avses i 4 § andra styckel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivikjsc</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=396 height=51>
<tr>
<td valign=top align=left height=51 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ledighet far delas upp
på högsi två perioder för varje kalenderår. Beror ledighelsperiod mer än ell
kalenderår, skall den hänföras lill del kalenderår under vilket ledigheten
har påbörjats.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ledighet under tid då
arbetstagaren uppbär föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap.
lagen (1962:381) om allmän försäkring flr delas upp ulan hinder av
beslämmelserna i första styckel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ledighet under tid då
arbetslagaren uppbär föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap.
8 § lagen (1962:381) om allmän försäkring eller uppbär särskild föräldrapenning
för ändamål som anges i 4 kap. 11 §fiärde styckel samma lag flr delas upp utan
hinder av bestämmelserna i första slyckel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=396 height=86>
<tr>
<td valign=top align=left height=86 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetstagare som vill
utnyttja sin rält till ledighet skall, om ej annat föreskrivs i andra
stycket, anmäla della lill arbetsgivaren minsl två månader före ledighetens
början eller, om det ej kan ske, så snart som möjligl. 1 samband med anmälan
skall arbetstagaren ange hur lång lid ledigheten är avsedd att pågå.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ledighet under lid då
arbetstagaren uppbär föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4
kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring skall anmälas till arbetsgivaren
minst en vecka före ledighetens början. Föranleds sådan ledighet av sjukdom
gäller dock ej någon anmälningslid.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ledighet under tid då
arbetstagaren avser att uppbära föräldrapenning för tillfällig vård av barn
enligt 4 kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän försäkring eller avser att uppbära
särskild föräldrapenning enligt 4 kap. 11 § fjärde stycket samma lag skall
anmälas till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Föranleds
ledigheten av sjukdom etter smitta gäller dock ej någon anmälningslid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=395 height=70>
<tr>
<td valign=top align=left height=70 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>10 § Arbetstagare får ej
sägas upp eller avskedas enbart av del skälet att arbetstagaren begär eller
tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Sker uppsägning eller
avskedande I strid mot första stycket, skall åtgärden förklaras ogiltig, om
arbetstagaren begär det. Därvid skall 34-37 §§, 39 § samt 41 § första och andra
styckena</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Sker det ändå, skall
uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär dei.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lagen (1974:12) om anställningsskydd lillämpas.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En kvinnlig arbetstagare, som på grund av havandeskap inle
kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, har rätt att bli omplacerad
till ett mindre ansträngande arbete med bibehållna anställningsförmåner. Detta
gäller dock endasi från och med den sextionde till och med den elfte dagen före
den beräknade tidpunkten för barnets födelse och under förutsättning alt det
skäligen kan krävas alt arbetsgivaren bereder kvinnan annal arbete hos sig.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
som vill utnyttja sin rält till omplacering enligt försia styckel, skall anmäla
detta till arbetsgivaren minsl en månad i förväg. Arbetsgivaren skall därefter
lämna besked om möjligheten till omplacering så snart det kan ske.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Biyier arbetsgivare mot 10 § försia styckel skall
arbetsgivaren utge, förutom lön och andra anställningsförmåner som
aibetstagaren kan vara berättigad till, ersältningför den skada som har
uppkommit. Hänid skall 38 § Iredje och fjärde styckena saml 40 § lagen
(1974:12) om anställningsskydd tillämpas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 §</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Biyter arbetsgivare mot denna lag på annat sätt än som
sägs i 10 § försia stycket, skall arbetsgivaren till arbetstagaren utge
ersättning för uppkommen skada. Vid bedömande om och i vad mån skada har
uppstått skall hänsyn tas även lill omständigheter av annan än rent ekonomisk
betvdelse.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En arbetsgivare som biyier mol denna lag skall betala
aibetstagaren skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning
som har sken.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om del är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller hell
falla bort.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det med hänsyn tilt skadans storlek eller andra
omständigheter är skäligt, kan skadeståndets belopp nedsättas i förhållande
till vad som annars skulle ha ulgåll. Fullständig befrielse från
skadeståndsskyldighet kan också medges.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om anspråk på skadestånd enligt försia stycket
skall 40 § första och tredje styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd
tillämpas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligl
lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande,
gäller i tillämpliga delar 34-37 ftV, JS <i tredje stycket andra meningen,
39-41 §§ saml 42 § andra stycket lagen (1974:12) om anställningsskydd. I fråga
om annan talan tillämpas 64-66 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet på motsvarande säll.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en arbetstagare vill utnyttja sin rätt till omplacering
enligt 12 § i anslutning till lagens ikraftlrädande, får anmälan som avses i
12§ andra stycket göras dessförinnan, dock med verkan tidigast från
ikraftträdandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:50.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
SOCIALDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1979-03-15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Gabriel Romanus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av regeringens bemyndigande den 29 juli 1973 lillkallade dåvarande
statsrådet Camilla Odhnoff ledamöter i en arbetsgrupp med uppdrag att bl. a.
pröva frågan rörande informaiion och utbildning i barnuppfoslringsfrågor samt
andra angränsande frågor rörande föräldraskol-ning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
antog namnet barnomsorgsgruppen. Den 20 december 1973 uppdrog regeringen, efter
hemställan av riksdagen (SoU 1973:30, rskr 1973:372), åt barnomsorgsgruppen alt
i anslutning till fullgörandet av tidigare lämnat utredningsuppdrag göra en
övergripande utredning rörande föräldrautbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen
lämnade i november 1975 betänkandet (SOU 1975:87) Samverkan i barnomsorgen. I
belänkandel redovisades ett diskussionskapitel om föräldrautbildning.
Belänkandet remissbehandlades och remissvaren beträffande föräldrautbildning
överlämnades till barnomsorgsgruppen för beakiande i del fortsatta
utredningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Barnomsorgsgruppen' har därefter i februari 1978 avgivit betänkandet
(SOU 1978:5) Föräldrautbildning 1. Kring barnets födelse. En sammanfattning av
förslagen i betänkandet fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Riksdagsledamoten Grethe Lundblad,ordförande, avdelningschefen Annika Baude,
sekreteraren Karl-Axel Johansson, riksdagsledamoten Ella Jonsson,
skolkonsulenten Elsa Wahrby och sekreteraren Margareta Viklund.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av socialstyrelsen,
skolöverstyrelsen (SÖ), riksförsäkringsverket (RFV), arbetsmarknadsstyrelsen,
statens invandrarverk, slatens handikappråd, familjeslödsulredningen (S
1974:01), folkbildningsutredningen (U 1975:19), gymnasieulredningen (U
1976:10), utredningen om vissa vårdutbildningar inom högskolan (VÅRD 77) (U
1977:06), barnolycksfallsutredningen (S 1977:07), utredningen om sjukvårdens
inre organisation (S 1977:02), nämnden för samhällsinformation. Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ), ärkebiskopen. Svenska kommunförbundel.
Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation
TCO), Centralorganisationen SACO/ SR (SACO/SR), Svenska arbelsgivareföreningen
(SAF), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Försäkringskasseförbundel,
Utbildningsradion, Riksförbundet Hem och Skola, Sveriges socionomförbund.
Föreningen Sveriges socialchefer. Kommunstyrelserna i Stockholms, Huddinge,
Eslöv, Västerås, Faluns, Luleå och Härnösands kommuner. Landstingets
förvaliningsulskou i Stockholm, Kristianstad, Västmanland, Kopparberg och
Norrbotten, Handikappförbundens centralkommitté (HCK) efter hörande av medlemsförbund.
De handikappades riksförbund (DHR), Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund.
Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets kvinnoförbund. Svenska kvinnors
vänsterförbund, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund. Centerns ungdomsförbund.
Folkpartiets ungdomsförbund. Arbetarnas bildningsförbund (ABF),
Studieförbundet Vuxenskolan och Föreningen barnens rätt i samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttrande
över betänkandet har dessutom inkommit från Kalmar läns landsting, Jämtlands
läns landsting. Svenska Hälso- och Sjukvårdens Tjänstemannaförbunds (SHSTF)
rikssektion för barnsjuksköterskor, Sveriges dövas riksförbund. Rädda barnens
riksförbund, Adoptionscenirum, Föreningen för aktivt föräldraskap/lärarskap,
Fredrika-Bremer-Förbundet och Sveriges psykologförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
sammanställning av remissyllrandena fogas lill prolokollel i detta ärende som
bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
år 1974 omvandlades den tidigare moderskapsförsäkringen till en
föräldraförsäkring (prop. 1973:47, SfU 1973:19, rskr 1973:198, SFS
1973:473-474). Den nya försäkringen innebar flera principiella nyheter. Bland
de viktigaste var au även fäder fick rält alt utnyttja ledigheten. I
försäkringen infördes vidare en garantinivå föratt ge en minimiersätining till
de föräldrar som av olika skäl saknar eller har låg sjukpenning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat nytt inslag i försäkringen våren rätt lill sjukpenning för vård av sjukt
barn. Rätten begränsades lill tio dagar per familj och kalenderår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
som föräldraförsäkringen irädde i kraft genomfördes också betydande
förändringar i sjukpenningförsäkringens uppbyggnad. Sjukpenningen - och därmed
även föräldrapenningen - utgår fr. o. m. den 1 januari 1974 i princip med 90 %
av den ordinarie inkomsten samtidigt som den beskattas. Den är också
ATP-grundande. Föräldraförsäkringen fick därmed</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>redan
frän början en nära anknytning till förälderns inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
föräldraförsäkringen infördes har förmånsreglerna successivt bytts ut. Som en
första åtgärd förlängdes år 1975 rätten till föräldrapenning i samband med barns
födelse från sex till sju månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
med att föräldraförsäkringen irädde i kraft tillkallades familjeslödsulredningen'
(S 1974:01) för att göra en första sammanställning och bedömning av
erfarenheterna av de nya reglerna. Utredningen fick också i uppdrag att bl. a.
utreda förutsätlningarna för att i vissa avseenden ulvidga förmånerna inom
föräldraförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
etl delbetänkande (SOU 1975:62) Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar
redovisade familjeslödsulredningen erfarenheterna från föräldraförsäkringens
första tillämpningsår och lade fram förslag för dess fortsatta uibyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grundval av dels familjestödsutredningens förslag om Förkortad arbetstid för
småbarnsföräldrar (SOU 1975:62) dels en rapport (Ds S 1976:5) Ökade möjligheter
lill föräldraledighet genom föräldraförsäkringen bereddes inom
regeringskansliet frågan om utbyggnad av föräldraförsäkringen. Därvid
medverkade särskilt utsedda förelrädare för de dåvarande regeringspartierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
uibyggnad av föräldraförsäkringen och en därmed sammanhängande uividgning av
rätten lill ledighet beslutades av riksdagen våren 1977 (prop. 1976/77:117, SfU
1976/77:27, rskr 1976/77:298, SFS 1977:630, 631). De nya reglerna irädde i
kraft den 1 januari 1978 och innebar bl. a. atl föräldraförsäkringen byggdes
ul med ytterligare två månader. Av den sammanlagda ersätiningsliden om nio
månader kan tre månader las ut i form av särskild föräldrapenning under de
tidsperioder föräldrarna finner lämpliga fram t. o. m. barnels första skolår.
Den särskilda föräldrapenningen kan användas såväl vid hel ledighet som när
ledigheten tas ut i form av förkortad arbetstid och utgår därför som hel, halv
eller en fjärdedels föräldrapenning. Förälder har rätt till ledighet under tid
då särskild föräldrapenning utgår. Ledigheten kan tas ul dels som hel ledighet,
dels som deliidsledighet genom förkortning av arbetstiden till hälften eller
till tre fjärdedelar av den normala arbetstiden. Föräldrar med barn födda efter
den 1 januari 1978 har således rätt lill särskild föräldrapenning under
sammanlagt tre månader för varje barn. Även den särskilda föräldrapenningen
utgår med del belopp som svarar mol sjukpenningen, dock lägst 32 kr. per dag.
Under den tredje månaden utgår den särskilda föräldrapenningen med 32 kr. per
dag för alla. Ersättningstiden är delad mellan föräldrarna, men med möjlighet
att på ett enkelt sätl överlåta lid till den andre föräldern. För barn födda
åren 1971-1977 gäller övergångsbestämmelser för den särskilda
föräldrapenningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
den 1 januari 1979 har också införts betydande nyheter i fråga om rätt lill
ledighet för vård av barn (prop. 1977/78:104, AU 31, rskr 253, SFS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HJtredningsman
landshövdingen Camilla Odhnoff</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1978:410).
Den nya föräldraledighetslagen ger föräldrar räll att vara hell lediga från
arbetet eller att förkorta sin dagliga arbetstid till tre Ijärdedelarav normal
arbetstid ("sextimmarsdag"). Rätten att vara helt lediga har
föräldrarna så länge de vårdar barn som är under ett och ett halvt års ålder.
Rälien att förkorta arbetstiden lill tre fjärdedelar av normal arbetstid gäller
lill dess barnet är åtta år eller har avslutat sitt första skolår. Denna rätt
till ledighet är fristående från ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen.
Föräldrarna har dock alltid rätt till ledighet från sin anställning under tid
då ersättning utgår från föräldraförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjeslödsulredningen
har i juni 1978 avlämnat belänkandel (SOU 1978:39) Föräldraförsäkring med
förslag till utbyggnad av föräldraförsäkringen. En sammanfattning av förslagen
i betänkandet fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 3. Ulredningen
föreslår bl. a. en höjning av åldersgränsen för föräldrapenning för tillfällig
vård av barn samt ökning av antalel ersätiningsdagar i syfte au tillgodose
vårdbehovet för långtidssjuka barn. Vidare föreslår utredningen atl en s. k.
havandeskapspenning införs för kvinnor, som på grund av arbetets art inie kan
förvärvsarbeta under graviditetens slutskede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över familjestödsutredningens betänkande avgetls av
socialstyrelsen, RFV, sialskoniorel, riksrevisionsverkel, statens avialsverk,
SÖ, arbetarskyddsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, barnomsorgsgruppen,
socialpolitiska samordningsutredningen, omsorgskommittén. Kommunförbundet,
Landstingsförbundet, LO, TCO, SACO/SR, SAF, LRF, Försäkringskasseförbundet,
landstingen i Stockholms, Uppsala, Värmlands och Västerbottens län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttranden
över betänkandet har dessutom inkommit från barnolycksfallsutredningen,
SHSTF:s rikssektion förbarnsjuksköterskor. Riksförbundet för utvecklingsslörda
Barn, Ungdomar och Vuxna, Svenska diabetesförbundel, slatens handikappråd,
Sveriges Kristna Socialdemokraters förbund. Riksförbundet mol Allergi,
Föreningen för psykotiska barn. Riksförbundet för rörelsehindrade barn och
ungdomar. Handikappförbundens centralkommitté och Fredrika-Bremer-Förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
sammanställning av remissyttrandena fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:148.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Föredragandens överväganden 2.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjepolitikens
mål är atl skapa en god uppväxtmiljö för barnen och social trygghet för
barnfamiljerna. Familjepolitiken skall också utformas så alt den främjar
jämställdhet mellan kvinnor och män.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
olika familjepolitiska insalser från samhällets sida skapas ökade möjligheter
för barnfamiljerna alt leva på likvärdiga ekonomiska och sociala villkor som
andra grupper i samhället. Familjestödet i form av barnbidrag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bostadsbidrag
och föräldraförsäkring minskar den ekonomiska påfrestning som det innebär atl
skaffa och uppfostra barn. Genom en utbyggd social service i form av bl. a.
barnomsorg och barnvårdarservice skapas de prakliska möjlighelerna för såväl
barn som föräldrar att utvecklas som individer och som medlemmar i etl alltmer
komplicerat samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Målet att skapa en god
uppväxtmiljö för barnen hänger nära samman med våra möjligheler alt utforma etl
barnvänligt samhälle. Det barnvänliga samhället skapas av de vuxna. Vi måste
alla i våra olika roller som föräldrar, släktingar, grannar eller som enbart
medmänniskor medverka lill en vänligare attityd gentemot barnen. För detla
fordras ökade möjligheler för föräldrarna atl vara tillsammans med barn och
ökade kunskaper om barns behov och villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del är mol bl. a. denna
bakgrund jag nu som förutskickals i årels budgetproposition (1978/79:100 bilaga
8 sid. 2) lägger fram förslag om en allmän föräldrautbildning för tiden omkring
barnets födelse samt om en ändring av ersättningsreglerna för
föräldraförsäkringens nionde månad så att ersättningen också under denna månad
skall ulgå för inkomstbortfall enligl samma regler som gäller för försäkringen
i övrigl. Vidare kommer jag att behandla de förslag som lagts fram om
havandeskapspenning samt förbättringar inom föräldraförsäkringen. I samråd med
chefen för arbetsmarknadsdepartementet föreslår jag att de kvinnor som på
grund av arbetets art inte kan fortsätta sina normala arbetsuppgifter i
graviditetens slutskede flr en principiell rält till omplacering med bibehållen
lön. Samtidigt föreslås också en viss, huvudsakligen formell överarbetning av
skadeståndsreglerna m. m. i föräldraledighetslagen. De föreslagna ändringarna
överensstämmer med de molsvarande reglerna i förslagen till lag om jämställdhet
mellan kvinnor och män i arbetslivet och lag om ledighet för vissa
föreningsuppdrag inom skolan, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Föräldrautbildningens inriktning och omfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer i del följande att på grundval av barnomsorgsgruppens betänkande lägga
fram vissa förslag om målet för en allmän föräldrautbildning samt om inriklningen
och organisationen av en föräldrautbildning under tiden kring barnels födelse.
Barnomsorgsgruppen fortsätter sitt arbete som gäller inriklning och
organisation av dels en föräldrautbildning under förskole- och skolåldrarna,
dels en föräldrautbildning som når alla i samhället. Gruppen beräknas lägga
fram sina förslag i dessa frågor i slutet av år 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill i likhet med
barnomsorgsgruppen starkt understryka att ordel föräldrautbildning inte avser
någon form av föräldraskola som ger en speciell kompetens. Utbildning i det här
sammanhanget bör, som barnomsorgsgruppen framhållit, utöver grundläggande
kunskaper om barns utveckling och behov ge möjligheter till utveckling och till
utbyte av erfarenheter i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samspel
mellan människor. Föräldrautbildningen bör ocksä ge ökade möjligheter till alt
utveckla sociala kontakter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar vidare barnomsorgsgruppens uppfattning all del är de yttre betingelserna
inom samhället som anger ramen för möjlighelerna att ge våra barn en god uppväxtmiljö.
Det gäller au påverka både samhällsplaneringen i stort och arbeislivel, som
inle alltid är anpassat lill barnfamiljernas behov. Det gäller att skapa en
trygg och utvecklande miljö i skolan och att motverka de negativa inslagen av
kommersiell påverkan av konsumtion och barnkultur. Föräldrarna, som har den
bästa kännedomen om barnen, bör ha goda möjligheler att påverka de förhållanden
som formar barnens tillvaro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrautbildningen
bör stimulera föräldrar atl tillsammans arbeta för samhällsförändringar, så att
samhällel i högre grad lar hänsyn till barnens behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrar
måste få uppleva trygghet i sin föräldraroll. Traditionella könsroller måste
omprövas, så att båda föräldrarna lidigt får lära känna sitt barn och uppleva
atl de är lika betydelsefulla för barnet. Det bör vidare öppnas möjligheler för
en förtroendefull samverkan mellan föräldrar och olika personalgrupper inom
barnhälsovård, barnomsorg och skola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av samhället anordnade föräldrautbildningen mäsie bli begränsad i lid och innehåll
om den skall kunna erbjudas alla föräldrar. Jag vill i del sammanhanget slarkl
undersiryka barnomsorgsgruppens uppfattning att studieförbund och andra
frivilliga organisationer bör kunna komplettera med föräldraverksamhet som har
en ideologisk profil och ger fördjupade kunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.1
Målsättning m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagens
samhälle erbjuder familjen stora möjligheter. Genom olika familjepolitiska
åtgärder har samhällel sökt underlätta barnfamiljernas situalion. Vi har i dag
en relativt god materiell trygghet för barnen. I den allmänna samhällsdebatten
har frågor om barns förhållanden och barns miljö kommit att inta en alltmer
central betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
samhällsutvecklingen har också inneburit atl familjens situalion i många
avseenden blivit svårare. Omfiyttningarna har medverkat lill att banden med
hembygden, med släkt och vänner i många fall har lösts upp. Familjerna är
mindre genom au antalet en- och tvåbarnsfamiljer har ökal. Kontakten mellan
generationerna har försvårats. Familjens produktiva roll har minskats. Föräldrarnas
arbetsliv har skilts från familjelivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
många familjer har den här beskrivna ulvecklingen inneburit atl de har
isolerats. Många, kanske framförallt unga föräldrar, känner sig ensamma och
utsatta i sin föräldraroll. Många blivande och nyblivna föräldrar har få
kontakter med andra vuxna. Deras möjlighetar att få råd och stöd är därmed små.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
om en allmän föräldrautbildning får ses mot denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bakgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar barnomsorgsgruppens uppfattning all det yttersta målet för en allmän
föräldrautbildning är atl medverka till att barn och barnfamiljer faren bättre
situation. Del är därför vikligl atl alla vuxna känner ansvar för atl ge alla
barn en god uppväxtmiljö. Alla föräldrar bör få stöd i sill föräldraskap och
inflytande över sin egen och barnens situation. Alla barn och ungdomar bör
förberedas för sin vuxenroll och för sin evenluella föräldraroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
har förl fram tre mål för en allmän föräldrautbildning, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>O
ökade kunskaper</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>O
möjlighet lill kontakt och gemenskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>O
möjligheter lill medvetenhet om och påverkan av samhälleliga förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
utt nå de uppställda målen föreslår utredningen atl man skall använda
arbetsformer som gör att föräldrarnas resurser frigörs och används.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
olika remissinslanserna har i stort ställt sig bakom de mål som
barnomsorgsgruppen föreslagit. Några remissinstanser har betonat speciella
delar. Sålunda har socialstyrelsen hävdat all tonvikten bör ligga på alt ge
kunskap och information. Barnolycksfallsutredningen har velat betona de två
första delmålen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
jag kan i slorl ansluta mig till barnomsorgsgruppens förslag lill mål för
verksamheten. Jag finner det naturligt atl de olika delmålen kan ha olika lyngd
i olika faser i barnels utveckling. Jag anser del sålunda angeläget att
föräldrar även när de väntar barn ges möjlighet all diskutera sin sociala
situation. Detta får dock självfallet inte innebära att personalen försöker
påverka föräldrarna i exempelvis partipolitiska frågor. Samhällets verksamheter
måste innebära en partipolitisk neutralitet vilket dock inte bör hindra alt
även värderingsfrågor tas upp lill debatt. Del är bl. a. därför viktigt all
olika frivilliga organisalioner, som oftast är ideologiskt profilerade, ges
möjlighet att presentera sina verksamheter inom den av samhällsorgan anordnade
föräldrautbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
olika delmålen kan också ha olika lyngd för olika grupper av barn och föräldrar
i samhället. Som invandrarförvaliningen i Slockholm anfört bör man vara
medveten om atl invandrare ofta har större behov av kunskaper än svenska
föräldrar och alt koniakl och gemenskap är speciellt vikligt för förståelse och
kulturutbyte. Jag delar barnomsorgsgruppens uppfattning att föräldrautbildning
under BB-tiden främsi bör innebära att båda föräldrarna får lillfälle au lära
sig sköta och ta ansvar för sill barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är också viktigt att blivande adoptivföräldrar ges möjlighet att i tillämpliga
delar della i föräldrautbildningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.2
Uppläggning av en föräldraulbiklning kring barnets födelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen
har i sina förslag selt verksamheten indelad i fyra faser där fas I är
föräldrautbildning kring barnets födelse, fas 2 när barnel är i förskoleåldern,
fas 3 när barnet är i skolåldern samt fas 4 föräldrautbildning till alla. Som
jag lidigare anfört tas i delta sammanhang, förutom den allmänna målsättningen
och möjligheten att nå de uppställda målen, endasi upp frågan om
föräldrautbildning under tiden kring barnets födelse. Utredningen föreslår att
landstingens mödra- och barnhälsovård saml BB skall ha ansvaret för en allmän
föräldrautbildning kring barnels födelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner i likhel med så gott som samtliga remissinslanser det naturligt all
föräldrautbildningen i denna fas knyts lill den landslingskommunala mödra-och
barnhälsovården och BB. Härigenom skapas, som ulredningen påpekar, möjligheter
att nå alla föräldrar. Vidare pågår på många håll redan i dag verksamheter inom
dessa samhällsorgan som i många avseenden är likartade med de här lämnade
förslagen. Jag har i denna fråga samråll med statsrådet Lindahl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen
föreslår atl i försia hand den personal som har den vardagliga och täta
kontakten med föräldrar, dvs. barnmorskor vid mödravårdscentralerna,
barnsjuksköterskor eller distriktssköterskor vid barnavårdscentralerna saml
barnsköterskor och sjuksköterskor på BB, skall medverka i föräldrautbildningen.
De yttre formerna föreslås bli sammanhållna föräldragrupper med 8-12 deltagare
som träffas 8-10 gånger under vardera mödravårdscentral- och barnavärdscentraltiden.
Även andra yrkesgrupper föreslås komma atl medverka. Utredningen exemplifierar
med socialarbetare, psykologer, barnavårdslärare, vidareutbildade
sjuksköterskor och läkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser har anslutit sig till barnomsorgsgruppens förslag när det
gäller uppläggningen. Flera instanser har poängterat övriga personalkategoriers
roll i föräldrautbildningen. Såväl Landstingsförbundet som Kommunförbundet har
exempelvis pekat på viklen av all det samarbete som sker mellan samhällets
socialvård och olika företrädare för hälsovården tas tillvara i verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig till förslagel att i försia hand den personal som vanligen träffar
föräldrarna skall svara för föräldrautbildningen. Å andra sidan är det
självfallel viktigt att alla de erfarenheter som finns samlade hos olika
personalkategorier tas tillvara. Särskilt stor betydelse anser jag samarbetet
mellan kommunernas sociala verksamhet och landstingets verksamheter ha. Den
uppsökande verksamhei som bedrivs i samverkan mellan kommuner och landsting bör
kunna komma verksamheten till godo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finnerdet lämpligt atl föräldrautbildningen i denna fas byggs upp i form av
gruppsamtal i de föreslagna samhällsorganens regi. Formerna för verksamheten
bör utvecklas lokall utifrån de förutsättningar som där finns. Jag vill därför
inte förorda någon övre gräns för exempelvis hur många grupplräffar programmet
bör innehålla. Barnomsorgsgruppens förslag synes</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mig
dock väl avpassat till de behov som föreligger och den niålsättning för
verksamheten som jag tidigare har förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen
tar avstånd från tanken på en obligalorisk föräldrautbildning. Man anser
emellertid att alla föräldrar bör erbjudas att della i verksamheten, dvs. att
föräldrautbildningen blir allmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinslanser som tagit upp denna fråga stöder barnomsorgsgruppen, utom
folkpartiets ungdomsförbund som kräver en obligatorisk föräldrautbildning.
Några remissinslanser har pekat på vikten av att man försöker nå alla och på
att del behövs någon form av uppsökande verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken
på en obligatorisk föräldrautbildning anser jag vara orealistisk. Verksamheten
bör bygga på etl förtroendefullt samarbete mellan föräldrar och personal. Del
är dock angeläget att alla föräldrar ges möjlighet alt delta i verksamheten.
Jag anser, i likhel med barnomsorgsgruppen, atl föräldrautbildningen bör
byggas ut successivt. Det bör dock vara möjligt för alla landsting att starta
verksamheten redan år 1980. Jag finnerdet synnerligen angeläget alt utbyggnaden
sker snabbt så att den blir tillgänglig för alla föräldrar. Detta bör kunna ske
ulan att särskilda lagbestämmelser införs. Jag återkommer i det följande lill
denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.3
Arbetsformer och innehåll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen
har föreslagil atl utgångspunkten för föräldrautbildningsgruppernas verksamhei
bör vara de frågor som föräldrarna själva tar upp. Personalen bör ha ett ansvar
för gruppernas verksamhei och fungera som gruppledare. Dess främsta uppgift bör
vara all underlätta deltagarnas utbyte av erfarenhet och inle atl förmedla
kunskap genom envägskommu-nikation. Personal som verkar som gruppledare bör få
tillgång till kontinuerlig handledning i grupp. Barnomsorgsgruppen redovisar
olika frågorsom kan bli aktuella under samtalen i grupp. Vidare föreslås att
föräldrautbildningen samordnas med förlossningsförberedelse och mödragymnasiik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
fiesta remissinstanser har ställt sig bakom förslaget lill arbetsformer. LO
anför exempelvis alt del är viktigt att grupf>erna fär karaktär av
studiecirklar där man kan utbyta erfarenheter. Socialstyrelsen biträder i
princip utredningens förslag men påpekar samtidigt att fiera av de föreslagna
områdena är allernaliva och därför kan vålla konfiikler. TCO ansluter sig till
uiredningens förslag men framhåller samlidigl all del innebär ett stort ansvar
för gruppledarenatt utbildningen verkligen blir angelägen för samlliga
deltagare. Folkpartiets kvinnoförbund anser all det är vid diskussioner kring
gemensamma problem som man kommer fram lill lösningar. Det får inie vara
experter och handledare som styr grupperna. Flera remissinslanser, t. ex.
centerns kvinnoförbund, folkpartiets ungdomsförbund och socialdemokratiska
ungdomsförbundet, släller sig bakom uiredningens förslag i stort men pekar
också på bl. a. de aspekter som rör jämställdhet mellan kvinnor och män i
verksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
konkreta verksamheten bör självfallet bygga på den allmänna målsättning som jag
lidigare förordal. Detta innebär atl såväl kunskapsbehov som kontaktbehov skall
tillgodoses. Den personal som anlitas som gruppledare kommer att fl en roll
både som förmedlare av kunskaper och som den som stimulerar föräldrarna till
debatt och utbyte av erfarenheter. Det är därför angeläget alt här något beröra
personalens roll i föräldrautbildningsarbetet. För atl gruppverksaniheten skall
få avsedd effekl är det vikligt atl innehållel i verksamheten kommer atl beröra
sådana frågor som känns angelägna för föräldrarna. Delta innebär all
föräldrarna i hög grad måsie siyra såväl innehåll som form. Å andra sidan erfordras
att vissa faktiska kunskaper, som exempelvis den biologiska utvecklingen hos
moder och barn, förmedlas lill föräldrarna. Delta ställer självfallel
personalen, gruppledarna, inför en svår avvägningssilualion. En lämplig balans
måste göras mellan en fri diskussion i gruppen och ett i förväg planerat
innehåll. Efiersom verksamheten i hög grad bör bygga på lokala förutsättningar
är det inte lämpligt att i form av t. ex. kursplaner fastställa verksamhetens
innehåll. Det är i stället nödvändigt att Slor viki läggs vid en kontinuerlig
handledning av gruppledarna. Denna handledning bör ske i gruppform och som
ulredningen har föreslagit med Slöd av en handledare som har erfarenhet av
gruppverksamhet. Handledarna kan säkerligen hämtas från fiera olika yrkeskategorier
exempelvis psykologer och erfarna socialarbetare. I handledningen bör även tas
upp de problem som en gruppsitualion innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
fiera remissinstanser framhållil är jämslälldheisaspekterna myckel vikliga i
detta sammanhang. Det är därför av central betydelse atl både fäder och mödrar
skall ges möjlighet att delta på lika villkor. Utrymme bör, vilket även
ulredningen anfört, därför finnas för såväl information om exempelvis
föräldraförsäkringen som för en principiell diskussion om exempelvis jämställdheten
mellan män och kvinnor i samband med familjebildning och barnens vård och
fostran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.4
Föräldrautbildning på BB</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
grundsten i föräldrautbildning på BB är enligt barnomsorgsgruppens förslag alt
såväl fadern som modern iir delta aktivt i vården av barnet. Barnomsorgsgruppen
föreslår att faderns deltagande på BB får en organiserad form genom alt han
inbjuds alt delta i föräldrautbildning på BB en dag, alternativt två halva
dagar. Förslaget innebär att i första hand barnsköterskan får ansvaret atl
slödja och hjälpa föräldrarna. En annan del av föräldrautbildningen föreslås
bli att båda föräldrarna ges möjlighet atl tillsammans med t. ex. den
barnmorska som har deltagit i förlossningen samtala om sina upplevelser av
denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser ställer sig bakom barnomsorgsgruppens förslag och betonar
vikten av faderns aktiva dellagande på BB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
på BB är en grundsten i föräldrautbildningen. Det är enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>min mening av avgörande betydelse att fäderna på elt
tidigl stadium får en nära kontakt med del nyfödda barnel. Även ur praktisk
synvinkel är det vikligl att fäderna får delta i den direkta skötseln av
barnel. Del har många fördelar all detta startar redan på BB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har lidigare tagit upp betydelsen av atl del i föräldrautbildningen
vid mödravårds- och barnavårdscentralerna ges en information om föräldraförsäkringens
möjligheler. Jag finnerdet även vara av stor betydelse att faderns deltagande
ges organiserad form. Hur del praktiskt skall utformas måste bestänimas lokalt
med hänsyn till de lokala förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.5 Personalutbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen föreslår alt de yrkesgrupper som skall
medverka i föräldrautbildningen förbereds för verksamheten i sin
grundutbildning. Man serdet som väsentligt alt detla beakias i UHÄ:soch SÖ:s
fortsatta arbete med utbildningsplaner. Även linjenämnderna bör, när de lokalt
beslutar om ulbildningens innehåll och utformning, ta hänsyn till detta
utbildningsbehov. Barnomsorgsgruppen föreslår vissa förändringar i nuvarande
undervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinstanser som har tagit upp utbildningsfrågorna
har ställt sig bakom barnomsorgsgruppens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser del vara av stor betydelse för verksamhetens
kvalitet att berörda utbildningar anpassas till de krav verksamheten skapar. I
regeringens proposition om vårdutbildning inom högskolan m. m. uttalar chefen
för utbildningsdepartementet all han utgår från all ulbildning för alt meddela
föräldrautbildning kommer all kunna inrymmas i sjuksköterskeutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.6 Fortbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En grundläggande förutsättning för verksamhetens
genomförande är enligt barnomsorgsgruppen atl personalen ges en kontinueriig
fortbildning. Barnomsorgsgruppen betonar att särskild vikt bör läggas vid
förberedelserna inför starten av verksamhelen. Bl. a. bör all personal ges en
utbildning inför verksamhetens start. Barnomsorgsgruppen framhåller vidare all
personalen bör ges en kontinuerlig fortbildning, där den fortlöpande
handledningen kan ses som en del. Ulredningen föreslår att socialstyrelsen i
samarbete med landstingen och Landstingsförbundet utvecklar förslag till
uppläggning och innehåll i fortbildningen. Landstingen bör enligt förslagel
ansvara för genomförandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all genomföra den första utbildningen föreslår
utredningen atl 1 milj. kr. per år ställs till socialstyrelsens förfogande
under en treårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I huvudsak har remissinstanserna ställt sig bakom
barnomsorgsgruppens förslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
inslämmer i barnomsorgsgruppens syn att fortbildningen är viktig för att
genomföra verksamheten. Eftersom del här rör sig om ett för personalen delvis
nytt arbetssätt måste särskilda insalser göras för att fortbilda den personal
som nu är verksam inom mödra- och barnhälsovården samt BB. Personalen bör också
fortlöpande ges möjlighet att diskutera och ulveckla verksamhetsformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
bör, som utredningen har föreslagit, ha huvudansvaret för att tillsammans med
Landstingsförbundet svara för uppläggning och utformning av en informations-
och fortbildningsverksamhet av den karaktär som barnomsorgsgruppen föreslagit.
Genomförandet bör ske i sjukvårdshuvudmännens regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
bör för sitt arbete under budgetåret 1979/80 tillföras 1 milj. kr. Medlen bör i
likhel med vad som gäller för fortbildning inom barnom-sorgsområdel anvisas
från förslagsanslaget D 2. Bidrag till förskolor och fritidshem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.7
Föräldrautbildning för invandrat föräldrar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen
har konstaterat att stora skillnader finns mellan och inom de olika
invandrargrupperna. Skillnader i språk och kultur, bristande kunskaper om det
svenska samhället, försvenskningen som upplevs som ett hot mot den egna
kulturen m. m. medverkar till alt en föräldrautbildning för invandrare möter
särskilda svårigheter. Detta motiverar särskilda åtgärder för atl invandrarna
skall få möjligheler lill föräldrautbildning. Utredningens förslag innebär
sammanfallal atl invandrarorganisalionerna bör få särskilda resurser för
information, att landstingen inventerar behovel av s. k. kontakt-tolkar, att
invandrarkunskap skall ingå i personalutbildningen, att produktionen av
studie- och informationsmaterial ökas samt alt invandrarna får information på
silt eget språk och tillgång till tolk när så erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår emellerlid att invandrarna, om inle språkliga hinder föreligger, bör
della i den allmänna föräldrautbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har betonat viklen av att invandraraspekterna blir behandlade i
föräldrautbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
anser att utredningens förslag på fiera punkter är sinsemellan motstridiga och
i konfiiki med de av stalsmakterna antagna invandrar- och minoritetspolitiska
målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
invandrarverk däremot är positivt till barnomsorgsgruppens förslag. Verket
finner del visserligen märkligt att invandrarorganisalionerna inte har anlitats
i utredningsarbetet men konstaterar atl utredningens förslag ändå ligger i
linje med invandrarnas önskemål. Invandrarverkel poängterar atl barnets
språkutveckling bör behandlas ingående redan i den första fasen av
föräldrautbildningen. Vidare föredrar invandrarverket benämningen kontaktassistenter
framför kontakltolkar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarföräldrarnas
dellagande i föräldrautbildningen rymmer många</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>svårigheier.
Inle bara de rent språkliga hindren utan även kulturella olikheler fordrar all
särskilda ålgärder enligt min mening måste vidlas för alt invandrarföräldrarna
skall kunna della. En verksamhet av denna karaktär rymmer i sig en rad olika
värderingsfrågor där särskild hänsyn mäsle tas till invandrarnas situation.
Verksamhelen får inte utformas så atl den kan uppfattas som ett sätl att
försvenska invandrarna. Samtidigt måste dock vissa faktiska förhållanden i del
svenska samhällel beskrivas. Som jag inledningsvis framhållil finner jag del
viktigt att föräldrautbildningen innehåller informaiion om svenska
förhållanden. Invandrarföräldrarna bör därvid ges kunskaper bl. a. om svensk
lagstiftning. Likaså visar många undersökningar all invandrare i många fall har
svårigheier alt tillägna sig kunskaper om exempelvis föräldraförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Självfallet måste
invandrarföräldrarna själva avgöra huruvida de skall della i en allmän
föräldrautbildning lillsanimans med svenska föräldrar. Det kan dock ofta vara
svårt för invandrarföräldrarna atl kunna göra sig hörda och förstådda i en
sådan grupp. Därför bör man så långt del är möjligt ge de invandrarföräldrar
som inle talar svenska tillfälle atl della i verksamheter där del egna
modersmålet talas. Detla kan innebära prakliska svårigheter. Invandrarna kommer
från många språkgrupper och dessa är ojämt spridda över landet. Det är därför
svårt atl alltid skapa enspråkiga grupper. Invandrarnas egna organisationer kan
härvid spela en stor roll. Jag finner del vara av slor betydelse att
invandrarorganisalionerna deltar både i utformningen och uppläggningen av
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
av de slora problemen för invandrarföräldrarna i deras kontakter med mödra- och
barnhälsovården och BB är svårigheten atl göra sig förslådda.
Barnomsorgsgruppen har därför föreslagit atl landstingen inventerar behovel av
kontakttolkar eller - enligl invandrarverkels benämning - kontaklassis-tenler.
Dessa skulle som uppgift ha atl inte enbart tolka utan även kunna vara
förmedlare av kunskaper såväl lill invandraren som lill personalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
närmare utformningen av insatserna för invandrare bör enligt min mening
ytterligare studeras. Jag kommer därför att uppdra åt socialstyrelsen alt i
samråd med invandrarverkel utforma förslag om hur föräldrautbildningen för
invandrare bör läggas upp. Arbelel skall ske med utgångspunkt från
barnomsorgsgruppens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.8
Den törsta informationen till föräldrar med handikappade barn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen
konslaterar i sitt betänkande all någon fastlagd, gemensam organisation för all
stödja familjer med handikappade barn i dag inte finns inom landstingen.
Behovet av stöd varierar från fall lill fall. Enligl uiredningens överväganden
är elt bättre stöd till föräldrar med handikappade barn inte i första hand en
fråga om ökade resurser för landslingen utan snarast om hur all personal vid
berörda institutioner skall kunna fungera som stöd och informationsgivare.
Detla fordrar atl ökal utrymme ges åt handikapp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>frågor i utbildning och fortbildning av personalen. Vidare
föreslår barnomsorgsgruppen atl rutiner läggs fast som garanterar all familjer
med handikappade barn fär det stöd de efierfrågar och behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår atl statens handikappråd får i
uppdrag atl tillsammans med handikapporganisationerna och socialstyrelsen
ularbela förslag om hur sådana rutiner kan utformas och vad informationen bör
innehålla. Utredningen anser alt föräldrar som har barn med handikapp i försia
hand bör della i den allmänna föräldrautbildningen. Man avser all återkomma med
förslag om hur behovel av ytterligare stöd till familjer med handikappade barn
kan lillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag instämmer i barnomsorgsgruppens synpunkler om
belydelsen av etl väl fungerande system för kontakten mellan samhällets
institutioner och föräldrarna till handikappade barn. Jag har därför för avsikt
att uppdra ål statens handikappråd au i enlighel med barnomsorgsgruppens förslag
tillsammans med handikapporganisationerna, socialstyrelsen. Landstingsförbundet
och Svenska kommunförbundet utarbeta förslag om hur rutiner för en första
information lill föräldrar med handikappade barn kan utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.9 Maicrialprodukiion m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldrarnas egna upplevelser och erfarenheter tillsammans
med personalens kunskaper bör vara del huvudsakliga grundmaterialet i
föräldrautbildningen. Detta bör vara utgångspunkten för att söka sig vidare
mot olika former av kompletterande kunskaper. Barnomsorgsgruppen konslaterar
alt visst material kan fungera som slöd för föräldrar och personal framför allt
vid inledning av gruppsamtal. Man anser inte att del kan fastställas vilket
material som skall användas i föräldraulbildningsgrupperna. Däremot anser
barnomsorgsgruppen alt socialstyrelsen skall ges ett ansvar för att överblicka
och informera om användbart material liksom all ta initiativ till framställning
av nya material som svarar mot de behov och krav som kommer fram i
föräldrautbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen lar också upp det material som i dag
finns inom mödra- och barnhälsovården och BB som komplement till den muntliga
information som lämnas. Man pekar på att olika kommersiella företag svarar för
en betydande del av basinformationen för tiden före och efter barnets födelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen anser atl samhället genom socialstyrelsen bör
ha ansvar för utformningen av del material som används inom
mödra-barnhälsovården och BB. Vidare föreslås att socialstyrelsen i samverkan
med landslingen rekommenderar mödra- och barnavårdscentraler saml BB alt inte
använda eller dela ut kommersiellt material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har ställt sig bakom barnomsorgsgruppens
förslag. Socialstyrelsen pekar på atl det redan pågår etl arbete inom styrelsen
med att framställa material som med tyngdpunkt på de psykologiska
frågeställning-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>urna,
tar upp frågorna om graviditet, förlossning och föräldraskap.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I socialstyrelsens
allmänna ansvar för de verksamheter som här berörs ligger att följa och
utveckla verksamheternas innehåll, metoder etc. I detta ingår enligt min mening
sådana funktioner som att verka för att behovet av material i olika former
lillgodoses. Efiersom föräldrautbildningen föreslås ingå som en naturlig del av
arbetet inom mödra-barnhälsovården och på BB bör socialstyrelsens ansvar för
verksamhelen inom dessa institutioner även inkludera föräldrautbildningen. I
årels budgetproposition har under anslaget för hälsovårdsupplysning beräknats
medel bl. a. för ett informationsmaterial om barn för användning inom
barnhälsovård, barnomsorg m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om material som ges
ut av olika företag skall komma till användning inom mödra-barnhälsovården och
på BB måste bedömas av varje sjukvårdshuvudman. En sirävan bör dock vara att
samhället i egen regi producerar sådant material som tillgodoser efterfrågan.
Av särskild vikt är givetvis atl detla material får ett bra innehåll. Jag
finner sålunda alt i socialstyrelsens ansvar ingår all medverka lill produktion
av material såväl för direkt användning i föräldrautbildningsgrupperna som för
komplement till den muntliga information som ges vid mödravårds- och
barnavårdscentraler och på BB. Jag förutsätter atl detla material uiformas i
nära samarbele med sjukvårdshuvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.10
Vissa resursfrågor m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen
har beräknat kostnaderna för föräldrautbildning vid mödra- och
barnavårdscentralerna i några räkneexempel. Gruppen föreslår elt nytt
statsbidrag med 35 96 av sjukvårdshuvudmännens bruttokoslna-der.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen
har även diskuterat möjligheterna för sjukvårdshuvudmännen alt kunna anordna
verksamhelen på sådant sätt alt alla föräldrar kan delta. Utredningen har
därvid bl. a. förutsatt att hälften av gruppsammankomsterna sker på daglid och
hälften på kvällstid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att göra det möjligt
för föräldrar alt della i verksamheten har barnomsorgsgruppen föreslagil atl
föräldraförsäkringen skall kunna utnyttjas för deltagande i föräldrautbildning.
Jag återkommer till denna fråga under avsnittel om föräldraförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner barnomsorgsgruppens förslag om en successiv uppbyggnad av
föräldrautbildningen väl avvägd. Ulformningen av verksamheten måste avgöras av
sjukvårdshuvudmännen lokalt. En avgörande faktor är dock möjligheterna för
föräldrarna att delta. Jag förutsätter därför att verksamhelen förläggs till
sådan tid att så många av föräldrarna som möjligt kan delta. Barnomsorgsgruppen
räknar med att ungefär hälften av det totala antalet träffar läggs till dagtid
och hälften till kvällstid. Jag har självfallet förståelse för att personalen
inte onödigtvis skall behöva arbeta på för dem obekväm arbetstid. Å andra sidan
bör det för en samhällsservice av den na karaktär vara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>naturligt
atl i viss omfattning kunna tillmötesgå behoven av verksamhet även på icke
ordinarie arbetstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
överläggningar mellan representanter för socialdepartementet och
sjukvårdshuvudmännen har överenskommelse nyligen träffats om bl. a.
sjukförsäkringens ersättningar till sjukvårdshuvudmännen under åren 1980-1981.
Vid överenskommelsen har förutsatts att sjukvårdshuvudmännen år 1980 utan
särskild ekonomisk ersättning genomför en allmän föräldrautbildning i
anslulning lill barns födelse i enlighel med här lämnade förslag. Jag kommer
senare i dag att föreslå att nämnda överenskommelse redovisas för riksdagen i
en särskild proposiiion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3
Föräldraförsäkringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.1
Utgångspunkter för reformeringen av föräldraförsäkringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått av vad jag lidigare anfört har föräldraförsäkringen byggts ul kraftigt
sedan den infördesår 1974. Vid en internationell jämförelse är rälten till
ledighet och ekonomisk ersättning vid barns födelse ovanligt omfattande.
Betydligt kortare tider- i allmänhet förbehållna modern - är vanliga i andra
jämförbara länder. Vissa delar av föräldraförsäkringen saknar motsvarighet
utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjeslödsulredningen
konstaterar i sitt betänkande att föräldraförsäkringen ulgör ett viktigt
inslag i strävandena för jämställdhet mellan kvinnor och män. De regler för
föräldraledighet (moderskapsförsäkring m. m.) som gällde före år 1974 innebar en
allvarlig begränsning i familjernas möjlighet att själva välja hur de ville
leva. Men även om de formella hindren för männen atl vara hemma numera har
tagits bort, hindrar ännu del yttre trycket och könsrollsmönstrel männen från
att i större utsträckning utnyttja sina rättigheter. Invanda mönster och
attityder förklarar till stor del enligl ulredningen alt fäderna utnyttjar
föräldraförsäkringen i så begränsad omfaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
fäder som utnyttjar föräldraförsäkringen har emellertid ökal successivt. Utredningen
menar alt försäkringen sannolikt spelar en roll också vid sidan av det direkta
utnyttjandet genom att de fäder som prövat på vårdarbetet med små barn därmed
sannolikt har lagt grunden för fortsatt deltagande i den praktiska omsorgen om
barnen. De har också visat andra människor alt det är naturligt alt fäder tar
hand om små barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjeslödsulredningen
har i sitt belänkande funnit att föräldraförsäkringen i huvudsak fungerar väl.
Man pekar dock på behovet av ytteriigare information för all göra det möjligl
för föräldrarna att rätt utnyttja försäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av den snabba uibyggnad som skett under senare år föreslår
familjeslödsulredningen inle några mera omfaltjinde reformer av föräldraförsäkringen
utan inriktar sig i sina förslag på begränsade grupper. Det gäller de blivande
mödrar som på grund av arbetets art har svårt att förvärvsarbeta i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>graviditetens
slutskede. Det gäller också de familjer vars barn drabbas av långvariga
sjukdomar. Jag kan för egen del i huvudsak ansluta mig till uiredningens
inriktning av ulbyggnadsförslagen. Del övervägande fiertalel remissinstanser
har också gjorl denna bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser har
dock påpekat all föräldraförsäkringen blivit alltmera komplicerad och
svåröverskådlig. Riksförsäkringsverkei anför att föräldraförsäkringen anses
vara en av de svåraste delarna av den allmänna försäkringen alt administrera
och informera om. LO konstaterar atl föräldraförsäkringen har byggts ut
successivt och därigenom blivit i vissa delar svåröverskådlig. LO, som
tillstyrker atl de nu framlagda förslagen genomförs, anser samlidigl alt man i
det fortsatta reformarbetet bör göra en allmän översyn av föräldraförsäkringen
i syfie att göra den enklare och mera lällöverskådlig. Även socialpolitiska
samordningsulredningen pekar på behovel av en översyn av försäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag delar den oro som
framkommer hos fiera remissinslanser all försäkringen har blivit alltmer
invecklad och all den därmed blivit svåröverskådlig och besvärlig alt förstå
förde försäkrade. Administrationen av försäkringen är också mycket betungande.
Därför bör nu så långl möjligl åtgärder vidtas för au förenkla reglerna. De
förslag till uibyggnad av föräldraförsäkringen som jag här kommer atl lägga
fram bl. a. på grundval av familjestödsutredningens och barnomsorgsgruppens
betänkanden har utformats i syfte att nå slörsta möjliga förenkling av
ersättningsreglerna. Mina förslag har bl. a. därför fått en annan ulformning än
enligt ulredningsförslagen. Också vissa förenklingar har gjorts av
föräldraledighetens påföljds- och rättegångsregler. Utöver ulredningsförslagen
kommer jag all föreslå bl. a. uibyggnad av ersättningsnivån för den nionde
ersätlningsmånaden inom föräldraförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
beskrivs närmare i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.2
Ersäiiningsnivån för den särskilda föräldrapenningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskild
föräldrapenning utgår f n. under sammanlagl 90 dagar för varje barn. Därav
utgår ersättningen under sammanlagt 60 dagar med samma belopp som förälderns
egen sjukpenning, dock lägst enligt garantinivån 32 kr. per dag. Under
återstående 30 dagar utgår den särskilda föräldrapenningen med 32 kr. per dag
lika för alla oberoende av nivån på sjukpenningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande ordningen har hafi vissa nackdelar bl. a. från jämställdhetssynpunkt.
1 de fiesta familjer har mannen högre inkomster än kvinnan. Del innebär alt del
med den förhållandevis begränsade ersättningen som garanlinivån ger blir en
större förlust för familjen om mannen lar ledigt än om kvinnan gör det. Del är
självfallel alt delta försvårar männens utnyttjande av försäkringen och därmed
minskar försäkringens betydelse som instrument för en ökad jämställdhet mellan
könen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1976/77:117, vilken låg till grund för riksdagens beslul om införande av
den särskilda föräldrapenningen förulskickades bl. a. en uibyggnad av den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>särskilda
föräldrapenningen .så alt den i sin helhet.dvs. även underden tredje niåniidcn,
skulle utgå efier förälderns aktuella sjukpenninggrundande inkomsi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ersättningsnivån för den särskilda föräldrapenningen blir lika under hela
90-dagarsperiodcn kan försäkringskassornas och riksförsäkringsverkets
administration av försäkringen förenklas. F. n. måste de 30 dagarna med
ersäuning enligl garanlinivån bokföras särskilt. Även informationen om föräldraförsäkringen
underlättas om ersättningsreglerna görs enhetliga för alla 90 dagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund anserjag det angeläget atl ersättningsnivån inom den särskilda
föräldrapenningen görs likformig under de tre månaderna. Den särskilda
föräldrapenningen bör således även under de sista 30 ersättningsdagarna utgå
med ett belopp som motsvarar förälderns sjukpenning, dock lägsl garantinivån.
De nya reglerna bör gälla fr. o. m. den 1 januari 1980 och därvid avse även
återstående särskild föräldrapenning som gäller barn födda före nämnda datum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.3
Ha van deskapsp cnn ing Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
nuvarande regler kan blivande mödrar utnyttja rälten till föräldrapenning 60
dagar före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Tid som utnytljas före
barnets födelse minskar dock den lid som kan användas efter förlossningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjeslödsulredningen
har lagit upp frågan om föräldraförsäkringens funktion som ersättningsform i
graviditetens slutskede. Utredningen har undersökt hur stor andel mödrar i
olika yrkesgrupper som utnyttjar möjligheterna att ta ul föräldrapenning före
förlossningen eller är sjukskrivna under tiden närmast före nedkomsten. Det har
visat sig att kvinnor med lunga arbeten i betydligt större utsträckning än
genomsnittligt lar ut ledighet med föräldrapenning före barnets födelse. Också
sjukskrivning förekommer i betydande utsträckning i graviditetens slutskede.
Drygt 15 procenl av samtliga blivande mödrar är sjukskrivna minst en månad före
barnets födelse. Även sjukskrivning är vanligare bland kvinnor med lunga yrken
än bland andra. Skillnaderna mellan olika yrken är dock mindre än när del
gäller ledighet med föräldrapenning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjeslödsulredningen
framhåller att de nuvarande reglerna missgynnar kvinnor som har tungt arbete
och därför tvingas alt ta ut föräldrapenning före förlossningen. Därigenom
minskar nämligen antalet dagar med föräldrapenning som Slår till förfogande
för dessa föräldrar efter barnets födelse. Utredningen framhåller också atl
praxis för sjukskrivning under graviditeten är mycket skiftande bland läkarna.
Det förekommer att en kvinna sjukskrivs under en del av havandeskapet och atl
läkaren därefier uppmanar henne alt använda föräldrapenning under den sisia
liden fram till förlossningen. Det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förekommer
även atl läkare hävdar att graviditeten och olika fysiska problem i samband med
den är elt normalt tillstånd som inie berättigar till sjukskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om hur den allmänna försäkringen skall vara utformad föratt täcka behoven av
stöd i graviditetens slutskede rymmer svåra tekniska problem, men olägenheterna
med nuvarande förhållanden är av en sådan art atl del enligt uiredningens
mening är angelägel alt en förändring av regelsystemet genomförs. Utredningen
föreslår en särskild behovsprövad rätt lill inkoms-lersältning när den blivande
modern på grund av arbetets art inle kan förvärvsarbeta under havandeskapet.
Förslaget innebär all den nuvarande föräldrapenningen under 180 dagar skall
kunna utvidgas med föräldrapenning i form av havandeskapspenning under högst
50 dagar. Denna skall kunna ulgå fr. o. m. sextionde dagen och längst lill den
tionde dagen före den beräknade tidpunkten för föriossningen, om kvinnan till
följd av arbetets art helt eller delvis inte kan fortsätta sitt förvärvsarbete
under havandeskapet och inle kan omplaceras på sin arbetsplats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjestödsutredningens
beskrivning av de nackdelar nuvarande försäkringssystem har för blivande
mödrar med tungt förvärvsarbeie bekräfias av fiera remissinstanser. Också jag
finner del angeläget att förändra nuvarande regelsystem så att det bättre
svarar mot de faktiska behov många kvinnor har av ledighet från sitt
förvärvsarbete under graviditetens slutskede. Som ulredningen framhållil
innebär detta en form av behovsprövad ersättning och således ett avsteg från den
nuvarande generella ulformning som föräldraförsäkringen har. Jag kan för egen
del i likhet med fiertalel remissinstanser i huvudsak ansluta mig lill de
lösningar ulredningen valt. På vissa punkter bör dock de erinringar som
framkommit i remissbehandlingen leda till en annan utformning av reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Omplacering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
i propositionen med förslag till ny arbetsmiljölag (prop. 1976/77:149 s. 250)
anförde dåvarande chefen för arbetsmarknadsdepartementet det angelägna i att en
havande kvinna skulle ha möjlighet att vara kvar i arbetet och alt därför i
första hand en omplacering inom arbetsplatsen borde försökas om hennes
ordinarie arbetsuppgifter påkallar det. Även socialutskottet uttalade sig i
samma riklning i sitt av riksdagen godkända betänkande SoU 1977/78:1 s. 30.
Också dåvarande jämställdhetsdelegalionen har uppmärksammal frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjeslödsulredningen
förulsätier i silt betänkande all frågan om rätt till omplacering på
arbetsplatsen löses för de kvinnor som på grund av arbetets art inte kan
fortsätta med silt ordinarie arbete. Utredningen framhåller all det i regel
torde finnas goda möjligheter att omplacera gravida kvinnor, som har behov
härav, lill andra arbetsuppgifter. Först i sista hand - när omplacering inte är
möjlig - bör kvinnorna ha rätt till ekonomisk ersättning och ledighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
instämmer i utredningens uppfattning au del i första hand bör prövas om det är
möjligt atl omplacera kvinnan till andra arbetsuppgifter. Detla ligger i linje
med vad jag nyss har refererat av tidigare uttalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lagsliftning innehåller dock inle någon räu för kvinnor alt bli omplacerade,
när arbetets art förhindrar dem atl fortsätta sitt normala arbeie i samband med
graviditet. Inte heller finns något skydd mol den löneförlust som kan inträda
vid en omplacering. All rätta till dessa brisler är en angelägen sak i del
pågående reformarbetet på familjepolitikens och jämställdhetens område. Del
riksdagsuitalandesom familjeslödsulredningen hänvisartill är enligt min mening
inle tillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår mot denna bakgrund i samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet
och statsrådet Winther atl det i lag införs en principiell rätt till
omplacering med bibehållen lön för de kvinnor som på grund av förvärvsarbetets
art inte kan fortsätta sina normala arbetsuppgifter i graviditetens slutskede.
Denna rätt börföras in i Iagen(l978:4l0)om rätt till ledighet för vård av barn,
m. m. En sådan lagfäst rält bör dock inte kunna hävdas på arbetsplatser, där
omplaceringsmöjligheter saknas. Det är därför nödvändigl med kompletterande
regler om ekonomisk ersättning i dessa fall. De villkor som anges i del
följande för när denna skall kunna utgå, bör också vara vägledande vid
bedömningen av när en omplacering kan krävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör ingå i mödrahälsovårdens uppgifter att informera om den rätt till
omplacering eller lill ersättning i form av havandeskapspenning som föreslås.
Kvinnan bör sedan i god tid kunna meddela arbetsgivaren att hon vill bli
omplacerad. I normala fall boren arbetsgivare kunna ordna en omplacering inom
en månad. Detta innebär att kvinnan minsl en månad innan hon behöver bli
omplacerad skall anmäla delta till sin arbetsgivare. I del fall arbetsgivaren
inte anser sig kunna ordna en omplacering, bör den fackliga organisation som
kvinnan tillhör kunna begära förhandling i frågan (jfr reglerna i 11 §
medbestämmandelagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
en omplacering företas bör naturligtvis övervägas om inte arbetsgivaren kan
förändra de ordinarie arbetsuppgifterna så atl kvinnan får en möjlighet alt
fortsätta att arbeta på sin vanliga arbetsplats. Del bör också prövas i vad mån
begränsade omfördelningar av arbetsuppgifterna på arbetsplatsen kan göras för
att möjliggöra för henne att behålla silt arbeie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är som nämnts en förutsättning för rätten till omplacering atl en sådan
skäligen kan ske på arbetsplatsen. Del är svårt all ange generella riktlinjer
för en sådan bedömning. En viss ledning vid bedömningen bör dock kunna hämtas
från de uttalanden som har gjorts om omplaceringsskyldigheten i 7 ij
anställningsskyddslagen (prop. 1973:129 s. 121 f.). Normalt sett bör omplacering
kunna ske på större arbetsplatser, medan det givetvis är svårare att ordna
sådan på mindre arbetsplatser. Något krav all arbetsgivaren skall tillskapa nya
arbetsuppgifter bör dock inle ställas (jfr. arbetsdomstolens dom 1977 nr 151).
Ide fall andra motiverade behov av omplacering föreligger på en arbetsplats
måste de krav som ställs på arbetsgivaren atl ordna omplacering i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samband
med graviditet anpassas till de verkliga möjligheterna. Sådana andra behov kan
finnas på grund av alt andra arbetstagare har handikapp eller förslitningar av
olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid tillfällig omplacering
i samband med graviditet bör lön ulgå på i princip samma nivå som i det
ordinarie arbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Havandeskapspenningens
utformning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
föreslår en särskild behovsprövad rätt till inkomslersättning när den blivande
modern på grund av arbetets an inte kan fortsätta förvärvsarbeta under
havandeskapet och inle har kunnai bli omplacerad. Förslagel innebär att den
nuvarande föräldrapenningen under 180 dagar kunde utvidgas med föräldrapenning
i form av havandeskapspenning under högst 50 dagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
tillstyrks av socialstyrelsen, statens avtalsverk, arbetsmarknadsstyrelsen,
barnomsorgsgruppen, LO, TCO, SACO/SR, Kommunförbundet, Landstingsförbundet,
LRF, Försäkringskasseförbundet och landstingen i Stockholms, Uppsala och
Värmlands län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
och riksrevisionsverket tar upp frågan var havandeskapspenningen lagtekniskt
skall placeras. Utredningens förslag till en ny ersättningsform,
havandeskapspenning, innebär enligl vad dessa myndigheter framhåller alt
regelverket kring föräldraförsäkringen ytterligare kompliceras och att
administrationens omfattning ökar. Del bör inte vara något hinder alt i stället
försäkringslekniskt jämställa förvärvsoförmåga p. g. a. graviditet med sjukdom
i sjukförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag finner de av
statskontoret och riksrevisionsverkel framförda synpunkterna värda beakiande.
Av skäl som jag lidigare har framhållit bör man vara försiklig när del
gälleratt tillföra föräldraförsäkringen nya inslag. Jag förordar därför alt den
nya havandeskapspenningen inordnas i regelsystemet för sjukpenning. Med
anledning av vad utredningen anfört om behovet av ett renodlat sjukdomsbegrepp
inom sjukförsäkringen vill jag framhålla att havandeskap inte är någon sjukdom
utan ett tillstånd som i detla hänseende lagtekniskt sidoställs med sjukdom.
Det finns enligt min mening inget hinder föratt lill sjukpenningförsäkringen
knyta en havandeskapspenning som skall kunna ulgå när arbetets art förhindrar
blivande mödrar all fortsätta i sitt arbeie.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen har föreslagit
atl havandeskapspenning skall kunna utgå fr. o. m. sextionde dagen och längst
lill den tionde dagen före den beräknade tidpunkten för förlossningen. Reglerna
för föräldrapenning före barnets födelse föreslås bli oförändrade. Utredningen
framhåller att de allra fiesta arbeten bör kunna bedrivas t. o. m. den sjunde
graviditetsmånaden och atl den gräns som nu gäller inom föräldraförsäkringen
bör bibehållas. Man pekar också på alt sjukskrivning kan komma i fråga om
särskilda problem uppstår. Denna fråga tas i remissbehandlingen upp enbart av
arbetsmarknadsstyrelsen, som anser alt någon begränsning av havandeskapspenningen
till den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sextionde
dagen före den beräknade nedkomsten inte bör göras. Styrelsen pekar därvid på
att förmånen skall behovsprövas, varför någon gräns inte behöver sättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar utredningens uppfattning alt del inle framkommit något som ger anledning
till omprövning av den nuvarande gränsen 60 dagar före den beräknade nedkomsten
och att denna tidsgräns bör gälla också för havandeskapspenningen. 1 enlighet
med utredningens förslag bör den nya ersättningen kunna utgå under högst 50
dagar, alltså fram lill den tionde dagen före beräknad lidpunkt för
förlossningen. Under de sista tio dagarna av graviditeten får förutsättas att
oavsett vilken art av arbete kvinnan har, behov av ersättning och ledighet
föreligger för det stora fiertalel kvinnor. För att undvika ökad administration
bör därför i enlighet med utredningens förslag för dessa dagar den icke
behovsprövade föräldrapenningen utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaierar alt vid prövningen av frågan om graviditeten är ett hinder för
kvinnan att fortsätta i sitt vanliga arbete måste hänsyn tas till både arbetets
art och kvinnans förmåga atl klara av arbetet. Det är givet atl vikt måste
fästas vid hennes egen bedömning. Faktorer som bör beaktas är om det i arbetet
förekommer tunga lyft eller krav på att vissa svårare rörelser skall kunna
utföras. Ändra faktorer som bör spela in är om arbetet till slor del måste
utföras stående. Arbeten av monoton karaktär som ger ensidiga belastningar kan
också vara svåra att utföra i senare skeden av graviditeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är dock inte meningen atl varje förvärvsarbete skall kunna berättiga till
omplacering eller havandeskapspenning. Det torde enligt utredningen finnas
många arbetsområden där arbetet utan några förändringar kan bedrivas under
graviditetens slutskede. Så bör exempelvis kontorsarbete endast undantagsvis
kunna bli grund för att utge havandeskapspenning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
beskrivning har i huvudsak inte mött några invändningar under
remissbehandlingen. Enligt min mening bör beskrivningen kunna tjäna som
utgångspunkt för bedömningen av rälten till havandeskapspenning. Den bör dock
kompletteras så att havandeskapspenning kan utgå för kvinnor som arbetar i
befattningar där det finns lillfälliga fysiska påfrestningar i arbetet. Det
gäller exempelvis poliser och vaktpersonal. Det är givet att denna beskrivning
kommer att behöva kompletteras på olika punkter bl. a. med tanke på att
arbetsmarknaden förändras. Det är angeläget alt tillsynsmyndigheten
riksförsäkringsverket noggrannt följer utvecklingen på delta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
två punkter har ifrågasatts om inte vissa kompletteringar bör göras av de
kriterier som utredningen föreslagit. Sålunda föreslår försäkringskasseförbundet
att också psykiska problem bör kunna utgöra skäl för att utge
havandeskapspenning. Enligl min mening torde det praktiskt vara utomordentligt
svårt au avgränsa de psykiska problem som beror av arbetets art och därför
förhindrar kvinnan att fullgöra sitt normala arbeie i graviditetens slutskede.
Jag är därför inte beredd atl förorda att psykiska problem skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kunna
utgöra grund för atl utge havandeskapspenning. Psykiska problem av mer
allvarlig art i samband med graviditet kan vara elt skäl för sjukskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbelsmarknadsslyrelsen
har vidare föreslagil att hänsyn även skall las till de risker som fostret kan
utsättas for. Frågor om fosterskador på grund av bl. a. moderns arbetsmiljö har
behandlats av riksdagen under höslen 1978. I sill av riksdagen godkända
betänkande 1978/79:10 konstaierar socialutskottet all frågan om hur gravida
kvinnor skall kunna skyddas mol sådana omgivningsfaktorer, som kan befaras ha
negativ inverkan på graviditet eller foster, är en av de mest angelägna och
samtidigt mest komplicerade uppgifterna för den miljömedicinska forskningen.
Utskottet underslryker behovet av alt förbättra kunskaperna på området. Man
pekar bl. a. på behovel av regislersamordning och atl det kunskapsmalerial som
finns görs lättillgängligt. Utskottet förutsätter i sitt av riksdagen godkända
utlåtande all berörda myndigheter ytteriigare överväger frågan. I övrigt har
denna fråga inte föranlett någon ålgärd från riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Jag delar riksdagens
bedömning när det gäller frågans vikt. Som framgår av utskotisbeiänkandel är
dock kunskaperna f. n. mycket bristfälliga när det gäller arbetsmiljöer som kan
ge fosterskador. Något underiag för beslut om förändringar av
försäkringssystemet på denna punkl finns enligl min mening inle f. n.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår atl
försäkringskassan skall pröva frågan om arbetets art förhindrar den blivande modern
att fortsätta sitt förvärvsarbete. Innan denna bedömning görs skall yttrande ha
inhämtats från mödrahälsovården. Mödrahälsovårdens prövning av frågan föreslås
enligl ulredningen ske i samråd med arbetsgivaren och den berörda fackliga
organisationen. En förutsättning för all kvinnan skall fl frågan om
havandeskapspenning behandlad är all hennes möjligheter till omplacering har
prövats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslaget har i denna del
huvudsakligen bemötts positivt av remissinslanserna. Vissa remissorgan påpekar
dock alt den föreslagna ordningen kan bli alltför byråkratisk.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Också jag kan i huvudsak
ansluta mig till uiredningens förslag. Jag är dock inte beredd att godta att
all personal inom mödrahälsovården kan utfärda utlåtanden. Jag föreslår därför
att endast yttrande av läkare skall godtas som medicinsk bedömning. Ell sådani
intyg bör alllid företes innan havandeskapspenning kan utgå. Det intyget bör
innehålla en bedömning av om kvinnan kan utföra sitt normala arbete i
graviditetens slutskede. Kvinnan bör också med elt utlåtande från arbetsgivaren
visa alt frågan om omplacering prövats men inte kunnat lösas. Protokoll från
förhandling med fackföreningen kan lämpligen också ges in. Av utlåtandet bör
framgå vilka arbetsuppgifter kvinnan har och orsaken lill alt det inte varit
möjligt att omplacera henne. Om kvinnan inte godtar en erbjuden omplacering
till ett arbete som hon skäligen bort kunna utföra bör havandeskapspenning
normalt inte kunna utgå. Jag förutsätter alltså att läkaren på mödravårdscen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>trålen
kommer att spela en viklig roll också vid försäkringskassornas prövning av om
havandeskapspenning skall ulgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Praktiskt
taget alla blivande mödrar besöker mödrahälsovården redan i ett tidigt skede av
graviditeten. En genomgång och bedömning av kvinnans arbetssituation är under
alla omständigheter ett naturligt inslag i planeringen av vården under
graviditeten. Det ärdågivet atl slor vikt måste fästas vid den bedömning som
görs av mödrahälsovården vid kassornas prövning av om havandeskapspenningen skall
ulgå. Jag har i dessa frågor samrått med statsrådet Lindahl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår atl havandeskapspenningen skall ingå som en del i
föräldraförsäkringen. Havandeskapspenningen skall enligl vad jag förut framfört
vara en behovsprövad förmån. Med hänsyn härtill och till utformningen av de
krav som uppställts för rätt till havandeskapspenning anserjag del lämpligare
alt havandeskapspenningen i stället inordnas i det syslem som gäller för
sjukpenning. Havandeskapspenningen bör därför alllid ulgå med ell belopp som
molsvarar kvinnans egen sjukpenning. För all kvinnan innan hon slular sitt
förvärvsarbete skall veta om hon är berättigad till havandeskapspenning
föreslår jag alt hon skall ansöka om havandeskapspenning, varefter
försäkringskassan skall ge ett förhandsbesked. Ansökningsdagen bör härvid
jämställas med anmälningsdagen för sjukpenning vilket innebär alt ersättning
inte skall ulgå före den dagen. I övrigt bör gälla samma regler som för
sjukpenning. För att markera delta föreslår jag atl havandeskapspenningen
skall vara en form av sjukpenning. Della innebär bl. a. atl ersättningen är
skattepliktig och ATP-grundande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår att de nya reglerna för omplacering och havandeskapspenning Iräder i
kraft den 1 januari 1980. Från denna dag bör samlliga kvinnor som uppfyller
villkoren för havandeskapspenning ha räll till ersättning. Med hänsyn lill alt
havandeskapspenningen är en helt ny form av ersättning och då det krävs atl
kvinnan i första hand begär omplacering måste utförlig information lämnas mödrarna
i god tid innan lagstiftningen träder i kraft. Information om den nya
ersättningen bör lämnas från mödravårdscentraler och molsvarande redan från
höslen 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.4
Föräldrapenning för tillfällig vård av barn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrapenning
för tillfällig vård kan f. n. utgå vid sjukdom hos barnet eller dess ordinarie
vårdare och vid besök i samhällets barnhälsovård och förskoleverksamhet. Vidare
utgår ersättning när fadern avstår från förvärvsarbete i samband med barns
födelse. Föräldrapenning för tillfällig vård av barn utgår under sammanlagt
högst 12 dagar om året i familjer med ett barn, 15 dagar i familjer med två
barn och 18 dagar i familjer med tre eller fiera barn. Av antalet dagar som
slår till föräldrarnas förfogande får varje förälder använda en dag för besök i
förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjeslödsulredningen har i silt arbeie prövat olika
alternativ för alt tillgodose behovel av stöd lill de familjer som har
långvarigt eller ofta sjuka barn. Ulredningen föreslår att reglerna för
föräldrapenning för tillfällig vård av barn ändras så att anlalel dagar för
vård av sjukt barn kan ökas i de fall då familjen har förbrukat det ordinarie
antalet dagar. Rätlen till ytteriigare ersätiningsdagar föreslås bli begränsad
pä så vis alt barnel vid varje ersällningstillfälle skall ha varit sjukt i tre
dagar (karensdagar) innan ersättning utgår. Föräldrapenning skall därefter
kunna utgå under sammanlagt högst 60 dagar per år och familj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det av utredningen redovisade behovet av ytteriigare stöd
till dessa familjer ifrågasätts inte av remissinstanserna. Ett fiertal
remissorgan understryker behovel av stöd till denna utsatta grupp. Jag delar
denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot härden lekniska lösning som ulredningen valt
utsatts för kritik. De föreslagna karensreglerna har avstyrkts av fiera
remissinstanser. Riksförsäkringsverket konstaierar exempelvis att de
föreslagna reglerna skulle komplicera föräldraförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av vad jag inledningsvis sagt om behovel att
ge föräldraförsäkringen en så enkel och lällöverskådlig utformning som
möjligt, finner jag all vissa förändringar bör göras i familjeslödsutredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill försl erinra om atl när rälten lill sjukpenning
för vård av sjukt barn infördes år 1974 begränsades antalel dagar mot bakgrund
av att försäkringsformen var ny och oprövad. Dagantalsgränsen sågs redan när
den infördes som ell provisorium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett av de alternativ till förändringar av reglerna för
föräldrapenning för lillfällig vård av barn som ulredningen har redovisal är
alt hell ta bort de dagantalsgränser som nu finns. Utredningen förordar dock
inte detta alternativ, främst på grund av de finansiella konsekvenserna. Mot
bakgrund av den kritik som framförts och med tanke på de avsevärda fördelar det
medför bör, enligt min mening de merkostnader som uppstår kunna accepteras. Elt
slopande av nuvarande dagantalsgränser innebär klara administrativa fördelar.
Det krångel ett syslem med karensdagar skulle innebära bortfaller. De familjer,
som har barn som är ofta men kortvarigt sjuka, får hjälp också i de situationer
då karensregler skulle ha utestängt dem från stöd. I enlighet med uiredningens
förslag bör dock en gräns finnas för antalet dagar per år som kan utnyttjas.
Den behövs bl. a. för att en gränsdragning till rätten till vårdbidrag för
svårt handikappade barn skall kunna göras. Denna gräns bör sättas till 60 dagar
per barn och kalenderår. Genom alt anknyta dagantalet till varje barn i stället
för till familjebegreppet uppnås likhet med reglerna för särskild
föräldrapenning och administrationen underiältas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett system med en myckel generös dagantalsgräns är
motiverat i de fall orsaken till ledigheten är sjukdom. Del är däremot inle
lika naturiigt när det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gäller
de andra situationer som i dag ger räll lill föräldrapenning för tillfällig
vård av barn. Jag föreslår därför vissa förändringar beträffande några av de
situationer som i dag ger rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av
barn. Det gäller faderns rätt att vara hemma i samband med barns födelse och
rätten till föräldrapenning för besök i barnomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
nybliven far har i dag möjlighet alt inom ramen för det fasta antalet dagar med
föräldrapenning för lillfällig vård av barn få ersättning när han stannar hemma
från förvärvsarbetet i samband med barns födelse. Som framgår av
familjestödsutredningens belänkande utnyttjas rättigheten i förhållandevis stor
omfaltning. Av de under 1976 ersällningsberätligade fäderna använde 64 96 minst
en dags föräldrapenning. Rättigheten gäller från den I januari 1978 också när
familjen far sitt första barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är vikligt alt fadern har möjlighet atl vara hemma en viss tid kring barnets
födelse tillsammans med modern och barnet. Modern får härigenom stöd efter
förlossningen och barn och fader får möjlighet till kontakt. Jag anser det
därför angeläget att stärka faderns möjligheter att della i det nyfödda barnets
vård. Jag föreslår därför att fader ges en särskild rätt atl vara hemma tio
dagar med föräldrapenning för tillfällig vård av barn i samband med barns
födelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förälder harenligi nuvarande regler möjlighet att med föräldrapenning för
lillfällig vård av barn besöka förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg
under en dag - alternativt två halva dagar per år. Jag föreslår atl rätten till
ersättning för delta ändamål istället knyts lill den särskilda
föräldrapenningen. Därmed kan betydande förenklingar nås. Någon särskild
begränsning av dagantalei eller andra särskilda bestämmelser behövs dä inte,
ulan föräldrarna kan själva avgöra när och hur många dagar de vill disponera
för detla ändamål inom ramen för de 90 dagarna särskild föräldrapenning. Vissa
övergångsregler behövs för barn födda före 1978. Jag återkommer lill dessa
regler i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjeslödsulredningen
har föreslagit att förekomst av smitta hos barnet eller dess ordinarie vårdare
skall jämställas med sjukdom när det gäller rälten till föräldrapenning vid
lillfällig vård av barn. Förslagel har inle mött några invändningar i
remissbehandlingen. Även jag anser del motiverat atl utvidga
ersättningsreglerna i enlighet med uiredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
smitta hos barnet avses alt barnet ulan all vara sjukt är smittförande och
därför inte kan vistas i den ordinarie barnomsorgen. Molsvarande bör enligl min
mening gälla när den ordinarie vårdaren, t. ex. en dagbarnvårdare, på grund av
smitta tillfälligt inte kan vårda barnet. Som smittsamma sjukdomar eller därav
föranledd smitta bör i detta sammanhang beaktas, föruiom de allmänfariiga
sjukdomarna också allvariiga barnsjukdomar vilka medför risk att sjukdomen
sprids.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
innebär mitt förslag att nuvarande högsla daganlal för föräldrapenning vid
tillfällig vård av barn slopas och ersätts med en maximigräns på 60 dagar per
barn och år vid sjukdom eller smitta sam t besök i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
förebyggande hälsovården. Vidare får fadern rätt till ersättning under tio
dagar vid barns födelse. Samtidigt renodlas kriterierna för utnyttjande av
denna ersättningsform till att avse sjukdom eller sjukdom närliggande orsaker.
Rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn kommer således att
föreligga vid barnets eller ordinarie vårdarens sjukdom, smiltförekomsl hos
barnet eller dess ordinarie vårdare och besök med barnet i förebyggande
hälsovård. Rälien lill ersättning vid besök i förskoleverksamheten fiytlas över
lill den särskilda föräldrapenningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna reglerna innebär all föräldrapenning för tillfällig vård av barn
närmast får karaklär av en rättighet vid sjukdom. Likheterna med den vanliga
sjukpenningförsäkringen blir påtagliga. Det är därför lämpligt all i huvudsak
samma adminislralionsregler och kontrollsystem som gäller för sjukpenning
lillämpas för föräldrapenning för lillfällig vård av barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
har föreslagit atl intyg om barnets sjukdom bör kunna utfärdas av läkare eller
sjuksköterska. Mol bakgrund av de beiydande förändringar av regelsystemet för
föräldrapenning för tillfällig vård av barn, som jag föreslår, är jag inte
beredd atl nu förorda regler som avviker från de som gäller för sjukpenning.
Således bör endasi intyg från läkare godtas vid bedömning av barns sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om sjuksköterska skall få utfärda intyg vid barns sjukdom bör ånyo tas upp lill
prövning om del skulle visa sig bli administrativt betungande med krav på
läkarintyg. Läkarintyg bör i enlighet med reglerna för sjukpenning krävas från
åttonde dagen av ell barns sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjeslödsulredningen
har i sill belänkande framhållit vikten av att barn som ofta är sjuka får
kontakt med sjukvårdspersonal på ett tidigt stadium. Jag delar denna åsikt och
vill undersiryka atl ett krav på intyg också innebär en fördel för barnet. Del
är angelägel all personalen inom barnhälsovården lar tillvara de tillfällen
till kontakter med långvarigt eller ofta sjuka barn, som på det här sättet ges.
Framför allt när barn är sjuka ofta bör det vara en anledning lill en medicinsk
bedömning av barnel varvid det också bör prövas om förhållanden i barnels miljö
kan vara en bidragande orsak lill sjukligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Också när den ordinarie vårdaren
är sjuk en längre tid bör intyg krävas om vårdarens sjukdom. Av praktiska skäl
bör intyg fordras in efter samma anlal dagar som vid barns sjukdom. Del åligger
de föräldrar som vill utnyttja föräldrapenningen all ge in detla intyg. I de
fall det kan antas att den ordinarie vårdaren under en längre lid inle kan
återuppta vården av barnel bör del ankomma på föräldrarna att så snart som
möjligt söka ordna annan tillsyn för barnel. I det syftet får det förulsällas
att de bl. a. tar kontakt med den kommunala barnomsorgen. I de fall den
ordinarie vårdaren är anställd inom den kommunala barnomsorgen ankommer det på
kommunen att utan dröjsmål ordna annan tillsyn för barnel om det kan antas atl
den ordinarie vårdaren inte under en längre period har möjlighet att återuppta
vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
återkommer i det följande till vissa frågor om vårdbidrag för handikappade
barn. Jag vill dock här konstatera all när ersättning utgått i 60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dagar
under etl år så bör del vara naturligt alt undersöka om barnel är berättigat
till vårdbidrag. Information till föräldrarna om möjligheten alt söka
vårdbidrag bör ges om det inte av sjukinlyg eller på annat sätl framgår atl
vårdbidrag inte är aktuellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsmakterna
har både när rälten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn infördes
och när den senare har utvidgats med skärpa framhållil att dessa åtgärder inle
får innebära alt kommunerna minskar sin uibyggnad av barnvårdarverksamheten.
Jag vill-i likhel med familjeslödsulredningen-än en gång understryka att föräldrapenningen
inte får tas som etl alternativ till en utbyggd barnvårdarverksamhet. De
svårigheter del innebär för föräldrar alt vara borta från sina arbetsplatser på
grund av barns sjukdom är uppenbariigen siora. Del visar bl. a. det begränsade
utnyttjandet av försäkringen som Ulredningen redovisal. 1 många fall är del en
bra lösning all barnet las om hand av en barnvårdare exempelvis under den
senare delen av sjukdomsperioden. Det är enligt min mening angeläget all
kommunernas barnvårdarresurser utökas i samma omfattning som den ordinarie
barnomsorgen byggs ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.5
Hö/ning av vissa åldersgränser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åldersgränsen
för föräldrapenning för tillfällig vård av barn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjeslödsulredningen
har föreslagit alt åldersgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av
barn höjs från tio lill tretton år. Utredningen konslaterar att en åldersgräns
av detta slag alllid ger otillfredsslällande gränsfall, eftersom vårdbehovet
upphör gradvis och vid olika lidpunkter för olika barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
till föräldraledighet för tillfällig vård av barn tar sikte på atl ersätta en
barntillsyn som faller bort. Enligt utredningens mening är det då naturligt alt
anknyta till den övre åldersgränsen för den kommunala barnomsorgen. Enligt
lagen om barnomsorg omfattar kommunernas frilidshemsverksamhet barn t. o. m. 12
års ålder. Samma åldersgräns bör därför enligt utredningen gälla för
föräldrapenning för tillfällig värd av barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
tillstyrks eller lämnas ulan erinran av flertalet remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser i likhet med familjeslödsulredningen alt den nuvarande åldersgränsen bör
höjas. Detla påverkar i sin tur omfattningen av rälten till ledighet från
anställningen enligt föräldraledighelslagen. Del är uppenbart alt behov av
tillsyn kan kvarstå även efter tioårsåldern. Höjningen bör dock begränsas lill
att omfatta två årsklasser, dvs. så alt föräldrapenning kan utgå till dess
barnet fyllt tolv år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omsorgskommittén
konstaterar i sitt remissvar atl familjestödsutredningens förslag inte är
tillfyllest för föräldrar till utvecklingsstörda och psykotiska barn. Jag är
medveten om att barn med handikapp av olika slag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
ha behov av tillsyn vid en högre ålder än som normall gäller för barn i
allmänhel. Frågan rymmer emellerlid svåra avgränsningar och jag är i varje fall
lör närvarande inte beredd alt gå ifrån den generella karaktär försäkringen har
på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjeslödsulredningen
har föreslagil alt höjningen av åldersgränsen genomförs successivt. Jag
inslämmer i uiredningens förslag och förordar således att höjningen av
åldersgränsen skall gälla de barn som är under lio år när de nya reglerna
Iräder i kraft den I januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åldersgräns
för föräldrapenning vid adoplion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Adoptivföräldrar
har från den dag då de har fåll barnet i sin vård rätt lill föräldrapenning
under sammanlagt 180 dagar om barnet inte har fyllt åtta år. Har barnet fyllt
åtta men inle tio år utgår föräldrapenning under 45 dagar. Beslämmelserna för
föräldrapenning i samband med barns födelse har i övrigl tillämpning på den
föräldrapenning som utgår för adoptivbarn. Tidpunkten då adoptivföräldrarna får
barnet i sin vård jämställs därvid med tidpunkten för barnels födelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
barn födda efter 1978 utgår särskild föräldrapenning under 90 dagar. Vidare kan
barn födda före 1978, som inte har fyllt åtta år då de kommer i
adoptivföräldrarnas vård, få rätt till 30 dagar särskild föräldrapenning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
för internationella adoptioner har i skrivelse lill regeringen den 13 oktober
1978 föreslagit att reglerna för föräldraförsäkringen ändras så alt föräldrapenning
i samband med adoption utgår med 180 dagar också för barn som är mellan åtta
och lio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hitintills
har endast elt fåtal barn som berörs av föräldraförsäkringsreglerna adopterats
vid dessa åldrar. Någon nämnvärd ökning torde inte ske om försäkringsreglerna
skulle ändras. Det är enligt min mening emellertid angeläget att stödet
förbättras vid adoption av dessa grupper barn. Del är nu svårigheter att finna
adoptivföräldrar lill äldre barn som vislas på barnhem i vissa länder.
Speciellt har del varit svårt au finna adoptivföräldrar till handikappade barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår all reglerna ändras så att föräldrapenning vid adoplion utgår med 180
dagar för barn som är under lio år vid adopiionslillfällei. Detta innebär att
försäkringsreglerna på denna punkt förenklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åldersgräns
för rätt till ersättning för resekostnader vid besök hos sjukt barn på sjukhus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
har föreslagit att åldersgränsen för förälderns rätt till ersättning för
resekostnader vid besök hos sjukt barn på sjukhus skall höjas så au sådan
ersättning skall kunna ulgå så länge barnet är under sexton år. Nuvarande
åldersgräns är tio år. 1 likhet med remissinstanserna har jag inte något att
erinra mot förslaget. De nya reglerna bör i likhet med de övriga träda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
kraft den I januari 1980 och omfatta alla familjer med barn som då är under
sexton år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har därulöver för avsikt att inhämta regeringens bemyndigande för att uppdra åt
riksförsäkringsverket all göra en översyn av gällande bestämmelser om bidrag
till föräldrars och anhörigas resekostnader vid besök hos sjukt barn på
sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.6
Föräldrapenning i samband med föräldraulbiklning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående föreslagit att en allmän föräldrautbildning skall införas
kring barnets födelse i enlighet med del förslag som lagts fram av
barnomsorgsgruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen
har också föreslagit att föräldrapenning skall utgå lill förälder som deltar i
föräldrautbildning och då går miste om förvärvsinkomst. Gruppen föreslår atl
föräldrapenning skall ulgå under två dagar per förälder för deltagande i
föräldrautbildning före förlossningen. Ersätiningsliden föreslås bli uppdelad
på två timmar per dag under åtta dagar. Ersättningsreglerna bör enligt
gruppens förslag ingå i den del av föräldraförsäkringen som gäller för lillfällig
vård av barn. Därulöver föreslår gruppen att en förälder efter förlossningen
får utnyttja föräldraförsäkringen vid åtta tillfällen med fjärdedels
föräldrapenning vid varje tillfälle. Detta molsvarar sammanlagl två dagars
föräldrapenning. Den andre föräldern förutsätts utnyttja möjligheterna alt
delta i föräldrautbildning under den lid han uppbär föräldrapenning i samband
med barns födelse. Barnomsorgsgruppen påpekar vidare att vissa regler inom
föräldraförsäkringen behöver ändras föratt det skall bli möjligt att utnyttja
föräldrapenning vid föräldrautbildning. Således måste föräldrapenning kunna
ulgå före den nuvarande gränsen 60 dagar före den beräknade nedkomsten. Den
måste också kunna utgå samtidigt för båda föräldrarna. Kriteriet
föräldrautbildning måste också jämställas med vård av barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
stora flertalet remissinstanser instämmer i eller lämnar gruppens förslag att
föräldrapenning skall kunna utgå vid föräldrautbildning utan erinran. Så
instämmer exempelvis familjeslödsulredningen i alt arbeie och ekonomi inte bör
få lägga hinder i vägen för en allmän föräldrautbildning. Utredningen anser det
lämpligt att pröva möjligheten alt ge rätt till ledighet och ekonomisk
ersäuning via föräldraförsäkringen. Detta skulle understryka den vikt som från
samhället sida läggs vid föräldrautbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare i mitt anförande betonat den vikt jag fäsler vid den allmänna
föräldrautbildningen. Det är angeläget atl den kan göras så tillgänglig som
möjligt för berörda föräldrar. Föräldraförsäkringen kan bli ett viktigt redskap
för alt åsiadkomma detta. Jag förordar således att föräldrapenning skall kunna
utgå under den tid förälder deltar i föräldrautbildning. Detla medför i sin lur
att en förälders rätt lill ledighet från anställningen enligt föräldraledighetslagen
utvidgas i motsvarande mån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om utredningens principiella tankegångar i huvudsak accepterats har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kritik
riktats mot de tekniska lösningar den angivit. Således anser bl. a. LO och TCO
alt de dagar som står till buds för lillfällig vård av barn inte skall behöva
tas i anspråk för alt delta i föräldrautbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den nya utformning av föräldrapenning för tillfällig vård av barn som jag här
föreslagil, passar rätten lill föräldrapenning vid föräldrautbildning mindre
väl in i detta regelsystem. Att ha etl särskilt system för ett så begränsal
ändamål är inte heller tillfredsställande. Enligt min mening bör istället detta
ändamål tillgodoses inom ramen för särskild föräldrapenning. Därmed minskar
väsentligt behovet av kontroll av användningen av dagarna. Det löser också ett
annat problem som riksförsäkringsverket pekat på, nämligen att någon rält till
fjärdedels föräldrapenning inle föreligger förlillfällig vård av barn. En sådan
rätt finns inom systemet förden särskilda föräldrapenningen, varför någon
förändring inte behöver göras på denna punkt. Vidare blir del med denna lösning
inte nödvändigt all införa några komplicerade begränsningsregler av det slag
som barnomsorgsgruppen angivit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår således att den särskilda föräldrapenningen skall kunna utnyttjas när
förälder deltar i allmän föräldrautbildning. Denna uividgning av
föräldraförsäkringen fordrarändringar i gällande regler så att föräldrapenning
för detta ändamål kan utgå under hela havandeskapsperioden. Vidare bör bägge
föräldrarna kunna utnyttja föräldrapenningen samlidigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
som föräldrautbildningen föreslås upplagd kommer särskild föräldrapenning au
begäras för ett slort antal gånger. Det vore därför enligl min mening onödigi
betungande för föräldrarna om de vid varje tillfälle måste göra en anmälan. Jag
föreslår därför att särskild föräldrapenning i samband med föräldrautbildning
undantas från anmälningsskyldighet. Härigenom skapas en möjlighet för
föräldrarna alt vid etl lillfälle, efter avslutad utbildning, begära ersättning
för samtliga kurstillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya ersättningsreglerna för den som deltar i föräldrautbildning bör gälla fr.
o. m. den I januari 1980. Alla föräldrar, som då deltar i föräldrautbildning
och i övrigl uppfyller villkoren, bör då bli berättigade till föräldrapenning
för föräldrautbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.7
Den särskilda föräldrapenningen vid flerbarnsfödsel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
nuvarande regler är anlalel dagar med föräldrapenning i samband med barns
födelse och för särskild föräldrapenning detsamma oavsett om del är en
enbarnsfödsel eller flerbarnsfödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller föräldrapenning i samband med barns födelse har det varit naturligt
att ge samma ersättning oavsett antalet barn som fötts. Ersättningen har avseil
en begränsad period under vilken flera barn kunnat vårdas på samma gång. När
den särskilda föräldrapenningen infördes överfördes den princip som tillämpats
för föräldrapenning i samband med barns födelse på det nya ersättningssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
min mening stämmer emellertid denna princip mindre väl med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>syftena
med den särskilda föräldrapenningen. Den har motiverats med de behov föräldrar
har au vara lediga från sitt förvärvsarbete när de bedömer alt barnen har behov
uv föräldrarnas stöd. Den särskilda föräldrapenningen skall ge ökal utrymme för
umgänge mellan barn och föräldrar. Den skall kunna användas vid introduktion i
barnomsorg eller skola. Den skall också kunna användas i krissituationer i
barnens liv. Dessa behov harenligi min mening oftu individuell karaktär och
följaktligen bör särskild föräldrapenning utgå i förhållande lill varje barn
också vid flerbarnsfödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar således att reglerna för särskild föräldrapenning ändras så
föräldrarna har rält lill 90 dagars ersättning för varje barn också vid
flerbarnsfödsel. De nya reglerna bör gälla för barn födda fr. o. m.den I
januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.8
Vissa övriga frågor angående föräldraförsäkringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bosätiningsbegreppei
inom föräldraförsäkringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
den allmänna försäkringen är en förälder försäkrad om föräldern är bosatt i
Sverige och har fyllt 16 år. Den försäkrades bosättning är därför av betydelse
för hans inskrivning i försäkringskassa och därmed rält till ersättning från
den allmänna forsäkringen bl. a. föräldrapenning. Avsikten med införandeav de
olika formerna av föräldrapenning har dock inte varit all föräldrapenning skall
kunna utges till förälder för vård av barn som är bosatt ulomlands. Jag
föreslår all en uttrycklig regel införs, vari anges att föräldrapenning inle
kan ulgå om barnet är bosatt utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avräkningsreglerna
för föräldrapenning vid barns födelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjeslödsulredningen
föreslår atl vid uttag av halva dagar med föräldrapenning vid barns födelse
skall - i likhet med övriga former av föräldrapenning - avräknas en halv dag.
Enligt nuvarande regler avräknas en hel dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
har inte mött några invändningar i remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
biträder utredningens förslag om nya avräkningsregler. Härigenom kommer för
alla former av föräldrapenning uttag av halv föräldrapenning att avräknas en
halv dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Begreppel
vård av barn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjeslödsulredningen
har i sitt belänkande tagit upp tillämpningen av begreppel vård av barn.
Ulredningen hur bl. a. anfört atl vissa olägenheter med de nuvarande reglerna
har kunnat konstateras. Det faktum atl en förälder i en del fall kunnai vara
hemma och uppbära föräldrapenning trots atl den andre föräldern samlidigl är
hemma har väckt irritation. Det har framförts att det inte krävs två personer
för att vårda ett spädbarn. Uppgifter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hiir
också förekommit atl föräldrar i sådana fall inte deltagit i värden utan
sysslat med annat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt utredningens mening
bör en klarare och striktare definition av begreppet vård av barn göras. Del är
enligt utredningens mening bra med en sådan precisering även av andra skäl.
Enligt utredningen boren förutsättning för alt få föräldrapenning vara atl den
förälder som uppbär ersättningen även vårdar barnel under huvuddelen av den tid
som föräldrapenningen avser. För att föräldern skall anses värda barnel bör
krävas att del finns en rumslig kontakt mellan föräldern och barnet under
större delen av liden. Det innebär inte atl föräldern skall vara förhindrad att
uträtta ärenden eller sysslor som normalt ingår i hushållet och som endast
tarborten kortare tid från umgänget med barnel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Uiredningens förslag har
inte mött några invändningar under remissbehandlingen. Några remissinstanser
har uttryckligen tillstyrkt utredningens förslag. Sålunda vitsordar
avtalsverket all det väcker irritation både hos myndigheter och anställda, när
en förälder kan vara hemma och uppbära föräldrapenning, trots att den andra
föräldern samtidigt är hemma t. ex. på grund av att han eller hon är lärare med
ferier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverkei
har i promemorian (Ds S 1977:4) Stödet vid sjukdom för deltagare i
arbetsmarknadsutbildning m. fi. bl. a. lagil upp frågan om samordning mellan
föräldrapenning och utbildningsbidrag. Vidare föreslår verket en samordning av
vuxensiudiestödets bidragsandel och föräldrapenning, som utgår för samma dag i
samband med barns födelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar familjestödsutredningens uppfattning atl en förutsättning för atl
föräldrapenning skall utgå skall vara att föräldern verkligen svarar för vården
av barnet under den tid ersättningen avser. Den avgränsning familjeslödsulredningen
föreslagit synes lämplig. Det innebär att det exempelvis inle bör gå att förena
bundna heltidsstudier med att uppbära föräldrapenning. Förslag till
samordningsregler i de fall föräldrapenning utgår samtidigt med utbildningsbidrag
eller vuxenstudiestöd, t. ex. vid deltidsstudier, har nyligen lagts fram i
propositionen om sjukförsäkringsförmåner vid arbetsmarknadsutbildning och
vissa vuxenstudier m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrabegreppel
inom föräldraförsäkringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
nuvarande regler avses i föräldraförsäkringen med föräldrar biologiska
föräldrar samt fosterföräldrar och adoptivföräldrar. Som förälder anses även
den med vilken föräldern är eller har varit gift eller har eller har haft barn,
om parterna stadigvarande sammanbor. Detla föräldrabegrepp är identiskt med del
som gäller enligl lagen (1978:410) om rätt lill ledighet för vård av barn, m.
m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I äkienskapsliknande
förhållanden där den ena parten har barn till vilket den andre inte är
biologisk förälder har den senare i dag inte någon räll till föräldrapenning om
inte parterna har eller har haft egel barn. I flera motioner</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hur
hemställts att föräldrubegreppct skull utvidgas till atl gälla även denna
grupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjeslödsulredningen,
som behundlut denna frågu, föreslår alt föräldrabegreppel bibehålls
oförändrat. Till stöd för detta ställningsiagunde unför ulredningen bl. u. att
det föräldrabegrepp som gäller inom försäkringen är detsamma inom hela
socialförsäkrings- och skultelagstiflningen. Det måste därför enligt
utredningen finnas mycket starka skäl (or att bryta ut föräldraförsäkringen ur
delta komplex. Vidare unförs att en uividgning skulle kunna las till infäkl för
att samlliga personer som mer stadigvarande bor tillsammans med barnel skulle
kunna få ersättning, exempelvis grannar, anställda barnvakter etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
de av ulredningen anförda skälen är jag inte beredd au nu lillslyrka en ändring
uv föräldrabegreppel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrabulkens
reglerom vårdnad av barn har delvis ändrals med verkan från den 1 januari 1977.
Till skillnad mot vad tidigare gällde behöver den gemensumma vårdnaden inte
upplösas vid äktenskapsskillnad. Även de föräldrar som inte är eller varit
gifta med varandra kan om de är ense få gemensam vårdnad om sina burn. Delta
gäller oavsett om de är sammanboende eller inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
föräldraförsäkringen har inte gjorts någru ändringur i unslutning till den nyu
lagsiiftningen om gemensam vårdnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrarna
får vid uttag av föräldrapenning i samband med barns födelse själva avgöra vem
av dem som skall stanna hemma hos barnel. Oavsett hur den rättsliga eller
fakliska vårdnaden är fördelad härden förälder som begär föräldrapenning rält
till sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande regler för föräldrapenning för tillfällig vård av barn har den
förälder som faktiskt har vårdnaden om barnet rätt lill ersättning. En förälder
som tillfälligt lar vård om barnet har efter medgivande av den andre föräldern
räu ail få ul ersällning. Utredningen föreslår i silt belänkande att denna
regel modifieras så atl medgivande inle behövs i de fall föräldrarna har
gemensam rättslig vårdnad om barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
för den särskilda föräldrapenningen utgår till skillnad från de övriga formerna
av föräldrapenning från begreppel rättslig vårdnad. Rätten till särskild
föräldrapenning tillkommer endast den eller de rättsliga vård-nadshavarna.
Möjlighet finns dock atl avstå från denna räu till bl. a. annan förälder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår all rätten till föräldrapenning i samband med barns födelse och
föräldrapenning för tillfällig vård av barn såsom f. n. skall tillkomma båda
föräldrarna, oavsett hur den rättsliga vårdnaden är fördelad. Vid besiämmande
dels av den inbördes fördelningen mellan föräldrarna dels av antalel dagar för
tillfällig vård av barn, bör det däremot vara avgörande om den rättsliga
vårdnaden är gemensam eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
förslaget om nya regler för föräldrapenning för lillfällig vård av barn
(avsnill 2.3.4) skall för varje barn ulgå ett vissl antal dagar. Dessa blir
därför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
beroende av hur den rällsliga vårdnaden är ordnad. Vid fördelningen av dessa
dagar har ovan nämnts atl det är den fakliska värdsituationen som är avgörande
för vem av föräldrarna som skall få föräldrapenning. Atl föräldrarna har
gemensam rättslig vårdnad påverkar därför inte reglerna om föräldrapenning för
tillfällig vård av barn. Jag är inle heller beredd au föreslå någon ändring i
övriga former av föräldrapenning till följd av alt möjlighet har skapats för
föräldrarna all ha gemensam vårdnad om sina barn även när föräldrarna lever
isär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4 Anpassning
av reglerna för föräldraledighet till ändrade ersättnings<br>
regler</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående föreslagil atl den särskilda föräldrapenningen skall kunna
utnytljas för att besöka förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg och att
delta i allmän föräldrautbildning. Denna uividgning av användningsområdet för
särskild föräldrapenning förutsätter en anpassning av reglerna i
föräldraledighetslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
krav på underrätlelsetid på ivå månader som gäller för ledighet med särskild
föräldrapenning är inle möjligt atl upprätthålla för de nya ändamålen. Med
tanke på den mycket begränsade lid del gäller är behovet av underrätlelsetid
för att skydda arbetsgivaren inte heller så siort. Jag anser all del är
lillräckligt om den anställde senast en vecka i förväg undertättar sin
arbelsgivare om att han avser atl använda särskild föräldrapenning för alt
delta i föräldrautbildning eller besöka barnomsorgen. Etl undantag måste också
göras från den begränsning av utnyttjandet av särskild föräldrapenning, som
ligger i all förälder utan samtycke av arbelsgivaren får använda högst två
ledighetsperioder per kalenderår. Ledighet för besök i barnomsorgen och
föräldrautbildning bör således läggas utanför det angivna periodantalel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5 Vårdbidrag
för handikappade barn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjeslödsulredningen
har föreslagit vissa förändringar av reglerna för vårdbidrag för svårt
handikappade barn. Förslagen gäller frågor som ulredningen kommit i kontakt
med i sin prövning av föräldraförsäkringen. Utredningen konslaterar att det
finns behov av att göra en mer övergripande översyn av reglerna för
vårdbidraget men att en sådan översyn ligger utanför utredningens
kompetensområde. Utredningens bedömning av behovet av en översyn av reglerna
för vårdbidraget för svårt handikappade barn delas av många remissinstanser.
Även jag ansluter mig till denna bedömning och jag avser att inom kort
återkomma till regeringen med förslag att en utredning skall tillsällas för att
se över reglerna för vårdbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
avvaktan på resultatet av denna översyn bör vissa ändringar göras av
vårdbidragsreglerna. Familjeslödsulredningen har föreslagit att den kortaste
tiden för vårdbidrag sänks från nuvarande elt år till sex månader. Detta skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prop. 1978/79:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>göra det möjligt att stödja en del av de familjer som har
barn som är sjuka över en längre period än vad som täcks av
föräldraförsäkringen, men där varaktigheten kan bedömas vara kortare än den
gräns på etl år som nu gäller för vårdbidrag. Förslaget har inle mött några
invändningar i remissbehandlingen. Jug unsluter mig till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjeslödsulredningen har vidare föreslagil all
vårdbidrag skall kunna tidsbegränsas. Ingenting i de nuvarande reglerna lorde
förhindra att vårdbidrag tidsbegränsas. För all missförstånd inte skall råda
bör en uttrycklig bestämmelse med det innehållet tas in i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Kostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaderna för au höja ersättningsnivån för den sista
månaden av den särskilda föräldrapenningen kan för hell år beräknas lill ca 180
milj. kr. Vid ett ikraftträdande den 1 januari 1980 kan kostnadsökningen
beräknas till ca 80 milj. kr. för budgetåret 1979/80.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaderna för havandeskapspenning har av
familjeslödsulredningen beräknats lill 20 milj. kr. för hell år. För budgelårel
1979/80 kan koslnaderna beräknas lill 10 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvidgningen av rätlen lill föräldrapenning för lillfällig
vård av barn enligt den konstruktion utredningen har föreslagit har
kostnadsberäknats lill 10 milj. kr. per år. Med den av mig föreslagna
utformningen av reglerna ökar koslnaderna med ca 6 milj. kr. till 16 milj. kr.
per år. För budgetåret 1979/80 uppgår koslnaderna till ca 8 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaderna för atl höja åldersgränsen för föräldrapenning
för tillfällig vård av barn från tio till tolv år beräknar jag lill 25 milj.
kr. per år när reformen nått full effekt. För försia verksamhetsåret beräknar
jag koslnaderna till ca 5 milj. kr. För budgetåret 1979/80 blir då kostnaderna
ca 2,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppens förslag om föräldraförsäkring för
föräldrautbildning innebär all denna rätt skulle bli en del av rätten till
föräldrapenning för lillfällig vård av barn. Jag har här föreslagil att denna
ersättningsrält i stället skall läggas inom ramen för rätlen till särskild
föräldrapenning. Några ytteriigare kostnader uppstår därmed inte för denna
utvidgning av grunderna för rätten till ersättning från föräldraförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis blir kostnaderna följande, när de nya
reglerna fungerar fullt ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersäiiningsnivån för den nionde månaden</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>180 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Havandeskapspenning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvidgningen av antalet dagar med föräldrapenning för
tillfällig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vård av barn</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Höjning av åldersgränsen för föräldrapenning för
lilirällig vård av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barn</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:206.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>241 milj. kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för budgetåret 1979/80 lorde komma all uppgå till ca 100 milj. kr., varav ca 15
milj. kr. faller på statsbudgeten enligl gällande finansieringsregler för
föräldraförsäkringen. Dessa kostnader för budgelårel 1979/80 ryms inom den
kostnadsberäkning som har redovisats under anslagel C 3. Bidrag till
föräldraförsäkringen i årets budgetproposition (1978/79:100 bil. 8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3 Upprättade
lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med vad jag nu anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (l962:381)om allmän
försäkring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till
ledighet för vård av barn, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslagel under punkt 2
har upprättats i samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet. Där har
också skelt en viss teknisk överarbetning av lagens skadestånds- och
rättegångsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4 Specialmotivering
till lagförslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1
Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
kap. 9§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna paragraf har tagits in bestämmelser om havandeskapspenning. Ersättningen
kan ulgå till blivande mödrar under en begränsad tid före barnets födelse.
Havandeskapspenningen skall som framgår av den allmänna motiveringen uigöra elt
stöd för de grupper av kvinnor som har ett fysiskt krävande förvärvsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Havandeskapspenning
kan utgå endast i de fall graviditeten förorsakar en nedsättning med minst
hälften av kvinnans möjligheter att utföra sitt förvärvsarbete. Vid bedömningen
huruvida en sådan nedsättning föreligger bör beaktas dels vilken typ av
arbetsuppgifter som det är fråga om, dels den enskilda kvinnans förmåga atl
utföra dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
måste således ske en bedömning från fall till fall. För de fall där ledigheten
inle är nödvändig för att skydda kvinnans hälsa under graviditeten bör inte
havandeskapspenning utgå. Då är hon i stället hänvisad till möjligheten att ta
ut föräldrapenning före barnets födelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Såvitt gäller
arbetsuppgifternas art las hänsyn till om de är sådana atl det fysiskt sett
medför svårigheter för en gravid kvinna att utföra dem. Från denna synpunkt bör
det särskilt beaktas om det i arbetet förekommer tunga lyft, om arbetet till
stor del utförs slående eller om det innebär påfrestande ensidiga rörelser. För
att dessa faktorer skall beaktas bör även krävas att de återkommer tämligen
regelbundet. För de kvinnor som har ett arbete vilket endast i mindre mån
innehåller inslag av fysiska påfrestningar bör det vara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>naturiigt
för en arbetsgivare atl en befrielse sker från vissa arbetsuppgifter. Dessa
fåll ligger alltså vid sidan om det avsedda tillämpningsområdet för
havandeskapspenningen. Del gäller t. ex. vaktpersonal och patrullerande
poliser. Om en partiell befrielse inte kan ordnas genom en överenskommelse med
arbelsgivaren får kvinnan, innan hon ansöker om havandeskapspenning, begära
omplacering i den mån hon har rätt därtill i enlighel med vad som anges i den
allmänna motiveringen lill de föreslagna nya reglerna i lagen (1978:410) om
rätt till ledighet för vård av barn, m. m. Bedömningen av hur krävande arbetet
är skall alllid ske med beakiande av den enskilda kvinnans möjligheter all
klara arbetet. Även om etl arbete är fysiskt krävande utgår ingen ersättning om
i del enskilda fallel kvinnan har förmåga att utföra det ulan hinder för
havandeskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förhållandet att arbetet innebären psykisk påfrestning medför inte en rält till
havandeskapspenning. 1 de fallen torde kvinnan, om arbetsförmågan till följd
härav är nedsatt med minsl hälften på grund av sjukdom, kunna bli berättigad
till sjukpenning. Hon har dessutom alltid räll till föräldrapenning enligl 4
kap. 2 § AFL.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att kvinnan skall ha
rätt till havandeskapspenning krävs, som framgår av den allmänna motiveringen,
alt hon först har försökt atl få andra arbetsuppgifter. Hon skall därför hos
sin arbetsgivare begära alt bli omplacerad i enlighet med vad som föreslås i
den nya 12 § föräldraledighetslagen. 1 det fall kvinnan har blivit erbjuden en
omplacering, har hon inte behov av att avstå från förvärvsarbete. Kvinnan är
nämligen enligt förslaget till ändringar i föräldraledighetslagen i princip
skyddad mot en minskning av löneförmånerna, oberoende av lill vilket arbete
hon omplaceras. Om hon av någon orsak inte vill godta en föreslagen skälig
omplacering, skall hon i princip inle ha möjlighet atl erhålla
havandeskapspenning. Det krävs dock inle all kvinnan godtar en omplacering, som
innebär alt hon måste byta arbetsplats. För bedömningen av vilka omplaceringar
som bör godtas kan i övrigt hänvisas till förarbetena lill 7 § andra stycket
anställningsskyddslagen (prop. 1973:129 s. 121 och 243) och till de motsvarande
principerna inom arbetslöshetsförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att arbelsgivaren skall ha möjlighet att ordna en omplacering, bör kvinnan i
ett tidigt skede av havandeskapet varsko arbetsgivaren om att hon vill bli
omplacerad. Jag återkommer lill frågan om omplacering i anslulning till 12 §
föräldraledighetslagen. Här skall endasi erinras om atl kvinnan enligl de
föreslagna reglerna måste anmäla till arbelsgivaren minst en månad i förväg att
hon vill utnyttja sin rätt till omplacering. Om hon försitlerdenna tid och
arbetsgivaren på grund härav inle kan placera om henne föreligger inte
förutsättningar föratt utge havandeskapspenning. Om kvinnan inom räll lid, dvs.
en månad, begär att bli omplacerad endast för en kortare tid i anslutning till
den beräknade nedkomsten, kan detta vara svårt atl ordna. Arbetsgivaren har
dock en skyldighet att, om så är möjligt, placera om henne även för en kortare
tid. När detla inle är möjligl får dock kravet att hon inte kan beredas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>andra
arbetsuppgifter anses vara uppfyllt och en bedömning göras av hennes
möjligheler alt ulföra sina ordinarie arbetsuppgifter..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
kvinnan saknar möjligheteratt få andra mindre fysiskt ansträngande
arbetsuppgifter på sin arbetsplats krävs för att havandeskapspenning skall utgå
atl hon till följd av havandeskapet inte kan utföra uppgifterna i det arbete
hon har. Vid prövning av rälten till havandeskapspenning skall också klarläggas
att kvinnan faktiskt utför förvärvsarbete. Avsikten är t. ex. inte att en
kvinna som har ett fysiskt lungl säsongarbete skall kunna få ersättning,
oavsett om arbetsförmågan som sådan är nedsatt, under månader då hon inle alls
skulle ha ulförl förvärvsarbete. Det avgörande är, som framgår av vad förut
sagls, atl hon fakiiskt behöver vara ledig från elt arbete som hon på grund av
graviditeten inte kan utföra. Bedömningen av i vilken utsträckning kvinnan
faktiskt arbelar får i försia hand grundas på utlåtande från arbetsgivaren och
hennes uppgifter i ansökan. Även kvinnans sjukpenning kan ge viss upplysning.
Det bör krävas atl hon skulle ha utfört förvärvsarbete åtminstone en kortare
tid under den period för vilken hon begär ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har angivits i den allmänna motiveringen är det förutsatt atl nedsättningen av
kvinnans möjligheler atl ulföra arbete består under en längre tid.
Havandeskapspenningen skall därför liksom sjukpenning enligt 7 § utgå för varje
dag, således även för arbetsfria dagar. Även vid uttag av havandeskapspenning
under en kortare tid utgår ersättning varje dag, dvs. med undanlag från
bestämmelsen i 10 § om insjuknandedag och fridagar. Det avgörande är, som
framgår av vad tidigare sagts, alt hon faktiskt behöver vara ledig från elt
arbete som hon på grund av graviditeten inle kan ulföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av den allmänna motiveringen kan havandeskapspenning utgå under högst
50 dagar. Den prövning som sker av rätlen till havandeskapspenning skall vara
densamma oavsett om ersättning begärs för längre eller kortare tid. Detta
innebär bl. a. att kvinnan i försia hand alltid skall visa att hon begärt
omplacering. Hon torde dock självfallet fl lättare att styrka sin rätt lill
havandeskapspenning ju närmare barnets födelse hon kommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kvinnan
skall enligt iredje stycket ansöka om havandeskapspenning, varefter
försäkringskassan efter prövning meddelar beslut i frågan. I beslutet skall
anges under vilken tid ersättning kan utgå. Delta innebär inte atl
havandeskapspenning alltid utgår för hela den liden. Den sista dagen som
havandeskapspenning kan utgå skall alltid anges, för aU kvinnan skall få
kännedom om när rätt lill havandeskapspenning inte längre föreligger. När
barnel föds upphör dock alltid rälten till havandeskapspenning. Avsikten är
såsom lidigare nämnts att kvinnan i god tid skall begära omplacering och om
sådan inte kan erbjudas henne därefier ansöka om havandeskapspenning. Ansökan
kommer därför i de fiesta fall att göras före den sextionde dagen.
Försäkringskassan skall i sitt beslut ange från vilken dag ersättning kan utgå.
Om kvinnans ansökan om havandeskapspenning inkommer efter den tidpunkt från
vilken hon begär ersättning kan i princip retroaktiv ersällning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1978/79:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
utgå. Ansökningsdagen jämställs här med anmälningsdagen enligt 10 § fiärde
stycket vid sjukdom, varför samma grunder för bedömningen avsetts gälla.
Havandeskapspenning kan liksom sjukpenning inte utgå förden lid, när hon
fortfarande förvärvsarbetar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tredje styckel anges vilka intyg som bör fogas lill ansökan om
havandeskapspenning. Kvinnan bör till vägledning för bedömningen av rätten till
ersättning ange vilka arbetsuppgifter hon har. Häri ligger atl hon bör ange på
vad sätt arbetsuppgifterna är fysiskt påfrestande och i vilken utsträckning hon
skulle ha utfört dessa under den tid för vilken hon begär ersättning. Vidare
bör hon ange om hon har möjlighet eller inle att bli omplacerad enligl 12 §
lagen (1978:410) om rätt lill ledighet för vård av barn, m. m.
Försäkringskassan bör kräva att kvinnans uppgifter styrks med etl utlåtande
från hennes arbetsgivare. De närmare skälen varför omplacering inte har kommit
lill stånd bör vara angivna i utlåtandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
det fall försäkringskassan på annal sätt än genom utlåtande kan erhålla
erforderiiga uppgifter som styrker kvinnans påståenden, kan kravet på utlåtande
efterges. Istället förett utlåtande kan t. ex. godtas ett protokoll från en
förhandling mellan arbelsgivaren och den berörda fackliga organisaiionen. Utlåtandet
är alt betrakta endast som ett bevismedel. Om försäkringskassan på annal sätt
kan fl information om kvinnans arbetsuppgifter behöver inte utlåtande krävas. I
det fall etl utlåtande inte kan företes, exempelvis när kvinnan är en
egenföreiagare, åligger det kvinnan atl, om försäkringskassan så begär, på
annal sätt styrka sina påståenden i ansökan, om vilka arbetsuppgifter hon har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utlåtandet
från arbetsplatsen bör även kunna ge en god vägledning för de läkare som
utfärdar intyg om kvinnans möjligheter att utföra de arbetsuppgifter hon har.
Till skillnad från utlåtandet från arbetsgivaren skall läkarintyg alltid
företes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
läkarintyget bör noggrant anges de arbetsuppgifter, vilka läkaren anser utgöra
elt hinder för kvinnans fortsatta förvärvsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
femte stycket anges alt vad i lag eller annan författning föreskrivs om
sjukpenning skall gälla även för havandeskapspenning. Detta innebär bl. a. att
beslut om havandeskapspenning skall fattas av den allmänna försäkringskassa
hos vilken kvinnan är inskriven och att havandeskapspenning kan utgå på samma
sätt som sjukpenning i form av hel eller halv ersättning. Ersättningen är
vidare skattepliktig och ATP-grundande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjukpenning
utgår inte under tid då föräldrapenning utgår (4 kap. 19 § AFL). Till följd av
all samma regler gäller för havandeskapspenning som för sjukpenning utgår ej
heller havandeskapspenning samtidigt som föräldrapenning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremoi
gäller lill följd av specialreglering i denna paragraf inte reglerna för
sjukpenning såvitt avser 10 §. Dock skall somjag tidigare nämnt ansökningsdagen
i 9 § jämställas med anmälningsdagen i 10 § fjärde stycket. Havandeskapspenning
kan sålunda inte utgå för lid före ansökningsdagen om inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>någon
undantagssiiuation i enlighet med 10 ij fjärde slyckel föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
femie stycket utgår inle havundeskupspenning i del läll kvinnan för summu lid
uppbur sjukpenning. Härigenom är del inte möjligt atl uppbära exempelvis halv
sjukpenning och hel havundeskupspenning. Däremoi kan hon samtidigt utfå halv
sjukpenning och halv havundeskupspenning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrapenning
är en förmån som grundar sig på förälderns tillhörighet lill försäkringen.
Avsikten har aldrig varit all föräldrapenning skall kunna utgå för utomlands
bosatta barn. Genom att kraven i AFL på inskrivning och bosättning inte gäller
för barnel, från vilken rätten till föräldrapenning i vissa fall härieds,
saknas uttryckliga regler om all föräldrapenning endasi skall utgå för vård av
i Sverige bosatta barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
det nya tredje stycket i paragrafen har därför skrivits in en regel atl
föräldrapenning utgår för vård av barn endasi om barnel är bosall i Sverige.
Däremoi krävs del inte att barnel har svenskt medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömningen av bosätlningsfrågan skall ledning hämtas från folkbokföringens
bestämmelser på samma sätt som för den allmänna försäkringen i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att en förälder skall få föräldrapenning krävs bl. a. att föräldern är
inskriven hos försäkringskassan. Della innebär vanligen alt denna förälder är
bosatt i Sverige. Enligt folkbokföringsförordningen (1967:198) är etl levande
fött barns kyrkobokföring beroende av moderns bosättning. Om modern är bosall i
Sverige är därför även barnel all anse som bosall här och del oavsett om modern
är inskriven i försäkringskassa. Föräldrapenning i samband med barns födelse
utgår till barnels fader om han är inskriven hos allmän försäkringskassa samt
modern och barnet är bosatta i Sverige. Om däremot modern är bosatt och föder
barnel utom rikel, kan fadern få rätt till föräldrapenning endast under
förutsättning att barnet kommer till Sverige och blir bosall här. Delsamma bör
gälla för föräldrapenning för lillfällig vård av barn. Delta innebär bl. a. atl
en fader, som är inskriven i försäkringskassa i Sverige, har rält lill de
föreslagna lio dagarna med föräldrapenning vid barns födelse enligl 8 § om även
barnet är bosalt här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeln
att barnet skall vara bosalt i rikel innebär för den särskilda
föräldrapenningen enligt 11 § att någon registrering av de 90 dagarna inte
behöver ske när barnet är bosatt utomlands, oaktat någon av föräldrarna är
inskriven hos allmän försäkringskassa. Särskild föräldrapenning kan utgå till
dess barnet fyller åtta år eller har avslutat det första skolåret. Om barnet
kommer till Sverige under denna tid och blir bosatt här blir föräldrarna, om
villkoren för denna föräldrapenning i övrigl är uppfyllda, berättigade lill
särskild föräldrapenning under 90 dagar. Däremot kan ersättning inte utgå om
barnet endast tillfälligt besöker Sverige, efiersom det då inte anses bosatt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>här
i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förälder
som är inskriven hos försäkringskassan kan, om även barnel är bosatt i Sverige,
uppbära samlliga former av föräldrapenning, även om föräldern vårdar barnel
utomlands. Härför krävs dock enligl hänvisningen i 20 § till 3 kap. 17 § att de
angivna villkoren är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fjärde stycket har en specialregel införts som gäller föräldrapenning i samband
med adoplion. Regeln innebär atl ell barn är alt anse som bosatt i Sverige om
de blivande adoptivföräldrarna är bosatta här. I del fall endast en person
avser att adoptera elt barn gäller villkoret om bosättning för denna person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av den allmänna motiveringen är en förulsätlning för alt
föräldrapenning skall utgå atl den förälder som uppbär föräldrapenning svarar
för den faktiska vården av barnet under den tid ersättning utgår. För att
vårdbegreppet skall vara entydigt inom föräldraförsäkringen föreslås en ändring
i denna paragrafs andra siycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
att föräldern skall vårda barnel för att få rätt till föräldrapenning är
detsamma som för rätten till ledighet enligt föräldraledighetslagen. Föredraganden
uttalade i prop. 1977/78:104(sid. 41) att det avgörande för en förälders rätt
till ledighet är atl föräldern fakiiskt vårdar barnel genom alt ta hand om det
underden aktuella perioden. Därmed avsågs enligt föredraganden inte ett
fortlöpande omhändertagande. En förälder måste även kunna ägna sig åt andra
uppgifter som är förenade med familjens skötsel. Omformuleringen i andra
stycket är en markering av all kravet på att föräldern faktiskt tar hand om
barnet skärps för föräldrapenning i samband med barns födelse så all det
överensstämmer med vad som gäller för övrig föräldrapenning och föräldraledighet.
Om båda föräldrarna med stöd av ledighetslagen är hemma för att vårda barn bör
det krävas att båda lar del i den faktiska vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förälder som bedriver bundna heltidsstudier kan normalt inte anses uppfylla
kravet på alt han eller hon samtidigt vårdar barn i den utsträckningen att
föräldrapenning kan utgå. Om studierna är föriagda till sådan tid att föräldern
ändå kan anses uppfylla vårdnadskravet kan dock föräldrapenning utgå. Regler
för samordning av föräldrapenning och utbildningsbidrag eller särskilt
vuxenstudiestöd har föreslagits i proposition om sjukförsäkringsförmåner vid
arbetsmarknadsutbildning och vissa vuxenstudier m. m. 119 §har föreskrivits att
föräldrapenning inte kan utgå samtidigt som bl. a. sjukpenning. Härigenom
förhindras aU samhället utger dubbla bidrag för samma tid till en persons uppehälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
föräldrar kan enligt nuvarande regler inte samtidigt uppbära föräldrapenning i
samband med barns födelse. De kan däremot avlösa varandra i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vården
av barnel och därvid uppbära halv föräldrapening vardera. Ändringen av
ordalydelsen i paragrafen är enbart av teknisk art och medför i detta avseende
ingen ändring i sak. - Sanmna avräkningsregler föreslås gälla för halv
föräldrapenning enligt 2 S som för övrig föräldrapenning. Dessa nya regler
kommenterar jag i anslutning lill 20 § fiärde slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i denna paragraf avser föräldrapenning vid adoplion. Rälien lill
föräldrapenning under 180 dagar föreslås utsträckt lill alt gälla barn som inle
har fyllt tio år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande adoptivbarn är
såväl barnets ålder som tidpunkten då föräldern får det i sin vård avgörande
förrätten till föräldrapenning. 1 övrigt harenligi andra stycket de för
föräldrapenning i samband med barns födelse gällande reglerna tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
nämnda ersättningsregler gäller även för fosterförälder som lar emot ett barn i
avsikt att adoptera det.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den nya rälten till de 180
dagarna vid adoption av barn som fyllt åtta men inte tio år bör på samma sätt
som vid höjningen den I januari 1978 från sju lill ålta år gälla endasi om
adoptivföräldrarna får barnet i sin vård eller adoptionen äger rum efter
ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringen
i försia slyckel innebär alt föräldrarna är berättigade till ersällning så
länge barnel inle har fyllt 12 år, för närvarande gäller en tioårsgräns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
tilläggen i punkterna 1-2 blir en förälder berättigad till föräldrapenning för
tillfällig vård av barn även i samband med smitta hos barnel eller dess
ordinarie vårdare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
tar sikte på att någon utan att vara sjuk har fått en smittsam sjukdom eller på
annat sätl är smittförande. Vidare avses del fallet atl någon misstänks för alt
sprida smitta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De sjukdomar som här avses
är förutom de allmänfariiga sjukdomarna som anges i smiiiskyddskungörelsen
(1968:234, ändrad senasi 1976:44), mera allvariiga barnsjukdomar vilka medför
risk atl en sjukdom sprids. Om elt barn har fåll huvudlöss får detta anses vara
jämställt med smitta. Med barnets ordinarie vårdare avses som f. n. förälder,
dagmamma eller annan vårdare. I det fall en dagbarnvårdare som vanligen vårdar
barnel har en smittsam sjukdom eller misstänks vara smittad kan ersällning ulgå
lill föräldern, om denne lill följd härav behöver avstå från förvärvsarbeie för
att vårda barnet. Däremoi är kravet inle uppfyllt om andra barn hos dagmamman
är smittade eller misstänks vara smittförande och barnet lill följd härav inte
får vistas hos sin ordinarie vårdare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
räll till ersällning vid smitta hos barnel eller dess ordinarie vårdare krävs
såsom f n. vid sjukdom att föräldern har behov av att avstå från
förvärvsarbete. Della innebär all förälderns försäkran bör innehålla uppgift
såväl om att barnet eller den ordinarie vårdaren är smittförande eller
misslänks vara smittförande som alt barnel lill följd härav inte kan vara hos
sin ordinarie vårdare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i denna paragraf innebär ändring av gällande regler genom alt ersätiningsliden
delas upp på olika ändamål. Vidare frikopplas beräkningen av antalet dagar
från anlalel barn i en familj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förde
ändamål som anges i 8 § försia slyckel skall ersällning kunna ulgå under högst
60 dagar per barn och år sammanlagl. Om del i en familj finns fiera barn utökas
således anlalel ersätiningsdagar med sextio för varje barn. Någon möjlighet att
överföra dagar med rält till ersättning från ett barn till elt annal barn inom
familjen finns dock inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
ersätiningsdagar är detsamma oavsell om en förälder ensam har vårdnaden om
barnel eller om föräldrarna delar på vårdnaden. Enligl nu gällande bestämmelser
är den förälder som vanligen inte har barnel i sin vård beroende av samtycke
från den andre föräldern för alt kunna la ut ersättning. Den föreslagna
lydelsen av paragrafen innebär all båda föräldrarna, på samma säll som för
uttag av föräldrapenning i samband med barns födelse enligl 2 §, är lika
berättigade till ersättning. Om båda föräldrarna gör anspråk på föräldrapenning
för samma lid får försäkringskassan avgöra vem av dem som är berättigad. Det
avgörande för rätt lill föräldrapenning är att föräldern har behov av atl avstå
från förvärvsarbeie för att fakiiskt vårda barnel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
förälder avses enligt föräldrabalken även adoptivförälder. Vidare likställs
enligt 20 kap. 4 § försia styckel med barn ocksä fosterbarn. Detta innebär att
även fosterföräldrar är berättigade alt erhålla föräldrapenning för tillfällig
vård av barn. Någon uttrycklig beslämmelse angående fördelningen av de 60
dagarna mellan olika föräldrakategorier finns inle. Detta med hänsyn till alt
rätten lill föräldrapenning för lillfällig vård av barn enligt 8 § är
behovsprövad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med barns födelse har fadern rält till föräldrapenning enligl 8 § andra
slyckel. Tiden är enligl 9 § bestämd till tio dagar. Dessa dagar är inte som de
60 dagarna beräknade per kalenderår utan knutna till barnets födelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrapenningen
i samband med barns födelse utgår under samma tid vid enkel- och fierbörd.
Dagantalet är enligt 9 § bestämfpå samma sätt, så att ersättning utgår under
tio dagar även vid fierbarnsfödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avräkningsreglerna
i nuvarande andra slyckel har överförts till 20 § fjärde stycket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
särskilda föräldrapenningen utgår f. n. med 90 dagar per barn, utom vid
flerbarnsfödsel. Såsom framgår av den allmänna motiveringen föreslås atl
huvudregeln skall gälla även vid flerbarnsfödsel. Till följd härav slopas
specialregeln i det nuvarande fjärde stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
del nya fjärde stycket i paragrafen har för vissa angivna ändamål skapats
möjlighet för föräldrarna att utnyttja särskild föräldrapenning utan att
samtidigt vårda barnel. En förälder har enligt Oärde styckel rätt till särskild
föräldrapenning vid deltagande i föräldrautbildning. Med föräldrautbildning
avses den ulbildning som anordnas för blivande och nyblivna föräldrar av bl. a.
huvudmännen för sjukvården. Föräldrautbildningen skall som framgår av den
allmänna motiveringen genomföras som en kurs, med ca åtta lektioner före
barnets födelse och samma anlal gånger efter den tidpunkten. Utbildningen skall
dock kunna läggas upp på annat sätt. Ersättningen skall därför kunna tas ut som
hel, halv eller fjärdedels särskild föräldrapenning beroende på hur
utbildningen är anordnad. För alt ersättning skall utgå får föräldern
förvärvsarbeta högst tre fjärdedelar av normal arbetstid. En förälder som
arbetar heltid kan därför inle få ersällning oavsett om utbildningen är föriagd
till kvällslid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskild
föräldrapenning utgår enligt första stycket med 90 dagar per barn. Om det i en
familj redan finns elt barn kan föräldrarna ha outnyttjade dagar som gäller det
barnet. Någon avräkning skall inte ske från dessa dagar utan avräkning får ske
från de 90 dagar som lillkommer för det väntade barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskild
föräldrapenning som utgår under tid för föräldrautbildningen kan enligt fjärde
stycket andra punkten tas ut även före barnels födelse. För all ersättning
skall utgå bör krävas ett moderskapsintyg på samma sätl som vid uttag före
nedkomsten av föräldrapenning i samband med barns födelse. Vidare kan
försäkringskassan såsom framgår av 20 § infordra intyg om alt föräldern
deltagit i föräldrautbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
föräldrarna gemensamt vårdnaden om barnel skall den särskilda föräldrapenningen
enligl andra stycket fördelas så all vardera föräldern får 45 dagar. Om modern
är gift med barnets fader under havandeskapstiden blir föräldrarna automatiskt
gemensamma vårdnadshavare till det väntade barnet. Ersätiningsliden bör
fördelas lika mellan föräldrarna och avräkning ske från det antal dagar
respektive förälder fått sig tilldelat. En person som är fader lill det väntade
barnel, men inle är gift med modern, har ingen självständig rätt lill
ersättning. För alt fadern i detla fall skall få ersättning krävs att modern
enligt 12 § avslår från molsvarande antal dagar med särskild föräldrapenning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
uttalade i prop. 1976/77:117 s. 52 atl adoptivföräldrar vjd lillämpning av 11 §
är likställda med biologiska föräldrar. Detta gäller självfallel endast i de
fall då de har fått barnel i sin vård eller adoption har skett. En
adoptivförälder har därför ingen möjlighet att få ut ersättning i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samband
med föräldrautbildning före barnels ankomsi eller adoplion av barnel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
i samband med föräldrautbildning skall särskild föräldrapenning kunna ulgå då
föräldern besöker förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnel
deltar. Denna rätt regleras nu delvis inom ramen för föräldrapenning för
lillfällig vård av barn. Vid överflyttningen av denna ersällning lill särskild
föräldrapenning ändras delvis förutsätlningarna för att ersättning skall utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
milt förslag kan sådan ersättning ulgå föruiom som hel och halv sådan även som en
fjärdedels föräldrapenning. Särskild föräldrapenning utgår enligt 14 § för dag
då förälder helt eller delvis inte förvärvsarbetar. Något krav på att föräldern
skall ha behov att avslå från förvärvsarbeie finns inte. Detta innebär att även
kvinnor som är hemarbeiande får räu au med ersäuning besöka sitt barn i
förskoleverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskild
föräldrapenning som tas ut för deltagande i föräldrautbildning eller besök i
förskola enligl fjärde styckel kan enligt förslagel lill ändrad lydelse av 17 §
utgå lill båda föräldrarna för samma tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringen
är en följd av att ersättning under samtliga 90 dagar skall utgå med belopp
molsvarande förälderns sjukpenning, dock lägsi med belopp motsvarande
garantinivån (32 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare föreslagit att särskild föräldrapenning skall fl användas också då
förälder deltar i föräldrautbildning eller besöker förskoleverksamhet inom
samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar,(11 § fjärde stycket). För att
båda föräldrarna samtidigt skall kunna delta i föräldrautbildning har undanlag
gjorts i förevarande paragrafs första och andra siycken från huvudregeln atl
föräldrapenning inte skall utgå till båda föräldrarna för samma barn och lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förälder kan enligl första styckel uppbära föräldrapenning enligl 2 § samlidigl
som den andra får ersättning i samband med föräldrautbildning och besök i
förskoleverksamhet. Vidare kan båda föräldrarna enligl andra stycket samtidigt
uppbära hel, halv eller fjärdedels särskild föräldrapenning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
regler som nu angivits för särskild föräldrapenning i samband med
föräldrautbildning skall gälla även för förälders besök i förskoleverksamhet.
Det innebär således alt båda föräldrarna samtidigt kan ta ul ersäuning för
besök i daghem och liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avräkningsreglerna
i nuvarande tredje stycket har överförts till 20 § fjärde stycket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
redigering har gjorts av paragrafens andra stycke så att det klart framgår
vilka paragrafer som äger tillämpning på den särskilda föräldrapenningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
innebär tillägget i andra styckel alt särskild föräldrapenning i samband med
föräldrautbildning eller vid besök i förskoleverksamhet kan utges oavsett atl
anmälan inte har gjorts till försäkringskassan. Delta undanlag från den
anmälningsskyldighet som i övrigt gäller för föräldrapenning är som framgår av
den allmänna motiveringen bl. a. föranledd av att ersättningen är avsedd att
utgå vid ett flertal tillfällen varför det vore onödigt betungande av kräva
anmälan för varje enskilt tillfälle. Härtill kommer alt försäkringskassan trots
au anmälan inte sker har möjligheler alt i efterhand konlrollera om föräldrarna
deltagit i föräldrautbildning, alternativt besökt förskoleverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hänvisningen
i det nya andra styckel i paragrafen anger all bestämmelserna i 3 kap. 7 §
tredje stycket angående läkarintyg i tillämpliga delar gäller för
föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 8 § första stycket.
Föräldrapenning för tillfällig vård av barn i samband med sjukdom eller smitta
harenligi förslagel utökats väsentligt. Föräldrarna får60 dagar per barn och år
i stället för 12-18 dagar per familj och år. Med hänsyn lill den utsträckta lid
en förälder har möjlighet atl med ersättning vårda sjukt barn har behovet av
kontrollåtgärder ökat. De beslämmelser som del hänvisas till i andra stycket
ger försäkringskassan möjligheler alt påfordra läkarintyg angående barnets
sjukdom eller smitta på samma sätt som gäller för sjukpenning. Intyget skall
dock inte som vid sjukpenning styrka någon nedsättning av arbetsförmågan.
Intyget bör i stället utformas så att del framgår huruvida sjukdomen medför ett
extra lillsynsbehov, exempelvis atl barnet lill följd av sjukdomen inte kan
vistas hos den ordinarie vårdaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
anvisningar som riksförsäkringsverket utfärdat såvitt gäller läkarintyg vid
sjukdom krävs läkarintyg från och med den sjunde dagen efter
sjukanmälningsdagen. Jag anser det för min del naturiigt all samma beslämmelser
får gälla för föräldrapenning för lillfällig vård av barn som är sjukt eller
smittat. Vid beräkning av dagantalei bör dock anmälningsdagen räknas som den
första dagen, eftersom ersättning utgår från denna dag. Därefter räknas varje
dag under vilken barnel är sjukt. I det fall en förälder inte är berättigad
till ersättning under en eller flera dagar lill följd av atl föräldern inte
avstår från förvärvsarbeie bör del oaktat dessa dagar inräknas för bestämmande
av de sju dagarna. Det förhållandet all föräldrarna avlöser varandra i vården
och tar ut ersättning växelvis bör inte heller påverka beräkningen av de sju
dagarna. Härvid skall som försia dag räknas den försia anmälningsdagen för det
barn som föräldrapenningen avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ersättning som utgår i samband med atl ordinarie vårdaren är sjuk eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>smittad, gäller samma krav på intyg. Samma beräkningsregel
skall därför gälla när ersättning utgår enligt 8 § förstu stycket punkten 2.
Föräldern skall således lumnu ett intyg som styrker att den ordinarie vårdaren
är sjuk. Ett läkarinlyg angående den ordinarie vårdarens sjukdom skall som
huvudregel inges. Della intyg kan, till följd av att den ordinarie vårdaren har
skyldighet att själv förete läkarintyg efter sju dagar, finnas hos
försäkringskassan. Ylterligare intyg behöver då inte inlämnas. Om den ordinarie
vårdaren inle gjort sjukanmälan bör föräldern förete etl intyg om vårdarens
sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till följd av all intyg skall företes krävs all
föräldrarna i försäkran anger vem som är ordinarie vårdare. För alt möjliggöra
kontroll bör den ordinarie vårdarens namn anges även i de fall försäkran avser
en så kort tid atl intyg inte krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förhållandet all intyg krävs från och med den åttonde
sjukdomsdagen och alt anlalel sjukdagar beräknas efter faktisk sjukdomstid
påverkar inle beräkningen av antalel ersättningsdagar. Om en förälder tar ul
hela ersättningstiden i form av halv föräldrapenning innebär delta alltjämt atl
tiden förlängs till 120 dagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl tredje stycket har försäkringskassan möjlighet att
infordra intyg om att föräldern deltagit i föräldrautbildning. Som framgår av
den allmänna motiveringen skall föräldrautbildning i försia hand anordnas av
sjukvårdshuvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon anmälningsskyldighet föreligger enligl 18 § inte för
särskild föräldrapenning i samband med bl. a. föräldrautbildning. Förälder har
därför möjlighet alt vid elt och samma lillfälle efter genomgången kurs begära
ersättning för samtliga kursmöten. Även intyget bör därför i de flesta fall
omfatta samtliga kurstillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nu gällande regler avräknas en dag oberoende av om
ersättning utgår som hel eller halv föräldrapenning enligl 2§. Om båda
föräldrarna har uppburit halv föräldrapenning under samma dag avräknas dock
inte mer än en dag. Som framgår av den allmänna motiveringen föreslås att samma
avräkningsregler skall gälla för föräldrapenning enligt 2 § som för övrig
föräldrapenning. Vid uttag av halv föräldrapenning skall således en halv dag
avräknas. Samma regler för avräkning kommer således att gälla för samtliga
former av föräldrapenning. I ett nytt fjärde siycke har därför en gemensam
avräkningsregel införts för samlliga former av föräldrapenning. Särskild
föräldrapenning är dock alltjämt den enda form av föräldrapenning som kan utgå
som fjärdedels föräldrapenning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom ändringen i första styckel medges att vårdbidrag
utgår i fall då behov av särskild tillsyn och vård kan beräknas'föreligga under
minst sex månader. Rälien lill vårdbidrag grundas på en samlad bedömning av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sjukdomen, handikappet eller den psykiska störningen och
därav följunde behov UV särskild tillsyn och vård. Härtill kommer de merulgifter
som kan uppkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att vårdbidraget skall kunna ulgå för en kortare tid
än enligt nu gällande praxis har genom ändringen i tredje slyckel markerats att
vårdbidragen redan vid beviljandet kan begränsas till viss lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringen i förevarande paragrafs irdje siycke aren
komplettering till följd av tillägget i 9 kap. 4 § iredje slyckel AFL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som angivits i den allmänna motiveringen avses de nya
bestämmelserna träda i kraft den I januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökan om havandeskapspenning enligt 3 kap. 9 § AFL kan
dock inges till allmän försäkringskassa före ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelsen i andra punkten innebär att förälder
som vid ikraftirädandet uppbär föräldrapenning har rätt att fören
sammanhängande lid i anslulning härtill få ul ersättning, även om barnel inte
är bosatt i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl tredje punkten har föräldrar lill de barn som är
födda efter den I januari 1970 rält lill föräldrapenning för lillfällig vård av
barn så länge barnet inte har fyllt tolv år. Genom denna regel utesluts de barn
som före den 1 januari 1980 fyllt lio år och därigenom före lagens
ikraftlrädande kommit ur försäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild föräldrapenning utgår enligt nuvarande regler
under 30 av de 90 dagarna med 32 kr. per dag. Enligt de nya reglerna skall
ersättning också för dessa dagar utgå med belopp motsvarande föräldrarnas
sjukpenninggrundande inkomsi, dock lägst garantinivån. De nya beslämmelserna
innebär atl även de föräldrar som har barn födda före den I januari 1980 får
rätt till den högre ersättningen i den mån de då har oultagna dagar med
särskild föräldrapenning. Den särskilda föräldrapenningen som vid årsskiftet
1979/80 utgår och är beräknad enligt förutvarande lydelse av 4 kap. 16 § höjs
automatiskt från 32 kr. till den nya högre nivån från den 1 januari 1980 om
föräldern har en sjukpenning översiigande 32 kr. per dag, dock med den
begränsning som anges i 4 kap. 15 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom övergångsbestämmelsen i fjärde punkten tillförsäkras
de föräldrar som har barn i förskoleverksamhet samma möjlighet som f. n. all få
föräldrapenning för tillfällig vård av barn under en dag per förälder och år
för besök i samhällets förskoleverksamhet. Den nu föreslagna övergångsregeln
påverkar inte föräldrarnas räll att i den mån de har resterande dagar särskild</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föräldrapenning
utnyttja dessa i enlighet med förslaget om alt särskild föräldrapenning kan
användas enligt 11 § Qärde slyckel vid besök i förskoleverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
avräkning av den dag föräldern kan få enligt denna övergångsregel skall ej ske
från de 60 dagarna föräldrarna maximall får enligl de föreslagna nya reglerna
för föräldrapenning för tillfällig vård av barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskild
föräldrapenning föreslås utgå med 90 dagar per barn även vid flerbarnsfödsel.
Detta innebäratt samtliga barn födda efter den I januari 1980 får rält till 90
dagar. Genom övergångsregeln i femte punkten markeras att dagantalet med
särskild föräldrapenning vid flerbarnsfödsel före della datum inle påverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2
Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård
av barn, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
paragraf innehåller beslämmelser om arbetstagares rätt till ledighet från
anställningen i de fall som inte läcks av ledighetsreglerna i 3 § men då
föräldrapenning enligl 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL)
utgår. Enligl nuvarande bestämmelser är det enbart enligt 4 kap. 2 § AFL som
hel eller halv föräldrapenning kan utgå före barnets födelse. Den föreslagna
ändringen av paragrafen är en följd av att särskild föräldrapenning såsom
föreslagits i 4 kap. 11 § fjärde stycket AFL skall kunna utgå även före barnels
födelse. Ändringen innebär atl en förälder också får rätt att förkorta
arbetstiden före barnels födelse lill tre fjärdedelar av normal arbetstid, då
fiärdedels särskild föräldrapenning tas ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>S</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
tillägget i andra stycket denna paragraf görs undantag från kravet på viss
anställningstid även när det gäller rätten till ledighet, då föräldern uppbär
särskild föräldrapenning för deltagande i föräldrautbildning eller vid besök i
förskoleverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande regler får en arbetstagare dela upp ledigheten i två perioder per
kalenderår. Med period avses den sammanhängande tid under vilken föräldern är
helt ledig eller förkortar sin arbetstid. Ledighet för tillfällig vård av barn
enligt 4 kap. 8 § AFL är dock inle begränsad till visst antal perioder.
Hänvisningen lill 4 kap. 11 § fjärde stycket AFL innebär atl ledighet, då
särskild föräldrapenning utgår för deltagande i föräldrautbildning eller vid
besök i förskoleverksamhet inte behöver begränsas till visst antal perioder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetstagarens
underrätlelsetid inför ledighet i samband med föräldrautbildning och besök i
förskoleverksamhet kommer genom den föreslagna ändringen att slå i
överensstämmelse med gällande regler för ledighet för tillfällig vård av barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förälder
har enligl gällande regler rält till ledighet för besök i förskoleverksamhet
under en dag per år. För sådan ledighet gäller en veckas underrättelselid.
Genom atl ersättningen vid besök i barnomsorgen enligt förslagel flyttas från
föräldrapenning för lillfällig vård av barn till särskild föräldrapenning får
föräldrarna möjlighet att under en längre tid vara lediga lör besök i
barnomsorgen. Underräitelsetiden behålls del oaktat enligl förslaget vid en vecka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
har skett en lagteknisk ändring för att uppnå överensstämmelse med de
motsvarande reglerna i bl. a. jämslälldheislagen. Bestämmelserna om rättegången
m. m. i mål om ogiltigförklaring av uppsägning eller avskedande återfinns nu i
14 § andra styckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
de nya bestämmelserna i 12 § tillförsäkras en havande kvinna med ett fysiskt
krävande förvärvsarbete rätt lill omplacering hos arbelsgivaren till mindre
påfrestande arbetsuppgifter under graviditetens slutskede. Rätten till
omplacering är, till skillnad mol vad som gäller beträffande rätt till ledighet
enl. 5 § försia slyckel, inte beroende av atl arbetstagaren har varit anställd
en viss minsta lid. Som har anförts i den allmänna motiveringen är skälet för
de nya reglerna till viss del att uppnå rättvisa i fråga om
föräldraförsäkringen mellan förvärvsarbetande kvinnor med fysiskt lyngre resp.
lättare arbetsuppgifter. Men det är även angeläget med hänsyn till
jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet au samhället på della sätl
slår vakt om kvinnornas räll lill arbeie också under graviditeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgivarens
omplaceringsskyldighet gäller endasi när kvinnans arbete innebär fysiska
anslrängningar uiöver det vanliga. De arbeten som åsyftas är i första hand
arbeten som innebär tunga lyft, låsta arbetsställningar med långvariga
belastningar av viss kroppsdel eller tempoarbeten med små möjligheler till
pauser. Sådana arbeten återfinns bl. a. inom den tunga industrin, sjukvården,
transportväsendet, buiikshandeln, hotell- och restaurangbranschen. Om kvinnan
har ett sådant arbete, bör arbetsgivaren normalt godta hennes uppgift att hon
inte kan fortsätta arbeta på grund av de påfrestningar som arbetet innebär. Det
ankommer dock på kvinnan att vid tvist styrka sin arbetsoförmåga, t. ex. genom läkarintyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-S Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förulsätlning för omplacering är au arbelsgivaren har möjlighet au tillfiilligt
ge arbetstagaren etl annat och lättare arbeie och atl detta skäligen kan krävas
av arbelsgivaren. Arbetsgivaren är således normalt inte skyldig att skapa nya
arbetsuppgifter för ändamålet, ulan del skall finnas ulrymme för sådani lättare
arbeie inom företaget eller myndigheten. Därav följer att kvinnor som är
anställda i större företag eller myndigheler i allmänhet kommer all kunna
uinyiija omplaceringsräiien i högre grad än kvinnor som arbetar i mindre
företag, där möjligheterna all finna allernaliva sysselsättningar som regel
inte är lika slora. I dessa senare fall får den föreslagna havandeskapspenningen
sin särskilda beiydelse. Del förutsäits all omplaceringen enligl 12 § normall
sker inom ramen för anställningsavtalet. Arbetstagaren är således som regel
inte skyldig alt godta ell hell annat arbete. Och under alla förhållanden skall
arbetserbjudandet framstå som skäligt enligl de principer som annars lillämpas
på arbelsmarknaden. Det är också givet att arbetet skall vara sådant att det
inle medför några hälsorisker för den gravida kvinnan. Saknas sådana
arbetslillfällen, får det betydelse vid bedömningen av om arbetstagaren är
berättigad till havandeskapspenning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetstagaren
skall i princip inte behöva vidkännas någon löneminskning med anledning av
omplaceringen, även om arbetsuppgifterna skulle bli mindre kvalificerade och
enligt gällande avtal betalas med lägre lön. Detta gälleräven om omplaceringen
sker ulanför ramen för anställningsavtalet. Det strider dock inte mot den
föreslagna lagregeln att omplaceringen kan få till följd att tidigare utgående
tillägg såsom skiftlillägg eller tillägg för obekväm arbetstid faller bort.
Detta överensstämmer med vad som gäller vid omplacering på grund av
föräldraledighet (jfr prop. 1977/78:104 s. 39).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
arbelsgivare måste fl skälig tid för alt förbereda en omplacering av kvinnan.
Del föreskrivs därför i andra stycket alt hon måste anmäla frågan lill
arbetsgivaren minst en månad i förväg för att hon skall få utnyttja sin rält
till omplacering. Det är alltså inte fråga bara om en ordningsföreskrift.
Arbetsgivaren är därefter skyldig att så snart som möjligl underrätta henne om
vilka möjligheter som finns till omplacering. 1 synnerhet om det visar sig
omöjligt att ordna en omplacering ärdel angeläget att kvinnan får etl snabbt
besked, så alt hon utan dröjsmål kan ansöka om havandeskapspenning. Den föreskrivna
underräiielsefristen utesluter självfallel inte att arbetsgivaren och kvinnan
kan träffa överenskommelse om omplacering utan alt liden har iakttagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal skall beslul i frågan om omplacering
fattas efter sådan förhandling som avses i 11 § lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet. Del får förutsättas atl den fackliga
organisaiionen genom sin nära kontakt med medlemmarna och förhållandena på
arbetsplatsen kan bidra med synpunkler när del gäller att finna ell lämpligt
tillfälligt arbete för kvinnan. 1 detta sammanhang bör också understrykas
viklen av att förhandlingarna sker utan dröjsmål så atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arbetsgivaren kun underrätta arbetstagaren om sitt beslul
i skälig tid före graviditetens slutskede.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
skadeståndsansvar som arbetsgivaren har enligl de nya reglerna i 13 § omfuttur
även ompluceringsskyldigheten och underrättelseskyldigheten enligl 12 § undru
slyckel. Det innebär ult urbetsgivuren vid underlåtenhet att följu dessu
beslämmelser kan bli skyldig atl utge, i förekommande fall ekonomiskl
skadestånd i form av ersättning för utebliven lön m. m., saml allmänt
skadestånd. I fråga om preskription av sådant skadeståndsanspråk gäller enligt
14 § andra slyckel i tillämpliga delar reglerna i 64-66 och 68 §§ lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Mål om tillämpningen UV 12 §
handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetslivet (jfr I4§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagtekniskt har den nyu 12 § kunnul fogas in i lagen genom
att skadeståndsreglerna i den nuvarande 12 § hur urbetuis samman med
skadeståndsreglerna i 13 § lill en ny 13 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nuvarande skadeståndsreglerna i 12 och 13 §§ har alltså
arbetats samman till en enda paragraf Paragrafen har fått en lydelse som
stämmer överens med de molsvarande reglerna i förslagel lill lag om
jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet och förslagel lill lag om
rält till ledighet för vissa förenjngsuppdrag inom skolan, m. m. Liksom enligt
den gällande föräldraledighelslagen skall en arbetstagare kunna få ekonomiskt
skadestånd för förlust av lön elc. och s. k. allmänl skadestånd för den
kränkning som etl lagbrott kan innebära. Vid brott mot 10 § första stycket kan
normalt utgå allmänt skadestånd också lill arbetslagarens fackliga organisation
i den mån talan grundas på ansiällningsskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 ett nytt andra stycke har sammanförts regler om
rättegången i mål om uppsägning eller avskedande, vilka hänvisar lill de
motsvarande reglerna i ansiällningsskyddslagen. I fråga om skadeståndstalan som
inte har samband med uppsägning eller avskedande - både lalan om ekonomiskl
skadestånd för utebliven lön m. m. och allmänt skadestånd för den kränkning som
lagbrottet har inneburit - hänvisas till medbestämmandelagens lalefrister för
skadeståndstalan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbesiämmelserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya bestämmelserna i 12 § iräder i kraft samtidigt som
övriga ändringar i föräldraledighetslagen och lagen om allmän försäkring. En
omplacering</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
alltså kunna ske fr. o. m. den 1 januari 1980 och detla har möjliggjorts genom
en särskild övergångsbestämmelse rörande anmälan enligt 12 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dels atl godkänna de
allmänna riktlinjer för en allmän föräldrautbildning som jag har angett i det
föregående, dds att antaga förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1978:410) om räu till
ledighet för vård av barn, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposiiion
föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagl fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:71.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
I</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föräldrautbildning
1. Kring barnets födelse (SOU 1978:5) Delbetänkande från barnomsorgsgruppen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ftinilljcn
i samhället</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjens
situation och möjligheter är beroende av de möjligheter samhället erbjuder,
såväl i gårdagens som i dagens samhälle. Samhällsutvecklingen har medfört en
rad positiva konsekvenser för människors möjligheteratt fungera som föräldrar.
En ökad ekonomisk standard, kortare arbetstid, ulbyggd barntillsyn, bäitre
bostäder är exempel på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällsutvecklingen
har inle enbart till alla delar varit positiv för människor. Föränderiighet
belyder också uppbrott. Från hembygden, från släkt och vänner. De sociala banden,
som förr var mycket starka, tenderaratt upplösas. Tvågenerationsfamiljen är den
vanliga familjetypen, mot att förr tre till fyra generationer hade en nära
kontakt. Man lalar i dag om den isolerade kärnfamiljen. Familjen är lilen och
samhället fyller en del av dess tidigare funktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjen
är inget enhetligt begrepp. Stora sociala, ekonomiska och kulturella skillnader
finns även i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
olika familjepolitiska ålgärder har man sökt åstadkomma större rättvisa i
samhället mellan barnfamiljer och andra. Barnbidrag, bostadstillägg och
underhållsbidrag ingår i della ekonomiska stödsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
födelsesiffrorna började sjunka på trettiotalet infördes kostnadsfri mödra- och
barnhälsovård och fri förlossningsvård. Man ville stimulera till ökad
nativitet. Bosättningslån infördes också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
60-talet uppmärksammades de stora skillnaderna mellan olika inkomstgrupper. De
familjepolitiska insalserna inriktades på elt ökal slöd till
låginkomstgrupperna, ensamslående föräldrar och flerbarnsfamiljer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kvinnornas
ökande förvärvsfrekvens har medfört krav på en kraftig utbyggnad av
barnomsorgen. Stora statsbidrag utgår till kommunerna för alt de skall kunna
bygga ul bamomsorgen. År 1975 trädde förskolereformen i kraft. Fr. o. m. 1977
blev förskolelagen en allmän barnomsorgslag, varigenom kommunerna fick
skyldighet alt svara fören planmässig utbyggnad av bamomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldraförsäkring
är en annan form av stöd lill barnfamiljerna, med rätten till ledighet i
samband med barnets födelse vidgad till att omfatta 9 månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningsåtgärder
som påverkar barnfamiljerna hör inte till familjepo-lilik i vanlig bemärkelse,
men har ändå en inverkan på barnfamiljernas situation. De är därmed en del av
samhällets totala stöd till barnfamiljerna. Del ökade ansvarel för skolan och
förskolan beträffande elevens sociala</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fosirun
medför ull samvcrkun mellan hem och skola lår en alli mer framskjuten plals när
åtgärder på dessa områden diskuteras</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>\f</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>å</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>l f</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>r f</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>r</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ldraiiihildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
yttersta målel fören allmän föräldrautbildningar ull den skull medverka till
utt burn och barnfamiljer får en bäitre situution i sumhällel. A Ilu vuxna bör
ha ansvar för att ge alla barn en god uppväxtmiljö. Alla föruldrur bör få stöd
i sill föräldraskap och kunnu ha inflyiunde över sin egen och burnens
situation. Allu barn och ungdomar bör förberedas för sin vuxenroll och
evenluella föräldraroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrautbildningen
indelas i fyra faser där fas I är föräldrautbildning i samband med barnets
födelse, fas 2 när barnet är i förskoleåldern, fas 3 när bamet är i skolåldern
saml läs 4 föräldrautbildning till alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
mer konkreta målen för en allmän föräldrautbildning, avseende samtliga faser
är:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Föräldrautbildning
för att öka kunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig del av förberedelser för föräldraskap och som stöd i föräldrarollen är
att inhämta kunskaper i oliku avseenden. Detta gäller kunskaper om barns
ulveckling och behov, om relationer mellan barn och föräldrar och mellan vuxna,
om samhällsförhållanden och samhällets slöd lill barnfamiljer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Föräldrautbildning
för atl skapa möjlighet till kontakt och gemenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrautbildning
kan ge möjligheter till kontakter såväl mellan föräldrar, som mellan föräldrar
och personal. Kontaktnätet är också en kanal för överföring av kunskaper och
erfarenheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Föräldrautbildning
för alt skapa möjligheter till medvetenhet om och<br>
påverkan av samhälleliga förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjens
livsvillkor formas av del omgivande samhället, av den ekonomiska strukturen och
arbetslivets utformning. För den enskilda familjen kan del vara svårt atl
överblicka de faktorer som påverkar familjens liv. Föräldrautbildning bör öka
insikten om familjens beroende av samhälleliga förhållanden, vilket i sig
utgör en förutsättning för alt familjen skall kunna påverka och förändra dessa
förhållanden. Denna insikt om sambandei mellan familj och samhälle är också en
förutsällning för att man skall kunna se att barnen är allas ansvar. Alla vuxna
påverkar direkt eller indirekl barnens livssituation och bör därför ta ökal
ansvar för att alla barn skall få goda uppväxtvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all nå de olika, ovan skisserade, målen i föräldrautbildning gäller det atl
använda arbelsformer som.gör att föräldrarnas resurser frigörs. Här vill
barnomsorgsgmppen anknyta till den dialogpedagogik som förespråkas i bl. a.
barnslugeutredningens och SlA-uiredningens arbeie. Även inom
folkbildningsarbetet har arbetssätt och arbelsformer sedan lång tid styrts av
en molsvarande syn, nämligen au dellagarna i siudieclrkelarbeiet i sig ulgör
den främsta tillgången i studierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehållet
i och ulformningen av föräldrautbildning kring tiden för barnets födelse kan
beskrivas på följande sätl. med utgångspunkt från de mål barnomsorgsgruppen
salt upp för föräldrautbildningen:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kunskaper
om hur del fysiska och psykiska tillståndet påverkas under gruviditcl,
förlossning och tiden nurmasl efter förlossningen. Fostrets ulveckling,
förebyggundc hälsovård m. fl. sådana frågor bör vuru en del uv
föräldrautbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
föräldrautbildningen skall dellagarna ges tillfälle att diskutera sina egnu
erfarenheter och problem med varandra och med personalen inom mödra-och
barnhälsovården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kunskaper
om det slöd samhället kan erbjuda blivande och nyblivna föräldrar. Det
liggereti värde i alt deltagarna i föräldrautbildningen får tillfälle atl
gemensamt diskutera samhällets stöd och sina egna räuigheier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
samhällsutveckling som skett och som bl. a. inneburit alt barnfamiljernas
isolering synes ha ökat släller krav på ett förändrat arbetssätt inom de
samhällsorgan som skall ge medborgarna service. Föräldrautbildningen inom
mödra- och barnhälsovården föreslås bli genomförd i form av föräldrautbildningsgrupper
med personalen som gmppledare och kunskapsresurs, men där föräldrarnas egna
erfarenheler och kunskaper är den viktigasie komponenten. Föräldrarna får
genom denna arbetsform kontakt med andra i samma situalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Konkret
uppläggning av föiäldrauibildning kring barnets födelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen
utgår från alt mödra-barnhälsovården och BB bör ha ansvaret för en allmän
föräldrautbildning vid tiden kring barns födelse. Föräldrautbildning bör vara
en samordnad del av den totala verksamhelen och inte en separat verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av orsakema till alt barnomsorgsgmppen vall denna utgångspunkt är att de
aktuella instilulionema når så gott som alla föräldrar. Elt annat skäl är alt
fiera av de informationskonlakter som i dag sker individuellt med fördel kan
ske i föräldragrupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen
föreslår atl den ordinarie personalen i försia hand skall medverka i
föräldrautbildningen. Främst gäller det den personal som redan nu har den
vardagliga och täta kontakten med föräldrar dvs. barnmorskor vid MVC,
barnsjuksköterskor ellerdistriktssköterskor vid BVC samt under BB-tiden
barnsköierskor och sjuksköterskor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
andra personalkategorier bör emellertid medverka, dels direkl i
föräldrautbildningen,dels genom att ge stöd och handledning till ovannämnd
personal. Främst gäller delta socialarbetare, psykologer, barnavårdslärare,
vidareutbildade sjuksköterskor samt läkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ideologiskt
profilerade organisationer bör få möjlighet att presentera sin verksamhet under
föräldrautbildningen vid MVC-BVC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företrädare
för kommunernas sociala service bör också i sin uppsökande verksamhei medverka
under föräldrautbildning inom mödra- och barnhälsovården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen
anser att föräldraulbildningsgrupperna bör hållas samman under graviditets- och
spädbarnsliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
yttre formen för föräldrautbildning föreslås bli sammanhållna föräldragrupper
med 8-12 deltagare som träffas 8-10 gånger under vardera MVC och BVC-tiden.
Gruppema bör träffas så många gånger atl det finns</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föruisältningar för deliugurnu all knyta varaktiga
kontakter med varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under BB-tiden innebur förulclraulbildning Irlinisl all
båda föriiklrurna får tillfälle att liira sig sköta och lu ansvar för sill burn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtliga fciräldrar Wir erbjudas atl delta i
föräldrautbildning. Barnomsorgs-gruppen taremellcriid avstånd från tanken på
obligalorisk föräldruLilbildning. Etl obligatorium siridermot ett synsätt som
bygger på föräldrarnas egen vilja, aktivitet och engagemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inbjudan till föräldrautbildning som uttryckligen bör
onilaiia båda loräkl-rurna bör ske redan vid försia besöket på MVC där båda
föräldrurna i möjligaste mån bör della. Denna muntliga inbjudan lill
föräldrautbildning bör komplelleras med en skriftlig inbjudan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Något systematiskt urval av föräldrarna bör inte ske.
Grupperna kommer att bestå av föräldrar som bor inom samma område och som
väntar barn vid samma tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I glesbygd med lågt barnantal och stora avstånd kan del
varu svårt atl bilda föräldraulbildningsgruppcr. Där kan lösningar som blandade
grupper av blivande och nyblivna föräldrar eller samordning med verksamhei,
exempelvis vid öppna förskolor bli aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen påpekaralt det bör vara möjligt utt ta
in nya deltagare i gruppen. Omsättningen bör emellertid inte vara for stor då
delta försvårar gmppens arbete. Likaså bör man diskutera hur man skall lösu
hinder för närvaro, l.ex. brist på barntillsyn och missnöje med gruppens
arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För au alla föräldrar skall kunna della bör man kunna ha
sammankomster på såväl dagtid som kvällstid. Barnomsorgsgruppen föreslår därför
en viss uividgning av föräldraförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen betonar all sjukvårdshuvudmännen bör
uppmärksamma behovet av lokaler lämpliga för föräldrauibildning i sin
planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare behandlas frågan om föräldrar som av olika skäl
önskar ytterligare stöd i sin föräldraroll utöver vad den allmänna
föräldrautbildningen kan erbjuda. Del kan röra sig om föräldrar till burn med
hundikupp, handikappade föräldrar och invandrarföräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldrar som på grund av oregelbundna arbetstider,
skiftarbete, sjukdom m. m. inte vill eller kan delta måste få den information
som ges i föräldrautbildning vid individuella kontakter med MVC och BVC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen betonar också att problem som
aktualiseras i föräldrautbildningsgruppen i så hög utsträckning som möjligl
bör lösas inom verksamhetens ram. Gruppledaren bör - eventuellt med stöd av
andra i arbetslaget vid institutionen - hjälpa föruldrarna atl lösa det
aktuella problemel. Föräldrar som utlalar behov av kontakt med någon annan
institution bör fl hjälp med atl nå en sådan kontakt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsformer i f</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>r</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ldrautbildning p</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>å</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> MVC och BVC</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen utgår vid sill val av arbetsform för
föräldrautbildning från de mål man satl upp för verksamheten. Vi föreslår atl
föräldrautbildning vid MVC och BVC bedrivs i föräldraulbildningsgruppcr med
8-12 deltagare. Arbetsformen är alltså vald för alt man dels s4<a få
lillfälle all tillägna sig kunskaper dels fl vuxenkontakter på den ort eller i
det område man lever. Dessutom bygger arbetsformen på föräldrarnas egen
aktivitel, deras egen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>73</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>erfarenhet och deras gemensummu kunskaper. Detta f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r atl ge m</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>jlighet
att </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ka insikten om familjens situation
i samh</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>llet och f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r att stimulera f</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ldrarna till att p</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>verka och f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ndra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Den arbetsform vi f</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>resl</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r har likheter med vad som brukar kallas
samtalsgrupp. I f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ldrautbildningsgruppcns arbete ing</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
emellertid ytterligure momeni t. ex. studiebes</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>k, information fr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>n specialister och opretenti</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>s social samvaro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Gruppledare f</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ldruuthildningsgruppernu ur barnmorskan vid MVC och sjuksk</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>terskor vid BVC. Grupperna tr</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ffus 8-10 g</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nger
under MVC-liden och liku m</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nga g</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>nger vid BVC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Gruppledarens fr</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>msta
uppgift </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r att underl</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ttu deltagarnas utbyte av erfarenheter och inte atl
f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rmedla kunskap genom env</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>gskommunika-tion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>barnomsorgsgruppen anser att man under arbetet i f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ldrautbildningsgrupperna
b</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r utg</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> fr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>n teman och fr</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>gest</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>llningar som
</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r akluella och v</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>sentliga f</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ldrarna i de enskilda grupperna. I viss m</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>n m</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ste man dock
g</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ra en avv</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>gning mellan fri diskussion i gruppen utg</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ende fr</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>n
f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ldrarnas spontana </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nskem</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>l och etl i f</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rv</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>g planerat inneh</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vi f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>resl</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r alt all personal som medverkar som gruppledare f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r kontinuerlig handledning i grupp. Handledning b</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r ges gemensamt lill gruppledare som lokall arbelar
tillsammans. Personal fr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>n MVC, BB och BVC b</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r fl handledning gemensamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Inneh</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ll i f</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ldrautbildning inom MVC och BlC</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen redovisar olika teman som kan bli
aktuella under samtalen i gruppen. Vi betonar emellerlid att dessa </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r alt se som en exempelsamling. Vad man tar upp vid
samtalen b</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r slyras av f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ldragruppens
behov och </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nskem</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>l.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>De teman som presenteras anknyter till de m</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>l f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ldrautbildningen
som vi skisserat. S</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>v</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>l fr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gor om graviditet och f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>riossning. nyblivet f</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ldraskap, personlighetsutveckling
och relationer mellan f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ldrar som mer samh</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>llsanknutna
teman tas upp. Gruppir</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ffarna b</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r samordnas med f</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rlossningsf</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rberedelse och vig</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>rgymnaslik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>F</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ldraulbiklning p</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> BB</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>En slor del av det arbeie som sker p</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> BB </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r av f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ldrautbildningskarakt</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r. Den hj</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>lp
och instruktion f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ldrarna f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r om barnens sk</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>tsel, amning m. m. </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r emellerlid relativt oenhetlig och inneh</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>llel varierar. Mammorna kan fl sinsemellan olika
eller motstridiga r</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>d fr</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>n olika befattningshavare p</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>avdelningen.
Della kan lyda p</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> alt personalen i regel inle har
lillf</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>lle atl tillsammans diskutera sitt
arbete. Barnomsorgsgmppen p</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>pekar ocks</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> de sv</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>righeter
den starka prioriteringen av somatiska problem kan medf</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ra f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ldrautbildning
p</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> BB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare framh</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ller
harnomsorgsgruppen att BB-tiden b</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
betraktas som den period d</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> mammans och pappans direkta ansvar
f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r omv</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>rdnaden av barnel b</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rjar. Vi
betonar s</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rskilt vikten uv atl pappan flren
mer aktiv roll under BB-tiden och inte l</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>mnas
ulanRir den tidiga kontakten med barnel. Vi f</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>resl</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>därfiir
att puppans deltagande på BB får en organiserad form genom all han inbjudsalt
delta i föruldrautbildningpå BB en dag,alternaiivi två halva dagar.
Barnomsorgsgruppen anser all man i elt inledningsskede bör salsa på bred
information om möjligheten au uinyiija förälriraförsäkring för
l'nräUlrauibi!d-ning på BB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
grundston i föräldrautbildning på BB är att såväl maniman som pappan aklivl får
delta i vården av barnet. Det är i r(')rsta hand barnskötcrskan som bör hjälpa
och stödja föräldrarna. Samtidigt har hon ansvar för alt följa barnets och
mammans tillstånd och förmedla eventuell hjälp från läkare, kurator m. fi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
unnun del av föräldruulbildning på BB ur att båda föräldrarna erbjuds tillfälle
ult tillsammans med t. ex. den barnmorska som dcltagii i förlossningen lä
samtala kring sinu upplevelser av dennu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Burnomsorgsgruppen
framhålleratt föräldrautbildningen bör omfatta hela arbeisklimaict på BB. För
all detla skall bli möjligl bör hela peisonulen på avdelningen få möjlighet atl
i organiserad form diskutera frågor som förhållningssätt gentemot föräldrarna,
riktlinjer i det dugligu arbelel. arbetsfördelning, arbetssituation och
arbetsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen
föreslår också att en funktion, ""BB-handledare" inrättas för
all bl. a. möjliggöra en samordning av barnsköierskornas arbeie. BB-handlcdaren
skall också stödja barnsköterskorna i deras arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anv</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ndning
av material I f</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>r</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>klrauthlklnliigsgrupper</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen
utgår ifrån att föräldrarnas egna upplevelser och erfarenheter är den
viktigasie kunskapskällan, det huvudsakliga grundmaterialet i
föräldrautbildning. Detla bör vara utgångspunkten att söka sig vidare mot olika
former av kompletterande kunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
material kan fungera som stöd för föräldrar och personal vid inledning av
gruppsamtal. Bildmaterial är t. ex. ofta bra som start och igångsättare av
samtal. Tryckta material kan fungera bl. a. som bredvidläsning när föräldrar
vill fördjupa sig i någon fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
första hand torde behov finnas av muierial som ger underlag för diskussion och
inte ger färdiga lösningar. Man skall själv kunna söka sig fram till svar på
olika frågeställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
utbud av material som finns idag svarar inle mot de behov som finns i detta
sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Intresset
och behovet av material kommer att skifta starkt i föräldragrupperna. Del
betyder i sin lur alt man inle kan faslslälla all vissa böcker och broschyrer
liksom filmer och videokassetter eller bildband är
föräldrautbild-ningsmalerial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därför
är det heller inle möjligl alt föreslå vem som skall ansvara för produklion av
allt material som kan vara av intresse i föräldrautbildning. Däremot lorde det
finnas behov av au fastställa vem som från samhällets sida skall fS ansvaret
att överblicka och informera om användbara material liksom alt initiera nya
material som svarar mol de behov och kruvsom kommer frum i föräldruulbildning.
Burnomsorgsgruppen föreslår att detta ansvar ges socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
av de krav som ställs inom föräldrautbildning är att det skall vara lätt att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>få tag på muteriul när man vill söka sig fram lill sådani.
De lokala hibliotcken liksom länsbihlioickcn kan här spela en viklip roll.
Gcnoni </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.<a
href="file:///\\'\V-ccniralerna"><span style='color:windowtext;text-decoration:
none'>'\V-ccniralerna </span></a></span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan man få service niir dci gäller hiklniaieriul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnoiiisorgsgruppcn fireslåi alt sjukvårdshuvudniänncri
samverkar med primärkommuncrna och kommunförbundets lunsavclclningar för all
säkerställa lillgången på malcri:il från kommunala bibliotek och A\-ccniralcr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:192.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulbildning - fortbildning Ulbikining</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bamomsorgsgruppen föreslår att de yrkesgrupper som närmasl
medverkar i Riräldruuibildning skall förberedas lÖr verksamheten i sin
uibildninu. De yrkesgrupper som därv id berörs är barnmor.'5kor vid MVC.
barn.sjuksköter-skor och distriktssköterskor vid BVC. samt barnsköierpkor vid
BB. Vidare bör alla övriga yrkesgrupper inom MVC. BVC och BB i sin utbildning
(1 kännedom om s\'nsuiiet bukom föräldrautbildningen. L'iredningen föreslår alt
Vård-77 och Gymnasieinredningen beaktar här lämnade förslag. Likaså bör dessa
förslag beaktas i UHÄ:soch SÖ:s fortsatta arbete med uibildnings-planer. Del är
även väsentligt atl de linjenämnder som lokalt beslutar om utbildningens
innehåll och uilormning tar hänsyn lill barnomsorgsgruppens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 berördu utbildningsplaner bör det klart och på ett
likariui sätl framgå all uibildningen bl a syftar till arbete med
tTiräldrautbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bamomsorgsgruppen unser atl medvetna insatser fordras för
atl förändra traditionella undcrvisningsmönsler mot en mera problemformulerande
undervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den personal som kommer atl medverka i föräldrautbildning
har behov av dels en teoretisk kunskap om gruppmetodik dels praktisk erfarenhel
av gruppverksamhet. Barnomsorgsgruppen anser atl detta bör ingå som en del i
vårdutbildning. Vidare föreslår gruppen att stor vikt läggs vid insikt och
kunskap om samhällsfrågor. En annan fråga av stor </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><a href="http://beiydel.se/"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>beiydel.se</span></a> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är alt .sjukvårdens hierarkiska
system och dess konsekven.ser las upp i all vårdutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild vikt bör läggas vid förberedelse inför starten av
verksamhcteii, för barnmorskor på MVC, barnsjuksköterskor och distriktssköterskor
på BVC samt barnsköterskor vid BB. Koslnaderna Rir en sådan förberedelse bör
inräknas i underlaget för ett särskilt utvecklingsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All persona! på MVC, BVC och BB bör ges initial
fortbildning. Paralleller kan dras med den särskilda information som bedrivits
i samband med förskolereformens genomförande. Särskilda insatser bör härvid ske
från slatens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare bör all pijrsoi-iul ges en knr;!inucrl;g
fortbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En forilöpunde handledning för den personal som i forsla
hand deltar i föräldragrupperna bör ses som en del i denna kontinuerliga
fonbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen i samarbete med landstingen och
Landstingsförbundet bör Ulveckla förslag tiil uppläggning och innehåll i
fortbildningen. Landstingen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör ges ansvarel lÖr (jenomförandci av de olika
foribiklningsinsalserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är av slor betydelse all de som lokall arbetar
lills.immuns, urbcislagei. deltar i gemensam fonbildning. Vidare bör personal
från MVC, BVC och BB i möjligaste mån dellu i gemensam ioribiklning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>r</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>klrauthildningf</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>r invaiulrare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invundrarna bör, om inle språkliga hinder finns, della i
den allniänna föräldrautbildningen. InvandraruiredningcniSOU 1974:69)hari målen
fören framlida invandrar- och minoritetspoliiik utgåu från begreppen jämlikhet,
valfrihet och samverkan. Med anknytning till de mål invandrarutredningen
fastslagit, måste fciräldraulbildningen för invundrure utgå från deras
särskilda förutsättningar och behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De språkliga och etniska minoriteterna i Sverige hör
visserligen inte till invandrarna, men har samma rätt atl ställa krav på
resix;ki för sin kulturella identitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stora skillnader finns givetvis mellan och inom de olika
invandrargrupperna. Del är skillnader av social, ekonomisk och
utbildningsmässig art, vilket i sig innebär all del finns olika värdesystem och
olika attityder lill sådani som familj och barnuppfosirun. Det ur således summa
skillnader som inom den svenska befolkningen. Även invandrarnas uppenbara
språkhindcr har en parallell i den svenska befolkningen, där stora grupper av människor
inte delar del språk som är del gängse i våra skolor och inom samhällets
inrättningar i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen vill sammanfatta de svårigheter
invandrarföräldrur kan uppleva på följande säll:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skillnader i
språk och kullur kan medföra isolering från majoritetsbefolkningen. Dessa
skillnader innebär ocksä svårigheter atl tillgodogöra sig samhällets resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bristande
kunskap om hu,' det svenska samhället fungerar kan innebära oförståelse inför
de krav det svenska samhällel ställer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försvenskning kan
allmänt sett upplevas som ett hot mot den egna kulturen och familjestrukturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Varje
familjemedlems behov av och möjligheler till ulveckling kommer i konflikt med
de familjeroller som dittills råit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förslag angående föräldrautbildning för invandrare som
barnomsorgsgruppen lägger frani i detta betänkande är akluella i första hand
förtiden kring barnels Ridelse. Barnomsorgsgruppen avser alt mer utföriigt
behandla invandrarfrågor i kommande betänkanden. Barnomsorgsgruppen anser
emellertid följande ålgärder nödvändiga för alt invandrarna skall få möjligheter
lill föräldrautbildning vid tiden för bamets födeise:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>atl
invandrarorganisalionerna tilldelas resurseratt sprida kännedom om
föräldrautbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att landstingen
inventerar behovet av kontakttolkur på MVC. BB och BVC,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all
invandrarkunskap ingår i personalutbildningen inom mödra- och bamhälsovård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
produkiionen av siudie- och informaiionsmaierial, liksom informa-</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tionsverksamhet från samhullets sida, för olika
invandrargrupper, utökas. Vid utfornming av siudie- och inR)rmaiionsmatcrial
måste den skiftande utbildningsnivån för invandrare beaktas, - alt
invandrarföräldrar bör ha möjligheter atl förklara för personal på MVC, BB och
BVC vilka problem och svårigheier de har. Invandrarna måste därför få
information på sitt egel språk och tillgång till tolk, när så erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den försia infoniuilioucn till föräldrar med handikappade
barn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dug finns inic någon fustlagd, gemensam organisation mom
landstingen för alt stödja familjer med handikappade barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnomsorgsgrupiien föreslår därför att
sjukvårdshuvudmännen liigger Rist rutiner som garanterar atl familjer med
handikappade barn får det stödde efierfrågar och behöver. För alt möjliggöra
delta föreslår gruppen atl statens handikappråd tillsammans med
handikapporganisaiinnema och socialstyrelsen utarbetar etl förslag till hur
sådana rutiner kan utformas och vad informationen till familjerna bör
innehålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslås alt all personal inom
sjukvårdshuvudmännens verksamhet som kan komma i kontakt med Rimiljer med
handikappade barn, genom fortbildningsverksumhet ges ökude kunskuper om olika
handikapp och om silualionen för familjer med handikappade bam.
Barnomsorgsgruppen föreslår även ult kunskap om dessa frågor får större utrymme
i olika personalkategoriers grundutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje famili bör, då elt handikappat barn föds eller då
handikappet upptäcks, garanteras tillgång till en kontakt inom vårdlaget vid
resp institution för att garantera en kontinuitet i stödet och för att förenkla
familicns kontakter med sjukvårdshuvudmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräkhaiiihiklning under förskoletiden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen ser målen för föräldrautbildning som
gemensamma för alla faser. Uppdelningen i faser bör sålunda ses som en teknisk
och organisatorisk lösning. Övergången mellan de olika faserna bör göras smidig
och fiexibel. Barnomsorgsgruppen har redan i betänkandet Samverkan i
barnonisorgcn tagit ställning för att primärkommunerna ges det yttersta
ansvaret för föräldrautbildning under förskoletiden. Utgångspunkten bör därvid
vara förskolan. För utt tillgodose föräldrautbildningsbehovet erfordras dock
olika lösningar. Som exempel på lösningar utöver förskolan ser gruppen öppen
förskola, verksamheter inom studieförbunden och andra frivilliga
organisationer, fortsatta aktiviteter inom barnhälsovården eller all de grupper
som bildats vid mödra- och barnavårdscentraler fortsätter av egen kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen anser att en utbyggnad av förskolan
inklusive den öppna förskolan är nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studieförbunden och andra frivilliga organisationer
förutses spela en stor roll i en allmän föräldrautbildning. Under barnens
förskolelid kommer föräldrarnas behov av kompletterande och fördjupande
verksamheter att öka väsentligt. Sludieförbunden har här sin givna roll. Vidare
är verksamheter i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>iludielörbundcns regien alternativ rrumlöralll Rir
föräldrar soni inle har sina burn i sumhällcts barn.:)m.'org. Bamomsorgsgruppen
uvser alt i kommande betänkande närmare behandla de frivilliga
organisationernas roll i en allmän föräldrautbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>liesiirshehov, föräkhaf-irsäkrinii in. in.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen bciäkiiurde toiula
pcrsonulk(.)sinadernu för föräldrautbildning vid mödra- och
barnavårdsceniralerna i ivj räkneexempel. 1 del ena förulsiilts att alla
föräldrar (190 000) deltar i 10 grupptillfällcn före och lika många efter
förlossningen. Personulkostnuden blir i detla fall ca 38 milj. kr. Till detta
skall läggas handlcdningskostnader för i genomsnitt två tinmiars handledning
varannan vecka, vilkei skulle inneburu en kostnudom4 milj. kr. I det undru
exemplel föriitsutis utt hälften av allu för.äldrur dcllur i 8 gruiiplillfällen
lörc och lika många efter Rirlossningen. Personalkostnaderna inklusive
handledning blir då ca 15 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten löreslås bli successivt utvidgad och
barnomsorgsgruppen förul.ser att ca 50 "o av Ririildrarna deltar i ett
inledningsskede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Burnonisorgsgruppen föreslår elt särskilt
utvecklingsbidrag under 5 år med 35 "il av bruttokostnadcrna inklusive
handledningskostnader och förberedelser inför starten av verksamheten.
Inledningsvis år 1979 innebär detta i enlighet med räkneexempel två, eu
statsbidrag med ca 6 milj. kr. Detta förutses öka till ca 16 milj. kr år 1983
under förulsätlning av alt en fullständig utbyggnad av verksamheten kan ske.
Landstingens kostnad skulle vid nioisvarande litlpunki bli 10 respektive 28
milj. kr. Detta är dock inle reella merkostnader för landslingen efter.som
delar av verksamheten endast innebär förändringar av arbelsformer i förhållande
till nuläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under femårsperioden föreslås en utvärdering av
verksamheten ske för att slaten och landstingen vid sluiei av perioden skall
kunna ta ställning lill framtida lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda insaiser för redan nu verksam personal ter ske
genom en initial fortbildning på ett likartat sätl som den särskilda
informationen i samband med förskolereRirmcn. Statens kostnader fören sådan
verksamhei beräknas överslagsmässigt till I milj. kr per år under en
ireårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen bör genom sin verksamhet ge impulser lill
en fortsalt utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslår barnomsorgsgmppen alt ersättning för
deltagande i föräldrautbildning skall utgå från föräldraförsäkringen. Gruppen
utgår från att ca 50 "o av gruppsammankomsierna sker på dagtid. Förslaget
innebär alt två dagar per förälder av föräldrapenningen för lillfällig vård av
barn får användas för deltagande i föräldrautbildning före förlossningen. Dessa
dagar föreslås bli uppdelade på 2 timmar per dag under ålta dagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under burncis första levnadsår föreslås en förälder få
utnyttja två dagar av föräldrapenningen för tillfiillig vård av barn Även dessa
dagar föreslås bli uppdelade på 2 timmar per dag under åtta dagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa förslag föaitsätter au skälen för au få rätt till
töräldrapcnning ändras till atl omfatta iiven föräldrautbildning. Vidare att
båda föräldrama kan bli delaktiga av Rirsäkringen samtidigt när det gäller
föräldrautbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda svårigheier uppstår for de föräldrar vars bam är
stuka under</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>längre
iwrioder. Barnomsorgsgruppen förutsätter all dessa problem kan lösas genom
familjestödsutredningens arbete så att möjligheten alt della i
löriikirautbildning inte beskärs för dessa föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försukringskostnaderna
beräknas i ett inledningsskede bli ca 8 milj. kr för all efier en lemårsperiod
bli ca 16 milj. kr under förutsättning att en fullständig utbyggnad av
verksamhelen kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mod hänsyn lill den
onilätiande utredningsverksamhet som pågår beträffande hiilso- och
sjukvårdsområdet och socialvård.sområdet avstår barnomsorgsgruppen från utt
föreslå speciell lugstiftning om föräldrautbildning i detla betänkande. Gruppen
fömtsätter dock alt hänsyn lus till här lämnade förslag i hälso- och
sjukvårdsutredningens arbeie liksom i behandlingen av socialulrcdningens
förslag. I kommande belänkande om föräldrautbildning till loräldrar med barn i
Rirskole- och skolåldern avser gruppen återkomma till frågan om samhällets
ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>.Maierial
som komplement lill muntlig informaiion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Linder
hösten 1976 gjorde barnomsorgsgruppen en förfrågan om vilken verksanihet med karaktär
av föräldrautbildning som bedrivs inom landstingen, och vilket maierial som
används i samband därmed. Av svaren framkom att material, främst i form av
broschyrer används som koniplement till muntlig information vid kontakt med
föräldrar inoni mödra- och barnhälsovården saml BB. Vid jämförelse mellan olika
landsting framkom ingen enhetlig struktur i användandet. Man bestämmer på lokal
nivå själv vilket material man vill använda. Vidare framkom atl utbudet av
broschyr-niatcrial är omfattande och atl olika kommersiella företag svarar för
en beiydande del av basinformationen kring tiden då man vuniur barn
-graviditeten, förlossningsförberedelser, barnmat och även amning. Barnomsorgsgruppen
har sökt ge en allmän bild av vilka material som finns och en redovisning av de
siörre producenternas inriktning liksom distribution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen
tar principiell ställning för alt samh,illei skall ha ansvar för utformning av
det material som används inom mödra- och barnhälsovården samt BB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen
föreslår därför att socialstyrelsen ges etl ansvar föratt maierial utformas som
kompletterar muntlig information till föräldrar inom mödra- och barnhälsovården
samt BB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen
föreslår vidare alt socialstyrelsen ges ansvar för att i samverkan med
sjukvårdshuvudmännen svara för atl material finns att tillgå på mödra- och
barnavårdscentraler liksom BB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
föreslår barnomsorgsgruppen alt socialstyrelsen i samverkan med landstingen
rekommenderar mödra- och barnavårdscentraler samt BB atl ej använda eller dela
ut kommersiella material.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Remissammanställning
över barnomsorgsgruppens betänkande (SOU 1978:5) Föräldrautbildning 1.
Kring barnets födelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1. Familjen
i samhället</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inie
någon av remissinslanserna har haft invändningar mol den bakgrundsbeskrivning
som barnomsorgsgruppen givit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
anser socialstyrelsen alt utredningsförslagel saknar "en inventering och
en analys av de förhållanden som man vill förändra med den föreslagna
föräldrautbildningen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2. Mål
för föräldrautbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
stort sett samtliga remissinslanser ansluter sig lill de mål barnomsorgsgruppen
för fram, i vissa fall med tillägg och i några fall med betoning av del första
och andra delmålet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anser t.
ex. atl tonvikten bör vara lagd på atl ge kunskap och information. Landstingets
förvaltningsutskott i Kristianstad anser alt man bör ha en inriklning på fas 1
och all resurser knappast finns för resien. Barnolycksfallsutredningen vill
prioritera de två försia delmålen liksom Rädda barnen. Folkpartiets
iingdomsföibund anser att det är för litet utbildning i jämförelse med fri
diskussion. Kommunstyrelsen i Stockholm, invandrarförvaliningen framför au
invandrare har siörre behov av kunskaper än svenska föräldrar och att
kontaktmålet är speciellt viktigt för förståelse och kulturutbyte. SHSTF:s
rikssektion för barnsjuksköierskor menar att Iredje delmålet får större lyngd i
kommande faser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
aktivt föräldraskap/lärarskap menar alt kunskapsmomentet är alltför ensidigt
betonat. Del bör omsättas i praktiskt handlande genom förbätlrade färdigheler i
föräldraskap.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>När det gäller
möjligheterna all förverkliga målen har flertalet remissinslanser anslutit sig
till barnomsorgsgruppens synsätt när det gäller fördelningen av ansvar mellan
samhällets organ och de frivilliga organisationernas liksom folkrörelsernas
verksamhei. Flera betonar svårigheterna atl uppnå del tredje delmålet utan
folkrörelsernas aktiva medverkan. Delta gäller bl. a. SÖ, LRF, kommunstyrelsen
i Västerås, landstingets förvaltningsutskott i Stockholm,
folkbildningsutredningen, ärkebiskopen, centerns ungdomsförbund, studieförbundet
vuxenskolan liksom LO, ABF och Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningsradion
ser sin möjlighet all medverka främsi inom ramen fördel försia målel som gäller
atl öka kunskaper, men ser också som sin uppgift att belysa olika
samhällsvärderingar och ideologier på ell konkret säll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÅ
menar atl del är "tveksamt om det är möjligt alt uppnå dessa mål med den
uppläggning och den gruppsammansättning som föräldrautbildningen föreslås
få". Liknande tankegångar förs fram av kommunstyrelsen i Huddinge,
socialförvaltningen. Socialstyrelsen har "inget att invända mol den
ambition som kommer till uttryck i målformuleringarna. Samtidigt är denna
vittsyftande ambition ett huvudproblem i diskussionen om atl definiera och
avgränsa föräldrautbildningen i förhållande till andra verksamheter drivna av
samhället, organisationer eller enskilda".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjestödsutredningen
anser all det saknas en diskussion om sambandet mellan mål och metodik, liksom
en avvägning mellan de olika målen. När del gäller det första målet att öka
kunskaper framför man "atl möjligheler skall finnas atl kalla 'experter'
på olika områden till gruppdiskussionerna. När del gäller målet alt skapa
medvetenhet om och påverkan av samhälleliga förhållanden finner vi det svårt
att se på vad sätt föräldrautbildningen skall kunna medverka till detta".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kvinnors vänsterförbund anser att "föräldrautbildningen mera skall
centreras kring barnen och barnens behov och atl gmpperna därför bör öppnas
även för icke-föräldrar och föräldrar, som redan har äldre barn".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Begreppet
föräldrautbildning har av flera remissinstanser ansetts vara en olyckligt vald
benämning, bl. a. ärkebiskopen. Svenska kommunalarbetareförbundet,
kommunstyrelsen i Västerås, ABF, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund
framför sådana synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.
Konkret uppläggning av föräldrautbildning kring barnets födelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser ansluter sig till barnomsorgsgruppens förslag när det gäller
konkret uppläggning av föräldrautbildning under tiden då man väntar barn och
nyss fått barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund avstyrker helt att resurser för
gruppsamtal byggs upp i institutioners regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Barnomsorgsgmppen
förslår att den ordinarie personalen iförsta hand skall medverka i
föräldrautbildningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser ansluter sig till förslaget, samtidigt som några vill betona de
övriga personalkategoriernas roll, främst socialarbetarnas och psykologernas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÅ
och Svenska kommunförbundet anser bl. a. att den övriga medverkande personalen
är viktig när det gäller att ge stöd och handledning till den ansvariga
personalen. Svenska kommunförbundet liksom landstingsförbundet anser också att
"kommunernas sociala service skall ingå som en självklar resurs" och
att "samarbete sker mellan samhällets socialvård och olika företrädare för
hälsovården".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
samt LRF pekar på de svårigheter som kan finnas för distriktssköterskorna ute i
landsortsdistrikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges socialchefer finner det tveksamt med "lämpligheten av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>medicinskt
inriktad personal som huvudansvariga" och anser del angeläget atl
"såväl psykologer som socialarbetare får etl betydande infiytande på
innehåll och former för den allmänna föräldrautbildningen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
kommunstyrelsen i Västerås pekar på risker med atl föräldrautbildningen blir
sjukvårdsinriktad. Man anser all socialassistenternas roll bör utredas
ytterligare. Liknande tankegångar framförs av kommunstyrelsen i Slockholm,
socialförvaltningen som anser att socialvården borde getts en mer framskjuten
plals. Även Rädda barnen framhåller socialarbetarna som en resurs i
föräldrautbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
kommunstyrelsen i Stockholm, socialförvaltningen framför man också vikten av
atl inte avveckla de team som i dag arbetar inom Stockholms kommun inom MVC och
BVC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
psykologförbund vill att man "tydligare och mer konsekvent lar till vara
den resurs som psykologerna inom barnhälsovården innebär".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
aktivt föräldraskap/lärarskap är kritiska till all ledare rekryteras endast
bland personal på mödra- och barnavårdscentralen, efiersom man har goda
erfarenheler av föräldrar som ledare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrautbildning
bör enligt barnomsorgsgruppen bedrivas i föräldragrupper som så långl möjligl
hålls samman under gravidiielslid och spädbarnslid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de remissinslanser som yttrat sig har särskilt kommunstyrelsen i Stockholm,
socialförvaltningen och FPU framfört atl det är viktigt att gmpperna hålls
ihop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
anser Sveriges socionomförbund att även om det är önskvärt att gmpperna hålls
samman är "detta i många fall orealistiskt". Detla beroende på att
många flyttar eller får plats på daghem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
föräldrar bör erbjudas att detta i föräldrautbildning. Barnomsorgsgruppen tar
emellertid avstånd från tanken på obligalorisk föräldrautbildning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Några
har yttrat sig särskilt i denna fråga och ansluter sig till
barnomsorgs-gruppens synsätt, bl. a. SAF. LRF,föreningen Sveriges socialchefer,
kommunstyrelsen i Västerås, skolförvaltningen, landstingets
förvaltningsutskott i Kopparberg och Norrbotten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
detta sammanhang för några remissinstanser fram vikten av att man söker nå
alla, bl. a. SÖ, UHÅ, LO, familjestödsutredningen, SACO/SR, nämndenför
samhällsinformation, Sveriges socionomförbund, kommunstyrelsen i Västerås, HCK.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
denna anledning anser bl. a. SÖ, UHÅ, barnolycksfallsutredningen,
kommunstyrelsen i Eslöv och HCK att det behövs någon form av uppsökande verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkpartiets
ungdomsförbund kräver en obligatorisk föräldrautbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller sammansättning av föräldragrupperna har några av remissinstanserna
framfört synpunkter om att grupperna bör vara mindre och alt andra kriterier
för sammansättning av grupperna kan tänkas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>83</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SHSTF:s
rikssektion för barnsjuksköierskor liksom 7'CO anser atl grupperna inte bör
vara större än 6-8 personer och landstingets förvaliningsulskou i Norrbotten
menar att del bör räcka med 10 träffar totalt under hela MVC och BVC-tiden.
Även Jämtlands läns landsting anser alt man bör ha en lägre ambitionsnivå med
tanke på kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
kan mot bakgrund av de angivna målen "se alternativa möjligheler till
gruppsammansättning med utgångspunkt från t. ex. gemensamma värderingar och
intressen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
i Västerås anser att andra principer vid sammansättning av grupper bör prövas
än gemensamt bostadsområde för de som har sociala problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller tid och plats för föräldragrupperna föreslår barnomsorgsgruppen att
man bör kunna ha sammankomster på såväl dagtid som kvällslid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingets
förvaltningsutskott i Norrbotten anser att dagtid är bäst och SHSTF:s
rikssektion för barnsjuksköterskor att kvällstid bör undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkpartiets
kvinnoförbund anser all både dag- och kvällslid bör användas och atl man
särskilt bör beakta ensamståendes möjligheler att delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissorgan ställer sig bakom barnomsorgsgruppens förslag om tillgång till
kompletterande verksamheter. Hit hör bl. a. socialstyrelsen, SÖ, Svenska
kommunförbundet, Sveriges socionomförbund, HCK, DHR, statens invandrarverk,
kommunstyrelsen i Stockholm, socialförvaltningen m. fi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
av remissinslanserna bl. a. UHÅ, SÖ, Svenska kommunförbundet, centerns
kvinnoförbund, folkpartiets kvinnoförbund och Adoptionscentrum efteriyser
förslag som avser adoptivföräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Adoptionscentrum
föreslår att "socialstyrelsen flr i uppdrag alt i samarbete med deras
organisation samt landstingsförbundet utarbeta en studieplan för utbildningsfas
1 som tillgodoser adoptivföräldrarnas speciella behov".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.
a. Svenska kommunförbundet, Rädda barnen och SÖ har framfört att det också
finns skäl för kompletterande verksamhet för fosterföräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.
Arbetsformer i föräldrautbildning inom mödra- och barnavårdscentraler</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de remissorgan som yttrat sig beträffande detta avsnitt anser t. ex. LO all det
är viktigt "att grupperna får karaktär av studiecirkel, där man kan utbyta
erfarenheter".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
anser att "samtalsgrupper är lämpliga för den kontaktskapande och
kunskapsförmedlande verksamhet som avses".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
anser liksom fiera av de som ställt sig positiva till den föreslagna
arbetsformen atl man jämsides måste framhålla möjligheten till enskilda samtal.
Delta framförs också av t. ex. kommunstyrelsen i Stockholm,
social-Jörvaltningen, kommunstyrelsen i Huddinge, Jämtlands läns landsting.
Föreningen aktivt föräldraskap, Sveriges psykologförbund.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>84</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.
Innehåll i föräldrautbildning inom mödra- och barnavårdscentraler</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser ansluter sig till barnomsorgsgruppens synsätt men vill i vissa
fall betona ytterligare viktiga teman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
"biträder i princip utredningens förslag men vill samtidigt påpeka att
fler av de föreslagna områdena är alternativa och kan därför vålla konflikter.
Delta aktualiseras bl. a. närdet gäller invandrare och minoriteter." I
övrigt anser man att "innehållel i de teman som föreslås som basinformation
i föräldraulbildningen lill vissa delar sammanfaller med den information som
redan i dag förmedlas inom ramen för mödraundervisningen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen
"anser att relationer och attityder lill och mellan syskon bör belysas,
eftersom detla kan vålla mångskiftande problem i en familj. 1 övrigt har SÖ
inget att erinra mot förslaget".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AMS
vill "framhålla belydelsen av att jämsiälldheisfrågorna och invandrarnas
speciella problem särskilt beakias".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet ansluter sig till uiredningens förslag liksom TCO som samtidigt
framhåller alt det "innebär etl stort ansvar för gruppledaren all
utbildningen verkligen blir angelägen för samtliga deltagare".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
vill också som betydelsefullt "peka på de diskussioner som avses ske kring
den egna personlighetens utveckling inför föräldraska-pel".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges socialchefer har ingen invändning mot det föreslagna innehållet, medan
Sveriges socionomförbund anser det önskvärt atl utredningen preciserar ett
basinnehåll för utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
i Stockholm, socialförvahningen vill att det på "något sätl garanteras atl
vissa avsnill inte bör förbigås i utbildningen exempelvis genom en 'checklista'
". Liknande tankegångar framförs av Rädda barnen. "Garantier måste
finnas för att t. ex. momeni som spädbarns trygghetsbehov diskuteras liksom
olycksfallsrisker för småbarn m. m."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HCK
anger vikliga teman som innehåll i samtalsgrupper med föräldrar till
handikappade barn. Dessa handlar om det första beskedet om barnets handikapp,
skuldkänslor, uppfosiringsproblem och överbeskydd, familjens olika känslor
inför det handikappade barnet, ansvarsfördelningen mellan familjen och den
professionella behandlingssidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SHSTF:s
rikssektion för barnsjuksköterskor liksom centerns kvinnoförbund och Fredrika
Bremer-förbundet ansluler sig också till barnomsorgsgruppens uppläggning av
innehåll. Den sistnämnda organisationen anser atl all personal måste fl
"en kvalificerad utbildning i könsrollsfrågor - jämställdhetsfrågor".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjestödsutredningen
anser att "innehållet måste konkretiseras för att kunna svara mot olika
föräldragruppers behov".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnolycksfallsutredningen
finner det beklagligt atl utredningen "inte gett olycksfall och
förebyggande av sådana en större plats i betänkandet". Vidare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anser
man alt föräldrautbildningen bör "tillförsäkra föräldrarna åtminstone elt
minimum av baskunskaper". Därför föreslår man au "föräldrautbildning
bör ske utifrån en utbildningsplan".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6. Föräldrautbildning
på BB</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser släller sig bakom barnomsorgsgruppens förslag och betonar ofta
vikten av pappans aktiva deltagande på BB. Detta framhålls särskilt av
följande; Svenska kommunförbundet, utbildningsradion, kommunstyrelsen I
Stockholm, invandrarnämnden, kommunstyrelsen I Falun, SHSTF:s rikssektion för
barnsjuksköterskor, centerns kvinnoförbund och Föreningen barnens rätt i samhällel
som också framhåller betydelsen av "all båda parter flr chans all bearbeta
sitt speciella utgångsläge som föräldrar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingets
föivaltnlngsulskott i Norrbotten är tveksamt till föräldrautbildning under
BB-tiden, bl. a. med tanke på de långa reseavstånden som kan "skapa slora
svårigheter för papporna alt slälla upp, såvida inte någon form av
resekostnadsersättning kan utgå".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkpartiets
ungdomsförbund anser inte att det räcker med att pappan inbjuds utan "att
de nyblivna papporna uppmuntras att komma så ofta de önskar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
i Stockholm, invandrarnämnden instämmer i att "föräldrautbildning på BB
kräver ett nyu klimat på hela BB-avdelningen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser ställer sig positiva till förslagel om inrättande av en
särskild funktion för "BB-handledare", t. ex. SACO/SR,
kommunstyrelsen i Göteborg och Kopparberg samt SHSTF:s rikssektion för
barnsjuksköierskor.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningsradion
anser i detla sammanhang alt "BB-personalens samtalsgrupper bör stödjas
av material som behandlar grupparbete, samarbeisfrågor, insyn i hur det egna
sjukhuset fungerar och landstingets roll vad gäller personalens
arbetsförhållanden. Först med ulgångspunkt från en ökad trygghet i den egna
arbetsrollen kan möjligheler ges till en ändrad attityd gentemot föräldrarna,
en attitydförändring som är viktig inle minst med tanke på invandrarföräldrar
och föräldrar som fåll ett handikappat barn."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7. Användning
av material i föräldrautbildningsgrupper</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
remissinstanser som har yttrat sig över detla avsnitt släller sig i princip
bakom utredningens synsätt liksom de konkreta förslagen. Föreningen barnens
rält i samhället efterlyser i delta sammanhang en utvärdering av de olika
maierial som används inom studieförbundens försöksverksamheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8.
Utbildning - fortbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
stort antal remissinstanser har yttrat sig kring detta avsnitt och betonar
viklen och behovel av ulbildning och fortbildning. 1 princip är man positiv
till utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen framför i
detta sammanhang att man för sin del anser att "gruppledaren i kraft av
sin yrkesroll automatiskt kommer all tillskrivas en större betydelse i gruppen
än vad ulredningen önskar. Socialstyrelsen vill uppmärksamma risken med au
väsentliga frågor rörande föräldrautbildningens avgränsning hänskjuls lill
gruppledare och utbildningen av dessa". 1 övrigt kommer socialstyrelsen
"genom remissvaren på berörda utbildningsplaner inom aktuella vårdyrken
alt verka föratt grundutbildningen anpassas till de krav som den föreslagna
föräldrautbildningen kommer att ställa".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen
framhåller bl. a. att "det arbetssäll och de arbelsformer som ulredningen
lalar om skall gälla för föräldrautbildningen har beaktats i
läroplansarbetel".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gymnasieutredningen
"kommer i sitt arbete att beakta barnomsorgsgruppens förslag au det i
berörda utbildningsplaner klart bör framgå atl utbildningen bl. a. syftar lill
arbete med föräldrautbildning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vård
77 "har i sitt arbete, i allt väsentligt beaktat barnomsorgsgruppens
förslag till förändring av berörda utbildningar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Om
statsmakterna beslutar att föräldrautbildning skall starta med den uppläggning
som föreslås av utredningen kommer UHÅ att i samarbete med SÖ ta hänsyn till
detta i sitt fortsatta arbete med utbildningsplaner för berörda
utbildningar."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
i Stockholm, invandrarnämnden vill uttrycka sin tillfredsställelse över
uiredningens förslag "atl invandrarkunskap måste ingå i all utbildning för
aktuell personal, både grundläggande sådan och fortbildning. Men till detla
måste läggas: vi måste aktivt sträva efter att få fram fler och fier
tvåspråkiga människor i t. ex. denna personal".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
socionomförbund anser alt "de i betänkandet uppräknade utbildningarna är
för snävt inriktade. Listan bör därför kompletteras. Som exempel kan nämnas atl
många socionomer från social linje fungerar som handledare, arbelar inom PBU
etc".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.
Föräldrautbildning för invandrare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
stort selt samlliga remissinstanser som yttrat sig kring detta avsnitt har
ställt sig positiva till förslaget och betonar vikten av att invandraraspekten
blir beaktad. En rad mycket konkreta förslag framförs i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
"anser det myckel viktigt att invandrarorganisalionerna flr information
om och infiytande på uppläggningen av föräldrautbildningen. Dessa
organisationer kan i sin tur positivt påverka rekryteringen till utbildningen".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
invandrarverk anför sammanfattningsvis: "För atl göra den föreslagna
föräldraulbildningen för invandrarföräldrar meningsfull anser SIV följande
åtgärder vara de väsentligaste:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
barnets språkutveckling behandlas ingående redan i den försia fasen av
föräldraulbildningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
mödra- och barnhälsovården tillföres kontaktassistenier och ivåspråkig personal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
invandrarorganisalionerna får medverka i uppläggningen och ulformningen av
föräldrautbildningen och atl de får ekonomiska resurser för alt informera om
och medverka i utbildningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
sjukvårdshuvudmännens ansvar fastställes."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningsradion
anser "att relevant invandrarkunskap bör ingå i all personalutbildning
inom mödra- och barnhälsovården. Utbildningsradion vill också undersiryka
vikten av att informationsmaterial inom föräldrautbildningsområdet produceras
på invandrarspråk".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
i Stockholm, socialförvaltningen delar uiredningens uppfattning "att del i
ell första skede kan finnas behov för föräldrar med samma språkliga och
kulturella bakgrund att bilda egna grupper". Socialförvaltningen vill
också "väcka frågan om inle fast tolkpersonal borde finnas vid vissa MVC
och BVC som har hög besöksfrekvens av invandrare".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarnämnden
bedömer förslagen som myckel positiva. Samtidigt anser man alt
"grundidéerna i 'Föräldrautbildning' är svenska och måste vara det, men
också 'invandrarförslagen' är pålagligl svenska". "Invandrarnas egen
kulturår bara respekterad, inte aktivt tagen i anspråk och inga förslag om
kulturutbyte finns. Därmed blir svenskar och invandrare inte jämlikar, som
tillsammans och på jämställd fot skapar elt samhälle."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
i Huddinge, socialförvahningen vill understryka utredningens synpunkter på
"invandrarnas behov av att i kontakterna med MVC, BB och BVC få möta
personal, som talar deras eget språk och som besitter kunskaper om såväl deras
egen kullur som om det svenska samhället. Bäst tillgodoses naturligtvis detta behov
genom ivåspråkig personal". "Inte minst är det viktigt att ledare av
föräldragmpper för invandrare kommer från den egna gruppen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialförvaltningen
anser, "atl det i brist på utbildad ivåspråkig personal inom vård- och
behandlingsområdet, finns ett stort behov av tvåspråkiga medarbetare med
ungefär den funktion, som barnomsorgsgruppen beskriver. Benämningen
'kontakttolk' förefaller dock olyckligt vald, då den kan komma au medföra
oklarheter i förhållande till tolkfunklionen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
"delar utredningens synpunkler att del är angelägel att MVC, BB och BVC
kan tillgodose invandrarnas - och minoriteternas - behov och alt det fördetta
ändamål kan vara värdefullt atl 'kontakttolkar' anställs. Avgörande vid
rekryteringen bör vara all de själva kommer från den akluella invandrar- och
minoritetsgruppen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigl "beklagar socialstyrelsen att utredningen inte mera uiföriigi har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>behandlat
invandrarnas och minoriteternas behov av föräldrautbildning och vad denna i så
fall skulle innehålla och hur den skulle utformas".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10. Den
första informationen till föräldrar med handikappade barn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som behandlat avsnittet är i stort sett positiva till
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
anser dock atl "begreppel 'den första informationen' borde
definierats".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatens
invandrarverk anser att stödet måste "anpassas så all det också
tillgodoser invandrarföräldrar med handikappade barn".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
menar att det också till viss del är fråga om "samverkan dels mellan
olika personalkategorier inom landstinget och dels mellan olika
handikapporganisationer och befattningshavare med primärkommu-nall och
landstingskommunalt huvudmannaskap".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningsradion
framför "att det i första hand är elt psykologiskt - kalla det gärna medmänskligt
- slöd som alla föräldrar till handikappade barn behöver". Man vill också
"kraftigt understryka vikten av information till allmänheten och föräldrar
samt behovet av grundutbildning/fortbildning av berörd personal".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
i Stockholm, invandrarnämnden anser "atl man måste kräva, atl forskning
omedelbart initieras, forskning om dessa barns språkutveckling,
kulturkollisioner, sociala förutsättningar etc." och menar då de
handikappade invandrarbarnen m. fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11. Resursbehov,
föräldraförsäkring m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
liksom Svenska kommunförbundel släller sig positiva till utredningens förslag
om införande av ett särskilt utvecklingsbidrag under fem år med 35 %.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
flera håll framförs emellertid att man anser att staten bör ta en större andel
av kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förewwgen Svenges
5oa'fl/c/7e/'É'/'anser att det föreslagna utvecklingsbidraget är otillräckligt
och att det är "nödvändigt att få ett större statsbidrag till en ny
verksamhet av typ föräldrautbildning och ett statsbidrag som inte är tidsbegränsat".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
i Göteborg framför att enligt dess mening "bör staten i princip bära hela
kostnaden för föräldrautbildningen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
i Luleå framför att det försök med föräldrautbildning som genomförs i Luleå
kommun för med sig avsevärda kostnader utöver ordinarie verksamhet.
"Avgörande blir således om samhället anser sig ha råd med denna angelägna
reform och kvalitetshöjning eller i vart fall gör de omprioriteringar som blir
nödvändiga för att betala kostnaderna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingets
förvaltningsutskott i Kristianstad anser att det med tanke på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>koslnaderna
"är realistiskt med en successiv uibyggnad av föräldraulbildningen".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Landstingets
föivalinlngsutskott i Jämtland anser all "den i utredningen gjorda
beräkningen av resursbehov förefaller oss bristfällig. Vi önskar en precisering
av beräkningarna".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Landstingets
förvaltningsutskott i Västmanland framför att "del måste förutsättas alt
landstinget skall få ekonomisk kompensation från staten förde ökade
insatserna".</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Landstingetsförvaltningsutskott
i Koppaiberg redovisar ingående beräknade kostnaderför föräldrautbildning vid
genomförande i hela landstingsområdet och konstaterar atl det kommer atl bli
personalkrävande. "Förvaliningsutskollel förutsätter en omfattande
stailig bidragsgivning lill föräldrautbildningen, då kommunala medel i
huvudsak saknas under de närmaste åren, och förordar att förhandlingar skall
föras mellan landstingsförbundet och socialdepartementet angående
finansieringen av reformen." Liknande synpunkter framförs av landstingets
förvahningsutskoti i Norrbotten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>HCK har inte kunnat finna
att ulredningen "räknat med de speciella förstärkningar som kan behövas
för föräldrar med handikappade barn".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SHSTF:s rikssektion för
barnsjuksköterskor anser att det föreslagna statsbidraget är lågt. "Om
man vill satsa på föräldrautbildning från slatens sida, måste också fullt
ekonomiskt ansvar till från slaten i ett uppbyggnadsskede."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Landstingets
förvaltningsutskott i Stockholm anser "det viktigt att redan på uiredningsstadiei
slå fast principen att landstingen skall ha full kostnadskompensation från
staten, för de kostnader reformen för med sig. Denna kompensation bör icke vara
tidsbegränsad". Samtidigt hänvisas till särskilt yttrande av ledamoten i
barnomsorgsgruppen Margareta Viklund som hänvisartill att förhandlingarom
kostnadskompensation till landslingen får las upp i sedvanlig ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ABF
framför att "studieförbundens och folkrörelsernas ekonomiska förutsättningar
är sämre än samhällets, som har den riktiga målsättningen avgiftsfri
föräldrautbildning. Avgiftsfritt deltagande bör även studieförbunden få
förutsättningar till i den folkrörelseprofilerade utbildningen".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Studieförbundet
vuxenskolan framför liknande synpunkter. Dessutom anser man att "i den mån
verksamheten kommer att skötas av studieförbund måste särskilda statsbidrag
utgå, som till 100 % täcker studieförbundens kostnader för ledare,
administration, litteratur m. m. Någon merkostnad för samhället torde ej en
överflyttning av verksamheten med föräldragrupper lill studieförbunden medföra
i förhållande till om samhällel exklusivt handhar uppgiften".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen liksom
majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig delar uppfattningen att
föräldrarna bör ersättas via föräldraförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
framför flera instanser synpunkter på utformningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket
tillstyrker således ersättning från föräldraförsäk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ringen
men anför samtidigt "de nuvarande bestämmelserna om halv föräldrapenning
lorde enligt verkets mening bällre motsvara det inkomstbortfall som normalt
uppslår för de försäkrade vid deltagande i föräldrautbildning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AMS
betonar vikten av "atl ekonomiskl slöd kan utgå under studietiden och alt
hjälp med barnomsorg vid behov kan ordnas för hemmavarande barn".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjeslödsulredningen
liksom SACO/SR släller sig positiva till förslaget men menaratt utformningen
måste ske på etl sådant sätl all båda föräldrarna kan delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
i Stockholm, socialförvaltningen menar att del är "olyckligt med den föreslagna
kopplingen till föräldrapenningen för tillfällig vård av barn".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
invandrarverk anser "all de dagar som anslås av föräldraförsäkringen för
föräldrautbildning endast skall få användas lill detta ändamål". Sveriges
socionomförbund vill reservera speciella dagar för föräldrautbildningen.
Liknande synpunkter anförs av LO som föreslår alt "föräldraförsäkringen
utvidgas med 2 dagar per förälder under barnets första levnadsår att användas
särskilt för föräldrautbildning". Samma framförs av SHSTF:s rikssektion
för barnsjuksköterskor. Även 7'CO anser att föräldraförsäkringen måste utvidgas
så att de 2 dagarna för föräldrautbildning ligger "utanför de 12 dagarna
och inte konkurrerar med vård av sjukt barn".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försäkringskasseförbundet
anser att utbildningen bör "anpassas till att omfaita minst en halv
dag". Man är i sammanhanget införstådd med "att om den föreslagna
lagstiftningen genomförs bör ytterligare informationsåtgärder vidlas".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningsradion
anför i anslulning till de resursberäkningar som gjorts följande: "För att
till någon del motverka ytteriigare segregering av barn i vårt samhälle är det
av störsia vikt att samtliga föräldrar nås av föräldrautbildning. En slutsats
är att etersänd föräldrautbildning för fas 1 blir nödvändig."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Adoptionscentrum
"ser det som en självklarhet att adoptivföräldrarna får räll atl utnyttja
föräldrapenning för föräldrautbildning på samma sätt som biologiska
föräldrar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Härutöver
har följande remissinstanser uttalat sig positivt om förslaget: SÖ, Svenska
kommunförbundet, Svenska kommunalarbetareförbundet (underremiss till LO),
Föreningen Sveriges socialchefer, kommunstyrelsen i Eslöv, centerns
kvinnoförbund, SSU.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
en remissinstans. Svenska arbetsgivareföreningen, avstyrker barnomsorgsgruppens
förslag i denna del. Föreningen anser det "angeläget att statsmakterna
visar större restriktivitet än hittills inför planer på att förlägga nya
aktiviteter till arbetstid".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
i Stockholm, socialföivaltningen finner här anledning "uttala viss
tveksamhet inför alt ge sjukvården huvudansvaret". Man anser att "om
huvudmannaskapel läggs på landstingen så bör planering av former</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
innehåll i föräldraulbildningen självfallel ske i nära samråd med
primärkommunerna".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SHSTF.s
rikssektion för barnsjuksköierskor menaratt "vill man från statligt håll
genomföra denna reform, kanske lagreglering bör övervägas".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
framför att "den i dagarna inom socialstyrelsen färdigställda utredningen
om mödra- och barnhälsovårdens framlida innehåll och organisation ger
ytterligare underlag för under vilka förhållanden föräldrautbildningen kan
utvecklas inom sjukvårdshuvudmannens ansvar".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Studieförbundet
vuxenskolan "delar uppfaltningen att sjukvårdshuvudmännen skall ha
huvudansvaret. Om detta emellertid också är liktydigt med alt
sjukvårdshuvudmännen är den instans som skall ha ansvaret för genomförandet av
föräldrautbildningen" instämmer man inte i denna del. Det konkreta
genomförandet kan med fördel ske av andra, i första hand studieförbundens lokalavdelningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
socialdemokratiska kvinnoförbund anser att "samhällel skall ha ansvaret
för att föräldrautbildningen kommer till stånd. Det är då nödvändigt alt
personalen är informerad om ulbudet av föräldrautbildningscirklar och vad de
innehåller, så att de kan medverka i atl stimulera föräldrar atl della i
dessa".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Adoptionscentrum
"anser att landstingen bör ha etl principielll huvudmannaskap även för
adoptivföräldrarnas föräldrautbildning. När det sedan gäller del praktiska
genomförandet av föräldrautbildning bör landstingen kunna överiåla det helt
eller delvis på lokal AC-avdelning och/eller studieförbund och bidra med exlra
resurser utöver de gängse för studiecirklar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
invandrarverk "finner del angelägel att ansvarsfrågan klart fastsiälles.
De säråtgärder som behövs för invandrarföräldrarnas del måste beaktas".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.
Material som komplement till muntlig information</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
remissinstanser som yttrat sig om detta avsnitt ställer sig positiva till
förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övrigt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
"anser att det är viktigt atl en utvärdering av verksamheten sker
fortlöpande och även senare än under den första fem-årsperioden. TCO
förutsätter också alt de fackliga organisationerna bereds möjlighet all dellaga
såväl i planerings- som ulvärderingsskedet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkpartiets
ungdomsförbund framför att det hade "varil värdefulll om betänkandet hade
innehållit en sammanfattande utvärdering av den försöksverksamhet som
förekommit. Vidare saknar vi en beskrivning av del barnovänliga samhälle som vi
trots allt har".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Från
några remissinstanser bl. a. nämnden för samhällsinformation, lands-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lingels
förvaltningsulskoti i Västmanland, sjukvårdsförvallningen saml Adoptionscentrum
betonar man vikten av föräldrautbildning lill alla vuxna samt
föräldrautbildning som förberedelse för vuxenrollen och eventuellt föräldraskap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:93.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föräldraförsäkring
(SOU 1978:39) Delbetänkande från familjestödsutredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fr.
o. m. den 1 januari 1974 omvandlades den lidigare moderskapsförsäkringen lill
en föräldraförsäkring som omfattade föräldrapenning vid barns födelse och
sjukpenning vid vård av sjukt barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrapenning
vid barns födelse utgick under 180 dagar med ett belopp som under vissa
förutsättningar var delsamma som den egna sjukpenningen dock lägst 25 kr. per
dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjukpenning
vid vård av sjukt barn utgick till förvärvsarbetande föräldrar under längst tio
dagar per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
I januari 1975 förlängdes rälten till föräldrapenning i samband med barns
födelse till 210 dagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
I januari 1977omvandladessjukpenningförvårdavsjukt barn till en rätt till
föräldrapenning för lillfällig vård av barn. Grunderna för utnyttjande av
rättigheten utvidgades till au också omfaita de lillfällen då den ordinarie
vårdaren blir sjuk och då barnet behöver besöka den förebyggande barnavården
och liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
dagar förlängdes och gjordes beroende av antalet barn i familjen så att
föräldrapenning för familjer med ett barn utgår under tolv dagar per år, för
familjer med två barn under femton dagar per år och för familjer med tre eller
flera barn under aderton dagar per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
samma lid infördes också en rält lill föräldraledighet i samband med att
föräldrapenning utnytljas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Från den 1 januari 1978
höjdes garanlinivån till 32 kr. per dag. Från samma tid infördes en särskild
föräldrapenning. Den kan utgå som hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning.
Som hel föräldrapenning kan den utgå under 90 dagar, som halv föräldrapenning
under 180 dagar och som fiärdedels föräldrapenning under 360 dagar. Den
särskilda föräldrapenningen skall vara utnyttjad före del barnet fyller ålta år
eller före ulgången av del försia skolåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
särskilda föräldrapenningen utgår under två tredjedelar av tiden med belopp som
motsvarar den egna sjukpenningen, dock lägst 32 kr. per dag. Under den
återstående tiden utgår föräldrapenningen lika för alla med 32 kr. per dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med att den särskilda föräldrapenningen infördes förkortades liden för
föräldrapenning i samband med barns födelse till 180 dagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
särskilda föräldrapenningen fördelas mellan föräldrarna så att vardera
föräldern har rätt till föräldrapenning i 45 dagar. Förälder kan dock med en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>enkel
anmälan överlåta sin lid eller del därav lill den andre föräldern. Ensamstående
föräldrar har rätt lill 90 dagar med särskild föräldrapenning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Familjestödsutredningens
uppdrag och Jörsta betänkande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
som föräldraförsäkringen trädde i kraft tillsattes familjestödsutredningen med
uppdrag alt göra en sammanställning och bedömning av erfarenheterna av de nya
reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
log upp vissa av de i direktiven berörda frågorna i det delbetänkande Förkortad
arbetstid för småbarnsföräldrar(SOU 1975:62), som avlämnades år 1975. Det
innehöll en första genomgång av försäkringens utnyttjande. Därjämte innehöll
del vissa förslag till utbyggnad av försäkringen. Utredningens huvudförslag
gällde rätten till förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Försäkringens
utnyttjande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrapenning
i samband med barns födelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andelen
fäder som utnyttjat försäkringen i samband med barns födelse har successivt
ökat från 2,4 % år 1974 till 7,7 % år 1976. För 1977 lorde sin"ran ligga
på ca 10 %. Anlalel dagar som i genomsnitt utnyttjats av fäderna har ökat från
26 under år 1974 till 40 under år 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fädernas
benägenhet atl utnyttja försäkringen ökar med utbildningsgrad, inkomst och
slällning på arbetsplatsen. Det förefaller också som om offentligt anställda
fäder skulle utnyttja försäkringen i högre grad än privatan-ställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kanske mest slående förhållandet i det insamlade materialet är sambandei mellan
männens uinyttjande av försäkringen och kvinnornas ulbildnings- och
förvärvsförhållanden. Bland män i samma yrkesgrupp stiger utnyttjandet av
föräldraförsäkringen ju högre inkomst kvinnan har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrapenning
för tillfällig vård av barn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om föräldrapenning för tillfällig vård av barn förändrades till väsentliga
delar från den 1 januari 1977. Den statistik som redovisas avser år 1976 då
föräldraförsäkringen gav föräldrarna rätt till lio dagars föräldrapenning. De
förändringar som har införts efter år 1976 har inte varil möjliga att belysa
med hittills tillgänglig statistik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1974 utnyttjade 155 000 familjer rätten till ersättning vid vård av sjukt barn.
År 1976 hade antalet familjer ökat till 240 0(X). Bland de familjer som använt
sig av denna del av försäkringen utnyttjade varje familj i genomsnitt 4,4 dagar
år 1974 och 4,6 dagar år 1976.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
nedanstående uppställning redovisas andelen familjer som under år 1976
utnyttjat alla tio dagarna av de familjer som använt försäkringen. Familjerna
är fördelade efter familjetyp och barnets ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Yngsta barnets
ålder, år</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Andel tiodagarsuttag i %</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>0-2
3-6 7-9 0-9</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:19.9pt'>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Enf</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>lder</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tv</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>f</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>lder</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Alla familjer</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>13,0</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,8</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>12,6</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,9</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5,6</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,5</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10,7</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,7</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,6</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Hur
har försäkringen fungeral och hur bör den utvecklas i fortsättningen?</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
huvudsakliga motivet för att införa föräldraförsäkringen var atl ge föräldrar
möjlighet att vara lediga från sitt arbete i situationer då de behöver ta hand
om sina barn utan att behöva göra stora ekonomiska förluster eller föriora sin
anställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
av föräldraförsäkringen har gått i delvis olika riktningar. Föräldrapenningen
för tillfällig vård av barn har byggts ut både när det gäller dagantal och situationer
då den kan utnyttjas. En detaljerad uppräkning av skäl har därvid gjorts i
lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
till särskild föräldrapenning har en delvis annan karaktär. Den innebär en rält
till ledighet och ersättning utan att föräldrarna behöver motivera uttaget. Det
enda krav som gäller är all föräldern skall vårda barnet. Den särskilda
föräldrapenningen kan användas, utan att några andra särskilda skäl föreligger,
för atl ge barn och föräldrar möjlighet till ökad daglig kontakt med varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsiklen
med den särskilda föräldrapenningen är således atl den skall kunna utnyttjas
enligt föräldrarnas egna bedömningar i en mängd situationer av olika karaktär.
Man kan anta att behovet att utnyttja den särskilda föräldrapenningen i
besvärliga situationer kommer atl variera mellan olika familjer. Brislen på
spädbarnsplatser inom barnomsorgen medför sannolikt att många familjer kommer
atl utnyttja den särskilda föräldrapenningen i direkl anslulning lill
föräldrapenningen vid barns födelse när de i stället skulle ha föredragit att
ha barnet på daghem. Långvarig eller ofta återkommande sjukdom hos barnet
eller byte av bostadsort är andra situationer då familjen kan behöva använda
den särskilda föräldrapenningen. Del finns anledning förmoda att föräldrarnas
möjlighet att välja hur de vill använda ersätiningsliden är begränsad och atl
användningen kan komma alt slyras av brisler i kommunernas barnomsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldraförsäkringen
har f. n. i allt väsentligt en generell utformning. Någon bedömning från fall
till fall förekommer knappast och besluten om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föräldrapenning
skall utgå eller inte är i regel lätta att falla. Del är en klar fördel i
försäkringens uppbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trois
detta har ett par av de förslag utredningen nu lägger fram inslag av prövning
av de enskilda fallen, vilket är en ny linje i föräldraförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för att i fortsättningen bygga ut försäkringen selektivt är enligt uiredningens
mening slarka. Det försia skälet är alt det under överskådlig framtid inte
torde finnas statsfinansiellt utrymme för några stora kostnadskrävande
generella reformer pä föräldraförsäkringens område. Det andra huvudskälet är au
ersättningsreglerna byggts ut kraftigt de senaste åren vilket gör att
försäkringen f. n. i beiydande omfattning ger rält till ekonomisk ersättning
vid föräldraledighet. Utredningen har i det lägel funnit att den fortsatta
utbyggnaden av försäkringen bör inriktas på att tillgodose de grupper som har
särskilda behov av stöd eller som i dag är missgynnade av reglernas utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag Havandeskapspenning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
allra flesta arbeten kan utföras även under graviditetens slutskede i vissa
fall efter smärre anpassningar av arbetsstället eller arbetsuppgifterna.
Kvinnor som inte kan klara sitt vanliga arbete bör ha rätt till omplacering inom
arbetsplatsen. I regel lorde det finnas goda möjligheter att omplacera de
gravida kvinnor som har behov härav till andra arbetsuppgifter. Först i sista
hand - om omplacering inte är möjlig - bör ges rätt till särskild ledighet med
ekonomisk ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag i det följande är utformat ulifrån den förutsättningen att frågan om
rätt till omplacering inom arbetsplatsen löses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gravida
kvinnor har nästan utan undantag kontakt med mödrahälsovården. Del är därför
naturiigt att låta mödrahälsovårdens personal delta i bedömningen av
förändringar i kvinnans arbetsförmåga. Personalen bör redan vid kvinnans första
besök på mödravårdscentralen informera sig om hennes arbelssiluation och
upplysa om de regler som finns beträffande omplacering på arbetsplatsen m. m.
Vid behov bör ocksä kontakt tas med kvinnans arbetsgivare och den lokala
fackliga organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I de
fall omplacering inte kan ske utan kvinnan måste sluta förvärvsarbetet på grund
av arbetets art är det rimligt att den allmänna försäkringen träder in och
ersätter inkomstbortfallet utan att den tid någon av föräldrarna kan vara ledig
med föräldrapenning för att vårda barnet efter förlossningen reduceras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande regler kan blivande mödrar utnyttja rätten lill föräldrapenning 60
dagar före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Tid som utnyttjats
före barnets födelse minskar den tid som kan användas efter förlossningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nuvarande reglerna missgynnar kvinnor som har lungl arbete och därför inte kan
fortsätta arbeta lill omedelbart före förlossningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslåren särskild behovsprövad räll till inkomslersättning när den blivande
modern på grund av arbetets art inte kan förvärvsarbeta under havandeskapet.
Förslaget innebär all den nuvarande föräldrapenningen under 180 dagar utvidgas
med föräldrapenning i form av havandeskapspenning under högst 50 dagar. Denna
kan ulgå fr. o. m. sextionde dagen och längst lill tionde dagen före den
beräknade tidpunkten för förlossningen, om kvinnan inte har kunnul omplaceras
på sin arbetsplats och hon till följd av arbetets art helt eller delvis inle
kan förvärvsarbeta under havandeskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår atl
frågan om arbetets art förhindrar den blivande modern alt förvärvsarbeta i
vanlig ordning prövas av försäkringskassan. Före den bedömningen skall yttrande
ha inhämtats från mödrahälsovården. Mödrahälsovårdens prövning av frågan bör
ske i samråd med arbelsgivare och den berörda fackliga organisaiionen. En
fömtsättning för att kvinnan skall få frågan om havandeskapspenning behandlad
är atl en prövning har skelt av hennes möjligheter till omplacering. Den
nuvarande möjligheten atl börja la ut den ordinarie föräldrapenningen tidigast
60 dagar före den beräknade tidpunkten för förlossningen kvarstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrapenning
för vård av sjuka barn m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrar
äger rält till föräldrapenning för tillfällig vård av barn om barnet inte fyllt
lio år bl. a. när barnet eller dess ordinarie vårdare är sjuk. Från och med år
1977 har familjerna rält lill följande antal dagar per år:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>familjer
med ett barn</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12 dagar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>familjer med två barn</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>15 dagar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>familjer med tre eller
fler barn</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18 dagar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrar
har f n. inte rätt att uppbära föräldrapenning för tillfällig vård av barn som
inle får vistas i sin normala tillsynsform på grund av att det bär på smitta
utan att vara sjukt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I samband med epidemier av
smittsamma sjukdomar på daghem och i skolor vållar detta uppenbara svårigheter.
Med stöd av smittskyddslagen eller skolhälsovårdens respektive barnhälsovårdens
eller förskoleläkares anvisningar kan även friska barn avstängas eller avrådas
från vistelse på daghemmet, familjedaghemmet respektive skolan om smitta finns
där eller i hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
föreslår atl smitta som gör alt förälder måste avstå från förvärvsarbete för
att vårda barnet blir grund för rätt till föräldrapenning för lillfällig vård
av barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
uiredningens mening täcker det nuvarande antalet dagar inom systemet med
föräldrapenning för tillfällig vård av barn behovet av ledighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hos
det stora flertalet barnfamiljer. I vissa Rtll, t. ex. då barnet eller barnen
har en långvarig sjukdom eller då något barn är särskilt infektionskänsligt och
därför oftu sjukt, är dock de nuvarande reglerna inte tillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
föreslår att reglerna för föräldrapenning för lillfällig vård av barn ändras så
att ett siörre antal dagar för vård av sjukt barn kan beviljas i de fall då
familjen förbrukat det ordinarie antalet dagar. Förslaget innebär alt familjer
far rätt att vid barns sjukdom utnyttja ytterligare dagar. Rälten är begränsad
på så vis att barnet vid varje ersättningsiillfälle skall ha varil sjukt i tre
dagar (karensdagar) innan ylterligare föräldrapenning utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna föräldrapenningen är avsedd att kompensera inkomstbortfall i
samband med att en förälder måste avstå från sitt ordinarie förvärvsarbete för
alt ta vård om ett sjukt barn under en eller flera korta perioder inom ett år.
Ersätiningsliden begränsas till 60 dagar per familj och kalenderår. När
erRirenhet vunnits av försäkringen bör denna avgränsning omprövas och
övergången mellan föräldrapenning och vårdbidrag granskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ädmjnisiratjvt
flr de nya reglerna delvis samma karaktär som de som gäller vid egen sjukdom
som varar längre än sex dagar. En sådan sjukskrivning förutsätter en bedömning
i det enskilda fallet av medicinsk personal och försäkringskassa. Samma
tidsgräns bör gälla i dessa fall dvs. intyg krävs fr. o. m.den sjunde dagen när
familjen har tagit ul de 12,15 resp. 18 dagar de nu har rätt till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrapenning
för vård av sjukt barn bör liksom andra delar av föräldraförsäkringen
berättiga till ledighet. Vidare bör föräldern trots att någon ersättning inte
utgår ha rätt till ledighet under karensdagarna under förutsättning alt denna
sjukledighet har anmälts lill försäkringskassan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Höjning
av vissa åldersgränser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
till föräldraledighet för tillfällig vård av barn tar sikte på att ersätta en
barntillsyn som faller bort. Enligt utredningens mening är del då naturiigt alt
anknyta till den övre åldersgränsen för den kommunala barnomsorgen. Enligt
lagen (1976:381) om barnomsorg omfattar fritidshemsverksamheten barn t. o. m.
12 års ålder. Samma åldersgräns bör enligt uiredningens mening gälla också för
föräldrapenning förlillfällig vård av barn. Utredningen föreslår därför att
åldersgränsen höjs så att föräldrapenning för tillfällig vård av barn kan utgå
till dess barnel fyller tretton år. Nuvarande åldersgräns är 10 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
gällande regler har föräldrar eller annan anhörig rätt till ersättning för
resekostnader vid besök hos barn på sjukhus om barnet är under tio år.
Ersättningen omfattar en resa per vecka och täcker kosinader som överstiger 30
kr. per restillfälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
barn som kan få besök med hjälp av dessa medel torde ofta vara allvarligt sjuka
och vislas på sjukhus relativt långl från hemorten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
utredningens mening bör också denna åldersgräns höjas. Åldersgränsen för vård
på barnklinik är i regel femton år. För kroniskt sjuka barn går</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>man
ofta över den gränsen något. Mol denna bakgrund föreslår ulredningen att rätten
lill ersättning för resekostnader för besök hos sjukt barn på sjukhus skall
gälla för barn som är under sexton år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kosinader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för det första årel efter ikrafiträdandet kan sammanfattas på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Höjning
av åldersgräns</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrapenning
för långtidssjuka barn</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Havandeskapspenning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20 milj. kr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Summa</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Koslnaderna
stiger sedan med ca 10 milj. kr. vardera etl resp. två år efter
ikraftirädandet. Det tredje året stiger kostnaderna med ytteriigare ca 5 milj.
kr. Därmed har hela reformen kommit i funktion. Kostnaderna i detta stadium
uppgår till ca 60 milj. kr. Här skall dock framhållas att kostnadsberäkningarna
är osäkra och bygger på antaganden om ell framtida utnyttjande av de nya
förmånsreglerna som i dag inte går att beräkna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår atl de föreslagna nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:65.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Remissammanställning över familjestödsutredningens
betänkande Föräldraförsäkring (SOU 1978:39)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svar
har inkommit från följande remissinslanser: Socialstyrelsen, riksförsäkringsverket,
statskontoret, riksrevisionsverket, slalens avialsverk, skolöverstyrelsen
(SÖ), arbetarskyddsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, omsorgskommitlén,
barnomsorgsgruppen, socialpolitiska samordningsutredningen.
Landsorganisationen (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Centralorganisationen SACO/SR, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF),
Försäkringskasseförbundel, landslingen i Stockholms, Uppsala, Värmlands och
Västerbottens län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därutöver
har synpunkler på utredningsförslaget inkommit från SHSTF:s rikssektion för
barnsjuksköterskor, Sveriges krislna socialdemokraters förbund. Riksförbundet
mot allergi. Svenska diabetesförbundet, statens handikappråd. Riksförbundet för
uivecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna. Föreningen för psykotiska barn.
Handikappförbundens centralkommitté (HCK) samt Riksförbundet för
rörelsehindrade barn och ungdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
övervägande flertalet remissinstanser är positiva lill de principiella
tankegångar utredningen framför. Beträffande de olika förslagen till
konstruktioner finns delvis skilda åsikter. På en del punkter avstyrks
uiredningens förslag av vissa remissinslanser. I andra frågor vill vissa
remissinstanser ha mera långtgående förslag än utredningens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinslanser konstaierar att föräldraförsäkringen blivit alltmera
komplicerad och svåröverskådlig. Några av dem anser därför all utredningens
förslag bör bli föremål för ytterligare prövning innan de genomförs. Andra
tillstyrker utredningens förslag men understryker samtidigt behovet av
förenklingar inom försäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket
anför atl föräldraförsäkringen redan i dag anses vara en av de svåraste delarna
av den allmänna försäkringen all administrera och informera om. De förslag
utredningen lagl fram är huvudsakligen av selektiv nalur och komplicerar
föräldraförsäkringen ytterligare. Della medför ökade problem inte minsl i
informationshänseende. Risken att de försäkrade inte kan utnyttja försäkringen
på bästa säll ökar därigenom ytterligare. Även i övrigl kommer all krävas stora
insatser på det administrativa planet. Verket anser all de förslag utredningen
lagl fram behöver övervägas ytteriigare. Delta bör inte ske isolerat utan i
samband med en systematisk genomgång av hela föräldraförsäkringen som - efter
de senaste genomförda förändringarna -</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>redan
är svår att hantera både för dem som har alt administrera försäkringen och för
de försäkrade. Vid översynen bör stor vikt läggas vid atl förenkla och
förenhetliga systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialpolitiska
samordningsulredningen konstaterar att föräldraförsäkringens regler genom bl.
a. ålskilliga special vill kor har blivit svåröverskådliga och svårtillämpade
för både enskilda och myndigheter. Utredningen sägersig kunna ha förståelse för
de framlagda förslagen. De leder emellertid ofta inte till ökad samordning och
gör inle heller försäkringen mer lällillämpad. Tvärtom införs nya
specialvillkor som ger upphov lill lillämpningssvårigheler och för den
enskilde svårförklariiga effekter. Detta gäller både föräldrapenningen och den
föreslagna havandeskapspenningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
ifrågasätter om inte en förnyad översyn av föräldraförsäkringen behöver göras
med syfte atl minska dess komplikalionsgrad. Elt sådant resultat kan nås bl. a.
genom att en ökad enhetlighet beträffande materiella villkor eftersträvas i
förhållande lill näriiggande försäkringar, t. ex. sjukpenningförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SAF
framhåller att föräldraförsäkringen är synneriigen komplicerad och svår atl
överblicka. Delta gäller särskilt efter införandet av den särskilda
föräldrapenningen fr. o. m. ingången av 1978. Föreningens kontakter med
företagen visar entydigt att dessa har små möjligheter alt överblicka sina
skyldigheler gentemot de anställda vad gäller ledighet i samband med
utnyttjande av föräldraförsäkringen. På motsvarande sätt har de anställda stora
svårigheier atl överblicka sina möjligheler att utnyttja försäkringen.
Föreningen påpekar vidare alt regeringen nyligen tillsall en utredning med
uppgift alt se över sjukpenningförsäkringen. Denna utredning skall se över
regler inom sjukpenningsystemet som har betydelse även för föräldraförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
konstaterar atl den nuvarande föräldraförsäkringen byggts ut successivt. Den
har bl. a. därigenom blivit till vissa delar svåröverskådlig. Familjestödsutredningens
nu framlagda förslag kommer sannolikt att ytterligare försvåra för alla parter
- personal på försäkringskassorna, förtroendevalda, föräldrar - att tillämpa
och förstå de olika beslämmelserna. LO, som tillstyrker att de nu framlagda
förslagen genomförs, anser samtidigt alt man i det fortsatta reformarbetet bör
göra en allmän översyn av föräldraförsäkringen i syfte att göra den enklare
och mera lällöverskådlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försäkringskasseförbundet
tillstyrker utredningens förslag. Därutöveranför man att försäkringens regler
är komplicerade bl. a. på grund av att försäkringen är avsedd atl täcka flera
behov och all föräldrarna inom vida gränser skall ha möjlighet atl själva välja
hur de vill utnyttja försäkringen. Familjestödsutredningens förslag innebär att
en del kvarvarande orättvisor rättas till. Men det medför också en ännu mer
komplicerad handläggning för kassorna. Föräldraförsäkringen har för varje
påbyggnad blivit allt mer tillkrånglad och slälll allt siörre krav på både
kassapersonal och föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
anser nu all tiden är mogen för en genomgripande översyn av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lagstiftningen
både i syfte atl få en försäkring som allmänheten lättare förslår och för alt
minska de administrativa kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Havandeskapspenning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
lill havandeskapspenning tillstyrks av socialstyrelsen, statens avtalsverk,
arbetsmarknadsstyrelsen, barnomsorgsgruppen, LO, TCO, Centralorganisationen
SACO/SR, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, LRF,
Försäkringskasseförbundet, landstinget i Stockholms län, landstinget i Uppsala
län och landstinget i Värmlands län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
menar all förslaget om en ny ersättningsform för arbetsoförmåga under
graviditet enligl socialstyrelsens uppfattning är befogal trots den olägenhel
det innebär med ytterligare bestämmelser uiöver föräldrapenningen.
Erfarenheler från mödrahälsovården styrker att det föreligger oklarheier och
växlande praxis vid bedömning av arbetsförmågan under graviditet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen
menar att förslaget om havandeskapspenning är desto mer motiverat eftersom man
måste räkna med att omplaceringsmöjligheterna och förutsättningarna att
anpassa arbetet till individuella behov ofta är begränsade, framförallt inom de
många små företagen. Del måste därför anses vara en räll viseåtgärd att denna
grupp av mödrar kompenseras ekonomiskl när de på grund av arbetets anordnande
inte kan fullgöra sina arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LO finns del en uppenbar risk att vikliga reformer inle når dem som bäst
behöver förbättringar. Undersökningar visar au de nuvarande reglerna missgynnar
mödrar med fysiskt krävande yrken såsom ekonomipersonal, hemsamarit,
restaurangpersonal, sjukvårdsbiträde, städare och undersköterska. Grupper som
finns inom LO-kollektivet. Mödrar inom dessa yrken utnyttjar
föräldraförsäkringen minst en månad före föriossningsdagen i betydligt större
utsträckning än mödrar med fysiskt lätta yrken, t. ex. kontors- och
administrativt arbete, forskare, psykolog, arkitekt, programmerare, etc.
Antalet blivande mödrar som är sjukskrivna minst en månad före förlossningen är
också betydligt större i grupper med fysiskt krävande yrken. LO anser därför i
likhet med utredningen det angeläget med en förändring av reglerna för
föräldrapenning under graviditeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
anser att utredningen tar upp en principiellt viktig fråga och delar den
framförda uppfattningen att kvinnor som på grund av sin långt framskridna
graviditet inte kan fortsätta sitt arbete skall ha räu till en
inkomstersättning under denna tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
ställer sig positivt till förslaget. Det finns menar man utan tvekan ett starkt
behov av ersättning för inkomstbortfall under denna period för kvinnor som
arbetar i fysiskt tunga yrken. De nuvarande reglerna medför att kvinnor med
denna typ av yrken tvingas utnyttja föräldrapenningen under havandeskapstiden,
vilket innebär att ersättningstiden efter förlossningen blir</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förkortad.
Ulredningen har nämnt tung induslri, transport, sjukvård, hotell och restaurang
och branscher där del förekommer lunga lyft eller krav på fysiskt svåra
rörelser som kan motivera rätt till havandeskapspenning. Till denna lista kan
läggas lantbruk. 1 den övervägande delen av lantbrukarfa-miljerna deltar
kvinnorna i lantbruksarbetet och bland lanlbrukarfamiljer i de akluella
åldrarna redovisar hustrun i flertalet fall egen inkomst från lantbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket
konstaierar atl familjer där kvinnan på grund av arbetets art måste utnyttja
föräldraförsäkringen redan under graviditeten inte därigenom bör få
möjlighelerna till samvaro med barnet beskurna. Enligt verkets mening bör dock
inte en Qärde form av föräldrapenning införas. Hur den särskilda rättigheten
bör inordnas i föräldrapenningsystemet bör utredas ytterligare. Verket anser
dock att behovet av alt åtgärder vidlas för denna kaiegori kvinnor är så klarl
att en provisorisk lösning bör sökas i avvaktan på del slutliga
ställningstagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sialskoniorel
ifrågasätter inle behovet av gravida kvinnors räll till inkomslersättning då
de på grund av arbetets an inte kan förvärvsarbeta under havandeskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningens
förslag till en ny ersättningsform, havandeskapspenning, innebäratt regelverket
kring föräldraförsäkringen ytterligare kompliceras och att administrationens
omfattning ökar. Enligl statskontorels mening bör del inte vara något hinder
att försäkringslekniskt jämställa förvärvsoförmåga pga. graviditet med sjukdom
i sjukförsäkringen. Att tillskapa en ersättningsform inom föräldraförsäkringen
som innebär att man måste göra en gränsdragning mellan å ena sidan
graviditetsföriopp där graviditeten i sig medför förvärvsoförmåga, och å andra
sidan gravidileter där arbetets art omöjliggör fortsatt arbete synes inte vara
praktiskt. Enligt statskontorets uppfattning bör inkomstbortfallet i della fall
läckas av sjukförsäkringen. Den varierande praxis som råder för sjukskrivning
under graviditet bör åtgärdas genom anvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av riksrevisionsverket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Omplacering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetarskyddsslyrelsen
konslaterar att man i Sverige har eftersträvat all undvika diskriminering av
kvinnor på arbelsmarknaden bl. a. genom att undvika generella särregler för
kvinnor i arbetslivet, eller generella regler för kvinnor i barnafödande
åldrar. Ett problem i sammanhanget är att den ur fosierskadesynpunkl
känsligaste liden ligger så tidigt att graviditeten sällan har hunnit
fastställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samråd med förelrädare för arbetsmarknadens parter och jämställdhetskommittén
har styrelsen därför stannat för atl lills vidare inte utfärda några generella
regler för kvinnor i barnafödande åldrar i arbetslivet. Däremot skall
informationen ökas om arbetsuppgifter som kan vara olämpliga för gravida</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kvinnor.
Likaså kommer de ev. särskilda risker som kan föreligga för kvinnor och foster
i vissa arbetsmiljöer att framhållas i styrelsens fortlöpande
författningsarbete beträffande olika arbetsmiljörisker. Några speciella föreskrifter
från styrelsen belräffande omplacering vid havandeskap är däremot inte att
vänta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
framhålleratt en förutsällning för utredningens bedömning att kvinnor har
möjlighet till omplacering när graviditeten medför hinder atl utföra normalt
arbete, är atl arbetarskyddsslyrelsen utfärdar anvisningar som klart anger rätt
till omplacering i samband med havandeskap. LO anser atl arbetarskyddsslyrelsen
skyndsamt måste utfärda sådana anvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Landstinget i Stockholms
län framhåller alt inom landstingets vårdområden utgörs personalen till ca 85 %
av kvinnor, de fiesta i fertil ålder. Inom sjukvårdens tunga sektorer såsom
långvård, medicin, ortoped och neurolog samt centralkök, ges inle siora
möjligheter atl göra omplaceringar till lättare arbeten. 1 enstaka fall
anställs extra personal, som "går dubbeli" med den gravida och tar
hand om de lyngre arbetsmomenten, men ekonomiska möjligheter saknas alt
"dubblera" för alla gravida kvinnor. De fiesta blir därför sjukskrivna
på halvtid eller heltid under de sista veckorna, om de inte orkar med silt arbeie,
eller begär att få övergå till deltidsarbete. Inom landstingssektorn lorde man
få räkna med att de nya förmånerna kommer atl tagas i anspråk i slor
utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
landstingets erfarenhet bör vidare viss försiktighet iakttas när del gäller alt
omplacera kvinnor under havandeskapstiden. Kvinnan är då ofta
"känslig" för miljöförändringar och söker man pressa henne att byta
arbetsuppgifter kan delta många gånger få negativa psykologiska konsekvenser. Landstingel
anser därför atl man inte kategoriskt skall kräva, alt alla
omplaceringsmöjligheter skall utnyttjas innan försäkringsersättning utgår. Del
är riktigt, som föreslås i betänkandet, att kvinnan skall ha rätt att bli
omplacerad om hon önskar och del finns möjlighet därtill. Hon bör dock inte
tvingas att underkasta sig en förändring av sina arbetsuppgifter. Utredningens
förslag på den punkten bör modifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinslanser lämnar uiredningens förslag alt den nya förmånen skall kallas
havandeskapspenning ulan erinran. Förslaget lillstyrks uttryckligen av
arbetsmarknadsstyrelsen och SACO/SR. Några remissinstanser är av annan mening.
Riksförsäkringsverkei anser att den nya rätlen bör komma till slånd inom det
nuvarande systemets ram. Statskontoret och riksrevisionsverket menar att det
bör prövas om inte frågan kan lösas inom sjukförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag, att rätten till havandeskapspenning skall prövas av försäkringskassan
efter det atl frågan om omplacering behandlats och efter hörande av personal
från mödrahälsovården lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser.
Förslaget lillslyrks ultryckligen av socialstyrelsen, riksförsäkringsverket
och LO. Även statens avialsverk delar denna mening dock med inskränkningen att
intyget från mödrahälsovården bör lämnas av läkare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket
anser att sådant intyg också kan lämnas av företagshälsovården. Verkel
ifrågasätter vidare om inte någon form av lekmanna-medverkan bör införas vid
beslut om havandeskapspenning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
anser det angeläget atl de formella beslämmelserna om den nya ersättningsformen
inle försvårar eller fördröjer möjligheten alt utnyttja den. Kvinnan måste vid
den försia kontakten med mödrahälsovården informeras om sina räliigheter enligl
arbelsmiljölagen, så att hon i god tid kan ta kontakt med arbetsgivare och
lokal facklig organisation för eventuell omflyttning. Ansökan om ersättning bör
förenklas och beslutet bör enligt socialstyrelsens uppfattning kunna fallas av
försäkringskassan enbart på grundval av kvinnans egna uppgifter och ett intyg
utfärdat av mödravårdscentralens personal. Ytterligare intyg från
arbetsgivaren är däremoi inle nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen
framhåller all det för styrelsen förefaller som om de i betänkandet föreslagna
formerna för behovsprövning är alltför byråkratiska och sannolikt kan komma
att motverka användningen av försäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkler framförs av barnomsorgsgruppen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
stödjer del framlagda förslaget om atl man inte skall kunna gå förbi den
fackliga organisationen vare sig vid rälten till omplacering eller vid kvinnans
behov av atl avstå från förvärvsarbete. Vid eventuella tvister anser TCO alt
den fackliga organisationen skall ha tolkningsföreträde. Utredningens förslag
om beslut om ersättning kan synas omständligt och TCO vill undersiryka viklen
av atl denna typ av ärenden görs så enkla som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
LO och Uppsala läns landsting framhåller vikten av de fackliga organisalionernas
medverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
läns landsting ställer sig tveksamt till formerna för intygets utfärdande.
Enligt medbestämmandelagen är arbelsgivaren skyldig att förhandla med den
arbetstagarorganisation den anställde tillhör innan han beslutarom viktigare
förändring av arbets-eller anställningsförhållandena för arbetstagaren. Ett
ställningstagande i omplaceringsfrågan torde inte kunna ske ulan all en sådan
förhandling ägt rum. Längre gående inflytande för arbetstagarorganisationen
förutsätter enligl medbestämmandelagen att frågan regleras i kollektivavtal.
Enligt landstingets uppfattning bör personal-inflytandet vad gäller den
föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen knyta an till
medbestämmandelagens regelsyslem. Det bör således ankomma på arbetsgivaren atl
utfärda intyget sedan föreskriven förhandling ägt rum, såvida inle annat överenskommils
i kollektivavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen
tar upp frågan om hur lång lidsperiod havandeskapspenningen skall kunna omfaita.
Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår all någon begränsning till den 60:e dagen före
den beräknade nedkomsten inte görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försäkringskasseförbundel
ifrågasätter om inte också psykiska problem bör kunna utgöra skäl för atl utge
havandeskapspenning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrapenning
för vård av långtidssjuka barn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
att långtidssjuka barns föräldrar skall fä en längre gående räll till
föräldrapenning för tillfällig vård av barn tillstyrks i princip av
socialstyrelsen, arbelsmarknadsslyrelsen, barnomsorgsgruppen, omsorgskommitlén,
LO, TCO, SACO/SR, Svenska kommunförbundet, LRF, Försäkringskasseförbundet,
landstingen i Stockholms län, Uppsala län och Värmlands län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket
delar utredningens uppfattning att ett slopande av dagantalsgränsen eller generell
ökning av antalet dagar sannolikt medför ell högre genomsnittligt utnyttjande
och därmed högre kosinader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
karensregel enligl utredningens förslag kan därvid ha en viss betydelse i
begränsningshänseende, kanske främsi när det gäller etl mindre starkt motiverat
uinyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt kan det emellerlid
enligt verkel förefalla egendomligt med en begränsning i förmånen för den grupp
som har del slörsta behovet av slöd, nämligen familjer med etl långvarigt eller
ofta sjukt barn. Den föreslagna karensregeln medför även orättvisa i den
bemärkelsen att den missgynnar familjer med etl ofta men kortvarigt sjukt barn
i förhållande till familjer där barnet har fl men långa sjukdomsperioder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dens,
k. fridagsregeln inom sjukförsäkringen skall prövas av sjukpenningutredningen.
Slarka skäl talar enligl riksrevisionsverkets mening för att
föräldraförsäkringens karensregler i möjligaste män samordnas med motsvarande
bestämmelser i sjukförsäkringen. 1 avvaktan härpå bör den av ulredningen
föreslagna karensregeln inte införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
statskontoret anser i detta sammanhang att föräldraförsäkringen bör samordnas
med de förslag som den nya utredningen om sjukförsäkringen kan komma atl lägga.
Kontoret tillstyrker i princip utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
långtidssjuka barn och barn med regelbundet ålerkommande sjukdomsperioder kan enligl
riksförsäkringsverkets mening finnas behov av en utvidgning av rälten lill
föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Verket anser dock inte att den
föreslagna konstruktionen är tillfredsställande. Den föreslagna ordningen med
tre karensdagar torde vara svår att motivera och skulle kunna upplevas som
orättvis och godtycklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna reglerna skulle enligt riksförsäkringsverkets mening i avsevärd mån
komplicera föräldraförsäkringen. De nuvarande beslämmelserna om
föräldrapenning för tillfällig vård av barn irädde i kraft så sent som 1977-01
-01. Mol denna bakgrund och vad i övrigl anförts om förslagel i denna del anser
verkel att även denna fråga bör ytterligare övervägas i samband med den
fortsatta översyn av föräldraförsäkringen som verket förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SAF
menar alt om något av de delförslag som familjestödsutredningen framlagt skall
prioriteras, bör del vara förslaget att föräldrar med långtidssjukt barn får rätt
till föräldrapenning under elt ytteriigare anlal dagar per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har redovisat vissa alternativa konstruktioner av den utökade rälten.
Utredningen tar själv slällning för alt fler föräldrapenningdagar skäll</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kunna ulgå oavsett arten av barnens sjukdom men med en
karensperiod på tre dagar. Utredningens förslag lämnas ulan erinran av
flertalet remissinstanser. Det stöds uttryckligen av Svenska kommunförbundet. Soci-alsiyrelsen,
LO, SACO/SR och Försäkringskasseförbundet säger sig dela utredningens mening
beträffande konstruktionen frånsett att man inte är beredda alt acceptera några
karensdagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO delar inle utredningens uppfattning när det gäller
införandet av tre karensdagar. Del måste enligl LO dels försvåra
administrationen och dels försvåra för föräldrar att känna lill de redan nu
krångliga reglerna i föräldraförsäkringen. LO anser det fullt lillräckligt med
läkarintyg från sjunde sjukdomsdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO ansluter sig lill alternalivet att en förlängd föräldrapenning
skall kunna utgå vid särskilda mera allvariiga sjukdomar. Barnomsorgsgruppen
anser att den nuvarande dagantalsgränsen bör slopas och föräldrapenning för lillfällig
vård av barn ulgå på samma sätt som sjukpenning vid egen sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket påpekar att förslaget innebär att
förälder måste anmäla varje barn som blir sjukt även om redan etl barn är
sjukt. Denna anmälningsskyldighet lorde bli svår all fl alt fungera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7"C0 tar upp frågan om föräldrapenning för besök i
samhällets barnomsorg och framhåller atl denna rält bör ligga ulanför kvolen
för vård av sjukt barn. Annars menar man föreligger det risk för att föräldrar
till barn som ofta är sjuka inte anser sig "ha råd" atl utnyttja
denna rättighet att besöka sill barn i daghemmet eller hos dagbarn vårdaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen framhåller att det finns familjer för
vilka inte heller de föreslagna sextio dagarna är tillräckliga. Socialstyrelsen
ställer sig dock tveksam till utredningens förslag om en utvidgning av rälten lill
vårdbidrag för att lösa detta problem. Socialstyrelsen anser att man bör vänta
med ett ställningstagande i denna fråga lill dess att den av utredningen
föreslagna prövningen gjorts av vårdbidragels konstruktion och förhållande till
föräldrapenningen. Socialstyrelsen anser vidare att man bör pröva om inte
föräldraförsäkringen snarare än vårdbidraget bör byggas ut ylterligare för atl
kompensera de föräldrar som har behov av ledighet uiöver de föreslagna 60
dagarna. I dessa fall kan eventuellt en behovsprövning liknande den som
föreslås i utredningens alternativ 2 vara relevant. Det bör påpekas ätt
handikappade barn - framför allt rörelsehindrade och psykiskt utvecklingsslörda
- ofta har en betydligt större sjuklighet än icke handikappade och därför bör
inräknas i den grupp som kan komma i fråga för en ytteriigare utbyggd
föräldraförsäkring för tillfällig vård av bam (långtidssjuka barn).</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
att höja åldersgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av barn till
tretton årlillstyrks av soc/a/sryre/sen, sra/ens avialsverk,
arbetsmarknadsstyrelsen, barnomsorgsgruppen, LO, TCO, SACO/ SR, Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, LRF, Försäkringskasseförbundet,
landstingen i Uppsala län och Värmlands län.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket
anser att frågan om höjning av vissa åldersgränser bör prövas vid en fortsatt
översyn av föräldraförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slalens
avialsverk ifrågasätter om den högre åldersgränsen bör gälla även i fråga om
barn som inte är sjukt. Elt barn i åldern 10-12 år som inte är sjukt
tillbringar större delen av dagen i skolan och behovel av lillsyn begränsas
därför till dagens senare del. Barnet omfattas dessutom -som ulredningen
framhåller-av kommunernas fritidsverksamhet. I vart fall torde en förälder inle
behöva avslå från förvärvsarbeie under hela dagen föratt ha tillsyn över
barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omsorgskommitlén
menar att uiredningens förslag inle är tillfyllest för föräldrar till
utvecklingsstörda och psykotiska barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslagom en höjningav åldersgränsen för rätt lill ersättning för resekostnader
vid besök hos sjukt barn på sjukhus lill 16 år lillslyrks av socialsryrelsen,
barnomsorgsgruppen, LO, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbtmdet, LRF, Försäkritigskasseför-bundet
och landstinget i Uppsala län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
konstaierar atl psykiska skador hos barn i samband med sjukhusvård är en
realitet. Bakgrunden lill dessa skador är mångfaselterad. Del är väl känt atl
en god föräldrakoniaki under sjukhusvistelsen är den bästa förebyggande
åtgärden. Utredningens förslag är därför motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen
framhåller atl enligl gruppens mening är dock i dag ersättningens storlek och
antalet resor otillfredsslällande. Det är hävdar utredningen myckel angeläget atl
föräldrar så ofta som möjligt deltar i vården av barn på sjukhus. Med lanke på
detta är en dag per vecka en myckel begränsad insats. Barnomsorgsgruppen
föreslår att ersättningen skall gälla obegränsat antal resor och atl
ersättningsgränsen sätts lill 8 kr. dvs. samma nivå som gäller sjukresor.
Vidare bör samtliga familjemedlemmar dvs. föräldrar och syskon fl rätt till
reseersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uiredningens
förslag och synpunkler på föräldrabegreppel för instämmande från
socialstyrelsen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjestödsutredningen
föreslår att rätten lill föräldrapenning knyts till den rättsliga vårdnaden av
barnet och inte som hittills lill den faktiska. Genom etl sådant förfarande
anser utredningen alt reglerna skulle bli enklare att tillämpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverkei
delar inte uiredningens uppfattning på denna punkt. För föräldrar där familjen
består av flera barn och där den rättsliga vårdnaden för någol eller några av
barnen är delad med en förälder i en annan familj blir del enligt verkel
omöjligt atl i förväg vela hur många ersättningsdagar man har atl disponera.
Antalet dagar är också beroende av vilket barn man faktiskt vårdar. För
försäkringskassans del innebär förslaget atl alla barn och familjer måste
registreras såväl vad gäller vem som har den rättsliga vårdnaden av barnen som
hur familjerna är sammansatla vad avser barn, föräldrar och
vårdnadsförhållanden. Del är både i teorin och praktiken omöjligt all
fastställa antal ersätiningsdagar i de fall då en vårdnadshavare förekommer i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fiera
familjebildningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket
finner således uiredningens förslag omöjligt alt genomföra i denna del, såvida
inte ändrade regler i övrigt införs. Omen regel infördes som innebär att räu
till föräldrapenning för tillfällig vård av barn skulle gälla etl vissl antal
dagar per barn oberoende av antalel barn, skulle det emellertid bli möjligt atl
beräkna antalel dagar med rält till föräldrapenning. På så sätt skulle man
kunna anpassa föräldraförsäkringen för tillfällig vård av barn till del ADB-system
som byggts upp för administrationen av särskild föräldrapenning. Med en sådan
lösning skulle utbetalda dagar lagras per barn liksom nu sker belräffande
särskild föräldrapenning. Även delta system skulle dock bli administrativi
mycket betungande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av de nu redovisade svårigheterna som är förknippade med del framlagda förslagel
bör frågan övervägas ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Socialpolitiska
samordningsutredningen framhåller atl förslaget kan medföra datatekniska
komplikationer. Vidare kan komplicerade familjeförhållanden försvåra
tillämpningen. En viss oenhellighet blir dessulom bestående på
socialförsäkringsområdet beträffande vårdnadsbegreppets innehåll. På områdei
förekommer t. ex. uttryck som vårdnad om barn, vård av barn, vårdnaden om och
stadigvarande sammanboende med barn saml all ha barnet i sin vård. En ytteriigare
översyn bör därför enligt utredningens mening göras på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket
tar upp uiredningens förslag atl ändra avräkningsreglerna för föräldrapenning
vid barns födelse. Förslaget innebär att halv föräldrapenning skall avräknas
som halv föräldrapenning och inle som nu som hel föräldrapenning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
tillstyrker förslagel. Man vill dock peka på alt föräldrarna inte helt kan
utnyttja möjligheten lill halv föräldrapenning under 360 dagar (180 hela
ersättningsdagar) eftersom ersättningen endasi får tas ut fram till tvåhundrasjuuionde
dagen efter barnets födelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
belänkandel framläggs vidare ett förslag till precisering av begreppel vård av
barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
avtalsverk vill undersiryka det som utredningen har anfört belräffande behovet
av informaiion om innebörden av begreppel vård av barn när det gäller
föräldrapenning vid barns födelse. Verkel kan vitsorda all det väcker
irritation både hos myndigheler och anställda när en förälder kan vara hemma
och uppbära egen föräldrapenning trots att den andra föräldern samtidigt är
hemma t. ex. på gmnd av alt han eller hon är lärare med ferier. Om det inte kan
krävas atl den sisinämnda föräldern styrker sig vara förhindrad alt vårda
barnet - vilket inte vore omotiverat m. h. t. att det här kan gälla rätt till
föräldrapenning under en lång lidsperiod - bör villkorel om vård av barnet på
olika sätt inskärpas hos försäkringstagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med utredningen anser socialstyrelsen att begreppet "vård av
barn" bör ges en klarare definition. Genom en sådan definition bör del enligl
socialstyrelsen framgå klarare än vad som hittills varit fallet att rätten till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föräldrapenning
för tillfällig vård av barn - den nuvarande såväl som den föreslagna utbyggda -
också gäller för föräldrar som har sina barn på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Familjestödsutredningen
har i belänkandet funnit behov av ytterligare information om försäkringen. I
utredningens synpunkter på informationen instämmer LO, SACO/SR och landslingen
i Stockholms län, Uppsala län och Västerbottens län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
delar utredningens uppfattning alt det måste till en bred informaiion kring
föräldraförsäkringen och föreslår tillsättandet av en arbetsgmpp som skall
lägga upp informationsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
anser att del är mycket angeläget all informationen ges lill arbetsgivare och
fackliga förtroendemän, inle minst i syfte atl underiätla fädernas utnyttjande
av försäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
framhåller atl man under särskilt de senaste åren gjort betydande anslrängningar
för atl informera medlemmarna i sociala frågor. Erfarenheterna från denna
verksamhet visar att det finns elt stort behov av information som är särskilt
avpassad efter lantbrukargmppens förhållanden. Det måste därför bedömas som
angelägel atl samverkan sker mellan försäkringskassorna och organisaiionerna
på della område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
läns landsting informerar om att landstingets jämställdhelskom-miité
uppmärksammat frågan i silt arbete. På kommitléns förslag kommer sålunda
personal vid mödra- och barnhälsovården, både vid de regelbundet återkommande
fortbildningsdagarna och genom andra insatser, ges möjlighet atl diskutera
könsrollsfrågor och föräldraansvar i vid bemärkelse med syftet att föräldrarna
skall dela ansvaret för barnen. Vidare kommer särskilda insatser alt vidtas så
att personal inom mödra- och barnhälsovården kan ge en bra informaiion om
gällande regler för föräldraförsäkringen. Eftersom den berörda personalen
kommer att fl ett huvudansvar för den kommande föräldrautbildningen ser
utskottet de föreslagna fortbildningsåtgärderna som en förberedelse för de nya
uppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
om en sänkning av den lägsta liden för vårdbidrag lillslyrks av
riksförsäkringsverket. Svenska kommunförbundet och Försäkringskasseför-■bundet.
Förslaget atl vårdbidraget skall kunna tidsbegränsas tillstyrks av Svenska
kommunförbundet. Riksförsäkringsverket anser däremot inle all någon
tidsbegränsning behövs. Vårdbidraget kan och skall redan enligl nuvarande
regler omprövas när skäl föreligger därtill framhåller verkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
betänkandet har familjestödsutredningen konstaterat atl man i huvudsak funnil
att frågan om vårdbidragets konstruktion legat ulanför utredningens område. Ulredningen
anser dock att bl. a. utbyggnaden av föräldraförsäkringen gör alt en översyn
av vårdbidraget aklualiseras. Utredningens åsikt understryks av bl. a.
socialstyrelsen, riksförsäkringsverkei, socialpolitiska samordningsulredningen,
omsorgskommitlén. Svenska diabetesförbundel, statens handikappråd.
Riksförbundet för urvecklingsstörda barn, ungdomar och vu.xna. HCK och Riksförbundet
för rörelsehindrade barn och ungdomar.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G203168prop_197879__168.pdf4639756pdfom föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen m. m.https://data.riksdagen.se/fil/2265969C-4274-4D10-9ED6-1768331CF559