<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2448612</hangar_id>
 <dok_id>G203117</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>117</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1978/79:117</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>117</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-03-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:46:53</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 07:53:48</publicerad>
 <titel>om bemanning av fartyg, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G203117/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G203117</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G203117</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
bemanning av fartyg, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutad
den 15 mars 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår riksdagen att aniaga det förslag som har upplagils i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OLA
ULLSTEN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:198.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ANITHA
BONDESTAM&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionens läggs fram förslag till ny reglering från säkerhetssynpunkt av
bemanningen av fariyg. Regleringen lägger gmnden för en mer flexibel
bemanningspraxis. Den bygger på befälsbemanningsutredningens slutbetän­kande
(SOU 1978:21) Bemanning av fariyg och sjöfartspolitiska utredningens
komplettering i maj 1978 till betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposilionen
innehåller överväganden rörande den framtida beman-ningspoliiiken.
Personalkostnaderna utgör en stor andel av ell fartygs driftskostnader.
Ändringar i dessa har stor betydelse för den svenska handelsfiottans
konkurrensförmåga. Förslagen innebär att större hänsyn än hiuills kan las till
lekniska och organisaioriska förhållanden på fartygen och all kollekiivavial om
arbeisförhållandena också skall beakias i ökad utsträck­ning då fartygets
minimibesätlning bestäms. Härigenom skapas utrymme för individuellt avpassade
bemanningssystem som kan bidra lill förbällringar för svensk sjöfart utan att
avkall görs på sjösäkerhetens krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Författningsmässigt
innebär förslaget att sjöbefälskungörelsens beman-ningstabeller tas bort och
atl det läggs pä sjöfartsverket att även besiämma befälsbemanningen. För de
minsla handelsfartygen och för andra fartyg än handelsfartyg ersätls nuvarande
reglering med föreskrifter rörande beman­ningen i den utsträckning som behövs
frän sjösäkerhelssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
nuvarande bristmönstringssystemei föreslås avskaffat. När
minimibe-säitningsbeslutei inte kan uppfyllas, skall i stället i försia hand sjöfartsverket
kunna ändra beslutet lillfälligt. I andra hand skall befälhavaren kunna gå
ifrån beslutet för en kort lid. när bristen har uppstått på grund av eu
plötsligt sjukdomsfall eller annan ofömtsedd händelse. Förutsättningen är i
båda fallen au sjösäkerhetens krav ändå blir uppfyllda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1  Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 117&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna
om introduktion av all personal på fartyget beträffande säker­hetsbestämmelser
och fartygets säkerhetsutrustning skärps.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
proposilionen dras också upp vissa riktlinjer för kommande ändringar i
behörighelssystemel för sjöpersonal. Delta mäste dock samordnas med bl. a. den
nya utbildningen för sjöbefäl i högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fartygsmiljöutredningens
förslag i delbeiänkandel (Ds K 1976:1) Bosläder, medinflytande och miljö ombord
på fartyg, att ge de ombordanställda ökade möjligheler atl påverka ulformningen
av bostads- och arbeismiljön på fartygen genom partssammansalla
fariygsmiljönämnder, behandlas ocksä i proposilionen. Det bör finnas goda
förutsättningar för parterna att utan lagregler åstadkomma enkla och prakliska
lösningar i dessa frågor, varför förslag lill särskild lagstiftning inte läggs
fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:82.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att 1 kap. 11 och 16 §§,6kap.,7kap. 18 §,8kap. I §,9 kap. 15 §, 10
kap. saml 11 kap. 3 § lagen (1965:719)om säkerhelen på fartyg' skall ha nedan
angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:137.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=20 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Certifikai enligt denna lag skall utfärdas för vissl
fartområde ellerdel av fartområde och för beslämd lid. I ceriifikai må anges
särskili villkor för att det skall vara giltigt. Giltighets­tiden för
ceriifikat må föriängas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fartområdena äro:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inre fart: fart
inom riket i hamnar, floder, kanaler och insjöar ävensom inomskärs vid kusterna
samt fart i Kalmarsund; med fan som nu sagts likställes all fart i Öresund och
pä Oslofjorden intill Larvik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stor
kustfart: annan fart än som anges under a) till eller från in- eller utrikes
orter, belägna vid Östersjön eller därmed i sjöfartsförbindelse varande
farvatten, dock ej bortom linjen Hanstholm-Lindesnäs eller bortom Cuxhaven:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;c) nordsjöfart: annan fart än som anges under a) och b),
dock ej bortom linjen Trondheimsijorden-Shetlands nordpynt, därifrån västemt
till 11° västlig longitud, därifrån längs den­na longitud över Iriands västkust
till 48° nordlig latitud och därifrån österut längs denna latitud till Brest;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Certifikai
enligt denna lag skall utfärdas för ett visst fartområde eller en del av ett
fartområde och för beslämd tid. I ceriifikaiet Jår anges särskilt villkor för
att det skall vara giltigt. Giltighetstiden för certifikatet får föriängas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fartområdena är&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inre fart: farl
inom rikel i hamnar, floder, kanaler och insjöar, fart inomskärs vid de svenska
kuster­na saml farl i Kalmarsund, i Öresund och pä Oslofjorden intill Larvik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stor
kustfart: annan fart än den som anges under a) lill eller frän in­eller utrikes
orter, belägna vid Öster­sjön eller farvatten som har sjöfarts-förbindelse med
Östersjön, dock ej bortom linjen Hanstholm-Lindes­näs, samt fart genom
Kielkanalen hitom linjen EsbJerg-53° nordlig latitud 4° ostlig longltud-fyren
Blänken-berghe;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nordsjöfart:
annan fart än den som anges under a) och b), dock ej bortom linjen
Trondheimsijorden-Shetlands nordpynt, därifrån väster­ut till 11° västlig
longitud, därifrån längs denna longitud över Iriands västkust till 48° nordlig
latitud och därifrån östemt längs denna latitud till Brest;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Lagen omirycki 1978:109.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;d) oceanfarl: all annan fart än som anges under a)-c).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nyttjas
fartyg i farl mellan ulländ­ska orler, äger sjöfartsverket, om det med hänsyn
till farvattnets beskaf­fenhet eller andra förhällanden prö­vas lämpligt,
förordna all fartyget må anses nyttjat i därmed jämföriig, mindre vidsträckt
fart än som eljest vid tillämpning av andra stycket skulle vara fallet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;d)     inskränkt oceanfarl: fart på&lt;br&gt;
andra europeiska orler än dem som&lt;br&gt;
anges under a}~c), dock ej fan norr&lt;br&gt;
eller väster om den linje som anges&lt;br&gt;
under c), dessulom fan på utomeuro­&lt;br&gt;
peiska orler vid Medelhavet och&lt;br&gt;
Svarla havel. sami fan på Nordafrikas&lt;br&gt;
väsikusi norr om 25&amp;quot; nordlig latitud, på&lt;br&gt;
Kanarieöarna och ön Madeira;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;e)    oceanfarl: all annan farl än den&lt;br&gt;
som anges under a)-d).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om ell fariyg
används i fart mellan utländska orter, får sjöfartsverket pröva frågan om en
annan bestämning ay fartygets fartområde ån den som följer av andra stycket.
Finner sjöfaris-verkei däivid alt fartområdet, på grund ay farvattnets
beskaffenhet eller andra förhällanden, är närmast jämförligt med ett mindre
vidsträckt fartområde, får verket bestämma att Järiygei skall anses använi i
fart motsvarande delta fartområde.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=21 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen
eller förvaltnings­myndighet som regeringen bestäm­mer äger meddela erforderiiga
be­stämmelser om avgift till staten för tillsynsforrättning och om ersättning
ål sakkunnig som enligt 6 § andra stycket anlitats för tillsynsförrätt-ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen
eller den förvaltnings­myndighet som regeringen bestäm­mer får meddela
foreskrifter om avgifter till staten för tillsyn av fartyg och om ersättning åt
sakkunnig som enligt 6 § andra stycket anlitas för tillsynsförrättning.
Delsamma gäller avgifter for utprovning och granskning av material och
utrustning till fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
8.0pt;margin-left:69.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6
kap. Bemanning och minimibesältning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fartyg skall   vara  bemannat  på betryggande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Var/e fartyg skall vara bemannat på belryggande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under resa, som under vanliga förhållanden kräver mer än
tolv timmars oavbruten gäng eller som i annal fall är sädan, atl skeppsljänslen
mäste indelas i skift, må farlygel icke ha mindre besättning än att befäl och
manskap kunna indelas i erforderligl antal vakter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Farlygel
må icke under resa ha mindre besättning än atl erforderlig personal kan avdelas
för kosihållei ombord och. om fartyget enligt gällande föreskrifter skall vara
ulms-lal med teleanläggning, /o/- anlägg­ningens behöriga nyttjande.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under en resa, som under vanliga förhällanden kräver mer
än lolv limmars oavbmlen gång, skall farty­get ha så sior besättning att den
kan delas in i det antal vakter som behövs. Detsamma gäller även i andra fall
när resan är sädan att arbetel mäsle delas in i skift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under en resa får fartyget inte ha mindre besättning än att
erforderlig personal kan avdelas för intendentur­tjänsten. Om fartyget enligt
gällande föreskrifter skall vara utrustat med teleanläggning, skall personal
också finnas Jör an anläggningen skall kunna användas på behörigt sån.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
24.0pt;margin-left:152.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2§
Besäuningen på varje fartyg skall ha tillräckligt god syn- och hörselförmå-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 För
fartyg med en bmitodräk-lighet av minst 20 registerton, som befordrar gods
eller passagerare, skall sjöfartsverket, efter samråd med organisationer,
representerande re­dare och ombordanställda, fastställa den minsta besättning
som kan anses betryggande frän sjösäkerhels­synpunkt i den fart, vari fartyget
nyttjas eller avses alt wryos (minimi­besältning). Om fartyget nyttjas eller
avses att nyttjas i flera fartområden, skall minimibesätlning fastställas för
varje sådani område.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3
Sjöfartsverket skall för varje passa­gerarfartyg och för varje annat fariyg med
en brultodräktighet av minst 20 regisierlon, som transporterar gods eller
passagerare, fastställa den min­sta besättning som kan anses vara betryggande
frän sjösäkerhelssyn­punkt i den farl vari fartyget används eller avses atl
användas (minimibe­sätlning). På begäran skall minimibe­sätlning också
fastställasför ett fartyg som är under byggnad eller projekte­ring eller som
skall köpas från annan. Sjöfartsyerket skall före ett beslut om
niininiibesätining samråda med orga­nisationer som represenlerar redare och
ombordanställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen äger bestämma, an minimibesätlning skall
fastställas även för annal fartyg än i första stycket sägs.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller den förvalinings­myndighel som regeringen
bestämmer fårföreskri va eller i enskilda fall beslu­ta att minimibesäUning
skall fast­ställas även för andra fartyg än dem som avses i försia siycket
eller an det för sådana fartyg skall gälla de före­skrifter om bemanningen som
behövs från sjösäkerhelssynpunkt (beman­ningsföreskrifter).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från första stycket görs följande undantag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. Minimibesältning Jör fartyg som ägs eller brukas av
svenska staten och som användsför annat ändamål än att i allmän trafik
transportera gods eller passagerare skall fastställas av den myndighet under
vars fönaltning far-tygel står, om inte regeringen bestäm­mer annat.
Myndigheten skall före beslutet samråda med de organisa­tioner som
representerar de anställda inom myndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2. Sjöfartsverket och andra myndig­heter som fastställer
minimibesältning får meddela provisoriska beslut om minimibesältning utan att
samråda med organisationerna. Ett sådani beslut får meddelas endast om dröjs­mål
skulle medföra betydande kostnad eller annan avsevärd olägenhet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När minimibesätlning fastställes, skall besättningens
sammansättning till antal och kvalifikationer bestäm­mas med hänsyn till
fartygels stor­lek, beskaffenhet, utrustning, an­vändning och den fart, vari
fartyget nyttjas eller avses att nyttjas. Härvid skall iakttagas att fartyget
erhåller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4§
Minimibesåiiningens storlek och personalens kvalifikationer skall be­stämmas
med hänsyn till fartygets storiek, beskaffenhet, utrustning, användning och den
fart, vari farty­get används eller avses att användas. Därvid skall beaktas hur
arbetet på fartyget är organiseral och vad som&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:15.0pt;
margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;befäl till del antal och med den behö­righet som särskilt
föreskrives saml an manskapet ges en sammansäitning som är tillfredsställande
med hänsyn till fartygets säkra framförande och sjösäkerheten i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;enligi lag eller avtal gäller om persona­lens ordinarie
arbetstid. Mininiibe-särtningen skall sällas samman så, all fartyget kan
framföras säkert och att sjösäkerheten i övrigi är lillfredssiäl­lande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4
§ Sedan minimibesättning for visst fartyg fastställts, skall sjöfartsverket
låta anteckna minimibesättningens sammansättning till antal och kvalifl-kationersamt
detfartområdeför vilket besättningen fastställts i den tillsyns­bok för
fartyget, som föreskrives i 7 kap. 20 §.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har anteckning om minimibesätt­ning för visst fartområde
införts i fartygs tillsynsbok. må fartyget icke framföras i fartområdet, om
besän-ningens antal understiger vad som anges i tillsynsboken.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett fartyg för vilket minimibesätl­ning krävs enligi 3 §
första siycket får inte framföras innan beslul om mini­mibesättning har
fattals.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För an
ett fartyg med beslul om minimibesäiining skall få framföras, skall
besättningen ha den storlek och sammansättning i övrigt som anges i beslutet,
om inte befälhavaren har beslutat om avvikelse från delta med stöd av 6 ft.
Fartyget får inte framföras I an nan fart ån som anges i beslutet om
minimibesättning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.* Om det inom besättningen på ell fariyg inlräffar ett
plötsligt sjukdoms­fall eller någon annan oförutsedd händelse, som medför att
fartygets besättning inte uppfyller kraven beslutet om minimibesättning, och
bristen inte kan avhjälpas före farty­gets planerade avgång, får befälha­varen
besluta an fartyget ändå skall framföras. Ett sådani beslut får dock&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;endasl fallos om den besättning som finns på fartyget är
ullfredssiällanåc sammansatl med hänsyn till fariygeis säkra framförande och
sjösäkerheten i övrigt. Beslutet får inte avse längre tid än en vecka eller, om
resan lill närmasle desiinaiionshamn lar längre lid i anspråk, den lid som
behövs för resan dit.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innan bejälhavaren fållar beslut enligi första stycket,
skall han samrå­da med skyddskommiiidi eller, om del inle finns någon sådan på
låriygei. meå skyddsombudei.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bejälhayarens beslul lår inie inne­bära atl beslutet om
minimibesäiining frångås såvlii avser k-yalifikaiionerna hos befälhavaren,
ladioidegrafisien eller radiotelefonisierna. I beslutet om minimibesältning jår
befälhavarens räll anfalla beslut enligt första slyckel inskränkas yiierligare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.* Beslul ay befälhayaren enligt 6 4 skall antecknas i
skeppsdagboken eller, om någon sådan dagbok inle förs. antecknas särskilt. Av
anteck­ningen skall framgå skälen lill beslutet. Har vid samrådel en slåndpunkl
fram­förts som avviker från beslutet, skall också denna framgå av
anieckning-en.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Befölhavaren skall se lill att sjöfartsverket genast
underrättas om beslutet och skälen för detta genom telegram eller på liknande
sätt. Beföl­havaren på fartyg, vars minimibesätt­ning har fastställts av annan
myndig­het än sjöfartsverket, behöver dock inte sända någon sådan underrättel­se.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6§ Andras fariyg eller dess utrustning på säll som kan
aniagas ha betydelse för minimibesättningens samman­sättning, äger
sjöfarisyerket återkalla meddelat beslul om minimibesätl­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har beslul om miniinibesältiiing ålerkallais, skall
lillsynsboken genasl lämnas lill sjöfarisyerkei.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En beslut om minimibesäiining gäller lills yidare. Del får
dock medddas jör begränsad lid, om särskilda skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett provisoriski beslut om niinimibe-sättning gäller i
högst två månader.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9f &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Den myndighei som har meddelat en beslul om minimibesättning/oV
återkalla del&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om fartyget eWer dess utrustning&lt;br&gt;
har ändrats pä ett sätt som kan antas&lt;br&gt;
ha betydelse för minimibesättning­&lt;br&gt;
ens sammansättning; eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.    om andra väsenlliga förulsält­&lt;br&gt;
ningar för beslutet har ändrats och&lt;br&gt;
därför ett nytt beslul behöver utfär­&lt;br&gt;
das.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:21.0pt;
margin-left:152.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 §
En fanyg, för vilkel bemanningsfö­reskri jier gäller, får framföras endast om
besättningen är så sammansatt atl föreskrifterna är uppfyllda.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7* Bestämmelsema
i I § andra och tredje styckena samt 2-6 §§ gälla icke ulländskl fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11
Bestämmelserna i I § andra och iredje slyckena saml 3-10 §§ gäller inle
Ulländska fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 kap.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=35&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=35 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ritningar
  tiW fartyg, som byggs eWer byggs om för svensk räkning och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ritning
lill fartyg, som bygges eller ombygges för svensk  räkning och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 .ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;enligt denna lag skall undergå annan tillsynsförrättning
än inspektion, skall ges in lill sjöfartsverket i god tid innan det arbete som
ritningen avser börjas. I trängande fall eller om jåriyget tilllalligt ändras
eller ombyg­ges utomlands, må ritning insänåas i efterhand.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ritning lill ulländskt fartyg, som blivii svenskl och med
anledning därav skall undergå sjövärdighelsbe-siktning, skall ges in lill
sjöfarts­verket så snart del kan ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
sjöfansyerket äger meddela erforderiiga föreskrifier om vilka ritningar som
skola inges saml medge lättnad i Jråga om skyldig­heten all ge in rilningar
lill viss typ av fartyg och till fartyg som innehar klass i
klassificeringsansialt, vilken omfattas av förordnande enligt I kap. 15 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;enligt denna lag skall undergå annan tillsynsförrättning
än inspektion, skall ges in lill sjöfartsverket i god tid innan det arbete
börjas som ritning­arna avser. I trängande fall får ritningarna sändas in
snarasi däref­ier.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ritningar lill ulländskl fartyg, som /lorblivii svenskl
och med anledning därav skall undergå sjövärdighetsbe-sikining, skall ges in
lill sjöfartsver­ket sä snart det kan ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen
eller den förvaltnings­myndighet som regeringen bestämmer får meddela de
föreskrifier som behövs om granskning och godkän­nande av ritningar och om
vilka rilningar som skall ges in. Regeringen eller myndigheten får också
föreskriva eller i enskilda fall medge undantag från skyldigheten atl ge in
rilningar till vissa typer av fartyg och till fartyg som innehar klass i sådan
klassifice­ringsanstalt som omfattas av eff förordnande enligt 1 kap. 15 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:138.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
kap.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förekommer skälig anledning an­taga.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att fartyg icke är sjövärdigl för resa i avsedd fart,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;atl farlygel i väsentligt avseende brisler i fräga om
skyddel mol ohälsa och olycksfall,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;all del icke är behörigen lastat eller bariasiat,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;all det medför passagerare utöver det högsia tillåtna
antalet, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att del icke är bemannat pä betryg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det finns skälig anledning an anta,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;all en fartyg inte är sjövärdigl för resa i avsedd fart,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt fartyget i väsentligt avseende har brister i fråga om
skyddel mot ohälsa och olycksfall,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt det inte är lastat eller bariasiat på betryggande sån.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;all del medför passagerare ulöver det högsta tillåtna
anialei, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;atl det inie är bemannat på betryg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gande sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;må
fartygets resa förbjudas / avbidan på rättel.se.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är
allenasi fråga om brist i arbeis-inränning eller arbetsredskap, må i stället
förbud meddelas an begagna inräiiningen eller redskapei innan rällelse
vidtagits. Förekommer skälig anledning aniaga att användningen av viss lokal,
visst ämne eller viss arbetsmetod innebär /oro för ohälsa eller olycksfall, må
även använd­ningen av lokalen, ämnet eller metoden förbjudas / avbidan på
rättelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resa må
jännäl förbjudas, om fartyg icke hålles tillgängligt för till­sy nsförrälining,
eller om fartyg, som enligt denna lag skall ha fart-, passa­gerarfartygs- eller
fribordscertifikat, saknar gällande sådant certifikai.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gande sätt för den avsedda resan.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jår fartygets
resa förbjudas lills rättelse har vidlagils.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är del
endasl fräga om brisler i inrättningar för arbeiei eller / arbets­redskap, /oV
i stället dessas använd­ning förbjudas tills rällelse har vidta­gits.
Ow(/ef.//nrts skälig anledning off anta alt användningen av en viss lokal, ell
visst ämne eller en viss arbetsmetod innebär risk för ohälsa eller olycksfall,
får även använd­ningen av lokalen, ämnet eller metoden förbjudas tills rättelse
har vidlagils.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resan får
också förbjudas, om ell fartyg inle hålls tillgängligt för till­synsförrättning,
eller om en fartyg som enligt denna lag skall ha fart-, passagerarfartygs-
eller fribordscerti­fikat saknar sådant certifikai.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
9.0pt;margin-left:134.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=20 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Befälhavaren skall innan resa äntrades skaffa sig den
kännedom om fartyget som han behöver för all kunna fullgöra sina åligganden be­träffande
säkerheten på fartyget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Maskinchefen
skall innan resa äntrades skaffa sig erforderiig kän­nedom om fartygets
maskineri med tdlhörande anläggningar och inrätt­ningar sami fanygeis
brandsläck-ningsanordningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besättningen
skall genom befälha­varens försorg. / den mån del är möjligl. beredas lillfälle
att förväna erforderiig kännedom om fartyget innan resa anirades.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Befälhavaren skall innan en resa påbörjas skaffa sig den
kännedom om fartyget som han behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheler
be­träffande säkerhelen på fartyget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Maskinchefen skall innan en resa påbörjas skaffa sig
erforderlig kän­nedom om fartygets maskineri och rff anläggningar och
inrättningar som hör till maskineriet saml om fartygets
brandsläckningsanordningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besättningen
i övrigt skaM innan en resa påbörjas genom befälhavarens försorg beredas
tillfälle atl skaffa sig erforderiig kännedom om fartyget samt om grundläggande
säkerhetsbe­stämmelser och åtgärder vid fartygs­olycka.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop,
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=128 height=52&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=52 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 kap.
  Ansvarsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 ii&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nyttjas
fartyg lill sjöfart utan atl ha i denna lag föreskrivet ceriifikai eller i
strid mol beslämmelse i sådant cerliflkal eller nyttjas fartyg lill sjöfart
ulan alt vara försett med laslmärke, om sådant är föreskrivel, dömes
befälhavaren lill dagsböter eller fängelse i högsl sex månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Används en
fartyg till sjöfan utan all ha i denna lag föreskrivel certifi­kai eller i
slrid mol någon besläm­melse i en sådani certifikai, döms redaren och
befälhavaren lill böter eller fängelse i högst sex mänader. Detsamma gäller om
en fartyg används lill sjöfart ulan all vara försett med lasimärke, trots att
det är föreskrivel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Iakttager befälhavare icke de före­skrifter om
minimibesältning. som med stöd av denna lag fastställts att gälla för fartyget,
dömes till dagsböter eller fängelse i högst sex mänader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gärning som avses i försia slyckel skall icke medföra
ansvar, om lämplig person som varil kyallficerad lill befallningen icke kunnai
erhållas i senast besökta hamn och delta föran­lett att de uppställda
fordringarna på kvalifikation hos medlem av mininii-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 i)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Befälhavare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
bryter mot 6 kap. 5 eller 10 § döms till böter eller fängelse i högst sex
månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har förseelsen skett av annan oakt­samhet än som avses i
första siyckei döms befölhavaren lill böier. År törse-dsen ringa är han dock
fri Iran ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
befälhavaren har begåll en förseelse som avses i försia stycket, åönis också
redaren eller den som i redarens ställe brukar fartyget till böter eller
fängelse i högsl sex måna­der. För atl ansvar skall inträda skall han ha känt
till eller bort känna till förseelsen. Om han visar att han har gjort vad som
han skäligen har kunnai för att förhindra förseelsen, är han fri från ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beså&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ning icke blivii iippfvllda lör i/.s5 ijänsl ombord.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anställes den som ingår i minimi­besättning och tillhör
däcks- eller maskinavdelningen av annan än reda­ren, dömas redaren och
befälhavaren till dagsböter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Visar
redaren eller befälhavaren att han gjort vad på honom skäligen ankommit för att
förhindra förseel­sen, är han dock fri från ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3§
Anställs den som ingär i minimibe-sättnlngen och tillhör däcks- eller
maskinpersonalen av någon annan än redaren, döms redaren och befälha­varen lill
böter eller fängelse i högst sex mänader. Om redaren eller befäl­havaren visar
att han har gjort vad som han skäligen har kunnai för alt förhindra förseelsen,
är han dock fri från ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:153.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4
Tjänstgör någon på ett fartyg som bejälhavare, maskinchef eller ansvarig för
vakt ulan atl inneha den behörighel som är föreskriven för befallningen I
miniinibesäiiningsbesluiei eller be-manningsföreskriflerna. döms han lill
böier. Om han har iippehåltii befall­ningen på grund av en plölsligi sjuk­domsfall
eller en annan liknande händelse, är han dock fri från ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 it &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till
böter eller fängelse i högst ett år dömes den som uppsåtligen eller av
oaklsamhet bryter mot förbud som meddelats med slöd av 8 kap. 1 § eller
föreläggande som meddelals med stöd av 8 kap. 4 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bryier någon mol föreläggande elter förbud, som förenats
med vite, dömes ej till ansvar enligi Jörsia stycket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 il&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som uppsåtligen eller av oakt­samhet bryier mol en
förbud mol nyiijande som har meddelats med stöd av 8 kap. I § döms till böter
eller fängelse i högsl ett är. Deisamnia gäller den som bryier mot en föreläg­gande
som har meddelats med stöd av 8 kap. 4 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
förbudel eller föreläggandel är förenal med vite, skall den som biyier moi del
inle dömas lill ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; ii &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beordrar befälhavare arbete i slrid
mol beslul av skyddsombud enligt 9 kap. 8 § ulan au skäl som anges i 9 kap. 9
ij föreligger och åsidosäiies därmed uppenbart intresset att skyddsarbetet
ombord bedrives i behörig ordning, dömes lill böter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6§
Beordrar belälhavarcn arbete i slrid mot cn beslul av skyddsombudei enligt 9
kap. 8 § utan alt något sådani skäl som anges i 9 kap. 9 § föreligger och
åsidosåtis därmed uppenbart intresset av att skyddsarbetet om­bord bedrivs i
behörig ordning, döms han lill böter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:65.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/ .S'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;7,*&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Underiåter redare eller den som i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Underiåter redaren eller den som i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;redarens
ställe brukar fartyget atl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;redarens ställe bmkar farlygel alt se&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lillse
atl   fartyget   undergår  tillsyn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;f///att fartyget undergår tillsyn enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;enligi 7 
kap., dömes lill dagsböter&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 kap., f/öws/7fl/; till/?öf&amp;lt;'/-eller
fäng-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller fängelse i högsl sex mänader.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;else i högsl sex månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:65.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 i!&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som
uppsåtligen eller av oakt­samhet underlåter all anlila lois, när del åligger
honom på gmnd av särskild föreskrifi, dömes till böter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;é'1 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som uppsåtligen eller av oakl­samhet
underiåter att anlita lots, när han är skyldig atl göra detla pä grund &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av särskild föreskrift, döms till
böter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eller
fängelse i högst sex månader.       eller fängelse i högst sex månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8§ Den som olovligen och ulan giltigt skäl boniager
skyddsanordning eller sätter den ur bruk, dömes till dagsbö-ler.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lämnar någon uppsåtligen tillsyns­myndighet oriktig
uppgift för all &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;erhålla
certifikai enligt denna lag eller an fä sädanl certifikai föriängt, dömes till
dagsböter.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som uppsåtligen lämnar lill­synsmyndighel oriklig
uppgifi i fråga om åtgärd, varom lillsynsmyndigheien givit anvisning, dömes
lill dagsbö­ter.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;9 i)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som olovligen och utan giltigt skäl lar bon en
skyddsanordning eller sätter den ur funklion döms till böier.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
som uppsåtligen lämnar till­synsmyndigheten oriktiga uppgifter för att/d
certifikai enligt denna lag eller fl en sådani ceriifikat rörVängi, döms lill
böter.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som
uppsåtligen lämnar till­synsmyndigheten oriktiga uppgifier om en åtgärd, som
myndigheten har givit anvisning om, döms till böter.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 (,
Den   som   försummar   vad som åligger hononi enligt 9 kap. 2 § andra
stycket,   10 §,   13 §  eller   15-17 §§, dömes till böter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ili&amp;gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Den som försummar sina skyldig­heter enligt 6 kap.  7§, 9 kap. 2§
andra   stycket,    10 §,    13 §   eller 15-17 §§, döms till böter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7, Ha flera medverkal lill gärning som avses i l-A och 6
§§, gäller 23 kap. brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ilif &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till
slralT enligt denna lag må ej dömas   om    strängare   straff   för gärningen
stadgas i brottsbalken eller sjölagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 § Har
flera medverkat till en gärning som nämns i 1-3,5, 7 och cV §§, gäller 23 kap.
brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I3ii Ingen får dömas lill straff enligt denna lag, om
strängare straff för gärningen är stadgat i brottsbalken eller sjölagen
(1891:35 s. 1).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 i) 1
fräga om mäl om ansvar enligt denna lag eller föreskrift som utfördas med stöd
av lagen äga bestämmel­serna i 336 och 338 §§ sjölagen motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14 § 1
fråga om mål om ansvar enligt denna lag eller enligi föreskrifier som har
meddelals med stöd av lagen lillämpas bestämmelserna i 336 och 338 §§ sjölagen
(1891:35 s. Ij&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:132.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;11
kap.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.VIoi
beslul som meddelals av sjöfartsverkel genom annan än sjö­säkerhetsdirektören
eller av annan tillsynsmyndighet i fråga, som avses i 8 kap. I §. må lalan ej
föras.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Talan mot beslul som meddelats av sjöfartsverket genom
sjösäker­hetsdirektören i fråga, som avses i 8 kap. 1 §, löres hos kammarrätten
genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.Uot annat beslut enligt denna lag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En
beslul som har meddelals av sjöfartsverkel genom någon annan än
sjösäkerhetsdirektören eller som har meddelals av annan tillsynsmyn­dighet i
sådan fräga som avses i 8 kap. 1 § får inte överklagas. Proviso­riski beslul om
minimibesäiining får inle heller överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ell beslut
som har meddelals av sjöfartsverket genom sjösäkerhets­direktören i sådan fråga
som avses i 8 kap. I § överklagas hos kammar­rätten genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra beslut enligt denna lag av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av sjöfartsverket eller av annan till­synsmyndighet, som
är central för­valtningsmyndighet, /Ö/es talan hos regeringen genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om ej
annal anges i beslut som avses i denna paragraf, skall det utan hinder av anförda
besvär lända lill eflerrälldse, intill dess besvärsmyn­digheien eller, i fråga
om beslul som skall underställas, sjösäkerhetsdi-reklören annorlunda förordnar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sjöfartsverket eller av någon annan tillsynsmyndighet som
är ceniral förvaltningsmyndighet överklagas hos regeringen genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om del
inle anges någoi annat i del öyerklagade besluiel, gäller della lills
besvärsmyndigheten eller, beiräf­fande beslul som skall underställas,
sjösäkerhetsdireklören besiämmer någoi annal.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag iräder i kraft den I januari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller den förvaltningsmyndighet som regeringen
bestämmer får föreskriva alt äldre bestämmelser skall gälla även efter den I
januari 1980 och atl en befälhavare får gå ifrån minimibesätlningsbeslulel i
siörre omfattning än vad som medges i 6 kap. 6 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:68.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET    PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1979-03-15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nänarande: statsministern Ullslen, ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Rodhe, Wahlberg,
Han.sson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham,
Bondeslam&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: slalsrådet Bondestam Proposition om
bemanning av fartyg, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gällande reglerom bemanning av fartyg finns i 9 § sjölagen
(1891:35 s. 1, omtryckt senasi 1975:1289. ändrad senasi 1978:886) och i 6 kap.
lagen (1965:719) om säkerheten på fariyg (sjösäkerhetslagen, omtryckt
1978:109). Verkställigheisföreskrifter återfinns i 6 kap. förordningen
(1965:908) om säkerheten på fartyg (sjösäkerhetsförordningen, omtryckt
1978:346, ändrad senasi 1979:41) och i k ungörelsen (1960:487) om befäl å
svenska handelsfartyg m. m. (sjöbefälskungörelsen, omiryckt 1976:774, ändrad
senast 1979:40).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För huvuddelen av handelsfartygen skall finnas
individuella beslut om den minsta besättning som kan anses betryggande från
sjösäkerhelssynpunkt. I sjöbefälskungörelsen finns föreskrifier om hur många
sjöbefäl som skall finnas på alla handelsfartyg och på fiskefartyg med en
brultodräktighet om minsl 20 lon. Vidare finns regler om vilka kvalifikationer
(behörighet) som sjöbefälet skall ha.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med stöd av Kungl. Maj:ls bemyndigande tillkallade chefen
för kommu­nikationsdepartementet den 6 juni 1969 en sakkunnig' med uppgift alt
se över behörighetskraven för sjöbefäl och utreda därmed sammanhängande frågor.
Den sakkunnige antog namnet befälsbemanningsutredningen. I samband med att den
sjöfartspolitiska utredningen (K 1977:05) tillkallades i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Generaldirektören Göran Borggärd. Experter: direktören
Douglas Forssblad, direk­tören Nils Grenander, direktören Knut Hadrup,
ombudsmannen Ragnar Hurden, förbundsordföranden Gunnar Karlsson och direktören
Stig Wiebe.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2          Särskild utredare direktören Sven Gerentz.
Sakkunniga; direktören Ingemar Blen­&lt;br&gt;
now. direktören Nils Grenander, direktören Folke Havik, generaldirektören
Lennart&lt;br&gt;
Johansson, förbundsordföranden Gunnar Karlsson, skeppsredaren Folke Patriksson,&lt;br&gt;
ekonomidirektören Bengt Rickard, verkställande direktören Kari Rude,
avtalssekrete­&lt;br&gt;
raren Per Wahlström och direktören Sture Ödner. Av de sakkunniga deltog Havik,&lt;br&gt;
Karlsson, Rude och Wahlström inte i handläggningen av delta ärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagen 1978/79. 1 sami Nr 117&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;juni
1977 fick befälsbemanningsutredningen vissa tilläggsdirektiv. Dessa innebar att
en samordning skulle ske mellan de två utredningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befälsbemanningsutredningen,
som tidigare hade avgivit två delbetänkan­den,avlämnade ijanuari 1978 sitt
slutbetänkande (SOU 1978:21) Bemanning av fartyg. Till protokollet i detta
ärende bör fogas en sammanfattning av betänkandet som bilaga I, det förslag
till ändring av sjösäkerhetslagen som läggs fram i betänkandet som bilaga 2 och
utredningens förslag lill ändring av sjösäkerhetsförordningen som bilaga 3.
Beiräffande nuvarande förhållanden och ulredningens närmare överväganden
hänvisas lill betänkandet. En redogörelse för utländska förhållanden rörande
bemanning a\- fartyg och behörighel för personal på handelsfartyg lämnades autredningen i en särskilt publicerad bilaga till betänkandet. Bemanning afartsg i sex länder (Ds K 1977:6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
överlämnade den 9 februari 1978 befälsbemanningsutred­ningens belänkande till
sjöfartspolitiska utredningen för att denna inom ramen för sina direktiv skulle
göra dels vissa kompletteringar i fråga om de ekonomiska konsekvenserna av
förslagen, dels den översyn a\ vissa avsnitt som föranleddes av nyligen
inträffade kollektivavtalsuppgörelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartspolitiska
ulredningen överlämnade i maj 1978 sin kompletterande utredning. En inom
kommunikationsdepartementet upprättad sammanfatt­ning av denna bör fogas till
protokollet i detla ärende som bilaga 4.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
remiss har yttranden över betänkandet och den kompletterande utredningen
avgivits av rikspolisstyrelsen, chefen för marinen, socialstyrel­sen,
leleverkel, statens järnvägar, statens vägverk, sjöfartsverket, riksrevi­sionsverket,
statens avtalsverk, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen
(SÖ), fiskeristyrelsen, generaltullstyrelsen, statens brand­nämnd.
Centralorganisationen SACO/SR, Kusttankers intresseförening.
Landsorganisationen i Sverige (LO), Rederiföreningen för mindre fartyg.
Reservofficerarnas centralorganisation. Svenska arbetsgivareföreningens
allmänna grupp. Statsanställdas förbund. Svenska kommunalarbetarförbun­det.
Svenska kommunförbundei. Svenska maskinbefälsförbundet. Svenska polisförbundet.
Svenska sjöfolksförbundet, Sveriges fartygsbefälsförening, Sveriges fiskares
riksförbund, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund, Sveriges redareförening och
Tjänstemännens centralorganisation (TCO).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
har bifogat yllranden från rektorerna vid sjöbefälsskolorna i Göteborg, Kalmar,
Malmö och Stockholm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
(Jo 1978:05) för miljörisker vid sjötransporter' har senare avgivit yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende
som bdaga 5.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Särskild utredare byrådirektören Sören Norrby.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
det följande behandlar jag principema för en säker bemanning av fartyg och drar
upp riktlinjerna för en mer fiexibel bemanningspolitik än den som har gälll
hiuills. 1 samband med detta lägger jag fram förslag till nödvändiga ändringar
i sjösäkerhetslagen. Vidare behandlar jag principer för en ny
behörighelsordning för sjöpersonal. Av de förslag som fartygsmiljöutred­ningen
(K 1973:04) lade fram i sitt delbeiänkande (Ds K 1976:1) Bostäder,
medinflytande och miljö ombord på fartyg tarjag upp frågan om inrättande av
särskilda fartygsmiljönämnder i rederiema och föreslär en skärpning i vissa
avseenden av den regel som finns om granskning av fariygsritningar i sjöfartsverket.
Slutligen föreslårjag atl 1 kap. 16 § sjösäkerheislagen ändras i förtydligande
syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
Bemanningens betydelse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
sjösäkerhet avses inle bara skyddet för fartyget, dess personal och last utan
även skyddet mol fartygsolyckor och skyddet för den omgivande miljön. Som eu
led i sjösäkerhetsarbelet regleras sedan lång tid bemanningen av fartyg genom
bestämmelser i författning. Liknande säkerhetsregler gäller för fartygets
konstruktion, utmstning, underhåll m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
svenska handelsfiottan tillgodoser internationellt sett högt ställda
sjösäkerhelskrav. Fartygen är moderna och välhållna, personalen är välut­bildad
och ansvarsmedveten. Dessa och andra förhällanden gör att driftsä-kerheten pä
svenska fartyg är hög.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnaderna
för ett fartyg bmkar delas upp i kapitalkostnader, resekost­nader och
dagskostnader. Kapitalkostnaderna består av räntor och avskriv­ningar.
Resekostnaderna består av drivmedel (bunkers) och hamnkoslnader. Dagskosinadema
omfattar försäkringar, underhåll och reparation, förråd, smörjoljor etc,
lönekostnader och andra kostnader för besättningen samt andel i rederiels
administrationskostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Siudier
inom OECD har visat att bemanningskostnadema är den kompo­nent i fartygens
dagskostnader som mest påverkas av nationella förhållan­den. De ulgör därför
den koslnadsfaklor som har den största inverkan pä olika länders intemationella
konkurrenskraft inom sjöfarten. Särskilt stor är denna inverkan för mindre
fartyg på gmnd av atl dessa haren i förhållande lill det utförda
transportarbetet stor besättning. Medan bemanningskostnaderna förstora
masslast- och linjefartyg kan uppgå lill 12 ä 15 96 av fartygens totala
kostnader, kan motsvarande andel för andra lastfartyg vara 30 ä 35 96.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartspoliliska
ulredningen redovisar i en lill kommunikationsministern överlämnad promemoria
(Ds K 1979:2) vissa resultat av en internationell jämförelse av
bemanningskostnadema som utredningen har genomfört. Jämförelsen har i första
hand inriktats på den bmtlolön och annan ersättning som ulgår till de
ombordanställda för utfört arbete och de därmed förenade sociala avgifter m. m.
som belastar redaren. Utredningen framhåller att utöver dessa kostnader har
rederierna alt betala vissa kostnader som är förknippade med de
ombordansiälldas sjukvård, utbildning, resor till och från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fartyget
m. m.,och nämner även del beroende som kan föreligga mellan olika
kostnadsposter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
jämförelse, som omfattar fartyg från ett antal traditionella sjöfartsländer
saml bekvämlighetsfiaggade fartyg med ITF-avial, visar all de direkta
bemanningskostnadema ligger högre i svenska fartyg än i fiertalet övriga
undersökta fartyg. Särskilt gäller detta i de större fartygstyperna. England
har avsevärt lägre kostnader än övriga traditionella sjöfartsländer.
Bekvämlighetsfiaggade fartyg med ITF-avtal har enligt undersökningen
bemanningskosinader som ligger högre än de engelska men ändå är lägre än i
övriga traditionella sjöfartsländer. Kostnadsskillnaden mellan svensk och
engelsk flagg uppgår för större fartygstyper lill 1,6 å 1,8 milj. kr per fartyg
och år. Ulredningens jämförelse innefattar inte grekiska eller sovjetiska
fartyg eller bekvämlighetsfiaggade fariyg utan ITF-avial, vilka alla enligt
allmänt lillgänglig informaiion har väsentligt lägre bemanningskosinader än de nationer
som jämförelsen omfattar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Personalen
får självfallet inle ses bara som en kostnad. Den är utomor­deniligi viktig för
sjösäkerheten. Personalen ombord på ett fariyg medverkar dessulom i större
ulsiräckning än på en industri eller inom ett annai förelag i land i arbetel
för sin egen säkerhet och för driftsäkerheten och miljöskyddet i övrigt. Därför
har sedan länge personalen genom sina organisationer inflytande över
säkerhetsfrågor. Beslut av sjöfartsverkel rörande beman­ningen
(minimibesäuningsbeslui, se vidare avsnitt 4.1.1) fattas efter samråd med
personalorganisationerna. 1 kollektivavtal har införts bemanningsregler och
andra bestämmelser som bl. a. syfiar till alt stärka sjösäkerheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
väg som medbestämmandelagen och andra nyare arbelsrättsliga lagar visar pä har
alltså sedan länge använts av parterna inom sjöfarten. Jag finner det angeläget
att man fortsätler på denna väg i sjösäkerhetsarbelet och atl personalens
infiytande ökas i t. ex. bemanningsfrågor. Härigenom kan vinnas en smidig anpassning
lill ändrade förhållanden och eit ökal iniresse hos personalen för en
säkerhetsanpassad rationalisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
denna proposition lägger jag fram förslag om en ändrad ordning för beslut
rörande bemanning av fartyg. Denna får den slörsla belydelsen för handels­fartygen
men skall kunna gälla även andra fartyg. Vidare läggs fram förslag med
riktlinjer för del framtida behörighelssystemet, vilkel också kommer att
påverka bemanningen. Enligt dessa förslag skall bemanningen bestämmas på eit
mer fiexibelt sätt än hittills med större hänsynstagande till förhållandena pä
det enskilda fartyget, lill organisalionen av arbetet ombord och lill
omfattningen av arbetsbesparande tekniska anordningar. Personalorganisa­tionerna
kommer alt kunna öva stort infiytande pä bemanningen i detta system, inle minst
pä grund av den betydelse som arbetstiden ombord har för personalbehovet, och
då avvikelser frän den i sjöarbetstidslagen (1970:105, ändrad senast 1976:586)
gjorda arbeistidsregleringen endasl flr göras genom kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn lill att den nya ordningen innebär stora möjligheter till fiexibla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
för fartygen individuellt anpassade lösningar är det inte möjligt alt ange
några kostnadseffekter, iviänga omständigheter kommer all spela in på bemanningsbesluten
och kostnadsaspekten är bara en. Efiersom beman­ningsregleringen beiingas av
sjösäkerheten måste dennas krav väga lungl. Det är då inte uteslutet alt i
några fall ökade krav måsle ställas pä besättningens kunskaper eller pä dess
sioriek. Delta kan gälla i fall där hänsynen lill miljöskyddet kräver speciella
åtgärder. A andra sidan bedömer jag alt del i många fall finns möjligheter att
genom tekniska och organisa­toriska ålgärder minska minimibesättningama. Jag
ålerkommer lill detta i flera följande avsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är enligt min mening angeläget, att det ändrade synsätt beträffande beslut om
bemanning som jag förordar i denna proposiiion slår igenom i
minimibesättningama. Personalkostnaderna ulgör, som framgår av det nyss
anförda, en stor andel av eit fartygs driftskostnader. Ändringar i dessa har
stor betydelse för den svenska handelsflottans konkurrensförmåga. Om beman­ningsregleringen
görs smidig och bemanningsändringar kan genomföras snabbt, när fömtsättningar
för detta finns eller kom.mer till stånd genom arbetsorganisatoriska eller
andra förändringar, kommer den nya ordningen för bemanningsreglering au medföra
betydelsefulla förbättringar för svensk sjöfart utan alt avkall görs på
sjösäkerhetens krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
Utvecklingen beträffande bemanningsprinciper&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
lång lid har bemanningen av handelsfartyg varil föremål för
författningsreglering. Ursprungligen gällde regleringen enbart sjöbefälet,
alltså befälhavare och övrigi fartygsbefäl sami vid behov maskinchef och annal
maskinbefäl. Genom 1965 års sjösäkerhetslag kom också övrig personal på
fartyget atl regleras. I lagens 6 kap. 2 § sladgas, att sjöfartsverkel skall
fastställa den minsla besättning som kan anses betryggande från
sjösäkerhelssynpunkt i den fart vari fartyget nyttjas eller avses atl nyttjas.
Sådan besättning kallas minimibesätlning och fastställs för alla fartyg med en
bmttodräktighet av minst 20 registerton (brt) som befordrar gods eller
passagerare. Vid bestämmandet av minimibesäuningen skall enligt 6 kap. 3 §
iakttas, att fartyget flr befäl till del antal och med den behörighel som är
särskilt föreskrivel och atl manskapet ges en sammansättning som är
tillfredsställande med hänsyn till fartygets säkra framförande och sjösäker­heten
i övrigi. Bestämmelser om sjöbefälets antal och behörighet finns i
sjöbefälskungörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
redan har nämnls påverkar arbeistidsregleringen behovet av personal. Denna
reglering finns i sjöarbeistidslagen. Lagens bestämmelser innebär, att den
ordinarie arbetstiden för den som inte är vaktindelad och inte lillhör
ekonomipersonalen eller radiopersonalen uppgår till 40 timmar i veckan. Den
ordinarie arbetstiden för vaktindelade sjömän och för radiopersonalen är högst
älta timmar om dygnet och för ekonomipersonalen högst åtta, eller på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;passagerarfartyg
högst nio, timmar om dygnet. För vaktindelad personal på fariyg under 500 brt
får i närfart arbetstiden uppgå lill högsl 24 timmar under två dygn i följd,
när farlygel är lill sjöss. Ytterligare särbestämmelser gäller för vissa andra
personalgrupper. Från lagens begränsningar av den ordinarie arbetstiden får
avsteg göras genom kollektivavtal. Personalen kompenseras för ordinarie
arbetstid över 40 timmar i veckan med betald fritid i land, s. k. vederiag,
enligt en ordning som fastställs genom kollektivavtal. - Den reglering som nu
har beskrivits innebär, alt det pä fartyg under 500 brt i närfarl behövs två
personer som avlöser varandra för atl fartyget skall kunna drivas kontinuerligt
(ivävaklssystem). På andra fartyg behövs ire man för varje man på vakt, för alt
vaktindelningen skall fungera ständigt (trevakls-system).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergången
mera allmänt från ivävakis- lill irevakissysiem påbörjades med 1938 års
sjöarbetstidslag (1938:607). Regleringen har sedermera skärpts och arbetstiden
förkorials i ungefär samma takt som för landanställda. Genom 1948 års
sjöarbelstidslag (1948:631) infördes begreppei vederiag. Vaktindelningen har
stor belydelse för bemanningen, varför i praktiken arbeistidsregleringen, inle
minst den som görs genom kollektivavlalsbase-rade undantag frän lagens regler,
är en av de avgörande faktorema för besättningens storlek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Minimibesättningens
sammansättning, dvs. personalens antal och kvalifi­kationer, bestäms med hänsyn
till fartygets behov och i lagen nämns särskilt dettas storlek, beskaffenhet,
utrustning, användning och fart. Hela besätt­ningens sammansättning prövas, sä
all personal av olika slag vägs samman. Därvid ges numera ofta dispens från
sjöbefälskungörelsen, främst beträf­fande antalet maskinbefäl i fall där
fartyget får drivas med periodvis obemannat maskinrum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
minimibesäuningen måsle skiljas ett fartygs driflsbesätining. På många fartyg
är den senare större än vad minimibesättningsbeslulet anger. Den gmndläggande
orsaken till skillnaderna är, atl alla arbeten som uiförs ombord inte är sådana
att de med nödvändighet måste utföras med hänsyn till fartygets säkra
framförande och sjösäkerheten i övrigt, dvs. av minimi­besäuningen. Vissa
arbetsuppgifter kan i stället sägas vara mera ensidigt inriktade på fartygets
transportuppgift eller på sådant underhåll och sådan tillsyn som av
driflsekonomiska skäl lämpligen görs medan fartyget är i drifl. Ofta kan en
bestämd gräns inle dras mellan dessa två typer av arbeisuppgifier. Bemanning
utöver minimibesäuningen har ibland ocksä samband med kollektivavtalens
innehåll. Den kan även bestämmas av redaren med hänsyn till en total
lönsamhetsbedömning. Härvid beaktas hur underhållet är anordnat, hur fartygets
lastanordningar är beskaffade och andra liknande faktorer av driftsekonomisk art.
Det bör i della sammanhang noteras, all del flnns en tendens au krympa
drifisbesätiningarna ned mot minimibesäu­ningen och atl driva mindre fartyg med
enbart personal motsvarande minimibesäuningen. I det följande diskuteras endasl
denna besättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
år 1966. då de första minimibesäiiningsbeslulen fastställdes slutligt, har
utvecklingen gjort att minimibesätiningarna har ändrats i stor omfatt­ning.
Detla beror främst pä den tekniska utvecklingen och på utvecklingen inom
arbetsrätten och kollektivavtalen. 1 befälsbemanningsutredningens belänkande
och sjöfartspoliliska utredningens kompleltering redovisas denna utveckling
ulföriigl. 1 detta inledande avsnitt lämnar jag en samman-fauning av denna och
kompletterar den med ytteriigare material. De områden som jag därvid har funnil
anledning au behandla är den lekniska utvecklingen, överenskommelser mellan de
fackliga organisalionerna och nyare bemanningspraxis hos sjöfartsverkel och
regeringen. Dessulom finns det skäl atl redan i detta inledningsavsnitt beröra
arbelel med vissa internationella överenskommeLser på sjöfartens omräde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1
Teknisk utveckling&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
betydelsefulla tekniska förändringar har ägl mm i fartygen under de senaste 20
åren. Deras belydelse för bemanningen är obestridlig. De har bidragit till atl
underlätta arbetet för de ombordvarande och göra det möjligt atl minska
besättningen i förhällande till vad som annars hade varit erforderiigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ell fartygs maskinrum skall som regel hållas vakt av maskinbefäl och del
ytterligare antal man som oundgängligen krävs för maskineriets säkra
manövrering och drift (jfr 6 kap. 2 § sjösäkerhelsförordningen). Denna vakt kan
under särskilda fömisäiiningar minskas. Härom gäller sjöfartsverkets kungörelse
(1970.A 9) om fartyg med obemannat maskinmm. I denna kungörelse anges de krav
som skall vara uppfyllda för att farlygel skall fl framföras med periodvis
obemannat maskinrum. Kraven gäller utrust­ningens beskaffenhet och särskilda
övervaknings-, regler- och larmanord­ningar m. m. Kraven på dessa anordningar
ökasju siörre fartygsmaskineriei är. Vidare skall maskinanläggningen ses över
regelbundet enligt särskilda regler i kungörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Praktiskt tagel alla
fartyg i den svenska handelsflottan är numera utmsiade för gång med periodvis
obemannat maskinrum. Maskinpersonalen arbetar under dagtid i maskinmmmei med
underhåll och lillsyn. Under övrig tid har åtminstone ell av maskinbefälen
jourtjänsi. Denne larmas genom signal i hytten och på andra ställen ombord där
han kan befinna sig, om övervak­ningsutrustningen utlöser felsignal. Sådan
signal visas under jourtid också på fanygeis kommandobrygga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Automatisk
styming (auiopiloi) har betydelse för bemanningen med däckspersonal genom att
rorsman flr avvaras när auiopilolen används. Reglema härom återfinns i
sjöfarisstyrelsens kungörelse (1968:A 15) om vakthållning på fartyg i vissa
fall. I denna öppnas möjlighet atl på fartyg om minst 400 brt som framförs med
automatstyming minska vakthållningen på bryggan med en man, så att vakt hålls
av ett fartygsbefäl och ytteriigare endast&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en
man som skall ha vissa kvalifikationer. För alt möjligheten lill minskning av
vaktpersonalen och därmed i vissa fall också av minimibesäuningen skall fl
utnyttjas krävs alt fartyget har speciell intem kommunikationsanläggning och
att sjöfartsverkel har lämnal sitt medgivande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eu
myckel arbetskrävande momenl har länge varit fartygels förtöjning. Genom nya
material i föriöjningstrossarna och automatiska vinschar som fjärrmanövreras
från en central plats har delta arbeie gjorts fysiskl lältare och
arbelsmiljömässigt säkrare. Bl. a. med hänsyn härtill krävs på modernt
utrustade fartyg mindre personal än lidigare för au säkert förtöja fartyget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Luckarrangemangen,
dvs. de anordningar som finns för atl slänga öppningarna i däcken lill
lastrummen, har i stor utsträckning automatiserats. Tidigare lades balkar tvärs
över öppningen och täcktes denna mellan balkama med träluckor. Genom att
presenningar spändes fast över luckorna tätades öppningarna tillfredsställande.
Numera kan en tät siållucka mllas ut eller fällas över öppningen på maskinell
väg. Härigenom har stora riskmoment undanröjts och arbetet underiättats
väsentligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt
i sjöfartspoliliska utredningens komplettering till befälsbeman­ningsutredningens
arbete redovisas den pågående tekniska utvecklingen med hänsyn till sådant som
kan påverka bemanningen. Även om mänga tekniska anordningar har förändrats och
förbättrats under senare tid, krävs stor driftssäkerhet och god
funktionsduglighet också i svåra och ovanliga situationer hos de nya tekniska
anordningama för alt dessa skall påverka bemanningen. Med fortsatt forskning
och praktiska prov torde delta komma att ske. Den lekniska utvecklingen kommer
alltså även framgent att kunna påverka bemanningen på olika sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2
Avtal om bemanning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kollektivavtal mellan parterna inom handelssjöfarien - på redaresidan Sveriges
redareförening och Rederiföreningen för mindre fartyg samt på arbelstagaresidan
Svenska maskinbefälsförbundet. Svenska sjöfolksför­bundet och Sveriges
fartygsbefälsförening - har sedan länge funniis bestäm­melser som påverkar
bemanningen. Ett exempel på en sådan beslämmelse är regler om vaktfrihet för
vissa chefer. Försi på senare tid har parterna börjat ifrågasätta dessa regler.
1 samband med löneuppgörelsen i maj-juni 1977 gjordes uttalanden rörande
bemanningsfrågor till protokollen över förhand­lingarna med envar av de tre
arbetstagarorganisationerna. Av dessa utta­landen kan utläsas att partema var
överens om att bemanningen borde göras mer flexibel än dittills och att
försöksverksamhet bl. a. på det organisaioriska området skulle inledas. Den 1
oktober 1977 träffade Sveriges redareförening och Svenska sjöfolksförbundet ett
ramavtal för bemanningsavtal, vilkel sedermera har följis av bemanningsavtal
rörande manskapsbemanningen på vissa fartyg. De hittills nämnda avtalen
redovisas närmare i befälsbeman­ningsutredningens betänkande, särskilt bilaga
C.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sjöfarlspolitiska utredningens komplettering redovisas andra avtal. Av denna
redovisning framgår lill en början au det sedan år 1970 har gällt ett
&amp;quot;Specialavial mindre fartyg&amp;quot; mellan Sveriges redareförening och
Svenska sjöfolksförbundei. Avtalet medger högre arbetsiidsuiiag än vad som
stadgas i sjöarbeistidslagen och utgör därigenom en förutsättning för
ivävaklssystem i stället för trevaktssystem på de fartyg som faller under
avtalet. Vidare redovisar ulredningen atl del har träffats ett ramavtal för
bemanningsavtal mellan Rederiföreningen för mindre fariyg och Svenska sjöfolksförbundet
av samma slag som del Sveriges redareförening lidigare hade slutit, och att
bemanningsavtal på gmnd av ramavtalet har träffats för flera fartyg.
Utredningen redovisar också ett avtal om försöksverksamhet mellan Sveriges
redareförening och Svenska maskinbefälsförbundet. Detta innebär beman­ning med
en befattningshavare mindre än brukligt. Som fömtsättning härför skall
underhåll av maskinutrustning och leknisk uiruslning på däck i princip ulföras
av landbaserad personal och/eller ombordmönslrad extra personal. Avtalet
fömtsätter vidare, alt erforderlig personal med god yrkesutbildning och praktik
finns för att utföra säkerhetsmässigl reparations- och underhålls­arbete.
Parterna är överens om att maskinbefälet måste ges möjligheter till
yrkesteknisk vidareutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mellan
Sveriges redareförening och Sveriges fartygsbefälsförening finns sedan länge
avtal rörande förlängd arbetstid på vissa kortare passagerarlinjer. Det finns
eller har funnits ocksä nägot enstaka annat avtal rörande arbetstidsutlag. Något
avtal i bemanningsfrågor på grundval av överenskom­melsen i 1977 ärs
förhandlingsprotokoll (bilaga C 2 i befälsbemanningsutred­ningens belänkande)
har ännu inte träffats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
29 juni 1978 träffades en principöverenskommelse mellan Sveriges redareförening
och Svenska sjöfolksförbundet om gmnd för fastställande av minimibesäuningen
för lastfartyg med periodvis obemannat maskinmm. Överenskommelsen ulgörs av en
tabell där manskapsbemanningen anges till antal och kvalifikationer. Vidare
finns vissa förutsättningar för avtalet, vilka innebär bl. a. att personal llr
anställas och utnyttjas i allmän tjänst. Sjöfolksförbundet har tidigare motsatt
sig att del i beslut om minimibesätt­ning anges au viss personal skall vara
anslälld i allmän tjänst. Andra förutsättningar är atl redaren iräffar
tillfredsställande arrangemang för de underhälls- och reparationsarbeten som
behövs och för förstärkning av besättningen för arbetsuppgifter i samband med
bogsering och förtöjning. &amp;#9632;Antalet befattningshavare på ett fartyg
bemannat enligt detta avtal under­stiger, på större fariyg belydligt, antalet
enligt konventionell bemanning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3
Nyare minimibesättningsbeslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Säsom
framgår av befälsbemanningsutredningens belänkande bestämde sjöfartsverkel
länge minimibesäuningen efter myckel fasta riktlinjer. Efter besvär
fastställdes beslut som följde dessa riktlinjer av regeringen. Under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;senare
år har fiera beslul eller serier av beslut tillkommit, vilka avviker från riktlinjerna
och innebär att nya principer följs eller försök inleds.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
regeringens beslut den 22 december 1977 fastställdes minimibe­sättning för
moiorfartyget Bremön i överensstämmelse med huvudalierna-livel i del
bemanningsavial beiräffande manskapei som hade iräffats mellan rederiet och
Svenska sjöfolksförbundei (se SOU 1978:21 s. 307). Beslutet innebär en
minskning av antalet i minimibesäuningen ingående sjöbefäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De i
betänkandet nämnda och i bilaga C avskrivna bemanningsavtalen för manskap på
nya fariyg tillhörande Broströms Rederi AB har resulterat i minimibesättningar
för de i avtalen avsedda fartygen. Dessa beslut innebär alt viss utsträckt
arbetstid godtas, alt landbaserad service och andra organisatoriska
förändringar har falt påverka minimibesäuningen och all antalet
befattningshavare ulöver sjöbefäl är avsevärt lägre än enligt sjöfarts­verkets
normal regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
i föregående avsnitt nämnda principöverenskommelsen mellan Sveriges
redareförening och Svenska sjöfolksförbundei den 29 juni 1978 har godtagits som
gmnd för minimibesättningsbeslut. De första beslulen härom meddelades av
sjöfartsverket den 28 november 1978. De har inte överklagats. De innebär au de
principer godias som har uttalats i överenskommelsen rörande bl. a. allmän
tjänst, underhälls- och reparationsarbeten samt förstärk­ning av personalen vid
bogsering och förtöjning. Sjöfartsverket avser att följa upp beslutens
verkningar genom regelbunden rapportering, fariygsbesök m. m. Avsiklen är all
kontrollera, atl de förutsättningar som ligger till grund för beslutet med
avseende på arbetets organisaiion, försiärkning av besätt­ningen i vissa lägen
och liknande verkligen uppfylls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
redovisas inledningsvis i avsnitt 3 ärden dagliga arbetstiden enligt
sjöarbetstidslagen åtia limmar för vakigäende personal på alla fanyg ulom
mindre fartyg (under 500 brt) i närfart. Avsteg frän denna regel flr göras
genom kollektivavtal. 1 minimibesäuningsbeslui för fartyg över 500 brt har
godtagits en avtalad arbetstid om tolv timmar, vilket innebär ivävaklssystem i
stället för trevaktssystem. I de fall där ett fariygsbefäl som arbetar på
fartyget är delägare i della har för honom godlagils en beräknad arbetstid av
tolv limmar, vilkel har möjliggjort en minskning av antalet fartygsbefäl i
begränsad fart. En utgängspunkt för beslut med denna innebörd har varil att
delägare inte omfattas av arbeistidsregleringen enligt sjöarbeistidslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4
Arbetet inom IMCO&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
kallelse av Inier-Governmenial Maritime Consultaiive Organization (IMCO) (den
mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen) hölls under tiden 14 juni-7
juli 1978 en internationell konferens om utbildning och certifiering av
sjöfolk. Den anordnades i samarbete med International Labour Organization
(ILO). Vid konferensen var 72 stater .representerade. The Sub­committee on
standards of training and waichkeeping (STW) (IMCO:s&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;underkommiité
för utbildning och vakthållning) hade utarbetat arbetsmate­rial för
konferensen. Dessa utgjordes av utkast till konvention, till bilaga till konventionen
innehållande regler, till certifikai och lill resolutioner. Konfe­rensen antog
enhälligt 1978 års internationella konvention angående normer för utbildning,
certifiering och vakthållning av sjöfolk (i fortsättningen kallad
STW-konventionen) saml 23 resolutioner. En närmare redogörelse för innehållet i
konventionen finns i avsnitt 4.2.2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konventionen
innehåller kunskapskrav för såväl sjöbefäl som manskap med olika uppgifter på
fartyget. Den får alltsä, om Sverige tillträder den, avgörande belydelse för
behörighetsvillkoren för svensk sjöpersonal. Konventionen får betydelse för
behörighetskraven även om Sverige inte tillträder den. Delta hänger samman med
att konventionsstalerna förbinder sig atl inle slälla lägre krav på personalens
behörighet beträffande icke-konventionsstats fartyg än vad som gäller för en
konventionsslats fartyg, då dessa trafikerar annan konventionsstat. Följden
härav blir för svensk del att utbildningen i stor omfattning måste inkludera de
minimikunskaper som konventionen anger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;STW-konventionen
rör inte antalet befattningshavare av olika slag pä ett fartyg. Emellertid
fortsätler arbetet inom IMCO. På dagordningen till STW:s elfte session den
22-26 januari 1979 stod bl. a. frågan om krav pä minsta bemanning inom däcks-
och maskinavdelningarna. Med hänsyn till den mängd bemanningsprinciper och
utgångspunkier för bemanningsreglerna som finns i olika länder lorde relativt
lång lid komma alt förflyta innan nägot resultat av detta arbete föreligger.
Del är därför inte möjligt alt avvakta resultatet härav, innan nya svenska
bemanningsprinciper antas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:141.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
Föredragandens överväganden 4.1 Bemanning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1.1 Förenklad
bemanningsreglering&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
tradition delas personalen på fartyg in i tvä kategorier, sjöbefäl och manskap.
Bestämmelser angående fartygs bemanning med sjöbefäl återfinns som nämnts i
sjöbefälskungörelsen. Med sjöbefäl avses fartygsbefäl, dvs. befälhavare och
personal med ansvar för vakt pä fartygets brygga och därmed sammanhängande
uppgifter, samt maskinbefäl, dvs. personal med ansvar för fartygsmaskineriet
och därmed sammanhängande uppgifter. Till farlygsbe-fälei räknas sjökapien,
styrman, skeppare av l:a klass och skeppare. Till maskinbefälet hör
sjöingenjör, maskintekniker, fartygsmekaniker av l:a klass och
fartygsmekaniker, de två sistnämnda för motorfartyg eller ångfar­tyg. För var
och en av dessa behörigheter finns utbildning och examination vid
sjöbefälsskolorna. För skeppare och fartygsmekaniker anordnas dock bara
examination, medan utbildningen anordnas som fritidskurser av studieförbunden
eller som korrespondensundervisning. Övrig personal på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fartygen
med ansvars- eller arbetsledningsfunktioner är inie sjöbefäl i kungörelsens
mening, även om de i vissa fall anses tillhöra befälskalegorin.
Bemanningsbestämmelserna i sjöbefälskungörelsen avser säväl antalet sjöbefäl av
olika slag som behörighels- och övriga kvalifikationsregler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöbefälskungörelsen
tillämpas enligt I § på alla handelsfartyg utom linfärjor och på fiskefartyg om
minsl 20 brt. Vissa regler gäller dock inte generellt, vilkel anges särskilt i
bestämmelsen. 1 3 § finns definitioner på begrepp som används i kungörelsen.
Kungörelsens 2 kap., som omfattar 6-15 §§, reglerar befälsbemanningen på de
fartyg som avses med kungörel­sen. Befälhavare skall vara svensk medborgare, ha
fyllt 20 år och inte vara omyndigförklarad (7 §). För allt sjöbefäl finns
vidare krav beiräffande syn-och hörselförmäga. Dessa preciseras f n. i
kungörelsen (1970:160) om läkariniyg för sjöfolk. I anslutning till
genomförandet av en ny ordning för hälsoundersökning av sjöfolk (prop.
1978/79:19, TU 1978/79:7, rskr 1978/ 79:62) har regeringen med verkan från den
1 juli 1979 delegerat lill sjöfartsverkel all beslula om vilka krav som skall
siällas upp beträffande syn och hörsel och övriga hilhörande frågor genom
förordningen (1979:38) om läkariniyg för sjöfolk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
passagerarfartyg och för maskindrivet lastfartyg om minsl 30 brt finns
bestämmelser om sjöbefälels antal och behörighet i fyra tabeller som är fogade
lill kungörelsen. Utgångspunkten är de två huvudgmpperna passa­gerarfartyg och
laslfariyg. För vardera av dessa grupper görs en uppdelning mellan befälhavare
och övrigi fartygsbefäl å ena sidan samt maskinchef och övrigi maskinbefäl å
andra sidan. Tabellerna anger behörigheten atl ulöva befäl i skilda fartområden
och på olika stora fartyg. Uigängspunkien (parametem) för beräkningen av
fartygels sioriek vid bestämmandet av fartygsbefäl är fartygels dräklighel i
bruttolön och vid bestämmandet av maskinbefäl maskinstyrkan angiven i effektiva
hästkrafter. Bestämmelser om befälsbemanningen på fartyg som inte omfattas av
tabellerna återfinns i 11-14 §§, vilka avser lastfartyg under 30 brt,
fiskefartyg, segelfartyg med hjälpmaskin resp. pråm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjösäkerhetslagens
och sjösäkerhetsförordningens bemanningsregler gäl­ler all sjöpersonal.
Huvudregeln återfinns i 6 kap. I § sjösäkerhetslagen. Där sladgas att fartyg
skall vara bemannat på betryggande säu. En anvisning om innebörden härav ges
genom stadgandet i andra slyckel. I detta sägs atl det på ett fartyg måste
finnas befäl och manskap som kan indelas i erforderiigt antal vakter under
resa, som under vanliga förhållanden kräver mer än lolv limmars gång eller
eljest är sådan atl skeppstjänsten måste indelas i skift. Vidare måsle enligt
tredje stycket finnas personal för kosthållet ombord och för atl betjäna
föreskriven teleanläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
6 kap. 2 och 3 §§ sjösäkerhetslagen finns huvudreglerna om fartygs
minimibesäUning. Denna definieras som den minsta besättning som kan anses
belryggande från sjösäkerhelssynpunkt i den fart vari farlygel nyttjas eller
avses all nyttjas. Minimibesättning skall fastställas för fariyg om minst&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20
brt som befordrar gods eller passagerare. Beslul fattas av sjöfartsverket efter
samräd med organisaiioner representerande redare och ombordan­ställda.
Minimibesätlning kan fastställas för fiera fartområden, om fartyget nyttjas
eller avses atl nyttjas i dessa. Minimibesättningens sammansättning till antal
och kvalifikationer skall bestämmas med hänsyn till fartygets storlek,
beskaffenhet, utrustning, användning och den fart vari del nyttjas eller avses
att nyttjas. Beträffande befälet skall därvid sjöbefälskungörelsens regler
iakttas, och manskapet skall ges en sammansäuning som är tillfreds­ställande
med hänsyn till fartygets säkra framförande och sjösäkerheten i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I 6 kap.
sjösäkerhelsförordningen ges ytteriigare bestämmelser om fartygs bemanning.
Huvuddelen av dessa är av den arlen att de påverkar minimi­besättningens
storiek och sammansättning, t. ex. syn- och hörselförmäga för rorsman och
utkiksmän, antal man på vakl, personal till livbålar och livflotlar och
personal med särskild behörighet pä fartyg som för fariig last.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bemanningen
påverkas också av arbetstidsregleringen för sjöpersonal genom sjöarbeistidslagen
och kollektivavtal, vilket framgår av redogörelsen i avsnitt 3.1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befälsbemanningsutredningen
redovisar, alt sjöbefälets antal och kvalifi­kationer pä ell myckel stort antal
fartyg i praktiken inle stämmer överens med vad som stadgas i sjöbefälskungörelsen.
Orsakerna härtill är fiera. Dispenser kan meddelas för sjöpersonal med utländsk
utbildning och behörighel. Undanlag kan göras enligt 35 § sjöbefälskungörelsen,
när bemanningsreglerna i denna kungörelse innebär högre krav på befalsbeman-ning
än som med hänsyn till fartygels beskaffenhet, utmstning, m. m. är erforderiigt
från sjösäkerhetssynpunkt. Sådana undanlag görs regelmässigt för fartyg som
drivs med periodvis vaktfritl maskinrum, de s. k. automati­serade fartygen. En
ofta använd möjlighel till avvikelse från bemanningsreg­leringen i kungörelsen
är vidare den s. k. bristmönstringen. Denna innebär en möjlighet alt i en
sjöbefälsbefattning anställa en person som inte uppfyller kraven pä behörighel
när lämplig och behörig person inle har kunnai erhållas i senast besökta hamn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
skäl till denna bristande överensstämmelse mellan författningsregle­ring och
praktik är den snabba utvecklingen på fartygsområdet, särskilt automatiseringen
av maskinrummen. Ett annat skäl har varit bristen på behörigt sjöbefäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
föreslär atl sjöbefälskungörelsens bemanningsregler slopas, alt ansvarei för
fartygens bemanning odelal läggs pä sjöfartsverket och atl all
bemanningsreglering sker genom minimibesättningsbeslut eller, i vissa fall,
annat liknande beslut. För förslaget anför utredningen fiera skäl, bl. a. den
snabba utvecklingen på fartygsomrädet, som gör kontinuerlig anpassning av
besättningen nödvändig, förändringar i samband med utvecklingen av arbetstids-
och avlösningsförhållanden och andra förbättringar inom ramen för
kollektivavtalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inga
remissinstanser har rest invändningar mol utredningens förslag i denna del.
Svenska maskinbefälsförbundet och Sveriges fartygsbefälsför­ening anför dock
vissa betänkligheter mol all antalet sjöbefäl av olika slag inte bestäms i
författning men har inte nägoi all erinra mot principen all ansvaret för
bemanningen skall ligga på sjöfartsverkel. Jag ålerkommer till
befälsor-ganisalionernas betänkligheter i det följande, när jag behandlar
utredningens bemanningstabeller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
jag instämmer i utredningens bedömning av bemanningsregle­ringen. Det är inte
längre möjligl atl arbeta med så schablonartade bestämmelser beträffande viss
personal som nu finns i sjöbefälskungörelsen och som binder sammansättningen av
besättningarna. Genom sjösäkerheis­lagen har sjöfartsverket redan fält ett
huvudansvar för säkerhelen på fartygen och fastsiällandel av den minsta
bemanningen av ett fartyg är ett viktigt led i säkerhelsarbelel. Sjöfartsverkel
har f ö. redan under lång tid prövat befäls­bemanningen i samband med
dispensprövningen enligi sjöbefälskungörel­sen. Denna prövning har inte kunnai
göras utan alt beakta manskapsbeman­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan viktig omständighet i bedömningen av hur minimibesättning­ama skall
sällas samman är uivecklingen på arbetstids- och arbetsmiljöom­rådena.
Verksamheien på dessa områden präglas i hög grad av den
kolleklivavialsreglering som har skell såsom kompleltering av lagstift­ningens
principella regler. Det är inte möjligt atl bestämma minimibesäu­ningen ulan
all ta hänsyn till kollektivavtalens innehåll. Å andra sidan kan man inte
överiåta helt ät kollektivavtalsparterna att komma överens om hur
säkerhetskraven skall uppfyllas. Jag återkommer i det följande till frågan hur
kollektivavtal bör beakias när minimibesäiining fastställs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
all slopa sjöbefälskungörelsen vinner man också en annan fördel. Den stränga
uppdelningen av huvuddelen av personalen i befäl och manskap är enligt min
mening otidsenlig och föga rationell. Del finns och kommer att finnas
sjöpersonal med olika utbildning och olika inrikining pä arbetsupp­gifterna.
För ansvarsfunktionerna enligt sjölagen, sjösäkerhetslagen och andra
författningar måste finnas personer med särskild behörighel. Vad nu haranförts
hindrar inte alt en sammanvägning av alla arbetsuppgifter ombord på fartyget
kan göras och att kunskaper som finns hos viss eller vissa besättningsmedlemmar
kan påverka behovet av annan personal. Sålunda kan det vara möjligl att räkna
med au arbetsuppgifter som traditionellt ligger pä sjöbefäl i stället utförs av
kvalificerad personal av annal slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
förordar alltsä att befälsbemanningsutredningens förslag i denna del genomförs.
Detta bör ske genom ändring i sjösäkerhetslagen så alt det framgår atl
minimibesättningsbeslulet föregås av en prövning av hela besäuningen, dvs. av
antal och kvalifikationer hos såväl sjöbefäl som manskap. Jag ämnar i annal
sammanhang föreslå regeringen att upphäva de delar av sjöbefälskungörelsen som
innehåller bestämmelser om bemanning, främst 2 kap. och de tabeller som utgör
bilagor till kungörelsen. Vissa av dessa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bestämmelser
lär i samband härmed få arbetas in i andra författningar som regeringen har att
utfärda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1.2
Vilka fanyg skall omfaiias av bemanningsregleringen?&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjösäkerhetslagen
gällerenligt 1 kap. 1 § pä fariyg som nyttjas till sjöfart i svenskt farvatten
och på svenskl fartyg som nyttjas till sjöfarl utanför svenskl farvatten. Lagen
gäller dock inle öriogsfartyg utan särskilt förordnande av regeringen. Sådani
särskili förordnande har endast lämnats i fråga om vissa arbetsmiljöfrågor.
Bortsett från den allmänna regeln om bemanning i 6 kap. I § första Slyckel -
att fariyg skall vara bemannat pä betryggande sätt - gäller lagens
bemanningskapiiel inte ulländska fartyg. MinimibesäUning enligt 2 § i samma
kapitel skall fastställas enbart för fartyg om minst 20 brt som befordrar gods
eller passagerare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
fariyg som medför passagerare gäller följande. 1 2 kap. 2 § sjösäkerhetslagen
definieras passagerarfartyg såsom fartyg som medför flera än tolv passagerare.
Alla passagerarfartyg, alltså oavseU storleken, skall enligt samma paragraf ha
fartcertifikal och enligt 5 kap. 2 § passagerarfartygscerti-fikat.
Minimibesäuningsbeslui enligt 6 kap. 2 § är inte knutet till
passagerar-fartygscertifikal ulan för varje fartyg om minst 20 brt som
befordrar passagerare skall fastställas minimibesältning. Enligt
sjöbefälskungörelsen avses med passagerarfartyg fartyg som enligt gällande
bestämmelser skall vara försett med passagerarfartygscertifikat och som nyttjas
till befordran pä en gång av mer än lolv passagerare. Bemanningen av
passagerarfartyg med sjöbefäl sker enligt bilagorna A och B till kungörelsen
och är alltså reglerad även för de minsta fartygen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
bemanningsreglering kan sammanfattas på detta sätt. För den övervägande delen
av handelsfartygen gäller reglema om minimibemanning. Undantagna är bl. a. små
fartyg, dvs. under 20 brt, bogserbålar, isbrytare, bärgningsfartyg och den
stora gruppen fiskefartyg. Statliga fariyg, med undantag för örlogsfartyg, och
kommunala fartyg har däremoi ingen särställning. Sjöbefälskungörelsen gäller
alla handelsfartyg. Den släller alllså upp regler om befälsbemanningen även för
sädana fall då minimibesättning inle skall fastställas för fartyget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
anser all nuvarande regel i 6 kap. 2 § sjösäkerheislagen, som anger i vilka
fall minimibesäiining skall fastställas, är olillfredsställande. Gränsen mellan
fartyg med och ulan minimibesättningsbeslut är godtycklig, eftersom bäde stora
fartyg och fartyg med nära kontakt med handelsfartyg faller utanför.
Utredningen föreslär därför atl bemanningsreglerna skall gälla för alla fartyg
över en viss siorleksgräns oavsell användningssättet. Dock kan enligt
utredningen de mindre fartygen, under denna storieksgräns, inte lämnas helt
uianför regleringen, särskilt som sjöbefälskungörelsen föreslås upphävd.
Ulredningen föreslår därför alt bemanningen av alla svenska fartyg skall kunna
regleras och att delta för siörre fartyg alllid sker genom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;minimibesättningsbeslut.
Gränsen sätter utredningen vid en bruttodräk-tighet om minst 20 lon eller en
största längd hos skrovet av minsl lolv meter och en största bredd av minst
fyra meter. Sistnämnda gräns är den som i 2 § sjölagen dras mellan skepp och
bålar. För mindre fartyg skall regleringen kunna ske antingen genom
minimibesättningsbeslut eller genom en enklare reglering som utredningen kallar
bemanningsföreskrifler. Remissinstanserna har i allmänhet ställt sig posiliva
lill förslagen och några invändningar mol all bemanningsregleringen i princip
sträcks ut till au gälla alla fariyg har inte rests.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhel med ulredningen förordar jag atl bemanningsregleringen i
sjösäkerheislagen skall kunna avse alla svenska fariyg utom öriogsfartyg, även
de minsta. Som hittills bör de större handelsfartygen omfattas av regleringen
utan möjlighel lill undanlag. För övriga fartyg, dvs. de minsla handelsfartygen
och andra fariyg än handelsfartyg, bör det finnas möjlighet all slälla upp krav
beträffande bemanningen, när delta behövs från sjösäker­helssynpunkt, medan
återstoden lämnas utan reglering. Denna ordning liknar den som gäller f n., där
alltså fartyg eller befattningar som inte uuryckligen omfattas av regleringen
klart står utanför denna. Detta är också en enklare och mindre byråkratisk
ordning än den som utredningen föreslår. Jag ålerkommer i det följande till
gränserna för användningen av beman­ningsregleringen. Frågan om eveniuell
bemanningsreglering för örlogsfartyg, liksom andra frågor som rör
arbetsförhållandena på öriogsfartyg, ses f. n. över av utredningen (K 1978:03)
om säkerheten på försvarsmakiens fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bemanningsreglering
bör ske på de två sätt som utredningen förordar och som kompletterar varandra.
Det ena innebär atl minimibesättningsbeslut utfärdas. För större handelsfartyg
bör som nu gälla att regleringen inte kan göras på annat sätl. Det andra sättet
för reglering innebär att det i stället för individuell reglering genom
minimibesäuningsbeslui finns en enklare ordning, bemanningsföreskrifter. Härmed
avser jag de särskilda föreskrifter om bemanningen som behövs från
sjösäkerhetssynpunkt utan atl dessa avser en fullständig reglering. Utredningen
exemplifierar delta med föreskrifter rörande befälhavaren, maskinchefen eller
annan ansvarspersonal. I avsnitt 4.1.8 går jag närmare in på hur föreskrifterna
kan utformas och vad de bör innehålla. Bemanningsföreskrifter bör användas t.
ex. i sådana fall då det behövs en smidigare reglering än vad som kan
åsladkommas genom minimibesättningsbeslut, därför att fartyget används för
uppdrag av olika slag och med olika längd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
hiuills bör minimibesättningsbeslut utfärdas av sjöfartsverket. Jag bortser här
ifrån att regleringen för statliga fartyg enligt vad som förordas i avsnitt
4.1.10 skall göras av den myndighet under vars förvaltning fartyget står.
Bemanningsföreskrifter bör utfärdas av regeringen eller enligt rege­ringens
bestämmande av förvaltningsmyndighet. Närmast avser jag då att ansvaret för
hela bemanningsregleringen bör kunna läggas på sjöfartsver­ket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
det följande anför jag några synpunkter på användningen av
bemannings-föreskrifter. Däremoi behövs enligt min mening inte, såsom
utredningen föreslår, någon detaljavvägning i förordning beträffande behovet av
sådana föreskrifter. Denna bedömning bör i allmänhet kunna göras av sjöfartsver­kel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
föreslår, som jag nyss redovisade, att regleringen genom
minimibesättningsbeslut av bemanningen skall vara obligatorisk för siörre
handelsfartyg. Jag delar ulredningens uppfattning, all för sådana fartyg där
enligt 6 kap. 2 § sjösäkerheislagen i nu gällande lydelse minimibesättnings­beslut
skall finnas, alltjämt bör gälla att regleringen inte kan göras på annat säll.
Detta avser alllså fariyg om minst 20 brt som befordrar gods eller passagerare.
Enligt min mening är denna avgränsning inte lillräcklig för fartyg i
passagerartrafik. Del är viktigt atl sådana fartyg är lillföriilligt bemannade.
I fiera hänseenden särbehandlas passagerarfartyg i sjösäkerhets-lagstiftningen
och jag finner del angelägel alt dessa ocksä ägnas särskild uppmärksamhei vid
bemanningen. Trots atl enligt nuvarande bestämmelser endast befälsbemanningen
är reglerad på passagerarfartyg under 20 brt, anser jag alt fasta regler för hela
bemanningen bör finnas för dessa fariyg. Utredningen synes ha kommit till i sak
samma åsikt men fann alt tillräckligt noggrann bemanningsreglering kan göras
inom ramen för bemanningsföre­skrifter. Jag förordar emellerlid au
passagerarfartyg alllid skall ha minimibe­sättningsbeslut. Beslutet behöver
dock gälla endast när fartyget faktiskt medför passagerare. För en fiskebåt med
passagerarfartygscertifikat skall alltsä, enligt vad som nu har förordals,
finnas minimibesättningsbeslut som gäller när den medför passagerare. Under
fiske eller annan användning gäller då andra regler, som kan ha bestämts genom
bemanningsföreskrifter. Utanför regleringen med minimibesättningsbeslut faller
med den nu föror­dade ordningen även smä fartyg som medför passagerare utan att
ha passageraifartygscertifikat, dvs. som medför högst tolv passagerare. För
dessa fartyg, t. ex. motorbåtar, är användningen så växlande och möjlighe­terna
till kontroll sä liten all del inle är ändamålsenligt att reglera bemanningen i
detalj. I stället är bemanningsföreskrifter tillräckliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
bör alllså minimibesättningsbeslut alltid finnas för dels fariyg om minst 20
brt som transporterar gods eller passagerare, dels mindre fartyg med
passagerarfartygscertifikat, när de medför passagerare. Övriga fartyg skall
kunna regleras genom minimibesättningsbeslut, om så noggranna bestämmelser
behövs, eller genom bemanningsföreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
drar i sitt förslag lill ändring av sjösäkerhetsförordningen upp de närmare
gränserna för användningen av bemanningsföreskrifter. Dessa gränser innebär atl
bemanningsföreskrifter, åtminstone till en början, kommer till användning i
något mindre utsträckning än vad den föreslagna regeln i sjösäkerhetslagen ger
möjlighet till. Svenska arbetsgivareföreningens allmänna grupp vänder sig i
sill remissvar mot utredningens förslag, all minimibesättningsbeslut skall
behövas för bogserfartyg som är sysselsatta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 117&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
långbogsering i Nordsjön eller längre bon belägna vatten. Man hänvisar till de
speciella förhållanden under vilka denna typ av sjöfart bedrivs och till att
arbetsmarknadens parter har ett väsentligt infiytande på bogserfartygens
bemanning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser att det är riktigt, att man till en början använder bemannings­föreskrifter
med en viss försiklighel. Det kan därför finnas skäl alt utnyttja den mer
noggranna reglering som följer med minimibesättningsbeslut för fartyg som inte
används enbart i kustnära fart. Långbogsering av det slag som allmänna gmppen
nämner är sådan alt minimibesäuningsbeslui bör över­vägas i stället för
bemanningsföreskrifter. Delsamma kan gälla bemanningen av vissa statliga fartyg
med uppgifter längre från kusten, t. ex. kustbevak­ningens störsla fartyg. 1
övrigi lorde, säsom ulredningen anför, bemannings­föreskrifter i de fiesta fall
kunna användas. De kan, särskilt i början, fä ett innehåll som liknar den
nuvarande sjöbefälskungörelsens. Särskilt gäller, alt behörigheten för viss
personal ombord kan behöva regleras. Av ulredningens förslag framgår, all
bogserfartyg och fiskefartyg bör regleras genom beman­ningsföreskrifler, liksom
en stor del av de statliga fartygen. Jag anser det vara riktigt, att
yrkesmässigt använda fartyg bemanningsregleras i första hand. Det är dock inte
uteslutet all andra fariyg i speciella fall kan behöva föras in under
regleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
anslutning till det nu anförda vill jag framhålla, all jag finner det naluriigt
atl sjöfartsverkel lar över ansvaret för den bemanningsreglering som nu gäller
förare av större fritidsbåtar (fritidsskepp) enligt kungörelsen (1970:334) om
kompetenskrav för förare av större fritidsbålar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1.3
Uppgifier för minimibesätiningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
lillkomslen av sjösäkerheislagen uttalades att bemanningen ulgör en sä
väsentlig del av de ombordvarandes och fartygets säkerhei alt det i lagen borde
finnas ett särskilt avsnilt om bemanningen. I lagen kunde man ta fasta pä
endasl sjösäkerhetens krav och behövde inte beakta de sociala hänsynen. Därför
och med hänsyn till att manskapets antal och kompetens i viss mån reglerades i
kollektivavtal, kunde man nöja sig med mycket allmänna bestämmelser i lagen. I
prop. 1965:132 med förslag till sjösäkerhetslag framfördes allmänna synpunkter
på minimibesättningens storlek och sammansäuning. Dåvarande chefen för kommunikalionsdepartementel
slog fast alt minimibesäuningen måsle fastställas med utgångspunkt endast i
säkerhetskraven och att vissa minimifordringar beiräffande besättningens anial
och kvalifikationer måsle uppfyllas. Det borde exempelvis krävas, alt besäuningen
är lillräcklig för en betryggande skötsel av fartygets framdriv-ningsmaskineri,
hjälpmaskiner eller andra anläggningar ombord som är av vikt för säkerhelen. En
tillfredsställande vakttjänst skulle kunna upprätthål­las. Fartyget måste
alllså vid varje tilirälle under resan kunna framföras på ett betryggande sätl.
Besättningen måste också räcka lill för en snabb och säker användning av
fartygets räddnings- och brandsläckningsanordningar. Slul-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ligen
betonade departementschefen att hänsyn måsle las lill den reglering av
sjömannens arbetstid som hade skett i sjöarbeistidslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
av riksdagen godkända riktlinjer har varil vägledande för sjöfarts­verkets och,
i överklagade ärenden, regeringens beslut om minimibesätlning. Ganska snart
efter del alt sjösäkerheislagen hade Irätl i kraft, utbildades en fast praxis i
minimibesättningsärenden, bl. a. på grundval av ett anial beslul av Kungl.
Maj:l åren 1966 och 1968. Denna och övrig praxis redovisas ulföriigl i
ulredningens belänkande. Del har under framför alli senare år rests
invändningar mot den brist på flexibilitet med vilken sjöfartsverket har
tillämpat regleringen. Della har gälll såväl beiräffande önskemål från
redaresidan om minskning av anialei besättningsmän som propåer från
personalorganisationerna om höjning av antalet eller skärpning av behörig­hetskraven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
betänkandet går befälsbemanningsutredningen genom de olika arbets­uppgifter för
vilka minimibesäuningen bör dimensioneras och föreslår en precisering och i
viss män en utvidgning av synen på säkerhetsarbetet. Därvid betonar
utredningen, all en bestämd gräns ofta inte kan dras mellan arbetsuppgifter som
har betydelse för säkerhelen och andra. Sä kan i. ex. vård av laslen ocksä vara
av betydelse frän säkerhetssynpunkt. Vid bedömningen av säkerhetsaspekterna kan
del heller inte bortses från, att en otillräcklig personal för uppgifier i
samband med säkerhelen läll medför all i prakiiken säkerhelsfrågorna blir
åsidosatta. Utredningen framhäller dock, atl del allljäml bör vara en riktlinje
atl minimibesäuningen bestäms med hänsyn enbarl till sådana arbetsuppgifter som
har samband med säkerheten. Vid sin genomgäng av dessa arbetsuppgifter hänvisar
utredningen försl till den uppräkning som görs i prop. 1965:132 och som nyss har
refererats. Till de arbetsuppgifter som enligt utredningens mening bör kunna
utföras med hjälp av minimibesäuningen hör också fartygets förtöjning. Detta
innebär en principiell avvikelse från hittillsvarande praxis. Vidare hör till
dessa arbets­uppgifter vissa arbeten med last och lastanordningar. Som exempel
på sädana uppgifter nämner utredningen verksamhet som har samband med fartygets
stabilitet och med kontroll av lastning av fariigt gods, inle minsi
samlast-ningsfrågor, saml arbeten för atl befria tankfartyg frän fariig gas och
för kontroll av au föreskrifterom miljöskydd iakttas. En ytteriigare
betydelsefull uppgift för minimibesäuningen är förebyggande av ohälsa och
olycksfall. Utredningen anser vidare att vissa sociala synpunkter måsle läggas
på minimibesäuningen. Därvid skall givetvis arbetstidsregleringen beaktas och
utredningen fäster stor vikt vid atl det arbete som ingår i minimibesätt­ningens
uppgifter skall kunna utföras inom ramen för den ordinarie arbetstiden.
Inlendenturarbetet, såsom matlagning, servering, städning, rengöring och annat
arbete med de hygieniska förhållandena, har hittills inte beaktats tillräckligt
men är betydelsefullt för arbetsmiljön ombord och därmed för minimibesäuningen.
Andra sociala synpunkter avser arbetsför­hållandena säsom täta hamnanlöp, fart
i områden med intensiv irafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;klimaiförhållanden
och bullrig arbetsplats. Även dessa faktorer bör enligt utredningen beaktas då
minimibesättningens storlek och sammansättning bestäms.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
i sjöfarlspolitiska utredningens komplettering till betänkandet diskuteras
besättningens uppgifter huvudsakligen på grundval av de tre huvudfunktionerna
driflsfunktion, underhållsfunktion och inlendenlur-funktion. Ulredningens
diskussion förs inte uttryckligen med utgångspunkt i uppgifterna för en
minimibesältning. Ulredningen beionar att det under de senaste decennierna har
bedriviis ett intensivt arbete för atl underiätta och minska det manuella
arbetel ombord. DeUa har skett dels genom föränd­ringar i material och utrustning
ombord, dels genom omfördelning av arbetet mellan sådani som uiförs av
besäuningen och sådani som uiförs i land eller av landbaserad personal.
Utredningen påpekar atl varje ålgärd inte kan resultera i bemanningsminskningar
men att bemanningen har kunnai förändras när ätgärderna tillsammantagna har
givit en tillräcklig minskning av arbelsvoly-men.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Båda
utredningarna beionar på olika sätt alt samma arbetsmängd kan fordra skilda
besättningar på gmnd av sådana faktorer som fartygels byggnad, utrustning och
användning saml de hjälpmedel som finns i form av maskiner och arbetskraft i
hamnar som fartyget anlöper. Nämnda fakiorer skall också sättas i relation till
arbeiets organisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
remissinsianserna uppehåller sig endasl sjöfartsverkel. Svenska sjöfolksförbundei
och Sveriges redareförening vid sädana principiella frågor som behandlas i
detla avsnilt. Sjöfartsverkel understryker, all en fartygsbe­sättning bör ses
som en helhet, men saknar en bedömning hur vissa arbetsorganisatoriska
förhållanden bör påverka bemanningsbesluten. Sveri­ges redareförening delar i
allt väsentligt befälsbemanningsutredningens uppfattning om vilka
minimibesättningens arbetsuppgifter är med undantag av frägan om förtöjning.
Föreningen redovisar dock inle närmare sin inställning beträffande sisinämnda
fråga. Svenska sjöfolksförbundet påpekar att förbundel i kollektivavtal med
redareföreningen har utgått från hell nya värderingar i fråga om
säkerhelsbemanningen. Den överenskomna besätt­ningens uppgift skall i princip
vara begränsad till att på ett säkert sätl förflytta fartyget från en hamn lill
en annan och atl bevara och bereda koslen Gfr 3.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befälsbemanningsutredningens
redovisning och remissutfallet visar enligt min uppfattning, att
sjösäkerhelslagens nuvarande regler innehåller en i sig riktig avvägning av
minimibesättningens arbetsuppgifter. Utvecklingen inom sjöfarten och på
arbetsrättens område medför dock, att kompletterande överväganden behöver göras
och att bestämmelserna också behöver modi­fieras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
instämmer i befälsbemanningsutredningens bedömning av vilka arbetsuppgifter som
skall kunna utföras av minimibesäuningen. Detta innebär alt jag anser, alt
fartygels resa inte är avslutad förrän det är säkert&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förankral
eller förtöjt, och att arbetet med förtöjning har betydelse lor fartygets och
de ombordvarandes säkerhei och därför skall beaktas dä minimibesätiningen
bestäms. Följden av della ställningstagande från min sida blir inle all
nuvarande minimibesäUning skall uiökas med den personal som behövs för
förtöjningsarbetel. Frägan blir i slället i vilken mån den personal som behövs
för fariygeis säkra drift lill sjöss är lillräcklig för förtöjningsarbetel i
samband med fartygets ankomst lill och avgång från hamn. Denna fråga kan inte
besvaras direkt utan får bedömas frän fall till fall beroende på bl. a.
fartygets sioriek och graden av förtöjningsarbeiets automatisering. Vid
bedömningen måste självfallet beaktas arbeiets organi­sation. Nya praktiska
lösningar kan påverka bedömningen i hög grad, t. ex. den utökade användningen
av anställning av personal för tjänst för både däcks- och maskinarbete, s. k.
allmän tjänst, enligt del nyssnämnda avlalel mellan Sveriges redareförening och
Svenska sjöfolksförbundei. Även orga­nisalionen av det landbaserade stödet för
fartygets föriöjningsarbele skall beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det nämnda avtalet
innehåller också en annan nyhet. Det förutsätter atl arbetet ombord vid
förtöjning kan organiseras på sådant sätt och med sädan förstärkning av annan
personal alt farlygel kan förtöjas säkert. Vad jag nu har sagt rörande
minimibesättningens förhållande till behovei av arbetskraft för förtöjning
innebär därför inte att avtalet blir utan betydelse i detta samman­hang. Om
fömlsältningarna enligt avtalet uppfylls, bör det självfallet beaktas pä samma
sätt som avtal mellan kollektivavialsparterna i övrigi. Till denna fräga
återkommer jag i avsniu 4.1.4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan är 1965, då
sjösäkerhetslagen kom lill, har utvecklingen pä miljöskyddsområdet gått starkt
framåt. Därför delar jag utredningens uppfattning, att arbete som har samband
med skyddel av fariigt gods såväl på tankfartyg som pä torriastfartyg bör höra
lill minimibesåiiningens arbetsupp­gifter. Hit hör brandskyddet, förebyggande
av utsläpp från fartyget och andra ätgärder till skydd för miljön. En annan
väsentlig uppgifi inom detta område som bl. a. har framhållits av kommittén för
miljörisker vid sjötransporter är iakttagande av gällande regler om lastning
och vård av fariigt gods, särskilt samlastningsfrågor pä torriastfartyg enligt
IMDG-koden (Internalional Mari­time Dangerous Goods Code, anlagen av IMCO).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
de sociala synpunkierna bör beaktas då minimibesäuningen bestäms. Hittills har
detta huvudsakligen gällt arbetstidsregleringen och matberedningen, dels. k.
kosthållet. Arbeistidsregleringen har bäde en social funklion och en
säkerhetsfunktion. Säkerheten, dvs. motverkande av atl besättningen pä grund av
irötthet inle kan fullgöra sina arbetsuppgifter på ell tillfredsställande sätt,
ställer upp den yllersta gränsen för arbetslidsuttagei. Inlill denna gräns är
det möjligt för redare och ombordanställda all genom kollektivavtal komma
Överens om annan arbetstid än den sjöarbetstidslagen föreskriver, vilket med
hänsyn lill systemet med vederiagsledighel innebär en omfördelning mellan frilid
ombord och ledighet i land. Detta gör all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbetstiden
blir en vikiig fakior vid bestämmandel av minimibesättningens storiek. I detta
sammanhang vill jag erinra om att arbetstidsregleringen för sjöpersonal uireds
inom fartygsmiljöutredningen. Del är inte uleslulel atl man i detla arbete kan
komma fram lill au regleringen skall göras med andra utgångspunkter och på
annal säll än hiltills och alt arbetslidsfrågans belydelse för bemanningen i
samband därmed omprövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
i andra hänseenden kan de sociala synpunkterna beaktas. Befälsbe­manningsutredningen
nämner, förutom kosthållet, de hygieniska förhållan­dena i bostäder och andra
personalulrymmen, slressfaklorer m. m. En viss gmndläggande siandard för
personalen är av belydelse för säkerhelen, särskilt vad gäller kosthållet och
rengöringen ombord. För att upprätthålla denna standard krävs personal som
ingår i minimibesätiningen. Till största delen hör dock dessa frägor till
kolleklivavtalsområdei eller lill andra områden utanför renl säkerhetsarbete.
Däri vägs förhållandena ombord mot andra organisatoriska förhållanden, t. ex.
avlösning och frilidsanordningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
sjöfartsverket har påpekat, har ingen av de två utredningar vilkas arbete
ligger till grund för mina bedömningar gåll närmare in på hur vissa
arbetsorganisatoriska förhållanden bör påverka bemanningsbesluten.
Sjöfartsverket anför en rad synpunkter pä denna fråga. Sammanfattningsvis
framhäller verket, atl möjligheterna all ändra bemanningsförhållandena på ell
för personalen positivt sätt i hög grad påverkas av andra förhållanden än den
tekniska utvecklingen och i varierad grad av kvaliteten på de organisa­toriska
förhållandena inom olika rederier m. fi. företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar den uppfattning som sjöfartsverkel för fram i sitt remissvar, att det
inle är möjligl all enbart genom leknisk utveckling och förändring av fartygen
påverka personalbehovet. De lekniska anordningarna ombord och i hamn mäsle ses
lillsammans med arbetsorganisationen ombord. 1 dessa avseenden kan
betydelsefulla skillnader finnas mellan olika fartyg och mellan likartade
fariyg med olika redare. Detta kan gälla förhållandena i olika trader, l. ex.
alt man för ell fartyg i regelbunden trafik mellan ett fålal hamnar kan bygga
ul en lerminalorganisation till hjälp för dem som arbelarombord, vilket inte är
möjligl på samma säll för andra fartyg. Det kan också gälla samverkan mellan de
ombordanställda och en landbaserad serviceorganisation. Som exempel på det
sistnämnda fallet kan tas, atl den noggranna planering av lastningen på
torriastfartyg som krävs med hänsyn tagen till olika slag av farligt gods kan
göras anlingen ombord, normalt av överstyrmannen, eller av landorganisationen
och enbart kontrolleras av personal ombord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är inte möjligt att i författningstext precisera de nu diskuterade
förhållandena, utan liksom vad gäller övriga faktorer måste
detaljavvägning-arna komma all göras i del praktiska arbetel med
bemanningsregleringen inom sjöfartsverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det i 6 kap. 3 § sjösäkerhetslagen föreskrivs, att minimibesättningens
sammansättning skall bestämmas med hänsyn till bl. a. fartygels använd­ning,
måsle delta enligt min mening innebära att även godsets slag skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beakias,
t.ex. förekomsten av farligt gods. Vidare anser jag .att arbetets organisation
är sä betydelsefull, att den bör nämnas särskilt i denna paragraf, vilken
enligt förslaget är omnumrerad till 4 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1.4
Närmare om bestämningen av minlmibesäiiningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avsikten
med den bemanningsreform som genomfördes år 1965 genom sjösäkerhetslagen var
att det för varje fariyg skulle tillkomma individuella beslul om den personal
som erfordrades ulöver sjöbefäl. Befälet antogs skola beslämmas direkt genom
sjöbefälskungörelsen men av lagens formulering framgår att övrig personal skall
vägas mol befälet. Tanken på atl lägga fast bemanningstabeller avvisades. I
stället ansåg den dåvarande departements­chefen all de svåra avgöranden som
kunde bli akluella vid fastställandet av minimibesäuningen lämpligen kunde
göras av sjöfartsverkel under samverkan med organisationer representerande
redare och ombordanställda. Departemenischefen uttalade den förhoppningen alt
del föreslagna systemet skulle erbjuda möjlighet, utan atl säkerhetskraven
sattes åsido, till en fortlöpande och smidig anpassning av bemanningen efter
den snabba tekniska utveckling som präglar moderna sjöfartsförhällanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under utredningsarbetet
och i andra sammanhang har krilik riktals mol nuvarande bemanningssystem. Denna
avser till en del sjöbefälskungörelsens stela reglering av bemanningen med viss
personal, sjöbefäl. Men kritiken avser också, som nämns i avsnilt 3.2.3,
lillämpningen hos sjöfartsverket av bemanningsregleringen i övrigi. Särskilt
riktar den sig mol alt sjöfartsverket, enligt vad som påstås, är sä bundet av
tidigare avgöranden. De principer som anses kunna utläsas av ett beslut av
Kungl. Maj:l är 1966 gällande 40 fartyg åberopas fortfarande som vägledande för
minimibesältningsbesluien. Redarnas organisaiioner har varit särskilt kritiska
och framfört, atl sjöfarts­verkel inte har velat beakla den lekniska
utvecklingen i tillräcklig grad. Deras mening har också uttryckts på det sättet
att det måsle löna sig alt modemisera ett fartyg så att personalen kan minskas
om arbetsbesparande anordningar anskaffas. A andra sidan har förekommit att
äldre bemanningsprinciper har åberopats, särskilt av personalorganisationer,
som stöd för begäran om lika bemanning på lika stora fartyg oavsell
moderniseringsgrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar den mening som föredragande departementschefen gav uttryck för i prop.
1965:132 och som befälsbemanningsutredningen utvecklar, nämligen all
minimibesätiningsbesluten skall vara individuella för varje fartyg och ta
hänsyn enbarl lill förhållandena beträffande det särskilda fartyget och dess
verksamhet. Minimibesäuningen bör självfallet ställas i relation lill sådana
fakiorer som fartygets storiek, beskaffenhet, utmstning, användning och den
fart vari fartyget används eller avses atl användas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
av de nu nämnda faktorema används som parametrar, storheter till vilka del av
besättningen i försia hand relateras vid bestämning av minimibesäuningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
hittills mest använda parametrarna är fartygets fartområde för bestäm­ning av
sjöbefälels kompeiensnivåer, dess brultodräktighet för bestämning av
däckspersonalens sioriek och sammansäuning, dess maskinslyrka för beslämning av
maskinpersonalens sioriek och sammansäitning saml del sammanlagda antalet
däcks- och maskinpersonal för beslämning av inten-denturpersonalens storiek.
Andra parametrar används i speciella samman­hang, i. ex. livbåtarnas antal för
bestämning av antalet matroser pä passage­rarfartyg. Härtill kommer all den för
fartyget gällande ordinarie arbetstiden har stor betydelse för
minimibesättningens storlek (jfr avsnitt 3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket
uttalar i sitt remissvar, atl fartygels sioriek och maskinslyrka
ärbemanningsparamelrarsom i jämförelse med de fakiiska fömlsältningarna för
fartygets driff bör ha underordnad betydelse, särskilt i fråga om
besättningsmedlemmarnas anial. I frågaom befattningshavarnas behörighel lorde
storleken och maskinslyrkan enligt sjöfartsverkets uppfattning behöva ulnylljas
som hjälpmedel i något siörre utsträckning än i fråga om antalet
besätlningsmedlemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar sjöfartsverkets uppfattning, att parametrar i framtiden bör fl mindre
framträdande betydelse än vad de har för närvarande, och atl den individuella
bedömningen i stället skall vara vägledande. Parametrar kan dock inte
frånkännas viss betydelse som hjälpmedel, när minimibesättningar skall
fastställas för fartyg som liknar varandra. Inte minst gäller delta för
kompeienskraven beträffande dem som har ansvarsbefallningar på fartyg. Mol
denna bakgrund övergår jag nu lill alt behandla några av de parametrar som
alltjämt bör komma till viss användning. Den viktigaste av dessa parametrar
torde bli fartområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Indelningen
i fartområden har betydelse för säkerheten pä flera säll. Certifikai enligt
sjösäkerhetslagen skall utfärdas för visst fartområde eller del av fartområde.
Sådana certifikai är bl. a. fartcertifikat rörande sjövärdigheten och
passagerarfartygscertifikat. Som redan har nämnts bestäms också
minimibesäuningen med hänsyn till fartygets fart. Farlomrädesindelningen har
dessutom stor belydelse för den praktik som erfordras för sjöbefälsbehö­righet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
fartområden definieras i I kap. 11 § sjösäkerhetslagen. De är inre farl, stor
kustfart, nordsjöfart och oceanfarl. Samma fartomrädesindel-ning gäller enligt
sjöbefälskungörelsen för bemanning med sjöbefäl och praktik för behörighel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befälsbemanningsutredningen
föreslår en ny fartområdesindelning med sex fartområden, närtrafik, kusttrafik,
utsträckt östersjötrafik, nordeuropeisk trafik, inskränkt oceanirafik och
oceantrafik. Dessa områden redovisas närmare i bilaga 1. Utredningen finner att
starka skäl talar för atl farlomrä­desindelningen vid en allmän revision av
bemanningsreglerna ses över och blir sådan att den någorlunda korrekt motsvarar
de geografiskt betingade trafikeringsvillkor som sjöfartsverkel av praxis
ställer upp för viss beman­ning. Annoriunda uttryckt bör enligt ulredningen den
författningsmässigt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fastlagda
fartområdesindelningen kunna användas vid det stora fiertalet av
sjöfartsverkets minimibemanningsbeslut. Avvikelser därifrån bör förbe­hållas
särfallen. Del finns också enligt utredningens mening anledning att ompröva
farlomrädesindelningen med hänsyn till den tekniska utveckling som har ägl rum
efter sjöbefälskungörelsens tillkomst. Vidare kommer handelsfiottans faktiska
sysselsättning i olika farvatten alt återverka på synen på en lämplig
farlområdesindelning. Mot denna bakgrund pekar ulredningen pä följande
förhållanden som skäl för sill förslag lill nya fartområden. Fartygsstorlekarna
ökar och fartygsmaskinerna blir allt kraftigare. Fartygen söker sig allt längre
bort från Sverige för alt få frakter. Omlastningar sker inle i så stor
ulsiräckning som förul eller sker i kontinentala hamnar, varför resor som
tidigare har gällt fart huvudsakligen runt Sveriges kuster nu sträcks ul lill
de nordeuropeiska hamnarna, ibland t. o. m. till Medelhavet. Särskilt i tider
med brisl på frakter eller under hårda isvintrar söker del mindre lonnagel
frakter längre söderut i slället för aU - som lidigare - läggas upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag innebär bl. a. följande. Fartområdet närlrafik utgörs av ett för varje
fartyg bestämt geografiskt område inom vilket fartyget gär i utpräglad lokal
traflk. Del kan utgöras av en insjö, en älv eller annal inre farvatten eller av
ett hamnområde, flera sammanhängande hamnområden, ett skärgårdsområde eller
liknande. Det kan ocksä beslämmas som fart mellan två eller ett fåtal hamnar
eller bryggor. Inom fartområdet kusttrafik kan fartyg irafikera hela den
svenska kusien, vilkel inle är möjligl inom del nuvarande farlområdel inre
fart. Nuvarande stor kustfart sträcks ut lill att omfatta farl genom
Kielkanalen på den tyska, holländska och belgiska nordsjökusten till fyren
Blankenberghe, dvs. sä att det omfaUar huvuddelen av det belgiska inre
kanalsystemet. Gränsen dras i huvudsak på samma sätt som den är angiven i not 4
lill bilaga C lill sjöbefälskungörelsen. Oceanfart delas, säsom f n. ibland
sker i sjöfartsverkets prakliska lillämpning, så all inskränkt oceantrafik
omfattar fart i Medelhavet, Svarla havet samt på Kanarieöarna, Madeira och
vissa nordafrikanska hamnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
STW-konventionen används bara ett fartområde utom oinskränkt fart, som inte
definieras särskilt. Detla anges som near-coasial voyages, kustnära resor.
Härmed förstås resor i närheten av en fördragsslutande part enligt denna parts
bestämmande (se även avsnitt 4.2.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
redareförening anser i sitl remissyttrande, att den föreslagna
fartområdesindelningen är väsentligt bättre än den hiuillsvarande men att
fartområdena utsträckt östersjötrafik och inskränkt oceantrafik bör utvidgas.
Det förstnämnda områdel föreslås omfatta även Storbritanniens ostkust och
hamnarna vid Engelska kanalen och inskränkt oceantrafik även farvattnen kring
Island, Svalbard och Vita havel. Rederiföreningen för mindre fartyg anser, alt
fartområdet kusttrafik kan utvidgas till att omfatta samma områden som enligt
redareföreningen bör ingå i utsträckt östersjölrafik. Vidare föresläs alt
nordeuropeisk trafik utvidgas så att även farvattnen kring norra delen av
Skandinavien, Vita havet. Spetsbergen, Färöarna och Island ingår. De två&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;redareorganisalionerna
har senare under hand fört fram ett ändrat förslag för del fall alt vad som
föreslås i remissvaren om utvidgning norrut av det ena av fartområdena
inskränkt oceantrafik och nordeuropeisk trafik inte skulle godtas. Det ändrade
förslaget innebär atl nordeuropeisk irafik eller del nuvarande fartområdet
nordsjöfart ulvidgas normt så, all däri ingår dels fart längs Norges kust till
Nordkap, dels fart på Färöarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket
anser i sitt remissvar alt det är olillfredsställande atl det inom samma
förfaltningsområde finns flera olika farlomrädesindelningar. Samiidigi
tillstyrker verket en viss jämkning i nuvarande indelning i samma riklning som
utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fartområdesindelningen
utgör enligt min mening en viktig del av säkerhelslagstiftningen. Mot bakgmnd
av avsett fartområde måste ell fartygs konstruktion, utmstning m. m. prövas vid
utfärdande av olika ceriifikat. Det är dä naturiigi att också bemanningen
ställs i relalion lill samma fartområde som fartyget är avsett för, om
besättningen till antal eller kvalifikationer inte kan vara oförändrad oavsett
farten. Jag delar således sjöfartsverkets uppfatt­ning att det är olämpligt atl
i sjösäkerheislagen och i tillämpningsförfatlningar till denna ha mer än en
fartområdesindelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anseratt utredningens motiv fören ny fartomrädesindelning i och för sig är
bärande. Det är viktigt att man tar hänsyn till sjöfartens utveckling och behov
och inte gör indelningen sådan att den upplevs som ell hinder för en rationell användning
av fartygen. Visseriigen kommer fartområdesindel­ningen inte att vara avgörande
för bemanningen, ulan med hänsyn lill den flexibilitet i bemanningshänseende
som jag har förordat i det föregående kan minimibesätiningen fastställas med
hänsyn till annan fart om detta är lämpligare. Dock lär den i författning
fastlagda indelningen bli styrande i stort på gmnd av sammankopplingen med
fartcertifikat m. m. Därför bör prövas om sjösäkerhetslagens
fartomrädesindelning kan ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är önskvärt att fartområdesindelningen görs sådan att hänsyn också las till det
i STW-konventionen bestämda området kustnära resor. Vid den konferens som antog
konventionen gjordes nägra uttalanden om innebörden av begreppet. Vad som har
sagts hiltills är dock inte så klarl, all innebörden kan överblickas med
säkerhei. Fartområdet fordrar närmare överväganden. Dessa mäste troligen göras
efter samråd med andra stater, kanske nord- och öslersjöstaterna, för att
tillämpningen av de med fartområdesindelningen förbundna reglerna skall få
avsedd betydelse för svensk sjöfart. Jag är därför inle beredd atl nu ta
ställning till hur konventionen bör påverka fartområ­desindelningen och lämnar
därför denna utanför övervägandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverkel
lämnar i sill remissyttrande förslag till vissa ändringar. En av dessa innebär
att fartområdet stor kustfart utvidgas till att avse även fart på den
europeiska kontinentens nordsjökust intill Blankenberghe. Förslaget innebären
ulvidgning på samma sätt som avses med ulredningens fartom­råde utsträckt östersjötrafik.
En sådan ändring skulle innebära en väsenilig förbättring för svenskt
kusttonnage och utvidgningen avser ett område som i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;många
avseenden är likt östersjötrafikens. Jag förordar därför en ändring i enlighet
därmed. Däremot är jag inte beredd atl föreslå alt redareorganisa-tionernas
önskemål om ytterligare ulvidgning av farlområdel lill Engelska kanalen och
Storbritanniens ostkust tillmötesgås. Dessa områden är starkt trafikerade och
mer svärnavigerade än den nyssnämnda delen av nordsjö­området. Den lägre
utbildning som kan vara aktuell på mindre fartyg inom fartområdet stor kustfart
är inle anpassad härför. Det krävs ocksä annan utmstning i fartygen för
englandstrafik. Denna går f ö. i stor utsträckning annan väg än genom
Kielkanalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att missförsiånd skall undvikas, vill jag betona att milt ställningsta­gande
till utvidgning av stor kustfart inte innebäratt jag har tagit ställning till
frägan om lämplig behörighet hos personalen, särskilt fartygsbefälet, på fartyg
i nordsjödelen av fartområdet. Jag vill erinra om atl sjöbefälskungörelsen i
vissa fall ställer högre krav på behörighet hos befälhavare pä fartyg i detta
område än på motsvarande personal i mer inskränkt fart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
andra ändring som sjöfartsverkel lillsiyrker är atl oceanfartområdet delas i
tvä på del sätt som befälsbemanningsutredningen föreslär. Härigenom skapas ett
särskilt fartområde för fart i Medelhavet och Svarta havet samt pä
Kanarieöarna, Madeira och den nordafrikanska allantkusten. Ell sädanl fartområde
fär särskild betydelse för behörighetskraven beträffande personal på del mindre
handelslonnaget. Jag anser därför att också denna ändring i
fartområdesindelningen bör genomföras. Det nya fartområdet bör kallas inskränkt
oceanfarl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beiräffande
övriga av befälsbemanningsutredningen eller redareorganisa­tionerna föreslagna
ändringar anserjag att övertygande skäl för atl genomföra dem inte har
förebragts. Sålunda finns det knappast längre kusllonnage av del slag som bara
går längs Sveriges kuster och som skulle kunna få användning av det föreslagna
fartområdet kusttrafik. Fart norrom den nuvarande norra gränsen för fartområdet
nordsjöfart, som går från Trondheimsfjorden över Shetlandsöarna mot norra
Iriand, har annan karaklär med hänsyn lill väder-och andra sjöfartsförhållanden
än fan inom Nordsjön. Säkerhetsskäl talar därför enligt min mening mot en
ulvidgning normt av nordsjöfart eller inskränkt oceanfarl. Mol en sådan
utvidgning talar också atl den nuvarande gränsen är densamma som dras i
sjöarbetstidslagen för närfart, vilket underlättar lillämpningen av
bemanningsregleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
av utredningen föreslagna fartområdet närtrafik är speciellt på del sättet, atl
det inte avser ell för all användning besläml område. Fartområden anpassade för
ett fartygs användning bestäms f n. vid behov av sjöfartsverkel i
minimibesättningsbesluten. Dessa har i allmänhet den omfattning som utredningen
avser med ett närtrafikområde. Denna användning är enligt min mening lämplig
och bör allljämt komma till användning. Den fordrar inle särskilt lagstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
förordar alltså tvä ändringar i farlomrädesindelningen. Vid kontakter med
sjöfartsverket harjag erfaril, alt dessa ändringar inle alls eller endast i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ringa
mån kommer att medföra förändringar beträffande fartygs utrustning och annal
som är beroende av fartområdesindelningen. Ändringama kan därför genomföras
generellt, vilket enligt min mening är av väsentlig betydelse för alt få
lagstiftningen enkel och lält begriplig för sjöfartens företrädare. Jag föreslår
därför att ändringarna genomförs genom alt I kap. 11 § sjösäkerheislagen
ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brutiodräktighei
används sedan länge som parameter för bemanningen med däckspersonal och för
bestämningen av praktik förblivande fartygsbefäl. Den används även i andra sammanhang
inom sjösäkerhelslagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
fartygs dräktighet bestäms enligt regler i kungörelsen (1954:550) angående
skeppsmätning. Enheten för dräktighei är registerton, ett volymmåll om 100
kubikfot som molsvarar 2,83 m'. Brutlodräkligheten utgör summan av volymen av
fartygets slulna rum med undanlag för bl. a. vissa utrymmen ovanför fartygels
översta däck och i vissa fall i mellandäcks-ulrymmen. Från brutlodräkligheten
görs avdrag för vissa utrymmen som behövs för fartygets drift samt för utrymmen
för framdrivningsmaskineri. Vad som återstår är fartygets nettodräktighet.
Bruttodräkligheten bmkar läggas lill grund för säkerhetsbestämmelser och
sociala föreskrifter pä sjöfartsområdet, medan netlodräktigheten bmkar anses
uttrycka fartygets ekonomiska bärkraft och utgöra gmnd för bl. a. beräkning av
avgiftsbelagda Ijänsler för sjöfarten. Dräklighetsuppgifterna används ocksä för
identifiering av fariyg i samband med registrering samt för olika statistiska
uppgifter inom sjöfarten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skeppsmätningskungörelsen
grundas på 1947 års konvention om ett enhetligt skeppsmälningssystem med
därlill hörande internationella skepps­mätningsregler efter vissa, år 1965
aniagna ändringar. Vid en av IMCO år l969anordnad internationell
skeppsmätningskonferens antogs en ny skepps­mätningskonvention. Riksdagen har
godkäni denna konvention med därtill hörande inlernationella
skeppsmäiningsregler(prop. 1978/79:37, TU 14, rskr 165). Det ärtroligi atl den
Iräder i krafl redan om ell parar. Övergångsliden för existerande fartyg är
dock tolv år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
den nya konventionen avskaffas volymenheten registerton. I stället införs en ny
volymenhet som har skapats med tillämpning av metersystemet och med användning
av vissa formler. Bmltodräktighelen utgör fartygets totala volym och
netlodräktigheten är ett uttryck för dess nyttiga volym. Formlerna är ulformade
pä sådant sätl all dräktigheten för olika slag av fartyg i medeltal stämmer
nära överens med dräktigheterna angivna i registerlon enligt nuvarande regler.
I STW-konventionen används bruttodräkligheten som parameter med avgörande
belydelse för olika reglers lillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
verkligt vägande skäl all nu generellt frångå fartygets brultodräk­tighet som
normal parameter vid bestämmandel av däckspersonalen kunde
befälsbemanningsutredningen inte finna. Ett viktigt skäl för bibehållande av
parametern är att sjöfartsnäringen är väl förtrogen med de praktiska effekterna
av parameterns användning och att den hittillsvarande ordningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;följaktligen
lillåler erfarenhetsmässiga jämförelser mellan fartyg av olika storlekar.
Bmttodräkligheten är ocksä den internationellt allrriänt vedertagna parametern.
Utredningen föreslår därför atl bmtlodräktigheten behålls som den normala
parametern fördäckspersonalbemanningen. Det kan dock enligt utredningen inte
vara uteslutet alt använda andra parametrar för speciella fall, t. ex.
fartygets längd som parameter vid sidan om brutlodräktigheten för
bemanningsföreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sitl remissyttrande pekar Sveriges redareförening på den ogynnsamma behandling
i jämförelse med t. ex. förhållandena i Förbundsrepubliken Tyskland som svenska
fartyg får när de mäts. Tyska fartyg kan därför enligt föreningen drivas
betydligt billigare än svenska på grund av lindrigare ulmstnings- och
bemanningsregler till följd av lägre brutiodräktighei. Föreningen anser därför,
liksom Rederiföreningen för mindre fartyg, att bruttodräkligheten är olämplig
som parameter. - Sjöfartsverket tillslyrker utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mälel
för den nya skeppsmälningskonventionen var bl. a. att slälla upp enkla regler
som inle skulle påverka fariygskonslrukiionen eller inverka ogynnsamt på
sjöfartens ekonomi. Jag vill erinra om vad jag har anfört i prop. 1978/79:37,
att det nya skeppsmätningssystemels innebörd i olika avseenden givelvis måste vara
klarlagd och problemen i samband härmed tillfredsstäl­lande lösta innan
konventionen träder i krafl. Jag redovisar där också vilka uppdrag som enligt
min mening regeringen bör ålägga sjöfartsverket i delta avseende. Vissa
parametrar och dräktighetsgränser kan också enligt vad jag anför i
propositionen behöva ses över. Regeringen har därefter, den 7 december 1978,
uppdragit ät sjöfartsverket att pröva möjlighelerna all vidla sådana åtgärder
inom ramen för dagens skeppsmälningssystem som minskar de olägenheier och
konkurrensnackdelar som i vissa fall kan uppstå för svensk sjöfart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till vad jag nu har anförl anser jag, atl problemen med användning av
bmttodräklighel som parameter, vilka onekligen finns, inle blir sä stora enligt
del nya skeppsmätningssyslemet som enligt det nuva­rande. Jag bedömer ocksä,
att del nya systemet inle kommer att ge utrymme för olika tillämpningar i olika
stater. Vidare anserjag, liksom sjöfartsverkel, att problemen flr mindre
belydelse för bemanningen med den av mig förordade ordningen för beslul om
minimibemanning. Med hänsyn till att STW-konventionen, som i och för sig inte
rör besättningens storlek, är uppbyggd kring bl. a. denna parameter och till
atl det måsle finnas ett mått för fartygsstorlek alt användas vid bemanningsjämförelser
anserjag alt brutto­dräkligheten mäsle behållas som parameter. Vad nu har sagts
utesluter inle användningen av andra gmnder för slorieksjämförelser i svensk
lagsiiftning, 1. ex. fartygets längd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill i detta sammanhang ocksä betona alt det är viktigt att beman­ningsregleringen
inte lillämpas på ett sådant sätt atl svensk bemanning på avgörande sätl
skiljer sig från jämförbar utländsk bemanning och alt därför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;konkurrensnackdelar
uppkommer för svensk sjöfartsnäring. Med STW-konvenlionens regler underlättas
en sådan tillämpning vad gäller behörig­hetskraven, eftersom dessa avses bli i
grunden lika för alla sjöfartsländer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
bemanningsparameler vid maskinpersonalbemanningen föreslår ulredningen
maskinstyrkan, ultryckt i kilowatt. F. n. uttrycks maskinstyrkan i effektiva
hästkrafter, en enhet som inte är internationellt använd. I STW-konventionen
används maskinstyrka som parameter. Med maskinstyrka förslås enligt
konventionen den effekt i kilowatt som anges i fartygels registreringshandling
eller motsvarande. Det förulsatls atl denna registrerade effekt är total,
maximal, kontinuerligt uttagen effekt från fartygets samtliga
framdrivningsmaskinerier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
remissinsianser vänder sig mol en alllför ensidig användning av maskinslyrkan
som bemanningsparameler. Del framförs, all bl. a. graden av automation och
antalet motorer samt hur komplicerade de enskilda maski­nerna är, har större
betydelse än maskinstyrkan för personalbehovet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
beträffande bruttodräkligheten för däckspersonalbemanningen anserjag atl det
behövs en internationellt godtagen parameter som grund för jämförelser och
översiktlig bedömning. Denna parameter bör vara styrkan hos fartygels
framdrivningsmaskineri ultryckl i kilowatt. Den kommer i främsta rummet att
användas för att bestämma kraven på personalens behörighet. Jag har alllså
samma uppfattning som sjöfartsverket redovisar, nämligen atl denna parameter i
övrigt flr en underordnad belydelse som underlag för minimibesättningsbeslulet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
övergår härefter lill att behandla den belydelse överenskommelser mellan
arbeismarknadsparterna bör ha vid bestämmandet av minimibesäu­ningen. Redan i
1965 års proposition med förslag till sjösäkerhelslag framhölls betydelsen av
att sjöfartens organisationer gavs lillfälle att påverka och ta ansvar för
minimibesättningama. I sjösäkerhetslagen kommer delta till uitryck genom krav
pä obligatoriskt samråd före beslut om minimibe­sältning. Detta samråd sker i
allmänhet genom att skriftliga yttranden infordras över förslag som upprältas
inom sjöfartsverkel. Vid mera princi­piella avgöranden förekommer att verket
sammanträder med organisatio­nerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befälsbemanningsutredningen
anser att tiden är mogen för ett vidgai inflytande för arbetsmarknadens parter
på minimibesättningsbesluten. De närmare formerna härför diskuteras, bl. a. att
som särskilda organ för bemanningsfrågor i varje rederi utnyttja de av
fartygsmiljöutredningen föreslagna fartygsmiljönämnderna (jfr avsnitt 5).
Utredningen kommer dock fram till alt inte lägga nägot förslag i denna
riktning. I stället föreslås alt nuvarande samråd direkl mellan sjöfartsverkel
och organisalionerna centralt behålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om parternas inflytande har kommit i ett nytt läge efter de år 1977 träffade
principiella avtalen om bemanning. Befälsbemanningsutredningen redovisar några
sådana avtal i bilaga C till betänkandet och sjöfartspolitiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utredningen
fortsätter redovisningen i sin komplettering. I det föregående (avsnilt 3.2)
harjag behandlal denna utveckling yUeriigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartspoliliska
utredningen betonar starkt betydelsen för bemanningen av avtal mellan partema.
Det framhälls som särskilt betydelsefullt, atl parterna genom att de disponerar
över arbetslidsuttagei enligt sjöarbelslids-lagen har direkt beslämmande
inflylande över driflsbesätlningens sioriek. Fakiorer som har samband med
arbelslidsultaget påverkas av bl. a. systemet med rederianslällning och väl
ulvecklade avlösningssyslem för sjöperso­nal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
ifrågasälier sjöfartspoliliska utredningen om inle siarka skäl talar föratt
samverkan mellan sjöfartsverkel och sjöfartens organisationer
insliiu-lionaliseras i form av ell bemanningsråd, som knyls lill
sjöfartsverkel. Ett särskilt skäl härför är, all beslul ibland måsle fallas pä
ett myckel lidigi siadium, l. ex. när ett fartyg projekteras. Dä kan man räkna
med alt principiella frägor, och inte bara bemanningen på enstaka fartyg,
kommer att aklualiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag inslämmer i
utredningarnas bedömning all tiden nu är mogen för ell vidgat inflytande för
sjöfartens organisaiioner pä bemanningspraxis. Detla kräver att de fackliga
organisationema tar på sig ett ökat ansvar beträffande bemanningen. Vidare är
del tydligt, alt en väsentlig fömtsättning för att fulll kunna utnyttja den
flexibilitet som utredningens förfaltningsförslag ger utrymme för är, all
arbeismarknadsparterna acceplerar den röriigare beman­ningspolitik som blir en
följd härav. Utvecklingen har redan lagl ett betydande ansvar pä
organisalionerna pä säväl redaresidan som de ombord­ansiälldas sida, när det
gäller arbeistidsregleringen ombord, arbetarskyddel och miljöfrågorna. Del är i
linje med denna utveckling alt bereda organisa­lionerna ett ökat utrymme att
påverka sjöfartsverkels bemanningsbeslul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En komplikation i detta
sammanhang är, såsom befälsbemanningsutred­ningen framhäller, atl en
överenskommelse för att ha normerande verkan i normalfallet bör omfatta säväl
redaresidan som samtliga organisationer pä arbetstagarsidan. En sådan
samordning kan vara svår att uppnå och lär i varje fall inte kunna påräknas
regelmässigt. Sä länge partsöverenskommelserna inle kan innefatta en samlad
lösning av bemanningen, får det ankomma på sjöfartsverket att i
minimibesätlningsbeslulel göra den avvägning som kan visa sig nödvändig och
sålunda slutligt ta ställning lill i vilken utsträckning den föreliggande
överenskommelsen skall kunna läggas till gmnd för ett beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också rent allmänt bör
göras klart, atl ett breddat inflylande från arbeismarknadsparterna inte får
skjuta sjöfartsverkets primära ansvar ät sidan. Verket skall allljämt ha ett
självständigt ansvar och en självständig prövningsrätt, så atl
minimibesättningsbesluten motsvarar rimliga krav på säkerhet. Det är enligt min
mening inte möjligt att godta en ordning, enligt vilken sjöfartsverket binds
genom en överenskommelse mellan två eller flera parter på sädanl sätt, att
verkei i praktiken förbjuds att gå ifrån överenskom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;melsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
jag nu har sagt aktualiserar sjöfartspolitiska utredningens förslag om ett
hemanningsråd hos sjöfartsverket. Del är givelvis olillfredsställande om försl
parterna träffar en överenskommelse om bemanningen på ett vissl fartyg eller på
fartyg i en viss träd och sedan, då överenskommelsen kommer till
sjöfartsverkets kännedom, verkei finner sig inte kunna tillämpa den. För atl
förebygga en sådan händelse och för all göra del enklare för både myndighei och
organisationer är det värdefullt om en ordning med lämligen regelbundna
sammanträffanden mellan sjöfartsverket och representanter för redare och
ombordanställda kommer till stånd. Vid sådana sammaniräden bör både
principiella frågor och frågor om bemanning av enskilda fartyg kunna
diskuteras. Även samräd av det slag som fömlsäiis ske innan
minimibesäuningsbeslui fallas (6 kap. 2 § sjösäkerheislagen) kan ske inom ramen
för ett bemanningsråd. Det ankommer pä sjöfartsverket alt besluta om inrällande
av ett hemanningsråd och om dess sammansäitning och uppgif­ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
frågan om betydelsen av bemanningsförsök bör tas upp i detta sammanhang.
Befälsbemanningsutredningen beionar atl förhållandena i del enskilda fallet kan
molivera avsteg frän de generella bedömningar som utredningen gör och alt
utvecklingen bl. a. i fräga om tekniken ombord kan leda till att principer
mäste prövas om. Sjöfartsverkel skall kunna anpassa bemannningen efter
utvecklingen på skilda områden. Detla innebär enligt ulredningen ocksä en rätl
och skyldighei för sjöfartsverket att medverka i bemanningsförsök t. ex. när
man inom sjöfartsnäringen vill pröva organisa­toriska förändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ser det som en viktig del i utvecklingsarbetet att nya modeller för arbetets
organisation och nya arbetsbesparande anordningar prövas praktiskt. Lika
vikligl som del äratt invesleringar i arbetsbesparande hjälpmedel m. m. godtas
som motiv för en minskning av personalen, lika viktigt är det alt man följer
upp organisaioriska förändringar och införda hjälpmedel för all kontrollera om
dessa verkligen har fått den påstådda effekten. Detta kan mänga gånger bäst ske
genom försök. Försök kan ocksä underlätta genom­förandet av förändringar,
eftersom det inte krävs lika starka bevis för fördelarna med en ny organisaiion
eller anordning vid ett försök som vid en definitiv förändring. För
försöksverksamhel med bemanningen krävs i de fiesta fall förändringar i
minimibesättningsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redan
i dag medverkar sjöfartsverket i försök genom att godta minimibe­sättningar med
annan än konventionell sammansättning. Beslulen brukar lidsbegränsas och
utvärdering krävas. Jag anser att delta innebär en riktig utveckling och atl
verket bör uppmuntra till fortsatt försöksverksamhet på skilda områden. Det är
självfallet viktigt all försöken utvärderas. En utvärdering bör i försia hand
göras av dem som medverkar i försöken, rederiet och personalen pä
försöksfartyget. Därefter skall sjöfartsverket fl la ställning, eventuellt
efter diskussion i bemanningsrädet, om ett sådant inrättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bemanningsförsök
bör begränsas till viss tid och den slutliga utvärderingen komma i anslutning
till atl försöksliden är slul. Därefter skall del minimi­besättningsbeslut som
har gällt under försökstiden ersättas med ett definitivt beslul. Detta innebär
bl. a. att samråd skall föregå beslutet på samma sätt som dä det beslut
fattades som gällde för försöksperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försöksverksamhet
med bemanningsreglering kräver ingen särskild författningsreglering på annat
sätt än att det enligt min mening är lämpligt att lagtexten klarl utvisar
möjligheten atl tidsbegränsa minimibemanningsbe­slut. Viss tvekan härom finns
med nuvarande lydelse av 6 kap. 2 och 6 §§ sjösäkerhetslagen. Med beaktande
också av att en klar regel om tidsbegräns­ning behövs för s. k. resebeslut (se
4.1.6) anserjag alt nämnda tveksamhet bör undanröjas. En regel om
tidsbegränsning föreslås därför i 6 kap. 8 § sjösäkerhetslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
nuvarande reglering används bemannlngs/abe/lerdels föratt i absoluta tal ange
befälsbemanningen, dels inom sjöfartsverkel som hjälpmedel vid bestämningen av
bemanningen i övrigt. Sjöfartsverkel har dock rätt all dispensera frän
sjöbefälskungörelsens krav och kan pä delta sätt i viss utsträckning anpassa
bemanningen efter nya förhällanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befälsbemanningsutredningen
har gjort upp bemanningsiabeller för däcks-, maskin- och intendenturpersonal.
Tabellerna har stått i centmm för diskussionen kring betänkandet. Utredningen
anger alt syfiet med tabellerna och de därtill knutna kommentarerna i första
hand är alt visa hur bemanningen i praktiken kan påverkas av de gmndläggande
utgångspunkter som utredningen har valt för sin bedömning av
minimibesätiningarna pä fartygen. Utredningen förutsätter vidare atl de gjorda
bedömningarna skall tjäna sjöfartsverket till ledning vid lillämpningen av det
regelsystem som ulredningen föreslår, särskilt i den utsträckning som
utgångspunkter och bedömningar redovisas och diskuteras vid riksdagsbehandlingen
av utred­ningens förslag. Det är emellertid inte avsiklen all med tabellerna
binda sjöfartsverket. Utredningen framhäller alt verket vid sin tillämpning kan
ta hänsyn till förhällanden som inle har beaktats när tabellerna gjordes upp.
Det ligger också i sakens nalur alt förhållandena i det enskilda fallel kan
motivera avsieg från de generella bedömningar som utredningen redovisar. Lika
självklart är enligt ulredningen att utvecklingen bl. a. i fråga om lekniken
ombord kan leda lill att skisserade principer måste prövas om. Ulredningen
anför också pä skilda ställen i betänkandet att tabellerna inle bör ingå i
någon författning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartspolitiska
utredningen uttalar i sin kompleltering till betänkandet, atl
befälsbemanningsutredningens förslag enligt dess mening innebär att nuvarande
bemanning inte bara bibehålls utan t. o. m. ökas, samtidigt som samtliga
faktorer som sjöfartspolitiska utredningen redovisar talar för en
bemanningsreducering. Vidare anser ulredningen atl bemanningsiabeller och liknande
riktlinjer, fastslagna av regering och riksdag, skulle kunna leda till en
stelhet som frän sjöfartspolitisk synpunkt skulle vara betänklig. Enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 117&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ulredningens
bedömning bör de nya författningarna kunna antas utan anvisningar i form av
tabeller. Det grundläggande och avgörande är, atl sjöfartsverkel anpassar
bemanningen efter utvecklingen på skilda områ­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
remissinstanser, däribland sjöfartsverket, är kritiska mot befälsbe­manningsutredningens
tabeller och anser all de inte kan läggas lill grund för beslut med hänsyn till
träffade överenskommelser och den stelhet i lillämpningen som kan befaras följa
med faslslällda tabeller. Svenska sjöfolksförbundei finner däremoi atl
tabellerna får anses väl representera de värderingar som utredningen har haft
alt ta hänsyn lill när förslaget utarbetades men hänvisar till att förbundel i
principöverenskommelse med Sveriges redareförening har utgått frän hell nya
värderingar vid bedömningen av ell fartygs säkerhelsbemanning. Sveriges
fartygsbefälsförening och Svenska maskinbefälsförbundet är posiliva lill
tabeller som vägledande riktlinjer. Enligt farlygsbefälsföreningens uppfattning
ulgör de föreslagna tabellerna ryggraden i del framlagda förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
del föregående har jag flera gånger belonal all del är önskvärt med
flexibilitet i bemanningsbesluten och nödvändigt atl väga samman alla
omständigheter då dessa beslut fattas. Därför kommer parametrar av
hittillsvarande slag atl vara ett mindre framträdande hjälpmedel. Beman­ningsiabeller
kan mot denna bakgmnd knappasl anses vara lill verklig nytta, inte ens som en
vägledning för beslutsfattandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befälsbemanningsutredningen
framhåller klarl all syflel med labellema är alt exemplifiera dess
ställningstaganden, inle att vara bindande för framliden. Emellertid har
fartygen förändrats i hög grad under senare år. Sjöfartskrisen har slagit hårt
mot det äldre fartygsbeständet och har tvingat fram nya, mindre
personalkrävande lösningar av många arbetsuppgifter. Nya avtal har träffats
rörande arbetstid, avlösning m. m., vilkel påverkar bemanningen i hög grad.
Befälsbemanningsutredningens tabeller är därför inte aktuella i dag, trots au
det endast har gått ungefär ett år sedan betänkandet avlämnades. Som sjöfartspolitiska
utredningen anför bör man kunna räkna med fortsatt leknisk uiveckling på
fartygsomrädet och med andra lösningar av främsi arbetstidsfrågorna för
sjöpersonalen. Dessa och andra förändringar kan betyda mycket för förändringar
beträffande bemanningen. Det synes därför knappasl meningsfylll atl i en tabell
eller på annal sätt försöka ange med siffror hur olika lekniska lösningar av
arbeisuppgifier skall påverka besäu­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
vad nu har sagts kommer all ett labelllänkände låter sig illa förena med flexibla
individuella beslut och att sjöfartsverket får del fulla ansvarei för atl
sjösäkerhetens krav iakttas i minimibesättningsbesluten. Det är då inle möjligl
att i författning ge så detaljerade anvisningar om tillämpningen som tabeller
innebär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser alliså att det är olämpligt och omöjligt att i tabellform söka visa hur
minimibesätiningen bör sättas samman på olika modemare fartyg. Det är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;heller
inte lämpligt alt jag här kommenterar olika träffade avtal och deras inverkan
pä minimibesättningsbesluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag lämnar alltså
befälsbemanningsutredningens tabeller utan ytterligare kommentar. Utredningens
resonemang kring tabellerna visar dock exempel på inlressanta frågor som det
kan finnas anledning för sjöfartsverket alt överväga och diskutera med
sjöfartens organisationer. Jag syftar här på frågor som hur minimibesätiningen
kan minskas under korla resor och vilken påverkan olika
arbetstidsöverenskommelser får på denna samt om större fartyg än enligt
nuvarande regler kan framföras i inskränkt fart med enbart ett maskinbefäl. Jag
utesluter inte heller aU nägon gång bemanningsförslärk-ningar kan erfordras, i
vart fall tillfälligt. Även detla får övervägas inom verkei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1.5
Brisimönsiringen avskajfas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brislmönslring
av sjöbefäl enligt 38 § sjöbefälskungörelsen innebär att befälhavaren är fri
frän straff när de i 2 kap. uppställda fordringarna på behörighet hos annat
befäl än befälhavaren inte har uppfyllts beträffande viss befattning och delta
har föranletts av atl lämplig person som varil behörig till befattningen inte
kunnai erhållas i senasi besökta hamn. Motsvarande regel finns i 10 kap. 3 §
sjösäkerhetslagen och avser där all personal i minimibe­sätiningen, alltsä även
annan personal än den som omfattas av sjöbefäls­kungörelsen. Alt märka är
således dels atl befälhavaren inte kan bristmönst-ras, dels alt ansvarsfrihet
inträder endast vid behörighetsbrisier, inle om antalet underskrids.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bristmönstringssystemei
har hiltills varit en nödvändig del av beman­ningsregleringen, eftersom del kontinueriigt
under efterkrigstiden har rätl brist på utbildad sjöpersonal. Enligt
ulredningens beskrivning har brisl­mönslring framför allt gälll maskinbefälet
och det lägre fartygsbefälet på fartyg i utrikes fart. I viss utsträckning har
den gälll personal som har saknal formell behörighel men har haft en
motsvarande utländsk utbildning och därför får anses i huvudsak kvalificerad
för sina arbetsuppgifter. I betydande omfattning har bristmönstring dock
medfört att befattningar har skötts av personal som saknar utbildning för dem
eller vilkas utbildning ligger betydligt under den nivå som
sjöbefälskungörelsen föreskriver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allvariig
kritik har under lång tid riktats mol bristmönstringssystemei.
Befälsbemanningsutredningen anger atl det i första hand har kritiserats som
siridande mot sjösäkerhetens intressen. Från personalhåll har vidare fram­hållits,
att bristmönsiring innebär ett ökal ansvar hos kvarvarande behörig personal och
ett tryck på denna som länge har känts besvärande och som har lett till ökad
stress i arbetet. Brislmönslring medför också praktiska svårigheter för
personalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslär atl bristmönstringssystemei skall avskaffas. Skälen härför är, utom
den kritik som har framförts och som ulredningen anser vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;berättigad,
det föreslagna nya systemet för reglering av bemanningen. Ulredningen
framhåller atl om ansvarei för bemanningspoliliken på del föreslagna sättet
koncentreras lill sjöfartsverkel, fömtsättningar skapas atl komma ifrån den
nuvarande ordningen med dispenser från givna beman­ningsregler. 1 princip bör
ett beslul om minimibemanning inle lämna utrymme för några undantag. Av delta
följer enligt utredningen atl bristmönsiringen måsle försvinna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
anser, atl det inte är möjligt att på en gång avskaffa all bristmönstring.
Detla skulle medföra allvarliga störningar för sjöfartsnä­ringen, eftersom ett
fartyg i princip måste ligga still tills föreskriven bemanning har kunnai
anskaffas, om minimibemanningsbeslut eller beman­ningsföreskrifler inte kan följas.
Utredningen förordar därför vissa över­gångsanordningar. Dessa innebär en
successiv avveckling av bristmönst-ringssystemet i tre elapper kombinerad med
successivi skärpla regler för avvikelser från sladgade kompetenskrav. Den
närmare ulformningen av en sädan etappvis övergång till ett stramare
bemanningssystem mäste enligt ulredningens mening ske med hänsyn till den
faktiska tillgången pä utbildad personal när de olika avvecklingssiegen las.
Utredningen antar att avveck­lingen kan genomföras under en tid av sex år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
tillstyrker i huvudsak utredningens förslag. I flera remissvar påpekas dock,
alt utredningens tidsplan för avveckling av brisl­mönslring är alllför snäv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
vad jag kan finna har brislmönstringssyslemet i och för sig inte haft någon
menlig inverkan på sjösäkerhelen. Frånvaron av behörighet är ofta att hänföra
lill den renl formella sidan. Den bristmönslrades faktiska förmåga atl klara
arbetsuppgifterna behöver normalt inte sättas i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
kritik som har riktals mol brislmönstringssyslemet är emellertid tung. Jag
anser också all del strider mol den ordning för minimibesäuningsbeslui som jag
har förordal i del föregående. Det bör inte inom della syslem, som innebär
individuell prövning av bemanningsbehovei för varje fartyg, finnas möjlighel
all gå ifrån ell minimibesättningsbeslut okontrollerat och utan att fasta
regler finns hur personal som ingår i minimibesäuningen fär bylas ul. Härtill
kommer alt behörighelsregleringen i STW-konventionen är tving­ande. Den lämnar
inte utrymme för den enskilde att göra undantag ens i akuta bristsituationer
och begränsar i hög grad den nationella myndighetens dispensmöjligheter. Jag
tillstyrker därför utredningens förslag all bristmönst­ringen avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill redan här framhålla all det inte är prakliskl möjligl alt avskaffa
bristmönsiringen ulan att sälta något annat i dess slälle. Härtill återkommer
jag i följande avsnilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är heller inte möjligt att omgående bryta med det gamla systemet. Det fordras
all redarna ges tid atl skaffa behörig personal och atl de brislmönsl-rade flr
möjlighet alt skaffa behörighet. Della kan ske genom utbildning eller genom atl
behörighel ges på gmndval av utländsk eller en ofullständig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utbildning
med tillgodoräknande av de erfarenheter som vunnits vid tjänstgöring pä svenska
fartyg. Del gäller ocksä alt se om utbildningssystem och utbildningskapacitet.
Jag inslämmer därför i utredningens förslagom en mjuk övergäng. Sättet för och
taklen i övergängen till ett nytt syslem bör bestämmas med hänsyn lill
utvecklingen och ske etappvis. Därför bör det överlåtas på regeringen att
utfärda bestämmelser, vilket bör ske under nära kontakter med sjöfartsverket
och sjöfartens organisationer. Regeringen bör också kunna delegera
beslutanderätten till sjöfartsverkel. Sädana beslut kan nämligen behöva
samordnas med minimibesällningsbeslutei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag beträffande den etappvisa övergången innebär följande. F. n. gäller att
befälhavaren inte får bristmönstras. Som en försia etapp införs förbud mot
bristmönsiring av maskinchefen. För siörre fartyg skall dessutom
bristmönstringsförbud gälla för befälhavarens och maskin­chefens närmaste män.
I nästa etapp blir förbudet mer generellt och tillåter bristmönstring endasl av
vissa befattningshavare, där brislen på behörig personal är särskilt
framirädande. Vilka befallningshavare detla gäller, får avgöras senare.
Utredningen antar, alt del i allmänhet blir fräga om den siste i ordningen
bland fartygs- och maskinbefälet. Till sist förbjuds all bristmönst­ring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
finner ulredningens förslag beträffande den etappvisa övergången till ett
bemanningssystem utan bristmönsiring lämpligt. Beiräffande avveck­lingstakten
är det knappast möjligt att nu göra något uttalande. Remissin­stanserna har i
huvudsak godtagit ulredningens förslag rörande intervallen mellan etapperna.
Organisationerna inom sjöfartens område har dock ansell ait igångsättningen
måste skjutas framåt i tiden. Jag anser atl möjlighelerna au bedöma lämplig
avvecklingslakt nu är liten. Regeringen flr, som nyss nämndes, följa
utvecklingen och även om vissa tider anges i en förordning, vara beredd atl
ändra denna om del visar sig behövligt. Därvid måsle regeringen också beakta de
tider som kommer alt gälla för ikraftträdandet av STW-konventionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1.6
Avvikelser från faslsiälla minimibesäiining&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
bemanningssystem som föreslås av utredningen och som har förordats i det
föregående innebär att minimibesättningsbeslut skall finnas för de flesta
fartyg över 20 brt och att avvikelser frän ett beslul inte är tillåtna. Skulle
en bristsituation uppstå på grund av alt en medlem av besättningen insjuknar,
uteblir eller liknande, flr fartyget inte avgå förrän besättningen har komplet­terats.
Utredningen framhåller att detta kan förorsaka betydande problem för sjöfarten,
särskilt som den ocksä föreslår att nuvarande bristmönstring avskaffas.
Utredningen anser del vara en fömtsättning för atl bristmönsi­ringen skall
kunna slopas, au bemanningsregleringen ges en sädan innebörd au besäuningen i
trängande lägen kan ändras på ett smidigl sätt ulan alt de säkerhetskrav
eftersatts som förhållandena vid tillfället kan kräva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
atl komma lill rätta med de problem som följer med ett fasl bemanningssystem i
lillfälliga bristsituationer föreslår utredningen flera vägar. En sådan väg,
som redan av andra skäl används, är att i minimibe-sällningsbeslutet öppna
möjlighel all för s. k. kort resa - resa som under vanliga förhållanden kräver
högst 12 limmars gång under en period av 24 limmar - gä med en annan, mindre
minimibesättning. Vidare föreslår ulredningen dels alt sjöfartsverket skall
kunna ändra minimibesättningsbe­slut lillfälligl, dels atl befälhavaren, efter
samråd med maskinchefen och skyddsombud eller skyddskommitté, skall kunna
besluta om att gå ifrån beslutet för viss kortare tid (högst en vecka) under
fömtsättning att säkerheten ändå blir tillgodosedd och antalet
besättningsmedlemmar enligt beslutet inte underskrids.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinsianserna
tillstyrker i huvudsak utredningens förslag i denna del eller lämnar del ulan
erinran. Redarnas organisationer anser atl möjlighelen för befälhavaren all gå
ifrån minimibesättningsbeslulet måste utvidgas lill atl gälla högsl tre veckor
och även vid antalsmässig brisl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
jag instämmer lill största delen i utredningens bedömningar. Såsom ulredningen
visar, är det inte möjligl att avskaffa bristmönstringen utan atl sälta något
annat i dess slälle. Skälen härför är flera. Bl. a. lorde besättning­arna i
framtiden minskas till det fastställda minimiantalet eller nära detta. Det
finns då små möjligheter all komplellera med personal inom besättningens ram.
Det är dyrt och tar lid alt komplettera besättningen genom att sända ut någon
från Sverige till ett i utlandet liggande fartyg. Lagstiftningen hindrar ofta
redaren från all anställa någon som finns i den utländska hamnen. Det kan
innebära stora föriuster och andra olägenheier alt tvinga ett fartyg att ligga
still i en hamn i avvaktan på komplettering av besättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till det nu anförda förordarjag att utredningens förslag i denna del
genomförs. Det normala förfarandet i en akut bristsituation där del visar sig
vara omöjligt all komplettera besättningen mäste vara att minimibesätl­ningsbeslulel
ändras tillfälligt genom ett beslut av sjöfartsverket. Jag kallar sådant beslul
om ändring för resebeslui. Ändring sker på ansökan av rederiet eller
befälhavaren. Ansökan bör kunna göras formlöst, t. ex. genom telex eller ett
lelefonsamtal. En muntlig ansökan bör dock bekräftas skriftligen. Det är
viktigt att den aktuella personalsituationen på fartyget och skälen för ansökan
framgår klart. Sjöfartsverket har därefter att behandla ansökan snabbt.
Kontakter med rederiet för kompletterande upplysningar och med
personalorganisationer, om det bedöms erforderiigt, bör tas informellt. Beslut
grundas, utom på de upplysningar som har lämnats i ärendet, i stor utsträckning
pä de kunskaper om sjöfartens situation och om fartyget som finns inom verkei.
Det bör inte vara omöjligt alt ell beslut av detta slag föreligger ett eller ett
par dygn efter det all ansökningen gjordes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
minimibesättningsbeslut av det slag som nu har diskulerals måsle vara en
tillfällig anordning som skall tidsbegränsas. Det kan bygga på sakkunskap som
finns inom besättningen men som inte är förutsali i det ordinarie&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutet,
på särskilda arbetsinsatser som den kvarvarande besättningen har ålagil sig och
på liknande förhållanden som inte är reguljära. Tidsbegräns­ningen kan göras
sådan all besluiel gäller för den lid som en resa till en beslämd
desiinaiionshamn tar eller liknande. Efter uigången av denna lid bör del
ordinarie beslutet äter gälla ulan särskild åtgärd från sjöfartsverkels sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förfarande som jag nu har redogjort för är inte alltid tillräckligt snabbt
verkande. Utredningens förslag innebär därför en begränsad rätt atl gå ifrån
minimibesällningsbeslutei utan beslut av sjöfartsverket. Jag förordar atl denna
rätt utformas i huvudsak i enlighel med förslaget. Beslutet måste föregås av en
omsorgsfull prövning av säkerhetskraven. Däri ingår ett samråd med den personal
ombord som är närmasi engagerad i säkerhetsarbetet. Beslutet fattas därefier av
befälhavaren. Det får en högsl tillfällig karaklär genom alt del i normala fall
inle flr avse längre lid än en vecka och genom all liden inte kan förlängas.
Endast om resan till närmaste desiinaiionshamn efterdet all bristsituationen
har uppstått lar längre tid i anspråk än en vecka, får beslutets giltighetstid
sträckas ut och då endasl lill den för resan erforderiiga tiden. Jag kallar den
nu beskrivna beslutsformen befälhavarbe-slut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redarnas
organisationer anser i sina remissvar alt den tidsbegränsning på en vecka som
förslaget innehåller är för kort. Tre veckor sägs vara én mer realistisk
tidsbegränsning. Vid dessa uttalanden utgår organisationerna frän att ersättare
för den frånvarande skall skaffas fram under den aktuella tiden och alt detta
kan ta tid. Emellertid ser jag inte tidsramen som i första hand avsedd för all
skaffa fram en ersättare, utan den är lill för att ge sjöfartsverket tid att
pröva en ansökan om tillfällig ändring av minimibesätlningsbeslulel. Parallelll
med denna prövning bör givetvis rederiet söka fl fram en ersättare, men
sjöfartsverkel kan genom sitt tillfälliga beslul föriänga tiden i lämplig
omfattning. Tiden en vecka har också samband med möjlighetema all la ut övertid
av personalen enligt sjöarbetstidslagen. Jag anser därför att tidsbe­gränsningen
skall vara en vecka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redarna
anför också betänkligheter mot den inskränkningen i befälhava­rens
prövningsmöjligheter som ligger i att avvikelse frän antalet medlemmar i
besättningen inte kan göras utan enbart från kvalifikationskraven. Sjöfarts­verket
å sin sida anser alt antalet skall vara uppfyllt inom varje avdelning. Med den
syn pä minimibesättningsbesluten som jag har redovisat i det föregående, där
besättningens storlek och kvalifikationer skall vägas mot säkerhetsuppgiflerna,
anserjag det vara naturiigt all befälhavarens prövning skall få grundas på
samma synsätt. Frän säkerhetssynpunkt finns inga principiella hinder mot att
personal rycker in och utför arbetsuppgifter som den vanligen inle har. Det
fömtsätts givetvis alt de har tillräckliga kvalifi­kationer och kunskaper för
atl fullgöra arbetet på ett säkert sätt. Så kan t. ex. krav på synförmåga hos
utkiksman och rorsman inte åsidosättas. Mot del nu förda resonemanget kan stå,
att befälhavaren är förhindrad genom kollektiv­avtal att beordra personal att
utföra arbetsuppgifter som den inte är anställd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för,
t. ex. över en avdelningsgräns. Della måsle nalurligt nog vägas in vid
prövningen av del enskilda fallet, efiersom det kan innebära atl
säkerhels-uppgifter inte kan fullgöras i lillräcklig omfallning med den
befintliga besättningen. Någon legal inskränkning med hänsyn härtill bör dock
inle ställas upp. Jag förordar alltså att den av utredningen föreslagna
inskränk­ningen, att antalet besätlningsmedlemmar enligt
minimibesättningsbeslulet inle får underskridas, inle las upp i lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
fråga om samråd påpekar Sveriges fartygsbefälsförening alt förslaget avviker
från den ordning som har lagls fasl i 9 kap. 9 § sjösäkerheislagen för
befälhavarens rätt alt beordra arbele i slrid mol skyddsombuds beslut att
avbryta fariigt arbete. Enligt detta lagmm skall skyddskommittén, där det finns
en sädan, höras före befälhavarens beslul såvida tvingande hinder inte
föreligger. I följande paragraf regleras de skyldigheler som föreligger all
skriva ned beslut av skyddsombud och befälhavare i skeppsdagboken och atl
underrätta sjöfartsverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar fartygsbefälsföreningens uppfaUning att samrådsskyldighet och övriga
rutiner bör göras så likartade som möjligt inom samma lag. Jag kan därför
hänvisa till vad föredragande statsrådet anförde i prop. 1977/78:55 s. 56
beträffande samråd och föreslår atl föreskrifien om samråd endasl skall gälla
skyddskommittén eller skyddsombudei. Befälhavarens överiäggning med
maskinchefen och annat sjöbefäl får ses som ell led i arbelsledningen ombord
och behöver inle förfaltningsregleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trots
alt befälhavarens beslut skall föregås av noggranna överväganden inom fartygels
driftsledning och samråd med skyddskommittén eller skydds­ombudet, kan
tveksamhet råda om inle ett beslut har påverkats av ovidkommande
omständigheter, särskilt av hänsyn till driftsekonomin. Jag förordar därför all
sjöfartsverket flr möjlighel att pröva beslutet i efterhand och kontrollera
tillämpningen av regleringen. Också i denna del bör reglerna så nära som
möjligl stämma överens med dem som finns i 9 kap. sjösäkerhetslagen. Jag
föreslår därför all befälhavaren åläggs atl omsorgsfullt dokumenlera beslutet
och det samråd som har föregått detla i skeppsdag­boken eller, om sädan inte
skall föras, i särskild handling, samt att omedelbart och genom ett snabbt
kommunikationsmedel som telex eller telegram underrätta sjöfartsverket om
beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
atl den föreslagna underrättelseskyldigheten fullgörs flr sjöfarts­verkel
snabbi kännedom om befälhavarens ålgärd all låta farlygel avgå och kan pröva om
besluiel är väl moliverai. Om verket finner alt beslutet inle stär i
överensstämmelse med sjösäkerhetens krav, kan verket med stöd av sin allmänna
övervakningsfunktion förbjuda att del verkställs eller beordra ell redan
avgånget fartyg till hamn. Härvid gäller reglerna i 8 kap. sjösäkerhets-lagen
om nytljandeförbud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utöver
användning av nytljandeförbud bör enligt utredningen sjöfarts­verket ges
möjlighel alt genom en särskild föreskrift i minimibesättningsbe­slulet
begränsa befälhavarens befogenhei att avvika från beslutet. Sådana&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;begränsande
föreskrifter bör dock enligt ulredningens mening inle ges en alllför generell
karaktär, så atl den önskvärda fiexibiliteten går förlorad. Jag inslämmer i
ulredningens bedömning au del behövs en regel med della innehåll. Skälei härför
är bl. a. all sjöfarlsverkel bör kunna ingripa mot missbmk eller befarade
missbruk redan pä förhand. Enbart en möjlighet att ingripa efter underrättelse
från befälhavaren kan befinnas vara otillräcklig. En annan användning av
regeln, som dock bör utnyttjas med försiktighet, är förbud mol att underskrida
det i beslutet om minimibesättning angivna antalet befattningshavare. En sådan
begränsning kan behövas när minimi­besätiningen är särskilt specialiserad, l.
ex. under viss försöksverksamhet. Bestämmelserna om befälhavarens rätl att
avvika från minimibesättnings­beslulet bör finnas i sjösäkerhetslagen. Där bör
också regleras samrådsskyl-dighelen och de inskränkningar i befälhavarens rätt
som alltid skall föreligga eller som får göras av sjöfartsverket. Jag har tagil
upp bestämmelserna härom i 6 kap. 6 och 7 §§ sjösäkerheislagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1.7
Förhandsbesked och provisoriskt beslut&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
betydelsefull del av den nu diskuterade reformen utgörs av utred­ningens
förslag om förhandsbesked rörande minimibesätlning. Hiltills har rätt
tveksamhet beträffande sjöfartsverkets möjlighet att uttala sig om bemanningen
i annan form än genom minimibesättningsbeslut och om innebörden av ett sådani
uttalande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartspolitiska
utredningen anför i sin komplettering till betänkandet, atl bindande beslut om
minimibesättning i fartyg måste fattas på ett myckel lidigt stadium, dvs. när
ett fariyg projekteras och investeringsbeslutet skall tas. I ett sådani
minimibesättningsbeslut måste hänsyn las till den tekniska utvecklingen,
förändringar av avlösningssystem som fömtses m. m. Sjöfarts­poliliska
ulredningen ser behovei av sädana beslul som ett starkt skäl för att inrätta
ett hemanningsråd hos sjöfartsverket (jfr avsnilt 4.1.4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
vad som har kommit fram under arbetet i utredningarna och av erfarenheler som
har gjorts inom kommunikationsdepartementet står klart, atl del föreligger ett
slort iniresse hos redarna att kunna fä ell förhandsbe­sked, som om möjligt
skall vara bindande, rörande bemanningen av ell nytt fariyg. Ocksä
personalorganisalionerna har visal intresse för förhandsbesked såsom ett led i
inflytandet över nya arbetsplatser för sjöfolk. Jag anser därför alt besked
skall kunna lämnas rörande bemanningen av ett fartyg som skall byggas eller
köpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
enklare sätt än förhandsbesked atl lämna önskad uppgift om behövlig bemanning
är att öppna möjlighet för sjöfarlsverkel alt beslula om minimi­besättning
redan innan farlygel är färdigt eller överfört till svensk flagg. Beslutet
måste i så fall grundas pä den redovisning som lämnas av redaren eller
beställaren rörande fartygels sioriek, utrustning, avsedda nyttjande osv. Under
fömtsättning atl dessa uppgifter visar sig vara riktiga behövs ingen ny&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;prövning,
då fartyget är färdigbyggt, skeppsmän och registrerat. Det behövs bara vissa
administrativa åtgärder i form av kontroll av förutsättningarna för beslutet
och utfärdande av en ny handling med de slutliga regislreringsupp-giflerna. Jag
anser att denna ordning erbjuder stora fördelar trots atl beslutet troligen
behöver omprövas i åtskilliga fall på grund av atl fartyget under byggnadstiden
har ändrats och inle stämmer överens med de lämnade fömtsättningama. Jag
förordar därför alt minimibesätlning pä begäran skall fasislällas för fartyg
som är under byggnad eller projektering eller som skall köpas från annan. Inga
särregler skall gälla för det sätt på vilkel ell sädanl beslul skall fattas.
Närmare bestämmelser om vilka uppgifter som behöver lämnas om fartyget för att
ett lillföriilligt beslut om minimibesätiningen skall kunna fattas innan de
officiella uppgifterna föreligger, kan utfärdas av sjöfartsverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 sitl remissvar föreslår
sjöfartsverket att formen för atl fatta minimibe­sättningsbeslut skall
kompletteras med provisoriskt beslul atl gälla tills det slutliga beslutet
föreligger. Detta är enligt verkei en nödvändig fömtsättning för den föreslagna
regeln atl fartyget över huvud inte får las i drift förrän beslut om
minimibesätiningen har fattals. Med provisoriskt beslul avser verkei ett
fullständigt minimibesättningsbeslut som inte har föregåtts av samråd med
sjöfartens organisationer och alltså kan meddelas snabbi. En sädan ordning
behöver inte användas i normalfallet, dä minimibesätiningen har kunnai
diskuteras under en läng tid och beslut om denna kanske fattas redan under
projekteringen. Däremoi behövs ett provisoriskt beslut där dröjsmål orsakar alt
fartyget blir liggande stilla, säsom då ett passagerarfartyg skall -
tillfälligt - sällas i drifl i ett annat trafikområde än där det vanligen
används eller när ett fartyg skall sättas i drift under svensk fiagg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar sjöfartsverkets farhågor för att proceduren för att fastställa
minimibesätiningen i vissa fall kan ta så lång tid, att fartyget inte kan
sältas i drift som har planerats med föriuster som följd. Enligt nuvarande
ordning kan detta inte hända med nytillkomna fartyg, eftersom ett fartyg får
framföras utan särskilt fastställd besättning till dess
minimibesättningsbeslulet förelig­ger. Jag anser inte denna ordning vara
tillfredsställande frän säkerhetssyn­punkt utan enligt min mening skall ett
beslut alltid föreligga innan fartyget fär tas i drifl. En form av provisoriskt
beslut bör då skapas. Ett sådant beslul bör även kunna användas för fall med
tillfällig irafikomläggning såsom nämns i sjöfartsverkels remissvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Provisoriskt
beslul enligt den av sjöfartsverkel föreslagna modellen innebär att den
hiuillsvarande principen bryls, nämligen atl alla beslut om minimibesältning
skall föregås av samråd med organisalionerna. Jag anser atl detla kan godtas
med hänsyn till de nya förhållanden som skall kunna påverka minimibesätiningen
och somjag hardiskuleral idet föregående. Om ell bemanningsråd inrättas, kommer
koniakterna mellan sjöfartsverket och organisalionerna all bli fastare och mer
regelbundna än hiltills. I beman­ningsrädet skall  principer för bemanningen
diskuteras och  verket får&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;därigenom
kännedom om och möjlighel alt ta hänsyn till organisationernas inställning till
olika frågor redan i ett provisoriskt beslut. Kollektivavtal som påverkar
bemanningen måste verkei få kunskap om senast då ansökan om ett provisoriskt
beslut kommer in. Även genom sådana avtal inverkar organi­sationerna pä
bemanningen. Det finns alllså goda möjligheler för organisa­tionerna att göra
sina meningar gällande. Härtill kommer att sjösäkerhets­synpunkterna i sak blir
bälire tillgodosedda genom ett provisoriskt beslut än genom nuvarande ordning
ulan beslut. Slutligen finner jag det rimligt att provisoriska beslut
tidsbegränsas. En sådan begränsning innebär ett tryck på sökanden att lämna sin
ansökan om ordinärt minimibesättningsbeslut och de uppgifier som behövs för
detla i nära anslutning till det att fartyget tas i drift. Om så inle sker,
riskerar redaren att samräd och beslut inte hinns med och att fartyget tvingas
att ligga still. Tidsbegränsning innebär också ett tryck på beslutsordningen
inom sjöfartsverket. Eftersom ett provisoriskt beslut bör ersättas med ett
definitivt sä snart som möjligt och med hänsyn till den vikt som jag lägger vid
samrådsförfarandel, anserjag att också denna följd av en lidsbegränsning är
riktig. Giltighetstiden bör beslämmas till tvä månader frän beslutets dag.
Föriängning av tiden genom ett nytt provisoriskt beslut bör undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
förordar alltsä att en ordning med provisoriskt beslut om minimibe­sätlning
införs och alt denna anordnas i överensstämmelse med vad jag nu har anfört.
Förslaget lill ändringar i 6 kap. 3 § sjösäkerhetslagen är utarbetat pä detla
sätt. Med hänsyn särskilt till lidsbegränsningen anserjag att det inte
föreligger något behov av atl kunna överklaga ett provisoriski beslul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1.8
Bemanningsföreskrifler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
bemanningsföreskrifter avses sådana särskilda föreskrifier rörande bemanningen
av ett fartyg som behövs från sjösäkerhetssynpunkt. Beman­ningsföreskrifter
utfärdas i stället för minimibesättningsbeslut och är normall enklare än ett
sådant. 1 ell lidigare avsnitt (4.1.2) harjag redovisat min syn på användningen
av sädana föreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
exemplifierar bemanningsföreskrifter med föreskrifter rörande befälhavaren,
maskinchefen eller annan ansvarspersonal. I övrigt kan bemanningen regleras
genom t. ex. kollektivavtal. Utredningen fram­håller också, atl föreskrifierna
kan göras individuella för vissl fariyg eller generella för viss lyp eller viss
gmpp av fartyg. I det senare fallel kan de la formen av en sjöfartsverkets
kungörelse och likna sjöbefälskungörelsens bemanningsbestämmelser. Beträffande
innehållet i bemanningsföreskrif-terna pekar utredningen särskilt pä behovet av
flexibla lösningar för smä fartyg och fartyg med speciellt växlande
sysselsättning. Det är alltså inte tillräckligt, all minimibesällningsbeslutei
skall kunna ändras vid ändrade förhållanden, ulan det finns behov att kunna
bemanna på olika sätt från dag lill annan och därvid ta hänsyn lill arbetsuppgifter,
sysselsättningsområde, resans längd och liknande i det enskilda fallet. Det är
dä enligt ulredningens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mening
inte praktiskt möjligl att utan en omfattande byråkratisk apparat få en
tillfredsställande reglering av bemanningen genom minimibesättningsbe­slut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
remissinstanser som har yttrat sig beträffande bemanningsföreskrif-lernas
innehåll tillstyrker i allmänhet ulredningens förslag. Sveriges kommu­naltjänstemannaförbund
befarar dock, all bemanningsföreskrifter kommer atl innebära en sänkning av
kompeienskraven och därmed öka olycksris­kerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del anserjag, all ulredningen har gjort en riklig bedömning av
bemanningsföreskrifternas innehåll. De skall alltså främsi avse nyckelbefall­ningarna
på fartyget. Härmed avses i försia hand befälhavaren. Pä de flesta fartyg får
ocksä den som är ansvarig för maskineriet anses inneha nyckelbe-fatlning. Vid
längre resor, dä vaklindelning behöver göras, bör föreskrifterna omfatta
kvalifikationerna även för den som ersätter befälhavaren säsom ansvarig för
navigeringen. Också bemanningsföreskrifler avseende antalet besättningsmän kan
erfordras, t. ex. för en bål som medför ett mindre antal passagerare. Jag anser
vidare, att den flexibilitet i bemanningen som kan komma fram genom bemanningsföreskrifler
är bäde nödvändig och lämplig. Det bör alltså vara möjligl atl använda både
generella bemanningsföreskrifler och mer individuella lösningar. Generella
bemanningsföreskrifter kommer enligt min bedömning alt likna
sjöbefälskungörelsens bemanningsbestäm­melser och till en början fä likarlat
innehåll. Efter hand far innehållet anpassas lill ny utbildning och ändrade
krav på kunskaper hos främsi befälhavare. Jag vill särskilt framhålla vikten av
att personal i ansvarsbefattningar på fartyg vilkas användning innebär alt de
kommer i nära kontakt med annan sjöfart, t. ex. kustbevakningens fartyg, har
godtagbara kunskaper beträffande grund­läggande säkerhetsregler för fartygs
handhavande och manövrering. Med anledning av Sveriges
kommunaltjänstemannaförbunds farhågor vill jag framhålla, alt avsiklen inte är
alt kompeienskraven skall sänkas, utan noggranna överväganden beträffande
godtagbara kompetenskrav mäste föregå bemanningsföreskrifter lika väl som
minimibesättningsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
sammanfattar sill förslag på det sättet, all utföriiga beman­ningsföreskrifler
regelmässigl skall utfärdas beiräffande sådana tjänste- och arbetsfartyg som
genom sin kontakt med sjöfarten eller sina stora arbetsfält är av särskild
betydelse för sjösäkerheten. För andra och mindre båtar kan en föreskrift
angående förarens kompelens ibland vara erforderiig men mänga gånger kan
föreskrifier helt undvaras. Jag instämmer i denna bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
bemanningsföreskrifler endasl avser vad som från sjösäkerhels­synpunkt är
absolut nödvändigi alt reglera och övrig besättning på fartyget bestäms på
annat sätt, finns det enligt min mening inget ulrymme för avvikelser från
föreskrifterna genom befälhavarbeslul. Om avvikelser frän generella
bemanningsföreskrifler undantagsvis är nödvändiga och kan medges, bör undantag
få göras endast efter prövning av myndighet pä ett sätl som motsvarar
resebeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
jag har anfört beiräffande bemanningsföreskrifter innebär inle, att jag vill
priorilera sjöbefälsulbildning och sjöbefälsbehörigheter framför annan
behörighelsgivande utbildning för personal pä alla fartyg. Utbildning inom t.
ex. marinen eller tullverket kan lillgodose samma syften som sjöbefälsut­bildningen
vad gäller sjösäkerheten men frän andra synpunkter vara alt föredra.
Bemanningsföreskrifter för fartyg som inte är sysselsatta i egentlig
handelssjöfart bör ta hänsyn lill della.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1.9
Sammanfattning av formerna för beslut&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fiera avsniU i del föregående förordarjag en bemanningsreglering genom olika
lyper av beslul för skilda ändamål. De olika typerna kompletterar varandra. För
alt ge en bättre överblick sammanfattar jag det föreslagna sysiemel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bemanningsreglering sker
genom minimibesättningsbeslut eller beman­ningsföreskrifler. Med
minimibesältning avses den minsta besättning som kan anses belryggande från
sjösäkerhelssynpunkt i den fart vari fartyget används eller avses alt användas.
Hela den besättning som behövs för fartygets säkra framförande anges.
Minimibesätlningsbeslulel är individuellt för varje fartyg och det finns enligt
förslaget tre olika typer av beslut med vissa varianter. Jag redovisar dessa i
det följande. - Bemanningsföreskrifter utgörs av de särskilda föreskrifter
rörande bemanningen som behövs från sjösäker­helssynpunkt. De avser inte med
nödvändighet hela besättningen och kan vara generella för en viss grupp eller
ett visst slag av fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Formerna
för beslut om minimibesätiningen är följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.   Minimibesättningsbeslut
enligt 6 kap. 3 § sjösäkerheislagen. Della är den&lt;br&gt;
ordinära formen för reglering av fartygs minimibesättning. Beslutet skall avse&lt;br&gt;
besläml fartområde eller beslämd trafikrelalion. Beslutet tillkommer på&lt;br&gt;
samma sätl som enligt nuvarande reglering, dvs. på begäran av fartygels&lt;br&gt;
redare eller bmkare och efter samräd med organisationer som representerar&lt;br&gt;
redare och ombordanställda. Dock finns del möjlighel alt fastställa minimi­&lt;br&gt;
besättningsbeslut även för fartyg under projektering eller byggnad och för&lt;br&gt;
fartyg som skall köpas l. ex. från ullandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
en variant kan förekomma minimibesättningsbeslutförförsök. Däri har gjorts
avsieg från vad som brukar gälla för eu likartal fartyg. Avsteget kan motiveras
med bl. a. försöksvis gjord omorganisation eller införda föränd­ringar i fräga
om fartygets utmstning. Beslutet är tidsbegränsat och försöket skall utvärderas
innan ett ordinärt beslut iräffas för farlygel. Genom den i 6 kap. 8 §
sjösäkerhetslagen anvisade möjligheten till lidsbegränsning av
minimibesättningsbeslut ges denna typ erforderiigt lagstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.   Provisoriskt
minimibesättningsbeslut regleras i 6 kap. 3 § sjösäkerhetsla­&lt;br&gt;
gen. Del ulfärdas utan föregående samråd med organisalionerna och avseraii&lt;br&gt;
öppna möjlighet för redare eller brukare av fartyg all ta detta i bruk, även om&lt;br&gt;
den lid som det ordinära förfarandel bmkar ta inte hinner avvaktas utan&lt;br&gt;
ekonomisk föriust eller annan olägenhet av betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.
Resebeslut avser endasl en viss kortare tid eller den tid som en bestämt
angiven resa lar. Resebeslui ulgör den viktigaste ersättningen för nuvarande
bristmönsiring. Resebeslui innebär, att fartyget tillfälligtvis går med annan
minimibesältning än den som anges i det ordinära beslutet. Grunden för
resebeslut är liksom för minimibesättningsbeslut för försök regeln i 6 kap. 8 §
första stycket sjösäkerhetslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
andra möjlighet som öppnas att, trots att minimibesättningsbeslulet inte kan
uppfyllas, bmka farlygel är befälhavarebeslui. Befälhavaren ges i 6 kap. 6 §
sjösäkerhetslagen möjlighel alt i fall då brist uppkommer på grund av
oförutsett förhällande besluta all fartyget ändå skall avgå. Samråd inom
fartyget med i vart fall skyddsombud eller skyddskommitté skall föregå
beslutet. Detta gäller endast en vecka eller om resan till närmaste desiina­iionshamn
lar längre lid, den lid som erfordras för resan. Sjöfarlsverkel skall
underrättas snabbi om beslutet föratt en noggrann uppföljning och kontroll
skall kunna göras av användningen av befälhavarbeslul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill i detla sammanhang framhålla atl flera beslut rörande minimibe­säuningen
inle skall kunna gälla vid sidan av varandra på sädanl sätl alt redaren och
befälhavaren har ett reellt val mellan olika beslut. Om ett bemanningsförsök
inleds pä ett fartyg med ett ordinärt minimibesättnings­beslut och ett
tidsbegränsat beslut ges för försöksperioden, bör det lidigare upphävas eller
dess giltighet suspenderas. 1 resebeslui bör utom gillighets­liden klarl sägas
ut, atl del ordinarie beslutet under denna tid inle gäller. Däremoi bör del som
hiuills vara möjligl att i samma handling ange olika minimibesättningar för
användningen pä skilda sätt eller inom skilda områden. Likaså kan flera
bemanningsaliernativ anges för samma farl eller användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1.10
Särskilt om statliga fartyg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjösäkerhetslagen
gäller alla svenska fartyg, örlogsfartyg dock endast säviii regeringen
förordnar därom. Sädanl förordnande har endast lämnats i fräga om vissa
arbelsmiljöfrågor. Vad nu har sagts avser även bemanningsreglerna i lagens 6
kap. Till följd härav kommer alla statliga fariyg utom öriogsfartyg att
omfattas av det nu framlagda förslaget med krav pä minimibesätlning eller
bemanningsbestämmelser. Detta innebär vissa ändringar i förhållande till vad
som nu gäller. I delta avsnilt tarjag upp några frågor som har aklualiserals
under remissbehandlingen beträffande statliga fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
örlogsfartygs bemanning gäller speciella förhållanden. Jag anser inle att det
finns anledning all nu föreslå regeringen all förordna, alt bemannings­regleringen
skall gälla öriogsfartyg. Jag vill dock påminna om all säkerhets­frågor rörande
öriogsfartyg som nämnls f n. är föremål för en särskild utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
sädana statliga fartyg som används till handelssjöfart, dvs. atl i allmän
trafik befordra gods eller passagerare, gäller atl de är underkastade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillsyn
av sjöfartsverket i samma omfattning som andra fartyg. Detta gäller 1. ex. SJ:s
lågfärjor och vägverkets vägfärjor. För övriga statliga fartyg som faller under
sjösäkerhetslagen ulövas den tillsyn som lagen påbjuder av den myndighei under
vars förvaltning fartyget står i den mån regeringen inle besiämmer annal.
Befälsbemanningsutredningen föreslår atl den förvaltande myndigheien i samma
utsträckning skall beslula om bemanningen och utfärda minimibesättningsbeslut
eller bemanningsföreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
remissbehandlingen har detta förslag mottagits positivt av de myndigheler som
förvaltar statliga fartyg, medan sjöfartsverket redovisar vissa invändningar.
Ingen av övriga remissinstanser har uttalat sig särskilt om denna fråga.
Sjöfartsverket framhåller att den ståndpunkten tidigare har lagits av statsmaklerna,
alt arbetsmiljöfrågorna bör regleras på samma sätl vad gäller
lillsynsorganisationen oavsett om den offenlliga eller den privala sektorn är
berörd. Man bör därför inle utesluta att sjöfartsverkel blir tillsynsmyndighet
för statliga fartyg. Minimibesättningsbeslut eller beman­ningsföreskrifler bör
enligt sjöfartsverkets mening utfärdas i samräd med verket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
ordning där varje myndighet med ansvar för fariyg, säsom sjöfartsverket,
fiskeristyrelsen, tullverket (kustbevakningen) m.fi., själv svarar för att
tillsyn av fartyget, bemanning och andra säkerhetsfrågor
fungerartillfredsslällande. Enligt upplysning från sjöfartsverket sköler verket
inspektioner m. m. åt vissa myndigheler pä grund av avtal och i stor
utsträckning använder myndigheterna sjöfartsverkets normer och anvis­ningar vid
sin tillsyn. Det är inte lämpligt att med anledning av befälsbe­manningsutredningens
arbete överväga om prövningen av alla säkerhets­frågor för statliga fartyg
skall fiyttas till särskild myndighei. Det är heller inle lämpligt eller
rationellt att lägga vissa uppgifter beträffande tillsyn av statliga fariyg på
den egna myndigheten och andra på utomstående myndighei. Jag biträder därför
utredningens förslag, att den myndighet som förvaltar ett fartyg skall besluta
om minimibesättning eller bemanningsföreskrifter, om inte regeringen besiämmer
annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill tillägga till vad som nu har sagls att regeringen kan komma alt finna
anledning all ompröva den redovisade inställningen på grundval av en
sammanfattande bedömning av alla hithörande frägor, sedan nu pågående
utredningar beträffande fartygstillsyn och farlygsmiljöfrägor är avslutade. Jag
avser bl. a. arbetet inom fartygsmiljöutredningen och ulredningen om säkerhelen
på försvarsmaktens fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
deua sammanhang återstår frågan om obligatoriskt samräd mellan den förvaltande
myndigheten och sjöfartsverket före beslul. Ulredningen uttalar sig för eu
samräd men föreslår ingen författningsbestämmelse härom. Jag finner det
naturiigi att den myndighei som förvaltar ett fartyg samråder med
sjöfartsverkel och utnyttjar dess sakkunskap i bemanningsfrågor och andra
säkerhetsfrågor, då tveksamhet uppstår eller då ny materiel eller ny
organisation skall införas. Särskilt gäller detta om myndigheien endasl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förvallar
nägot eller några enstaka fartyg och har sin huvudsakliga verk­samhet föriagd
till annat område. Någon föreskrift om samråd behövs dock inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behörighetskraven
för f&amp;gt;ersonal på statliga fartyg bör i princip vara desamma som de för
personal på andra fartyg. För statliga fartyg som bedriver egentlig
handelssjöfarl bör undantag härifrån inte vara möjliga, medan det förändra
fartyg finns anledning all överväga andra behörighetsvillkor än innehav av
sedvanlig sjöpersonalbehörighei. Jag inslämmer i utredningens uttalande, all
det inte är rationellt all ställa upp sådana villkor för behörighet att
tjänstgöra i ansvarsbefallningar på dessa fartyg, alt personalen inte kan
kvalificera sig för dem genom tjänstgöring pä berörda fartyg. Jag vill tillägga
att sådana krav inle heller kan anses förenliga med kravel på
anställningstrygghel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
av mig föreslagna bemanningsregleringen medför inle, att behörig­hetskraven
mäste innebära atl personalen skall ha behörighet enligt sjöbe­fälskungörelsen
eller motsvarande författning. Behörighetskraven kan speci­ficeras pä annal
lämpligt sätt. De kunskapsfordringar som ställs upp kan ändå huvudsakligen
motsvara dem som gäller för sjöbefäls- eller annan sjöperso­nalutbildning. Sä
är t. ex. fallet för kustbevakningens interna personalutbild­ning. Vad som här
är betydelsefullt är enligt min mening, att personal som skall arbeta i nära
kontakt med handelssjöfarten inte har sämre kunskaps­underlag än personal pä
handelsfartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2
Behörighet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behörighelsfordringar
finns av tvä slag, generella och speciella. De generella fordringarna avser
syn, hörsel, medborgarskap, grundläggande kunskaper eller annal som gäller all
personal, eller alla av en viss personal-kategori. De speciella
behörighelskraven utgörs av villkor som skall vara uppfyllda för viss
befattning på ett bestämt fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behörighelsfordringar
för sjöpersonal är i myckel ringa omfallning regle­rade i lag. I 11 kap. 4§
sjösäkerheislagen har regeringen bemyndigats atl meddela ytteriigare
föreskrifter i de avseenden som regleras i lagen samt föreskrifter om
behörighet all föra fartyg eller ha befattning på fartyg. Sådana föreskrifter
som avses med nämnda lagrum finns i sjösäkerhetsförordningen och
sjöbefälskungörelsen. Befälsbemanningsutredningens förslag i avsnittet behörighet
(13-18 kap. i belänkandet), vilket innehåller förslag till ändringar i
sjösäkerhelsförordningen och till en förordning om behörighet för sjöperso­nal,
avser alltså områden som har delegerats från riksdagen lill rege­ringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
del följande behandlar jag förslag till ändring av sjösäkerhetslagen på ett par
punkter som gäller behörighet. Vidare harjag ansett del vara lämpligt att
upplysningsvis redogöra för min syn på behörighetsregleringen. Detta gäller
både vad som bör ändras nu och hur en framtida ny reglering bör utformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
redogörelse inleds med synpunkier på den nya sjöpersonalutbildningen och på den
lidigare nämnda STW-konventionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.1
Ny UtbUdning för sjöpersonal&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
bygger sina förslag beiräffande behörigheier för sjöpeisonal på de förslag som
under åren 1973-1976 avlämnades av Ulredningen sjöpersonalens utbildning
(UTSJÖ). Dessa förslag redovisas närmare i betänkandet och delvis i prop.
1978/79:71 om utbildning av sjöbefäl saml drift- och underhållsleknisk personal
i högskolan. UTSJÖ:s förslag har setts över inom både skolöverstyrelsen (SÖ)
och universilels- och högskoleäm­betet (UHÄ). Här lämnas först en
sammanfattande redogörelse för den försöksvis inrättade gymnasieutbildningen
för sjöpersonal och för förslagen beiräffande den högre ulbildningen. Dessa
utbildningar skiljer sig i väsenlliga siycken från UTSJÖ:s förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 betänkandet beskrivs en
försöksvis inrättad linje, fartygsteknisk kurs, i gymnasieskolan och de förslag
till ändringar i kursens innehåll som UTSJÖ lade fram. Genom beslut av
regeringen anordnas försöksvis fr. o. m. läsåret 1978/79 en ny tvåårig linje i
gymnasieskolan. Denna linje, som skall ersätta fartygsteknisk kurs, benämns
drift- och underhållsleknisk linje. Du-linjen. Linjen finns inrättad i fem
kommuner, Göteborg, Härnösand, Skoghall, Västerås och Örebro. Fr. o. m. näsla
läsår väntar SÖ atl ytteriigare kommu­ner, där nu fartygsteknisk kurs anordnas,
inrättar utbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Du-linjen skall tillgodose
behov av såväl grundläggande sjöpersonalutbild­ning som utbildning av drift-
och underhållsteknisk personal för verksamhet i land. Ulbildningen är gemensam
i årskurs 1.1 årskurs 2 inriktas utbildningen mol grenarna energileknik,
fartygsteknik och eldriftteknik. Fartygsteknisk gren har en yrkesprofilering
mol däckstjänsl eller maskintjänst. Innehålls­mässigt överenssiämmer de båda
grenarna fartygsteknik och eldrifUeknik i huvudsak med UTSJÖ:s förslag till
molsvarande grenar i fartygsteknisk kurs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F. n. sker den högre
utbildningen av sjöpersonal vid sjöbefälsskolor. Sädana skolor finns i
Stockholm, Kalmar, Malmö, Göteborg och Härnösand. Vid samtliga skolor anordnas
utbildning till styrman och sjökapien på nautisk linje och utbildning till
maskintekniker och sjöingenjör pä maskinteknisk linje. Dessa utbildningar
räknas från den I juli 1977 som högskoleutbild­ningar. Vid samtliga skolor utom
den i Malmö utbildas även radiotelegrafis­ler. Vidare finns en kortare
utbildning som omfattar dels en skepparkurs av l:a klass, vilken anordnas i
Göteborg och Härnösand, dels en fartygsmeka­nikerkurs av l:a klass vilken
anordnas i Malmö, Göteborg och Härnösand. Hit hör ocksä skepparexamen och
farlygsmekanikerexamen. För dessa utbildningar är endast själva examinationen
föriagd lill sjöbefälsskolorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
tillträde lill de utbildningar som anordnas vid sjöbefälsskolorna fordras
förpraktik. För nautisk utbildning utgörs denna av viss tids däckstjänstgöring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 117&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till
sjöss och för maskinteknisk utbildning av viss lids maskinrumstjänstgö­ring och
verkstadstjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
prop. 1978/79:71 föreslär regeringen vissa ändringar i den högre
sjöpersonalutbildningen. Propositionen rör även annan drift- och underhälls­teknisk
utbildning. Enligt denna inrättas i den statliga högskolan tre allmänna
utbildningslinjer som berör sjöpersonal, styrmanslinje, maskintek-nikeriinje
och radiotelegrafistlinje, och tvä påbyggnadslinjer för dessa, sjökaptenslinje
och sjöingenjörslinje. Styrmans- och maskinteknikerlinjerna föresläs omfatia 80
poäng, en föriängning med 40 poäng i förhällande till nuvarande utbildning.
Påbyggnadslinjerna till sjökapten och sjöingenjör blir vardera om 40 poäng.
Radiolelegrafistlinjen föresläs t. v. omfatta 60 poäng. Enligt propositionen
hörde nuvarande kortare utbildningarna skepparkurs av l:a klass och
fartygsmekanikerkurs av l:a klass även fortsättningsvis anordnas i anslutning
lill berörda högskoleutbildningar. Vidare betonas i proposilionen behovet av
fortbildning och vidareutbildning för sjöbefäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Högskoleutbildningen
bör enligt propositionen gmndas på kunskaper som motsvarar slutförd lärokurs på
Du-linjen i gymnasieskolan. De som utan att ha gäll igenom denna linje har
kunskaper som motsvarar slutförd lärokurs pä linjen skall också ha tillträde
till utbildningen. Det skall ankomma pä UHÄ att bestämma de särskilda krav på
förkunskaper som skall gälla för lillträde till de olika utbildningslinjerna.
Vidare behålls kravet på 27 månaders förpraktik för tilllräde lill styrmans-
och maskinteknikerkurs. Även molsvarande krav på förpraktik för skepparkurs av
l:a klass och fartygsmekanikerkurs av l:a klass lorde komma atl behällas. Atl
lägga särskilt märke till beiräffande praktikkraven är, atl med praktik till
sjöss avses faktisk sjötid. Som sådan praktik fär dock räknas skolutbildning i
den utsträckning som sjöfartsverket bestämmer(sjöfartsverkeis kungörelse 1976:A
52). Med hänsyn till semester, ersältning för övertid (vederiag) m. m.
tjänstgör en sjöman numera till sjöss endasl 6-8 månader om året. Ett krav pä
27 månaders praktik kan alllså innebära upp till fyra och ett halvt års
anställningstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildningsreformen
innebär betydande förbättringar av utbildningarna till styrman och
maskintekniker. De kommer dels alt bygga på gymnasie-skoleulbildning och inle
som nu på grundskoleutbildning, dels att förlängas frän ett till två år. Den
nuvarande utbildningstiden till sjökapien och sjöingenjör kommer visseriigen
inle atl förlängas men eftersom inträdes­kraven höjs kommer utbildningsmålen au
kunna höjas. Beiräffande de lägre utbildningarna, vilka enligt UTSJÖ:s förslag
också skulle reformeras, har inga beslut fattats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De nya utbildningarna
måste enligt min bedömning fl avgörande bely­delse fördel framlida
behörighelssystemet. Innan innehållet i dem och deras inriktning har lagts
fast, är del inte möjligl atl klariägga vilken omfallning varje behörighet kan
fl. Arbetet med utbildningsplaner inom UHÄ kommer därför atl noga följas inom
kommunikationsdepartementet, så att det blir möjligt att lägga fram förslag för
regeringen rörande det nya behörighetssys-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;temet
för sjöbefäl så snart som detta arbeie har avslutats. 1 detta mäste dä hänsyn
också ha lagits lill de kompetenskrav som genom STW-konven­tionen ställs pä
sjöpersonal med olika uppgifier. Jag återkommer i det följande med en närmare
redogörelse för dessa krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.2
STW-konventionen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Säsom
redovisas i avsnilt 3.4 antogs vid en konferens, som anordnades av IMCO
sommaren 1978, enhälligt 1978 års internationella konvention angå­ende normer
för utbildning, certifiering och vakthållning av sjöfolk (STW-konventionen)
samt 23 resolutioner. I betänkandets kap. 9 lämnas en redogörelse för ell
utkast till konventionen och i andra delar därav redovisas behörighetskrav.
Ulredningen log stor hänsyn till dessa i sina förslag. Vid konferensen fick
konventionen ett annat innehåll i vissa avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
konventionen ställs upp inlernationella behörighetsregler för såväl personal
med ansvarsfunktioner som viss annan personal. Reglerna inne­fattar krav både
pä utbildning och praktisk tjänstgöring pä fartyg. Kunskaps­kraven är
specificerade i regler pä det sättet, att de ämnesområden som skall ingå i
utbildningen anges, däremot inte kunskapsnivån. Det är klart angivet i vissa
regler atl nivån kan varieras beroende av den befattning som innehavaren
innehar och fartygsstorieken. Också praktikkraven varierar med hänsyn härtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konventionen
är i princip tillämplig pä alla fartyg med undanlag av örlogsfartyg och andra
statsfartyg som används uteslutande för icke­kommersiella uppdrag, fiskefartyg,
fritidsbåtar som inle används i förvärvs­syfte och primitivt byggda träfartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konventionen ger tvingande
regler för den personal som regleras däri. Möjlighelerna att medge undantag är
begränsade. De ulgörs av dels övergångsbestämmelser, dels dispensmöjlighet.
Genom de förra kan en person som under de senaste sju åren har tjänstgjort
under minsl tre är i en viss befallning utan all vara formellt behörig
(brisimönslrad) ges ell certifikai som berättigar honom att fortsälla i denna
befattning. Dispens skall kunna medges under högst sex månader för närmast
högre befattning än den som en person har behörighet för. En rad villkor finns
dock. För befälhavare och maskinchefer flr dispens medges endasl vid force
majeure och då endast för kortast möjliga tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En hamnstat skall enligt
konventionen kunna kontrollera att alla som skall vara certifierade innehar
föreskrivet ceriifikat eller giltig dispens. Kontrollen flr också innefatta att
bemanningen har sådan kvalitet att vakthållningen kan uppfylla uppställda
fordringar. Om upptäckta brisler inte blir åtgärdade, flr hamnstaten hålla kvar
fartyget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
uppställda kunskapskraven gäller i princip alla fartyg som omfattas av
konventionen. De kan dock som nämnts varieras beträffande omflnget av
kunskaperna. För fartygsbefäl flr detta ske med hänsyn till fartygets storiek&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;angiven
som dess brultodräktighet. Vidare kan kraven varieras för fartyg som
uteslutande används inom ett visst, av varje stat för sig bestämt kustnära
område. Det i konventionen använda uttrycket är near-coastal voyages, kustnära
resor. Behörighetskraven indelas i tre gmpper: fartyg om I 600 brt och däröver,
fariyg mellan 200 och I 600 brt saml fartyg under 200 brt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
grund (parameter) för varierande krav för maskinbefäl används fartygets
maskineffekl, varmed förslås den effeki i kilowatt (kW) som anges i fartygets
registreringscertifikal eller annat officiellt dokument. Enligt defini­tionen i
konventionen fömtsätts att den sälunda angivna maskineffekten är total maximal
kontinueriigt ullagen effekt från fartygets samtliga framdriv­ningsmaskinerier.
Det finns två gmpper av behörigheiskrav. Det gäller fartyg om minst 3 000 kW
resp. fartyg om 750-3 000 kW.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
annan personal än sjöbefäl finns bl. a. obligatoriska minimibestäm­melser för
manskap som deltar i vakthållningen på bryggan resp. i maskin­rummet samt för
radiotelegrafist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
innehåller konventionen särskilda bestämmelser för tankfartyg och bestämmelser
för certifiering av yrkeskunskaper i avseende på räddningsfar­koster
(bätmanscertifikal). Bestämmelserna för tankfartyg är skilda för
oljetankfartyg, kemikalietankfarlyg och gastankfartyg. De släller krav på
säkerhetsutbildning, omfattande även brandbekämpning, för all sjöpersonal som
har särskilda arbetsuppgifter och ansvar i samband med dessa uppgifter avseende
laslhanlering. Ytterligare utbildningskrav gäller befälhavare, maskinchefer och
annan personal med direkt ansvar för lasten och laslhan-teringen. Genom
obligatoriska minimibestämmelser för bibehållande av erforderliga
minimikunskaper samt anordnande av kontinuerlig fort- och vidareutbildning
begränsas genom konventionen möjlighelen till yrkesutöv­ning för det sjöbefäl
som inle är ständigt verksamt till sjöss. Följden blir tidsbegränsning av
behörighet och ett system av fortlöpande förnyelse på grund av sjötjänsigöring
eller fortbildning. Liknande regler flnns för radio­telegrafisler. Även
nuvarande personal berörs av dessa regler, liksom av vissa andra regler i
konventionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konferensen
rekommenderade att konventionen skulle sättas i kraft så snart som möjligt och
att utbildningen skulle anpassas till dennas innehåll snarast utan atl man
avvaktar del formella ikraftträdandet. Konventionen med tillhörande
resolutioner fick slutligt en sådan uiformning att jag bedömer att det är ett
svenskt intresse alt underteckna den. I princip lorde inga hinder föreligga för
en svensk ratificering. Konventionen bör därför enligt min mening läggas lill
gmnd för den svenska sjöpersonalutbildningen och påverka det behörighetssystem
som skall finnas i framliden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.3
Riktlinjer för en framtida ändring av behörighetsregleringen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
redogörelsen hittills i detla avsnilt framgår, att behörighetsregleringen i
huvudsak är delegerad till regeringen, all utbildningssystemet för sjöpersonal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;håller
på alt förändras och att en internationell överenskommelse, STW-konventionen,
som rör kvalifikationskraven för näslan all sjöpersonal har tillkommit nyligen.
Dessa förhållanden medför att behörighetsregleringen bör omarbetas. Jag övergår
nu till att redovisa riktlinjer för den nya regleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen föreslår alt
behörighetsregleringen sker i en förordning om behörighel för sjöpersonal. I
denna regleras såväl sådana behörigheter som nu ålerfinns i sjöbefälskungörelsen
som andra behörigheter, t. ex. för manskap, kock och radiotelegrafist. Även
regleringen rörande personal pä fartyg som för fariig last, vilken f. n. finns
i sjösäkerhelsförordningen, föreslås över-fiyttad till behörighetsförordningen.
De olika behörighetsvillkoren är anpas­sade till det förslag lill
STW-konveniion som förelåg hösten 1977. Utred­ningen visar på möjligheter all
anpassa behörigshetsordningen till ny utbildning, varvid den bygger på UTSJÖ:s
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under remissbehandlingen
har ulredningens förslag lillslyrkls i huvudsak. Vissa myndigheler pekar på alt
fömtsättningama för förslaget har ändrats och all en behörighetsförordning
mäste anpassas lill den framtida utbildningen och lill STW-konventionen. Flera
remissinstanser anser au alltför mänga behörigheter regleras, all sysiemel är
alllför invecklal och all del inle behövs ett sä detaljerat system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar utredningens
uppfattning att behörighetsregleringen bör las upp i en särskild författning.
Med hänsyn till att ulredningens förslag bygger pä förutsäuningar beträffande
bl. a. utbildning som inle längre är för handen, kan del inte följas i sina
detaljer. I princip är det dock enligt min mening väl ägnat atl läggas till
grund för lagstifining.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den nya
behörighelsregleringen måste bygga på den nya sjöpersonalut­bildningen. Hit
horden ulbildningsom riksdagen beslutarom på gmndval av prop. 1978/79:71. Det
utredningsarbete som förulsatls komma att utföras inom UHÄ pä gmndval av
riksdagsbeslutet mäsle därför avvaklas, innan innehållet i behörigheterna
bestäms.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;STW-konventionen antogs
enhälligt av de 72 slatersom var representerade vid konferensen. I
internationella sjöfartskretsar tillmäts konventionen stor belydelse säsom ett
instrument för att förbättra sjösäkerhelen. Ett svenskt tillträde lill konventionen
kommer atl underiätta för svensk sjöfarl att trafikera de länder som omfattas
av konventionen, särskilt pä gmnd av de regler som denna innehåller om
konventionsslats krav på bemanning av fartyg från stat som inle har anslutit
sig till konventionen. Säsom jag tidigare har anfört bör dess innehåll påverka
del framlida behörighelssystemet. Jag bedömer dock att nu gällande svenska krav
beträffande behörighet i allmänhet är mer omfattande än konventionens. Denna
kommer därför att i sak bara i enstaka fall påverka bemanningen av fartygen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Praktiksystemel för
sjöbefäl reformerades år 1976 (SFS 1976:774). Vid reformen beaktades det
dåvarande konventionsutkastet. Några större ändringar beträffande praktikkraven
har inte gjorts i den slutliga konventio-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nen.
Sjöbefälskungörelsens regler om praktik för behörighet kan därför i allmänhet
behällas. Jag återkommer senare i detta avsniii lill vissa frägor rörande
verkstadspraktik för maskinbefäl. Beträffande behörighetsvillkoren för manskapsbehörighelerna,
vilka enligt ulredningens förslag till störsla delen ulgörs av praktikkrav, har
inga synpunkter framförts under remissbe­handlingen. Villkoren stämmer i
allmänhet överens med dem som nu är uppställda av sjöfartsverkel. Också i denna
del anser jag atl ulredningens förslag kan ligga lill gmnd för en
behörighetsreglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
befälsbemanningsutredningen framhåller blir behörigheterna ett betydelsefullt
säll för statsmakterna alt styra bemanningen. Den nya regleringen bör därför
omfatta sjöpersonal av alla de slag som kan ingå i minimibesäuningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverkel
avses enligt utredningens förslag bli ansvarigi för tillämp­ningen av
behörighetsregleringen. Sjöfartsverkel ifrågasätter i sitl remissvar
lämpligheten av att föra över televerkets arbete med certifiering av radioper­sonalen
lill sjöfartsverkel. I övrigt har inte resls nägon erinran mot utredningens
förslag i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
finner det rikligl atl, säsom ulredningen föreslär, bestämmelser om behörighet
för radiopersonal, dvs. om radiotelegrafisler och radiolelefonister, tas upp i
behörighelsförordningen. Del kan vara tveksamt om certifieringen skall läggas
över pä sjöfartsverkel. Denna fråga flr övervägas vidare i samband med de nya
utbildningarnas innehåll. Om utbildning för radiotele-fonistcertifikat byggs in
i en utbildning kan det komma atl visa sig praktiskt atl sjöfartsverket
utfärdar sådant ceriifikat i samband med atl utbildningen godias för
behörighel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket
bör också kunna utfärda verkställighetsföreskrifter. En uppgift som hänger
samman med detta och som blir särskilt betydelsefull är den atl kunna skapa nya
behörigheter. En sådan möjlighet måste enligt min mening finnas för verket för
att det skall kunna följa med i utvecklingen. Denna möjlighet kommer också atl
föreligga genom att verket i sina minimibesäuningsbeslui kan använda andra
behörighetsvillkor för perso­nalen än de särskilt reglerade behörigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Antalet
behörigheter enligt utredningens förslag anses av vissa remissin­stanser som
alllför stort. Den nya regleringen bör enligt vad jag nyss har anfört omfatia
alla slag av sjöpersonal. Varje teoretisk utbildning bör också med lämplig
praktik leda till en bestämd behörighet. Därför blir del med nödvändighet
tämligen många olika behörigheter. De fiesta av de behörig-heter som
utredningen föreslår finns redan enligt nuvarande ordning. Jag syftar då på atl
regeln i 7 § andra stycket sjöbefälskungörelsen ställer upp kompletterande
behörighetskrav för den som har annan behörighet än sjökaplensbrev och skall
tjänstgöra som befälhavare på passagerarfartyg och på annat handelsfartyg om
minsi 30 brt, dock ej pråm. Sjöfartsverket har behörigheiskrav för ett stort
antal behörigheter för manskap, bl. a. matros, lättmatros, befaren jungman,
elektriker, motormän och eldare. Vidare ställer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;STW-konvenlionen
upp behörigheiskrav som varierar både beträffande de teoretiska kunskapema och
praktikkraven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Antalet
behörigheter kan begränsas genom all del i enlighel med STW-konvenlionens
ordning finns gmndbehörigheier som kan byggas på med praktik av varierande art
för utökad räu all ha befattning på fartyg. Behörighetsbeviset förses då med
påleckning (endorsemenl) om ulökad behörighel enligt konventionen. Jag finner
atl denna ordning är praklisk och enklare än den som utredningen föreslär. Jag
avser därför atl söka följa den i det kommande arbetet med en ny
behörighetsförordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande antalet
behörigheter vill jag ocksä erinra om alt Sveriges redareförening och Svenska
sjöfolksförbundei sedan betänkandet avgavs har skapat nya manskapsbehörigheter
med högre praktikkrav än för matros. Dessa liknar den av utredningen föreslagna
behörigheten båtsman DIO. Redareföreningen framhåller i sitt remissvar, all
partema har kommit fram till atl behörighetsreglering av de befattningar som
föreningen kommii överens om med sjöfolksförbundet inte är nödvändig. Jag anser
att överens­kommelsen,som äravsedd alt läggas lill gmnd för
minimibesättningsbeslut, visar atl det finns behov alt behörighelsreglera mer
erfaren personal än matroser. Sedan parterna numera har kommii överens om att i
större utsträckning än tidigare nyttja personal i fiera fartygsavdelningar,
dvs. i allmän ijänsl, kan det finnas anledning att låla även sådan personal
omfattas av behörighetsregleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redareföreningarna
aktualiserar i sina remissvar kravet på en utbildning med behörighet som är
lägre än sjökapten men som ger rätt alt som befälhavare föra mindre fartyg till
Medelhavet och farvatten däromkring, s. k. medelhavsskeppare. Jag avser att ta
upp denna fräga när utbildningssystemet kan överblickas bättre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser vidare att det i
det fortsatia arbetet med behörighetsordningen bör prövas, i vad mån man kan
bygga en eller fiera lägre befalsbehörigheter pä de kunskaper som erhålls genom
gymnasieskolans Du-linje.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såväl av utredningen som
av remissvaren framgår att det behövs ett förhållandevis stort antal
behörigheier pä skilda nivåer. UHÄ befarar i sitt remissvar att en hård låsning
i behörighetsfrågorna innebär ell hinder för strävandena att anpassa sjöbefälsutbildningen
lill teknikens utveckling och till samhällets och individernas behov. Genom atl
avvakta den närmare utformningen av den nya sjöbefälsutbildningen anser jag,
att gmnden för dessa farhågor minskas belydligt. Det bör vidare, som jag redan
har framhållit, finnas möjligheter att direkt i minimibesättningsbesluten skapa
nya behörigheter. Härigenom kan behörighetsordningen lältare än genom
författningsändringar anpassas till nya behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härefter
vill jag återkomma till frägan om praktik. Viss del av nuvarande
verkstadspraktik för maskinpersonal flr enligt sjöfartsverkets bestämmande
ersättas med likvärdig fartygstjänstgöring eller utbildning (28 b § sjöbefäls­kungörelsen).
Denna rätt utnyttjas också i hög grad, bl. a. sä att särskilt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anordnade
utbildningskurser ersätter föreskrivens. k. kvalificerad verkstads-praktik
därför all det är mycket ont om lämpliga praklikplatser. Inskränk­ningarna inom
varvsnäringen kommer atl göra det svårt även i framtiden för de studerande alt
11 adekvat praktik. Del synes vara en angelägen uppgift au undersöka frågan om
denna praktik kan byggas in i ulbildningen eller lösas pä annat säll. I prop.
1978/79:71 uttalar chefen för utbildningsdepartementet, atl det bör ankomma på
UHÄ alt uppmärksamt följa frägan om förpraktik för högskoleutbildningar och
komma med förslag lill ändringar om behov skulle föreligga. Den av mig nu
aktualiserade frågan om verkstadspraklikens uiformning torde omfattas av UHÄ:s
uppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
arbetet med ulformningen av de olika utbildningarna bör också övervägas om
nuvarande separata vidareutbildningskurser, 1. ex. de lank-operativa kurserna,
kan läggas in i de närmast berörda utbildningslinjema i högskolan. Därefier flr
prövas, om kurserna behöver finnas kvar för t. ex. personal med lägre
sjöbefälsulbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
min hiuills lämnade redogörelse framgår all det inte är möjligt, särskilt på
grund av läget beiräffande de högre ulbildningama, att omedelbart ändra
behörighelsregleringen. Även om gymnasieutbildning för sjöpersonal har pägätl i
försöksform sedan läsåret 1972/73, är denna ännu inte så fasl alt en
behörighetsreglering kan byggas pä den. Sjöfartsverket följer utbildningssys­temels
utveckling och kan genom egna beslul anpassa minimibesätiningarna lill
förändringar. Denna ordning bör enligt min mening gälla ännu några är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
dess att underlag finns för en behörighetsreform, bör nuvarande ordning
behållas. Viss teknisk översyn av främsi sjöbefälskungörelsens 3 kap. kan dock
bli erforderiig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytteriigare
en fråga bör las upp i delta sammanhang nämligen åldersgränser för viss
personal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
länge finns en åldersgräns för befälhavare. Denna fastställdes år 1969 lill 20
år. Utredningen föreslår att den skall behållas oförändrad. Jag biträder
utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslär vidare en åldersgräns vid 18 år för vakt- och jouransvarig personal.
Denna gräns återfinns i STW-konventionen för vakthavande befäl på däck och i
maskin. Såsom utredningen framhåller torde det endast i undantagsfall vara
möjligt för någon atl uppfylla behörighets-fordringarna fördenna
personalkategori före 18 års ålder. Med hänsyn härtill anser jag atl en
åldersgräns enligt STW-konvenlionen utan olägenhet kan ställas upp, men atl
detla bör anstå tills Sverige har tillträtt konventionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.4
Behörighetsfrågor som bör lösas nu&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
föregående avsnitt motiverade jag min åsikt, att en ny behörighetsregle­ring
bör anstå en tid. Vissa frågor rörande behörigheter har ändå sådan belydelse
atl de bör lösas dessförinnan. Jag behandlar dem närmare i det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslär, all
all sjöpersonal ges viss grundläggande säkerhets-utbildning och alt personal
som skall ingå i minimibesätlning inom däcks- och maskinavdelningarna skall ha
viss erfarenhet eller ha utbildning utöver denna grundläggande utbildning. Jag
tar försl upp dessa tvä frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I ILO:s rekommendation nr
137 om yrkesutbildning av sjöfolk (prop. 1971:158, bilaga 6) anges bl. a. de
utbildningsmål och utbildningssystem som bör finnas. 1 artikel 15 rekommenderas
för dem som vill ta arbete till sjöss men inte har nägon sjöpraklik två slags
utbildning med skilda mål. 1 första hand rekommenderas en mindre omfattande
introduktion som skall ulformas i avsikl atl göra eleverna bekanta med
fartygsmiljön och säkra arbetsmtiner ombord på fartyg. Vid sidan härav beskrivs
i rekommenda­tionen en mer fördjupad utbildning såsom en förberedande
utbildningskurs vilken ger lämplig utbildning för de uppgifter som vanligen
tilldelas manskap inom däcks-, maskin- och intendenturavdelningarna och som
utvecklar karaktären och inskärper en känsla av självdisciplin och ansvar.
Enligt artikel 2 punkt d i rekommendationen bör lämplig introduktionsutbildning
ges till alla nybörjare i sä stor ulsiräckning som möjligt i land eller eljesl
ombord på fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ocksä
i en rekommendation i anslutning till resolution nr 19 av den inlernationella
konferens som antog STW-konvenlionen påvisas behovet av information till
nyanställda på fariyg. Rekommendationen innehåller anvis­ningar för utbildning
i personlig överievnadsteknik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen framhäller
behovei av särskild introduktions- och säkerhets­utbildning för alla nybörjare
ombord, alltså inle bara för personal som skall ingå i minimibesältning utan
även för andra, t. ex. övertalig däcks- och maskinpersonal och servicepersonal
pä passagerarfartyg. Sådan utbildning borde omfatta en orientering om fartyget
säsom arbetsplats, om de viktigaste säkerhetsbestämmelserna till förebyggande
av olycksfall samt om signaler och ätgärder vid fartygsolycka. Utredningen
anser atl det är fördelaktigt om denna introduktion kan ges innan den anställde
börjar tjänstgöringen ombord. Han är då medveten om olika risker som finns
redan när han första gången kommer ombord på farlygel. Det förekommer
emellertid inle sällan att det är praktiskt att ge den anställde information
när han har kommii ombord. Ett sådant förfarande måste enligt utredningens
mening godtas. Utredningen anser att introduktion av detta slag stämmer överens
med den första, mindre omfattande utbildningen som avses i ILO-rekommendatio-nen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
föreslår, att utbildning av nu nämnt slag blir obligatorisk och att della
kommer till utiryck i författning. Författningsregleringen föreslås ske genom
ändring av 9 kap. 15 § tredje siycket sjösäkerhetslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverkel
tillstyrker förslaget. Jag anser att det bör genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
diskuterar vidare nybörjare som skall ingå i en minimibesätt­ning. Enligt
utredningen kan det inte förväntas atl den som är nybörjare i ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sjömansyrke
skall kunna omedelbart delta i alla förekommande arbetsupp­gifter på ett
tillfredsställande sätl. Den introduktion som diskuteras i det föregående blir
enligt ulredningen inte av den omfattning som behövs för att nybörjaren i
behövlig utsträckning skall kunna fullgöra säkerhetsuppgifter ombord. Den ger
inte heller praktisk erfarenhet. Därför föreslår utredningen ell
kvalifikationskrav för nybörjare inom däcks- och maskinavdelningarna. Della bör
innebära kunskaper om arbeismiljön, arbetarskydd och praktiskt arbete i så stor
omfattning atl nybörjaren kan förväntas snabbt lära sig sina arbetsuppgifter av
förmän och arbetskamrater och sätta sig in i nya arbetssituationer som kan
uppstå. Kvalifikationskravet skall innebära antingen utbildning, varvid årskurs
I av fartygsteknisk kurs ger tillräckliga kunskaper, eller tre månaders
praktiskt arbete pä fariyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för att ställa upp kvalifikationskrav av detta slag för nybörjare är enligt
ulredningen inle lika framirädande när det gäller det mindre tonnagel som del
siörre. På mindre fariyg kan fartygsledningen och arbetskamrater pä annal och
bättre sätt instmera och övervaka en nybörjare än vad som är möjligt pä ett
större. Dessa fariyg rör sig i allmänhet i begränsade farvatten. Till detta
kommer de prakliska synpunkterna, att de mindre fartygen oftast drivs med en
besättning som motsvarar minimibesäuningen och att det inle finns utrymme
ombord för yUeriigare personal. Utredningen anser därföratt del bör finnas
möjlighel att för mindre fartyg göra undantag från del nu diskuterade kvalifikalionskravel.
Gränsen bör sättas vid I 600 brt. Enligt ulredningen bör det samtidigt bara fl
finnas en nybörjare utan kvalifikationer i minimibesäuningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Endast
SÖ har i sitt remissvar behandlat denna fråga särskilt. Slyrelsen delar
utredningens uppfattning att viss säkerhetsutbildning bör meddelas personer
före tillträde till tjänst på fartyg. SÖ päpekar all de pä fartygsarbete
inriktade grenarna av gymnasieskolans Du-linje, som skall ersätta
fartygslek-nisk kurs, innehåller tillräcklig säkerhetsulbildning i årskurs 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
minimibesäuningen är avsedd för säkerhetsuppgifter och stora ansirängningar
görs för atl nedbringa dess storlek, anser jag alt de säkerhets­synpunkter som
utredningen anför mäste väga tungt. All personal i minimibesätiningen skall i
princip vara användbar för säkerhetsuppgifter. Del av utredningen föreslagna
kvalifikationskravet synes därför vara välmotiverat. Det ankommer på regeringen
att närmare bestämma dess innehåll. Såsom utredningen framhåller är del av
prakliska skäl nödvändigi all göra undantag för de mindre fartygen. Ett sådant
undantag kan inte anses innebära några risker för sjösäkerhelen med hänsyn till
de arbetsförhållanden som råder på dessa fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
prop. 1978/79:19 om hälsoundersökning av sjöfolk harjag föreslagit ell
enhelligt syslem med läkarundersökning minst en gäng vartannat år. För ungdomar
under 18 år skall dock gälla krav på åriig läkarundersökning. Vidare föreslås,
att flera läkare än hittillsvarande sjömansläkare flr behö­righel att utfärda
läkarintyg. Dessa ändringar framgårav ett utarbetat förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lill
lag om ändring i förordningen (1961:87) om registrering och mönstring av sjömän
(mönstringsförordningen). Riksdagen harbifallit förslaget (TU 1978/ 79:7, ikr
1978/79:62, SFS 1979:37).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mönstringsförordningen
innehåller inga bestämmelser om vilka fysiska krav som slälls på en sjöman. I 4
§ sägs endasl all inskrivning i sjömansre-gisier inle flr ske av den som på
gmnd av sill hälsotillstånd är förhindrad alt ta anställning ombord på fartyg.
Motsvarande hinder gäller enligt 14 § för mönstring i viss befattning på
fartyg. Enligt 15 § skall sjöman siyrka med läkariniyg att hinder mot
påmönstring inte finns på grund av hans hälsotillstånd. Några särskilda krav på
hälsotillståndet hos sjömannen finns inte bestämda i mönstringsförordningen.
Sädana finns däremot i sjöbefäls­kungörelsen och i sjösäkerhelsförordningen. De
gäller dock bara syn- och hörselförmäga. I förordningen (1979:38) om läkarintyg
för sjöfolk har delegerats till sjöfartsverkel atl efter samråd med
socialstyrelsen utfärda närmare bestämmelser om kraven pä tillräcklig syn- och
hörselförmåga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mönslringsförordningens
krav på läkarundersökning gäller inle alla sjömän, utan endast den som är
skyldig atl mönsira eller frivilligt mönstras i befattning på fariyg. Syn- och
hörselkraven i sjöbefälskungörelsen och sjösäkerhetsförordningen gäller däremoi
alla som omfattas av nägon av dessa författningar. För övriga finns ingen som
helst reglering. I samband med godkännande av manskapsförteckning för vissa
fartyg i inrikes fart kontrol­leras alt giltigt läkariniyg angående syn och
hörsel finns för sjöbefälet, utkiksmän och rorsman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sitl remissvar framför sjöfartsverket den åsikten, att en beslämmelse om syn
och hörsel bör finnas i sjölagen eller sjösäkerhetslagen för all slags sjöfart,
alltså oavsett om del gäller fartyg, där läkarintyg fordras för personalen, och
oavsett om minimibemanningsbeslut eller andra bemanningsföreskrifter meddelas.
Dämtöver bör finnas preciserade bestämmelser för de fall där syn-och
hörselförmäga skall styrkas med läkarintyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser atl sjöfartsverkets påpekande är riktigt och har lagit upp en beslämmelse
härom i 6 kap. 2 § sjösäkerheislagen. Av 11 kap. 4 § sjösäker­heislagen följer
all regeringen eller myndighei som regeringen bestämmer utfärdar de närmare
föreskriftema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen bör i detta
sammanhang behandlas praktikvärdet av tjänstgöring på statliga fartyg. För
närvarande tillgodoräknas sådan tjänstgöring, under fömtsättning att
författningarnas krav på fartygets fart, storlek och maskin­styrka är
uppfyllda, på samma säll som på andra fartyg. Vissa statliga fariyg har sädan
funktion att de uppfyller sjöbefälskungörelsens definition på handelsfartyg,
beiräffande andra råder däremoi tveksamhet om deras status och därmed om
praktikvärdet av tjänstgöring pä dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
föreslär alt tjänstgöring på statliga fariyg, dvs. fartyg som ägs eller bmkas
av svenska staien, skall vara undantagen från den generella regleringen av
praklikvärdel. I stället skall tjänstgöringen tillgodoräknas i den mån
sjöfartsverket anserdet vara skäligt. En regel med detta innehåll föreslås&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ingå
i behörighetsförordningen. Beslut av sjöfartsverket skall ske efter samråd med
den myndighet under vars förvaltning fartyget står.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
den föreslagna regeln avses inte, såsom det kan synas vid ett ytligt
betraktande, att diskriminera statsanställda. I stället är avsiklen att dessa
skall 11 en rättvisare behandling än enligt nuvarande regler, vilka uppfattas
som stela och ibland, genom uppdelningen i handelsfartyg och andra fartyg,
orättvisa. Utredningens förslag tillstyrks av alla de myndigheter och organi­sationer
för statsanställda som har yttrat sig om förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ocksåjag
finneratt förslaget i denna del innebären förbättring i förhållande till vad
som nu gäiler. Det kan visseriigen inte vara ell ändamål i sig all anordna
tjänstgöringen på statens fartyg så, atl den kan tillgodoräknas för
sjöbefälsbehörighel eller annan sjöpersonalbehörighei för handelsfloltan. Det
är dock av värde atl så kan ske, särskilt med hänsyn lill möjlighelema atl
växla mellan olika yrken. Sjöbefälsbehörigheterna används ocksä i stor
utsträckning som behörighetskrav för tjänstgöring pä andra staten lillhöriga
fartyg än handelsfartyg. Jag anser därför att det är väseniligt för både staten
i egenskap av fartygets ägare och den enskilde att praktikvärdet av tjänstgö­ringen
klarläggs. Detla bör ske pä det säll som utredningen föreslär, dvs. efter
prövning av varje särskilt fartygs arbetsuppgifter, fartområde m. m. Pröv­ningen
bör ge till resultat klara generella regler för tillgodoräknande. Av dessa bör
framgå i vilken omfattning tjänstgöringen tillgodoräknas, eventuell
inskränkning till viss eller vissa behörigheier saml ijänsigöringens värde som
Ijänsl på handelsfartyg. Vid prövningen i sistnämnda hänseende är verket inle
bundet av definitionen av handelsfartyg i sjöbefälskungörelsen eller
motsvarande ny författning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser det självklart, atl sjöfartsverkets beslul skall föregås av samräd med
säväl den myndighet under vars förvaltning fartyget står som de
personalorganisationer vars medlemmar berörs av beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag nämnde inledningsvis, anser jag de ändringar som jag nu har behandlal vara
särskilt viktiga. Beträffande de frågor, där beslutanderätten inte ankommer pä
riksdagen, avser jag atl föreslå regeringen atl besluta om behövliga
författningsändringar ulan atl avvakta en samlad reform beträf­fande
behörighetsregleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3
Ansvarsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;110
kap. sjösäkerhetslagen finns bestämmelser om ansvar för befälhavaren vid brott
mol lagens föreskrifter om ceriifikat (2 §), bemanning och ansläll­ning hos
redaren (3 §) samt skyddsarbete (5 §). Vidare finns bestämmelser om ansvar för
redaren vid brott mot föreskrifter om lillsyn (1 §) och rederian­slällning (3 §
iredje slyckel) samt om ansvar för var och en som bryier mot bl. a.
nytljandeförbud m. m. (4 §) och loisplikt (6 §). Sjöbefälskungörelsen
innehåller ansvarsbestämmelser för obehörig befälsuiövning (36 §) samt för
brott mot bemanningsregleringen i kungörelsen av redaren eller befälhavaren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(37
§). Bland ansvarsreglerna återfinns också den regel om frihel från ansvar som
gör brislmönslring möjlig (10 kap. 3 § andra stycket sjösäkerhetslagen och 38 §
sjöbefälskungörelsen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befälsbemanningsutredningen
föreslår, atl sjöbefälskungörelsens an­svarsbestämmelser förs över lill 10 kap.
sjösäkerhetslagen och att redarens straffrättsliga ansvar för fartygssäkerheten
utvidgas till att avse även användning av fartyg utan ceriifikai eller lastmärke
(2 §) samt brott mol bemanningsregleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
remissvaren berörs inte ansvarsbestämmelserna särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjösäkerhetslagen
innehåller regler om samhällskonlroll av ell fartygs konstruktion, underhåll,
utrustning, bemanning m. m. För att sanktionera bestämmelsema om certifikai,
tillsyn och andra viktiga delar av den regelbundna säkerhetskontrollen finns
siraffbesiämmelser. Jag anser atl dessa ulgör en nödvändig del av
säkerhelslagstiftningen. När nu beman­ningsregleringen förs över hell till
sjösäkerheislagen, bör ocksä de nödvän­diga sanktionsbeslämmelserna finnas
enbart i denna lag. Vidare bör, såsom ulredningen föreslår, redarens ansvar för
broll mol säkerhetslagstiftningen vidgas till alt avse bemanningen i dess
helhet, inle bara som nu sjöbefälet, och användning av fartyg i strid mol
reglerna om ceriifikai m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeln
i 10 kap. 3 § sjösäkerheislagen innebär all befälhavaren siraffas om fartygei
inte är bemannat i enlighel med minimibesättningsbeslulet. Genom au också
detaljregleringen av befälsbemanningen förs över lill minimibesäll­ningsbeslutei
kommer sankiionsregeln atl gälla hela bemanningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I 6 kap. 6 §
sjösäkerheislagen görs enligi den föreslagna lydelsen ett betydelsefullt
undantag från skyldigheten för befälhavaren alt följa minimi­besätlningsbeslulel,
nämligen genom befälhavarbeslul som fär användas tillfälligt vid oförutsedd
brist i bemanningen. Lojal lillämpning av rätten alt fatta befälhavarbeslul
skall givetvis vara slraffri. Skulle sjöfarlsverkel vid sin koniroll av ett
befälhavarbeslul göra annan bedömning än befälhavaren rörande tillämpningen,
bör verket i första hand ingripa genom påpekanden och därefier med förbud. I
uppenbara fall av missbruk måste dock slraff kunna följa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
fäster stor vikt vid alt rapporteringen till sjöfartsverket av befälhavar­beslul
fungerar på avsell sätt, så atl verket får möjlighel att utöva sin kontroll.
Därför bör fall där rapporteringen inte sker sä snabbt och sä ulföriigl som
anges i 6 kap. 7 §strafföeläggas. Jag har tagit upp en regel härom i 10 kap. &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§.
Straff för brisler i rapporteringen skall givelvis kunna ådömas även om
befälhavarbeslutet innebär en fulll korrekt lillämpning av regeln i 6 kap. 6 §
om sådant beslul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
9 kap. I § andra stycket sjösäkerheislagen skall den som ingår i minimibesätlning
och lillhör däcks-eller maskinavdelningen vara anställd av redaren.
Bestämmelsen är straffsanktionerad i 10 kap. 3 § tredje stycket. Vidare får
medborgare i utomnordiskt land anställas i befallning pä fariyg endast efter
särskilt lillständ. Den faktiska utvecklingen liksom dessa två&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;exempel
visar, att under senare år ett större ansvar än förut har lagls på
rederikonloren beträffande personalrekrytering och personalplanering. Kortare
hamnuppehåll och fier uppgifter för befälhavaren ombord har ocksä gjort all
planeringen för fartygets drifl i stor utsträckning måsie göras i land. Det
framslär därför som olillfredsslällande att endasl befälhavaren har ett
siraffrätisligi ansvar för brisler i bemanningen och andra brou mot säker­hetsföreskrifter.
Jag lägger därför fram förslag om ett utökat redaransvar. Detta innebär atl
redaren -jämte befälhavaren - kan straffas vid överträdelser avreglerna om
certifikai och Iastmärke(nuvarande2 § som motsvaras av I §i förslaget) saml
bemanning (nuvarande 3 § första slyckel motsvarande 2 § i förslaget). Säsom
gäller beträffande andra liknande bestämmelser, föreslås atl ansvar skall
inträda endast om redaren har känl lill eller bort känna lill förseelsen. Om
han visar atl han har gjort vad han skäligen har kunnat för att förhindra
förseelsen, skall han vara fri från ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beiräffande
övriga bestämmelser är nuvarande 10 kap. 3 § andra stycket utan motsvarighel i
förslaget, efiersom bristmönsiringen föreslås upphävd. 36 §
sjöbefälskungörelsen rörande obehörig befälsuiövning motsvaras enligt förslaget
av 10 kap. 4 § sjösäkerheislagen. Detla lagrum riktar sig dock endast mot den
som ulövar befäl. Behovei av straffsanktioner mot redare och befälhavare, som
trots vetskap om förseelsen tillåter nägon alt utöva befäl ulan föreskriven
behörighel, är läckt genom all handlingen innebär överträ­delse av
minimibesättningsbeslut eller bemanningsföreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4
Bemanningskontroll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjösäkerhetslagen
ålägger sjöfartsverkel alt öva tillsyn över lagens lillämp­ning. Inom verkets
centralförvaltning ansvarar bemanningssektionen, som ingår i
sjöfartsinspektionen, för ärenden rörande bl. a. bemanningskontroll. Tillsynen
av fartygen ligger närmast på den lokala sjöfartsinspektionen som är
organiserad i sju distrikt med var sill inspeklionskonlor. Dessulom finns ell
inspektionskontor i Rotterdam. Viss tillsyn över säkerhelen pä svenska fariyg
ulövas härjämte av svensk utlandsmyndighet. Sjöfartsinspektionens
bemanningskontroll omfattar alla fartyg som berörs av sjösäkerhetslagen, dvs.
även utländska fartyg som rör sig i svenska farvatten. På grund av den stora
mängden arbetsuppgifter som vilar på inspektionen är bemanningskon-trollen i
prakiiken myckel begränsad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
sjösäkerhetslagen och mönstringsförordningen skall även mönst­ringsförrättare
utöva tillsyn över fartygs bemanning. Denna tillsyn är begränsad till den krets
av svenska fartyg där mönstring äger rum samt till sådana fartyg i itrikes fart
som skall vara försedda med manskapsförteckning. De minsta handelsfartygen är
därför, bortsett från passagerarfartyg, undan­tagna. Den bemanningskontroll som
utförs av mönsiringsförräitare innebär granskning och påpekanden, däremot inte
möjlighel atl ingripa med nytljandeförbud. Sädan befogenhet tillkommer bara
sjöfartsinspektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1918/19:U1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
framhåller all del med hänsyn lill säkerheten är nödvändigt alt fästa stor vikt
vid att bemanningsbeslämmelserna efterlevs i praktiken. Det är därför av
belydelse atl sjöfartsverkets bemanningssektion får erfor­derliga resurser för
att kunna äta sig de vidgade arbetsuppgifter som ulredningens förslag innebär.
Vidare anser utredningen, au en framtida effektivisering av sjömansregistrel
kan möjliggöra en snabb registrering av besättningsförändringar, varigenom
bemanningskontrollen främjas. Sjö­fartsverkel skulle nämligen därmed ulan
dröjsmål kunna få fram aktuella besätlningslistor och jämföra dessa med
gällande minimibesättningsbeslut. En sådan efterhandsgranskning får enligt
ulredningens mening en viss betydelse även om erfarenhelerna ger vid handen alt
den är både besvärlig att utföra och relalivi ineffektiv. Huvudvikten i
kontrollarbetet bör läggas på utbildning av sjöpersonal i säkerhetsfrågor och
vid att sjöfartsverket ges en bemanningssektion som har förutsäuningar att
fortlöpande följa beman­ningssituationen på fartygen och genasl ingripa mol
förekommande bris­ler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den effektivare kontakt
mellan sjöfartsverkel ä ena sidan samt redare och ombordanställda ä den andra
som utredningens förslag medför är ocksä enligt Ulredningens mening ägnad att
främja en lojal tillämpning av meddelade bemanningsbeslul. Härjämte beionar
utredningen, atl kontrollen i prakiiken utövas mest effektivt ombord av de
anslällda och deras fackliga företrädare. Utvecklingen av skyddsarbetet och de
ombordansiälldas ansvar för säker­hetsfrågorna bidrar till att minska behovei
av en utbyggd konirollapparal på myndighetsnivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mönstringsutredningen
föreslog i sill betänkande (Ds K 1974:11) Mönst­ring av sjömän atl nuvarande
mönstringspliki skulle begränsas till au gälla endast utrikes sjöfart samt att
avmönstring och den s. k. ärsmönstringen skulle slopas. Deua skulle innebära
färre möjligheler till kontroll genom mönsiringsförrätiare.
Mönstringsulredningen ansäg därför att bemannings­kontrollen i övrigi, särskilt
utomlands, borde förstärkas. Delta föreslogs ske genom utökning av resurserna
hos sjöfartsverket för att genomföra en väl planerad stickprovskontroll. Denna
borde utföras dels genom au lisior med erforderliga uppgifter om fartyget
fordrades in frän rederiet eller direkt från befälhavaren lill verkets
bemanningsseklion, dels genom alt den lokala sjöfartsinspektionen införskaffade
sådana handlingar och i samband därmed i viss utsträckning kontrollerade dessa
mot minimibesällningsbeslutei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del har jag samma uppfattning som befälsbemanningsutred­ningen i fråga om
bemanningskontrollen. I praktiken måste man i stor utsträckning lita till den
intema kontrollen på fartygei bl. a. genom de ombordansiälldas organisaiioner.
Jag ser en sådan kontroll som en naturlig del av säkerhelsarbelel ombord och av
det ansvar som de ombordanställda i stor utsträckning redan har lagil pä sig.
Delta måsle kombineras med ett fördjupat samarbete mellan sjöfartsverket och
redarna. Härutöver mäsle en myndighetskontroll finnas. Utredningen anser att
denna skall vara utformad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
en eflerhandskontroll. Ell sådant system är otvivelaktigt del minsl
resurskrävande för statsverkets del men del är enligt min mening tveksamt om
det är tillräckligt effektivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Emellertid är jag inte
beredd atl nu lägga fram några definitiva förslag beträffande
bemanningskonirollen. Denna har samband med bl. a. frågan om
mönstringssystemets framtida utformning. Mönstringsulredningens förslag är inte
längre akluella och regeringen har därför pä mill förslag beslutat om en ny
utredning beträffande mönstring. I direktiven (Dir. 1979:10) till denna
utredning har jag framhållit bemanningskonirollens belydelse. En av de frågor
som ulredningen har alt la iiu med är, hur arbetstagarsidan kan medverka i
ansvarei i de frägor som har samband med mönstringen. Hit hör oivivelaktigi
bemanningskonirollen. Det står emellertid klart, au myndig­hetskontrollen inte
kan avvaras. Ulredningen skall undersöka möjligheteralt effektivisera denna och
samordna den med sjöfartsinspektionens tillsynsar­bete i övrigt. Jag anser atl
förslagen frän denna utredning bör avvaktas, innan ställning tas till vilka
ålgärder som behövs för bemanningskontrollen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.5
Organisatoriska frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bemanningsfrägorna
och övriga frägor som har utretts av befälsbeman­ningsutredningen berör till
störsla delen sjöfartsverkets ansvarsområde. Detta gäller utfärdande av nya
verkställigheisföreskrifter, uppföljning av nya avtal, bemanningskontroll m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
andra myndigheler kan komma att påverkas. Del är inle uteslutet atl de
höjningar av behörighetskraven för personal på handelsfartyg som kan bli
följden av nya utbildnings- och behörighetssystem medför krav på ökade
utbildningsinsatser för personal på statliga fariyg som är i nära kontakt med
handelssjöfarten. De allmänna kraven på bälire utbildning i arbetslivet och
tendensen att använda större och mer specialiserade fartyg inom skilda
verksamheter påverkar ocksä utbildningsbehovet inom t. ex. marinens,
kustbevakningens och sjöfartsverkets sjögäende verksamhei. Del pä detla sätt
ökade utbildningsbehovet bör beaktas i myndigheternas ordinarie verksamhei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
avsnitt 4.4 hänvisade jag beiräffande eventuellt utökade resurser för
bemanningskontroll till pågående utredningsarbete i samband med över­synen av
mönstringssysiemel. Jag vill tillägga att del även kan bli fräga om
omfördelning av resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
arbetsuppgifter som kommer att ligga pä sjöfartsverkets ceniralförvaltning
framhåller befälsbemanningsutredningen att dessa kom­mer att öka, särskilt i
samband med ikraftträdandet. Utredningen föreslär all verkets bemanningssektion
skall tillföras en tjänst för handläggare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket
understryker i sitl remissvar alt den rådande arbetssitua­tionen sedan länge är
besvärande inte bara för bemanningssektionens personal ulan även för de
myndigheler, organisaiioner, rederier och sjömän&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
Ivingas vänla på beslul eller besked inom sektionens handläggningsom­råde.
Erfarenheterna från millen av 1960-talet, då en ny praxis i minimibe­sättningsärenden
skulle lillskapas, tyder enligt verkei på att en stor del av de berörda
tjänstemännens lid kommer au behöva ägnas åt diskussioner med parterna på
sjöarbetsmarknaden. Verkei understryker därför ulredningens förslag beiräffande
förstärkning av bemanningsseklionen och anser alt resurser bör tilldelas för
att en handläggare ulöver den som verkei har begärt anslag för lidigare skall
kunna anställas senasi sex mänader innan den nya lagstiftningen iräder i krafl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I sin anslagsframslällning
för budgetårel 1979/80 framförde sjöfartsverket liknande synpunkter. Där
anfördes vidare att det är en vanlig tendens alt sjöfartens organisationer
önskar revidera gällande bemanningsbeslut genom olika specialavial. Detta gör
sig särskilt gällande i samband med ombygg­nader av fariyg, ändrade
fartområden, ökad automation m. m. Verket betonar också att vissa beslut gäller
under en försöksperiod vilket kräver noggrann uppföljning och ulvärdering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 årets budgetproposition
(prop. 1978/79:100 bilaga 9 s. 107) beräknar jag en medelsanvisning till
sjöfartsverket under anslaget Fariygsverksam-het vilket ger utrymme för en
förstärkning med bl. a. en handläggare pä bemanningsseklionen för au möta den
ökade belastningen i fråga om bemanningsärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad angår de områden som
behandlas i denna proposition, delar jag sjöfartsverkets uppfattning att den
nya bemanningslagstiftningen särskilt inledningsvis kan medföra en härd
belastning på verket. I samband med ikraftträdandet skall
verkställigheisföreskrifter av olika slag utfärdas och bemanningsföreskrifler
utarbetas bl. a. för fartyg som nu inte omfattas av regleringen. I viss
utsträckning kommer minimibesättningsbeslut att omprö­vas. Det kommer även att
mera stadigvarande finnas nya ärendetyper hos sjöfartsverkets
ceniralförvaltning. Jag avser därvid bl. a. tillfälliga ändringar av
minimibesättningsbeslut (resebeslut se 4.1.6) och insatser under försök med ny
bemanning. Dock bör beaktas, atl den svenska handelsfloltan har minskat
betydligt under de senaste åren. Vidare kan regeringen f. n. inte besluta om
någon ny behörighetsordning av skäl som anges i avsnilt 4.2.3. Detta minskar
volymen av arbetet inom sjöfartsverket och innebär att arbetet med reformen
sträcks ut under längre tid. Jag finner därför inte skäl att föreslå någon
förstärkning av bemanningssektionen utöver vad jag har anfört i
budgetpropositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
Riksdagen 1978/79. 1 saml Nr 117&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
Fartygsmiljönämnder m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1
Utredningsförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dåvarande
chefen för kommunikationsdepartementet tillkallade ijuli 1973 en sakkunnig' med
uppdrag att se över frågor som hänger samman med de ombordansiälldas arbets-
och miljöförhållanden m. m. Utredningen, som antog benämningen
fartygsmiljöutredningen (K 1973:04), överlämnade i januari 1975 delbetänkandel
(Ds K 1975:2) Bätire fartygsmiljö. 1 betänkandet föreslogs ändrad lagstiftning
om skyddet mot ohälsa och olycksfall pä fartyg. På grundval av utredningens
förslag har riksdagen beslulal om ändringar i sjösäkerhetslagen (prop.
1977/78:55, TU 1977/78:14, rskr 1977/78:141, SFS 1978:109).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fartygsmiljöutredningen
överlämnade i okiober 1976 delbetänkandel (Ds K 1976:1) Bostäder, medinflytande
och miljö ombord på fartyg. 1 betänkandet föreslås all de ombordanställda ges
ökade möjligheter alt påverka utformningen av bostads- och arbetsmiljön pä
fartygen genom atl partssammansalta fartygsmiljönämnder inrättas inom
rederierna. Vissa ändrade regler föresläs om skyldigheten au ge in
fariygsritningar till sjöfartsverket för granskning. Vidare föresläs nya
bestämmelser om bostä­dernas utformning ombord med bl. a. viss minsta golvyta.
Eftersom del sist sagda ligger inom regeringens normgivningskompetens, lar jag
här bara upp frågorna om fartygsmiljönämnder och ritningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
anställda i land har enligt gällande lagstiftning möjligheter att påverka sin
arbetsmiljö. I byggnadsstadgan (1959:612, ändrad senast 1977:1177),
arbetsmiljölagen (1977:1160) och arbetsmiljöförordningen (1977:1166) finns
sålunda besiämmelserom arbetslagarnas rätt till medverkan vid planering av nya
eller ändrade arbetslokaler och personalrum. Lagstiftningen reglerar också
yrkesinspektionens möjligheter alt pä planeringsstadiet verka för en god
arbetsmiljö. Vidare flnns bestämmelser om skyddsombuds och skydds­kommittéers
medverkan vid planering av nya eller ändrade lokaler, anord­ningar och
arbetsmetoder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
byggnadslovsärenden gäller ett särskilt kontrollsystem som går ut på att
yrkesinspektionen bevakar alt skyddsombud, skyddskommitté eller arbets­tagarorganisation
har fått tillfälle att yttra sig innan byggnadsnämnden beviljar byggnadslov för
arbetslokal eller personalrum. I sådana fall då byggnadslov inte behövs eller
dä arbetsmiljöfrågor inte har kunnai prövas i byggnadslovsärendet skall
arbetsgivaren göra en anmälan lill yrkesinspek­tionen. I anslutning till en
sådan anmälan kan inspektionen bevaka att de anställdas företrädare har Utt
möjlighet att föra fram sina synpunkter i arbetsmiljöfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
de ombordanställda finns bestämmelser i sjösäkerhetslagen om atl skyddsombud
och skyddskommittéer skall delta i planering av nya eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'Generaldirektören
Göran Borggård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ändrade
lokaler på fartygei. Vidare finns vissa regler om rilningar och
ritningsgranskning. Enligt dessa skall ritning till fartyg, som byggs eller
byggs om för svensk räkning och som skall undergå annan tillsynsförrättning än
inspektion - dvs. passagerarfartyg oavsell dräktighet och annat fariyg om minsl
20 brt - ges in till sjöfartsverket i god lid innan arbelel påbörjas. I
trängande fall ellerom fartygei ändras tillfälligt eller byggs om utomlands fär
ritning sändas in i efterhand. Ritning till utländskt fartyg som har blivit
svenskt och med anledning därav skall undergå sjövärdighetsbesiktning skall ges
in till sjöfartsverket så snart del kan ske. På särskild framställning av
beställare, redare eller skeppsbyggare skall sjöfartsverkel granska ritning och
avge yttrande över granskningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Farlygsmiljöulredningen
konsiaterar all de ombordanställda hittills har haft ytterst begränsade
möjligheler alt påverka utformningen av sin egen arbetsmiljö. Detta hänger
enligt utredningen samman med en rad faktorer. Fartygsbeställningar föregås av
utredningar som i försia hand är inriktade på transporifunkiionerna. Den vidare
utformningen av fartygen blir i hög grad beroende av varvsvillkor, som i stor
utsträckning är givna från början, och av inlernationella konkurrensvillkor.
Standardiseringen av fartygsbyggena medför begränsade möjligheter till
ekonomiskt försvariiga avvikelser i syfte atl tillgodose särskilda
miljöanspräk. En annan svårighet är atl den personal som närmast bör medverka
när del gäller projekteringen av ny- eller ombyggnad av fartyg till stor del
befinner sig till sjöss och följaktligen inte finns tillgänglig för samråd med
rederiets tekniska avdelning när della kan vara akluelll. Ett organ som
tillgodoser personalinflytandet i dessa frågor har hiltills saknats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningens mening
är frågan om en förstärkning av de ombord­ansiälldas inflytande på utformningen
av fartygen den viktigaste delen i en reform för att förbättra arbets- och
boendemiljön ombord. För atl lillgodose iniressei av ett effektivt inflytande
är det betydelsefullt atl detta inflytande kan göra sig gällande på ett tidigt
stadium av ett byggnadsprogram. En lagstiftning, som syftar lill att trygga
detta, bör följaktligen erbjuda en organisaiion som möjliggör att de
ombordanställda kan medverka redan i projekieringsskedet. Utredningen har i
detta sammanhang övervägt att utnyttja den organisation som finns ombord i
fartygen för atl tillförsäkra de ombordanställda ett inflytande på
arbetsmiljön. Det är emellertid tydligt atl varken skyddsombuden eller
skyddskommittéerna ombord kan fungera så atl en fortlöpande samverkan mellan de
ombordanställda och rederikontoren kan uppnås när det gäller byggnadsprojektering.
För detta krävs en organi­sation som är landbaserad. Utredningen har också
granskat möjlighelen atl utnyttja rederiernas förelagsnämnder. Inte heller
denna tanke för till en tillfredsställande lösning. För det första finns
företagsnämnder endast i rederier med personal av viss omfattning. Dämtöver kan
rederiernas företagsnämnder generellt sett knappast anses vara lämpade att föra
de ombordansiälldas talan i frägor av sådan teknisk karaktär som rörande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fartygsprojektering.
Ulredningen har därför kommit till slutsatsen atl särskilda organ -
fartygsmiljönämnder - måsie lillskapas för alt tillgodose de ombordansiälldas
intresse av att i framtiden pä ett verkningsfullt sätl kunna påverka
farlygsmiljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
föreslår att bestämmelser om fariygsmiljonämnd förs in i sjösäkerheislagen.
Fartygsmiljönämnd skall vara sammansatt av förelrädare för redare och
ombordanställda. Nämnden skall särskilt behandla frägor om planering av nya
eller ändrade bosläder, arbetsmm och andra utrymmen vilkas utformning är av
belydelse för skyddet mol ohälsa och olycksfall. Den som avser all för svensk
räkning bygga, bygga om eller bygga lill ell fartyg om minst 20 brt skall
underrätla fartygsmiljönämnden härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
huvudregel föreslås atl fartygsmiljönämnd skall ulses inom ett rederi. Detta
förutsätter att fartygsmiljönämnderna fungerar som lokala nämnder knuina lill
varje rederi. Del innebär atl en sådan nämnd skall finnas i varje rederi som
har de personalmässiga förutsättningarna att tillsätta nämnden. Emellertid kan
inte bortses från att vissa rederier, t. ex. helt nybildade, saknar
ombordanställd personal som kan ingå i en fartygsmiljönämnd. För dessa
rederiers räkning föreslås att ärendena handläggs i en för fiera rederier
gemensam nämnd. De närmare villkoren för en sådan gemensam nämnds verksamhet
fär regleras i kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
föreslagna reglerna om fartygsmiljönämnder omfattar alla fariyg om minst 20
brt. För de fartyg som ägs av staten uppstår vissa problem efiersom redare i
vederlagen mening inle finns. Utredningen föreslår därför alt regeringen
meddelar de föreskrifter som behövs för dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslär vidare alt parterna pä arbelsmarknaden i kollektiv­avtal flr besiämma
hur ledamötema i nämnden skall utses. Pä samma sätl flr man besiämma hur
arbelel i nämnden skall läggas upp. Utredningen anför atl den inte har funnit
del lämpligt atl i lagförslaget närmare reglera dessa frägor. En sådan
reglering skulle - för att tillgodose behoven i olika situationer - bli
invecklad och omfatlande och därmed i själva verket onödigt binda berörda
parter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avsikten
med att fartygsritningar skall ges in till sjöfartsverket är att verkets
besiktningsarbete skall underiättas. Avsikten är också att skeppsbyggare och
beställare i god tid skall kunna underrättas om avvikelser i ritningarna från
gällande säkerhetsbestämmelser. Det behövs emellertid inget godkännande eller
annan åtgärd frän sjöfartsverkets sida för att byggnadsarbetena skall fä
påbörjas. Den granskning av ingivna ritningar som regelmässigt förekommer i
verket utmynnar därför inte i formella beslut utan granskningen är av
informativ art.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
de internationella konventioner som behandlar bostäder i fartyg och som har
tillträtts av Sverige föreskrivs emellertid att bostadsritningar skall ges in
till vederbörande myndighet för godkännande. För att motsvara konventio­nernas
krav föreslår fartygsmiljöutredningen att regeringen eller, efter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regeringens
bemyndigande, sjöfartsverket får meddela föreskrifter om granskning och godkännande
av rilningar och om vilka rilningar som skall ges in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande regeln i 7
kap. 18 § försia siycket sjösäkerhetslagen all rilning lill fariyg i vissa fall
flr insändas i efterhand är enligt ulredningens mening alltför liberal till sin
avfattning. Den omsländigheten alt eu fartyg tillfälligt ändras eller byggs om
utomlands kan inte utgöra lillräckliga skäl för atl medge alt ritningarna sänds
in i efterhand varigenom sjöfartsverkets möjligheter alt påverka de planerade
arbelena minskar. Utredningen föreslår därför den skärpningen av gällande regel
all i trängande fall, när omständig­heterna inte medger insändande i förväg,
ritning skall sändas in snarasi efter det atl berörda arbeten har påbörjats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter remiss har yttranden
över betänkandet avgivits av chefen för marinen, försvarels materielverk,
försvarets sjukvårdsstyrelse, socialstyrel­sen, statens järnvägar (SJ), statens
vägverk, sjöfartsverket, generaliullsiyrel­sen, fiskeristyrelsen,
arbeiarskyddssiyrelsen, ILO-kommittén, Centralorga­nisationen SACO/SR, Hotell-
och reslauranganställdas förbund. Rederiför­eningen för mindre fariyg. Svenska
arbetsgivareföreningens allmänna grupp. Svenska maskinbefälsförbundet.Svenska
sjöfolksförbundet, Sveriges far­tygsbefälsförening, Sveriges fiskares riksförbund,
Sveriges redareförening och Sveriges varvsindustriförening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna har
allmänt tillstyrkt eller lämnat utan erinran ulred­ningens förslag all inrätta
fartygsmiljönämnder. Förslaget har sälunda tillstyrkts av chefen för marinen,
försvarets materielverk, socialstyrelsen, sjöfartsverkel, fiskeristyrelsen,
arbetarskyddsstyrelsen, SACO/SR, Svenska maskinbefälsförbundet, Svenska
sjöfolksförbundet och Sveriges fartygsbe­fälsförening. De föreslagna
ändringarna beiräffande fartygsriiningar har i allmänhet inte berörts av
remissinsianserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser har
redovisat kritiska synpunkier pä utredningens författningsförslag om
fartygsmiljönämnder. Generallullstyrelsen anser att nämndens rättsliga status
bör fastställas. Sålunda bör klargöras om nämnden skall vara beslutande och hur
dess ställning skall vara i förhållande till redaren. SJ delar utredningens
uppfattning att det är lämpligt att parterna pä arbelsmarknaden i
kollektivavtal träffar överenskommelse om utseende av ledamöter i fartygsmiljönämnden
och om förfarandel i nämnden men finner det anmärkningsvärt atl
förfatlningsförslaget har utformats med hänvisning enbarl till kollektivavtal
eller t. o. m. som en i lag föreskriven skyldighet för parterna atl sluta
kollektivavtal. Bestämmelserna innebär i själva verket atl frägan om
fartygsmiljönämnden görs beroende av förutsättningama att genom kollektivavtal
åstadkomma enighel mellan parterna. Förslaget till­handahåller inle heller
nägon handlingsregel för de fall där parterna inte kommer överens. Om det är
ett krav att fartygsmiljönämnd skall finnas, måste lagen själv tillhandahålla
regler i berörda hänseenden att gälla i den mån parterna inte genom
överenskommelse tillskapar en nämnd. SJ tillägger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slutligen
atl en lagstiftningsteknik som bygger på ett åliggande föreit visst
rättssubjekt all slula avtal -1, o. m. sådant som inte har preciserats på annal
sätl än genom angivande av ämnet - veteriigen inte tidigare har prövais i värt
land. Principiella och prakliska skäl talar enligt SJ för au i likhet med
hittillsvarande lagstiftning ange allmänt utformade regler om ledamöter och
förfarandel i lagiexien med möjlighel för parterna atl iräffa kollektivavtal om
andra regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
fartygsbefälsförening menar att det skulle vara olyckligt om parterna pä
arbetsmarknaden ställs inför så oklara utgångspunkier vid de förhandlingar som
enligt förslaget mäsle föregå utseendet av ledamöter i farlygsmiljönämnd och om
förfarandet där. Föreningen föreslår därför att författningstexten ändras sä
att det klarl framgår vilka ärenden fartygsmil­jönämnderna har atl handlägga,
saml att gränsdragningen mellan skydds­kommittéernas och fartygsmiljönämndernas
behörighetsområden klarläggs. Sveriges varvsindusiriförening understryker
nödvändigheten av alt nämn­dernas verksamhei inte påverkar det affärsmässiga
förhållandet mellan beställare och varv, som regleras i skeppsbyggnadskontrakt.
Ett varv mäste för samUiga frågor rörande ett fartygs utformning, utmstning
osv. ha en enda förhandlingsmotpart, dvs. beställaren. Härav följer enligt
föreningen att fartygsmiljönämndernas arbete i princip mäste ske inom resp.
rederi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna särregleringen förstatliga fartyg tas upp av sjöfartsverket, som
menar atl den för den civila sjöfarten föreslagna ordningen lämpar sig väl även
för de statliga fartyg som omfattas av sjösäkerhetslagen. Inom verket tillämpas
redan en liknande ordning vid projektering av nya fartyg. Sjöfartsverkel
föreslår därför att - för fartyg som ägs eller bmkas av staten -fartygsmiljönämnd
skall utses inom den myndighet under vars förvallning fartyget står.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2  
Föredragandens överväganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
fartygsmiljöutredningens nu aktuella delbetänkande framgår klart att
utredningen har fäst stor vikt vid att de anställda ges ett vidgat inflytande
vid utformningen av bostads- och arbetsmiljön pä fartygen. Utredningen har
betonat hur viktigt det är atl de anslälldas inflytande kan göra sig gällande
på ett tidigt stadium, i allmänhet redan på projekteringsstadiet. Detta är
särskilt betydelsefullt i fråga om utformningen av fartygets bostäder, eftersom
dessa för sin placering och huvudsakliga disponering ofta mäste behandlas i
samband med den övergripande planeringen av hela fartyget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.
n. finns det inte någon lagstiftning som ger de ombordanställda möjlighet att
påverka utformningen av ett fartyg. Utredningen har undersökt om det finns
nägoi redan existerande organ som lämpar sig för samverkan mellan redare och
ombordanställda i frågor rörande projektering av nybyggen eller omfattande
ombyggnader av fartyg. Det har därvid visat sig atl varken rederiernas
företagsnämnder eller skyddskommittéerna lämpar sig för dessa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppgifter.
Ulredningen har därför föreslagil all det inrättas särskilda fartygs­miljönämnder
i rederierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ansluter mig helt till ulredningens uppfattning om viklen av att de
ombordanställda fåren vidgai inflylande i frågorsom rörderas bostads- och
arbeismiljö på fartygen. Ell sådant inflylande ler sig för mig som särskilt
viktigt för jusl de ombordanställda, som är hänvisade till fartygei under länga
sammanhängande lidsperioder. Jag kan därför slälla mig bakom utred­ningens
åsikt all del bör inrättas fariygsmiljönämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har funnil att förhållandena inom olika rederier varierar i hög grad och att
det därför är svårt att skapa enhetliga nämnder i alla rederier. För au
tillgodose behovet av flexibilitet har utredningen stannat för att arbets­marknadens
parter själva genom kollekiivavial får bestämma nämndernas sammansäuning och
verksamheisformer. Jag delar ulredningens uppfatt­ning om atl det är svårt atl
förfara pä annal sätt. I och med att allt väsentligt överiämnas till parternas
eget beslämmande ter del sig emellertid enligt min mening tveksamt, om del är
befogat all föra in besiämmelserom fariygsmil­jönämnder i sjösäkerheislagen.
Del kunde i och för sig vara önskvärt atl i lagsiiftning ange vissa riktlinjer
för verksamheten med möjlighet för parterna att genom avtal bestämma nägot
annat. När det nu inte är lämpligt bör man enligt min mening söka sig andra
vägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ulredningen har företrädare för organisationerna på sjöarbelsmarknaden varit
ense om att del är lämpligasl att arbeismarknadsparterna fär bära ansvaret för
atl fartygsmiljönämnder lillskapas. Jag finner i linje med vad jag har sagt det
naturiigt atl parterna tar pä sig detla ansvar utan nägra lagregler. Det bör
finnas goda fömtsättningar för att parterna skall kunna åstadkomma praktiska
och enkla lösningar. Ledning inför förhandlingsarbetet kan hämtas bl.a. frän
ulredningens överväganden. Jag kommer självfallet atl följa utvecklingen pä
området. Om det visar sig atl ett vidgai inflytande för de anställda i
hithörande frägor inte kommer lill stånd avser jag att äterkomma i saken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av vad sjöfartsverkel har framhållit beträffande statliga fariyg vill
jag uttala att det nyss sagda om önskvärdhelen av alt fartygsmil­jönämnder
tillskapas även gäller för berörda statliga myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag i fråga om ingivande och granskning av r i t n i n g a r har lämnals
utan erinran. Jag finner all de bör genomföras. Upplysningsvis vill jag nämna
att jag senare avser atl föreslå regeringen atl det i sjösäker­hetsförordningen
preciseras vilka ritningar som skall granskas och godkännas av sjöfartsverkel.
Detta skall gälla för ritningar beträffande bosläder och ekonomilokaler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bäde
sjöfartsverkel och Svenska sjöfolksförbundet har aktualiserat frägan om det
inte av handlingarna i ett rilningsgranskningsärende bör framgå atl
fartygsmiljönämnden eller företrädare för de anställda har yttrat sig i saken.
Jag finner att en bestämmelse med denna innebörd bör las in i sjösäkerhets­förordningen
och återkommer lill regeringen med ett förslag härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 Upprättat
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
enlighet med vad jag nu har anfört har inom kommunikationsdeparte­mentet
upprättats förslag lill lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerhelen på
fariyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nya riktlinjer som sedan en tid gäller inom regeringskansliet för
författningsspråket har tillämpats när förfatlningsförslaget i denna proposi­tion
har utarbetats. Detta innebär att alla de paragrafer som berörs av sakliga
ändringar har arbetats om språkligt. Därutöver haren språklig översyn gjorts av
hela 6 kap. och 10 kap. sjösäkerhetslagen. I del följande kommenteras endast
ändringarna i sak. De föreslagna ändringar i författningstexten som inle
behandlas i specialmotiveringen innebär säledes ingen saklig ändring i
förhällande till vad som nu gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;/ kap. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
reglerar fartområdesindelningen. I denna föreslås två ändringar, nämligen dels
att stor kustfart utvidgas, dels att ett nytt fartområde, inskränkt oceanfart,
införs. Ändringarna behandlas närmare i avsnitt 4.1.4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;; kap. 16 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
denna paragraf har regeringen eller förvaltningsmyndighet som regeringen
bestämmer rätt att bl. a. meddela bestämmelser om avgift till staten för
tillsynsförrättning. Tillsynsförrätlningar och övriga åtgärder som
sjöfartsverket förordnar om sker i sjösäkerhetens intresse och utgör särskilda
tjänsier åt framför allt handelssjöfarten. För att undanröja varje ivekan om
möjlighelema att meddela föreskrifter om avgifter för dessa tjänster föreslår
jag en ändring av bemyndigandet så atl det klart framgår att befogenheten att
fastställa avgifter omfattar alla åtgärder som är förknippade med säkerheten på
fartyg. Till dessa hör enligt min mening även avgifter för utprovning och
granskning av material och utmstning till fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;6 kap. I §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafen föreslås ingen annan saklig ändring än au ordet kosthållet i iredje
stycket byts ut mot ordet intendenturtjänsten. Det nya ordet markerar ett
bredare ansvarsområde än förvaring av livsmedel samt tillagning och servering
av maten, vilket ligger i det nuvarande uttrycket. Särskilt avses att de
hygieniska förhållandena i bostäder och andra personalutrymmen måste&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vara
tillfredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
sitl betänkande föreslär befälsbemanningsutredningen eu lillägg till andra
stycket med innehåll, alt behövlig jourtjänstgöring skall kunna upprätthållas
av besättningen. Ulredningen avser främst del numera vanliga fallet att vakt
inte hålls ständigt i maskinrummet utan att personal i stället har jour och
uppehåller sig på annan plats på fartyget men kan ingripa när ett automatiskt
övervakningssystem larmar. Enligt min mening är ett fartyg betryggande bemannat
när maskinlillsynen utförs av jourpersonal under förutsättning att fartyget är
utrustat för sådan tillsyn. Della är en form av nödvändig vakthållning. Någon
särskild bestämmelse härom behövs därför inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;6 kap. 2 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag redan har anföri i avsnitt 4.2.4 framför sjöfartsverket den åsikten i sitt
remissvar att en bestämmelse om krav beiräffande syn och hörsel bör finnas för
all slags sjöfart, alltså även sädan där personalen inte behöver gå igenom
regelbunden hälsokontroll och skall kunna visa upp läkarintyg. Jag anser att
delta påpekande är rikligt och har därför tagil upp en bestämmelse som avser
alla som har befattning pä ett fartyg i denna paragraf Den avser även den eller
de ansvariga på en fritidsbåt och hela besättningen pä ett fariyg som inte på
annat sätl berörs av bemanningsregleringen. Paragrafen har alltså samma
vidsiräckta tillämpningsområde som I § första siycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Syn-
och hörselförmägan skall vara sädan att arbetsuppgiftema kan fullgöras pä ett
lillföriilligt sätt. Till synförmågan räknas numera även förmågan atl skilja
olika färger frän varandra. Kraven kan variera mellan olika befaUningshavare i
besättningen. Det ankommer pä regeringen eller förvalt­ningsmyndighet atl med
stöd av 11 kap. 4 § i lagen utfärda de närmare föreskrifterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 den allmänna
motiveringen fmns en redogörelse för nuvarande reglering med krav beträffande
syn och hörsel. I den män del visar sig vara erforderiigt bör det ocksä för
andra sjöpersonalgmpper än dem som omfattas av regleringen i
sjösäkerhelsförordningen, sjöbefälskungörelsen och mönst­ringsförordningen
införas uttryckliga krav beträffande syn- och hörselförmä­gan. Emellerlid
anserjag att den föreslagna regeln är tillräcklig förde fiesta nu oreglerade
fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;6 kap. 3 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
motsvarar nuvarande 2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I avsnilt 4.1.2 redovisar
jag mina överväganden beiräffande vilka fartyg som alllid skall ha
minimibesältning och hur bemanningsregleringen i övrigt skall ske. Till
skillnad frän nuvarande regel föreslås att alla passagerarfartyg, även de
minsta, obligatoriskt skall ha minimibesättningsbeslut. Passagerar­fartyg
definieras i 2 kap. 2 § andra siyckei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya andra meningen i första stycket moliveras i den allmänna moiiveringen i
avsnilt 4.1.7. Enligt denna skall minimibesättningsbeslut kunna meddelas för
ett fartyg innan det tas i bmk, dvs. för fartyg som projekteras eller håller pä
att byggas eller som skall köpas t. ex. frän utlandet. 1 deua avseende kan
beslutet om minimibesätlning liknas vid ett förhandsbe­sked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innebörden
av ett minimibesättningsbeslut enligt första stycket är oför­ändrad. Den
nuvarande andra meningen blir dock onödig med hänsyn till den föreslagna 5 §.
Den bör därför ulgä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
andra stycket finns bestämmelser om hur bemanningsregleringen skall göras på
fartyg som inte obligatoriskt skall ha beslut om minimibesättning. I fråga om
regeringens räu au beslula alt denna reglering skall ske genom
minimibesäuningsbeslui molsvarar regeln den nuvarande. Regeringen före­slås
emellertid få möjlighet att delegera sin beslutanderätt lill förvaltnings­myndighet.
Efteren sådan delegation kan valet mellan minimibesättnings­beslut och
bemanningsföreskrifter för de normala fallen läggas direkl på den myndighet som
är ansvarig för sjösäkerheten i enlighet med syftena med förslagen i denna proposition.
Beiräffande innebörden av bemanningsföre­skrifter hänvisas till avsnitt 4.1.8 i
den allmänna motiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
tredje stycket görs tvä undanlag från huvudregeln i det första stycket. Det ena
undantaget gäller statliga fartyg. Även i fortsättningen skall sjöfarts­verket
meddela minimibesättningsbeslut för sådana statliga fartyg som används till alt
i allmän trafik transportera passagerare eller gods. För övriga fartyg
fastställs minimibesätiningen av den myndighet under vars förvalt­ning fartyget
står. Gränsen mellan sjöfartsverkets och den beslutande myndighelens uppgifier
är bestämd på samma sätt som i 1 kap. 4 § beträffande tillsyn av fartygei.
Regeln innebär även att regeringen får rätl att fiytta över beslutanderätten
till annan myndighet än den förvaltande. Denna fråga har berörts i avsnitt
4.1.10. - När del gäller samråd saknas självfallet behov alt för statliga
fartyg samråda med representant för redareparten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det andra undantaget
gäller samräd vid vad som i den allmänna motiveringen, avsnitt 4.1.7, kallas
provisoriskt beslut. Ett sådant beslut får meddelas endast i undantagsfall, när
ett uppskov med beslutet skulle medföra betydande kostnader eller annan
avsevärd olägenhet. I den allmänna motiveringen harjag exemplifierat detta med
att ett passagerar­fartyg skall tilirälligt, t. ex. därför alt ett av rederiets
fartyg måste tas ur drift, användas i ett annat trafikområde än det som
farlygel vanligen trafikerar. Ett annat exempel som jag anför är au ett fariyg
skall sältas i drifl under svensk flagg. Eu dröjsmål med beslut om
minimibesättning som förhindrar en sådan legitim användning kan medföra
koslnader för stillaliggande under en lång tid eller avsevärda olägenheter för
passagerartrafiken eller reguljära gods­transporter. Olägenheten kan ocksä
bestå i alt en köpare ser sig tvungen att avstä från ett planerat köp av ett
fartyg från utlandet, om han inte kan ta fartyget i drift omedelbart. Fall som
de nu berörda är enligt min mening&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.sådana
där provisoriska beslut om minimibesättning bör användas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
provisoriski minimibesättningsbeslut är tidsbegränsat. En regel om detta
återfinns i 8 § andra slyckel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;6 kap. 4 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna paragraf, som motsvarar nuvarande 6 kap. 3 §, ges regler om de kriterier
som skall beaktas när minimibesättningens sammansättning, dvs. dess storlek och
den däri ingående personalens kvalifikationer, bestäms. I förtydligande syfte
föreslås del tilläggel till nuvarande regel att minimibe­sättningens
sammansättning skall bestämmas också med beaktande av den för fartygei gällande
ordinarie arbetstiden (jfr. avsniu 4.1.3). Med ordinarie arbetstid avses i
första hand vad som gäller för fartyget enligt sjöarbeistids­lagen. Om ett
kollektivavtal har slutits i enlighet med denna lags regler och
arbetstidsmåtlel enligi avtalet avviker frän lagens, skall avtalet beaktas.
Detta sker redan enligt praxis. Vidare har jag i fiera sammanhang betonat atl
arbetets organisaiion pä ett avgörande sätl kan påverka minimibesäuningen.
Delta är enligt min mening av sådan betydelse att det bör nämnas särskilt i
paragrafen. Förslaget är uiformat i enlighel härmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
att den nuvarande hänvisningen till vad som är särskilt föreskrivet rörande
sjöbefäl tas bort ur paragrafen läggs ansvaret också för befälsbeman­ningen
direkl pä sjöfartsverkel eller den myndighet som eljesl enligi 6 kap. 3 §
beslutarom minimibesättning. Della sker i enlighel med vad jag har förordal i
den allmänna motiveringen. Minimibesäuningen skall dä beslämmas enbart med
hänsyn till sjösäkerheten. Detla framgår av den sista meningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;6 kap. 5 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
närmaste motsvarigheterna till denna paragraf är 6 kap. 2 § försia siycket
andra meningen och 5 §. Den föreslagna regeln innebär vissa skärpningar i
förhållande lill vad som nu gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
vad jag anför i den allmänna motiveringen skall bemanningen obligatoriskt
regleras genom minimibesättningsbeslut för de fartyg som avses i 3 § försia
stycket. De fär därför inte drivas utan gällande beslul om minimibesättning.
Någon möjlighet au som nu sker använda fartyget innan minimibesäuningen har
fastställts skall alllså inte längre finnas. En uttrycklig bestämmelse härom
har tagits upp i första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
nuvarande lydelse av 6 kap. 5 § fär det antal besättningsmedlemmar som anges i
minimibesättningsbeslulet inte underskridas. Reglerna om bristmönsiring i 10
kap. 3 § sjösäkerheislagen och i 38 § sjöbefälskungörelsen gördel möjligt atl
avvika frän kvalifikationskraven under vissa förhällanden. Enligt förslaget
regleras möjligheterna att avvika frän ett minimibesättnings­beslut uteslutande
av 6 §. Om fömtsättningar för en avvikelse enligt denna paragraf inie
föreligger, skall enligt andra siyckei antalet i besättningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ingående
personer vara lägst det som anges i beslutet om minimibesättning och kvalifikationskraven
i detta beslut uppfyllas av personalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redan
nu får anses gälla att fartyg med minimibesättningsbeslut inte får användas i
annan fart än den som anges i beslutet. I andra stycket andra meningen anges
detla uttryckligen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;6 kap. 6 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
har ingen motsvarighet i gällande lag men ersätter till en del nuvarande
bristmönstring. Den reglerar vad som i den allmänna motive­ringen kallas
befälhavarbeslul. Paragrafen innehåller en säkerhetsventil för sådana
bristsituationer där sjöfartsverkets beslut om tillfälligt ändrad mini­mibesättning,
resebeslut, inte kan avvaklas och ett avsteg frän minimibe­sättningsbeslulet
kan göras efter noggrann prövning av befälhavaren utan atl avkall görs på
sjösäkerhetens krav. Innebörden av det föreslagna stadgandet redovisas
ulföriigl i avsnitt 4.1.6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det bör understrykas all
den ventil som paragrafen innehåller endast fär utnyttjas när bristsituationen
beror på en oförutsedd händelse. Det skall alltså vara fräga om en plötsligt
uppträdande situation, vilket innebär atl det inle finns lid au inhämta
tillstånd till en avvikelse från sjöfartsverkel. Vidare förutsätts för rätl
lill befälhavarbeslul enligt paragrafen, alt bristen inte har kunnat avhjälpas
före fartygels planerade avgång från den hamn där det befann sig när bristen
uppkom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befälhavarbeslul gäller
högst en vecka eller om resan till närmaste desiinaiionshamn tar längre tid i
anspråk, den tid som behövs för att nå denna hamn. Regeln ger möjlighel för
fartyget att under en vecka besöka flera hamnar. Däremot kan befälhavaren inte
beslula alt först under veckan besöka en eller flera hamnar och sedan mot
slutet av veckan påbörja en resa som tar i anspråk tid mer än en vecka från det
att beslutet fattades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samrädsregeln
i andra stycket kommenteras i den allmänna motive­ringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket innehåller inskränkningar i möjligheten att utnyttja befäl­havarbeslul.
Enligt första meningen får kvalifikationskraven för befälha­varen och
radiopersonalen inte åsidosättas. Befälhavare kan enligt nuvarande regler inte
bristmönstras. Han har alllför stora säkerhetsuppgifter för att man skall kunna
ens tillfälligt godta andra kvalifikationer än dem som anges i beslutet om
minimibesättning. För radiopersonal finns bindande konven­tionsbestämmelser.
Beträffande andra meningen, som öppnar möjlighet för den beslutande myndigheten
atl i minimibesättningsbeslulet göra ytteriigare inskränkningar i rätlen all
fatta befälhavarbeslul, hänvisas till den allmänna motiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;6 kap. 7 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna paragraf ges regler som ålägger befälhavaren att skriva ned sitt beslut
enligt 6 § och göra anteckningar om det samråd som har föregått beslutet samt
att underrätla sjöfartsverkel om delta. Bestämmelsen liknar den i 9 kap. 10 §
och övervägandena i prop. 1977/78:55 s. 56-57 rörande denna paragraf har
tillämplighet även pä den nu föreslagna bestämmelsen. Denna innehåller något
ulföriigare anvisningarom underrättelsen till sjöfartsverket om beslutet än vad
9 kap. 10 § gör. Delta hänger samman med atl syflel med 6 kap. 7 § är all göra
det möjligt för verkei all ingripa mol beslutet redan under den tid som del
tillämpas. Såsom jag har anförl i den allmänna motiveringen kan verket därvid
använda nytljandeförbud. Därför mäsle materialet vara fullgott och
underrättelsen komma fram snabbi såsom telegram eller telexmeddelanden gör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undantaget
från underrättelseplikten i andra stycket andra meningen för befälhavare på
fartyg, vars minimibesättning har fastställls av annan myndighet än
sjöfartsverket, tar sikte på de statliga fariyg som omfattas av 3 § iredje
slyckel punkt 1. Det kan inte anses erforderligl alt i lagen ålägga befälhavare
på sädanl fartyg atl underrätla sjöfartsverket eller den myndighet under vars
förvallning fartygei stär om ett befälhavarbeslul. Fartygens användningsområde
är begränsat och myndigheten kan vid behov genom interna instruktioner sörja
för att den ansvariga arbelsledningen för fartyget underrättas. Det kan heller
inte anses föreligga behov atl kunna göra ingripanden mol sådana fariyg under
den lid som ell befälhavarbeslul tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;6 kap. 8§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafen ges bestämmelser om gillighetsliden för olika beslut om
minimibesältning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
ordinärt minimibesättningsbeslut gäller normalt tills vidare. Annal sådani
beslul än provisoriski beslut flr dock lidsbegränsas, om särskilda skäl
föreligger. Sädana skäl föreligger enligt min mening alltid då försöksverk­samhet
av något slag bedrivs och avvikelser från normala principer för
minimibesättningsbeslut har gjorts för alt göra försökel möjligl. Ocksä
resebeslui tidsbegränsas enligt denna regel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
andra stycket framgår att ett provisoriski beslul om minimibesättning enligt 6
kap. 3 § tredje slyckel punkl 2 alltid gäller i högst två månader. Beiräffande
skälen lill delta hänvisas lill avsniii 4.1.7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;6 kap. 9 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
paragrafen ges bestämmelser om räll för sjöfartsverkel eller annan myndighet
som har fastställt ett minimibesättningsbeslut att upphäva&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;besluiel
pä egel initiativ. Den vanligaste situationen då ett minimibesätt­ningsbeslut
upphör att gälla torde dock bli den, alt redaren begär omprövning av
minimibesätiningen och åberopar nytillkomna skäl av organisatorisk eller annan
art. En sådan omprövning fordrar ingen författningsreglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett beslut om
minimibesäUning kan enligt paragrafen återkallas i tvä fall. Det första
motsvaras av del som nu regleras i 6 § första stycket. Det andra fallel, som
regleras i andra punkten, utmärks av atl andra väsentliga förutsättningar för
minimibesättningsbeslulet har ändrats och besättningen därför behöver prövas
om. Jag avser här särskilt följande omständigheter. Arbetsorganisationen pä
fartyget kan ha förändrats till följd av t. ex. ändrad användning, trots atl
själva fartyget och dess utrustning är densamma som lidigare. Vidare kan en
principöverenskommelse ha träffats mellan redaren och en personalorganisation
som gör att personalen inie kan utnyttjas pä det sätt som
minimibesällningsbeslutei förutsätter. I sädana fall måsle
säker-heismyndigheten ha möjlighet att inom ramen för den fiexibla
bemannings-politik som enligt min mening skall tillämpas i framtiden ha
möjlighel alt ompröva beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eu särskilt fall, som
ocksä omfattas av andra punklen, följer av del förhållandet alt
minimibesättningsbeslulet kan meddelas innan fartyget har tagits i bruk på
grundval av upplysningar om detta som lämnas av redaren eller någon annan
intressent. När fartyget är mätt och regislreral måsle del alltid kontrolleras
att förutsättningarna för det fattade beslutet har varil rikliga. Om
sjöfartsverket eller en annan beslutande myndighet finner att förutsättningama
brisler pä någon väsenilig punkt, har myndigheten att återkalla beslutet.
Normalt skall della ske i samband med alt ett nytt beslut om minimibesältning
fallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
del nuvarande andra stycket skall ett fartygs lillsynsbok åleriämnas lill
sjöfartsverkel när ett beslut om minimibesätlning har återkallats. Med denna
regel hänger samman nuvarande 4 §,enligt vilken minimibesättnings-beslutel
skall föras in i lillsynsboken. Jag föreslår att dessa bestämmelser upphävs och
redovisar här skälen för detla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befälsbemanningsutredningen
föreslog all skyldigheten atl anteckna beslutet om minimibesättning i
tillsynsboken skulle slopas. I sitt remissvar framhållet sjöfartsverket alt
alla särskilda uppgifter om ett fartyg avseende säkerhelen nu finns samlade på
ett ställe nämligen i tillsynsboken, att detla underlättar arbetet med tillsyn
av fartyget och att det är önskvärt att en sådan användning av tillsynsboken
bibehålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser atl sjöfartsverkets synpunkter är riktiga och atl lillsynsboken bör
behålla sin karaktär av samlat säkerheisdokument. Emellertid bör en anteckning
i lillsynsboken inte längre vara utgångspunkt för tillämpningen av
minimibesällningsbeslutei, såsom fallet är enligt nuvarande 5 §. Då saknas
anledning atl reglera anteckningar i tillsynsboken i denna lag. Motsvarande
reglering kan emellertid göras genom administrativa föreskrif­ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
kap. 10 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
paragrafen slås fasl, att bemanningsföreskrifter är bindande på samma sätl som
beslul om minimibesäiining. Den motsvarar därvid 6 kap. 5 § i förslaget. Någon
motsvarighet lill 6 § föreslås däremot inle flnnas. Såsom anförs i den allmänna
motiveringen (avsniii 4.1.8) kan bemanningsföreskrif­ter alltså inle sällas
åsido genom befälhavarbeslul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 kap.
11 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
motsvarar 6 kap. 7 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
regel innebär alt endast den allmänna bemanningsregeln i 1 § första slyckel
gäller ulländska fartyg. Även kravel på lillräckligi god syn- och hörselförmåga
i 2 § bör ha denna allmängillighel. 1 övrigi föreslås all bemanningsregleringen
i kapitlet, som hiltills, gäller endast svenska fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 kap.
18 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna paragraf tar jag upp de ändringar i fräga om ingivande och granskning av
fartygsritningar som har föreslagits av fartygsmiljöutred­ningen och som jag
tidigare har behandlal i avsnitt 5.2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändringen
i försia stycket innebär att den omsländigheten att ett fartyg tillfälligt
ändras eller byggs om ulomlands inte utgör tillräckligt skäl för alt medge atl
ritningarna sänds in i efterhand. I sådana trängande fall där ritningarna
alltjämt flr sändas in i efterhand skall delta ske med skyndsam­hel, vilket
ocksä framgår av den föreslagna ändringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
tredje siyckei föreslås del tillägget till nuvarande regel atl regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, en förvaltningsmyndighet fär meddela
föreskrifter om alt rilningar skall granskas och godkännas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 kap.
I §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafen anges de fall dä fartyg fär beläggas med nytljandeförbud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sitt remissvar över befälsbemanningsutredningens betänkande anför
sjöfartsverket, att uttrycket i nuvarande 6 kap. 2 § &amp;quot;den minsta
besättning som kan anses betryggande från sjösäkerhetssynpunkt&amp;quot; anger
genom sin likhet med formuleringen &amp;quot;att det inte är bemannat pä
betryggande sätt&amp;quot; i 8 kap. 1 §, att det föreligger grund för nytljandeförbud
vid bristande uppfyllelse av vad som föreskrivs i minimibesättningsbeslulet
angående antal eller kvaliflkationer. Inte desto mindre medges
kvalifikationsmässiga undantag i 6 kap. 4 § (enligt propositionen 6 §)
lagförslaget och i förslaget till övergångsbestämmelser till
sjösäkerhetsförordningen. Med hänsyn härtill är del enligt sjöfartsverket
önskvärt atl med bibehållande av gmndtanken på en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;minimibesältning
och möjlighet att utfärda nytljandeförbud söka åstadkom­ma något mer skilda
formuleringar i 6 kap. 2 § och 8 kap. 1 §. Sjöfartsverket föreslär med denna
motivering, att regeln i 8 kap. 1 § ändras lill all lyda &amp;quot;att del icke är
bemannat på betryggande sätt för avsedd resa&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
jag anför i avsniii 4.1.6 kan sjöfartsverkel ingripa med nyttjande-förbud om
ett befälhavarbeslul enligt 6 kap. 6 § i förslaget inte står i överensstämmelse
med sjösäkerheiens krav. Del är enligi min mening en av fömlsältningarna för
att systemet med befälhavarbeslul som &amp;quot;ventil&amp;quot; skall fungera frän säkerhetssynpunkl
all sjöfartsverket kan på eu enkell sätt komma lill rälla med missbruk. Därvid
mäste nytljandeförbud kunna användas. Jag anser alt den av sjöfartsverkel
föreslagna ändringen tydligare än nuvarande lydelse markerar att prövningen
enligt 8 kap. skall avse den aktuella, avsedda eller påbörjade, resan. Del är
också från den av sjöfarts­verket framförda synpunkten önskvärt alt
formuleringen i 8 kap. 1 § något skiljer sig från den i bemanningskapitlet.
Nämnda paragraf har därför ändrats på det sätt som sjöfartsverket föreslår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;9          kap. 15 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
ändring som föresläs i iredje stycket behandlas i avsnitt 4.2.4. Detta stycke
gäller all personal pä ett fartyg, alltsä även dem som ingår i
minimibesäuningen, utom befälhavaren och maskinchefen, för vilka gäller
strängare regler i första resp. andra stycket. Ändringen innebär atl personalen
skall beredas tillfälle att skaffa sig erforderiig kännedom om fartygei, innan
dess resa påbörjas. Motsvarande regel gäller nu i den mån del är möjligt men
görs alltsä obligatorisk. Vidare skall all personal ges en viss grundläggande
säkerhetsulbildning. Denna är delvis allmängiltig och behöver endast omfatta
den som inte tidigare har tjänstgjort pä ett fartyg, men den är också speciell
för varje fartyg, t. ex. beträffande livbåtarnas användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
regler som ställs upp i paragrafen är sanktionerade genom straflbestäm-melsen i
10 kap. 11 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;10       kap. 1 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
motsvarar nuvarande 10 kap. 2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
de brott mot lagens bestämmelser som paragrafen handlar om införs genom den
föreslagna lydelsen ett ansvar för redaren vid sidan av det nuvarande
befälhavaransvaret. Skälen till denna skärpning behandlas i den allmänna
motiveringen, avsnitt 4.3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;10 kap. 2 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
10 kap. 3 § har delats i två paragrafer. Dess försia siycke motsvaras av den
föreslagna 2 §. Andra slyckel, som innehåller en brist-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mönsiringsregel,
föresläs upphävd utan att direkl ersältas av nägon ny regel. Tredje och fjärde
styckena har förts samman i förslagets 3 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
det föreslagna första stycket finns en bestämmelse om straff för den
befälhavare som inle följer de föreskrifter rörande bemanningen som gäller för
farlygel. Bestämmelsen rör överträdelser av säväl minimibesättningsbe­slut som
bemanningsföreskrifler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 6 kap. 6 § har
befälhavaren rätt att uinyttja en ventil där en plötsligt uppkommande händelse
gör atl minimibesätiningen inte blir komplett. 1 sådani fall kan han besluta
atl fartygei skall framföras trots bristen under förutsättning atl
sammansättningen av den besättning som finns kvar pä fartyget är
tillfredsställande med hänsyn lill sjösäkerhelen. Motsvarande regel finns inte
enligt förslaget beträffande bemanningsföreskrifler. Om befälhavaren har
utnyttjat denna ventil på ett riktigt säll, skall han inle siraffas. Genom alt
befälhavaren i 6 kap. 6 § andra stycket har ålagts samrådsskyldighet före
beslutet och att han enligt 7 § i samma kapilel skall noga anleckna sitt
beslut, har sörjts för att en riklig lillämpning av ventilen föregås av
noggranna överväganden. Fömtsättningama för dessa kan dokumenteras och del
finns därför ett gott underlag för sjöfartsverkets kontroll i efterhand. Av det
föreliggande materialet måste alltså stå klart all sådana förhällanden har
förelegat som berättigar lill utnyttjande av ventilen. Sålunda skall vakt och
jour kunna upprätthållas, nödvändig tillsyn av fartyg och last kunna göras och
personalen med hänsyn till föreliggande arbetsavtal och arbetstidsreglering fä
utnyttjas pä det ändrade sätt som kan vara en förutsäitning för au det genom
befälhavarbeslutet planerade systemet skall fungera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även en överträdelse av
bemanningsbestämmelserna som har skett av grov oaktsamhet föreslås bli
straffbelagd enligt paragrafen. Härigenom läggs grunden fast för kravet på en
noggrann prövning av fömtsättningama, innan ett befälhavarbeslul fattas. Detla
innebär en skärpning i förhållande lill vad som gäller enligt nuvarande 3 §.
Vid bedömande om oaktsamheien har varit grov bör särskilt beaktas om
befälhavaren inte har följl de råd som hans närmasle män inom fariygsledningen
har lämnat eller om hans beslul har medfört au personalen har ålagts övertid i
otilläten ulsiräckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
andra stycket straflbeläggs förseelse som har skett av oaklsamhet vilken inte
är grov. Detta innebär inle nägon principiell nyhet i sjösäkerhelslagstift­ningen,
eftersom oaktsamhelsbrott redan har kunnat straffas enligt 40 §
sjöbefälskungörelsen. - Om förseelsen är ringa, t. ex. därför alt befälhavaren
har gjort ett misstag i en pressad situation, skall han inle straffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
tredje stycket, som innebär att ett ansvar för redaren införs vid sidan av
befälhavaransvaret för överträdelser av bemanningsreglerna, hänvisas lill
avsniii 4.3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 117&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
kap. 3 § Molsvarar 10 kap. 3 § tredje och fjärde slyckena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
kap. 4 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
huvudsaklig överensstämmelse med nuvarande sladgande om obehörig befälsuiövning
i 36 § sjöbefälskungörelsen föreslårjag i 4 § en regel om slraff förden som
tjänstgör i befattning som befälhavare, maskinchefeller ansvarig för vakt pä
ett fariyg ulan alt inneha den behörighel som är föreskriven för befattningen i
minimibesällningsbeslutei eller i bemanningsföreskrifter. Siraffrihetsregeln i
andra punkten avser inle bara nöd under resa säsom 36 § sjöbefälskungörelsen
gör utan även fall dä någon har uppehållit en befattning på grund av beslul av
befälhavaren enligt 6 kap. 6 §, även om detta beslut i efterhand visar sig vara
sakligt felaktigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10      kap.
Il §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafen, som molsvarar lOkap. 10 §, har lagls lill all även förseelse mot 6
kap. 7 § är straffbelagd. Sistnämnda paragraf innehåller skyldighet för
befälhavaren atl skriva ned sitt beslut alt gå ifrån minimibesättningsbeslulet
med stöd av 6 kap. 6 § (befälhavarbeslul) saml alt omedelbart underrätta
sjöfartsverket om delta beslul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11      kap.
3§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
avsnilt 4.1.7 lägger jag fram förslag beträffande provisoriska minimibe­sättningsbeslut.
Ett sådani beslut är tidsbegränsat till högst två månader (se 6 kap. 8 § andra
stycket). Avsikten är, alt under den tid som beslutet gäller den vanliga ordningen
för beredande av beslul skall pågå, bl. a. samräd med organisationerna, så atl
ett ordinärt beslul kan ersätta det provisoriska när dettas giltighetstid är
slut. Med hänsyn särskilt till lidsbegränsningen uttalar jag i det nämnda
avsnittet att del inte finns något behov av att kunna överklaga ell
provisoriskt minimibesättningsbeslut. I första stycket av förevarande paragraf
har jag därför tagit upp en regel som förbjuder överklagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande
och övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya lagstiftningen bör träda i kraft den 1 januari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag har anfört i avsniu 4.1.5 mäsle vissa övergångsbestämmelser finnas. Dessa
innebär all bristmönstringssystemei finns kvar under en viss lid efter
ikraftträdandet men atl tillämpningen av det begränsas efter hand i allt större
utsträckning. Jag hänvisar beträffande den närmare ulformningen härav lill vad
som anförs i nämnda avsnilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag nu har anföri hemsläller jag au regeringen föreslär
riksdagen att antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1965:719) om
säkerheten på fariyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar au genom proposition
föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:84.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av betänkandet (SOU
1978:2IJ Bemanning av fartyg, avgivet av befölsbeman-ningsutredningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
lägger fram förslag lill ny författningsreglering rörande bemanningen av alla
fartyg på vilka sjösäkerhetslagstiftningen är tillämplig och lill nya
bestämmelserom behörighet för tjänstgöring i befattning ombord pä sädana
fartyg. Härjämte innehåller utredningens belänkande övervä­ganden av betydelse
för den framtida bemanningspoliliken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
föreslår all sjöbefälskungörelsen upphävs samt att reglerna om bemanning av
fartyg samlas i sjösäkerhetslagen och sjösäkerhelskungö-relsen (numera
sjösäkerhelsförordningen). Besiämmelserom behörighet all inneha befattning på
fartyg förs samman till en särskild förordning om behörighel för sjöpersonal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bemanning
av fartyg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innebörden
av utredningens förslag vad gäller bemanningen av fartyg är i huvudsak att det
offentliga ansvaret för att fartygen är bemannade pä ett frän
sjösäkerhelssynpunkt betryggande sätt mer odelat läggs pä sjöfartsverket. De
nuvarande detaljbestämmelserna i sjöbefälskungörelsen om besättningens
sammansäitning slopas. De av riksdag och regering utfärdade beslämmel­serna
kommer enligt förslaget att begränsa sig till allmänna riktlinjer till ledning
för sjöfartsverkels beslul i bemanningsärendena. Härigenom öppnas möjligheter
för en flexiblare praxis, där siörre hänsyn än tidigare kan tas till
utvecklingen inom sjöfarten och lill speciella förhällanden i enskilda fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Minimibesättning
skall som hittills bestämmas med hänsyn enbart till sådana arbetsuppgifter som
har samband med säkerheten. Utredningens förslag innebär ett förtydligande av
säkerhetsbegreppet och i viss mån en ulvidgning av detta. Sålunda skall vid
beslämmande av minsla bemanning ombord hänsyn las ocksä till behovet av
personal för förtöjningsarbete. Hänsyn skall ocksä kunna tas till nödvändigt
arbete med ett fartygs hjälpmaskineri. Till arbete för fartygets säkerhet skall
även räknas sådan hantering av lasten som har till syfte atl kontrollera att
säkerheten ombord inte eftersatts eller att föreskrifter om oljeskydd och annat
miljöskydd iakttas. Utredningen betonar starkare än vad som tidigare har gjorls
de sociala fordringarna på minimibesätiningen och betydelsen för säkerheten av
alt arbetsförhållandena blir drägliga. I detla sammanhang framhålles intenden­turtjänsten
ombord och den vikt som bör fästas vid kosthåll och hygien pä fartygen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
särskilda avsniu (kap. 20 och 22) redovisar utredningen sina närmare
överväganden rörande sammansättning av minimibesättning. Bedömning­arna har
schablonmässigt konkretiserats i tabeller där besättningskraven uttrycks i
förhällande till bestämda kriterier, främst fartygens storlek, maskinstyrka och
fartområde (trafikområde). Det understryks att avsikten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inle
är atl med tabellerna binda sjöfartsverket, utan verkei har att i sin
tillämpning la hänsyn lill förhållanden som inte har beaktats när tabellerna
gjordes upp. Det är ocksä enligt utredningens mening självklart att utveck­lingen
t. ex. i fräga om tekniken och arbetsorganisationen ombord bör leda till all
bemanningspraxis prövas om och anpassas efter nya förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
framhäller den belydelse som sjöfarlsverkel vid ulform­ningen av
bemanningspraxis bör lillmäla träffade överenskommelser mellan redarnas och de
ombordansiälldas organisationer. Ell vidgat infiytande från
arbelsmarknadsparternas sida på bemanningen bör enligt utredningens mening
verksamt främja en utveckling som gagnar näringen i stort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För att främja rationellare
bemanningsförhällanden föreslår ulredningen en ny fartområdesindelning som
fömisätts komma alt som regel användas när sjöfartsverket bestämmer
minimibesätlning. De nya fartområdena är: nänrafik, fart på inre svenska
farvatten och inom begränsad del av fartområdet kusttrafik t. ex. inom ett
angivet skärgärds- eller hamnområde; kusttrafik, fart längs Sveriges kuster, i
hela Öresund och i OsloQorden längst till en linje dragen med hänsyn till
gällande trafiksepareringsregler och lämpliga färdvägar från riksgränsen mellan
Finland och Sverige i norr, milt i Bottenviken och Bottenhavet, mellan Finland
och Sverige vid Åland, runt Gotland, till Bornholms sydudde och därifrån till
Slevns i Danmark vid Öresunds södra begränsning, samt frän Själlands nordspets till
Staverns-odden väster om Larvik i Norge; utsträckt östersjölrafik, farl i
Östersjön, pä Kattegatt och Skagerack intill linjen Lindesnäs i Norge -
Hanstholm i Danmark samt genom Kielkanalen längs Danmarks, Västtysklands,
Hollands och Belgiens nordsjökuster frän Esbjerg lill Blankenberghe; nord­europeisk
irafik, fart i Nordsjön och Atlanten frän Trondheim runt de brittiska öarna
till Brest; inskränkt oceantrafik, fart på Medelhavet och Svarta havel samt
inom Atlanten frän gränsen för nordeuropeisk Irafik till en punkt pä
Nordafrikas kust vid N 25° innefattande farl pä Kanarieöarna och Madeira;
oceanirafik, annan fart än den nu sagda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beiräffande
övriga för närvarande använda parametrar (bmttotonnage och maskinstyrka m. fl.)
föreslås inga ändringar. Förfaltningsförslagen innebär dock au maskinstyrka
anges i kilowatt i stället för som f n. i effektiva hästkrafter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
viktig del av utredningens förslag tar sikle på att avveckla det s. k.
bristmönstringssystemei. Meningen är att systemet skall försvinna etappvis.
Betänkandet innehåller en närmare redovisad modell för en sädan stegvis
genomförd avveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverkets
beslut om minimibesättning skall kunna medge reduce­rade besättningar vid
kortare resor och utredningen diskuterar närmare tvä kategorier, den ena om
högst 12 och den andra om högst 2 timmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
fömtsätts också att sjöfartsverket skall tillfälligtvis kunna jämka ett
minimibesättningsbeslut om särskilda förhållanden - t. ex. en besvärlig
bristsituation - föreligger och sjösäkerhetens krav ändå kan anses tillgodo­sedda.
Ett sådani tillfälligt, för begränsad tid eller viss avgränsad resa meddelal
minimibesättningsbeslut skall kunna meddelas telegrafiskt eller pä annal enkell
och snabbt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att förhindra onödiga ekonomiska föriuster i plötsligt uppkommande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;situationer,
där det inle finns tid eller möjlighet att avvakta sjöfartsverkets
ställningstagande, föresläs en särskild &amp;quot;ventil&amp;quot;. Denna innebär atl
befälha­varen kan beslula om avvikelser om minimibesätlningsbeslulel i vad
avser krav på befattningshavares kvalifikationer. Sådant beslut skall föregås
av samråd med maskinchefen och skyddskommitté eller skyddsombud, och beslutels
giltighet har begränsats i olika avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
författningsförslag omfattar även andra fartyg än handels­fartyg. Den nuvarande
gränsen för tillämpningen av sjöbefälskungörelsen vid 20 brt saknar
motsvarighet i utredningens författningsförslag. För mindre fariyg öppnas
möjlighet för sjöfartsverket att reglera säkerhetsfrågorna genom enklare
föreskrifter än minimibesättningsbeslut. Sädana bemannings­föreskrifter kan
inskränkas till vad som i de enskilda fallen finnes erforderiigt.
Föreskrifterna kan vara generella för en hel gmpp likartade fartyg eller
individuella för visst fariyg. Enligt förslaget skall den förenklade ordningen
gälla för bogserfartyg i längst utsträckt östersjötrafik, fiskefartyg och
fritidsfartyg samt alla fartyg under 20 brt eller med ett skrov vars största
längd understiger lolv meter eller största bredd understiger fyra meter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behörighet
for sjöpersonal&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
om en särskild förordning om behörighet för sjöpersonal innebär att de
nuvarande sjöbefälsbehörigheterna i sjöbefälskungörelsen och manskaps­behörighelerna
i sjöfartsverkets kvalifikationskungörelse förs samman i en författning som
ulfärdas av regeringen. Vissa förändringar föresläs dock. Dessa innefattar i
första hand en anpassning av behörighetssystemet till innehållet i det
föreliggande förslaget till IMCO-konvention angående utbildning och
certifiering av sjöpersonal. Hänsyn har också tagits till det utbildningssystem
som har föreslagits av Utredningen sjöpersonalens utbild­ning (UTSJÖ) och som f
n. bearbetas inom utbildningsdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
föreslår alt nuvarande sjöbefälsbehörigheter i princip skall finnas kvar.
Härjämte införs tvä särskilda behörigheter förelpersonal, en för personal med
utbildning på högskolenivå eller med fyraårigt tekniskt gymnasium och en för
personal med annan gymnasieutbildning. Den pågående bemanningsutvecklingen,
inte minsi planema pä redaresidan atl genom ny teknik och förändrad
organisation av arbelel ombord minska besättningarna, kräver enligt
ulredningens mening all ökad uppmärksamhei ägnas ål kvalifikationerna för
befattningarna vid sidan av sjöbefälet. Förslaget upptar två grundbehörigheter
för matroser och motormän samt särskilda behörigheter för förhandsmän och annan
personal med lång tjänstgöringstid. Vidare föreslås krav pä viss kortare
praktik eller säkerhetsutbildning för nybörjare till sjöss som skall inneha befattning
inom minimibesäuningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
all förebygga olyckor till följd av bristande kunskaperom arbetsmiljön på
fariyg föreslår ulredningen en obligalorisk introduktion beträffande
grundläggande säkerhetsfrågor för all personal ombord. Denna skall särskilt rikta
sig mot nybörjare i sjötjänst och skall gälla även sådan personal som inte
ingår i minimibesätlning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
syfte att fl till stånd en rättvisare ordning när del gäller tillgodoräknande
som praktik av tjänstgöring vilken fullgörs på fartyg som ägs eller brukas av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;staten,
dvs. försvarsmaklen, tullverket, sjöfartsverket, vägverket eller annan
myndighei, föreslås en regel som lägger i sjöfartsverkels hand att bedöma
praklikvärdel efter samräd med den myndighet, under vars förvaltning fartyget
står. Denna regel ersätter det nuvarande systemet med en stel schablonartad
tillgodoräkning. Avsikten är, att den praktik som tjänstgö­ringen pä det
statliga fartyget ger skall kunna tillgodoräknas som t. ex. däckstjänstgöring
eller maskinmmsljänstgöring på handelsfartyg, allt efter den erfarenhet som
personalen faktiskt kan fl på fartyget. Utredningens förslag syftar även till
att underiätta för personal på slalen lillhöriga fariyg, t. ex. vid tullverket
och sjöfartsverket, att genom tjänstgöring på dessa fariyg skaffa den praktik
som erfordras för att få behörighet all inneha högre befattningar ombord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslår atl åldersgränsen 20 är behålls för befälhavare och alt en ny
åldersgräns ställs upp vid 18 år för vakt- och jouransvarig personal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga
förslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slopandet
av sjöbefälskungörelsen med dess bemanningstabeller innebär atl sjöfartsverkets
minimibesättningsbeslut flr ökad betydelse för regleringen av minimibemanningen
i den svenska handelsflottan. Vissa praktiska frågor kommer upp när det gäller
de äldre behörigheternas plals i det nya systemet och tillämpningen av
minimibesättningsbesluten med avseende på personal med äldre behörigheter.
Huvudregeln är att äldre behörigheter behåller sin användbarhet och förslag
framlägges som praktiskt skall underiäita över­gängen lill den nya ordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslär att bemanningskontrollen ägnas ökad uppmärksam­het. Liksom
mönstringsutredningen tidigare har gjort (betänkandet Mönst­ring av sjömän. Ds
K 1974:11) förordar utredningen att en stor del av kontrollarbetet görs genom
stickprovskontroller grundade pä journalredovis­ning av de anställda.
Erfarenheten visar att kontrollen av efterievnaden i praktiken effektivast sker
ombord av de anställda och deras fackliga företrädare. Utvecklingen av
skyddsarbetet ombord och de anställdas ansvar för säkerhetsfrågorna bidrar
enligt utredningens uppfattning till alt minska behovet av en utbyggd
myndighetskontroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ett särskilt avsnitt har utredningen diskuterat de ekonomiska konsekven­serna
för sjöfartsnäringen som utredningens betänkande kan medföra.
Sammanfattningsvis framhålles atl utredningens förslag inte i något fall medför
direkt påvisbara koslnader för näringen ulan som helhet betraktat måste främja
en utveckling av bemanningspraxis som är ägnad alt stärka lönsamheten i
handelssjöfarien. Utredningen förutser inle atl dess förslag i och för sig
skall ge anledning till någon generell eller omfatlande omprövning av
minimibesättningsbesluten för det existerande fartygsbeståndet. För
tillkommande fartyg förbättrar utredningens förslag möjlighelerna för
sjöfartsverket att i samverkan med redare och ombordanställda reglera
minimibemanningen efter ulredningens krav och föreliggande förutsätt­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:201.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2 Utredningens förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring I lagen
(1965:719) om säkerheten på fartyg&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
förordnas beiräffande lagen (1965:719) om säkerheten på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fartyg
dels all 6 kap., 9 kap. 7§ och 10 kap. 3§ skall ha nedan angivna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lydelse,
dels atl nuvarande 10 kap. 4-9 §§ skall betecknas 10 kap. 5-10 §§, dels alt den
nya 10 kap. 7 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas
en ny paragraf, 10 kap. 4 §, av nedan angivna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=296 height=79&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=79 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
  kap. Bemanning och minimibesäiining m. m. 1 § Fartyg skall vara bemannat på
  betryggande säll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under resa, som under
vanliga förhållanden kräver mer än tolv limmars oavbruten gäng eller som i
annat fall är sädan, att skeppstjäns­ten mäste indelas i skift, må fartygei
icke ha mindre besättning än alt befäl och manskap kunna indelas i erforderligl
antal vakter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fariyg
mä icke under resa ha mindre besättning än att erforderlig personal kan avdelas
för kosthållet ombord och, om fartyget enligt gällande föreskrifter skall vara
utrus­tat med teleanläggning, för anlägg­ningens behöriga nyttjande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under resa, som under
vanliga förhållanden kräver mer än tolv timmars oavbruten gång eller som i
annal fall är sädan, all skeppsljäns­len måsle indelas i skift, må farlygel
icke ha mindre besättning än atl den kan indelas i erforderiigt antal vakter
och an behövlig jourtjänstgöring kan upprätthållas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fariyg mä icke under resa
ha mindre besättning än att erforderlig personal kan avdelas för intendentur­tjänsten
ombord och, om fartyget enligt gällande föreskrifter skall vara utrustat med
teleanläggning, för anläggningens behöriga nyttjande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
fartyg med en brultodräktighet av minsl 20 registerton, som befordrar gods
eller passagerare, skall sjö/åns-verket, efter samråd med organisa­tioner
representerande redare och ombordanställda, faslställa den minsta besättning
som kan anses betryggande från sjösäkerhetssyn­punkt i den farl, vari fartygei
nyttjas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket
skall, efter samräd med organisationer representerande redare och
ombordanställda,./or/ö/-tyg fastställa den minsta besättning som kan anses
betryggande från sjösäkerhetssynpunkt i den fart, vari fartyget nyttjas eller
avses att nyttjas (minimibesättning). Rege­ringen eller, efter regeringens
bemyn-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller avses alt nyttjas (minimibe­sätlning). Om fartyget
nyttjas eller avses att nyttjas i flera fartområ­den, skall minimibesätlning
fastställas för varje sådani område.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen äger besiämma, an minimibesättning skall
fastställas även för annat Järiyg än i första stycket sägs.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;digande, sjöfartsverket meddelar när­mare bestämmelser om
fartområden, för vilka minimibesätlning skall fast­ställas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga
om fartyg, som äges eller brukas av svenska staten och användes för annat
ändamål än atl i allmän trafik befordra gods eller passagerare, skall
minimibesältning fastställas av den myndighet under vars förvahning farlygel
står, i den mån regeringen ej bestämmer annat. Sådant beslut skall föregås av
samråd med organisationer representerande de anställda.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får
för fartyg som har en brultodräktighet understi­gande 20 registerlon eller som
ej befordrar gods eller passagerare före­skriva om undanlag från bestämmel­serna
om minimibesättning och istället meddela de särskilda föreskrifter om
bemanningen som behövas från sjösä­kerhelssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När minimibesättning fastställes, skall besättningens
sammansäitning lill antal och kvalifikationer bestäm­mas med hänsyn lill
fartygels stor­lek, beskaffenhet, utmstning, an­vändning och den fart, vari
fartyget nyttjas eller avses alt nyttjas. Häniid skall iakttagas an fartyg
erhåller beföl till det antal och med den behörighet som särskilt föreskrives
saml alt manskapet ges en sammansäitning som är lillfredssiällande med hänsyn
till fartygets säkra framförande och sjösäkerheten i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När minimibesältning faslställes, skall besättningens
sammansättning lill antal och kvalifikationer bestäm­mas med hänsyn till
fartygets stor­lek, beskaffenhet, utrustning, an­vändning och den fart, vari
fartyget nyttjas eller avses atl nyttjas. Härvid skall beaktas för fartyget
gällande bestämmelser om ordinarie arbetstid. Besättningen skall ges en samman­sättning
som är tillfredsställande med hänsyn till fartygets säkra fram­förande och
sjösäkerheten i övrigi. Beslut om minimibesättning kan, om särskilda
skälföreligger, meddelas för begränsad Ud.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4S Sedan  minimibesättning för visst fartyg fastställts,
skall sjöfartsverket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;låta anleckna minimibesättningens sammansättning till
antal och kvalifi­kationer samt detfartområdeför vilket besättningen
fastställts i den lillsyns­bok för fartyget, som föreskrives i 7 kap. 20 §.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5§ Har
anteckning om minimibesätl­ning för visst fartområde införts i fartygs
tillsynsbok, må fartyget icke framföras i farlområdel, om besäll-ningens anial
understiger vad som anges i tillsynsboken.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fartyg, för vilket minimibesättning skall fastställas, får
ej framföras förrän beslut om minimibesättning meddelats. Fartygei får icke
framföras i annal fartområde än som anges i beslutet. Från beslutets innehåll i
fråga om besättningens sammansättning får avvikelse icke göras t annat fall än
som sägs I andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inträffar
plötsligt sjukdomsfall eller annat oförutsett förhållande, som medför att
fartygets besättning ej uppfyller kraven i det för fartyget gällande beslutet
om minimibesätt­ning, och kan bristen ej avhjälpas före fartygets planerade
avgång, får befäl­havaren besluta att fartyget ändå skall framföras. Sådant
beslut får meddelas endast om besättningen ombord till antalet motsvarar vad
som har före­skrivits i beslutet om minimibesättning och dess sammansättning
bedöms till­fredsställande med hänsyn till fariy­geis säkra framförande och
sjösäker­heten i övrigi. Befälhavarens beslut får ej heller avvika från
minimibesäll­ningsbeslutei såvitt avser befälhavare, radiotelegrafist eller
radiotelefonist.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innan befälhavare fattar beslut enligt andra stycket,
skall han samrå­da med maskinchefen och fartygets skyddskommitté eller, om
sådan ej finnes, med skyddsombudet. Beslutet får ej avse längre tid än en vecka
eller, om resan till närmaste desiinaiions­hamn tar längre tid i anspråk, den
härför erforderliga tiden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:219.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändras
fartyg eller dess utrustning på sätt som kan antagas ha belydelse för
minimibesättningens Sammansättning, äger sjöfartsverket återkalla medde­lat
beslut om minimibesätlning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:176.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
beslut om minimibesättning återkallats, skall tillsynsboken genasl lämnas till
sjöfartsverket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:151.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§ Regeringen
får föreskriva att be­stämmelserna i detta kapitel skola tillämpas på svävare
och annat trans­portmedel som heh eller huvudsak­ligen användas för sjötrafik
och ej äro .fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i 1 § andra och tredje slyckena samt 2-6 §§ gälla icke ulländskt fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i 1 § andra och tredje styckena samt 2-5 §§ gälla icke utländskt fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befälhavaren
skall innan resa äntrades skaffa sig den kännedom om fartygei som han behöver
för alt kunna fullgöra sina åligganden beiräffande säkerhelen på fartyget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Maskinchefen skall innan
resa äntrades skaffa sig erforderiig kännedom om fartygets maskineri med
tillhörande anläggningar och inrättningar samt fartygets
brandsläckningsanordningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besättningen
skall genom befälha-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=62&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=62 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;varens försorg, / den
  mån det är möjligt, beredas tillfälle atl förvärva erforderiig kännedom om
  fartyget innan resa äntrades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:11.0pt;
margin-left:153.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besättningen skall
innan resa än­trades genom befälhavarens försorg beredas tillfälle att förvärva
erfor­deriig kännedom om fartyget samt om grundläggande säkerhetsbestäm­melser
och åtgärder vid fartygs­olycka.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=37 height=32&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lakuager befälhavare icke
de före­skrifter om minimibesältning, som med stöd av denna lag fastställts alt
gälla för fartyget, dömes till dags­böter eller fängelse i högst sex måna­der.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Iakttager befälhavare icke
beslut om minimibesätlning och föreligger ej sådant förhållande som avses i 6
kap. 4 i) andra stycket, eller frångår han sådana särskilda föreskrifter som
meddelats enligt 6 kap. 2 if tredje stycket,  dömes till dagsböter eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gärning som avses i första stycket skall icke medföra
ansvar, om lämplig person som varit kvalificerad till befattningen icke kunnat
erhållas i senasi besökta hamn och delta föran­lett att de uppställda
fordringarna på kvalifikation hos medlem av minimi­besättning icke blivit
uppfyllda för viss tjänst ombord.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anställes den som ingår i minimi­besältning och tillhör
däcks- eller maskinavdelningen av annan än redaren, dömas redaren och befälha­varen
till dagsböter eller fängelse i högsl sex månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Visar redaren eller befölhavaren alt han gjort vad på
honom skäligen ankommit föran förhindra förseelsen, är han dock fri från ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fängelse i högsl sex mänader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anställes den som ingår i minimi­besäUning och lillhör
däcks- eller maskinavdelningen av annan än redaren, dömes befälhavaren lill
dagsböter eller fängelse i högsl sex mänader om han ej visar an han gjort vad
på honom skäligen ankomma för an förhindra förseelsen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sker förseelse, som avses i första stycket, av oaktsamhet
som ej är ringa, dömes till dagsböter.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänstgör
någon på fartyg i befatt­ning som befälhavare eller maskinchef eller som
ansvarig för vakt eller jour utan att inneha den behörighet som är
föresiirivenför befattningen i beslut om minimibesätlning eller i särskilda
före­skrifter, som har meddelats enligt 6 kap. 2  andra stycket, dömes till
dagsböter. Uppehöll han befattningen på grund av inträffat sjukdomsfall eller
annan liknande omständighet, är han fri från ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För förseelse som avses i 2-4 §§ dömes även redare eller
den som i redarens ställe brukar jåriyget Ull dagsböter eller föngelse I högst
sex månader, om han känt UU eller bon&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ha flera medverkat till gärning som avses i 1-5 §§, gäller
23 kap. brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;känna lill förseelsen och ej visar att han gjort vad på
honom skäligen har ankommit för att förhindra förseel­sen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ha
flera medverkat till gärning som avses i 1-3, 5 och 6 §§, gäller 23 kap.
brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I januari 1979.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:86.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:201.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 3 Ulredningens förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förordning om ändring i kungörelsen (1965:908) med
tillämpnings­föreskrifter till lagen den 19 november 1965 (nr 719) om
säkerheten på fartyg&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utfärdad den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
8.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreskriver att 6 kap. och 9 kap. 13 § kungörelsen (1965:908) med
tillämpningsföreskrifter lill lagen den 19 november 1965 (nr 719) om säkerhelen
pä fartyg skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse Fartygs bemanning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bemanning och behörighel Allmänna bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Beslul om minimibesättning fram­går av handling som
sjöfansyerket utfärdar. Handlingen eller bestyrkt avskrift därav skall föivaras
på farty­get. Innehållet i beslutet skall tillkän­nages genom anslag på lämplig
plals ombord.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2§ På fartyg, för vilket minimibesätl­ning har
fastställts, skall finnas en särskilt upprättad förteckning över dem som har
befattning ombord. Om befattning på fartyg finns bestäm­melser i 3 ij
sjömanslagen (1973:282).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3§ För fartyg, som är under planering eller byggnad eller
som är i fråga för Inköp från utlandet, avger sjöfans-verket på begäran av
beställare, redare, vaiv eller organisation som representerar ombordanställda
del förhandsutlåiande om minimibesätt­ningens storlek och sammansäitning,
yartill föreliggande upplysningar om jåriyget kan ge anledning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förhandsutlåiande gäller ej som beslut om
minimibesättning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:67.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna
om minimibesäii­ning gäller ej bogserfariyg, som använ­des i längsi ulsiräckt
öslersjötrafik, fiskefartyg eller fritidsfariyg. Som fiskefartyg anses även
fartyg, som i omedelbar anslutning till fiskeresa, vari fartyget har deltagit,
nyttjas IiU vidare befordran eller beredning av färsk fisk. Från beslämmelserna
undantages även annat fariyg som har en brultodräktighei understigande 20
registerton eller en skrov, vars största längd undeistiger tolv meter eller
största bredd understiger fyra meter.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För fartyg som avses i försia slyckel meddelar
sjöfansyerket sådana Jöre­skrifter om bemanningen som avses i 6 kap. 2 § iredje
stycket lagen (1965:719J om säkerheten på fartyg eller, om fartyget äges eller
brukas av staten och slår under annan myndig­hets föivaltning än
sjöfartsverket, av den myndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:67.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/
beslut om minimibesättning anges för vilket fartområde som beslutet gäller.
SkaU fariyg nyiijas iflerajårt-områden, faslställes minimibesättning för varje
sådant område.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fartområdena äro:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;närt r
af i k : fan inom riket i floder, kanaler och insjöar utom Mälaren och Vänern
saml i den del av fartområdet kusttrafik som sjöfarts­verket bestämmer:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kusttrafik:
fan i Målaren och Vänern saml fan i Östersjön, Öresund, Kattegatt och
Oslofjorden IntUl de gränser som bildas av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en rät hnje från landgränsen mellan Sverige och Finland
(lai. N. 65° 32'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;long O. 24° 08'5)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UU Norrskär fyr (lai. N. 63° 14' long. O. 20&amp;quot; 36'5J&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en rät linje därifrån lill Märket fyr (lat. N. 6(f 18'
long. O. If 08'J&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en rät linje därifrån till en punkl 3 nautiska mU 83° från
Svenska Björn fyr (lai. N. 59° 33' long O. 20° 07'j&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en rät Unje därifrån Ull en punkt 4 nautiska mil 107° från
Fårö fyr (lat. N. 57° 56'5 long. O. 19&amp;quot; 28'5)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en rät Unje därifrån liU en punkt 4 nautiska mil 123° från
Östergarn fyr (lat. N. 57° 24' long O. 19° 06')&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en rät linje därifrån UU en punkt 13 nautiska mil 154°
från Faludden fyr (lat. N. 56&amp;quot; 48' long O. 18° 34'5J&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en rät linje därifrån till en punkt 4 nautiska mU 143°
från Ölands södra grund fyr (lat. N. 56° 01'5 long O. 16&amp;quot; 45'5)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en rät Unje därifrån lill Due Ödde (sydspetsen av
BornholmJ (lat. N. 54&amp;quot; 59' long O. 15° 05'J&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en rät linje därifrån Ull Slevns i Danmark (lat. N.
55&amp;quot; 17' long. O. 12° 28'J: samt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en rät Unje från Gllbjerg Hoved (nordspetsen av Själland i
Danmark) (lat. N. 56&amp;quot; 08' long O. 12° 17'5)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ull Stavernsodden fyr i Norge (lat. N. 58&amp;quot; 57'5 long.
O. 10° 03');&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;c)
utsträckt östersjötra-fl k: annan fart än som anges under b&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inom östersjöområdet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i
Kollegan och Skagerack in­nanför en rät Unje från en punkt vid Lindesnäs I
Norge vid lat. N. 57° 59' long. O. 7° 03' UU en punkt vid Hanst­holm i Danmark
vid lat. N. 57° 08' long. O. 8° 36'; saml&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;genom
Kielkanalen I fän på Nordsjön IntiU de gränser som bildas av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en rät Unje från fyren Blaavandshok&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 117&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i Danmark (lat. N. 55° 33' long O. 8° 05'J&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lill en punkt vid lat. N. 53° 30' long. O. 4&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en rät linje därifrån UU en punkt vid lat. N. 52° long. O.
3° 07' och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en rät linje därifrån UU fyren Blan­kenberghe i Belgien
(lat. N. 51&amp;quot; 19' long O. 3° 07');&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;d)    nordeuropeisk trafik:&lt;br&gt;
annan fan än som anges under b och c,&lt;br&gt;
dock längst IntUl de gränser som bildas&lt;br&gt;
av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en rät linje från Bjugnskjer fyr i Norge (lat. N. 63° 46'
long O. 9° 33')&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UU Slettringen fyr i Norge (lat. N. 63° 40' long. O.
8&amp;quot; 16').&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en rät linje därifrån UU Shetlands nordpynt (lat. N. 60°
51' long V. 0° 53')&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en rät Unje därifrån IiU en punkt vid lat. N. 60° 51' long
V. 11°,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en rät linje därifrån till en punkt vid lat. N. 48° long
V. 11° samt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en rät linje därifrån UUde Lervllyjyr i Frankrike (lat. N.
48° long V. 4° 34');&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;e)    ocean tr a fl k: annan fart än&lt;br&gt;
som anges under b-d;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;f)     inskränkt oceantrafik:&lt;br&gt;
annan fart än som anges under b-d&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i
Medelhavet och Svarta havet samt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i A Ila
men längst IntiU de gränser som bildas av en rät Unje från en punkt vid lat. N.
48° long V. 11° UU en punkt vid lat. N. 25° long. V. 25° och en rät Unje
därifrån UU en punkt på Afrikas västkust vid lat. N. 25°.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreligger
särskilda skäl får sjö­fartsverket fastställa minimibesättning för fartområde
som har bestämts på annat sätt än som sägs i andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Faktorer som påverkar minimibe­sättningens storlek och
samman­sättning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:218.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid bedömning av fartygets storiek enligt 6 kap. 4 ij
lagen (1965:719) om säkerheten på järtyg tages främst hänsyn tlU dess brultodräktighet,
såvitt avser personal för däckstjänsten, samt till den axeleffekt som kan
uttagas från dess framdrivningsmaskineri och till utformningen av dess
hjälpmaskineri, såväl avser personal för maskintjän­sten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Personal för intendenturtjänsten bestämmes med hänsyn tUl
det antal ombordanställda som skall finnas inom däcks- och maskinavdelningarna
enligt beslutet om minimibesättning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ifråga om fartyg, som har passage-rarfartygscertiflkat,
tages särskild hänsyn tiU behovet av personal för att handha livbåtar,
livflottar och bärg­ningsredskap och I övrigt bistå passa­gerare och besättning
i händelse av nöd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7§ Vid bestämmandet av minimibe­sättning beaktas om
fartyget har&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;särskUd
nautisk utrustning, som påverkar behovet av personal för farty­gets navigering
och därtUl hörande observationer och beräkningar och för dess manövrering,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;särskild
teknisk utrustning, som påverkar behovet av personal för annan
däckstjänstgöring än som avses under 1, samt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;särskild
leknisk utrustning, som påverkar behovet av personal för driften och
övervakningen av fartygets framdrivningsmaskineri och hjälpma­skiner eller för
vakttjänstgöring i maskinrummet eller jourtjänstgöring i maskinavdelningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Minimibesättning skall sammansät­tas så att den till antal
och kväll fika­tioner svarar mol organisalionen av arbetel ombord.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:155.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behörighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Såsom rorsman eller utkiksman må ej användas annan än
den som har tillräcklig syn- och hörselförmåga enligt kungörelsen (1970:160) om
läkarintyg för sjöfolk. Att dessa ford­ringar åro uppfyllda skall styrkas med
läkarintyg. Om ej annat är föreskrivet må läkarintyget ej vara äldre än fyra
år.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För varje befallning i minimibesäii­ning anges den
praktiska erfarenhet och den utbildning som fordras för att utöva befattningen
(behörighet). Krav på behörighet bestämmes så alt fartyget och dess nautiska,
maskinella och övriga utrustning handhaves av därför lämpad personal och på en
från säkerhetssynpunkt betryggande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10           §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För behörighet UU befattning som Innebär ansvar för vakt
eller Jour på fartyg UU sjöss eller som rorsman eller utkiksman fordras art ha
tillräcklig syn- och hörselförmåga samt, ifråga om personal för däckstjånsten,
nor­maU färgsinne. Detta skall styrkas genom läkarintyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter för tillämpningen av bestämmelserna i första
stycket med­delas av sjöfartsverket efter samråd med socialstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11                    §&lt;br&gt;
Befölhavare skaU vara svensk med­&lt;br&gt;
borgare och ha uppnått 20 års ålder.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som
har ansvar för vakt eller Jour på fartyg skaU ha uppnått 18 års ålder.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Radiotelegrafist skall vara svensk medborgare.
Sjöfartsverket får medge undantag härifrån efter hörande av överbefälhavaren
och televerket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12           §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om fordringar för att erhålla behö-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lighet,
om behörighetsbevis och utfär­dande av sådani bevis finns bestäm­melser i
förordningen (1978:000) om behörighet för sjöpeisonal.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A'0'/' dåckstjänsten på fartyg med en brultodräktighet av
minsl 400 regis­ierlon måste indelas i skift, skaU under fanygeis gång vakt
hållas på däck av minsl två man förutom fartygsbefäl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Når maskintjänsten på fartyg med en maskinstyrka av minst
550 effektiva hästkrafter måste indelas i skift, skall under fartygets gång
vakt hållas av maskinbefäl och, om fartygsmaski­neriets storlek och typ
påkallar det, det ytterligare antal man som oundgäng­ligen kräves för
maskineriets säkra manövrering och drift.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den mån tillämpning på visst fariyg ay bestämmelserna i
2 if medför högre krav på bemanningen än som från sjösäkerhelssynpunkt beiingas
av far­tygets beskaffenhei och utrustning samf omständigheterna i övrigi, äger
sjöfartsverket medge undantag från dessa bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I ärende som avses I första stycket skall sjöfartsverkel
före avgörandel bereda organisationer representeran­de redare och
ombordanslällda lUl-fälle att yttra sig.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4§ Fartyg, som skall vara utrustat med
radloielegrafstation, skaU på resa ha påmönstrad minst en radiotelegrafist.
Vakt skall hållas på sådant fariyg på nödfrekvensen för radiotelegrafi / den
omfanning sjöfartsverket bestäm-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vakt- och jourtjänst&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket meddelar föreskrifier om den vakt som under
fartygets gång skaU hållas på kommandobryggan eller I motsvarande
manövercentral och i maskinrummet eller i manöver-central for maskineriet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket meddelar föreskrifier om de närmare
villkor, på vilka vakl som avses i försia siycket kan ersälias av Ijänslgöring,
som ej kräver atl tjänstgörande befattningshayare helt eller delvis uppehåller
sig på fartygets kommandobrygga, i motsvarande ma­növercentral, i fartygets
maskinrum eller i manövercentral för maskineriet, (iourtjänstgöring).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpning av första och andra styckena beaktas
fartygets storlek, beskaffenhet, utmstning och an­vändning, den fart vari
fartyget nyttjas och andra förhållanden som kan inverka på fartygets säkra
framfö­rande och sjösäkerheten i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 § Sjöfartsverket meddelar föreskrifier om vakl på
nödfrekvensen för radio­telegrafi eller radiotelefoni.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5§
Fariyg, som skall vara utriislal med radlotdejönstation, skall på resa ha
påmöiislrad minst en radioielefonist. Vakt skall hållas på sådani fårtyg pä
nödfrekvensen för radiotelefoni iden omfallning sjöfarlsverkel besiämmer.
Befattningen som radioielefonisi må innehavas av befälhavaren eller annan
ombordanställd, om denne är behörig därUll.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:65.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nyttjas passagerarfartyg i
stor kust­fart eller vidsträcktare fart, skall för varje livbåt som fartyget
skall föra i fartygets besättning finnas godkända bätmän UU minst del antal som
sjöfartsverket bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
båtman må godkännas den som blivit tillräckligt övad i livbåtars och andra
bärgningsredskaps 5/ösa7f-ning samt årors och andra framdriv-ningsredskaps
bruk, äger kännedom om och färdighet i redskapens hand­havande samt är i ständ
att rätl uppfatta och ållyda order.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närmare bestämmdser om
god­kännande av båtman meddelas av sjöfartsverket. För den som godkänts som
bätman skall intyg utfärdas av sjöfartsyerket eller den verket bestäm­mer.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Passagerarfartyg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:63.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För varje livbåt, som
passagerar­fartyg / annan fan än nänrafik skall föra, skall i fartygets
besättning finnas del antal bätmän som sjöfarts­verket bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som bätman godkänns den
som flu tillräcklig övning i sjösättning av livbåtar och andra bärgningsredskap
samt / att använda åror och andra framdrivningsredskap, äger känne­dom om och
färdighet i redskapens handhavande och är i stånd alt rätt uppfatta och ållyda
order.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den som godkänns som
bålman erhåller intyg härom.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För varje livbåt skall
utses en person av befälet eller en godkänd bätman som befälhavare samt ställ­företrädare
för livbåtens befälha­vare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För varje moloriivbät
skall finnas en person som kan sköta motorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
varje livbåt, som är försedd med radiotelegrafstation eller strål­kastare,
skall finnas en person som kan sköta denna utrustning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För varje livbåt skall
utses bätman eller annan person med motsvarande kunskaper ochfördlgheter som
befäl­havare samt ställföreträdare för den­ne.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För varje moloriivbät
skall finnas en person som kan sköta motorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För varje livbåt som har
radiotele­grafstation, radiotelefonstation eller strålkastare skall finnas en
person som kan sköta denna utmstning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8§
För livflotlar skall flnnas minst en person som är väl förtrogen med
handhavande och skötsel av sådana flottar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 §
För livflottar skall flnnas minst en person som är väl förtrogen med
handhavande och skötsel av sådana flottar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:65.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På bulklastfartyg som för
last av olja, kemikalier, gas eller annal ämne, vilket kan orsaka explosion,
brand, förgiftning eller annan sär­skild skada, skall under resa och vid
lastning och lossning finnas befatt­ningshavare med behörighet att handha sådan
last. Detsamma gäller i fråga om torriastfartyg, om det är påkallat på gmnd av
lastens fariighei och mängd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befattningshavare med
angiven behörighel skall finnas pä fartyg som avses i första stycket även före
last­ningen och efter lossningen, om det behövs med hänsyn till risken för
skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om fartyg som släpar eller skjuter farlig last äga första och andra
styckena molsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket
får medge undantag från första, andra eller tredje stycket, om säkerheten kan
anses tryggad på annat sätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LasI av farligt gods&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:63.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pä
bulklastfartyg som för last av olja, kemikalier, gas eller annal ämne, vilket
kan orsaka explosion, brand, förgiftning eller annan sär­skild skada, skall
under resa och vid lastning och lossning finnas befatt­ningshavare med specialbehörtghet
att handha sädan last. Detsamma gäller i fräga om torriastfartyg, om det är
påkallat på grund av lastens fariighei och mängd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befattningshavare med
angiven behörighet skall finnas på fartyg som avses i första stycket även före
last­ningen och efter lossningen, om det behövs med hänsyn till risken för
skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fräga om fartyg som släpar eller skjuter farlig last äga första och andra
styckena motsvarande lillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket
flr medge undantag från försia, andra eller tredje siycket, om säkerheten kan
anses tryggad på annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
beslut om minimibesätlning anges om befattningshavare som avses i 9§ skall
finnas pä fartyget. Om det behövs i visst fall, flr sjöfartsverkel meddela
särskild före­skrift om behörig befattningshavare i avvaklan pä beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skall befattningshayare
som avses i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 i) finnas på annat
fartyg än som&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anges i 6 kap. 2 §
första stycket lagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1965:719)
om säkerheten på fartyg,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;. meddelar
sjöfartsverket särskilt beslut&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19 § I beslut om
minimibesättning anges om befattningshavare med specialbehörighet enligt 18 §
skall finnas på fartyget. Om det behövs i visst fall, flr sjöfartsverket
meddela särskild föreskrift om behörig befatt­ningshavare i avvaktan på
beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;därom. I fråga om sådant beslul gäller 6 kap. 4-6 §i/
nämnda lag I tiUämpliga delar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:62.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11           §&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För behörighet som avses i 9 § på bulklastfartyg fordras
atl befattnings­havaren har gått igenom Jöreskriyen utbildning dels för
hantering av sådan last som behörigheten skall gälla, dels i brandskydd för
personal på bulklasi-fariyg. Befatlningshavaren skall dess­ulom, innan han
påbörjar JÖrstnämn- da UtbUdning, ha tjänstgjon minsl sex månaåerpå
bulklastfartyg med last av del slag som utbildningen avser och därvid ha
deltaga i minst fyra last­nings- eller lossningsoperationer. Gäl­ler
UtbUdningen hantering av flera slag av laster, skaU tjänstgöringen ha omfattat
minst fyra månader för varje lastslag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För behörighet som avses i 9 § på torrlastfartyg fordras att
befattnings-havaren har gått igenom föreskriven utbildning för hantering av
fariig last i torrlastfartyg.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För behörighet som avses i 9 § på .fartyg som släpar eller
skjuter last meddelar sjöfartsverket föreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12                  §&lt;br&gt;
Föreskrifter   om   utbildning   som&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avses i 11 § meddelas av skolöversty­relsen efter samråd
med sjöfartsver­ket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket får för visst faU godkänna utbildning som
ej motsvarar meddelade föreskrifter men ändå kan anses som fullgod. Sådant
godkän­nande kan förenas med villkor och återkallas när skäl föreligger för
det.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:62.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13           §&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som har behörighet som avses i 9 § får på begäran
behörighetsbevis av sjöfartsverket. Sådani bevis meddelas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för en tid av fem år. Gillighetsliden räknasförsta gången
från den dag när utbildningen i lasthantering avslu­tades. Sjöfartsverket får
föreskriva att innehavaren, för att beviset skall förnyas, har att gå igenom
prov eller ytterligare utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avvikelse från beslut om minimibe­sättning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:217.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut av befälhavaren enligt 6 kap. 4 i) andra stycket
lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg skall med angi­vande av skälen
antecknas i skepps­dagboken eller, om sådan dagbok ej föres, nedtecknas
särskUt. Har vid samråd framförts ståndpunkt som avviker från beslutet, skall
åetta framgå av anteckningen. Om inne­håUet i anteckningen skaU befälha­varen
genast underrätta sjöfansverket genom telegram eller på liknande sän.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21                     §&lt;br&gt;
Sjöfartsverket får i beslut om mini­&lt;br&gt;
mibesättning inskränka den möjlighet&lt;br&gt;
angöra undaniagfrån besluiel, varom&lt;br&gt;
stadgas i 6 kap. 4 § andra stycket lagen&lt;br&gt;
(1965:719) om säkerheten på fartyg.&lt;br&gt;
Inskränkningen kan gälla viss perso­&lt;br&gt;
nal, viss fart eller andra särskilt&lt;br&gt;
angivna förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bemanningsföreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22 § Vad som i I, 3, 5-9 och 19§1 stadgas för fartyg med
minimibesätt­ning gäller i tillämpliga delar även .fartyg, för vilket har
utfärdats särskU­da föreskrifter om bemanningen enligt 6 kap. 2§ tredje stycket
lagen (1965:719) om säkerheten på far­tyg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section355&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section356&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 kap.&lt;br&gt;
13 §&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Befälhavaren skall lillse att cerli-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Befälhavare skall tillse att cerii-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fikat förvaras och duplelt av cerli-     fikat förvaras
och duplett av cerii­&lt;br&gt;
fikai anslås enligt 1 kap. 17 §.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fikat anslås enligt I kap. 17 §. Han&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skall vidare lillse an beslul om minimi­besättning eller
för farlygel särskili utfärdade föreskrifter, som avses i 6 kap. 2 if tredje
stycket lagen (1965:719) om säkerheten på fariyg, förvaras på farlygel och all
innehållei däri lillkännages enligi 6 kap. I if.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna
förordning iräder i krafl den 1 januari 1979. Samtidigt upphör
sjöbefälskungörelsen (1960:487) atl gälla, om inte annal följer av vad som sägs
nedan. Om behörighetsbevis enligt 3 kap. sjöbefälskungörelsen stadgas särskilt
i övergängsbestämmelserna till förordningen (1978:000) om behö­righet för
sjöpersonal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förekommer i
författning hänvisning lill föreskrifi, som ersätts genom bestämmelse i denna
förordning eller i förordningen (1978:000) om behö­righel för sjöpersonal,
lillämpas i slället den nya bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Intill den 30
juni 1981 gäller vad som sägs i tredje siycket denna punkl beträffande alla
befattningar som ingär i minimibesättning med undantag för befälhavare och
maskinchef samt, vad gäller fartyg med en brultodräktighet överstigande 8 000
ton, för den näsl främste bland däckspersonalen och, vad gäller fartyg med en
maskinstyrka överstigande 6 000 kW, för den näsl främste bland
maskinpersonalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För liden
den 1 juli 1981-31 december 1985 gäller vad som sägs i tredje stycket denna
punkt beträffande den sista (lägsta) av de befattningar för däckspersonal som
ingär i minimibesättning och som enligt beslutet om sådan besättning skall ha
nägon av behörigheterna styrman D 5-6, skeppare D 8 och skeppare D 9 samt
beträffande den sista (lägsia) av de befattningar för maskinpersonal som ingär
i minimibesättning och som enligt beslutet om sådan besättning skall ha någon
av behörigheterna fartygsingenjör M 3 -fartygsmekaniker M 7, dock vad gäller
fariyg med en maskinstyrka översti­gande 6 000 kW inte den näst främsta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kan i fall
som avses i första ellerandra stycket denna punkt lämplig person, som är
behörig till befattning som sägs där, ej erhållas i hamn, där befattningen
skall tillträdas, får befattningen uppehållas av annan lämplig person intill
dess behörig befattningshavare kan erhållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.     Den som under de senaste tio åren närmast före&lt;br&gt;
a. ikraftträdandet av denna förordning eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section357&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section358&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;b.
utgången av den i punkt 3 första eller andra stycket angivna tiden har
tjänstgjort lill sjöss under sammanlagl minsl 42 mänader i befattning, till
vilken han inte har varit kvalificerad enligt bestämmelserna i sjöbefälskungö­relsen
(1960:487) eller enligt beslut som har meddelats av sjöfartsverket med stöd av
sjöbefälskungörelsen eller 6 kap. denna kungörelse, meddelar sjöfartsverket på
ansökan särskild behörighet all framdeles uppehålla befattningen. Vid
beräkningen av den minsta tjänstgöringstiden om 42 månader får tillgodoräknas
tjänstgöring i högre befattning som har innehafts under tioårsperioden. På
samma grunder kan sjöfartsverket meddela behö­righet att uppehålla likartad
befattning pä andra fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behörighel
enligt första stycket kan meddelas med villkor och återkallas när skäl
föreligger därlill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
särskild behörighet enligt första stycket äger 19-21 §§ förord­ningen
(1978:000) om behörighet för sjöpersonal motsvarande lillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut om minimibesättning, som
har utfärdats före den I januari 1979, skall i fråga om befattningshavares behörighel
tillämpas med hänsyn lill innehållet i sjöbefälskungörelsen (1960:487) och de
övriga bestämmelser som gällde vid uigången av år 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I fräga om bemanningen av
fartyg, för vilket vid ikraftträdandet av denna förordning beslul om
minimibesätlning inle har meddelals, gäller besläm­melserna i
sjöbefälskungörelsen (1960:487) inlill dess sjöfarlsverkel meddelar dylikl
beslut eller sädana föreskrifter om bemanningen som avses i 6 kap. 2 § andra
stycket lagen (1965:719) om säkerhelen på fariyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section359&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:66.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section360&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ÖV
komplelierande uiredning avgiven den 31 maj 1978 av sjöfarispoUtiska
utredningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartspoliliska
ulredningen (K 1977:05) liUsalles i juni 1977. Under del samräd som skedde
hösten 1977 mellan denna utredning och befälsbeman­ningsutredningen uttalade
sjöfartspoliliska utredningen i skrivelse den 30 november 1977 all
befälsbemanningsutredningen behövde komplettera sina resonemang om de
ekonomiska konsekvenserna och se över vissa avsnitt i utkastet lill betänkande
pä grund av kollektivavialsuppgörelser som hade träffats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befälsbemanningsutredningen
avgav sitt betänkande i januari 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
överiämnade den 9 februari 1978 betänkandet &amp;quot;Bemanning av fartyg&amp;quot;
(SOU 1978:21) till sjöfarlspolitiska ulredningen för att - inom ramen för sina
direktiv - göra de kompleueringar som angetts i sjöfartspolitiska ulredningens
skrivelse till befälsbemanningsutredningen den 30 november 1977. Härvid
fömtsattes &amp;quot;alt de intemationella reglerna om bemanning av fartyg, främst
de som är under utarbetande i IMCO:s underkommiité för utbildning och
vakthållning (STW) och sjösäkerhetskommiué (MSC), beak­tas&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartspolitiska
ulredningen lade upp sitt kompletterande arbele pä det sättet alt utredningen
inledningsvis belyser den tekniska utvecklingen ombord med hänsyn till
möjligheterna att minska bemanningen. Utred­ningen redogör därefier förde
bemanningsavtal som har träffats på senare tid. Härefter följer ekonomiska
beräkningar av kostnadsskillnaderna för olika bemanningsaliernativ. Framställningen
avslutas med ett fjärde avsnitt som innehåller sjöfartspolitiska synpunkter på
bemanningen av svenska fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det arbele som skall
utföras ombord pä ett fartyg kan i stort uppdelas i tre huvudfunktioner,
nämligen driftsfunktion, underhållsfunktion och inten-denturfunktion. Inom alla
dessa tre huvudfunktioner, som normall motsvarar ca 55,25 och 20 % av del
totala arbetel ombord, har det under de senaste decenniema bedriviis ett
intensivt arbete för att underiätta och minska det manuella arbetet ombord.
Varje sädan åtgärd kan ej resultera i bemanningsminskningar men när de
tillsammanstagna har givit en lillräcklig minskning av arbetsvolymen har även
bemanningen kunnat förändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen pekar
beträffande driftsfunktionen försl pä den utveckling som sedan början av
1960-talel har lett fram till möjligheter att driva fartyg med tidvis obemannat
maskinrum, därför att övervaknings- och reglemt­rusiningar m. m. har
automatiserats. Den fortsatta utvecklingen kan medföra au en gemensam
driftscentral för hela fartygei inrättas. Utvecklingen av
navigalionshjälpmedlen har koncentrerats till att förbättra olika apparaters
säkerhet och  funktion.  Utredningen bedömer att utvecklingen av de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section361&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section362&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;automatiska
navigeringssystemen kan påskyndas och all arbetet inom fartygets manövercentral
kan ändras radikalt. Detta leder både lill minskad bryggpersonal och förbätirad
säkerhei. Vidare redovisar utredningen att förtöjnings- och förhalningsarbeiel
har underiättats belydligt genom nya material och ny automatik, samt att
kommunikationsutrustningen kan komma alt förenklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
för underhållsarbetet har den tekniska utvecklingen inneburit möjligheter till
förenkling. Volymen av detta arbele kan numera beslämmas relativt noggrannt.
Del finns ett gott underiag för hur många underhålls­timmar varje
underhällsenhet kräver och intervallen mellan sådana insatser. Genom ett väl
planerat förebyggande underhäll har tiden för oförutsedda reparaiionsinsatser
kunnat minskas. Genom alt underhållsarbetet kan intensifieras periodvis och
utföras alternativt ombord eller i land kan den normala bemanningen för att
utföra underhållsarbete vara liten och sedan förslärkas under perioder då
underhållsprogrammel så kräver. Möjlighelerna atl använda personal i s. k.
allmän ijänsi påverkar ocksä behovet av personal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betydande
rationaliseringsåtgärder har vidlagils inom fartygens intenden-lura vdelningar,
t. ex. minskning av antalet mässar, bättre planering av lokaler i förhållande
till varandra och användning av halvfabrikat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utöver
de avtal och skrivelser som redovisas av befälsbemanningsutred­ningen (bilaga C
till betänkandet) nämner sjöfartspolitiska utredningen att det sedan början av
1970-talel finns ett avtal med slöd av 13 § sjöarbetstids­lagen som medger
utökad ordinarie arbetstid för vissa, i avtalet uppräknade, fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
har det mellan Rederiföreningen för mindre fartyg och Svenska sjöfolksförbundet
ingåtts ett &amp;quot;Ramavtal för bemanningsavial&amp;quot; med i huvudsak likartat
innehåll som det mellan redareföreningen och förbundet (bilaga C4 till
betänkandet). Med ramavtalet som gmnd har fyra rederier var för sig och
förbundet träffal bemanningsavial för respektive motorfartygen BREMÖN, CREDO,
TÄRNVÄG och CORONA.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
konkreta avtal rörande bemanning har inte träffats mellan redare­föreningen och
de tvä sjöbefälsförbunden men vissa överiäggningar har kommit till stånd
rörande bemanningsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
jämför minimibesäuningen enligt nu gällande beslul med minimibesätiningen
enligt befälsbemanningsutredningens tabeller och med den faktiska besättningen
pä sex fartyg av olika typer Del visar sig därvid all i fyra av de sex fallen
ligger den totala bemanningen enligt utredningsförslaget över den nuvarande
minimibemanningen, medan de båda sammanfaller i återsiäende två fall. I ett
enda fall av de sex ligger totalbemanningen enligt befälsbemanningsutredningens
tabeller över den nuvarande faktiska besätt­ningen - skillnaden är en man.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har funnit att den nuvarande faktiska besäuningen är ett resultat av dels
sjöfartsverkets minimibesättningsbeslut, dels överenskom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section363&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section364&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;melser
mellan redama och de ombordansiälldas organisationer beträffande arbetets
organisation och fördelning ombord, och dels rederiets egna överväganden
beträffande lämplig utrustning i fartyget, lämplig underhälls­nivå ombord, m.
m. Även om den faktiska besättningen i fiertalet fartyg är siörre än den
föreskrivna minimibesätiningen, har utvecklingen under de senaste åren
inneburil all den faktiska besäuningen alltmer närmat sig minimibesäuningen. En
ökning av den föreskrivna minimibemanningen medför därför en reduktion av
möjligheterna att i framtiden ytteriigare minska fartygens besättningar. Den
reducerar enligt utredningens bedöm­ning möjlighelerna för
arbeismarknadsparterna atl förhandlingsvägen iräffa överenskommelser om en
ralionell och ekonomisk arbetsorganisation ombord. Den reducerar även rederiets
möjligheler all med lönsamhet införa arbetsbesparande utmstning ombord eller
att överföra underhållsarbete från ombordanslällda lill landanslälld personal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som framgår av
ulredningens redovisning bör man kunna räkna med en fortsatt teknisk utveckling
pä fartygsomrädet som kommer alt skapa förutsäuningar för en ytteriigare
minskning av bemanningen i kommande fartyg. Enligt utredningens mening är del
rimligi atl räkna med aU enighel bör kunna nås kring bedömningen att en sädan
teknisk utveckling kommer lill ständ och atl denna för en handelsfiotta som
Sveriges kommer atl påskyndas av nödvändiga strukturförändringar. Även andra
faktorer än den lekniska utvecklingen har emellertid enligt utredningens mening
väsentlig betydelse för utvecklingen när det gäller bemanning i svenska fartyg.
Man bör kunna utgå ifrån att det svenska systemet med rederianställning och väl
ulvecklade avlösningssystem för sjöpersonalen är fakiorer som starkt bidrar
till att driftsbesätlningarna i kommande fartyg kommer att ytterligare
reduceras. Detta hänger samman med del förhällandel atl partemas rätl att
disponera över arbetslidsuttagei är direkt bestämmande för hur stor
drifts-besättning eU fariyg måsie ha. Avtal mellan parterna,som inom ramen
företi fullvärdigt avlösningssystem medger ett sådant arbetstidsuttag för vakt-
och jourtjänst att förändringar i vaktsyslemet blir möjliga, synes
sjöfartspoliliska ulredningen inte vara helt osannolika mot bakgmnd av de avtal
som redan har träffats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medan
samtliga faktorer talar för att besättningarna i kommande svenska fartyg kommer
all kunna påtagligt reduceras, innebär enligt utredningens mening
befälsbemanningsutredningens förslag att nuvarande bemanning inle bara
bibehålls utan lill och med ökas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
anser all del har framlagts goda skäl för att ansvaret i sin helhet för
minimibemanningen läggs pä sjöfartsverket. Kvar slår frägan om sjöfartsverkel
behöver några allmänna riktlinjer för sin bemanningspolitik. Eu ökat inflytande
från arbetsmarknadens parter måste minska behovei härav. Bemanningsfrågan har
behandlals under de senasle årens avtalsför­handlingar och en samverkan har
redan inletts mellan sjöfartsverkel och parterna. Det kan ifrågasättas humvida
inle starka skäl talar för att denna samverkan inslilulionaliseras i form av
ett bemanningsråd, knutet till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section365&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section366&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sjöfartsverket.
Det starkaste motivet härför är emellertid alt bindande beslut om minimibesäUning
i fartyg - med hänsyn lill leknisk utveckling, förändring av avlösningssyslem
m. m. - måsle faUas på ett mycket lidigi stadium, dvs. när ett fartyg
projekteras och investeringsbeslutet skall tas. Kommer en diskussion till ständ
mellan verkei och parterna redan på detla stadium kan man räkna med att ocksä
principiella frågeställningar aktuali­seras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är enligt ulredningens mening konsekvent att minimibesätiningen bestäms
uteslutande med hänsyn till de arbetsuppgifter som har samband med säkerhelen.
Nägon risk för att säkerhelen skulle bli åsidosatt vid ett sädanl mera rörligt
system som utredningen diskuterar föreligger icke. Parternas vidgade inflylande
utgör snarast en garanti för all det inte blir fråga om någon försämring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bemanningstabeller och
andra liknande riktlinjer fastlagda av regering och riksdag skulle i dessa
sammanhang kunna leda lill en stelhet som från sjöfartspolitisk synpunki vore
betänklig. Av riksdagen fastställda beman­ningsiabeller är ingen lämplig
utgångspunkt för sjöfartsverkets handläggning av bemanningsärenden. Även om
labellema i försia hand endast skulle tjänstgöra som vägledning, föreligger
risk för alt de på ett icke önskvärt sätt skulle kunna binda de avtalsslulande
partema och i sista hand sjöfartsverket. När praxis utformas efter hand som ett
förtroendefullt samarbete byggs upp mellan sjöfartsverket och de avtalsslutande
parterna genom regelbundna överläggningar i bemanningsfrägor, saknas behov av
vägledning av det slag som befälsbemanningsutredningens bemanningstabeller
utgör. Det är inte heller nödvändigt för regering och riksdag att utfärda
sådana anvisningar när en författningsreform på området genomförs. Enligt
sjöfartspolitiska utred­ningens bedömning hörde nya författningarna kunna antas
utan anvisningar i form av bemanningstabeller. Det gmndläggande och avgörande
är, vilket ocksä befälsbemanningsutredningen framhåller, att sjöfartsverket
anpassar bemanningen efter utvecklingen pä skilda områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De ekonomiska
konsekvenserna av befälsbemanningsutredningens förslag är svåra att
precisera,eftersom tabellerna endast skall vara vägledande och deras faktiska
inverkan på minimibesättningama inte kan förutses. Utredningen har dock
beräknat vissa av konsekvensema till storieksord­ningen drygt 80 milj. kr.
perår, uttryckt i 1977 ärs lönenivå och räknat på 1977 års svenska
handelsfiotta. Beräkningarna avser lastfartygen och lill dessa belopp skall
läggas dels vissa svårberäknade ytteriigare kostnader, dels kostnadsökningar i
passagerarfartygen. Denna beräkning blir orealistisk endast om tabellerna blir
utan inverkan på sjöfartsverkets bemanningsbeslut - och i så fall synes
motiveringen för tabellerna ha bortfallit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
kostnadsökning pä mer än 80 milj. kr. per är gentemot utländska konkurrenter
torde fl allvariiga konsekvenser för den svenska handelsflot­tans
internationella konkunenskraft, för dess förmåga alt segla in ulländska valutor
och för dess förmåga att bereda arbetstillfållen åt ombordsanställda av olika
kategorier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section367&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section368&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av
remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag har flit ett gynnsamt mottagande under remissbe­handlingen. Den
skarpaste kritiken riktas mol ulredningens bemanningsta­beller och de följder
för sjöfartsnäringen som ett slällningslagande i en eller annan form till
sådana tabeller kan 11 (se nedan avsnitt 2.2). Huvuddragen i förslagen
tillstyrks eller lämnas utan erinran av de remissinstanser som har yttrat sig
generellt beträffande ulredningsförslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A v de remissinstanser som
har anmodats alt avge yllrande anser sig statens avialsverk inle böra ullala
sig alls och statens brandnämnd har ingel alt anföra i ärendei. Vidare ylirar
sig rikspolisstyrelsen endast på en punkt, beträffande vilken särskilt förslag
inle läggs i betänkandet (se avsnitt 3.3.5). Också andra myndigheter har
begränsat sina yttranden till enstaka punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR
har avståil frän all yllra sig. LO stöder de uppfattningar som redovisas av
medlemsorganisationerna Svenska kommunalarbetareförbun­det. Svenska
sjöfolksförbundet och Statsanställdas förbund. Kusttankers intresseförening
åberopar Sveriges redareförenings yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befälsbemanningsutredningens
utgångspunkter beträffande den framtida sjöfarten, vilka är redovisade främst i
betänkandets 10 kap., kritiseras och kompletteras av sjöfartspolitiska
utredningen. Sveriges redareförening anknyter till denna kritik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
bedömning av den framlida lekniska utvecklingen och möjligheterna till
rationaliseringar kännetecknas pä mänga punkter av en olycklig fastlåsning i
föråldrade tänkesätt och värderingar. Utredningen har enligt föreningens mening
inte tillräckligt beaktat den snabba lekniska utveckling som ägt rum under
senare är. 1 denna del hänvisar föreningen till den sjöfartspolitiska
utredningens kompleltering till betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
sjöfartens del har nuvarande lågkonjunktur inneburil atl flera svenska rederier
måst upphöra med sin verksamhet medan andra tvingats sälja ell ston antal
fartyg. Det har i första hand gällt äldre personalkrävande slyckegodsfartyg i
linjeiraflk samt större tank- och bulkfartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
fartyg som tillförts handelsflottan har i regel varit mindre enheter med färre
antal anslällda. Denna utveckling har bl. a. lett till friställning av personal
och intensiflerade ansträngningar för atl åstadkomma rationalise­ringar och
inskränkningar i bemanningen för atl sänka kostnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tyvärr
har utredningen inte gjort några mera påtagliga försök att anpassa sina förslag
till denna utveckling. Man har i stället nöjt sig med UTSJÖ:s numera föråldrade
bedömningar av framtiden. Som exempel kan nämnas att UTSJÖ 1974 beräknade
antalet ombordanslällda 1980 till 26.662. Enligt föreningens bedömning kommer
antalet ombordanställda 1979 au uppgå till omkring 16.000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section369&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section370&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rederiföreningen
jör mindre fariyg anför samma synpunkier som Sveriges redareförening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
maskinbefälsförbundei redovisar motsatt ståndpunkt och anser alt
sjöfarlspolitiska utredningens beskrivning inte lillför något nytt lill ulred­ningen.
Förbundel fortsätter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Syftet
med den egna utredningen synes vara att söka bevisa att fartyg med s. k.
automatiserad drift kan drivas med mindre besättningar än fartyg med
konventionell vakttjänst. Sjöfarlspolitiska utredningen har förslösat sin kraft
på att söka bevisa något varom berörda partersedanlängei princip är ense. Av de
egna skrivningarna framgår delta med all tydlighet. Frän åren 1960 lill 1975
minskade besältningarnas storiek med 250 proceni. Uttryckt i antal per fartyg
uppgår reduceringen lill 7-18 befattningar per fartyg. Denna utveckling skedde
under de är då s. k. automatiserade fartyg började tillföras handelsflottan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förbundets uppfattning är det emellertid ett ensidigt betraktelsesätt alt
enbart räkna den ombordanställda personalen. Sjöfartspolitiska utred­ningen
uppger all underhållsarbete som lidigare skölls av besättningen överflyttats
till varvs- och annan landpersonal. Något malerial som styrker denna
uppfattning redovisas inle. Vid antagande av att denna uppgift är riktig mäste
de ökade landbaserade kostnadema vägas mol minskade kostnader för den
ombordanställda personalen. Det är inle självklart all sysiemel med landbaserad
service blir billigare än ett syslem med större besättningar. Fartygens
maskinchefer och rederiernas tekniska avdelningar vet av erfa­renhet att arbeten
utförda av den egna besättningen blir billigare och bättre än då annan personal
anlitas. Många rederier, kanske flertalet, hävdar allljämt alt fartygens
driftsbesättningar skall utföra merparten av de arbetsuppgifter som finns
ombord. Frän en beskrivning i Svensk Sjöfarts Tidning nr 39/1978 sid 19 över
ett nybyggt fartyg m/s Boogabilla, citeras följande: &amp;quot;Meningen är atl man
ombord skall kunna klara underhållet på de olika funktionerna samt
rengöringsarbeten.&amp;quot; Enligt sjöfartspolitiska utredningen finns det nu i
olika hamnar flera förelag som specialiserat sig pä all utföra
underhällsarbeten och kan erbjuda dessa tjänster till förmånligare kostnader än
då arbeten ulföres av den egna personalen. (Sid 14 rad 24-28) Något material
som bevisar dessa påståenden redovisas inte. Maskinbefälsförbundet har ulan
framgång vid flertal tillfallen hos rederier sökt fl tillgäng lill sädanl
material. Det faktiska förhållandet är atl många svenska fariyg besöker hamnar
där det är omöjligt att fl utfört kvalificerade tekniska reparations- och
underhällsarbeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
redareförening tar även upp förslagens sociala och organisatoriska följder och
pekar därvid särskilt på förslaget lill behörighetsförordning:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
förslaget till ny behörighetsförordning kopplas samman med de föreslagna
bemanningstabellerna skapas också en beklaglig fasllåsning i ett gammaldags
kalegoritänkande. En sädan utveckling innebär ett direkt hinder för näringen i
dess strävan alt kombinera behovet av rationaliseringar och försök med nya
organisationsformer med behovet alt åsiadkomma förbäll­ringar av de
ombordansiälldas möjligheler till egenutveckling och arbetstill­fredsställelse.
Betänkandet innehåller inga förslag som är ägnade atl efter hand avskaffa den
sociala och hierarkiska skiktningen mellan befäl och manskap. Utredningens
förslag främjar i stället ett bibehållande av denna uppdelning liksom den
traditionella indelningen i däcks-, maskin- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section371&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section372&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;..,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ekonomiavdelningar.
Utvecklingen mot nya organisationsformer måsie lämnas helt öppen. Föreningen
vill kraftigt understryka atl detta utgör en förutsättning för all svensk
sjöfarl skall kunna hållas konkurrenskraftig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
Bemanning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1
Förenklad bemanningsreglering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
flesta remissinstanser, som har yttrat sig beiräffande ulredningens förslag aU
de detaljerade bemanningsbestämmelserna i sjöbefälskungörelsen skall slopas, aU
endast allmänna riktlinjer skall finnas i författning och att
bemanningsregleringen görs mer flexibel, är positiva lill förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsyerket:
Redan i delta inledande kapitel (Kap. 12) i betänkandet talas rält ingående om
behovet av flexibilitet i beslutsfattandet. Sjöfarlsverkel delar helt
uppfattningen att detla frän en saklig uppfattning är atl föredra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flexibiliteten
har redan börjat vinna insteg i verkets beslutsfallande därigenom all fartygen
till lyp, utrustning, specialavtal om bemanning m. m. börjat visa upp
varierande förhällanden, som avviker frän de förhållanden som rådde då ell
antal typfartyg blev utgångspunkten för &amp;quot;mallarna i beslulsfallandel&amp;quot;.
Som underiag för bemanningsbesluien bör, i högre ulsiräckning än vad som
angells i de remitterade handlingarna, kunna läggas organisatoriskt/operativa
förhällanden som t. ex. planerat underhåll, planerad laslhanlering,
terminalservice och annan terminalverksamhet. Detta betraktelsesätt kan
emellertid leda bort från vad många lorde betrakta som ett rättvisekrav
nämligen att i sig själv lika fartyg skall ha samma bemanningar. Kvardröjande
attityder hos rederier och andra berörda kan här skapa svårigheter då de nya
principema introduceras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller den andra principiella huvudfrågan nämligen sjöbefälskungö­relsens
avveckling kan skäl anföras för och emot detta. Sjöfartsverkel ansluter sig
till förslaget att kungörelsen avvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
som önskar bibehålla en sjöbefalskungörelse vill alt denna skall innehålla så
uttömmande bestämmelser som möjligt som gmnd för beman­ningspraxis. Del är
emellertid klart att denna uttömmande reglering måste avspegla nuvarande
tekniska utveckling och rymma möjligheter lill framlida anpassning. Redan häri
ligger en molsäiining som lalar förenavveckling. Del föreligger en risk för all
- liksom under nuvarande förhällanden - den naluriiga anpassningen lill nya
förhållanden i den allmänna diskussionen kommer alt framslå som dispensgivning
dvs. sänkning av etablerad säker­hetsstandard. Skulle sjöbefälskungörelsen
komma all bibehållas måsteden fl en sädan uiformning, atl den successiva
anpassningen till förändrade förutsättningar framstår som en normal lillämpning
av författningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
annat skäl som lalar för all avveckla denna författning är all dagens relativt
små expertbeionade besättningar bör bedömas i ett helhetssamman­hang vad avser
grundutbildning, yrkeserfarenhet, andra kvalifikationer samt antalet, allt i
relation till de speciella organisatoriska förutsättningar som kan vara
aktuella ombord. En särreglering för vissa kaiegorier av sjöpersonalen ter sig
föga ändamålsenlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
sjöfolksförbundet framhäller, att det flr anses riktigt att sjöfarts­verkel som
fackmyndighet skall ta det fulla ansvaret för hur ett fartygs bemanning skall
vara sammansatl till antal och kvalifikationer. Vidare anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 117&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section373&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section374&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förbundet atl förslaget om att avskaffa
sjöbefälskungörelsen rimligtvis borde leda fram lill en bätire anpassad
bemanning i avseende på olika personalka­tegorier ombord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska maskinbefälsJÖrbuiidei delar de kritiska
synpunkter som har anmälts av experten Hadrup i dennes särskilda yttrande till
belänkandei. Förbundet framhållersärskilt följande tre punkter i Hadrups
yttrande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De
ombordansiälldas säkerhet kräver ett bindande system av fasta normer. Det är
därför orimligt att i så stor ulsiräckning som föreslås överlämna lill
sjöfartsverket att i varje belydande fråga hell på egen hand falla beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del llr inle
inträffa atl statens ansvar för bemanning ersattes med enbart avtal mellan
arbetsmarknadens parter. De ombordansiälldas säkerhei far inte vara
förhandlingsbar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kollekiivavial
angående bemanning och andra säkerhetsfrågor kan avspegla de avtalsslutande
parternas styrkeförhållanden vid en viss tidpunkt och inle parternas verkliga
uppfattning om hur dessa frågor bör lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härutöver kritiserar maskinbefälsförbundet ulredningen för
alt den inte lålil ulföra en yrkeskravsanalys med mätningar av den arbetsvolym
som måste ulföras ombord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges fartygsbefälsförening hänvisar till alt dess
expert i utredningen har betonat, atl frågor rörande säkerhelen lill sjöss
eller ombord under inga förhållanden kan tillåtas vara beroende av konjunkturväxlingar
och att dessa växlingar säledes inte skall kunna avspeglas genom eventuella i
kollektiv­avtal intagna inskränkningar i meddelade säkerhetsbestämmelser.
Förening­en fortsätter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den slutliga bedömningen av besättningens storiek och
sammansättning skall dock gmndas pä erfarenhetsmässiga, nationella eller
konventions­bundna säkerhetsföreskrifter och måste beträffande den svenska
handelsflot­tans fartyg avgöras av sjöfartsverket. Det synes därför
ofrånkomligt alt beslut om fartygs minimibesättning skall fattas av
sjöfartsverket baserat på gällande föreskrifter om och erfarenheter av
säkerheten till sjöss, även om hänsyn till aktuella kollektivavtal kan tagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2 Minimibesättning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2.1 Uppgifter för minimibesänningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverkel anför: Förhållandena inom den svenska
handelsflottan står f. n. inför flera förändringar, bl. a. vad avser fartygens
bemanning. Föränd­ringarna är resultatet av en långvarig process. I samband med
den s. k. sjöfariskrisen framträder den förändrade situationen och kravet på
genom­förandet av förändringarna med dramatisk skärpa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget alt bemanningsfrågorna behandlas mot
bakgrund av en säkerhetsmässig och arbeissocial helhetssyn för alt fa underiag
för en policyskapande verksamhet inom den viktiga del av svenskl arbetsliv som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section375&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section376&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utgörs
av arbete lill sjöss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverkel saknar
denna helhetssyn i de remitterade handlingama. Påtagligt äratt bemanningsfrågan
inte behandlats från t. ex. ell arbetsveten-skapligt perspekliv. De beskrivna
effekterna av automationen vad avser de psykosociala effekterna i arbetsmiljön
har förbigåtts. Den lekniska utveck­lingen leder t. ex. inle bara till en
minskning av antalet personer ombord utan också till förändringar i arbeiets
innehåll och utförande. Därtill sker förändringar i arbetets organisation till
följd av ändrad arbetsfördelning mellan fartyg och landbaserade resurser,
vilkel också flr inflytande på de ombordansiälldas arbetsförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
det gäller de arbetssociala förutsättningarna stär man rimligen inför
förändringar pä gmnd av utbildningens omorganisation, såväl den grundläg­gande
som den högre. Förändringama kommer atl beröra arbetsmarknaden och
rekryteringsunderlaget för dem som väljer sjömansyrket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
förändringar påverkar på kort och läng sikl besättningarnas sammansättning lill
antal och kvalifikationer och därmed innehållet i verkets bemanningsbeslut. Den
pågående utvecklingen mäste därför utvärderas genom olika forsknings- och
utvecklingsinsatser för vilka det allmänna bör ta sin del av ansvaret. Några
synpunkter på della lämnas ej heller i det remitterade betänkandet. Del är
säledes angelägel atl även från det allmännas sida stödja forsknings- och
utvecklingsinsatser då det gäller bemanningsfrå­gans vidare utveckling inom den
svenska handelsfloltan. Della gäller inte bara rena bemanningsfrågor. Av
belydelse är sådana frågor som utform­ningen av navigationsbryggan, graden av
automation, placering av regler­och övervakningsulmslning etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket
påpekar vidare att nuvarande lydelse av 6 kap. 6 § första stycket
sjösäkerhetslagen, som oförändrad har förts över till 6 kap. 5 § i ulredningens
förslag, är mindre lämplig. Med hänsyn till att minimibesätt­ningsbeslulet
enligt verkets uppfattning inle innebär något en gång för alla givel
slutgiltigt beslul, utan besättningens sammansättning bör kunna påverkas av
exempelvis arbelsvelenskapliga forskningsresultat eller träffade
principöverenskommelser, bör lagrummet formuleras så, atl en mer flexibel
bemanningspolitik medges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverket
noterar, alt sjöfartspolitiska utredningen anser att de av
befälsbemanningsutredningen föreslagna riktiinjema i form av
bemannings-tabeller pä sikt kan fä en konserverande effekt på bedömningen av
bemanningsfrågorna och motverka rationaliseringar inom handelsflottan. Verket
fömtsätter därför att sjöfartsverket för att undvika deUa gör sin bedömning av
minimibesätiningen med hänsyn till varje fartygs säkerhetstekniska utrustning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rektor
vid sjöbefålsskolan i Göteborg framhäller, atl ett i rimlig omfattning flexibelt
regelsystem för bemanning är önskvärt och att det dä blir naturiigi att avsätta
en tillräcklig del av de säkeriigen begränsade utbildningsresurserna för nya
utbildningar och för utveckling. Är systemet alltför stelt och svårändral
minskar enligt rektors mening möjlighetema alt lillgodose utbildningskrav som
inte följer av bemanningstabeller eller liknande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
sjöfolksförbundet upplyser att förbundel sedan belänkandet avgavs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section377&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section378&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har
träffat en principöverenskommelse med Sveriges redareförening, vari parterna
utgått från helt nya värderingar vid bedömningen av ett fartygs
säkerhetsbemanning. Förbundel fortsätter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
överenskomna bemanningens uppgift skall i princip vara begränsad till att på
ell säkert säll förflytta fartyg frän en hamn till en annan samt för kostens
bevarande och beredande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverkel
llr vid faslslällande av minimibesättningar medräkna möjligheten för personal
atl tjänstgöra i allmän tjänst. Della har förbundel inte tillälit tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
har genom överenskommelse rederiema ålagts att träffa tillfreds­ställande
arrangemang avseende för fartyget erforderliga underhålls- och
reparationsarbeten, att träffa tillfredsställande arrangemang för förstärkning
av besättningen med avseende på arbetsuppgifter i samband med bogsering och
förtöjning saml atl utöver minimibesätiningen anställa det antal nybörjare som
enligt rederiets bedömning erfordras för alt trygga tillväx­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
redareförening framhäller att beslul om fartygs minimibesätlning bör grundas pä
ett fastställande av de arbetsuppgifter som med hänsyn till sjösäkerhetens krav
under skiftande driftsförhållanden måste kunna full­göras ombord. Med undantag
för frågan om förtöjning delar föreningen i allt väsentligt ulredningens
uppfattning om vilka dessa arbetsuppgifter är. Föreningen framhåller också alt
del är angeläget att skilja på minimibesätt­ning och driftsbesättning. Även om
minimibesätiningen och driftsbesätt­ningen i vissa fariyg kan vara densamma,
avser uitrycket driftsbesättning den besättning som man inom rederiet vid envar
tid bedömer skall flnnas ombord med hänsyn till de uppgifter fartyget skall
fullgöra. Den arbetsmängd som skall fullgöras av fartygets driftsbesättning kan
enligt föreningen spänna över ett vidare område än det som skall klaras av en
minimibesättning. Sjöfartspoliliska ulredningen konsiaterar i sin komplettering
till betänkandet, att &amp;quot;de nuvarande bemanningsreglerna ej motsvarar den
verkliga arbets­mängden inom ett fartygs driflsfunktion, saml atl ett arbele
alt fl bättre underiag för bestämning av nödvändig bemanning inom fartygets
driflsfunk­tion därför är nödvändigt&amp;quot;. Föreningen delar i princip denna
synpunkt, men anser att den föreslagna undersökningen bör avse den arbetsmängd
fartygs minimibesättning skall kunna klara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
redareförening och Rederiföreningen för mindre fartyg föreslår, att den rätt
och den skyldighet atl medverka i bemanningsförsök på grund av exempelvis
organisaioriska förändringar, som enligt utredningens förslag skall flnnas,
kommer lill direkt uuryck i författning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.2
Närmare om bestämningen av minimibesätiningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket
ansluler sig i princip lill de ulgångspunkier för fartygs bemanning som
utredningen har föreslagil &amp;#9632; men understryker, atl en fariygsbesäiining
bör ses som en helhet. Med anledning av alt utredningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section379&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section380&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inle
har närmare gåll in på hur vissa arbelsorganisatoriska förhållanden bör påverka
bemanningsbesluten, för verket fram följande synpunkter på delta:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
diskussionen om arbetets organisation pekar sjöfartspolitiska utred­ningens
komplettering på ändrade lekniska relalioner mellan fartygs-respeklive
landbaserat underhälls- och reparationsarbete. Detla resonemang bör föras mot
bakgrunden av ett vidare resonemang om de renl organisato­riska
förulsäuningarna för en sädan relalion. Dagens erfarenheter visar att man inom
siörre rederier, där man vidmaklhäller en god kunskap om personalfrågor och
lekniska frågor, kan genomföra och ulvärdera sådana förändringar och ge dem en
sådan inrikining all posiliva värden skapas för personalen. I mindre rederier,
vars verksamhei inte drivs med djupare insikter i hithörande frägor, löper man
risken för sociala nackdelar av de ändrade organisationsformerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
förhällanden som anges i sjöfartspolitiska ulredningens kompleltering och som
avser all beskriva moderna regleranordningar tas i dagens diskus­sion som
anledning lill pälagliga bemanningsreduceringar på konventionella fartyg med
mindre tekniskt avancerade övervaknings- och reglersystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är rimligt all liksom sjöfartspoliliska utredningen anta atl de relaterade
förhållandena kommer att verka i en bemanningsreducerande riktning.
Genomförandet av reduceringen måsle emellerlid ske med hjälp av olika komplelierande
ålgärder av organisaiorisk karaklär och mol bakgrunden av en vidare
probleminsikt om vad förändringarna innebär. Belänkandels framlidsbild ger ej
grund för långtgående förändringar i existerande fartyg utan nämnda ålgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjlighelerna
atl ändra bemanningsförhållandena på ett för de anställda positivt säll
påverkas i hög grad av förhållanden uianför den lekniska utvecklingen som sådan
och i varierad grad av kvaliteten hos de organisa­toriska förhållandena inom
olika rederier m. fl. förelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta sammanhang kan påpekas att möjligheterna för befälhavare och maskinchef
alt reellt påverka fartygels säkerhet med egna beslut förändras, låt vara att
en sådan förändringsprocess varit i gång sedan länge. I del förlängda
perspektivet anmäler sig frägan om den offentliga tillsynen av fariyg skall
vara begränsad - som fallet är i dag - endasl lill faktiska förhållanden på
fartygen eller dessutom avse landorganisationens kvalitet och kompetens.
Tendensen är synlig i verkels handläggning av del s. k. Broslrömsprojeklel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
redareförening betonar, atl när minimibesättning fastställs måste beaktas hur
arbetsuppgiftema för minimibesätiningen kan utföras med hänsyn till bl. a.
följande fakiorer: fartygets typ, dess fartområde eller fasta linje, tiden per
resa, tidigare driflserfarenheter, fartygels navigerings- och manövemtmstning,
maskinanläggningens automatiseringsgrad och tillföriii-lighetsnivä samt
fartygets säkerhets- och kommunikationsutrustning. Mini­mibesättningens
kvalifikationer, sammansättning och antal måste säledes, menar föreningen,
relateras till de förhållanden som är aktuella i varje enskilt fariyg. Dessa
bedömningar görs bäsl i samråd mellan berörda parter inom respektive rederi,
och rederiels ansökan om beslut om minimibesättning för ett visst fartyg bör
därför baseras på en redogörelse för dessa bedöm­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section381&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section382&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rederiföreningen
för mindre fartyg anför under rubriken Bemanningskriie-rier: Bemanningen bör
främst bestämmas av ett maximalt ordinarie arbets­tidsuttag under en period
fastställd efter överenskommelse med de ombord­anslällda med hänsyn lill
fartygets sysselsättning. Maximalt lillålel arbets­tidsutlag under tvä pä
varandra följande dygn fastställes och inarbetad tid ersattes med fritid genom
avlösning efter periodens slul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fartygets
minimibemanning är hell enkelt den minsta besättning som säkert kan hantera
fartygei från en hamn till en annan med iakttagande av att arbetslidsuttagei
per period ej överskrides. För telepersonal skall fartygels utrustning och kontaktmöjligheter
med land och med andra fartyg vara avgörande för vad slags teleoperatör, som
skall finnas ombord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rederiföreningen
för mindre fartyg framhåller ocksä den betydelse för minimibesättningsbesluten
som seglande delägare kan ha. För dessa gäller ingen arbeistidsreglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
polisförbundet anser all utredningens förslag med ett utvidgat säkerhetsbegrepp
vad gäller minsla bemanning på fariyg innebär en skärp­ning av nuvarande
bestämmelser som direkt kommer atl påverka de ombordansiälldas arbetsmiljöförhållanden
i positiv riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Chefen
för marinen anför, att sjösäkerheislagen gäller öriogsfartyg endast då
regeringen särskilt förordnar därom, och anser, atl det inte är ändamåls­enligt
eller lämpligt att föra in marinens bålar och fartyg under lagen och upprätta
minimibesättningslistor för dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.3
Parametrar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
föreslår alt minimibesättningens sammansättning skall bestämmas med hänsyn lill
fartygets storiek, beskaffenhet, utmstning, användning och den fart, vari
fartyget skall nyttjas, samt med beaktande av den för fartyget gällande
ordinarie arbetstiden enligt lag eller avtal. I förslaget till ändringar i
sjösäkerhelsförordningen preciseras dessa parametrar. Flera remissinstanser
anför betänkligheter mot den siarka betoningen i belän­kandet av parametrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket
uttalar efter alt ha lämnat den ovan (2.1) redovisade redogörelsen för hur
praktiska och organisatoriska åtgärder i fråga om fartygens drift kan påverka
bemanningsbeslutens innehåll, att fartygets storlek och maskinstyrka är
bemanningsparametrar som i jämförelse med de faktiska förutsättningarna för
fartygs drift bör ha underordnad belydelse, särskilt i fråga om
besättningsmedlemmarnas antal. Siorieken och maskin­styrkan får enligt verkets
uppfattning betydelse för jämförelser mellan fartyg som liknar varandra i fräga
om de organisatoriska fömlsältningarna saml fartygens ulmslning och dennas
tillföriitiighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
behandlar de olika föreslagna parametrarna var för sig. träffandefanområdena är
flera remissmyndigheter kritiska antingen på del sättet atl de avslyrker en ny
fartområdesindelning eller så att de anser au ändringen inte är tillräckligt
anpassad till föreliggande behov. Till de förstnämnda hör sjöfansverket, som
anför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section383&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section384&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag till ny fartomrädesindelning synes mindre väl motiverad. Det torde vara
eu allmänt intresse att denna indelning finns klarl definierad i lag. Del kan
inte heller vara tillfredsställande att lagen om säkerheten på fartyg
innehåller en fartområdesindelning och tillämpnings-förordningen en annan. I
den principöverenskommelse, som under sommaren 1978 iräffats mellan Sveriges
redareförening och Svenska sjöfolks­förbundet om manskapsbemanning i
automatiserade lastfartyg, förekommer över huvud ingen indelning i fartområden.
I och för sig torde därför den nuvarande indelningen som fått en fast
förankring i sjöfolks medvetande framdeles väl kunna användas med den ändringen
att fart intill fyren Blankenberghe hänförs till stor kustfart enligt den
definition som finns i gällande sjöbefälskungörelse bil C not 4 samt alt
områdel inskränkt oceanfart tillkommer enligt definition i samma kungörelse
49!) punkt 13. Skall utredningens förslag kunna beaktas mäsle ett betydligt
förenklal uttryckssätt användas. Verkei vill i detla sammanhang fästa
uppmärksamhelen pä det i STW-konventionen införda begreppei &amp;quot;Kustnära
resor&amp;quot; vars tolkning mäste närmare definieras för svensk del och som
lämpligen bör ske i samarbete med övriga öslersjö- och nordsjöslater.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
redareförening föreslår att möjligheterna lill en utvidgning av området för
inskränkt oceantrafik och utsträckt östersjölrafik prövas ytterli­gare. Enligt
föreningens mening bör inskränkt oceanirafik sträckas ut sä alt del omfattar
även farvattnen kring Island, Svalbard och Vita havel saml utsträckt
östersjötrafik inkludera Storbritanniens ostkust och hamnarna vid Engelska
kanalen. Också Rederiföreningen JÖr mindre järtyg förordar ändringar av samma
slag. Nordeuropeisk irafik bör enligt denna förening omfatta även norra delen
av Skandinavien, Vita havet. Spetsbergen, Färöarna och Island, samt kusttrafik
sträckas ut, vad avser bemanning med fartygs­befäl, till att gälla kontinentens
nordsjökust, Storbritanniens ostkust och hamnarna vid Engelska kanalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Parametem
för däckspersonal föreslås av utredningen alltjämt vara brutiodräkiigheien.
Sjöfarlsverkel acceplerar detta som malt på fartygets storiek och hänvisar lill
innehållet i kommande skeppsmätningsregler. Verket påpekar dock, all
ulredningen inle anvisar hur övergångsbestäm­melsen i 1969 ärs
skeppsmäiningskonvention, som tillåter atl existerande mätbrev behälls i lolv
är, bör hanteras, och framhäller all della problem har mindre betydelse med
hänvisning till verkets inslällning till parameieran-vändningen överhuvud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rederiföreningen
för mindre fartyg avslyrker bmttodräklighel som beman­ningsparameter med
hänvisning till att arbetsvolymen endast i ringa grad är en funktion av
fartygets tonnage. Sveriges redareförening anser alt parametern brutlotonnage
är olämplig som beslutsunderiag och fortsätter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Della
hänger samman med de olägenheter som finns beträffande tolk­ningen av 1947 års
konvention om ett enhetligt skeppsmälningssystem och de år 1965 aniagna
ändringarna. Det förhållandel all man i den svenska skeppsmäiningskungörelsen
tolkar denna konvention snävare än i t. ex. Västtyskland gör, atl detta lands
fartyg kan drivas betydligt billigare än de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section385&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section386&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;svenska.
De får t. ex. lindrigare utrustnings- och bemanningsregler p. g. a. att de
genom myndigheiernas lolkning av konventionen blir mindre än svenska fartyg.
Med hänsyn till övergångsbestämmelsernas utformning kommer den nya konventionen
inte alt medföra någon lösning av dessa problem vilka särskilt drabbar mindre
fartyg dvs. under ca 4 000 brt. Därför har föreningen i sitt kompletterande
yttrande till 1969 ärs skeppsmäiningskonvention hemställt om en separat
utredning beiräffande dessa problem, så alt svenska fartyg skall kunna
konkurrera med ulländska pä lika villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Maskinslyrka
fårenligi sjöfartsverkets uppfattning, liksom fartygsstorlek, en underordnad
betydelse i jämförelse med andra bedömningsgrunder som underlag för
minimibesättningsbeslut. Dock lorde enligt verkei sioriek och maskinslyrka
uttryckta i exakta mall behöva ulnylljas som hjälpmedel i något siörre
utsträckning i fråga om kraven på behörighet än beträffande anialei
befattningshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
Rederiföreningen för mindre Järtyg är motorstyrkan inget bra mätt pä hur myckel
folk som behövs ombord. Graden av automation spelar här liksom på däck en stor
roll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SJ
framhåller att den &amp;quot;grova&amp;quot; parametem maskinslyrka bör ersälias eller
kompletteras med sådana faktorer som grundas pä den lekniska utvecklingen öch
som på ett klargörande sätt har redovisals av sjöfartspolitiska ulred­ningen i
dess kompletterande uiredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller bedömning av personal för maskinljänst anser sM/ens vägverk all inie
endast den uttagna axeleffekten på framdrivningsmaskineriel skall vara
avgörande. Bedömningen bör gmndas på maskinsloriek och hur komplice­rade de
enskilda maskinerna är. Flera små enkla molorer kräver enligi verkei dels färre
personal och dels lägre kompetens hos denna personal jämfört med fariyg som har
en enda maskin av molsvarande sioriek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
anslutning till frågan om maskinslyrka som parameter tar sjöfartsverket upp
frägan om vilken inverkan pä parametern som en blockering av motorn får. Härom
anför verket:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hiltilldags
härs. k. blockering använis föratt förändra maskinstyrkepara-melern. Blockering
innebär i huvudsak endasl en skenbar ändring av maskineriets karaktäristiska
egenskaper. Nägra ändrade förhållanden rörande maskineriets lillsyn, slatus och
underhåll blir ej följden av åtgärden. Redan dessa skäl gör atl blockering i
princip bör avvisas som grund för bemanningsändring. Därtill kan en annan komplikation
framhållas, nämligen all blockering då del gäller vissa motorer, och i vissa
fall maskinanläggningar totalt selt (relalion motor/propeller), direkl
försämrar maskineriets driftsegenskaper och därför av maskintekniska skäl inte
bör tillåtas i dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
ovan anförts anser sjöfartsverket vara skäl atl inte medge blockering som ett
sätt alt variera fartygels maskinslyrka. För de fall en annan
maskinbefälsbehörighet än vad som skulle följa av maskinslyrkan som sädan kan
anses skälig för vissl fartyg bör sådant beslul fattas på grund av de särskilda
förutsättningarna i det enskilda fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section387&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section388&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
övriga parametrar anser Rederiföreningen för mindre fanyg all anialei personer
ombord är en relativt bra parameter för ekonomipersonalen ombord men att även
här arrangemangen har mycket stor betydelse. Även sjöfarlsverkel framhåller
betydelsen av arbetsbesparande anordningar för intendenturtjänsten ombord för
minimibesättningens storlek och anser del naturiigi att även detta skall nämnas
i 6 kap. 7 § sjösäkerhelsförord­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.4
Bemanningsiabeller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
av ulredningen utarbetade bemanningstabellerna, vilka enligt utred­ningen avses
som hjälpmedel för tolkningen av dess förslag, anses av de fiesta
remissinsianser vara antingen onödiga eller missvisande. Enligt sjöfansver­kels
mening kan tabellerna inte läggas till grund för beslut med hänsyn till
träffade överenskommelser. Verket befarar atl de snart blir inaktuella. SJ är
rädd för att vad som anges i tabellerna kommer alt bli normgivande, trots vad
utredningen uttalar om deras syfte. Härigenom kan tabellerna enligt SJ komma
alt bli ett hinder för en rationell och effekliv personalanvändning och kan
kanske också verka hämmande på den rationaliseringsutveckling inom sjöfarten som
pågår och som måste fortsätta. SJ anser därför atl de nya författningarna kan
antas utan anvisningar i form av bemanningsiabeller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rederiföreningen
för mindre fartyg har den uppfallningen all tabellerna leder till en stelbent
behandling av fartyg efter uppkonslmerade mätningslal. Föreningen framhäller
även, all de tabeller som dess expert i utredningen Ragnar Hurden har gjort upp
flr ses endasl som ett sisla alternativ och en nägot rimligare jämförelsegrund
än utredningens tabeller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
redareförening anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Säväl
i kap. 12 &amp;quot;Allmänna synpunkter på författningsrevisionen&amp;quot; som i kap.
19 &amp;quot;Allmänna synpunkter rörande bemanningen av fartyg&amp;quot; framhäller
utredningen en rad argument som direkt lalar mol del ovan anförda behovei av
tabeller. Utredningen nämner bl. a. nödvändigheten av all la hänsyn lill den
lekniska, organisatoriska och personella utvecklingen ombord pä fartygen.
Behovet av att komma ifrån den nuvarande stelbentheten i bemanningsbedömningen
och möjliggöra ett större hänsynstagande lill de säkerhetskrav som kan ställas
i varje enskilt fartyg poängleras ocksä. Likaså betonas atl beslulen måste bli
mera individuellt anpassade till fartygens utrustning, farlygsarbetenas
omfattning och i land befinlliga anordningar än hiltills. Dessa hänsynstaganden
anges ocksä i 17 § sjösäkerhetsförordningen. Besluten bör också utformas sä att
förändringar i riktning mot ökad allmänljänst möjliggörs. - Utredningen nämner
vidare den belydelse som överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter har
vid verkets bedöm­ning av minimibesätiningen på fariyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har således med en rad tungt vägande argument själv talat emot de föreslagna
bemanningstabellerna och i betänkandet understrukit vikten av att verkei skall
kunna anpassa bemanningen efter utvecklingen på skilda områden. Man har ocksä
framhållit att sjöfartsverkel har rält och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section389&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section390&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skyldighet
all medverka i bemanningsförsök, t. ex. när man inom sjöfarts­näringen vill
pröva organisaioriska förändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
hävdar ulredningen atl man inle har för avsikl atl i någon större ulsiräckning
gå in och ompröva nu exisierande beslul om minimibesätlning. De presenterade
bemanningstabellerna skall emellertid vara till ledning vid sjöfartsverkets
bedömning av bemanningen för de fartyg som i framtiden tillförs den svenska
handelsfiottan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
tidigare framhållits skulle tabellernas tillämpning medföra avsevärt ökade
koslnader för näringen och kraftigt försvåra möjlighelema till ralionell drift
av tekniskt avancerade fartyg med enkel driftsäker utrustning och besättningar
som till antal, sammansättning och kvalifikationer är anpassade till respektive
fartygs behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
är medveten om atl bemanningstabellerna tillkom i ett lidigi skede av
utredningsarbetet och uppfattar därför ulredningens ovan relaterade uttalanden
så alt man under arbeiets gång kommit fram till en annan uppfattning om behovet
av tabeller än den man inledningsvis hade. Ulredningens argument för
bemanningstabeller är emellertid inte längre relevanta. Därför delar föreningen
den sjöfarlspolitiska utredningens bedöm­ning all de nya författningarna efter
föreslagna modifleringar kan antas utan kompletterande anvisningar i form av
bemanningsiabeller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
sjöfolksförbundet finner att tabellerna får anses väl representera de
värderingar som utredningen har haft att ta hänsyn till då förslaget
utarbetades. Med dessa tabeller som grund torde del enligt förbundel finnas
möjlighet för befälhavaren alt i begränsad omfallning och med hänsyn till
kraven härför falla beslul om viss avvikelse från beslul om minsta bemanning.
Förbundel erinrar dock om att man träffat den ovan redovisade
principöverenskommelsen med Sveriges redareförening om bemanning, och au avsteg
från denna överenskommelse inte får förekomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
Järtygsbefälsförening är posiliv lill utredningens tabeller och anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
ombordansiälldas organisaiioner har i utredningsarbetet starkt betonat
nödvändigheten av att man i tabellform i betänkandet drar upp de riktlinjer som
bör vara vägledande för sjöfartsverket vid fastställande av erforderiig
minimibesäUning i olika fall. Enligt farlygsbefälsföreningens uppfattning ulgör
de föreslagna tabellerna ryggraden i det framlagda förslaget. Dessa skapar
fömlsäitning för en säker och enhetlig syn på fartygsbemanning och minskar
risken för att arbetsgivarsidan i en lågkonjunktur kan utnyttja arbetstagarnas
beroendeställning för atl förhandla om minskad bemanning och därmed göra
sjösäkerhelen till en förhandlingsfråga. Föreningen flr dock anföra att de
föreslagna tabellerna inie skall ses som fasia för framliden utan dessa kan med
hänsyn till den tekniska utvecklingen komma att revideras efter överenskommelse
mellan berörda organisaiioner och tillsynsmyndig­heten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.5
Överenskommelser inellan arbeismarknadsparterna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
betonar starkt, att hänsyn skall tas vid bestämmande av minimibesättning till
kollektivavtalparternas genom kollektivavtal eller på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section391&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section392&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;liknande
sätt uttryckta uppfattning om minimibesättningens storlek och sammansättning.
Sjöfarlsverkel anför härom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket
tillslyrker i princip alt parterna på sjöarbelsmarknaden får ett vidgat
inflytande på bemanningsbeslutens innehåll. Delta ligger helt i linje med
principen för svensk arbetsrätt alt parterna har det närmasle ansvaret för
arbetsmiljöns uiformning. Denna rollfördelning utesluter emellertid inle en
relalivi lung insats för den myndighet som har ansvaret för sjösäkerheten.
Sålunda måste myndigheien allljämt ha ansvarei för att gällande ramlagstift­ning
utfylls med behövliga kompletterande föreskrifter och anvisningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
former i vilka partsin fl ylande skall göra sig gällande bör i första hand
anknytas lill den reglering för samverkan som vuxit fram och håller på atl växa
fram under hägnel av den nya arbelsrättsliga lagstiftningen inbegripet medinflytandefrågan
inom arbeiarskyddslagstiftningen för de ombordan­ställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
ett stöd för parternas överiäggningar bör ligga del tidigare nämnda forsknings-
och utvecklingsarbele, vars inriktning och uiformning del aren samhällelig
angelägenhet alt ta befattning med. Sjöfartsverkets underiag bör las fram i
samarbete med andra myndigheler, institutioner och organisationer
representerande redare och ombordanställda. Däruiöver är del en statlig
angelägenhet all se till atl den kunskap om sjöfart och arbetsvetenskap som
finns i riket tas lillvara i organisatoriska former. Det är naturiigi atl
tilldela sjöfartsverket en koordinerande roll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO
anför, sedan organisationen inledningsvis angivit alt utredningens
uppfallningar lill största delen omfattas även av TCO:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
lorde samhällets ansvar för de ombordanslällda avseende säkerhet och
arbeismiljö vara sådani att det inte kan överiålas till förhand­lingar mellan
parterna om minimikrav åsidosätts. Della fär inte vara ett sätt för samhällel
alt avsvära sig sitt ansvar. Genom att låla partema förhandla om erforderiig
bemanning ombord finns risk för alt ekonomiska fakiorer i samband med en
lågkonjunktur eller liknande, kan komma alt inverka negaiivi på bemanningens
storiek och sammansättning, s. k. konjunkluran-passad säkerhei. TCO anser all
den ur säkerhetssynpunkt minsta beman­ningen inte flr vara en
förhandlingsfräga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
polisförbundet framhåller, all ell vidgai inflylande frän arbelsmark­nadsparternas
sida på bemanning bör gagna näringen i stort, dock under förutsäitning all
sjöfartsverket också vid utformningen av bemanningspraxis tar hänsyn till
träffade överenskommelser mellan redamas och de ombord­ansiälldas
organisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
sjöfolksförbundet beionar att överenskommelser redan har träffals rörande bemanning
och alt dessa synes ha accepterats av sjöfartsverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3
Avveckling av bristmönstring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfansverket
anser det vara odiskutabelt, atl nuvarande möjlighet att bristmönstra personal
i praktiskt taget obegränsad omfattning, vilket skett under hela efterkrigstiden,
måste upphöra. Även i delta sammanhang bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section393&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section394&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;man
beakta den blivande konventionen rörande utbildning och certifiering av
sjöpersonal och se lill atl tidpunkter och övriga villkor för en avveckling av
bristmönstringssystemei stämmer överens med vad som sägs i konventio­nen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rederiföreningen
för mindre fartyg och Sveriges redareförening biträder de principer som
ulredningen har dragil upp för avvecklingen men anser alt utredningens tidsplan
bör omprövas och eventuellt ulslräckas. Sveriges redareförening framhåller
därvid, atl tidsplanen måste anpassas till utveck­lingen inom sjöfarten, samt
all den nyligen aviserade nedskärningen av anialet inlagningsplatser för
sjöbefälsutbildning kan göra det svårt atl hålla en tidsplan. Också Svenska
sjöfolksförbundei pekar på nödvändigheten av att göra övergångstiden
tillräckligt lång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4
Avvikelser från fastställd minimibesättning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslår atl avvikelser från fartygs faslslällda minimibesätt­ning fär ske i
fall där det är omöjligl att uppfylla kraven i beslutet om sädan besättning.
Avvikelserna kan göras på ett av ivå sätt, dels genom att beslutet lillfälligt
ersätls med eit annat, jämkat beslut, dels genom att befälhavaren bemyndigas
all på egen hand men efter visst samråd göra avvikelser gällande under en tid
av högsl en vecka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöjänsverkei
behandlar inte dessa förslag pä annal sätt än alt verket föreslår ett tillägg i
den föreslagna 6 kap. 4 § andra siycket sjösäkerheislagen av innebörd alt efter
ordet &amp;quot;antalet&amp;quot; i uttrycket &amp;quot;om besättningen ombord lill antalet
motsvarar&amp;quot; skjuls in orden &amp;quot;inom varje avdelning&amp;quot;. Härmed avses
däcksavdelning, maskinavdelning, intendenturavdelning och radioavdel­ning.
Härutöver behandlar sjöfartsverket ell specielll fall:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverkel
erinrar om den principöverenskommelse, som under sommaren 1978 träffats mellan
Sveriges redareförening och Svenska sjöfolks-förbundet om manskapsbemanning i
automatiserade lastfartyg. Ett antal minimibesätiningsförslag, som baseras på
denna överenskommelse, är f n. ute pä remiss. Enligt nämnda överenskommelse
fömtsätts, atl (frånsett ett undanlag avseende iniendenturpersonalens antal vid
enstaka kort resa) inga som helsl avvikelser flr göras i fråga om manskapets
antal eller kvalifikatio­ner. Det innebär, att i dessa fall det föreslagna
andra stycket i 6 kap. 4 § skulle bli betydelselöst och vilseledande
beträffande viss personal ombord. Enligt föreslagen beslämmelse i 6 kap. 21 §
förordningen om säkerhelen pä fartyg fär sjöfansverket emellertid i beslut om
minimibesättning inskränka befälhava­rens möjligheter att göra avvikelser med
stöd av lagens 6 kap. 4 § andra siycket. Denna befogenhei alt meddela
inskränkningar, som sjöfartsverkel tillstyrker, har naturligen sin plals i
lagen och inte i förordningen, efiersom den innebär en ändring i lagens
innehåll och inte en tillämpningsföreskrift. Oavsett detta finns emellertid
kvar en möjlighet att bristmönstra personal i de avsedda manskapsbefattningarna
med stöd av de föreslagna övergängsbe­stämmelserna i förordningen om säkerheten
på fartyg. Denna möjlighel bör inle medges ens övergångsvis i här avsedda fall.
Texten bör därför på något&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section395&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section396&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;säu
anpassas till den nya situation som uppstått. (För dessa fall har
sjöfartsverket i de remitterade förslagen till minimibesättningsbeslut skrivit:
&amp;quot;Utöver vad som enligt sjöbefälskungörelsen /1960:487/ gäller om krav på
fullständig behörighel för befäl skall som allmän utgångspunkt gälla, att
fartygei ej kan anses vara bemannat på belryggande sätl om de angivna kvalifikationskraven
för manskapsbefallningar ej uppfylls.&amp;quot;)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reklor
vid sjöbefålsskolan i Göleborg ifrågasätter lämpligheten av en föreskrift om
obligatoriskt samråd med maskinchefen före beslul om avvikelse från
minimibesättningsbeslut enligt förslaget till ny lydelse av 6 kap. 4 § andra
siycket sjösäkerheislagen. Reklor päpekar att maskinchefen med nuvarande
utbildning inte har utbildning som ger honom kvalifikationer att vara
samrädsinslans inom annat område än sitt eget vad gäller säkerhets­frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
fartygsbefälsförening hänvisar beträffande nämnda samrådsskyl­dighet till
departementschefens överväganden i prop. 1977/78:55 beiräffande molsvarande
samrådsskyldighet i samband med befälhavarens rätt att beordra arbele i slrid
mot skyddsombuds beslut all avbryta fariigt arbete (9 kap. 9 § andra stycket
sjösäkerhetslagen). Föreningen anser att samma motiv skall gälla i båda fallen
och framhåller att del skulle framstå som omotiverat aU i en lag införa två
olika regleringar av samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rederiföreningen
för mindre fartyg anser att det absoluta förbudet mot beslul av befälhavaren om
avvikelse inte bör omfatta radiotelegrafist och radioielefonisi. Vidare yrkas,
alt lidsperioden för lilläten avvikelse från minimibesättningsbeslut ökas från
förslagets en vecka till tre veckor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
redareförening framför samma förslag om föriängning av tidspe­rioden för
tilläten avvikelse som Rederiföreningen för mindre fariyg. Vidare kriliseras
förslaget atl avvikelse får avse endasl besättningens kvalifikationer, inte
antalet besättningsmedlemmar. Härom anför föreningen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
föreningens mening bör befälhavarens beslut om fartyget ändå kan avgå gmndas
enbart pä om besättningens sammansättning bedöms tillfreds­ställande med hänsyn
lill fartygets säkra framförande och sjösäkerheten i övrigt. Med lanke pä att
åtskilliga fartyg har en driflsbesätining som överensstämmer med
minimibesäuningen kan bestämmelsens nuvarande utformning fl svåra konsekvenser
så snart sjukdomsfall eller liknande inträffar ombord. Del är därför nödvändigi
att det ges möjlighel för fartyget att avgå även om personalen ombord inte
uppgår lill angivet antal. Självfallet kan delta gälla endasl om en eller annan
person inte står till förfogande för tjänstgöring. Denna begränsning bör
således utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5
Förenklal förfarande beträffande mindre fariyg m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förslaget skall smä fariyg och fartyg som inte befordrar gods eller passagerare
kunna undantas frän beslämmelserna om minimibesältning. I slället skall
särskilda föreskrifier om bemanningen av dessa fartyg utfärdas, vilkel innebär
förenklingar för bäde sjöfartsverkel och  fartygels ägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section397&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section398&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
kommunaltjänstemannaförbund, som begränsar sitt yttrande lill den del av
belänkandei som rör hamnbogserare och arbelsbälar i hamnar, anser att den
förenklade ordning som ulredningen talarom kommeratt innebära att
behörighetskraven sänks. Förbundet anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bogser-
och hamnbätar rör sig i starkt trafikerade vatten och ofta med begränsade
siklförhållanden, där det inte får råda nägon tvekan om gällande regleroch
förordningar. Vid hamnbogsering av större fartyg ärdet av yttersta vikt alt
befälhavaren väl känner lill de stabilitets- och påkänningsförhäl-landen som
uppstår vid olika manövrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbundet
anser all om kraven pä formell kompetens för befälen på dessa fartyg sänks kan
della innebära ökade risker för felbedömningar vilkel kan leda till
olyckslillbud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunalarbetareförbundet lillsiyrker däremot ulredningens förslag i denna del.
Förbundet finner det vidare riktigt att även brandförsva­rets båtar får
bemanningsföreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunförbundet finner del angelägel alt den nya lagstiftningen lämnar ulrymme
för stor flexibilitet beträffande bemanningen av de små fartyg som enligt
förslaget kommer in under sjösäkerhelslagens regler om minimibesättningsbeslut
eller bemanningsföreskrifler. Förbundel under­slryker atl nuvarande
bemanningspraxis har vuxit fram i det prakliska arbetel och att hänsyn måste
tas till de mindre fartygens olika arbetsuppgifter. Det kan enligt förbundet inte
vara rimligt alt för många av de små fartyg som används av kommunerna utfärda
utförliga bemanningsföreskrifter. Utred­ningen har ocksä exemplifierat detta
med att några föreskrifter knappast kan fordras för små räddningsbåtar
tillhörande brandväsendel. Kommunför­bundet fömtsätter alt sjöfartsverket, som
skall följa utvecklingen, gär fram med en viss försiktighet och utfärdar beslut
om minimibesätlning eller bemanningsföreskrifter för mindre fartyg endast när
skäl härför verkligen föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan stor grupp fartyg som enligt utredningens förslag kommer all beröras av
bemanningsföreskrifter är bogserfariyg. För de fartyg som är sysselsatta med s.
k. långbogseringar i Nordsjön eller i ännu mer vidsträckt fart skulle dock
minimibesättningsbeslut fastställas. Svenska arbelsgivarejör-eningens aUmänna
grupp, som represenlerar en stor del av bogserfartygen, instämmeri utredningens
synpunkter vad gäller bogserfarlygsbemanningen i allmänhet men anser atl det är
lillräckligi att använda bemanningsföreskrifter även för fartyg i
långbogsering. Allmänna gruppen hänvisar till de speciella förhällanden, under
vilka denna lyp av sjöfarl bedrivs, och lill all arbets­marknadens parter redan
nu har ett väsentligt inflytande pä bogserfartygens bemanning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
anslutning till förslaget om förenklat förfarande beiräffande vissa fartyg tar
sjöfansverket upp frägor som rör fritidsbålar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frän
bestämmelserna om minimibesättning har bl. a. fritidsfartyg undan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section399&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section400&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tagits
i förslaget. För dessa fartyg skall sjöfartsverket enligt andra stycket
meddelas, k. bemanningsföreskrifter. Ulredningen har emellertid anförl (sid
213) att enligt dess mening bemanningsföreskrifter av visst slag inte behöver
meddelas för fritidsfartyg, vidare att det närmare avgörandet om vilka bemanningsföreskrifter
som erfordras bör överlämnas lill sjöfartsverkel, samt alt (sid 214) del
förhållandel alt föreskrifter överhuvud inle anses erforderiiga, t. ex. för
fritidsbåtar, bör komma till utiryck i särskild besläm­melse. Såviu verkei
kunnai finna, har dessa uttalanden inte fält någon motsvarighel i
författningstexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dä sjöfartsverkel således
i andra slyckel ej endast bemyndigas utan även åläggs atl meddela
bemanningsföreskrifter för fritidsfariyg, uppstår frågan, om de av regeringen
utfärdade kompeienskraven för förare av siörre fritidsbålar (KK 1970:344) bör
upphävas för att i stället utfärdas av sjöfarts­verket. I sak anser verket, atl
sådana krav för förare av (numera) frilidsskepp allljäml bör finnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.6
Radiopersonal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sjöfarlspolitiska utredningens komplettering till betänkandet framförs, att
radiokommunikationerna mellan fartyg och land blir allt mer automati­serade och
alt behovei av specialbefallning som lelegrafisl därför kommer att försvinna.
Televerket anser atl detta yttrande, liksom ett lidigare generellt yttrande atl
satellilanläggning kan skötas av &amp;quot;outbildad personal&amp;quot;, kan ge
anledning till förhastade slulsaiser i samband med framlida bemanning av
fariyg. Det vore enligt verkei rättare atl fastställa följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om automatiserad kommunikation införs inom sjöfarten kommer en specialutbildad
expeditör för såväl telegramtrafik som säkerhetslrafik atl under överskådlig
tid behövas ombord. Denna person kan dessutom ha sekundära arbetsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Televerket
beionar vidare all man inte kan fömtsätta att ett på avancerad leknik gmndat
kommunikationssystem ständigt skall fungera, särskilt då ett fartyg föriiser,
utan man mäste t. v. även ha tillgång lill reservsystem baserat på den teknik
som f n. används ombord. Ell sådani reservkommunikalions-syslem kan inte
användas av gemene man ombord, utan kräver specialut­bildning. Verket hänvisar
till det arbete rörande automatiserad kommunika­tion som bedrivs inom IMCO och
ITU och framhåller atl det inte är möjligt atl fömtsäga hur operalörsfrågan
skall ordnas i ett kommande säkerhetssystem. Slulligen anför verkei:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
vill framhålla atl Sveriges möjligheter all göra egna förbättringar i
kommunikalionssyslemet är starkt begränsade av de internationella överens­kommelser
vi biträtt. Dessa konventioner, där lelegrafisten har en myckel speciell
internationellt fastställd slatus, styrs inie bara av teknologiskt
framåtskridande ulan ocksä av internationella ekonomiska och arbetsmark­nadspolitiska
hänsynstaganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ambitionen
att uppnå rationaliseringsvinster genom att förändra telegra­fistens roll är i
många länder obefintlig. Vi bör därför inle räkna med några radikala
förändringar under det närmaste decenniet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section401&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section402&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.7
Vissa andra frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
bl. a. sjöfartsverkets yllrande har lagits upp vissa frågor av närmasi
förfaltningsleknisk art vilka ändå har allmän betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.7.1
Beslutande myndighet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
föreslår all sjöfartsverket skall i allmänhet vara den myndighet som beslutar i
bemanningsfrågor och att ansvarei för tillämp­ningen av bemanningsregleringen
mer odelal skall läggas på verkei. Häremol har inga invändningar rests. Vissa
myndigheter kommer emellerlid i sina remissvar in pä frågan om ansvaret för
bemanningen av statens fartyg. Sjölärisverket anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har föreslagit all i fräga om fartyg, som äges eller brukas i icke kommersiell
trafik av slalen och stär under annan myndighets förvaltning än sjöfartsverkel,
skall beslul om bemanning fattas av vederbörande förvalt­ningsmyndighet.
Sjöfartsverket vill härtill anföra,att underdel reformarbete rörande
arbetslivets villkor som föregått nuvarande arbetsmiljölagstiftning har
principielll antagits den ståndpunkten, alt arbetsmiljöfrågorna bör regleras på
samma säu vad gäller tillsynsorganisation inom hela arbetslivet, vare sig detla
berör den offentliga eller privala seklorn. Man bör därför inte utesluta
sjöfartsverket som lillsynsmyndighel rörande bemanningen pä statsägda eller
statsdrivna fartyg. Minimibesättningsbeslut respektive andra
bemanningsföreskrifter bör utfärdas i samråd med sjöfartsverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
chefens för marinen uppfattning föreligger risk för att tveksamhet kan uppstå
huruvida 6 kap. 2 § sjösäkerheislagen i den föreslagna lydelsen skall tillämpas
även på öriogsfartyg. Då en sädan tolkning skulle vara olämplig, och för att
undanröja tveksamheten föreslår chefen för marinen eit tillägg till paragrafen
av innehåll att beträffande öriogsfartyg gäller särskilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Generalnillstyrelsen
instämmer i ulredningens förslag alt styrelsen skall bestämma minimibesäuningen
för kustbevakningens fartyg. Styrelsen instämmer vidare i utredningens
bedömning att särskilda behörighetsvillkor rörande praktik mäste skapas för
befattningshavare på bl. a. kustbevak­ningens fartyg. Beslut om
behörighetskraven för befallningshavare på kustbevakningens fartyg skall enligt
den föreslagna lydelsen av 6 kap. 2 § andra siycket sjösäkerheislagen fattas av
tullverket efter samråd med den eller de personalorganisationer som
represenlerar kustbevakningens perso­nal. Någon uttrycklig föreskrift om samråd
med sjöfartsverket i denna fråga, som anges på sid. 255 i betänkandet, framgår
ej av den föreslagna lydelsen av 6 kap. 2 § andra slyckel sjösäkerheislagen och
är ej heller enligt styrelsens mening erforderiig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section403&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section404&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.7.2   Samrådsorgan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
redareförening lar upp det samräd vilket enligt bäde nuvarande och föreslagen
lydelse av 6 kap. 2 § sjösäkerhetslagen skall föregå sjöfartsverkets
minimibesättningsbeslut. Föreningen accepterar sådant samråd under fömt­sättning
att det i moliven uttryckligen slås fast alt man med uttrycket organisaiioner i
första hand avser lokala organ, vilka i ett enskilt rederi utarbetar underlag
till ansökan om minimibesätlning för visst fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.7.3   Förhandsbesked&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag i 6 kap. 3 § sjösäkerhetsförordningen rörande förhandsutlåiande om
minimibesältning för fartyg, som är under planering eller byggnad eller som
eventuellt skall inköpas från utlandet, tillstyrks av fiera remissinsianser.
Sveriges redareförening betonar, att det bör framgå av moliven till paragrafen
alt ett givet förhandsutlåiande endasl i undantagsfall skall kunna ändras, t.
ex. då de omständigheter som rådde vid förhandsut-läiandets utfärdande ändrats
i sådan omfattning all sjöfartsverket finner skäl att ompröva sitl
ställningslagade. Rederiföreningen för mindre fartyg uttalar sig på samma sätt.
SJ anför liknande lankegångar och föreslär, att förhands­besked skall lända
till efterrättelse vid beslut om minimibesättning om inte ändring skett i de
faktiska belingelser pä vilka beskedet vilar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfarlsverkel
anser atl samrådsskyldighel, som enligt utredningens förslag skall föreligga
vid beslut om förhandsbesked, bör komma till uttryck i författningstexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.7.4  Provisoriski
beslut&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
ulredningens förslag flr ett fartyg inte framföras förrän beslut om
minimibesätlning har meddelats och inle ens tillfälligtvis användas i fart för
vilken minimibesältning inte är fastställd. Detta anser sjöfartsverket vara en
alltför kategorisk regel, om inle den reguljära formen för fattande av beslut
kompletteras med en provisorisk form. Verket ulvecklar sin syn i denna fråga på
följande säll:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Normalt
bmkar sjöfartsverkel ha sina minimibesättningsbeslut klara, innan de akluella
fartygen sätts i drift. Svårigheter kan emellertid uppstå att på den ofta korta
lid som slår lill förfogande, innan exempelvis ett passagerarfartyg skall
sättas i trafik inom ett annat trafikområde, eller innan ett fariyg i samband
med nationalitetsbyle skall sättas i drift under svensk fiagga, hinna med både
ett samrådsförfarande och ett beslut om minimibe­sätlning. I dagens läge löses
detta problem genom att rederiet efter förfrågan hos sjöfartsverket erhåller
besked om vilken bemanning som tidigare fastställts för fartyg av liknande typ,
och tillämpar denna bemanning tills formellt beslut föreligger. Sjöfartsverkel
finner det helt uteslutet att i alla fall kunna klara den av ulredningen
uppställda målsättningen, dvs. ett reguljärt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 Riksdagen 1978/79. 1 saml Nr 117&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section405&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section406&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslut
om minimibesättning innan fartygei tas i drift, om man inte accepterar alt
fariyg får bli fördröjda, med de koslnader detta innebär. Verket kan emellertid
tillstyrka de tvä första punkterna i 6 kap. 4 § försia slyckel, om i lagen
införs en möjlighel för verkei all i avvaklan pä slulligl beslut meddela ett
provisoriski beslul om minimibesätlning utan föregående samråd med
organisalionerna. För närvarande föreligger det problemet, när snabba beslul är
nödvändiga, atl en dispens enligt 35 § sjöbefälskungörelsen inte får meddelas
innan berörda organisaiioner för redare och ombordanställda har beretts
tillfälle alt avgiva yttrande. Detta problem försvinner dock om
sjöbefälskungörelsen upphävs och beslul om minimibesättning även för
automatiserade fariyg kan meddelas ulan atl dispens erfordras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.7.5
Tillsynsbok&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket
anser att del är värdefullt alt alla särskilda uppgifter om ett fartyg avseende
säkerheten finns samlade på ett ställe, nämligen i tillsyns­boken. Detla
underiättar bland annat tillsynsmyndighetens arbete. Nuva­rande 6 kap. 4 §
lagen om säkerheten på fartyg bör därför enligt verkets mening finnas kvar men
bör inle avse sådant provisoriskt beslut om minimibesättning som verket
föreslår pä annai ställe i remissvaret (se 2.7.4). Därmed vill verket inte
ifrågasätta behovei av atl en kopia av besluiel förvaras tillsammans med
sjömansrullan och en annan kopia anslås ombord. Denna fräga kan dock lösas i
samband med en översyn av mönsiringsverk-samhelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Behörighet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1
Särskild behörighelsförordning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
har tillslyrki eller lämnat ulan erinran utredningens förslag all regleringen
av behörigheier för all sjöpersonal förs samman i en av regeringen utfärdad
författning, och alt det alltså i denna tas upp även sädana
manskapsbehörigheter som regleras i sjöfartsverkets kvalifikalionskungö-relse.
Rektor vid sjöbefålsskolan i Malmö framför den åsikten att den föreslagna
behörighetsförordningen innebär en onödig byråkratisering av varje
bemanningsärende, trots alt den är avsedd atl öka fiexibiliteten vid bedömningen
av vaije fartygs bemanning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
flera remissvar påpekas, att fömlsältningarna för utredningens förslag till
behörigheter har rubbats genom dels att den avslutande konferensen sommaren
1978 gav STW-konventionen annat innehåll på mänga punkter än vad utredningen
utgick från, dels att UTSJÖ:s förslag till ny utbildning för sjöbefäl m. fl.
inte kommer att genomföras oförändrat. Sjöfartsverket ifråga­sätter också vad
gäller vissa av de föreslagna behörigheterna lämpligheten av att skärpa
praktikkraven, innan STW-konventionen blir gällande för svensk del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
sitt remissvar hänvisar UHA till sitt den 12 april 1978 avlämnade förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section407&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section408&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till
regeringen om inrättande av en drift- och sjöteknisk linje i högskolan (se
numera prop. 1978/79:71). UHÄ har i förslaget bl. a. framhållil atl möjlig­heterna
atl föriägga styrd praktik inom utbildningslinjens ram borde utredas. Vidare
anför UHÄ i remissvaret, att en hård låsning i behörighetsfrågorna kan innebära
ett hinder för strävandena att anpassa sjöbefälsulbildningen lill teknikens
utveckling och samhällets och individernas krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
upplyser om att en ny tvåårig linje innehållande grenar med inrikining mot
energiteknik, fartygsleknik och eldriftteknik (Du-linjen) har inrällats i
gymnasieskolan fr. o. m. läsaret 1978/79. De olika grenarna skiljer sig i vissa
avseenden från nuvarande fartygstekniska kurs och överenssiämmer i huvudsak med
UTSJÖ:s förslag till motsvarande grenar i denna utbild­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2
Behörigbetssystemel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
redareförening anser att det föreslagna antalet behörigheier är för slorl och
påpekar alt enligt utredningens i betänkandet redovisade mening antalet olika
behörigheter bör begränsas så mycket som möjligt. En bemanningslagstiftning som
innehåller ett stort antal behörigheter och som fömiser att antalet
personalgrupper inom minimibesäuningen med bestämd behörighet är stort blir,
säger utredningen också, svår alt efterieva och kan medföra störningar i
fartygsdriften genom att utbyte mellan personal med olika behörighet förutsätts
i många fall inte kunna ske alls eller endast efter tillstånd av
tillsynsmyndigheten. Redareföreningen fortsätter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trots
atl utredningen säledes är medveten om detta förhällande har man föreslagit en
rad nya behörigheter och hävdar vidare att &amp;quot;kravet på antalet behörigheter
mäste dock vara att det skall finnas så mänga att fartygen kan bemannas pä ett
frän säkerhetssynpunkt godtagbart sätt med personal med varierande utbildning
och erfarenhet&amp;quot;. Som föreningen ser det är sjösäker­heten inom den svenska
handelsflottan synneriigen god. Detta framgår bl. a. av den internationella
haveristatistiken. I den mån haverier av betydelse förekommer beror dessa
erfarenhetsmässigt pä andra faktorer än reglema för fartygens bemanning.
Ovannämnda citat kan tydas som om utredningen anser att antalet
behörighetsformer skall vara en utslagsgivande faktor för sjösäkerheten, en
uppfattning som föreningen inte kan dela.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket
ställer sig också tveksamt till införandet av en rad nya behörigheter som
utredningen föreslär. Uppkommer under hand behov härav kan en sädan behörighet
lätt införas genom att sjöfartsverket erhåller bemyndigande härtill enligt
utredningens förslag. Enligt verkets mening finns idag behov av att definiera
följande befattningar nämligen befaren jungman, läUmatros, matros,
motorman/eldare, elektriker samt brandvakt­man.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
benämning på olika behörigheter anser sjöfartsverket det vara lill fyllest atl
ge varje behörighet en vedertagen yrkesbenämning utan att kombinera denna med
någon kodbeteckning, vilken i många sammanhang&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section409&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section410&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lätt
kan ge upphov till förväxling. Verket erinrar också om att STW-konvenlionen
generellt gäll in för alt bibehålla de vedertagna yrkesbenäm­ningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
redareförening redovisar motsatt åsikt beiräffande behörighelsbe-nämningarna
och anser atl kombinationen av kod med bokslav och siffra för respekt! ve
behörigheier är bra. Dess sammankoppling med titlar är emellertid myckel
olycklig. Meningen var från början atl ulredningen bl. a. skulle bringa reda i
fioran av titlar, behörigheter och kombinationer av behörigheier. Enligt
föreningens mening kan den nu föreslagna förordningens uiformning dock knappast
sägas uppfylla detta krav och kommer säkeriigen alt åstadkomma en hel del
begreppsförvirring. Föreningen anser alt koden med bokstäver och siffror skall
behällas ulan komplettering med titlar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3
De särskilda behörigheterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till att förslagen i betänkandet är inaktuella på många punkter och till
inställningen beträffande antalet behörigheter yttrar sig sjöfartsverket i
allmänhet inte beträffande behörighetsvillkoren. Sveriges redareförening anser
atl man i nuläget kan utan olägenheter avstå från att införa vissa sjö­befälsbehörigheter
(D3, D4, M3 och M4) i avvaktan pä att STW-konven­tionen blir ratificerad.
Kusttankers intresseförening anser alt behörighelssys­temet bör förenklas.
Föreningen päpekar också, liksom andra remissinsianser gör, behovei av
anpassning till de utbildningar som kan komma i det nya högskolesystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3.1
Befalsbehörigheter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rederiföreningen
för mindrefartyg vill atl ytteriigare behörigheter utöver de föreslagna skall
tillskapas i det att föreningen understryker det angelägna i att man ur
ulbildningen för sjökaptener och sjöingenjörer skall kunna plocka lämpliga
avsnitt för all uppnå olika nivåer av behörighet, bland annal s. k.
medelshavsbehörighet för såväl befälhavare som maskinchefer. Också Sveriges
redareförening framhåller behovet av särskilda behörigheter för tjänst som
befälhavare och maskinchef i medelhavsfart. Rederiföreningen framför även det
förslaget atl viss teoretisk utbildning fär ersättas med erfarenhet, sä atl man
efter genomgängen kurs kan vinna ökande behörighel med ökad befarenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartspolitiska
utredningen framför i sin komplettering att erfarenhe­terna av kombinerat
befäl, s. k. enhelsbefäl, är så pass positiva atl dessa tankegångar borde
utvecklas mer systematiskt. Svenska masklnbefölsför-bundet invänder häremot att
det i försöken med enhetsbefäl deltagande befälet inte delar sjöfartspolitiska
utredningens positiva syn på denna fräga, och att ocksä redarnas intresse
härför synes vara mycket ljumt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rektor
vid sjöbefålsskolan i Kalmar påpekar att utredningen inte har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section411&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section412&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ifrågasall
den nuvarande principen för utbildningen med samma och likformiga kurser för
alla sjökaplenselever. Reklor anser, alt det skulle vara värdefullt att få
belyst behovet av någon form av obligatorisk specialisering på t. ex.
tankfartyg, ro/ro-fartyg eller bulkfartyg. Denna specialisering skulle kunna
ske inom sjökaptensutbildningens 40 poäng eller som en obligalorisk
påbyggnadskurs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverigesflskares
riksförbund finner utredningens förslag beiräffande skep­pare D7 och D8,
motsvarande skepparbrev av l:a klass, ogenomförbart för fiskare som skall
tjänstgöra som befälhavare och anför härom:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beiräffande
skeppamtbildning av l:a klass har utredningen föreslagit ett system med först
sjöpraktik därefter skolgång med betyg över skeppamtbild­ning av försia klass.
Efter denna utbildning har man ej rätt att vara befälhavare, däremoi ansvarig
för vakl på däck. Av tjänstgöringstiden, 12 månader till sjöss, skall 6 månader
fullgöras i befattning som den näst främste bland däckspersonalen. Försl efter
denna tjänstgöringsperiod är man behörig att stå som befälhavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SFR
anser atl denna väg fram till behörighet ej skulle fungera med den kutym som
råder inom fisket. I prakiiken finns ingen bästeman eller styrman, skepparen
äger oftast tillsammans med en eller flera ombord fiskefartyget, alla taransvar
i mycket hög grad. Vi har förståelse för att man i handelsflottan har denna
ordning med praktik ocksä efter det examen är avlagd, men anser att det ej är
nödvändigt i fiskefartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SFR
föreslår därför att skeppare D 8 ger behörighet alt stå som befälhavare i
fiskefartyg (alltså efter alt vederbörande har skaffat lillräcklig prakliktid
innan skolan och avlagt godkänd examen). Om däremoi vederbörande skall gå över
i handelsfiottan bör han ha den föreslagna praktiktiden efter avlagd examen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
tar upp förslaget att allmän tjänstgöring i elektrisk verkstad och kvalificerad
tjänstgöring i elektrisk verkstad skall kunna ersältas med likvärdig
fartygsljänstgöring eller utbildning. SÖ avstyrkte ett liknande förslag i ett
tidigare yttrande bl. a. med anledning av atl myckel fl praktikanter lyckas
skaffa sådan praktik. SÖ anför vidare:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enda
sättet all lösa detta problem har varit att inrätta en speciell utbildning (i
Härnösand) som ersätter ifrågavarande kvalificerade praktik. SÖ, som med hänsyn
till elevernas situation säledes medgett att utbildningen i fräga flr anordnas
trois de ökade kostnaderna ifrågasätter om inte dessa utbildnings­moment borde
ingå i den reguljära maskintekniska utbildningen. Ett praktikkrav, som i stor
utsträckning ersätts med utbildning, bör enligt SÖ:s mening inte kvarstä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3.2
Manskapsbehörigheter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
redareförening anför beträffande de föreslagna behörigheterna båtsman DIO och
reparatör MIO:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningens
motiv för ett införande av särskilda behörigheter för vad utredningen benämner
båtsmän och reparatörer är att det &amp;quot;bör finnas en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section413&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section414&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;behörighet
för personal med lång tids yrkeserfarenhet, vilken kan lilldelas mer
kvalificerade uppgifter och vid behov vara ledare för det dagliga arbetet med
underhäll och reparationer ombord och liknande&amp;quot;. Utredningen anser vidare
att de funktioner som fylls av personal med matros- och motormäns-behörighet
behöver förstärkas vad gäller större fartyg. Därför föresläs alt det för fartyg
om minst 4 000 brt eller med en maskinstyrka pä minst 3 001 kW skall i minimibesätiningen
på nivån under den vakt- och jouransvariga personalen ingå en kvalificerad
befattningshavare med speciell yrkeskunnig­het. Att behörighelsreglera dessa
befattningar med mer eller mindre godtyckligt satta gränsvärden har ingen
betydelse för sjösäkerheten men skapar liksom införandet av behörighetskrav för
enmansbefattningama elingenjör/elektriker och pumpman stora praktiska
svårigheter för näringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redareföreningen
har också invändningar mot behörighetsvillkoren för behörighelen reparatör MIO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rederiföreningenför
mindre fartyg vill atl en möjlighet att införa behörighel för personal i allmän
tjänst skall öppnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
särskild fråga är införande av en pumpmansbehörighet. Utredningen föreslär
inrättande av en sådan behörighet (pumpman Ml3) och överlämnar ät
sjöfartsverkel alt i minimibesättningsbeslut precisera vilka fartyg som är
sådana att säkerhetsarbetet gör en sädan befattning nödvändig. Sveriges
redareförening anser det inte påkallat att införa en sådan behörighet. Härom
anförs:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om vissa av pumpmannens arbetsuppgifter kan sägas vara av säkerhetskaraktär är
de inte av sädan art att de kräver en separat utbildning eller att de mäste
göras av en särskild befattningshavare. Även den övriga däckspersonalen fullgör
i tankfartyg såväl som i andra fartygstyper uppgifter av säkerhetskaraktär.
Ansvaret för lastning och lossning, det direkta arbetet med dessa uppgifter och
övervakning av proceduren ligger dock påen särskild befattningshavare, vanligen
överstyrman. Denne har som ansvarig för lasthanteringen i regel filt särskild
säkerhetsutbildning, vilket berörda rederier strävat efter atl åstadkomma. Att
frän säkerhetssynpunkt ha en särskild pumpman ombord kan med hänsyn lill dessa
förhällanden inte anses påkallat. Mot bakgrund av den senaste tidens försäljningar
av tanktonnage hardessutom antalet pumpmansbefattningar minskat i sädan
omfattning att det även av del skälet knappast torde vara aktuellt att nu
införa en särskild behörighet för denna kategori.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3.3
Elpersonal&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
maskinbefälsförbundet påpekar att det under utredningsarbetet har anmälts olika
synpunkier pä behovei av särskild elpersonal och kompetens­kraven på sädan
personal. Förbundet är helt övertygat om atl en undersök­ning med
yrkeskravsanalys och mätningar av arbetsvolymen pä det som måste utföras ombord
skulle visa att förbundets krav pä en väl kvalificerad elingenjör ombord är
fullt berättigat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
redareförening kritiserar utredningens bedömningar av behovet av elpersonal och
behörighetsvillkoren för denna personal:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section415&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section416&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kravet
pä elingenjörer och elektriker har utredningen baserat pä en åtla år gammal
mycket kritiserad uiredning. Alt resultaten av denna undersökning nu fär uigöra
underiag för bedömningar av behovei av elpersonal i fartyg byggda efter 1970 är
hell oacceptabelt. Den tekniska utvecklingen och maskinpersonalens ökade
kunskapsnivå inom automatikens område har sedan utredningen gjordes medfört,
att behovet av särskild elpersonal får ses i ett annal perspektiv jämfört med
tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kravel på behörighet för
elingenjör inkluderar dessutom 6 månaders sjötjänsigöring. I den män rederierna
anställt elingenjörer har dessas inskolning hittills anpassats med hänsyn lill
de kvalifikationskrav som intagits i kollektivavtal och till respektive persons
individuella förutsätt­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen hävdar ocksä
atl även om den ordinarie maskinpersonalen skulle ha tillfredsställande
kunskaper mäste pä vissa fariyg beakias alt den elektriska utrustningen är så
arbetskrävande atl arbetel inte kan äläggas denna personal utan all den
försiärks. Utredningen överiämnar ät sjöfarts­verkel att avgöra vilka fartyg
som har denna kvalificerade ellekniska utrustning men gör inget försök att ange
några krilerier till ledning för sjöfartsverkets bedömning. Behovet av
behörigheten för elektriker M9 torde i detta sammanhang bli särskilt svårt atl
motivera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt föreningens
uppfattning saknas skäl atl införa särskilda behörigheter för elpersonal.
Samiidigi bör frågan om när och under vilka omständigheter elteknisk personal
bör finnas ombord överiämnas ål del berörda rederiets underhällstekniska
bedömning. Nuvarande ordning med möjlighet för rederiet atl byta ut en motorman
mot en elektriker bör således bibehållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3.4   Radiopersonal&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket
ifrågasätter lämpligheten av att överföra televerkets arbete med certifiering
av radiopersonalen till verkei. Sjöfartsverkel erinrar om alt denna fråga har
behandlats inom en arbetsgmpp med representanter för televerket,
skolöverstyrelsen, sjöfartsverket, Sveriges redareförening, Sveri­ges fartygsbefälsförening
saml sjöbefälsskolornas elevförbund, varvid man enades om att televerket borde
utfärda behörighetsbevis för telegrafisler i fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rederiföreningenför
mindrefartyg anför: Med dagens snabba utveckling av tekniken kan det starkt
ifrågasättas, om det är anständigt att lägga upp utbildning av
fartygstelegrafister av dagens modell - variigt modifierad sä alt den passar
till gårdagens jobb - men vars målsättning saknar betydelse för morgondagens
sannolikt helautomatiserade kommunikationsmetoder. Se Fartygsradiokontorels
skrivelse 780615 till Sjöfartsverket med rapporten från Maritime Communications
Policy Meeting, The Hauge 14-17 March 1978. Under en viss övergångsperiod bör
telegrafistutbildningen fortsätta för att tillgodose behovet inlill dess att
samtliga fartyg utmstats för att fl undvara telegrafstation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3.5   Specialbehörigheter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
specialbehörighet avser utredningen i kap. 15 en behörighel för en funktion som
fullgörs av personal vid sidan av en huvudfunktion. Utred-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section417&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section418&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningen
behandlar bätman och brandvaktman saml behörighel på fartyg som för fariigt
gods. Sjöfartsverket päpekar atl delaljregler beträffande utbild­ningen av
bätman finns i STW-konvenlionen. Likaså behandlas i konven­tionen och i
STW-konferensens resolutioner frågor om obligalorisk utbild­ning av personal pä
olje-, kemikalie- och gastankfartyg. Denna utbildning är av samma slag som
avses med specialbehörighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
specialbehörighel för lorriasthanlering, dvs. för hantering av fariigt gods på
torrlastfartyg, föreslär sjöfartsverket att krav på genomgängen kurs i
brandskydd införs för behörigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rederiföreningen
för mindre fartyg framhäller, atl de kunskaper som bibringas deltagarna i tank-
och kemikaliekursema, kan ulan vidare bakas in i den ordinarie utbildningen och
då kommer att tjäna två goda syften. Dels blir behovet tillgodosett och dels
blir det en avsevärd lättnad i en tung och som meningslös upplevd byråkratisk
pålaga. Under övergångsperioden har man att falla tillbaka på den långa yrkeserfarenheten,
vilken enligt föreningens uppfattning mänga gånger är värdefullare än en
teoretisk kurs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
anslutning till frågan om specialbehörigheter bör anmärkas all rikspolis­styrelsen
framhäller det ytteriigt angelägna i atl klara och entydiga bestäm­melser
kommer till ständ beträffande hanteringen av fariigt gods till sjöss. Lika
viktigt anser styrelsen det vara att de befattningshavare med specialist­behörighet
som är ansvariga för sådan last erhåller erforderiig utbildning inom detta
specialområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4
Allmänna behörighetsvillkor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4,1
Syn och hörsel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
väcker frågan om ändrade syn- och hörselkrav för sjömän samt därmed
sammanhängande organisatoriska frägor. Dessa behandlas i prop. 1978/79:19 om
hälsoundersökning av sjöfolk. Propositionen har godkänts av riksdagen (rskr
1978/79:62) och föranlett ändringar i mönstrings­förordningen (1961:87,
omtryckt 1979:37). Remissinstansernas yttranden beträffande hithörande frågor
redovisas därför inte här mer än beträffande denna principfråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket
anser att en bestämmelse om syn och hörsel bör finnas i sjölagen eller
sjösäkerheislagen och avse all slags sjöfart, alltså oavsett om det gäller
fartyg där läkarintyg fordras eller ej och oavsett om bemanningen är reglerad
genom minimibesättningsbeslut eller bemanningsföreskrifter eller om den är
oreglerad. Dämtöver bör det enligt verket finnas preciserade bestämmelser för
de fall där syn- och hörselförmäga skall styrkas med läkarintyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section419&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section420&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4.2
Ålder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket
anser, alt åldersgränsen 20 är för rätt att vara befälhavare bör bibehållas
generellt. Åldersgränsen 18 år för all vakl- och jouransvarig personal bör
enligt verket införas försl när STW-konventionen iräder i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4.3
Grund/äggande utbildning för sjöpersonal&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket
tillslyrker utredningens förslag. Också SÖ delar ulred­ningens uppfattning att
viss säkerhetsutbildning bör meddelas personer före tillträde lill tjänst
ombord i fartyg. I enlighet härmed har SÖ den 1 juni 1977 interimistiskt
fastställt tim- och kursplan för kurs i sjösäkerhetsljänst, omfattande tre
veckor. Kursen täcker väl UTSJÖ:s förslag till sädan kurs och i planerna har SÖ
beaktat säväl ILO:s som IMCO:s rekommendationer härvidlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5
Annan utbildning eller tjänstgöring&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5.1
Praklikvärdel av tjänstgöring på statliga fartyg Chefen för marinen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behörighetsbestämmelserna
torde urspmngligen ha tillkommit för atl säkerställa kompelens inom yrkesmässig
trafik i enskild regi. Staten fömt­sattes inom sin förvaltningsorganisation ha
kompetens att göra bedömanden härom. Dagens behörighetsdiskussion förs ibland
pä ett sätl som anlyder di vergenser i grundkrav (-behörighet) mellan enskild
och statlig tjänst. Del är därför väsentligt att god överensstämmelse nås
mellan &amp;quot;civil&amp;quot; och &amp;quot;militär&amp;quot; praktiktidsberäkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Chefen för marinen hälsar
med tillfredsställelse förslaget alt sjöfartsverkel efter samräd med chefen för
marinen skall fastställa vilket praktikvärde som skall gälla för tjänstgöring
på marinens fartyg och som skall kunna tillgodoräknas som tjänstgöring pä
handelsfartyg (sid. 92). Hittills finns nämligen inga författningsföreskrifter
som närmare reglerar tillgodoräk­nandet av tjänstgöring på marinens fartyg som
ej räknas som handelsfartyg. Det är därför angeläget atl dylika bestämmelser
snarast utfärdas sä atl den osäkerhei som för närvarande råder om hur marin
tjänstgöring skall tillgodoräknas blir eliminerad. Chefen för marinen är beredd
att tillsammans med sjöfartsverket utarbeta sådana.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statens
vägverA:bedömer, att utredningens förslag inte innebär några större
förändringar för verkets del utan en anpassning till praxis. Det finns dock
nägra negativa konsekvenser som verket anser bör rättas till:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tjänstgöringen
ombord pä färjorna bör tillmätas större betydelse ur praktiksynpunkt. Detta för
att underiätta för personalen atl genom tjänst ombord skaffa den praktik som
erfordras för att erhålla högre befattning eller att efter vidareutbildning fl
utökad behörighet på verkets färjor. Sjöfartsver­kets bedömning av
tillgodoräknad praktik bör därför ske efter samråd med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section421&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section422&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vägverket
i likhel med vad som föresläs ske för övriga fartyg som lillhör staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exempelvis
bör befälhavare på linstyrda färjor vid tillfälligt byle till frigående färja
pä samma färjled vara behörig all tjänstgöra som däcksman/ fartygsmekaniker på
färja av molsvarande typ som den ordinarie. I de fall då färjled ersätls med
permanent broförbindelse bör berörd färjpersonal efter komplettering av
teoretisk utbildning kunna få ulökad behörighel för att kunna tjänstgöra vid
annan färjled. Idag har många inte formell praktik trots atl de tjänstgjort på
färjor i mer än 10 är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Generahullstyrdsen
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till bl. a. kustbevakningens under senare är utvidgade arbetsuppgifter
och ianspråktagandet av mera kvalificerade fartyg för lösande av dessa
uppgifter har styrelsen innevarande år lillsait en arbetsgmpp för översyn av
kompetenskrav, rekrytering och utbildning beträffande kustbe­vakningspersonalen.
Kustbevakningspersonalens utbildning syfiar lill all ge för kusibevakningsljänslen
erforderiiga kunskaper dels i nautiska ämnen, sjömanskap, uinyttjande av radar,
radiotelefoni, dels i maskintekniska ämnen, dels slutligen i fråga om de
författningar m. m. vars efterlevnad kustbevakningen har alt övervaka. En del
av utbildningen äger rum bl. a. vid sjöbefälsskolan i Göteborg och andra
sjöbefälsskolor (tankoperativ utbildning och utbildning angående fariigt gods).
Resterande utbildning sker internt inom tullverket och med utnyttjande av för
ändamålet lämpliga kurser, som organiseras av andra myndigheler och
organisaiioner. Vid bedömning av kustbevakningspersonalens formella behörighet
och tillgodoräknande av tjänstgöring ombord på kustbevakningens fartyg bör
enligt styrelsens uppfattning vederböriig hänsyn tas till personalens
sammantagna utbildning och tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av vad ovan framförts finner styrelsen det naturiigt att
kustbevakningspersonalens tjänstgöring ombord på kustbevakningsfartyg i större
omfattning än för närvarande jämställes med tjänstgöring på handels­fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsanställdas
förbund påminner om atl förbundet till utredningen fram­fört och ulföriigl
motiverat sin uppfattning att tjänstgöring pä lotsbål skall fl tillgodoräknas
som praktik för skepparbrev. Förbundet vidhåller denna uppfattning och önskar
kontakt innan riktlinjer utfärdas för tillgodoräknande av praktik pä
tjänslefartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5.2
UtbUdning annorstädes än vid sjöbefålsskolan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Chefen
för marinen konstalerar med tillfredsställelse att utredningen har slagit fast
det som självklart att den marina teoretiska och praktiska utbildningen också i
fortsättningen skall kunna tillgodoräknas som både civil sjöpraklik och
teoretisk utbildning. Han är beredd att tillsammans med sjöfartsverket och UHÄ
utarbeta de normer som erfordras utöver de nu redan befintliga för marinens
regements-, kompani- och plutonsofficerare liksom för mariningenjörskåren.
Chefen för marinen tillstyrker också förslaget om en genomgäng av
fömtsättningama för överföring av betyg utan tentamen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section423&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section424&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(avsnitt
17.2.1 i betänkandet).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
Reservofficerarnas centralorganisalion tillslyrker förslagen under avsniii
17.2.1 och framhäller vikten av alt berörda personalorganisationer ges
möjlighet till yttrande i frågor om den marina utbildningens likvärdighet med
civil utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnd av generaltullslyrdsens redogörelse i remissvaret för kust­bevakningens
personalutbildning (se under 3.5.1) bör enligt styrelsens mening ell lillägg
göras i 6 § i den föreslagna behörighetsförordningen med innebörd alt viss
leoretisk utbildning inom tullverket jämställs med likvärdig motsvarande
utbildning vid sjöbefälsskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
kan inte bilräda ulredningens förslag i 6 § behörighetsförordningen, att beslut
i fräga rörande likvärdighet mellan utbildning vid marin utbildnings-anstalt
och motsvarande utbildning vid sjäbefälsskola skall meddelas av sjöfartsverkel.
SÖ påpekar att motsvarande frågor f n. avgörs av SÖ efter samråd med chefen för
marinen. Enligt SÖ:s mening skall sädana frägor även fortsättningsvis avgöras
av skolmyndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.6
Jämställdhet mellan nya och äldre behörigheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfansverket
framhåller all det i övergångsbestämmelserna lill ändringar i
sjösäkerhetsförordningen punkt 4 mäste klart anges, att del inle skall ligga
någon automatik i utfärdandet av behörigheier för personal som tidigare har
varit brisimönslrad viss tid, ej ens i fråga om behörighel atl uppehålla den
akluella befattningen. Sjöfartsverket föreslär ett tillägg av orden &amp;quot;efter
prövning av omständigheterna i del särskilda fallet&amp;quot;. Exempel finns enligt
verkets erfarenhet pä fall där den faktiska kompetensen ligger så långt från
den fordrade, att del inle kan fömtsältas atl vederbörande kunnat inhämta
erforderiiga kunskaper genom den avsedda praktiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
redareförening pekar pä nödvändigheten av all befattningshavare med utländsk
behörighel inte diskrimineras i de fall dä måhända den svenska behörigheten
ligger över internationellt vedertagna normer. Om den utländske
befatlningshavaren har en behörighet som ansluter sig till bestämmelserna i
STW-konventionen bör han enligt föreningen kunna fl resolution för tjänstgöring
i motsvarande befattning ombord i svenska fartyg efter tentamen i svenska och
författningskunskap i enlighet med den praxis som f n. lillämpas av
sjöfartsverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen
förordar all fiskeskepparbrev, utfärdat med stöd av förord­ningen (1936:315)
angäende befäl pä svenska handelsfartyg m.m., vid tillämpningen av
minimibesättningsbeslut skall anses jämställt med behö­righeten skeppare D7.
Samma krav framförs av Sveriges flskares riksförbund med särskilt betonande av
den långa erfarenhet innehavare av sådani brev har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section425&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section426&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.7
Vis.sa förfalfningsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinstanser lar upp speciella förfaltningslekniska frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
redareförening anser, att kravet i 17 § behörighetsförordningen på en
förteckning över fartyg där tjänstgöring som befälsassistenl kan fullgöras och
det antal assislentplatser som står till förfogande pä dessa fartyg skall
slopas. Den gångna liden sedan bestämmelsen infördes i sjöbefälskungö­relsen
har enligt föreningens mening visal alt denna förteckning, lika litel som den
tidigare slopade förteckningen över verkstäder där praktik kan fullgöras,
fyller någon praklisk funktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfansverket
anför synpunkter på 19 och 20 §§ behörighetsförord­ningen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ I fråga om befallningshavare
med behörighet atl handha fariig last i fartyg gäller idag enligt 6 kap. 12 §
förordningen om säkerheten på fartyg, att sjöfartsverkel för visst fall fär
godkänna utbildning som ej motsvarar meddelade föreskrifter men ändå kan anses
som fullgod. Med stöd härav har sjöfartsverket godkäni viss personal, som i
SJ:s regi genomgätt utbildning angäende fariig last,alt tjänstgöra som sädan
befattningshavare i SJ:s fartyg. I behörighetsbevisen anges denna inskränkning.
Denna möjlighet all godkänna annan utbildning än den vanliga, för
befattningshavare på en viss gmpp av fartyg, börenligt verkets uppfattning
finnas kvar. Det framgår inte klart, om sä kommer all bli fallet enligt den
föreslagna lydelsen av 19 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;20&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ij I denna paragraf regleras sjöfartsverkets
skyldigheter atl samräda med berörda organisationer för redare och
ombordanställda. Hänvisningen till 17 § andra stycket är uppenbariigen oriktig.
Utredningen synes ha slopat den skyldighet att höra organisationerna, som idag
gäller enligt 34 § tredje stycket sjöbefälskungörelsen vid meddelande av
personlig dispens, såvida inte fråga är om endast viss resa. Sjöfartsverkel
anser all denna skyldighet bör finnas kvar oförändrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rektor
vid sjöbefälsskolan i Göteborg saknar i behörighelsförordningen en motsvarighet
till regeln i sjöbefälskungörelsen att en högre behörighet täcker en lägre. Han
anser att denna oklarhel bör rättas till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:106.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
Ekonomiska konsekvenser av förslaget 4.1 Kostnader för staten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
utredningen finner sjöfartsverket att bemanningssektionens resurser måste
förstärkas. Utredningen föreslår att verket tillförs en tjänst som handläggare
vid denna sektion utöver den tjänst som verkei redan har begärt i sina petita.
Verket tillstyrker detta förslag. Hämtöver tar verkei upp frågan om
förstärkning inom arbelsmiljöenheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverket
pekar pä, att ett ökat utbildningsbehov kommer alt uppstå genom förslaget och
efteriyser en bedömning av de ekonomiska konsekvenser dessa medfördels i form
av ökade utbildningskostnader, dels i form av ökad prakliktjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section427&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section428&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2
Bemanningens betydelse för rederinäringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
redovisar i kap. 29 sina bedömningar och sjöfartspoliliska utredningen
uppehåller sig i sin kompleltering huvudsakligen vid de ekonomiska frågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksreyisionsverket
konslalerar all bedömningen i sjöfartspoliliska utred­ningens komplettering
bygger på en jämförelse mellan nuvarande minimi­besältning och utredningens
förslag till minimibemanning. Verkei anser, all en jämförelse även bör utföras
mellan faktisk besättning och ulredningens förslag till minimibemanning för att
fl en relevant bedömning av kostna­derna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges redareförening
påpekar atl befälsbemanningsutredningen inle har gjort några närmare analyser
av de ekonomiska konsekvenserna av sina förslag. Föreningen anser, alt den
differentiering som blir följden av införandet av nya enmansbefattningar med
flera nya behörigheter släller tillsammans med de nya bemanningslabellerna krav
på en avsevärt ulökad personalstyrka med åtföljande stora kostnadsökningar utan
atl dessa förslag kan anses moiiverade frän säkerhetssynpunkl. Föreningen
framhåller vidare, alt sjöfartspolitiska utredningen i sin komplettering till
belänkandet bekräftar all befälsbemanningsutredningens förslag innebär
omfatlande personalök­ningar och kraftigt höjda driftskostnader och uppger att
man vid en försiktig bedömning kommii fram lill en kostnadsökning i
storieksordningen ca 80 milj. kr./år. Della är dock ett mindre belopp än det
föreningen kommii fram lill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rederiföreningen för
mindre fariyg pekar i sill yttrande på flera omständig­heter som kan fördyra
fartygsdriften. Till dessa hör de mer detaljerade bemanningsföreskrifierna med
s. k. enmansbefattningar. Den samlade kompetensen ombord behöver enligt föreningens
mening inte bli lidande pä att vissa specificerade befattningar inte kommer
lill. Föreningen päpekar, all Ivävaklssystem på fartyg över 500 brl i allmänhet
är en fräga om betalning saml att sjöfartspolitiska utredningen överdriver
betydelsen av reguljär Irafik och detaljbeslämt tidsschema. Föreningen drar den
slutsatsen, atl i en uppåtgående konjunktur detaljfastslällda
fartygsbesätlningar kommer atl bli en effektiv spärr mol Sveriges möjligheter
alt följa med i utvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7&amp;quot;C0
visar på att orsaken lill skillnaden mellan befälsbemanningsutred­ningens och
den sjöfarlspolitiska utredningens bedömning av de ekonomiska konsekvenserna
är, atl medan befälsbemanningsutredningen jämför sitl förslag med den fakiiska
bemanningen i dagslägel, så jämför sjöfartspolitiska ulredningen med de
föreskrifter om minimibesättning som gäller idag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
maskinbefälsförbundei framhåller samma förhållanden som TCO och fortsätter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartspolitiska
utredningens beräkningsgmnder är orimliga. Reducering av besättningarna har
varit en dominerande fråga sedan mänga är lillbaka och har förorsakat myckel
irritation mellan arbetsmarknadens parter inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section429&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section430&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sjöfarten.
Sjöfartspolitiska ulredningen visar själv alt reduceringarna under åren 1960-75
uppgått till 25-40 procent. Det är orimligt tro all rederierna inte fortsaU att
reducera ner lill den av sjöfartsslyrelsen faslslällda minimibesäti­ningen om
det varil möjligl med hänsyn till fartygens drift. En kostnadsbe­räkning måste
naluriigivis därför utgå från de fakiiska besättningar som finns i fartygen och
som rederierna uppenbarligen anser vara nödvändiga. En reducering ner till
minimibesällningarnas nivå skulle medföra atl fler arbetsuppgifter mäste
utgöras av landbaserad personal. Delta påslående kan vara fel endast om man
vill göra gällande atl den exisierande besäuningen över minimibesältningsnivän
följer med fartygen ulan atl utföra arbetsupp­gifter som är nödvändiga för
fartygens drift och underhåll. Med det stora koslnadsmedvetande som präglat
handelsflottan särskilt under de senaste tio åren vore en sädan situation hell
otänkbar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
befälsbemanningsutredningens arbete har det antytts all det internt inom
Redareföreningen funniis en kostnadsberäkning som skulle visa en ökning med ca
100 milj. kr. Beräkningsgmnden skulle vara densamma som nu redovisats av
sjöfartspolitiska utredningen. Kommentarerna till de lämnade uppgifterna var
inom befälsbemanningsutredningen sädana alt Redareföreningen föredragit att
inle i skrifilig form presentera sin utredning. Del förhällandet atl
sjöfartspolitiska utredningen nu presenterar en kostnads­kalkyl med samma
utgångspunkt som Redareföreningen använt förstärker intrycket av att
sjöfartspoliliska utredningens &amp;quot;komplettering&amp;quot; mer är en partsinlaga
från Redareföreningen än ett allvariigt syftande statligt utred­ningsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
Sveriges fartygsbefälsförening diskuterar sjöfartspoliliska utred­ningens metod
att jämföra gällande minimibesättningsbeslut med befälsbe­manningsutredningens
tabeller. Farlygsbefälsföreningen beionar alt en sådan jämförelse saknar
verklighetsanknytning emedan de i dag verkliga besättningarna i de allra flesta
fartyg överstiger minimibesättningsbeslulet med ett antal befallningar. En
jämförelse med tabellerna skall därför enligt föreningens mening göras med de
faktiska besättningarna istället för med sjöfartsverkets
minimibesättningsbeslut. Föreningen påpekar vidare, atl sjöfartspolitiska
utredningen inle tar nägon hänsyn till all tabellerna inle beaktar sådana
speciella förhällanden som kan motivera en minskad besättning, t. ex. en
utbyggd landorganisation som svarar för visst service-och underhållsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section431&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:49.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section432&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till ändring i sjösäkerhetslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
av regeringsprotokollet den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bemanningens betydelse........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen beträffande
bemanningsprinciper.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Teknisk utveckling................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avtal om bemanning............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nyare minimibesättningsbeslut.................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet inom IMCO................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4    Föredragandens
överväganden........................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1   Bemanning............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förenklad bemanningsreglering......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka fartyg skall omfattas av
bemanningsregle­ringen?     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppgifter för minimibesäuningen....... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närmare om bestämningen av
minimibesäuning­en  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bristmönstringen avskaffas.............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avvikelser från fastställd
minimibesäUning   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhandsbesked och provisoriskt
beslut      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1.8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bemanningsföreskrifler.................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1.9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfaltning av formerna för
beslut       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1.10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt om stafliga fartyg............... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2   Behörighet............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ny utbildning för sjöpersonal............ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;STW-konventionen........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riktlinjer för en framlida ändring
av behörighels­regleringen          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behörighetsfrågor som bör lösas
nu... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansvarsbestämmelser............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bemanningskontroll................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Organisaioriska frägor............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5    Fartygsmiljönämnder
m. m.............................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslag................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragandens överväganden................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Upprättat lagförslag...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering.......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section433&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section434&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
1. Sammanfattning av befälsbemanningsutredningens förslag&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befälsbemanningsutredningens
förslag lill ändring av sjösä­kerhetslagen         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befälsbemanningsutredningens
förslag till ändring av sjösä­kerhetsförordningen         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning av sjöfarlspolitiska
utredningens komplet-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;123 tering      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissammanställning............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:84.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;GOTAB 61562  Siockholm 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section435&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G203117</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_197879__117.pdf</filnamn>
<filstorlek>7098640</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om bemanning av fartyg, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C28AFA24-3998-4653-B555-639DD5F4FE08</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>