<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2448619</hangar_id>
 <dok_id>G203123</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>123</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1978/79:123</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>123</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-03-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:46:53</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 07:54:07</publicerad>
 <titel>om riktlinjer för industripolitiken, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G203123/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G203123</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G203123</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om riktlinjer för
industripolitiken, m. m;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutad
den 1 mars 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår riksdagen all antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsproiokoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OLA
ULLSTEN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:244.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ERIK
HUSS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
proposilionen läggs fram förslag till riktlinjer för den framlida industri­politiken
och föreslås åtgärder för att främja industriell tillväxt. Förslagen skall ses
som ett led i strävan att inom industripolitikens område bidra till ett bättre
utnyttjande av induslrins tillväxtpotential. Tyngdpunkten läggs på att
Slimulera tillväxten i sektorer inom vilka Sverige kan bedömas ha långsikliga
konkurrensfördelar. Teknisk forskning och industriellt utveck­lingsarbele har
särskild betydelse för den svenska industrins internationel­la konkurrenskraft.
För all stärka denna föreslås utökat stöd härtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionen
innehåller också förslag om åtgärder för atl stimulera ex-portsamarbele i
samband med systemleveranser till stora industri- och an­läggningsprojekt. I
propositionen föreslås ökade resurser för de regionala utvecklingsfondernas
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är av väsentlig belydelse för svensk ekonomi alt under åren fram­över få lill
stånd en industriell tillväxt. Industriproduktionen och exporten av
industrivaror bör nå en sådan volym atl underskotten i de s. k. Ijänste-och
Iransfereringsbalanserna kan långsiktigt utjämnas. För alt uppnå den nödvändiga
volymtUlväxlen krävs all resursema utnyttjas på ett effektivt säll, dvs. att
efterfrågade varor kan produceras till konkurrenskraftiga pri­ser. Den
nödvändiga tillväxten kan inte komma till stånd utan strukturför­ändringar i
industrin. En central uppgift för staten är därvid att se till atl dessa
strukturförändringar kommer till ständ och att de sker i socialt ac­ceptabla
former. Grunden för en sådan balanserad expansion är en väl av­vägd ekonomisk
politik. Som ett viktigt komplement behövs emellertid också en aktiv
industripolitik. I proposilionen föreslås att de offensiva och
utvecklingsslimulerande delarna av industripolitiken byggs ut. I   Riksdagen
1978179. I saml. Nr 123&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
regionala utvecklingsfondema, som övertog de tidigare företagare­föreningamas
uppgifter, inledde sin verksamhet den I juli 1978. De tillför­des därvid
kraftigt förstärkta resurser för att främja de mindre och medel­stora
företagens utveckling. Den hittillsvarande utvecklingen visar alt be­hovet av
ytterligare kapitaltillskott till utvecklingsfondemas kreditverk­samhet är
stort. I propositionen framhålls viklen av att den inledda för­stärkningen av
utvecklingsfonderna fullföljs. Endast om så sker kan fon­derna svara mol de
förväntningar och anspråk som de mindre och medel­stora företagen ställer på
fonderna. I proposilionen föreslås alt de regiona­la utvecklingsfondema
tillförs ytterligare 300 milj. kr. för kreditgivning. För vissa
etableringsfrämjande ålgärder föreslås alt 4 milj. kr. anvisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om industrieUt
utvecklingsarbete och teknisk/kommersiell förny­else framhålls framför allt två
områden där samhällets stödinsatser bör kompletteras. Det gäller dels stöd lill
utveckling av nya produkter, proces­ser och system, samt dels stöd till ökad
leknikimport.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
proposilionen föreslås alt en fond för industriellt ulvecklingsarbete in­rättas.
Fonden skall kunna ge lån till större utvecklingsprojekt. Syftet bör därvid
vara att främja långsiktigt lönsamma men riskbetonade investering­ar inom
industrin for utveckling av nya produkter, processer eller system. Fonden
föreslås få ett startkapital på 300 milj. kr. Vad gäller stöd till ökad
teknikimport föreslås en utvidgning av nuvarande försöksverksamhet. För detta
begärs för budgetåret 1979/80 10 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen lämnas också förslag om en särskild nämnd vid Sveriges Exportråd
för att främja exportsamarbetel vid systemleveranser till stora induslri- och
anläggningsprojekl. Målet skall vara atl slimulera svenska le­verantörer att i
intemalionell konkurrens ta huvudansvar eller delat hu­vudansvar för
sammanhållna projekt genom att medel ställs till förfogande för
förprojektering, seminarie- och utbildningsinsatser samt för framtagan­de av
anbud. För budgetåret 1979/80 föreslås att 47 milj. kr. anslås till nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:53.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:186.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uldrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1979-03-01&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsministem Ullsten, ordförande, och
statsråden Sven Ro­manus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe,
Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Roma­nus,
Tham, Bondestam&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsråden Huss och Cars&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om riktlinjer för industripolitiken, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsråden Huss och Cars anmäler sina förslag. Anförandena
och för­slagen redovisas i underprotokollen för industri- resp.
handelsdepartemen­tet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsrådet Huss hemställer att regeringen i en proposition
föreslår riks­dagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att aniaga de förslag som han och statsrådet Cars har lagt
fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden
och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen att aniaga de förslag som
föredra­gandena har lagt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som
redovisas i un­derprotokollen skall bifogas proposilionen som bilagorna I och
2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:57.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
INDUSTRIDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1979-03-01&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Huss&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anmälan tUl proposition om riktlinjer för
industripolitiken, m. m. såvitt av­ser industridepartementets verksamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Staten har under efterkrigstiden kommit atl spela en
alltmer aktiv roll för industrins utveckling. Den aktiva konjunkturpolitik som
introducerades på 1930-talel, har efter kriget varit etablerad i flertalet
marknadsekonomier. Under 1950-talets senare år inleddes i Sverige en ekonomisk
politik som innebar alt de generella ekonomisk-politiska medlen i form av
finans- och penningpolitik kompletterades med mer selektiva insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det försia exemplet härpå är den akliva
arbetsmarknadspoUliken. Den spelar en viktig roll för att förhindra
arbetslöshet vid konjunkturnedgångar och för att underlätta omställningar vid
strukturförändringar. Strukturut­vecklingen fick dock vissa negativa
konsekvenser, framför allt från regio­nalpolitisk synpunkt. Under 1960-talets
senare hälft kombinerades därför arbetsmarknadspolitiken med en aktiv
regionalpolitik. Detta skedde ge­nom utvecklandet av samhällsplaneringen,
främst länsplaneringen, och ge­nom lokaliseringspoliliskt slöd i form av lån,
bidrag m. m. lill etablering el­ler utvidgning av främst industriell verksamhet
i vissa regioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen har de industripoUtiska insalsema, särskilt
under den senaste tioårsperioden, vuxit i omfattning. TUl det finns en rad
orsaker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det första har bl. a. den snabba tekniska
utvecklingen, marknadsin-legrationen i Västeuropa, de sjunkande
transportkostnaderna och tullav­vecklingen medfört att den intemationella
konkurrensen har hårdnat. Del­ta har resulterat i belydande
strukturförändringar i det svenska näringsli­vet. För att kunna genomföra dessa
i sociall acceptabla former har det i vissa fall ställts krav på statliga
insatser som har gått utöver den ordinarie arbetsmarknads- och
regionalpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra har man i andra industriländer svarat på den
förändrade si­tuationen genom att öka de statliga insatserna. Den svenska
staten har då av konkurrensskäl tvingats alt också öka sina insatser. Ett
exempel på det­la har varit utvecklingen på exportkreditområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För del tredje har det ökade intemationella
industrisamarbetet med vis­sa länder, främst statshandels- och
utvecklingsländer, samt på vissa områ-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den, exempelvis på rymdområdet, lill stor del skett på
regeringsnivå. Däri­genom har krav ställts på slallig medverkan också i
Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det fjärde har de sjunkande vinsterna inom industrin,
som har inne­burit allt lägre soliditet, medfört ökade krav på att utifrån
tillföra riskvilligt kapital. Dessa speciella krav har inte alllid kunnat
lillgodoses genom den etablerade kreditmarknaden. Speciella statliga eller
halvslatliga institutio­ner har därför skapats. Sveriges Investeringsbank AB
och de regionala ut­vecklingsfonderna är exempel på detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det femte har, särskilt under senare år, vissa företag
och branscher drabbats av finansiella kriser av en sådan omfattning att endast
statens fi­nansiella resurser har kunnat svara mol behoven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund dels av behovet av ökade insatser på del
industripolitiska områdel, dels av behovei av en samordning av regeringens
näringspolitis­ka verksamhet inrättades industridepartementet den I januari
1969 (prop. 1968:165, SU 1968:198, rskr 1968:407). TUl departementets
verksamhets­område fördes frågor rörande den allmänna näringspolitiken,
branschpoli­tik, bergsbruk, energiförsörjning, teknisk forskning och
industriellt ul­vecklingsarbete saml statsägda företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa induslripolitiska åtgärder hade dock vidtagits redan
lidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det följande redovisas vissa viktiga beslul på
industripolitikens område sedan början av 1960-lalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År 1962 bildades AB Svensk Exportkredit (SEK) (prop.
1962:125, SU 1962:110 och BaU 1962: 22, rskr 1962: 272 och 275). Bolaget, som
ägs av staten och ett antal banker med hälften vardera, har till uppgift att
genom kreditgivning medverka vid finansiering av svensk export. Bakgrunden till
bildandet av bolaget var de växande kraven på långfristiga exportkrediter vid
början av 1960-talel. Problemet var särskilt accentuerat för varvsindu­strin.
Frågor om krediter har därefter fått en aUt siörre betydelse för indu­strins
exportmöjligheler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges Investeringsbank AB bildades år 1967 som ett av
staten helägt kreditaktiebolag (prop. 1967: 56 och 102, SU 1967: III, BaU 1967:
33, rskr 1967: 289). Banken har lill uppgift atl bidra lill finansiering av
sådana inves­leringar inom näringslivet som inriktas på rationalisering,
strukturanpass­ning och utveckling samt atl medverka vid finansiering av svensk
export. Det främsta syftei med bankens bildande var att förbättra möjligheterna
att tillgodose de behov av långfristiga krediter som den fortsatta strukturom­vandlingen
skulle komma att ställa. Behovet av denna typ av kreditgivning har under senare
år ökat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På forsknings- och utvecklingsområdet var inrättandet av
styrelsen för teknisk utveckling (STU) år 1968 ell viktigt sleg (prop. 1968:68,
SU 1968:131, rskr 1968: 304). I samband med STU:s tillkomst lades fem andra
forskningsorgan ned. Motivet för att inrätta STU var dels att skapa ett or­gan
för ett samlat statligt agerande när det gällde att siödja innovationspro­cessen
från forskning till framtagande av prototyp, dels atl öka statens in­satser på
forsknings- och utvecklingsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
inrättandet av det näringspolitiska rådet är 1968 skapades ett särskilt
samråds- och planeringsorgan. Näringspolitiska rådets uppgift är att undersöka
problem och utvecklingsmöjligheter inom olika sektorer av näringslivet, la
initiativ till erforderliga branschutredningar och delta i ut­formningen av
riktlinjerna för den statliga näringspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
industridepartementet hade inrättats initierades ett antal bransch­utredningar.
Dessa inriktades såväl på branscher med akuta eller skönjba­ra
omställningsproblem som på verksamhetsgrenar med möjligheter till framtida
expansion. Som ett resultat infördes under 1970-talets första år branschprogram
inom teko-, möbel-, snickeri- och varvsindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Programmen
omfattade bl. a. vidgade kreditmöjligheter, stöd till teknisk forskning och
utveckling, export och utbildning samt konsulthjälp för un­dersökningar av
omslällningsmöjligheter hos företagen. I vissa fall träffa­des överenskommelser
med industrin om långsiktigt samarbele rörande t. ex. strukturfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
bildandet av Statsföretag AB är 1970 (prop. 1969:121, SU 1969:168, rskr
1969:381) sammanfördes flertalet statliga industriföretag under en gemensam
ledning. Som allmänt mål gäller atl gruppen skall ex­pandera under krav på
lönsamhet. Speciell hänsyn lill samhällsintresset skall dock tas vid val mellan
olika produktions- och lokaliseringsaltemaliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Branschråd
har inrättats för skogs-, byggnads-, stål- och tekoinduslrin. Branschråden
består av representanter for samhället, branschen och lönta­garorganisationerna
och ulgör permanenta samarbetsorgan med rådgivan­de uppgifter i bl. a.
strukturfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
viktigt steg i utvecklingen av de instrument som står till statsmakter­nas
förfogande inom del industripolitiska området var inrättandet av sta­tens
industriverk (SIND) är 1973 (prop. 1973:41, NU 1973:54, rskr 1973: 225). SIND
är den centrala myndigheten för industri-, energi- och mi­neralpolitiska
frågor. På del induslripolitiska området skall SIND svara för
utredningsverksamhet, företagsservice och branschprogram. SIND utövar vidare
statens huvudmannaansvar för de regionala utvecklingsfonderna. I SIND
inordnades den I juli 1974 statens institut for företagsutveckling (SIFU).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statens
utvecklingsfond (SUFO) inrättades år 1973 (prop. 1973:41, NU 1973: 54, rskr
1973: 225). SUFO:s uppgift var att lämna finansiellt stöd för atl täcka
företagens behov av kapitaltniskott för de faser i utvecklingsarbe­tet som
ligger mellan STU:s engagemangsmöjligheter och uppbyggnaden av produktion i fuH
skala. Fonden regionaliserades i samband med till­komsten av de regionala
utvecklingsfondema (prop. 1977/78:40, NU 1977/78:34, rskr 1977/78:110).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
syfte att effektivisera näringspolitiska insatserna på småföretagsområ­det
påbörjades år 1978 dels en uppbyggnad a\ regionala utvecklingsfonder med
företagareföreningarna som bas, dels en ny inriktning av verksamhe­ten vid
Svenska Industrietablerings AB (SVETAB), dels en förstärkning av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den småföretagsinriktade fortbildningen, dels slöd lill
exploaleringsföre-lag, dels också ett ökat stöd till uppförande av kommunägda
industriloka­ler inom främsi det inre siödområdet (prop. 1977/78:40 bil I, NU
1977/78:34, rskr 1977/78:110).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom samverkan mellan staten och Saab-Scania AB bildades
år 1978 det halvslatliga bolaget Datasaab AB. Datasaab är ett led i
utvecklingen av svensk dataindustri, som är av belydelse för svensk industris
förmåga att leverera avancerade produkter och system. Bolaget får under
perioden 1978-1981 ett åriigt stöd från staten och Saab-Scania (prop.
1977/78:17, NU 1977/78:31, rskr 1977/78:98).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under de senaste åren har omfattande åtgärder salts in för
att stödja krisdrabbade företag och branscher. Insatserna har fåll skilda
former så­som bildandet av statliga företag, kapitaltillskott, bidrag, lån och
kreditga­rantier. De största insatserna har varit kapitaltillskott till
Norrbottens Jämverk AB (prop. 1976/77: 57, NU 1976/77: 21, rskr 1976/77:152),
bildan­det av Svenska Varv AB (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr
1978/79:115), bildandet av en statlig tekokoncem med AB Eiser som mo-deAolag
(prop. 1977/78:73, NU 1977/78:71, rskr 1977/78:172). bildandet av SSAB Svenskl
Stål AB (prop. 1977/78:87, NU 1977/78:45, rskr 1977/78:198), lån tiU
specialståUndustrin (prop. 1977/78:47, NU 1977/78:30, rskr 1977/78:84), lån med
villkoriig återbetalningsskyldighel till Uddeholms AB (prop. 1977/78:25 bU &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II, &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AU 1977/78:18, rskr 1977/78:86) och
lill Norriands Skogsägares Cellulosa AB (prop. 1977/78:180, NU 1977/78:74, rskr
1977/78:360) samt kreditgarantier tiU skogsindustrin (prop. 1977/78:123, NU
1977/78:74, rskr 1977/78:360). Förslag har nyligen lagts fram om finansiellt
stöd till Luossavaara-Kiiru­navaara AB (LKAB) (prop. 1978/79: 87).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots att insatserna på det industripolitiska området, som
framgåti av denna redovisning, varit omfattande har någon samlad syn på
industripoli­tikens roll ännu inte redovisats för riksdagen. Jag anser därför
att det finns starka skäl alt nu ge en sådan samlad syn. 1 föreliggande
proposition avser jag att redovisa synpunkter på industrins läge och
utveckling, industripoli­tikens roll samt förslag till ytterligare
industripolitiska insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som underlag för propositionen har bl. a. tjänat ett
omfatlande utred­ningsmaterial som tagits fram inom och ulom
industridepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom industridepartementet har utarbetats promemorian (Ds
I 1978:4) Sveriges Investeringsbank AB:s framtida verksamhet. I promemorian be­handlas
bl. a. frågor rörande bankens verksamhetsinriktning och kreditka­pacitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av
bankinspektio­nen, konjunkturinstitutet, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), SIND,
all­männa pensionsfonden (första, andra och tredje fondstyrelsema), fullmäk­tige
i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret, Sveriges exportråd (SE) genom
Delegationen för den mindre industrin. Svenska Kommunförbun-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;del,
Sveriges industriförbund. Kooperativa förbundet, Sveriges Skogsäga­reföreningars
Riksförbund (SSR), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO), Centralorganistionen SACO/SR, Svenska
Arbetsgivareföreningen (SAF), Företagareföreningar­nas Förbund, Svenska
Bankföreningen, Svenska Sparbanksföreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund,
Svenska Företagares Riksförbund, Sveriges Hantverks- och Industriorganisalion-Familjeföretagen
(SHIO-Familjeföretagen), Svensk Industriförening, Statsföretag AB, Sveriges In­vesteringsbank
AB, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Sveriges Civil­ingenjörsförbund CF-STF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
riksdagens beslut (prop. 1978/79:8, NU 1978/79:8, rskr 1978/79:42) har bankens
kreditkapacilet höjts genom att staten tecknat ak­tier i banken för 300 milj.
kr. samt genom att den statliga garantin för inves­teringsbankens förpliktelser
har ökat från 4000 milj. kr. tUl 5000 milj. kr. Remissbehandlingen av
promemorian ger vid handen att det f. n. inte finns skäl för några större
ändringar av bankens verksamhetsinriktning. Jag kommer i det följande att ta
upp reglema för bankens kreditgivning utan särskild säkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
industridepartementet har även utarbetats promemorian (Ds I 1978: 39)
Systemleveranser till industri- och anläggningsprojekt. 1 prome­morian
behandlas de problem och möjligheler som möler svensk tillverk­ningsindustri
vid export av kompletta anläggningar eller delsystem till stora anläggningar.
Därvid konstateras atl svenska foretag torde ha goda möjligheter att öka sin
export av sådana anläggningar och system. Förut­sättningarna härför skulle dock
förbättras om staien trädde in och lyfte av vissa av de risker som denna typ av
leveranser är förbundna med. 1 prome­morian föreslås därför alt stöd till bl.
a. förprojeklering och anbudskostna­der införs för atl stimulera svenska
företag till ökad samverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
remiss har yttranden över promemorian avgetts av bankinspektio­nen, statskontoret,
riksrevisionsverkei, exportkreditnämnden, kommers­kollegium, AMS, SIND, STU,
SE, SEK, fuUmäktige i riksbanken, full­mäktige i riksgäldskontoret.
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), LO, SAF, Svenska Bankföreningen, Svenska
Byggnadsentreprenörföreningen, Svenska Handelskammarförbundel, Svenska
Konsultföreningen, Sveriges Investeringsbank AB, SHIO-Familjeföretagen,
Sveriges industriförbund, Sveriges Mekanförbund, Statsföretag AB, TCO samt
konsultexportutred­ningen (B 1978:03). En sammanfattning av promemorian och
remissvaren bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga l.l.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
har inom industridepartementet utarbetats en promemoria om strukturförändring
och strukturpolitik, intemationeUt och i Sverige. I pro­memorian, som
publiceras senare i vår, behandlas bl. a. den interationella
strukturförändringen, stmkturpolitiken i olika länder, den svenska indu­strins
utveckling i jämförelse med industrin i andra länder, den svenska in­dustripolitikens
utveckling samt de krav som i framtiden kan komma att StäUas på
industripolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom ramen för näringspolitiska rådels verksamhei har
under del senas­le året fiera rapporter tagits fram. Bl.a. har rådel
lillsammans med Post­och Kreditbanken, Statsföretag AB, Sveriges Investeringsbank
AB, Sveri­ges Mekanförbund och AB Volvo engagerat konsultföretaget Boslon Con­sulting
Group (BCG) för att belysa den svenska industrins internationella situation.
BCG-rapporten, med titeln &amp;quot;En ram för svensk industripolitik&amp;quot;
publicerades under höslen 1978.1 rapporten föreslås bl. a. en omfördelning av
de industripolitiska insalsema mol mera expansiva sektorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SIND har utarbetat promemorian (SIND PM 1978: 5)
Strukturomvand­lingen och den internationella konkurrensen, förslag till
forsknings- och ut­redningsprogram. I promemorian behandlas den svenska
industrins be­roende av förändrade marknads- och konkurrensförhållanden i
omvärlden. Mot bakgrund av bristema i kunskapen om strukturomvandlingens orsa­ker,
föriopp och effekter föreslås i promemorian en ulökad forsknings- och
utredningsverksamhet rörande dessa problemområden. Om förslagen ge­nomförs
bedöms detla kunna öka möjligheterna att bedriva en framgångs­rik
industripolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SIND har vidare utarbetat sin åriigen återkommande
höstrapport (SIND PM 1978:9) Industriutvecklingen i Sverige. I promemorian
redovisas ut­vecklingstendenser i den svenska industristrukturen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppmärksamhet riktas därvid mot konkurrenssituationen för
olika sek­torer av svensk industri samt mot produktivitetsutvecklingen inom
indu­strin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SIND har dessulom hösten 1978 på uppdrag av regeringen
redovisal en bedömning av verksamheten med särskilda branschfrämjande åtgärder
för vissa branscher, de s. k. branschprogrammen, som administreras av indu­striverket.
Bl. a. har verket överlämnat en konsultrapport med en ulvärde­ring av
branschprogrammens effekier. Verket delar konsultrapportens be­dömning att de
branschfrämjande åtgärdema har haft posiliva verkningar. Fömtom förlängning och
avtrappning av nuvarande branschprogram före­slår industriverket bl. a. att
modellen med delbranschprojekt vidgas till nya områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom ekonomidepartemeniel har utarbetats belänkandet (SOU
1978: 78) 1978 års långtidsutredning (LU 78). Betänkandet remissbehandlas f. n.
LU 78 belyser betingelserna för att den svenska ekonomin i ett medelfrisligl
perspektiv skall nå extem balans och fuUt kapacitetsutnyttjande. Enligt LU-78
kräver detta en snabb tillväxt av industriproduktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I april 1978 tillkallades en särskild näringspolitisk
delegation med uppgift att göra en förutsättningslös bedömning av
utvecklingsbetingelserna för del svenska näringslivet. Delegationen har
avlämnat rapporten (Ds Ju 1979:1 -2) Vägar till ökad välfärd. I rapporten
konstateras att trendmässi­ga försämringar har skett i den svenska ekonomins funktionsduglighet
när det gäller långsiktig kostnadsutveckUng, anpassningsförmåga och kompe­tens
samt innovaliva insatser inom det ekonomiska livet. Där förordas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;också
en rad åtgärder för atl förbättra marknadsekonomins funktionsmöj­ligheter,
liksom förstärkta statliga insatser i form av nationella projekt på områdena
informationsteknik, elektronik och bioteknik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
gav i februari 1978 i uppdrag åt IVA och STU atl var för sig utreda Sveriges
tekniskt-industriella kompetens och framtida konkurrens­kraft.
Utredningsarbetet pågår. Jag hardock erhållil underhandsrapporter som bl. a.
pekar på den tekniska utvecklingens stora betydelse för den eko­nomiska
tillväxten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
budgetpropositionen 1979 (prop. 1978/79:100 bil. 17 s. 69) har regering­en
föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, tiU
Medelstillskott tid regionala utvecklingsfonder för budgetåret 1978/79 be­räkna
ett reservationsanslag av 100 milj. kr. Jag kommer i det följande att behandla
även denna fråga (avsnitt 5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2  
Allmänna utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industrins
hittiUsvarande utveckling under 1970-talet har i flera avseen­den inneburit ett
brott med den utveckling som skedde under 1960-talet. Tillväxten har varit
lägre och variationema större både över tiden och mel­lan branscher. Svensk
industris traditionella exportvaror har mött en allt hårdare konkurrens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
senaste årens problem för svensk induslri har till stor del varit av
konjunktureli och kostnadsmässig natur. En låg tillväxt i världsekonomin och
ett kraftigt försämrat kostnadsläge under åren 1975 och 1976 har bidra­git lUl
den negativa utvecklingen. Samtidigt har vissa strukturella problem
accentuerats. Del finns särskilt skäl att framhålla effektema av de kraftiga
oljeprishöjningama under åren 1974 och 1975. De har haft avgörande bety­delse
framför allt för varvs-, gruv- och stålindustrin liksom för rederinä­ringen.
Andra stmkturella förskjutningar har pågått under längre tid och har därigenom
fått mindre dramatiska effekter för industrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är inte bara i Sverige som problemen under senare år har varit osed­vanligt
stora. Bilden är densamma i flertalet OECD-länder, särskilt i Väst­europa. Som
en följd härav har de industripolitiska åtgärdema ökat inom hela området.
Omfattande studier bedrivs i dag inom OECD dels om den hittillsvarande och
framlida strukturutvecklingen, dels om industripoliti­kens roll och utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inför
den framtid som väntar svensk industri finns det anledning att sär­skilt
framhålla följande faktorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-
Enligt många bedömare kommer industritillväxten på våra traditionella marknader
i Västeuropa att bli lägre under den närmaste tioårsperioden än vad den varit
tidigare. Det gör det särskilt viktigt för svensk industri att kunna behålla
och helst vinna marknadsandelar men också att öka satsningarna på nya och
snabbare växande marknader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konkurrensen för våra
råvarubaserade industrier har ökat väsentligt på den västeuropeiska marknaden
genom exploatering av nya råvarutill­gångar i andra världsdelar och genom sänkta
transportkostnader som minskal fördelen av all ligga nära marknadema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I flera industribranscher är
förhållandena likartade i flera europeiska länder. Del finns belydande risker
för att näringslivels invesleringar inle sällan påverkas av politiskt styrda
insatser, och ges ungefär samma in­riktning, vilket kan leda till överkapacitet
på nya områden. Den pågåen­de omstruktureringen inom varvsindustrin är en god
Ulustration till den­na problematik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kraven
på svensk industri kommer all bli stora. Det understryks av ett par viktiga
förhållanden som i detta sammanhang bör observeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
ena är att omstrukturering tar tid och att det finns en mängd fakiorer som
hindrar en mycket snabb expansion. En alltför snabb expansion inom ett förelag
eller en sektor kan skapa speciella flaskhalsproblem. Del kan också leda lill
mindre väl övervägda investeringsbeslut, och även i övrigt ett mindre effektivt
resursutnyttjande. Man måste också vara medveten om de samhällsekonomiska
koslnader som en alltför snabb neddragning av kapaciteten inom en sektor kan
medföra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
andra är all vi måste klara våra extema balansproblem. 1 en situa­tion med risk
för en snabb nedgång av industriproduktionen inom vissa de­lar av industrin
finns ett ökat behov att stimulera expansion i andra delar. Problemet blir då
att finna vägar för denna expansion, där samtidigt de kostnader en aUtför snabb
expansion medför undviks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser att gmnden för en sådan balanserad expansion ligger i en väl avvägd
ekonomisk politik, som skapar goda utvecklingsbetingelser för de många
förelagen. Viktiga uppgifter för en sådan politik är att skapa en sta­bil
ekonomisk miljö, kostnadsrelationer som möjliggör expansion av ex­porten och
finansieringsutrymme för nya investeringar. Som ett viktigt komplement behövs
också en aktiv industripolitik. En väntad snabb om­strukturering av induslrin
ökar detta behov. All industriell verksamhet ut­sätts för ständig förändring
och en anpassning sker fortlöpande genom fö­retagens egen försorg. På flera
områden kan och bör emellertid samhället underiätta en önskad omställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svårighetema
för företagen att på egen hand omstmkturera krympande branscher har varit
påtaglig under de senaste decenniema. Här har indu­stripolitiska åtgärder på
olika sätt medverkat till att produktionen kunnat koncentreras till
produktområden med fömtsättningar för en långsiktig överlevnad. Även inom de
expanderande branschema finns behov av in­duslripolitiska insatser. Speciellt
för företag och branscher med mycket stor expansionspotential kan finnas behov av
att eliminera utvecklingshin­der av olika slag. De förslag tiU ytterligare
industripolitiska insatser som nu läggs fram skall ses i detta perspektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  
Svensk industri — problem och utvecklingsmöjligheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1
Den internationella bakgrunden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvuddragen
i den framtida strukturomvandlingen i Sverige måste be­dömas mot bakgrund av
den inlernationella utvecklingen. Jämfört med vå­ra viktigaste konkurrentländer
är Sverige ett litet land och förändringar på världsmarknaden fär ett betydande
genomslag. För industrisektorn gäller att mer än 80% av exporten avsätts inom
OECD-området. OECD-området är också det område som under överskådlig tid torde
komma alt vara den dominerande marknaden för svensk export. Även om ländema i
tredje världen ännu inte har någon avgörande roll i världshandeln vore det emel­lertid
fel att inte tillmäta utvecklingen i dessa länder betydelse för den fort­satta
strukturomvandlingen inom svensk industri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
svenska industrin hade under hela 1950-talet och större delen av 1960-talet en
mycket gynnsam situation. Den svenska industrin stod vid slutet av andra
världskriget förhållandevis väl mstad. Sverige var ett av de få länderna i
Europa med en oförstörd industri. Produktionsinriktningen mol basråvaror och
investeringsvaror var gynnsam för alt leverera varor lill återuppbyggnaden i
Europa. Det relativa kostnadsläget var dessutom gott efter den stora
devalveringen vid slutet av 1940-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
svenska industrin hade därmed ett gott utgångsläge att möta den ef­terfrågan
från de västeuropeiska marknadema som följde med återupp­byggnaden. Under
1950-talet skedde en snabb marknadstillväxt och ett successivt borttagande av
handelshinder. Bildandet av EG och EFTA in­nebar tillkomsten av stora tullfria
avsättningsmarknader, vilket ledde till en snabb ökning av handeln med
industrivaror. Lönsamheten i svensk in­dustri var god och investeringama i ny
kapacitet stora under denna tidspe­riod. Nya verksamheisområden kom till i takt
med att gamla försvann. Den arbetskraft som slogs ut i
slrukluromvandlingsprocessen kunde finna ny sysselsättning i andra,
expanderande verksamheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konkurrensförutsätlningama
gentemot andra industriländer har efter­hand försämrasts på flera varuområden.
Av betydelse för svensk industri torde härvid bl. a. de sjunkande
transportkoslnderna och den ökade spe­cialiseringsgraden mellan olika
industriländer ha varit. För att utnyttja de fördelar som erbjuds genom
specialisering har svenska företag tvingats öka anläggningsstorleken och
tillverka för exportmarknaden. En ökad känslighet för den intemationella
ekonomiska utvecklingen lorde härige­nom ha uppstått. Sedan år 1974 har svag
tillväxt satt sin prägel på den in­temationella ekonomiska utvecklingen. Inom
OECD-området stagnerade industriproduktionen redan under år 1973 och sjönk
underår 1974, samti­digt som arbetslösheten ökade. Trots en viss uppgång i
industriproduktio­nen från år 1975 har arbetslösheten fortsalt atl öka och
omfattar nu ca 15 miljoner människor. Industriinvesteringarna har stagnerat och
inflationen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är
i flera länder allljäml belydande även om viss dämpning har skell på se­nare
tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omslaget
och den djupgående krisen i industriländerna sammanföll i ti­den med de
kraftiga oljeprishöjningama som följde på den s.k. oljekrisen 1973/1974. På
kort lid belastades OECD-ländemas ekonomier med en kostnad av storieksordningen
70000 milj. dollar. För Sveriges del ökade oljekoslnadema från år 1973 till år
1974 med ca 8000 milj. kr., molsvaran­de 11,3% av vår export år 1974. Detla
ledde till akuta betalningsbalans­problem i flera länder och en på många håll
starkt restriktiv ekonomisk po­litik. Oljekrisen innebar även en ytterligare
skärpning av den oro på valuta­marknaderna som redan lidigare hade gjort sig
gällande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
flera viktiga branscher innebar den ändrade energisituationen en ra­dikal
förändring av marknadsutsiktema på både kort och lång sikt. Varvs­industrin,
sjöfartsnäringen, den petrokemiska industrin samtjärn- och stål­industrin
drabbades plötsligt av en världsomfattande överkapacitet, som inte var av
kortsiktig konjunkturell art efiersom även de långsikliga
efter-frågeförvänlningarna hade förändrats. Lågt kapacitetsulnyltjande och den
allmänt osäkra och svårbedömda situationen ledde till all investeringsvil­jan
inom industrin förblev ringa även när konjunkturen efterhand förbätt­rades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oljekrisen
och inkomstförskjutningen till de oljeproducerande ländernas fördel hade
emellertid även en positiv sida för industriländerna. Fr. o. m. år 1975 ökade
de oljeproducerande länderna sin import av industrivaror, vilkel särskilt har
gynnat OECD-ländema. OECD-ländemas export av in­dustrivaror till de
oljeproducerande länderna, som före år 1973 var ringa, mångfaldigades på några
få år. År 1977 uppgick denna export till nära 60000 milj. dollar, eller ca 11 %
av OECD-ländemas totala induslrivaruex-port.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liberaliseringen
av världshandeln under 1960-talet gav del marknads­mässiga utrymmei för en
längre driven specialisering. Den dramatiska ut­vecklingen av lasthanleringen
och långväga sjötransporter, specielll under åren efter år 1965, blev
emellertid den avgörande faklom. Detta gäller främst produkler med låg
förädlingsgrad såsom energiråvaror, järnmalm och handelsstål, men även - om än
i mindre dramatisk form - högförädla-de produkter som bilar. För
priskonkurrensen visade sig stordriftsfördelar­na i produktionen vara mer
betydelsefulla än korta transportavstånd. Ja­panska stålverk kunde exempelvis
erbjuda varor på de västeuropeiska marknaderna till lägre kosinad än de mindre
och vanligen äldre europeiska producentema, trots betydligt längre
transportavstånd både för råvara och slutprodukt. Inom loppet av några år hade
globala marknader blivit möjliga även för lågvärdesprodukter och skrymmande
gods.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är mot denna bakgrund som ett antal utvecklingsländer har tilldragit sig
särskild uppmärksamhet. De kallas vanligen för de nyligen industriali­serade
länderna (NIC - newly industrialized countries). Till denna grupp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;räknas
dels några sydeuropeiska länder, Grekland, Turkiet, Portugal, Spa­nien och
Jugoslavien, två latinamerikanska länder, Brasilien och Mexiko samt några
mindre, men synnerligen expansiva länder i Fjärran Östern, Hongkong, Republiken
Korea, Singapore ochTaiwan, Det gemensamma draget för dessa elva länder är att
de övergivit den importsubstitulionspo-litik som lidigare var vanlig bland
utvecklingsländer, och i stället inriktat sig på en starkt exportorienterad
politik. De har importerat teknologi som utvecklats i andra länder och har
givit sig in i världshandeln med radikalt andra förutsättningar än t. ex.
Sverige, i form av bl. a. låga lönekostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är påfallande hur exportexpansionen, som i ulvecklingsländema tra­ditionellt
har inriktats på arbetskraftsintensiva produkter av typen textil och
metallmanufaktur, har utsträckts lill sådana områden av kapitalinten­siv
produktion som lidigare har förbehållits de äldre industriländerna. De s. k.
multinationella företagen har spelat en viktig roll vad gäller överföran­de av
såväl kapital som produktionsteknik. Även medvetna nationella stra­tegier för
industriell utveckling har dock varit av belydelse för denna indu­strialiseringsprocess.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nyligen industrialiserade länderna liksom övriga utvecklingsländer svarar ännu
för en relativt liten del av vår export och import. Konkurrens­en är
branschmässigt relativt koncentrerad, framför allt till textilier, klä­der,
lädervaror, skor, trävaror samt elektroniska produkter. Del vore dock ett
misslag att underskatta betydelsen av utvecklingen i dessa länder för svensk
industris konkurrensförmåga. Dels kan NIC-Iändema expandera ytterligare och
vidga sina branschdomäner och dels kan nya utvecklings­länder få betydelse. Det
förefaller därför sannolikt att vi på sikt får bevitt­na en ökad konkurrens
från dessa länder. Det blir därvid angeläget att ver­ka för en kontinuerlig
stmkturanpassning med iakttagande av såväl Sveri­ges som utvecklingsländemas
näringspolitiska intressen. Det är i samman­hanget viktigt att komma ihåg atl
dessa länder även utgör snabbt växande marknader för svensk export. Under åren
1960 till 1975 tog utvecklingslän­derna emot omkring 30% av ökningen av
industriländernas export av indu­strivaror. Vid sidan av intemhandeln inom
Västeuropa var därmed utveck-Ungsländema den mest betydande marknaden för att
öka industriländemas industrivaruexport. De u-landspolitiska aspektema av denna
fråga har också behandlats i prop. 1978/79:100 (bil. 6 s. 18)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2
Industrins utveckling sedan mitten av 1960-talet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exportuppsvingel
under efterkrigstiden bidrog verksamt tUl en kraftig stmkturomvandling av
svenskl näringsliv från jord- och skogsbruk till in­duslri. Industrins andel av
den totala produktionen ökade tUl mitten av 1960-talet. Därefter har denna
andel hållit sig tämligen konstant och upp­gått till omkring 29%. Under
utpräglade högkonjunkturår har industrins andel varit några procentenheter
högre. År 1974 svarade industrin således&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för nära 32% av landets totala produktion. Den långsiktiga
tendens som har kunnat skönjas sedan mitten av l960-talet med andelsmässig
lillbaka­gång i primämäringarna, en i stora drag konstant industriandel och en
svagt växande tjänsteproduktion kan väntas bestå under 1980-talel. Om den
ekonomiska tillväxten skall kunna fortsätta kommer emellerlid även en sådan
utveckling alt ställa stora krav på en volymmässig ökning av in­dustriproduktionen.
För alt detta skall vara möjligt måste en fortsatt struk­turomvandling inom
industrisektorn äga rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna volymökning har möjliggjorts genom en stark
produktivitetstill­växt. Bl. a. har produktiviteten ökat genom att äldre
anläggningar inom en bransch har ersatts med effektivare och ofta större
anläggningar. Samtidigt har graden av specialisering på produkter eller
processer ökat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet av att koncentrera produktionen har också bidragit
till atl driva fram en ökad företagskoncentration. Denna har emellertid gåll
mycket längre än vad som har betingats av produktionstekniska förhållanden.
Stordriflsfördelar när det gäller marknadsföring och teknisk forskning och
utveckling har utgjort ett allt vanligare motiv för utvidgad företagsstorlek.
Denna koncentration har pågått under hela efterkrigstiden. År 1963 svara­de
storföretag med minsl 500 anställda, inklusive statligt och kooperativt ägda
företag, för 63% av den svenska industriproduktionen. År 1973 upp­skattas samma
siffra lill 75%. Förutom att produktionen har vuxit genom att anläggningama
utökats, framför aUt hos redan lidigare stora förelag, har dessa tillväxt även
genom uppköp av andra förelag. En betydande ök­ning i fusionsfrekvensen har
kunnai noteras från ca 20 per år under 1950-talet till en nivå runt 200 vid
1960-lalets slut. Under mitten av 1970-talet var del årliga antalet fusioner
över 300.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Produktionsvolym- och sysselsätlningsförändringar åierges
i figur 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Figur 1 Produktionsvolym (förädlingsvärde) och
sysselsättning (antal arbetade tim­mar) åren 1963-1977, hela industrin, 1975
års priser. Index 1963 = 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;IndM&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;180-[&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;170-1 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ISO&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;130-1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lOOi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;90'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;—I—&amp;gt;—I—I—I—I—&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5963     13«5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1970&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Källa: SIND 1978:9, s. 33.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;aduklionivoivm&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=56 height=22&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=22 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;—I—I—r&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1975      1977&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:48.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ars&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;«&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;£«&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt; limmar &amp;#9632;fr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
figur I framgår det trendbrott som inträffade år 1974. Efter detta år har
industriproduktionen minskat för första gången under efterkrigstiden.
Arbetskraften har däremot i stor utsträckning behållits i företagen, varför den
statistiskt registrerade produktiviteten har sjunkit drastiskt. Omvänt bör
della innebära att industrin idag har ett betydande kapacitetsutrymme för en
snabb ökning av produktionsvolymen. Storleken på delta kapaci­tetsutrymme är
dock en mycket omdiskuterad fråga. Osäkerheten beror bl. a. på att vissa
tekniskt modema anläggningar redan kan ha hunnit bli ekonomiskt föråldrade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
tabell I lämnas uppgifter om industribranschernas utveckling mellan åren 1965
och 1977. Härav framgår alt tillväxttakten för den samlade indu­striproduktionen
successivt avtagit under perioden. Tre branscher har ut­vecklats bätire än
genomsnittet för hela industrin under alla tre perioder­na: verkstadsindustrin,
varven och den övriga tillverkningsindustrin. För varven torde de statliga
åtgärderna härvid ha varit av avgörande belydelse, åtminstone under den senaste
perioden. Två branscher har under samtliga perioder utvecklats sämre än
genomsnittet: textil- och beklädnadsindus­trin samt jord- och stenindustrierna.
Såväl järn-, stål- och metallverken som trä-, massa- och pappersindustrierna
har under perioden 1974-1977 utvecklats betydligt sämre än induslrin som
helhet, vilket bl. a. avspeglar dessa branschers beroende av den djupa
intemtionella lågkonjunkturen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tabell  
1.   Förädlingsvärde   (till   faktorpris)  inom  olika   industribranscher 
åren 1965-1977. 1975-års priser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:13.2pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:129.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 colspan=2 valign=top style='width:70.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Äriig procentuell&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;förändring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:4.55pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:129.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 rowspan=2 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:129.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1965-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1970-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1974-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.15pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:129.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1970&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.0pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:129.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Extraktiv
  industri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 234&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-8,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:129.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skyddad
  livsmedelsindustri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 263&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-0,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:129.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konkurrensutsatt
  livsmedels-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:129.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;industri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 067&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;11,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:129.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dryckesvaru-
  och tobaksinduslri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;940&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:129.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Textil-
  och beklädnadsindustri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 080&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-0,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-3,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:129.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Trä-,
  massa- och pappersindustri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;12 936&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-5,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:129.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Grafisk
  industri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5 377&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:129.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gummivaruindustri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;844&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-4,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:129.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kemisk
  industri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5 003&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-3,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:129.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Petroleum-
  och kolindustri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;379&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-0,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:129.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jord-
  och stenindustri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 194&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-7,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:129.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jäm-,
  stål- och metallv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 812&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3.4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-7,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:129.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Verkstadsind.
  exkl. varv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;28 292&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-0,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:129.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 369&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:129.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övrig
  lillverkn. ind.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;441&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:16.55pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:129.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hela
  induslrin&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;74 233&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-2,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Källa:
LU 78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammantaget innebär detla atl strukturomvandlingen inom
den svenska industrisektorn har skett i en internationellt sett snabb takt.
Framför allt har produktionsvolymen ökat till följd av att rationellare
tillverkningspo-cesser efter hand har införts. Behovet av arbetskraft, trots
ökande produk­tionsvolym, har minskat. Hur sysselsättningen har utvecklats
sedan år 1965, framgår av tabell 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tabell 2. Sysselsättningsförändringar inom industrin sedan
år 1965 (avrundade hund­ratal).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:17.75pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bransch&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1965')&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1970&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.25pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gruvor
  och mineralbrolt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15 500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13 900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15 300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14 600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Livsmedels-,
  dryckesvaru-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;och tobaksindustri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;71 900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;74 900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;72 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;73 600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;74 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Textil-,
  beklädnads-.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;läder- och lädervaru-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;industri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;110 600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;76 700&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;57 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;54 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;48 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Trävaruindustri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;68 200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;79 300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;76 800&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;75 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;74 800&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Massa-,
  pappers- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;pappersvaruindustri,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;grafisk industri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;109 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;105 200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;104 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;106 400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;104 600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kemisk
  industri, petro-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;leum-, gummivaru-.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;plast- och plastvaru-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.9pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;industri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;54 400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;65 200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;68 400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;69 500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;68 300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jord-
  och stenvaru-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;industri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;42 400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;39 600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;33 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;31 700&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;30 700&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jäm-,
  stål- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;metallverk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;66 500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;67 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;70 700&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;70 700&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;67 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Verkstadsindustri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;393 900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;436 600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;435 600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;420 200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Annan
  tillverknings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;385 600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;industri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6 500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6 500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6 400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Summa
  gruv- och till-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.65pt'&gt;
  &lt;td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;verkningsindustri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;924 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;921 700&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;940 400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;938 500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;908 800&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anmärkning: ') Branschindelningen för år 1965 är ej helt
identisk med indelningen för övriga år&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Källa: Industrislatistiken för resp. år&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3 Branschbedömningar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu till att ge min syn på den aktuella
situationen för olika branscher inom industrin och följer därvid i huvudsak den
indelning som anges i labell 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang erinra om branschbegreppets
begränsning­ar. En bransch inkluderar ofta en mycket heterogen samling företag
och produkter. Ofta finns i samma bransch både verksamheter med hög lön­samhet
och stora tillväxtpotentialer och verksamheter som är olönsamma och som
successivt måste krympas. Denna spridning inom en bransch kan ofta vara
betydande. Att en bransch krymper innebär ofta all produktio­nen inriktas på de
segment där fömlsättningen för tillväxt och långsiktig 2   Riksdagen 1978179. 1
saml. Nr 123&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lönsamhet
finns. Snabb tillväxt på vissa delområden inom en krympande bransch aren vanlig
företeelse. På motsvarande sätt finns krympande del­områden inom expanderande
branscher.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
branschgenomgången som nu följer kommer jag att speciellt uppehålla mig vid de
branscher där slmklurpåverkande insatser har genomförts eller övervägts. Vidare
kommer jag atl mera utförligt beröra de branscher som bedöms ha stora
tillväxtpotentialer. Dessa senare branscher behandlas med utgångspunkt från
frågan om det finns särskilda problem förknippade med en snabb expansion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gruvindustrin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gruvindustrin
har drabbats hårt av de senaste årens intemationella låg­konjunktur. MeUan år
1976 och år 1977 minskade sysselsättningen i branschen från ca 15 300 till
14600 personer. För järnmalmsgruvorna led­de sålunda den svaga stålkonjunkturen
lill minskad efterfrågan på den för svenskt vidkommande viktiga EG-marknaden. I
fråga om basmetallerna minskade efterfrågeökningen samtidigt som prisema på
särskilt koppar och zink föll till mycket låga nivåer. Siluaiionen skärptes av
de låga sjö-fraktspriserna, som gjorde det möjligt för malm från mycket
avlägsna län­der att konkurrera på EG-marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
stor belydelse för svensk gruvhantering synes vara de strukturella
förskjutningama. Bl.a. kan en trendmässig övergång till skrotbaserade processer
i stålverken iakttas. Andra exempel på betydande strukturför­ändringar utgör de
stora, rikhaltiga och lättillgängliga jämmalmsfyndighe-ter som öppnats under
1960- och 1970-lalen i Australien och Brasilien. Pri­sel på järnmalm har sedan
början av 1950-talet sjunkit med nära 50% i rela­tion till priserna på
industrivaror i allmänhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
de norrbottniska malmfälten har detta lett till minskade leveranser och efter
hand också en neddragning av produktionen i gruvoma i Malmfälten. Som en följd
härav har vissa investeringsprojekt uppskjutits. LKAB redo­visade åren 1977 och
1978 stora förluster. Även om LKAB, som en följd av att malmen till största
delen bryls i underjordsgruvor har högre brytnings-kostnader än de flesta av
konkurrentema, bör dock närheten till den väst­europeiska marknaden och de produklivitetshöjande
åtgärder som satts igång på sikl kunna återställa företagets konkurrensförmåga.
Jag har nyli­gen i prop. 1978/79: 87 ingående redogjort för marknadsutsiktema
och för vilka åtgärder som kan anses erforderliga för att trygga LKAB:s
framtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Mellansverige har den minskade efterfrågan på järnmalm i kombina­tion med höga
brylningskoslnader och otillräcklig malmbas i några gruvor, lett lill att
antalet järnmalmsgruvor i drift minskat från tjugo år 1974 till el­va vid
årsskifiet 1978/79. Anpassningen tUl den lägre efterfrågenivån är in­te
avslutad och ytterligare nedläggningar har aviserats. Den strukturplan som
utarbetats under år 1978 inom SSAB visar på de omedelbara problem som de
mellansvenska jämmalmsgmvoma står inför. I stort sett behöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;enligt slmkturplanen, samtliga mindre anläggningar las ur
drifl inom den närmasle femårsperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den 29 juni 1978 inrättade regeringen en delegation för
samråd mellan de i Mellansverige verksamma gruvföretagen, berörda samhällsorgan
och ar­betsmarknadens parter. Delegaiionen skall siudera de möjligheter lill på
sikt lönsam verksamhet inom mellansvensk gruvindustri som finns eller kan
skapas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad beträffar icke-järnmetallgruvorna i Sverige har dessa
klarat den in­ternationella lågkonjunkturen något bälire än järnmalmsgruvorna.
Ett fålal gruvor har lagls ned, i samtliga fall på grund av att malmen brutits
ul. Ef­tersom prisema på framför allt koppar och zink, men lidvis även på bly,
har varit låga har del dominerande förelaget i branschen, Boliden AB, redo­visat
stora föriuster åren 1976-1978. Under de senasle månadema har dock priserna
förbättrats något, och man räknar med ytterligare prishöj­ningar de närmaste
åren. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till att Bo­liden AB haren väl specialiserad
teknisk kompetens i fråga om att behand­la komplexa malmer, bedömer jag
utsikterna till förbällringar av lönsam­heten för icke-jämmelallgmvoma som
goda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den långsiktiga utvecklingen för den svenska
mineralindustrin kartläggs av mineralpolitiska utredningen (I 1974:02) som har
till uppgifi att övervä­ga den framlida mineralpolitiken. Arbetel beräknas vara
slutfört under år 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsindustrin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till en skyddad sektor inom livsmedelsindustrin brukar
föras delbran­scherna slakteri- och charkuteriindustri, mejeriindustri,
kvarnindustri, ba­geriindustri och sockerindustri, medan resterande
delbranscher, dvs. frukt- och grönsakskonservindustri, fisk- och
fiskkonservindustri, olje-och feltinduslri, choklad- och konfektyrindustri saml
övrig livsmedelsin­dustri, tiWhör den konkurrensulsalta delen. Den skyddade
sektorn har föga utländsk konkurrens lill följd av gränsskydd inom
jordbruksregleringens ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De från sysselsättningssynpunkt största delbranschema är
slakteri- och charkuteriindustrin, mejeriindustrin och bageriinduslrin med
sammanlagt 60% av antalet sysselsatta inom livsmedelsindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lantbrukskooperationen är den största ägargruppen med 45 %
av pro­duktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den svenska livsmedelsindustrin som helhet hade en
expansionsfas un­der 1960-talel och en slagnalionsfas under 1970-lalel.
Konsumlionsökning-en av djupfryst mat och av mera bearbetad mal liksom av
maltdrycker i samband med mellanölets introduktion bidrog till expansionen.
Nedgång­en i konsumtion för icke-subventionerade och icke-prisstoppade varor så­som
fisk medverkade till slagnationen på 1970-lalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många främst mindre arbetsställen har försvunnit under
1960- och 1970-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;talen,
vilket har lett till alt arbetsställena i genomsnitt har blivit färre och
större. Denna process har varit betydligt snabbare inom livsmedelsindu­strin än
inom tillverkningsindustrin som helhet. Även den framlida utveck­lingen inom
livsmedelsindustrin torde medföra en fortsatt strukturom­vandling med
sysselsättningsminskningar och fortsatt utslagning av mind­re förelag som
följd. SIND konstaterar i sin branschstudie (SIND 1978: 8) alt del är angeläget
atl främsi de mindre företagen finner lämpliga åtgärder för att stärka sin
konkurrenskrafi. Det kan gälla I.ex. samverkan i olika former såsom produktions-
eller distributionssamverkan eller vid export­produktion och produktutveckling.
Verket finner dock inte att den förvän­tade framtida utvecklingen inom
livsmedelsindustrin föranleder särskilda induslripolitiska åtgärder vid sidan
av vissa insaiser inom fisk- och fisk­konservindustrin vilka verket tidigare
har aktualiserat (SIND 1977:3). SIND avser atl fortlöpande följa utvecklingen
inom livsmedelsindustrin från industri- och sysselsältningspoliliska
synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
bakgrund av de mindre bryggeriernas besvärliga situation tillkalla­des i
december 1977 en särskild utredare med uppgift att utreda utveckling­en inom
bryggeribranschen. Ulredningen publicerades i augusti 1978 och innehöll förslag
till en omstrukturering av branschen i syfte att stärka de mindre bryggeriemas
konkurrenskrafi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Textil-
och beklädnadsindustrin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
svenska tekoindustrin har utsatts för en intensiv importkonkurrens från länder
med lägre lönekostnader. Konkurrensen har kommii från län­der såväl i Europa
som i Ostasien. Tekoproduklionen har successivt mins­kal under 1970-talel. Fram
till år 1974 skedde nedgången i måttiig takt, var­vid en kraftig expansion inom
trikåsektom till viss del uppvägde krymp­ningen inom övriga delar av branschen.
År 1975 inträdde en markant för­sämring som berörde flertalet produktområden
och som sedan har kommit att accentueras. Importandelen uppgår f.n. till totalt
74% för textilvaror och 71 % för konfeklionsvaror. Utvecklingen har stäUt stora
krav på de svenska företagen. För att stimulera till sådana åtgärder som leder
till ökad konkurrenskraft infördes ett särskih branschprogram år 1970, som
senare har utvidgats. De statliga åtgärdema syftar tiU atl åstadkomma bl. a,
ratio­naliserings- och utbildningsstöd samt stöd till omställning från hemma­marknad
till export. En del företag har som ett led i anpassningen etablerat
lillverkning utomlands. För stora delar av tekoindustrin kvarstår dock den
brisiande konkurrenskraften framför allt gentemot låglöneländerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
lanke på konsekvensema för försörjningsberedskapen på tekoom­rådet av en
fortsatt, hastig nedgång inom konfektionsindustrin infördes år 1978 en mer
effektiv begränsning än tidigare av importen från lågprislän­derna i Ostasien,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Chefen
för handelsdepartementet har tidigare denna dag lagt fram för­slag om en
övergripande plan för tekoindustrin under en treårsperiod. En-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ligt planen skall vissa nivåer anges som den löpande
produktionen inle bör underskrida av försörjningsberedskapsskäl. Vidare
föreslås fortsatta och i vissa avseenden förslärkta åtgärder av
försörjningsberedskaps-, arbets­marknads- eller industripolitisk nalur.
Hittills är del endast inom begränsa­de delar av tekoinduslrin som åtgärder
erfordrats för att bevara en för för­sörjningsberedskapen nödvändig produktionskapacitet.
En fortsalt ned­gång inom branschen aktualiserar emellertid
försörjningsberedskaps­åtgärder på allt fler områden. Enligt LU 78: s bedömning
finns dock vissa möjligheter till en långsammare nedgång i sysselsättningen
under den när­maste femårsperioden än under de två senaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även skoindusirin har mött en stark konkurrens från
framför allt vissa länder med lägre lönekostnader inom Europa.
Imporikonkurrensen har lett till en gradvis krympning av branschen, ned till en
nivå som bestäms av försörjningsberedskapens krav. F. n. genomförs åtgärder för
att genom bl.a. omstrukturering stärka den kvarvarande branschen i syfte atl
tillgo­dose behovetav produktionskapacitet. Dessa åtgärder innefattar bildandet
av ett nytt företag, den s. k. skokartongen, och inrättandet av ett skoinsti­tut
för att bistå branschen i vissa centrala funktioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trä-, massa- och pappersindustrin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TiU en del är skogsindustrins problem en följd av det höga
kostnadsläge som uppstod i samband med den extrema högkonjunkturen åren 1973-1974,
vikande priser saml en sjunkande dollarkurs. Skogsindustrin har emellertid
också drabbats hårt av strukturellt betingade förändringar i den intemationella
ekonomin. Det går t. ex. inte att bortse från de effekier som den
nordamerikanska skogsinduslrins successivt starkare ställning på denna marknad
har fåll. Ett ökat ulbud i kombination med sjunkande transportkostnader har
medfört att relativpriset på pappersmassa har sjun­kit med 35% sedan början av
1950-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsindustrin är en av de största industribranschema i
Sverige. Branschen svarar för närmare en tiondel av den samlade
industriproduktio­nen och Uka stor del av industrisysselsättningen. Av
skogsinduslrins olika delbranscher sysselsätter massa- och pappersindustrin ca
48000 personer vid ett hundratal anläggningar. Antalet sysselsatta inom
sågverksindustrin är närmare 30000 medan skivindustrin sysselsätter ca 2 500
personer. An­talet sågverk uppgår till ca 3000. Skivindustrin består av 35
anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även vad gäller utrikeshandeln är skogsindustrin
utomordentiigt bety­delsefull. Av landels totala vamexport har branschen under
de senaste åren svarat för i genomsnitt en femtedel. Importinnehållet i
branschens produktion är samtidigt mycket lågt. Huvuddelen av exporten avsätts
i första hand i Västeuropa. Av avsalumassaleveransema går sålunda 90% på
export. För pappersproduktionen är molsvarande andel ca 75%. Av produktionen av
sågade trävaror och skivor exporteras ca 50%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillgången på svensk skogsråvara har avgörande betydelse
för den di-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rekt
råvaruförbrukande skogsindustrins expansionsmöjligheter, dvs. för massa-,
sågverks- och skivindustrin. Den ökade efterfrågan på skogsråva­ra, som har
blivit följden av branschens snabba uibyggnad under 1970-lalet har medfört en
växande oro för överuttag ur skogen och därav följande långsiktigt minskad
virkesproduklionsförmåga i skogsbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
de direkt råvamförbmkande delama av skogsindustrin har denna ut­veckling
medfört att råvarutillgången nu utgör en klar begränsning för den fortsatta
expansionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
den totala massaproduktionen i landet exporteras ca 50%.
Expan-sionsmöjlighelema för den svenska pappersindustrin är därför totalt sett
betydande. Råvarutillgången utgör här således inte någon begränsning. En
fortsatt expansion av pappersindustrin kommer därför i slället i hög grad alt
bli beroende av de svenska och ulländska marknademas tillväxt, lön­samhetsutvecklingen
inom branschen samt handelspolitiska faktorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skogsindustrin,
som är beroende av den höga exportandelen, är en av våra mest
konjunkturkänsliga industribranscher. De senasle årens utdrag­na lågkonjunktur
har inneburit mycket kraftiga påfrestningar för stora de­lar av branschen.
Detta har i sin tur medfört en negativ utveckling som i omfattning och
varaktighet saknar motsvarighet under efterkrigstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kapacitetsutnyttjandet
inom samtliga delbranscher har de senaste åren varit myckel låg. speciellt inom
de råvaruförbmkanade delbranscherna. Sålunda uppgick kapacitetsutnyttjandel
under år 1977 lill mindre än 70% inom sågverks- och massaindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
utveckling har inneburit atl lönsamheten inom branschen har starkt försämrats.
Skogsindustrins totala resultat minskade från en vinst på drygl 5 000 milj. kr.
år 1974 till en föriust på mellan I 000 och 2000 milj. kr. år 1977. Även för år
1978 är förlustema av ungefär samma storleksord­ning. Förlustema är dock ojämnl
fördelade. GenereUt gäller atl företag med en särskilt stark inriktning på
vissa bulkprodukler i försia hand avsa­lumassa samt olika typer av kraftpapper
fått vidkännas den mest negativa resultatutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
kostnadsfaktor som främst bestämmer kostnadsläget och därmed i hög grad
skogsindustrins konkurrenskraft är kostnaden vid fabrik för vir­kesråvara. De
svenska priserna på virkesråvara har liksom prisema i mel-laneuropeiska länder,
t.ex. Förbundsrepubliken Tyskland, traditionellt le­gal väsentligt högre än
priserna i Nordamerika. Under 1970-talet fram till år 1976 vidgades dessa
skillnader betydligt, vilket innebar att den svenska prisnivån blev mer än dubbelt
så hög. Sedan år 1976 har dock en betydan­de utjämning skett genom atl de
svenska prisema sjunkit medan prisnivån stigit i Nordamerika. Även om de
senaste årens utveckling för svensk skogsindustri har varit negativ med en för
många produkler svag efterfrå­gan, pressade priser och en därmed försämrad
lönsamhet undanskymmer detta inte det faktum atl svensk skogsindustri har €n
till stora delar modem och mycket effektiv produktionsapparat och en god
ställning på en mark-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nad
som befinner sig i tillväxt. Sammanlaget bör detta innebära goda möj­ligheter
för svensk skogsindustri att hävda sig. Efterfrågesituationen för den svenska
pappersindustrin framstår såsom gynnsam, såväl i Västeuro­pa som i vissa andra
områden. De utomeuropeiska marknaderna har hit­tills varit av relativt
begränsad betydelse för den svenska pappersindu­strin. Den väntade snabbare
ekonomiska tillväxten i ulvecklingsländema kan i någon mån förändra bilden.
EG-ländema kommer dock för överskåd­lig framtid att behålla ställningen som det
helt dominerande exportområ­det. Samiidigi kan dock en relalivi långsam
eflerfrågetillväxt förutses på den svenska marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
massaindustrin väntas utvecklingen på de viktigaste exportområde­na ge ulrymme
för en belydande svensk export. Bedömningarna av import­behovets omfattning
varierar dock. En förskjutning väntas ske i riklning mol kortfibriga massor.
Konkurrensen från latinamerikanska producenter väntas öka i Västeuropa. För
långfibriga massor kommer emellertid Nord­amerika, och då i första hand Förenta
Slatemas sydstater, alt erbjuda den svåraste konkurrensen ur svensk och nordisk
synvinkel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trä
måsle även fortsättningsvis tävla med konkurrerande material som aluminium,
slål, skivmaterial och plast. Konkurrens från främst sydost-asiatiskt lövlrä
kan göra sig gällande. Västeuropa är även i framtiden den vikligaste
exportmarknaden för de svenska sågverken. De svenska sågver­kens
konkurrenskraft jämfört med t.ex. Canadas baseras främst på hög kvalitet på den
sågade produkten och på närhet lill exportmarknaden. Vis­sa möjligheter finns
alt vidareförädla produkter som hyvlade varor och an-vändaranpassade produkter
för den Iräbearbetande industrin. Enligt min mening kan härigenom skapas
förutsättningar för ökade exportframgång­ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
skivindustrin råder en besvärande överkapacitet i hela Västeuropa, vilken
väntas bestå under de närmaste åren. En relativt kraftig efterfråge­ökning kan
dock väntas. Detta gäller i första hand spånskivor. Däremot vänlas efterfrågan
på träfiberskivor komma att minska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller den faktiska konkurrensförmågan hos svensk skogsindu­stri under de
senaste 4-5 åren kan konstateras att pappersindustrin klart har förbättrat sina
positioner på den västeuropeiska marknaden, säväl to­talt som i förhållande
lill Förenta Statema och Canada. Massainduslrins andel av konsumtion och import
sjönk något under åren 1974-76, samti­digt som de nordamerikanska konkurrentema
stärkte sin ställning. Ett återtagande av förlorade marknadsandelar har
noterats under år 1978. Den nya faktor som har tUlkommil under senare år och
som skapar osäkerhet rörande den svenska massainduslrins framtida
konkurrensförmåga är dol­larkursens nedgång under senare år. LU 78:s bedömning
för skogsindu­strin innebär en starkt expansiv utveckling som i sin tur
fömtsätter att ett ökat skogsuttag underlättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
industridepartementet avslutas f.n. arbetet på en rapport om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;port om svensk skogsindustris läge och
utvecklingsmöjligheter. Rapporten kommeratt remissbehandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grafisk industri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom den grafiska industrin innehar
dagstidningstryckeriema en sär­ställning i branschen med stora arbetsställen
och relativt homogena pro­dukter. Dagstidningama har åtnjutit ökande statliga
subventioner (presstö­det) och har bl. a. till följd härav kunnat investera i
ny leknisk utrustning. De produktiviletsvinser som ligger i samtryckning av
flera tidningar i sam­ma produktionsanläggning har endast utnyttjats i
begränsad utsträckning. Kostnaderna har på den skyddande marknaden kunnat
övervältras på kon­sumentema, vilket dock bidragit till en svag
efterfrågeulveckling. Den grafiska industrins läge fram till och med år 1980
redovisas i rapporten SOU 1974: 34. Därutöver har, vid sidan av presstödet,
inga näringspolitis­ka insatser aktualiserats inom den grafiska industrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gummivaruindustrin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gummivamindustrin kan indelas i gummivarufabriker samt
regumme-rings- och gummireparationsinduslri. Gummivamfabrikema utgör den mest
betydelsefulla delen av branschen. Det är samtidigt framför allt den­na del som
utsätts för importkonkurrens. Drygt hälften av produktionen från
gummivamfabrikema är insatsvaror i bl. a. verkstadsindustrin, resten är
konsumentvaror. Av tillförseln svarar däcken och s.k. industrigummi vardera för
ungefär hälften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den totala däckmarknaden har tonnagemässigt i det närmaste
stagnerat under 1970-talet. Främsta orsaken till detta är radialdäckens ökade
mark­nadsandel. Den inhemska däcktUlverkningen, vilken minskade kraftigt un­der
samma period, har problem att hävda sig i den internationella konkur­rensen.
Anläggningsstrukturen torde vara mindre effektiv än i viktiga väst­europeiska
konkurrentländer. Den västeuropeiska gummivaruindustrins största problem är f.
n. överkapacitet och brisiande lönsamhet i däcktill-verkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För industrigummi väntas en tilltagande konkurrens från
andra länder. Svensk gummivaruindustri torde dock ha goda möjligheter att hävda
sig på detta område, förutsatt att företagen satsar tillräckligt på utveckling.
Vissa standardprodukter som t. ex. gummistövlar och cykeldäck synes inte kun­na
produceras med lönsamhet i Sverige, men en viss minimiproduktion kommer alt
upprätthållas av beredskapsskäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kemisk industri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den kemiska industrin är i produkt- och
tillverkningshänseende mycket heterogen och omfattar framstäUning av såväl oorganiska
och organiska kemikalier som av läkemedel, kosmetika, färger, tvättmedel,
sprängäm­nen, gödselmedel m. m. Det är viktigt att ha den heterogena karaktären
i minnet vid bedömning av branschens framtidsutsikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kemisk
induslri räknas allmänt till de expansiva branschema. Tillväxt­takten har varit
relativt hög särskilt under 1960-talet då kemisektorn i de flesta
industriländer visade ungefär dubbelt så hög årlig tillväxt som BNP. Den
snabbaste expansionen kan noteras för tung organisk produktion och
plasttillverkning samt läkemedel. Trots atl den kemiska industrin har ex­panderat
relalivi snabbt så utgör den en intemationellt sett liten del av in­dustrin.
Vidare ökade antalet arbetsiimmar inom den kemiska industrin -trots den höga
volymtillväxten - relativt obetydligt under perioden 1960-1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andelen
insatsvaror av den lolala inhemska förbrukningen av kemiska produkter är stor.
Kemiska produkler används - förutom i kemisk indu­stri - i en rad verksamheter
för produktion av konsument-, insats- och ka­pitalvaror. Den slörsla delen av
den privata konsumtionen av branschens produkter ulgörs av mediciner och
läkemedel. Den inhemska produktio­nen utgör endasl hälfien av försöijningen med
kemiska produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kemisk
industri, särskilt produktionen av baskemikalier, är myckel ka­pilalintensiv.
Tillverkningen är ofta automatiserad och fabrikspersonalen sysslar
huvudsakligen med övervakning och underhåll. Kemisk industri sysselsätter
förhållandevis få personer och andelen välutbildad personal är hög jämfört med
andra branscher. Den relativt låga lönekoslnadsandelen och den höga tekniska
nivån kan ge vårt land vissa komparativa fördelar på del kemiska
lillverkningsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
annat viktigt särdrag hos den kemiska industrin är dess markanta skalekonomi i
produklionsledel, vilkel betyder att kosinaden per produce­rad enhet blir
belydligt lägre vid tillverkning i en stor anläggning än i en li­ten.
Skalekonomin är särskilt betydelsefull när det gäller tunga baskemika­lier,
medan den har mindre betydelse när det gäller sådana kemiska pro­dukter som
färger, läkemedel och tvättmedel. Skalekonomin har inom den kemiska induslrin
medfört en snabb koncentration av tillverkningen under efterkrigstiden lill aUt
färre produktionsenheter. Skalekonomin är även en av orsakema till alt kemiska
produktionsenheter i stor utsträckning kon­centreras till stora och integrerade
komplex. En dynamisk teknisk utveck­ling under 1960- och 1970-talen har bl. a.
medfört att den minsta ekonomis­ka anläggningsstorleken har ökal mycket snabbt
för många kemiska pro­dukter. Ökningen i optimal storlek har ofta gått avsevärt
snabbare än ök­ningen i efterfrågan. Den inhemska och nordiska marknaden har
därmed i allt mindre grad räckt lill för produktion i större skala. Som exempel
kan nämnas alt när Berol Kemi utvidgade sin etenoxidfabrik tUl ca 40000 års-ton
i slutet av 1960-talet, så var produktionsökningen större än den skandi­naviska
marknadstillväxten. Trots detta var fabriken då högst av medel-storiek jämfört
med andra västeuropeiska anläggningar. Sedan dess har 5-10 gånger större
anläggningar tillkommit, särskilt i Förenta Statema. Utvecklingen mot allt
större anläggningar har dock avstannat under senare år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan visa sig svårt för de relalivi små inhemska kemiföretagen att fi­nansiera
investeringar i tung kemisk produklion med dess stora skalförde­lar och
kapitalintensitet. Företagsstrukturen inom svensk kemisk industri kännetecknas
av alt företagen är små i jämförelse med såväl sina ulländska konkurrenter som
svenska företag i andra branscher. Dämtöver utgör i många fall den kemiska
tillverkningen en mindre del av företagets verk­samhet, vilken huvudsakligen är
förlagd till andra branscher, i Sverige finns endast en kemikoncem - KemaNobel
- med verksamhet inom stora delar av den kemiska industrin. Flertalet förelag
har tillverkning inom en­dast en begränsad del av det kemiska produktområdet.
Genom koncentra­tion till smala segment av marknaden kan den mindre
förelagsstorleken of­ta kompenseras. Perstorps specialisering på produkler som
polyoler är ex­empel på detta. Därmed blir vanligen även invesleringsanspråken
mindre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
inhemska och nordiska marknaden betraktas ofta som del naturliga
avsättningsområdet för kemisk produktion. Jag vill betona vikten av nor­diskt
samarbete på kemiområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Läkemedelsindustrin
är den i särklass mest forskningsintensiva industri­branschen. Den tillhör även
en av de mest expansiva delama inom svensk kemisk industri. De inhemska
företagen sysselsatte år 1976 över 10000 personer inom läkemedelssektom, varav
ca 7 300 inom landet. Läkeme­delsindustrins FoU-kostnader varar 1975 nära 13%
av omsättningen resp. 30% av förädlingsvärdet. I absoluta tal uppgick samma år
den svenska lä­kemedelsindustrins drifl- och kapitalkostnader för FoU-verksamhet
lill mer än 200 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudförutsättningen
för utveckling av den svenska läkemedelsindu­strin är genomslagskrafl på
exportmarknaden genom orginalprodukter från egen forskning och lillräcklig
styrka i den internationella konkurrensen ge­nom goda marknadsföringsresurser.
Enbart FoU-kostnadema för sådana produkler torde genomsnittligt uppgå till ca
50 milj. kr. och utvecklingsti­den till ungefär 10 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Intemationellt
sett är de svenska läkemedelsföretagen små. Detta har dock kunnat kompenseras
genom stark specialisering. Vidare synes den höga standarden på svensk sjukvård
och medicinsk forskning ge vårt land goda komparativa fördelar när det gäller
läkemedelsindustri. Den höga kompetens som i skilda vetenskapliga discipliner
fordras i modem läkeme­delsforskning är dock inte självklart tillgänglig. Det
finns goda möjligheter till en fortsatt expansiv utveckling inom
läkemedelsindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Petroleumindustrin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Raffinaderikapaciteten
har ökat kraftigt sedan mitten av 1960-lalet ge­nom att två stora raffinaderier
har tagits i drift, nämligen BP:s i Göteborg år 1967 och OK-Texacos i BroQorden
år 1975. Den inhemska kapaciteten att raffinera råolja har därigenom mer än
fördubblats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
i Västeuropa i övrigt har raffinaderikapaciteten byggts ut. I kombi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nation med de senasle årens inlernationella lågkonjunktur
och den dämpa­de efierfrågan på oljeprodukter efter den s. k. oljekrisen är
1973- 1974 in­nebär delta att det finns ett stort överskott på
raffinaderikapacitet. Även vid uppgång i världskonjunkturen finns därför f. n.
inte behov av någon nämnvärd kapacilelsutbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser del angelägel av bl. a. försörjningspolitiska
skäl att i landet be­fintlig raffinaderikapacitel bibehålls. Regeringen har
tidigare lagt fram för­slag (prop. 1978/79:115 bil. I avsnitt 8.&lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1) &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inom detla område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jord- och stenindustrin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jord- och stenindustrin har drabbats hårt av
strukturomvandlingen. Transportkostnader och iransportproblem medför atl denna
bransch har en övervägande lokal prägel och i vissa avseenden kan betraktas som
en skyddad hemmamarknadsindustri. Jord- och stenindustrins utveckling be­stäms
i hög grad av utvecklingen inom byggnadsseklom, då cirka tre Qär­dedelar av
sekloms produktion slutligen används i byggnadssektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jord- och stenindustrin har genomgått en kraftig
strukturomvandling un­der 1960- och 1970-lalen, vilket har inneburit en
nedläggning av arbetsstäl­len i stor omfattning. Särskilt inom stenindustrin,
tegelindustrin, betongva-minduslrin saml delar av glasindustrin har minskningen
av antalet arbets­ställen varit stor. Delvis som en följd av nedläggningen av
lågproduktiva anläggningar ökade produktiviteten mätt som förädlingsvärde per
arbetad timme relativt snabbi under 1960-lalel, genomsnittligen ca 8% per år.
Un­der åren 1974-1977 har kapacitetsutnyttjandet sjunkit kraftigt. En åter­hämtning
av byggandet bör leda lill ett bättre utnyttjande av produktions­kapaciteten i
jord- och stenindustrin. Samtidigt bör det enligt min mening finnas utrymme för
ytterligare stmkturrationalisering. Ett antal större in­vesteringsprojekt är
kända. Cementas anläggning i Slite, Rockwools an­läggning i Hällekis och
Gullfibers i Söråker. Vidare finns planer på att byg­ga ytterligare några
materialfabriker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom delar av jord- och stenindustrin pågår vissa statliga
industripolitis­ka insatser. Således har olika statliga stödåtgärder för den
manuella glasin-duslrin beslutats av riksdagen. Dessa åtgärder beslutades år
1970. Våren 1977 beslutade riksdagen om ett treårigt program med
exportfrämjande åt­gärder, stmkturstöd och avskrivningslån för investeringar
(prop. 1976/77:61, NU 1976/77:37, rskr 1976/77:283). Åtgärdema har bedömts som
angelägna för att stödja den omställnings- och anpassningsprocess som blivit
följden av bl. a. den ökande konkurrensen från maskinlillverkal glas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Järn-, stål- och metallverk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Delvis som en konsekvens av den intemationella
fraktmarknadens minskning och varvskrisen samt den intemationella
lågkonjunkturen har väridens stålindustri under de senasle åren drabbats av
vikande efterfrå-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gan
och därmed stora avsättningssvårigheter. Väridsproduktionen har minskat från
710 milj. ton år 1974 till 670 milj. ton år 1977. Under år 1978 skedde dock en
återhämtning och råstålproduktionen steg åter till 1974 års nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 Sverige
skedde en betydande minskning av stålkonsumtion och stål­produktion efter år
1974. Mellanåren 1976och 1977minskade stälkonsum­tionen i landet med 30%,
vilket var en kraftigare minskning än i konkur-rentländema. Orsakema till detta
var främst den svaga utvecklingen i de viktigaste avnämarindustriema, dvs.
verkstadsindustrin, varvsindustrin och byggnadsindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillverkningen
av stål i Sverige svarar för mindre än I % av den totala världsproduktionen.
Ungefär en tredjedel av vår produktion exporteras och det svenska stålet täcker
omkring hälften av den svenska hemmamark­nadens behov. Den svenska och
västeuropeiska stålindustrin, särskilt han­deisstålindustrin, har fått möta en
hård konkurrens från nya stålproduce-rande länder. Japan byggde under 1960-talet
kraftigt ut sin stålindustri och har därefter intagit en dominerande ställning
bland stålexporterande län­der, trots att den japanska stålproduktionen har
minskat sedan år 1974. Under 1970-talet har vissa utvecklingsländer, t.ex.
BrasUien, ökat sin självförsöijningsgrad genom att ersätta tidigare import med
egen produk­tion och dessutom svarat för en betydande export. Även
Sovjetunionen och Östeuropa har ökat sin stålproduktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;HandelsståUndustrin
präglas alltjämt av överkapacitet både i förhållan­de till den rådande
efterfrågan och till den väntade efterfrågeulvecklingen under det närmaste
decenniet. Prisnivån påverkas i denna situation starkt av de länder och företag
som har stora, modema anläggningar med högt kapacitetsulnyltjande och låga
kostnader för personal och råvaror. Den svenska handelsstålindustrin häri
likhet med stålindustrin i många konkur­rentländer måst anpassas efter rådande
och förväntade framtidsutsikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
statlig utredning, handelsstålutredningen, avlämnade i april 1976 sitt betänkande
(SOU 1977:15-16) Handelsstålindustrin inför 1980-lalet. Ut­redningens förslag
till strukturförändringar gick ut på en specialisering och koncentration av
olika produktslag. Nedläggningar av vissa enheter förut­sattes, samtidigt som
nyinvesteringar till betydande belopp ansågs nöd­vändiga. De skilda åtgärdema
skulle medföra en minskning av antalet an­ställda inom handelsstålindustrin med
3 800-4000. Omedelbart efter det alt utredningen framlagt sitt betänkande
inledde Gränges, Statsföre­tag/Norrbottens Järnverk och Stora Kopparberg
förhandlingar om bildan­det av ett gemensamt handelsstålföretag. Riksdagen
godkände i april 1978 regeringens förslag (prop. 1977/78: 87, NU 1977/78: 45,
rskr 1977/78:198) om statiig finansieU medverkan vid bildandet av ett nytt
handelsstålbolag, SSAB Svenskl Stål AB. Underde närmaste åren kommer del
nybildade fö­retaget, i enlighet med en strukturplan, att genomgå en
kommersiell och teknisk omvandling i syfte att skapa ett intemationellt sett
konkurrens-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kraftigt
företag. Stora investeringar kommer att göras i syfte atl effektivi­sera
produktionsapparaten och utveckla vidareförädlingen, medan kapaci­lelen
samtidigt anpassas lill den långsiktiga efierfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
resterande andel av den svenska handelsstålproduktionen svarar sju mindre verk.
Även dessa har under lågkonjunkturen haft belydande pro­blem. Situationen har
emellertid inle på samma sätl som i de tre större verken blivit akut. 1 samband
med bildandet av SSAB tillkallades en utre­dare med uppgifi att leda
diskussioner mellan SSAB och de mindre verken i syfte att undvika att det
statliga engagemanget i SSAB ledde till en försäm­rad situation förde mindre
verken. I september 1978föreslog uiredaren att en ägarmässig samordning mellan
SSAB och vissa av de mindre verken skulle ske. Regeringen har emellertid efter
prövning av frågan funnil att det i varje fall f. n. inte finns skäl för något
slatligt initiativ i denna riktning. De finansiella skälen för en ägarmässig
samordning har fått väsentligt mind­re vikt i och med den senasle tidens
konjunkturförbätting. Med en normal konjunkturutveckling bör flertalet av de
mindre verken ha goda överlev­nadsmöjligheter inom överskådlig framtid. SSAB
har utfäst sig atl inle öka sin produktionskapacitet inom områden där svenska
verk redan har över­kapacitet. Jag förutsätter alt företagen vidtar de
rationaliseringsåtgärder som är påkallade och att de fortlöpande söker
åstadkomma sådana struktu­rella förändringar som kan vara nödvändiga för att
stärka branschens kon­kurrenskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
all analysera specialstålindustrins problem tUlkallade dåvarande chefen för
industridepartementet i november 1976 en ulredningsman, som i mars 1977
avlämnade sin utredningsrapport (Ds I 1977: 3) 1977 års speci­alstålutredning.
I utredningen gavs dels en beskrivning av branschens ak­tuella läge och mest
väsentliga problem, dels en redovisning av pågående undersökningar om samarbete
i olika former mellan företagen. Vidare pe­kades på strukturförändringar inom
branschen, vilka enligt uiredaren när­mare borde analyseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsmakiema
konstaterade (prop. 1977/78:47, NU 1977/78:30, rskr 1977/78: 84) beträffande
den svenska specialstålindustrin och stålgjuterier-na atl en fortsatt
strukturrationalisering är nödvändig och atl denna inom flera produktområden
och för vissa produktionsenheter kräver genomgri­pande ålgärder. Möjlighetema
atl genomföra en behövlig sturkturomvand-ling begränsades emellertid allvarligt
genom den starkt försämrade vinstut­vecklingen inom företagen. Åtgärder har
vidtagits som syftar till atl mins­ka de finansiella hindren för angelägna
strukturella förändringar inom spe­cialstålindustrin och stålgjuteriindustrin.
Dessa innefattar olika former av lån och lånegarantier på sammanlagt 1 300
milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att handlägga låne- och garantiärenden inrättades den 1 januari 1978 en
särskild strukturdelegation. I denna ingår vid sidan av företrädare för
departemeni och statliga verk även representanter för anställda och före­lag i
de berörda branschema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Specialstålindustrin
skiljer sig i flera avseenden från handeisstålindu­strin. Bl.a. går huvuddelen,
omkring 70 %, på export. Företagen har en omfattande försäljningsorganisation
med dotterbolag både i Sverige och i utlandet. Specialslålinduslrin har haft en
gynnsammare produktionsut­veckling än handelsslålet under de senasle åren.
Orderingången lill spe­cialslålinduslrin underår 1978 låg genomsnittligt 15 %
över 1977 års nivå i lon räknat medan orderingången till handelsslålverken
sjönk under samma period.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om situationen för specialslålinduslrin ser något ljusare ut än för
handelsståUndustrin, har lönsamheten varil svag och strukturella anpass­ningar
behöver komma till stånd även inom denna del av stålindustrin. Vis­sa
diskussioner om närmare samarbete pågår mellan specialslålföretag. Erforderliga
statliga finansiella medel finns lillgängliga för bl.a. investe­ringar i
samband med strukturförändringar via stmkturdelegationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
industripolitiska åtgärderna rörande svensk stålindustri ligger i linje med de
åtgärder som vidtas på det internationella planet. Inom EG söker man under en
flerårsperiod i enlighet med den s. k. Davignon-planen skapa bätire jämvikt
mellan lillgång och eferfrågan genom kapacitelsreduklion. Samtidigt söker man
stabilisera den intema prisnivån för ett antal stålpro­dukter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta sammanhang villjag nämna att det inom OECD - mot bakgrund av den
omfattande slålkrisen i väriden - nyligen har inrättats en stålkom-mitlé, som
har getts mandat att följa utvecklingen och ulvärdera vidtagna åtgärder i medlemsländerna.
Sverige deltar aktivt i detta arbete. Även vis­sa viktigare stålproducenlländer
utanför OECD skall kunna delta i kom­mitténs arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gjuteriindustrin
är en basindustri främst för verkstadsindustrin. Bran­schen sysselsäler ca
14000 anslällda vid ca 200 gjuterier. Under lång tid har strukturen inom
auteriinduslrin förändrats mol ett färre antal företag och en ökande
koncentration av produktionen till de större enheterna. Nedgången i antalet
tillverkare har varit mest påfallande för jämgjuterier-na och har i viss grad
hängt samman med kraven rörande arbetsmiljön. Även antalet stålgjulerier har
minskat och en ytteriigare koncentration kan bli aktuell. Gjuteriindustrin
omfattas sedan budgetåret 1973/74 av ett bran­schprogram med teknisk
konsulentverksamhet och omslällningsfrämjande ålgärder och sedan budgetåret
1974/75 av utbildningsåtgärder. Särskilda statiiga medel kan anvisas genom
stmkturdelegationen i samband med omstruktureringar inom stålgjuteriindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såväl
den inhemska efterfrågan som produktionen inom hela gjuteriin­dustrin har
minskat under de senasle åren. Bakgrunden till gjuteriindu-strins utsatta läge
är nedgången inom verkstadsindustrin, konkurrensen från nya malerial, t. ex.
plast och aluminium, saml det höga kostnadsläget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighel med statsmakternas beslut om statligt stöd till teknisk forsk­ning och
utveckling har STU beslutat alt salsa 10 milj. kr. under sex år på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;insatsområdet Gjuijärnsprodukter. Till detta kommer
insaiser av ungefär samma storleksordning från gjuieriförelagen. Målet för
insatserna är atl skapa den teknologiska basen för en industriell
materialutveckling, pro-duklförbältring och produktförnyelse samt
rationalisering av produktions­metoder som gör del möjligl för svenska
järngjuterier all lillgodose den in­hemska marknadens behov av både
konventionellt och avancerat gjutgods och alt kunna öka exporten till lämpliga
marknader utanför landels grän­ser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SIND föreslog i mars 1978 att järngjuteriindustrin skulle
omfattas av det stödsystem som f. n. gäller specialslålinduslrin och
stålgjuteriindustrin, dvs. lån och lånegarantier genom stmkturdelegationen.
Låne- och garanti­ramarna skulle samtidigt ökas med vardera 150 milj. kr.
Svenska gjuleri-föreningen tillstyrkte SIND:s förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Järngjuteriindustrin karakteriseras i dag av överkapacitet
och dålig lön­samhet. Inom vikliga delbranscher såsom slålverkskokiller,
aducergods och autgods lill varv och maskinindustri, ligger
kapacitelsullnyttjandet i dag på 40-50 %. Kapaciietsreduktionen inom branschen
genom företags­nedläggelser väntas fortgå. Jag anser delta vara angelägel
efiersom en så­dan strukturomvandling möjliggör ett ökat kapacitetsutnyttjande
och där­med bätire betingelser vid återstående företagsenheter. Det stödsystem
som finns tillgängligt för bl. a. stålgjuteriindustrin är enligt min mening
knappasl en förutsättning för en sådan utveckling. Mot denna bakgrund har
regeringen ijanuari i år beslutat lämna industriverkels förslag om stöd­åtgärder
till järngjuteriindustrin ulan ålgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verkstadsindustrin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verkstadsindustrin svarar i dag för ca 40 % av
industrisysselsättningen i Sverige, vilket innebär ca 400000 anställda.
Branschen har också ca 40 % av exporten av industrivaror samt 38 % av
industrins förädlingsvärde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verkstadsindustrin är en mycket heterogen bransch. Även
inom de fem delbranscherna melallvamindustri, maskinindustri, elektroindustri,
trans­portmedelsindustri och instmmentindustri finns en stor variation av pro­dukter.
Avsättningsområden, marknadsförhållanden och expansionsmöj­ligheter för de
skilda produktema är mycket skiftande. Likaväl som del inom verkstadsindustrin
finns företag och produkter med mycket slark lill­växt finns det också
stagnerande produktområden eller verksamhet på till­bakagång. Della är särskilt
aktueUt för den del av verkstadsindustrin som består av underleverantörer till
andra branscher som har upplevt lillbaka­gång under senare år, t. ex. varvs-,
stål- och viss del av skogsindustrin,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Metallvaruindustrin med 87 000 anslällda kännetecknas av
små företag och arbetsställen med relativt få anställda. På grund av del breda
produkt­sortimentet i branschen förekommer det ofta att ett mindre företag har
en hög marknadsandel för sin specialiserade produkt. Huvuddelen av produk­terna
avsätts inom byggnads- och anläggningsverksamhet och övrig verk­stadsindustri.
Metallvaruindustrin är starkt hemmamarknadsorienterad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Branschen
har sedan 1960-talet vuxit i ungefär samma takt som den svenska induslrin som
helhet. Medan vissa produktområden, t.ex. ma­skinverktyg, har expanderat har å
andra sidan en tillbakagång skett för produkter till byggnadsindustrin p.g.a.
den minskade byggnadsverksam­heten samt för vissa sektorer där metalliska
malerial ersatts med andra ma­terial, t.ex. plast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Maskinindustrin
med 132000 anställda är en utpräglad exportbransch, dominerad av större
företag. Exportandelen är närmare 60 %. Två tredje­delar av de anslällda finns
vid arbetsställen med över 200 sysselsatta. Spännvidden är emellertid myckel
stor. Bland företagen finns både myckel små företag och stora multinationella
koncemer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Maskinindustrin
har expanderat kraftigt under efterkrigstiden. Saluvär­det har t.ex.
femdubblats sedan år 1960. Produktionstillväxten har emel­lertid minskat sedan
åren 1975-1976 på grund av vikande efterfrågan inom andra branscher. Specielll
markant har minskningen varit för maskiner tiU skogsindustrin. Utvecklingen för
hela branschen är emeUertid inte enty­dig, eftersom den innehåller mycket
skiftande maskintyper på ett brett av­sättningsområde. En positiv utveckling
visar t.ex. avsättningen av auto­matiserade maskinanläggningär samt olika typer
av systemleveranser av processutrustning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elektroindustrin
sysselsätter ca 79000 personer. Inom branschen tillver­kas elektriska motorer
och elektrisk utrustning som insalsvaror till annan induslri, t.ex.
byggnadsindustrin, samt elektriska hushållsapparater, kon­sumtionsvaror m. m.
Elektroindustrin har sedan 1960-talet vuxit i något snabbare takt än induslrin
som helhet. Även inom denna bransch finns variationer mellan olika varuområden.
Här finns t. ex. några av svensk in­dustris stora exportprodukter, dvs.
telematerial och elektriska motorer från LM Ericsson resp. ASEA.
Elektroindustrin exporterar ca 22 % av produktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
betydande del av elektroindustrin ulgörs av den s. k. elektronikin­dustrin.
Denna kännetecknas såväl av snabb marknadstillväxt som snabb teknisk
utveckling. Halvledartekniken har under det senaste decenniet brutit igenom på
allvar och fått en dominerande ställning inom hela elek­tronikområdet. Helt nya
produkter och i vissa fall även nya verksamheter har uppstått medan andra har
slagits ut och försvunnit. Nya komponenter har också möjliggjort en ökad
integrering av elektronik på fler använd­ningsområden. Tillgängliga prognoser
talar för att denna utveckling kom­mer att bestå. För konsumentelektroniken kan
dock på den nordiska hem­mamarknaden konstateras en viss stagnation. Den
dominans, som framför allt japanska hemelektronikprodukler fått världen över,
försvårar i hög grad dessa svenska företags exportmöjUgheter. Tillskapandet av
s. k. fri­zoner i vissa låglöneländer gör att avsättningssvårighetema för dessa
före­tag ytterligare kan komma att accentueras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trots
en kraftigt ökande marknadstillväxt leder den snabba komponent-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och produktutvecklingen sannolikt till en oförändrad
sysselsättning inom elektronikindustrin. Allt fler verkstadsföretag nyttiggör
sig dock elektroni­kens möjligheter både i sina produkler och i sina
tillverkningsresurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För alt fä en mera samlad bild av de olika effekter som
användningen av dalateknik och elektronik kan leda lill, inle minsl mol
bakgrund av vad den snabba teknologiska utvecklingen inom
mikroelektronikområdel möjlig­gör, har regeringen nyligen tillsatt två
kommittéer. Den ena har i uppdrag alt uireda datateknikens och elektronikens
effekier på näringslivets ut­veckling. Den andra har i uppdrag alt utreda
dalaleknikens effekier på sys­selsättning och arbetsmiljö. Dessulom har SIND
fått i uppdrag alt i samar­bete med STU uireda svensk elektronikindustris
nuläge och utvecklings­möjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Transportmedelsindustrin med lillverkning av rälsfordon,
bilar, lastfor­don, flygplan m. m. hade år 1976 ca 83 000 anslällda. Branschen
domineras av Volvo och Saab-Scania. Bilindustrin, med 75 % av transportmedelsin­dustrins
produklion, svarar för nästan hela exporten. Bilindustrin är såle­des av stor
betydelse för Sveriges framtid som industrination.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den svenska bilindustrin har att tävla med stora utländska
bilindustrifö­retag. Konkurrensen är hård, inle minst i fråga om personbilar.
För att kunna överleva måste svensk bilindustri bedriva en intensiv utvecklings­verksamhet.
Nya modeller och modellvariationer måste utvecklas som lill­godoser kraven på
säkerhet, bränsleekonomi och skonsamhet mol miljön. Produktförnyelsen kommer
atl behöva vara mer genomgripande än tidiga­re. Nya material kommer atl
användas för att minska bilarnas vikt och bränsleåtgång. Utvecklingskostnaderna
för att ta fram en ny bilmodell och nya komponenter kommer att öka och medföra
stora krav på finansiella re­surser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är medveten om att svensk bilindustri står inför stora
kraftprov. De försök som under senare år gjorts för atl förbättra de
strukturella och fi­nansiella förutsättningama för svensk bilindustri har
hittills varil resultat-lösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom bilindustriutredningen har ett gott underlag
erhållits rörande problem och möjligheter för svensk bilindustri. På basis av
detta underlag har jag bl. a. dragit slutsatsen att del bör finnas
förutsättningar för de svenska bilföretagen alt genom samarbete med varandra
reducera utveck­lingskostnaderna. Även samarbetet med ulländska biltillverkare
bör för­stärkas. Bilindustrins utveckling måste fortlöpande följas och
analyseras i samråd mellan samhället, företagen och de anställda. För att ge
della sam­råd en fasl form skapas ett branschråd för bilindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Instrumentindustrin m.m. med ca 9000 anställda är i
förhållande lill andra delbranscher en lilen verksamhet. Även inom denna del av
verk­stadsindustrin finns en stor variationsrikedom av produkter med skiftande
utvecklingspotential.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För verkstadsindustrin som helhet har
lönsamhetsutvecklingen under 3   Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 123&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;perioden
1963-1976 varit relativt stabil. I likhet med industrin i övrigt sjönk lönsamheten
i branschen kraftigt under åren 1977-1978 och 40 % av företagen i branschen
gick med förlust år 1977. Maskinindustrin har högst lönsamhet i
verkstadsindustrin, även om den har försämrats. Övriga bran­scher hade också
posiliv, om än sjunkande lönsamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
indelning av verkstadsindustrin som jag har använt mig av i min re­dogörelse
utgår från företagens produkter och är den som lillämpas i den offentliga
statistiken. STU har för sina analyser av verkstadsindustrins ut­vecklingsmöjligheter
tillämpat en avnämarorienterad indelning. Verk­stadsindustrin har sålunda
indelats i två huvudgrupper: Tillverkning av produklionsulruslning och
lillverkning av konsumtionskapilaivaror. Den förslnämnda gruppen kan indelas
ytterligare efter vilka branscher och samhällssektorer som är avnämare för
produktionsutrustningarna. I grup­pen ingår t. ex. verkstadsindustri för
byggbranschen och verkstadsindustri för sjukvården. Där ingår också
&amp;quot;verkstadsindustri för verkstadsindu­stri&amp;quot;, dvs. företag som
levererar produktionsutrustning eller delar av så­dan utrustning lill
verkstadsföretag. Denna delbransch är särskilt intres­sant för ett litet land
som Sverige. Anledningen till detta är för del försia att branschen i hög grad
är inriklad mot världsmarknaden. Inle ens stora nationer har en hemmamarknad
som räcker till för denna bransch med dess mångfacetterade produktion. För det
andra är anläggningar och system för branschens produktion av mindre format än
exempelvis för stål- och cellulosaindustri. Även relalivi små länder kan därför
utveckla, organisera och finansiera produktionsenheter inom
&amp;quot;verkstadsindustri för verkstadsindustri&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har lidigare påpekat atl del är inom verkstadsindustrin som Sverige har sina
mest expansiva produkler och förelag. Samtidigt finns del också i
verkstadsindustrin delbranscher eller produktområden med behov av
strukturomvandling, både när det gäller att reducera överkapacitet inom områden
med vikande efterfrågan och när det gäller att förnya eller föränd­ra
verksamhetsinriktning i enlighet med den tekniska utvecklingen eller dra ned
den svenska tillverkningen som ett resultat av en överväldigande
importkonkurrens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varvsindustrin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
intemationella varvsindustrin karaktäriseras av strukturell överka­pacitet och
anpassningsproblem av en storleksordning som inte uppvägs av effekterna av en
generell konjukturförbättring. Den fartygsefterfrågan som kan väntas uppkomma
på världsmarknaden avser sålunda främst styckegods- och specialfartyg av olika
slag, vilka utgjort en förhållandevis liten del av de svenska varvens
produktionsvolym. Stora tank- och bulk­fartyg som utgjori huvuddelen av de
svenska varvens produktion torde praktiskt taget inte beställas under flera år
framöver. En reduktion av pro-' duktionen lill en nivå som motsvarar ungefär
hälften av toppnivån åren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1973-1977 torde enligt beräkningar av den europeiska
varvsorganisatio­nen krävas, innan marknaden åter vänder uppåt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På grund av den svenska varvsindustrins storlek och starka
världsmark­nadsberoende finns inga möjligheter atl bevara den i dess nuvarande
om­fattning utan mycket höga samhällsekonomiska uppoffringar. Under de närmasle
åren kommer svensk varvsindustri därför att uppleva en genom­gripande
strukturomvandling, innebärande omläggningar av produktions­inriktningen och
stora kapacitetsnedskämingar, 1 regeringens proposiiion om varven i mars 1977
angavs som riktmärke en nedskäming under perio­den 1976-1979 med 30 % av
antalet anställda i de berörda större varven. Varvspropositionen i november
1978 innebär en ytterligare kapacitelsre­duklion med 20 % fram till och med
utgången av år 1980. Därtill kommer betydande åtgärder för att främja övergång
lill annan produklion saml re­gionala stödinsatser på berörda orter m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4 Svensk industri inför 1980-talet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4.1  Utgångsläget för svensk industri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag avser atl i detta avsnitt kort beröra några väsentliga
drag i nuläget för svensk industri. Jag berör först vissa skillnader i den
svenska industri­strukturen i relation lill övriga jämförbara länder. Jag tar
också upp vissa utvecklingstendenser som gäller allmänt men som i en global
ekonomi ska­par speciella problem för små industriländer av Sveriges typ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige har i jämförelse med övriga industriländer en
något siörre andel skogsindustri och verkstadsindustri. Även varvsindustrin
haren siörre an­del än genomsnittet. Den kemiska sektom är däremot mindre i
Sverige än i våra främsta konkurrentländer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vår industrislruktur har i flera avseenden en gynnsam
sammansättning. En stor del av verksamheien ligger inom områden där man dels
kan fömtse en allmän efterfrågeexpansion, dels kan utgå från alt Sverige har
kompara­tiva fördelar. Exempelvis har Sverige en stor verkstadsindustri på en
hög teknisk nivå. Verksamheien är i betydande omfattning inriktad på investe­ringsutrustning
som det kan förväntas bli en ökad efterfrågan på. Även de­lar av den kemiska
industrin, bl.a. läkemedelsindustrin, kan förväntas växa. Samtidigt hör dock
till bilden atl vissa av våra iraditionelll siarka ex­portprodukter under
senare år har fått vidkännas betydande minskningar i marknadsandelar på
världsmarknaden. Även om dessa problem till en del varit förknippade med de
senasle årens lågkonjunktur, måsle man utgå från en bestående försvagning av
Sveriges relativa konkurrenskrafi på fle­ra områden. Denna kombination av dels
stora utvecklingspotentialer inom vissa industrisektorer, dels risker för
betydande nedgång i andra sektorer, skapar speciellt markerade behov av
omstrukturering och överflyttning av resurser från nedåtgående till
expanderaiiifie företag och sektorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De regionala konsekvenserna av en fortsatt
strukturomvandling kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;komma atl vålla problem. De branscher som är stagnerande
från syssel­sättningssynpunkt är ojämt fördelade över landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Figur 2 visar länen grupperade efter andelen av de
anslällda i industrin lom arbeiar inom de stagnerande sektorerna. Inom de län
där andelen är stor kan omställningsproblemen bli betydande. Regionalpolitiken
och den frivilliga yrkesmässiga och geografiska rörligheten underlättar denna om­ställning.
För att den nödvändiga omställningen skall ske i sociall accep­tabla former
krävs omfattande insatser från samhällel. 1 den regionalpoli­tiska proposition
som inom kort kommer föreläggas riksdagen föreslås åt­gärder för atl
effektivisera regionalpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Figur 2   Andelen anställda i industrin inom stagnerande
sektorer, länsvis (%) 100&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BD&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:17.0pt;
margin-left:27.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:26.0pt;font-family:Verdana'&gt;..   
f&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=23&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=23 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'&gt;W M&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=22&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=22 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:21.0pt;font-family:Verdana'&gt;£&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;mfrA-fc».... ___ &lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rlkten ' &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;»&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nllt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
34.0pt;margin-left:203.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;IL&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;500&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1000&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ant&amp;lt;l   Industrl-tysseUatta   (lOOO-tal)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Källa: SCB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige har i likhel med andra små och högt
industrialiserade länder en mycket utlandsberoende ekonomi. Utlandsberoendel
har ökat mätt med andelen varor som avsätts på export resp. importeras. Av
figur 3 framgår atl både exportkvoten (exporten i förhållande till
industriproduktionen) och importkvoten (importen i förhållande till inhemsk
förbrukning) har ökal snabbt under 1970-talet. Frånsett några år i början av
1970-talet och år 1978 har importkvolen varil högre än exportkvoten, dvs.
handelsbalansen har varit negativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Figur 3   Export- och importkvoten för Sverige åren
1960-1977 (%) &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;P&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
8.0pt;margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;— &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40     45 l/(P+l-E)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anm: 1978 års värde baseras på preliminära data&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;K&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla: SCB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;E: export&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I: import&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;P: industriproduktion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Internationaliseringen av den svenska ekonomin inbegriper
inle enbart en allt siörre utrikeshandel. Ett växande antal svenska förelag har
etable­rat sig utomlands och ett ökat antal utländska förelag har etablerat sig
i Sverige. Antalet anställda i svenskägda tillverkningsföretag i ullandel upp­går
till ca 300 000 personer, vilket molsvarar nästan 30 % av
industrisyssel-säilningen i Sverige. Antalet anslällda i utlandsägda
industriföretag i Sveri­ge är ca 50000 personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska industriföretags utlandsinvesteringar torde ha
möjliggjort högre marknadsandelar på ulländska marknader. Därigenom har
företagen kun­nat uppnå en större lotal produktionsvolym, med de fördelar för
produk­tionskostnader och FoU-kostnader detta ger. Etablering på utländska
marknader är ofta ett viktigt konkurrensmedel på produktmarknader där svenska
företag är verksamma. Ett begränsat antal storföretag dominerar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dessa
inlemalionaliserade marknader där etablering av försäljnings- och
tillverkningsenheter är strategiskt viktiga för all på längre sikt behålla
eller öka marknadsandelen. De svenska multinationella företagen är i dessa
sammanhang relativt små. I relation till den svenska ekonomin är de dock stora.
Ett 20-tal svenska koncerner svarar t. ex. för 90 % av den totala sys­selsättningen
vid svenskägda dotterföretag i utlandet. Tillväxten i dessa företag har varit
över det svenska genomsnittet både i Sverige och i utlan­det. Under 1970-talel
har dessa etableringar till övervägande del skett ge­nom förvärv av existerande
företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
nytt drag i utvecklingen är all förskjutningen mellan branscher kan förväntas
bli snabbare än tidigare. Orsaken till detta är framför allt att den tekniska
utvecklingen och spridningen av ny teknik går snabbare än förr. De s. k.
nyligen industrialiserade ländema har med köpt teknik utvidgat sin produktion
till områden som lidigare har förbehållits de äldre industri­länderna. I kraft
av sina låga lönekostnader och satsningar i stor skala har de på utvalda
områden erhållil en konkurrensfördel som snabbt och hårt har slagit på
existerande produklion. Fartygsproduktion och hemelektro­nik ulgör de hiltills
mest kända exemplen på sådana varuområden. Även på områden där produktionen
bygger på egna råvarutillgångar, exempelvis gruv- och skogsindustrin, synes
utvecklingen peka på ett snabbare genom­slag i ländemas utnyttjande av sina
komparativa fördelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
branschförskjutningar kommer all slälla krav på motsvarande överföring av
resurser. En överföring av resurser mellan verksamheter sker kontinuerligt -
skillnaden ligger i atl utvecklingen nu pekar mot en ökad resursöverföring
mellan helt skilda branscher. En sådan snabb över­föring kan i första hand för
arbetskraften men också för kapitalresurser va­ra förenad med problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Strukturförändringar
inom en bransch kan få betydande effekter på and­ra sektorer inom industrin bl.
a. till följd av underieverantörsförhållanden. Företagen har över tiden länkats
samman i ett nätverk av materialleveran­ser. Utredningar visar alt inte mindre
än vart tredje mindre eller medel­stort verkstadsföretag har baserat en
betydande del av sin produktion på leveranser till de siörre, intemationellt
verksamma företagen. Även de större företagen har betydande leveranser till
varandra. Detta betyder atl ett kraftigt produktionsbortfall i en verksamhet
kan få effekter på andra områden. Varvens problem förorsakar betydande
svårigheter för ett myc­kel stort antal underleverantörer. En omstrukturering
av varvsindustrin kommer därför att ställa långtgående krav på förändringar
även hos dessa. Stagnation i gruv- och skogsnäringen släller många
verkstadsföretag inför avsättningsproblem och accentuerar behovei för dessa av
att söka nya marknader och nya produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
för produktfömyelsen inom industrin har förutsättningama änd­rats. Det finns
många exempel på att produktfömyelsen sker i en allt snab­bare takt; de snabba
modellbytena på bilar, de elektriska räknedosomas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;snabba
genomslag och färg-TV:ns snabba spridning jämfört med svartvit TV. Ytterligare
ett exempel är LM Ericssons telefonväxlar; del tog 60 år mellan utvecklingen av
sleg-för-slegväxeln och koordinalväxeln, del tog 18 år till utvecklingen av en
programminnesstyrd telefonväxel och därefier bara 9 år lill utvecklingen av den
digitala elektroniska växeln. Molsvaran­de tendenser kan ses även beträffande
produktionsutrustningen. Samtidigt som den ekonomiska livslängden för produkler
och produktionsprocesser tenderar atl bli allt kortare, blir
förberedelseperioderna allt längre. Produk­tionsplaneringen från idéstadium
till marknadsintroduktion för exempelvis en ny bilmodell uppgår i dag till
närmare 10 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanlaget
är det enligt min uppfattning uppenbart atl Sveriges nuva­rande
industristruktur, vårt höga utlandsberoende, den ökade intematio-naliseringen
av industrins verksamhet, den allt hårdare intemationella konkurrensen saml
allt snabbare tekniska förändringar och behovet av längre framförhållning i
planeringen, kommer att ställa ökade krav på in­dustrins omställning och
utvecklingsförmåga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4.2
UtveckUngsperspektiv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Väridsekonomins
utveckling har alltid karaktäriserats av att produktio­nen av vissa varor
flyttas från ell land till ett annat då förutsättningama förändras. Ett exempel
härpå är de växelvisa förskjutningama i lokalise-ringsmönslret mellan
Sydostasien och Förenta Statema inom elektronikin­dustrin. Del kan också
illustreras av den svenska teko-industrins utveck­ling. Under 1950- och
1960-talen flyttade vissa svenska leko-förelag ut pro­duktionen från Sverige
till länder med lägre löner, företrädesvis till Finland och Portugal.
Åtskilliga svenska leko-förelag tvingades också lägga ned sin verksamhei då de
inte klarade priskonkurrensen från Hongkong, Tai­wan, Republiken Korea m.fl.
länder. Teko-industrins utveckling belyser såväl för- som nackdelama av en fri
utrikeshandel. Fördelama består i att vi får en högre levnadsstandard. De
svenska konsumentema har tack vare produktionsomfördelningen kunnai köpa
biUigare textil- och konfektions­produkter. Den konkurrens svenska företag får
från utlandet tvingar dem dessutom atl sländigi förbättra sina produkter och
att i största möjliga ut­sträckning effektivisera produktionen. Den fria
utrikeshandeln skapar ock­så de omställningsproblem som uppstår, då resurser
skall flyttas från tUl-bakagående branscher lill andra, mera konkurrenskraftiga
brancher. Framför aUt sätts den regionala balansen på hårda prov i tider av en
snabb strukturomvandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns flera utvecklingsalternativ för svensk induslri. Del intematio­nella
beroendet och svårighetema att snabbt omstmkturera industrin ska­par dock
ganska bestämda ramar för dessa. I en diskussion om olika ut­vecklingsalternativ
är det viktigt att klargöra tidsperspektivet. 1 ett medel­långt perspekliv,
dvs. 3—5 år, är möjlighetema att förändra industristmk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;turen
begränsade. Utnyttjandet av befintlig produktionskapacitet blir en avgörande
fråga. Ofta finns också möjligheter atl tänja befintlig kapacitet genom
personalutvidgningar och tilläggsinvesteringar. Att förändra pro­duktionsinriktningen
är däremot mera lidskrävande. 1 ett medellångt per­spekliv är därför
avsällningsmöjlighetema för de traditionella produktema den avgörande faktorn.
Denna avsättning är i sin tur i första hand beroende av den ekonomiska
tillväxten i avnämarländema och de priser som svens­ka exportörer har relativt
sina utländska konkurrenter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
perspektivet bortom 5 år blir stmkturella förskjutningar och utveckling av nya
produkter av större betydelse. Ju längre tidsperspektiv man anläg­ger, desto
större betydelse fär dessa faktorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som tidigare
har konstaterats är en av huvudmålsättningarna för den ekonomiska politiken atl
senast i slutet av 1980-talel nå balans i ulrikesbe­lalningarna. Det är också
den utgångspunkt LU 78 har haft i sitt arbete. LU 78 arbetar i huvudsak med ett
medellångt perspektiv (5 år), men gör också vissa bedömningar av det längre
perspektivet. Huvudaltemativet i det medellånga perspektivet bygger på en
relativt snabb BNP-utveckling i OECD-området, en relativt snabb tillväxt i
världshandelsvolymen och en fördelaktig utveckling av svenska relativpriser.
Med dessa förutsättningar bedöms industrivaruexporten kunna expandera i första
hand i takt med den allmänna tillväxten i handeln, men därutöver också något
snabbare ge­nom att tidigare förlorade marknadsandelar successivi återvinns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det längre perspektivet räknar LU 78 med en något mera dämpad ut­veckling i
OECD-området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ett altemativ där de traditionella marknaderna för svensk export, dvs.
OECD-området, växer snabbi kommer möjlighetema att ligga kvar på tra­ditionella
produktområden atl vara gynnsamma. Efterfrågetillväxten kan förutsätlas ge
hyggligt utrymme för såväl svenska som konkurrerande ex­portörer. Detla gäller
framför allt i ett medellångt men också i ett längre perspekliv.
Stmkturulvecklingen kan då antas följa del mönster som gäll­de under 1960- och
början av 1970-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
däremot tillväxten i OECD-länderna blir lägre än vad den tidigare har varit —
och det finns många bedömare som menar detta - kommer det­la att skapa andra
och mer problematiska förutsättningar för exporten. I det medellånga
perspektivet måste Sverige för atl nå önskad balans i utri-kesbetalningama
ytterligare förbättra relalivprisema, för att därigenom ta marknadsandelar från
konkurrentema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är emellertid inte uteslutet att den något långsammare tillväxttakten inom OECD
åtföljs av ekonomiska problem i flertalet av dessa länder. Som en följd härav
kan det vara realistiskt att räkna med att relativprisför­ändringar till svensk
förmån försvåras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det längre perspektivet framtvingar en sådan utveckling en snabbare strukturell
omställning. Strukturella förändringar framtvingas nu tidigare än vad som
behövt ske vid en snabb expansion inom OECD-området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna omställning blir dels en följd av behovet att
expandera på nya mark­nader, dels en följd av en skärpt konkurrens inom de
traditionella produkt­områdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Strukturförändringarna kan därvid komma all ändra
karaklär. Under 1960-talel bestod strukturförändringar till väsentlig del av
förskjutningar mellan näringsgrenar och av förändringar inom branscher lill
följd av libe­raliseringen av världshandeln och den därav skärpta konkurrensen.
Under de kommande åren kan förskjutningar mellan branschema inom industrin
komma att få allt större betydelse beroende på bl. a. atl nya industriländer
framgångsrikt konkurrerar inom bredare produktområden, även inom ka­pitalintensiva
branscher. Flera OECD-länder har med hänsyn till dessa förändrade
konkurrensförhållanden valt att koncentrera sina industripoli­tiska insatser på
områden där man i mindre grad hotas av konkurrens från lågkostnadsprodukler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svensk induslri kan i detta altemativ räkna med hårdare
konkurrens inte enbart för den under senare år utsatta råvambaserade induslrin
ulan även inom delar av andra konkurrensutsatta branscher. Detta kan iUustreras
med utgångspunkt i svensk industris nuvarande inriktning. En översiktlig
beskrivning av svensk industristruktur ges i tabell 3. Häri visas fördelning­en
på skyddade branscher, konkurrensutsatta råvarubaserade branscher samt konkurrensulsalta
icke-råvambaserade branscherår 1960och år 1975 för induslritillverkningen samt
fördelningen år 1975 för sysselsättningen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tabell 3. TiUverkning och sysselsättning fördelad på olika
sektorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:130.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Procentuell andel av&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Procent
av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:130.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;induslritillverkning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;sysselsättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:130.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(saluvärdet)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:131.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1960&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1975&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skyddade branscher&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konkurrensutsatta, råvarubase­&lt;br&gt;
rade branscher&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;br&gt;
Konkurrensutsatta, icke-råvaru-&lt;br&gt;
baserade branscher                            50                  
61                    67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtliga branscher&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Källa: &amp;quot;Att forma regional framtid&amp;quot;, ERU,
Industridepartementet, Siockholm 1978, s. 199 och 211.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av tabellen framgår att de konkurrensulsalta
icke-råvambaserade bran­schema svarar för den övervägande delen av såväl
tiUverkning som syssel­sättning. Deras andel har vuxit mellan åren 1960 och
1975 medan de råva­rubaserade branschema gått tUlbaka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna förändring i industristmkturens sammansättning
speglar till stor del förskjutningen i de s. k. komparativa fördelama. De
råvambaserade industriema har, som nämnls, fått konkurrens från länder med
lägre ar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beiskraftskostnader
eller råvaror som är billigare alt exploatera. Den tek­nik som har använts för
alt exploatera råvarorna har man i dessa länder kunnat importera samtidigt som
iransportkostnadema har fallit, vilket för svenska producenter har minskat
fördelen av att ligga nära den stora euro­peiska marknaden. De accentuerade
strukturproblemen i svensk industri, vilka har förvärrats genom kostnadskrisen
och den långa intemationella lågkonjunkturen, sammanhänger med alt vi inte
tillräckligt snabbt har kun­nat växla över från branscher med en arbetsintensiv
och råvambaserad in­riktning till en mera kunskapsintensiv produktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn tagen till målet att uppnå extern balans är det vidaie viktigt atl
observera att de konkurrensutsatta, råvarubaserade branschema har ett litel
importinnehåll, till skillnad från den icke-råvarubaserade delen av
exportindustrin. Detla ställer krav på en betydande volymexpansion i de
sistnämnda branscherna för all kompensera en lillbakagång i de först­nämnda.
Enligt min bedömning kommer det atl ställa stora krav pä svensk industri om den
skall kunna öka marknadsandelama för den icke-råvaru­baserade delen av
exportindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
omständigheter talar för detta. För del första utsätts flera industri­länder
för ett ökat tryck på bytesbalansen och kommer att vidta åtgärder för att
korrigera detta. En genomgång av industriländemas prognoser och planmaterial
indikerar alt samtiiga OECD-länder, med undantag för Belgi­en, Canada och
Förbundsrepubliken Tyskland, väntar sig förbättringar av handelsbalansen under
perioden fram till år 1985. Ur plan-/prognosmateri-alet är det också möjligt
att urskilja tre branscher för vUka en kraftig ök­ning av exporten väntas.
Dessa branscher är maskinindustrin, elektroin­dustrin och den kemiska
industrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
del andra har del intemationellt sett skett en utjämning av de kom­parativa
fördelama, bl. a. beroende av alt flera faktorer har samverkat till all göra leknik
och tekniskt kunnande lältare att överföra mellan länder. En konsekvens av
detta är att det blir svårare att peka ut framtida tUlväxt-sektorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det tredje har flera av våra konkurrentländer sedan länge ett mer ut­byggt
FoU-slöd till industrin än vi, ett förhållande som ytterligare kommer att
skärpa konkurrensen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det fjärde är en väsentlig del av vår verkstadsindustri inriktad mol produktion
av utrustning för gruv-, stål-, varvs- och skogsindustri med stagnerande eller
vikande efterfrågan åtminstone i industriländerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det femte har inte svenska exportföretag i samma utsträckning som våra
huvudkonkurrentländer anpassat sin produktion till systemleveranser för större
industri- och anläggningsprojekt. Marknaden för denna typ av export bedöms öka
i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt
kan därför sägas att svensk tillverkningsindustri har komparati­va fördelar på
produktområden som kännetecknas av måttiig serielängd och en hög grad av
komplexitet i produktionsprocess, produktutformning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
distribution. Förelagen har härvid en möjlighel att profilera sig och alt ta
vissa marknadssegment där priset inle är del enda kohkurrensvapnet. Sådana
&amp;quot;prisskyddade&amp;quot; segment kan sökas inom flera områden. Som ex­empel kan
nämnas:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Teknik som är skyddad pä grund
av att den tekniska utvecklingen går snabbt. När den teknologiska utvecklingen
sker snabbt och inle finns tillgänglig på marknaden kan ulvecklingsländema inle
konkurrera på grund av brisiande forsknings- och utvecklingskapacitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Specialutbildad arbetskraft i
produkiionen. Inom verksamheter som be­höver specialutbildad personal där krav
ställs på omdömesgillt arbele med en hel serie olika produkter kommer den höga
kompetensnivån att var en konkurrensfördel för svensk industri. Sådana
situationer möter man i en del högspecialiserade arbetsoperationer med korta
tillverk­ningsserier och i monteringsarbeten som fordrar myckel leslarbete och
efterföljande kalibrering samt där automatiken är högt uppdriven och
maskinunderhållet krävande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avancerad försäljningsprocess.
Inom verksamheier där försäljningen måste vara mycket tekniskt inriklad och där
produkten måste anpassas efter kundens behov kommer organisations- och
marknadsföringsför­mågan atl vara långl mer avgörande än vid försäljning av
bulkvaror. Delta gäller även verksamheter där distributionssystemet är komplice­rat,
anlingen för atl det behövs en väl utvecklad service eller lillgång på
reservdelar eller för alt distributionen är uppsplittrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efierfrågan känslig för
leveranstiden. Inom verksamheter där man mås­te reagera snabbt på förändringar
i efterfrågan är framgången helt be­roende av närheten till marknaden. Jämfört
med utomeuropeiska kon­kurrenter bör svenska företag därigenom fortfarande ha
ett försteg på den nordeuropeiska marknaden. En god arbetsmoral och produktions­planering
kan även vara avgörande för möjlighelema all hålla leverans-tidema vid export
till utvecklingsländer där de infrastrukturella proble­men är synnerligen
svåra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-     Stora
produktionsenheter i förhållande till efterfrågan på världsmarkna­&lt;br&gt;
den. Inom en del verksamheier kan etablerade företag i ett lilet industri­&lt;br&gt;
land som Sverige behålla sin konkurrenskraft genom sin stora kapacitet&lt;br&gt;
i förhållande till efierfrågan på världsmarknaden. En slark marknads-&lt;br&gt;
ställning innebär nämligen att nya konkurrerande företag har svårt atl&lt;br&gt;
komma upp lill den produktionsvolym som krävs för att produkiionen&lt;br&gt;
skall bli konkurrenskraftig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga
dessa områden inom vilka svensk industri kan anses ha kompa­rativa fördelar
kännetecknas, som nämnts, av en hög komplexitetsnivå. Det bör emellertid i
detla sammanhang observeras att komplexilelsnivån inte kan fastställas i
absoluta termer eller för någon längre tidsperiod i ta­get. Vad som är hög
komplexitetsnivå vid ett visst tillfälle kan genom den snabba tekniska och
organisatoriska utvecklingen vara slandardproduk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lion
vid ett annal. Varvens lillverkning av stora bulkfraktfartyg utgör ett exempel
härpå. Utvecklingen på miniräknamas område visar på atl denna dynamik i
utvecklingen är hög. Målsättningen måste därför vara alt stän­digt höja
kunskapsnivån för alt därmed öka möjligheterna atl försvara
kon-kurrenspositionema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
kan sägas att en något långsammare tillväxt i världsekonomin kombinerad med en
snabbare strukturförändring än tidi­gare kommer att utsätta Svensk ekonomi för
stora påfrestningar. Vi kan in­le förvänla en spontan och stömingsfri tillväxt
inom de segment av indu­strin som i dag anses ha de bästa förutsättningarna.
Enligt min mening kommer tUlväxlen i de expansiva branschema att sätta gränser
för den möjliga strukturomvandlingen. Därför bör man försöka undvika att stagne­rande
sektorer krymper snabbare än de expanderande sektorerna tillväx­er. Detta gör
det nödvändigi att stärka den svenska industrins konkurrens­kraft på bred
front.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4  
Industripolitik&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1
Principiell syn på industripolitiken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
svenska ekonomin bygger av tradition på marknadshushållningens principer.
Marknadssystemet har betydande fördelar. 1 systemet finns in­byggt en strävan
till effektivt utnyttjande av resursema och till en sådan in­riktning av
produktionen att konsumentemas önskemål tillgodoses. Ett marknadssystem ger
dessutom möjlighet till decentralisering av beslut och ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Marknadssystemet
bygger på all de enskUda företagen fattar beslul om vilka produkter som skall
tillverkas och hur de skall framställas. Besluten fattas på grundval av
bedömningar av produktionskostnader och konsu­mentemas beredskap att betala för
företagens produkter. Förändringar i prisema på marknaden och i företagets
möjligheter atl fä avsättning för produktema ger företaget anledning att
anpassa sin produktionsvolym och sländigi ompröva sitt produktval och sin
produktionsteknik. Marknads­ekonomins styrka ligger bl. a, i en smidigare
anpassning till nya lägen som dessa marknadssignaler ger, jämfört med den
betydligt trögare anpassning­en i administrativt styrda system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företagen
bygger naturligtvis sina beslut även på annan marknadsinfor­mation än nulägets
priser och efterfrågan. Investeringsbesluten måste ofta fattas på gmndval av
förväntningar om mer långsiktiga förändringar i efter­frågan,
produktionsteknik, konkurrensförhållanden, löner etc. Även för denna typ av
mera framtidsinriklad information utgör emellertkl mark­nadssystemets
pristrender en viktig grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverige
utgör en del av ell internationellt marknadsekonomiskt system. Vår industri är
i hög grad intemationaliserad och vår export beslår till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;övervägande
delen av industrivaror. Sverige har av tradilion stött en fri handel. Denna
frihandelsvänliga politik som Sverige och andra industrilän­der fört under
efterkrigstiden har lett till ett ökat handelsutbyte. Den har också utgjort en
förutsättning för en effektiv konkurrens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vårt
deltagande i ett på frihandelns principer grundat intemationellt ekonomiskt
system har gett oss en välfärdsutveckling som inte hade kun­nat uppnås på annal
sätt. Det har möjliggjort ett effektivt utnyttjande av en intemalionell
arbetsfördelning. Våra komparativa fördelar när det gäller t. ex. råvaror, ekonomisk
och teknisk kompetens samt utbildad arbets­kraft har väl kunnat utnyttjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill understryka att Sverige även i fortsättningen måsle aklivi verka för en
fri intemalionell handel. En friare handel ligger i alla länders intres­se.
Utan fritt lillträde för varor och tjänster från svensk industri på ulländ­ska
marknader kan våra induslripolitiska mål om ökning av industripro­duktionen och
varuexporten inte uppnås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fri
handel kan bara vara fri i båda riklningama. Svenska ålgärder för att hindra
import lill Sverige skulle omedelbart riskera att leda till motåtgärder riktade
mot svensk export. Vi har också tillsammans med andra länder åta­git oss alt på
handelns område avhålla oss från diskriminerande ålgärder och all slå vakt om
frihandelssyslemel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
marknadsmekanismema sker en fortlöpande anpassning till änd­rade efterfråge-
och produktionsförhållanden. Jag har tidigare redovisat vissa drag i den
anpassningsprocess som har skett inom svensk industri, förändringar har alltid
både plus- och minussidor. Del bör vara en strävan att fördela inte bara
vinstema av förändringama ulan också kostnaderna på ett så rättvist sätt som
möjligt. Slalen måste ta på sig ansvar för att un­derlätta omställning för
enskilda människor och familjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
social marknadshushållning kräver en mängd samhällsfunktioner som stödjer,
förbättrar eller korrigerar marknadens funktionssätt. Dessa ingrepp sker på en
lång rad olika områden. Syftet är ofta att förhindra eller atl påverka takten i
de effekier som marknadskraflema annars skulle kun­na leda till. Som exempel på
sådana samhällsinsatser kan nämnas stabilise­rings- och skattepolitiken,
handelspolitiken, regionalpolitiken, arbets­marknadspolitiken,
industripolitiken, energipolitiken, utbildningspoliti­ken, miljöpolitiken och
konsumentpolitiken. Ålgärder inom ramen för t. ex. den ekonomiska politiken,
arbetsmarknadspolitiken, industripoliti­ken, utbildningspolitiken och
konsumentpolitiken syftar främsi till atl stödja och förbättra marknadens
funktionssätt medan åtgärder inom t. ex. regional- och miljöpolitiken syftar
lill att korrigera marknadskrafterna av hänsyn tiU andra politiska mål som
bedömts få alltför liten vikt på en &amp;quot;fri&amp;quot; marknad. Jag ålerkommer i
det följande till vissa synpunkter på sambandet mellan industriutvecklingen och
några av dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
förulsältningar som skapas av ålgärderna inom bl. a. här nämnda områden ulgör
tillsammans med de krafter som verkar på marknaden den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;miljö
i vilken industriföretagen har att verka. Jag vill särskilt framhålla den stora
betydelse som måste tillmätas den allmänna ekonomiska politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
långt utdragen lågkonjunktur kan väsentligt ändra förutsättningama för
ekonomins funktionsmöjligheter. Den kan t. ex. leda till att produk­tionskapacitet
som från långsiktig synpunkt borde finnas kvar, släs ul eller till att
företagens finansiella ställning urholkas på ett sätt som gör dem alll­för
defensiva. Kraftiga och oväntade förändringar av råvarupriser, löner,
lånemöjligheter m. m. kan förrycka företagens planeringoch skapa en
ut-vecklingshämmande osäkerhet. En av statens mest angelägna uppgifter är
därför alt genom en väl avvägd ekonomisk politik skapa en tillräckligt sta­bil
ekonomisk miljö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är uppenbart att svensk industri under åren 1975-1977 har lidit svårt av en
kostnadskris, som var den viktigaste orsaken till industrins om­fattande
problem under dessa år. Kostnadsutvecklingen har förstärkt svå­righetema för
branscher som har varit utsatta också för strukturella på­frestningar. Den har
också hållit lillbaka expansionen i vissa s. k. framtids­branscher, vilket har
gjort strukturomvandlingen svårare än vad som an­nars skulle ha varit fallet.
Genom de ekonomisk-politiska åtgärdema under åren 1977 och 1978, och genom det
ansvarsfulla löneavtal som har iräffats för åren 1978 och 1979 har dock
förutsättningar skapals för en återhämt­ning för svensk industri. Underår 1978
har också utvecklingen i flera vikti­ga avseenden vänt. En positiv utveckling
förulses också för år 1979. Del finns emellertid stora stmklurproblem, framför
allt för våra basindustrier, som kommer atl kräva belydande förändringar under
de kommande åren. En successiv krympning i dessa branscher kommer också att
ställa stora krav pä expansion i andra sektorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industrin
mäsle alltså fömyas. Fömyelse är emellerlid en mödosam och tidskrävande
process. Takten i förnyelsen begränsas av en rad faktorer, bl. a. lillgång till
utbildad arbelskrafl, goda förelagsledare, riskvilligt kapi­tal samt inte minsl
goda och ulvecklingsbara idéer. Alla föreställningar om att mycket stora delar
av svensk industri på kort lid skall kunna ersättas av ny och mer
konkurrenskraftig industri är helt orealistiska. Det måsle där­för för åren
framöver vara en ceniral uppgift för den ekonomiska politiken och för
arbetsmarknadens parter att se lill att kostnadsutvecklingen inte går snabbare
än att den hell övervägande delen av den befintiiga induslrin vid varje
tidpunkt har möjlighet att hävda sig på världsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lönsamheten
är av ceniral betydelse för industrins utveckling. Det är bara lönsamma företag
som i längden kan ge de anställda trygghet, som kan locka till sig riskvilligt
kapital och som kan expandera. Det har i debat­ten kring marknadsekonomin
ibland hävdats att företagsekonomisk lön­samhet skulle vara ell alltför snävt mål
som främst tillgodoser kapitalägar­nas inlressen. Jag delar inte den
uppfattningen. Lönsamma företag gagnar alla intressegrupper. Självfallet skall
lönsamheten inte uppnås genom en oacceptabel exploatering av människor eller
miljö. Genom lagstiftning, av-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tal
m, m. måsle därför vissa restriktioner uppställas för företagens hand­lingsfrihet.
Att ett företag med iakttagande av de gränser som dessa re­striktioner sätter
är lönsamt, är emellerlid ett uttryck för atl förelagel pro­ducerar varor som
tillfredsställer konsumenternas efierfrågan, och att det sköts på ett effektivt
sätt. För att en rimlig vinstnivå skall kunna acceple­ras av alla krävs alt
vinslema fördelas på ett rättvist sätt mellan olika grup­per i samhällel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alt
man i en marknadsekonomi uppmuntrar vinstgivande produktion be­ror på att man
därigenom räknar med atl också gagna det samhällsekono­miska intresset. Normalt
är skillnaden mellan den företagsekonomiska och den samhällsekonomiska kalkylen
liten, i synnerhet om man anlägger ett långsiktigt perspektiv. De avvikelser
som kan finnas mellan samhällseko­nomiskt och företagsekonomiskt iniresse söker
staten korrigera genom de tidigare nämnda ramarna och restriktionema för
företagens handlande. Trots dessa ålgärder kan avvikelser förekomma och i vissa
fall motivera ytterligare statliga ingrepp, men detta är snarare undanlag än
regel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är naturligt att lönsamma företag visar ett större socialt ansvar än vad som
krävs genom statliga påbud. Ett starkt motiv härför kan vara alt det gagnar
företagets långsiktiga lönsamhet och effektivitet. Däremot kan del innebära
vissa olägenheter all slälla alltför omfaitande sociala krav på företagen vid
sidan av de påbjudna, t. ex. atl de skall anskaffa ny syssel­sättning i samband
med nedläggningar av vissa enheier. Det kan leda lill en obenägenhet från
förelagens sida att t. ex. göra regionalpolitiskt önskvär­da investeringar
eller till en utarmning av förelagels möjligheter atl utveck­la livskraftiga
enheier. Finns samhällsekonomiska motiv för ett handlande som kraftigt avviker
från det som förelaget finner mest rationellt, måsle ansvarei härför i
allmänhet åvila samhäUet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
som en god lönsamhet i förelagen är eftersträvansvärd finns betydande risker
med en aUlför hög vinstnivå och kanske framför allt med mycket siarka
variationer i vinstnivån. Plötsliga vinsluppgångar av del slag som vi hade
under åren 1974-1975 kan leda lill en oberättigad opti­mism och risk för mindre
noggrant prövade investeringsbeslut. Den pröv­ning som normall görs i banker
och av andra kreditgivare bortfaUer. Dess­utom kan en alltför hög vinstnivå
eller en alltför snabb vinstuppgäng leda lill en ryckig och okontrollerad
löneutveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Staten
påverkar lönsamheten i företagen framför allt genom den allmän­na ekonomiska
politiken och skattepolitiken. Del är min bedömning alt lönsamheten i företagen
måste höjas belydligt jämfört med nuvarande låga vinstnivå. I LU 78 har
beräkningama utgått från atl relationema mellan bruttovinster och löner återgår
till det läge som rådde de första åren på 1970-talet. Del är sannolikt att den
period av stora investeringar som nu ligger framför oss kräver en lönsamhet av
denna siorieksordning. En lägre lönsamhelsnivå skulle innebära risker för en
vikande soliditet och därmed sannolikt utgöra en broms på investeringsviljan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är av central betydelse för svensk ekonomi att under åren framöver få till
stånd en industrieU lillväxl. Industriproduktionen och indiistrivam-exporten
måste nå en sådan volym atl underskottet i de s. k tjänste- och
Iransfereringsbalanserna kan långsiktigt balanseras. För att uppnå den
nödvändiga volymtillväxten krävs att resursema utnyttjas på ett effektivt sätt,
dvs. att efterfrågade varor kan produceras till konkurrenskraftiga pri­ser. Den
nödvändiga tillväxten kan inte komma till stånd utan strukturför­ändringar i
industrin. Somjag tidigare har framhållit är det en central upp­gift för
.staten atl se till atl dessa stmkturförändringar sker i socialt accep­tabla
former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avgörande
för om en tillräcklig industriell expansion skall kunna uppnås är hur
framgångsrik den ekonomiska politiken kommer atl vara. Industri­politiken i en
snävare mening, dvs. statliga åtgärder av olika slag som di­rekt tar sikte på
att påverka industrins utveckling, kan spela en viktig kom­pletterande roll.
Däremot går det aldrig att med industripolitiska åtgärder kompensera en dålig
ekonomisk politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industripolitiken
är till sin natur mer eller mindre selektiv. Allmänt sett torde man kunna hävda
atl den mer offensiva industripolitiken är förhål­landevis generell. Åtgärderna
riktar sig till många företag i en eller flera branscher. Direkta insatser
kanaliseras ofta genom statliga eUer halvstatli­ga institutioner. Någon
politisk värdering av de projekt som kommer i frå­ga för stöd görs inte. De
defensiva åtgärdema, de som sätts in för att rädda ett eller några förelag,
eller för atl klara en krissituation, är av naturliga skäl riktade. Problemen
är väl lokaliserade och insalsema kan riktas med stor träffsäkerhet. Att
åtgärdema är defensiva i här angiven mening, ute­sluter givelvis inle att de
kan få en offensiv utformning, dvs. utformas så atl de kan bidra till en bättre
utveckling och lönsamhet på sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
skillnad mellan offensiva-generella respektive defensiva-selekti­va åtgärder är
ingen tillfällighet. Jag har redan i all korthet motiverat varför de defensiva
åtgärdema kan riktas direkt mot problemhärdarna. De offen­siva åtgärdema måste
på samma sätt vara mer generella, eftersom vi inte har någon enkel metod för
att finna de företag och projekt tiU vUka de bör riktas. En offensiv
industripolitik måste därför ta sikte på främst att skapa goda fömtsättningar
för atl många idéer skall fä möjlighel att bli prövade på marknaden. De
misslyckanden som alllid kommer att förekomma kan visseriigen i efterhand
uppfattas som en form av resursslöseri, men är det nödvändiga priset för att
finna också de framgångsrika produktema och affärsidéerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
atl kunna bedöma behovet av särskilda industripolitiska insatser krävs en fortlöpande
bevakning av utvecklingen inom industrin. Den sker framför allt inom
industridepartementet och SIND. Från olika håll har för­slag rests om en
utbyggnad av denna bevakning. Sålunda har SIND lagt förslag om forsknings- och
utredningsprogram. Även i riksdagen har för­slag med denna inriktning väckts.
Bland förslagen från SIND kan noteras bl. a. följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppbyggnad av
dalabank som belyser svensk industris inlernationella konkurrenskraft,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;siudier av
svensk industris komperaliva för- och nackdelar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;studier av de
ekonomiska, politiska och sociala förutsättningarna som industrialiseringen i
de nya industriländema bygger på samt av den roll statliga satsningar och s. k.
fria zoner spelar i denna utveckling,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;studier som
belyser de nya industriländerna som exportmarknader för svensk induslri,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;siudier som
belyser nya regionala och branschmässiga drag i den inter­nationella
arbetsfördelningen inkl. ett försök atl besiämma vilken typ av informaiion som
krävs för att denna utveckling ska kunna följas konti­nuerligt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en förstudie
för all belysa möjlighelen av all göra prognoser för svensk industri baserade
på s. k. väridsmodeller, exempelvis FN-sludien The Future ofthe Worid Economy,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en jämförande
studie av politik för industriell expansion i olika länder, exempelvis Japan
och Västtyskland,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;studier av de
faktorer som har varit avgörande för den svenska industri­ella utvecklingen
under efterkrigstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser för min del alt del finns skäl atl överväga om,
och i vilka for­mer, en utökad informalionsinsamling och en ulökad analys bör
ske. Jag kommer därför i annat sammanhang atl föreslå att regeringen bemyndigar
mig alt tillkalla en särskild utredare för att närmare belysa hur dessa frågor
lämpligen skall hanleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De induslripolitiska slimulansåtgärdema, dvs. de ålgärder
som syfiar till atl underlätta industriell utveckling och expansion, är av
många olika slag. Åtskilliga syfiar lill att förbättra informationsunderlaget
för övriga be­slutsfattare. Hit hör t.ex. branschråden och liknande organ som
medver­kar till ett ökat informationsutbyte. Branschråden har också initierat
en omfatlande utredningsverksamhet som lett till en samlad information om olika
problemområden. Liknande ulredningar uiförs också inom bl.a. SIND och i det
offenlliga utredningsväsendet. Som exempel från senare år kan nämnas
ulredningar om handelsslål- och specialstålindustrin, olika delbranscher inom
skogssektom, bilindustrin, maskinindustrin, elektro­nikindustrin,
livsmedelsindustrin saml gjuteriindustrin. 1 sammanhanget kan också nämnas
Sveriges geologiska undersöknings karteringsverksam-het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slalen kan i vissa fall också medverka lill all
diskussioner inom och mel­lan förelag kommer lill stånd. Ofta moliveras en
sådan statlig medverkan av all ett eller flera förelag har begärt och i vissa
fall fått slalligl slöd. Stö­det bedöms emellertid vara otillräckligt för atl
klara företagets fortlevnad och del gäller därför att finna andra lösningar på
problemen. Sådan med­verkan kan ske t.ex. genom deltagande av statliga
förhandlingsmän i dis­kussioner mellan förelag. Som exempel kan nämnas det
arbete som f. n. pågår inom skogsindustrin. 4   Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr
123&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
kanske vikligaste statliga insalsema utgörs av den breddning av ut­budet av
finansieUt kapital som uppnås med hjälp av olika statliga och halvstatliga
institutioner. Genom alt ge krediter på andra villkor och för delvis andra
ändamål än vad del ordinarie kreditväsendet gör kan dessa in­stitutioner
medverka till att åtskilliga projekt kommer till stånd som eljesl aldrig skulle
bli av. Det finns ett slort antal institutioner av här nämnl slag.
Invesleringsbanken, STU, de regionala utvecklingsfondema, SEK, m.fl. utgör
exempel härpå. Också de medel staien ställt lill förfogande för struk­turåtgärder
inom specialstål- och stålgjuteriindustrin kan hänföras till den­na kategori.
Syfiet med kredilema är ofta att medverka i projeki som inne­bär siörre risker
eller där tillräckliga säkerheter inle kan erbjudas för all vanlig affärsmässig
finansiering skall kunna ordnas. I regel spelar de statli­ga insalsema en
kompletterande roll. Jag återkommer i det följande med förslag till ytterligare
statliga insatser av det slag somjag här har exemplifi­erat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Staten
har också en viktig funktion att fylla när det gäller/É'/:rt(5/:/(7r5-ning och
utveckUng. Stöd till detta lämnas dels inom universitet och hög­skolor, dels
inom ramen för STU. Riksdagen har för innevarande budgetår kraftigt höjt
anslagen till STU. 1 budgetpropositionen (prop. 1978/79:100 bil. 17) har en
ytterligare försiärkning för nästa budgetår föreslagits. Jag återkommer i det
följande till frågan om teknisk forskning och utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
insatser jag hittiUs har berört har alltså i huvudsak generell inrikt­ning. De
slälls till förfogande för stora delar av industrin ulan atl riksdag och
regering tar ställning till enskilda förelag eller projekt. Den andra hu­vudkategorin
av insatser från statens sida syftar till att påverka utveckling­en (&amp;#9632;
enskilda företag eUer branscher eller kanske oftare takten i utveckling­en. I
vissa fall kan t. ex. nedgången i en viss bransch vara så snabb alt man har
anledning atl befara stora lokala och regionala problem. Staten kan i sådana
lägen medverka lill att neddragningen sker i sociall acceptabla for­mer.
Varvsindustrin är ett exempel härpå. I andra fall riklas de statiiga in­salsema
direkl. till enskilda företag och syfiar till atl uppnå t. ex. en lång­sammare
neddragning eller till alt överbrygga en lillfällig nedgång i avvak­tan på
bättre konjunkturer. De villkorliga lån som lämnats till Uddeholms AB och
Norrlands Skogsägares Cellulosa AB liksom de statliga kreditga­rantierna till
skogsindustrin är exempel på sådana ålgärder. Av försöij-ningspolitiska skäl
kan det i vissa fall vara motiverat atl säkerställa viss produktion 1. ex.
genom avtal mellan staten och ett eller flera förelag. Så­dana avtal finns
främst inom det gmndtextila området. Stöd som motiveras av
försörjningsberedskapsskäl lämnas också till skoindusirin. De statliga
insatserna inom handelsstål- och gruvindustrin har syftat till att förhindra en
oacceptabelt snabb neddragning, men har samtidigt inriktats på en om­strukturering
som syftar till att på sikt göra SSAB och LKAB till lönsamma och livskraftiga
förelag. Detsamma gäller Datasaab.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SlND:s
branschprogram har syftat till att stimulera en sådan utveckling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inom programbranscherna att de på sikt skall kunna bli mer
konkurrens­kraftiga och därmed av egen krafl kunna överleva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom skogsinduslrisektorn är det angeläget atl på grund av
den bristan­de råvarutillgången hålla lillbaka expansionen av
produktionskapacitet. Av denna anledning krävs sedan år 1977 tillstånd för
utbyggnad av kapaci­teten inom skogsindustrin (tillstånd enligt I36a§
byggnadslagen, SFS 1977:385).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är av största vikt att framhålla att statliga organ i
allmänhet inte har någon unik kompetens att förutsäga marknadsutvecklingen och
all peka ut delbranscher, företag, produkter och affärsidéer som i framliden
kommer att ha framgång på marknaden. Det är också svårt för statsmakterna att
förutse vilka branscher som kommer att få problem. Visseriigen finns det ofta
varnande rösler som förutser tillbakagång i vissa branscher, men de balanseras
nästan alltid av mer optimistiska tongångar från annat håll. Övervägandena kring
projekt Stålverk 80 kan uigöra en god illustration till detta. Svårighetema att
förutse utvecklingen kan illustreras också av alt 1975 års långtidsutredning
inte berörde de kommande problemen i t.ex. stålindustrin. Det är ofta enkelt
alt med facit i hand säga vad som borde ha uträttats på ett visst område men
belydligt svårare all i förväg ange detla. Del kan ofta ligga en lockelse för
regering och riksdag att ingripa i före­lag och branscher som har problem eller
alt på andra grunder göra statliga insatser. Åtgärdema kan, oavsett vilka de
reella effekierna blir, ge ett in­tryck av engagemang och aktivitet. Ofta är
det dock svårt atl hell överblic­ka konsekvenserna av statliga insatser. Det är
inle ovanligt atl de posiliva kortfristiga effektema av ett statligt ingripande
framhålls medan de lång­sikliga effekterna ägnas mindre uppmärksamhei, delvis
därför atl de i ett pressat beslulslage kan vara svåra att överblicka. Här kan
dock finnas ris­ker för konkurrenssnedvridning och undanträngning av
långsiktigt bälire satsningar från kapitalmarknaden. Vidare innebär politiskt
beslutade insat­ser ofta låsningar som i ett senare skede, med ändrade
förutsättningar, kan vara svåra alt komma ifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots de risker som är förenade med statliga insatser kan
sådana givetvis ändå många gånger vara moiiverade. Jag har nyss givil
åtskilliga exempel på det. Jag vill emellertid framhålla alt det inte behöver
uppfattas som planlöshet eller brisiande engagemang om statsmaktema efter
genomförda analyser finner att statliga insaiser i ell visst företag eller en
viss bransch inte är motiverade. Del kan t. ex. bero på alt man funnit alt ell
statligt in­gripande skulle få sådana långsiktigt negaliva effekter som
lidigare exem­plifierats eller atl de statliga åtgärder som står lill buds inte
kan hjälpa före­taget till en positiv utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När del gäller utvecklingen av nya affärsidéer bör man
enligt min me­ning vara medveten om att politiska organ, statiiga myndigheter
och eta­blerade intresseorganisationer genom sin uppbyggnad ibland kan uigöra
en återhållande kraft snarare än en pådrivande. De kan ha svårare all se både&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riskema
och möjligheterna i utvecklingen än enskilda människor och före­tag som är
verksamma ute på fältet. Del finns åtskilliga exempel på perso­ner och företag
med nya idéer som länge har fått slåss i motvind mot det siimlade
etablissemanget innan marknadskraflema har visat all deras idéer har varit
bärkraftiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
jag nu har anfört bör inle innebära något hinder för slalen alt med­verka med
t.ex. riskkapital i inlressanta utvecklingsprojekt. Denna verk­samhet bör
emellertid alltid ha en begränsad omfallning för all inle allvar­ligt inkräkta
på utrymmet för satsningar på den reguljära marknaden. Moli­ven för slallig
medverkan kan vara t. ex. att projeki genomförs pä nalionell eller
intemalionell nivå eller att enskilda företag saknar möjlighel all della­ga i
ett visst projekt pä grund av brisiande egna resurser. Exempel på såda­na här
insatsområden kan vara rymdverksamhet, utvecklingsprojekt inom flygindustrin
och enstaka projekt av typ Stirlingmolom. Den särskilda nä­ringspolitiska
delegationen har för sin del pekat på bl. a. informationstek­nik,
mikroelektronik och bioteknik som s. k. nationella utvecklingsprojekt. I detta
sammanhang finns också skäl att erinra om statens roll som bestäl­lare av t.ex.
teleutrustning, järnvägsmaterial och utrustning inom energi­sektom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
övergår nu till atl något utförligare kommentera vissa induslripolitis­ka
aspekter på några av de områden som jag tidigare har berört. Jag tar först upp
några åtgärdsområden som faller utanför den egentliga industri­politiken men
som är av väsentlig belydelse för induslrins utveckling. Där­efter tarjag upp
olika induslripolitiska områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2
Industripolitiska aspekter på vissa andra politikområden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utanför
den egentliga industripolitiken finns vissa områden som är av vä­sentiig
betydelse för induslrins framtida utveckling. Jag har lidigare berörl den
aUmänna ekonomiska poUtikens betydelse för industrins kostnads-och
efterfrågeulveckling. Den allmänna ekonomiska politiken styr också direkl eller
indirekt förelagens kapitalförsörjningssituation och investe-ringsbenägenhel i
slorl. Genom den aUmänna ekonomiska politikens me­del styrs försörjningen med
lånemedel och riskkapital. Den allmänna poli­tiken påverkar vidare vinstnivån.
Denna är avgörande för företagens själv­försörjning med kapital.
Vinstförväntningama är av central betydelse för invesleringsbenägenheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
har i olika sammanhang deklarerat sin avsikl att föra en så­dan allmän
ekonomisk politik alt industrins utveckling underlättas. De ytt­re
förutsättningarna för denna politik är nu något gynnsammare. En viss uppgång i
den internationella efterfrågeulvecklingen kan noteras. Vårt för­bättrade
kostnadsläge har inneburit alt en del av de marknadsandelar Sve­rige lidigare
har föriorat nu har kunnat alertas. Samtidigt har fortfarande många
industriförelag en svag finansiell situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är en viktig uppgift för den ekonomiska politiken all
lotsa utveck­lingen in på banor som förenar en lugn kostnads- och
prisutveckling med en snabb uppgång av industriproduktionen och av
industriinvesteringarna. På något längre sikt kommer problemen med induslrins
kapitalförsörjning atl bli en viktig uppgifi. Tillräckligt sparandeöverskolt
måsle skapas i and­ra delar av ekonomin och lämpliga former för att slussa
detla sparande lill industrin måsle övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den strukturella omdaning inom industrin som nu kan
förutses kommer att ställa stora krav på en aktiv arbetsmarknadspolitik. Under
de senaste årens lågkonjunktur har politiken inriklats på att i störsla möjliga
utsträck­ning hålla kvar arbetskraften i den konkurrensulsatta sektom. Den
svaga utvecklingen av industriproduktionen har dock lett lill en belydande
minskning i antalet industrisysselsalta. Sålunda sjönk antalet med 30000
personer under år 1977 och 35000 personer under år 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan nu förutse en ökad efterfrågan på arbetskraft inom
industrin. Resursutnyttjandet inom industrin är i dag lågl. Del föreligger dock
stora skillnader mellan företag, branscher och regioner. Det släller sig vidare
svårt att mäta graden av outnyttjad kapacitet. Delar av industrin har som följd
att strukturella förskjutningar i den intemationella efterfrågan och ändrade
konkurrensmönsier varaktigt förlorat sina förutsättningar att överleva även vid
en internationell konjunkturuppgång. Kapitalutmstning-en i dessa branscher har
blivit ekonomiski föråldrad. En produktionsupp­gång i svensk industri kommer
därför sannolikt att vara ojämt fördelad mellan företag, branscher och orter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns därför skäl atl räkna med all den möjliga
produktionsökningen inom vissa sektorer kommer att hämmas av brist på
arbetskraft. Det blir en angelägen uppgifi för arbetsmarknadspolitiken atl
finna vägar all undvika sådana flaskhalsproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sett på något längre sikt kommer de strukturella
förskjutningar som be­tingas av ett förändrat konkurrensmönster alt bli
belydande. Även detla kommer att ställa krav på rörlighet på arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även regionalpolitiken är av stor betydelse för
industriutvecklingen. Samtidigt utgör sysselsättningen inom industrin en viktig
förutsättning för möjlighetema atl bedriva en aktiv regionalpolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Målet för regionalpolitiken är bl. a. atl de tre
välfärdskomponenlerna ar­bele, service och god miljö skall bli tillgängliga
inom räckhåll för alla män­niskor. Industrin är i jämförelse med andra
näringsgrenar förhållandevis obunden vad gäller geografisk lokalisering. Om de
regionalpoliliska målen i fråga om sysselsättning skall kunna uppnås, måsle en
ökning av industri-sysselsättningen ske inom de sysselsätlningssvaga delama av
landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ytteriigare ett mål för regionalpoliliken är att främja
den ekonomiska tillväxten i landet. Regionalpoliliken har sålunda en vikiig
roll när del gäl­ler atl uppnå ett effektivt resursutnyttjande i landets alla
delar, med bibe­hållen balans i ekonomin. Somjag lidigare har nämnl finns del
skäl atl räk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;na
med att den möjliga produktionslökningen inom vissa industrisektorer kommer atl
hämmas på grund av brist på arbetskraft. De outnyttjade
ar-betskraftstillgångama är ojäml fördelade över landet. Genom en aktiv re­gionalpolitik
bör produktion och arbetsställen stimuleras att lokalisera sig så att
människoma i skilda regioner får möjlighet att delta i arbetslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
investeringar som har gjorts i samhällen och kommunikationsledet representerar
ett slorl värde. Omfattande och snabba befolkningsomflytt­ningar riskerar
därför att leda till betydande kapitalförluster. Den ekono­miska tillväxten
förutsätter dock en successiv omvandling av näringslivets struktur. En viktig
uppgifi för regionalpoliliken är alt påverka strukturom­vandlingen så all den
sker i socialt acceptabla former. Endast om så blir fallet kan nödvändiga och
omfaitande förändringar av produktionsstruktu­ren genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Chefen
för arbetsmarknadsdepartementei kommer inom kort att föreläg­ga regeringen
förslag till proposition om regionalpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillgången
på energi spelar en viktig roll för induslrins utveckling. Även om energikostnaderna
relativt sett är små för större delen av näringslivet har energin en strategisk
betydelse. Brist på energi eller plötsliga kraftiga prisförändringar kan få
ytterst allvarliga konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
landets totala slutiiga energianvändning svarar industrin för ca 40 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
industrins bränsleanvändning ingår i stort sett all kol och koks som an­vänds i
Sverige. Vidare finns ett stort inslag av inhemska bränslen genom framför allt
massaindustrins lutar. Dessa svarar för ungefär hälfien av energitillförseln i
denna bransch. Mellan 10 och 15 % av industrisekloms hela energianvändning
bedöms gå till uppvärmning och ventilation av byggnader samt
varmvattenberedning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Massa-
och pappersindustrin har den högsia energiförbrukningen av in­dustrins olika
branscher med ca 33 % av elförbrukningen och knappt 40 % av
bränsleförbrukningen inom hela industrin. Näst siörst i frågaom energi­förbrukning
är jäm-, stål- och metallverken med ca 20 % av induslrins el­förbrukning och 22
% av bränsleförbrukningen. Som jämförelse kan näm­nas att verkstadsindustrin,
som svarar för närmare 30 % av industrins för­ädlingsvärde, svarar för 8 % av
dess energiförbrukning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
efterkrigstiden har energianvändningen i industrin fram till de se­naste åren
vuxit snabbare än BNP. Detla förklaras i stor utsträckning av att produktions-
och konsumtionsmönstret har förändrats i riktning mot mer energiinlensiva
processer och produkter. Den rikliga tillgången på biUig energi från vår
vattenkraft har utgjort en viktig förutsättning för den väl­ståndsökning som vi
har upplevt under denna tid, då energiintensiva indu­stribranscher som
gruvindustri, jäm-, stål- och metallverk och skogsindu­stri har vuxit snabbare
än genomsnittet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
industriexpansion som är en fömtsättning för att vi skall nä extem balans
kommer att kräva en ökad energiförbrukning. Vidare kräver en ökad mekanisering
av framför allt tunga och farliga arbeten en ökad energi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;åtgång. Angelägna förbättringar av arbetsmiljön och den
yttre miljön har ibland visat sig inte kunna genomföras utan ökad energiåtgång,
åtminstone på kort sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 framtiden kan man å andra sidan genom den fortgående
tekniska ut­vecklingen räkna med lägre ålgångstal för energi i
produktionssystemet. Branschstmkturens utveckling kan också komma atl påverka
energiål­gången.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildningen vid universitet och högskolor är av
grundläggande betydel­se för industrin. Planering och dimensionering av
högskoleutbildningen är ett svårt avvägningsproblem. I utbildningen måste
finnas inbyggd en be­redskap för den framtida utvecklingen av näringsliv och
samhälle. Den tekniska utvecklingen går allt snabbare. Den utveckling inom
induslrin som kan förulses karakteriseras av större förskjutningar mellan olika
pro­duktionsområden än tidigare. Båda dessa faktorer accentuerar behovet av
framförhållning i planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett viktigt elemeni lill högskoleutbildningen utgör
anknytningen lill en vital grundläggande forskning. Samspelet mellan forskning
och utbildning ulgör en vikiig förutsättning för att vidmakthålla utbildningen
på en hög­klassig och intemalionell konkurrenskraftig nivå. Samtidigt utgör
utbild­ningen i sig den kanske viktigaste och mest effektiva spridningsformen
för grundforskningens resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liksom för utbildningen måsle grundforskningen bedömas ur
ett lång­siktig perspektiv. Brisl på förutseende i dag kommer endast att
långsamt och med stora koslnader kunna rättas till den dag akuta
bristsituationer uppkommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundforskningens resultat utgör den bas som den
tillämpade forskning­en skall bygga på. I sin tur kommer resultaten från
forskningen som helhet tillsammans med erfarenheler från arbetslivet och
samhällslivet i övrigt atl utgöra grundkapitalet för förnyelsen av vår
industri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots att Sverige på mänga områden ligger längt framme på
den interna­tionella forskningsfronten är vi som helhet en lilen
forskningsnation. Kva­liteten på de resultat som forskningen frambringar måsle
mätas efter en in­temalionell måttstock. Våra möjligheter all följa med i
utvecklingen av forskningen intemationellt är till stor del beroende av våra
möjligheler alt i samma takt som våra konkurrentiänder förbättra villkoren för
det veten­skapliga arbetel. Detta gäller bl. a. nivå och inriktning på
grundutbildning­en, resurser för forskningen och ett väl fungerande
informationssystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att underiätta ett nyttiggörande av forskningsresultat
och för atl till forskama förmedla kunskap om problem som är av betydelse för
närings­liv och samhälle så är det viktigt med en nära kontakt mellan
forsknings­institutioner och samhället i övrigt. En särskild kommitté,
forskningssam­verkanskommittén (U 1978:01), arbetar f. n. med frågor om
kontakter mel­lan högskola och forskningsråd, myndigheter, företag och andra
organisa­tioner. En vikiig del av kommiiléuppdragei utgör en översyn av de
regler&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
omgärdar uppdragsforskningen, dvs. forskningsprojekt som initieras och betalas
av företag och andra organisationer utanför högskolan. Sådana uppdrag utgör en
värdefull form för nyttiggörande av den kompt:tens som har byggts upp inom
högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
central belydelse för industrin är vidare lillgången lill ett väl funge­rande
kommunikationssystem. Den ökade effektiviteten inom transport­seklorn, som har
medfört atl transportljänstema relativt sett blivit allt billi­gare, har varit
en av förutsättningama för den strukturomvandling som skell inom näringslivet
och som bidragit till all skapa höjd levnadsstan­dard. Bättre
transportmöjligheter har t.ex. gjort del möjligt för förelagen att ta tillvara
stordriflsfördelar i produkiionen, samtidigt som möjligheter­na till en
decentraliserad lokalisering ökat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
ett viktigt kommunikationsmedel är telekommunikationema. Telefonnätet har
kommit att bli ett självklart och nödvändigi hjälpmedel, inte bara för
näringslivet utan för i stort sett alla verksamheter i samhället. Utveckingen
går vidare mot olika typer av textkommunikationssystem, t.ex. förbättrade
telex- och telefaxsystem, som underlättar öveiförandet av text och bilder. Det
allmänna datanätet som är under uppbyggnad med­ger överföring av stora mängder
information med mycket höga hastighe-ler. Den goda driftsäkerheten i detla nät
är av stor betydelse för kvalifice­rade dataanvändare inom näringsliv och
förvaltning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överföringen
av lelefonsamtal och data sker i dag i allt större utsträck­ning via
telesatelliter. Utnyttjande av sådana satelliter för överföring av te­lefonsamtal
och televisionsprogram mellan olika länder är i dag en vanlig tilllämpning. I
ökande utsträckning kan telesatellitlekniken nu användas för överföring av
lelefonsamtal och data inom ett land eller inom en be­gränsad region. Även inom
Europa övervägs möjlighetema att uinyttja sa­telliter för den inomregionala
teletrafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mellan
handelspolitik och industripolitik finns åtskilliga beröringspunk­ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Våra
internationella handelspolhiska åtaganden ulgör en viktig ram för
induslripolitiska åtgärder och initiativ. De konventionella handelspolitiska
instrumenten - tullar och kvantitativa restriktioner - har minskat i bety­delse
i takt med en fortgående avveckling genom intemationella överens­kommelser, I
stället framstår andra lyper av politiska åtgärder som de som starkasl påverkar
villkoren för den internationella handeln som mer bety­delsefulla. Det som här
avses är olika typer av icke-tariffära handelshin­der, regler rörande statlig
upphandling och statliga stödåtgärder. Även andra nationella åtgärder såsom
restriktioner rörande överföring av tekno­logi, politiken rörande
kapitalrörelser, migration och multinationeUa före­tag kan få liknande
effekter. En annan faktor av belydelse i dessa samman­hang är allmänt sett
utvecklingen av mer målmedveten politik i industrilän­dema när del gäller
industriell expansion, teknisk forskning och utveckling saml energihushållning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid sidan av den traditionella varuhandeln mellan ländema
har mer komplicerade, omfatlande och långsiktiga transaktioner vuxit fram, inte
minst inom de sektorer som kan betecknas som leknologiintensiva och ex­pansiva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är här ofta fråga om samarbete mellan flera förelag i
olika led av ut­vecklings- och förädlingsprocessen. Inte sällan kompletteras
råvaruleve­ranser med utbildning och direkt kunskapsöverföring i olika former.
Kun­den/köparen är allt oftare att betrakta som en samarbetspartner som biträ­der
med design, projektering, konstruktion etc. Dessa former av industri­ellt och
tekniskt samarbete berörs ofta av olika typer av lagar, förordning­ar och
bestämmelser i de berörda länderna, vilka har tillkommit av andra skäl än
handelspolitiska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett vikligl inslag i de inlernationella ekonomiska
relationema - syslem-leveranser och kompletta anläggningar - kommer jag all
behandla i del följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också erinra om att en stor del av de
intemationella kommersiel­la transaktionerna äger rum mellan förelag som genom
ägande eller på an­nal likvärdigt sätt är förbundna med varandra och står under
gemensam kontroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna utveckling leder till en situation där den
traditionella handelspoli­tiken måste kompletteras med bedömningar där
industripolitiska övervä­ganden ingår som en allt viktigare del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En mer långsiktig industripolitisk planering kräver
fortlöpande detalje­rad informaiion om och bevakning av såväl handelspolitiken
som av indu­striella förhållanden, planer, prognoser elc. i andra länder.
Intemationella åtaganden på del ekonomiska området lägger på viktiga punkler
begräns­ningar för den nationella politik som vi bedriver. Vi bör så långl
möjligl verka för all intemationella överenskommelser utformas i samstämmighet
med våra industripolitiska intressen. Samverkan med företag och regering­ar i
andra länder, inle minst de nordiska, kan förväntas öka i betydelse, t. ex. i
fråga om investeringar och teknologiutveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mol denna allmänna bakgrund vill jag underslryka de
gmndläggande sambanden mellan handelspolitik och industripolitik. Somjag
lidigare har framhållil utgör den handelspolitiska utvecklingen och Sveriges
internatio­nella åtaganden på detta område en av de ramar inom vilken
industripoliti­ken har all verka. Industripolitiken måste inriktas så att vår
nationella ut­veckling kan möta de krav som de nya förhållandena i vår omvärld
ställer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3 Industripolitikens inriktning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3.1 Riktat bransch- och företagsstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare redovisat atl statliga insaiser ibland
görs i enskilda före­tag eller branscher för att påverka utvecklingen, t.ex.
för att överbrygga en tillfällig nedgång eller för atl åstadkomma en krympning
i socialt accep-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tablå
former. Insalsema görs dels inom ramen för industripolitiken, dels inom
arbetsmarknadspolitiken och regionalpoliliken. Den senare typen av insatser,
t.ex. lokaliseringsstöd, utbildningsbidrag och sysselsättnings-stöd, är i
allmänhet mer generellt ulformade än de industriinsatser som har tillkommit när
del har bedömts alt arbetsmarknadspolitiken varit otillräck­lig för att klara
uppkomna problem. Merparten av del riktade industristö­det har utlösts av de
stora sysselsättningsambitionema i kombination med finansiella kriser i
företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
totala omfattningen av industristödet under senare år speglar givet­vis de
allmänna ekonomiska problem som har drabbat industrin. De har, somjag tidigare
har nämnl, lett till osedvanligt stora och akuta svärigheter för många företag
samiidigi som efterfrågan på arbetskraft i långsiktigt ex­pansiva företag har
varit exceptionellt låg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är min bedömning atl de riktade insatserna under senare år i allt vä­sentligt
har varit väl moiiverade Även om detta omdöme gäller vid en prövning av varje
åtgärd för sig finns det anledning peka på vissa risker av mer långsiktig nalur
när insalsema totalt har fått en så stor omfattning som nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sådan risk är all insalsema leder till konkurrenssnedvridning. I den allmänna
debatten har t. ex. pekats på riskema för att bibehållande av en stor kapacitet
på slorvarven kan innebära en försvårad konkurrenssitua­tion för de mindre
varven, liksom all stöd till SSAB skulle kunna ogynn­samt påverka de mindre
handelsstålverkens situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En annan risk är atl mer
framtidsinriktade projekt trängs undan från ka-pUalmarknaden. Den stagnation
och nedgång i industriinvesteringarna som skett under åren 1976-1978 har gjort
att konkurrensen om lånekapital varit obetydlig, men när
investeringsaktiviteten ökar igen innebär gjorda åtaganden en bindning som kan
begränsa expansionsutrymmet fiir övrig industri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
finns risk för kollision med internationella åtaganden. Riktade statliga
stödåtgärder, liksom generella ålgärder, kan bli föremål för kritik såväl inom
OECD som inom EFTA, EG och GATT för förmodade sned­vridande effekter på
konkurrensen. Våra intemationella åtaganden inne­bär att vi vid utformningen av
statliga stödåtgärder bör undvika sådana ef­fekter som kan skada andra länders
intressen. Allmänt sett kan konstate­ras att man intemationellt - i vissa fall
efter klargöranden från svensk sida - har visal ell stort mått av förslåelse
för de riktade åtgärder som hittills har vidtagits. Det har därvid varit av
stor betydelse att kunna peka på att åtgärdema varit tidsbegränsade och
inordnade i en plan för produktionen som, ålminsione på längre sikt, anpassar
sig efter realistiska marknadsbe­dömningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Risk
finns även att företagen försummar den finansiella planeringen: Omfatlande
statliga insaiser kan leda lill en &amp;quot;stödmentalitet&amp;quot; i företagen. Man
litar på att staten griper in om del uppkommer problem. Detla kan i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;längden
ha en demoraliserande effekt också på välskötta förelag. Del kan också föra med
sig en risk atl man mindre intensivt söker efter lösningar som inte kräver
slallig medverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
minskat ansvar i företagen för den finansiella planeringen kan lång­siktigt
innebära ett hol mol hela marknadsekonomin. Ett centralt inslag i
marknadsekonomin är, somjag tidigare har framhållit, ett decentraliserat
beslutsfattande. Häri ligger för de enskilda beslutsfattarna både risker och
möjligheler. För alt incitamenten skall fungera på ett tillfredsställande sätt
måste kapitalägare och kreditgivare både ha rätt till del i eventuella vinster
och skyldighet att bära del av förlustema när sådana uppkommer. Del är därför
angeläget att staien inte övertar finansiella risker i företagen utan atl
statliga insatser förenas med insatser också av andra intressenter. Detta har
förekommii i flera fall. Villkorslånet lill Uddeholm AB förenades sålun­da med
särskilda förbehåll för utdelning till aktieägarna och de s. k. skogs-kreditgarantiema
kombineras med krav på ökning av det egna kapilalet från skogsägamas sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är ännu för lidigt all utvärdera de långsikliga effekterna av de senas­te årens
riktade industristöd. Min allmänna bedömning är att insatserna varit välgmndade
och i allmänhet väl avvägda. Självfallel hade insalsema kunnai ges en delvis
annan utformning men det förefaller inte sannolikt atl de därigenom väsentligt
hade kunnat begränsas. De som i den allmänna de­batten har kritiserat det
selektiva stödel har i allmänhet förordal generella stimulansinsatser som
alternativ. Del finns mot den bakgrunden anledning atl något beröra frågan om
detla altemativ i realiteten har varil tillgängligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
statliga stödinsatsema har till mycket stor del riklats mot två bran­scher,
handelsstål- och varvsindustrin. Av de insatser som har beslutats sedan hösten
1976 torde beloppsmässigt ca fyra femtedelar avse dessa bäg­ge branscher. När
man skall söka bedöma om resurserna har varil tillgäng­liga för alternativ
användning, t.ex. i form av mer generella ekonomisk­politiska åtgärder, så kan
bedömningen således tUl stor del grunda sig på överväganden kring dessa bägge
branscher.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
handelsstålindustrin har, somjag tidigare redovisat, mycket stora resurser
satsats på att bilda SSAB och ge företagel förutsättningar för atl på sikt bli
konkurrenskraftigt. TiU grund för bildandet av SSAB låg den statliga
handelsstålutredningen, som efter noggranna analyser kom till slutsatsen atl
det borde finnas möjligheter att genom vissa strukturföränd­ringar skapa en
lönsam svensk handelsstålindustri. Något alternativ tUl omfattande statliga
insatser för att bevara och förstärka handelsståUndu­strin torde knappast ha
stått till buds.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varvsindustrin
är den enskilda bransch som har mottagit det största statliga stödet. Det
statliga engagemanget inom branschen inleddes i bör­jan av 1960-talet och då
det statiiga kredilgaranlisyslemel introducerades. Det innebär atl staten står
för vissa kreditrisker i samband med fartygs­byggande. Statens medverkan genom
kreditgarantier har till stor del varit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ett
svar på andra staters medverkan och således en nödvändig förutsätt­ning för de
svenska varvens konkurrensmöjligheter. Under 1970-talet har slalen också gått
in i ett allt större ägarengagemang inom varvsindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
svårighelerna för varven blev akuta under åren 1975 och 1976 gjor­des det
första försökel att med statiiga ålgärder överbrygga konjunktur­svackan. Genom
lagerproduktion avsåg man att upprätthålla sysselsätt­ningen vid varven på ett
sätt som skulle ge inkomsler när konjunkturen förbättrades. Redan då var det
emellertid uppenbart att svensk varvsin­dustri långsiktigt hade en betydande
överkapacitet, varför beslut fattades om nedskärningar på ca 30 %. På våren
1977 lanserades beslällarstödet för atl få till stånd orderproduklion i stället
för lagerproduktion. Successivt under den här angivna perioden, dvs. sedan år
1976, hardet blivit uppen­bart atl lågkonjunkturen inom varvsindustrin kommer
att bli mer utdragen än vad man tidigare hade anledning att tro, och att de
tidigare beslutade nedskämingama av svensk varvsindustri på grund av
långsiktiga struktur­förändringar i världens varvsindustri knappast skuUe vara
tillräckliga. Mot den bakgrunden beslulade riksdagen hösten 1978 efter förslag
från rege­ringen om ytteriigare neddragning. Av de tillskott som riksdagen
beslutat om sedan höslen 1976 har merparten hänfört sig till kundförluster på
order tagna under de goda åren tidigare på 1970-talel, förluster vid
försäljning av lagerproduklion och valutaförluster. Genom del statiiga
kreditgaranlisy-stemet hade huvuddelan av dessa förluster under alla
förhåUanden fått bä­ras av staten. De statliga kostnadema för den produktion
som påböijats se­dan halvårsskiftet 1977 motsvaras i huvudsak av lånen inom
ramen för be­ställarstödet. De uppgår för perioden 1977-1979 till totalt ca 2
150 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
kan således konstatera att endasl en mindre del av de resurser som har ställts
till varvsindustrins förfogande har varit tillgänglig för alternativ användning.
Till del kommer att knappasl någon orderproduktion vid var­ven hade kunnat ske
utan statligt beställarstöd, varför omfattande arbets­marknadspolitiska
insatser hade måst göras om beställarstödet ej hade ut­gått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
slutsats av del anförda är att de resurser som har satsats på handels­stål- och
varvsindustriema i myckel liten utsträckning har varit tillgängliga för mer
generella insatser. Det är dessutom uppenbart att även om de ge­nerella
åtgärdema givits något större omfattning, sannolikt av storleksord­ningen någon
procentenhets lägre arbetsgivaravgift, så hade det inte läm­nal något
väsentligt bidrag liU lösningen av dessa branschers problem. Sta­ten hade med
andra ord ändå tvingats gå in med belopp av samma storleks­ordning som nu har
varit fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
redan har framhållits bör generella åtgärder för att skapa ett klimat som är
gynnsaml för industriell expansion, nyföretagande och satsningar på forskning
och utveckUng utgöra tyngdpunkten framöver. Detta för att vårt näringsliv skall
kunna återfå sin expansionskraft och kunna bidra till atl skapa nya
arbetstillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det är enligt min mening orealistiskt atl räkna med
alt industripoliti­ken i fortsättningen skall kunna arbeta med endast generella
medel. En framgångsrik näringspolitik förutsätter en kombination av generella
och selekliva ålgärder. De senare krävs därför atl problemen inle är jämt för­delade
mellan olika branscher och landsändar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riktade insaiser blir även fortsättningsvis nödvändiga i
branscher som t.o.m. i ell balanserat konjunkturläge saknar fömtsättningar att
långsiktigt behålla en konkurrenskraftig produktion i nuvarande omfattning. Den
ned­dragning av kapaciteten som där är nödvändig kan bli så omfattande att de
arbetsmarknadspolitiska medlen inle är lillräckliga. Även branschpolitiska
insatser måste tillkomma för alt avvecklingen skall kunna ske i socialt ac­ceptabla
former. Varven utgör ell exempel på en bransch där dessa motiv är giltiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kommer även i framtiden all finnas förelag eller grupper
av företag som har en långsiktig konkurrenskraft och livskraft men befinner sig
i en svär finansiell situation. En omstrukturering och anpassning måsle här
ske. För atl underlätta denna process kan statliga insatser behöva göras. Som
regel bör dessa kombineras med insatser från kapitalägare och kredit­givare.
Specialstålindustrin kan här nämnas som exempel, liksom delar av
skogsindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är svårt all närmare precisera vilka branscher som i
framliden kan behöva statlig medverkan för sin strukturomvandling. I några fall
torde da­gens problembranscher även framgent kräva uppmärksamhei. 1 andra fall
kan nya branscher drabbas av strukturproblem som de inle kan klara av på egen
hand utan oacceptabla sociala konsekvenser. Även inom expande­rande branscher, t.ex.
verkstadsindustrin, torde finnas delar som går starkt tillbaka och som i övrigt
uppvisar samma egenskaper som andra branscher där samhället funnit skäl alt
medverka vid strukturomvandling­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De frågor jag har behandlat har varil föremål för diskussion
också inom OECD. Man har där diskuierai bl. a. lämpliga former för statliga
ingripan­den. Diskussionen utgår härvid från perspektivet all olika länders
åtgärder för alt skydda sin induslri inte främjar effektiviteten i dessa
länders nä­ringsliv genom att de försenar en förr eller senare nödvändig
stmkturom­vandling. Dessulom hindrar dessa åtgärder övriga länders export och
får samma karaktär som handelshinder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;OECD har utfärdat följande rekommendationer för insatser
till bran­scher och företag med strukturella problem:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;insalsema bör
vara temporära och de bör när så är möjUgt minskas en­ligt en i förväg
fastställd tidsplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;insatserna bör
kombineras med krav på en plan för minskning av över­skottskapacitet och för
återställande av konkurrenskraftiga enheter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;insatsemas
samhällsekonomiska koslnader bör klargöras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;insatserna bör,
när de riktar sig mol del privata näringslivet, kombine­ras med privat
riskkapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;insatser till enskilda företag
bör utformas på ett sådant sätt att de inte eliminerar inhemsk eller
internationell konkurrens,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;insalsema bör i de fall syfiet
är atl stödja sysselsättningen i enskilda or­ler eller regioner hellre ges lill
företag som inle har drabbats av akula problem,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;insaiser av beredskapsskäl bör
moliveras särskilt noga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga
OECD-länder släller sig bakom dessa allmänna riktlinjer. I den prakliska
lillämpningen är dock skillnadema stora. Vissa länder anser att
marknadskraflema kan lösa problemen och all statliga ingripanden helsl inle bör
ske. Andra länder anser att marknadskraflema inte är kapabla alt utan statliga
insatser lösa strukturproblemen. Del råderäven oenighet rö­rande medlens
karaktär. En del länder hävdar atl ålgärderna bör vara ge­nerella. Andra
länder, främst de mindre, hävdar nödvändigheten av selek­tiva ålgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
inom ramen för det nordiska samarbetet och i EFTA-kretsen förs en debatt om den
s. k. slödpolitiken och dess eventuella snedvridande ef­fekter på andra länders
industri. Även inom EG görs ansträngningar atl finna principer på delta område
som medlemsländema kan sluta upp kring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
vill jag framhålla följande slutsatser av det resone­mangjag här har fört.- Det
är av största vikt att föra en ekonomisk politik som begränsar behovet av
riktade företags- och branschinsatser. Jag har li­digare pekat på flera risker
med ett alltför omfatlande selektivt slöd. Sam­tidigt kan man dock utgå från
alt riktade insatser på de grunder jag lidigare har redovisat kommer atl
behövas också i framtiden, även om den allmän­na ekonomiska politiken blir
framgångsrik. Till sist vill jag understryka vikten för marknadsekonomins
funktionsmöjligheler av att de riktade in­salsema, som av naturliga skäl alltid
ökar under en lågkonjunktur, begrän­sas när konjunkturen förbättras så all man
undviker en &amp;quot;tillvänjningsef­fekt&amp;quot; inom näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Branschprogrammen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SIND
har på regeringens uppdrag gjort en ulvärdering av verksamheten med
branschprogram. Enligt SIND har de branschfrämjande insalsema haft posiliva
verkningar även om åtgärdema hittills inte har varit tillräckli­ga för att
förändra det långsiktiga utvecklingsmönstret inom flertalet av de berörda
industrisektorerna. Branschprogrammens effekter bör dock inte underskattas även
om det rör sig om begränsade ekonomiska insatser. Ge­nom atl kunskaper och
riskkapital tillförs företagen kan branschprogram­men enligt SIND:s mening ha
en betydande katalysatoreffekt och bringa andra, väsentligt starkare krafter
all verka i positiv riktning för en förbätt­rad effektivitet. Branschprogrammen
bidrar f. n. främst till att göra anpass­ningen mjukare och mer acceptabel ur
ekonomisk och social synvinkel inom tillbakagående industribranscher men verket
anser atl det bör vara möjligt att använda samma arbetsmetodik också i mer
offensiva industri­politiska sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
SIND bör nuvarande arbetsmetodik inom branschprogrammen utgöra ett permanenl
inslag i industripolitiken men nu ingående branscher bör efter hand bylas ul.
Behovet av strukturförändringar inför 1980-talel är starkt inom stora delar av
svensk industri på grund av bl. a. ändrade mark­nads- och konkurrensbetingelser
och ny teknik. SIND ser i branschpro­grammen ett industripoliliskt medel
innehållande komponenter och arbets­former med belydande
utvecklingsmöjligheter, där företag, organisationer och samhälle i samverkan
kan påverka induslrin mot större slagkraft ge­nom insiktsfulla och tidiga
anpassningsåtgärder. Resultatet av SlND:s ut­värdering lyder enligt min mening
på alt särskilda branschprogram av det slag som successivi har införts under
1970-talet bör kunna utgöra ett inslag i industripolitiken även i
fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser i likhel med SIND all nu löpande branschprogram efter hand bör avbrytas.
Della bör ske anlingen när konkurrenskraften inom en bransch har förlorats
eller när utvecklingen inom en bransch vänts till en normal siutation jämfört
med den övriga industrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
hittills bör branschprogram aklualiseras för branscher som kan förväntas komma
atl ställas inför krav på omställningar under en begrän­sad lidsperiod. Sådana
krav kan uppkomma till följd av förändringar i de internationella
konkurrensförhållandena, eflerfrågeförändringar eller tek­nisk utveckling på
produkt-, process- eller produktionsområdet. För bran­scher med utpräglad
småförelagsstruktur kan svårigheter föreligga att av egen krafl genomföra de
för en fortsatt konkurrenskraft nödvändiga om­ställningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
förutsättningar bör enligt min mening vara uppfyllda för att branschprogram
skall aktualiseras. Grundläggande bör vara atl den akluel­la branschen eller
delbranschen bedöms ha utsikter att uppnå konkurrens­kraft på sikl efter ell
omställningsskede. Vidare bör möjligheler föreligga alt på ett meningsfullt
sätl avgränsa ett bransch- eller delbranschområde. Möjlighel lill överblick och
samordnande insatser är nödvändiga om ett branschprogram skall ge önskvärda,
posiliva effekter på strukturen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Branschprogram
bör liksom hittills alllid ulformas som tidsbegränsade insaiser. Detla är
nalurligt med hänsyn lill all branschprogrammen enligt vad jag tidigare har
anfört bör komma till stånd endast i branscher som ef­ter ett omslällningsskede
bedöms kunna återvinna sin konkurrenskraft. Jag vill betona att tidsbegränsning
är nödvändig också på grund av att åt­gärderna genom mer eller mindre starka
inslag av subvenlion utgör ett längre gående industripoliliskt stöd än som
normalt är lämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vatje
branschprogram bör vad gäller ingående komponenter - utbild­ningsstöd,
konsultstöd, teknisk konsulentverksamhet, exportstöd, in­vesteringsstöd och
övrigt finansiellt stöd - ulformas med hänsyn till de speciella fömtsättningama
inom den aktuella branschen. Erfarenheterna av den hittillsvarande verksamheten
med branschprogram pekar på att åt­gärder som konsultstöd, uibildningssiöd och
finansieringsstöd är allmänt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillämpliga
för branscher med omställningsproblem medan andra ålgärder - exportstöd,
teknisk konsultverksamhet ocn investeringsstöd - bör säl­tas in endast efter
mer noggranna överväganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslul
om branschprogram bör innefatta förutom branschavgränsningar även löptider och
åtgärdssammansätlning för programmen. Jag vill dock i della sammanhang erinra
om regeringens förslag i budgetpropositionen 1979 (prop. 1978/79:100 bil. 17 s.
43) att en verksamhei med nya del­branschstudier skall inledas försöksvis vid
SIND under budgetåret 1979/80.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.2
Finansiering och riskfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
finansiella frågorna är centrala vid en analys av industrins utveck­lingsmöjligheter.
Finansiella hinder kan på olika sätt hämma en önskad ut­veckling. De största
problemen ligger i försörjningen med riskkapital och lånefinansieringen lill
investeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riskkapital
kommer normall till större delen från förelagens vinster. En­dast en begränsad
del av vinstema beräknas gå tiU utdelning till aklieägare. Den större delen stannar
inom företagen och bidrar till att finansiera des­sas vidareutveckling. En god
lönsamhet framstår mot denna bakgrund som mycket betydelsefuU för möjligheterna
att finansiera företagens expan­sion. En förutsättning för att aktieägarna
skall låla vinstmedel stanna kvar inom företagen och också bidra med
ytterligare riskkapital är atl ersätt­ningen för insatt kapital överstiger den
avkastning som kan erhållas i risk­fria placeringar och dessutom ger viss
kompensation för risk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har tidigare framhållil alt LU 78 i sina beräkningar utgår från alt rela­lionerna
mellan bruttovinster och löner de närmaste åren kommer att åter­gå till det
läge som rådde de första åren under 1970-talel. Jag har därvid också givil
uttryck för uppfattningen atl den period av stora invesleringar som nu ligger
framför oss kräver en lönsamhetsnivå av denna storleksord­ning och att en lägre
lönsamhetsnivå skulle ge risker för markant vikande soliditet, vilket i sin tur
skuUe vara en broms på investeringsviljan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svensk
industri har blivit allt mer kapitalintensiv. Det är realistiskt atl räkna med
att behoven blir större i framliden, bl. a. beroende på alt inves­teringamas
livslängd efter hand har pressats nedåt. Den relativa förskjut­ningen från de
kapitalintensiva basindustrierna mot mer verkstadsindustri talar visserligen
för atl investeringama i realkapilal kan avta något - sam­tidigt ökar
emellertid behoven av investeringar i immateriellt kapital, dvs.
produktutveckling och marknadsorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
investeringsexpansion som nu kan förutses erfordrar att en del av
sparandeöverskottet i andra delar av ekonomin tillförs industrin i form av
riskkapital, dvs. i form av aktieköp eUer därmed jämförbart kapitaltill­skott.
Hushållen står för en minskande del av det direkia aklieägandel. In­stitutioner
av olika slag - investmentbolag, försäkringsbolag, pensions­kassor etc. - för
en växande andel. Under de senaste 30 åren har inslitu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tionernas andel vuxit från 25% lill 50%&amp;gt; av del totala
aklieägandel. Det är min uppfattning alt man bör söka stimulera hushållens
direkta aktiesparan­de. Samiidigi är det inte sannolikt alt sådana ålgärder
ensamma kan klara del behov som finns. De olika kapitalförvaltande
institutioner som finns bör också stimuleras till ett ökat aktieinnehav. Någon
typ av löntagar- eller medborgarfonder kan också komma att erfordras för att
försörjningen med riskkapital skall kunna tryggas på ett sätt som är
fördelningspolitiskt ac­ceptabelt. Denna senare fråga övervägs f.n. av
utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna och kapitaltillväxten. En återgång till
en normal lönsam­helsnivå, en effektiv kapitalmarknad, ett ökal akiiesparande
hos hushållen och olika kapitalförvaltande institutioner samt i framliden
eventuellt någon form av löntagar- eller medborgarfonder. utgör enligt min
mening basen för finansieringen av industrins framtida expansion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De bedömningar som har gjorls av
kapitalmarknadsulredningen och i LU 78 avser företagssektorn som helhet. I del
föregående har för olika de­lar av industrin redovisats vissa uppgifter av
betydelse för bedömningen av finansieringsfrågoma. Dessa pekar på en fortsalt
stark spridning mellan olika industriförelag vad gäller den finansiella
utvecklingen. Expansions-förväntningarna är myckel stora för vissa branscher,
och de investeringar som krävs för detta kan sannolikt inle i alla fall klaras
enbart med egna vinstmedel. Den gmpp av förelag som väntas få den mest positiva
utveck­lingen är storföretagen inom kemisk industri och verkstadsindustri. För
de invesleringstunga branscherna kemisk industri och stålindustri är upp­gången
i invesleringar markerad. Inom skogsindustrin förväntas fortsatta stora
invesleringar vilkel kommer alt ställa krav på betydande finansiella resurser.
Genomgången av skogssektorn lyder knappasl på att erforderliga finansiella
resurser i sin helhet kan mobiliseras inom branschen, utan del­vis måste
lillföras ulifrån, genom upplåning och ev. nyemission. Bland skogsinduslrins
investeringar ingår direklinvesteringar i vidareförädlande företag utomlands,
utbyggd marknadsföringsorganisation etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För verkstadsinduslriföretagen ställs mycket höga krav på
produktions­tillväxt och investeringar. En betydande ökning av kostnadema för
mark-nadsbearbelning av forsknings- och ulvecklingsarbele inom verkstadsin­dustrin
kan därför förutses. Generellt kan sägas alt en ökning av de imma­teriella
investeringama inom induslrin kommer alt krävas. En sådan sats­ning ger
avkastning i produktion och lönsamhet försl på längre sikl. Bely­dande belopp
måsle dock redan i ett inledande skede bindas i tekniska ut­vecklingsprojekt,
systemkunnande och maskinell utrustning i samband med fortgående datorisering
och automation av produkiionen. Ett problem för många företag kan i detta
sammanhang vara atl satsningar av della slag inte genererar traditionella
banksäkerheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har lidigare berört några drag i utvecklingen som har
förändrat före­tagens risksituation. Marknaden har blivit mera osäker.
Konkurrensen på världsmarknaden har hårdnat i takt med alt ny teknik allt
snabbare blir lill-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;5   
Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 123&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gänglig
för flera länder. Produktutvecklingen och utvecklingen av ny pro­duktionsteknik
går nu snabbare än förr. Kostnaden för alt ulveckla nya produkler är större än
tidigare. Den lekniska komplexiteten har ökat och den snabbare produklcykeln
ger korlare pay off-lider. När det gäller an­läggningsprojekl - som är en
växande del av den svenska industriproduk­tionen - tvingas huvudentreprenören
in i finansiella engagemang och ris­ker som successivt blir allt större i
relation till företagels egen lillverk-ningsandel av projektet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
har företagens soliditet, andelen av eget kapital i relation lill totalt
kapital, långsiktigt sjunkit. Soliditeten utgör ett grovt mått på företa­gens
förutsättningar för risktagande, och fungerar också som ett riktmärke för
banker och andra kreditgivare i deras långivning när inte säkerhet i
realkapilal finns. En låg soliditet kan både skapa svårigheter att få låna och
minska företagens benägenhet att la risker. Det minskar också förelagens
möjligheter att klara av lillfälliga nedgångar i leveransema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
svårigheler som här har redovisats drabbar självfallel inle alla före­tag lika.
För vissa företag, kanske främsi sådana där flera faktorer sam­verkar, kan den
&amp;quot;uppbromsande&amp;quot; effekien dock bli betydande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
faktorer som nu har nämnts kan leda till en alllför försiktig hållning, både
hos företag och kreditgivare, vilken i sin tur leder till en obenägenhet till
nya större satsningar. Speciellt drabbas risksatsningar, t. ex. expansion på
nya marknader eller utvecklande av nya produkter. En försiktighet av detta slag
kan få oönskade effekter på takten och fömyelsen i den industri­ella
utvecklingen. Det finns därför skäl att på olika sätt hjälpa företagen att lösa
dessa problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
väg att underlätta företagens finansiering är all komplettera den ordi­narie
kapitalmarknaden med finansieringsinstitut som kan ge lån lill före­tag som har
goda investeringsprojekt och goda expansionsmöjligheter men en svag finansiell
bas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
höga kraven på tillförsel av kapital på hög risknivå bl. a. inom skogs­industrin
och den sannolikt kraftiga salsningen på immateriell kapitalbild­ning inom
verkstadsindustrin och andra lekniska industrier, bl. a. läkeme­delsindustrin,
kommer sannolikt att öka behovet av finansiella resurser av denna karaktär. F.
n. kan sådana lån på hög risknivå erbjudas av Investe­ringsbanken. Ett viktigt
inslag i industripolitiken är att ge Investeringsban­ken möjlighet att
tillhandahålla sådana lån och att se till att dess kreditka­pacitet täcker de
behov som finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Investeringsbanken
bildades år 1967 som ett av staten helägt kreditaktie­bolag (prop. 1967: 56 och
102, SU 1967: 111, BaU 1967: 33, rskr 1967: 289). Det främsta syftei var all
förbättra möjligheten att tillgodose de behov av långfristiga krediter som den
fortsatta strukturomvandlingen skulle kom­ma all ställa. Staten tillsköt vid
Investeringsbankens bildande 500 milj. kr., varav 450 milj. kr. i aktiekapital
och 50 milj. kr. i reservfond. Vidare ställ­de staien garanti för bankens
förpliktelser till ett belopp av 450 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under de följande två åren anslogs ytterligare 500 milj.
kr. till eget kapital och statens garanti för bankens förpliktelser höjdes till
900 milj. kr. (prop. 1968:1 bil. 9 s. 149, SU 1968:103, rskr 1968: 255 och
prop. 1969:1 bil. 15 s. 104, SU 1969: 49, rskr 1969:140). År 1975 höjdes
statens garanti ytteriigare till 2000 milj. kr. (prop. 1975:90, NU 1975:23,
rskr 1975:151) och år 1977 till 4000 milj. kr. (prop. 1976/77:100 bU. 17 s. 80,
NU 1976/77:20, rskr 1976/77:151), År 1977 höjdes vidare den multipel som
reglerar bankens rätl att ta upp lån eller ingå garantiförbindelser från högst
fem till åtta gånger bankens egel kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom riksdagens beslut år 1978 (prop. 1978/79: 8, NU
1978/79: 8, rskr 1978/79:42) ökades den statiiga garantin för bankens
förpliktelser med yt­teriigare 1000 milj. kr. till 5 000 milj. kr. Samtidigt
ökades aktiekapitalet med 300 milj. kr. Kapitaltillskottet tillfördes banken i
slutet av år 1978. Banken har rätt att låna upp inlill åtta gånger det egna
kapitalet. Bankens eget kapital, som f. n. är drygl I 300 milj. kr., innebär
att upplåningsrätten f. n. är ca 10400 milj. kr. Därmed kan banken med
utnyttjande av det egna kapitalet låna ut medel eller slälla garantier för
sammanlagt ca 11 700 milj. kr. Det kapitahillskou på 300 milj. kr. som banken
fick under år 1978 täc­ker enligt min bedömning bankens nu akluella
kapitalbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De allmänna övervägandena om industrisektorns
investeringsutveckling och behov av kapitaltillförsel pekar på alt
Investeringsbanken kommer att ha fortsatt stor betydelse för möjlighetema för
svensk industri att bygga ul sina anläggningar och alt öka sina
marknadsinsatser och salsningar på tek­nisk utveckling. För att kunna svara mot
dessa krav behöver banken ha ett stort eget kapital, så att en viss beredskap
kan hållas. Genom att krediter­na ofta är av belydande storlek och ofta
beviljas flera år innan kapitalresur­serna tas i anspråk bör en betryggande
buffert finnas eftersom upplånings-möjligheterna kan vara annorlunda vid del
tillfälle då lånet tas i anspråk jämfört med vid det tillfälle då krediten i
fråga beviljades i banken. En grundsats för bankens verksamhet har hela tiden
varil all banken genom ett betydande eget kapital skall ha möjlighet att vara
flexibel i sin utlåning och kunna planera på flera års sikt. Utan en sådan
säkerhet för kapitalför­sörjningen kan banken svårligen fylla de högt ställda
krav på större risk­fyllda satsningar som är del främsta syfiet med dess
verksamhet. Bankens utlåningskapital bör därför ökas i takt med att bankens
utlåningsslock ökar. Tidigare har jag berört de problem som siörre order inom
induslri-och byggnadsseklom släller när del gäller finansiering och
garantigivning. Investeringsbankens kreditkapacilet lorde kunna komma att i
växande ut­sträckning tas i anspråk i detta sammanhang inte minsl krediter
under upp­byggnadsperioden för ett projekt. Enligt den nuvarande
bolagsordningen skall summan av beviljade lån eller ingångna garantiförbindelser
utan sär­skild säkerhet samt kapitaltillskott i företag m.m. ej överstiga
bolagets halva aktiekapital. För att öka bankens möjligheler i tidigare nämnda
avse­ende och även öka bankens möjligheler alt genom kapitaltillskott medver-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ka bl.a. i strukturomvandlingen i industrin bör bankens
bolagsordning ändras. Ändringen i bolagsordningen bör gå ut på att bankens
åtaganden av detta slag i slället får motsvara högst hela aktiekapitalet. Det
ankommer på regeringen att verka för att en sådan ändring av bolagsordningen
kom­mer till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtliga åtgärder somjag hittills har berörl syftar till
att under vissa för­utsättningar förse förelag som vill låna, med pengar på
normala marknads­mässiga villkor. Detta löser emellertid inte problemet förde
förelag som på grund av låg soliditet eller många riskengagemang inte anser sig
kunna ta ytterligare engagemang, även om dessa har en hög förväntad lönsamhet.
I dessa fall måsle finansiering av annat slag erbjudas - en finansiering som
samtidigt minskar företagels riskbelastning. Närmast till hands ligger där en
finansiering av enskilda utvecklingsprojekt där också återbetalningen knyts
till enskilda projekts framgång. STU arbetar med sådana villkorslån när det
gäller tekniskt ulvecklingsarbete. De regionala utvecklingsfonder­na kan också
ge villkorslån för produktutvecklingsstadiet. Utvecklingsfon­derna arbetar i
första hand med de mindre företagens problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns emellerlid skäl atl nu vidga detta syslem till
att även omfatta större företag och atl även fånga in de riskproblem som är
förknippade med kommersiellt utvecklingsarbete. Jag återkommer senare till
dessa frå­gor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Export, speciellt om den förknippas med långa krediter, är
exempel på ett område där speciella finansieringsproblem kan uppstå.
Exportföretaget kan inte själv svara fördel speciella risklagande som är
förenat med dessa krediter. Särskilda försäkrings- och finansieringssystem har
därför byggts upp i anslutning till exporlkreditgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom riksdagsbeslut år 1978 (prop. 1977/78:155, NU
1977/78:73, rskr 1977/78:379) infördes försöksverksamhet med ett nytt system
för export­kredilfinansiering i Sverige. Genom det s. k. SEK-systemel ges
banker och företag möjlighet att refinansiera medel- och långfristiga
exportkrediter i AB Svensk Exportkredit till en fast ränta som anknyter till de
räntenivåer som internationellt har överenskommits i den s.k.
consensusöverenskom-melsen. Det nya refinansieringssystemet har på kort tid
ställts inför en be­tydande efierfrågan på refinansieringsmedel. Från
igångsättningen den I juli 1978 till den 31 december 1978 har således
förhandsbesked beträffande refinansiering lämnals av SEK på inle mindre än 6700
milj. kr. varav hu­vuddelen i utländsk valuta. Tillsammans med accepterade
offerter har hil­tills 2 100 milj. kr. av den totala ramen på 10000 milj. kr.
utnyttjats. SEK:s refinansiering har skett dels på de ulländska
kapiialmarknadema, huvud­sakligen när det gäller refinansiering i utländsk
valuta, dels på den inhems­ka kapitalmarknaden, till största delen via
upplagande av lån i AP-fonden, Del är osäkert om medel för ett fortsatt snabbt
ianspråktagande av den ram som har getts för den treåriga försöksperioden kan
anskaffas enbart på den svenska kapitalmarknaden. Bolaget hardock bedömts ha
möjlighet att låna upp erforderliga medel i andra länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anskaffandet av refinansieringskapilal innebär f.n. inga
allvarliga pro­blem, jag vill dock peka på att den ökade inriktningen mot
produktion av investeringsvaror och systemleveranser också kan förväntas
medföra en bindning av avsevärda finansiella resurser i exporlfinansiering, på
samma gång som ett ökal risktagande uppstår på garantisidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företag som arbetar med projekt som är mycket stora i
förhållande till den egna verksamhetens omfattning, och som därvid i stor
omfattning anli­tar underieveranlörer eller underentreprenörer, kan ställas
inför stora fi­nansieringsproblem. Problemen gäller dels finansieringen under
uppbygg­nadstiden om denna är lång, dels de garantiåtaganden som är förknippade
med projekten och som tär på företagens upplåningskapacilet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid rekonstruktion av ett företag eller vid
omstrukturering av en bransch har det i några fall varit nödvändigi alt staten
ulöver de ordinarie arbetsmarknads- och regionalpolitiska insatserna i vissa
fall helt eller del­vis trätt in som ägare av berörda företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är somjag tidigare har nämnl min bedömning alt vi nu
går in i en pe­riod där antalet akula finansiella kriser i industrisektorn och
branscher kommer att avta. Man måsle dock räkna med ett antal fall där staten
ut­över andra engagemang även måste ta på sig en ägarroll. En sådan roll kan
vara ell inslag i omställning av branscher bl. a. som en följd av en snabb
teknisk utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan vara av vikt atl staten bygger upp en kapacitet
för arbele med företagsrekonstruktioner m. m. som även i fortsättningen bör
kunna ut­nyttjas när statligt ägarengagemang är aktuellt. I de fall staten
temporärt ålar sig ägarrollen för atl rekonstruera ett företag eller en gmpp av
företag kan det vara lämpligt alt engagemanget läggs i ett särskilt statligt
bolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bl. a. med hänsyn till atl remissbehandlingen av
sialsföretagsutredning-ens belänkande (SOU 1975: 85), där frågor i anknytning
lill denna proble­malik behandlas, först nyligen avslutats är jag f. n. inle
beredd att lägga fram förslag hur ett sådant bolag skall organiseras. Jag avser
atl återkom­ma lill regeringen med förslag i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3.3 Småföretagsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Småförelagen, dvs. förelag med mindre än ca 200 anslällda,
spelar en vikiig roll inom den svenska industrin. Inom lillverkningsinduslrin
syssel­sätts ungefär en Iredjedel av alla yrkesverksamma i småföretag. Antals­mässigt
är småföretagen helt dominerande. Deras betydelse för utveck­lingen inom
näringslivet är stor. De är en vikiig källa för teknisk förnyelse och för
lillkomslen av nya affärsidéer. Jag vill också nämna småföretagens avgörande
roll för möjlighelema att erbjuda industrisysselsällning åt män­niskor på
mindre orter. Vidare fungerar de ofta som underleverantörer och legolillverkare
till större företag. En väl fungerande underleverantörssek­tor innebär en ökad
flexibilitet för storföretagen. Tillsammans bildar på så säll de större och
mindre företagen ett mönster, där småföretagen i viktiga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avseenden
är en förutsättning för storföretagens verksamhet. Samtidigt är utvecklingen
inom storföretagen av väsentlig belydelse för småföretagens möjligheter till
framgångsrik verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening finns det inom småföretagssektorn outnyttjade möj­ligheter att öka
produktion och sysselsättning. Samtidigt möler småföreta­gen särskilda hinder
för sin utveckling. Mindre företag kan t. ex. inte inom sin egen organisation
på samma säll som siörre företag förfoga över kun­nande och utrustning inom
alla för företaget väsenlliga områden. Vidare är behovet av riskvilligt kapital
särskilt framirädande för småföretag, som of­ta har lilen andel egel kapital
och bristfälliga bankmässiga säkerheter. Jag anser det angelägel att vidla
åtgärder så alt de utvecklingshinder som små­förelagen möler så långl möjligl
undanröjs. Sådana åtgärder får dock inte utformas så atl de försvårar
utvecklingen för andra företag eller snedvrider konkurrensförhållandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsmakiema
beslöl år 1977 om ålgärder för alt främja de mindre och medelstora företagens
utveckling (prop. 1977/78:40, NU 1977/78:34, rskr 1977/78:110). Åtgärdema
inriktades bl. a. på områdena kapitalförsörjning, kapitalbeskattning,
företagsservice, exportfrämjande och företagsmiljö. Insatserna utformades så
atl de skulle uijämna orättvisor mellan små och stora företag eller hjälpa
småföretagen över olika tröskelproblem. Del an­kommer dock på företagen själva
att besiämma, om de skall uinyttja de hjälpmedel som samhällel släller lill
förfogande. Åtgärdema har sålunda utformats så att de inte lyfter över
förelagsansvaret på samhällsorganen. Beslutet ligger enligt min uppfattning väl
i linje med den principiella syn på industripolitiken som jag tidigare
redogjorde för. Del bör därför ligga lill grund för de fortsatia insatser som görs
inom småföretagsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
småföretagsinriktade insalsema inom industripolitiken sker främst genom de
regionala utvecklingsfonder, som sedan den I juli 1978 finns i varje län.
Fondema har två huvuduppgifter, nämligen företagsserviceverk­samhet och kreditverksamhel.
Särskild uppmärksamhet skall därvid ägnas åt insatser inom områdena
produktförnyelse och marknadsföring saml etableringsfrämjande och
underleveranlörsinriklade åtgärder. Jag tar i det följande upp förslag om ökade
insatser från fondema inom dessa områden. Frågan om en ny och enklare
förelagsform har varil föremål för uiredning av 1974 års aktiebolagsutredning.
Utredningen har framlagt förslag om en ny bolagsform - andelsbolag. Vid
remissbehandlingen har emellertid en rad brister hos förslaget påtalats. Den
föreslagna förelagsformen är alllför lik nuvarande akiiebolag och innebär
endasl marginella förenklingar. Inom justitiedepartementet pågår därför nu ett
arbete som syfiar till alt framläg­ga mer omfatlande förslag tiU förenklingar
för småföretag. Arbetet bedrivs i samråd med bl. a. småföretagens
organisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.4
Forsknings- och utveckUngsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Teknisk
forskning och industriellt utvecklingsarbete är av stor belydelse för svensk
industris internationella konkurrenskraft. Detta är också slut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;satserna
av de studier om svensk industri som har genomförts under sena­re tid. Mot
denna bakgrund ler det sig oroande att del industriella utveck­lingsarbetet i
Sverige har haft en i stort sett oförändrad volym de senasle fem åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
den klassiska utrikeshandelsteorin förklaras de inlernationella
handelsmönstren'av ländemas komparativa fördelar, baserade på möjighe­terna
till effektiv produktion ulifrån råvarutillgångar, arbetskraft och real­kapilal.
Denna teori har senare modifierats för atl även inkludera teknik-faktorn, som
numera anses vara av helt avgörande betydelse för intema­lionell handel. Med
uigångspunki från denna teori skulle kapilalintensiv produktion under de senare
fasema av en produkts livscykel härvid lokali­seras till låglöneländerna.
Arbelel i inledningsfaserna av en produkts livs­cykel, dvs. produktion som
kräver relativt stora insatser av utbildad ar­betskraft, skulle bibehållas i
industriländema, Höglöneländemas roll blir med andra ord alt svara för de delar
av induslrin som kräver mer yrkes­skicklighel och specialkunnande och alt satsa
mer på forsknings- och ut­vecklingsverksamhet för atl finna innovationer som
anlingen ger vinsler i ett initialskede eller gör det möjligt för dem atl
behålla sitt försprång i pro­duktutvecklingen, I den beskrivna
strukturomvandlingsprocessen tillmäts forsknings- och utvecklingsverksamheten i
industrin en strategisk roll. Den är &amp;quot;motorn&amp;quot; i det förlopp där
innovationer utvecklas, standardiseras och sedermera fiyttas utanför det egna
företagel och landet för masspro­duktion i länder med lägre arbetskostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Della
resonemang rymmer många förenklingar och undantag finns från den angivna
rollfördelningen mellan hög- och låglöneländer. Den tecknar dock grovt den
utveckling som kan noleras, bl.a. att kapilalintensiv pro­duktion i allt större
utsträckning förläggs till länder med låga löner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industriellt
utvecklingsarbele är att se som en inveslering. Selt ur sam­hällets synvinkel
kan de kostnader som nu nedläggs vägas mot den framli­da nyttan för förelag och
konsumenter. Ett företag som satsar på utveck­lingsarbete väger huvudsakligen
in framtida egna inkomsler. Normalt översliger nyttan av en lyckad
utvecklingssatsning den avkaslning företa­get kan få. Flera företag tar upp den
nya tekniken, genom konkurrensen pressas prisema ner till fördel för
konsumentema men till förfång för det förelag som har salsal på
utvecklingsarbetet. Med patenlering ökar visser­ligen möjlighelema att
tillgodogöra sig del ekonomiska värdet av en inno­vation, men alla
utvecklingsresultat är inte patenterbara och patent ger in­te heller alltid ett
tillräckligt skydd. Om ett företag inte får tiUräckligt stor del av nyttan i
form av egna iniäkter, kommer investeringen inte lill stånd. Delta förhållande
ger en tendens tUl underinvestering i industriellt utveck­lingsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Långsiktiga
utvecklingssatsningar är i regel förknippade med betydande osäkerhet. Tempot i
produktutvecklingen ökar ständigt och produktemas livslängd minskar. Oförutsedd
proteklionism i olika former kan plötsligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;begränsa
marknadsmöjlighelema för en nyulvecklad produkt. Dessa och andra riskfaktorer
som jag tidigare har nämnt tenderar sammantagna atl minska företagens
risksatsningar. Man väljer projekt där förväntningarna om avkastning är låga
men relativt säkra. Utvecklingsprojekt med hög san­nolik avkastning men med
relativt stor risk för misslyckande fär slå tillba­ka. Även projekt där
avkastningen faller ul först på lång sikl priorileras ned. Dessa fakiorer ger
sålunda också en allmän tendens till vridning av in­satserna i riktning mot
mera kortsiktiga satsningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samhället
kan korrigera lendensema lill underinvestering genom att på olika sätt öka
utvecklingsinvesteringamas lönsamhet. I de tidiga utveck­lingsskedena kan del
lämpligen ske genom att samhället i vissa fall tar över en del av kostnadema
och därigenom lyfter av en del av risken. I de ske­den som ligger närmare en
kommersiell exploatering synes del vara vikti­gare alt underlätta
finansieringen och en bred marknadsintroduktion. Pro­blemen är slörsi för
företag som gör stora satsningar i relalion lill sin egen storlek. Tidigare har
detta problem framför allt gälll mindre och medel­stora förelag. För dessa
företagskategorier har också åtgärder vidtagits. Numera kan även större företag
ha problem med delta slags riskfinansie­ring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
takt med alt kostnadema för produktutveckling har ökat kräver nya satsningar
allt högre liilverkningsvolym på vilken dessa kostnader kan för­delas.
Tendensen till utvidgat samarbete över gränsema och till samman­slagning av
företag är tydlig inom områden där utvecklingskostnadema är betungande och
växande. Frågan kan ställas vilka möjligheter svenska fö­retag, som ofta är små
inlernalionelll sett, har att överleva som självständi­ga enheter i ett sådant
sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
takt med totalt selt ökande forsknings- och utvecklingsaktiviteter i världen
framslår det som allt mer angeläget alt i ökad ulsiräckning dra nyl­ta av den
teknik som utvecklas utanför Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
altemativ till atl satsa på egen utvecklad teknik kan många gånger vara alt i
stället bygga på importerad leknik och ulveckla denna lill olika kundanpassade
tillämpningar. Med en sådan produktion undviker man de risker som är
förknippade med produktutveckling på områden där mark­nadsdominans inte kan
nås. Flera av våra mest framgångsrika verkstadsfö­retag har sådan inriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Valel
av utvecklingsväg blir beroende av företagets speciella förutsätt­ningar. Del
finns områden där genuint tekniskt nyskapande kan vara fram­gångsrikt. Även om
de svenska företagen intemationellt sett är små kan de vara dominerande inom
ett begränsal produktsortiment. Denna volym kan vara tillräcklig för atl ge
dessa företag möjlighet till en mera långtgående produktutveckling. Det finns
också utrymme för tekniskt nyskapande inom områden där kostnaderna för
produktutveckling är förhållandevis små.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
har del inom andra områden otvivelaktigt blivit allt mer re-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;surskrävande
atl satsa på egen utveckling av leknik. För många företag framstår det som
långsiktigt fördelaktigare atl bevaka den internationella teknikutvecklingen
och genom licenser köpa teknik då så erfordras. Före­tagens styrka byggs i
stället upp kring förmågan till särskild kundanpassad produktutformning, kring
systemutformning och kring en kompelens när det gäller tillämpningsprogram, s.
k. mjukvara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
insats i form av kommersiellt utvecklingsarbele som en sådan in­riktning kräver
är minst lika stor som insatsen vid eget lekniskl utveck­lingsarbete. Den
väsentliga skillnaden ligger i risktagandet. Ell lekniskl ut­vecklingsarbete
som misslyckas kan vara förödande för företaget. Ett före­lag som söker anpassa
sig lill marknadens önskemål genom teknikköp och kundanpassning lever ett något
säkrare liv. En vridning mot kundanpass­ning och syslemförsäljning är
emellertid samtidigt förknippad med bely­dande Iröskelproblem och till en del
med nya risker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
påtaglig förskjutning mot ett ökat systemtänkande kan märkas. Olika
komponenter, utrustningsdetaljer m. m. samordnas i komplexa produk­tions- eller
processkedjor och dessa iniegrerade produktionskedjor inord­nas i en
organisation med behov av utbildning etc. Flödestänkandet och hänsyn lill olika
former av beroende väger numera myckel tungt vid ut­formningen av företags
produktionsplanering. Även enskilda produkter påverkas alltmer av ett utvidgat
systemtänkande och blir mer och mer komplicerade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
inriktning mot kundanpassning och systemförsäljning kräver en be­lydande
marknadsorganisation. Del kommersiella utvecklingsarbetet är ofta belydande och
del har relativt kort &amp;quot;livslängd&amp;quot;. Systemförsäljning är många gånger
förenad med omfatlande finansiella engagemang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
i detla fall finns enligt min mening ibland behov av statliga insaiser för atl
underlätta företagens utveckling. Mol bakgrund av all så stor del av den totala
forsknings- och utvecklingsverksamheten sker utanför Sverige finns skäl all
överväga ålgärder som underlättar företagens bevakning av den internationella
tekniska utvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företag
som orienterar sig mot kundanpassade tillämpningar av teknik måste samtidigt
bygga ul sin marknadsföringsorganisalion. De måsle sam­tidigt ta på sig ett
omfatlande ulvecklingsarbele för alt anpassa sina pro­dukter, processer och
system till kundemas krav. Åtgärder som underlät­tar finansiering av
uppbyggandel av marknadsorganisalion och kommersi­ellt utvecklingsarbete kan
därför vara motiverade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ofta
kan osäkerheten om den framtida marknaden hämma salsningama på forsknings- och
utvecklingsverksamhet. I vissa fall - speciellt om de framtida kundema tillhör
den offentiiga sektom eller upphandlingen styrs av statliga eller kommunala
beslut - kan denna osäkerhei minskas. STU har genom stalsmaklemas beslut (prop.
1977/78:111, NU 1977/78: 75, rskr 1977/78: 361) fått i uppdrag att på olika
säll främja en ulökad offenilig upp­handling av lekniskl avancerade produkter.
Utvecklingen får visa om yt­teriigare ålgärder är nödvändiga på della område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behovet
av statliga ålgärder skall bedömas mot bakgrund av att den största delen av
utvecklingsarbetet nu sker i företagen och också finansie­ras av dessa. 1 takt
med atl kraven på resurser för ulvecklingsändamål har ökat har dock samhällets
insatser vuxit i omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slatligt
stöd till industriellt utvecklingsarbete ulgår f. n. inom följande områden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;teknisk forskning, främst vid
universitet och högskolor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;branschforskning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;teknisk utveckling av produkter
och processer, främst inom företagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mindre och medelstora företags
tekniska och kommersiella produktut­veckling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Något
statligt stöd lill siörre projekt som befinner sig i en kommersiell
utvecklingsfas utgår f. n. inle, om man undantar det särskilda avdrag för
FoU-kostnader som medges vid företagsbeskattning och den målinrikade utveckling
som pågår inom t.ex. försvars-, kommunikations- och energi­sektorerna. I prop.
1977/78:1 &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;om statens slöd lill teknisk forskning och
industriellt utvecklingsarbele m. m. diskuterades frågan om stöd lill såda­na
större utvecklingsprojekt och ett resultat av pågående beredningsarbete
aviserades till innevarande budgelår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min uppfattning finns det flera fakiorer som talar för atl en utvid­gad statlig
satsning på industriellt ulvecklingsarbete nu är befogad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har tidigare konstaterat alt ulvecklingsarbele är förenat med mycket långa planeringstider.
Detta medför att åtgärder krävs redan nu för att ge ett tillskott lill den
svenska industrins konkurrenskraft långt in på 1980-lalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
problem som tidigare gällde för små företag har nu kommit att gälla större
företag. Orsaken härtill är de snabbt växande kraven på grundläg­gande och
aUsidig kompelens inom framför allt vissa seklorer av tekniskt
utvecklingsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
spridningseffekter man kan förvänta sig av ett framgångsrikt indu­striellt
utvecklingsarbete gör ökade satsningar särskilt motiverade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
hårdnande intemationeUa konkurrensen har medfört alt behovei av produktfömyelse
och effektivare produktion ökar snabbare än företagens förmåga atl svara upp
mol dessa krav. I detta perspektiv är den obenägen­het att öka satsningarna på
forsknings- och utvecklingsarbetet, som kan iakttas i svenska företag,
specielll oroande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behovei
av en ökad satsning på industriellt ulvecklingsarbete anserjag vidare motiveras
av att den ekonomiska livslängden för produkter och pro­duktionsprocesser
minskar. Delta tUlsammans med att allt större geogra­fiska marknader täcks in
med bl.a. åtföljande risker för handelspolitiska ingripanden har gjort att
företagens riskbild har förändrats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
finns det alltså många faktorer som pekar mot att svensk industri med dess
traditioneUt höga tekniska nivå kommer att stäl­las inför en allt hårdare
intemalionell konkurrens. Jag anser det önskvärt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att svensk industri ges möjlighet att möla denna
konkurrens med ökade satsningar på tekniskt och kommersiellt utvecklingsarbete.
Jag vill samti­digt poängtera att Sverige volymmässigt inte kommer alt kunna
mäta sig med flertalet av våra konkurrentländer vad avser insatta resurser.
Svensk industri tvingas därför i viss mån koncentrera sina utvecklingsresurser
till sektorer där man kan bedömas ha goda förutsättningar lill framgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den särskilda näringspolitiska delegationen har i sitl
betänkande (Ds Ju 1979: 01) Vägar till ökad välfärd, föreslagil en ökad statlig
insats inom om­rådena informationsteknik, mikroelektronik och bioteknik.
Delegationen utpekar också som betydelsefulla, områdena transportsystem,
metallurgi, materialteknik, småskalig avancerad teknik, leknik inom kommunal
ser­vice samt säkerhetsteknik. Jag avser att återkomma till regeringen med
förslag till uppdrag lill STU och SIND alt närmare kartlägga behov och
möjligheter lill statliga insatser inom dessa och angränsande områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För ett litel och högt industrialiserat land som Sverige
ligger enligt min mening en av möjligheterna lill industriell framgång i alt
tillgodose de spe­ciella behov hos kunderna som inte låter sig tillfredsställas
genom vanlig massproduktion. Della kan bl.a. ske genom utveckling av produkter
för specialiserade ändamål och genom anpassning av exisierande produkter efter
kundemas önskemål. Höga krav slälls därvid på den tekniska nivån i induslrin
och på dess förmåga alt anpassa sig efter marknadens krav. Jag återkommer i det
följande med förslag till åtgärder för alt dels stimulera fö­relagens
satsningar på industriella utvecklingsprojekt, dels främja teknik-importen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4 Vissa intemationella frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4.1 Bilaterala industriella samarbetsöverenskommelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige har bilaterala samarbetsavtal på det industriella
området med flera länder. Jag har lidigare påpekat atl kontakter rörande
industriellt samarbele under senare lid också skett på regeringsnivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringskontaklerna med de östeuropeiska ländema när del
gäller in­dustrieUt samarbete är av gammalt datum. 1 slutet av 1960-talet och
början av 1970-talel ingick Sverige, liksom flertalet länder i Västeuropa, rege­ringsavtal
med flertalet östeuropeiska länder om ekonomiskt, industriellt och tekniskt
samarbete. Dessa avtal, vilka tillkom på öststaternas initiativ, och i vilka
partema åtar sig att söka främja och underlätta utvecklingen av dylikt
samarbete är allmänt hållna och innehåller inte något konkret om en­skilda
projeki eller om områden där sådana bör komma till stånd. Diskus­sioner om
dylika projekt äger dock rum inom de blandade regeringskom-missionema som upprättals
för att följa avtalens tillämpning och som nor­malt sammanträder en gång om
året. Som komplement till avtalen har med vissa länder överenskommits om s. k.
program för långsiktigt samarbete. 1 dessa program identifieras de sektorer där
förutsättningama för samarbete anses mest gynnsamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
december 1978 undertecknade jag ell avtal om industriellt och tek­niskt-vetenskapligt
samarbete med Folkrepubliken Kina.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liknande
överenskommelser om samarbete har också under senare år tillkommit med ett
antal utvecklingsländer, främst de oljeproducerande ländema i Nordafrika och
Mellersta Östern (Algeriet, Irak, Iran, Egypten och Libyen). En överenskommelse
finns med Indien och förhandlingarom ett avtal pågår med Nigeria.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
med ett antal industriländer har informella kontakter rörande in­dustriellt och
tekniskt-vetenskapligt samarbete under senare år intensifie­rats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samarbetsöverenskommelserna
ger en möjlighel för svenska regerings­representanter alt regelbundet i direkt
kontakt med representanter för motpartens regering främja svenska företags
intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
blandade kommissionerna som upprättas inom ramen för avtalen ut­gör vidare
organ för utbyte av information om utvecklingsplaner på det ekonomiska området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser atl bilaterala samarbetsöverenskommelser av den typ jag nyss har
beskrivit i många fall utgör ett värdefullt instrument för kontakter på
regerings- och myndighetsnivå i syfte alt främja svenska företags inlres­sen.
De fyller dock denna funktion huvudsakligen i förhållande till
cen-tralplanerade ekonomier och vissa utvecklingsländer, på grund av främsi
graden av det statliga inflytande över näringslivet i dessa länder och deras
önskemål om bekräftelse på den svenska regeringens positiva inslällning till
ekonomiski, industriellt och tekniskt samarbele. De förändringar i de
inlernationella ekonomiska iransaktionemas karaktär somjag lidigare har
beskrivit innebär alt internationell samverkan mellan företag i utveck­lings-,
förädlings- och marknadsföringsprocessen blir allt vanligare samt att
regeringarna i respektive länder på grund av samverkansprojektens storlek och
komplexitet, allt oftare blir engagerade. Detla gäller i ökande utsträckning
också regeringar i industriländema. Behovet av kontakter på regeringsnivå i
fråga om samverkan, bilateralt eller med tredje land, ökar i motsvarande mån
också i förhållande till dessa länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4.2
Internationella standardiseringsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
många fall ulgör olikheler i kraven på teknisk standard mellan olika länder ett
allvarligl handelshinder. Ländema har ofta nationella bestäm­melser för det
lekniska utförandet av produkter. Vid distribution och marknadsföring i olika
länder uppstår härigenom tekniska anpassnings­problem för industrin.
Internationell standardisering syftar till atl harmoni­sera de skilda
marknademas standarder och därigenom medverka till atl undanröja tekniska
handelshinder. För Sveriges del innebär tillämpandet av internationella
siandarder atl vi kan sälja samma produkt på ett flertal exportmarknader
förutom på vår hemmamarknad. Det ligger i Sveriges in­tresse att berörda
myndigheler, företag och näringslivsorgan aktivt med-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verkar
i och påverkar det internationella slandardiseringsarbetet sä snart produkter
av betydelse för vår ekonomi är berörda. Många svenska före­tag som har
engagerat sig i internationella standardiseringsprojekt har däri­genom stärkt
sitt konkurrensläge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Standardisering
utnyttjas även vid produktion av varor i form av va­riantbegränsning för att
förlänga tillverkningsserierna och därigenom sän­ka tillverkningskostnaden per
enhet. Samtidigt minskas även lagerkostna­derna för säljare och köpare. Detta
är vanligt för enklare slutprodukter av typ skruv, bult, kullager m. m. För mer
sammansatta produkler kan kosl­nadema sänkas genom varianlbegränsning av såväl
utgångsvaror som komponenter och halvfabrikat. Många svenska industriföretag
har i avgö­rande grad förbättrat sin lönsamhet genom alt standardisering har
möjlig­gjort anlingen storskalig lillverkning av enkla produkler eller
systemupp­byggnad av sammansatta produkter. Atl åsiadkomma produkter med hög
standardiseringsgrad är somjag ser det en viktig möjlighet att stärka indu­strins
konkurrenskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Standardisering
är alllså ett betydelsefullt verktyg för att förbättra in­dustrins konkurrenskraft,
särskilt för ett industriland som Sverige med re­lativt små
tillverkningsenheter, korta tillverkningsserier, en lilen hemma­marknad och ett
slort beroende av internationell handel. Genom all staten bl.a. bidrar lill
finansieringen av standardiseringsverksamheten främjas den tekniska och
ekonomiska utvecklingen i landet. Jag anserdet vara av stor vikt alt
standardiseringsverksamheten även i framliden ges möjlighet att verka för
nämnda ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
liknande bidrag är del som samhällel ger inom områdel för mätteknik genom atl
tillhandahålla internationellt spårbara normaler för bl.a. indu­strin. Denna
verksamhet har till uppgift att verka för intemationeU harmo­nisering av
meioder och bestämmelser för malerielprovning, vilka annars kan verka som intemationella
handelshinder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4.3
Utlandsinvesteringar. Multinationella företag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
anslutning till principema om frihandel och kapitalels fria rör­lighet över
gränserna har inneburil en öppen attityd gentemot såväl ut­ländsk
företagsetablering i Sverige som svenska företags utlandsinveste­ringar.
Utländska direklinvesteringar i Sverige kan tillföra oss nya kunska­per i fråga
om leknik, marknadsföring och ledning av stora och komplexa företag. Den
utlandsägda tillverkningen kan minska importbehovet av vis­sa varor eller öppna
lilllrädet till nya exportmarknader. Enligt min uppfatt­ning kan utländska
direklinvesteringar medföra viktiga bidrag lill ett effek­tivt utnyttjande av
kapital, teknologi och arbetskraft. Det är emellertid uppenbart att också
negativa effekter kan uppslå lill följd av utländsk etab­lering i Sverige.
Multinationella företags agerande kan under vissa omstän­digheter få icke
ekonomisk-politiska, skallepoliliska och arbetsmarknads­politiska konsekvenser.
Allmänt selt innebär en intemationaUsering av ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;företag
i regel en förstärkt förhandlingsposition gentemot svenska myndig­heter.
Således är det inte alltid lämpligt med utländska övertaganden av exisierande
inhemska förelag, som har tillverkning av belydande omfatt­ning, skyddsvärda
tillgångar såsom teknik och know-how eller vars till­verkning på annat sätt
berör vitala delar av värt näringsliv. De legala in­strument om nu står till
förfogande - förvärvskontroll enligt lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i
rälten att förvärva fasl egendom m.m. - är otidsenliga för att förebygga eller
motverka att sådana risker träder det allmänna intresset för när. Kraven på en
modemisering av kon­trollinstrumenten avspeglas i betänkandet (SOU 1978:73)
Kontroll av ut­ländsk företagsetablering i Sverige m. m., som nyligen har
avgetts av ut­redningen om utländska övertaganden av svenska förelag.
Betänkandet re­missbehandlas f. n. Del finns inte nu skäl att binda sig för hur
en lagstift­ning med ett sådani syfte bör utformas i detalj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
industriförelags utlandsinvesteringar har ofta möjliggjort högre
marknadsandelar på utländska marknader. Därigenom har företagen kun­nat uppnå
en större lotal produktionsvolym, varvid kostnadema för forsk­ning och
utveckling har kunnai slås ut på flera enheter. Utlandsproduktio­nen jämte
exporten har därvid till viss del övervunnit den nackdel som ut­görs av
hemmamarknadens relativa litenhet som bas för kapilalkrävande forsknings- och
utvecklingssatsningar. Etablering utomlands är ofta ett viktigt konkurrensmedel
på flera produklmarknader där svenska företag är verksamma. Ett begränsal antal
storföretag dominerar dessa inlemaliona­liserade produklmarknader där
etablering av försäljnings- och tillverk­ningsenheter är strategiskt viktiga
för att på längre sikt behålla eller öka marknadsandelen. Under 1970-talet har
dessa etableringar lill övervägan­de del skell genom förvärv av existerande
förelag. I samband med ändring­en av valulalagstiftningen år 1974 (prop.
1974:89, FiU 1974:23, rskr 1974: 274) gav statsmakiema uitryck för en positiv
gmndsyn på utlandsin­vesteringar som ett medel alt slärka företagens
intemationella konkurrens­kraft. Det ansågs emellertid nödvändigt att detla år
lagfästa möjligheten för riksbankens valutastyrelse att beakta även industri-
och sysselsältningspo­liliska aspekter på prövning av tillstånd för
direklinvesteringar ulomlands. Denna prövning får dock leda till avslag endast
då direktinvesteringar ut­omlands skulle ha åsamkat landets inlressen
utomordentlig skada på grund av beloppets storlek eller annorledes. Denna
bedömningsgrund skulle där­vid komplettera den sedan år 1969 gällande regeln
atl direktinvestering ut­omlands skall främja exporten eller på annat sätt vara
valulabesparande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden
till lagändringen var att utiandsinvesteringama hade fått en sådan omfattning
att det ansågs kräva en övervakning och påverkan från samhällets sida främst
med avseende på effekter på sysselsättningen och den teknologiska kapacilelen i
Sverige. Det har visal sig svårt atl tiUämpa de införda kriteriema. Dels är
dessa oklara till sin innebörd vid tiUämpning på enskilda utlandsinvesteringar.
Dels är det svårl att göra en sammanväg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ning av effekten pä kort och lång sikt eller effekten av
den enskilda inves­&lt;br&gt;
teringen och den sammantagna effekten av många utlandsinvesteringar un­&lt;br&gt;
der en längre tidsperiod. Bl. a. dessa omständigheter utgjorde bakgrunden&lt;br&gt;
llll de två utredningar som liUsalles år 1977, ulredningen (I 1977; 06) om de&lt;br&gt;
internationella investeringarnas näringspolitiska effekter och utredningen&lt;br&gt;
(E 1977: 03) om översyn av valutaregleringen. De cenlrala frågeställningar­&lt;br&gt;
na för dessa utredningar vad gäller direktinvesteringar är dels att söka fin­&lt;br&gt;
na vägar att beräkna effekten av utiandsinvesteringama på sysselsättning,&lt;br&gt;
industristruktur etc, dels att överväga den legala ulformningen av en&lt;br&gt;
eventuell reglering av utlandsinvesteringar.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening bör man se regeringens åtgärder
beiräffande både ut­ländska direklinvesteringar i Sverige och svenska företagsinvesteringar
utomlands som en integrerad del av den allmänna induslri- och näringspo­litiken.
Då direktinvesleringarna inplaceras i en strategisk industripolitisk planering
med därtill hörande framförhållning i informaiion, kan direkiin­vesteringama -
utomlands och i Sverige - användas till ett offensivt va­pen i utvecklandet av
svensk industri samtidigt som riskema och de negati­va effekterna av sådana
invesleringar minimeras. Såvitt särskilt gäller ut­ländska direktinvesteringar
i Sverige villjag inle utesluta att det kan befin­nas vara ett
industripoliliskt iniresse alt uppmuntra sådana utländska in­vesleringar som
bidrar lill tekniskt know-how, tillhör riksvilligt kapital och skapar
sysselsättning i sådana branscher och regioner, där inhemska alter­nativ
saknas. Den modemisering av kontrollinstrumenten som nu över­vägs avses skapa
garantier för att samhällets kontroll över verksamheten i utlandsägda förelag
blir effekliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns anledning att återkomma till dessa frågor när de
nyss nämnda utredningarna har avslutat sitl arbele. Jag vill dock betona att
utvecklingen genom arbetsgruppen för multinationella förelag löpande följs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu lill att mer i detalj redovisa mina förslag
inom olika delar av industripolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5    Regionala utvecklingsfonder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsmakterna beslöl år 1977 om ålgärder för alt främja de
mindre och medelstora företagens utveckling (prop. 1977/78:40. NU 1977/78: 34,
rskr 1977/78:110). Beslutet innebar bl. a. att regionala utvecklingsfonder
bilda­des i varje län. Fondema, som övertog de lidigare företagareföreningamas
uppgifier, inledde sin verksamhei den I juli 1978. De tillfördes därvid bety­dande
resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingsfonderna har som huvuduppgift alt genom
kreditverksamhel och förelagsservice främja småföretagens utveckling. Inom
företagsser­viceområdet skall fondema ägna särskild uppmärksamhet åt alt främja&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bl. a. nyelablering och export. Jag vill nu ta upp frågan
om ytterligare in­satser inom dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna för
företagsserviceverk-samheten skall det inom varje utvecklingsfond finnas en
funktion för främ­jande av nyföretagande. Vidare skall fonderna nära samarbeta
med bl.a. SIND, andra centrala och regionala myndigheter och organ, kommuner,
banker och näringslivsorganisationer i nyetableringsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under de senaste åren har flera organ bedrivit kurser och
kampanjer på temat &amp;quot;Alt starta eget&amp;quot;. Ett exempel är den
nyetableringskampanj som vissa handelskamrar, företagareföreningar och banker
bedrev våren 1978. Ca I 700 personer som hade planer på att starta egen rörelse
inbjöds lill överläggningar med experier inom olika områden och kunde på så
sätt få diskutera sina affärsidéer. I de fall planema bedömdes som realistiska
kun­de konlakler knytas mellan tänkbara nyetablerare och olika institutioner
som kunde tänkas medverka vid den fortsatta utvecklingen av projekten. Andra
exempel är de nyetableringskurser som bedrivs av SIFU och andra kursarrangörer,
samt olika invenieringar av företagsidéer som har gjorts inom vissa län. Dessa
aktiviteter har mötts av ett påfallande stort intresse från personer med planer
på all bli företagare. Jag anser del vara särskilt betydelsefullt att
utvecklingsfondema kan ge råd och hjälp åt dessa perso­ner så att de
nyetableringsprojeki som bedöms vara realistiska kan genom­föras. Särskilda
medel bör därför lillföras fondema för delta ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om åtskilliga kontakter redan har knutits mellan
utvecklingsfonder och personer som vill starta företag behövs det inom många
län ytterligare insatser för att få kontakt med sådana personer. Jag har
erfarit alt de organ som deltog i nyelableringskampanjen år 1978 är beredda alt
della i en ny kampanj. Därvid kan man dra nytta av erfarenheterna från den
förra kam­panjen. Jag avser all senare föreslå regeringen alt uppdra åt SIND
alt ta initiativ till en nyetableringskampanj i samarbete med bl.a. de
regionala utvecklingsfonder, handelskamrar och banker som önskar delta i ett så­dant
projeki. För alt läcka kostnader för utvecklingsfondemas insatser samt bidra
lill all täcka koslnader för centrala informations- och organisa­tionsinsatser
bör särskilda medel anvisas. Jag beräknar 3 milj. kr. för ända­målet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De statliga insatser som nu görs för atl främja
nyföretagande riktar sig i allmänhet till enskilda personer som planerar att
starta egen rörelse. Där­emot har hittills mindre intresse visals bildandel av
löntagarägda företag. Enligt min mening bör särskilda ansträngningar göras för
all inom förela­gen ta tillvara den tillgång som de anställdas erfarenhet och
kunskaper ut­gör. Jag tänker i della sammanhang på de fall där de anställda är
beredda atl gemensamt gå in som ägare i det företag där de arbetar. Gjorda
siudier visar att ca 40 företag med sammanlagt ca 1400 anställda inom tillverk­nings-
och byggnadsindustri är löntagarägda. Huvuddelen är småföretag med färre än 50
anställda. Orsakema till atl företag är löntagarägda varie-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rar. En anledning är alt de anställda har övertagit
rörelsen i samband med konkurs, belalningsinslällelse eller hot om nedläggning
på grund av bris­tande lönsamhet. Det förekommer också att de anställda har
tagit över fa­miljeföretag i samband med generationsskifte på ägarsidan.
Huvuddelen av de löntagarägda företagen drivs i aktiebolagsform. Ett fätal är ekono­miska
föreningar. Sammanfattningsvis kan konstaleras alt relalivi få före­tag är
löntagarägda i den meningen all de ägs av en grupp anställda eller verksamma i
rörelsen. Det är troligt att det finns en rad hinder, bl. a. av or­ganisatorisk
art. som gördel särskilt svårt att bilda löntagarägda företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening är det viktigt att nyföretagande
underlättas när del gäller både enskilda personer och gmpper av anslällda som
vill överta eller starta rörelse. Samhällets insaiser för alt undanröja hinder
för nyföreta­gande bör därför kompletteras med åtgärder som inriktas på sådana
hinder som särskilt är förknippade med löntagarägda företag. F.n. saknas dock
tillräcklig kännedom om vilka särskilda problem som uppslår när löntagar­ägda
förelag skall bildas. Jag förordar atl medel anvisas för en försöks­verksamhet
inom de regionala utvecklingsfondema. Fondema bör få möj­lighet att med
fördjupade insaiser av företagsservicekaraklär söka under­lätta bildandel av
löntagarägda företag. Samtidigt får de ett underlag för att bedöma
styrkefaklorer och svagheter hos sådana förelag samt vilka pro­blem som finns
när förelagen skall bildas. Försöksverksamheten bör bedri­vas i samråd med
kooperaiionsutredningen (I 1977:01). Det bör ankomma på regeringen att närmare
beslula om utformningen av verksamheien. Jag beräknar kostnadema fören sådan
försöksverksamhet till 1 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill vidare erinra om atl statliga insatser i
etableringsfrämjande syfte också sker genom särskilda investmentbolag. I
enlighel med riksdagens beslut (prop. 1977/78:40 bil. 1, NU 1977/78:34, rskr
1977/78:110) har SVETAB startat regionala investmentbolag i Bergslagen och
Mellannorr­land. Ett annal exempel är Regioninvest i Norr AB som bedriver
verksam­het i Norrbottens län. Vidare har utvecklingsfondema i varvsregionema
lillförts ekonomiska resurser som fär användas bl.a. för alt bilda invest­mentbolag.
Siaisföreiagsutredningen har i betänkandet (SOU 1978:85) Statligt förelagande i
samhällets tjänst lämnal förslag bl. a. om den fortsat­ta verksamheien inom
SVETAB och Regioninvest i Norr. Förslagen re­missbehandlas f.n. Jag avser att
senare åierkomma lill frågan och därvid redovisa en samlad bedömning av
statliga investmentbolag som medel för alt främja nyelablering och
sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har i det föregående beräknat kostnadema till (3-1-1=)
4 milj. kr. för de ålgärder som jag har föreslagit inom elableringsområdet.
Beloppet bör anvisas på ett särskilt anslag. Jag förordar sålunda atl för
budgetåret 1979/80 4 milj. kr. anvisas på ett nytt reservationsanslag som bör
benäm­nas Vissa etableringsfrämjande ålgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill nu också beröra frågan om vissa exportfrämjande
åtgärder med inriktning på småförelagen. Beslutet om åtgärder för att främja de
mindre &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;6  
Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 123&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
medelstora företagens utveckling (prop. 1977/78:40, NU 1977/78:34, rskr
1977/78:110) innebar bl. a. alt särskilda ålgärder inom ramen för Sve­riges
exportråds verksamhet skulle vidtas för alt la till vara outnyttjade
möjligheler lill expon inom dessa företag. De regionala utvecklingsfonder­na
skulle med sin breda kontaktyta gentemot länens näringsliv vara repli­punkt på
länsnivå för exportrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
utvecklingsfonder har nu aktualiserat ytterligare insaiser inom exportområdet.
Sålunda har utvecklingsfonden i Stockholms län hos rege­ringen ansökt om
särskilda medel för en försöksverksamhet med s. k. re­gionall handelshus för
länet. Handelshuset skulle vara knutet till fonden och ha till syfte atl hjälpa
en grupp små och medelstora företag atl sälja på export. När dessa företag har
fått tillfredsställande egen kunskap inom ex-portområdel och uppnått en viss
exportvolym är avsikten att de själva skall ta över exportarbelet från
handelshuset. Därefter skulle andra företag knylas till handelshuset. Eftersom
det rör sig om en form av fördjupad fö­relagsservice räknar fonden med att
handelshuset inte kan bli självbäran­de. Däremoi anser fonden att verksamheien
kommer att ge betydande om­sättnings- och sysselsättningsökningar hos de
medverkande förelagen. Även utvecklingsfondema i Värmlands och Gävleborgs län
har redovisal förslag till ökade insatser inom exportområdet. Syftei är
detsamma i samt­liga tre fall, men formema skiljer sig något åt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
finner idén med handelshus intressant. Frågan är dock komplicerad. Bl.a. måste
en splittrande struktur undvikas. Frågan om handelshus bör beredas ytterligare.
Jag är därför inte beredd all nu ta ställning till frågan. Del bör ankomma pä
regeringen alt närmare bedöma behovet av insatser på detla område. Jag har för
avsikt alt senare återkomma till regeringen i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
övergår nu till frågan om utvecklingsfondemas kreditverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
samband med atl de regionala utvecklingsfonderna bildades vid halv­årsskiftet
1978 överfördes till fondema de medel som fanns i statens ut­vecklingsfond och
huvuddelen av de medel som fanns i statens hantverks-och industrilånefond.
Därutöver tillfördes fondema på detta anslag ytterli­gare 322 milj. kr. för
budgetåret 1978/79. Sammanlagt tillfördes utveck­lingsfondema vid slarten ca 1
000 milj. kr. Ränlor och amorteringar som flyter in på utestående lån kan av
fonderna användas för ny utlåning och för föriusttäckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
prop. 1978/79:100 bil. 17 (s. 69) har regeringen föreslagil riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnel, för budgetåret 1978/79 till Me­delstiUskott
till regionala utvecklingsfonder för budgetårel 1979/80 beräk­na ett
reservationsanslag av 100 milj. kr. Från reservationsanslaget lämnas bidrag
till fonderna för långivning till främsi små och medelstora förelag enligt
förordningen (1978:506) om statligt kreditstöd genom regional ut­vecklingsfond.
Utvecklingsfondemas krediter lämnas som rörelselån eller produklulvecklingslån.
Rörelselån ges för anskaffning av anläggnings- el-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ler omsättningstillgångar eller för att främja rörelsen på
annat sätt. Pro-duklutvecklingslånen lämnas för att stödja utveckling och
marknadsföring av produkter, processer eller system för industriell produktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare har de regionala utvecklingsfonderna i varvsregionema
nyligen tillförts ytteriigare sammanlagt 105 milj. kr., varav högsl 75 milj.
kr. får an­vändas även för att bilda investmentbolag i vissa regioner (prop.
1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För budgetårel 1979/80 hårde regionala utvecklingsfonderna
hos SIND anmält behov av ytteriigare ca 450 milj. kr. Som framgår av prop.
1978/79:100 bil. 17 (s. 69) har SIND i sin anslagsframställning beräknat be­hovet
av ytterligare medel till de regionala utvecklingsfondemas utlånings­verksamhet
till ca 150 milj. kr. SIND har numera reviderat sin beräkning och bedömer
medelsbehovet till 300 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De regionala utvecklingsfondema har under perioden den I
juli 1978-den 15 december 1978 beviljat lån på sammanlagt 205 milj. kr. Un­der
budgetåret 1978/79 beräknas hela den tillgängliga nyutlåningskapacite-ten. ca
480 milj. kr., bli utnyttjad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundema fördel statliga kreditslödet genom regionala
utvecklingsfon­der innebär bl. a. all utvecklingsfondema inte skall konkurrera
med det be­fintliga kreditutbudel. Kreditverksamhelen vid fonderna skall i
stället vara ett komplement till det ordinarie kreditväsendet. Lån från fondema
bör så­ledes som regel lämnas endast till förelag som har olillräckliga
lånesäker­heler för atl få lån på den ordinarie kreditmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inrättandet av de regionala utvecklingsfondema och
förstärkningen av deras kreditslödsverksamhel har mötts med stora förväntningar
av småfö­relagen. Del visas bl. a. av den stora efierfrågan på lån från
fonderna. Jag vill i detta sammanhang framhålla, alt fondema bör verka för att
också lå­nesökandens ordinarie bankförbindelse lämnar krediter i så stor
utsträck­ning som möjligt. Förutsättningar för ökade banklån skapas genom atl
fon­dema inle ställer krav på bankmässiga säkerheter för sina lån. Det innebär
i sin lur alt ökat säkerheisutrymme finns för ordinarie kreditgivare i sådana
projekt som fonden delvis finansierar genom sin långivning. Jag vill också peka
på möjligheten att efter en tid, när ett förelag har ökat sin kreditvär­dighet
på den ordinarie lånemarknaden, ersätta utvecklingsfondslån med banklån. De på
så sätt frigjorda resursema kan fonden utnyttja för nya kre­diter med hög
risknivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den hittillsvarande utvecklingen visar att behovei av
ytteriigare kapital­tillskott lill utvecklingsfondemas kreditverksamhet är
slort, även om alla möjligheler tas till vara alt öka insatserna från andra
kreditgivare. Jag an­ser att det är vikligl att den inledda förstärkningen av
utvecklingsfonderna fullföljs. Endast om så sker kan fondema i rimlig mån svara
mot de för­väntningar och anspråk som småföretagen ställer på fondema. Jag vill
ock­så erinra om alt en ökning av induslriinvesleringama förulses under det
kommande budgetåret. För småföretagen har den utdragna lågkonjunktu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ren
i många fall medfört svårigheter att nu finansiera investerings- och ut­vecklingsprojekt,
även om projekten bedöms vara lönsamma. 1 ett sådant läge är
utvecklingsfondernas kreditverksamhet särskilt betydelsefull. Jag förordar att
de regionala utvecklingsfondema tillförs ytterligare 300 milj. kr. Detta ger
fondema en ullåningskapacitet för 1979/80 på drygl 500 milj. kr. vilket innebär
en viss ökning jämfört med innevarande budgelår. Re­servationsanslaget
Medelstillskott till regionala utvecklingsfonder bör så­lunda för budgetårel
1979/80 uppföras med 300 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill också beröra frågan om den fortsatta finansieringen av utveck­lingsfondemas
låneverksamhet. Enligt beslutet atl inrätta regionala ut­vecklingsfonder bör
fondemas behov av ytterligare medel för sin kredit­verksamhet t. v. tillgodoses
genom atl medel anvisas över statsbudgeten. I sitt remissyttrande över
företagareföreningsutredningens förslag, som låg till grund för proposilionen,
ställde sig dock Investeringsbanken kritisk till användningen av enbart della
finansieringssätt. Enligt banken medför fi­nansieringssättet risk för att
anslagens storlek mera avspeglar det statsfi­nansiella läget än småföretagens
behov av riskvilligt kapital. Därför borde, enligt banken, erforderliga
lånemedel ställas till förfogande via den existe­rande kapitalmarknaden. I
detla sammanhang bör vidare uppmärksam­mas, att Nordiska Ministerrådet nyligen
har lagt fram ett förslag till nytt nordiskl regionalpolitiskt
handlingsprogram. Förslaget innebär bl. a. att Nordiska Investeringsbanken
skall fä möjlighet atl lämna s. k. regionallån till vissa nationella
institutioner i de nordiska länderna med regionalpolitis­ka uppgifter. Bland de
svenska institutioner som skall kunna komma i fråga för sådana lån, har nämnls
de regionala utvecklingsfondema i de nordligas­te länen. Jag vill också nämna
att SIND pekat på atl fonderna successivt måste ökas till ca 2500 milj. kr. om
de enbart av räntor och amorteringar skall kunna upprälthålla en åriig
nyuilåning på 500 milj. kr. Verket avser därför att senare i år återkomma lill
frågan om vilken roll fonderna skall spela på kreditmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del är jag inte beredd att nu förorda någon ändring av sättet all
finansiera fondemas låne verksamhet. Jag anser dock att för- och nackde­lar med
de olika finansieringsvägar som jag nu har redogjort för närmare bör övervägas.
Frågan bereds f. n. inom regeringskansliet och jag räknar med atl återkomma
lill den i annal sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.   
Åtgärder för att främja industriellt utvecklingsarbete m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.1
Nuvarande stödformer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Somjag
tidigare har nämnl omfattar nuvarande slödformer för industri­ellt
utvecklingsarbete dels särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig
inkomstskatt, dels olika lyper av lån eller bidrag med eller ulan återbetal­ningsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De senare förmedlas huvudsakligen av STU (prop.
1977/78:111, NU 1977/78:75, rskr 1977/78:361), och de regionala
utvecklingsfonderna (prop. 1977/78: 40. NU 1977/78: 34, rskr 1977/78:110).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;STU slöder de tidigare utvecklingsfaserna från idéprövning
lill proto­typ. Denna del av utvecklingsprocessen präglas huvudsakligen av
lekniska risker. Utveckling från prototyp till slutlig produkt inkl. vissa
produktions-förberedelser stöds för de mindre och medelstora företagen av de
regionala utvecklingsfondema. Produktulvecklingslån av det slag jag nyss
redogjor­de för kan lämnas med upp till 3 milj. kr. För de avslutande faserna i
ut­vecklingsprocessen, köp av produktionsutrustning och start av seriepro­duktion,
kan Invesleringsbanken erbjuda finansiering. 1 detla fall är del fråga om mer
ordinära kreditrisker även om risktagandet vanligen är större än vad övriga på
marknaden förekommande kreditinstitut normall accep­lerar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De stödformer jag nu har angett regleras i förordningen
(1978:571) om statligt stöd lill leknisk forskning, industriellt
ulvecklingsarbete och upp­finnarverksamhet och i förordningen (1978: 506) om
statligt kreditslöd ge­nom regional utvecklingsfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den typ av grundläggande slöd till tekniskt
ulvecklingsarbele fram t. o. m. protolypsladiet som lämnas av STU finns i
större eller mindre ut­sträckning i alla industriländer och reglema för stödel
är ofta mycket likar­tade dem som STU tillämpar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I flera länder förekommer även statligt stöd lill
utvecklingsprojekt med hög kommersiell risk. Dessa projekt kan grovt indelas i
två kaiegorier. Den ena omfattar projekt som är mycket stora, som är av
långsiktigt nationellt intresse eller som är höggradigt riskbetonade. Projekten
innebär oftast alt ell vissl tekniskt ulvecklingsarbele beställs av någon
statlig myndighet och omfattar vanligtvis alla led från idé lill industriell
exploatering. Projekten är vanligast inom högteknologibranscher såsom flyg,
dala och energi. Del statliga inflytandet på projekten är vanligen mycket
slort, och beslut fattas i allmänhet av regeringarna från fall till fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra kategorin av projekt är de som innebär alt
resultat av tekniskt utvecklingsarbele förs ul till industriell exploatering.
Projekten är betydligt mindre till sin omfattning än de nyss beskrivna stora
projekten och den tekniska utvecklingen är i sin huvuddel avklarad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vissa fall utnyttjas offentiig upphandling för att
främja leknisk utveck­ling i industrin. Grundtanken är här att ett relativt
måttiigl tillskott av sär­skilda utvecklingsmedel skall möjliggöra en höjning
av den lekniska ambi­tionsnivån i ett upphandlingsprojekt. Metoden är
intressant med tanke på de stora belopp som vatje år används för upphandling
inom den off&amp;quot;entliga seklorn och med hänsyn till den betydelse som en kund
med särskilda krav kan ha för en industriell utvecklingsprocess.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 betänkandet (SOU 1976:69) Teknikupphandling föreslogs
att meloden skuUe prövas inom STU:s ram. Riksdagen har beslutat (prop.
1977/78:111,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NU 1911119,: 75, rskr 1911118: 361) att denna
försöksverksamhet avseende offentlig teknikupphandling skall komma till stånd.
Omfattningen av för­söksverksamheten är begränsad, men intressania resultat har
redan upp­nåtts, bl.a. inom den kommunala sektorn. Hittillsvarande erfarenheter
vi­sar att man genom relativt måttliga och odramatiska höjningar kan nå re­sultat
inom delta område. Det finns knappast något stöd för den vanliga uppfallningen
att en genväg lill en högre leknisk nivå i induslrin skulle vara stora
offentliga utvecklingsprojekt inom sektorer som inte själva har ställt krav på
nya tekniska lösningar. Av största betydelse är däremot de utveck­lingsprojekt
som framkommer inom ramen för den löpande planeringen inom olika
samhällssektorer. De ulredningar och erfarenheter som har gjorts visar att här
kan ett särskilt utvecklingsstöd i många fall få stor bely­delse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den offentliga teknikupphandlingen är emellertid behäftad
med avse­värda begränsningar. De utvecklingssteg som normalt planeras i samband
med offenilig upphandling är anpassade till de krav och den organisaiion som
finns inom resp. sektor. Det är därför inte alllid enkelt att höja ambi­tionsnivån,
även om man får bidrag till de aktuella utvecklingskostnader­na. Nuvarande slöd
till teknikupphandling omfattar enbart den offentliga sektom. Produkter och
produktionsmetoder som efterfrågas inom den pri­vala sektorn kommer inte
ifråga. Med nuvarande stödformer nås inte hel­ler marknadsområden där inget
inhemskt behov föreligger. 1 sammanhang­et bör beaktas även Sveriges åtaganden
inom EFTA och GATT vad gäller offentlig upphandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Sverige finns ett stöd till prototyper och
demonstrationsanläggningar inom energiområdet. Detta stöd utgår enligt
förordningen (1975:422) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom
näringslivet m. m. Huvud­syftet med stödel är atl föra ut ny energibesparande
teknik till användarna. Stödet har även en viss industripolitisk betydelse
såtillvida att det utgör ett incitament till utvecklandet av ny
produktionsteknik. Stödets användar-inriktning gör att även ulländska
leverantörer kan komma i fråga för de projekt det här gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.2 Behov av ytterligare åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällets möjligheler att påverka omfatiningen av
förelagens utveck­lingsarbete är begränsade. Industripolitiska stödåtgärder kan
dock väntas ha en viss effeki. Därvid kan såväl generella som mera riktade
åtgärder an­vändas. Den praktiska utformningen av ett ändrat generellt stöd bör
emel­lertid anstå i avvaktan på resultatet av den av chef för budgetdepartemen­tet
lillsalta utredningen (B 1978: 05) om åtgärder vid beskattningen för att främja
forsknings- och utvecklingsinsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller riktade ålgärder är del framför allt två
skäl lill all ytterliga­re insatser från samhällets sida kan anses moiiverade.
För det första inne-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bär företagens sjunkande soliditet i kombination med
stigande nivä på ut­vecklingskostnaderna att gapet mellan förelagens förmåga
att ta ökade ris­ker och riskernas storlek ökar. En förbättrad soliditet kan
enbart till en del avhjälpa detta problem. Dessutom kan man på goda grunder
anta att de vä­sentliga förbättringar av förelagens soliditet som erfordras
kräver en viss tid att uppnå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra täcker nuvarande riktade stödformer, som
nämnls, inte projekt som befinner sig i ett utvecklingsskede nära
marknadsintroduktion eller projekt som består av en vidareutveckling av redan
känd teknik. Ett undantag från detta är mindre projekt för vilka stöd med högst
3 milj. kr. från de regionala utvecklingsfondema kan lämnas. Mot bakgrund av vad
jag i det föregående har anfört om svensk industris komparativa fördelar
anserjag delta vara en betydande brisl i nuvarande slödformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att påverka inriktning och omfattning av företagens
ulvecklingsar­bete bör därför, enligt min mening, ytterligare ålgärder från
samhällets si­da övervägas. Ett förstärkt stöd bör därvid syfta till en ökad
långsiktighet och ett ökat risklagande i utvecklingsarbetet och riktas mot
utvecklings­projekt med tekniska och kommersiella risker som idag inle kan
stödjas av STU, de regionala utvecklingsfondema. Investeringsbanken eller
banker i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör därvid beaktas att kostnadema för
utvecklingsarbetets olika fa­ser, från idéprövning till produklion, är
betydligt högre för de senare faser­na. Detta faktum återspeglas inte i
nuvarande slödformer. Vidare är del statliga stödet till tekniskt och
kommersiellt utvecklingsarbete inle dimen­sionerat för utvecklingsprojekt av
siörre omfattning. De nuvarande stöd­formerna som läcker även de senare fasema
i utvecklingsarbetet, har av-passals efter den mindre industrin där behovei har
ansetls vara slörsi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare även berört de fördelar del kan ha för
förelagen atl köpa teknik i stället för atl ulveckla den själv. För ett lilet
land som Sverige är ett fritt flöde av kunskap över gränsema en nödvändighet.
När det gäller forskningsresultat finns sedan många år upparbetade
spridningsvägar i form av forskarutbyte, kongresser m. m. Flöde av sådan
kunskap sker tämligen obehindrat. Däremot är läget för handeln med teknik, dvs.
flödet av kunnande, patent och licenser, ett annat. Samhällets nuvarande insat­ser
för att underlätta handeln med leknik är begränsade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfallningsvis anserjag, med hänsyn till det stora
behovei av in­dustriellt utvecklingsarbete och de nuvarande stödformemas
begränsning­ar, atl ytterligare åtgärder bör övervägas för atl stimulera till
teknisk och kommersiell fömyelse i näringslivet. Enligt min mening bör
åtgärdema in­riklas mot två områden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ålgärder för
att främja tillkomsten av större projekt avseende utveckling av nya produkter,
processer och system, dvs. industriellt utvecklingsar­bete, saml&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ålgärder för
att främja en ökad leknikimport.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.3
Åtgärder för att främja industrieUt utveckUngsarbete&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.3.1
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om ett utökat stöd till industriellt utvecklingsarbele har beretts inom
regeringskansliet. 1 beredningsarbetet har bl.a. studerats ett antal förslag
lill projekt, vilkas igångsättning har försvårats eller omöjliggjorts på grund
av brist på riskvilligt kapital. Ofta gäller projekten utveckling av nya
produkter med betydande teknikinnehåll, som passerat den del i ut­vecklingskedjan
där stöd från STU kan komma ifråga. Det industriella ut­vecklingsarbetet rör i
dessa fall lösandet av problem av teknisk karaktär, samtidigt som produktemas
marknadsförutsättningar fortfarande är ovis­sa. Beredningsarbetet visar att ett
behov föreligger av riskfinansiering vid denna typ av projekt. Av skäl som nyss
framförts finner jag att staten bör biträda förelagen genom att dela detla
risktagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
andra fall gäller del framtagningen av nya processer eller system för in­dustriell
tillämpning. Svårighetema att fä nya processer och system intro­ducerade på
marknaden kan vara ännu mera uttalade än när det gäller pro­dukter. Frågan är
värd särskild uppmärksamhet i tider av snabba mark­nadsmässiga och tekniska
förändringar och då båda köpare och leverantö­rer av produktionsutrustning har
begränsade fömtsättningar till risktagan­de. Problemområdet har behandlats i
den förut nämnda departementspro­memorian (Ds I 1978: 39) om SA-leveranser. En
sammanfaltning av pro­memorian och remissyttrandena över denna återfinns i
bilaga l.l.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
promemorian framgår bl. a. att möjligheten för en leverantör att teck­na
kontrakt på en första anläggning av viss typ som leverantören vid sena­re
affärsförhandlingar kan referera till - en referensanläggning - många gånger är
avgörande för framgångar i konkurrensen om SA-leveranser. Projekten är vanligen
av en sådan storleksordning och omfattar så många teknikområden all flera
företag måste gå samman i konsortier eller i bolag för att kunna svara mot
marknadens krav. Detta skapar problem även för på marknaden redan verksamma
företag på grund av ovissheten om hur den nya organisationen kommer att
fungera. Problemen beror främst på att köparen tar en betydande kommersiell
risk såväl då det gäller anläggningar som innehåller ny teknik som i de fall då
leverantöremas erfarenheter på området är begränsade. Köparen tenderar därför
att välja beprövade tek­niska lösningar och välkända leverantörer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
leverantörer som ger sig in på nya typer av anläggningar innebär det­ta alt de
- även om tekniken för de olika i systemet ingående delkompo-neniema i sig inte
är ny - tvingas satsa på ett systemutvecklingsarbete där den förväntade
avkastningen är högst osäker. Leverantören tvingas vanli­gen fördela dessa
initiala utvecklingskostnader på flera anläggningar och enbart ta ut en mindre
del på den första anläggningen. Leverantören riske­rar därigenom att själv fä
stå för belydande delar av utvecklingskostnader­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinsianser instämmer i att det är
synnerligen betydelse­fullt för leverantörer av invesleringsutruslning all
kunna referei-a lill tidiga­re levererade system och anläggningar och att en
väsentlig industripolitisk insats bör bestå i atl främja tillkomsten av nya
typer av anläggningar. Även jag anser att en väsentlig åtgärd för atl främja en
fortsatt marknadsmässig och leknisk utveckling och slärka konkurrensen besår i
alt reducera de hinder i form av köpares och leverantörers risktagande, som
förekommer i samband med nya lyper av anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag förordar därför att ett särskilt slöd till
induslrielll utvecklingsarbete i större projeki införs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.3.2 Stödets inriktning och former&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Siödet bör tillgodose följande allmänna mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slödel skall
bidra lill alt öka den totala volymen av utvecklingsarbete i svensk industri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stödel skall
främsi inriktas på projekt som bedöms vara väsentliga för svensk industris
utvecklings- och konkurrensförmåga på sikl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Siödet skall
leda till en ändring av inriktningen av utvecklingsarbetet mol de långsiktigt
mest lönsamma projekten, även när de innebär mer risklagande och större
utvecklingssteg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stödet skall
ges med sådana ränte- och ålerbetalningsvillkor att det, i de fall utvecklingsprojektet
avser nya produktionsprocesser eller produk­tionssystem, underlättar för
svenska leverantörer att erhålla affärsmäs­siga kontrakt på en första
anläggning i drift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stödel skall
för förelag med expansionskraft men med låg vinstnivå möjliggöra
utvecklingsarbete i samma omfattning som i etablerade före­tag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Siödet bör vidare utformas så att det motsvarar del behov
av särskilt risktagande som finns vid industriellt utvecklingsarbele i den fas
som följer efter det atl det tekniska utvecklingsarbetet fullgjorts. Stödet bör
komplet­tera del slöd och den finansiering som idag lämnas av STU, de regionala
utvecklingsfondema och Invesleringsbanken. Stödet bör inte omfatta pro­jekt som
kan få stöd från de regionala utvecklingsfondema ulan i princip begränsas lill
större projekt i företag med goda produktions- och mark­nadsförutsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller den särskilda frågan om referensanläggningar
har denna, som nyss har nämnts, beretts inom regeringskansliet. I den
departementspro­memoria som presenterats föreslås att ett särskilt stöd till
referensanlägg­ningar införs för att avlyfta vissa kostnader som uppstår i
direkt anslutning till den första ordern på viss typ av SA-leverans.
Remissinstanserna ställer sig positiva till promemorians analys och delar i huvudsak
uppfattningen atl behov föreligger av åtgärder för att främja tillkomsten av
referensan­läggningar. Man betonar dock dels svårigheter att utforma ett
särskilt stöd till anläggningar med gott referensvärde, dels det mindre
lämpliga i atl in-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;föra ett nyll konkurrensmedel som sannolikt snart skulle
vinna efterföljd bland med Sverige jämförbara länder. Jag delar denna
uppfattning och an­ser inte att något särskilt stöd för referensanläggningar
bör införas. 1 den utsträckning sådana anläggningar är uppbyggda kring
marknadsmässigt och tekniskt nya systemlösningar avseende ny produktionsteknik
bör där­emot stöd kunna prövas underde allmänna förutsättningar jag nyss anfört
gällande stöd till industriellt utvecklingsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stödet skall utgå i form av lån. Stödet bör genomgående
befrämja ett stort risktagande. Det bör därför ges på för stödmollagaren
gynnsamma villkor. Återbetalning av lånet bör göras beroende av i vilken
utsträckning projektet blir framgångsrikt. Lånens utformning bör kunna varieras
inom vida gränser. Lån bör dock genomgående löpa med marknadsränta. Ränte­betalningen
bör vara löpande eller kunna ackumuleras. Lånens löptider och
amorteringsvillkor bör vara anpassade lill projektens betalningsförmå­ga. Det
torde vara realistiskt all räkna med att lånen i praktiken kommer att få
ålerbetalningstider som uppgår till 5 å 10 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Återbetalnmgen för projekt som leder till kommersiell
exploatering bör även kunna ske i form av royalty eller annan löpande
ersättning till det stödbeviljande organet. Gmndläggande princip bör vara att
summan av royalty, räntekostnader eller andra kostnader som belastar
stödmottaga­ren vid ett framgångsrikt projeki inte bör understiga de
förräntningskrav som stödmollagaren ställer på satsat egel kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att stödmollagaren bär en väsenilig del
av risken. En betydande andel egenfinansiering skall därför vara en
förutsättning för stöd. Normalt bör stöd lämnas med högst halva
projektkostnaden. Sär­skild säkerhet bör inte krävas av stödmottagaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är också angelägel all de krilerier som tillämpas i
allt väsentligt överensstämmer med de krilerier som gäller för STU:s bedömning
i fråga om industristöd. Delta innebär att det företrädesvis skall vara strikt
före­tagsekonomiska principer som skall vara vägledande och att lönsamhet och
marknadsutsikler skall vara de cenlrala kriterierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efiersom avsiklen med stödet är att främja tillkomsten av
sådana ut­vecklingsprojekt som innebär ett relativt högt ekonomiskt
risktagande, måste man räkna med att en del projekt kommer alt misslyckas, dvs.
de kommer inte att kunna kommersiellt exploateras. I sådant fall bör det vara
möjligt alt nedskriva eller helt efterge lånet. Kan utvecklingsresultatet hell
eller delvis försäljas bör återbetalning av lånet ske med så stor del som sva­rar
mot köpeskillingen vid försäljningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.3.3 Handläggning och kapitalbehov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om handläggningen av de nya slödformer som jag nu
har föresla­gil bör stödets inriktning mol stora projekt och mot projekt som
befinner sig i ell stadium nära marknadsintroduktion särskilt beaktas. I skilda
avse­enden har stödet beröringspunkter med verksamheter som bedrivs av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SIND, STU, de regionala utvecklingsfondema och
Investeringsbanken. Det är därför tänkbart atl anförtro stödverksamheten ål
något av dessa re­dan befintliga organ. Enligt min mening medför dock det nya
stödets sär­skilda karaklär i förhållande till den verksamhet som redan handhas
av dessa organ atl frågor om slöd bör handläggas av ett särskilt organ. Jag för­ordar
alltså atl ett särskilt organ inrättas. Det nya organet bör nära samar­beta med
de myndigheter och institutioner som handhar prövning av stöd i liknande
former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det föreslagna organet för industriellt utvecklingsarbete
kommeratt ha kapitalförvaltande verksamhet. Det är väsentligt atl verksamheten
skall kunna bedrivas på ett smidigt sätl och i ell nära och förtroendefullt
samar­bete med företag och med andra organ i näringslivet. Della medför enligt
min bedömning atl en privaträltslig form för verksamheten är mest ända­målsenlig.
Mol aktiebolagsformen talar all verksamheien inle skall vara vinstgivande. De
önskemål somjag nu har nämnt kan enligt min mening bäst tillgodoses om det
särskilda organet ges formen av en stiftelse. Stiftel­sens siadgar bör
fastställas av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Staien förser stiftelsen med grundkapital. Stiftelsen bör
äga rätt att inom de ramar för verksamheten som anges i stadgama disponera
återbetalda medel för nya projekt. Det bör ankomma på regeringen atl vidla de
åtgär­der som behövs för stiftelsens inrättande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För budgetåret 1979/80 förordarjag att 300 milj. kr.
anslås som slöd lill induslrielll utvecklingsarbete. Kommande års
medelstiUskott får inom det lillgängliga slalsfinansiella utrymmei prövas mol
bakgrund av de behov som framkommit och de erfarenheter som vunnils.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.3.4 Styrelse och administration&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har förordal att stöd till industriellt
utvecklingsarbete handhas av en stiftelse. Denne bör ledas av en styrelse som
utses av regeringen. Slyrel­sen bör ges en slark näringslivsförsäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av slödfrågor förutsätter jag kan skötas av
en begrän­sad personalstyrka. För särskilda bedömningar och i specialfrågor bör
stif­telsen ha möjlighet all anlila extema konsulter. Det torde vidare vara möj­ligl
all repliera på olika näringspolitiska organ för atl bredda kunskapsba-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.4 Åtgärder för att främja ökad teknikimport&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.4.1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har lidigare berörl möjlighetema för företagen att
köpa leknik utifrån som ett altemativ till egen produktutveckling. Det är
härvid naturiigi att blickarna främsi riktas mol utlandet och det stora ulbud
av ny teknik som där finns att tillgå. Del är omöjligt för ett litel land som
Sverige att helt på egen hand utveckla all erforderlig leknik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Speciellt
för de mindre företagen finns ett behov av alt köpa teknik ut­ifrän och att
bygga upp kompetens för att ta emot och utnyttja denna nya teknik. Större
företag har bättre ekonomiska och personella förutsättning­ar både att själva
utveckla den nya teknik som erfrordas och atl självstän­digt köpa och utnyttja
leknik utifrån. Med leknik avser jag därvid patent, licenser och annat
kunnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
intemationella licenshandeln har ökat med 13% per år sedan 1960 medan
varuhandeln ökat med 10% perår under samma period. En allmän bedömning är att
den intemationella licenshandeln kommer alt öka ännu mer under 1980-lalel och
framför allt öka i betydelse i förhållande till varu­handeln. En undersökning
som statistiska centralbyrån (SCB) har genom­fört visar atl del råder balans i
Sveriges teknikhandel med omvärlden, dvs. teknikimporlen till Sverige motsvaras
av en nästan lika stor teknikexport. Detta kan jämföras med exempelvis
Förbundsrepubliken Tyskland och Ja­pan, de två industriländer som uppvisar den
kraftigaste ekonomiska till­växten under senare år, vilka båda har en
teknikimport som vida översti­ger teknikexporten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svensk
teknikimport, dvs. betalningen till utlandet för licenser, patent, royalties
och kunnande för svenska industriföretag, beräknas år 1975 ha varit ca 135
milj. kr., vilket kan jämföras med industrins totala forsknings­och
utvecklingskostnader samma år, som uppgavs vara 3060 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Sverige finns ett brelt kunnande att bygga vidare på. Utvecklingen i riktning
mot specialisering gör dock alt det blir svårl att upprätthålla bred­den och
djupet i detta kunnande. Att köpa kunnande utifrån är emellertid en väg att
vidmakthålla ett brett kunnande. Det är även ett sätt för att byg­ga upp nya
kompetensområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Många
svenska företag saknar personal och ekonomiska resurser för egen forskning och
utveckling. De måste därför förvärva teknik utanför fö­relagel då de skall
fömya sina produkler eller sin produklion. Förvärv av teknik utifrån innebär
dock inle alt de helt kan undvara egen forsknings­och utvecklingsverksamhet,
eftersom den teknik de söker måsle utvärde­ras och anpassas till företagets
produktionsapparat. Det har visat sig att fö­retag med egen forskning och
utveckling inom sitt teknikområde snabbare kommer ut med säljbara produkter än
de som enbart har licensgivarens kunnande atl tillgå. Det är i och för sig
ganska självklart att ett företag med egen forskning och utveckling har en helt
annan beredskap och förmåga att bedöma den risk som ett köp av kunnande i form
av licens innebär. Studier grundade på erfarenheter visar atl de flesta
framgångsrika lanseringar av ny teknik har baserats på ett eget brett
forsknings- och utvecklingskunnan­de om såväl teknik som marknad. Specielll
marknadskännedom framstår som den alltmer avgörande faklom. Det är därför
väsentligt atl siödja så­väl egen forskning och utveckling som teknikinköp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
speciellt problem i detta sammanhang utgör småföretagens varieran­de förmåga
att tUlgodogöra sig teknik utifrån. Småföretagens produktut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;veckling sker i myckel hög grad genom att de
vidareutvecklar sina baspro­dukter - de befinlliga produktema modifieras.
Egentlig produktutveckling sker endasl i begränsad utsträckning.
Produktfömyelsen blir ofta eftersatt, vilket leder till alt konkurrenskraften
och överievnadsförmågan sätts på spel. Jag har tidigare redovisat atl slatligt
stöd ulgår för produktutveckling vid de mindre och medelstora förelagen. Stödel
är av såväl finansiell som av service- och rådgivningskaraklär. För
teknikförvärv ulifrån finns idag mycket begränsade stödmöjligheter. Många
småföretag har liten förmåga att lillgodogöra sig ny leknik. Det beror främst
på deras små finansiella och administrativa resurser saml på deras mycket
begränsade möjligheter att tekniskt och kommersiellt utvärdera teknik som
ligger vid sidan av förela­gets basprodukt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid slöd till småföretagen för leknikimport är det således
nödvändigt att utforma ett syslem som tar sikte på att kompensera dessas
begränsade för­måga alt tillgodogöra sig den nya tekniken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.4.2 Pågående verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För atl fä en överblick över möjlighelerna atl tillföra
förelagen ny teknik uppdrog regeringen år 1977 ål STU att utreda frågor rörande
främst mindre och medelstora företags uinyttjande av ny leknik. Jag har under
hand tagil del av hittills framkomna resultat av STU:s arbete, som beräknas
vara av­slutat vid millen av år 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare har sökande efter produklidéer till företag i
regioner med syssel­sällningsproblem pågått ett antal år, främst på länsnivå.
Norrbotiendelega­lionen har t. ex. sedan sin tillkomst höslen 1976 använi
belydande resurser för della ändamål. Även senare tillsatta
sysselsätlningsdelegalioner och arbetsgrupper för behandling av
sysselsättningsproblem i län med struk­turproblem inom stål-, varvs- samt
textil- och konfektionsinduslrin har ini­tierat produktsökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För denna verksamhet disponeras 18,5 milj. kr. under
budgetåret 1978/79. I detta sammanhang kan nämnas att en arbelsgrupp inom
industri­departementet, med anlitande av särskilda experter, söker efter
ulländska produkler som kan ha en marknad i Västeuropa och som kan produceras
vid svenska företag. Under budgetåret 1978/79 disponeras ca &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;milj. kr. för denna speciella
verksamhei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgår av denna redogörelse har en mångfald regional-
och syssel­sättningspolitiskt motiverade aktiviteter igångsatts i syfte alt
hitta nya pro­dukler till svenska företag. Sökande efter produkter i utlandet
är således en gemensam angelägenhet för ett flertal statiiga organ.
Arbelsgruppen inom industridepartementet har ett samordningsansvar för denna
produkl­sökande verksamhet. Försöksverksamheten har pågått knappt ett år och
några säkra slutsatser när det gäller erfarenheter m. m. kan därför ännu in­te
dras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.4.3
Stöd litl viss försöksverksamhet avseende ökad leknikimpon&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
hittills bedrivna försöksverksamheten med cenlralt organiserad produktsökning
är alltför begränsad för att tjäna som underlag för ett per­manent och mera
generellt inriktat teknikimporlslöd. Det är vidare svårt atl hitta lämpliga
förebilder utanför Sveriges gränser. De skilda fömlsält­ningarna gör det
omöjligt all direkt översälla ulländska ertärenheter till svenska förhållanden.
Däremot kan kunskap om tekniköverföringens olika mekanismer vinnas genom ett
närmare studium av tekniköverföringen i andra länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är inte nu beredd alt föreslå ett permanent system för teknikimport. Den
pågående försöksverksamhelen med sökning av produktidéer är som jag tidigare
påpekal beiingad av regional- och sysselsältningspoliliska skäl. Den har därför
inriktats på regioner med sysselsättningsproblem. Den or­ganisation som byggls
upp bör emellertid utnyttjas för att ge ett fullständi­gare beslutsunderlag för
frågan om ett eventuellt system för stöd till lek­nikimport. Jag föreslår
därför att försöksverksamheten nu utvidgas till att omfatta mera generellt
inriktad import av ny teknik och nya produkter även för företag utanför de
speciellt sysselsättningshotade länen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förmedling
av ny leknik och nya produkler bör kunna underlättas om samordning, rådgivning
och informationsspridning sker på central nivå. Härigenom undviks att olika
intressenter vänder sig till samma teknikkälla med samma önskemål, vilket kan
skapa irritation och försvåra vidare kon­takter. Vidare kan dubbelarbete mellan
de regionala organen undvikas och tekniköverföring över länsgränsema
underlättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Effektiv
sökning efter ny leknik och nya produkler i utlandet bör således organiseras
centralt. Vidare kan den centrala funktionen medverka lill ut­värdering av nya
produkter och ny leknik och fungera som en databank för utvärderade nya
produkter och ny leknik saml för företags specificerade önskemål eller behov av
produkler och teknik. En sådan ceniral verksam­het bör också på olika sätl
kunna stötta företagens egna ansträngningar atl söka ny leknik och nya
produkler utomlands. Genom en successiv utbygg­nad av det ADB-system som
tillämpas i pågående försöksverksamhet bör en databank av nämnl slag kunna
byggas upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om en central verksamhet måste få en strategisk roll, behöver det inle innebära
en stor central organisation. Tvärtom bör den centrala verk­samheten begränsas
och kompletteras med regionala kontaktorgan som kan lära känna, stödja och
bistå de små företagen med kunskap. Del är på länsnivå den närmaste kontakten
och den största kännedomen finns om fö­relagen och deras
utvecklingsförulsättningar. En viktig roll i sammanhang­et spelar därför de
regionala utvecklingsfondema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att bättre tillgodogöra sig sakkunskap utifrån och åstadkomma en så bred
utvärdering som möjligt av verksamheten avser jag atl senare föreslå regeringen
att en särskild kommitté tillsätts för atl i samråd med den grupp inom
industridepartementet som samordnat hittillsvarande försöksverk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samhet utforma och bedriva den utvidgade
försöksverksamheten. Därmed uppfylls kravet på en ceniral samordning av
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande försöksverksamhelen har stor bredd både när
del gäller valet av förelag som man söker nya produkter för och i fråga om de
länder där man söker nya produkter. Resultatet av den fortsatta verksamheten
får utvisa om sökandet skall inriktas till förmån för en viss grupp av företag
el­ler koncentreras lill ett mera begränsat antal länder. Den utvidgade för­söksverksamheten
bör dock i första hand riktas mot företag som aktivt sö­ker nya produkler och
är beredda att dokumenlera sitt intresse genom att satsa egna resurser på ett
teknikhandelsprojekt. Frihet måste finnas, att alltefter som resultat
framkommer av försöksverksamheten, modifiera in­riktningen för att bredda
erfarenhetsunderlagel. Kommittén bör också kunna bedriva vissa kompletterande
siudier för att ta fram erforderiigt un­derlag för att kunna ge verksamheien
bästa möjliga inriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vad jag erfarit kommer chefen för
handelsdepartementet att inom kort föreslå regeringen att en kommitté tillsätts
för att utreda frågan om teknikhandel, dvs. både teknikimport och teknikexport.
Kommittén skall få lill uppgifi all se över den nuvarande teknikhandeln saml
lämna förslag till eventuellt erforderiiga insatser från statsmaktemas sida på
detta områ­de. Kommittén avses vidare bedriva sitt arbete i nära samarbete med
den särskilda kommitté för försöksverksamhet med teknikimport, somjag nyss
omnämnt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har beräknat medelsbehovel för att utreda de frågor
somjag nu har berört och för atl utvidga försöksverksamheten, lill för
budgetåret 1979/80 sammanlagt 10 milj. kr. Detla belopp bör anvisas under ett
särskilt anslag, benämnt Försöksverksamhel med leknikimport.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7    Svensk exportsamverkan vid systemleveranser till
industri- och anläggningsprojekt, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har nämnt har frågor om svenskt
exportsamarbete vid systemleveranser utretts och resultatet redovisats i
departementsprome­morian (Ds I 1978: 39) Systemleveranser till induslri- och
anläggningspro­jekl. Promemorian har remissbehandlats. En sammanfaltning av
prome­morian och remissvaren återfinns i bilaga l.l.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av promemorian framgår alt svensk industri i ökad
utsträckning engage­rats i leveranser av kompletta anläggningar eller delsystem
av investe­ringsutrustning till stora anläggningar (SA-leveranser).
SA-leveranser ut­gör en betydande del av svensk eXport. Beträffande
marknadsutveckling och hinder för en fortsatt ökning av svensk export av
SA-leveranser skiljer sig förutsättningama i vissa avseenden från annan lyp av
export.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
promemorian behandlas också frågor om undergarantier i samband med exportörens
fullgörandegaranti m. m. Denna fråga har även utretts av EKN. EKN:s uiredning
remissbehandlas f.n. Efter samråd med chefen för handelsdepartementet anserjag
atl frågan om eventuella åtgärder avse­ende dessa undergarantier bör tas upp
först när remissbehandlingen har avslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.1.1.
Marknadsutveckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillväxten
av SA-exporten är främsi en följd av de oljeproducerande ländemas (OPEC)
ekonomiska expansion saml ökad handel med flera statshandelsländer. De myckel
stora kontrakt som under senare år teck­nats med vissa OPEC-länder har ännu
inte på grund av den långa projekte­ringstiden givit fulll utslag i
exporlstatistiken. Även leveranser lill länder i Asien och Afrika har ökat i
omfattning, medan den syd- och mellanameri­kanska marknaden, exkl. OPEC, har
stagnerat. Till den senare markna­dens stagnation bidrar en rad faktorer, såsom
införande av skyddstullar och ökad inhemsk produktion i dessa länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
jämförelse med andra industriländer har, enligt bedömningen i departe­mentspromemorian,
svenska företag hävdat sig någorlunda väl vad gäller utvecklingen på det område
för SA-leveranser som riktas mot olika typer av samhällsinvesteringar.
Utvecklingen på SA-exporlens område för indu­striinvesteringar torde dock ha
varit långsammare i Sverige än i vissa and­ra länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Intemationella
jämförelser visar all fransk, tysk och japansk SA-export avseende leveranser
lill industriinvesteringar har ökat mycket snabbi un­der senare år. Det finns
även tecken på att företag från de andra nordiska ländema har varil mer
framgångsrika än svenska förelag på vissa sektorer inom området SA-leveranser
till industrianläggningar. Också länder med en kortare industritradition, såsom
Spanien, konkurrerar hårt med svens­ka leverantörer inom vissa SA-områden. Till
en del lorde den hårdnande konkurrensen som svenska förelag möter på SA-området
förklaras av de induslripolitiska åtgärder som vidtagits i andra länder för att
stärka SA-exporten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nuvarande största köparna av SA-projekt - dvs. OPEC-länder, statshandelsländer
och vissa utvecklingsländer - kommer enligt de be­dömningar som redovisas i
departementspromemorian även fortsättnings­vis att upphandla i form av hela
anläggningar såväl när det gäller investe­ringar i infrastruktur som i
industrianläggningar. Detta gäller i första hand OPEC- och ulvecklingsländema.
Många av stalshandelsländerna skulle snabbare kunna övergå till andra
upphandlingsformer. Det finns dock inga tecken som tyder på att nuvarande
köpare kommer all överge denna upp­handlingsform under den närmaste framtiden.
I senare skeden kan nya kö-parländer förmodas tiUkomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
bedömning av SA-marknademas framtida storlek måste därmed som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;jag ser det grundas på en bedömning av OPEC- och
ulvecklingsländemas ekonomiska utveckling och investeringsaktivitet saml, när
del gäller slals-handelsländema, på en bedömning även av hur mycket man är
beredd att importera. Det senare kan därvid fömtsältas vara en följd av hur
mycket dessa länder har möjlighet alt exportera saml på deras möjlighel och
vilja all lånefinansiera importen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillgänglig information pekar på alt OPEC- och
ulvecklingsländema kommer att fortsätta investera i en hög takt i såväl
infrastruktur som indu­strianläggningar. Stalshandelsländerna kan också vänlas
hålla en hög in­vesteringstakt men här är imporlandelen mera osäker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även inom OECD-området kan en utveckling iakttas från köp
av ensta­ka komponenter lill upphandling av syslem där det till komponenter
eller invesleringsulmstning är kopplat betydande delar av tjänsier i form av
lill-lämpningsprogram elc. Denna utveckling kommer sannolikt att fortsälla i
takt med atl mera avancerade syslem- och produktionsprocesser utveck­las.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinsianser delar den i promemorian
framförda bedöm­ningen att SA-leveranser i framtiden kommer atl erbjuda ell
lönsamt ul-vecklingsallemaliv för svensk industri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är även min bedömning att SA-området är ett av de
marknadsområ­den där svensk induslri i framliden kan hålla en god intemalionell
konkur­renskraft. Framför allt lorde svensk industris förmåga alt organisera
kom­plexa system, atl anpassa sig efter växlande yttre krav och att lämna korla
och säkra leveranstider utgöra starka konkurrensfaktorer på denna mark­nad. Jag
gör också den bedömningen alt SA-leveransernas karaklär av kundanpassad teknik
med åtföljande begränsade skalfördelar medför atl den intemationella
priskonkurrensen blir mindre på detla område än vid exempelvis försäljning av
standardiserade produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För atl förbättra balansen i vår utrikeshandel och för atl
medverka till en önskvärd omvandling av industristrukturen är del av vikt atl
SA-exporten ökas. Enligt min mening bör delta kunna ske inte minst genom alt
nya grupper av svenska företag bereds lillfälle alt la upp konkurrensen på den­na
växande marknad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1.2 Hinder för en fortsalt expansion av SA-exporten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För SA-leverantörer innebär de långa projekterings- och
genomförande-tiderna atl resurser binds för en lång lid i varje enstaka projekt.
I kombina­lion med projektets storlek innebär detla alt företagens
riskexponering ökar väsentligt. Många företag, som vid försäljning av enstaka
ulmslnings-delar kan kalkylera med ett begränsat risktagande, ställs vid
SA-export in­för alternativet att salsa större delen av förelagels riskvilliga
resurser på enstaka projekt. Della gäller såväl i förarbetena alt utveckla och
konstru­era anläggningar som i själva genomförandet av projekt. Specielll högt
är risktagandet i samband med det försia projektet. 7   Riksdagen 1978179. 1
saml. Nr 123&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
departementspromemorian bör staien här gå in och dela riskta­gandet med de
företag som är utsatta för den största riskexponeringen. Denna uppfattning
slöds också av flertalet remissinstanser. Exempelvis anför Sveriges
Mekanförbund i sitt remissvar att endast ett fätal svenska företag har de
tekniska och kommersiella resursema som krävs för all ta huvudansvar för ett
projekts genomförande. Man efterlyser därför bl. a. en ökad samverkan mellan
förelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
jag delar uppfattningen atl SA-leveranser är förenade med ell be­lydande
risktagande och att behovet av ökad samverkan mellan företag är stora. Jag
återkommer senare till denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
annat hinder för framgångsrik SA-export är att leverantörer måste lägga långl
siörre vikt vid atl definiera och analysera köparens problem än vad fallet är
vid försäljning av enstaka ulruslningsdelar. Vid försäljning av komponenter kan
marknadskontakten ofta ske indirekt och i stor utsträck­ning vara uppbyggd
kring återförsäljare och agenter. Denna strategi är inle tillräcklig vid
SA-export. I departementspromemorian understryks kraftigt nödvändigheten av en
fördjupning och vidareutveckling av företagens marknadskontakter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
SE, handelssekreterarkontoren och de svenska beskickningarna i utlandet, liksom
genom direkia regeringskonlakter, förmedlas i dag infor­mation om projekt lill
svenska företag. Inom handels- och utrikesdeparte­menten utarbetas f. n. en
promemoria rörande organisationen av del statli­ga exportfrämjandet. I avvaktan
på alt denna promemoria föreligger, anser jag atl ytterligare ålgärder från
statens sida på marknadsbevakningens om­råde inte är motiverade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
tredje hinder för ytterligare satsning på SA-leveranser är bristen på
finansiella medel. Då SA-projekt, som nämnls, vanligen är siörre och tids­mässigt
mer omfatlande än motsvarande styckvis export av ingående ul­ruslningsdelar,
ställs stora krav på SA-leverantörens finansiella kapacitet. Speciellt hårt
inverkar de finansiella villkor som är förbundna med SA-pro­jekt på
huvudleverantörens säkerhelsmassa. 1 och med riksdagens beslul rörande
exportkreditfinansiering m.m. (prop. 1977/78:155, NU 1977/78: 73, rskr 1977/78:
379) och regeringens i anslutning härtill utfärda­de förordningar och fattade
beslut har, enligt vad som framgår av departe­mentspromemorian, en avsevärd
förbättring av exportkreditfinansieringen genomförts. Denna uppfattning har
också flertalet remissinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
jag anser atl del system för exportkreditfinansiering som infördes den I juli
1978 möter huvuddelen av de krav som finansieringen av SA-pro­jekt ställer.
Några ytterligare åtgärder på detta område anser jag därför t. v. inle vara
påkallade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2 Åtgärder för att främja ökad samverkan mellan foretag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser är eniga om alt det bör vara
möjligt att öka den svenska exporten av systemleveranser lill industri- och anläggningspro­jekl.
Flera remissinstanser understryker också vikten av att svenska före­tag förmår
upprätthålla en ledande marknadsposition på de områden där de är verksamma. Man
ställer sig även överlag positiv lill de förslag som redovisats i
departementspromemorian.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Olika åtgärder har vidiagits för att främja svensk export.
Av dessa berör den exportsamverkan som bedrivs inom ramen för SE:s
samverkansgrup­per mera direkt SA-området. Samarbelel mellan den projeklbevakning
som sker i SE:s regi och SE:s samverkansgrupper gör gruppema lill intres­santa
fora för informations- och erfarenhetsutbyte. Några remissinstanser har dock
framhållit att verksamheten i SE:s samverkansgrupper, som en följd av SE:s
karaktär av abonnentorganisalion, inte ger tillräckliga möjlig­heter lill
flexibla lösningar. Mot detta har andra remissinstanser, bland dem SE självt,
anfört all SE redan nu i vissa frågor frikopplal sig från den begränsade
handlingsförmåga en abonnentorganisalion utgör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min bedömning bör en aktivering av de exportfrämjande
åtgärder­na gällande SA-leveranser ske genom en komplettering av den verksamhet
som bedrivs av SE:s samverkansgmpper. Starka skäl talar också för alt verksamheien
gällande SA-leveranser ges en klar målinriktning och be­drivs inom en
organisatoriskt sammanhållen ram. Flertalet remissinstanser har understrukit
den siarka anknyining den nu föreslagna verksamheien har med SE:s
exportfrämjande arbetsuppgifter. Jag delar denna bedöm­ning och föreslår därför
efter samråd med chefen för handelsdepartemen­tet att verksamheten knyts till
SE. Chefen för handelsdepartementet kom­mer i del följande alt närmare utveckla
skälen härför och behandla frågan om verksamhetens organisatoriska uppbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I departementspromemorian framhålls vidare att verksamheien
skulle drivas på försök under tre år. Som flera remissinsianser har invänt
torde det vara svårt alt i förväg fastställa lidsramar för en sådan
försöksverksam­het. Framför allt utgör SA-leveransernas tidsmässigt utsträckta omfallning
ett skäl att inte förorda alltför kort försöksverksamhel. Enligt min mening bör
därför en ulvärdering av verksamheien ske i samband med den årliga
anslagsprövningen och med en mer omfatlande utvärdering efter fem år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2A Målsättning och verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter samråd med chefen för handelsdepartementet villjag
här närmare redovisa hur verksamheten - i del följande benämnl &amp;quot;svensk projektex-port&amp;quot;
- bör utformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De övergripande målen för politiken på exportfrämjandels
område bör givetvis även gälla för verksamheten inom &amp;quot;svensk
projektexport&amp;quot;. Syftei med &amp;quot;svensk projeklexporl&amp;quot; skall därvid, vilket
också föreslås i departe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mentspromemorian,
vara atl ge svenska leverantörer möjlighet att i inter­nationell konkurrens ta
huvudansvar eller delat huvudansvar för samman­hållna projekt genom atl ställa
vissa medel till förfogande för förprojekte­ring, seminarie- och
utbildningsinsatser saml för framtagande av anbud. Flertalet remissinstanser
instämmer i de principiella riktiinjema för svensk projektexport. Också jag
bedömer i överensstämmelse med uppfattningen i departemenlspromemorian, att del
är betydelsefullt ur långsiktig industri­politisk synvinkel att svenska
leverantörer förmår agera som huvudansva­riga leverantörer. Den primära
målsättningen för &amp;quot;svensk projektexport&amp;quot; bör därför vara atl verka
för all svenska leverantörer skall ingå som hu­vudleverantörer eller som
leverantörer med delat huvudansvar i SA-pro­jekt. Till kategorin SA-leveranser
hänför jag leveranser av investeringsva-rukaraklär som omfattar mer än rena vamtransaklioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
siora risktagandet samt de krav på kompetens och organisationsför­måga, som kundanpassad
teknik och tidsmässigt utdragna projekt medför, förutsätter vidare att en ökad
samverkan mellan företag kommer lill stånd. Enligt min mening bör &amp;quot;svensk projeklexport&amp;quot;
i enlighel härmed aktivt stimulera svenska leverantörer till ökad samverkan
inom områdel system­leveranser till induslri- och anläggningsprojekt. I detta
sammanhang vill jag underslryka viklen av alt regionala obalanser och de mindre
och me­delstora företagens problem beaktas vid utformandet av verksamheien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att undvika att resurser splittras på alltför många och små projeki bör kontiaktsvärdet
för svenska leverantörer eller samarbetande gmpp av leverantörer inle
understiga 15 milj. kr. Vissa undantag från den föreslagna storleksgränsen bör
kunna göras för projekt av speciellt nyskapande ka­raktär som kan antas vara av
långsiktigt iniresse för svensk industris ut­veckling. Härigenom bör även de
mindre och medelstora företagens möj­ligheter lillgodoses då dessa i samverkan
mycket väl kan genomföra pro­jekt av nämnda storleksordning. Som några
remissinstanser har anfört tor­de denna målsättning alt inbegripa de mindre och
medelstora förelagen va­ra av långsiktig betydelse för atl bibehålla dynamiken
i svenskl näringsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I departemenlspromemorian
anförs atl verksamheten bör bedrivas flexi­bell för alt om möjligt kunna
resultera i konsortiebildningar på svensk bas. Jag gör samma bedömning.
&amp;quot;Svensk projektexport&amp;quot; skall därvid fånga upp förfrågningar eller
idéer från leverantörer, banker m.fl. organ och, där man finner så påkallal, ta
egna initiativ och föreslå lösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Målgruppen
för &amp;quot;svensk projektexport&amp;quot; bör utgöras av samtliga svens­ka
leverantörer av invesleringsutruslning och då speciellt företag utanför kretsen
av de allra störsla. Abonnemang i SE får inle utgöra något villkor för insaiser
från &amp;quot;svensk projeklexports&amp;quot; sida. Behovet av samarbele även med ulländska
förelag underslryker detla, vilket även några remissorgan har påpekat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
Sverige aren liten industrination, har samarbete mellan svens­ka och utländska
företag blivit allt vanligare. Jag bedömer denna interna-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tionella specialisering vara ett naturiigt inslag i
industriproduktionen. En­ligt min mening bör andelen ulländskl deltagande i
form av underleveran­ser eller delansvar i ett projekt inte uigöra något hinder
i prioriteringen av insatserna. Jag anser i detta sammanhang att samarbete med
företag i and­ra mindre industriländer, såsom övriga nordiska länder, bör ha
goda utsik­ter atl kunna utvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verksamheten bör uteslutande ägna sig åt projekt av
affärsmässig karak­tär. &amp;quot;Svensk projeklexport&amp;quot; ulgör därmed ett
komplement till den fond för induslrielll samarbele med utvecklingsländer (prop.
1977/78:135. UU 1978/79:1, rskr 1978/79: 9) som nyligen har inrättats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2.2 Medd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har anfört bör &amp;quot;svensk projeklexport&amp;quot;
stimulera till ökat samarbele genom att verka för att leverantöremas
riskexponering re­duceras. Detla bör ske genom villkorligt avlyft av vissa
kostnader i sam­band med förprojektering, seminarie- och utbildningsinsatser
samt framta­gande av anbud. Flertalet remissinstanser delar uppfattningen att
ökade in­satser från svenska leverantörers sida är av vikt på dessa områden,
men har pekal på atl koslnadema för dessa ökade insaiser utgör en starkt åter­hållande
faktor för sädana ökade insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För samtliga typer av insaiser bör gälla all högsl hälfien
av redovisade kostnader kan läckas. Förprojekteringsstöd samt slöd lill seminarie-
och utbildningsinsatser avser därvid koslnader för vissa lyper av marknadsfö­ringsinsatser
som uppkommer innan infordran av anbud har skett. Till se­minarie- och ulbildningsinsalser
bör även räknas insaiser i syfte att ut­veckla leveranlöremas kunskaper om
projektledningsarbete m.m. På grund av den långa lid som kan förflyla mellan
insatser av denna karaktär och ell eventuellt konirakt saml den svårdokumenlerade
orsak-verkanre-lalion som råder mellan insaiser och ulfall anserjag dessa
former av stöd bör utgå som bidrag utan återbetalningsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremot anser jag att en villkorlig återbetalningsplikt
bör gälla för del förordade anbudskoslnadsstödet. Återbelalningsplikten bör
knytas lill projektet och återbetalning ske i de fall kontrakt erhålls. Enligt
min be­dömning bör i de fall flera samverkande leverantörer lämnar anbud leve­rantörerna
ansvara solidariskt för det villkorliga kravet på återbetalning. Slödels
konstruktion bör vara densamma som för det anbudskoslnadsstöd till konsullexport
som infördes den I juli 1977 (prop. 1976/77:83, NU 1976/77:47, rskr
1976/77:332).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår att samtliga former av slöd ställs till
leverantörers förfogan­de efter formell ansökan. Kriteriema för prövningen bör
baseras på att stö­det skall vara av initierande karaktär. Detta innebär alt
stöd lill förprojek­lering resp. seminarie- och utbildningsinsatser i första
hand utgår till nya samverkansgrupper, nya länder och/eller nya typer av SA-projekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande anbudskoslnadsstödet redovisas flera möjligheler
i departe-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;8  
Riksdagen 1978179. I saml. Nr 123&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mentspromemorian.
Det framhålls därvid atl detta kan ges en mera be­gränsad inrikining och utgöra
ell stöd för nya grupper av samverkande le­verantörer och/eller för projekt i
nya länder. Vidare diskuteras en inrikt­ning av stödet mot SA-projekt som
representerar ny teknik eller applice­ring av nya system. Ett altemativ är att
ge slödel en mer generell inrikt­ning. De möjligheter till riskspridning detta
medför skulle rent allmänt sti­mulera svenska företag lill ökad anbudsgivning
och därigenom ökad SA-export. Remissopinionen är delad på denna punkt. Vissa
remissorgan före­språkar en ytterst restriktiv prövning av anbudskoslnadsstödet
medan andra anför atl anbudskostnaderna överlag är så höga alt ett generellt an­budskoslnadsstöd
bör införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
bedömer att anbudskoslnadsstödet bör begränsas till de två försia al­ternativen,
nämligen att i försia hand utgöra ett slöd för nya grupper av samverkande
leverantörer och/eller för projekt i nya länder och/eller vid SA-projekt som
representerar ny teknik eller applicering av nya system. Några formella regler
för länderval etc. bör emellertid ej gälla. Grundprin­cipen bör vara att anbudskoslnadsstödet
omfattar alla projeki som av olika skäl bedöms vara av långsiktigt iniresse för
svensk industriulveckling. För ett och samma projekt bör vidare stöd kunna utgå
till flera konkurrerande företagsgrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Somjag
nyss har nämnt kommer chefen för handelsdepartementet sena­re att ta upp frågor
rörande hur stödet organisatoriskt skall knylas till SE:s verksamhei, samt
frågor rörande medelsbehov för verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8   
Författningsförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har tidigare förordal alt en stiftelse bildas med uppgift all pröva frå­gor om slöd
till indusln'ellt utvecklingsarbele. Stödet avses utgå i form av lån enligt
föreskrifter som det ankommer på regeringen alt meddela.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De uppgifier
somjag sålunda föreslår skall anförtros åt stiftelsen innebär
myndighetsutövning. Jag syftar härvid på alt stiftelsen enligt vissa på för­hand
uppställda regler skall pröva frågor om slatligt stöd. Enligt 11 kap. 6 §
regeringsformen krävs det stöd i lag för alt överiämna förvaltningsupp­gift som
innebär myndighetsutövning lill bolag, förening, samfällighel, stif­telse eller
enskild person.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn härtill har inom industridepartementet upprättas förslag till lag om
beslutanderätt för stiftelse som har bildals för att främja industriellt
utvecklingsarbete. Förslaget bör fogas lill protokoUet i detla ärende som
bilaga 1.2. Förslaget innebär att regeringen eller myndighet som regering­en
bestämmer får överlämna till sådan stiftelse alt pröva frågor som stöd inom
stiftelsens verksamhetsområde. Här avses stöd av del slag somjag förut har behandlal.
Formuleringen gör det emellertid möjligt alt överläm­na beslutanderätt också i
fråga om annat slöd inom bolagets eUer stiftel­sens verksamhetsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslutanderätten för stiftelsen gäller givelvis inte bara
frågan om stöd skall utgå ulan också om frågor som rör t.ex. villkoren för
stödet eller skyldigheten att återbetala lån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 den nu föreslagna lagen las också upp en beslämmelse om
tystnads­plikt beträffande sådan information om förelagens verksamhei, som inle
bör komma till allmän kännedom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen föreslås träda i krafl den 1 juli 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9   Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;godkänna de
riktlinjer för den framlida industripolitiken somjag har förordal,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;godkänna de av
mig förordade riktiinjema för slöd lill industriellt utvecklingsarbete,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;aniaga
förslaget till lag om beslutanderätt för stiftelse som har bil­dats för att
främja industriellt utvecklingsarbete,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lill Vissa etableringsfrämjande
åtgärder för budgelårel 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 4000000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lill
Medelstillskott tiU regionala utveckUngsfonder för budgelårel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1979/80 under Qortonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsan­slag av 300000000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lill Stöd tiU industrieUt
utveckUngsarbete för budgetåret 1979/80 under Qortonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 300000000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till
Försöksverksamhet med teknikimport för budgetåret 1979/80 under fjortonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 10000000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:51.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:253.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1.1.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning av promemorian (Ds I 1978: 39)
Systemleveranser till industri- och anläggningsprojekt och remissyttranden över
pro­memorian&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Promemorian (Ds 1 1978:39) Systemleveranser lill industri-
och an­läggningsprojekt är upprättad inom industridepartementel. I promemo­rian
analyseras belydelsen för svensk industri av systemleveranser tiU stora
industri- och anläggningsprojekt (SA-projekt) samt vUka hinder som finns för en
expansion på delta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I promemorians bakgrundsmaterial ingår bl. a. intervjuer
med ett större antal företag, banker, branschorganisationer m. fl. Därutöver
har en enkät angående omfattningen av SA-exporten och fördelningen på olika
länder m. m. tillställts ett femtiotal företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Promemorian har remissbehandlats, varvid yttranden har
avgetts av bankinspektionen, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV),
exportkre­ditnämnden (EKN), kommerskoUegium, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),
statens industriverk (SIND), styrelsen för teknisk utveckling (STU), Sveriges
exportråd (SE), AB Svensk Exportkredit (SEK), fuU­mäktige i riksbanken,
fullmäktige i riksgäldskontorei. Ingenjörsveten­skapsakademien (IVA), Landsorganisationen
i Sverige (LO), Svenska Konsultföreningen, Sveriges Investeringsbank AB,
Sveriges Hantverks-och Industriorganisation-Famnjeföretagen (SHIO-Familjeföretagen),
Sveriges Industriförbund, Sveriges Mekanförbund, Statsföretag AB, Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) samt konsultexportuttred-ningen (B 1978: 03). Svenska
Bankföreningen ansluter sig tiU SEK:s ytt­rande vad gäller nya statliga
krediter och garantier. Svenska arbetsgiva­reföreningen (SAF), Svenska
Byggnadsentreprenörförening samt Svens­ka Handelskammarförbundet ansluter sig
till Sveriges Industriförbunds yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 promemorian redovisas bl. a. förslag i syfte att
tillskapa ett garanti­system för svenska leverantörers ansvar gentemot köparen.
Beträffande detta problemområde har slyrelsen för EKN i januari 1979 inkommit
till chefen för handelsdepartementet med förslag till altemativ lösning av
garantifrågorna. Detta utredningsarbete redovisas i departementspro­memorian.
Därvid påpekas att ett ställningstagande tiU vilket alternativ som bör väljas
får anstå tUl dess att resultaten i EKN:s uiredning före­ligger. En närmare
redovisning av förslag och yttranden avseende dessa frågor ges därför inle i
denna sammanställning. Det kan emelletid kons­tateras att flertalet remissinstanser,
i enlighet med promemorians rekom­mendation, har avstått från att yttra sig
över garantifrågan. A andra si-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dan har bankinspektionen. Svenska Bankföreningen och EKN:s
yttrande begränsats lill enbarl de avsnitt i promemorian som avser förslag om
nya statliga garaniier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Systemleveranser till industri- och
anläggningsprojekt — pro­blemområde och hinder för expansion&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.1  Utredningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 promemorian konstateras inledningsvis alt svenska
företag på senare tid har tecknat kontrakt på ett flertal anläggningsprojekt av
betydande omfattning. Det har gällt invesleringar i hamnar, telefonnät,
industrian­läggningar etc. Andra order har erhållits på leveranser av kompletta
delsystem för olika tillverkningsprocesser och produktionslinjer. Stor uppmärksamhei
har riktats mot denna form av utlandsverksamhet och då framför allt mot de
affärer som skett med de betalningsstarka OPEC-länderna som köpande part.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till en del är dessa leveranser en följd av alt nya länder
i snabb takt bygger upp tillverkningskapacitet och bygger ut den samhälleliga
in­frastrukturen. För ett land med begränsad egen teknisk och administra­tiv
kompetens är det ofta fördelaktigt att köpa kompletta anläggningar.
Utvecklingen mot systemförsäljning är också ett ullryck för att mjukva­ror har
kommit alt inta en allt viktigare roll i produktionsprocessen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna form av leveranser benämns SA-leveranser. Med SA-leverans
menas därvid leverans av kompletta system eller delsystem av invesle­ringsutruslning
till stora anläggningar där det förutom rena hårdvaror (komponenter och
utrustning) ingår en större eller mindre del mjukva­ror (systemutformning,
utbildning, managemenlansvar m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid SA-leveranser ställs krav på alt systemutformningen
anpassas till kundens önskemål och de speciella förutsättningar som gäller på
den plats där projektet genomförs. SA-leveranser kännetecknas därigenom i högre
utsträckning av en lösning av kundens problem än en leverans av ett antal
separata komponenter och ulruslningsdelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SA-leveranser kan innehåUa följande delmoment:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en
förutsättningsanalys (s. k. feasibility-study) för projektets genom­förande;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;projektering
där riktlinjer för projektets genomförande ges och an­bud infordras;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;detaljplanering
där anbud granskas,  konirakt skrivs och definitiv systemutformning fastställs;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;upphandling där
huvudleverantörerna konlrakterar underleverantö­rer på erforderliga
tillverkningsmoment;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillverkning
hos huvudleverantör och underleverantörer av maskiner, byggnadskomponenter
etc.;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;montering och
färdigställande av anläggning;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;igångkörning av
anläggning inkl. leveranskontroll;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;driftsledning
inkl. nödvändig utbildning av personal för fortsatt drift under en inkömingsperiod
vilken avslutas med prestandakontroll;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;managementansvar
för anläggningens fortsatta drift, vilket kan inne­bära delägarskap,
licensavtal, försäljningsavtal el. dyl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är inte alltid ett SA-projekt innehåller alla dessa
delar. En exakt gräns mellan SA-leveranser å ena sida och traditionell
komponentexport å den andra går dock inte att dra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 promemorian inkluderas i SA-begreppet samtliga
systemleveranser överstigande 5 milj. kr. tUl produktionsanläggningar eller
annan färdig­byggd och utrustad anläggning. Vidare inkluderas enbart leveranser
till utländska köpare. Investeringar inom Sverige, liksom direktinvesteringar
av inomkoncemkaraktär i svenskägda tillverkningsföretag i utlandet, omfattas
inte av analysen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tre kategorier SA-projekt kan urskUjas:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;industrianläggningar
(inkl.  gmvor samt anläggningar i jord-  och skogsbruk)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anläggningar  
i   ekonomisk   infrastruktur  (kraftförsörjning,   vägar, hamnar etc.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anläggningar i
social infrastruktur (stadsplanering, sjukhus, skolor, m. m.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillgängliga statistikkällor möjliggör enbart skattningar
beträffande den aktuella omfattningen av SA-leveranser från Sverige,
utvecklingen över tiden och länderfördelning. Genomförda intervjuer visar att
det en­dast är ett mindre antal svenska företag som medvetet har sökt lansera
en SA-profil.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots detta har en anmärkningsvärd volymökning av svensk SA-ex­port
ägt mm. En uppskattning visar att exportvärdet av SA-leveranser år 1977 uppgick
till ca 7 000 milj. kr., eller ungefär 8 % av den totala svenska varuexporten.
Exporten är koncentrerad till statshandelsländer och OPEC-länder och gäller
framför allt olika typer av investeringar i ekonomisk och social infrastmktur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Marknaden för SA-export kan väntas öka i framtiden. De
länder som idag upphandlar på detta sätt kan fömtsältas fortsätta att göra så
även framdeles. Det kommer att ta lång tid innan OPEC- och utveck­lingsländer
skaffat sig en sådan inhemsk teknisk och administrativ kom­petens som kan göra
det fördelaktigt för dem att själva administrera uppbyggnaden av siörre och
mera komplicerade anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera utvecklingsländer kan fömtsättas få ökade ekonomiska
resurser, vilket kan ytterligare öka efterfrågan på SA-leveranSer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TiU bilden hör också att även i industrialiserade länder
sker en ut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;veckling mol större inslag av systemupphandling. De syslem
det härvid gäller kan i vissa fall omfatta i del närmasle hela siörre
anläggningar men gäller i andra fall enbarl begränsade delar såsom installation
av någon processlinje i mindre industrier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SA-leveranser ställer stora krav på leverantörens
anpassningsförmåga. För att vara framgångsrik på SA-området måsle en leverantör
besitta såväl god teknisk som organisaiorisk kunskap. Speciellt vikiig är den organisaioriska
kunskapen i rollen som huvudansvarig leverantör (hu­vudleverantör) för projekt.
Huvudleverantörskap kan — även om det är förenligl med stort risktagande —
förutses ge bättre ekonomiskt utbyte än deltagande i SA-projekt som
underleverantör. Detla gäller även i ett långsiktigt perspektiv och är bl. a.
en följd av den ökade synlighet på den internationella marknaden som följer med
huvudleveranlörsrollen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett ökat engagemang på SA-områdel anger en möjlig ulvecklingsin-riktning
mot ökad produklion av mjukvara (syslem) för svenska leve­rantörer som i dag
tillverkar komponenter och utrustning. Vidare öpp­nar SA-projekt möjligheter
för korsbefruktning av traditionella fack­kunskaper inom och mellan olika
sektorer av näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En konsekvens av att SA-leveranser inte kan serieproduceras,
är att skalfördelarna i produktionen är begränsade. Möjligheterna för leveran­törer
atl profilera sig är i regel större än vid Iraditionell export. I kon­kurrensen
mellan olika leverantörer kommer inte i försia hand priset, utan snarare
förmågan att presentera en god systemlösning enligt kun­dens önskemål, att vara
avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammantaget innebär kravel på organisatorisk förmåga,
flexibilitet i systemutformningen samt en mindre accentuerad priskonkurrens att
SA-leveranser lorde vara en väg till förnyelse och fortsalt utveckUng för
svenska tillverkare av investeringsvaror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SA-export skiljer sig från annan exportverksamhet i flera
avseenden. Man kan framför allt identifiera följande hinder för en ökning av
den svenska SA-exporten:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;brist på kunskap.
SA-leveransernas karaktär av specifika lösningar gör att leverantörer ställs
inför rader av skiftande problem. Någon möjlighet att bygga upp all nödvändig
kunskap inom den egna orga­nisationen föreligger inte. Fömtom att det krävs en
ständig utveck­ling av den egna organisationen måste SA-leverantörer söka samar­bete
med andra företag, organisationer och myndigheter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;brisl på
kontaktkanaler. Flertalet företag, utom de allra största kon­cernerna, har
problem med att fortiöpande följa marknadsutveck­lingen. För atl hitta, sälja,
samordna och genomföra projekt krävs atl en SA-leverantör skapar tillförlitliga
kontaktkanaler samt förmår visa på goda referenser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;brist på
finansiella medel. Då SA-projekt vanligen är större och tids-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mässigt
mer omfattande än styckvis export av de i ett projekt in­gående komponentema,
ställs stora krav på SA-leverantörers finan­siella kapacitet. De finansiella vUlkoren
förbundna med SA-projekt inverkar speciellt på huvudleverantörens säkerhelsmassa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
gå in som huvudleverantör för SA-projekt innebär därför att ett företag tar en
betydande risk, som många gånger är av karaktären &amp;quot;allt eller ingel&amp;quot;.
Detta risklagande, i kombination med lidigare nämnda brister, synes avhålla
många svenska leverantörer från all mer aktivt satsa på SA-projekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.2
Remissyttranden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
ställer sig till övervägande del positiva till prome­morians beskrivning av
svenska förelags situation och framtidsutsikter för export av systemleveranser tUl
stora anläggningar (SA-export), samt att förstärkta resurser är nödvändiga för
att stödja sådan export.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KommerskoUegium
anser det värdefullt att ett försök nu har gjorts att på ett samlal sätt
presentera de frågeställningar som aktualiseras vid ett ökande inslag av stora
systemleveranser i svensk export. Också SIND finner det glädjande, att man i
promemorian har identifierat ett område inom vilket utrymme och förutsättningar
synes föreligga, inte bara för en ökad svensk export utan även för en mer offensiv
industripolitik. AMS finner det angeläget att skapa förutsättningar för ökade
satsningar på nya utvecklingsprojekt, varvid systemleveranser till industri-
och an­läggningsprojekt enligt styrelsen framstår som ett potentiellt
utvecklings­alternativ. Styrelsen finner det viktigt att i detla sammanhang sär­skilt
beakta de regionalpolitiska aspekterna. SE delar den i departe­mentspromemorian
framförda åsikten att SA-leveranser är av stor och sannolikt växande belydelse
för svensk industri. Enligt SE:s uppfattning ger promemorian ett värdefullt
bidrag till kartläggningen av de problem svensk industri ställs inför vid SA-leveranser.
Rådet instämmer i bedöm­ningen all ökade insaiser är nödvändiga för att
tillvarata industrins möj­ligheter på delta område. IVA framhåUer att den kartiäggning
av ut­vecklingen av och problemen kring SA-leveranser, som framläggs i pro­memorian
är både aktuell och nyttig. Vidare påpekar man att akade­mien i sin pågående
studie om Sveriges tekniskt-industriella kompetens har haft anledning att
diskutera samma problemställning. Sveriges Me­kanförbund konstaterar med stor tUlfredsställelse
att industrideparte­mentet har kartlagt problemen i samband med svensk SA-export
och har föreslagit åtgärder som på väsentliga punkter överensstämmer med Mekanförbundets
önskemål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
anser all promemorians utgångspunkt, att staten genom undanrö­jande  av vissa 
expansionshinder skall  förbättra företagens  förutsätt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningar lill Ökad SA-export, är för snäv och har inneburit atl
förutsätt­ningarna för ett mer omfattande statligt engagemang inte har blivit
be­lyst. Vidare efterlyser LO en närmare utredning av förutsättningarna för ett
eventuellt internordiskt samarbete på SA-området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SE och fullmäktige i riksbanken förslår en högre gräns än
5 milj. kr. för definilion av SA-projekt, eftersom enligt rådet konsortiebUdningar
normall inte blir akluella vid belopp understigande 20—30 milj. kr. Fullmäktige
i riksbanken förordar alt stöd skall utgå endast till stora och svårbemästrade
projekt. En sådan avgränsning skulle, enligt banken, inte innebära att mindre
företag utesluts från möjligheten att tillgodo­göra sig stödsystemets fördelar,
eftersom promemorian förutsätter en samverkan mellan förelag vid systemleveranser.
Banken är medveten om atl en sådan gränsdragning kan komma att ställa större
krav på handläggande och beslutande organ vad avser urvalet av projekt, men
hävdar atl hanteringen av stödet oavsett gränsdragning blir en grannlaga uppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RRV och Statsföretag AB finner målgruppen för de
föreslagna åtgär­derna vara främst mindre och medelstora företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också STU betonar vikten av att mindre förelag i ökad
utsträckning kan engagera sig i SA-projekt. SHIO-Familjeföretagen understryker
be­hovet av åtgärder för samarbete meUan större SA-leverantörer och de mindre
underleverantörerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommerskollegium anser att en mer ingående analys och
diskussion är nödvändig innan slutlig ställning las till om behov av nya och
för SA-områdel speciellt avpassade statliga former för exportstöd föreligger. SIND,
SHIO-Familjeföretagen, Sveriges Industriförbund och konsullex­portutredningen
efterlyser en behovs- och kostnadsanalys för de före­slagna stödformerna.
Fullmäktige i riksgäldskontoret efterlyser i prome­morians avsnitt om
finansiella problem i samband med SA-projekt en jämförelse av förhållandena,
både med avseende på tillämpliga regler och på konkreta finansieringsexempel,
mellan Sverige och de viktigare konkurrentländerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsultexportutredningen erinrar om att de problem stora
företag med en mer omfattande systemexport möter skiljer sig från de mindre
förelagens. Ulredningen erinrar vidare om alt utredningsarbete för alt
förstärka exportfrämjandet pågår på flera håll, och förordar att dessa olika delförslag
blir föremål för en samlad bedömning och om möjligt också för slällningslagande
vid ett och samma tillfälle. Också Sveriges Industriförbund anför i sitt
yttrande att de statliga exportfrämjande in­satserna bör samordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska Handelskammarförbundet anför alt svensk
systemexport med hög andel mjukvara i framtiden kan få konkurrensproblem med
sådan systemexport som enbart inriktar sig på komponenter och utrustning, och
förordar därför att mjukvarans inslag i systemexporten bör ägnas 9   Riksdagen
1978179. I saml. Nr 123&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kartong: S. 124, 2 § rad 2 Står: ej obehöriga Rättal till:
ej obehörigen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;särskild
uppmärksamhet. Vidare framhåller förbundet konsultföretagens avgörande roll för
samordningen mellan de olika företagen i ett projekt. Svenska Konsultföreningen
tillstyrker åtgärder för att underlätta svensk SA-export, men påpekar att om
svensk export i större utsträck­ning övergår till atl omfatta systemleveranser,
kan en sådan utveckling lätt leda till att svenska företag utestängs från
marknaden om man inte lyckas komma med i någon exportgrupp som har möjligheter
att kon­kurrera på världsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   
Särskilt organ för projektexport&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1 
Ulredningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
promemorian bör åtgärder för att öka SA-exporten utformas som ett incitament
till ökal samarbele mellan företag i form av exem­pelvis konsortier. Likaså
framhålls vikten av att samverkan mellan sam­hälle och företag förstärks. Detta
är en direkt följd av att beslut om ge­nomförande av stora anläggningsprojekt ofta
fattas på central nivå i kö-parländer, atl en stor del av anläggningsprojekten
berör direkia sam­hällsinvesteringar samt att enskUda leverantörer har alltför
begränsade resurser att ensamma klara hela projekteringsarbetet m. m. i
anslutning till SA-projekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Två
vägar öppnar sig, enligt promemorian, för att via statliga insatser öka SA-exporten.
Den ena består i att staten (eller staten och företagen gemensamt) via
planerade insatser går in i direkta förhandlingar med tänkbara kunder om konkrela
program av SA-projekt. Den andra vägen består i att staien, genom undanröjande
av vissa expansionshinder, för­bättrar företagens förutsättningar atl reagera
på de chanser som öppnar sig på den inlernationella marknaden och därigenom mer
kontinuerligt arbeta med SA-projekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
promemorian föreslås olika åtgärder i enlighet med det senare alter­nativet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
egenskap av ett litet land kan Sverige inte tjäna på en utbredd &amp;quot;pro-jekt-proteklionism&amp;quot;.
Föreslagna åtgärder måste därför vara i över­ensstämmelse med internationella
åtaganden. Åtgärderna bör ses mot bakgrund av de former av statlig stimulans
till export av SA-projekt som andra industriländer har infört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
början av 1970-talet bedrivs i SE:s regi en informations- och
samordningsaktivitet i s. k. exportsamverkansgrupper. Varje grupp täc­ker ett
sammanhängande produktområde. Vissa av dessa grupper berör SA-projekt.
Målsättningen varierar starkt mellan olika grupper. I några fall har man ställt
upp explicita målsättningar som innebär att gruppen skall uppiräda som
konsortium vid anbudsinfordringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
flera av SE:s grupper omfattar dock verksamheten mera traditio-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nella former av försäljningskampanjer för olika
konsumentprodukter. Den stora variationsvidden mellan olika produktområden samt
grupper­nas olikartade målsättningar gör atl vissa svårigheler föreligger att
ge verksamheten en fast organisatorisk ram. Vidare kan SE:s karaklär av
medlemsorganisation göra det svårt att utan komplettering av nuva­rande organisaiion
vidta de nödvändiga offensiva åtgärder som erfordras för att stimulera nya
företag till konkret samarbele på SA-marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att komplettera SE:s mera generella exportfrämjande
aktiviteter föreslås i promemorian all det under en försöksperiod om tre år
skapas ett särskilt organ för projektexport — Svensk Projektexport. Det på­pekas
därvid att Svensk Projektexport antingen kan ges en formellt fri­stående
ställning eller inordnas/förläggas i nära anslutning till andra be­fintiiga
näringspolitiska organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Syftet med Svensk Projektexport skall enligt förslaget
vara all aktivt medverka lill ökad samverkan mellan svenska SA-leverantörer, inle
minst i form av konsortiebildning på svensk botten. Det främsta kriteriet för
val av projekt skall vara atl svenska leverantörer intar en framskju­ten roll
som huvudleverantör i projekten. Projekten skall allmänt bidra lill att stärka
svensk industris internationella konkurrenskrafi. En mindre del utländskt medleverantörskap
skall inte vara något hinder för Svensk Projeklexports insaiser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I utredningen föreslås vidare atl Svensk Projektexport bör
arbeta med en liten organisaiion. Del förutsätts vidare all ell inliml samarbele
med övriga näringspolitiska organ utvecklas. Beträffande uppslag till projeki
skall arbetet bedrivas flexibell och lika väl kunna fånga upp idéer från
enskilda företag, banker etc. som förfrågningar från svenska beskick­ningar i
utlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För atl slimulera svenska leverantörer lill konkret samarbele
föreslås all vissa medel ställs lill Svensk Projeklexports förfogande. Dessa
medel bör utformas så att de fyller syftet att avlyfta vissa risker av
tröskelka­raktär. Svensk Projektexport föreslås I enlighet därmed få särskilda
medel för följande insatser:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medel till förprojekleringssludier,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medel lill
riktad symposie- och utbildningsverksamhet, samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medel till
täckande av vissa delar av anbudskostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande de två förstnämnda typerna av medel anförs i
promemo­rian atl dessa skulle kunna utgå som bidrag för täckande av delar av re­dovisade
koslnader. En maximigräns för bidragets storlek kan övervä­gas. Bidraget bör
enbart utgå som förstagångsslöd (— för erhållande av en första order —) till
nybildade konsortier, samverkande nya leveran­törsgrupper eller eljest på nya
marknadsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anbudsslödel föreslås utgå som ett villkorligt bidrag med
högst hälf­ten av redovisade anbudskoslnader enligt samma huvudprinciper som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;del nyligen inrättade anbudskoslnadsstödet tUl konsulter.
För att minska .iskerna att företag utnyttjar ett anbudskoslnadsstöd i onödan
bör en mer en hundraprocentig återbetalningsplikl vid erhållna kontrakt infö­ras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande inriktningen på anbudskoslnadsstödet kan flera
möjlig­heter övervägas. Detta skulle kunna anslutas tiU Svensk Projektex­ports
allmänna inriktning för att utgöra ett stöd för nya gmpper av sam­verkande
leverantörer. Ett alternativ som framförs i promemorian är att inrikta stödet
mot SA-projekt som represenlerar ny teknik eller applice­ring av helt nya
system. Ett tredje alternativ är att ge stödet en mer gene­rell inriktning. De
möjligheter till riskspridning detla medför bör rent allmänt kunna stimulera
svenska företag till ökad anbudsgivning och därigenom ökad SA-export.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2,2 Remissyttranden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser ger sitt stöd till grundtankarna
bakom försla­get om Svensk Projektexport.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SE, fullmäktige i riksgäldskontoret, LVA,
Investeringsbanken, Sveriges Industriförbund, Sveriges Mekanförbund och
Statsföretag ställer sig all­mänt positiva till åtgärder som kan förbättra
svensk industris konkur­rensmöjligheter inom SA-området, och har i princip ingel
att erinra mot inrättandet av Svensk Projeklexport under en försöksperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;STU anför atl ell särskUt organ med Svensk Projektexports uppgifier
kommer att verka inom ett mycket svårbearbelat fält men att insatser inom detta
område är välmotiverade. SEK anser med utgångspunkt i det egna bolagets
erfarenheter att en stimulans tUl sammanlänkande av kon­sortier på svensk
botten är värdefuU. SEK tillstyrker därför inrättandet av en särskild funktion
för hjälp till konsortiebildning, stöd till vissa initialkostnader etc. i
enlighet med promemorians förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsultexportutredningen anser däremot att behovei av
ökade och nya samhällsinsatser för att stödja export av stora system inte har
klar­lagts i promemorian och avslyrker därför förslaget om Svensk Pro­jeklexport.
Utredningen framhåUer att skäl kan finnas att låta det s. k. bredare samarbetet
mellan Sverige och vissa utvecklingsländer utvidgas och finansieras med medel uianför
biståndsramen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beiräffande Svensk Projektexports organisatoriska
ställning anser statskontoret, kommerskollegium, SIND, SE, SEK, Sveriges
Investe­ringsbank AB, SHIO-Familjeföretagen, Sveriges Industriförbund, Sveri­ges
Mekanförbund, Statsföretag AB och TCO att Svensk Projektexports planerade
funktioner kan skötas av nuvarande organisaiioner, företrä­desvis SE, med
förstärkta resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SIND och TCO anser att om exportrådet besväras av sin
partsställ­ning då det gäller rådets stöd i aUmänhet, bör detta tas upp i ett
större&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sammanhang. Sveriges Industriförbund understryker att även
företag som inte är medlemmar i SE skall kunna involveras i det projeki som får
slöd via anslagen. Delta gäller enligt förbundet främsi mindre un­derleverantörer
som inte själva exporterar. Av samma uppfattning är Svenska Handelskammarförbundet,
som framhåller att den absoluta förutsättningen för att Svensk Projeklexport
skall inordnas under SE är alt förelagen kan komma i åtnjutande av Svensk
Projektexports tjänster och kunna delta i av Svensk Projektexport initierade
konsortier eller annan form av samverkan vid SA-projekts utformning ulan att
behöva vara abonnenter i SE. Abonnentförelag får heller inle premieras i sin
egenskap av abonnenter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SE delar den i promemorian anförda åsikten alt Svensk
Projektexport bör ha en stark förankring i näringslivet. Om Svensk Projeklexport
in­ordnas i SE bortfaller behovet av en särskUd slyrelse. I stället kan man i
enlighet med SE:s stadgar tillsätta en särskild delegation bestående av näringslivsrepresenlanter
under SE:s styrelse för tillsyn och ledning av Svensk Projektexports
verksamhet. Vidare föreslår SE atl Svensk Pro­jektexports verksamhet bör utvärderas
i samband med SE:s åriiga an­slagsframställning. Rådet anser en försöksperiod
om tre år vara alllför kort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverket anser att en eventuell försöksverksamhel
bör kunna finansieras inom ramen för tilldelade resurser av befintliga myn­digheter
och organ, varvid särskilt nämns SE. Ett sådani projekt bör enligt verkei
utvärderas efter några år för atl ge underlag till beslul om en eventuellt
fortsatt framtida verksamhet. Därutöver anser verket det väsentligt atl
förutsättningarna för en förbätirad marknadsföring av systemleveranser utreds,
och att samverkan mellan SIND, STU, EKN och de regionala utvecklingsfonderna
undersöks för atl bidra med er­farenheter och aktivt stöd. Även en sådan
samverkan förutsätts enligt verket ske inom dessa myndigheters ordinarie
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande de slödformer som föreslås ställas lill Svensk
Projeklex­ports förfogande är remissopinionen tämligen enig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera remissinsianser förespråkar därvid med motiveringen
att SA-området präglas av stor dynamik, att stor försiktighet bör iakttas för
att undvika en allför strikt regelutformning. Sveriges Industriförbund anser
att ingen grupp av företag a priori bör vara utesluten från förpro­jekterings-,
utbildnings- eller anbudskoslnadsstöd på grund av bransch­tillhörighet, storlek
el. dyl. Statsföretag AB förordar generositet i bi­dragsgivningen, då många
företag inom målgruppen enligt Statsföretag ofta är ovana vid SA-projekts stora
marknadsföringskostnader. Stats­företag anser alt s. k. STU-metodik bör
tillämpas för återbetalning av bidragen, dvs. viUkorlig återbetalning
eventuellt utsträckt över flera pro­jekt. Även SE förordar stor flexibilitet
vid tilldelningen av medel till • förprojekleringssludier och symposie- och
utbildningsverksamhet, så att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
vissa faU hela den redovisade kostnaden täcks. Sveriges Mekanförbund
förutsätter atl förslaget om atl symposie- och uibildningssiöd endasl skall
utgå som förstagångsslöd till en nybildad samverkansgrupp inte tolkas alllför
bokstavligt, då vissa förelag enligt förbundet sannolikt blir aktuella i flera
grupperingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
detta framhåUer bl. a. fullmäktige i riksbanken att de statliga åtagandena bör
ges en snävare avgränsning än vad som föreslås och begränsas till stora och
svårbemästrade projekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
förutser att delta måhända i någon form kommer att slälla större krav på de
handläggande och beslutande organen vad avser urvalet av projekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
remissinstanser ägnar speciell uppmärksamhei åt anbudskosl­nadsstödet. SIND, STU,
SHIO-Familjeföretagen och Statsföretag AB föreslår därvid, för att hålla nere
stödets omfattning, att stöd endast skall utgå till anbud, vars kostnader
överstiger en viss gräns. SE för­ordar att anbudskoslnadsstödet i ett
inledningsskede lämpligen inriktas mot nya samverkansgrupper. SEK och
fullmäktige i riksbanken anser alt slöd endast bör ges till sådana företag som
verkligen har möjlighet att hävda sig på väridsmarknaden. IVA förespråkar atl
stödet konstrue­ras efter samma principer som det av SE lämnade anbudskoslnads­stödet
för konsulter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5£,
Sveriges Industriförbund och Sveriges mekanförbund avstyrker förslaget om en
återbetalningsplikt överstigande 100 %. Man menar att förelagen ändå bär minst
hälften av risken, vilket enligt instanserna eli­minerar risken för onödigt
utnyttjande. För att förhindra att stödel ut­nyttjas som kostnadsfri kredit
föreslår SE och Sveriges Industriförbund att ålerbetalningsskyldigheten i slället
konstrueras som ränta på uppbu­ret belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Två
remissinstanser har invänt mot ett införande av anbudskoslnads­stöd.
Kommerskollegium framhåller att innan ett system med anbuds-konstnadsstöd
införs, bör de i promemorian påtalade avgränsningspro-blemen analyseras
ytterligare. Vidare bör, enligt kollegiet, frågan om rimliga stödvillkor prövas
samt i vad mån en sådan stödform är förenlig med Sveriges internationella
åtaganden på det handelspolitiska området. Konsultexportutredningen önskar ett
närmare förtydligande av hur det föreslagna anbudskoslnadsstödet skall kunna
inriktas så att det stimule­rar företagen till anbudsgivningen utöver det
normala. Utredningen an­ser inle att något beslut om utvidgning av systemet bör
fattas innan för­söksverksamheten inom SE med anbudskoslnadsstöd tUl konsullexport
har utvärderats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Fond för finansiering av referensanläggningar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1  Utredningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Belydelsen av tillgången till en lidigare levererad
anläggning att åbe­ropa som referensanläggning, har kraftigt undersimkits i
promemorian. Därvid framhålls att svårighetema att vinna förtroende för en ny
tek­nisk konstruktion, likaväl som all vinna förtroende som ny leverantör på en
marknad, kan erbjuda näslan oöverstigliga hinder i konkurrensen om SA-projektet.
Även tidigare verksamma leverantörer som går samman i nya konsortier eller i
nya bolag ställs många gånger inför problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta har sin grund i att köparen tar en betydande risk
såväl då det gäUer tekniskt nya anläggningar som då leveranlören/-erna har en
be­gränsad erfarenhel på områdel. Köparen tenderar därmed atl välja be­prövade lekniska
system liksom välkända leverantörer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SA-projekts storlek i förhållande till leverantörens
normala verksam­hetsvolym och i kombinalion med all projekten inte utgörs av
serie­produktion, gör att utvecklingskostnaderna lenderar alt bli mycket höga.
Det gäller framför allt det kommersiella utvecklingsarbele som följer efter det
tekniska utvecklingsarbetet. Speciellt för leverantörer som ger sig in på nya
typer av anläggningar innebär detta atl man satsar på ell utvecklingsarbete där
den förväntade avkastningen är högsl osäker. De kommersiella
utvecklingskostnader som är förbundna med atl en leve­rantör ger sig in på nya lyper
av anläggningar beslår bl. a. av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kostnader för
att anpassa känd teknik lill nya tillämpningsområden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kostnader för
konstruktion, verktygsframtagning m. m. för ingående komponenter, samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kostnader för
att marknadsföra och organisera projektarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Leverantören kan naturligtvis fördela dessa kommersiella
utvecklings­kostnader på flera anläggningar och enbart ta ul en mindre del på
den första anläggningen. Leverantören tar därigenom dock en betydande risk. En
följd härav blir att man i det offererade priset vanligen tvingas lägga in
större delen av de särskUda utvecklingskostnader som är för­knippade med den
första anläggningen för kommersiell drift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För atl överbrygga dessa problem och underlätta
tillkomsten av refe­rensanläggningar skulle, enligt promemorian, en särskild
fond för refe­rensanläggningar kunna inrättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fonden föreslås arbeta på i huvudsak två sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det första skall fonden kunna medverka i
finansieringen av kom­mersiellt utvecklingsarbele i samband med
referensanläggningar. Syftet skall vara att söka bringa ned priset på den
första anläggningen genom alt fördela utvecklingskostnaderna på flera projekt.
Delta kan ske ge­nom att viss del av de kommersiella utvecklingskostnaderna ges
som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bidrag med viUkorlig återbetalning. Återbetalningen sker i
takt med att leverantören får nya beställningar på samma typ av anläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra skall de garantiutfästelser leverantören ger
gentemot köparen vad gäller anläggningens prestandakrav för att minska köpa­rens
risklagande kunna utvidgas. Garantiutfästelserna förutsätts ha for­men av
sedvanliga garantiåtaganden av fullgörandetyp. Undergaran­tierna bör ställas
med regressrätt på leverantören och till ett värde som väsentligt överstiger de
fullgörandegarantier som leverantörer av SA-projekt normalt lämnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna fonden förutsätts ha ett nära samarbete med
den verksamhet som bedrivs inom ramen för det i det föregående nämnda särskilda
organet för svensk projektexport. I promemorian påpekas vidare att nära
kontakter med SE samt de olika kreditinstitut som är engagerade i exportaffärer
kommer att vara nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2 Remissyttranden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig över
förslagen i sak bekräftar belydelsen av referensanläggningar i konkurrensen
mellan SA-leverantörer. SE och Sveriges Industriförbund framhåller därvid, att
åtskillnad av flera skäl bör göras mellan anläggningar i Sverige och
anläggningar utomlands. Vad gäller anläggningar av ny typ i Sverige torde dessa
säkert i vissa fall kunna tjäna som referensanlägg­ningar vid försäljning till
andra länder, men i regel torde kunden anse alt en referensanläggning i ett
utvecklingsland eller ett statshandelsland ger bättre besked om leverantörens
förmåga att genomföra ett projekt under rådande lokala förhållanden. Vidare
begränsas möjligheterna för uppförande av många typer av anläggningar av att
ingen efterfrågan finns i Sverige för de ofta ganska stora projekt det här rör
sig om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;STU, SE, SEK, Svenska Konsultföreningen, SHIO-Familjeföretagen,
Statsföretag AB och TCO tillstyrker förslaget om en fond för finansie­ring av
referensanläggningar. STU och SHIO-Familjeföretagen anser att stödet bör
inriktas mot projekt med inslag av teknikutveckling och teknikanpassning, och
att därvid handläggningen av stödet bör ske inom STU. TCO anser att stödet bör
administreras av statens industriverk, som också föreslås för möjlighet att ta
initiativ till utvecklingsprojekt som är industripolitiskt motiverade, men där
för tillfället inte nödvän­digtvis exportmöjligheter föreligger. TCO förespråkar
ett nära samarbete mellan SIND och SE på detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges Investeringsbank AB stäUer sig positiv till
inrättandet av en särskild fond under förutsättning att finansieringen avser
att under­lätta för en exportör att till utlandet få leverera en anläggning som
kan tjäna som referensanläggning i drift. Investeringsbanken hänvisar tiU
svårigheten att bedöma huruvida en anläggning kommer att underlätta&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för en leverantör att erhålla beställning på ett SA-projekt,
samt att de kostnader som är förbundna med en referensanläggning, enligt
Investe­ringsbanken, fordrar att anläggningen ger förutsättningar för export av
ett relativt slort antal liknande anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommerskollegium, SIND och Sveriges Industriförbund anser sig
inle på grundval av promemorians förslag kunna ta ställning till fonden.
Kommerskollegium finner att i den mån syftet är att uppmuntra teknisk förnyelse
inom industrin, en sådan verksamhet bör anförtros SIND och STU. SIND önskar
klargörande av om fonden skall avse alla typer av nya anläggningar eller endast
några få större sådana. Sveriges Industri-törbund konsiaterar att inrättandet
av en särskUd fond enbart är ett av flera sätl alt stödja upprättandel av
referensanläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konsultexportutredningen
avslyrker inrättandet av en särskild fond. Utredningen anser sig inle kunna
överblicka behovet av stödinslmmenl för ny leknik, men nämner den centrala roll
offentliga beställningar har vid utvecklandet av ny teknik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad gäller
bidraget med viUkorlig återbetalningsplikt framhåller Svenska Konsultföreningen
att SA-projektens utdragna planerings- och genomförandelider släller speciella
krav på återbetalningsklausulema. För alt undvika att företagen belastas med en
latent skuld under en allt­för lång lid föreslår föreningen två alternativa
lösningar. Som ett alter­nativ föreslås en återbetalningsskydlighet till 100 %
under de tre första åren, varefter återbetalningsskydligheten skrivs med 20 %
per år och upphör när åtta år förflutit. Ett annat alternativ skulle, enligt
förening­en, lämpligen vara en återbetalningsskyldighet som fördelar sig över
flera på varandra följande projekt. Som förslag nämns en avskrivning med en
tredjedel i taget under de nästföljande tre projekten. Det senare alternativet
avser föreningen endast skall gälla vid korlare tidsperioder mellan uppdragen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska Konsultföreningen anser vidare att bidragen tUl
referensan­läggningarna bör fördelas på de i konsortiet ingående medlemmarna
med hänsyn till deras insats i projektet. Föreningen föreslår att återbe­talningsskyldigheten
åvilar de enskilda medlemmarna i konsortiet, efter­som konsortiekonstellationen
från ett projekt snabbt kan skifta i sam­mansättning och att lång tid kan
förflyta innan återbetalning äger rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaf;a
1.2.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om beslutanderätt fur stiftelse som har bildats för att främja industriellt
utvecklingsarbete&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Regeringen eller myndighet
som regeringen besiämmer får över­lämna till stiftelse, som har bildats för atl
främja industriellt utveck­lingsarbete, att pröva fråga om bidrag eller annat
stöd inom stiftelsens verksamhelsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Den som hos stiftelse som
avses i 1 § har tagit befattning med fråga som anges i paragrafen får ej obehörigen
yppa vad han därvid har erfarit om affärs- eller driftsförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i krafl den 1 juli 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                           &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;119&lt;br&gt;
Innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. Inledning...................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänna
utgångspunkter............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svensk industri
- problem och utvecklingsmöjligheter.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den internationella bakgrunden   ........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Induslrins utveckling sedan mitten
av 1960-talet.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Branschbedömningar............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gruvindustrin........................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsindustrin.............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Textil- och
beklädnadsindustrin............................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Trä-, massa-
och pappersindustrin....................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Grafisk
industri .................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gummivaruindustrin.............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kemiska induslrin.................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Petroleuminduslrin................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jord- och
stenindustrin......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Järn-, stål-
och metallverk..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Verkstadsindustrin
............................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varvsindustrin....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4 Svensk industri inför 1980-talet............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utgångsläget för svensk industri   .................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utvecklingsperspektiv...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 Industripolitik 
.............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Principiell syn på
industripolitiken............................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Industripolitiska apekter på vissa
andra politikområden   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Industripolitikens inriktning...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3.1........................................................................ Riktat
bransch- och företagsstöd   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Branschprogrammen........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansiering och riskfrågor............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Småföretagsfrågor........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Forsknings- och utvecklingsfrågor................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4 Vissa intemationella frågor ..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaterala industriella samarbetsöverenskommelser....&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Intemationella
standardiseringsfrågor............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utlandsinvesteringar. Multinationella
företag.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regionala
utvecklingsfonder.......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för
alt främja industriellt ulvecklingsarbete m.m       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande stödformer............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behov av ytterligare ålgärder  ................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ålgärder för all främja
industriellt utvecklingsarbete &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning.......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stödets inriktning och former........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handläggning och kapitalbehov....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Styrelse och administration.............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.4 Åtgärder för att främja ökad teknikimport  .............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning.......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pågående verksamhet..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.4.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stöd till viss försöksverksamhet
avseende ökad teknikimport            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 Svensk
exportsamverkan vid systemleveranser lill induslri-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och anläggningsprojekt, m.m........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.1 Inledning..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.1.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Marknadsutveckling................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.1.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hinder för en fortsatt
expansion av SA-exporten  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.2 Ålgärder
för alt främja ökad samverkan mellan företag &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Målsättning och verksamhet..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medel.................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Författningsförslag............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
l.l&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning av
promemorian (Ds I 1978: 39) Systemleveranser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till industri- och
anläggningsprojekt och remissyttranden över&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;promemorian ...................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 Systemleveranser
till industri-och anläggningsprojekl        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.1................................................................ Utredningen 
      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.2................................................................ Remissyttranden 
         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 Särskilt
organ för projeklexport............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen  ............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttranden  ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 Fond
för finansiering av referensanläggningar.......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen  ............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttranden  ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
1,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till lag om beslutanderätt för stiftelse som har bildats för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;främja
industriellt ulvecklingsarbele......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:67.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
HANDELSDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
regeringssammanträde 1979-03-01&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Cars&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan
till proposition om riktlinjer för industripolitiken, m. m. såvitt av­ser
handelsdepartementets verksamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Chefen
för industridepartementet har lidigare denna dag förordat vissa ålgärder för
alt främja den svenska exporten av systemleveranser till in­dustri- och anläggningsprojekl,
s.k. SA-leveranser. Bl.a. har han efter samråd med mig förordal alt en verksamhei
sätts igång inom SE som skall syfta till att svenska företag i ökad
utsträckning skall komma ifråga som huvudleverantörer eller leverantörer med
delat huvudansvar vid SA-leve­ranser. Verksamheten har givits arbetsnamnet
Svensk Projeklexport. Jag kommer i det följande att lägga fram förslag om hur verksamheien
skall or­ganiseras och ange riktlinjerna för hur den skall bedrivas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill emellertid dessförinnan påpeka att staten redan i viss utsträck­ning har
engagerat sig i främjandet av projektexport. Sålunda skall det halvslatliga
bolaget främja export av tjänster lill utvecklingsländer (prop. 1976/77: 83, NU
1976/77: 45, rskr 1976/77: 332 och prop. 1977/78:101, NU 1977/78: 44, rskr
1977/78: 212) bl. a. ägna sig åt delta. Huvudvikten beräk­nas komma all ligga
på tjänster från den offenlliga sektorn. Bolaget, som har fått namnet Swedec Intemalional
AB, skall enligt näringsutskotlels be­länkande fä karaktären av ett
konsultbolag med förmedlarfunktioner och projekteringsorganisation, och skall
vara samordnare mellan kund och le­verantör eller leverantörer. Bolaget skall
la på sig uppdrag som lotalentre-prenör, underentreprenör eller konsult. Som tolalentreprenör
skall del knyta samman projekt vari ingår både varor och tjänster. Varoma avses
då komma från den svenska induslrin. Swedec Intemalional AB har nu börjal sin
verksamhet och jag räknar med att bolaget så småningom skall kunna ta inilialiv
till inlressanta satsningar på projektexportområdet. Målet är att bolaget så
snart som möjligt skall bli självbärande och ge avkastning på satsat kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
övervägandet av dessa synpunkter har jag stannat för att Svensk Projektexport
bör inordnas i SE. Starka skäl lalar emellertid för atl verk­samheten bör vara
organisatoriskt väl sammanhållen och målintiktad samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ha stor flexibilitet. Med hänsyn härtill anserjag atl den
bör ges särskild ställning inom SE.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter samråd under hand med företrädare för Sveriges
allmänna export­förening förordarjag därför att en särskild nämnd för
projektexport inrät­tas inom SE. Nämnden bör ha ansvar för den löpande verksamheien
och utöva beslutanderätt i enskilda äienden. I nämnden bör verkslällande di­rektören
i SE vara ordförande. Enligt förslag i departemenlspromemorian (Ds I 1978:39)
Systemleveranser till industri- och anläggningsprojekt bör Svensk Projektexport
ges en stark näringslivsförankring. Ett flertal re­missinstanser understryker
del behov som finns av alt Svensk Projektex­port ges en sådan sammansäitning
alt erfarenheter av SA-leveranser ga­ranteras. Även jag delar denna uppfattning
och förordar atl nämnden ges en stark näringslivsförankring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har därutöver räknat med all nämnden inte bygger upp
någon infor-malionsinsamlande verksamhet av formell karaklär ulan replierar
såväl på den officiella informationsbasen inom SE m. fl. organ som på den
informa­tion som finns inom näringslivet i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vad jag nyss har förordat bör SE anförtros
uppgiften att handha stödet för svensk projektexport. Uppgiften innebär
myndighetsutövning. Enligt 11 kap. 6 § regeringsformen krävs det stöd i lag för
all överlämna förvaltningsuppgift som innebär myndighetsutövning för bolag,
förening, samfällighel, stiftelse eller enskild individ. Genom lagen (1975:
490) om be­slutanderätt för SE beträffande handelssekreterare m. m. har tidigare
vissa sådana arbetsuppgifter överiämnats till SE. Inom handelsdepartementet har
utarbetats förslag lill lag om beslutanderätt för SE i fråga om statligt stöd
till projektexport. Förslaget har utformats så alt regeringen får över­lämna äl
SE att pröva fråga om statligt stöd liil projeklexport. I lagen tas också in en
bestämmelse om tystnadsplikt beträffande sådana uppgifter om förelagens
verksamhet som inle bör komma lill allmän kännedom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har i dessa frågor samrått med chefen för
industridepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medelsbehov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Chefen för industridepartementet har lidigare redogjort
för riktlinjerna för verksamheten och principema för de medel som skall utgå i
syfte att främ­ja svensk exportsamverkan vid systemleveranser till induslri-
och anlägg­ningsprojekt. Medel kan därvid utgå för förprojekterings-, seminarie-
och utbildnings- samt anbuds verksamhei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Studier av företagens nuvarande insatser på
förprojekterings- samt i se­minarie- och utbildningsverksamhet ger vid handen
att en medelsram på 17 milj. kr. för budgetårel 1979/80 bör kunna ge en god
stimulans till nya pro­jektidéer. Beloppet har beräknats för att täcka även den
administrativa kostnaden för SE med anledning av delta slöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medelsramen för anbudskoslnadsstödet harjag beräknat ulifrån
företa-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gens nuvarande anbudskostnader. Jag har därvid tagit i
beaktande att det totala belopp som svenska företag i dagsläget satsar på
framtagande av an­bud uppgår till storleksordningen 200 milj. kr. perår. Med
beaktande av atl SA-området generellt sett är cn växande sektor samt att syftet
med stödet primärt är att öka de av företagen nedlagda resurserna i
anbudsfasen, för­ordarjag att ett betydande belopp satsas på denna stödform.
Jag har beräk­nat eti belopp om 30 milj. kr. för detta ändamål under budgetåret
1979/80. Beloppet har beräknats föratt täcka även den administrativa kostnaden
för SE med anledning av detta stöd. Jag har därvid tagil hänsyn till den priori­tering
mot nya typer av projekt, som chefen för industridepartementel tidi­gare denna
dag har redovisal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag förordar vidare att bolaget äger rätt att disponera
återbetalda an­budsmedel för täckande av anbudskostnader för nya projekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SE bör inkomma med en redovisning av behov av
administrativa resur­ser med anledning av de nya stödformema.
Administrationskostnaderna bör, somjag tidigare har nämnt, inrymmas i de belopp
somjag har angett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag förordar alltså att ett reservationsanslag av
sammanlagt 47 milj. kr. med benämningen Stöd till svensk projeklexport tas upp
på statsbudgeten för nästa budgetär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag
att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.        antaga inom handelsdepartementet upprättat
förslag till lag om&lt;br&gt;
beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande projektexport,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;godkänna de
grunder för stöd till förprojektering samt seminarie-och utbildningsverksamhet
som har förordats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;godkänna de
grunder för anbudskoslnadsstöd som har förordats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bemyndiga
regeringen att vidtaga sädana ändringar i avtalet mel­lan staten och Sveriges
allmänna exportförening om Svriges ex­portråd som kan föranledas av vad jag har
angivit i det föregåen­de,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till Stöd lill
svensk projeklexport för budgetåret 1979/80 under elfte huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 47 000000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:123&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
tiil&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande projektexport&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Regeringen fär överlämna till
Sveriges exportråd att pröva fråga om stöd lill systemleveranser lill stora induslri-
och anläggningsprojekt ulom­lands (projektexport).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Den som hos Sveriges
exportråd har tagit befattning med fråga som anges i I § får ej obehörigen yppa
vad han därvid har erfarit om affärs- eller driftförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den I juli 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri. Stockholm 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G203123</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_197879__123.pdf</filnamn>
<filstorlek>5623209</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om riktlinjer för industripolitiken, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8ACA1942-5548-4275-93B7-676D11B05EE5</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>