2448606G2031101978/79110propproppropProposition 1978/79:110PropositionProposition11001979-02-22 00:00:002024-12-27 14:46:522008-06-13 07:53:16om riktlinjer för skogspolitiken, m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G203110/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G203110https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G203110
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110 Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79:110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om riktlinjer för skogspolitiken, m. m.;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 22 februari 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de förslag som
har upptagils i bifogade utdrag av regeringsproiokoll denna dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>OLA ULLSTEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:227.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ERIC ENLUND</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I proposilionen läggs fram förslag lill riktlinjer för
skogspolitiken. Enligt förslaget skall skogen skötas så atl den varaktigt ger
en hög och värdefull virkesavkastning. Vid skötseln skall hänsyn las till
naturvårdens och andra allmänna intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 proposilionen föreslås en ny skogsvårdslag som skall
ersätta den nu gällande skogsvårdslagen (1948: 237). Skogsvårdslagstiftningen
är ett av medlen i skogspolitiken och den nya lagstiftningen syfiar till att tillgodose
de allmänna riktlinjerna för denna politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya skogsvårdslagen föreslås lill skillnad från den
nuvarande gälla även statens och kyrkans skogar. Enligt förslaget införs
skyldighet att sörja för återväxt av skog inte bara som nu efter avverkning
och när skog har skadats ulan även när tillväxten avsevärt understiger den
tillväxt som är möjlig. 1 vissa fall skall skogsvårdsstyrelsen kunna kräva atl
överårig skog föryngras. Skyldighet införs all vårda ungskog genom röjning.
Lagen innehåller bestämmelser om begränsning av rätten att slutavverka
växlkraftig skog och om ransonering av den slutavverkningsmogna skogen. Skyldigheten
för skogsägare att anmäla avverkning behålls i stort selt oförändrad.
Skogsvårdssiyrelsen ges möjlighet att i särskilda fall föreskriva vilka åtgärder
som skall vidlas med hänsyn till naturvårdens intressen. Den nya lagen föreslås
träda i kraft den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det statliga ekonomiska stödet lill skogsbruket föreslås
öka väsentligt fr.o. m. den Ijanuari 1980. Sammantagna innebär förslagen en
uppräkning med 90 %. En väsenflig del föreslås liksom hittills utgå inom ett
särskilt skogligt stödområde i norra Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om den skogliga forskningen föresläs en kraftigt
ökad statlig satsning. Sammanlagl föreslås vid sidan av Sveriges
lantbruksuniversitets anslag för verksamheten en uppräkning med närmare 30 %.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsägarna medverkar i finansieringen av vissa statliga
ålgärder på del skogliga områdel via skogsvårdsavgiften. I propositionen
föreslås alt avgiften höjs från 0,9 promille av skogsbruksvärdet till 3
promille. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I
Riksdagen 1978179. I saml. Nr 110</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till Skogsvårdslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Skogsmark med
dess skog skall genom lämpligt utnyttjande av markens virkesproducerande
förmåga skötas så atl den varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkastning.
Vid skötseln skall hänsyn tas till naturvårdens och andra allmänna intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S Med
skogsmark avses i denna lag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. mark som är lämplig för virkesproduktion och som
inte i väsenilig ul<br>
siräckning används för annat ändamål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. mark där del bör ftnnas skog till skydd mol sand-
eller jordflykt eller<br>
mot att fjällgränsen flyttas ned.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall
dock inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte
bör las i anspråk för virkesproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den
enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minsl en
kubikmeter virke om året per hektar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Denna lag
hindrar inte atl skogsmark tas i anspråk för annal ändamål än virkesproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Denna lag
skall inte tillämpas i den mån den slrider mot föreskrifter som har meddelats
med slöd av naturvårdslagen (1964: 822) eller annan lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av skog pä skogsmark</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Ny skog skall anläggas på skogsmark</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om markens
virkesproducerande förmåga efter avverkning eller på grund av skada på skogen
inte tas till vara på ett godtagbart sätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om marken
ligger outnyttjad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om skogen är så
gles eller till så stor del beslår av för marken olämpligt trädslag all dess
tillväxt är avsevärt lägre än den tillväxt som är möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ålgärd enligt första siycket skall vidlas i fall som anges
i 1 och 2 utan dröjsmål och i fall som anges i 3 inom skälig tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om ett
skogsbestånd är överårigt och markens virkesproducerande förmåga tas lill vara
endast i ringa utsträckning på grund av röta eller självgallring i beståndet
får skogsvårdssiyrelsen beslula att beståndet skall slutavverkas och ny skog
anläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S Vid
anläggning av ny skog skall de föryngringsätgärder vidtas som kan behövus för
atl irygga återväxten av skog av tillfredsställande täthet och beskuffenhet i
övrigt Föreskrifter om föryngringsmetod, markbered-</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning, sådd. plantering, vård av plantskog och andra
åtgärder i nämnda syfie meddelas av regeringen eller myndighei som regeringen
besiämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Om det är påkallat frän skogsvårdssynpunkt, fär
regeringen eller<br>
myndighet som regeringen besiämmer meddela föreskrifter som förbjuder<br>
eller släller upp villkor för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. användning
av visst slag av skogsodlingsmalerial av inhemskt eller ul<br>
ländskt ursprung vid anläggning av skog,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. handel med sädanl material.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
skogsodlingsmaterial avses frön. plantor, sticklingar och andra former av förökningsmaterial,
avsedda för anläggning av skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 S Röjning av plantskog eller ungskog skall ske, när
skogen är sä lät el<br>
ler av sädan beskaffenhei i övrigi all produktionen av värdefullt virke vä<br>
sentligt hämmas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om skogen är nära gullringsbar ålder, fär
skogsvårdssiyrelsen i särskilda full medge all röjningen ersätts med tidig
gallring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S Skogsmarkens
ägare är ansvarig för anläggning och vård av ny skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S
Skogsvårdssiyrelsen fur i särskilda fall medge undantag från 5. 7 och 9 ijij.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning av skog pä skogsmark</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 S Avverkning pä skogsmark fär inte ske på annal sätt
än genom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>röjning eller
gallring som främjar skogens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>slulavverkning
som är ändamålsenlig för anläggning av ny skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Skog får inle slutavverkas förrän den har nått sådan
ålder att endasl<br>
en mindre ökning uv dess medelproduklion kan erhållas, om skogen får slå<br>
kvar. Medelproduktionen beräknas som tillväxten i medeltal per är från<br>
det att skogen anlades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer
meddelar föreskrifter om den tidigaste slutavverkningsålder som skall gälla
för olika trädslag inom skilda delar av landet pä mark av olika bonitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdssiyrelsen fär i särskilda fall medge undanlag
från försia siycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 S Skogsmarkens ägare svarar för all slutavverkning
bedrivs så atl en<br>
jämn åldersfördelning av skogen på hans brukningsenhet främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer
meddelar föreskrifter om hur stor andel av en brukningsenheis skogsmarksareal
som årligen eller eljesl periodvis får sliilavverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdssiyrelsen får i särskilda fall medge undantag
från första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 § Som brukningsenhet skall räknas den skogsmark inom en
kommun<br>
som lillhör samma ägare, om ej annat följer av föreskrifter som meddelas<br>
av regeringen eller myndighei som regeringen besiämmer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Skogsvårdssiyrelsen skall på begäran meddela beslut på förhand huruvida viss
avverkning är förenlig med 13 eller 14 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Skogsmarkens
ägare är skyldig att enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer underrätta skogsvårdssiyrelsen om avverkning
som skall äga rum på hans mark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svårföryngrad skog och skyddsskog</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Regeringen
får föreskriva all skog som är svår all föryngra på grund av dess ogynnsamma
läge eller som behövs som skydd mol sand- eller jordflykt eller för atl
förhindra att fjällgränsen fiyttas ned skall avsällas som svårföryngrad skog
eller skyddsskog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ 1
svårföryngrad skog eller skyddsskog får avverkning inle ske utan
skogsvårdssiyrelsens tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 samband med att tillstånd ges kan skogsvårdsstyrelsen
besluta om ålgärder för alt begränsa eller molverka olägenhet och trygga
återväxten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillstånd behövs inte för röjning eller gallring som
främjar skogens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Insektshärjning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
får meddela<br>
föreskrifter om bekämpning av inseklshäijning i skog och om upparbetning<br>
av skadad skog, uiforsling eller lagring av virke och andra ålgärder som be<br>
hövs för att motverka uppkomsten av yngelhärdar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsmarkens ägare är ansvarig för att sådana åtgärder
utförs. För förebyggande åtgärder i samband med avverkning och lagring av
virke är också annan som har rätt alt förfoga över skog eller virke ansvarig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdshänsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
får meddela<br>
föreskrifter om den hänsyn som skall tas till naturvårdens intressen vid<br>
skötseln av skog, såsom i fråga om hyggens storlek och utläggning, be<br>
ståndsanläggning, kvarlämnande av trädsamlingar och skogsbilvägars<br>
sträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bemyndigandet medför inte befogenhet att meddela
föreskrifier som är så ingripande alt pågående markanvändning avsevärt
försvåras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Skogsstyrelsen utövar den centrala tillsynen över efterievnaden av denna lag
och med stöd av lagen meddelade föreskrifter. Skogsvårdsstyrelsen ulövar den
närmare tillsynen inom länet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Tillsynsmyndighet har rätl att på begäran få de upplysningar och handlingar som
behövs för tillsynen enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Tillsynsmyndighet får meddela föreläggande eller förbud som behövs för att
denna lag eller föreskrift som har meddelats med stöd av lagen skall
efterlevas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreläggande eller förbud får meddelas sedan det har visat
sig att myndighetens råd och anvisningar inte har följts. 1 brådskande fall
eller när det annars finns särskilda skäl, får dock föreläggande eller förbud
meddelas omedelbarl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 beslut om föreläggande eller förbud kan
tillsynsmyndigheten ulsätia vile.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underlåter någon att efterkomma föreläggande, får
tillsynsmyndigheten förordna att åtgärden skall vidtas på den försumliges
bekostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 § Föranleder avverkning förhållandevis dyra
återväxtåtgärder i större<br>
omfattning, får skogsvårdsstyrelsen i samband med avverkningen förord<br>
na att säkerhei skall ställas för fullgörandet av åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Säkerhet får även krävas som villkor för tillstånd enligt
19 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ställs inte säkerhet i fall som avses i första stycket,
får skogsvårdsstyrelsen meddela förbud all avverka skog på brukningsenheten
ulan skogsvårdsstyrelsens tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26 § Regeringen kan föreskriva att särskilda avgifier
skall tas ul i ärende<br>
enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvar och besvär m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. bryier mot föreskrift som har meddelats med stöd av
8 § första styc<br>
ket eller 20 § första slyckel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot 12
§, 13 § försia siycket eller 14 § första stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryier mot 19 §
försia siycket eller mot föreskrift om avverkning som har meddelats med stöd av
19 § andra stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot
avverkningsförbud som avses i 25 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underlåter atl
fullgöra anmälningsskyldighet som har föreskriviis med stöd av 17 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6. underlåter att iaktta föreläggande eller bryter mot
förbud som har<br>
meddelals för att föreskrifi enligt 21 § skall efterievas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 ringa fall döms ej till ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har flera medverkal lill gäming som avses i försia stycket
gäller 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som har överträtt vitesföreläggande eller viiesförbud
döms inle lill ansvar enligt denna lag för gäming som omfattas av föreläggandet
eller förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Virke efter
avverkning som innebär brott enligt denna lag eller värdet därav skall
förklaras förverkal, om det inle är uppenbart obilligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Talan mol
skogsvårdsstyrelsens beslut enligt denna lag förs hos skogsstyrelsen genom
besvär. Mot skogsstyrelsens beslut förs talan hos regeringen genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30 § Myndighet får förordna all dess beslul skall lända
till efterrättelse<br>
utan hinder av förd talan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Denna lag Iräder i krafl den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Genom lagen upphävs skogsvårdslagen (1948: 237) och
förordningen<br>
(1894:17 s. 1) angående hushållningen med de allmänna skogama i rikel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förekommer i
lag eller annan författning hänvisning lill föreskrifi som har ersatts genom
beslämmelse i denna lag, lillämpas i slället den nya bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som innehar
skogsmark under ständig besittningsrätt och äger tillgodogöra sig skogens
avkastning ulöver husbehovet eller som innehar skogsmark med fideikommissrätt
skall vid tillämpningen av nya lagen anses som skogsmarkens ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva de avvikelser från nya
lagen son\ kan behövas med hänsyn till övergångs-svårigheter som kan föranledas
av den genom lagen införda röjningsskyldigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillstånd eller
beslut som meddelats med stöd av 6. 7, 10, 13, 24 eller 26 S skogsvårdslagen
(1948: 237) skall anses meddelade med stöd av molsvarande beslämmelse i nya
lagen, om inle regeringen eller myndighei som regeringen bestämmer förordnar
annat. Med stöd av 25 § förslnämnda lag meddelade förordnanden skall gälla
tills vidare. Avverkningsanmälan som gjorts före nya lagens ikraftträdande
skall anses ha fullgjorts enligt nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1974: 434) om bevarande av bokskog</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:9.0pt;
margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 6 S lagen (1974: 434) om bevarande av bokskog skall ha nedan
angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydels</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägras tillstånd till avverkning av icke ulveckliugshar
bokskog och föranleder detta att ralionelll bokskogsbruk avsevärt försvåras,
är ägaren av fasiighelen och innehavare av särskild rält till fastigheten
berättigade lill ersältning av staten för den skada de härigenom lider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägras i annal fall lillsiånd enligi denna lag, ulgår ej
ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med ulveckllngsbar skog avses skog som anses
ulveckllngsbar enligi skogsvärdslageii (1948: 237).</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägras
tillstånd till avverkning av bokskog när hinder mot avverkningen inle
föreligger enligi 13 § .skogsvårdslagcn (1979:000) och föranleder detta atl
ralionelll bokskogsbruk avsevärt försvåras, är ägaren av fastigheten och
innehavare av särskild rätl lill fastigheten berättigade till ersättning av
staten för den skada de härigenom lider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägras i annal fall lillsiånd enligt denna lag, ulgår ej
ersältning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag Iräder i kraft den I januari 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att I och 2 SS lagen (1946: 324) om skogsvärdsav-gift' skall ha
nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
s-</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den, för
vilken vid taxering lill kommunal inkomstskatt såsom skattepliktig inkomsi
upptagits garanlibelopp för jordbruksfastighet, som vid fastighetstaxering
åsatts delvärdel skogsbruksvärde, är skyldig ertägga skogsvårdsavgift. Sädan
avgifl uigår för varje år med 0,9 promille av skogsbruksvärdet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
garantibeloppel jämkats / £'//-lighet med vad därom 1 41 § sista stycket
kommunalskatielagen /ö/c-skrives, skaW jämkning ske jämväl av underlaget för
beräkning av skogsvårdsavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogsvårdsavgift
skall utgå i helt antal kronor, därvid iakttages atl avgifisbeloppei vid örelal
över femiio avrundas uppåt och vid annal örelal avrundas nedåt till närmasle
hela krontal.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den, för
vilken vid taxering till kommunal inkomstskatt säsom skattepliktig inkomsi
upptagits garantibelopp för jordbruksfaslighet, som vid fastighetstaxering
åsatts delvärdet skogsbruksvärde, skall belala skogsvårdsavgift. Avgifl en
ulgör Ibr varje beskattningsår tre promille av skogsbruksvärdet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
garantibeloppel jämkats enligi 47 § sjätte stycket kommunalskatielagen
(1928:370), skall också underlaget för beräkning av skogsvårdsavgift
yö/HÄYy.v.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdsavgift utgår i hell antal kronor.
Avglflsbetoppet avrundas vid örelal över femtio uppåt och vid annat örelal
nedåt till närmaste hela krontal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad i 75
§i mom. första stycket kommunalskattelagen stadgats om ansvarighel för kommunal
tilskyld, som påförts avliden person, skatt äga motsvarande tillämpning i fräga
om skogsvårdsavgift.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad i 75 S
2 mom. första siycket kommunalskattelagen (1928:370) sägs om ansvarighet för kommunal
ulskyld, som påförts avliden person, gäller också i fräga om skogsvårdsavgift</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, dä
lagen enligt uppgift pä den har utkommit frän trycket i Svensk
författningssamling. De nya beslämmelserna i I S försia siycket tillämpas
försia gängen i fråga om 1981 års taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:18.5. Senaste
lydelse 1975:185 (jfr 1975:1181). Senaste lydelse 1953:403.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JORDBRUKSDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:185.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanlräde 1979-01-11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikslröm, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe,
Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus,
Tham. Bondestam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrädet Enlund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss med förslag till skogsvårdslag, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med stöd av Kungl. Maj:is bemyndigande den 13 september
1973 lillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet sakkunniga' för
att utreda vissa frågor inom skogspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De sakkunniga, som antog namnet 1973 års skogsutredning,
avlämnade i februari 1975 delbetänkandet (Ds Jo 1975: 1) Virkesbehov och
virkestillgång. I delbetänkandet redovisades dels preliminära virkesbalanser,
dels förslag till ett prognossyslem för skogsbruket. Förslagen remissbehandlades
och utgjorde underiag för beslut om ändring i byggnadslagen (prop. 1975/76:56,
CU 1975/76:8, rskr 1975/76: 123) och om skogsstyrelsens organisation, m.m.
(prop. 1975/76: 132, JoU 1975/76:41, rskr 1975/76:333).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsutredningen avlämnade i januari 1978 slutbetänkandet
(SOU 1978:6-7) Skog för framtid. Till protokollet i detta ärende bör fogas
utredningens sammanfattning av betänkandet som bilaga I och de lagförslag som
läggs fram i betänkandet som bilaga 2. Beträffande nuvarande förhällanden m.m.
samt utredningens närmare överväganden hänvisas till betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över slutbetänkandet avgetts av
hovrätten för nedre Norrland, fortifikationsförvaltningen, statens vägverk,
kammarkollegiet, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket
(RSV), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), lantbruksstyrelsen, styrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Landshövdingen Bengt Lyberg, ordförande, samt
riksdagsledamoten Roland Brännström, generaldirektören Bo S. Hedström,
byråchefen Ragnar Hjorth, lantbrukaren Sven Jansson och avdelningschefen
Nils-Erik Nilsson.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för Sveriges lantbruksuniversitet, skogsstyrelsen, statens
naturvårdsverk, arbetsmarknadsstyrelsen, statens planverk, statens lantmäteriverk,
statens indusiriverk, domänverket, stiftsnämnderna i Strängnäs, Växjö, Karlstad,
Härnösand och Luleå, samtliga länsstyrelser, delegationen för förelagens
uppgiftslämnande (DEFU), delegaiionen för glesbygdsfrågor. Forskningsstiftelsen
skogsarbeten. Institutet för skogsförbättring, statens råd för skogs- och
jordbruksforskning. Hushållningssällskapens förbund, gemensamt av
Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund
(LRF/SSR), Skogssällskapet, Svenska kyrkans församlingsoch pastoralsförbund,
Sveriges häradsallmänningsförbund, gemensamt av Sveriges industriförbund och
Svenska arbetsgivareföreningen. Skogsindustriernas samarbetsuiskolt (såvitt
avser dess medlemmar utanför skogs-ägarekooperalionen). Sågverkens råvaruförening
och Landsorganisationen i Sverige (LO). Svenska
pappersindustriarbetareförbundet. Svenska skogsarbetareförbundet och Svenska
träindustriarbetareförbundet har avgetl gemensamt yttrande. Vidare har
yttranden avgetls av Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska
kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska jägareförbundet. Svenska
naturskyddsföreningen och Svenska samernas riksförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarkollegiet har bifogat yttranden från de
stiftsnämnder som inte har anmodats avge yttrande, UHÄ hänvisar till bilagda
yttranden från rektorsämbetena vid Uppsala, Lunds och Umeå universitet,
lantbruksstyrelsen har bifogat yttranden från åtta lantbruksnämnder och
skogsstyrelsen från samtliga skogsvårdsstyrelser. Vidare har de flesta
länsstyrelser bilagt yttranden från olika länsorgan och kommuner. LO har
bifogat yttrande frän Svenska lanlarbelareförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härutöver har yttranden inkommit från
riksantikvarieämbetet, naturhis-toriska riksmuseet, kommunstyrelsen i Uppsala
kommun, Kungl. vetenskapsakademiens miljövårdskommitté. Ingenjörs
vetenskapsakademien. Centerns ungdomsförbund. Dalby norra skogsägareförening.
Familjejordbrukarnas riksförbund, Friluftsfrämjandet, Hälsofrämjandet,
Kooperativa förbundet (KF), Ljusdals miljövärdsförening, Marks miljövårdsgrupp.
Miljöförbundet, Miljövärnet för Västsverige, Skövde miljöforum, Sveriges
arbetares centralorganisations skogsbmksfederaiion, Sveriges fältbiologiska
ungdomsförbund, Sveriges jordägareförbund och Södra skogsägarnas
hallandsregion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanslällning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 3.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Allmänna riktlinjer för skogspolitiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.1 Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogen dominerar naturen i Sverige. Ungefär 23,5 milj.
hektar eller 57 % av landurealen är skogsmark som ur lämpud för
skogsproduktion. Därtill kommer vissu urealer barrskog och lövskog i
fjällomiådena samt natur-skyddade skogsområden m.m. Totalt omfattar skogarna
sålunda ca 60% av landets yta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsnäringen, dvs. skogsbruket och skogsindustrin, är av
väsenilig belydelse bl. a. för vårt lunds ekonomi och för sysselsättningen. För
bytesbalansen med utlandet spelur den en närmast avgörande roll. Under
1970-talet har exporten uv skogsindustri- och skogsprodukter utgjort mellan 20%
och 25% av våra exportinkomster. Närmare 300000 människor är direkt eller
indirekt sysselsatta inom näringen. Dess betydelse i syssel-sältningshänseende
har visserligen minskat under senare är främst genom en omfattande
rationalisering inom skogsbruket I skogslänen och vissa andra delar av landet
svarar den dock fortfarande för en stor del av sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den svenska skogsindustrin har expanderat kraftigt under
senare är. Avverkningarna har nästan fördubblats de senaste 50 åren samtidigt
som virkesförrådet har ökat med ca 40%. Industrins virkesbehov vid normalt
utnyttjande av nu befintlig kapacitet har beräknats uppgå till 75 milj.
skogskubikmeter (mPsk) per år. Detta är något mer än den årliga tillväxten i
våra skogar f. n. Virkesbehovei överstiger alllså numera den virkeskvantitet
som del långsiktigt är möjligt att leverera med hittills tillämpade skogsbruksprogram.
Samtidigt karakteriseras virkeslillgången av dels regional obalans, dels
överskott på lövvirke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare är har motsättningar mellan naturvärdens och
skogsbrukets intressen blivit allt mera vanliga. Några skäl lill detla är atl
naturvården och ullmänhetens medvetenhet om miljön har växt sig starkare, alt
kraven på högre produktivitet i skogsbruket har ökal och att vissa av de i
skogsbruket använda skötsel- och avverkningsmetoderna har förändrats. Från
flera häll har framförts krav pä en modernisering av den nu 30 är gamla
skogsvärdslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu ungivna omständigheter har motiverat en översyn av nu
gällande riktlinjer för skogspoliliken, som fastställdes av 1948 års viksdag
(prop. 1948:34, JoU 1948:10, rskr 1948:13). År 1965 tillsattes skogspolitisku
utredningen, som senare följdes av en ny utredning, 1973 års skogsutredning
(Jo 1973:06). Skogsutredningen häri belänkandei (SOU 1978: 6) Skog för framtid
lagl fram förslug till riktlinjer för skogspoliliken. Utredningen redovisar
bl.a. förslag om skogsproduktionens inriktning och omfattning, förslag till ny
skogsvårdslagstiftning och lagstiftning i syfte all garanlera</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>H</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>finansieringen av vissu skogsvärdskoslnudei sumt lorslag
om statligt stöd lill skogsbruket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare åi har vissu förändringar vidtagits inom
ramen för skogspolitiken. Sälunda infördes är 1974 en allmän hänsynsregel i
skogs-vårdshigen för alt bälire tillgodose nulurvärdens inlressen. Samma är
beslutades uv främst regionalpoliliska skäl utt väsentligt öka del statliga
stödet till skogsvärden i norra Sverige. Är 1976 infördes en statlig reglering
av skogsindustrins utbyggnad samtidigt som skogsstyrelsen tilldelades resurser
för alt bättre kunna följa skogsproduktionens och virkeskonsumtionens
utveckling. Genom en ändring i skogsvärdslugen år 1977 vidgades skyldigheten
för skogsägare att vidla åtgärder för att motverka insektsskador pä skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Givetvis mäste i en översyn av skogspolitiken beaktas
förutsättningarna i stort för den svenska skogsindustrin. Jug vill erinra om
att skogsindustrifrågorna är föremål för utredning inom industridepartementet
och att chefen för industridepartementet har för avsikl att senare ta upp
dessa frågor. Jag har därför samrått med honom i de frågor som har särskild
belydelse härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 samband med redovisningen av den fysiska
riksplaneringens planeringsskede under hösten 1977 har en rad myndigheter
lämnat synpunkter på skogsbruksfrågor och dä särskilt frågor om skogsbrukets
behandling i översiktlig fysisk planering. Dessa frågor behandlas också i
arbetet inom bostadsdepartementet med förslag lill ny plan- och
byggnadslagstiftning. Jag har därför samråti med chefen för
bostadsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.2 Skogspolitikens mål</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag har nämnt fastställdes riktlinjerna för nu
gällande skogspolitik genom beslut av 1948 års riksdag. Det allmänna målet
angavs vara att skogsmarkens virkesalslrande förmäga skall utnyttjas effektivt,
så att förutsättningar skapas för att vidmakthålla och såvitt möjligt även
utvidga skogsbruket och därmed också de industrier som är beroende av skogen
för sin rävaruförsörjning. Skogsmark med växande skog bör sålunda genom
utnyttjande på lämpligt sätt av markens virkesalslrande förmåga skötas så, att
ett tillfiedsställande ekonomiskt utbyte och en så långt möjligt jämn
avkastning erhålls. Skogsbruket skall alltså bl.a. bedrivas efter ekonomiska
principer, dvs. som ell ekonomiskt företag inriktat på att uppnå en
tillfredsställande lönsamhet En sådan inriktning ansågs nödvändig för alt
skogsindustrin med framgång skall kunna hävda sig i konkurrensen pä
världsmarknaden. Vid sidan av de rent ekonomiska synpunkterna bör enligt
riktlinjerna även vissa andra faktorer uppmärksammas. Främst bör hänsyn tas
till skogens värde som sysselsättningsobjekt för befolkningen i skogsbygderna.
Det ansågs vara ett beaktansvärt socialt önskemål att skogsproduktionen bedrivs
sä att urbetstillfällenu blir någorlunda jämnt fördelade över längre perioder.
En jämn fördelning av skogsuttagen ansågs vura av stor betydelse även frän
skogsindustrins synpunkt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsulredningen framhåller som självklart att en
utgångspunkt för skogspolitiken måste vara alt skogsnäringen arbetar i
överensstämmelse med de övergripande samhällsekonomiska målen och i samspel med
andra samhällssektorer. Näringen måste alllså bidra lill att bl.a. målen om
full sysselsättning, ekonomisk tillväxt, regional balans, balans i utrikesbetal-ningarna
och om god natur- och miljövård uppfylls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogarna bör enligt utredningen utnyttjas på sådant sätt
att de varaktigt ger en virkesavkastning på hög nivå. Utredningen anför att en
sådan inrikining slår i överensstämmelse med direktiven lill utredningen.
Dessutom ligger den i linje med vad lillgängliga inlernationella prognoser
över efterfrågan på skogsinduslriprodukter visar på medellång sikl. Vidare motiverar
osäkerheten om framtiden enligi utredningen en väl avvägd hushållning med våra
skogar. Härigenom kan valmöjligheterna och handlingsfriheten i fråga om
skogarnas utnyttjande behållas även i framtiden. Utredningen anser vidare atl
skogsproduktionen bör vara inriktad mot hög kvaliiel av i huvudsak
barrträdsvirke. Eftersom skogsbruket bedrivs under skiftande förutsättningar
måste enligt utredningen kraven på den enskilde skogsägaren anpassas till vad
som kan anses skäligt och rimligt med hänsyn till både allmänna och enskilda
intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även hänsynen lill sysselsättningen lalar enligt utredningen
för att skogsbruket inriktas på en jämn och varaktig virkesavkastning. Strävan
bör vara att genom en hög intensitet i skogsskötseln söka behålla en hög
sysselsällningsnivå och att genom krav på jämn eller varakiig avkastning
undvika tvära omkastningar i sysselsältningshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen framhåller att kravet på en hög
virkesavkastning kan behöva anpassas med hänsyn till den samlade allmänna
synen på markutnyttjandet. Efiersom markresurserna är begränsade måste
skogsmark tas i anspråk för byggnadsändamål och för friluftsliv och rekreation
m. m. Enligt ulredningen är del nödvändigt att frågor om förändring av
skogsmarkens utnyttjande görs till föremål för övergripande bedömningar med utgångspunkt
bl.a. i den skogspolitik som statsmakterna fastställer. Ulredningen anser att
principen vid ianspråktagande av skogsmark för andra ändamål än skogsbruk bör
vara att i första hand sådan mark väljs som från skogsbrukssynpunkt är sämst.
Ulredningen framhåller alt nämnda övergripande bedömningar om förändringar av
markanvändningen även bör innefatta avvägningar mellan de rena
skogsbruksintressena och naturvårdens intressen. Enligt utredningen bör de
principer om allmänna hänsynstaganden lill naturvårdens intressen som lades
fasl år 1974 gälla även i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen sammanfattar sitt förslag till övergripande
mål för skogspolitiken sä, att skogsmark med växande skog skall skötas så att
den varaktigt ger en med hänyn till markens virkesproducerande förmåga och
övriga förutsättningar hög virkesavkastning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna är på del hela taget positiva till
utredningens förslag till allmänna riktlinjer för den framlida skogspolitiken.
Från många häll</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>betonas att den snabba utvecklingen inom både skogsbruket
och skogsindustrin liksom den ökade insikten om behovei att la hänsyn till
miljövårdens intressen är motiv för att nu di-a upp riya riktlinjer för
skogspolitiken. Några av de remissinsianser som särskilt har behandlat frågan
om avvägningen mellan skogsbrukels och miljövårdens inlressen anser emellertid
all utredningen har åsidosatt miljöaspekterna. De framhåller alt utredningsmaterialet
i denna del är otillräckligt som underlag för ställningsta-gunde till
skogspoliliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesta remissinstanserna ansluter sig till utredningens
uppfattning atl utgångspunkten för skogspolitiken måste vara all skogsnäringen
skall arbela i överensstämmelse med de övergripande samhällsekonomiska målen
och i samspel med andru samhällssektorer. De biiräder också förslaget om en
politik som innebär en långsiktig och väl avvägd hushållning med våra skogar.
Endast industriverket förordar, med utgångspunkt i en samhällsekonomisk
diskussion, en kortsikligare politik utan reglering av avverkningarna. 1 fråga
om förslaget alt skogsproduktionen dessutom skall inriktas på en hög
produktion av i huvudsak barrträdsvirke är meningarna däremot mera delade.
Flera remissinstanser, främst de som företräder miljöintressena, anser att
utredningen har förordat en alltför intensiv skogsvård och en ulltför stark
inriktning mot barrlrädsproduktion. Bl.a. företrädare för sågverksindustrin
anseratt inriktningen mol såglimmerpro-duktion inte är tillräckligt stark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser framhåller som positivt atl de
privalekonomiska inlressena inte betonas lika slarkl i utredningens förslag som
i nu gällande mål för skogspoliliken. Andra menar alt dessa intressen måste
betonas mera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser tar upp frågan om skogens och
skogsmarkens användning för annat än skogsproduktion. Flera biträder utredningens
uppfattning i denna fräga. Men det finns ocksä många, främst organisationer
och myndigheter som förelräder miljöintressena, som anser atl miljövärdens
intressen har rönt alltför liten uppmärksamhet i utredningens målformulering.
Vissa remissinstanser anser att rennäringens och kulturminnesvårdens intressen
inte har blivit tillräckligt beaktade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill till en början framhålla nödvändigheten av att
skogspolitiken ges en långsiktig inriktning. Med en sådan inriktning följer att
politikens mål inle en gäng för alla kan ges en konkret beskrivning i form av
avverkningsnivå, åierväxlåigärder, skogsbruksmeloder, hänsyn till motstående
intressen m. m. Även om det övergripande målel för skogspoliliken i huvudsak
kun stå fast måste vissa delmål omprövas fortlöpande med hänsyn till bl. a.
samhällsutvecklingen och forskningens rön. Jag anser i likhet med utredningen
och flertalet remissinstanser alt skogspolitikens mål och medel nu bör
omprövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill understryka alt jag hyser tillförsikt för
skogsnäringens framtid. Skogen är en av de få förnyelsebara naturresurserna.
Jag är övertygad om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att skogen, oavsett de förändringar som sker i det långa
perspektivet, kcimmer utt vara en viktig rftvurukällu även i framtiden. Den
kommer att vara uv stor betydelse inle buru för värt eget lands ekonomi och
vårt välstånd utun ocksä i ett internationellt perspektiv. Vi måste därför ta
tillvara möjligheternu utt ulnyttju den produktionsresurs som skogsmarken
ulgör. Samtidigt måste givetvis tillbörlig hänsyn las till andra viktiga samhällsintressen.
Skogen måste ulltså betruktus som en nationell tillgäng som skull utnyttjas för
sumhälleis bustu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom utredningen unserjag det vura självklurt utt
skogsnäringen måste verka i överensstämmelse med de övergripande
samhällsekonomiska målen och i samspel med andra samhällssektorer. Det innebär
bl.a. att näringen mäste bidru till att uppfyllu målen om full sysselsättning,
ekonomisk tillväxt, regional buluns och buluns i ulrikesbetalningarna men
också målen för miljövårds- och nuiurvärdspolitiken. Detta måste vara utgångspunkten
vid formuleringen uv skogspolitikens mål. Målet för skogspolitiken har
iraditionelll vurit ett sektorsmål. Motsvarande är för övrigt förhållandet när
det gäller t.ex. jordbmket och en rad andra delsektorer av samhällel. Målen för
dessa olika områden är givelvis ulformade med utgångspunkt i de allmänna
samhällsmålen och de måste även vägas mot varandra och samordnas mot dessa
gemensamma mål. Motsvarande bör enligt min uppfattning gälla även vid
utformningen av en ny skogspolitik. Jag anser att skogsutredningen i stort har
gjort en lämplig avgränsning i sin måldiskussion. Jag uppfattar den kritik som
har framförts i detta sammanhang närmast som ett krav på atl skogspolitiken
som renodlad sektorpolitik bör anpassas bätire till samhällets intressen i
övrigi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utnyttjandet av skogen och skogsmarken är av stor
betydelse inte bara för skogsnäringen. Så t.ex. är skogarnu hemvist för växter
och djur som inte tål alltför drastiska förändringar i sin livsmiljö. Skogarna
påverkar avgörande miljöfaktorer som t.ex. vattenbalans och lokalklimat. Skogen
är också en omistlig tillgång för friluftsliv och rekreation, inbegripet sädana
verksamheter som juki, bär- och svumpplockning m. m. Den ulgör i vissa fall ett
viktigt inslag i kulturlandskapet. För rennäringen behövs stora områden i norra
Sverige som betesmarker. Även om skogsmarken utgör ca 60% av landurealen unser
jug atl det av flera skäl är olämpligt att forma skogspolitiken till något av
en allmän politik för markanvändningen i landet 1 samhällets
markanvändningspolitik måste ju en avvägning göras mellan alla inlressen. även
de som inle direkl berör skogen och skogsmarken. Jag vill erinru om det ökande
behovet av hushållning med våra mark- och vattenresurser och behovet att göra
övergripande avvägningar mellan olika anspråk som bl.a. har motiverat den
fysiska riksplaneringen. Av vad jag nyss har framhållit om skogsbrukets
belydelse följer att även detta måste betraktas som ett riksintresse i planeringen.
Givetvis kan del inte undvikas att skogsmark tas i anspråk för andra ändamål än
skogsproduktion. Jag vill emellerlid betona all sådana förändringar av
markanvänd-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningen måste föregås av översiktlig planering på lokal och
regional nivå, där man försöker nå lösningar som innebär atl skogsmark inle tas
i anspråk för andra ändamål, om likvärdiga och från skogsbrukssynpunkt
lämpligare lösningar kan åstadkommas. Vidare bör i försia hand sådan mark
väljas som från skogsproduktionssynpunkt bäsl kan undvaras i det akluella området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan jag går niirmare in på målet för skogspolitiken vill
jug allmiini o-iöiu frågan hur naturvårdens och rennäringens intressen bör
påverka utformningen uv skogspolitiken. Vad först gäller nuturvården skedde en
viss samordning mellan skogspoliliken och nalurvårdspolitiken genom beslut av
slulsmukternu år 1974 (prop. 1974:166, JoU 1974:52, rskr 1974:405). Då infördes
i skogsvärdslugen en ullman aktsumhetsregel som ;inger ull hänsyn skall tus
till nulurvärdens inlressen. Regeln gäller all skogsmark vure sig det är fråga
om skogsmark som är särskilt värdefull ftån nuturvuidssynpunkt eller inte.
Begreppet nulurvård innefutlar både den vetenskupligu och den sociulu
nuturvården, dvs. även friluftsliv och rekrcution i oliku former. Jag vill
erinru om all i begreppei nutur innefattas uven den kulturpräglade naturen,
t.ex. gamla lövängar och betesmarker, vars bevarande i truditionsenlig hävd
bidrar till kännedom om del gamla odlingslandskapet eller som utmärker sig för
särskild skönhet Enligt min mening bör den princip om hänsyn lill nulurvärdens
intressen som lades läst ur 1974 gälla även vid utformningen av en ny
skogspolitik. Riktlinjerna som bygger på dennu princip böremellertid preciseras
i vissu hänseenden. Hänsyn lill naturvärden bör sålunda ingå som ett normall
led i skogsbruket även i fortsättningen. Jug vill tillägga utt
skogsproduktionen ju bygger på biologiska grunder, vilket gör utt naturvårdens
och skogsproduktionens inlressen i vissu delur är gemensumma. Givetvis kan
skogsbruk inte bedrivus utan ull den ekologiska balansen rubbus. För
skogsbruket är det emellertid ett intresse ull skogens och skogsmurkens
prodtiktionsförmägu inte försämrus vure sig på kort eller lång sikt.
Skogsbruket måste därför priiglus av en ekologisk grundsyn. Jag vill emellertid
påpeku atl nulurvärdens inlressen kan innebära längre gående krav på
hänsynstugande än vad som följer enburt häruv. Jag återkommer närmure till
frågor med anknytning härtill i del följunde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fråga som skogsulredningen inte har gått in på närmure
ur skogsproduktionens inverkan på rennäringen. Storu skogsområden i Norrlund
är uv väsentlig belydelse för renskölseln. Främst gäller del murker som
utnyttjas för renbete under vintern. En del områden utnyttjas också året runt
av de s.k. skogssamernu. Vissu ålgärder i skogsbruket kun mer eller mindre
slurki påverka tillgången på renbete. I syfte atl verku för atl konfiikier
mellan skogsbruket och rennäringen löses i samförstånd hur lanlbruksstyrelsen
tillsatt en särskild arbetsgrupp med representanter för de båda näringarna.
Svensku sumernus riksförbund hur i sitt yttrande över skogsut-redningens
förslag understrukit ull det från samisk sidu aldrig gjorts gallan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de att ett skogsbruk i renbetesmarkerna helt skall
förhindras men att även samiska värderingar skall vara styrande då del gäller
planeringen av skogsbrukels olika ålgärder. Riksförbundei framhåller
emellerlid all del nuvarande samrådel måsle intensifieras och fördjupas och
anser att det måste vara möjligl för skogsbruket atl i vart fall i tiden
framskjuta olika ålgärder. För egen del vill jag betona nödvändigheten av att
eventuella konflikter mellan skogsbruket och rennäringen blir lösta på ett
effektivt och smidigt sätt. Della bör kunna ske dels inom den av
lantbruksstyrelsen tillsatta arbetsgruppen, dels lokalt i direkt koniaki mellan
skogsägarna och samebyn enligt de riktlinjer som arbetsgruppen drar upp. Detta
stämmer också överens med utgångspunkterna för arbetet med atl fullfölja den
fysiska riksplaneringen. Föruisätiningarna för samförsiåndslösningar bör vara
goda särskilt med hänsyn till all slalen är en dominerande skogsägare i berörda
områden. För att ytterligare underlätta detta arbete harjag för avsikl att
föreslå regeringen atl lanlbruksstyrelsen får i uppdrag att kartlägga
samebyarnas vinterbetessituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag går nu över till frågan hur målet för skogspolitiken
bör formuleras. Mina överväganden ulgår därvid från vad jag nyss har redovisat
i fråga om min syn på skogsnäringens roll i samhället i stort och på hur denna
roll kräver hänsynstaganden till andra inlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har nyss redogjort för skogens stora betydelse för
landels ekonomi och för sysselsättningen. Denna belydelse har förstärkts
kraftigt under 1900-lalel. Förutsättningen härför har bl. a. varit en
målmedveten satsning från skogsbrukts sida på att förbättra virkesproduktionen
genom en intensifiering av skogsvårdsarbetet Samtidigt har ett långsiktigt
synsätt präglat de riktlinjer som har gällt för skogspolitiken. Den nu gällande
skogspolitiken bygger på principen om hushållning med skogstillgångarna och
står således väl i överensstämmelse med den moderna synen på resursutnyttjande.
Enligt min mening bör delta synsätt ligga till grund för skogspolitiken även i
fortsättningen. Det innebär bl.a. att vi även framdeles bör eftersträva en väl
avvägd hushållning med skogarna som gör det möjligt att kontinuerligt utnyttja
det virke som skogarna kan ge. I ett kontinuerligt skogsbruk ersätls avverkad
skog med ny till skillnad från vad fallet är i ett exploaterande skogsbruk. När
del gäller frågan om hushållningen med skogarna vill jag framhålla atl motiven
härtill tidigare främst har varit behovet att säkra dels skogsindustrins
råvaruförsörjning på längre sikt, dels sysselsältningsunderiagel i skogsbruket.
Dessa motiv är väsentliga även i fortsättningen, även om det inle är möjligl
att nu avgöra hur vi i en avlägsen framtid bäst skall utnyttja vad skogen
producerar. Enligt min mening är del emellertid sannolikt att nya
användningsområden kommer att utvecklas och atl skogarna kommer att vara en
viktig, förnyelsebar råvarukälla även i framtiden. Genom ett framsynt handlande
de senasle 100 åren har skogarna gett oss ett väsentligt bidrag till vårt
välstånd. Vi bör eftersträva atl även i fortsättningen ge skogsbruket en sådan
inriktning att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hundlingsfriheten ocb vulmöjligheteina bevurus för
kommunde generutioner. Vud jug nu har anförl innebär ull jug inte ställer mig
bukom det synsätt på hushållning med våru skogur som industriverket hur
redovisul i sill remissyttrunde. Detta ställningstagunde får emellerlid inte
tolkus så utt jag bortser från behovet av utt för kortare perioder kunnu
varieru virkesuttaget med hänsyn till konjunkturernas växlingur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den modernu synen på resursutnyttjande leder också till
det självklara ställningstagandet alt produktionsförutsättningarna hos den mark
som slår lill förfogande för skogsproduktion bör utnyttjas pä bästa sätt. Det
innebär bl.a. att stor vikt bör läggas vid att skogsskötseln inriklas på hög
volymproduktion av värdefullt virke. Den bör vidare inriktas på en väl
differentierad produktion i fråga om trädslag. Givetvis är en sådan inriktning
av skogsskötseln av grundläggunde betydelse för skogsindustrins råvuruför-sörjning.
Det är också av sysselsuttningsskäl omöjligt att borlse från industrins behov
av råvara pä kort sikt. Jag äremellerlid angelägen att framhålla att
skogsindustrins råvarubehov i nuläget inle får vara styrande för utformningen
av en långsiktig skogspolitik. De principer somjag har förordat i det
föregående tar, somjag har framhållit, i huvudsak sikte på att sä långt möjligl
bevara valmöjligheterna och handlingsfriheten för framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsnäringen är somjag tidigare har nämnl av väsentlig
betydelse för sysselsättningen. Särskilt gäller detta i skogslänen, främst i
deras glesbygder. 1 dessa områden är i dag bristen på alternativu
sysselsättningsmöjligheter stor samtidigt som förutsättningarna att skapa nya
arbetstillfällen är begränsade. Omsorgen om sysselsättningen spelar redan i dag
en väsentlig roll i skogspoliliken. Så bör vara fallel även i fortsättningen.
Genom ett kontinuerligt skogsbruk med en hög volymproduktion och en god hushållning
skapas en fast grund för sysselsättningen inom skogsnäringen och angränsande
näringar. Vidare stärks underlaget för nödvändig service i glesbygden. En
fortsatt rationalisering av skogsbruket är dock nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsbruket i vårt land bedrivs under vitt skilda
förutsättningar. En hög målsättning för skogspolitiken skulle därför i vissa
fall kunna fordra åtgärder som inte ur förenliga med den enskilde skogsägarens
krav på lönsamhet Givetvis fär kraven inte drivas för långt. De mäste alltid
vura rimliga. När sumhället ställer upp krav pä skogsproduktionen måste de
sålunda anpassas både lill de biologiska förhållandena och till allmänna och
enskilda inlressen. Jag återkommer till denna fråga när jag behandlar
skogspolitikens medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summanfultningsvis anserjag alltså att skogsbruket måste
verka i överensstämmelse med de övergripande samhällsmålen och i samspel med
andra samhällssektorer. Jag förordar atl som övergripande mål för skogsbruket
skall gälla att skogsmark och skog på sådan mark skall genom lämpligt
utnyttjande av markens virkesproducerande förmåga skötas så atl den vuruktigt
ger en hög och värdefull virkesavkaslning. Hänsyn skall därvid tus även till
naturvärdens och andra allmänna intressen. 2 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr
110</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.3 Skogsproduktionsprogrum</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsulredningen, som enligt sina direktiv haft att
redovisa alternativa skogsproduktionsprogram, har redovisat tre sådana program
som i huvudsak innebär följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Programmen omfattar en 100-årsperiod och syfiar till en
uppskattning av den högsta möjligu långsiktiga avverkningsnivån efter
1970-talet under de förutsättningar som gäller för resp. program.
Avverkningsnivån under 1970-talet har bedömts till 75 milj. nfsk i genomsnitt
per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alicniaiiv I beskriver ett skogsbruk liknande del som har
bedrivits under de senaste decennierna. Det innebär dock en bättre beståndsanläggning
och mer omfattande boriröjning av lövsly än f. n. och kan beräknas ge
ungskogar av den kvalitet som vi har i dag. Gallringshuggningarna syfiar till
att främju en hög produktion av barrsågtimmer genom att andelen gallring ökas
och i högre grad inriktas mot lövträden i bestånden. Gödslingen av skogsmark
förutsätts fortsätta i samma omfattning som under 1970-lalet, dvs. ca 150000
hektar per år. Ell program enligt detta alternativ skulle möjliggöra en
bruttoavverkning av ca 75 milj. rnsk perår under 100-årsperioden, vilket i
stort sett motsvarar den beräknade virkesförbmkning-en under 1970-talet. För
skogsindustrin innebär detta enligt utredningen att en kapacitet motsvarande
dagens skulle kunna utnyttjas till i genomsnitt ca 85%>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternaiiv 2 beskriver ett skogsbruk med betydligt högre
ambitionsnivå än hittills. 1 förhållande till alternativ I förutsätts en
förbättrad beståndsanläggning och viss användning av förädlat skogsfrö. Under
100-årsperioden förutsätts att contortatall planteras på 14% av
skogsmarksarealen i Norrland och nordvästra Svealand, atl skogsmarksgödslingen
successivt ökar frän 150000 lill 450000 hektar per år, att hälften av våra
sumpskogar dikas under en 20-årsperiod och att 25% av myrmarksarealen dikas och
i förekommande full gödslas under en 40-årsperiod. Ett program enligt detta
alternativ skulle möjliggöra en successiv ökning av den årliga bruttoavverkningen
från 75 milj. msk till 89 milj. nfsk om 100 år. Redan under 1980-talet skulle
avverkningarna kunna ökas till närmare 80 milj. nfsk per är. Enligt utredningen
skulle skogsindustrin under 1980-talet då kunna utnyttja sin kapacitet till ca
90%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativ 3 avser enligt utredningen att beskriva ett
skogsbruk där sådana restriktioner har genomförls för användning av kemiska
bekämpningsmedel, gödsling och dikning som har aktualiserats i den allmänna
debatten de senaste åren. 1 programmet förutsätts att antalet barrträds-plantor
blir lägre och att lövträdsinblandningen i de nyanlagda bestånden, trots
förhållandevis aktiva röjningar och hjälpplanteringar efter insektsskador,
blir högre än i de båda andra alternativen. Vidare förutsätts alt
gallringshuggningarna på grund av svårighelerna all avsätta lövträdsvirke i
mindre grad kan inriktas mot att la ut lövträd. Ett program enligt detta
alternativ skulle leda lill all den årliga brulloavverkningen omedelbarl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>måste minskas med 6 milj. m-'sk i förhållande till
1970-talets nivå. dvs. till 69 milj. nr'sk. Den möjliga barrvirkesavverkningen
skulle minska med 9 milj. m''sk medan lövvirkesavverkningen måste öku med 3
milj. m-'sk. Virkesförrådet av lövträd skulle under lOO-ärsperioden öka med cu
70%. I de bådu andru ulternativen ligger det pä i stort sett oförändrad nivå.
En avverkning av denna storleksordning skulle enligt utredningen medge att en
industrikapacitet motsvarunde dagens skulle kunna utnyttjas till ca 75%. En
vikiig förutsättning härför är atl lövvirkesförbrukningen ökas med närmare 30%
motsvarande en tillverkning av ytterligare mer än 0,5 milj. ton
lövvedscellulosa. Programmet skulle enligt utredningen fä omedelbara negativa
effekier pä sysselsättningen i skogsbruket och skogsindustrin och pä
exportinkomsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 de tre alternativen har inte beaktats möjligheterna ull
genom ett bättre lillvurulugande av virke och stubbar och genom import av virke
öku skogsindustrins råvurulillgångur. Om ekonomiska förutsättningar kun skupus
härför kan enligt utredningens beräkningur 7-8 milj. m' stubbvirke m.m. lillförus
industrin. Importvirke kan enligt utredningen väntus bli förhållandevis dyrt
och därför få endast en marginell belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser att alternativ 2 tillgodoser det uv
ulredningen föreslugna målet för skogspolitiken. Utredningen förordar därför
alt skogsbruket i vårt land bedrivs i huvudsak enligt detta program.
Programmet bör enligt utredningen ge utrymme för vardagsrationalisering och
viss strukturrationalisering inom skogsindustrin. Utredningen betonar dock alt
en ökning UV avverkningen får ske först när de i programmet ingående
skogs-vårdsätgärderna har vidtagits och den beräknade effekten har uppnåtts.
Programmet förutsätier att vissa åtgärder vidtas som har miljömässiga effekter.
Utredningen är dock övertygad om att dessa effekier kan begränsas till vad som
är acceptabelt genom tillämpning uv gällande bestämmelser om användning av
bekämpningsmedel och gödselmedel och genom lillämpning av de bestämmelser om
hänsyn till naturvården som utredningen föreslår. Utredningen frumhåller nödvändigheten
av att effektiva metoder skapas för bekämpning av snytbaggen och behovet av
effektiva lövröj-ningsmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissutfallet uv de av utredningen presenterade
produktionsprogrum-men är blandat. Många remissinsianser har inte ansett det
varu meningsfullt atl binda sig vid något progrum eller har tagit ställning
enbarl till vissu inslag i programmen. Flera remissinstanser, surskilt sådunu
som företräder skogsbrukets intressen och länsstyrelser, hur dock förordut
alternativ 2. Ungefär liku många förordar alternativ I eller ett mellanting
mellan alternativen 1 och 2. De som har yttrat sig om alternativ 3 avstyrker
detta. Den kritik som har riktats mot programmen hänför sig i huvudsak till alt
remissinstanserna anser att effekterna av t.ex. gödsling, dikning och användning
av kemiska bekämpningsmedel är ofullständigt kända eller att de är oacceptabla.
Några remissinstanser ifrågasätter de ekonomisku möjlig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>heterna atl genomföia ell program enligt ullernativ 2.
Någon remissinstans vänder sig mot utt samtliga progrum förutsätter en
minskning uv virkesför-råden under någru decennier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anserjag i likhet med fleru remissinstanser
atl det inte är meningsfullt ull lägga lust ett närmare preciserut långsiktigt
skogsproduktionsprogrum för det svensku skogsbruket. 1 det långa perspektiv
det här är frågu om får handlingslinjernu inle låsas. Vulet av åtgärder och
formerna för derus genomförunde måste forllöpunde omprövas och anpassas till
utvecklingen. Jag vill emellertid ange vissa riktlinjer för utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jug tidigare har framhållit anserjag att
skogsindustrins nuvarande råvurubehov inte kun få styra skogsproduktionens
långsikligu inriktning. 1 stiillet bör den direkt låvaruförbrukande
skogsindustrins kapacitet efter hund unpussus till den råvarutillförsel som är
möjlig inom ramen för den fustlugdu skogspolitiken. På kort sikt är det
emellertid av flera skäl omöjligt utt borlse frän skogsindustrins behov.
Huvudskälet härtill är att en drastisk nedskärning uv induslrikupacitelen
skulle ge oacceptabla konsekvenser för sysselsättningen. Utgångspunkten bör
därför vara att söka äsladkommu en skogsproduktion som ger åtminstone den
virkesmängd som utredningen redovisar i sitt alternativ 1. Det skulle innebära
dels all avverkningen skulle kunna ligga på en nivå som är tillräcklig för ell
normalt kupacitetsutnyttjande i skogsindustrin, dels att en avverkning av dennu
storleksordning skulle kunna bedrivas långsiktigt. Vad jag nu har sugt om
skogsproduktionens inriktning skall således inte uppfattas som en definitiv
läsning lill en viss nivå. Givetvis måste strävan vara en ökad produktion i den
mån del är möjligl och lämpligt med hänsyn lill andra vikligu sumhällsmål
somjag tidigare har behandlat. Jag kommer att ta upp vissa hithörande frägor i
fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om inget av de detaljerade program som ulredningen
har redovisat bör anlus som långsiktigt program för skogsbruket är de enligt
min mening UV stort värde som allmän utgångspunkt för bedömningar av oliku
frågor på det skogspolitiska området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En UV de viktigaste delarna i ett skogsproduktionsprogram
är givetvis anläggningen av ny skog efter avverkning. De senare årens
skogsodlingar hur oftu inte gett så goda resultat som tidigare. Detta beror
bl.a. på de omfullunde skador som vissa insekter har orsakat på plantorna sedan
DDT-hultiga bekämpningsmedel blev förbjudna. Men även de plantskogar som
anlades före detta förbud har en alltför låg kvalitet till följd av bristande
omsorg vid planteringen, dålig plantkvalilet och för glesa planteringsförbund.
För alt åstadkomma den skogsproduktion jag nyss har förordal fordras avsevärt
bälire anläggning av ny skog. Det kan åstadkommas genom utveckling av bälire
och säkrare återväxtmeloder och skogsodlingsmaterial samt genom utbildning av
och information lill dem som sysslar med arbetet. Omsorgsfull plantering,
noggrann markberedning och användning av högklassigt skogsodlingsmaterial ger i
allmänhet avsevärt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bättre nya skogsbestånd än dem som har åstadkommits under
senare år och medverkar ocksä till minskning av inseklsskadorna. Slrävan mäsle
varu utt helt komma ifrån sådana kemiska bekämpningsmedel som medför risk för
skador på människor eller i miljön. F.n. pågår eti siörre forskningsprojekt
som bl. a. går ut pä all finna acceptabla metoder för bekämpning av
snytbaggen. Innan della är slutfört får andra ätgärder av t ex. den art som jag
nyss nämnde tillgripas. Jag utgår från alt problemen kommer ull kunna lösus
utan en återgång till DDT-halliga preparat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Ulredningens skogsproduktionsprogram föreslås en räll
omfattande plantering uv den kanadensiska contortatallen i norra Sverige.
Contoriatal-len bedöms kunna ge en betydligt högre volymproduktion än vår
inhemska tall. Denna bedömning grundar sig pä några få äldre försök och försök
som är anlagda under senare år. F. n. bedriver siorskogsbmkei i norra Sverige
en förhållandevis omfatlande plantering av contortatall. Flera remissinslunser
varnar för att införa främmande trädslag. Främsi hänvisar man lill risken för framlida
bakslag i form av insekts- och svampangrepp. Några remissinstanser grundar sin
negativa inslällning på uppgifter om conlorta-lallens mindre lämpliga kvalitet
som råvara för sågverksindustrin. För egen del anserjag rent allmänt all man
bör vara försiktig med alt införa främmunde trädslag. Jag anser atl ytterligare
forskning och försök behövs innan ell meromftiltande införande av främmande
trädslag kan rekommenderas. Jag vill i detla sammanhang nämna att jag har för
avsikt all föreslå att skogsstyrelsen skall ges möjligheter alt begränsa
användningen av främmande trädslag. 1 försia hand bör vi alllså salsa på våra
inhemska arter och därvid la tillvara de möjligheler som skogsträdsförädlingen
har visat sig kunna ge. En fortsatt satsning pä förädling är därför angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett viktigt inslag i skogsvärden är röjningen av
ungskogar. Genom röjning kan skogsbeståndens trädslagssammansättning påverkas.
Dessulom kan röjningen ge en positiv inverkan på dimensions- och kvalitetsutvecklingen.
Skogsulredningen hur betonat behovet av att mer regelmässigt och effektivt
utföra ungskogsröjningar. Beroende på förhållandena i det enskilda fallet och
syftet utförs ungskogsröjningar antingen manuellt eller med hjälp uv kemisku
växtbekämpningsmedel, s. k. herbicider. Den senare metoden hur varit föremål
för en omfattande allmän debatt hiltills under 1970-tulet. Fleru
remissinstanser ifrågusälter användningen uv herbicider över huvud tuget eller
i varje fall den ökade användning som skulle kunna bli följden av en intensifierad
satsning pä röjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jug betona alt röjning av ungskogarna är
nödvändig för att nå den skogsproduktion som jag lidigare har förordat. Med
hjälp av röjning kan produktionen sälunda inriktas mol en hög kvulitei. Jag
vill i detta summunhung också ta upp frågan om reglering av
trädslagssamman-sältningen. De farhågor som har framförts om utt produktionen
av lövträdsvirke skulle bli alldeles för hög i förhållande till
skogsindustrins beräknade efterfrågan anserjag i vi.ss mån överdrivna. När det
galler träd-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slagssammansättningen anserjag att man bör behålla ungefär
den volymandel lövträd i skogarna som vi nu har. Beträffande melodernu för att
reglera sammansättningen är min allmänna inställning självklurt den alt användningen
av herbicider och andra kemiska medel bör begränsus så långt som möjligt. Genom
noggrann plunering och genom att åtgärder sätts in i tid är jag övertygad om
att detta är möjligt. Jag är dock medveten om att kemiska medel inle f.n. kan
undvaras helt. Jag vill erinr,v om alt den moderna och skärpta lagstiftning vi
hur på området utgår från att skador på människor eller i miljön genom kemiska
medel skall motverkas så långt som det är möjligt. Vad jag nu har sagt om
användning av kemisku medel vid röjning gäller självfallet också
hyggesrensning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsling av skogsmark är ett sätl att snabbt öka
produktionen uv virke. Metoden hur hittills använts i huvudsak inom
storskogsbruket. Den skogsmarksareal som åriigen gödslas uppgår nu lill
170000-180000 hektar. Gödslingen ger en merproduktion av drygt 1,5 milj. msk.
Ulredningen har föreslagit att gödslingen successivt skall öka till ca 450000
hektar per år. Detta skulle mot slutet av den 100-åriga beräkningsperioden
kunna ge en merproduktion av ca 5 milj. m''sk. Flera av de remissinstanser som
företräder miljöintressena avstyrker ulredningens förslag. Många anser att miljöeffekterna
av gödslingen måste undersökas ytterligare. Några anser att praktiska
svårigheter hindrar en utökning av gödslingsprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödslingen av skogsmark har hittills gett ett värdefullt
tillskott av virke. Jag finner emellertid ingen anledning för slalen alt
slimulera denna verksamhet. Däremot är det angeläget med fortsaU forsknings-
och utvecklingsarbele i fråga om skogsmarksgödsling. Framför allt gäller det
gödslingens inverkan från miljösynpunkt. Jag vill erinra om att skogsstyrelsen
i samråd med nalurvårdsverkel har utfärdat särskilda anvisningar för gödsling
av skogsmark. Givelvis kan utvecklingen medföra behov av anpassning av
anvisningarna eller av föreskrifter av mer bindande karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det av utredningen rekommenderade
skogsproduktionsprogrammel ingår också skogsproduktion på outnyttjade marker.
Det gäller definitivt nedlagd jordbruksmark och myrmark. Sedan länge utgår statligt
stöd till skogsplantering på nedlagd jordbruksmark. Den planterade arealen har
minskat successivt i takt med den minskade nedläggningen men kanske främst av
den anledningen att anslaget har varit oförändrat under en följd av år.
Budgetåret 1977/78 utgick bidrag till plantering av ca 3 000 hektar.
Utredningen har föreslagit att arealen skall öka till ca 7 000 hektar åriigen.
Den skogsplantering av nedlagd jordbruksmark som sker med stöd av statsbidrag
föregås regelmässigt av samråd mellan skogsvårdsstyrelsen, lantbruksnämnden och
länsstyrelsen. Skogsplanteringsintresset får därvid vika om andra intressen
finns. När skogsplantering kommer till ständ är det sålunda främsi av det
skälet atl marken inte skall ligga outnyttjad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna inrikining av verksumheten finner jug helt riktig.
Definitivt ned-lugdu jordbruksmurker som inle bör unvändas för unnul ändumål
bör alltså även i fortsättningen utnyttjas för skogsproduktion. Jug återkommer
till frågun om regler och statligt stöd för verksumheten senure.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 utredningens skogsproduktionsprogram föreslås också en
ökad satsning pä skogsdikning. Skogsdikning har förekommii sedan länge i
svenskl skogsbruk. Under de senasle åren har den omfattat i genomsnitt 25
000-30000 hektar om året varav merparten på marker som lillhör enskilda.
Sialsbidrag utgick föregående budgetår till ungefär två tredjedelar av
dik-ningsverksumheten. Utredningen föreslår alt dikningen successivt skull öku
både på redan skogbevuxna, försumpade marker och på myrmarker. Dikningen
beräknas kunna ge en årlig merproduktion i slutet uv den 100-årigu
beräkningsperioden uv ca 6 milj. m''sk. Utredningen föreslår utt de
dikningsföretag det här är fråga om blir föremål för obligaioriskl samråd
mellun företagaren och naturvårdsmyndigheten i avvaktan på utt den inventering
av våtmarkernu som naturvårdsverket f. n. utför blir slutförd. Flera uv de
remissinslunser som förelräder miljöinlressenu riktur kritik mol utredningens
förslug i denna del. Man menar att mun bör uvvakla naturvårdsverkets
inventering så att miljöintressena kan beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag det värdefullt om skogsproduktionen
kan ökas genom dikning. Det måste emellertid vara ett väsentligt krav all
naturvårdens intressen därvid inte åsidosätts. För att lillgodose dessa harjag
för avsikl alt föreslå att skyldighet införs att till länsstyrelsen anmäla en
planerad våtmarksdikning. Därmed kan våtmarksinventeringen fullföljas samtidigt
som naturvårdens intressen beakias. I detta sammanhang villjag också nämna alt
vattenlagsutredningen (Ju 1969:58) i sitt slutbetänkande (SOU 1977:27) Revision
av vattenlagen. Del 4, har föreslagit förpröv-ningsskyldighet för
dikningsföretag, inbegripet skogsdikning, som skadar motstående allmänna och
enskilda intressen. Betänkandet övervägs f. n. i jusliliedeparlemenlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har ytterligare nägra förslag och
synpunkter framförts som om de tillgodoses påverkar skogsproduktionen negativt.
Utredningen har föreslagil aktiva ålgärder för ökad skogsproduktion på murk som
nu är bevuxen med mindre värdefull lövskog och på igenväxande hagmarker som
ofta ligger förhållandevis nära jordbruksbebyggelse. Dessu marker skulle ofta
ge en förhållandevis hög virkesproduktion om de planterades med barrskog. Någon
remissinstans har tolkat detta förslag .som ett hot mol kulturiandskapet och
lövskogarna. Naturvårdsverket har föreslagit att en särskild lagstiftning
införs som på samma säll som i fråga om bokskogar hindrar okontrollerade
avverkningar och byte av trädslag. Hagmarksliknande områden i omedelbar
anslutning till jordbruksbebyggelse ingår som en naturlig del i kulturmiljön.
Jag anser därför att de i allmänhet inte skall behöva utnyttjas för
skogsproduktion. Bestånd av ädellövskog är givetvis värdefulla inslag i
skogslandskapet. De mest omfat-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lande av dessa, hokskogarna, är redan skyddade med en
särskild lagstiftning. Även övrigu ädellövskogar kan ha ell stort värde för
naturvården. De hur emellertid på långt när inte samma omfattning. Jag är f. n.
inte beredd utt tu ställning till frågun om särskild lagstiftning om skydd av
ädellövskogar. Min avsikt är utt föreslå regeringen att låta naturvårdsverket
närmare undersöka behovei av och förutsättningarna för skydd av särskilt värdefulla
ädellövskogur. Naturvårdsverket bör därvid samråda med skogsstyrelsen. Under
tiden får naturvårdslagstiftningen liksom hiuills tillämpas. Genom den
skyldighet att anmäla avverkning som f. n. gäller, och somjag för övrigi hur
för avsikt atl föreslå skall gälla även i fortsättningen, kan länsstyrelsen i
tid få den information som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket har vidare föreslagit ett 10-årigt
avverkningsförbud i s. k. urskogar och urskogsliknande områden och ett 10-årigt
dispensabell avverkningsförbud i skogarna ovanför den s. k. skogsodlingsgränsen.
När det gäller urskogar och urskogsliknande områden anser naturvårdsverket att
skogsbruket gemensamt skall svara för kostnaderna för deras avsättning
eftersom de enligt verket har stort skogsvetenskapligt värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller urskogarna och deras skogsvetenskapliga
värde vill jag erinra om att genbankutredningen (Jo 1973:04) nyligen har
avlämnat betänkandet (Ds Jo 1978: 12) Skogliga genresurser - bevarande,
utnyttjande och förnyelse. Förslagen kan sägas i viss utsträckning tillgodose
ett skogs-velenskapligl iniresse. De bereds f.n. inom jordbruksdepartementet
och jag är därför inte nu beredd att närmare ta ställning i denna fråga. När
det gäller bevarande av vissa urskogar i övrigt får naturvårdslagstiftningen
tillämpas. Jag vill i sammanhanget erinra om de förslag till förstärkningar av
vissa naturvårdsanslag som har lagts fram både i propositionen om
tilläggsbudget 11 för innevarande budgetär och i 1979 års budgetproposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den s. k. skogsodlingsgränsen finns endast på den mark i
norra Sverige som förvaltas av domänverket. Den drogs upp i början av
1950-lalet. Domänverket har bedömt atl det ovanför denna gräns tills vidare är
så biologiskt och ekonomiskt tvivelaktigt att bedriva skogsbruk att någon sådan
verksamhet inte skall förekomma. Undersökningar pågår för att finna lösningar
på dessa problem. Resultaten kan inte väntas de närmaste 20 åren. Med stöd av
skogsvårdslagen har för övrig mark i norra Sverige dragils upp den s. k.
gränsen för svårföryngrad skog. Avverkning ovanför denna gräns får ske först
efter tillstånd av skogsvårdsstyrelsen. Sådant tillstånd brukar ges om inga
återväxlproblem väntas uppslå eller om en försiktig avverkning kan göras, s. k.
fjällskogsblädning. Den avgjort största markägaren i dessa omiåden är staten.
Men det finns också enskilda mindre skogsägare som har hela sitt skogsinnehav
där och är beroende av delta för sin försörjning. Vissl skogsbruk inom området
är ocksä av betydelse för sysselsättningen lokalt. Att helt hindra avverkning
finner jag därför inte rimligt. Genom det nyss nämnda kravel på tillstånd kan
allvarliga missgrepp undvikas i lid. Genom alt länsstyrelsen också underrättas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om planerade avverkningar föreligger ytterligare
möjligheler all ingripa i de fall där nalurvårdsintresset är särskilt starkt
Något skogsbruk i de former som förekommer i andra delar av landet kan för
övrigt inte bli aktuellt de närmaste decenniema. Jag kan dessutom nämna att ett
av de förslag jag framför i det följande innebär att även statens skogar i nu aktuellt
omräde kommer under skogsvårdsslyrelsernas lillsyn på samma sätt som övrig
skogsmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen villjag ta upp frågan om ett bättre
tillvaratagande av det virke som produceras i skogen. 1 slutet av år 1977
redovisades resultatet av ett projekt som bl.a. avsåg att klargöra
möjligheterna alt tillvarata stubbar, loppar och grenar för industriell
förädling men också för energiändamål. Projektet hade finansierats gemensamt av
staten och skogsnäringen. Det har bedömts atl 7-8 milj. m vedråvara skulle kunna
bli lillgängliga under förutsättning alt vissa tekniska problem blir lösta och
kostnaderna inle blir för höga. Därtill kommer råvara för energiframställning.
Jag finner del synnerligen angelägel att utvecklingsarbetet på detta område
fortsätter. Givelvis måste så myckel virke som möjligt tas tillvara i samband
med avverkningarna. Inte minsl från skogsskyddssynpunkt är detta vikligl. Redan
i del kortare perspektivet borde det vara möjligt att öka tillvaratagandet
genom t.ex. vissa ändringar i virkesmoltagningen vid industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.4 Skogspolitikens medel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Traditionellt har samhällel använt flera olika medel för
att genomföra den fastlagda skogspolitiken. Vissa är renodlat skogspoliliska
medan andra mera indirekt kan verka som skogspoliliska medel. De viktigaste
medlen som används i dag är skogsvårdslagstiftningen, det statliga stödet lill
skogsbruket och den av staten finansierade informations- och rådgivningsverksamheten
som bedrivs av skogsvårdsorganisationen. Till de skogspolitiska medlen kan
räknas även den service som skogsvårdsstyrelserna tillhandahåller skogsägarna.
Även den statliga luntbruksorganisa-tionens och luntmäteriväsendels arbete med
atl förbättra fastighetsstrukluren verkar som ett skogspolitiskt medel. Hit
kan ocksä räknas den forskning och utbildning som med statens medverkan sker pä
det skogliga området. Vidare har skogsbeskattningssystemet skogspolitiska
verkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsutredningen framhåller atl vid valet av
skogspolitiska medel måste de faktorer som kan komma att försvåra genomförandet
av den fastlagda skogspolitiken särskilt uppmärksammas. Vissa grundläggande
särdrag karakteriserar enligt utredningen skogsbruket och de måste särskilt
beakias. Det gäller dels den i jämförelse med annan verksamhet mycket långa
produktionstiden, dels det förhållandet atl den växande skogen under lång tid
har karaktären av både produktionsmedel och lätt realiserbar produkt. Dessa
särdrag var den ursprungliga anledningen till all del i vårt land infördes
bestämmelser om skyldighet atl vidta återväxtåtgärder efter av-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verkning och om skydd för den växande skogen genom
begränsning i rätten att avverka. Ett annut förhållande som kan försvåra ett
genomförande av en för hela skogsbruket likartad skogspolitik är att skogarna
ägs och drivs i skilda företagsformer och med starkt växlande ekonomiska förutsättningar.
Enligt utredningen får många skogsägare numera sin försörjning hell eller i
huvudsak frän annan verksamhet och är därför inte beroende av inkomsler från
skogsbruket. Skogsfastigbeten blir för dessa ägare i stället en form av
kapitalplacering. Genomförandet av en enhetlig skogspolitik motverkas också av
den på många håll i landet olillfredsställande fastighetsstrukluren som
försvårar ett effektivt skogsbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsbruket bedrivs således under skilda ekonomiska och
biologiska förutsättningar. De ekonomiska förutsättningarna varierar dessutom
från tid till annan för samma skogsbrukare. Dessa skiftande förutsättningar gör
enligt utredningen att de skogspolitiska medlen måste utformas så att de kan
anpassas till olika situationer och skilda skogsägaregrupper. Ulredningen
påpekar att ett samlat system av flexibla skogspolitiska medel kräver
fortlöpande uppföljning av de åtgärder som har vidtagits och prognoser över
utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens mening är del nödvändigt att också i
framtiden använda lagstiftningen som styrmedel i skogspolitiken. Utredningen
anser att skogsvårdslagstiftningen är i behov av en genomgripande översyn.
Enligt utredningen bör vissa delar av skogspolitikens mål vara möjliga att
tillgodose genom en skärpning och precisering av vissa bestämmelser i
skogsvårdslagen. Det gäller bl. a. återväxtbestämmelserna och bestämmelsema om
hushållning med den växande skogen. Det gäller också kraven på hänsynstagande
till naturvårdens intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens uppfattning är det även i
fortsättningen nödvändigt med en viss kontroll av skogsindustrins
kapacilelsutbyggnad och därmed virkesbehov. Primärt motiveras en sådan
reglering uv önskemålet om en varaktig och jämn avkastning från våra skogar.
Samtidigt bör en sådan kontroll enligt utredningen ocksä kunna vara ett
instrument i sysselsäll-ningspoliiiken genom att den kan möjliggöra en styrning
av invesleringar till vissu orter eller regioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser att skogsbruket i princip skall vara
självfinansierat. Vissa angelägna åtgärder som i och för sig normalt borde
kunna utkrävas av skogsägaren kan i det enskilda fallel ibland vara oskäligt
betungande. Utredningen anser därför atl det som ett komplement till lagstiftningen
i vissa speciella fall kan behövas någon form av statligt stöd. Utredningen
anser vidare att det skogsproduklionsprograin den har förordat med utgångspunkt
i samhällsekonomiska värderingar i vissa delar är så långtgående att det inte
kan väntas bli genomfört utan stimulans i form av statligt Slöd. För att
garantera viss självfinansiering av de grundläggande skogs-vårdsätgärderna
föreslär utredningen atl skogsägarna skall vara skyldiga att reservera medel
för detta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådgivning betruklus uv utredningen som ett väsentligt
komplement till främst skogsvårdslugstiftningen. Det ur enligt utredningen även
viktigt utt skogsvärds- och uwerkningsservicen till privutskogsbrukei byggs ut.
Des sa frågor behandlas i den del de avser statens insatser av
skogsadminislru-liva utredningen (Jo 1974:03).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förbättring uv fastighetsstrukluren ur enligt
utredningen nödvändig för ull det skall bli möjligt utt i vissa områden bedriva
ett rutionellt skogsbruk. Utredningen unser därför att den verksamhet som med
statens stöd sker i detla syfte bör fortsätta. Eftersom förbättringarna
emellertid går långsamt föreslår utredningen att bildandet av s. k.
gemensamhetsskogar i de svårast ägosplittrude områdenu priorileras framför
andra struklurför-bultrunde åtgärder. Bl. u. för ull skapa samverkan mellan
skogsägare föreslär utredningen en ökad statlig satsning pä översiktliga
skogsinvenlering-ur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nya och förbättrude skogsbruksmeloder och välutbildud
urbetskraft är enligt ulredningen förutsättningar för genomförandet av det
skogsproduktionsprogram som utredningen förordar. Utredningen anseratt
forskningsoch utvecklingsarbetet inom skogsbruket måste intensifieras och att
forskningens generellt sett långsiktiga och allmängiltiga karaktär motiverar
att stulen ökar sinu insulser på detta område. Utredningen föreslår vidare att
friimsi utbildningen av skogsiekniker anpassas till efterfrågan och att möjligheternu
till utbildning, fortbildning och rådgivning för de självverk-summu skogsägurnu
förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har i huvudsak inget att erinra mot
utredningens principiellu syn på frågan om vilka skogspolitiska medel som
främst bör komma till användning och hur dessa bör förhålla sig till varandra.
Industriverket anser dock atl siarka samhällsekonomiska skäl talar för en
mindre restriktiv regleringspolitik på skogsområdet än f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anserjag i likhet med utredningen att det
krävs medel av både rättslig, ekonomisk och administrativ art för atl det mål
för skogspolitiken somjag har förordal i det föregående skall uppfyllas.
Givetvis är del inte möjligt att en gång för alla låsa medlens form och
innehåll. Med den långsiktiga inriktning som bör prägla skogspolitiken är det
nödvändigt att successivt förändra och förbättra de olika medlen. Som underlag
härför fordras en fortlöpande uppföljning av medlens effekt i olika avseenden.
Den prognosverksamhet som det åligger skogsstyrelsen att bedriva är ett
väsentligt led i denna uppföljning som ocksä omfattar analys av de ekonomisku
aspekterna på åtgärder i skogsbruket. Givelvis måsle samtidigt en viss
stabilitet finnas i de skogspolitiska medlen. Med hänsyn till skogsägarnas
behov av att kunnu plunera sin verksamhet för en inte alltför kort tid är det
nödvändigt att medlen inte ändras alltför ofta. Som komplement till mera
varaktiga skogspolitiska instrument kan det dock i vissa lägen finnas skäl för
konjunkturbetingade åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser i likhet med skogsutredningen all
skogsvårdslagstiftningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>även i fortsättningen bör användas som medel för all ange
de grundläggunde kruv som samhället ställer i fråga om skogsvården. Motiv
härför är bl. a. behovet av en i sina huvuddrag enhetlig inriktning av
skogsproduktionen oavseU formen för skogsägande och oavsett mindre och
tillfälliga variationer i förutsättningarna sett från den enskilde
skogsägarens synpunkt. Lagstiftningen bör innehålla föreskrifter om anläggning
av ny skog, vård och skydd av den växtkraftiga skogen och hushållning med den
äldre skogen. Vidare bör i lugstiftningen ställas upp sådana krav på hänsyn
till naturvårdens inlressen som bör ingå som ett normalt led i skogsbruket. En
ny skogsvårdslagsliftning bör till skillnad från vad som nu gäller göras
tillämplig även på skog som tillhör staten och kyrkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglering av skogsindustrins råvaruförbrukning sker sedan
några år med stöd av 136 a S byggnadslagen (1947:385). Regleringen tillkom i
uvvukian på bl.a. de avverkningsberäkningar som skogsutredningen nu har presenterat.
Bestämmelserna i byggnadslagen har på ett effektivt sätt kompletterat
bestämmelserna om avverkning i skogsvårdslagen. Det har hävdats utt de är
udminislrativt krångliga och atl de under den allra senaste tidens
lågkonjunktur för skogsindustrin har vurit onödigu. Jag är emellerlid inte
beredd atl nu förorda en ändring av dem. Frågan bör tus upp i samband med den
planerade översynen av skogsindustripolitiken. Jag vill i sammanhanget också
erinra om den pågående översynen av byggnadslagstiftningen. Tills vidare bör
alltså bestämmelsernu i 136 a § byggnadslagen behällas oförändrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser att skogsbruket i princip skall vara
självfinansierat. De remissinstanser som har yttrat sig i frågan är positiva
lill dennu inslällning. För egen del anser jag att denna grundprincip bör slås
fast. Det innebär emellertid samiidigi mol bakgrund av vad jag lidigare har
framhållit att samhällets krav sä som de kommer till uttryck i
skogsvårdslagstiftningen mäste vara skäliga och rimliga. Skogsägarnas
möjligheler att självfinansiera ålgärder i sitt skogsbruk är givetvis beroende
av genomsnittspriset pä det virke som levereras. Detta är i sin tur i hög grad
beroende av förhållandena på den utländska marknaden för
skogsindustriprodukter. Men av väsentlig betydelse i sammanhanget är också hur
rationellt skogsbruket bedrivs. Självfallet ärdet nödvändigt med en fortsatt
målmedveten rationalisering grundad bl. a. på ett effektivt forsknings- och
utvecklingsarbete. Dåligt utnyttjande av effektiva metoder får inie vara skäl
för alt sänka samhällets krav på en effektiv skogsproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De grundläggande krav som ställs enligt
skogsvårdslagstiftningen bör sålunda alltid tillgodoses utan statligt stöd. I
de fall då det är ett samhällsintresse atl få till stånd en skogsvård som går
utöver dessa krav som kan anses skäliga för den enskilde skogsbrukaren bör
emellertid statligt ekonomiskt stöd kunna ges. Sådant stöd kan motiveras
främst från regionalpolitiska utgångspunkter. Jag avser alt senare återkomma
till regeringen om den närmare utformningen av ett slalligl ekonomiski slöd
till skogsbruket och de övriga anslagsfrågor som hänger samman med skogsbruket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang tur jag upp skogsutredningens förslug
att alla skogsägare skall vara skyldiga alt sälta in medel för vissa
skogsvårdsätgärder på särskilt konto. Utredningen anser ali dét i många fall är
svårt alt uppbringa medel för skogsvårdsätgärder just när ålgärderna måste
vidtas. Utredningen föreslår därför att alla skogsägare åläggs skyldighet atl
på särskilt konto avsätta medel för sådana återväxtåtgärder ocb sådan röjning
som enligt utredningen bör åläggas skogsägarna genom lagsiiftning. Medlen för
återväxtåtgärder skall molsvara de beräknade kostnaderna för åtgärderna och
medlen för röjning skall ärligen molsvara I %. av fastighetens skogsbruks-värde.
Systemet föreslås kompletterat med lån med statlig garanti. Mol majoritetens
förslag har en ledamot i utredningen reserverat sig och anser att säkerhei för
sådanu åtgärder i stället bör kunna krävas med slöd av skogsvårdslugstiftningen
i de fall ekonomisk garanti för skogsvårdsätgärder behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de ca 50 remissinsianser som har yttrat sig i frågan är
ungefär hälften principielll för och hälften emot utredningens förslag. Några
remissinstanser anser att frågan bör uiredas ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande. Det är angelägel
att den grundläggande skogsvärden inte blir eftersatt pä grund av brist pä
likvida medel. Någon likviditetsbrist borde normall inle behöva uppkomma,
efiersom skogsägaren får tillgång till medel i samband med att
skogsvårdsåtgärderna ukluuliseras första gången, nämligen vid avverkningen.
Givetvis kan det i speciella fall inträffa alt skogsägaren därvid helt bortser
från kommande nödvändiga utlägg. Jag anser emellertid att detta problem inte
bör överdrivas. Att skapa ett generellt verkande och administrativt krångligt
och dyrbart system så som ulredningen har föreslagit är enligt min mening att
gå för långt Del skulle innebära bl.a. atl samtliga skogsägare åläggs
skyldighet all avsätta medel för skogsvårdsåtgärder därför att det kan befaras
utt vissa skogsägare inte kommer alt fullgöra sina skyldigheler enligt
skogsvärdslugen. Jag anser dessutom att utredningen inle har redovisat
förslugets allu konsekvenser, bl.a. i skattehänseende. 1 slället bör de problem
som kan komma att uppstå i samband med finansieringen av den grundläggande
skogsvärden lösas pä annat sätt. Jag kommer i det följande utt föreslå att
skogsvårdssiyrelsen ges vidgade befogenheler att meddela de förelägganden som
behövs för att säkerställa en tillfredsställande äteiväxt. Vidare bör
skogsvårdsstyrelsen vid behov kunnu ställa kruv pä utt skogsägaren släller
ekonomisk säkerhet för utgifter i samband med unläggning av ny skog. Sådan
säkerhei bör kunna krävas när en avverkning föiunleder jämförelsevis dyra och
omfattande återväxtåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det får ankomma på skogsvårdssiyrelsen alt i det enskilda
fullel tu ställning lill i vad män skogsägaren skall åläggas att slälla
säkerhet för framtida utgifter för återväxtåtgärder. Enligt min uppfattning talar
åtskilligt för atl medel, som skogsägare sätter in på bankkonto enligt
skogskontolagen (1954: 142), bör kunnu utnyttjas i detta sammanhang. Här
inträder</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>emellertid den komplikationen atl pantsättning av
skogskontomedel i princip utlöser beskuttning av de insatta medlen. Ett
effektivt utnyttjande av skogskontomedel som säkerhet torde därför förutsätta
lagändring. Denna problematik kan inte behandlas i delta sammanhang. Enligt vad
jag har inhämtat har chefen för budgetdepartementet dock för avsikt att ta upp
frågan om i vilken utsträckning medel som stär inne på skogskonto skull få
utnyttjas som säkerhei för framlida ulgifter för skogsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådgivning och information till skogsägarna är väsentliga
inslag i skogspoliliken. Genom sådun verksamhet stimuleras skogsägama att
bedriva ett skogsbruk i linje med den fastställda skogspolitiken. Rådgivning
och information kan ofta vara förebyggande i den meningen att formella
ingripanden med stöd av skogsvårdslagsiifiningen kan undvikas. Jag anser alllså
all denna verksamhet är mycket vikiig och att den även i fortsätiningen bör
ingå som ett väsentligt led i den statliga skogspoliliken. Även den direkta
skogsvårds- och uwerkningsservicen lill sådana skogsägare som inte själva kan
vura uktivu skogsbmkure är viktig. Sådan service erbjuds av
skogsägareföreningurnu och vissa siörre skogsägare. Även skogsvårds-styrelserna
ärengugerade i verksamheten. Frågan om skogsvårdsstyrelsernas organisation och
verksamhet utieds av skogsadministrativa utredningen. Denna behandlar alltså
skogsvårdsslyrelsernas rådgivnings- och serviceverksamhet. Utredningen kan
vänlas avlämna sill slutbetänkande under våren 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Väl arronderade ftisiigheter med lämplig storlek är en
viktig förutsättning forell aktivt och rationellt bedrivet skogsbruk. Staten
har sedan länge medverkat på olika säll i arbelel med all förbättra
fastighetsstrukluren. Det sker dels genom lantmäteriverkets verksamhet med
fastighetsbildningsfrågor, dels genom den statliga lantbruksorganisationen.
Flera av medlen i jordbrukspolitiken är direkt inriktade mot skogsbruket Det
gäller t. ex. det statliga stödet till jordbrukets rationalisering,
jordförvärvs-lagstiftningen och luntbruksorganisationens köp och försäljning av
jordbmks- och skogsfasiigheter. Stödet till jordbrukets rationalisering har
nyligen setts över. Det gäller också jordförvärvslagsiifiningen. 1 fråga om
köp-och försäljningsverksamheten vill jag erinra om all lanlbmksslyrelsen har
fåll i uppdrag att förmedla avsevärda arealer skogsmark som har bjudils ut till
försäljning under det senaste året. Samlligadessaåigärder är viktiga led i
arbetet att ytterligare förbättra fastighetsstrukturen. Lantmäteriverket har
bedömt att bättre arronderingsförhållanden behövs för ca 3 milj. hektar skogsmark.
För atl ytterligare effektivisera verksamheten har lantmäteriverket i samråd
med lantbruksstyrelsen utarbetat förslag om hur fastig-helsregleringen i ökad
utsträckning skall kunna bidra lill att förverkliga uppsatta mål för
strukturomvandlingen inom jordbmket och skogsbruket. Förslagen, som har
redovisals i promemoria den 23 augusti 1978, bereds f. n. i regeringskansliet.
Strukturrationaliseringen är ett tidskrävande arbete. 1 avvaktan på att det
skall ge resultat är del enligt min mening angelägel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att skogsägurnu för atl kunna bedrivu verksamheten
rutionellt sumverkur i ökad utsträckning mom de ägosplittrude områdenu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som underlug för plunering av samverkan behövs enligt
skogsutredningens uppfattning översiktliga skogsinventeringar. Utredningen
anser att dessa inventeringar behövs i samhällsplaneringen som ett komplement
till den s.k. riksskogstaxeringen. Inventeringarna kan användas även som
utgångspunkt för mer detaljerade skogsbruksplaner för enskilda fastigheter.
Utredningen föreslår därtör att staten aklivi slöder verksamheten med
skogsinventeringar. Remissinstanserna är i huvudsak posiliva lill ulredningens
förslag i denna del. Synpunkter har framförts främst i fråga om
inventeringarnas innehåll och detaljeringsgrad. Några remissinstanser anser
atl del bör vura en skyldighet för varje skogsägare atl hu en skogs-bmkspluii.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del unserjag att det är nödvändigt med ett
tillfredsställande planeringsunderlag pä alla nivåer. Detaljeringsgrad och
innehåll måste givetvis anpussHS till behovei i del enskilda fallet. Den
översiktliga riksskogstaxeringen är därvid tillräcklig bl. a. för den typ av
bedömningar som skogsutredningen hur gjort i sina produktionsprogram. När det
gäller bedömningar för delar uv län är riksskogstaxeringen dock inte
tillräcklig. Detta har visat sig bl.a. i den fysiska planeringen både på lokal
och regional nivå där uppgifter med mer noggranna geografiska angivelser
behövs. Översiktliga skogsinvenleringar av del slag som utredningen behandlar
har gjorts i relutivt stor omfiilining i norra Sverige. Detta har skett i
samband med skogsvårdsslyrelsernas förmedling av statsbidrag och har avsevärt
förenklal de administrativa rutinerna. Inventeringarna ulgör också ett
värdefullt underlag för planeringen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet Jag
föreslår därför att översiktliga skogsinventeringar i fortsättningen görs även
i övriga delar av landet. Inventeringarna bör i huvudsak koncentreras till mark
som inte tillhör storskogsbruket, som redan har tillfredsställande
planeringsunderlag. Inventeringarna bör göras så enklu som möjligt utun utt
syftet med dem förtélas. Verksamheten bör bedrivas i skogsvårdsorganisationens
regi och utformas i nära samråd med oliku intressenter och i slörstu möjligu
utsträckning samordnas med övrig inven-teringsverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell viktigt användningsområde för de översiktliga
skogsinvenleringarna är att tjäna som underlag för skogsbruksplaner för
enskilda fastigheter. Såduna skogsbruksplaner, mer eller mindre detaljerade,
anser jag vara nödvändiga för alt få till stånd ett aktivt och rationellt
bmkande av skogsmarken i lundet. Det är därför angeläget att varje skogsägare
skaffar sig en plan som innehåller uppgifter om åtminstone de
skogsvårdsåtgärder som krävs enligt lag och om lämplig avverkning. Jag
återkommer senare till regeringen till frågan om slulligt ekonomiskt slöd till
skogsinventeringar och skogsbruksplaner. Därvid avser jag utt också ta upp
frågan om utformningen av skogsbruksplanerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De redovisningar UV skogstillståndet som har gjorts i
oliku sammanhang.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bl. a. av skogsutredningen, antyder alt avverkningarna de
närmasle årtiondena måste minska i statens skogar och utt de knappasl kan ökas
i bolagens skogar. Om den råvarutillförsel till industrin som jag tidigare har
angell skall kunna komma till stånd, måste därför avverkningarna i de privata
skogarna öka. Skogsbeskallningens hämmande inverkan på viljan alt avverka har
diskulerals under senare år. Frågan har också aklualiserals vid remissbehandlingen
av skogsutredningens betänkande. Inom budgetdepartementet pågår f.n. en
beredning av de förslag som har presenterats i promemorian (Ds B 1978: 2)
Beskattning av skogsbruk och de synpunkter som har framkommil vid
remissbehandlingen av dennu. Avsikten är atl resultatet av detta arbete skall
redovisas under våren 1979. Det kan självfallet förväntas att ett nytt syslem
för skogsbeskattningen kommer atl utformas så atl aktiviteten i skogsbruket
inte hämmas. Enligt min mening är det nödvändigt att all skogsmark som är
avsedd för skogsproduktion bmkas aktivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utiedningen framhåller att forsknings- och
utvecklingsarbelel på skogs-bruksområdel måste intensifieras för att de av
utredningen föreslagna målen för skogspolitiken skall nås. För egen del
anserjag atl forskningsoch utvecklingsarbetet liksom utbildningen är
betydelsefulla medel i skogspolitiken. Det finns därför anledning till ökade
salsningar på dessa områden även för statens del. Givetvis är det angeläget alt
forskningen gmndas på noggranna analyser av var behovei är siörst och atl
verksamheten planeras med omsorg. Genom en väl avvägd fördelning mellan tillämpad
forskning och grundforskning bör det vara möjligt att lösa bäde omedelbara och
något mer långsiktiga problem. Enligt min mening är det inte möjligl all
tillgodose den skogspolitik jag har förordal utan ett intensifierat forsknings-
och utvecklingsarbete både på det skogsbiologiska och det skogslekniska området
inbegripet miljöfrågor med anknytning lill skogsproduktionen. Jag återkommer
senare till regeringen rörande frågan om den framtida inriktningen och
finansieringen av forsknings- och utvecklingsarbetet pä skogsbruksområdet Vad
gäller utbildningsfrågorna villjag hänvisa dels lill den utökning av
skogsteknikerutbildningen som har skett de senare åren, dels lill den
försöksverksamhel med skogsbruksulbildning som nu har startats för dem som har
genomgått lantbruksutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Skogsvårdslagstiftningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.1 Inledande synpunkier</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan gammalt har i svensk lagstiftning funnits bestämmelser
om inskränkningar i enskildas förfoganderätt över skog. Efter skogsindustrins
framväxt under senare hälfien av 1800-talet har lagstiftningen främsi tagil
sikle på alt säkerslälla en uthållig produklion av virke. Ell mera samlal
regelsyslem med sådana bestämmelser infördes försia gången med 1923 års
skogsvårdslag. Där föreskrevs skyldighet att vidla återväxtåtgärder efter
avverkning och när vissa skador inträffat I lagen fanns också bestäm-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>melser som syftade till att skydda den yngre skogen mot
för tidig avverkning. Även rätten att avverka den äldre skogen inskränktes för
atl tillgången på husbehovsskog inte skulle äventyras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdslagen från år 1923 ersattes av den nu gällande
skogsvårdslagen (1948: 237) som innebar skärpta bestämmelser med avseende på
såväl skyldigheten atl vidla föryngringsätgärder som inskränkningarna i avverkningsrätten.
Lagsiiftningen återspeglar den skogspolitiska inriktning som jag har redogjort
för tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare år har två väsenlliga lagändringar skett. I
en bestämmelse från år 1974 slås fasl att hänsyn skall tas till naturvårdens
intressen och år 1977 vidgades skyldigheten atl motverka insektsskador på skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsutredningen, som anser alt den nuvarande lagen är i
behov av en genomgripande översyn och modernisering, föreslår en helt ny skogsvårdslag.
1 överensstämmelse med de riktlinjer som enligt utredningen bör gälla för den
framlida skogspoliliken föreslås återväxt- och avverkningsbestämmelser som
syfiar till atl lillgodose kravet på en varakiig och hög virkesavkaslning.
Lagförslagels bestämmelser i övrigi rör naturvårdshänsynen i skogsbruket,
skyddet mot insektsskador, användningen och marknadsföringen av
skogsodlingsmalerial samt skötseln av svårföryngrade skogar och skyddsskogar. Tillsynsmyndigheterna
föreslås få bätire möjligheter än f. n. att utöva en effektiv kontroll och att
aktivt medverka till att lagens bestämmelser efterlevs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen föreslår att den nya lagen får formen av en
ramlag som innehåller dels allmänna och grundläggande bestämmelser, dels
bemyndiganden för regeringen eller skogsstyrelsen atl meddela mera detaljerade
föreskrifter. Genom en sådan uppläggning blir del enligt utredningen möjligt
att smidigt anpassa bestämmelserna bl.a. till omsländighelerna i del enskilda
fallel och till de vid varje lidpunkt rådande förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslaget har fått ett i huvudsak positivt mottagande
av remissinstanserna. I ett fåtal fall riktas kritik mot förslaget i dess
helhet. Kriiiken går i dessa fall främsi ul på atl lagförslaget inte i
lillräcklig grad tillgodoser intresset av atl utnyttja skogsmarken för andra
ändamål än virkesproduktion. I övrigi gäller de anmärkningar som riktas mot
förslaget i huvudsak lagens beskrivning av skogsvårdens allmänna inrikining och
avgränsningen av lagens tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om lagstiftningens allmänna uppläggning är flera
remissinstanser cxlelal positiva lill att lagen får formen av en ramförfatlning
som kompletteras med detaljföreskrifter meddelade av regeringen och skogsstyrelsen.
Några remissinstanser anser alt lagbestämmelserna inte är tillräckligt preciserade
utan ger ett alllför stort spelrum för i administrativ ordning meddelade
föreskrifter. Frän några håll framhålls viklen av alt detaljföreskrif-terna
utformas i nära kontakt med förelrädare för det praktiska skogsbruket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar ulredningens uppfattning all skogsvårdslagen
behöver revideras i flera väsentliga hänseenden. En rad bestämmelser i den
nuvarande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 110</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lagen bör ges ett ändrai innehåll för att skogsvården
skall få den inriktning jag förordar i det föregående. Ett uv flera viktiga
inslag i en omarbetning är utt iitforniu bestämmelser som ger
skogsvårdsstyrelserna möjlighet att utövu en effeklivare tillsynsverksamhet. 1
likhet med utredningen anserjag all översynen bör ske i den formen att en helt
ny skogsvårdslag utarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För au lagsiiftningen verksamt skall bidra till
förverkligande av det mål jag förordar bör den omfatta sådana bestämmelser om
återväxt och avverkning som syftar till en varaktigt hög och värdefull
virkesavkaslning. Liigsliftningen måste emellerlid också utformas så att det
ges utrymme och i vissu fall garantier för hänsyn till andra allmänna och
enskilda intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med det storu flertalet av remissinstansema
anserjag att utredningens lagförslag som helhet väl fyller de krav som bör
ställas pu en lagstiftning om skogsvården. Den uppläggning utredningen valt utt
i en skogsvårdslag, som i huvudsak fär formen av en ramlag, samla de för
skogens skötsel grundläggande bestämmelserna finner jag ändamålsenlig. Någru
remissinstanser har som nämnts efterlyst mera preciserade lagbestämmelser. Jag
avser att i det följande återkomma till frågan hur de enskilda beslämmelserna
bör utformas. Rent allmänt anserjag emellertid alt en skogsvärdslag inte bör
syfta till någon detaljreglering av det sätt på vilket varje skogsägare skall
sköta sin skog. Förutsättningarna för skogsbruk är som jag tidigare har
framhållit långtifrån desamma över hela landet. Därtill kommer all näringen
bedrivs i skiftande företagsformer. Det måsle vidare beaktas alt metoderna och
tekniken i skogsbruket utvecklas fortlöpande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett par remissinstanser har framhållil att företrädare för
det praktiska skogsbruket bör ges ett inflytande när detaljföreskrifterna för
lagens tilllämpning utarbetas. Jag vill erinra om att också den nuvarande
lagstiftningen förutsätter detaljanvisningar för tillämpningen. Skogsstyrelsen
har ansvaret för dessa anvisningar. En ny lag som får formen av en ramlag
lägger vidgade men följaktligen inte helt nya uppgifier på skogsstyrelsen. Det
kan förutsättas att skogsstyrelsen liksom hittills bedriver sitt
förtatiningsarbeie i kontakt med företrädare för olika intressegrupper. Jag
vill ocksä påpeka att olika intressen är representerade i ämbetsverkets
styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.2 Lagens tillämpningsområde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande skogsvårdslag gäller skötseln av skogsmark med
därå växande skog. Från lagens tillämpningsområde görs undantag för skog på
kyrklig jord och på mark som tillhör staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 lagen finns en definilion av begreppei skogsmark. En
försia förutsättning för all mark skall räknas som skogsmark är att den kan
anses vara lämplig för skogsproduktion. 1 förarbetena har det förutsatts att
det oftast inte innebär några svårigheter att avgöra om viss mark är lämplig
för skogsproduktion eller inte. 1 tveksamma fall skall den för lagstiftningen
gmndläggande principen, att skogsbruket skall bedrivas med lillfredssiäl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lunde lönsumhel. varu vägledande vid bedömningen. Vid
bedömningen av murks lämplighet för skogsproduktion skull hänsyn las inte baiu
till markens skick vid bedömningstillfället ulan iiven lill den höjhing uv
murkcns produktionsförmåga som kun nås genom förbättringsåtgärder uv olika
slag. främsi dikning. Avgörunde för om murk skall anses som skogsmark eller
inte är om koslnudernu för de förbäilringsulgärder som krävs kun beräknas bli
täckta genom skogens framtida avkastning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För ull mark som bedöms lämplig för skogsproduktion skall
räknas som skogsmark ft)rdias vidure att marken inte i viisentlig utsträckning
används för unnul ändamål. Detta kruv innebär uil även vissa murker som är
föremål för unnan markanvändning kan kommu ull riiknas som skogsmark. Så är
fullel om den pågående murkunvändningen inte alls svuiur mot vud som kun unses
vura ell normull rulionelll murkulnyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När murk som är lämplig ftir skogsproduktion ligger helt
ellei' delvis oulnylljud skull den inle iitin vidure unses som skogsmark. I de
ftill särskildu förhullunden uv social eller ideell natur moliverai del. skull
sudun murk inte unses som skogsmark. Enligi förurbelenu kan det från
ktiltur-minnesviirds-, nulurviirds- ellei' luristsynpunkl vuru motiverut att
murk som i och för sig är lämplig för skogsproduktion får liggu helt eller i
huvudsak ounviind.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeln att murk skull vuru lämplig för skogsproduktion för
all anses som skogsmark uividgus genom en föreskrift om uit också mark som av
undru skäl bör hållas skogbevuxen skull räknas som skogsmark. Det gäller marker
dur det bör finnus skog till skydd mol sund- eller jordflykt, fjäll-gränsens
nedgående eller av unnat jämförligt skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens förslug lill uvgränsning uv skogsvåidslagens
tillämpningsområde överensstiimmer i princip med vud som nu gäller. Lugens
skötsel-föreskrifter skull enligi förslaget gällu vud som beskrivs som
skogsmurk och skog som växer p;'i sådun murk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Ulredningens definition uv skogsmurksbegreppet bör
som skogsmurk räknas murk som är lämplig för skogsproduktion och som inle i
väsentlig utsträckning unvänds för unnul godtagbart ändamål. Ulredningen vill
emellertid ge uitrycket "lämplig för skogsproduktion" en snävare
avgränsning än vud del hittills hur haft. Dit skull räknas bara sådana murker
som, i det skick de befinner sig har en idealproduktion som enligt vederiugnu
bedömningsgrunder uppgår lill minst en kubikmeter virke per hektar och år. Del
betyder ull murker dur det behövs dikning eller andra lorbätiringsåtgärder för
ull produktionsförmågan skall nå upp lill en kubikmeter faller iiiunföi'
skogsmurksbegreppet och därmed också lagens lill-liinipningsområde. Enligt
utredningen är det visserligen angeläget ull marker som med föietugsekonomiski
försvurbara åtgärder kan göras produktiva också tus i unspråk för
virkesproduktion. Ulredningen hänvisar lill atl det skogsproduktionsprogrum som
utredningen förordar förutsätter utt betydande arealer myrmarker och sumpskogar
dikas. Enligt utredningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör emellertid sädana åtgärder inte åläggas markägarna som
en skyldighet jämförbar med skyldigheten att anlägga skog på produktiv
skogsmark. En överföring av improduktiva marker till produktiva bör enligt
ulredningen ske med andra medel än skogsvårdslagens bestämmelser. De medel som
åsyftas är främst statligt stöd, information och rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag till avgränsning av
skogsmarksbegreppet ansluler i övrigt i sak nära till vad som gäller f. n. Den
nuvarande regeln om undantag för mark som ligger outnyttjad har dock inte någon
direkt motsvarighet i förslaget. Enligt utredningen bör frågan om sådana marker
skall undantas fitin lagens tillämpningsområde prövas i varje enskilt fall.
Även för marker som utnyttjas för skogsproduktion skall undantag kunna göras.
Enligt utredningen kan det finnas skäl för undantagsbeslut bl.a. då det med
någorlunda säkerhet kan avgöras atl skogsmarken inom en nära framtid kommer att
tas i anspråk för annat ändamål än virkesproduktion. Som ytterligare exempel
nämner utredningen undantag för marker i anslutning lill bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligi utredningens mening är det angeläget all nu få en
fulll ul enhellig reglering uv skogsvärden för all skogsmark i Iandel oavsett
ägare. Den nya skogsvårdslagen föreslås därför bli tillämplig även på statens
skogar och skogar på den kyrkliga jorden. Utredningen anser inte atl det
föreligger nägra sakliga eller formella hinder för en sådan vidgning av
tillämpningsområdet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser har lämnal ulredningens förslag
lill avgränsning av lagstiftningens tillämpningsområde utan erinran.
Riksskatteverket framhåller atl den föreslagna skogsmarksdefinilionen
överenssiämmer med den definition som tillämpas vid fastighetstaxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nägra remissinstanser förordar emellertid all
skogsvårdslagen ges en vidare tillämpning än vad utredningen föreslagit. Ett av
de mest långtgående ändringsförslagen går ut på att all mark nedanför
fjällgränsen, som inte i väsenilig utsträckning används för annat ändamål,
skall räknas som skogsmark. Som skäl anförs att en sådan vidgning av
skogsmarksbegreppet bl. a. medför att skogsvårdslagens regler om
naturvårdshänsyn blir tillämpliga även vid en avverkning på impediment. Ett par
remissinsianser föreslår en mera begränsad vidgning av skogsmarksdefinitionen.
De anser atl som skogsmurk liksom hittills också skall räknas marker som med samhälls-och
företagsekonomiskt försvarbara åtgärder kan göras produktiva. Några
remissinstanser har väckl frågan om undanlag för sådan skogsmark som ingår i
detaljplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot att
en ny skogsvårdslagstiftning görs tillämplig på statens och kyrkans skogar.
Domänverket, som tillslyrker ändringen med avseende på siaiens mark,
föruisäiier all skogsvårdsstyrelsens tillsyn i huvudsak kan ske via
överläggningar och information mellan verket och slyrelsen. Ett sådani förfarande
innebär enligt domänverket atl administrativt dubbelarbete kan undvikas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag framhålla att del givetvis är
angeläget atl så långt möjligl precisera det skogsmarksbegrepp som skall ligga
till grund för lagens tillämpning. Behovet av en sådan precisering är särskilt
påtagligt när del gäller bestämmelserna om skyldighet atl anlägga ny skog. Även
för bestämmelser om begränsningar i avverkningsrätten som syftar till alt
upprätthålla en hög och jämn virkesavkastning behövs en noggrann avgränsning.
Enligt min mening utgör det skogsmarksbegrepp utredningen föreslagit i huvudsak
en lämplig avgränsning av tillämpningsområdet för bestämmelserna om anläggning
av ny skog och för avverkningsbestämmelserna. Delta skogsmarksbegrepp
överensstämmer i stort sett med den skogsmarksdefinition som finns i nuvarande
lag. En ytterligare precisering uppnås emellertid genom en lagregel som
uttryckligen anger vad marken skall kunna producera för att anses lämplig för
virkesproduktion. Jag förordar att en sådan precisering görs. Jag ansluter mig
också till förslaget alt mark som måste dikas eller på annat sätt förbättras
för alt bli produktiv, lill skillnad från vad som nu gäller, inle bör räknas
som skogsmark. Däremot kanjag inte dela utredningens uppfattning att nuvarande
undantagsbestämmelse för den mark som helt eller i huvudsak är outnyttjad bör
slopas. Det finns gott om marker som utan ivekan måste betraktas som
outnyttjade. Del kan vara fråga om mark som tidigare använis som åker eller
betesmark. Återväxt- och avverkningsbestämmelserna bör inte alltid vara
tillämpliga på marker av det här slaget. Är förhållandena sådana att marken
inte bör användas för virkesproduktion bör den inte räknas som skogsmark. Del
kan exempelvis gälla mark i anslutning till bebyggelse som bör hållas öppen av
naturvårdsskäl. Det kan också gälla marker som inom en nära framtid skall tas i
anspråk för annat ändamål än virkesproduktion. Jag är däremot inte beredd att
föreslå en undantagsbestämmelse som skulle innebära att all mark som ingår i
detaljplan enligt byggnadslagen faller utanför skogsvårdslagens
skogsmarksbegrepp. Även för sådan mark kan behövas skydd för den växande skogen
samiidigi som inget hindrar att marken tas i anspråk för annat ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna skogsvårdslagen innehåller emellertid också
bestämmelser av ell annal slag än de jag hittills har berörl. Jag syftar på
beslämmelserna om skogsskydd och om nalurvårdshänsyn i skogsbruket För alt
skogsskyddsbestämmelserna, som rör bekämpning av skadeinsekter och ålgärder i
övrigi mol insekisskador, skall ijäna sitt syfte kan de inle begränsas lill atl
avse enbarl den produktiva skogsmarken på samma säll som de centrala reglerna
om återväxt och avverkning. Det föreligger redan i dag skyldighet att ta hänsyn
till skogsskyddet vid avverkning i t.ex. kraflledningsgator och på annan mark
som inte är alt anse som skogsmark. Det naturliga tillämpningsområdet för
skogsskyddsföreskrifterna är att de skall gälla all verksamhet som kan få lill
följd en massförökning av insekter som kan skada skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även när det gäller tillämpningen av föreskrifierna om
nalurvärdshän-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>syn finns det anledning ull uniägga ett nägot vidare
synsätt. Det man där vill förhindra är olämpliga förtaranden i skogsbruket
oavsett om dessu föifaranden drabbar den enu eller andru marktypen.
Naturvårdsföreskrift-ema bör alltså vura tillämpliga, inte på viss mark utan i
fråga om sådanu åtgärder i skogsbruket som medför olägenhet frän
naturvårdssynpunkt Så t.ex. bör en slutuvverkning pä produktiv skogsmark inte
ulan vidare få omftiiia slutuvverkning av skogen på angränsande impediment.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu hur anfört innebär sammanfattningsvis följande.
När det gäller bestiimmelsernu om unläggning av ny skog och bestämmelserna om
avverkning bör lagens tillämpningsområde avgränsas på det sätl utredningen
föreslagit men med undantag för vissa outnyttjade marker. En undantagsregel
för oulnylljud mark bör innebära att sådan mark inte skall räknas som skogsmark
om den på grund av särskilda förhållanden inte bör användas för
virkesproduktion. Beträffande skogsvårdslagens övriga bestämmelser bör i
stället gällu ull frågun om derus lillämpning får avgöras med hänsyn till
bestämmelsernas syfte. Jag ålerkommer lill dessu frågor i del följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet bör su långt möjligl enhetligu regler gälla
för allt skogsbruk i landet. För den skogsmark som ligger uianför den nuvarande
skogsvårds-liigens lillämpningsområde har strävan mot en sådan enhetlighet
kommit till utiryck i myndighetsinstruktioner och uttalanden i lagmotiv. En samordning
av regleringen bör nu göras fullständig genom att en ny skogsvårdslag blir
lillämplig också på statens skogar och skog på kyrklig jord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.3 Anläggning uv ny skog</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 den gällunde skogsvårdslagen beskrivs tre olika fall då
det föreligger skyldighet utt sörja för utt ny skog uniäggs. Del mest
långtgående kravet ställs när skog har avverkats. Är den skog som lämnats kvar
efter avverkningen inte atl anse som nöjuktig, gäller en ovillkorlig
skyldighet att utföra återväxtåtgärder. Är skogstillståndet inte längre
godiagburl av det skälet utt skogen skadats genom exempelvis brand eller storm,
gäller däremoi en begränsad skyldighet all vidta återväxtåtgärder. Det kan då
inte krävas åtgärder lill större kostnad än vud som motsvarar värdet uv
tillvuratagna träd och UV eventuell försäkrings- eller skadeersättning. Denna
begränsning gäller dock inte om statsbidrag utgår till åtgärderna. Är
slutligen skogstillslåndel så dåligt att det kan betraktas som uppenbart
otillfredsställande, skull återväxtåtgärder utföras trots att varken
avverkning eller skada förekommit. Skyldigheten-är emellertid villkorud pä
molsvarande sätt som vid inträffade skador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När skyldigheten ull anlägga ny skog gäller oinskränkt
skall alla sådana åtgärder vidtas som krävs för att få till stånd en nöjaktig
återväxt inom skälig tid. Hur högt kraven skall ställas får enligt förarbetena
bedömas med hänsyn till förutsättningarna för en lönsam skogsproduktion i del
enskilda fallel. Älgärdsskyldigheien omfattar vård av den nyanlagda skogen till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dess den lämnu! pluntsludiet. Minimikraven pu äterväxlernu
unges i skogsstyrelsens unvisningur till skogsvärdslugen. Huruvidu lugens krav
på nöjuktig återväxt ur uppfyllt skull enligi anvisningarnu bedömus vid den
tidpunkt då hjulppluntering senast kan ske. Den tidpunkten infullei niir
plantskogen nått en utveckling moisvurunde den som uppnås 2-3 år eflei en
plantering. Enligt anvisningarnu skull det då finnas ett visst minsta anlul i
huvudsuk jämnt fördelade s.k. huvudplantor. Anlulet är uvpussut efter
produktionsförutsätlningarna och uvsätlningsliigel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen framhåller, med hänvisning till det
produkiionsprogrum utredningen förordar, det nödvändiga i utt skogsmurken
kontinuerligt utnyttjas för pioduktion uv högvärdigl virke. Det bör enligt
utredningen krävus atl åtgiirder som ger ny skog av hög kvalitet vidtas snuiust
efier en slutavverkning och i andiu ftill då en förbättring av skogstillståndet
bedöms nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belräffunde förulsällningurnu för skyldigheten utt unluggu
ny skog föreslår utredningen inte några förändringar för det fall då en
uvveikning gjorts. Skyldigheten föreslås inträda när murkens virkesproducerande
förmåga inte utnyttjas på ett godtugbart sätt Detsamma bör enligt utredningen
gälla när skogen har skadats. Den gällände begränsningen av
åtgärds-skyldigheten vid inträffade skador föresläs slopad. Enligt utredningen
lorde återväxtkostnaderna utan vidare läckas av överskott vid avverkningen av
kvarvarande skog eller av försäkringsersättning. När det gäller
förutsättningarna för att i andra fall än efter avverkning eller skador krävu
att ny skog uniäggs föreslås en mera långtgående ändring. Utredningen
konstaterar att den ntivarande bestämmelsen inte omfattar annan skog än den som
vid riksskogstaxeringen betecknas som träs- och skräpskog liksom vissa yngre
höggradigt glesa bestånd. Enligt ulredningen bör det inte längre krävas att
skogstillståndet skall vara uppenbart otillfredsställande för att skyldigheten
att anlägga ny skog skall kunna göras gällande. Återväxtskyldigheten bör
ulvidgas till utt uvse allu bestånd som på grund av gleshet eller olämpligt
trädslag har låg tillväxt Skyldigheten föreslås inträda när tillväxten avsevärt
understiger den för marken och skogens ålder normala. Enligt utredningen bör
skyldigheten inte heller göras beroende av att statsbidrag utgår. Vidare bör
skyldigheten till skillnad från vud som gäller nu omfatta även bestånd som på
grund uv hög ålder har låg tillväxt. Är netlotillväxten i ett mycket gammalt
bestånd onormalt låg på grund av rötskador och självgallring, bör
skogsvårdsstyrelsen kunna föreskriva att beståndet skall avverkas och ersättas
med ny skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar de krav som i fortsättningen bör ställas på
beståndsanlugg-ningen skall enligt utredningen allmänt gälla en skyldighet atl
trygga åter-växl av skog med lillfredssiällande täthet och besk.iffenhet i
övrigt Genom att ställa krav på tillfredsställande återväxler har utredningen
velat markera atl del i ett par hänseenden skall kunna ställas strängare krav
än hittills. Sälunda bör enligt utredningen lövträdsinblandningen i barrskogen
mins-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kus. Det innebär atl lövträdsplantor i mindre utsträckning
än hittills skall godtas som huvudplantor i burrskogsåterväxterna. Vidare bör
enligt utredningen produktionsförmågan hos svagare marker och marker i dåliga
avsättningslägen utnyttjas bättre än vad som följer av de krav som ställs i
dag. Strängare återväxtkrav bör därför ställas främst i fråga om marker i
Norrland och särskilt i dess inland. En i del här hänseendet bätire beståndsanläggning
kan enligt utredningen inte genomföras utan visst stöd från samhiillets sida.
Någon ytterligare skärpning av de krav som i dag kan stiillas på
beståndsanläggningen bedömer utredningen inte vara nödvändig. Utiedningen
konstaterar emellertid att ansträngningarna måste ökas i avsevärd grad för alt
dessa krav skall uppfyllas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen konstaterar atl det enligt nuvarande
lagstiftning inte ställs några krav på vård av den nyanlagda skogen efter del
alt skogen lämnat plantstudiet En virkesproduktion inriktad pä i huvudsak
barrträd lämpade för industriell förädling kräver emellertid enligt utredningen
röjning när skogen är 2-4 meter hög och alltså inte längre är att anse som plantskog.
Med hänsyn härtill och till att röjningsbehovet hittills inte på långl när
lillgodosetts i önskvärd ulsiräckning föreslår utredningen att markägarna
åläggs skyldighet att utföra även ungskogsröjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag innehåller också bestämmelser om
kontroll av skogsodlingsmaterial, dvs. frön, plantor och andra former av
material för skogsodling. Enligt förslaget bör särskilda föreskrifter kunna
meddelas bäde för marknadsföringen av skogsodlingsmaterial och för användningen
av sådant material. Föreskrifter när det gäller marknadsföringen bör enligt
utiedningen bl.a. syfta till att göra det möjligt för skogsägarna att välja
lämpligt skogsodlingsmaterial. Beträffande användningen bör det enligt
förslaget kunna meddelas föreskrifter som gör det möjligt att förhindra att för
marken eller orten olämpligt skogsodlingsmaterial kommer till användning eller
att i vissa fall begränsa användningen av t.ex. främmande trädslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De föreslagna skärpta kraven på beståndsanläggningen och
den föreslagna röjningsplikten tillstyrks eller lämnas utan erinran av
remissinstanserna. Delade meningar råder endast beträffande den del av
förslaget som gäller skyldigheten atl ersätta lågproducerande bestånd med ny
skog. Flera remissinstanser är ense med utredningen om att en sådan skyldighet
bör införas medan andra uttrycker oro för att förslaget, om det genomförs, kan
få negaliva konsekvenser från nalurvårdssynpunkl. Man befarar att de föreslagna
bestämmelserna kan komma att stå i slrid mot intresset att bevara vissa lövskogar
och urskogsliknande bestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Institutet för skogsförbättring framhåller att en
eventuell användning av klonmaterial, t.ex. sticklingar, kräver att
skogsodlingen sker på ett sätt som garanterar erforderlig variation inom
skogsbeståndet och regionen. 1 annat fall kan resultatet bli skogar som löper
stora skaderisker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i det föregående förordat alt skogsproduktionen
ges en inrikining</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som kräver stora ansträngningar föratt nå ett förbättrat
skogstillstånd. Del gäller framför allt beståndsanläggningen efter
slutavverkning. Det är emellertid inte tillräckligt att avverkad och
allvarligt skadad skog ersätts med ny skog av hög kvalitet. Det finns i vårt
land stora arealer skogsmark som utnyttjas dåligt därför att skogen är gles
eller består av trädslag som ger dålig avkastning. Även den skogen bör i
största möjliga utsträckning ersättas med nya bestånd. Jag ansluter mig därför
till vad utredningen föreslagit beträffande förutsättningarna för skyldigheten
att anlägga ny skog. Med hänsyn till den kritik som från naturvårdssynpunkt har
framförts mot viss del av förslaget villjag här återknyta till vad som bör
gälla beträffande skogsvärdslagens tillämpningsområde. Som framgår av vad jag
lidigare har anfört ansluter jag mig inte helt till utredningens förslag när
det gäller avgränsningen av de marker på vilka bestämmelserna om anläggning av
ny skog skall tillämpas. Jag har föreslagit att outnyttjade marker inte skall
räknas som skogsmurk om förhållandena är sådana att de inte bör las i anspråk
för virkesproduklion. Den undanlagsregeln bör liksom hittills Vara lillämplig
på marker som är av iniresse från naturvårds- eller kultur-minnesvärdssynpunkt.
Vidare bör den vara lillämplig på marker av hag-markskaraklär i ansluining lill
bebyggelse. Beträffande skyddel av vissa ädellövskogar hänvisar jag till vad
jag tidigare har anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig också till utredningens förslag
beträffande de skogsbestånd som på grund av hög ålder är utsatta för röta och
självgallring. Undantagsvis kan det finnas ell behov av att efter en prövning i
det enskilda fallet ålägga en skogsägare att avverka ett sådant bestånd och
ersätta det med ny skog.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad
beträffar kraven på beståndsanläggningen kanjag inte helt ansluta mig till vad
utredningen har anfört. En bestämmelse i skogsvårdslagen som allmänt anger
kravet på ålerväxterna bör visserligen formuleras så atl i viss utsträckning
högre anspråk än hittills skall kunna ställas på beståndsanläggningen. Jag är
emellerlid inte f. n. beredd ätt förorda alt det med stöd av bestämmelsen ges
detaljföreskrifter som i den utsträckning ulredningen tänkt sig skiljer sig
ifrån de nu gällande. Med de brister de senaste årens återväxler uppvisar bör
enligt min mening ansträngningarna i första hand inriktas på att uppfylla krav
motsvarande dem som kan ställas i dag. För att nå dit krävs del som jag
tidigare har framhållil en avsevärt förbäitrad beständsanläggning. 1 det
sammanhanget harjag nämnl vissa ålgärder som måste till för att åstadkomma en
sådan förbättring. Jag delar också ulredningens uppfattning atl del krävs
insatser bl.a. i form av markberedning i större omfattning, en ökad andel
skogsodling, plantröjning och ökad röjning av lövsly. Som utredningen har
framhållit krävs atl skogsodlingen i många fall sker med ell ökal antal utsatta
plantor. Jag vill dock påpeka atl skogsodling genom sådd, med de nya meioder
som håller på alt utvecklas, kan fä en ökad betydelse i strävandena alt
förbättra ålerväxterna. Med insatser av det slag jag nu berört kommer i många
fall atl kunna åstadkom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mas återväxler som väl fyller de krav som kan ställas
enligt nu gällande lag och anvisningar. Vad gäller beståndsanläggningen på de
sämre skogsmarkerna är del som ulredningen anfört angeläget att där höja
kvaliteten på ålerväxterna till en nivå över den som kan krävas i dag. En sådan
kvalitetshöjning kan emellertid, som utredningen framhållit, i vissa fall bara
ske om staten går in med bidrag till beslåndsanläggningen. 1 enlighet med vad
jag nyss har anfört bör föreskrifterna för dessa marker utformas så att de kan
göras gällande även i de fall statsbidrag inte kan ställas till markägarens
förfogande. När bidrag utgår bör självfallet högre krav kunna ställas på beståndsanläggningen.
Sammanfattningsvis anserjag atl andelen skogsodling bör öka men att
delaljföreskriftema för beståndsanläggningen bör ges ett innehåll som vad
gäller kravnivån i allt väsentligt överensstämmer med innehållet i de nu
gällande tillämpningsanvisningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller ungskogsröjningen kan jag i allt väsentligt
hänvisa till vad utredningen anfört. Jug ansluter mig till ulredningens förslag
men vill erinra om vad jag i det föregående har anfört om volymandelen lövträd
i skogarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill framhålla den stora betydelse det har atl
skogsodlingen sker med material .som är av lämplig härkomst och beskaffenhet.
Med härkomst avser jag då både geografisk härstamning och genetiskt ursprung.
Importen av skogsodlingsmaterial kan konlrolleras genom tillståndsprövning med
stöd av lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller
utförsel av varor. Med hänsyn till atl skogsodlingsmalerial för avsalu i ökad
utsträckning produceras av andra än skogsvårdsstyrelserna finns det emellertid
numera ett behov av att också i viss utsträckning reglera handeln med inhemskt
skogsodlingsmalerial. Jag vill också peka på de nya metoder för förökning av
skogsplantor som har utvecklats. Jag delar följaktligen utredningens
uppfattning att det behövs vissa föreskrifter för handeln med
skogsodlingsmaterial. Överlätare av sådani material bör kunna åläggas en
uppgiflsskyldighet som gör del möjligt för köparen av materialet atl bedöma i
vad mån detta är lämpligt för hans behov. Förbud bör också kunna meddelas att
saluhålla olämpligt material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig också till utredningens förslag om en
bestämmelse som gör det möjligt att genom föreskrifter reglera användningen av
skogsodlingsmaterial. En sådan reglering är motiverad främst av två skäl. Det
inhemska skogsodlingsmaterialet är i likhet med det importerade inte lämpligt
att användas på alla marker inom landet. Vidare kan en ensarlad användning av
ell visst skogsodlingsmaterial inom ell område leda lill omfattande skador om
skogen angrips av insekter, svampar eller någon växlsjukdom. En begränsning av
användningen av visst skogsodlingsmalerial för att minska risker av det slaget
kan komma i fråga när det gäller främmande trädslag eller klonmaterial.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.4 Avverkning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De huvudsakliga bestämmelserna om avverkning i den
nuvarande lagen handlar om skydd för den växande skogen mot för tidig
avVerktiing och om en begränsning av avverkningen för att få en så jämn
avkaslning som möjligt. Bestämmelserna anknyter till del i lagen använda
begreppet utvecklingsbar skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingsbar skog får inte avverkas utan särskilt
tillstånd om inte avverkningen sker genom en gallring som är ändamålsenlig för
skogens utveckling. Frågan om skogen skall betraktas som utvecklingsbar eller
inte skall avgöras efter en ekonomisk bedömning. En jämförelse skall göras
mellan vad som är mest lönande, att låta skogen stå eller atl omedelbarl
avverka den. Vid bedömningen skall förutsättas all skogen i framliden sköts på
ett lämpligt sätt. Så länge det kan antas bli mera lönande att låta skogen stå
kvar skall den betraktas som utvecklingsbar. Avgörande vid bedömningen skall
enligt förarbetena vara hur den värdeökning som kan erhållas genom skogens
tillväxt ställer sig i förhållande till den avkastning som kan erhållas om
skogskapitalet omedelbart realiseras och placeras på annat sätl. Vidare
framhålls att skyddet för den växande skogen bör begränsas till sådana fall då
bedömningen mera påtagligt talar för att skogen skall stå kvar. Vid bedömningen
bör också i huvudsak bortses från tillfälliga konjunkturförändringar. I
skogsstyrelsens anvisningar lill skogsvårdslagen ges vägledning för
bedömningen av om ett bestånd skall räknas som utvecklingsbart eller inte. Där
anges också i vilka fall skogsvårdsstyrelserna bör kunna medge undanlag från
förbudet all slutavverka utvecklingsbar skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När skogen inte längre är alt anse som utvecklingsbar
gäller andra begränsningar i avverkningsrätten. Genom en ransoneringsregel har
man velat säkerställa en viss jämnhet i virkesavkastningen. Den icke utvecklingsbara
skogen får inle avverkas i en sådan omfattning att större rubbningar i
avkastningens jämnhet uppkommer. Denna begränsning gäller för avverkningen på
den enskilda fastigheten eller, efter skogsvårdsstyrelsens medgivande, på en
enhet bestående av flera fastigheter. I till-lämpningen har regeln emellertid
inte omfattat de allra minsla fastigheterna. De främsta motiven för
ransoneringen har varit en önskan att trygga sysselsättningen och industrins
råvaruförsörjning. Dessutom har man genom bestämmelsen velat skydda
husbehovsskogar mot alltför omfatlande avverkningar. Någon absolut jämnhet i
avverkningarna på varje fastighet eftersträvas inte. Avsiklen är endast att
förhindra uttag som avsevärt överstiger vad som kan betraktas som normalt med
hänsyn till fastighetens virkesförråd och den årliga tillväxten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 skogsstyrelsens anvisningar anges vissa grunder för
tillämpningen av jämnhetskravel. För varje fastighet eller enhet av fastigheter
meddelas en ransoneringstid för den icke utvecklingsbara skogen.
Ransoneringstiden bör bestämmas så att en viss årlig avverkning blir möjlig
under kommande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>år. Den årliga avverkningen skall motsvara en viss andel
av fastighetens ideala årsavkastning. På de mindre fastigheterna eller
enheterna får ett antal tillåtna årsavverkningar sammanföras för atl las ut på
en gång. För de minsta fastigheterna med en idealproduktion under 100 msk per
år uppställs över huvud tagel inte något jämnhetskrav. Skogsvårdsstyrelsen kan
i enskilda fall medge undantag från ransoneringsbestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För avverkning av icke utvecklingsbar skog gäller också en
annan restriktion. Avverkning får inte utföras så att skogens återväxt
avsevärt försvåras. Av förarbetena framgår all besiämmelsen är lillämplig på
marker där det är svårt att inom skälig tid och till rimliga kostnader få till
stånd ny skog om inte avverkningen av den icke utvecklingsbara skogen utförs på
ett försiktigt sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår bestämmelser om begränsning av rätten
att avverka som i likhet med de gällande syftar till att skydda den växande skogen
och främja en över tiden jämn virkesavkastning. Utredningens förslag omfattar
också regler som anger i vilka former avverkning skall vara tillåten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller skyddet för den växande skogen föreslår
utredningen en bestämmelse som direkl knyter an till intresset av att erhålla
en hög virkesavkastning. Utredningen konstaterar att om man vill uppnå en så
stor volymproduktion som möjligt så bör ett bestånd behållas under den växttid
som ger den högsia volymproduktionen i medeltal per år. Ett bestånd borde
följaktligen inte avverkas så länge den årliga volymtillväxten är högre än den
genomsnittligt sett har varit under tidigare år. I ett äldre bestånd är den
ärliga tillväxten visserligen avtagande men den ligger under lång tid på en hög
nivå i förhållande till årslillväxten under beståndets första år. Del innebär
att den i medeltal per år högsta produktionen -den högsta medelproduklionen -
uppnås försl efter en förhållandevis lång växttid. När det gäller tall visar
enligt utredningen gjorda undersökningar atl den högsia medelproduklionen av
stamvirke uppnås efter en växttid på mellan som lägst 80-90 år och som högst
130 år eller mer beroende på markens virkesproducerande förmåga. För gran är
tiderna ännu längre. De redovisade växtliderna gäller under gynnsamma
betingelser och under förutsättning att inga skador inträffar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller att bestämma efter vilken växttid
slutavverkning tidigast skall få ske bör emellertid enligt ulredningen flera
olika omständigheter beaktas. För atl uppnå den högsta medelproduktionen av
gagnvirke krävs en ännu längre växttid än den tid som ger den högsta
volymproduktionen i medeltal per år. Å andra sidan finns det enligt utredningen
flera skäl som lalar för alt acceptera slulavverkning redan innan den högsia
medelproduklionen uppnåtts. Ett skäl hänger samman med del förhållandel att
när ell bestånd närmar sig den ålder då medelproduktionen är som högst är
ökningen i medelproduktion från det ena året till det andra mycket liten.
Enligt utredningen kan förlusten i medelproduktion stanna vid några få</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>proceni om ett bestånd avverkas 10-20 år innan den högsia
medelproduktionen uppnåtts. För att nå den högsta medelproduktionen måste
alltså ett bestånd behållas under många år då tillsköttet i medelproduktion är
obetydligt. Kapitalkostnaderna för alt nå denna högst måttliga produktionsökning
kan enligt utredningen framstå som oskäligt höga. Som ytterligare skäl för alt
acceptera en kortare växttid anför utredningen de skaderisker det kan innebära
atl behålla exempelvis granbestånd på god mark till hög ålder. Med hänsyn till
det anförda föreslår utredningen att slutavverkning skall få ske först när ett
bestånd nått sådan ålder att endast en mindre ökning av medelproduktionen kan
erhållas om beståndet får stå kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen framhåller atl skogsvårdslagcn bara kan ange
den grundläggande föreskrifien i fråga om skyddel mol för lidig avverkning.
Regeringen eller skogsstyrelsen måste ge detaljföreskrifter om den lägsta
lillålna avverkningsåldern för olika trädslag, regioner och boniteter. Den
föreslagna grundläggande regeln bör enligt utredningen innebära skyddsgränser
som, med undantag för gran på mycket goda boniteter, inte mera påtagligt kommer
att skilja sig från de skyddsgränser som tillämpas f. n. Utredningen anger
följande exempel. För tallbestånd mellan 80 år (goda tallmarker i södra
Sverige) och 130 år (svaga marker i norra Sverige) och för granbestånd mellan
70 år (de bästa granmarkerna i södra Sverige) och 130 år (svaga marker i
Norrland).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningen bör liksom f. n. restriktioner gälla
också för avverkningen av den slutavverkningsmogna skogen. Bristen på skog i
åldrarna 20-40 år i hela landet och också i åldrarna 40-60 år i Norrland och
vissa delar av Svealand kan minska avverkningsmöjligheterna i framtiden om
avverkningarna tillåts ske i obegränsad omfattning. För atl trygga industrins
råvarubehov och därmed sysselsättningen både i industrin och i skogsbruket bör
enligt utredningen den avverkningsmogna skogen liksom hittills ransoneras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkningarna bör enligt utredningen hållas tillbaka så
att den nuvarande ojämna åldersfördelningen rättas till på längre sikt.
Samtidigt bör strävan vara att behålla skog som har ett stort virkesförrad och
en hög tillväxt. Utredningen konstaterar alt ett ransoneringskrav i princip
måsle gälla för varje enskilt fastighelsinnehav. Del föreslås därför att
slulavverk-ningen skall begränsas på varje brukningsenhet för att främja en
jämn åldersfördelning och en hög virkesavkastning. Med brukningsenhet bör avses
en ägares fastighelsinnehav inom en kommun. Avsteg från denna regel skall kunna
göras, om det är lämpligt med hänsyn till fastigheternas geografiska läge och
arbetsmarknadsförhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har velal finna en ransoneringsprincip som är
lättare alt förstå och tillämpa än den nuvarande som bygger på en uppskattning
av virkesförrådet och den årliga tillväxten. Utgångspunkten bör enligt utredningen
vara att den årliga slutavverkningsarealen inte skall vara större än att skogen
slutavverkas i en takt som svarar mot omloppstiden. Utredning-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en anger som exempel att den genomsnitlligu årliga
slutavverkningsarealen inte bör överstiga en procent uv skogsmarksareulen om
omloppstiden är 100 år. Enligt utredningen kun dock en snubbare
slutavverkningstakt vara motiverad på brukningsenheter med stor andel
slutavverkningsmogen skog. Önskemålet om en hög virkesavkastning bör så långt
möjligt tillgodoses genom utt slutuwerkningen inriktus på den delen av skogen
som har lågt virkesförråd och låg tillväxt. Den angivna principen bör enligt
förslaget kommu till närmare uttryck i tillämpningsföreskrifter utfärdade av
regeringen eller skogsstyrelsen. Fastigheter vars totala produktionsförmåga
understiger cu 50 m'sk per år föreslås bli generellt undantagna från
ransoneringsbestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller de huggningsformer som bör vara tillåtna
innebär utredningsförslaget följunde. All avverkning skall ske antingen i form
av röjning eller gallring som är ändamålsenlig för skogens utveckling eller i
form av slutuvverkning som är ändamålsenlig för anläggning av ny skog. Det
nuvarande kravel att en gallring för att varu tillåten skall gynna skogens
utveckling utsträcks alllså till utt gällu också den äldre skogen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningen bör en skogsägare även i fortsätiningen
vara skyldig att till skogsvårdsstyrelsen anmäla förestående avverkningar.
Utredningen hänvisar här till de positiva erfarenheter som vunnits under den
tid den nuvarande anmälningsskyldigheten varit i krafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna ansluter sig i allmänhet lill
ulredningens förslag till avverkningsbestämmelser. Endast industriverket
ifrågasätter behovet uv föreslagna begränsningar i avverkningsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande utformningen av begränsningarna föranleder det
föreslagna skyddet förden yngre skogen erinringar endast från en remissinstans.
Det är Skogsindustriernas samarbetsutskott som anser att det främsta kriteriet
för slutavverkning inte bör vara beståndets ålder utan dess tillväxt,
träd-slagssammansätlning och kvalitet. När del gäller ransoneringsbestämmelsen
för den äldre skogen har domänverkei ifrågasatt om bestämmelsen lillgodoser
samhällets inlressen. Verket framhåller att det visserligen är viktigt all på
lång sikl skapa mesta möjliga skog, men att det är ett minsl lika viktigt
samhällsintresse atl skogarna hanteras så att det finns virke tillgängligt när
det om 20-50 år blir brisl på slulavverkningsbar skog. En annan remissinstans
ifrågasätter den föreslagna principen att knyta ransoneringsgraden till viss
arealandel. Anmärkningarna i övrigt avser i huvudsak tillämpningen av den
föreslagna bestämmelsen. Sålunda framför flera remissinsianser synpunkter på
utformningen av begreppei brukningsenhet. Företrädarna för den kyrkliga jorden
anser att det förhållandet att stiftet är administrativ förvaltningsenhet måste
beakias vid bestämmande av vad som skall betraktas som brukningsenhet.
Skogsindustriernas samarbetsutskott förutsätter att förvaltningsenhet eller
motsvarande liksom hiltills skall få uigöra brukningsenhet inom
bolagsskogsbmket. Lanlbruksstyrelsen har lagit upp frågan om när undantag
skall kunna medges från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ransoncringskravel. Enligt slyrelsen bör särskilda
tillstånd kunna ges också vid fasiighetsförvärv för strukturrationalisering
och vid nyetablering på familjeföretag. Flera remissinstanser uttalar sig i
frägan om hur stora fastigheter som skall lämnas utanför ransoneringskravet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endust ett par remissinstanser har erinringar alt göra mot
förslaget att behålla skyldigheten utt anmulu förestående avverkningar. Flera
remissinstanser frumhåller atl del är angeläget utt en sådun skyldighet finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med den inriktning som skogsbruket enligt min mening bör
ha är del väseniligi ;\n uvverkningurna bedrivs så att möjlighelerna att
erhålla en hög virkesavkastning tillvarutas. Jag delar uppfuttningen att
skogsvårdslagen liksom hittills bör innehålla regler till skydd för den
växunde skogen. Ulredningens förslug innebär att slutavverkning blir tillåten
försl när ett bestånd nått viss ålder. Den föreslagnu principen för atl
bestämma lägsta tillåtna slutavverkningsålder kun tänkus innebäru utt vissa
bestånd skyd-dus trots att dellu inte är sakligt motiverut. Jag syfiar då på
bestånd som på grund av gleshet eller olämplig trädslagssammansättning har en
dålig tillväxt utan alt tillväxten är så låg utt det föreligger skyldighet atl
avverka beståndet enligt bestämmelsernu om unläggning uv ny skog. Del skulle
självfallel vura en fördel med en skyddsbestämmelse som gjorde det möjligt utt
med hänsyn lugen till förhållundenu i det enskilda fallet bestämma den från
produktionssynpunkt bästa uvverkningstidpunkten. Enligt min mening är det
emellertid väsentligare att den grundläggande regeln i skogs-värdslagen ger
uttryck för en princip som kan omsättas i relativt enkla tillämpningsföreskrifter
till ledning för varje enskild skogsägares handlande. Jug vill också erinra om
den möjlighet som bör finnas att i det enskilda fallel ge dispens från kravet
pä viss lägsta slutavverkningsålder. Jag godtar därför utredningens förslug i
denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som utredningen funnit finns del starka skäl för en
fortsatt ransonering av den äldre skogen. Beträffande frågan hur en
ransoneringsbestämmelse bör utformas villjag framhålla följande. Bestämmelsen
måste innebära att i princip varje skogsägare begränsar sina slutavverkningar
efter ett ransoneringsprogram för det egna fastighetsinnehavet. Varje annan
ordning stöter på praktiska hinder och skulle sannolikt medföra långt större inskränkningar
i den enskildes rätt att förfoga över den avverkningsmogna skogen. Jug delar
utredningens uppfattning att ransonerings- eller jämnhetskravet bör ställas på
varje brukningsenhet och atl med brukningsenhet i regel skall avses en och
samma ägares skogsmarksinnehav inom en kommun. 1 vud mån avsteg från denna
regel skall få göras måste främsi prövas med hänsyn till att ransoneringen bl.
a. syfiar till att främja en jämn sysselsättning i skogsbruket. En uppdelning
av ett skogsmarksinnehav inom en kommun eller en sammanföring av mark inom två
eller flera kommuner bör följaktligen få ske bara om det är lämpligt med hänsyn
till sysselsättningsunderlaget inom olika arbetskraflsområden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den önskade ransoneringen bör enligt utredningsförslaget
uppnås genom att slutuvverkningarna begränsas med hänsyn tagen främst till
fastighetens skogsmarksareal och skogens omloppstid. En annan möjlighet vore
att begränsa slutavverkningsiittaget till viss andel av fastighetens
virkes-förråd. Den sistnämnda lösningen skulle ge en effeklivare ransonering
med hänsyn bl.a. lill att gallringsuttagen skulle kunna beakias. Emellertid kan
man här anlägga samma synpunkier somjag nyss anförl rörande bestämmelsen om
skydd för den växande skogen. En grundläggande lagbestämmelse av i huvudsak
del innehåll utredningen föreslagil gör del möjligt all meddela
delaljföreskrifler som ger skogsägarna förhållandevis klara och enkla
handlingsmönster. Det bör varu möjligt att utforma föreskrifter som för sin
tillämpning inle kräver några ingående bedömningar av skogsiillgången och
skogslillslåndet på brukningsenheten. Dessa föreskrifter som kan betraktas som
ett slags huvudregler kan kompletteras med regler som förutsätter större
hänsynslagande lill förhållandena i det enskilda fallel och som kan ge
skogsägaren möjlighet lill en större avverkning än vad huvudregeln berättigar
till. Från runsoneringsbestämmelsernu bör mindre fastigheter undanlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med de möjligheter som numera finns alt erhålla slutlig
lånegaranti vid tillskoltsförvärv av skogsmark och i vissa fall även för
nyelablering på familjeföretag kan jag inle finna all del, som någon
remissinstans hävdar, föreligger någoi behov av att i dessa fall medge undantag
från ransoneringskravet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller formerna för uvverkning bör dessa regleras
mera fullständigt än vud som är fallet i den nuvarande lagen. Bestämmelsen om
att en gallring skall vara ändamålsenlig för skogens utveckling gäller i dag
inte den äldre, avverkningsmogna skogen. Skyldigheten att vid slutavverkning ta
hänsyn lill möjligheterna att få till stånd en återväxt är också begränsad. Jag
anser det vara ungelägel utt det i lagstiftningen klargörs att en huggning för
att vara tillåten antingen skall utföras som en beslåndsvårdande åtgärd eller
som en slutavverkning inriktad på att ersätta den avverkade skogen med ny
sådan. De enda tillåtna avverkningsformerna i all skog bör vara antingen
röjning eller gallring som främjar skogens utveckling eller slutavverkning som
är ändamålsenlig för anläggningen av ny skog. Jag finner det dock angeläget atl
underslryka att det inom fjällskogsområdena kan komma i fråga andra former av
avverkning som bör jämställas med slulavverkning trots att en stor del av
skogsbeståndet lämnas kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkningsanmälan har väsentligt bidragit till att
underlätta skogsvårdsslyrelsernas tillsyns- och rådgivningsverksamhet.
Erfarenheterna under senare år bekräftar deltu. Det finns följaktligen goda
skäl för alt i en ny lagsiiftning föreskriva en anmälningsskyldighet
molsvarande den nu gällande. Somjag kommeratt utveckla i det följande haren
sådan skyldighet stor betydelse också när det gäller utformningen av regler för
skogsbrukets hänsynstagande till naturvården.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.5 Nalurvårdshänsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De föreskrifter som berör skogsbmket och som är av
särskilt intresse från nalurvårdssynpunkl finns bl.a. i skogsvårdslagen,
naturvårdslagen (1964:822) och lagen (1974:434) om bevarande av bokskog.
Naturvårdshänsynen i skogsbmkel regleras i första hand i skogsvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag lidigare har nämnt tillkom år 1974 två
bestämmelser i skogsvårdslagen som är av särskilt intresse för naturvården.
Det var dels bestämmelsen om skogsbrukets hänsyn till naturvården, dels en
bestämmelse om anmälningsskyldighet vid avverkning. I lagens
inledningsparagraf, som anger de allmänna riktlinjerna för skogsskötseln,
fastslås den allmänna principen att skogsbruket är skyldigt att ta hänsyn till
naturvårdens intressen. Skogsstyrelsen har i sina anvisningar till bestämmelsen
utförligt angett vilka hänsyn som bör tas i samband med avverkning och andra
skogsbruksålgärder. I anvisningarna anges vissa hänsyn som gäller för all
skogsmark. Mer långtgående inskränkningar gäller för mark där särskild hänsyn
skall tas till rekreationsintressen och närboendes trevnad. Hit räknas bl. a.
tätortsnära skogar och skog i anslutning lill kuster, sjöar och större
vattendrag. Det framhålls att anvisningarna är generella och alt kravet på
ålgärder därför inle kan preciseras för varje enskilt fall. Vid ivekan om
konflikt med regeln om hänsyn till naturen föreligger skall råd och anvisningar
inhämtas från skogsvårdsstyrelsen. Det ankommer också på skogsvårdssiyrelsen
att medverka till att ålgärderna genomförs. Skogsvårdsstyrelsen har dock inte
några möjligheter att tillgripa tvångsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt bestämmelsen om anmälningsskyldighet vid avverkning
äligger det skogsägarna att underrätta skogsvårdsstyrelsen om förestående avverkning.
Anmälningsplikten har införts främst för att ge skogsvårdssiyrelsen möjlighet
att hålla kontroll över virkesuttaget och återväxtåtgärderna. Men genom en
särskild regel är skogsvårdssiyrelsen skyldig att informera länsstyrelsen om
föreslående avverkningar inom sådana områden som länsstyrelsen anger. Härigenom
får länsstyrelsen möjlighet till samråd med markägaren innan avverkning sker.
Om länsstyrelsen finner det befogat från nalurvårdssynpunkl atl ålägga
markägaren längre gående resiriktioner än vad som följer av den allmänna
aktsamhetsregeln i skogsvårdslagcn, får det ske med stöd av naturvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt som bestämmelsen om skogsbrukets hänsyn till
naturvården infördes i skogsvårdslagen gjordes flera betydelsefulla ändringar i
naturvårdslagen. Så t.ex. skärptes beslämmelserna om samråd. De äldre beslämmelserna
innebar endast en rekommendation om samråd. Skärpningen innebar att samräd
alltid skall ske så snart ett arbelsföretag, som inte omfattas av
tillståndstvång enligt annan lagsiiftning, kan kommu att väsentligt ändra
naturmiljön. 1 övrigt kan regeringen eller länsstyrelsen föreskriva att samråd
alltid skall ske beträffande särskilda slag av företag. En sådan föreskrift kan
gälla hela landet eller vissa områden. Sådani ovillkorligt samrådstvång gäller
generellt i hela landet för markberedning genom 4 Riksdagen 1978179. 1 saml.
Nr 110</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hyggesplöjning. Länsstyrelsen kan i anledning av samrådet
förelägga företagaren att vidta de åtgärder som behövs för att begränsa eller
motverka skada på naturmiljön. Sådant föreläggande kan förenas med vite.
Föreläggandena, som inte fär innebära så långtgående inskränkningar att
pågående markanvändning avsevärt försvåras, grundar inte någon rätt till
ersättning för företagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt infördes i naturvårdslagen ett nytt
skyddsinstitut, kallat naturvärdsområde, som ersatte tidigare s. k.
landskapsskyddsförordnanden. Institutet naturvårdsområde är avsett att
användas i stället för naturieservat i fall dä aktiva skötselåtgärder behövs
för vård av ett visst område och skyddsbehovel kan lillgodoses ulan
ersäilningsgrundande restriktioner i pågående markanvändning. Länsstyrelsen kan
meddela förbud mot eller föreskrifter i fråga om bl.a. plantering och
avverkning inom området. Föreskrifterna kan också innebäru utt markägaren skall
vara skyldig atl tåla att röjning, plantering eller liknande åtgäid utförs på
hans mark. En viktig begränsning är att föreskrifterna inte får vara så
ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. 1 så fall får
området i stället avsättas som naturreservat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokskogslagen reglerar skötseln av bokskogarna i södra
Sverige. Enligt lagen får bokskog inte avverkas utan särskilt tillstånd. Lagen
innebär vidare att avverkad bokskog i princip måste föryngras med bok.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser att skogsvårdslagens
naturvårdsbestämmelser måste tillmätas en stor betydelse. Det gäller särskilt i
fråga om slutavverkningarnas inverkan på landskapsbilden och på möjligheterna
att utnyttja skogen för olika fritidsuktiviteter. Enligt utredningen kan de
till den nuvarande bestämmelsen knutna tillämpningsanvisningarna förutsättas
väl tillgodose naturvårdsintresset inom den övervägande delen av skogsmarken.
Utredningen föreslår därför atl även i den nya skogsvårdslagen tas in en
beslämmelse som ger stöd för föreskrifter av i huvudsak samma innehåll som
nuvurunde tillämpningsanvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna bör emellertid enligt utredningen
kompletteras med möjligheter till vissa tvångsåtgärder. Skogsvårdsstyrelserna
bör således kunna ge förelägganden i det enskilda fallel om vilka åtgärder som
skall vidtas för att uppfylla föreskrifterna. Sådana förelägganden skall kunna
förenas med vile och överträdelser av föreläggandena skall också kunna medföra
bötesstraff. Ulredningen framhåller dock att skogsvårdsstyrel-sernu så långt
möjligl bör gå fram med i första hand upplysningar och råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anger särskilt två fall dä det kan krävas
längre gående föreskrifter än vud skogsvårdslagen ger möjlighet till för att
naturvårdshänsynen skall tillgodoses. Det gäller dels skogsmark i närheten av
tätorter, dels skogsmark som av bl.a. vetenskapliga skäl bör bevaras i visst
skick. Utredningen pekar pä kommunernas möjligheter att träffa avtal med markägaren
när del gäller skogsmark för rekreation i närheten av tätorterna. När det
gäller skogsmark av vetenskapligt intresse framhålls naturreser-valsbildning
som den lämpligaste åtgärden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen konstaterar utt dikning uv våtmarker är en
åigiird som i hög grud berör nulurvärdens inlressen. 1 uvvuktun på utt den
pågående inventeringen UV våtmarkernu slutförts föreslås en generell
skyldighet att anmii-lu sådun dikning för sumråd enligt naturvårdslugen. Efter
mönster uv vud som gäller för hyggesplöjningen föreslås unmälun få ske till
skogsvårds-styrelsen, som därefter vidarebefordrar unmälun till länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstunsernu släller sig i ullmiinhet positiva till
utredningens förslag. Någru remissinstanser anser dock utt utredningen inle i
tillräcklig utsträckning beaktat de konsekvenser ett meru intensivt bedrivei
skogsbruk får för nuturvården. En meru genomgripunde översyn uv
besliimmel-sernu om skogsbrukets hiinsyn till nuturvården hur efterlysts uv
någru remissinsianser. Enligt Svenska naturskyddsföreningen bör inlörundei uv
ett helt nytt institut, skogsskyddsområde, övervägus. Inom ell såd.uil område
bordet enligt föreningen föreliggu lillslåndspliki belräffunde åtgärder som
försämrur möjligheterna ull ulnyttju skogsmurken föi rörligt friluftsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 övrigt unförs från flera håll synpunkter på utformningen
av det Toreslugnu regelsystemet. Flera remissinstanser utlulur sig om
kompetensfördelningen mellun skogsvårdsstyrelserna och länsstyrelsema. En
remissinstans anser att skogsvårdsstyrelsen bör ha ansvaret för alla
hänsynstaganden som sker intill gränsen för åtgärder eller inskränkningnr som
föranleder ersättningsskyldighet. En annan anser utt prövningen uv
nulurvårds-hänsyn bör ske enligt naturvårdslagen inom de områden som surskilt
uvgränsats enligt naturvårdslagens sanirådsbestämmelse eller enligt bestämmelsernu
om hyggesanmälan. Kommunförbundei frumhåller att kommunen i flertalet fall är
mest lämpad för att samordna olika lokala intressen. Förbundet föreslår hl. a.
att kommunen sammankallar berörda skogsägare och representanter för
skogsvårdsstyrelsen och intresseorganisu-tioner för gemensamma överläggningar.
Sådana överläggningar bör enligt förbundet ingå som ett naturligt led i
kommunens arbele med den översiktliga fysiska planeringen. Vid sådana
överläggningar kun parterna bl.u. precisera avgränsningen av de områden som är
uv särskilt intresse för naturvården och friluftslivet. Förbundet pekar också
på kommunens möjlighel att genom exempelvis kommunala beredskapsarbeten bidru
till ett företugsekonomiskt skogsbruk inom de berörda områdenu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nalurvårdsverket anser all skogsvårdsstyrelsen skall kunna
förbjudu skogliga arbetsförelag i avvaktan på länsslyrelsens ställningslugande
enligt naturvårdslagen. Flera remissinstanser efterlyser föreskrifter som
innebur hänsynstagande till kulturminnesvården. Det påpekas från ett par håll
utt om naturvårdsföreskrifterna enligt skogsvårdslagen görs tvingande, måste de
ekonomiska konsekvenserna av dessa beaktas i högre grad än tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen om obligatorisk anmälan av våtmarksdikning
tillstyrks uv flera remissinstanser. Ett par remissinstanser anser atl
motsvarande skyldighet bör gälla även för andra arbetsföretag inom
skogsbruket, såsom byggande av skogsbilvägar och gödsling av skogsmark.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>52</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jug vill till en börjun understryku utt det skogsbruk
somjag förordur inte innehåller någru oprövade åtgärder eller metoder. Det
innebär utt det finns en god erfurenhelsgrund utt falla tillbaka på när det
gäller att bedöma skogsbiukcis konsekvenser från nalurvårdssynpunkl. Frågan om
vilka nalurvårdshänsyn skogsbruket behöver ta summanhänger säledes bl.a. också
med de metoder som unvänds inom skogsbruket I den utsträckning som nyu eller
intensivare brukningsmetoder aktualiseras bör miljöeffekterna UV dessu metoder
klarläggus, innun metoderna tas i bruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sorn jag tidigare framhållit måste skogsbruket bedrivas
med hänsyn tagen till skogen som livsmiljö för växter och djur, till skogens inverkan
på vuttenbuluns och lokalklimat och till möjligheterna att utnyttja skogsmarken
för friluftsliv och rekreation. Vidare måste hänsyn tas till intresset av att
bevarti vissa inslag i kulturlandskapet. Skogsbruket måste alltså bedrivas så
ull förutsättningurna för en mångsidig användning av våra skogar inte rubbus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De angivna intressena bör enligt min mening i många fall
kunna lillgodoses iiven inom ramen för ett rationellt skogsbruk. När det
gäller kraven på frilufismiljön är del i närheten av tätorter och inom vissa
andra områden som är av särskild belydelse för det rörliga friluftslivet som
svårigheter kan uppkomma att reservera goda rekreationsområden utan atl
ralionelll skogsbruk avsevärt försvåras. 1 övriga områden bör anspråken på god
friluftsmiljö alltjämt kunna tillgodoses inom allemansrättens ram ulan större
hinder i skogsbruket. För att tillgodose friluftslivets och andra angivna
intressen krävs emellertid en anpassning och ett hänsynstagande när del gäller
olika åtgärder i skogsbruket. Liksom hittills bör de restriktioner som kan
inordnas i ett rationellt bedrivet skogsbruk regleras genom hänsynsregler i
skogsvårdslagsiifiningen. Reglerna bör främst gälla sådana ålgärder som
avverkning, beståndsvård och beståndsanläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En slutavverkning förändrar för en tid på ett
genomgripande sätt landskapsbilden och vissa ekologiska förändringar sker.
Djurens livsbetingelser påverkas och förutsättningarna för skogsmarkens
utnyttjande för friluftsliv ändras. Beträffande planering och utförande av
slutavverkning bör därför föreskrifter kunna meddelas i följande hänseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid slutavverkning bör kalhyggesytornas storlek begränsas
och ges en med hänsyn till terrängen lämplig form. Marker som är av liten
betydelse för virkesproduktionen på en fastighet bör regelmässigt undantas från
slutavverkning, om del är påkallat av hänsyn till viltvården eller landskapsvården.
Som exempel kan nämnas bergbranter, hällmarker, bäckraviner, smärre våtmarker
och mindre öar. Av samma skäl bör vid slutavverkning i lämplig utsträckning
skogsbryn, trädridåer, grupper av träd och buskar och enstaka träd sparas.
Detsamma bör gälla beträffande mark intill bebyggelse och större vägar och mark
som i större utsträckning utnyttjas för friluftsliv. Vid all slutavverkning bör
tillses att framkomligheten på stigar och vägar som är allmänt utnytljude uv
ortsbefolkningen inte försämras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belräffunde beslåndsunläggning. markberedning och
beståndsvård bör föreskrifter kunnu meddelas som innebär atl dessu åtgärder
utförs med hänsyn tagen till naturmiljön. Till förhindrande uv negutiv inverkan
på naturmiljön bör föreskrifier också kunna ges beträffande skogsbilvägurnus
sträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrifter i de hänseenden jag nu har berört lorde kunna
användas för att tillgodose ock.så vissa av kulturminnesvårdens intressen. Jag
vill erinra om att fasta fomlämningar skyddas särskilt genom lagen (1942:350)
om fornminnen. Vid utformningen av föreskrifierna bör samräd ske med berörda
myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår följaktligen att det i skogsvårdslagcn lus in
ell bemyndigande för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att
få meddela föreskrifter om vilka hänsyn som skall tas till naturvårdens inlressen
vid skogens skötsel. Sådana föreskrifter skall kunna meddelas i fråga om bl.a.
hyggenas storlek och form, beståndsanläggning, kvariämnande av grupper av träd,
enstaka träd och buskar saml i fråga om skogsbilvägars sträckning. Föreskrivna
åtgärder skall kunna förenas med ell rationellt skogsbruk. Därav följer att de
inle får vara så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar utredningens uppfattning alt de med stöd av
skogsvårdslagen meddelade föreskriftema inte generellt bör förenas med
sanklionsbesläm-nielser. Del bör i siällei ankomma på skogsvårdssiyrelsen all
pröva när del är befogat att i det enskilda fallet meddela särskilt
föreläggande som vid försummelse kan medföra botes- eller vitesansvar. Jag vill
i del här sammanhanget underslryka all skyldigheten att anmäla slulavverkning
kommer att få stor belydelse för skogsvårdsstyrelsernas möjligheter att ge råd
och upplysningar och, i förekommande fall, meddela förelägganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med de regler jag föreslår i skogsvårdslagsiifiningen bör
denna lagstiftning normalt kunnu tillgodose de krav pä naturvårdshänsyn som
bör ställas pä skogsbruket. Skogsvårdslagens hänsynsregler bör således
betraktas som minimikrav som skogsbmkel under alla omständigheter måste uppfylla
och som normalt också kan förenas med ett rationellt skogsbruk. Naturvårdslagen
får följaktligen främst betydelse i de fall då skyddsiniresset kriiver andra
eller strängare föreskrifter. För vissa inslag i skogsbruket, exempelvis
hyggesplöjning och våtmarksdikning, är naturvårdslagens föreskrifter om samråd
aktuella. 1 övrigt kan behov av speciella föreskrifter föreligga inom områden
som är av särskilt värde för friluftslivet eller den velenskapliga naturvården.
Exempel pä sådana områden är urskogar, vissa tätortsnära områden, skärgårdar
och vissa kust- och fjällområden. För inskränkningar som i det enskilda fallet
är mindre ingripande kan föreskrifter meddelas genom förordnande om
naturvärdsområde. När längre gående inskränkningar anses erforderliga, vilka
innebär atl pågående markanvändning avsevärt försvåras, får i stället
naturreservat bildas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kun inte finnu att det som några remissinstanser
hävdar finns något behov UV utt f.n. göra en skurp gränsdragning i
tillämpningshänseende mellun skogsvårdslagen och nuturvärdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vud beträffur naturvårdsverkets förslag om alt
skogsvårdsstyrelsen skull ges möjlighel alt meddelu förbud i avvuktun på
länsstyrelsens stull-ningstugunden enligt naturvårdslagen vill jag hänvisu till
att tidigare niimnd.i samrådsbestämmelser ger godu möjligheter till kontroll uv
bl.a. skogsuvverkningurnu. Jag vill ocksä erinra om de möjligheter som tmns utt
meddela interimistiska beslut i de full del är aktuellt att bilda naturreservat
eller ull förkluru ett område som nulurvårdsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jug unsluter mig hell till Kommunförbundets uppfattning
utt det finns behov UV en bättre samordning och samstämmighet mellan
skogsvårds-myndigheternus och de kommunala organens ställningstagunde i frågor
som rör skogsbruket. För att markera betydelsen häruv harjag för avsikt ull
föreslå regeringen utt i verkställighetsbestämmelsernu till skogsvårdslu-gens
regler om naturvårdshänsyn skall tas in en föreskrift uv innehåll att
skogsvårdsstyrelsen skall samråda med kommunen i frågor av särskild vikt med
hänsyn till de lokala förhållandena. De översiktliga fysiska planer som
kommunema under senare år har upprättat bör kunna utgöra underlag för
bedömningar uv för vilka områden sådani samråd bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket har inlett en inventering uv landels
våtmarker. 1 avvaktan på utt dennu inventering har slutförts harjag för avsikt
att föreslå legeringen ull del införs en generell skyldighet att via
skogsvårdsstyrelsen anmiilu våtmurksdikning till länsstyrelsen för samråd
enligt naturvårdslagen. Något behov av att f. n. ytterligare vidga den
generella anmälningsskyldigheten anserjag inte föreligga. Länsstyrelsen har
som redan nämnts befogenheter att föreskriva att inom visst område anmälan för
sumråd ulllid skall görus i fråga om särskilda slag uv urbetsföretag. Det finns
också anledning utt återkomma till frågan om våtmarksdikning i samband med de
tidigare nämndu övervägandena av vattenlagsutredningens belänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidun uv den allmänna bestämmelsen om hänsyn till
naturvärden finns i den nuvurande skogsvårdslagen särskilda regler för
svårföryngrade skogur och skyddsskogar. Regeringen kan förordnu att särskilda
bestämmelser om avverkning och återväxtåtgärder skall gälla sådana skogur.
Till de svårföryngrade skogarna räknas skogar i särskilt utsatta lägen, där det
kan vara omöjligl eller mycket svårt att åstadkomma en återväxt om avverkningen
sker på ett olämpligt sätt. De svårföryngrade skogarna i norra Sverige utgör
också ett skydd mot att fjällgränsen flyttas ner. Skyddsskogarna är skogar som
behövs för att förhindra sand- eller jordflykt. De särskilda bestämmelserna
innebär alt skogsvårdsstyrelsens tillstånd fordras för all avverkning utom för
den som sker för husbehov. Skogsvårdsstyrelsen har dock möjlighet att ge vissa
föreskrifter även för husbehovsavverkningen. När tillstånd ges till avverkning
skall skogsvårdsstyrelsen också föreskriva vilka återväxtåtgärder som skall
vidtas och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inom vilken tid de skall vara fullgjorda. Vid sidan av
särbestämmelserna gäller skogsvårdslagens regler i övrigt. Beslut om att de
särskilda bestämmelserna för skyddsskogar skall tillämpas har fattals
beiräffafide skogen i vissa kustområden inom Blekinge, Kristianstads, Malmöhus
och Hallands län samt på Avanäset på Fårö i Gotlands län. Bestämmelserna för
svårföryngrade skogar har gjorts tillämpliga på skogen inom Gotlands län i
övrigi, på Öland, inom en mindre del av Pajala kommun i Norrbottens län, större
delen av Norrbottens och Västerbottens lappmarker samt mindre delar av
Jämtlands och Kopparbergs län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen anser att särskilda regler för skyddsskogar
och svårföryngrade skogar skall finnas även i en ny skogsvårdslag.
Tillämpningsområdet för dessa bestämmelser såsom detta bestämts genom fattade
beslut föreslås oförändrat med den vidgning som följer av atl skogsvårdslagen
görs tillämplig på all skogsmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningen bör samma särbestämmelser gälla för
både skyddsskogar och svårföryngrade skogar. Förslaget innebär i den delen att
skogsvårdsstyrelsen också vid prövning av tillstånd till avverkning av
svårföryngrad skog skall kunna beakta skyddet mot sand- eller jordflykt på
angränsande marker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 övrigt föreslås den ändringen att tillstånd inte skall
krävus för gullring och röjning medan däremoi all slutavverkning och avverkning
för omläggning av skogsmarken skall vara underkastad tillståndstvång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämtlands län och Miljöförbundel anser atl
tillstånd också bör krävas för röjning och gallring. Enligt länsstyrelsen i
Gotlands län bör tillstånd krävas för gallring i medelålders och äldre skog.
Naturvårdsverket anser att tillstånd bör prövas av skogsvårdssiyrelsen i
samråd med länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del ansluter jag mig till utredningens förslag.
Jag vill i anledning av vad remissinstansema anför erinra om att en
röjningeller gallring för att vara tillåten måste vara ändamålsenlig för skogens
utveckling. Även om det är särskilt viktigt att gallringama utförs på ett
riktigt sätt i frainför allt den svårföryngrade skogen anser jag del inte
befogat atl kräva särskilt tillstånd också för dessa huggningar. Jag anser det
inte heller nödvändigt atl kräva ett fomiellt samråd mellan skogsvårdsstyrelsen
och länsstyrelsen i varje lillståndsärende. Jag fömlsäiier all
skogsvårdssiyrelsen rådgör med länssiyrelsen i alla de fall då övervägandena
kräver lillgång till särskild sakkunskap i naturvårdsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gränserna för de svårföryngrade skogarna och
skyddsskogarna har dragils upp även över skogsmark som hittills fallit utanför
skogsvärdslagens tillämpningsområde. Jag syftar då närmast på statens skogar.
Jag har för avsikt att föreslå att skogsstyrelsen får i uppdrag atl se över
gränserna för svårföryngrad skog och skyddsskog. Särskilt är detta påkallat i
fråga om gränsdragningen över statens marker. 1 avvaklan härpå bör nuvarande
gränser behällas oförändrade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.6 Övriga jrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller frågan om åtgärder mot insektshärjning i
skog ansluter utredningens förslag i stor utsträckning till de gällande,
nyligen ändrade bestämmelserna i den nuvarande skogsvårdslagen. Före
lagändringen år 1977 avsåg beslämmelserna om skogsskydd endast sådana fall när
en insektshärjning av större omfattning har inträffat eller är överhängande.
Skogsstyrelsen kan då meddela föreskrifter om vilka åtgärder som skall vidtas
mot insektshärjningen. Enligt en särskild lagbestämmelse förutsätter sådana
föreskrifter statsbidrag till föreskrivna åtgärder. Lagändringen innebar atl
dessa bestämmelser kompletterades med ett bemyndigande atl meddela föreskrifter
om förebyggande åtgärder för att motverka härjningar av barkborrar. Sådana
föreskrifter får avse upparbetning av skadad skog, åtgärder för att förhindra
uppkomsten av yngelhärdar vid röjning och unnan avverkning, uiforsling av
avverkat virke och lagring av virke i skog eller i närheten av skog. I allt
ulom i fråga om virkeslagringen har regeringen i skogsskyddsförordningen
(1977:350) beslutat föreskrifter om vilka ålgärder som skall vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen anser sig inle ha underlag för alt föreslå
ytterligare föreskrifter i fråga om skogsskyddet. För att göra det möjligt att
fortlöpande anpassa föreskrifterna till nya erfarenheter och till atl gälla
andra skadeinsekter föreslås dock i lagen ett mera vidsträckt bemyndigande än
det nu gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av problemen med snytbaggens angrepp på
skogsplanteringarna, som jag lidigare har berört, förorsakas de allvarligaste
insektsskadorna på skog av barkborrarna. Till dessa räknas den större och
mindre märgborren som angriper tallskog och granbarkborren och den sextandade
barkborren som orsakar skada på granskog. Inom vissa områden i landet är dessa
angrepp f. n. så omfattande att mycket betydande bekämpningsåtgärder är
nödvändiga. För all minska riskerna för stora och förödande insektsangrepp är
emellertid också förebyggande åtgärder nödvändiga. När det gäller barkborrarna
finns det förutsättningar för all med sådana åtgäider minska
insektspopulalionen och därmed riskerna för större härjningar. Gemensami för
dessa insekter är att de ynglar i avverkningsavfall, dödade eller försvagade
träd och i lager av obarkat virke. De nyligen iriförda
skogsskyddsföreskrifterna syfiar till att minska tillgången på sådant
yngelmaierial. Föreskrifter har emellertid ännu inte meddelats för
virkeslagringen. Eftersom de obarkade virkesupplagen i anslutning till skogen
ulgör de mest betydelsefulla yngelplatserna, är det synnerligen angeläget att
få till stånd en ändrad virkeslagring. Utformningen av föreskrifter för
lagringen måste emellertid anstå till dess skogsstyrelsen och naturvårdsverket
slutfört sitt uppdrag atl utreda bl.a. de särskilda krav som från
miljöskyddssynpunkt bör ställas på virkeslagring i vatten eller under
vatlenbegjutning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förhållandet att skyddet mol skadeinsekter i skogen
kräver både bekämpningsinsatser och förebyggande åtgärder bör liksom hittills
komma lill uitryck i skogsvårdslagen. Bekärhpningsåtgärderna måste med nödvändighet
anpassas till den föreliggande skadesitualionen. Nya forskningsoch
undersökningsresultat kan ge anledning att ställa krav på andra eller
ytierligare åtgärder för alt förebygga insektsskada. Regeringen bör bemyndigas
att meddela föreskrifter om bekämpning av insektshärjning i skog, upparbetning
av skadad skog, uiforsling eller lagring av virke och om andra ätgärder som
behövs för att motverka uppkomsten av yngelhärdar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag går nu över till frågan om vem som skall anses
ansvarig för olika åtgärder enligt lagen. Enligt ulredningens förslag bör som
huvudregel gälla att skogsmarkens ägare ensam skall bära ansvaret för att
lagens bestämmelser iakttas. Från den regeln görs i förslaget undantag bara
för bestämmelserna om marknadsföring av skogsodlingsmalerial och om
skogsskydd. När det gäller den sistnämnda bestämmelsen föreslås, i enlighet med
vad som nu gäller, ett vidare ansvar som omfattar också den som har rätt att
förfoga över skog eller virke. Det innbär alt exempelvis en rotpost- eller
virkesköpare får ett ansvar för alt skogsskyddsföreskrifterna följs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett par remissinstanser anser att utredningens förslag
innebär en alltför snäv avgränsning av skötselansvarel. Hovrätten för nedre
Norrland anser att lagens ansvarsbestämmelser bör omfatta såväl markägaren som
den som får förfoga över skog och virke. Skogsstyrelsen har inga invändningar
mot att skyldigheten att vidta återväxtåtgärder läggs på skogsmarkens ägare men
anser det vara tveksamt om markägaren skall bära hela ansvaret för alt
avverkningsbestämmelserna följs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening ligger det i sakens natur alt
skogsmarkens ägare ensam måsle bära ansvarei för vissa delar av skogsvården. Så
är fallet när det gäller skyldigheten att anlägga ny skog. Detsamma gäller
skyldigheten att vid avverkning ransonera den äldre skogen. Däremot är det
rimligt att också andra än markägaren blir ansvariga för atl övriga
avverkningsbestämmelser, som gäiler bJ. a. skydd för den yngre skogen, och
bestämmelsen om hänsyn till naturvårdens inlressen efterlevs. Enligi min
mening bör föruiom skogsägaren var och en som får förfoga över skogen vara
skyldig att följa dessa bestämmelser. De som närmast kommer i fråga för ett
sådani ansvar är rolpostköpare och serviiutshavare. Vad slutligen gäller
bestämmelsema om skogsskydd bör kretsen ansvariga också omfatta den som får
förfoga över virke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om vem som skall bära ansvaret för skogsvården får
betydelse inte bara vad gäller eventuell bötespåföljd för överträdelser utan
också vid tillämpningen av de regler som bör gälla vid skogsvårdsslyrelsernas
tillsynsverksamhet För att skogsvårdsstyrelsen skall komma lill rätta med
eftersatta skogsvårdsätgärder kan det enligt gällande regler krävas ett både
omständligt och tidsödande förfarande. Om upprepade försök alt träffa
överenskommelse med skogsägaren inte leder till önskat resultat fordras</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett domstolsförfarande som ytterst får till konsekvens att
skogsvårdsstyrelsen kan utföra åtgärderna på skogsägarens bekostnad. Därutöver
gäller att skogsvårdssiyrelsen har möjlighet att meddela förbud att avverka
skog utan särskilt tillstånd, om överenskommelse inte kan träffas eller om
avverkning sker i strid mot överenskommelse. Ett avverkningsförbud gäller mot
framtida ägare av fastigheten. Den som bryter mot ett sådant förbud riskerar
böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen föreslår alt den nuvarande ordningen för
tvångsingripanden enligt skogsvårdslagen skall ersättas med en möjlighet för
skogsvårdsstyrelsen atl meddela de förelägganden eller förbud som behövs för
att skogsägare och andra skall följa lagens bestämmelser. Såduna förelägganden
och förbud bör riktas mot viss person och kunna förenas med vite. I första hand
bör dock skogsvårdsstyrelsen försöka få rättelse lill stånd genom råd och anvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinsianser uttalar sin tillfredsställelse med
förslaget. En remissinstans anser dock att möjligheten att träffa
överenskommelser bör behållas och en annan anser alt föreläggandena bör knylas
till fastigheten. För egen del ansluter jag mig till utredningens förslag. Det
är enligt min mening nödvändigt atl skogsvårdsstyrelserna ges bättre
möjligheter än f. n. att verka för att skogsvårdslagstiftningens bestämmelser
följs. Så långt möjligt bör en frivillig medverkan från skogsägarens sida eftersträvas.
I de flesta fall torde det också vara möjligt att komma till rätta med försummelser
och förhindra överträdelser genom råd och upplysningar. Behövs del
ivångsingripanden bör emellertid skogsvårdsstyrelserna ha sådana befogenheter
att ingripandena kan ske snabbt och med effektiva medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdsstyrelsen bör som jag tidigare har framhållit
också kunna fordra en ekonomisk garanti för fullgörandet av de återväxtåtgärder
som krävs efter en avverkning. Skogsvårdsstyrelsen bör enligt min mening ges
möjlighet att fordra säkerhet för återväxtkostnaderna när det företas en
avverkning som föranleder jämförelsevis dyra och omfatlande återväxtåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdsstyrelsernas tillsynsverksamhet försvåras i hög
grad av den uppsplittring av ägandel som råder beiräffande många
skogsfastigheter. Del förhållandel att de flesta dödsbon saknar en
ställföreträdare med behörighet att företräda dödsboet skapar i det här
sammanhanget ofta stora problem. Frågan om ställföreträdare för dödsbon är f.
n. föremål för utredning. Jag vill i sammanhanget erinra om atl ocksä frågan om
atl avveckla dödsbons innehav av jordbruks- och skogsmark kommer all uiredas
närmare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättade lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom jordbruksdepartementet
upprättats förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skogsvärdslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om
ändring i lugen (1974:4.34) om bevarande av bokskog. Förslagen bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Förslaget till skogsvårdslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsmark med dess skog skall genom lämpligt utnyttjande
av markens virkesproducerande förmåga skötas så att den varaktigt ger en hög
och värdefull virkesavkastning. Vid skötseln skall hänsyn tas till naturvärdens
och andra allmänna intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrufen. som motsvarar 1 § i utredningens förslag och
den inledande bestämmelsen i nuvurande lag, innehåller en allmän beskrivning av
riktlinjerna för skötseln av skogsmarken och skogen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande lag skall skötseln av skogarna inriktas
mol att åstadkomma dels ett tillfredsställande ekonomiskt utbyte, dels en jämn
virkesavkastning. Enligt den föreslagna avfattningen betonas av skäl som
anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1.2) att skötseln skall ges
sädan inriktning att skogsmarken varaktigt ger en hög och värdefull
virkes-uvkustning. Produktionsaspeklen har alllså skjutits i förgrunden. Till
grund för lagens centrala bestämmelser ligger säledes snarare biologiska
kriterier än lönsamhetskriterier. Som motiv för förändringen kan också hänvisas
till de svårigheter vid tillämpningen som lönsamhetsprincipen har orsakat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ätt virkesavkastningen inte bara skall vara hög utan också
värdefull understryker vikten av att produktionen inriklas mot virke av en
kvalitet som lämpar sig för förädling. Genom att i målbeskrivningen ange att
virkesavkastningen varaktigt skall hållas på en hög nivå ges uttryck för att
skogsbruket skall inriktas mot en jämn och på lång sikl uthållig virkesavkaslning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsikten med bestämmelsen är endasl att ge en
sammanfattande beskrivning av samhällets krav i fråga om skötseln av landets
skogar. Jag anser att det är till fyllest att i en sådan beskrivning ange det
resultat denna skötsel skall syfta till och därutöver erinra om att hänsyn
måste tas till naturvårdens och övriga allmänna intressen. Vad en sådan skötsel
innebär i fråga om krav på åtgärder och inskränkningar kommer till uttryck i
lagens övriga bestämmelser. Självfallel måsle dessa krav utformas med hänsyn</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till produktionsförutsättningarna. Jag syftar då på både
de biologiska förulsäuningarna och förutsättningarna i övrigi för ett
ekonomiskt skogsbruk. 1 paragrafen erinras om atl hänsyn skall las inte bara
lill naturvårdens utan också lill andra allmänna intressen. Som jag har
framhållil i den allmänna moiiveringen (avsnilt 2.1.2) skall skogsnäringen
verka i samspel med andra samhällssektorer. I enlighet härmed skall hänsyn tas
bl.a. till rennäringen. Vidare ulgör skogama i vissa fall skydd för sand- eller
jordflykt på angränsande marker. En hög intensitet och en god planering i
skogsbruket främjar sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med skogsmark avses i denna lag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mark som är
lämplig för virkesproduklion och som inle i väsenilig utsträckning används för
annat ändamål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mark där det
bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot all fjällgränsen
flyttas ned.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Murk som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall
dock inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte
bör tas i anspråk för virkesproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den
enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en
kubikmeter virke om året per hektar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beskrivningen av vad som skall räknas som skogsmark tjänar
till att uvgränsu tillämpningsområdet för lagens bestämmelser om anläggning av
ny skog och om avverkning. De överväganden som ligger till grund för
definitionen av lagens skogsmarksbegrepp harjag redovisat i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.2.2). Paragrafen motsvarar 2§ i utredningens förslag
och 2 S nuvarande lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gränsdragningen mol mark som är föremål för annan
användning än virkesproduktion bör göras enligt hiltills lillämpade principer.
För all marken inte skall betraktas som skogsmark bör följaktligen krävas att
den dels utnyttjas för visst ändamål, dels används i en utsträckning som någorlunda
svarar mol ell för ändamålet normalt markutnyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har inte ansett det vara nödvändigt att, som i den
gällande bestämmelsen, göra undantag också för outnyttjad mark som är mera
ägnad att användas till annut än skogsproduktion. Skall marken inom en nära
framlid användas till annat ändamål än virkesproduktion bör sådana särskilda
förhållanden anses föreligga alt undantagsregeln, med den lydelse som föresläs,
är tillämplig. Vad beträffar undantagsbestämmelsens tillämpning i övrigt
hänvisar jag till vad jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt
2.2.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i tredje stycket, som anger under vilka
förutsättningar mark skall anses lämplig för virkesproduktion, harjag utformat
i enlighet med utredningens förslag. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den nuvarande lagen. Avgörande är vad marken kan
producera, dvs. den produktion som är möjlig med lämpligt trädslag och lämplig
skötsel. Hänsyn skall däremot inte las till den produktionsökning som kan
uppnås genom förbättring av marken. Bedömningen skall göras med hänsyn tagen
lill del skick i vilket marken befinner sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom hittills bör markens huvudsakliga beskaffenhet vara
avgörande för om den skall betraktas som skogsmark eller inle. Det innebär atl
i produktiv mark insprängda impediment kan vara att räkna som skogsmark, medan
motsatsen kan gälla beträffande skogsholmar och liknande trädsamlingur omgivna
av åkermark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynen över lagens efterlevnad kräver regelmässigt
ställningstagande lill om den mark del är fråga om är alt anse som skogsmark.
Den prövningen mäste i första hand ankomma pä skogsvårdssiyrelsen som
tillsynsmyndighet. Ulredningen har föreslagit all skogsvårdssiyrelsen vid
sidan av den prövning som ingår som ett led i tillsynen skall kunna särskilt
pröva om viss mark ulgör skogsmark i lagens mening. Det måste emellertid
ifrågasättas om markägarna eller myndigheten har något större behov av en
sädan prövningsmiijlighet. Någon särskild beslämmelse om skogsvårdsstyrelsens prövning
av markfrågan harjag därför inte anseit nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i den allmänna motiveringen förordat att
skogsvårdslagcn görs tillämplig på all skogsmark och därmed också på den
skogsmark som utgör kyrklig jord. Någon remissinstans har ifrågasatt om inte
det förhållandet att skogsvårdslagen görs tillämplig på den kyrkliga jorden
kräver lagändring som fordrar kyrkomötets samlycke. För förvaltningen av det
kyrkliga skogsbruket gäller enligt 14 § lagen (1970:939) om förvallning av
kyrklig jord att förvaltningen skall inriktas på atl egendomens
avkastningsförmåga tillgodogörs på ekonomiskt bästa sätt. Bestämmelsen kan inle
anses slå i strid med bestämmelserna i den föreslagna skogsvårdslagen. Någon
ändring av lagen om förvaltning av kyrklig jord behövs därför inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag hindrar inte atl skogsmark tas i anspråk för
annal ändamål än virkesproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen molsvarar 3 § första stycket i utredningens
förslag och lill viss del 30 S i nuvarande lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen innebär att lagens krav på åtgärder för
återväxt och restriktioner i fråga om avverkning sätts ur spel när skogsmark
tas i anspråk för att användas till annat än virkesproduktion. De fall som
åsyftas är ianspråktagande i sådan utsträckning och för sådant ändamål att
marken inle längre blir att betrakta som skogsmark enligt 2§. En motsvarande
regel finns i 30 § nuvarande lag för de fall skogsmark omläggs till trädgård,
åker, byggnadstomt, väg eller annat liknande ändamål. Omläggning till äng eller
betesmark för varaktigt belesbruk får däremoi inle ske utan skogsvårdssiyrelsens
lillsiånd. För lillsiånd krävs atl marken är lämplig för ändamålet och inte av
större ytvidd än vad som kan anses skäligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under vilku förutsättningar och i vilken omfattning
skogsmark skall få las i anspråk för undru ändamål än virkesproduktion är inte
en fråga som bör regleras i skogsvårdslagsiifiningen. Intresset av att så långt
möjligt förhindra att skogsvårdslagens bestämmelser kringgås under förebärande
av en ändrad markanvändning skulle däremot kunna uigöra ett skäl för en
skyldighet att inhämta skogsvårdsstyrelsens tillstånd till en omläggning. Ett
generellt tillståndstvång för att motverka enstaka fall av missbruk skulle
emellertid enligt min mening föra alltför långt. Det syfte ett sådant
tillståndstvång skulle tjäna bör i huvudsak kunna uppnås genom den anmälningsskyldighet
ulredningen förordal. 1 enlighel med ulredningens förslag bör därför
skyldigheten att anmäla förestående avverkningar utsträckas till att omfaltu
även avverkningar som sker för att möjliggöra en ny användning av skogsmarken.
Bestämmelser om anmälningsskyldigheten finns i I7S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med stöd av 31 S nuvarande lag kan skogsvårdssiyrelsen
bestämma viss tid inom vilken de för omläggningen nödvändiga åtgärderna skall
vara vidtagna. Fullföljs inte omläggningen inom den angivna tiden, kan det
ytterst fä till följd att ny skog anläggs på markägarens bekostnad. Något behov
av en sådan bestämmelse vid sidan av de regler om tvångsmedel somjag har tagit
in i 24 S torde inte föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu har behandlat gäller omläggning av skogsmark i
allmänhet. Jag återkommer i det följande till de särskilda regler som bör gälla
i fråga om svårföryngrade skogar och skyddsskogar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag skall inte tillämpas i den mån den strider mot
föreskrifter som har meddelats med stöd av naturvårdslagen (1964: 822) eller
annan lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som saknar motsvarighel i den nuvarande lagen,
överensstämmer med 4 § i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 paragrafen anges hur gränsdragningen skall ske mellan
skogsvårdslagens tillämpningsområde och tillämpningen av andra föreskrifter
för skogsbruket. Beträffande föreskrifter utfärdade med stöd av
naturvårdslagen kan en sådan gränsdragning bli aktuell framför allt när det
gäller naturreservat. 1 den mån skötselföreskriflerna för reservatet över huvud
tagel inle rör skogsbruket skall skogsvårdslagen gälla fullt ut och i annat
fall i de avseenden som inte regleras i skötselföreskrifterna. Exempel på
annan lagstiftning som innebär inskränkningar för skogsbruket är lagen (1974:434)
om bevarande av bokskog, lagen (1942; 350) om fornminnen och de förbud mot
trädfällning som gäller enligt 17 och 40§§ byggnadslagen (1947:385) och som kan
särskilt utfärdas enligt 110 § byggnadslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ny skog skall anläggas på skogsmark</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om markens
virkesproducerande förmåga efter avverkning eller på grund av skada på skogen
inte tas till vara på ett godtagbart sätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om marken
ligger outnyttjad,</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. om skogen är så gles eller lill så stor del består av
för marken olämpligt Iriidslug ull dess tillväxt är uvsevärt lägre än den
tillväxt som är möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärd enligt förstu stycket skall vidtas i fall som anges
i I och 2 utan dröjsmål och i fall som anges i 3 inom skälig tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Purugrufen. som molsvarar 6S i utredningens förslag, anger
under vilku förulsäiiningur ny skog skall anläggas och inom vilken tid detta
skall ske. 1 den nuvarande lagen regleras dessa frågor i 14-I6S§. Jag har lill
viss del behandlat frågornu i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt den nuvurunde lagen krävs återväxtåtgärder om
skogen efter en avverkning eller inträffad skada inte kan anses nöjaktig med
hänsyn till naturförhållandena. Någon ändring i sak är inte avsedd med den i
punkt 1 vuldu beskrivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del däremoi gäller punkt 3 innebär bestämmelsen en
skärpning i förhållunde till nuvarande lag enligt vilken motsvarande skyldighet
inträder försl om skogstillståndet är uppenbart otillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till ledning för den bedömning som förutsätts i första
stycket punkterna 1 och 3 krävs verkställigheisföreskrifter. Vad som är
godtagbart enligt punkt 1 bör i likhet med vad som f. n. gäller bestämmas med
hänsyn till det kvarvarande virkesförrådets storlek, till i vilken utsträckning
huvudstammar har lämnats kvar och till den ytmässiga fördelningen av
huggningen eller skadan. En utgångspunkt vid bedömningen bör vara att
skyldighet alt anlägga ny skog inträder när beståndets virkesförråd nedgått
lill ungefär hälften av det med hänsyn till bonitet, trädslag och beståndels
ålder möjliga förrådet. När det gäller punkt 3 bör skyldigheten att anlägga ny
skog inträda när beståndets tillväxt är mindre än hälften av den möjliga
tillväxten vid ifrågavarande beståndsålder och för marken lämpligt trädslag.
Beträffande yngre bestånd bör utrymme finnas att ta hänsyn till beståndets
möjligheter att i framtiden uppnå den angivna tillväxtnivån. Med olämpligt
trädslag avses även trädslag av olämplig härkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt andra stycket ställs när det gäller den tid inom
vilken ny skog skall anläggas strängare krav i de fall som avses i punkt I och
2 än i de i punkt 3 avsedda fallen. Även i fråga om dessa tidskrav fordras
föreskrifter till ledning för lillämpningen. Enligt de nuvarande
tillämpningsanvisningarna gäller som huvudregel när föryngring skall ske genom
plantering eller sådd att återväxtåtgärderna skall påbörjas snarast efter en
avverkning och vara avslutade inom tre år. Del vore givelvis önskvärl atl en
kortare lid kunde lillämpas. Den föreslagna besiämmelsen ger också ulrymme för
all ställa strängare krav. Emellertid delar jag utredningens uppfattning att
ansträngningarna f. n. i första hand måste inriktas på att uppfylla det
gällande tidskravet och att detta därför tills vidare bör behållas oförändrat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ett skogsbestånd är så överårigt att markens virkesproducerande
förmåga tas till vara endast i ringa utsträckning, får skogsvårdsstyrelsen
besluta alt beståndet skall slutavverkas och ny skog anläggas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som saknar motsvarighet i nuvarande lag,
överensstämmer med 7§ i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av den allmännna motiveringen (avsnitt 2.2.3)
är förevarande paragraf inte tillämplig i andra fall än när tillväxten är
onormalt låg på grund uv röta eller självgallring. Är tillväxten i ett
överårigt bestånd starkt nedsatt på grund av gleshet eller luckighet, kan
skyldighet att anlägga ny skog inträda enligt 5§. Den bestämmelsen är däremot
inte tillämplig om den låga tillväxten bara beror på beståndets höga ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsbeståndet bör anses sä överårigt som anges i
paragrafen när den löpande tillväxten efter avdrag för självgallring och annan
virkesförlust är mindre än hälften av den genomsnittliga produktion som ett
nyll bestånd kan ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att skyldighet enligt denna paragraf skall inträda
kiävs skogsvårdsstyrelsens beslut i det enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om föryngringsmetod, markberedning, sådd, plantering, vård
av plantskog och andra åtgärder som kan behövas för att trygga återväxten av
skog av tillfredsställande täthet och beskaffenhet i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som motsvarar 8§ i utredningens förslag,
innehåller ett bemyndigande att meddela föreskrifter för hur anläggningen av ny
skog skall gå till och hur den nyanlagda skogen skall vårdas. Frågan om de krav
som närmare skall gälla har jag behandlat i den allmänna motiveringen (avsnitt
2.2.3). Självfallet måste kraven liksom hittills anpassas till de skilda
förutsättningarna för skogsbruk som gäller i olika delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det är påkallat från skogsvårdssynpunkt, får regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter som förbjuder
eller släller upp villkor för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>användning av
vissl slag av skogsodlingsmaterial av inhemskt eller utländskt ursprung vid
anläggning av skog,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>handel med
sådant material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med skogsodlingsmaterial avses frön, plantor, sticklingar
och andra former av förökningsmaterial, avsedda för anläggning av skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen, som saknar motsvarighet i nuvarande lag, har
bestämmelserna i 9 och 21 §§ i utredningens förslag förts samman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafens innehåll har jag behandlat i den allmänna
moiiveringen (avsnitt 2.2.3). Bemyndigandet i punkl 1 behövs för att kunna dels
förhindra användningen av skogsodlingsmalerial som är olämpligt för orten
eller marken i fråga, dels begränsa användningen av främmande trädslag och
klonmaterial för att därigenom minska riskerna för framtida omfattande skador.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrifter för handel med skogsodlingsmaterial, punkt 2,
kan somjag nämnt i allmänmotiveringen bl.a. gälla skyldighet förden som
överlåter skogsodlingsmaterial att lämna uppgifter om t.ex. mateiialets
geografiska härstamning och genetiska ursprung så att köparen kan bedöma dess
lämplighet för hans marker. Uppgiftsskyldigheten bör kunna avse alla
handelsled, inte bara detaljistledet. Förbud bör också kunna meddelas alt
försälja olämpligt material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar importen av skogsodlingsmaterial kan
föreskrifter om kontroll av sädanl malerial meddelas med stöd av lagen
(1975:85) med bemyndigande atl meddela föreskrifter om in- eller utförsel av
varor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Röjning av plantskog eller ungskog skall ske, när skogen
är så tät eller av sådan beskaffenhet i övrigt att produkiionen av värdefulli
virke väseniligi hämmas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om skogen är nära gullringsbar ålder, får
skogsvårdsstyrelsen i särskilda fall medge att röjningen ersätts med lidig
gallring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frånsett vissa redaktionella ändringar överensstämmer
paragrafen med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 S i utredningens förslag. 1 den nuvarande lagen
inrymmer 14 § en skyl<br>
dighet att röja plantskogen medan däremoi någon skyldighet att utföra<br>
ungskogsröjning inte föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen kräver verkställighetsföreskrifter som anger
när röjningsskyldighet föreligger, senaste tidpunkt för röjningen och lämpligt
stamantal per hektar efter röjning. Med hänsyn till det föreliggande stora
behovet av ungskogsröjning kan införandet av en röjningsskyldighet övergångsvis
skapa problem. 1 den mån problemen inte kan lösas med tillstånd till gallring
med stöd av andra stycket får särskilda föreskrifter meddelas. Ett bemyndigande
att meddela sådana föreskrifter har lagits in i övergångsbestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lOS Skogsmarkens ägure är unsvarig för anläggning och vård
av ny skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Purugrufen motsvurar delvis 18 S i nuvarande lag och 5 § i
utredningens förslug. Frågan om vem som skall bäru ansvaret för skogens skötsel
harjag behandlat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förevarunde paragraf skall, i likhet med vad som
f.n. gäller, skogsmarkens ägare svara för att ny skog anläggs. Bestämmelsen
innebär vidure utt markägaren har utt svara för nödvändig röjning eller
gallring enligi 9 §. Någon bestämmelse motsvarande den i 18 § andra stycket
nuvarande lag om kostnadsansvar för tidigare ägare och innehavare av
avverkningsrätt harjag inte ansett nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>11 </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdssiyrelsen får i särskilda fall medge undantag
från 5 och 9 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 110</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 vilka full skogsvårdsstyrelsen har anledning att medge
undantag från uppställdu kruv fur nännare anges i verkställigheisföreskrifter.
Möjligheten utt medge undanlag bör som regel inle komma till utnyttjande i
andra fall än när kruven framstår som oskäligt betungande. Avsteg bör bl.a.
kunna görus när det gäller den tid inom vilken åtgärdema för skogsodling skall
vara avslutade. En förlängning av den tiden är i vissa fall påkallad för att
minsku angreppen av snytbaggen och andra för skogsplantorna skadliga insekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del förhållandet atl dispensiegeln endast avser 5 och 9 SS
innebär inte alt unduniug i enskilda full är uteslutnu när del gäller de skyldigheler
som uvses i 7 och 8 SS. De sistn'ämndu bestämmelserna förutsätter all regeringen
meddelar föreskrifter i förordning och regeringen kan därmed också reglera i
vilku full und;intug skall få görus från dessa föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning på skogsmark får inte ske på annal sätt än
genom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. röjning eller gullring som främjar skogens utveckling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. slutuvverkning som är ändumålsenlig för anläggning uv
ny skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 11 S i utredningens förslag och delar
av 6 och 7 SS i nuvurande lug. Frågan om tillåtnu avverkningsformer harjag
behandlat i den ullmännu motiveringen (avsnitt 2.2.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvurunde 6 S får en uvverkning i den
uivecklingsbaru skogen inte utun tillstånd göras på annat sätt än genom en
gallring som är ändumålsenlig för skogens utveckling. För den icke
utvecklingsbara skogen regleras inte avverkningsformerna i vidare mån än genom
bestämmelsen i 7 S andra stycket som förbjuder avverkning som avsevärt
försvårar återväxten. Den sistnämndu bestämmelsen är enligt förarbetena tillämplig
inom områden där det är svårt eller kostnadskrävande att åstadkomma återväxt.
Genom att i förevarande paragraf ställa kravet att all gallring skall främja
skogens utveckling och att all slutuvverkning skall vara ändamålsenlig för
anläggning UV ny skog ges ett vidgai skydd mot att olämpliga huggningar
företas i den äldre skogen. Med de kruv som ställs beträffande gallringen
kommer den huggningsformen endast undantagsvis i fråga i den äldre skogen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 1 innebär för de beståndsvårdande huggningarna att dessa
skall utföras sä att en hög produktion av värdefullt virke främjas. För slutavverkning
innebär punkt 2 i normalfallet trakthuggning med eller utan fröträd. Att unnun
uvverkningsform undantagsvis kan komma i fråga i fjäll-skogsområdenu harjag
berörl i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skog får inte slutavverkas förrän den har nått sådan ålder
att endast en mindre ökning av dess medelproduktion kan erhållas, om skogen får
stå kvar. Medelproduktionen beräknas som tillväxten i medeltal per år från det
att skogen anlades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
meddelar före-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skrifter om den tidigaste slutavverkningsålder som skull
gälla för oliku tiädslug inom skildu delur uv lundet på mark uv olika bonitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdssiyrelsen får i särskildu full medge unduniug
från försia stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrufen motsvurar 12 S i utredningens förslag och 6 S i
nuvarande lag. Som frumgår uv den ullmänna motiveringen (avsnitt 2.2.4) innebär
paragrufen den ändringen i förhållande lill den gällande bestämmelsen att
skyddet för den yngre skogen direkl knyter un till de växttider som ger en hög
produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ftumhällits i den ullmänna motiveringen måsle
regeringen eller skogsstyrelsen ge närmare föreskrifter om den lägsta tillåtnu
uvverknings-åldern för oliku trädslug, regioner och boniteter för ull den
allmänt hållna grundregeln i första stycket skall gå alt tillämpa. En
bestämmelse härom finns i undru stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Unduniug från huvudregeln med slöd uv tredje slyckel bör
liksom hittills kunna komma i fråga i bl.a. följande fall. Avsteg från de
lägsia tillåtna slutavverkningsåldrarna kan vara motiverade för att åstadkomma
en jämnare åldersfördelning eller behandlingsenheter av lämplig storlek och
form i brukningsenheiens skog. Undantag bör också kunna medges för att
möjliggöra avverkning av ett mindre lämpligt trädslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den begränsning i avverkningsrätten som förevarande
paragraf innebär gäller självfallel inte när skyldighet att anlägga ny skog
föreligger enligt 5 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsmarkens ägare svarar för atl slulavverkning bedrivs
så att en jämn åldersfördelning uv skogen på hans brukningsenhet främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om hur stor andel av en brukningsenheis skogsmarksareal
som årligen eller eljesl periodvis får slutavverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdsstyrelsen får i särskilda fall medge undantag
från första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Puragrafen motsvarur 13 S i utredningens förslag och 7 S
första stycket i nuvarande lag. Skyldigheten att begränsa slutuwerkningen för
alt därigenom ransonera den äldre skogen harjag behundlui i den allmänna
motiveringen (avsnilt 2.2.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna bestämmelsen bygger på den principen utt
den årliga sluiavverkningsyian på varje brukningsenhet skall begränsus så att
en jämn åldersfördelning upprätthålls eller uppnås. Därigenom skapas förutsättning
för en jämn virkesuvkustning. Vid sidan av en jämn åldersfördelning fordras
fören jämn virkesavkastning också ell tillräckligt stort virkesförråd. Någru
ivingunde regler som innebär ull uvverkningurna skall inriklas mot bestånd med
lågl virkesförråd och låg tillväxt bör emellertid inte uppställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 de för tillämpningen nödvändiga föreskrifierna bör anges
vilken andel av skogsmarken som med hänsyn lill bonitet ärligen får
slutavverkas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa föreskrifter bör åtminstone f. n. inte utformas så
att de innebär en hårdare begränsning av avverkningama än den som följer av de
nuvarande tillämpningsanvisningarna. Somjag har berört i den allmänna
motiveringen bör i föreskriftema också anges de större andelar som kan tillåta
dels om brukningsenheten har mera avverkningsmogen skog än normall, dels om
avverkningen inriktas på bestånd som är glesare än normalt. 1 vissa fall bör
ett antal tillåtna årsavverkningar få sammanföras för att avverkas på en gång.
1 vilken utsträckning sådana sammanföringar skall få göras bör anges i
föreskriftema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med stöd av bestämmelsen i tredje stycket skall
skogsvårdsstyrelsen i särskilda fall kunna ge tillstånd till större
avverkningar än de som tillåts enligt de generella reglerna. Sådana tillstånd
bör liksom hittills kunna meddelas för att möjliggöra kostnadskrävande
investeringar på brukningsenheten eller en rationell avverkning som sker i
samverkan mellan olika fastighetsägare. Som jag har framhållit i den allmänna
motiveringen bör finansieringsfrågan vid tillskotlsförvärv och nyetablering
lösas på annat sätt än genom särskilda avverkningstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreligger skyldighet enligt 5 § atl anlägga ny skog blir
förevarande paragraf inle tillämplig. Till skillnad frän vad som skall gälla
beträffande lagens övriga avverkningsbestämmelser skall skogsmarkens ägare
ensam svara för atl ransoneringsbestämmelsen iakttas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som brukningsenhet skall räknas den skogsmark inom en
kommun som tillhör samma ägare, om ej annat följer av föreskrifter som meddelas
av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar i huvudsak 14 S i utredningens
förslag och delvis 8 S i nuvarande lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med det i föregående paragraf använda begreppet
bmkningsenhel skall i regel förslås samma ägares skogsmark inom en kommun,
oavsett om detla markinnehav beslår av en eller flera fastigheter. Avsteg skall
kunna göras så att markinnehavet inom en kommun delas upp i två eller flera
brukningsenheter eller atl markinnehavet i två eller flera kommuner sammanförs
lill en brukningsenhet. Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt
2.2.4) bör sådana medgivanden komma i fråga bara om det är lämpligt med hänsyn
till sysselsättningsunderlaget inom olika arbetskraftsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdsstyrelsen skall på begäran meddela beslut på
förhand huruvida viss avverkning är förenlig med 13 eller 14 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 16 S i utredningens förslag och 10 S
i nuvarande lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.4)
har jag till gmnd för lagens avverkningsbestämmelser valt principer som skall
kunna omformas till förhållandevis enkla öch entydiga tillämpningsföreskrifter.
Det måste emellertid fömtsältas alt det i vissa fall även i fortsättningen kommer
atl finnas ett behov av att inhämla skogsvårdsstyrelsens mening om en planerad
avverkning är förenlig med lagens bestämmelser. Det gäller inle minst i sådana
fall när skogslillslåndet markant avviker från vad som är normalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsmarkens ägare är skyldig atl underrätta
skogsvårdsstyrelsen om avverkning som skall äga rum på hans mark enligt
föreskrifier som meddelas av regeringen eller myndighei som regeringen
besiämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen överensstämmer, frånsett smärre redaktionella
ändringar, med 17 § i utredningens förslag och 8 a § i nuvarande lag. Frågan om
avverkningsanmälan har behandlals i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med stöd av den nuvarande bestämmelsen om hyggesanmälan
har föreskrifter för anmälningsskyldigheten meddelats dels i kungörelsen
(1974: 1029) om anmälan av skogsavverkning, dels i skogsstyrelsens
lill-lämpningsanvisningar. Föreskrifierna innebär i huvudsak att anmälningsskyldigheten
endast omfattar sådan avverkning som föranleder återväxtåtgärder, dvs.
slutavverkning. Vidare har anmälningsskyldigheten begränsats till
slutavverkningar som omfattar minst 0,5 ha. Anmälan skall göras senasi en månad
före avverkningen utom inom de områden som särskilt angetts av länsstyrelsen,
där anmälan skall göras senast tvä mänader i förväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrifier med i huvudsak samma innehåll bör gälla även
i fortsättningen med de tillägg som föranleds av att anmälningsskyldigheten
bör utsträckas lill atl omfatta avverkning som sker för att ta i anspråk skogsmark
för annan användning. Den frågan harjag tagit upp i anslutning lill 3S. Även
när det gäller sådan anmälan kan en arealbegränsning vara motiverad. Om en
anmälan om avverkning avser omläggning lill åker eller bete bör
lantbruksnämndens yttrande kunna inhämtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får föreskriva att skog som är svår alt
föryngra på grund av dess ogynnsamma läge eller som behövs som skydd mot sand-
eller jordflykt eller för att förhindra att fjällgränsen flyttas ned skall
avsättas som svårföryngrad skog eller skyddsskog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som molsvarar 25 S i nuvarande lag,
överensstämmer i huvudsak med 18 § i utredningens förslag. 1 den allmänna
motiveringen (avsnilt 2.2.5) harjag föreslagit att de nuvarande gränserna i
avvaklan på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en översyn skull behållus oföiändrude. De nuvurunde
besluten från 1951 och 1954 giiller tills vidare med stötl uv punkt 6
öveigångsbeslunimelsei nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 svårtöryngrad skog eller skyddsskog får avverkning inie
ske ulan skogsvårdsstyrelsens tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 samband med att tillstånd ges kun skogsvårdssiyrelsen
beslula om åtgärder för all begränsa eller motverka olägenhel och irygga
återväxien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillslund behövs inte för röjning eller gullring som
ftimijur skogens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pur;igiufen överensstämmer med I9S i utredningens förslug.
Den svurur delvis mot bestiimmelsernu i 26-28 SS och, såvitt gäller omläggning
uv skogsmark, 30S i den nuvurande lugen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>,v puiugrufens fiirslu och tretlje stycke följer att ull
uvveikning utom röjning och gullring skull krävu skogsvårilsstyrelsens
tillstånd. Förstu stycket omfuttur således inte baru skiluvverkning mun också
avverkning som skei för ull tu murk i unspråk för unnul ändamål. Att tillstånd
inte skull krävus för ändumålsenlig röjning och gullring liksom det
förhullundet .itl något undantag från lillsiåndskruvet inte görs för
hushehovsavvcrkning innebär en ändring i förhållunde till vad som f. n. gäller.
Frågun om lill-ståndsfrihet för röjning och gallring hur jag behandlat i den
ullmännu moiiveringen (uvsnili 2.2.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med stöd av andra stycket kan skogsvårdsstyrelsen besluta
hur avverkningen skall genomförus för att inte återväxten eller
skyddsintressenu skall äventyrus och vilka åtgärder som skull vidtas för att
tillfredsställunde återväxt skall åstadkommus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 purugrufen görs inte i något hänseende någon åtskillnad
mellun svårföryngrad skog och skyddsskog. Därigenom kan det förhållundet ull
vissu svårföryngrade skogar också ulgör ett skydd för angränsande murker
beuktas vid all tillståndsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fär
meddela föreskrifter om bekämpning av insektshärjning i skog, uppurbctning uv
skadad skog, uiforsling eller lagring uv virke och om andru åtgärder som behövs
för alt motverka uppkomsten uv yngelhärdar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsmarkens ägare är ansvarig för att sådana åtgärder
utförs. För förebyggande åtgärder i samband med uvverkning och lagring uv virke
ur också annun som har rätl att förfoga över skog eller virke ansvarig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen har i förhållande lill 20 S i utredningens
förslag givits en mera preciserad avfattning som till viss del ansluter till
den lydelse 34 S har i nuvarande lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Äv vad jag har sagt i den allmänna moiiveringen (avsnitt
2.2.6) framgår atl underiag f.n. saknas för ytteriigare generella
detaljföreskrifter ulöver de som meddelats i skogsskyddsförordningen (1977:350)
och skogsstyrelsens föifullning (SKSFS 1977: 4).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 enlighet med vad jug har anförl i fråga om
skogsvårdslagens tillämpningsområde (avsnilt 2.2.2) skall bestämmelserna för
skogsskyddet inte bara gälla åtgärder på mark som betraktas som skogsmark i
lagens mening. Såväl bekämpningsåtgärder som förebyggande åtgärder kan vara
nödvändigu pä andra marker för att skydda skogen på närliggande skogsmark. Det
har vidare förutsatts all kommande föreskrifter för virkeslagringen skall gällu
både lagring i skog och i närheten av skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter i fråga om hyggens storlek och utläggning,
beständsanläggning. kvarlämnande av trädsamlingar, skogsbilvägars sträckning
och om den hänsyn i övrigt som skall tas till naturvårdens intressen vid
skötseln av skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bemyndigandet medför inte befogenhet atl meddela
föreskrifier som är så ingripande att pågående markanvändning avsevärt
försvåras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvurar 22 S i utredningens förslag. Kruven
på hänsyn till naturvårdsintressena föreslås komma till ullryck, dels, liksom
hittills, i en erinran i lagens inledande paragraf, dels i föreskrifter
meddelade med stöd av bemyndigandet i förevarande paragraf. 1 vilka hänseenden
sådana föreskrifter bör kunna meddelas har behandlats i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.2.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar föreskrifternas lillämpningsområde framgår
det av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.2) att föreskrifterna bör iakttas
vid varje åtgärd i skogsbruket oavsett om åtgärden berör mark som betraktas som
skogsmark i lagens mening eller annan mark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen utövar den centrala tillsynen över
efterlevnaden av denna lag och med slöd av lagen meddelade föreskrifier.
Skogsvårdsstyrelsen utövar den närmare tillsynen inom länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som överensstämmer med 23 § i utredningens
förslag, motsvarar 4 och 5 SS i gällande lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de
upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen överensstämmer med 24 S i utredningens förslag.
Någon motsvarande bestämmelse finns inte i den nuvarande lagen. De handlingar
som främst kan vara av intresse vid tillsynen är eventuella skogsbruksplaner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheten får meddela föreläggande eller förbud
som behövs för att denna lag eller föreskrift som har meddelals med slöd av
lagen skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>efterlevas. 1 brådskande fall eller när del annars finns
särskilda skäl, får föreläggande eller förbud meddelas omedelbart och i annat
fall försl sedan det har visat sig att myndighetens råd och anvisningar inte
har följts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 beslul om föreläggande eller förbud kan
tillsynsmyndigheten utsätta vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Iakttas inle föreläggande, får tillsynsmyndigheten låta
vidta åtgärden på den försumliges bekostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen överensstämmer med 25 S i utredningens förslag
och ersätter bestämmelserna i 12, 13, 19, 20, 22 och 32 88 i nuvarande lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller alt komma till rätta med åtgärder som har
försummats innebär paragrafen atl den nuvarande ordningen med överenskommelser
med skogsägaren och ålägganden av domstol ersätls med en möjlighet att meddela
förelägganden som kan förenas med vite. Sådana förelägganden kan till skillnad
från de nuvarande överenskommelserna komma att gälla också andra försummelser
än eftersatta återväxtåtgärder. När del å andra sidan gäller att förhindra
åtgärder som inte står i överensstämmelse med lagen kan skogsvårdsstyrelsens
anmaning antingen få formen av föreläggande eller förbud. Sådana förelägganden
eller förbud kan komma i fråga i vidare utsträckning än del nuvarande
avverkningsförbudet, t.ex. för att säkerställa att föreskrifterna om
naturvårdshänsyn iakttas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreläggandena och förbuden förutsätts få formen av
ålägganden riktade till viss person. De får därigenom, framför allt i
jämförelse med det nuvarande avverkningsförbudet, en begränsad räckvidd. Det
hade visserligen varit möjligt att utsträcka föreläggandena och förbuden lill
att gälla också en ny ägare av fastigheten. En sädan bestämmelse skulle
emellertid få en begränsad betydelse med hänsyn till att den inte kan gälla ett
förelagt vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av paragrafens lydelse och som har
understrukits i den allmänna moiiveringen (avsnitt 2.2.6) skall
skogsvårdsstyrelserna så långt möjligt söka åstadkomma rättelse genom
anvisningar och råd till skogsägaren eller den annars ansvarige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan avverkning föranleda jämförelsevis dyra och omfattande
återväxtåtgärder, får skogsvårdssiyrelsen i samband med att avverkning företas
kräva atl säkerhei ställs för fullgörandet av ålgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Säkerhei får även krävas som villkor för tillstånd enligt
19 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ställs inle säkerhei i fall som avses i första stycket,
får skogsvårdsstyrelsen meddela förbud att avverka skog på brukningsenheten
utan skogsvårdssiyrelsens tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som saknar motsvarighel i utredningens
förslag, molsvarar 24 S nuvarande lag. Frågan om ställande av säkerhet har
behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1.4 och 2.2.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon ändring av vad som f. n. gäller beiräffande
fömlsältningarna för atl fordra säkerhet är inle avsedd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tredje stycket åsyftas förbud meddelat med stöd av 24 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen kan föreskriva att särskilda avgifter skall tas
ut i ärende enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som överensstämmer med 26 8 i utredningens
förslag, saknar motsvarighet i gällande lag. Avgifter kan komma i fråga bl. a.
i ärenden om beslut enligt 16 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaklsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. bryier mot föreskrift som har meddelats med stöd av
8 8 första stycket<br>
eller 20 8 första stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryier mot 12
8, 13 8 första stycket eller 14 § första stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot 19 8
försia siycket eller mot föreskrift om avverkning som har meddelats med stöd av
19 § andra stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot
avverkningsförbud som avses i 25 S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underlåter atl
fullgöra anmälningsskyldighet som har föreskriviis med slöd av 17 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underiåter att
iaktta föreläggande eller bryter mot förbud som har meddelats för att
föreskrifi enligt 21 § skall efterlevas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ringa fall döms ej till ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har flera medverkat till gärning som avses i första
stycket gäller 23 kap. 4 och 5 S§ brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som har överträtt vitesföreläggande eller vitesförbud
döms inte till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av
föreläggandet eller förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 27 8 i utredningens förslag. I punkt
1 straffbeläggs brott mot föreskrifter om användningen av och handeln med
skogsodlingsmaterial och mot föreskrifter för skogsskyddet. I det sistnämnda
hänseendet finns motsvarande straffbestämmelse i 37 a 8 nuvarande lag. Punkt 2
gäller broll mol avverkningsbeslämmelserna och punkt 3 brott mot bl.a.
bestämmelsen att skogsvårdsstyrelsens tillstånd skall inhämtas för avverkning
i svårföryngrad skog och skyddsskog. Motsvarande straffbestämmelser finns i 36
8 1 mom. i den gällande lagen. Vad beträffar punkl 4 finns motsvarande
straffbestämmelse f. n. i 36 8 2 mom. Punkt 5 om ansvar för den som inte
iakttar vad som föreskrivs om avverkningsanmälan motsvarar delvis nuvarande 37
§. Somjag tidigare har sagt bör straffansvar inte följa på brott mot
föreskrifter om naturvårdshänsyn i andra fall än när skogsvårdsstyrelsen
meddelat föreläggande eller förbud med angivande av i vilka hänseenden
föreskrifterna skall iakttas. Detta följer av punkt 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Virke efter avverkning som innebär brott enligt denna lag
eller värdet därav skall förklaras förverkal, om det inte är uppenbart
obilligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som motsvarar förverkanderegeln i den av
utredningen föreslagna ansvarsbestämmelsen, överensstämmer i sak med 39 8 i gällande
lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan mot skogsvårdsstyrelsens beslut enligt denna lag
förs hos skogsstyrelsen genom besvär. Mot skogsstyrelsens beslut förs lalan
hos regeringen genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 paragrafen, som saknar motsvarighel i utredningens
förslag, ges besvärsbestämmelser som motsvarar 43 8 i nuvarande lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myndighei får förordna alt dess beslut skall lända till
efterrättelse utan hinder av förd talan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.
Inte heller i den nuvarande lagen finns någon direkt motsvarighet till den
föreslagna bestämmelsen utom atl meddelat avverkningsförbud träder i kraft
genast även om det överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom lagen
upphävs skogsvårdslagen (1948:237) och förordningen (1894: 17 s. 1) angående
hushållningen med de allmänna skogarna i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förekommer i
lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom
bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som innehar
skogsmark med fideikommissrätt eller under ständig besittningsrätt och äger
tillgodogöra sig skogens avkastning utöver husbehovet, skall vid tillämpningen
av nya lagen anses som skogsmarkens ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva de avvikelser frän nya
lagen som kan behövas med hänsyn till övergångssvårigheter som kan föranledas
av den genom lagen införda röjningsskyldigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillstånd eller
beslut som meddelats med stöd av 6, 7, 10, 13, 24 eller 26 8 gamla lagen skall
anses meddelade med stöd av motsvarande bestämmelse i nya lagen, om inte
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordnar annat. Med stöd
av 25 § meddelade förordnanden skall gälla tills vidare. Avverkningsanmälan som
gjorts före nya lagens ikrafiträdande skall anses ha fullgjorts enligt nya
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen bör träda i kraft den 1 januari 1980. Med hänsyn
bl.a. till den förvaltningsreform som har genomförts beträffande den kyrkliga
jorden kan den i punkt 2 nämnda förordningen upphävas. Det är lämpligt att
beslul härom fattas i samband med införandet av den nya skogsvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till de rätlighelsinnehavare som enligt punkt 4 skall
jämställas med skogsmarkens ägare när det gäller ansvaret för skogsvården hör
bl. a. de åbor som anges i 3 8 första stycket nuvarande lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De i punkt 6 uppräknade tillstånden och besluten är
tillstånd lill avverkning som innebär avsieg från bestämmelsen om skydd för
den yngre skogen och bestämmelsen om ransonering, förhandsbesked att en viss</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avverkning är förenlig med avverkningsbestämmelserna,
avverkningsförbud och tillstånd all avverka utan hinder av sådani förbud,
beslut alt fordra säkerhet och tillstånd till avverkning i svårföryngrad skog
eller skyddsskog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Förslaget till ändring i lagen (1974:434) om bevarande
av bokskog</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringen i 6 8 bokskogslagen föranleds av att begreppet
utvecklingsbar skog inte används i den föreslagna skogsvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över
förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skogsvårdslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1974:434) om bevarande av bokskog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:70.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av utredningens förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsutredningen har enligt sina direktiv haft två
huvuduppgifter. Den första har varit atl utarbeta ell system för en s. k.
rullande virkesbalansul-redning och med hjälp uv detta system redovisa
altemativa utvecklingslinjer för den svenska skogsnäringen. Den andra har
varit atl lägga fram detaljerade förslag till styrmedel inom skog. jlitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om virkesbalanser skulle enligt direktiven
behandlas med förtur. Ulredningen avgav därför i februari 1975 delbetänkandet
(Ds Jo 1975:1) Virkesbehov och virkeslillgång. 1 betänkandet redovisades
exempel på långsiktiga avverkningsberäkningar som hade utförts med hjälp av ett
nytt beräkningssystem konstruerat för utredningens räkning. Beräkningarna betecknades
av utredningen väsentligen som underlag för utredningens fortsatta
bedömningar. 1 betänkandet framförde utredningen vidare förslag om inrättande
av ett fast organ för permanent skoglig prognosverksamhet. Ell sådani organ har
nu inrättats vid skogsstyrelsen. Utredningen räknar med att skogsstyrelsen
kommer att fortsätla arbetet med avverkningsberäkningar m. m. i huvudsak
enligt de principer som utredningen har tillämpat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har i del fortsatta arbetet vidareutvecklat
beräkningsmodellen för avverkningsberäkningar. Bl. a. är det nu möjligt att
vid beräkningarna direkl la hänsyn till faktorer som positivt och negativt
påverkar skogsproduktionen. Som underiag för de beräkningar som nu presenteras
har utredningen låtit värdera dessa faktorer både teoretiskt och praktiskt. Den
teoretiska värderingen har gjorts av forskare på de specifika områdena. Som
grund för den praktiska värderingen har legat bl. a. en skogsvårdsenkät till
hela skogsbruket. Utredningen har vidare till sin hjälp haft en referensgrupp
sammansatt av forskare och praktiker inom skogsbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 enlighel med direktiven redovisar utredningen
alternativa skogsproduktionsprogram. Programmen sträcker sig över en
100-årsperiod och utgår liksom beräkningarna i utredningens delbeiänkande från
skogslillslåndet så som det har framkommit vid riksskogstaxeringen åren 1968-
1972. I samtliga program förutsätts bruttoavverkningen under 1970-talet vara i
genomsnitt 75 milj. msk (skogskubikmeter) per år vilket kan jämföras med den i
delbetänkandet förutsatta volymen 84 milj. msk per år. Nedjuste-ringen
föranleds av att averkningarna till följd av lågkonjunkturen för skogsindustrin
har blivit lägre än vad som tidigare kunde förulses. att brännved
1'örbrukningen har minskat, atl importen av virke har ökat och atl
tillvaratagandet av fällda träd har förbättrats. Med hänsyn till det långsiktiga
mål för skogspoliliken som anges i utredningens direktiv syftar samtliga
redovisade alternativ till en uppskattning av den högsta möjliga långsiktiga
avverkningsnivån efter år 1980 vid de förutsättningar som gäller för resp.
alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har valt att begränsa redovisningen till tre
alternativ. Givetvis är det möjligl atl utarbeta program med andra
förutsättningar och resultat. Utredningen har dock tvingats avstå från att
utarbeta ett alternativ som belyser en fortsättning av dagens intensitet i
skogsbmket. Nödvändiga data om utvecklingsmöjligheterna för de bestånd som har
anlagts under de senasle åren saknas nämligen. Alternativ I beskriver
visserligen ell skogsbruk liknande det som har bedrivits under de senaste
decennierna. Det innebär dock en bättre beståndsanläggning och mer omfattande
bort-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>röjning av lövsly än f. n. och kan beräknas ge ungskogar
av den kvalitet som vi har i dag. För sådana ungskogar finns lämpliga data som
underlag för långsiktiga beräkningar. Gallringshuggningarna syftar lill alt
främja en hög produktion av barrsågtimmer genom att andelen gallring ökas och i
högre grad inriklas mol lövträden i bestånden. Gödslingen av skogsmark
förutsätts fortsätta i samma omfattning som under 1970-lalet, dvs. ca 15000 ha
per är. Ett program enligt detta alternativ skulle möjliggöra en
bmlioavverkning av ca 75 milj. msk per år under 100-årsperioden vilkel i slort
sett molsvarar den beräknade virkesförbrukningen under 1970-talel. För
skogsindustrin innebär detta att en kapacitet molsvarande dagens skulle kunna
utnyttjas till i genomsnitt ca 85 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aliernativ 2 beskriver ett skogsbruk med belydligt högre
ambitionsnivå än hittills. I förhållande lill alternativ 1 förutsätts en
förbättrad beståndsanläggning och viss användning av förädlat skogsfrö. Under
100-årsperioden förutsätts att contortatall planteras på 14 % av
skogsmarksarealen i Norrland och nordvästra Svealand, alt skogsmarksgödslingen
successivt ökar från 150000 till 450000 ha per år, att hälften av våra
sumpskogar dikas under en 20-årsperiod och alt 25 % av myrmarksarealen dikas
och i förekommande fall gödslas under en 40-årsperiod. Ell program enligi
detla alternativ skulle möjliggöra en successiv ökning av den årliga
bruttoavverkningen från 75 milj. msk till 89 milj. msk om 100 år. Redan under
1980-lalel skulle avverkningarna kunna ökas till närmare 80 milj. m'sk per år.
Skogsindustrin skulle under 1980-lalet då kunna utnyttja sin kapacitet till ca
90 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativ 3 avser att beskriva ett skogsbruk där sådana
restriktioner har genomförts för användning av kemiska bekämpningsmedel,
gödsling och dikning som har aktualiserats i den allmänna debatten de senasle
åren. 1 programmet förutsätts atl antalet barrträdsplantor blir lägre och att
löv-trädsinblandningen i de nyanlagda bestånden, trots förhållandevis aktiva
röjningar och hjälpplanteringar efter insektsskador, blir högre än i de båda
undra alternativen. Vidare förutsätts att gallringshuggningarna på grund av
svårigheterna att avsätta lövträdsvirke i mindre grad kan inriktas mot atl ta
ut lövträd. Ett program enligi detla alternativ skulle leda lill all den årliga
bruttoavverkningen omedelbart måste minskas med 6 milj. msk i förhållunde lill
1970-lalels nivå, dvs. lill 69 milj. msk. Den möjliga barrvirkesavverkningen
skulle minska med 9 milj. msk medan lövvirkesavverkningen måste öka med 3 milj.
m'sk. Virkesförrådel av lövträd skulle under 100-årsperioden öka med ca 70 %. 1
de båda andra alternativen ligger del på i stort sett oförändrad nivå. En
avverkning av denna siorieksordning skulle medge att en industrikapacilel
molsvarande dagens skulle kunna utnyttjas till endast ca 75 %. En viktig
förutsättning härför är all lövvirkesförbrukningen ökas med närmare 30 %
motsvarande en tillverkning av ytterligare mer än 0,5 milj. lon
lövvedscellulosa. Programmel skulle få omedelbara negativa effekter på
sysselsättningen i skogsbruket och skogsindustrin och på exportinkomsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 de tre alternativen har inte beaktats möjligheterna att
genom ett bättre tillvaratagande av virke och stubbar och genom import av virke
öka skogsindustrins råvarutillgångar. Om ekonomiska förutsättningar kan skapas
härför beräknas 7-8 milj. m' stubbvirke m.m. kunna tillföras industrin. Import
virke kan väntas bli förhållandevis dyrt och därför få endast en marginell
betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I direktiven till utredningen anges alt målel för
skogspolitiken bör utformas så au möjligheter skapas för en långsiktig hög
produktion i skogsindustrin och därmed också en hög intensitet i skogsbmkel. Utgångspunkten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör vara atl skogsmarken skall utnyttjas på bästa sätl
från samhällets synpunkt. Utredningen utgår från att skogsnäringen måste
arbela i överensstämmelse med de övergripande samhällsekonomiska målen och i
samspel med andra samhällssektorer. Härigenom kan den bidra till att uppfylla
mälen bl. a. om full sysselsättning, ekonomisk tillväxt, regional balans, balans
i ulrikesbelalningarna och om god nutur- och miljövård. Utredningen föreslår
mol bakgrund härav att det sammanfattande målet för skogspolitiken blir atl
skogsmark med växande skog skall skötas så att den varakiigt ger en med hänsyn
till markens virkesproducerande förmåga och övriga förutsättningar hög
virkesuvkustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De skogsbestånd som uniäggs i vårt lund är färdiga för
slutavverkning försl efter i genomsnitt 100 år. Ålgärder som vidtas i
skogsbruket nu påverkar således våra handlingsmöjligheter långt fram i tiden.
Del är omöjligl att i dag bedöma hur våra skogar kan komma att utnyttjas i en
så avlägsen framtid. Del är emellertid inle uleslulel atl deras betydelse
kommer att vara större än nu. Osäkerheten om framliden motiverar enligt
utredningens bestämda uppfattning en väl avvägd hushållning med våra skogar.
Skogsskötseln bör mer än hittills inriktus på en hög volymproduktion och på en
produktion av virke av hög kvalitet En sådan inriktning av skogsbruket har inte
bara en renl ekonomisk syftning utan innebär också ett väsentligt led i strävan
att bevara och ulveckla skogen som miljö. Den ger goda valmöjligheter och
handlingsfrihet i fråga om skogarnas utnyttjande i framtiden. En intensiv
skogsskötsel kan också medverka till ull upprätthålla sysselsättning och
service särskilt i våra glesbygder. Genom krav på jämn eller varakiig
avkastning kan tvära kastningar i sysselsättningen undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En från produktionssynpunkter opiimal skogsskötsel kan i
vissa hänseenden och i vissa fall krävu ålgärder som inte är förenliga med
skogsbrukets krav på lönsamhet. Kruven på en hög virkesavkastning får därför
inte ställas så höga utt de inte med beaktande uv såväl ullmänna som enskilda
inlressen kan anses skäliga och rimliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett ensidigt krav på hög virkesavkastning med hänsyn till
markens virkesproducerande förmåga kun behövu anpassas med hänsyn till den
samlade allmänna synen på markutnyttjandet. Konkurrensen om de markresurser
vi har lill förfogande gör atl skogsmark måsle tas i anspråk för undra ändamål,
t.ex. för byggnadsändamål, vägar, naturvård och friluftsliv. Det är nödvändigt
atl frägor om förändring av skogsmurkens utnyttjande görs till föremål för
övergripande bedömningar med utgångspunkt bl. a. i den av riksdagen fastställda
skogspoliliken och med hänsynstagande till skogsindustrins råvaruförsörjning
och sysselsättningen i skogsbruket. Samhällets övergripande intresse uv ett
rationellt bedrivet skogsbruk måsle tillgodoses i den regionulu och kommunulu
planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om skogsbrukels förhållande lill nalurvården och
friluftslivet behandlades så sent som år 1974 av riksdagen. De principer som
låg lill grund för ändringarna i della avseende i skogsvårdslagen och
naturvårdslagen den 1 januari 1975 bör gälla även i fortsättningen. Flera
bestämmelser i den nuvarande och den nu föreslagna skogsvårdslagstiftningen
gagnar även naturvårdsintressena. Även om skogsbruk nu liksom tidigare
givetvis innebär ingrepp i de ekologiska förhållundenu är det, inom de ramar
som statsmakterna har ställt upp. i linje med del allmänt omfattade önskemålet
om en ekologisk grundsyn. Man kan på goda grunder ulgä från all unspråken på
god friluftsmiljö även i forlsällningen kun lillgodoses inom allemansrät-lens
ram ulan speciella ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid iunspråklagunde uv skogsmurk för andra ändamål än
skogsbruk bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>principen sålunda vara att i försia hand sådan mark väljs
som från skogsbrukssynpunkt allmänt och i det enskilda fallet är sämst. 1 de
fall andra anspråk inte utesluter skogsbruk, t. ex. vid samutnyttjande av
skogsmark för naturvård och skogsbruk, får inskränkningar i skogsbmket inte
göras större än vad som är oundgängligt för att ändamålei med inskränkningarna
skall kunna lillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de redovisade skogsprodukiionsprogrammen lillgodoser
alternativ 2 det föreslagna övergripande målet för skogspoliliken. Programmet
innebär en målmedveten satsning på en ökad produktion av högkvalitativ råvara
för skogsindustrin. Det förutsätier en förbätirad anläggning av nya skogsbestånd
och en förbättrad beslåndsvård. Det förutsätier vidare en ökad
skogsmarksgödsling och ökad dikning av sumpskogar och myrmarker. Programmel
innebär sålunda en betydlig ambitionsökning i skogsbruket inom ramen för en god
hushållning med våra skogar. Det kräver stora investeringar och en realisering
av programmet förutsätier därför alt priserna på skogsbrukels produkter kan
hållas på en från företagsekonomisk synpunkt acceplabel nivå och att rationella
metoder kommer atl användas i skogsvårdsarbetet. Det är realistiskt atl räkna
med att det kan ta längre tid att nä den höga nivå som programmet förutsätter
än vad som framgår av de redovisade beräkningarna. Utredningen vill betona att
en ökning av avverkningen får ske först när de i programmel ingående
skogsvårdsåtgärderna har vidlagils och den beräknade effekten har uppnåtts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har haft i uppdrag atl lägga fram detaljerade
förslag till de styrmedel som behövs för att tillgodose skogspolitikens mål.
Utredningen lägger därför fram förslag till ny skogsvårdslagstiftning och
förslag om hur skogsvården skall finansieras. Information och rådgivning riktad
till skogsbrukarna är väsentliga komplement härtill. Dessa frågor behandlas av
skogsadministrativa utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna skogsvårdslagen är ett av de viktigaste
medlen för att genomföra den av utredningen förordade skogspolitiken. I lagen
ges de grundläggande beslämmelserna för skogsskötseln. Bestämmelserna föreslås
bli tillämpliga på all mark som enligt lagen utgör skogsmark, oavsett vem som
är markägare. Lagen syftar till att upprälthålla en skogsskötsel som varakiigt
ger en hög virkesavkastning. Bestämmelserna som rör skyldigheten att anlägga
ny skog och bestämmelserna som reglerar avverkningen är centrala i detla
avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom i gällande lag ställs krav på återväxtåtgärder
efter avverkning och inträffade skador. Därutöver föreslås en vidgad skyldighet
att med ny skog ersätta bestånd som på grund av gleshet eller olämpligt
trädslag är otillfredsställande. I begränsad utsträckning skall vidare en
avveckling och nyanläggning kunna föreskrivas när skogen är höggradigt
överårig. För beståndsanläggningen föresläs skärpta krav med avseende pä
trädslagssammansättningen och utnyttjandet av de sämre skogsmarkernas
produktionsförmåga. För att de föreslagna, i begränsad utsträckning strängare
fordringarna skall uppfyllas krävs avsevärt ökade insatser, särskilt på de
bättre skogsmarkerna. Det är sålunda nödvändigt att plantering eller sådd
tillämpas i siörre omfattning än tidigare i stället för självföryngring. I
många fall kommer det att fordras ett ökat antal plantor vid plantering. Vidare
är det nödvändigi med förbäitrad planivård, planteringsteknik och plantröjning,
inbegripet en ökad röjning av lövsly. Skyldigheten all anlägga ny skog av
tillfredsställande beskaffenhet föreslås innefatta även vård av ungskogen genom
röjning. Härigenom främjas en produktion av önskade trädslag och kvalitativt
gott virke.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De bestämmelser som föreslås gälla för avverkningen
ansluter i stor utsträckning till motsvarande regler i den nuvarande
skogsvårdslagen. Rätten att avverka begränsas för att främja en hög och jämn
virkesavkastning. En bestämmelse som förbjuder slutavverkning av den
växtkraftiga skogen avser att i största möjliga utsträckning tillgodose kravet
på en hög virkesavkastning. Slutavverkning skall i princip inte få ske så
länge ett skogsbestånds årliga tillväxt är högre än dess beräknade
medeltillväxt. För att främja en långsiktigt jämn virkesavkastning behövs
ytterligare begränsning av avverkningsrätten. Den ojämna åldersfördelningen i
landets skogar gör det nödvändigi att ransonera den slutavverkningsmogna
skogen. Mot bakgrund av det skogsbrukssätt som praktiskt kan tillämpas här i
landet, trakt-hyggesbmk med likåldriga bestånd, föreslår utredningen en
bestämmelse som i princip innebär all den genomsnittliga sluiavverkningsyian
skall anpassas lill skogens omloppstid. Allmänt skall avverkningen inte få ske
i andra former än genom röjning eller gallring som är ändamålsenlig för skogens
utveckling eller genom slutavverkning som är ändamålsenlig för anläggning av
ny skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt föreslår utredningen bestämmelser rörande bl. a.
naturvårdshänsynen i skogsbruket, avverkningsanmälan, skogsskyddet och
användning och marknadsföring av skogsodlingsmaterial. Särskilda bestämmelser
föreslås gälla för svårföryngrade skogar och skyddsskogar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdssiyrelserna ges nya och vidgade befogenheter i
fråga om tillsynen av lagens efterlevnad. Det hittillsvarande, i vissa
hänseenden omständliga systemet av tvångsmedel föreslås ersatt med regler som
ger skogsvårdsstyrelsen möjlighet att utfärda vitessanktionerade förelägganden
eller förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsbmket bör liksom hittills normalt självt finansiera
de åtgärder som bör vidtas och som bl. a. krävs i skogsvårdslagstiftningen.
Förutsättningar härför är bl.a. tillräckligt höga priser på skogsbrukets
produkter och en fortlöpande rationalisering. Erfarenheterna visar atl det i
många fall är svårl atl uppbringa medel för skogsvårdsåtgärder just när
åtgärderna måste vidtas. För att garantera att medel finns tillgängliga för
sådana återväxtåtgärder och röjning som föreskrivs i skogsvårdslagen föreslår
utredningen atl alla skogsägare skall vara skyldiga alt på särskilt konto
avsätta medel härför. Medel för återväxtåtgärder skall avsättas då
slutavverkning har skett och medel för röjning med ett visst belopp varje år.
Systemet föreslås kompletterat med lån med statlig garanti.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skogsproduklionsprogram som utredningen förordar
innebär ökade kostnader för skogsvård. Dessa kan med hänsyn till de krav som
kan ställas på skogsägaren och till normala förelagsekonomiska förutsättningar
komma att i vissa delar av landet bli högre än vad som är rimligt. Samtidigt är
det mycket angeläget från regionalpolitisk synpunki atl en hög skogsproduktion
kan upprätthållas i norra Sverige. Utredningen föreslår därför ett utvidgat
statligt stöd till vissa åtgärder i detla område. För hela landet föreslås stöd
till omplantering eller hjälpplantering av skadade skogskulturer, lill
plantering av definitivt nedlagd jordbruksmark och till dikning och i
förekommande fall grundläggande gödsling av myr och sumpskog. Vidare föreslås
stöd vid omfatlande skador av skogsinsekter och ett utökat stöd till
upprättande av skogsbruksplaner. Stödet till skogsväghållning föreslås bli
väsentligt utvidgat. Siödet till de olika åtgärderna i skogsbruket föreslås
utgå i huvudsak som bidrag varierande mellan 30 och 90 % beroende på åtgärd
och region. Fulll ulbyggt beräknas det kosta staten ca 320 milj. kr. per år.
Vissa kompletteringar i form av statlig garanti för lån föreslås inom en
sammanlagd ram av 16 milj. kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förbättring av fastighetsstrukluren är nödvändig för att det skall bli möjligt
att i vissa områden bedriva ett rationellt skogsbruk. Den verksamhet som med
statens stöd sker i della syfte bör därför fortsätta. Förbättringarna går
emellerlid långsamt. 1 de svårast ägospliltrade områdena bör därför bildande av
s. k. gemensamhetsskogar prioriteras framför andra slrukturförbättrande
åtgärder. Genom samverkan mellan skogsägare kan vidare effektiviteten i
skogsbruket ökas snabbare. Som underlag för planering av samverkan behövs
översiktliga skogsinventeringar. Sådana behövs även för samhällsplaneringen i
stort som komplement lill riksskogstaxeringen. Översiktliga skogsinvenleringar
kan vidare användas som utgångspunkt för mer detaljerade skogsbruksplaner för
enskilda fastigheter. Utredningen föreslår atl skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet med översiktliga skogsinventeringar vidgas till alt omfatta hela
landet. Staten bör svara för hela kostnaden härför, ca 12 milj. kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nya
och förbättrade skogsbruksmeloder och välutbildad arbetskraft är
förutsättningar för genomförandet av del skogsproduktionsprogram som
ulredningen förordar. Utredningen anser att forsknings- och utvecklingsarbetet
inom skogsbruket måsle iniensifieras inle minst på skogsvårdsom-rådel.
Forskningens generellt sett långsiktiga och allmängiltiga karaktär motiverar
att staten ökar sina insatser på detla område. På utbildningsområdet bör
främst utbildningen av skogstekniker anpassas till efterfrågan och
möjlighelerna till utbildning, fortbildning och rådgivning för de självverksamma
skogsägarna förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 110</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till Skogsvårdslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Skogsmark och
därå växande skog skall skötas så atl den varaktigt ger en med hänsyn lill
markens virkesproducerande förmåga och övriga fömtsättningar hög
virkesavkastning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Med
skogsmark avses i denna lag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mark som är
lämplig för virkesproduktion och som ej i väsentlig utsträckning användes för
annat godtagbart ändamål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mark på vilken
del bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att
fjällgränsen flyttas ned.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mark anses lämplig för virkesproduklion, om den enligt
vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter
virke om året per hektar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga om mark är att anse som skogsmark prövas av
skogsvårdsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Denna lag äger ej lillämpning om skogsmark tages i
anspråk för att i<br>
väsentlig utsträckning användas för annal godtagbart ändamål än virkes<br>
produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan
föreskriva alt lagen ej skall tillämpas i fråga om viss skogsmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ 1 fråga om
skogsmark för vilken har föreskrivits inskränkningar i skogsbruket med stöd av
naturvårdslagen (1964:822) eller annan lagstiftning gäller denna lag endast i
den mån den ej strider mot vad som sålunda har föreskrivits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Ansvarig
enligt denna lag är, om ej annat anges, skogsmarkens ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Ny skog skall anläggas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om markens
virkesproducerande förmåga på grund av avverkning eller skada ej tillgodogöres
på ett godtagbart sätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om skogsmark i
andra fall än som avses i 1 ej är skogbevuxen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
skogsbestånds tillväxt på gmnd av gleshet eller olämpligt trädslag avsevärt
understiger den tillväxt som är möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog skall i fall som avses i första
stycket 1 och 2 ske utan dröjsmål och i fall som avses i första stycket 3 inom
skälig tid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller myndighei som regeringen besiämmer
meddelar närmare föreskrifier om skyldigheten atl anlägga ny skog enligi
första och andra siycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om
skogsbestånd är så överårigt all markens virkesproducerande förmåga
tillgodogöres endast i ringa utsträckning, kan skogsvårdssiyrelsen föreskriva
atl beståndet skall slutavverkas och ny skog anläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vid
anläggning av ny skog skall de föryngringsätgärder vidtagas som kan behövas för
att trygga återväxt av skog av tillfredsställande täthet och beskaffenhet i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närmare föreskrifter om föryngringsmetod, markberedning,
sådd, plantering, plantskogsvård eller andra åtgärder enligi första stycket
meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 8 Regeringen eller myndighei som regeringen bestämmer
kan förbjuda<br>
eller fastställa villkor för användning av vissl skogsodlingsmaterial vid an<br>
läggning av ny skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med skogsodlingsmaterial avses frö, planta, stickling och
andra former av förökningsmaterial för anläggning av skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Röjning av plantskog eller ungskog skall ske, om
skogen är så tät el<br>
ler av sådan beskaffenhet att produktionen av lämpligt virke väsentligt<br>
hämmas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om skog är nära gallringsbar ålder, kan
skogsvårdsstyrelsen medgiva att röjning får ersättas med tidig gallring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närmare föreskrifier om röjningsskyldigheten enligt första
stycket meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Skog får avverkas endast genom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>röjning eller
gallring som är ändamålsenlig för skogens utveckling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>slutavverkning
som är ändamålsenlig för anläggning av ny skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Skogsbestånd får ej slutavverkas förrän beståndet
nått sådan ålder<br>
att endast en mindre ökning av dess medelproduktion, beräknad som till<br>
växten i medeltal per år från beståndets anläggning, kan erhållas genom atl<br>
låta det stå kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närmare föreskrifier om den tidigaste
slutavverkningsåldern för olika trädslag och mark av olika bonitet inom skilda
delar av landet meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Slulavverkning av skog på bmkningsenhel får bedrivas
endast i så<br>
dan omfattning all en jämn åldersfördelning och en hög virkesproduklion<br>
främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller myndighei som regeringen besiämmer
meddelar föreskrifter om vilken andel av brukningsenheis skogsareal som med
hänsyn till storlek, bonitel och skogens ålderssammansättning årligen eller
eljesl periodvis får slutavverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § Som brukningsenhet skall räknas den skogsmark inom en
kommun<br>
som tillhör samma ägare, om ej annat följer av föreskrifier som meddelas<br>
av regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 Skyldighet
atl i vissa fall slutavverka skog följer av beslämmelserna i 6 och 7 8§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Skogsvårdsstyrelsen är skyldig atl på begäran meddela beslut huruvida
avverkning är förenlig med bestämmelserna i 12 eller 13 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Skogsmarks
ägare är skyldig att enligt de föreskrifter som meddelas av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer underrätta skogsvårdsstyrelsen om avverkning
som skall äga rum på hans mark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svårföryngrad skog och skyddsskog</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Regeringen
får föreskriva all skog på gmnd av dess utsatta läge eller med hänsyn till
behovet av skydd mot sand- eller jordflykt skall avsättas som svårföryngrad
skog eller skyddsskog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I
svårföryngrad skog eller skyddsskog får avverkning ej ske utan
skogsvårdsstyrelsens tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med att tillstånd ges enligt försia stycket kan
skogsvårdsstyrelsen föreskriva åtgärder för att begränsa eller motverka
olägenhet och trygga återväxten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillstånd enligt försia stycket fordras ej för röjning
eller gallring som är ändamålsenlig för skogens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsskydd m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 § Skogsmarks ägare eller annan som äger förfoga över
skog eller vir<br>
ke är skyldig alt vidtaga de åtgärder som behövs för att motverka eller be<br>
kämpa insektshärjning i skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närmare föreskrifter om skyldighet enligt första stycket
meddelas av regeringen eller myndighei som regeringen besiämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 § Regeringen eller myndighei som regeringen bestämmer
får meddela<br>
föreskrifier som gäller marknadsföring av skogsodlingsmalerial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdshänsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 8 Vid skogens skötsel skall hänsyn lagas lill
naturvårdens inlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närmare föreskrifier om åliggande enligt första siycket
meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Skogsstyrelsen ulövar den cenlrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag
och med stöd av lagen meddelade föreskrifter. Skogsvårdsstyrelsen utövar den
närmare tillsynen inom länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8
Tillsynsmyndigheten har rätt att efter anfordran erhålla de upplysningar och
handlingar som behövs för tillsynen enligt denna lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 § Tillsynsmyndigheten får meddela föreläggande eller
förbud som be<br>
hövs för all denna lag eller föreskrifi som har meddelats med slöd av lagen<br>
skall efterievas. 1 brådskande fall eller när särskilt skäl eljesl föreligger,
får<br>
föreläggande eller förbud meddelas omedelbart och i annal fall först sedan<br>
det visat sig atl myndighelens råd och anvisningar ej följts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 beslut om föreläggande eller förbud kan
tillsynsmyndigheten utsätta vile.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efterkommes ej föreläggande, får tillsynsmyndigheten låta
vidtaga ålgärden på den försumliges bekostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26 8 Regeringen kan föreskriva att särskilda avgifter
skall lagas ul i ären<br>
de enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvar m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27 8 Till böter dömes den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet bryter mot föreläggande eller förbud som meddelals för att 11 8
eller för att föreskrift meddelad med stöd av 12 § andra stycket, 13 § andra
stycket, 20 8 andra stycket eller 22 8 andra siycket skall efterlevas. Della
gäller dock ej om föreläggandet eller förbudet har förenats med vite. Till
böter dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mol
föreskrift som meddelats med stöd av 9 8 första stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot 11 8
eller föreskrift som meddelats med stöd av 12 8 andra siycket eller 13 8 andra
stycket, om ej gärningen är ringa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underlåter att
fullgöra anmälningsskyldighet som föreskrivits med stöd av 17 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot 19 8
eller åsidosätter villkor som föreskrivits i samband med tillstånd enligt denna
paragraf,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot
föreskrift som meddelats med stöd av 20 8 andra stycket, om ej gärningen är
ringa eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot
föreskrift som meddelats med stöd av 21 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Virke som varit föremål för brott enligt denna lag eller
värdel därav skall förklaras förverkat, om det ej är uppenbart obilligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den 1 juli 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom lagen
upphäves skogsvårdslagen (1948: 237)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förordningen (1894:17 s. 1) angående hushållningen med de
allmänna skogarna i rikel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förekommer i
lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom
bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som innehar
skogsmark med fideikommissräll eller under stän dig besittningsrätt och äger
tillgodogöra sig skogens avkastning utöver husbehovet, skall vid tillämpningen
av denna lag anses som skogsmarkens ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen
eller myndighei som regeringen besiämmer får föreskriva de avvikelser från
denna lag som behövs med hänsyn till övergångssvårigheter som kan föranledas
av den genom lagen införda röjningsskyldighe-len.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreskrifier,
förordnanden eller beslul som meddelats med slöd av äldre bestämmelser skall
anses meddelade med stöd av motsvarande be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stämmelse
i denna lag, om ej regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
förordnar annat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Avverkningsanmälan som
gjorts vid lagens ikraftträdande skall anses ha fullgjorts enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om insättning på skogsvårdskonto</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Insättning på skogsvårdskonto
enligt denna lag skall göras av den, for vilken vid taxering till kommuned
inkomstskatt såsom skattepliktig inkomst upptagits garantibelopp för sådan
jordbmksfastighei som vid fastighetstaxering åsatts delvärdet skogsbmksvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Skogsvårdskonto skall utgöras
av särskilt konto i bank. Med bank avses riksbanken, afTärsbank, sparbank eller
föreningsbank.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bank
som mottager medel på skogsvårdskonto skall lämna uppgifter om in- och
utbetalning från kontot enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Insättning på skogsvårdskonto skall göras</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>med belopp motsvarande en
procent av det skogsbmksvärde som åsatts de i förvärvskällan ingående
fastigheterna vid senaste allmänna fastighetstaxering, om detta värde
överstiger 10000 kronor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>med kronor for varje hektar
skogsmark på vilken avverkning skett, om efter avverkningen ny skog skall
anläggas genom plantering eller sådd, eller med kronor for varje hektar om
anläggningen skall ske genom självföryngring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
beräkning av insättningsbelopp enligt första stycket 2 skall avmnd-ning ske
till närmast hela antal hektar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
I 3 § 1 angiven insättning skall göras för varje beskattningsår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
3 § 2 angiven insättning skall göras för det år som utgör beskattningsår for
intäkt genom avverkningen. Belöper inkomsten av avverkningen på flera
beskattningsår, skall för vatje år så stor andel av det i 3 § 2 angivna beloppet
insättas som svarar mot den på året belöpande andelen av inkomsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Från det sammanlagda insättningsbeloppet för visst beskattningsår<br>
fär avräknas de faktiska eller beräknade kostnadema för sådana i 9 § an<br>
givna skogsvårdsåtgärder som utförts under året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Belopp
som skall insättas på skogsvårdskonto, avmndas nedåt till jämna hundratal
kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Till ledning for bestämmande av det belopp, som skall insättas på<br>
skogsvårdskonto skall vid självdeklaration fogas utredning enligt av riks<br>
skatteverket fastställt formulär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
deklaration skall vidare fogas bevis från banken rörande verkställd insättning
på skogsvårdskonto.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 Vid beräkning
av nettointäkt av jordbmksfastighei enligt kommunalskattelagen (1928; 370) och
lagen (1947; 576) om statlig inkomstskatt fär avdrag görus för belopp som
enligt denna lag har insatts på skogsvårdskonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Belopp som
enligt denna lag för visst beskattningsår skall insättas på skogsvårdskonto,
skall vara insatl på kontot senast den dag allmän självdeklaralion enligt 34 §
taxeringslagen (1956:623) skall avlämnas för beskattningsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ På
skogsvårdskonto insatta medel skall användas för bekostande av återväxtåtgärder
eller röjning på i förvärvskällan ingående fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För självverksamhet och annat ej avlönat arbele skall
kostnad som avses i försia stycket beräknas enligt föreskrifter som meddelas
av regeringen eller, efter regeringens beslämmande, skogsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller, efter regeringens bestämmande,
skogsstyrelsen får meddela föreskrifter som avviker från bestämmelsen i första
siycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Medel som har
varit innestående tio år på skogsvårdskonto skall av banken återbetalas till insätlaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Belopp, för
vilket uppskov med taxeringen erhållits, skall upptagas som intäkt av
jordbmksfastighei för det beskattningsår under vilket uttag eller återbetalning
skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har belopp som avses i första stycket uttagits från
skogsvårdskonto men ej använts enligt 9 § före utgången av det beskattningsår
under vilket uttaget skett, skall, om skogsvårdsstyrelsen gjort anmälan därom,
till beskattning upptagas även ett belopp motsvarande en tiondel av del
uttagna beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vid
överlåtelse av fastighet skall medel på skogsvårdskonto för vilka uppskov med
taxeringen erhållits, till den del medlen hänför sig till den överlåtna
fastigheten, upptagas vid beskattning som intäkt av jordbmksfastighei för del
beskattningsår, under vilkel överlåtelsen ägt rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Betalas ej
belopp inom tid eller på sätt som föreskrives i denna lag skall länsstyrelsen
besluta om indrivning enligt de bestämmelser som gäller vid indrivning av
skatt enligt uppbördslagen (1953:272). Del åligger taxeringsnämnden att lämna
länsstyrelsen erforderligt underlag för sådant beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som till
ledning för myndighets beslut i fråga om insättning enligt denna lag avger
handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder att sådan insältning sker
med för lågt belopp dömes till böter. Detsamma gäller den som med avsikt att
insättning skall ske med för lågl belopp underlåter atl avge handling och
därigenom föranleder alt för låg insättning sker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 ringa
fall dömes ej till ansvar enligt första stycket. Ansvar enligi första siycket
inträder ej för den som frivilligt vidtager åtgärd, som leder till att
insättningen kan ske med rätt belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 § Föreligger särskilda skäl, får skogsvårdsstyrelsen
medge befrielse<br>
helt eller delvis från skyldighet att göra insättning på skogsvårdskonto.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 § Talan mot beslut av skogsvårdsstyrelsen enligt denna
lag föres hos skogsstyrelsen genom besvär. Mot skogsstyrelsens beslut föres
talan genom besvär hos regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1974:434) om bevarande av bokskog</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives att 6 § lagen (1974:434) om bevarande av bokskog skall ha nedan
angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägras tillstånd till avverkning av icke utvecklingsbar bokskog
och föranleder detta atl rationellt bokskogsbruk avsevärt försvåras, är ägaren
av fastigheten och innehavare av särskild rätt till fastigheten berättigade
till ersättning av staten för den skada de härigenom lider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägras i annal fall tillstånd enligt denna lag, utgår ej
ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med utvecklingsbar skog avses skog som anses
utvecklingsbar enligi skogsvårdslagen (1948:237).</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägras tillstånd till avverkning av bokskog när hinder mot
avverkningen ej föreligger enligt 12 § skogsvårdslagen ( ) och föranleder
detta att rationellt bokskogsbruk avsevärt försvåras, är ägaren av fastigheten
och innehavare av särskild rätt till fastigheten berättigade till ersättning
av staten för den skada de härigenom lider.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägras i
annat fall tillstånd enligt denna lag, utgår ej ersättning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag tråder i krafl den 1 juli 1979.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:54.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Skogspolitikens mål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstansema ansluter sig i allmänhet lill det av
ulredningen formulerade skogspoliliska målet. Flera framhåller vikten av atl
lönsamhelskravei i skogsbmket och skogsmarkens utnyttjande förändra intressen
beaktas i siörre utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Statskontoret:
Statskontoret finner inte anledning göra någon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>annan bedömning av skogsnäringens framtid än den som
utredningen har<br>
gjort.------ Enligt statskontorets mening är det nödvändigt att övervä<br>
ganden om skogsindustrins framtid läggs till gmnd för beslutet om virkes<br>
produktionens närmare omfattning och inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 uppdraget ingick - - - atl göra en bedömning av hur
skogsnäringens expansionsmöjligheter påverkas av kraven på
rekreationsmöjligheter för allmänheten. - - - Statskontoret saknar för sin del
ell sådani underlag. I en tid då allmänheten sätter allt mer värde på att med
stöd av allemansrätten få ta i anspråk skog och mark för sin frilid hade del
varil väsentligt att få dessa frågor riktigt belysta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret anser i likhet med utredningen att
skogsnäringens stora betydelse för landels ekonomi och för sysselsättningen,
inle minst i glesbygderna, är avgörande skäl för en skogspolitik som siktar
till alt öka tillväxten i våra skogar. Med hänsyn till svårigheterna att göra
ekonomiska beräkningar för skogsbruket finner statskontoret det väl motiverat
att skogspolitiken gmndas på kravet att markens långsiktiga produktionsförutsättningar
skall utnyttjas på bästa sätt. Ett sådani långsiktigt synsätt bör också i
allmänhet stå i god överensstämmelse med nalurvårdsintresset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 underlaget (till beslut om skogspolitiken) bör bl. a.
ingå en analys av skogsvårdens andel av de totala kostnaderna för
skogsnäringens produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsulredningen föreslår att skogsskötseln inriktas på
hög volymproduktion av i huvudsak barrträdsvirke. Produktionen skall vara av
hög kvalitet och väl differentierad i fråga om trädslag, dimensioner och
kvalitet. Statskontoret ansluter sig till dessa allmänna riktlinjer för
skogspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Styrelsen för Sveriges
lantbruksuniversitet: Styrelsen kan i huvudsak ansluta sig till de mål som har
utstakats för skogspolitiken, och vill understryka utredningens uppfattning
att skogsmarken skall ulnylljas på bästa sätt från samhällets synpunkt. En väl
avvägd hushållning med våra skogar är därför som utredningen framhållit
nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen: Allmänt.
Skogsstyrelsen har principiellt ingen avvikande mening beträffande delmålen om
varaktig virkesavkastning och hög volymproduktion med hänsyn till miljö,
sysselsättning och lönsamhet saml effektivt markutnyttjande. - - -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvändningsfrågor. Produktionsminskning genom
arealbortfall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har långt större betydelse än den inverkan tillämpningen
av naturvårdslagen har eller kan beräknas få. Betydande skogsmarksarealer har
således omförts och kommer att omföras till tomtmark för permanentbebyggelse
och fritidsbebyggelse, till kraftledningsgator och dämningsmark, till vägar och
skjutfålt. Med hänsyn till önskemålet om en hög virkesproduktion bör
inskränkningama i skogsdriften minimeras genom att i första hand lågproduktiva
skogsmarker tas i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Sett ur ett riksperspektiv förefaller
produktionsförlustema i av<br>
satta naturreservat rimliga med hänsyn lill naturvårdens intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Där i stället rekreationsaspeklerna och hänsyn till
landskapsbilden överväger bör man söka åsiadkomma ett naturiigi samutnyttjande
av marken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen:
Arbetsmarknadsstyrelsen anserdet - - — värdefullt att utredningen föreslagit en
ökad ambilionsnivå för skogspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domänverket: A/Zma/tr. Enligt
domänverkets uppfattning är utredningen så gott som helt inriktad på skogsproduktionen,
medan skogsindustrin fåll obetydlig belysning. - - - Det hade varit en styrka
om skogsindustrins utvecklingsmöjligheter hade ägnats siörre uppmärksamhet som
en bakgrund till presenterade mål för skogspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domänverket stöder del mål för skogspolitiken som
ulredningen formulerat. Utöver vad ulredningen framför, vill verket som ännu
ett starkt argument framhålla Sveriges skogsbmks roll i ett globalt
framtidsperspektiv med krav på all reproducerbara resurser utnyttjas och
behålles i produktivt skick.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På ett starkare sätl än utredningen gjort, vill verket
betona, att skogsin<br>
dustrins råvambehov inle allena får styra skogspolitiken. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsulredningens förslag innebär inte något
revolutionerande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nytt utan i huvudsak redan tillämpade ålgärder enligt
verkels skogsvårds-och miljövårdsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domänverket noierar med tillfredsställelse, all det klart
uttalas, alt ett<br>
av de långsiktiga skogsvårdsmålen är hög kvalitet på virket. Verket in<br>
stämmer i detla. Så långl en bedömning är möjlig, måste det svenska<br>
skogsbruket inriklas på att producera barrvirke av hög kvalitet med stor<br>
andel sågtimmer.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 ett annat skogsvårdsprogram däremot inriktat enbart på
produktion av<br>
fiber oavsett dimension och kvalitet blir möjligheten att producera sågad<br>
vara mindre och valfriheten begränsad. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Vi kan självfallet inte undandra oss ansvaret
inför kommande ge<br>
nerationer att, sedan vi nyttjat den befinlliga skogen, anlägga ny skog, som<br>
lill kvalitet och trädslagssammansättning fyller högt ställda krav. Detta är<br>
en uppfattning, som sedan ett sekel rått i vårt land. Den omfattas av flerta<br>
let andra skogsländer på jorden och vinner f.ö. alltmera erkännande. Det<br>
handlar om hushållning med en av våra vikligaste förnyelsebara resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För de mycket långsiktiga skogsvårdsåtgärdema kan
ekonomiska ränta-<br>
bilitelsberäkningar inle få vara vägledande. Följer man anvisningar<br>
na i sådana kalkyler leder del till en dålig skogsvård och utarmning av<br>
skogsresursen. Den långsikliga skogsvården måsle i stället bedömas ut<br>
ifrån ett resurspoliliski betraktelsesätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvåndnlngsfrågor. Domänverkei har den bestämda
uppfattningen att röriigl friluftsliv och rationellt skogsbmk går att förena.
En stor del av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den i dag befintliga äldre skogen är ett resultat av skogsbmksmetoder,
som<br>
inle nämnvärt avviker från dagens. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi kan på
goda grunder vara övertygade om att människoma i del långa perspektivet kommer
att vara i starkt behov av skog och skogsprodukter. Allmänheten måste därför
acceptera, att mogen skog skördas och ersattes med ny, som sedan skötes på ett
ansvarsfullt sätt. Inom den alldeles övervägande delen av skogsmarken behövs
då inga stora uppoffringar från skogsbmkets sida för att höja attraktionsvärdel
när det gäller landskapsbild och rörligt friluftsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På gmnd av
läget är det ibland befogat med ett längre gående hänsynsta<br>
gande till naturvårds- och fritidsintressen. Fortfarande är det dock oftast<br>
fråga om relativt begränsade ekonomiska intrång. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om krav på
särskilda s. k. rekreationsskogar skall tillgodoses i stor omfallning mni både
små och stora tätorter, blir konsekvensema allvarliga för skogsnäringen och för
skogshushållningen på lång sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett bortfall av skogsproduktion måste givetvis accepteras
inom naturreservat för velenskaplig och social naturvård. Verkei finner del
angeläget all en samordning av olika vetenskapliga intressen sker, och att
skogsbmk tillätes så långt detta inte strider mot syftet med reservaten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att
skogsmark måste tas i anspråk för annan markanvändning - t.ex.
bostadsbebyggelse - kommer naturligtvis även i fortsättningen att vara en
nödvändighet. En styrning mot skogsmark med låg produktionsförmåga är därvid
högst angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.6 Sliftsnämnden
i Växjö: Allmänt. Utredningen ser som ett viktigt mål<br>
för skogsproduktionen barrvirke och sågtimmer av hög kvalité. Stifts<br>
nämnden vill kraftigt understryka vikten av denna målsättning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Kommande generationer torde- vara mest betjänta av
att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårt skogsbruk inriktas på att en så stor handlingsfrihet
som möjligt skapas. En hög produktion av barrvirke av god kvalité som kan
förväntas bli efterfrågad i högre grad än löv- och barrvirke av sämre kvalité
bör därför eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvändningsfrågor.-- Skogsvårdens- och miljövårdens
mål är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- förenliga. Följden härav blir att inskränkningarna
för skogsbmket</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till följd
av nalurvårdshänsyn bör bli ganska begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Stiftsnämnden vill------ starkt understryka att
allmänhetens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rekrealionsverksamhet
med fördel kan bedrivas i ett rationellt skogsbmk och atl avsättning av
rekrealionsskogar blir av så liten omfattning som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.7 Stiftsnämnden
i Härnösand: Skogsbmket bör arbeta med högt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ställda
krav på virkesavkastning men med beaktande av de ekonomiska realiteter som
gäller i vårt dynamiska samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stiftsnämnden i Luleå:
Stiftsnämnden instämmer i betänkandets rekommendationer om den allmänna
inriktningen av det framtida svenska skogsbmket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län: Det är
som utredningen betonar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nödvändigi att skogsbmkel i framtiden bedrivs på sådant
sätt att virkesiillväxten blir så hög som de driftsekonomiska villkoren, de
biologiska förhållandena och andra miljöförhållanden kan anses medge. Givetvis
bör det även i framtiden bli fråga om ett välbalanserat, optimalt virkesuttag
på en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådan nivå som den genomsnittiiga årliga tillväxten
medger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Den glidning mot ell starkare betonande av de
övergripande sam<br>
hälleliga målen, på bekostnad av de mer kortsiktiga företagsekonomiska,<br>
som utredningen förespråkar synes både naturlig och riktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.10 Länsstyrelsen i Jönköpings län: Allmänt.
Sett ur länets synpunkt är<br>
det viktigt all skogsbrukel inriktas på produktion av sågtimmer av hög<br>
kvalité.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvändningsfrågor. Naturvårdshänsynen i skogsbmket har
ibland<br>
i den allmänna debatten sagts vara ett hot mol rationellt skogsbruk och in<br>
nebära ett stort produktionsbortfall. Länsstyrelsen anser att så inte är fal<br>
let. ----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen förutsätter atl skogsbmk och friluftsliv kan
samordna sina intressen inom t.ex. tätortsnära områden och andra med ett mera
påtagligt rekreativt värde. I dessa fall måste samordningen i normalfallet innebära
en modifiering inom ramen för normalt skogsbmk. Någon direkt inskränkning i
markutnyttjandel blir del således inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anför alt principen vid ianspråktagande av
skogsmark för<br>
andra ändamål än skogsbmk bör vara atl i försia hand sådan mark väljes<br>
som från skogsbrukssynpunkl är sämst. För vissa konkurrerande intressen<br>
om skogsmarken, t.ex. fritidsbebyggelse, vägar och kraftledningar torde<br>
denna princip kunna upprätthållas, medan för naturvårdens del denna val<br>
möjlighet normalt inte står lill buds. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.11 Länsstyrelsen
i Kalmar län: Länsstyrelsen anser att målet för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogspolitiken utformats riktigt av utredningen men alt
den i direktiven på<br>
talade frågan om skogspolitikens miljömässiga konsekvenser blivit mycket<br>
knapphändigt beaktad. Länsstyrelsen instämmer även i utredningens be<br>
slämda uppfattning att osäkerheten om framtiden moiiverar en väl avvägd<br>
hushållning med våra skogar.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsskötseln bör, som ulredningen framhåller, inriktas på
en hög vo<br>
lymproduktion och på en produklion av virke av hög kvalitet. De krav som<br>
målsättningen för med sig måste vara ekonomiski skäliga. Länssty<br>
relsen vill vidare poängtera alt kraven på hög virkesavkastning bör i möjli<br>
gaste mån anpassas till naturvårdens inlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.12 Länsstyrelsen
i Gotlands län: Länsstyrelsen vill inledningsvis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>framhålla, att den delar utredningens uppfattning, att
skogsbmket skall be<br>
drivas kontinueriigt och intensivt så alt en hög produktion möjliggörs i in<br>
dustrin. > !ålet bör, som ulredningen framhåller, vara en hög volymproduk<br>
tion genom att skogsmarkens produktionsförutsätlningar utnyttjas på bäs<br>
ta sätt.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Förslaget att skogsmarken och skogen skall skötas
så alt den var<br>
aktigt ger en med hänsyn till markens produktionsförmåga och övriga för<br>
utsättningar hög virkesavkastning tillstyrkes. Länsstyrelsen utgår då i från<br>
att bland övriga förutsättningar inryms även de privalekonomiska förut<br>
sättningarna och att detta kommer att närmare utvecklas i lagens tillämp<br>
ningsföreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.13 Länsstyrelsen
i Hallands län: Allmänt. Länsstyrelsen delar ut<br>
redningens uttalande om att skogspolitikens mål liksom hittills bör vara ett<br>
kontinueriigt och intensivt bedrivet skogsbmk i syfte atl möjliggöra en så<br>
hög produktion som möjligt. Denna målsättning ter sig tämligen naturiig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med hänsyn lill skogsbrukets ställning som
råvaruleverantör till den för landets ekonomi så viktiga skogsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvändningsfrågor. Enligt länsstyrelsens mening måsle
skogsbmket få samma förutsättningar som jordbmket i länet och irité enbart
belraklas som en lillgång för andra intressen. Skall högproduktiv
jordbruksmark bevaras kan del från nationalekonomisk synpunkt ifrågasättas om
inte det är lika viktigt atl bevara högproduktiv skogsmark, inte minst ur det
perspektivet atl produktionscykeln för skog är cirka 70-80 år, på vissa marker
ännu längre. 1 varje fall är det av väsentlig betydelse atl långsiktiga mål
sätts upp för skogsproduktionen i den fysiska planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.14 Länsstyrelsen
i Älvsborgs län: AUmänt. Skogsnäringen spelar--------------------------------------------------------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en mycket
betydelsefull roll i länets näringsliv och är inom vissa delar av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>länet den
dominerande näringsgrenen. Det finns all anledning att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sälla målel för svenskt skogsbmk högt och alt med
bibehållen ekologisk grundsyn vidta de åtgärder som är möjliga för atl stödja
det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvändningsfrågor. Länsstyrelsen delar ulredningens
uppfattning alt de modifieringar i skogsdriften som föreskrivs i nu gällande
tillämpningsanvisningar i de allra flesta fall är tillfyllest, men ser det
ändå som en brisl, atl ulredningen inte ens försökt belysa konsekvensema av
sådana åtgärder som mera drastiskt påverkar miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation inom länsstyrelsen i
Älvsborgs län: Ledamölerna Agardts-son, Engqvist, Peterson och Rudolfsson samt
suppleanten Blomberg anmäldejämte naturvårdsdirektören Rahmn vid beslutets
fattande skiljaktig mening innebärande följande tillägg före sista stycket till
avsnittet "Skogspolitikens mål": "Utredarna har emellertid
ensidigt koncentrerat sig på uppgiften att möjliggöra maximal råvamtillgång för
den befinlliga industri-kapaciteten i landet. Det innebär alt frågor om t ex
regionalpolitik, sysselsättning, miljökonsekvenser, friluftsliv, energiskogar
och annan altemativ markanvändning ej getts tillräckligt utrymme och än mindre
vägts samman med de inlressen som skogsbmket företräder. Först när en sådan ur
samhälleis synvinkel tillfredsställande avvägning gjorts kan man bedöma vad
som är en på lång sikt möjlig nivå i skogsproduktionen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län:- länsstyrelsen
anser alt den framtida skogspolitiken bör utgöra en avvägning mellan olika
samhällsintressen där även miljö- och rekreationsintressena bör ingå. När det
gäller målsättningen i stort delar dock länsstyrelsen utredningens
uppfattning.-------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- - - Skogsindustrin i länet är av sådan regionalekonomisk
betydelse alt den måste ges möjlighet att utvecklas. Länsstyrelsen är medveten
om att de stora satsningarna i framtiden måste göras på vidareförädlingssidan,
men framhåller ändock att utrymme måste skapas för den ökade virkesåtgång som
en naturlig och nödvändig vardagsrationalisering ger upphov till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.17 Länsstyrelsen
i Västmanlands län: Svenskt skogsbmk bör vä<br>
sentligen satsa på produktion av barrträd som ger sågade trävaror och<br>
långfibrig massa och papper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen är----- enig med utredningen om del
övergripande må<br>
lel för samhällets skogspolitik:- Det är emellertid viktigt, att denna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>målsättning ej kommer i strid med markägamas krav på
rimlig lönsamhet i skogsbruket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.18-------------------------------------------- Länsstyrelsen
i Västernorrlands län: Länsstyrelsen tillslyrker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- utredningens förslag atl skogsskölseln skall
inriktas på hög volym<br>
produktion av i huvudsak barrträdsvirke och att produktionen skall vara<br>
inriktad mot hög kvalitet. De allmänna kraven måsle dock på ett rimligt<br>
säll anpassas lill de enskilda skogsägarintressena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.19---------------------------------------- Länsstyrelsen
i Norrbottens län: Atl en hög virkesavkaslning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sätts som övergripande uigångspunki är atl hälsa med
tillfredsställelse inte minsl med lanke på de effekier i olika produktionsled
som blir följden av vikande eller ökande råvaruproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.20 Skogsindustriernas samarbetsutskott: A///rtän/.
Utredningen bedömer<br>
all konsumtionen av skogsinduslriprodukter i världen, och främst inom<br>
vår huvudmarknad Västeuropa, kommer atl stiga och att det därför rim<br>
ligen bör finnas utrymme för en ökad avsättning av svenska skogsindu<br>
slriprodukter. Vi delar denna uppfattning. Våra möjligheter alt prismässigt<br>
hävda oss på världsmarknaden anser utredningen som mera svåröverskåd<br>
liga. Del är givelvis svårl all med någon säkerhet kunna uttala sig härom.<br>
Även om situationen för dagen är långl ifrån gynnsam, råder inom näring<br>
en tillförsikt inför framliden. Vår induslri är modern och slagkraftig och lä<br>
gel i förhållande till huvudmarknaden är till vår fördel. Den målsättning för<br>
skogsbrukets framtida utveckling som skogsulredningen föreslagit kan vi<br>
därför ansluta oss till. Specielll betydelsefullt är att målsättningen ger<br>
handlingsfrihet i framtiden - oberoende av om skogen i en framtid kom<br>
mer att sågas eller kokas, eller delvis användas för energiproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att skogsproduktionen bör inriktas mot barrvirke av god
kvalitet framstår som naturiigi i den internationella marknadsbilden. För vår
sågverksindustri och efterföljande förädlingsled är det av största vikt atl
god timmerråvara finns tillgänglig. För massainduslrins del väntas
konkurrensen bli hårdast för kortfibriga massor, vilka i ökande omfattning
kommer att baseras på snabbväxande lövträd från kulturskogar och i viss mån
också på råvara från tropiska urskogar. Möjlighetema atl vidga de globala råvarutillgångarna
får anses mer begränsade på barrirädssidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den snabbi växande efterfrågan i utvecklingsländerna
kommer troligen i huvudsak att tillgodoses genom uppbyggnader av egna industrier.
Den svenska skogsindustrin bör dock ha möjligheter att öka sin avsättning även
på dessa marknader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen understryker att skogsbmket måste bedrivas i
överens<br>
stämmelse med ekologins lagar och på sådani sätt alt en god miljö tryggas<br>
för människor och djur. Vi delar denna uppfattning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvändningsfrågor. Samarbetsulskottet vill hävda att
ett aktivt skogsbmk är till övervägande fördel för friluftslivet. Våra dagars
lättillgängliga skogar är i hög grad en produkt av långvarig och medveten
skogsskötsel. De verkliga urskogama upptar mycket begränsade områden. Urskogarna
är av ett belydande intresse ur forskningssynpunkt, men är för allmänheten
vanligtvis otillgängliga och svårforcerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Samarbetsulskottet slår vakt om allemansrätten
och avvisar upp<br>
gifterna om att den skulle vara hotad. De enda tillfällen då den inte kan ut<br>
nyttjas är när avverkning och skogsvårdsarbeten pågår och skogsmarken<br>
således utgör arbetsplats. En vikiig fömtsättning för att allemansrätten<br>
skall kunna upprätthållas är emellertid alt markägarens näringsulövning<br>
respekteras och alt allmänheten visar hänsyn genom att avstå från ned<br>
skräpning och skadegörelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetsulskottet delar uppfattningen att
näiurvårdsintressei för den övervägande delen av skogsmarken även i
fortsättningen kan tillgodoses genom skogsvårdslagen och molsvarande
anvisningar. Vi kan också insiämma i ulredningens slulsaiser beiräffande den
begränsade praktiska användbarheten av institutet naturvårdsområden (19 8
NVL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.21 Svenska pappersindustriarbetareibrbundet — Svenska
skogsarbetare<br>
förbundet - Svenska träindustriarbetareförbundet: Allmänt. Förbunden<br>
anser alt följande mål skall gälla för den framtida utvecklingen inom skogs<br>
näringen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Internationellt
konkurrenskraftig industri, som kan få avsättning för sina produkler både på
export och inom landet. Förutsättningar härför är bl a all vidareförädlingen
ökar och att råvampriserna hålls under kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulhålligi
skogsbruk för att trygga sysselsättningen i skogen och industrins
råvaruförsörjning på lång sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tryggad
sysselsättning och regional balans. Bristen på råvara begränsar möjlighelerna
till utbyggnader och kan i vissa fall tvinga fram nedläggningar av industrier.
Samhället måste ha möjlighel alt styra utvecklingen sä att målen för
sysselsättning och regionalpolitiken tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Miljö och
rekreation. Människornas behov av alt vistas i skog och mark måste beaktas.
Kemiska medels verkan på människor och miljö måsle noggranl studeras och
forskning för att få fram alternativa meioder ges ökal stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppfyllandet av dessa mål kan enligt förbundens mening
endast ske genom atl samhället påtar sig ett reellt ansvar för utvecklingen
inom skogsindustrin, dels genom en slallig kontroll och slyrning av
virkesförbmkning-en, dels genom en statlig övervakning och reglering av
utbyggnader inom skogsindustrin med syfte atl åstadkomma en total samordning av
strukturomvandlingen inom skogsnäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbunden instämmer i den målsättning som utredningen
fastslagit En förutsättning för den höga målsättningen för skogspolitiken måste
dock vara alt skogsindustrins internationella konkurrenskraft kan
upprätthållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvåndnlng.sfrågor.-- Förbunden anser att
hänsynslagande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill berättigade naturvårdsintressen är nödvändigi och bör
kunna göras<br>
utan störningar i produkiionen på den alldeles övervägande delen av<br>
skogsmarken.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.22 Tjänstemännens centralorganisation: De aktuella
svårigheler<br>
na för skogsindustrin måste betecknas som konjunkturella och får ej tas till<br>
intäkt för en lägre ambitionsgrad i det långsikliga utnyttjandet av de svens<br>
ka skogstillgångarna.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO förordar att del framtida skogsproduktionsprogrammel
ges en hög ambilionsnivå. Den höjda ambitionen vad gäller produktionen måste utvecklas
successivt och åtföljas av lika ambitiösa skogsvårdande ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.23 Svenska arbetsgivareföreningen — Sveriges
industriförbund: </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett definitivt ställningslagande till den föreslagna
skogspolitiken är inle<br>
möjligl utan en samtidig bedömning av skogsindustrins framtida konkur<br>
rensförutsättningar. Enligt utredningens bedömningar kommer konsumtio<br>
nen av skogsindustriprodukter i världen, och särskilt inom vår egen hu<br>
vudmarknad Västeuropa, atl stiga vilket bör skapa goda avsättningsmöj<br>
ligheter för den svenska skogsindustrin. Denna uppfattning delas av indu<br>
strin. ----- </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.24 Landstingsförbundet: A//mänr. Förbundsstyrelsen
har inget att invän<br>
da mol del av ulredningen angivna övergripande målel för skogspoliliken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvändningsfrågor.- Den anpassning till samhällets övergri<br>
pande syn på markutnyttjandet som måste ske innebär enligt styrelsens<br>
uppfattning all skogsbmkets och skogsindustrins krav på produktionsre<br>
sultat och råvamförsörjning alltid bör vägas mot markanspråk för andra<br>
ändamål, inom ramen för den samhällsplanering som bedrivs på lokal, re<br>
gional och central nivå.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.25 Ingenjörsvetenskapsakademien:
IVA delar den posiliva syn på skogs<br>
bmkets framlid som kommer till uttryck i utredningen. Gmndtanken är<br>
härvid all skogsbmkel och skogsindustrin anpassas efter varandra. Mål<br>
sättningen mot en högklassig vedråvara samt handlingsfrihet i ett långl per<br>
spektiv bör bibehållas.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målsättningen om ekonomisk bärkraft i skogsbruket får inle
innebära all skogsmarker som inte uppvisar företagsekonomisk lönsamhet undandras
från skogsdrift och virkesproduktion. Virkesproduktionen för industrins
råvaruförsörjning, för sysselsättning och för glesbygderna är av sådan vital
samhällelig vikt alt ökade statliga salsningar för alt vidmakthålla och förbättra
sämre skogsmarkers produktionsförmåga bör göras jämsides med en intensifiering
av skogsvården inom bärkraftiga områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kooperativa förbundet ansluter sig
till utredningens målsättning och vill understryka den belydelse som
skogsnäringen härför landet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delegationen för glesbygdsfrågor: Skogsbrukels
betydelse från</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sysselsättningssynpunkt har totalt selt minskal. Näringen
har trots</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>detla fortfarande stor betydelse i flertalet
glesbygdskommuner där andra sysselsättningsmöjligheter är otillräckliga eller
svåra att skapa. Delegationen anser mol denna bakgmnd i likhel med
utredningen, atl en strävan i skogspoliliken bör vara all genom en hög
intensitet i skogsskötseln söka behålla en hög sysselsättningsnivå i dessa
områden. Det är vidare angelägel atl genom krav på jämn och varakiig
avkastning undvika tvära omkastningar i sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.28 Kammarkollegiet:/l//w«n/. Kollegiet
kan inte finna att utred<br>
ningen med det föreslagna målet avsetl att bryta mol lönsamhetskravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvändningsfrågor. Det är med en viss förvåning som kollegiet
fin<br>
ner att ulredningen helt förbigått de problem som siorskogsbmkei innebär<br>
för renskölseln. Intressekonflikten är väl känd och borde därför ha be<br>
lysts. Kalhuggningar, markberedningsåtgärder såsom hyggesplöjning, löv<br>
bekämpning med fenoxisyrepreparat, skogsgödsling m. m. är åtgärder som<br>
antingen är direkl förödande för renbetningen eller i vart fall starkt oroar<br>
de renskötande.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom utredningen helt förbigått dessa förrenskötseln
mycket allvarliga problem bör enligt kollegiets mening en särskild utredning
tillsättas med uppgift atl närmare belysa frågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.29 Lantbruksstyrelsen:
Allmänt. De båda näringarna jordbmk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och skogsbmk utnyttjar- gemensam arbetskraft och gemensam
sam<br>
hällsservice. Både jord- och skogspolitiken har regionalekonomisk betydel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>se och har därför tilldelats regionalpolitiska uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lanlbruksstyrelsens mening är det med hänsyn till
dessa förhållan<br>
den av stor vikt att vid utformningen av skogspolitiken beakta dessa ge<br>
mensamma intressen så alt dess inrikining och målsättning överensstäm<br>
mer med jordpolitiken i övrigt.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har---- formulerat en målsättning som
huvudsakligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bygger på ett samhällsekonomiskt betraktelsesätt, där
industrins råvamförsörjning väger lungt. Detta är enligt styrelsens mening en
riklig ansats men mot bakgrund av de nya jordbrukspolitiska riktlinjerna finns
starka skäl all mera beakla företagsekonomiska aspekter för de
råvaruproduce-rande skogsbruksföreugen än vad utredningen gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lanlbmksslyrelsen ansluler sig i övrigi lill del av
utredningen angivna<br>
målet----- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvändningsfrågor. Det modema skogsbmkets negativa
sidoeft"ek-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ter på andra verksamheters användning av skogsmarken har
inle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>behandlats av utredningen. Detla måsle betecknas som en
stor brist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rennäringen är en verksamhei som påtagligt känner av det
moderna<br>
skogsbrukets negativa sidoeffekter .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 lantbmksstyrelsens yttrande över den fysiska
riksplaneringens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>planeringsskede framhåller styrelsen att konflikter mellan
renskötsel och skogsbruk i första hand bör lösas i samförstånd mellan de båda
näringarna. Lantbruksstyrelsen har också tillsatt en särskild arbetsgmpp, med
represenianier för skogsbmk och rennäring, som har till uppgifi att just verka
för samförståndslösningar vid konflikter mellan parterna i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att samförståndslösningar skall vara möjliga krävs
anpassning och<br>
tillmötesgående - från båda parter. Samrådsarbetet skogsbmks-rennäring<br>
bör------ kunna leda fram lill en viss samordning av avverkningarna i ti<br>
den med hänsyn lill rennäringens behov och önskemål, och kanske också<br>
att vissa för renskötseln viktiga marker, t ex de ytmässigt begränsade över<br>
nattningsbetena, helt undanlas från avverkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.30 Statens planverk: Allmänt. Planverket anser det vara
ytterst angelä<br>
get atl skogsbrukels intresse beaktas i största möjliga utsträckning med<br>
hänsyn till näringens stora belydelse för landels ekonomi och för syssel<br>
sättningen i stora delar av landet. En stor och varaktig tillgång på skogsrå<br>
vara är angelägen.-- När ställning ska tas till framlida skogsproduk<br>
lionsprogram måste en samlad bedömning av skogsmarkens utnyttjande<br>
för olika ändamål på lång sikt göras. Säkerställandet av den framtida till<br>
gången på skogsråvara utgör ett starkt motiv för att begränsa ianspråkta<br>
gandet av produktiv skogsmark för andra ändamål och atl nödvändigt in<br>
trång från bebyggelse, anläggningar m m styrs till de mindre produktiva<br>
markerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvändningsfrågor. Planverket anseratt möjligheterna
till ett samutnyttjande av skogsmark för skogsbruk och andra intressen som
renskötsel, friluftsliv mm måste vara en förutsättning för skogspoliliken.
Skogsbrukel måste i sin fortlöpande verksamhet uppmärksamma kravet på alt
skogsmarken i ell längre lidsperspekliv ska vara i ett skick som medger
mångsidig användning. Effekierna av skogsbmkel bör vägas mot övriga
samhällsinlressen och riktlinjer bör ges så att brukningsformema anpassas lill
varierande lokala förulsältningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 de kommunala planer som antagits av kommunema under
planeringsskedet har ett slort antal förordnanden enligt naturvårdslagen
föreslagits för all säkerslälla riksinlressanta objekl. En sior del av dessa
berör skogs-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1978179. 1 saml. fslr 110</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mark. Ell genomförande av dessa förordnande skulle ta
mycket lång tid. Planverket har gjort den bedömningen all del inte kan vara
rimligt atl genom förordnanden tillgodose alla kartlagda bevarandeintressen.
Dessa intressen måste istället i ökad omfattning tillgodoses genom generella
akt-samhets- och hänsynsregler vilka preciseras i samband med den översiktliga
kommunala planeringen i samråd mellan kommun, länsstyrelse och företrädare för
skogsbmkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Planverkel anser det inte rimligt att statliga medel ska
föras över till skogsbruket för beakiande av samhällets samlade intressen av en
god miljö. Skogsbmkel måsle i likhel med andra näringar acceptera de begränsningar
av inkomsterna som hänsynen till allmänna samhällsintressen för med sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Enligt planverkets uppfattning kan intrången på
skogsmark och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>konflikter med konkurrerande markintressen begränsas genom
en mer samordnad planering, en utökad skoglig information till kommunerna samt
ett utökat samrådsförfarande mellan kommun, skogsvärdsstyrelse, markägare och
andra berörda parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Planverkel anser all k --.imande planlagsliflning bör ge
kommunerna slöd för alt formulera allmänna riktlinjer för de områden där
skogsbmkel bör bedrivas med särskild hänsyn lill andra markintressen. Dessa
riktlinjer bör utarbetas i samarbete mellan kommun, skogsvårdsstyrelse,
länsstyrelse och markägare och utgöra underiag för skogsvårdsorganisationens
tilllämpning av de allmänna hänsynsreglerna enligt skogsvårdslagen. En behandling
av skogsbmket i den kommunala planeringen ger möjligheler till bättre
informaiion mellan olika parter och till ett ökat medborgarinflytande vad
gäller skogsmarkens utnyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.31<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:
Länsstyrelsen vill beiräffande skogsbmket och miljövården i förekommande fall,
innefattande även kulturminnesvården, först konstatera alt skogen är en
tillgång som skall nyttjas på ett för samhällel totalt sett bästa sätl. Till de
övergripande samhällsintressena hör därvid, vid sidan av en hög
virkesproduktion, skogens funklion som en myckel värdefull rekreationskälla
jämte dess specifika naturvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i
Södermanlands län: Allmänt. Även om melod-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och mätproblem föreligger anser länsstyrelsen att en
övergripande samhällsekonomisk analys är nödvändig innan en ny skogspolitik
läggs fasl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvändningsfrågor.----- Skogen------- är inte enbart
ekono<br>
miskt betydelsefull som skogsråvara utan även värdefull för jakt och vilt<br>
vård, friluftsliv och rekreation. Tillvaratagande av bär och svamp är en del<br>
av rekreationen och är inle heller försumbar ur ekonomisk synvinkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.33 Länsstyrelsen
i Östergötlands län: Enligt länsstyrelsens mening</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>borde----- skogsindustrin inrätta sin kapacitet utifrån
skogsbrukets möj<br>
ligheter atl tillhandahålla virke av viss volym och kvalitet utan alt lill<br>
skogsbmkel motstående inlressen trades alltför när. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.34 Länsstyrelsen i Kronobergs län: Länsstyrelsen
delar ulredningens<br>
uppfattning att osäkerheten om bl a skogsindustrins framlidsuisikter moti<br>
verar en väl avvägd hushållning med våra skogar, så att del även i framli<br>
den skall finnas goda valmöjligheter och stor handlingsfrihet all möla upp<br>
kommande siiuaiioner. Länsstyrelsen anser därför inte alt en så kraftig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kursomläggning, som utredningen föreslagil. är realistisk
eller önskvärd. En allmän målsättning att inom ramen för ett skogsbmk liknande
vårt nuvarande, eftersträva en hög volymproduktion av i huvudsak
barrträdsvirke av hög kvalitet, tillstyrker länsstyrelsen dock i princip.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen vill betona vikten av att de krav som denna
målsättning för med sig måsle te sig skäliga och rimliga både med hänsyn till allmänna
och enskilda intressen. Del innebär att lönsamhelskravei måste finnas med i
målsättningen. Det betyder också all rimliga avvägningar skall ske gentemot t
ex. naturvårds- och andra allmänna intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser i detta sammanhang att del är av
största vikt alt skogarnas produktionsförmåga på lång sikt skall vara
bestämmande för vår framtida skogsindustris kapacitet och inte tvärtom. Det är
inte rimligt enligt länsstyrelsens mening atl en uibyggnad av
induslrikapacileten tvingar fram produktionshöjande åtgärder i skogsbmket i
efterhand av sådant slag eller i sådan omfallning att det slrider mot andra
väsenlliga allmänna intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.35<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län: Den
akluella utredningen har mycket slarkl betonat skogens betydelse som virkesproducent.
En bedömning rörande konsekvenserna av den föreslagna avverkningspolitiken för
skogens roll som rekreationsområde, miljö för en vild fauna och flora,
vatlenregula-lor m. m. har endasl perifert berörts. Gmnden för ell framlida
skogsbruk är emellertid ett utnyttjande och bevarande av markens uthålliga
biologiska produktionsförmåga. 1 ett framtida skogsbmk måste därför stor
hänsyn tas lill marken som naturresurs. Tekniska meioder som hotar marken bör
ej tillåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.36<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i
Skaraborgs län: Allmäni. Länsstyrelsen konstalerar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- att utredningen i huvudsak behandlat skogen och dess
framtid som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ell sektoriniresse. Delta är särskilt påtagligt i de
avsniii där man utgår från skogsindustrins råvambehov för att lillgodose
industrins kapacitet. Även om detta är av gmndläggande betydelse måste likväl
konstateras att skogsfrågorna inle har fått den samlade belysning som krävs
för alt länsstyrelsen på ett tillfredsställande sätt skall kunna ta ställning
till den långsiktiga inriktningen och omfattningen av skogsproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länssiyrelsen lillsiyrker ulredningens huvudmål - en
målmedveten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>satsning på ökad produktion av skogsråvara - men anser atl
detta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mäl måste kompletteras med mål som inrymmer naturvärdens,
kulturmin<br>
nesvårdens m fl intressen av skogen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvändningsfrågor. Även om kulturminnesvårdens
intressen inte<br>
påverkar skogsproduktionens storiek på samma sätt som naturvårdsintres<br>
sena så anser länsstyrelsen atl även dessa frågor fått en alllför knapphän<br>
dig behandling.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.37 Länsstyrelsen
i Gävleborgs län: Allmänt. Länsstyrelsen biträder ut<br>
redningens formulering av skogspolitikens mål. Styrelsen vill dock kraftigt<br>
understryka betydelsen av sambandet mellan skogsbmkets ekonomiska<br>
förutsättningar och den långsiktiga produktionens sioriek. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvändningsfrågor. Länsstyrelsen anserdet inle rimligt
att formuleringen (ang. ianspråktagande av skogsmark) görs mera restriktiv än
motsvarande riktlinjer för hänsynstagande lill jordbmksmark. Del bör därför
framgå att det i första hand är de allmänna bedömningarna ur samhällsbyggnadssynpunkt
som bör bli avgörande. Om det däremot finns alternativ</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som ur samhällsbyggnadssynpunkt är likvärdiga bör
skogsbrukssynpunk-ler bli utslagsgivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.38 Länsstyrelsen i Jämtlands län: Allmänt. Länsstyrelsen
delar hell ut<br>
redningens grundläggande uppfattning atl en jämn och hög skogsproduk<br>
tion skall eftersträvas. Utredningen framhåller dämtöver att skogsskötseln<br>
mer än hittills bör inriktas på en produklion av virke av hög kvalitet. Detta<br>
är för länets förhållanden utomordentligt angeläget. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Länsstyrelsen finner all ulredningen i sina förslag
om plantrikare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>återväxler. lövregleringar och någoi förlängda
omloppstider lill viss del har mött upp till sina intentioner om grövre
dimensioner och god kvalitet, men i andra avseenden icke g)ort detla,
exempelvis genom den kraftiga satsning som utredningen förordat i mellersta
Norrland på trädslaget Pinus coniorta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvändningsfrågor.--- För en icke obelydlig del av de
stora</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arealer fjällnära skogsmark som finns inom länel är
friluftslivs- och natur-<br>
intressena starka.--- Skogsbrukets intressen måsle i dessa områden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>relativt ingående vägas mol bl a de regionala och lokala
turist- och rekrea<br>
tionsintressena och dess effekter för bl.a. sysselsättning och service.<br>
Länsstyrelsen anser all särskilda ulredningar på det regionala planei sna<br>
rast bör göras för dessa områden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framdragningen och konsimktionen av kraflledningsgator bör
ses över. Som del nu är synes dessa ledningar dras utan större hänsyn till minime-ring
av produktionsbortfall för skogsbmket. Det är mycket stora arealer som blir
improduktiva på gmnd av de säkerhetszoner som kraftledningarna nu kräver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.39 Länsstyrelsen
i Västerbottens län: Markanvändningsfrågor.----------------------------------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slyrelsen delar utredningens- synsätt när det gäller
utnyttjandet av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsmarkerna i Norriands inland. Dock anser slyrelsen alt
viss återhållsamhet bör iakttas i fråga om skogligt utnyttjande av de marker i
Norrlands inland, som ligger ovanför skogsodlingsgränsen. Motivet härför är främst
otillräckliga kunskaper och erfarenheter om föryngringen av dessa marker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser det angelägel all den påbörjade
inventeringen av skogsmarkerna ovan skogsodlingsgränsen intensifieras till
ledning för ett mera långsiktigt avverknings- och skogsskötselprogram. I ett
sådant program får självfallel hänsyn tas lill de naturvårdsintressen, som
föreligger inom dessa särpräglade områden. En närmare precisering av dessa
intressen måste för den skull komma till stånd. Erforderligt inventeringsarbete
bör kunna bedrivas utan tillgripande av det 10-åriga avverkningsförbud, som
Naturvårdsverket föreslår i sill yllrande över den fysiska riksplaneringens
planeringsskede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.40 Lantbrukarnas riksförbund — Sveriges
skogsägareföreningars riksför<br>
bund: Allmänt. Vi är medvetna om svårigheterna atl göra en meningsfull<br>
bedömning av den framtida pris- och kostnadsutvecklingen inom skogs<br>
bruket. Vi anser emellertid atl det borde varit en självklarhet för utred<br>
ningen att bättre belysa konsekvenserna av sina förslag i relation till alter<br>
nativa utvecklingslinjer för lönsamheten inom skogsbmket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Vi anser alt man inom regionalpolitiken kan öka
arbeislillgången</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genom ett intensivare skogsbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser atl skogsutredningen för myckel skjutit fram
andra sam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hällsintressen i förgrunden. Sålunda har industrins
tidsnära behov av virke<br>
kommit att i hög grad störa den mera långsiktiga målsättningen att bygga<br>
upp optimalt produktiva virkesförråd. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målet för skogsskötseln bör vara produktion av barrvirke
av god kvali<br>
tet, med en hög andel i grövre dimensioner. Härigenom kan kravet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på ett långsiktigt ekonomiskt skogsbruk, vilkel är
förutsättningen för en<br>
lönsam skogsindustri, bäst förverkligas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilken skogsskötselmodell vi än väljer, kommer vi emellertid
även i<br>
framtiden atl producera belydande kvantiteter lövvirke. Tillräckliga resur<br>
ser måste därför satsas på forskning om altemativ användning av detta vir<br>
ke. ----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Vi vill betona hur väsentligt del är alt alla
skogspolitiska ålgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vidlas mot bakgrund av skogsbmkets alldeles speciella
villkor, där världsmarknadens växlingaräven i framliden kan beräknas slå
igenom så starkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Målsällningen för skogsbmkel får givetvis inle i
alltför hög grad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>påverkas av kortsiktiga svängningar på marknaden, men vi vill
underslryka alt en längre period med låga virkespriser medför att
ambitionsnivån för den framtida skogsproduktionen måste sänkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligt avgörande för den möjliga prisnivån blir givetvis
skogsindustrins<br>
inlernaiionella konkurrenskrafi och den därav beroende betalningsförmå<br>
gan. ----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Vi delar utredningens mening att en hög
ambitionsnivå bör väljas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för den framlida skogsproduktionen och all den, som
ulredningen anger, inriktas mot grovt barrvirke av god kvalitet Vi kan också i
slort insiämma i de motiv som ulredningen anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvändningsfrågor.----- Från bondeskogsbrukeis sida
och sär<br>
skilt bland de självverksamma skogsägarna, har alltid stor hänsyn tagits till<br>
naturvårdens primära krav och känslomässiga värderingar. De som äger<br>
och brukar dessa skogar för att där vara bosatta och hämta sin inkomst har<br>
i regel en djupt rotad känsla för naturen. De har därför tagit den hänsyn till<br>
naturen som är möjlig inom ramen för ett långsiktigt ekonomiskt skogs<br>
bmk. Kravet på långsiktig ekonomi kan aldrig efterges från skogsbrukets<br>
sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Vi vill här slå fast. atl utnyttjandet av den
förnyelsebara naturre<br>
sursen skog även i framliden i försia hand måste styras av skogsbmkets<br>
behov. Rätt avvägda hindrar inle dessa ell skäligt hänsynslagande till and<br>
ra inlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Vi vill-------- framhålla atl även om vissa arealer
inle undanlas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>från skogsproduktion kan t. ex. inskränkningar i
möjlighetema atl tillämpa rationella metoder medföra så höga kostnader att
detla leder lill ett betydande produktionsbortfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.41 Forskningsstiftelsen
skogsarbeten: Utredningen har enligt vår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppfattning gett skogsbmkets lönsamhet och dess inverkan
på skogspoliti<br>
ken en alltför knapphändig behandling. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.42 Skogssällskapet:
A///7;ä«r Mot ulredningens utbyte av målsättningen<br>
god företagsekonomi mot kravel på hög virkesproduktion har skogssäll<br>
skapet intet atl erinra.- Den reservationen måste dock fogas till ställ<br>
ningstagandet att den enskildes ekonomi icke får åsidosättas för tillgodose<br>
ende av samhällets primära uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvåndnlng.sfrågor.-- En politik som främjar ell
uthålligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsbruk främjar även naturvård och friluftsliv. För
stora delar av vårt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>land utgör ett självbärande och kontinuerligt skogsbmk den
främsta föml<br>
sättningen för all naturtillgången skog blir bevarad och lillgänglig för män<br>
niskoma. En tillbakagång för skogsbrukel skulle sannoliki åsamka natur<br>
vården större problem än nu lillämpade skogsbmksmetoder. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då det planmässiga, långsiktiga och ekologiskt anpassade
skogsbruket framstår som posilivi i miljövårdshänseende och med hänsyn till
friluftslivet anser skogssällskapet att utredningen till denna del fullgjort
sina direktiv genom alt anlägga en ekologisk gmndsyn i sina förslag
beträffande den framtida skogsvården. Tveksamhet anföres mot myrdikning.
ohämmad gödsling och införandet av främmande trädslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.43 Sveriges
häradsallmänningsrörbund: Allmänningsförbundel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vill framhålla----- att målet för skogsproduktionen skall
vara atl produ<br>
cera sågtimmer av god kvalitet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.44 Svenska
komniunförbundet:/t/ZmJ/i/. Styrelsen anseratt man</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>borde ha anlagt en helhetssyn på hela skogsnäringen genom
att behandla<br>
också skogsinduslrins problem. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Skogsnäringens belydelse för sysselsättningen,
den regionalu ut<br>
vecklingen och handelsbalansen måste enligt slyrelsen väga tungt, när den<br>
framtida skogspoliliken utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Kraftfulla åtgärder måste-- sältas in för alt
utnyttja skogs<br>
marken bälire och för alt öka tillväxten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- En god hushållning med våra skogar måsle
eftersträvas och de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>produktionsformer som väljs måsle vara ekologiskt
acceptabla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvändningsfrågor. Möjlighetema alt samutnyttja
skogsmarken måste uppmärksammas. Skogsbrukets bmkningsformer bör bättre än hittills
anpassas till de lokala förutsättningarna. Särskild uppmärksamhei måste ägnas
åt skogens och skogsmarkens betydelse för djurlivet, friluftslivet, svamp- och
bärproduktionen och för miljön i vid bemärkelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen anser atl skogsbmkets inlressen samt
friluftslivets och natur<br>
vårdens intressen normalt kan förenas. Motsättningar som hittills</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förekommit mellan skogsbmket och andra intressen bör i
framtiden kunna mildras om skogsbruksfrågorna uppmärksammas tidigt i den
kommunala planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen framhåller-- att det är "av största vikt
atl samhällets</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övergripande intresse av ett rationellt drivet skogsbmk
tillgodoses i den regionala och kommunala planeringen". Styrelsen kan
ansluta sig till denna värdering men vill betona att möjligheterna måste
bevaras att i den kommunala planeringen göra avvägningar mellan skogsbrukets
intressen och andra intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.45 Sågverkens råvaruförening:
Trots att sågverksindustrin varit - är och<br>
på goda gmnder kan antas bli skogsbmkets i särklass viktigaste avnämare<br>
för skogsprodukter--- har de hänsyn utredningen tagit till skogsin<br>
dustrin ensidig slagsida åt cellulosaintressena. Utredningen präglas av vo-<br>
lymtänkande. kvalitelsaspektema undertrycks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under beaktande av skogens mångsidiga utnyttjande för
friluftsliv,<br>
bärplockning, jakt osv. borde målel för svenskt skogsbmk, högkvalitativ<br>
timmerskog, slås fast mycket klarare och entydigare än vad utredningen<br>
gör.------ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.46 Svenska samernas riksförbund: A//wä«/. SSR ser som
ytterst anmärk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningsvärt att skogsulredningen så totalt kunnat avskärma
sig från i förhållande till skogsbmket, "motstående intressen".
Utredningens förslag biir härigenom en renodlad seklorsutredning. vilken på
detta sätt endasl ger en myckel begränsad bild av den verklighet i vilken
skogsbruket är en del. Härigenom saknas också förutsättningar för en samlad
bedömning kring frägor om bl. a. skogsbruk och rennäring liksom gäller för
förhållandet mellan skogsbruk och naturvård även om del finns mer redovisal på
den sistnämnda punklen. Även i detta sammanhang lider dock utredningens förslag
av den avgörande bristen på ansatser till ett ekologiskt synsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande----- för rennäringen och samerna centrala
frågor, har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsutredningen inte redovisat antydan till förslag. Det
är därför bl.a. med hänsyn lill dessa förhållanden helt nödvändigt alt
skogsulredningens förslag inle blir föremål för genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvåndnlngsfrågor.-- SSR får underslryka att det från
samisk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sida aldrig gjorts gällande att ett skogsbmk i
renbetesmarkema helt skall<br>
stoppas eller förhindras. Däremot görs del gällande alt jämväl samiska vär<br>
deringar skall vura styrande då det gäller planeringen av skogsbmkets oli<br>
ka åtgärder. Detta ställer bestämda krav på förutsättningarna för nuvaran<br>
de samrådsförfarande som måste iniensifieras och fördjupas. Vidare måste<br>
det som ett led i della vara möjligl för skogsbmkel att i vart fall i liden för<br>
skjuta vidtagandet av olika åtgärder. Slutligen måste det genom </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fondbildning eller på annat sätt tillskapas fonner där
skogsbmkel ersätter rennäringen för de skador som faktiskt åsladkommes av
skogsbmksåtgär-der innebärande bortfall av renbete och tillskapande av
merarbete och olägenheter i övrigi för de samiska näringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.47 Friluftsfrämjandet: AUmänl. Tämligen ensidigt
uppehåller sig utre<br>
darna vid frågor kring maximal volymsproduklion av cellulosa och berör<br>
mera flyktigt andra aspekter såsom ekologiska överväganden, friluftsliv,<br>
allemansrätt etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Della gör belänkandet' 'Skog för framtid'' till ett
betänkligt snävt underlag för de viktiga politiska beslut, som skall avgöra
skogens framtid för mer än 100 år framåt i tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Friluftsfrämjandet anser betänkandet "Skog för
framtid" vara ell otillräckligl underlag för ell beslul om skogens
framtida bmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den omständigheten att det svenska skogslandskapet uigör
en viktig del av norra Europas sista "vildmarker" gör att våri
skogsbmk slälls inför svåra avvägningsproblem mellan exploatering och
bevarande. Dessa avvägningar blir så mycket svårare som vår skog växer mycket
långsamt och effektiviteten i våra tekniska ätgärder är så stor, alt dagens
missgrepp kan fä vittgående följder om 100 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa avvägningar bör göras i samverkan mellan olika
inlressegmpper i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvändningsfrågor. Förutsättningen för många
människors friluftsliv är atl skogsbmkel i tätorternas närhet bedrivs på ett
säll, som medger för den vanliga människan alt komma i kontakt med naturen.
För friluftsfrämjandets omfattande verksamhet bland barn, ungdom, vuxna och
pensionärer är tillgången lill en välbelägen och lämplig skogsmiljö ett oeftergivligt
krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.48 Centerns ungdomsförbund: Allmänt. Den genomgående synen
som<br>
ulredningen antagit, är att skogen skall ses som en producent av virke.<br>
Vi kan inte dela denna syn på skogen. Virkesproduktionen måste</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ses endast som en del av de uppgifter och förtjänster som
skogen har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CUF anser att detta är så allvarliga brister all
utredningen under inga omständigheter får utgöra utgångspunkt för ett
skogspolitiskt beslul. En parlamentarisk utredning bör tillsättas, som får i
uppdrag att utreda de utvecklingsvägar som skisserats ovan, innan något beslut
fattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under liden en sådan uiredning arbetar finns det en rad
åtgärder som kan vidtas inom den nuvarande skogspolitikens råmärken, för att
minska de negativa miljöeffekerna och påbörja en utveckling mot ekologiskt
riktiga bmkningsmeloder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvändningsfrågor. Om oljepriserna fortsätter att
stiga, - - -vilket man kan förmoda, innebär det atl det blir lönsamt att
utnyttja en allt större del av skogsproduktionen till energiframställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiskogar diskuteras ganska lite i utredningen. CUFs
åsikt är att vi<br>
inte idag är beredda att tillstyrka en satsning på denna odlingsform. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.49 Miljöförbundet: Allmänt. Miljöförbundet
anser, att utredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- på ett otillåtligt säll nonchalerat miljöaspekterna
och grovt frångått</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sina direkliv.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Genom ett på flera punkter medvetet taktiskt
skrivsätt söker ul<br>
redningen undvika diskussion i ytterst väsentliga miljöfrågor trots att en<br>
sådan diskussion uttryckligen beställs i direktiven. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöförbundet anser att utredningens brister på dessa
punkter är så allvarliga att materialet är helt otillräckligt som underlag för
utformandet av en framtida skogspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är vår mening att lövveden bör ses som en tillgång och
inte som en börda. Den både kan och bör utnyttjas. Från nationalekonomisk
synpunkt förtjänar den svenska lövskogen att få en större betydelse inom
papperstillverkningen, som råvara för sågverken och som energikälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis vill vi framhålla att skogsindustrins
kapacitet måste anpassas till tillgången på råvara, d. v. s. vad skogsmarken
med hänsyn tagen till anspråk från övriga nyiijandeformer och biologiska
begränsningar kan producera. Den motsatta vägen, att söka anpassa
skogsproduktionen lill den akluella induslrikapacileten, är en omöjlig
utgångspunkt för en medveten samhällelig styrning av skogspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvändningsfrågor.--- En grundläggande strävan måste
vara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl varje utnytljandeform ska inkräkta så lite som möjligt
på de övriga. Oundvikliga målkonflikter måste lösas genom avvägningar med ett
bibehållande av ekosystemets produktionsförmåga som en absolut förutsättning
och med största långsikliga samhällsnytta som mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.50 Hälsofrämjandet: Hälsofrämjandet ser inte skogen
enbart som en rå<br>
varukälla utan i lika stor utsträckning som en del i ett ekologiskt system</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och som en tillgång både ur försörjningssynpunkl och
som rekrea-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uonsområde för olika friskvårdsakliviteter men inte minst
som en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>resurs för kommande generationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att bär och svamp utgör en viktig närings- och
livsmedelsresurs finns dokumenterat under årtionden. Det skapar
arbetstillfällen och tillför både samhället och den enskilde inte föraktliga
värden i form av värdefulla kosttillskott lill vår dagliga mat. Enligt HF:s
mening måste även dessa frågor beaktas vid en samfälld bedömning av skogens
värde som råvaru- och näringskälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motion och rekreation är en av de viktigaste delarna i
friskvården och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>där spelar frilufismiljön en avgörande roll. Enligt HF:s
uppfattning bör så<br>
långt möjligl tillräckliga områden avsättas, där trädbestånd, övrig flora,<br>
djurliv och mikrobiologisk aktivitet fär frodas fritt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.51 Rektorsämbetet vid Stockholms universitet:
Rektorsämbetet konstate<br>
rar att miljövårdsaspekler rörande skogen som rekrealionsresurs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skjutits
ål sidan till förmän för skogen som virkesproducent. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.52 Rektorsämbetet
vid Lunds universitet: Rekrealionsinlressena</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anses i princip inte komma i kollision med
skogsbruksåtgärderna, vilket förefaller ytterst tveksamt. Detla negligerande av
skogsmarkens för samhället övriga stora värden är synnerligen beklagligt och
borde leda lill en omprövning av ulredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 Statens naturvårdsverk: A/Zwiänr Utredningen
har inte gett det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stöd som behövs för de ansvariga politiska överväganden
som naturvårdsverket ser som en nödvändig förutsättning för att skogspolitiken
skall kunna tillämpas praktiskt av myndighetema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De synsätt som de sakkunniga använder i sina
rekommendationer beaktar utpräglat de virkes-, sysselsättnings- och
handelsekonomiska aspekterna och tar därför inte tillräcklig hänsyn ttll
övriga samhällsintressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En allsidigt avvägd skogspolitik kan uppnås om de
övergripande huvuddragen i markresurspolitiken först dras upp med ledning av
den fysiska riksplaneringen, varvid även natur- och miljökonsekvenserna ingår i
bedömningen. Denna avvägning mellan olika samhällsintressen beträffande
skogens användning kan inte göras av myndigheterna utan måste beslutas av
ansvariga politiker till ledning för berörda myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Den av ulredningen förordade skogspolitiken kan
komma atl in<br>
nebära ökade och delvis okända risker för naturen och miljön och därmed<br>
ökade konflikter mellan skogsbruk och nalur- och miljövård. En huvud<br>
princip skall vara att den som utnyttjar en naturresurs även skall ha ansva<br>
ret för hänsynen till natur och miljö. Verket anser därför atl ansvarei och<br>
koslnadema för förebyggande av riskerna och uppslående olägenheier för<br>
andra samhällsintressen med ulredningens föreslagna skogspolitik skall<br>
bäras av skogsbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Primärt måste skogspolitiken avse att tillvarata
skogens produk<br>
tion av såväl virke som tjänsier av olika slag i en balanserad avvägning.<br>
Den virkesproduktion som därvid är möjlig och lämplig bör ligga till gmnd<br>
för industrins virkesanvändning och inte omvänt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 övrigi noterar verket som positivt utredningens
deklaration att lönsam-hetsprincipen inle längre helt bör dominera det
sammanfattande målet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvåndnlngsfrågor.-- Utredningen har gjort bedömningen
atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förutsättningarna för behandling av bl. a.
naturvårdsfrågorna ändrats genom riksdagsbeslutet 1974 om ändringar i SVL och
NVL. Verket delar inte denna bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Jakten är en betydande areell näring som inle
beaktats av ulred<br>
ningen, men som har direkl samband med skogsbmkets skötselmetoder.<br>
Detta gäller även fisket- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets uppfattning är att ett skogsbmk i
nuvarande omfatt<br>
ning bör kunna bedrivas på de flesta marker. Undantagen från denna hu<br>
vudregel kan begränsas till mera känsliga områden. Den allmänna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>naturvårdshänsynen, som riksdagen tidigare beslutat om,
skall ingå som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett normalt led i skogsbmkel. Detta förutsätter att
skogsbmket bedrivs med en ekologiskt gmndad målsättning, så att
naturvårdshänsynen endast skall kunna beröra en relativt liten del av
skogsbmkets virkesproduktionsunderlag och av sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Samhället måste avsätta de medel som blir
nödvändiga för att bi<br>
behålla balansen mellan olika intressen. Självfallet kommer naturvården<br>
all kräva större resurser ju radikalare metoder skogsbmkel använder och<br>
ju siörre omfattning de får.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.54 Statens industriverk: Någon närmare
samhällsekonomisk analys av<br>
skogspolitikens mål och medel genomförs inte. Eftersom skogspolitiken<br>
enligt industriverkels uppfattning måsle gmndas på sådana överväganden,<br>
har tyngdpunkten i verkets yttrande lagts på samhällsekonomiska syn<br>
punkter på olika komponenter i skogspoliliken och på del ömsesidiga be<br>
roendeförhållande mellan skogsbrukel och skogsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ur samhällsekonomisk synpunkt bordet i skogen bundna
kapitalel förvallas så all högsta möjliga förräntning av kapitalet erhålles.
Detta innebär all om delar av virkeskapitalet skulle ge högre långsiktig
avkastning om det realiserades och investerades i andra näringsgrenar, bör
detta ske, om inte samhällsekonomiska skäl lalar emot en sådan omplacering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del bör uppmärksammas, att utredningen inte undersökt vad
ett ifråga<br>
sättande av nuvarande restriktioner för vad som betraktas som avverk<br>
ningsmogen skog skulle innebära. Avskaffas avverkningsreglering<br>
en vore del möjligt att anpassa åldern på den skog som avverkas efter rå<br>
dande och förväntade pris- och kostnadsrelationer, vilkel innebär alt nå<br>
gon "svacka" inte skulle behöva uppkomma i framtiden även om avverk<br>
ningen under en period skulle vara större än tillväxten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt industriverkets uppfattning är del principiellt
felaktigt att </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>basera den framtida skogspolitiken på uppställda mål om en
viss storiek (och i viss mån också en viss trädslagssammansättning) på
virkeskapitalet om hundra år, och om maximal volymproduktion av virke med
hänsyn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>härtill under hundraårsperioden. Politikens mål måste vara
atl vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eventuella skillnader mellan företags- och
samhällsekonomiska kostnader och iniäkter påverka resursfördelningen så att den
så långt möjligl blir samhällsekonomiskt optimal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Industriverket kan---- inle dela utredningens
uppfattning atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>osäkerheten om skogsbmkets långsiktiga
utvecklingsfbrutsättningar skulle<br>
vara ett argument för en hög volymproduktion av virke i syfte att nå hand<br>
lingsfrihet. En hög och långsiktig kapitalbindning måste självfallet alltid in<br>
nebära minskad - inte ökad - handlingsfrihet .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- En planeringshorisont på 100 år är enligt
industriverkets mening</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inte meningsfull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Sannolikt skulle en mindre restriktiv skogspolitik
leda till en viss</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>krympning av skogsnäringen på lång sikt.
Stmklurutvecklingen skulle emellertid med största sannolikhet ske betydligt
långsammare än om den nuvarande utbudsbegränsningen för skogsråvara består. Det
senare skulle enligt verkets uppfattning sannolikt leda till omfattande
nedläggningar och betydande finansiella och sysselsäitningsmässiga problem de
närmaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.55----------------------------------------------------------- Riksantikvarieämbetet:
Markanvändningsfrågor. Dagens och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>morgondagens rationella skogsbmk bevarar inte längre den
bestående skogsmarken intakt utan är i sig en exploatering som förutom direkta
in-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grepp i markytan genom skogsmaskiner och markberedning
också omfattar förändringar av landskapet till följd av igenplanlering av
tidigare öppen mark och ändrad sammansättning av skogsbestånden. Skogsbmkel
måsle härmed jämställas med övriga former av exploatering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Ett bevarande av skogsmark med varierad
vegetationssamman-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sällning är vikligl för förslåelsen av den svenska
kullurmiljöns uiveckling. Det är därför angeläget att vissa karakteristiska
avsnitt skyddas också landskapsmässigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Skogsmarkens stora belydelse som natur- och
kullurresurs måste</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beaktas. Driftsformerna måste därför kunna varieras med
hänsyn till förutsättningarna i olika områden för att skapa bätire anpassning
till kulturlandskapet och de kulturhistoriska lämningarna i deras miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.56 Svenska naturskyddsföreningen: Allmänt. Betänkandet
är så illa underbyggt och förslaget lill skogsvårdslag så utformat lill
nackdel för såväl naturvården som skogsbmket, att skogsutredningens förslag
inte kan tjäna som underlag för beslut om landets skogspolitik. Jämfört med
förslaget är nu gällande skogsvårdslag i det stora hela belydligt mer framsynt
och skyddande också för skogsbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 nu gällande skogsvårdslag kan vissa mindre ändringar
göras för all förbättra vården av befintlig skogsmark, framför allt gällande
åierplantering och skötsel av ungskog. Arbelel på underlag för en långsiktig
skogspolitik bör fortsätta. Därvid måste integreringen med övriga samhällsbehov
vara en ledstjärna. Den uiredning. som tillsattes 1978 (naturresurs- och
miljö-utredningen), torde komma alt ge ett bättre underlag för en sådan
politik. Del är ingen tvekan om all dess betänkande måste avvaklas, i synnerhet
som nuvarande skogsvårdslag med vissa mindre förändringar är fullt tillräcklig
för en tid framåt. Också sambandet med markanvändningslag-sliflningen måste
utredas och planorganens inflytande över skogsmarkanvändningen regleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- En framtida skogspolitik måste-- bygga på alt del
i allt vä<br>
sentligt är nuvarande skogsmark och ingen annan mark som ska användas<br>
för skoesoroduktion.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvändningsfrågor.-- Vidare kommer energiproduktionen
all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ändras och del relaiiva värdel av vedbränsle kommer all
öka, i synnerhei i tätare bebyggda landsbygdsområden. Ett ökat lövinslag kan då
vara försvariigl samtidigt som det är lämpligt från marksynpunkt
Energiskogsproduktion kan komma att bli en ekonomiskt och samhällsmässigt
attraktiv markanvändningsform, som dock kan få mycket stora miljöeffekter. Från
olika samhällssynpunkter, inte minst naturvårdens och jordbmkets, kan det vara
lämpligt att i stället föratt ta myrmarks- och jordbmksarealer i anspråk för
sådan odling lägga om iraditionell skogsmark till sådan produktion och all
ulnyllja den spontana lövträdsväxten efter en slulavverkning lill
energiproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Skogen utgör en av de främsta källorna för
människors rekrea<br>
tion, som blir allt vikligare också från renl samhällsekonomisk synpunkt<br>
för att kompensera del högindustrialiserade samhällets påfrestande lev<br>
nadsförhållanden. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare producerar skogen bl. a. bär och svamp. Flera av
skogens viltstammar kan utnyttjas genom jakt Skogen är en viktig regulator för
vattenbalansen. Den är livsmiljö för en mängd växter och djur som bidrar till
ekosystemens mångformighet och stabilitet och som represenlerar ett oersättligt
genetiskt kapital vars förvaltning vi människor är ansvariga för.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekologisk stabilitet kommer för övrigt alt gynna välfärden
också med en snävare definition och den är oundgänglig för ell med säkerhei
långsiktigt skogsbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Användningen av skogsmarken måste därför planeras utifrån
samhällets<br>
behov och en ekologisk gmndsyn, vilket omfattar långl mer än alt försöija<br>
skogsindustrin med råvara.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inle bara för andra samhällssektorer utan för skogsbmket
självt är det<br>
av största vikt att oliku områden skyddas som naturreservat. Det behövs<br>
t.ex. ett större antal na:urskogs- och urskogsområden där den ekologiska<br>
successionen varit och fortsätter att vara så spontan som möjligt så alt den<br>
skogliga forskningen får referensmaierial. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare måste det finnas stora arealer med skog beslående
av för orten eller regionen inhemska trädslag och trädformer, sannolikt föremål
för blädning. kanske luckblädning eller mycket små hyggen med självsådd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulöver nämnda skyddsbehov--- och utöver skyddsbehoven för
rör<br>
ligt friluftsliv, krävs också möjligheler alt bevara naturmiljöer som skydd<br>
för vissa arter och för hela ekosystem. De skyddsbehoven är synnerligen<br>
starka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Kommunernas möjlighet att påverka skogsmarkens
användning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>måsle förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.57<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Naturhistoriska riksmuseet: Riksmuseets
uppfattning av skogsulredningens arbete är atl del avgivna belänkandet alltför
ensidigt beaktar skogsindustrins behov för att kunna läggas till gmnd för
skogspolitiska åtgärder. En kompletterande uiredning med beaktande av skogens
övriga ut-nyttjandeformer och värden måste göras och konsekvenserna för miljö
och ekosystem av olika ingrepp måste undersökas och redovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.58<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kungl. vetenskapsakademiens
miljövårdskommitté: Förslagen i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utredningens betänkande om ell etfeklivt skogsutnyttjande
måsle, särskilt då som de framläggs i alt. 2. betecknas som klart
otillfredsställande från nalurvårdssynpunkl. Utredningens ensidiga satsning på
ett större virkes-uttag och dess åsidosättande av övriga intressens anspråk på
utnyttjande av skogsmark gör atl betänkandets program i dess nuvarande
uiformning inle bör las som underlag för ell politiskt beslul. Programmet kan
inle genomföras "ulan all konfliki uppslår med viktiga
bevarandeintressen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.59 Svenska
jägareförbundet: Enligt jägareförbundets mening bör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>betänkan '.el, innan de av utredningen framförda förslagen
läggs till gmnd för lagstiftnings- eller andra åtgärder, i första hand
ytterligare övervägas inom en expertgrupp representerande bl. a. ekologisk,
botanisk och zoologisk expertis, vilken inte är särskilt väl företrädd vare
sig inom utredningen eller remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.60 Fältbiologerna:/l///«fV/(r. En
skogspolitik som säger sig vila på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en "ekologisk grundsyn" måste rimligen i första
hand utgå från de natur-givna förutsättningarna och syfta lill ett skogsbmk och
en industriell verksamhet som långsiktigt bevarar naturresursen skog, inte
endast som virkesproducent, utan också som ett levande ekosystem med dess
flora och fauna, som ekologiskt stabiliserande system och som rekreationskälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markanvändningsfrågor. Fältbiologerna finner att
utredningen i sitt arbele försummat utgångspunkten alt skogsmarken ska
utnyttjas från sam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hållets synpunki på bäsia säll och starkt överbetonal
industrins önskemål på skogsutnyttjandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erforderliga medel för att avsätta omistliga reservat
måste ställas till förfogande. Nuvarande takt för säkerställande är alldeles
för låg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fältbiologerna ansluter sig till Naturvårdsverkels krav om
ell stopp för avverkning av urskogar och fjällskogar i 10 år, så atl man hinner
utreda hur dessa skogar kan skyddas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fältbiologerna förordar också alt en ädellövskogslag.
motsvarande bokskogslagen, ska införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.61-------------------------------------------------------------------- Sveriges
Jordägarelbrbund: Sveriges Jordägareförbund kan ej</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>godtaga det angivna målet för skogspolitiken - en hög
virkesavkastning.<br>
Skogspoliliken måsle integreras i de övergripande samhällspolitiska mål<br>
sättningarna. Det kan ej vara rimligt att samhällets mål beträffande skogs-<br>
bi uket ges en så inskränkt och ensidig syftning som att uppnå hög virkes<br>
produklion. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.62--------------------------------------------- Miljövärnet
för Västsverige anser alt utredningen är så bristfällig att<br>
den omöjligt kan ligga till gmnd för ett skogspolitiskt beslut. Miljövärnet<br>
förordar en komplettering av utredningen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Skogsproduktionsprogrammen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I huvudsak följande uppfattningar har deklarerats av
remissinstanserna; </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>I. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det av
utredningen förordade produklionsprogrammet bör genomföras eller ålminsione
utgöra riktpunkt för skogsvården. 2. Tveksamhet råder om detta
produktionsprogram är praktiskt genomförbart eller om de miljöeffekter
programmet har kan accepleras. 3. Ett beslut innebärande förord för endera av
de redovisade programmen bör inte fattas eller kan fattas först på gmndval av
ytterligare kunskaperom miljöeffekterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Lantbruksstyrelsen: Allmänt. Starka samhällsekonomiska
och regio<br>
nalpoliliska motiv talar enligt styrelsens mening för en hög produktion i<br>
skogsbrukel och ulredningens altemativ 2 bör därför kunna läggas till<br>
gmnd för denna målsättning.-- Som en ytterligare fömlsättning ul<br>
över de av utredningen angivna måste enligt styrelsens uppfattning en radi<br>
kal förbättring av företags- och ägandeslmkturen ske inom stora delar av<br>
landet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beständsanläggning och beståndsvård. Lanlbmksslyrelsen
vill betona<br>
atl de arealuppgifler som utredningen redovisar om nedlagd åker som be<br>
höver skogsodlas är osäker. Del är därför angeläget att utvecklingen pä<br>
della område noggrant följs av berörda myndigheter och atl skogspolitis<br>
ka jordpolitiska och regionalpolitiska åtgärder samordnas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet: Allmänt.
Styrelsen anser<br>
all utredningen till övervägande del gjort realistiska bedömningar av hur<br>
mycket virkesproduktionen kan höjas genom ökad satsning på produk<br>
tionshöjande åtgärder. Styrelsen tillstyrker därför en ambitionsnivå mol<br>
svarande utredningens alternativ 2. Slyrelsen vill emellerlid belöna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att nuvarande kunskapsnivå är för låg för att de
långsiktiga ekologiska verkningarna av vissa produktionshöjande ålgärder hell
skall kunna över-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>blickas. Detla gäller bl.a. odling av contortatall,
upprepad gödsling av faslmarker samt dikning. En satsning i stor skala på
sådana åtgärder måste därför förenas med en kraftigt ökad forskning, främst
inriktad mot de ekologiska konsekvenserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slyrelsen anser alt utredningen borde ha redovisat flera
och bälire analyserade alternativ, som klarare hade motiverat utredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har inte närmare analyserat sitt förslag med
avseende på de ekonomiska konsekvenserna av olika ålgärder. Därmed har den
också riskerat att ambitionsnivån på vissa punkler blivit för högt ställd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag bygger bl.a. på nuvarande
kunskapsnivå när det<br>
gäller hur långl intensifieringen av skogsvårdsinsatser kan drivas utan att<br>
allvarliga miljöstömingar inträffar.- En viss försiktighet när det gäi<br>
ler de långsiktiga konsekvensema av produktionshöjande åtgärder är där<br>
för nödvändig---- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning.-------- Styrelsen delar ulredningens uppfattning
att naturvårds<br>
verkets landsomfattande våtmarksinvenlering bör vara genomförd och ut<br>
värderad innan större dikningsföretag får genomföras. Dessulom bör re<br>
sultat från naturvårdsverkets undersökningar rörande konsekvenser av<br>
skogs- och myrdikning avvaklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Skogsstyrelsen: Allmänt.- Skogsstyrelsen anser att
skogsvårds<br>
arbetet bör bedrivas med ulredningens alternativ två som mål. Detta torde<br>
enligt styrelsens mening inle nås beiräffande alla åtgärder inom respeklive<br>
tidsperiod men bör ändå anses vägledande för skogsmarkens utnyttjande<br>
lill en långsiktig hög virkesproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beståndsanläggning och beståndsvård. När det gäller att
öka</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>plantantalet i skogsodlingarna kan lillgången på lämplig
arbetskraft och<br>
lillgången på lämpligt plantmaterial regionall bli begränsande faktorer.<br>
------ Genom en bättre skötsel av återväxtema med i tid insatta hjälpplan<br>
teringar och lövslybekämpning i de unga ålerväxterna kan en förbättring<br>
av den framtida produktionen i den utsträckning som utredningen angivit<br>
ändå uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett oeftergivligt krav för att uppnå detta resultat är
emellertid alt effektiva medel för all hindra snytbaggens skadegörelse kan
tillämpas samt att lövslybekämpning med herbicider tillåts. Det kommer dämtöver
att krävas en belydande ökning av resurser framför allt i form av välutbildad
arbetskraft men också av tekniska hjälpmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Enligt skogsstyrelsen mening kommer endast vissa
områden i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige alt vara självförsörjande med tallfrö från
befintliga plantager. Dessa planlagers produktion beräknas i huvudsak inle
kunna tillgodogöras längre än till sekelskiftet. Nya plantager måste i
väsentlig omfattning anläggas före 1985 för alt trygga försörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om arbetet med förädling av skogsodlingsmaterial kan
bedrivas i hög takt genom främst anläggande av erforderliga plantager och
proveniens-förflyttningar av gran, anser skogsstyrelsen det vara fullt möjligl
att på sikt uppnå minsl den förädlingseffekl om 10-12 % som utredningen anger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------ Skogsodling av jordbruksmark har under senare år
successivt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>minskat vilket inle bara är ett resultat av begränsande
bidragsramar utan också beroende av andra skäl. Skogsstyrelsen bedömer dock att
det redovisade programmet är möjligt all genomföra vilkel bl. a innebär en
mäng-dubbling av delta skogsodlingsarbete i norra delarna av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemiska bekämpningsmedel. Den av utredningen genom utförd
enkät</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beräknade ökningen av röjningarna förutsätier en intensiv
satsning på alla<br>
röjningsformer inklusive kemisk lövbekämpning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Användningen av kemiska lövbekämpningsmedel är enligt
skogsstyrel<br>
sens uppfattning motiverad av flera skäl. Riskerna föi" såväl männi<br>
skor som miljö bedömer skogsstyrelsen vara myckel små om föreskrifter<br>
na följs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Även om del i och för sig vore önskvärt alt man
kunde undvika</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kemiska medel i återväxtarbelei kan man uppenbariigen inle
klara snyt-baggeproblemen tillfredsställande med markberedning och andra
skogs-brtiksålgärder. Del är därför angelägel att en effektiv insekticid får
användas. De arbelsmedicinska undersökningar som gjorts beträffande DDT och
Lindan ger inle anledning anta all dessa ämnen, om de omhänderhas på räll sätt.
skulle medföra några skadliga effekter på människor. Inte heller för miljön
tycks de åstadkomma några påtagliga skadliga effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsling.----- Skogsstyrelsen vill tillstyrka programmet
som ett mål</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för gödslingsverksamhelen men uttrycka viss tveksamhet inför
möjligheterna all nå urealen 450000 ha per år om 20 år. Sannolikt kommer
programmet alt ta längre lid att genomföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Beiräffande gödsling finns utföriiga anvisningar för
hantering och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>spridning av handelsgödselmedel vid skogsgödsling. Såvitt
skogsstyrelsen på nuvarande kunskapsgmnd kan bedöma finns inga påtagliga risker
för negativa miljöförändringar om dessa anvisningar följs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning.------- Den ökning av dikningen som utredningens
förslag inne<br>
bär är i molsats till skogsmarkgödslingen framför aJlt beroende av intresset<br>
från storskogsbruket vars dikningsverksamhet under en lång följd av år i<br>
huvudsak varit inriktad på s. k. skyddsdikning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen bedömer dock att det anförda programmet om
dikning<br>
av I milj. ha sumpskog-- är möjlig att genomföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Med hänsyn till att myrmarkerna ulgör den enda
skogsmarksre<br>
serv som har någon egenilig omfattning, anser skogsstyrelsen att det bör<br>
vara av stort iniresse från samhällets sida alt det föreslagna programmet<br>
fullföljs. Överföringen av torvmark till produktiv skogsmark är viktig för<br>
att kompensera bortfallet av skogsmark för andra ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främmande irädstag.----- Skogsstyrelsen tillstyrker
förslaget och be<br>
dömer att en kontinuerlig import av frö i den omfattning som erfordras en<br>
ligt angiven odlingsplan bör kunna genornföras för norra delen av landet.<br>
Styrelsen anserdet dock som synnerligen angeläget alt utförda plantering<br>
ar med conlorlalall får en intensiv och systematisk uppföljning så att man<br>
därmed får ökad kunskap och så tidigt som möjligt kan vidtaga ålgärder i<br>
händelse av att oförutsedda eller i dag okända kalamileter uppstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ledamoten Bertil Jonasson
reserverar sig beträffande tillstyrkan lill utredningens förslag angående
verksamheten med gödsling, kemisk lövbekämpning, användning av DDT samt dikning
av myrmarker enligt produk-lionsalternaiiv 2. Jonasson anför all ålgärderna
visserligen är i hög grad produktionsbefrämjande, men bör endast sättas in i
takt med att försök och forskning bättre än nu klarlagt verkningama av dessa
åtgärder. Jonasson anser vidare att högsta möjliga insatser bör sättas in för
utförande av röjning, gallring och plantering för att uppnå hög produklion och
ökad sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen: Variationerna
i arbetskraftseflerfrå-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gan kommer alt reduceras enligt del andra alternativet.
Det betydande in-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slag av skogsvårdsåtgärder som detla alternativ innebär
kan också bedömas underlätta möjligheterna att upprätthålla sysselsättning och
service i glesbygden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från dessa utgångspunkter delar arbetsmarknadsstyrelsen
utredningens<br>
uppfattning atl det andra alternativet bör förordas. Styrelsen anser dock<br>
att det hade varit värdefullt med en mera ingående analys av den framlida<br>
sysselsättningsutvecklingen.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En ledamot av
arbetsmarknadsstyrelsen (Stridsman) anför i reservation; Jag vill inle bilräda
styrelsens uppfattning att förorda del andra alternativet. Del förutsätter bl.
a. atl DDT eller motsvarande medel och fenoxi-syror får användas som normala
inslag i skogsdriften. Jag hyser dessulom tveksamhet till de föreslagna
programmen för skogsgödsling och dikning. Särskilt anlaganden om den ökade
myrmarksdikningen förefaller vara op-limistiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domänverket: Allmäni.---- Det är
naturligt för domänverkei all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förorda produktionsalternaliv 2. Intensiteten i domänverkels
skogsvårds-arbete liksom för slorskogsbruket i övrigt ligger nära detla
altemativ. På grund av vunna erfarenheler vågar verket också hävda, att detla
skogsproduktionsprogram är väl förenligt med andra intressens utnyttjande av
skogsmarken och med en långsiktigt bevarad ekologisk balans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt skall beaktas atl skogsvårdsprogram och
avverkningsuttag<br>
hänger direkt samman. För alt uppnå den långsikliga tillväxt- och förtåds-<br>
ökning, som anges i program 2 är det nödvändigt atl skörda den mogna<br>
skogen i den takt som också anges i program 2. Detta medför övergångsvis<br>
en viss sänkning av det totala virkesförrådel - något som alltså inte är lik<br>
tydigt med dålig skogsvård.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild försiktighet anbefalles beträffande den stora
skogsmarksarealen ovanför den s. k. skogsodlingsgränsen - uppdragen av
domänverket i början av 1950-talet. På markerna ovanför skogsodlingsgränsen
gör verket inga slutavverkningar. Beslåndsvårdande gallring kan däremot förekomma.
På mycket lång sikl kan forskning och försöksverksamhet möjligen skapa ny
teknik för skogsbmk i dessa områden. Några stora ändringar av
skogsodlingsgränsens läge kan verkei dock inte förutse för överskådlig tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslåndsantåggning och beståndsvård. Utredningens
förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>väsentligt ökad omfattning av stamkvistning tillstyrkes. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan jordbmksmark användes för annat ändamål än jordbmk
skall noga undersökas om det är ekonomiski möjligt atl genom sammanläggning,
utamendering eller annan ålgärd behålla marken i någon form av jord-bmksdrift.
Om della inte är möjligt bör vid överföring till skogsproduktion lämplig
inblandning av löv övervägas av landskapsvårdsskäl. Möjligheten alt anlägga
viltåker eller vilivatien skall prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemiska bekämpningsmedel. En nyligen lämnad rapport från
skogsstyrelsen bekräftar, att doppning av plantor i DDT-lösning före
utsättning inle innebär risker för de som hanterar plantorna. Nya fakla har
dessutom framkommit innebärande dels atl DDT bryts ner belydligt snabbare i
skogsmarken än vad man tidigare trott, dels att vattenkvalitén ej påverkas i
den omgivande miljön efter utsättning av doppade plantor. Riskerna för
ekosystemen får därför bedömas som mycket små.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning härav vill domänverkei nu lillsiyrka all
doppning av planior i DDT-lösning åler blir lillålel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Nya restriktioner på användningen av fenoxisyror
skulle få all<br>
varliga konsekvenser. Så länge inga forskningsresultal om hälsofara eller<br>
annan negaliv påverkan finns, bör medlen också få användas inom ramen<br>
för gällande föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Den opinion som skapals mol skogsbmket har bl.a.
medfört ef<br>
tersatt vård av ungskogar, som inte kan repareras. Den har alltså medfört<br>
ull vi till kommande ienerationer överlämnar en sämre skogstillgång än<br>
vad som annars varit möjligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsling. ~----- Under föruisättning atl samordning kan
ske på enskil<br>
da mindre marker bedömes föreslagen omfallning realistisk. Med före<br>
skrivna regler för spridningen ser verket inga miljömässiga risker med fö<br>
reslagen gödsling.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning. Domänverket biträder utredningens förslag inom
detta avsnitt.<br>
------ Verket vill i första hand sälla in åtgärder för atl höja skogsproduk<br>
tionen på redan plant- och skogbeväxta lorvmarker, som dessulom oftasl<br>
redan varit föremål för dikningsingrepp. Utan kombinalion med gödsling<br>
har dock inle tillräcklig reaktion erhållits. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nyligen påbörjade våtmarksinvenleringen--------------- behöver in<br>
te avvaklas då del--- finns stora arealer icke kontroversiella lorvmar<br>
ker att ta i anspråk för högre skogsproduktion. Verket tillslyrker ändå av<br>
utredningen föreslagen allmän anmälningsplikt för att olycksfall i arbetet<br>
skall undvikas och erforderligt samråd komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främmande trädslag. Försöken med Pinus coniorta är så
lovande, att en satsning i föreslagen skala med 6 % av landets skogsmarksareal
täckt med detla trädslag om 50 år kan tillstyrkas. Fömtom den högre produktionen
kan ett par andra fördelar med contortan nämnas. Skogsodlingsmalerial av detta
trädslag finns tillgängligt för höjdlägen där brist råder på inhemskt frö även
på längre sikt. Vidare visar contortan hög froslhärdighei och resistens mot
knäckesjuka. Den klarar även konkurrensen bättre än vanlig lall på slarkl
lövbemängda marker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Nordamerika och Kanada användes virket till såväl
sågtimmer som stolpar. Hittills vunna erfarenheter i Sverige lyder också på att
i varje fall konslmktionsvirke av tillfredsställande kvaliiel kan erhållas. Den
snabba lillväxlen lalar för all stamkvistning av coniorta bör ge gott resultat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 En av personalrepresentanterna i domänverkets
ledningsgrupp (Ahlin)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anför i reservation; 1 remissvaret framhålls
nödvändigheten av atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>återinföra DDT vid plantering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot della beslul reserverar jag mig härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Stiftsnämnden i Karlstad: Stiftsnämnden finner
avgörande skäl tala för<br>
en hög målsättning och förordar därför liksom utredningen alternativ två.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stiftsnämnden i Luleå:
Skogsproduktionsprogrammel enligt betänkandets alternativ 2 synes närmast
molsvara det skogsskötselprogram som nu gäller för kyrkans skogar inom Luleå
stift Stiftsnämnden förordar därför delta allernaiiv för del framlida
skogsbmkel.---------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län:
Allmänt. De särskilda insaiser, som enligt utredningsaliernativel 2 erfordras
för landet i slort för att uppnå en högre virkesproduktion, har inte
tillnärmelsevis samma aktualitet i Malmöhus län. Mot bakgrund av den beskrivna
produktionsutvecklingen i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>länet kommer länet att ändå uppnå den virkesproduklion som
åsyftas i all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-></span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 110</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beståndsanläggning och beståndsvård. Bokskogama är
skyddade enligt<br>
bokskogslagen--- . Ej utdikade kärr är predestinerade för lövproduk<br>
tion i första hand med al eller björk. På sikt kan man därför förutsätta att<br>
såväl bokskogen som lövkärren blir beslående lövskog. Dessa två be-<br>
ståndslyper kommer alt svara för knappt 30 % av länets skogsareal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den resterande delen lövskog kan man räkna med att
skogsbmket har iniresse av alt successivt minska dessa arealer och ersätta dem
med granskog. I vilken takt detta kommer att ske beror på flera fakiorer, framför
allt på avsättningsmöjligheter för lövvirke. Det är därför utomordentligt
angelägel att kraftinsatser sättes in för alt bibehålla och vidareutveckla
befinlliga. lövförbrukande industrier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Enligt länets skogsvårdsstyrelse kan det vara
motiverat att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slärka del ekonomiska stödet för plantering efter
avverkning av sämre skog och länsstyrelsen har ej någon erinran häremot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som rimlig målsättning till år 2000 kan anges all totala
barrskogsarealen<br>
i länet ökas med 10 % till nivå 60 %. Denna ökning kan uppnås genom<br>
minskning av den sämre lövskogen med molsvarande 10 %, vilkel utgör en<br>
areal av ca. 8000 ha.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsling. Gödsling bedömes---- vara motiverad endast i
undantags<br>
fall och får endasl marginell belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning. Med hänsyn till lövkärrens relativt begränsade
omfattning, deras betydelse för växt- och djurlivet och allmänna ekologiska
betydelse anser länsstyrelsen atl en mera omfatlande dikningsverksamhet ej bör
tillgripas. Endast i enstaka fall på fastigheter med relativt stor arealandel
dik-ningsbara kärr bör dikningsföretag stödjas med allmänna medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillgången på ej irädbevuxna våtmarker i form av mossar av
olika lyper är begränsad i länet och kan uppskattas lill ca 5 % av
skogsarealen. Dessa objekt bör därför endasl i undanlagsfall uidikas med hänsyn
lill nalur-vårdsintressena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främmande trädslag. Hittills utförda försök med främmande
trädslag<br>
har dock knappast visat några avgörande fördelar som motiverar en pro<br>
duklion i siörre skala. Den vanliga granen av god proveniens från mellan-<br>
europa---- synes vara del påliiligasie valet för skånska förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.12 Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Allmänt. Utredningen
har beträffande<br>
effekter av produktionshöjande ålgärder kraftigt dämpat förvänlningama i<br>
förhållande till optimalt resultat. Styrelsen finner detta realistiskt .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen betraktar icke vart och ett av de tre
alternativen som pa<br>
ket att i sin helhet antas eller förkastas. De betraktas i stället som produk<br>
tionsnivåer --- . Länsstyrelsen förutseringa större svårigheter atl upp<br>
fylla ett produktionsmål enligt alternativ 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen bedömer det---- möjligt alt på lång sikl uppnå
ett produk<br>
tionsmål molsvarande alternativ 2 ehuru i långsammare takt än den utred<br>
ningen anger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser alternativ 3 oacceptabelt .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Länsstyrelsen biträder därför utredningens förslag
atl skogsbru<br>
ket bör inriktas mot en målsättning enligt altemativ 2 .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsling.----- Med hänsyn till den redan i dag höga
aktiviteten inom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>storskogsbruket och svårighelerna all med de för
småskogsbmkel rådande förutsättningarna beiräffande denna åtgärd drastiskt
etablera en hög nivå förefaller det dock osäkert om gödslingen skall kunna nå
upp till den av utredningen förutsatta omfatiningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främmande trädslag. Styrelsen-- kan------- acceptera det
före-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slagna programmet genom möjligheten alt under en relativt
lång tid av successiv uppbyggnad samla och utnyttja erfarenheterna av detla
trädslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna inställning förutsätter dock atl tillsynsmyndigheten
genom lag eller tillämpningsföreskrifter ges möjligheter att om nödvändigt
begränsa omfattningen av andelen skogsodling med Pinus contorla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.13 Länsstyrelsen i Västemorrlands län: Allmänt.
Länsstyrelsen bedömer det i huvudsak möjligl alt uppnå minsl alt. 1 och vill
dessutom tillstyrka atl skogsvärdsambitionerna sätts lika med förslagen i alternativ
2, dvs. atl man i beslåndsanläggningen eftersträvar bestånd som är minsl lika
goda som de bätire bestånden som anlades på 1950-talel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beståndsanläggning och beslåndsvård. Länsstyrelsen delar ut<br>
redningens och expertgmppens uppfattning att man borde kunna uppnå<br>
minsl den kvalitet som dagens ungskogar uppvisar. Detta kräver bl.a.<br>
bättre planivård. ökal plantantal, ökad lövsanering och en utbyggd plant-<br>
produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Styrelsen tillstyrker atl man i så stor
omfallning som möjligt an<br>
vänder förädlat frö och att man snarast utformar ett fortsatt fröplantage-<br>
program med tillvaratagande av erfarenheter och förädlingsresultat från<br>
hittillsvarande plantager. Därutöver erfordras en effekliv plantskoleorga<br>
nisation så atl det förädlade materialet på bästa sätl kan omsättas i plantor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen kan liksom utredningen konstatera att
nedläggning av jordbmksmark nästan hell upphört. Redan nedlagda marker som inte
återgår till brukning eller används till annat lämpligt ändamål bör skogsodlas
så snart som möjligt. Innan så sker bör samråd ha skett med lantbmksnämnden
och naturvårdsenheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemiska bekämpningsmedel. Slyrelsen anser atl röjning i
plant<br>
skog och ungskog måste intensifieras inte minsl för atl reglera trädslags<br>
blandningen så att produktionen främst inriktas på barrskog. I svårt lövbe<br>
mängda bestånd måsle oftast kemisk bekämpning utnyttjas från såväl eko<br>
nomisk som arbetskraftsmässig synpunkt.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemiska metoder bör så långt möjligl användas i begränsad
omfattning. Verkningar av dessa liksom alternativa, mekaniska metoder bör
ytteriigare utforskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsling.- Styrelsen anser att utredningen överskattat
möjlighe<br>
terna att praktiskt genomföra ett stort gödslingsprogram inom småskogs-<br>
bruket ---- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om gödslingen av våra skogar skall väsentligt utökas bör också
gödslingens verkningar noga följas. Fortsatt forskning bör ske inom detla område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning. Länsstyrelsen finner inte skäl ifrågasätta
dikningsbarheten från teknisk och ekonomisk synpunkt. Från ekologisk synpunkt
finns ännu inle utrett om dikning och gödsling av våtmarker är acceptabel i den
omfattning som skogsutredningen föreslår. Utvecklingen på detta område bör
därför följas noga och samråd ske mellan skogsbruket och naturvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främmande trädslag.--- Under förutsättning av en sträng
prove-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nienskontroll synes Pinus coniorta kunna accepleras i
norrländska höjdlägen där den bevisligen ger en bättre volymproduktion är
svensk tall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att införa Pinus coniorta i stor och koncentrerad
omfattning kan medföra belydande ändringar i natur- och landskapsmiljön.
Länsstyrelsen anseratt contortatallens inverkan på miljön bör ytteriigare
prövas innan slorskaliga inplanleringar sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Länsstyrelsen ställer sig tveksam till en alltför
hög användning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>contortatall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.14 Länsstyrelsen
i Västerbottens län: Allmänt. Slyrelsen ansluter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sig------ lill utredningens val av
skogsproduklionsalternativ 11 som mål</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för skogsbruket och finner att delta alternativ bäsl
motsvarar utredningsdirektivens intentioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beståndsanläggning och beslåndsvård. Beträffande de
produktionshö<br>
jande åtgärderna i alternativ II bedömer slyrelsen det särskilt angeläget<br>
med förbätirad beståndsanläggning. För atl åstadkomma della kan ytterst<br>
lagen tillgripas. Länsstyrelsen vill dock erinra om att en ökad plantering<br>
också ställer krav på skogsvårdsstyrelsens plantproduklion. Under de se<br>
naste åren har denna varil klarl otillräcklig och kan inte nå önskvärd nivå<br>
förrän finansieringsproblemen lösts. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsling.----- Styrelsen bedömer att del krävs omfattande
insatser av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rådgivning och planläggning bland enskilda skogsägare för
att nå redan den<br>
gödslingsnivå, som förutsätts i alternativ </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning. Möjligheterna alt genomföra det dikningsprogram,
som ingår i<br>
alternativ 11, bedömer länsstyrelsen som myckel gynnsamma för Väster<br>
bottens del.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främmande trädslag.---- Lånsslyrelsen förordar i nulägel
viss för<br>
siktighet beiräffande contortatallen men i takt med att erfarenheter vinns<br>
från uppföljningen av de tämligen omfattande planteringar som skell under<br>
senare år, skapas ett säkrare underlag för ställningstagande i contortafrå-<br>
gan. Skulle de förväntningar, som ställs på contortatallen infrias, så bör<br>
det vara möjligt att kunna realisera contortaprogrammet i alternativ 11.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.15 Länsstyrelsen i Norrbottens län: AUmänt.
Länsstyrelsen anser atl ut<br>
redningens förslag till hög ambilionsnivå slår i god överenssiämmelse med<br>
anförda regionalpolitiska beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsens samlade bedömning är atl alternativ 2 bör
utgöra rikt<br>
märke för den framtida skogspoliliken. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemiska bekämpningsmedel.--- Ett intensivl snabbi insatt
be-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ståndsanläggningsarbele med högt antal barrplantor kan ge
ökade möjligheler att manuellt reglera trädsslagsblandningen till barrträdens
förmån</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsling.------ Skogsmarksgödsling genomförs i nulägel
inom länet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inom slorskogsbruket på en nivå som molsvarar ulredningens
alternativ 2 totalt Uppfattningarna om den realistiska omfatiningen inom
privatskogen divergerar men under alla förhållanden torde etablerandet av ett
i och för sig möjligl program komma att la avsevärd tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning. Dikning av sumpskog ligger redan i dag på en
sådan nivå alt<br>
den i ett 20-årigt perspekliv närmar sig alternativ 2-nivå. Dikning/gödsling<br>
av kala myrar i större omfallning kan aktualiseras i ett senare skede och<br>
bör därmed hinna bli föremål för de naturvårdsinventeringar och forsk<br>
ningsinsatser som bör ligga till gmnd för nyanserad användning av dessa<br>
marker.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främmande trädslag. Beträffande contortan torde det också
vara realis<br>
tiskt atl "skynda långsamt".-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.16 Institutet för skogsförbättring:
Beständsanläggning och bestånds<br>
vård. ----- Utredningen har när del gäller effekier av förädlat frö valt att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lägga sig på en lägre nivå än vad institutets material
pekar på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsling - Främmande trädslag. Den bedömda effekien av
gödsling och användning av främmande trädslag är också försiktigt bedömd av utredningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.17 Sveriges
häradsallmänningsrörbund: A//m(7/ir. Skogsulredning<br>
en förordaratt skogsbruket i vårt land bedrives i huvudsak enligt program<br>
met med den högsta ambitionsnivån, alternativ 2. Sveriges Häradsallmän<br>
ningsförbund vill för sin del gärna stödja denna målsättning — -.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemiska bekämpningsmedel.--- Problemel med bekämpning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>snythaggeangrepp på planteringar i syd- och mellansverige
måste på något sätt få en tillfredsställande lösning. Beträffande
lövskogstillväxten mäste kemisk bekämpning fä ske mol lövsly i
barrskogsföryngringarna. Det måsle utarbetas effektiva program för hur
lövinslaget skall hållas nere, på många håll är del i dag kanske det största
hindret för en god beständsanläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsting - Dikning - Främmande trädstag. Ulredningens
förslag lill gödslingsprogram förefaller realistiskt, medan vi däremot känner
oss mera tveksamma inför den relativt stora satsningen på nydikningen. Contortatall
är inte aktuell inom häradsallmänningarnas områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.18 Skogsindustriernas samarbetsutskott:
Allmänt. Ett förverkligande av<br>
alternativ 2---- medger i ett längre perspektiv bättre utnyttjande av vå<br>
ra industriella resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternalivet innebär, som utredningen påpekar, en avsevärd
intensifie<br>
ring jämfört med 1970-ialets skogsbmk. 1 vissa inlägg i den pågående de<br>
batten har det t o. m framställts såsom alltför ambitiöst. De åtgärder som<br>
innefallas kan dock knappasl uppfattas som i och för sig orealistiska; de<br>
lillämpas redan i stora delar av skogsbmket. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del blir den framtida lönsamheten i skogsnäringen och de
arbetstillfällen och exportinkomster som därigenom kan skapas som ytterst blir
avgörande för om alternativet skall visa sig innebära en för hög
ambilionsnivå. Det är Samarbeisulskotlets uppfattning att samhället har goda
skäl alt salsa på en fortsatt expansiv utveckling av skogsbmkel. Investeringar
i produktiva skogar kan ge myckel god utdelning i framtiden. Skogsråvaran kan
utnyttjas på många säll och en successiv anpassning ske lill nya förhållanden.
Alternativet erbjuder en önskvärd grad av handlingsfrihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dagens ekonomiska fömtsättningar kan möjligen synas
otillräckliga för ett förverkligande av alternativ 2. Men man måste i det
skogspoliliska sammanhanget alltid komma ihåg alt vi här handlar med
exceptionellt långsiktiga lidsperspekliv. I delta långsiktiga perspekliv bör
enligt utskottets mening målsättningen vara så pass hög som utredningen anger
i alternativ 2 -detta alltså trots att man kan tveka om möjlighetema att på kort
sikt till alla delar sätta detta i praktisk tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Alternativ 3 kan icke av Samarbetsulskotlel
accepleras som mål<br>
sättning för svenskt skogsbmk. Samtliga produktionsalternativ fömtsätter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- en viss förrådsminskning i början av 100-årsperioden
som åtföljs av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en
förrådsuppbyggnad under periodens senare del. Mol bakgrunden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av den akluella ålderssammansättningen anser vi detla vara
en riktig politik. En låsning av virkesförrådet till lägsl nuvarande nivå
skulle innebära en sänkning av avverkningarna under de närmaste decennierna,
vilket får allvarliga konsekvenser på flera områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetsulskollet konstalerar att en viss ökning av
gallringsandelen krävs för att upprätthålla virkesuttagen pä beräknad nivå.
Kostnaden för gallring är emellerlid f. n. i runda tal dubbelt så hög per
kubikmeter som vid slutavverkning. Delta är med hänsyn till skogsindustrins
konkurrenskraft allvarligt. I avvaklan på att mekaniserade och mera ekonomiska
metoder för gallring hinner att utvecklas måste därför undvikas att driva
gäll-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ringskravet för långt. Skärpta bestämmelser vad gäller
röjning av plant-och ungskog minskar på sikl behovet av gallring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemiska bekämpningsmedel - Gödsling - Dikning. Den
prakliska erfarenheten från 25 års herbicidbehandling, 15 års gödsling och
flera decenniers dikningsverksamhet styrker uppfattningen atl dessa
skogsvårdsätgärder inte strider mot en ansvarsfull miljövård. Mot bakgrunden
härav och med hänsyn till den stora belydelse för den framtida
skogsproduktionen som dessa aktiviteter har finner Samarbetsutskottet, i likhet
med utredningen, alt de naturligen bör ingå i ett progressivt
produktionsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Samarbetsulskottet anser att dispens åler skall
meddelas skogs<br>
bruket för atl under kontrollerade former få använda DDT-preparai för<br>
skydd mol insekisskador på skogsirädplanlor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.19 Svenska pappersindustriarbetareförbundet - Svenska
skogsarbetare-<br>
förbundet — Svenska träindustriarbetareförbundet: Mol bakgrund av<br>
skogsnäringens stora samhällsekonomiska betydelse och de posiliva pro<br>
gnoser som gjorts för skogsindustrins produkler, förordar förbunden alter<br>
nativ 2----- . Den framtida politiken för skogsnäringen bör ha denna höga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>målsättning - under fömtsättning att industrins
internationella konkurrenskraft kan försvaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Då det gäller användandet av kemiska preparat i
skogsbruket vill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förbunden understryka att användandet endast får ske i den
mån de är ofarliga för de människor som skall handha dem. Restriktivitet på
detta område leder dock inle nödvändigtvis lill sänkning av produktionen, utan
i allmänhet finns manuella metoder att lillgå. Avgörande för om produktion
kommer lill stånd eller valet av produktionsmetod måsle även innefatta en
ekonomisk avvägning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med här redovisade hänsynstaganden tillstyrker förbunden de
olika produktionsbefrämjande åtgärder, såsom förbättrad beständsanläggning, intensifierad
plantskog- och ungskogsskötsel, förädlat skogsodlingsmaterial, gödsling,
dikning m. m., som alternativ 2 innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingenjörsvetenskapsakademien: IVA
ansluter sig till utredningens förslag Alternativ 2 som uppfattas som en
realistisk målsättning-------------------------------------------- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.21<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontoret: Skogen har lång
produktionstid. Skogsbmkel måsle därför planeras under stor osäkerhei. Just
osäkerheten om framtidsutsikterna anser skogsutredningen motivera en väl
avvägd hushållning med våra skogar, som gör del möjligt att ha kvar
handlingsfriheten i framtiden. Med denna utgångspunkt kan enligt statskontorets
uppfattning inte några större minskningar av virkesförrådet medges. Behovet av
all industrins kapacitet anpassas till råvarutillgångarna synes mot denna
bakgrund vara större än vad som framgår av utredningens betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------ Osäkerheten om del föreslagna
skogsproduktionsprogrammets</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>miljöeffekter ger anledning till viss försiktighet när
produktionsmålet anges. Statskontoret anser därför att produktionsmålet bör
sättas något lägre än det som föreslås av skogsutredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.22----------------------------------- Länsstyrelsen i
Uppsala län: En höjning av råvaruproduktionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inom det svenska skogsbruket till 80 miljoner m per år
under 80-talet för att därigenom medge ett 90-procenligt kapacitetsutnyttjande
av skogsindustrin utgör givelvis ett mycket önskvärt mål för skogspoliliken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt länsslyrelsens mening bör en sådan överg'ripande
målsättning för<br>
skogspolitiken inrymma bevakning av och hänsynstagande lill ekologiska<br>
och miljömässiga frågor. Det får inle uteslutas all det realistiska målel för<br>
svenskt skogsbruk kan ligga på en något lägre nivå. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.23 Länsstyrelsen
i Östergötlands län: Enligt länsstyrelsens mening</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan det anses tveksamt om produktionsnivån enligt
alternativ 2 kan realiseras Ulan all de negativa följderna i naturmiljön blir
för omfaitande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- De ekonomiska uppoffringarna blir för omfattande och
som följd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>därav kun prisel på vedråvaran blir så högt att
skogsinduslrins konkurrensförmåga blir försämrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett antagande av produktionsalternaliv 2 förutsätter
enligt länsslyrel<br>
sens mening alt frågorna om gödsling, dikning m. m. ingående studeras bå<br>
de ur ekologisk och ekonomisk synpunki innan dessa produklionsfrämjan-<br>
de ålgärder kommer till användning i större skala. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen vill föreslå en produktionsnivå som ligger
mellan utredningens alternntiv I och 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.24 Länsstyrelsen
i Gotlands län: Allmänt. Skogsgödsling och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsdikning torde- inte kunna bidra till nämnvärd ökad
produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Normal kvävegödsling ger ingen eller ringa effekt på
Gotland. Huvuddelen<br>
av den dikningsbara skogsmarken är dikad. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Länsstyrelsen anser alt den framtida produkiionen
bör inriklas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mol en nivå som ligger mellan alternativ 1 och 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslåndsantåggning och beslåndsvård. Länsstyrelsen
anser alt i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett program för framtida ökad skogsproduktion måsle all
krafl sättas in för att förbättra ålerväxtresuliatel. Härvid spelar
bemästrandet av snytbagge-problemet en avgörande roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.25 Länsstyrelsen
i Blekinge län: Allmäni. Länsstyrelsen måsle--------------------------------------------------------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slälla sig iveksam till möjlighelerna att nå den
ytterligare höjda målsättningen i alternativ 11. Till tveksamheten bidrar
synpunkter i fråga om miljövård och ekologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Skillnaderna mellan alternativen I och </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ur miljösynpunkt bör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------ för Blekinges del bli obetydliga, och del finns
enbart ur dessa syn<br>
punkter knappast anledning att för länets del avstyrka en målsättning en<br>
ligt alternativ II.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Försurnings- och tungmetallproblemen är------ klart
kopplade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill varandra, och del är uppenbart att dessa förhållanden
måsle beaktas på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett annal säll än hittills;- Vi bedömer del som
synnerligen angeläget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att problemen snarast tas upp till behandling. Likaså är
det ej klariagi vad följderna för länet blir från hydrologisk synpunkt t.ex.
vad gäller vattenförsörjning, bevallningsmöjligheter, recipientuinyltjande,
rekrealionsvär-den m m om utredningens förslag alternativ II genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att man ändå långsiktigt bör salsa på den högre
ambitionsnivån talar<br>
emellerlid att skogen som en av våra få förnyelsebara råvarutillgångar<br>
måste utnyttjas intensivt. En målsättning enligt alternativ 11 är såle<br>
des ur allmän samhällssynpunkt synnerligen önskvärd. Då programmet av<br>
ser en 100-årsperiod och alUså är myckel långsiktigt bör det ändå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kunna få gälla som riktmärke för skogsbruket; </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslåndsantåggning och beslåndsvård. En lösning av
snytbag-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>geproblemet är--- för länets del en absolut fömtsättning
för atl man</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>över huvud taget skall kunna undvika försämrad produktion.
Insatserna i röjning och gallring måste dessutom kraftigt öka.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.26 Länsstyrelsen i Hallands län: Skogsbruket är i första
hand en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ekonomisk hanlering och bedömningen av fömisäiiningar,
möjligheter och<br>
villkor får utgå från detla faktum. Sett utifrån della konstaterande kan det<br>
förefalla både rimligt och logiskt alt förorda del produkiionsalternativ som<br>
lillför branschen mest råvara, nämligen allernaiiv 2. Della kräver emeller<br>
lid en rad produklionsåtgärder och andra insatser lill vars möjliga och<br>
lämpliga genomförande stor tveksamhet måste anföras, i varje fall i vissa<br>
av de avsnitt som föreslås.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sett Ulifrån den övergripande målsättning som anges kan
emeller<br>
lid allernaiiv 2 kunna Ijäna som en långsiktig inrikining av del svenska<br>
skogsbruket. Därvid bör utvecklingen inte drivas i högre takt än vad vunna<br>
erfarenheter på skilda områden medger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del av ulredningen redovisade all. 3 anser länssiyrelsen
orealistiskt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.27 Två av de i ärendets slutliga handläggning deltagande
tjänstemännen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Mårtenson och Olsson) har uttalat sig för följande
lydelse av länsslyrel<br>
sens i Hallands län yttrande; Länsstyrelsen är--- inle beredd att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som mål för den svenska skogspoliliken förorda
utredningens alternativ 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.28 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Även om
ytterligare produk<br>
tionsalternaliv hade varit länkbara och intressanta för utredning är det<br>
länsslyrelsens uppfattning att de tre valda alternativen kan utgöra lämpliga<br>
utgångspunkter för en diskussion kring den framtida skogsproduktionens<br>
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Länssiyrelsenfinner emellertid att
konsekvensbeskrivningar från</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ekologisk synpunkt av de olika alternativen till stor del
saknas och i den<br>
mån de förekommer är mycket knapphändiga. Detta måsle betecknas som<br>
en betydande brist-- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Utan tvivel ökas uthålligheten i skogsmarkens
produktionsutnytt<br>
jande genom en lägre intensitet. Länsstyrelsen anser därför att myckel ta<br>
lar för atl man närmasi bör sikla på alternativ 1 möjligen med en ytteriigare<br>
intensifiering av normala skogsvårdsåtgärder som skogsodling, röjning och<br>
gallring och inriktning i högre grad på ett helträdsulnytljande. Därigenom<br>
skulle man möjligen nå en volym som ligger något över vad som beräknats<br>
i utredningen för detla alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även sysselsättningseffekterna behandlas knapphändigt i
betänkandet. Framför allt saknas en analys av vad skillnaderna i detla
hänseende skulle innebära för de olika alternativen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.29 Länsstyrelsen i Örebro län:
Allmäni. 1 sitt slutbelänkade har skogsul<br>
redningen nu framlagt tre olika skogsbruksalternaliv och belyst sysselsätt<br>
ningseffekterna av dessa alternaiiv. Däremot saknas nästan hell bedöm<br>
ningar av de olika alternativens miljövårdskonsekvenser vilket länsstyrel<br>
sen finner vara en mycket allvarlig brist hos utredningen mol bakgrund av<br>
de långtgående förändringar av naturmiljön som tagits som förutsättningar<br>
för det skogsvårdsprogram utredningen själv förordar. Ulredningen har<br>
också i allt väsentligt avstått från att närmare belysa skogens växande be<br>
tydelse som rekreationskälla och vilken påverkan delta får på den skogliga<br>
handlingsfriheten.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Länsstyrelsen kan---- ansluta sig till utredningens
uppfattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att----- beräkningsalternativ 2, bör utgöra målsättningen
för den långsik-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>liga skogspolitiken. Länsstyrelsen vill dock anföra
tveksamhet mol de förutsättningar för della alternaiiv som gäller
faslmarksgödslingen, myrdik-ningen och utnyttjandet av främmande trädslag. I
praktiken innebär detta att länsstyrelsen förordar en utvecklingslinje som
ligger mellan alternativen 1 och 2. Det hell gift- och gödslingsfria skogsbruk
med stort inslag av lövträd som alternativ 3 innebär finner länsstyrelsen inte
realistiskt med hänsyn till sysselsättningseffekterna både på kort och lång
sikt samt med hänsyn lill atl nu använda kemiska medel bmkats sedan länge och
trots omfattande undersökningar ännu inte visat sig ha någon bestående negativ
inverkan på naturmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 sammanhanget- konstaterar länsstyrelsen med
tillfredsställelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att utredningen avstått från atl i beräkningarna la med de
marginalkvanli-teler som kan länkas komma från avverkningsavfall och stubbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslåndsantåggning och beslåndsvård. Enligt länsstyrelsens
uppfatt<br>
ning ligger de största möjligheterna atl på sikt öka tillväxten i den svenska<br>
skogen i en avsevärt förbättrad skogsvård på dagens skogsmarker och med<br>
traditionella skogsbruksmetoder .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsling.----- Om ett gödslingsprogram enligt ulredningens
förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skulle börja tillämpas är det frän miljövårdssynpunkt
nödvändigi att ett nät av ogödslade referensområden läggs ut i hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning. Länsstyrelsen kan beträffande dikning av
sumpskogarna anslu<br>
ta sig till utredningens förslag, men finner den föreslagna satsningen på<br>
dikning och gödsling av rena myrmarker alltför omfattande för att vara en<br>
realistisk förutsättning.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främmande irädstag. Förslaget till användning av främmande
trädslag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>berör
visserligen inte direkl Örebro län men länsstyrelsen anser att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utredningen här drar förhastade slutsatser och skapar
förväntningar kring contortatallen som kan bli svåra atl uppfylla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.30 Länsstyrelsen i Västmanlands län: Del är
länsslyrelsens upp<br>
fattning, att man inom skogsbruket måste utnyttja lillgängliga möjligheter</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alt höja
skogsproduktionen--- . Landels skogsindustri behöver mycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>virke både nu och i framtiden. Man kan därför ej inom
skogsbruket från tid lill unnan välja atl salsa sina resurser på den ena eller
den andra åtgärds-gmppen. Det långsiktiga arbetet för alt höja
skogsproduktionen måste ständigt pågå med jämn och hög intensitet oavsett
konjunkturens förändringar. Mun kan däremot låta växlande ekonomiska
förutsättningar inverku på omfatiningen av de åtgärder som har effekt på kort
sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Skogsutredningen har ej särskilt behandlat den
inverkan på na<br>
turmiljön som avancerade avverkningsmeloder, gödsling, omfattande<br>
skogsdikningar eller införande av främmande trädslag kan betyda för upp<br>
levelsen av nutur och miljö. Länsstyrelsen anser, att det hade varit</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>myckel värdefullt, om utredningen - iiots de uppenbara
svårighelerna som ligger i ämnel - hade ägnat mer ulrymme ål alt belysa delta
problemkomplex.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Del blir - enligt länsstyrelsens bedömning -
fullt möjligt att suc<br>
cessivi reglera dessa skogsbrukets ålgärder för all höja produktionen, om<br>
hänsyn lill natur och miljö ikulle kräva detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen bedömer, att det skall bli möjligt att i
stort sett och på lång sikl genomföra de skogsproduktionshöjande åtgärder som
utredningen föreslagit. Länsstyrelsen förutsätter emellerlid, alt klara former
för samråd och information skapas mellan skogsägare och berörda myndigheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Slyrelsen anser sig---- ej bunden alt förorda
någotdera av de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ire
redovisade alternativen.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen finner, atl svenskt skogsbmk bör arbeta i
den riktning<br>
som produktionsalternaliv 2 anger. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativ 3----- har av ulredningen ansetts vara helt
oacceptabelt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länssiyrelsen
inslämmer i denna bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.31<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Två av de i länsstyrelsens i
Västmanlands län slutliga handläggning deltagande tjänstemännen (Wahlgren och
Hägg) anmälde avvikande mening och anför: Sålunda har inte klargjorts vilka
konsekvenser de i alternativei 2 angivna förslagen lill omfattande dikningar,
gödslingar, införande av främmande trädslag och en mer märkbar övergång lill
barrvirkesproduktion får från miljövårdssynpunki. Med hänsyn härtill finner vi
del för närvarande olämpligi att ta ställning till genomförande av ett sådant
intensifierat skogsbruk som redovisas i alternativ 2 .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.32<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs län:
För länsstyrelsen framslår utredningens skogsproduktionsprogram 2 som i
och för sig angelägel ur</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sysselsättningssynpunkt. Trots detta vill länsstyrelsen
inte utan vidare an<br>
sluta sig till programmel med hänsyn till alt det innebär relativt långtgåen<br>
de ingrepp i naturen.-- De långsiktiga ekologiska konsekvenserna av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dessa åtgärder är enligt länsstyrelsens mening inte
tillräckligt uiredda för att läggas till grund för ett skogsbruksprogram. Utan
närmare undersökningar kan länsstyrelsen inte heller tillstyrka ett progiam
som eventuellt kan skapa konflikter mellan skogsbruket och den allmänna
opinionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen vill betona att del i Kopparbergs län finns
stora brister</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och eftersläpningar i dagens skogsbruk. I det
perspektivet framstår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del som mer angeläget för närvarande att ytterligare öka
insatserna inom det området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.33 Länsstyrelsen i Jämtlands län: Allmänt. Länsstyrelsen
tillstyr<br>
ker den del av alternativ 2 som avser ökade ambitioner vid beståndsanlägg<br>
ningarna. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsling. Beträffande den i alternativ 2 föreslagna
utökningen av skogsgödslingarna tillstyrker länsstyrelsen i princip dessa, men
anser att man tillsvidare bör avvakta med en kraftigare utökning till dess
eventuella negaliva sidoeffekter på miljön vid omfattande gödsling har
ytteriigare utretts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning. En ökning av dikningarna av sumpskog och myr för
skogspro<br>
duktion bör kunna ske i enlighet med utredningens altemativ 2. Länssty<br>
relsen vill dock ifrågasätta om den föreslagna takten i dikningarna är prak<br>
tiskt realiserbar.---- Myrdikningarna bör dock ej ske förrän översiktli<br>
ga planer upprättats för vilka områden som i första hand bör dikas och vil<br>
ka som från miljösynpunkt bör sparas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främmande trädslag.----- Länsstyrelsen anser den
föreslagna inplan-<br>
teringstakten vara högre än som maximalt kan accepteras från olika syn<br>
punkter, bl a med tanke på de kvalitetsaspekter och den inriktning mot såg-<br>
timmerproduktion som länsstyrelsen förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.34 Delegationen
för glesbygdsfrågor: Skogsbmket ger för många</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>människor i glesbygdsområdena de enda
sysselsättningsmöjligheterna eller del nödvändiga komplementet till annan
sysselsättning. Mot denna bakgrund är det från glesbygdernas synpunkt mycket
som lalar för alterna-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tiv 2. Delegationen är dock icke beredd att oreserverat
ansluta sig lill detta<br>
ullernativ. Hänsyn måste tas inte enbart till sysselsättningen ulan även lill<br>
hur miljön påverkas m. m.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.35 Hushållningssällskapens
förbund: AUmänl. Förbundet konslalerar.<br>
att alternativ 2 innesluter ett skogsbruk på mycket hög ambitionsnivå.<br>
Mycket talar för att målsättningen för svenskt skogsbruk bör vara i över<br>
ensstämmelse härmed icke minst av den anledningen all alternalivet tryg<br>
gar sysselsättningen och ger ekonomisk tillväxt, utan att skogsindustrin<br>
skulle behöva byggas ul.- Ifrågasättas kan emellertid om del verkli<br>
gen är möjligt att förverkliga programmel inte minst med hänsyn till olika<br>
biologiska fakiorer--- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning. Del torde vara möjligt atl öka insatserna vad
gäller dikning av sumpskog i enlighet med utredningens förslag. 1 många fall
torde redan rensning av befintliga dikessystem ge avsedd effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet avvisar dikning (och gödsling) av myrmark i den
ulsiräckning utredningen förordat. Äv såväl produkiionsekonomiska som
miljömässiga skäl bör dikning av myrar komma i fråga i siörre skala, först när
möjliga produktionshöjande åtgärder på fast mark och i sumpskog blivii utförda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.36 Skogssällskapet: Allmänt. Virkesproduktionen bör
ökas och förbätt<br>
ras genom dikning, gödsling och växtförädling. Råvaran måste tillvarala<br>
gas så fullständigt som möjligt. För dagen bedöms framlidens virkespro<br>
duktion böra inriktas på våra inhemska barrträd. I den mån ulländska<br>
trädslag införes bör detta ske inom planmässiga skogsbruk hos industri<br>
företag som vid misslyckande kan avbryta produkiionen och lillvaralaga<br>
virket utan bestående skada. Okontrollerad spridning bör ej tillålas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beständsanläggning och beståndsvård. I det skogspolitiska
program</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som antages--- måste klart utsägas atl föryngringsytorna
skall besko-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gas på ett tillfredsställande sätt. Välslutna ungskogar
med en biologiskt väl<br>
anpassad lövträdsinblandning måste bli riktpunkt för den framtida skogs<br>
vården. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.37 Svenska
kommunförbundet: Allmänt. Styrelsen är tveksam till det fö<br>
reslagna höga produktionsprogrammet enligt alternativ 2. En modi<br>
fiering av alternativ 2 skulle innebära en något högre produktion än idag.<br>
dvs produkiionen blir ett mellanting mellan alternativ 1 och alternativ 2.<br>
Omfattningen och innebörden av de åtgärder som vidlas för alt man skall<br>
nå avsedd årlig avverkning får enligt styrelsen inte stå i slrid med kraven<br>
på ett ekologiskt anpassat skogsbmk, där hänsyn tas lill naturvårdens och<br>
friluftslivets intressen. Nivån för den årliga avverkningen måste väljas så,<br>
att en hög sysselsättning tryggas utan all skogsbrukel inkräktar på miljö<br>
vårdens intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Styrelsen anser att utredningen borde ha utrett
de olika alternati<br>
vens miljöeffekter ingående och presenterat ett mera realistiskt nalur-<br>
vårdsalternativ än alternativ 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemiska bekämpningsmedel - Gödsling - Dikning - Främmande
trädslag. Det är högst osäkert om kemiska bekämpningsmedel kommer att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kunna utvecklas och användas så som alternalivet
förutsätter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare anser styrelsen att påverkan på miljön av gödsling
och dikning måste prövas ingående, innan sådana ålgärder får komma till
användning i större skala. Inplanteringen av främmande trädslag måste ske med
stor försiktighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.38 Koopertiva
förbundet: KF vill framhålla alt det på längre sikt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan vura svårt atl förverkliga ett ambiliösl
skogsproduklionsprogram av främsi ekonomiska och ekologiska skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt KF;s uppfattning bör samhällets ålgärder inriktas
på en fortsatt<br>
gynnsam utveckling av skogsbruket. Investeringar i produktiva skogar kan<br>
ge mycket god utdelning i framliden. KF befarar emellertid atl den inrikt<br>
ning som alternativ 2 innebär kan komma all kräva så belydande kostnader<br>
och åtgärder att dessa inte kan inrymmas under de belingelser som skogs<br>
industrin sannolikt har au förvänta.----------------- Vidare måste kraven från
miljö<br>
synpunkt och de ekologiska aspekterna beaktas. KF vill därför framhålla<br>
att alternativ 2 innebär en alltför hög ambitionsnivå. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.39<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dalby Norra skogsägareförening u.p.
a.: Avverkningsallernaliv I förordas men med en något högre ambitionsnivå
avseende beständsanläggning, dikning samt övrig marktillståndsförbältring än
vad utredningen avser med alternativet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.40<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hovrätten för nedre Norrland:- Hovrätten
släller sig iveksam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill om del i dagsläget är realistiskt atl räkna med
användning av kemiska bekämpningsmedel, skogsgödsling, dikning, inplanlering av
främmande Irädslag och andra produklionsfrämjande åtgärder i sådan omfattning
som erfordras för att förverkliga det av skogsutredningen förordade, såsom alternativ
2 betecknade skogsproduktionsprogrammet. Redan ett förverkligande av
alternativ 1 torde komma alt kräva betydande ansträngningar. Enligt hovrättens
mening synes sistnämnda alternativ uigöra en mer realistisk grundval för
ulformningen av den framlida skogspoliliken och de styrmedel som erfordras.
Med hänsyn till angelägenhelen av att bevara den framtida handlingsfriheten är
det vidare rimligt att inte i stort selt enbart salsa på en hög volymproduktion
utan även för framtiden säkerslälla behovet av kvalitativt godtagbart
sågtimmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.41<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fortifikationsförvaltningen: Av de
tre redovisade skogsproduktionsprogrammen ansluler sig förvaltningen lill
alternativ </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I.
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Någon högre ambitionsnivå
bedöms ej kunna uppnås med hänsyn till den militära verksamheten och till
förväntad utökning av militärt slitage inom befintliga markområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.42<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stiftsnämnden i Strängnäs:
Beiräffande ulredningens tre olika program vill stiftsnämnden förorda
alternativ </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- tet föreslagna siarka ianspråktagande av
myrmarker genom dik<br>
ning och den markanta ökningen av skogsmarksgödslingen förefaller både<br>
ur ekonomisk och ur naturvårdssypunkt omotiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.43 Stiftsnämnden i Härnösand: Sliftsnämnden
förespråkar de produk<br>
tionsprogram som beskriver ett skogsbruk som liknar det vi haft under se<br>
nare år.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.44 Länsstyrelsen
i Södermanlands län: Länsstyrelsen ifrågasätter om en<br>
så markant kursomläggning av skogspoliliken som utredningen föresprå<br>
kar (alternativ 2) är realistisk. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från nalurvårdssynpunkl synes alternativ 2 vara
oacceptabelt emedan det skulle gå ul över mångformigheten och bioloprikedomen i
den svenska skogen, vilket skulle medföra drastiska förändringar av landskapets
karak-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tär och ha långl gående konsekvenser för faunan, floran
och del rörliga friluftslivet. Alternativet skulle i stor utsträckning
innebära ett hot mot vät-markerna framförallt i södra och mellersta Sverige,
där avkastningen kan antas bli högre med hänsyn till de klimatiska
fömlsätlnirigarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av ovanstående synpunkter anser länsstyrelsen alt ulredningens
alternativ 1 bör ligga till grund för den framlida skogspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.45----------------------------------- Länsstyrelsen i
Kalmar län: Länsstyrelsen vill ifrågasätta om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>allernaiiv
2 bygger på en realislisk grund. Länssiyrelsen har funnil</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all allemalivei 1 i nulägel bäsl molsvarar vad som lorde
vara förenligl med<br>
samhällsnyttan. 1 ell längre perspektiv bör man dock diskutera möjlighe<br>
lerna atl närma sig alternativ 2. Ett skogsbruk som närmar sig alter<br>
nativ 2 förutsätter atl ett omfattande inventerings- och utredningsarbete<br>
baserade på ekologiska gmnder försl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.46<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fem av länsstyrelsens i Kalmar län
ordinarie ledamöter (Chrislersson, Johansson. Kronblad, Nilsson och Schuliz)
samt en suppleant (Jonsson) reserverar sig mot länsslyrelsens uttalande för
alternativ 1 till förmån för alternativ 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.47<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lantbrukarnas riksförbund -
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund: Allmänt. Den avverkningsnivå som
utredningen redovisal för alternativ 2 anser vi för hög under de
första perioderna. Den kommer alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>leda till alltför kraftiga sänkningar av virkesförrad en.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Det program som redovisas i alternativ 3 kan enligt
vår mening</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inte accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är i princip beredda alt acceplera del skogsvårdsprogram
som redovisas i altemativ 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl målel skall kunna nås krävs- att skogsbruket har
bättre lill<br>
gång till skogsodlingsmaterial av god kvalitet. Vidare måste man kunna an<br>
vända rationella metoder både vid beständsanläggning och lövbekämp<br>
ning. Det förutsätter bl a att DDT och fenoxisyror eller motsvarande medel<br>
får användus samt atl skogsmarksgödsling och dikning betraktas som nor<br>
mala inslag i skogsdriften. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kan inle acceptera det i alternativ 2 redovisade
avverkningsprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För privatskogsbruket är en jämn och hög produktion av
grovt barrvirke<br>
av god kvalitet ett primärt mäl. Vi anser att del föreslagna programmet för<br>
privaiskogsbrukei får konsekvenser för förråds- och dimensionsuiveck-<br>
iingen som klarl slrider mol della mål och därför inte kan accepleras. För<br>
flertalet enskilda skogsägare måsle den föreslagna, kraftiga förrådssänk<br>
ningen upplevas som orimlig. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkningsprogrammet förutsätter atl vi får en
gallringsandel som är<br>
klart högre än under den senasle 10-årsperioden. Möjligheterna alt uppnå<br>
så hög andel måsle betraktas som små, med tanke på den ogynnsamma<br>
kostnadsutvecklingen vid gallringsavverkning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår slutsals blir alt del föreslagna avverkningsprogrammel
inle får till-<br>
lämpas i prakiiken. I försia hand innebär detla atl virkesuliagen under de<br>
förstu perioderna måste sänkas i förhållande till ulredningens nivå. Om det<br>
skisserade skogsvårdsprogrammel inle genomförs i sina huvuddrag - eller<br>
om ålgärderna förskjuls framåt i tiden - måste uttagen minskas ytterliga<br>
re. ----- </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- För atl få rimlig lönsamhet i skogsbmkel krävs en
ökad avsätt<br>
ning av lövvirke. Vi anser alt statliga ålgärder behövs för all öka lövvirkes-<br>
användningen. --- Om lövvirkesavverkningen inte kan genomföras i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>planerad omfattning, måste en ytterligare revidering av
avverkningsprogrammet göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsling - Dikning. Vi hyser------ tveksamhet närdet
gäller möjlighe<br>
terna atl genomföra de föreslagna programmen för skogsgödsling och dik<br>
ning. Särskilt antagandena om den ökade myrmarksdikningen finner vi för<br>
vissa delar av landet alltför optimistiska. Vi delar utredningens ambilioner,<br>
men konslalerar atl för atl målet skall kunna nås krävs en myckel god !ön-<br>
samhet i skogsbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.48 Svenska jägareförbundet: Allmänt. Generellt kan sägas
alt utredningen - i och med att den rekommenderat alternativ 2 - inle synes ha
tagit någon nämnvärd hänsyn till de senasle årens hårda miljödebatt. Ett allmänt
ointresse för ekologiska sammanhang kännetecknar skrivningen. Man berör inte på
något sätt att effekten på landskapet blir annorlunda vid en realisering av de
olika alternativen. De effekter i detta avseende, som ett strikt genomförande
av alternativ 2 kommer att få, är enligt jägareförbundets mening såväl
utomordentligt genomgripande som svåröverskådliga. Begreppen viltvård eller
faunavård förekommer inte i lexlen. knappast</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>heller viltskador.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska jägareförbundet finner det svårförståeligt alt
ulredningen helhjärtat satsat på ett skogsproduktionsprogram, som dels är
dyrbart och kräver långsiktigt goda konjunkturer för all kunna genomföras, dels
också måste leda till många impopulära och ekologiskt orikliga ingrepp i
miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Enligt jägareförbundets mening har skogsbruket under
de senaste</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åren visal tendenser att uivecklas i en för faunan mera
gynnsam riktning.<br>
Mot bakgrund av dessa erfarenheter finner jägareförbundet atl en målsätt<br>
ning anpassad till ulredningens alternativ 1 skulle fotas såväl på en totalt<br>
sett säkrare som ekologiskt riktigare grund och dessutom medge erforder<br>
liga hänsynstaganden till en art- och individrik skogsfauna .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslåndsantåggning och beståndsvård. Den starkt minskade
lövin<br>
blandningen i skogsbestånden, som alternativ 2 förutsätter, kommer att re<br>
dan vid beståndsanläggningen kräva en mycket kraftig bekämpning av<br>
lövträdsgrupper och lövuppslag i plantbestånden. Detta kan förutsägas få<br>
en starkt negaliv effekt på såväl vilifaunan som på ett varierande fågelliv i<br>
skogsmarkerna.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsling.-------- Med det nu föreslagna omfattande
skogsodlingspro<br>
grammet torde- gödsling, bl a av på dikade myrmarker anlagda be<br>
stånd, atl komma ifråga för att ge dessa bestånd en god start. Viltskadorna<br>
torde i sådana sammanhang komma all kunna bli förödande och icke lole-<br>
rabla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning.----- Kanlzonerna mot våtmarkerna är för
skogsfaunan en av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de värdefullaste naturtyper som finns. Del dikningsprogram
som alternativ 2 förutsätter kommer att minska tillgången på dessa biotoper i
utomordentligt hög grad, vilket kommeratt medverka till en svår utarmning av
faunan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främmande trädslag.------ Den stora satsningen på contorla
är sär<br>
skilt äventyrlig med lanke på den tämligen okända risken för viltskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.49 Fältbiologerna:/l//wrt/.--- De program utredningen
förordat till<br>
fredsställer i högre grad skogsinduslrins intressen än samhällsintressen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av ovan anförda skäl anser Fältbiologerna att
avverkningsnivån i skogsproduktionsprogrammet kan ställas lägre än det
utredningen föreslagit, vi förordar istället en avverkning i nivå med altemativ
1, cirka 70 msk, men atl denna volym las fram genom ett miljövänligare och mera
kvalitetsinrik-tat program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beständsanläggning och beståndsvård. Fältbiologerna finner
det motiverat att ambitionen när det gäller beståndsanläggning höjs. Man bör
tillse att plantmaterial av tillräcklig kvalitet och högre ålder än hittills
används. Planteringarna bör i högre utsträckning markberedas och markberedningen
måste anpassas lokalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är angeläget att de eftersatta ungskogsröjningarna
kommer att skö<br>
tas bättre framledes.- Röjningarna får ej i alltför hög grad inriktas på</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>atl
eliminera lövträd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ökad andel av gallring i virkesuttaget måste
eftersträvas, bl a för att<br>
ge en bättre virkesråvara till industrin. Kalhyggenas storlek måste begrän<br>
sas. En regionvis övre gräns för kalhyggesstorieken skulle kunna fastslås i<br>
Skogsvårdslagen.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemiska bekämpningsmedel.- Fältbiologerna tar----- avstånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>från användningen av herbicider inom skogsbmket. Förbudet
mot</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DDT måste kvarstå.--- Utvecklingen av alternativa metoder
måste in<br>
tensifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsling.------- En ingående analys av direkia
miljöeffekter och lång<br>
siktiga förändringar i markkemi är nödvändig innan en ökning av göds<br>
lingsintensiteten kan tillåtas. Fältbiologerna ser det inte försvarbart</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att fortsätta gödslingen med hänsyn till miljöriskerna .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning.------ I avvaktan på naturvårdsverkets
våtmarksinventering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör ingen sumpskog dikas. Möjligen kan efter
inventeringen, då sumpskogsarealer betydelsefulla för nalurvården undantagits,
en initialgödsling på den då dikade sumpskogen vara befogad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fältbiologerna kräver ett stopp för vidare dikning av
myrmarker och<br>
därmed också gödsling på myrmark. Resultaten av naturvårdsverkets in<br>
ventering måste vara klara innan man kan fastslå vilka myrar som ska di<br>
kas eller bevaras.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främmande trädslag. De försöksodlingar av Pinus contorta,
som gjorts<br>
på några provytor, dock ej fullt en generation är ett alltför osäkert underlag<br>
för att tillåta plantering i stor skala. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Fältbiologerna hyser principiellt samma
betänkligheter mot gra<br>
nen i Skåne som mol contortatallen eller andra främmande trädslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.50 Svenska
kyrkans församlings-och pastoratsförbund: Del är inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjligt att bortse från de mycket kraftiga ingrepp i den
nuvarande miljön och de rådande ekologiska förhållandena ett accepterande av
det intensifierade skogsbruk som alternativ 2 skulle innebära. Det förefaller tveksamt
om de svenska pastoraten och skogsägande församlingarna är beredda att ge
sysselsältningspoliliska och regionalpolitiska frågor sådan dignitet alt dessa
frågor hell skulle överskugga de för kommande generationer så viktiga värden,
som ett bibehållande av de hiltills gällande ekologiska och miljömässiga
förhållandena ulgör. Ur denna synpunkt synes alternativ 1 eller ell mellanting
mellan alternativ 1 och 3 vara mer acceptabelt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.51 Hälsofrämjandet: Det
är enligi HF:s uppfattning uppenbarl atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>man lar stora ekologiska risker om man ensidigt satsar på
modern skogs<br>
drift ----- .</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hälsofrämjandet vill----- uttala sig för alternativ 3, då
vi anser att det<br>
la ur ekologisk och miljösynpunkt är vida överlägset de två andra alternati<br>
ven ---- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.52------------------------------- Riksrevisionsverket:
Utredningens konstruktion och val av skogspro<br>
duktionsprogram har till stor del styrts av en önskan att nå ett bätire kapa-<br>
cilelsulnylljunde i industrin.--- Eftersom en betydande del av indu<br>
strin arbeiar på export, lorde det vara nödvändigt att låta valet av skogs<br>
produklionsprogram även påverkas av en bedömning av den svenska<br>
skogsinduslrins framlida konkurrensmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Del finns------- anledning anta att ett
genomförande av ulred<br>
ningens förslag i dess helhet kommer atl få betydande konsekvenser för<br>
miljön och för möjlighelerna att använda skogsmarken för rekreationsän<br>
damål. ---- Mot denna bakgrund anser RRV att del finns behov av en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mer ingående karlläggning av utredningsförslagens
konsekvenser i dessa avseenden, innan förslagen genomförs i den omfattning som
utredningen angeti.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.53<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rektorsämbetet vid Uppsala
universitet: Utredningen har inte belyst miljöeffekterna av de olika
alternativa skogsbmksutformningar som diskuteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.54<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rektorsämbetet vid Lunds
universitet:--- De föreslagna skogsbruksåtgärderna i Alt 2 vrider långsamt
även skogsbruket mot en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>negativ energibalans.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.55<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rektorsämbetet vid Umeå
universitet: Vi delar inte utredarnas uppfattning all alternativ 2 är
realistiskt eller rekommendabelt, och vi anser ej heller att något av de andra
alternativen utan vidare kan godkännas såsom underlag för en proposition om
skogspolitiken. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.56<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk: Allmänt.
Utredningen borde ha presenterat ell vägledande avsnitt om vilka konkreta
insatser på forskning och teknik som skulle krävas för att kunna genomföra det
föreslagna programmet. Härigenom skulle även bättre underlag ha erhållits för
val av altemativa program som hade varit både bätire anpassade till övriga
samhällsintressen och lill nu befintlig vetenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de tre skogsproduktionsprogram som presenieras
rekommenderar ulredningen alternativ 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därvid förutsätts att detta allernaiiv får vissa
miljömässiga effekter som<br>
dock anses kunna bemästras med gällande bestämmelser för bekämpnings<br>
medel och gödselmedel och den allmänna hänsynsregeln i SVL. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket delar inte denna uppfattning. De
åberopade skydds-<br>
och hänsynsreglerna är anpassade till hittillsvarande skogsbruk. Deras ef<br>
fekt vid en avsevärt mer ambitiös virkesproduktion kan inte bedömas utan<br>
särskilda studier--- . Nalurvårdsverkel ansluter sig inte i alla avseen<br>
den lill något av alternativen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verket anser alt det är en gmndförutsätlning för ett
ekologiskt synsätt på skogsbruket atl se till att vardagslandskapet i skogen
erbjuder tillräckligt varierande och allsidiga miljöer för att människan, djur
och växter skall trivas. Del föreligger uppenbar risk för att det av
utredningen förordade programalternativel 2 inte stämmer med denna
förutsättning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all, i den mån skogspoliliken likväl skulle inriklas
enligt alternativ 2,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsbruket åläggs ansvarei och kosinaderna för forskning,
försöksverk<br>
samhet och tillfredsställande kontrollprogram för att i tid förhindra skade<br>
verkningar på andra samhällsintressen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslåndsantåggning och beslåndsvård - Kemiska
bekämpningsmedel<br>
- Gödsting - Dikning - Främmande Irädstag. I avvaktan på ökade kun<br>
skaper anser verket all målsättningen beiräffande föryngringsprogrammel<br>
sedd mol bakgrunden av redan nu föreliggande svårigheler är alltför ambi<br>
tiös ---- ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att ändringar i floran och kraftigt minskad slyvegetation
kommer att<br>
t. ex. försämra livsvillkoren för djurlivet. ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att beräknade produktionsökningar blir så kostnadskrävande
atl ett där<br>
vid nödvändigt bidragssystem mäste övervägas samhällsekonomiskt i<br>
vidaste mening--- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Beslut om storskalig inplanlering av främmande
trädslag bör före<br>
gås av samråd med naturvårdsmyndigheterna. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Naturvårdsverket ifrågasätter om hyggesplöjning
inte bör be<br>
gränsas under en period tills långvarigare erfarenhet vunnits av redan ut<br>
förda hyggesplöjningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsling bör undvikas nära inpå bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Konsekvenserna av dikning och gödsling av myrmark
undersöks</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>f.n. med medel från veiket. Även konsekvenserna av
sumpskogsdikning<br>
borde undersökas på liknande sätt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.57------------------------------------ Statens
planverk: Allmänt. Enligt planverkets uppfattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medför alternativ 2 risker för omfattande miljöpåverkan
vilket inle belyses<br>
i utredningen.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt planverket är de olika skogsproduktionsprogrammens
effekter för andra intressen och konsekvenserna i miljövårdshänseende alltför
brislfäl-ligi belysta för all ge underlag för en samlad bedömning av en
framtida skogspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med lanke på de konflikter som förekommer i dagens
skogsbruk anser planverket att del är tveksamt om ett skogsbruk enligt
alternativ 2 går atl förena med de förutsättningar som enligt verkei bör gälla
för skogsmarkens användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslåndsantåggning och beslåndsvård. Planverkel vill
påtala att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>framlida
energipolitiska ställningstaganden kan innebära alt andra</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Irädslag,
1. ex. björk kan bli akluella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.58 Länsstyrelsen i Stockholms län. Vad gäller valel
av alternativ delar<br>
länsstyrelsen i princip ulredningens uppfattning om värdet av en hög pro<br>
duktion. Inom vissa delar av Stockholms län kan en inriktning av skogs<br>
bruket i enlighel med intentionerna i alternativ 2 vara lämplig. För andra</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>delar av
länet måste dock-- andra samhällsinlressen väga mycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tungt.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.59-------------------------------- Två av ledamöterna i
länsstyrelsen i Stockholms län (Nilsson och Sö<br>
derström) anför i reservation; Länsstyrelsen anser därför atl inget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av de framlagda alternativen är tillfredsställande. En
förnyad utredning<br>
bör göras för att vidareulveckla och modifiera alternativ 3 med särskilt be<br>
aktande av ovan anförda synpunkier. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om skogsvården är ceniral och ulredningen bör lägga
fram alternativa förslag lill mer verkningsfulla styrmedel än de föreslagna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 110</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.60<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En av ledamöterna i länsstyrelsen i
Stockholms län (Jacobson) anser i reservalion utt länsstyrelsens ovan återgivna
uttalande skall ha följande lydelse; "För Stockholms län måste dock, med
hänvisning lill vad ovan sagts, andra samhällsintressen väga lungl. ..."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.61<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jönköpings län: Länsstyrelsen
tar---- inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>odelat ställning för ett vissl alternativ bland de
föreslagna programmen.<br>
------ Råvarusituationen visar dock alt man måste få till stånd en väsent<br>
ligt ökad produktion inom skogsbrukel. Intensiteten måste höjas inom<br>
många områden och länsstyrelsen vill för sin del särskilt betona vikten av<br>
bättre skötsel av plant- och ungskogarna. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslåndsunläggning och beslåndsvård.-- För atl röjningen
verkli<br>
gen skall komma till utförande i erforderlig omfattning krävs stimulans av<br>
typen bidrag, rådgivning osv. men även den av utredningen föreslagna röj<br>
ningsplikten synes nödvändig att införa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Då länsstyrelsen nu förordar en ökad röjning så
avses därmed i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>första hand ökad mekanisk röjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning. Länsstyrelsen barden principiella uppfattningen
att det sanno<br>
likt är möjligt atl för skilda ändamål utnyttja en stor del av länets myrmar<br>
ker utan alt för den skull spoliera för naturvården betydelsefulla områden.<br>
En fömlsättning är emellertid atl en noggrann invenlering genomförs innan<br>
omfaitande förändringar påbörjas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.62 Länsstyrelsen i Kronobergs län: Allmänt.
Länsstyrelsen anser att ut<br>
redningen borde ha innehållit en närmare analys av konsekvenserna i mil<br>
jövårdshänseende av de alternativa produktions- och avverkningsprogram<br>
som utarbetats. Genom alt utredningsdirektiven i detta avseende inte har<br>
beaktats tillräckligt, saknas väsentligt underlagsmaterial som är nödvän<br>
digt för att kunna la ställning till de alternativa programmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det från skogsproduktionssynpunkt mest ambitiösa
produktionsprogrammet, alternativ 2, är enligt utredningen mest gynnsamt ur
sysselsättningssynpunkt För alternativ 3 saknas anmärkningsvärt nog en
beräkning av sysselsätiningseffekierna. Med hänsyn till det faktum att
sysselsättningen totalt inom skogsnäringen utgör en allt mindre del av de
totalt sysselsatta, bör inte eventuella skillnader mellan alternativen övervärderas
enligt länsstyrelsens uppfattning. Sannolikt kommer helt andra faktorer än
produktionsvolymens storlek att ha den största betydelsen för sysselsättningen
i skogsnäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser-- att så väsentliga delar saknas i
utredningens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>analys av de olika produklionsprogrammen, atl det inte nu
är möjligt att omsätta de skogspolitiska målen i ett bestämt
produktionsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beständsanläggning och beståndsvård. Av avgörande
betydelse för att<br>
uppnå en hög volymproduktion är att befintliga skogar sköts på ett till<br>
fredsställande sätt. Enligt länsstyrelsens uppfattning bör därför sådana ål<br>
gärder som beständsanläggning efter avverkning, röjning och gallring prio<br>
rileras före t.ex. omfattande nydikning eller införande av nya trädslag i<br>
stor skala.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsling.----- Osäkerheten är----- stor beträffande vilka
effekter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>myr- och fastmarksgödsling i stor skala kan få på
vattendragen och på<br>
växt- och djurlivet på lite längre sikt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning.-------- I Kronobergs län befaras--- att den
föreslagna öka<br>
de dikningsverksamheten kan ytteriigare förvärra försurningen av vatten<br>
dragen, speciellt i länets väsira del, där försurningen redan är svår samti<br>
digt som våtmarker upptar en stor andel av landarealen. </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>131</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.63------------------------------------------- Länsstyrelsen
i Kristianstads län: Länsstyrelsen vill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>framhålla alt de tre alternativ som utredningen beräknat
inle kan anses vara alternativ i egentlig mening. Ändra kombinationer av de ur
produktionssynpunkt positiva och negaliva faktorerna kan sannolikt bli mera
akluella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Länsstyrelsen----- vill framhålla risken av att
basera industri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på stora tänkta produktionsökningar i skogsbruket.
Alternativ 2 har inte den kraklären all del kan godtas som med stor sannolikhet
genomförbart. Det främsta skälet härtill är att det kommer i konflikt med andra
allmänna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>intressen---- med
kommunala markanvändningsplaner och även med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>markägarnas egna intressen. Dessa konflikter medför att
det finns stora<br>
risker för att ett skogsbruk enligt alternativ 2 aldrig kan genomföras på hela<br>
den areal utredningen tänkt sig. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.64 Länsstyrelsen i Älvsborgs län: Allmänt.
Länsstyrelsen delar utred<br>
ningens uppfattning att utgångspunkten bör vara att skogsmarken skall ut<br>
nyttjas på från samhällets synpunkt bästa sätt. Länsstyrelsen anser det<br>
också viktigt all en skogspolilik utformas så att möjligheter skapas för en<br>
långsiktig hög produktion i skogsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser därför att det är fel att såsom
utredarna gör koppla skogspolitikens mål till ett beräkningsallernativ som
anger en viss bestämd produktionsvolym.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemiska bekämpningsmedel.--- Länsstyrelsen vill starkt
betona be<br>
hovet av att metoder utarbetas som möjliggör en effektiv bekämpning av<br>
snytbaggen. Länsstyrelsen är inte främmande för tanken att ge skogsbru<br>
ket en temporär dispens för DDT-behandling av plantor under ett visst an<br>
tal år, för all ge skogsbruket möjlighet att finna andra medel eller metoder<br>
att motverka snylbaggeskadorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är angelägel att forskningen kring dessa preparat
fortsätter och att de uppnådda resultaten förs ut till allmän kännedom på ett
för allmänheten begripligt sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsling. Länsstyrelsen föreställer sig alt en
gödslingsinsals av den omfattning som förutsätts i alternativ 2 skulle
innebära ett så omfattande och besvärligt organisationsarbete att det är
tveksamt om resultatet i form av ökad tillväxt motsvarar arbetsinsatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med vad som sagts om användningen av kemiska
bekämpningsmedel bör även miljöeffekterna av skogsgödslingen utforskas
ytterligare innan ålgärder sätts in på bred front.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning. Visserligen har Älvsborgs län genom sin i
jämförelse med landet i övrigt höga årsnederbörd stora arealer försumpade
marker av olika slag, men länsstyrelsen vill ändå ifrågasätta om en
dikningsverksamhet av den storleksordning det skulle bli fråga om är försvarbar
med hänsyn till miljöeffekter och annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I varje fall är det angelägel, atl forskningen ges
möjligheler all grundligi undersöka vilka effekier i olika avseenden ett så
omfattande dikningsprogram kan föra med sig innan verksamheien ges full
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.65 Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Allmänt.
Länsstyrelsen finner det mo<br>
tiverat atl de närings- och sysselsättningspolitiska konsekvenserna av de<br>
olika produktionsalternativen utreds mer ingående. Därvid bör sysselsätt<br>
ningen i förädlingsleden särskilt beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Brislen på konsekvensanalyser av skilda slag gör del
omöjligl atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>la siällning till något bestämt kvantitativt mått på
virkesuttaget Alternati-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vet 2 innebär sannolikt så stora påfrestningar på
konkurrerande inlressen atl del svårligen kan genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning. Innan siörre utdikningar påbörjas bör
naturvårdsverkels våtmarksinvenlering avvaklas och vattenbalansanalyser
genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.66 Länsstyrelsen i Värmlands län: De redovisade
beräkningsresultaten</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>framslår----- som
mycket allvarliga ur värmländsk synvinkel. Minskade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avverkningar kan leda lill minskad sysselsättning i länels
skogsbruk och skogsindustri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol bakgrund av de anförda förhållandena framstår det som
synnerligen angelägel med en hög ambilionsnivå för skogsvården. Skogsmarkens
produktionsförmåga bör utnyttjas väl även där de företagsekonomiska förutsättningarna
på kort eller medellång sikt för ett intensivt skogsbruk är ogynnsamma. Ett
alternativ med högre produktionsutfall än altemativ 1 ligger då nära till
hands. Länsstyrelsen kan likväl inle oreserverat förorda alternativ 2. Detta
alternativ ter sig i vissa delar praktiskt och ekonomiskt svårgenomförbart och
även i andra delar tveksamt med hänsyn lill övriga till skogsmarkerna knutna
inlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För skogsvården lillgängliga medel bör för överskådlig tid
främst använ<br>
das för konventionella åtgärder på befintlig skogsmark. Ändra åt<br>
gärder som dikning och gödsling av myrmark bör tillämpas först efter myc<br>
kel noggranna bålnadskalkyler och övriga överväganden i varje enskilt<br>
fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett långsiktigt skogsbruk måste självfallet bygga på en
god kännedom<br>
om och hänsynstagande till de ekologiska förhållandena. Sak samma gäller<br>
för allt naturvårdsarbete. Det finns således en gemensam utgångspunkt<br>
men det är helt klarl atl vissa av naturvårdens mål slår i motsatsställning<br>
lill det producerande skogsbrukels mål. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfallningsvis vill länsstyrelsen därför anföra atl
brister i analysen av många viktiga förhållanden gör det omöjligt att nu
omsätta de skogspolitiska målen i kvantitativa termer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.67 Statens
råd för skogs- och jordbruksforskning: Gödsling. Hur</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stor del av gödslingsgivan, som lagras i humusen och
mineraljorden för atl senare utlakas i samband med slutavverkning, är icke
tillfredsställande utrett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning.------- Vi saknar i dag kännedom om- hur en
dikning på<br>
verkar produktionen i angränsande skogsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.68 Svenska
arbetsgivareföreningen - Sveriges industriförbund:--------------------------------------------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av utredningen förslagna höjda ambitionsnivån när det
gäller skogens<br>
förnyelse och skötsel påverkar självfallet skogsindustrins råvarukostna<br>
der. ----- Ett alllför ambiliösl skogsvårdsprogram kan således motverka</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sitt eget syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.69 Sågverkens råvaruförening: Allmänt. Dels måste
effektiva program<br>
uiarbelas om hur lövinslagel i nyskogen skall hållas nere, dels måste an<br>
vändningen av lövvirke ökas kraftigt för att ta igen underlåten lövvedsav-<br>
verkning och för att löpande hålla lövtillväxlen i schack.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den svenska skogen passar för produktion av 14- 15
miljoner kbm sågade trävaror, 8 miljoner ton cellulosa och en del skivor.
Della belyder all omfaitande cellulosaindustrikapacilel över landet bör
avvecklas. Pågående cellulosaindustriulbyggnad i södra Sverige sker således
enligt Råvaru-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreningens mening utan råvarumässig täckning. En viss
avveckling av sågverk i södra Sverige bör sannolikt också ske, för att god
överensstämmelse skall uppnås mellan skogens möjligheter och
industristrukturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måste inse atl industrin är för stor för den svenska
skogen - industrikapacitet måste läggas ner. Samhällets stöd till svaga
företag urholkar branschens ekonomi - skogen kan därmed på sikt få svårt atl
avsätta sitt virke till acceptabla priser - skogsvården kan komma i kläm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främmande trädslag. Uppenbarligen ger contortan i ungdomen
god volymproduktion, men dess kvalitetsegenskaper måste beskrivas mycket
säkrare än i utredningen, innan den kan rekommenderas på det förbehållslösa
sätt, som ulredningen gör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.70 Tjänstemännens centralorganisation: Kemiska
bekämpningsmedel.<br>
Del bör också observeras att skogsbruket i alllför stor ut<br>
sträckning, synes ha gjort sig beroende av kemiska preparat för såväl<br>
skyddsbehandling av skogsplantor som bekämpning av ej önskvärd löv<br>
skog. För att komma till rätta med dessa problem erfordras en väsentligt<br>
ökad forskning och en helt annan satsning på förebyggande åtgärder än för<br>
närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning. Utredningen anger alt 25 procent av den lolala
arealen myr<br>
mark skulle vara lämplig för dikning. Detta synes vara en väl hög uppskatt<br>
ning. ----- I första hand bör befintliga dikningsobjekt underhållas. Nya</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dikningsprojekl
bör utföras främsi i sumpmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främmande trädslag. Utredningens planer på en introduktion
av ett</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>främmande
trädslag-- understödjes.--- Inplanteringen bör--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ske i begränsad takt för att möjliggöra en anpassning till
nya forskningsrön<br>
och prakliska erfarenheter. Dessulom talar del faktum att contortatallen i<br>
huvudsak lämpar sig för massavedframställning för en tämligen begränsad<br>
inplantering-- -.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.71----------------------------- Landstingsförbundet:--- Förbundsstyrelsen
vill framhålla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att bedömningar av behov om ökad skogsproduktion inte får
grunda sig på ett statiskt synsätt beträffande varken skogsindustrins
produktionsinriktning och lokalisering eller råvarans utnyttjande. Mot denna
bakgmnd ser slyrelsen en precisering beiräffande skogsproduktionens omfattning
som mindre angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Enligt förbundsstyrelsen är det synnerligen
angelägel att </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna intensifierade skogsvård organiseras och bedrivs i
överensstämmelse med sysselsättnings- och regionalpolitiska riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.72--------------------------- Svenska
naturskyddsföreningen: Kemiska bekämpningsmedel. Bio<br>
cidanvändning får inle vara ett normalt inslag i skogsbrukel och bör under<br>
kastas tillståndsprövning.- Användning av klorerade kolväten, i syn<br>
nerhet DDT, får inte förekomma ens tillfälligt.- Om andra biocider</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lillåls i vissa situationer, t. ex. för lövbekämpning, bör
skogsägaren betala<br>
en avgifl----- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsting. Motsvarande bör gälla för gödsling av
skogsmark. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gödsling
får inte ses som ell normall inslag .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning.-------- Undantagsvis kan det kanske vara möjligt
att dika ytter<br>
ligare vissa arealer myrmark, men oavvisliga krav från naturvårdens sida<br>
för att detta ska få ske är dels atl den akluella markens naturvärden klar<br>
lagts genom en tillfredsställande inventering, dels att dikningen föregås av<br>
en allsidig tillståndsprövning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främmande trädslag. Användning av trädslag som är
främmande för lokalen eller regionen måste i fortsättningen vara
tillståndspliktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.73 Svenska samernas riksförbund: Allmänt. SSR finner
att skogsutred<br>
ningens förslag enligt i första hand alternativ 2 inte kan läggas till grund
för<br>
ett genomförande av förslagen utan en övergripande bearbetning som mås<br>
te beakta ekologiska synpunkter innefattande rennäringen på ett helt annat<br>
sätt än vad som har varit rådande inom skogsutredningens arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsting.------- Pågående försök av renförsöksavdelningen
inom lant<br>
bruksuniversitetet har klarl visat på att renen under i vart fall första året
ef<br>
ter en gödsling undviker detla område. Effekterna av utredningens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förslag enligt angivel alternativ 2 skulle följaktligen
innebära alt belydande arealer i praktiken tas bort från rennäringens pågående
markanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.74 Friluftsfrämjandet:
Allmänt. I linje med vår uppfattning att skogs<br>
mark skall brukas för många ändamål borde man ha bedömt hur väl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de olika alternativen uppfyller de övriga mål som kan
sättas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsling. Innan en ökad gödsling sker i större skala- bör
forsk<br>
ningsresultat föreligga, som klart visar vilka följderna blir för hela eko<br>
systemet av en sådan åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning. Friluftsfrämjandet fömtsätter att varje ingrepp i
våimarksmil-jön avgörs från fall till fall och först efter en noggrann
bedömning av åtgärdens ekologiska konsekvenser. Något beslut i denna fråga bör
ej tas förrän Naturvårdsverket avslutat sin våtmarksinventering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främmande trädslag. Utredningen berör inte alls
contortatallens inverkan på skogen som rekreationsmiljö. Contortatallen kastar
inte sina döda grenar. Detta påverkar skogen rent estetiskt och försämrar
framkomligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.75 Miljöförbundet: Allmänt. Avsaknaden av ett
miljövårdsanpassat<br>
skogsproduklionsprogram, behandlat på samma sätt som de övriga pro<br>
gram som utredningen tagit upp, begränsar starkt möjligheterna att allsi<br>
digt diskutera de vägar som står till buds för en framtida skogspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den skogspolitik ulredningen förordar innefattar en
skogsskötsel i huvudsak enligt alternativ 2. De konsekvenser och risker för
miljön detla skulle föra med sig är enligt vår mening så allvarliga att de inte
kan accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- En så snabb och omfaitande påverkan på
skogsmiljön som alter<br>
nativets samlade effekter innebär skulle medföra otillåtligt stora risker.<br>
Den hårda inriktningen på ökad virkesproduktion skulle dessutom starkt<br>
försämra förutsättningama för hänsynstagande till andra intressen som<br>
renskötsel, friluftsliv etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beståndsanläggning och beståndsvård. Den förbättring av
beståndsan<br>
läggningen samt det ökade utnyttjandet av förädlat skogsodlingsmalerial<br>
som utredningen föreslår är väsentliga för att erhålla ett långsiktigt uthål<br>
ligt skogsbruk.---- Skogsodling på nedlagd jordbmksmark bör med tan<br>
ke på den markförstöring den innebär inte få förekomma i den utsträckning<br>
som utredningen föreslår.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemiska bekämpningsmedel. Man bör vara mycket vaksam på de
lokala förhållandena när man väljer markberednings- och föryngringsmetod. Utredningens
behandling av det gällande DDT-förbudet föranleder oss att med kraft påpeka att
del ska stå fast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Vi anser atl kemisk lövbekämpning skall upphöra
vilkel bl. a. mo-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>liveras av outredda effekter av giftanvändningen på lång
sikt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsting. Miljöförbundel anser att skogsgödslingen snarast
ska upphö<br>
ra. ----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning. Vi anser att ingen myrmarks- eller
sumpskogsdikning bör få</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förekomma
i avvaktan på naturvårdsverkets våtmarksinventering. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främmande Irädslag. Skogsodlingsmaterial med utländsk
härkomst bör<br>
endast i yttersta undantagsfall användas bl. a. med tanke på deras biologis<br>
ka olämplighet i de svenska skogsekosystemen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.76 Centerns ungdomsförbund: Allmänt. Enligt Cenierns
Ungdomsför<br>
bund finns det inget alternativ i utredningen som vi kan ställa oss bakom.<br>
Däremot vill vi besläml avvisa alternativ I och 2. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemiska bekämpningsmedel. Centerns Ungdomsförbund har vid
flera<br>
lillfällen krävi alt all användning av kemiska bekämpningsmedel i skogen<br>
skall förbjudas. Ett ekologiskt inriktat skogsbruk som bygger på själ v verk<br>
samma skogsbrukare är inte heller i behov av kemiska preparat </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gödsting.------- CUF anser atl användningen av
handelsgödsel i skogs<br>
bruket omedelbart ska stoppas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dikning.----- I den mån dikning kommeratt användas måste
det ske i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>marginell skala och på ett sådant sätl att de ekologiska
förändringarna minimeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främmande trädslag. Fortsatt inplanlering av Pinus
contorla (contorta<br>
tallen) måste stoppas.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Skogspolitikens medel, allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens allmänna ställningstaganden till olika
skogspolitiska medel har i mycket liten utsträckning föranlett kritiska
synpunkter. Ett par remissinstanser efterlyser andra medel än de av
utredningen diskuterade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Statskontoret:
Skogen är en råvara och en naturresurs av stor belydel<br>
se såväl för landets ekonomi som ur miljösynpunkt. Från samhällets sida<br>
bör därför långtgående krav kunna ställas på skogens skötsel.. Statskonto<br>
ret ansluter sig till de allmänna synpunkter som ulredningen anför</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beträffande skogspolitikens medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Riksrevisionsverket: RRV vill
understryka utredningens upp<br>
fattning --- om behovet av en fortlöpande uppföljning och utvärdering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av använda styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Skogsstyrelsen: Även om en för skogsbruket
gynnsam ekonomisk ut<br>
veckling kan förutsättas medge en hög grad av självfinansiering av skogs<br>
vården anser skogsstyrelsen liksom ulredningen att en rad skäl föreligger<br>
för samhällel att underlätta för skogsägarna att finansiera skogsvården.<br>
Utöver de skäl som utredningen anför vill skogsstyrelsen lägga det förhål<br>
lande som redan med dagens skogsvårdsintensitet är ett stort problem,<br>
nämligen bristen på arbetskraft för skogsvården framför allt inom privat<br>
skogsbruket. Skogsstyrelsen har den uppfattningen, atl insatser från sam<br>
hällets sida som kan underlätta finansieringen av skogsvården också un<br>
derlättar en rekrytering av den erforderliga arbetskraften. Hur tillräcklig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arbetskraft över huvudlaget skall bli tillgänglig för
utförandet av utredningens skogsproduktionsprogram är ett problem som utredningen
måhända borde ha ägnat större intresse än vad mun gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Domänverket:--- Utredningen borde--- mera utförligt ha
moti<br>
verat sina förslag till utökade skogsvårdsåtgärder från miljömässig syn<br>
punkt. ----- Detta hade stärkt motiven för utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-------- Även
i fortsättningen bör skogsvårdslagen vara det främsta med<br>
let för skogspolitisk styrning.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Länsstyrelsen i Södermanlands län:----------- Det är nödvändigt
att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>man inte
inför krav på åtgärder, som medför ökade råvarukostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län:
Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning att del i fortsätiningen är
nödvändigt med en viss kontroll av skogsindustrins kapacilelsutbyggnad och
därmed virkesbehov. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gotlands län:
Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning, att en viss kontroll av
skogsindustrins kapacilelsutbyggnad är nödvändig även i fortsällningen. Vad
ulredningen ullalar om informaiion, rådgivning och utbildning och om service
lill de enskilda skogsägarna kan länsstyrelsen också ansluta sig till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län: Då en
ökad satsning på skogsvården</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är positiv både för det framtida skogslillslåndet och för
sysselsättningen bör den stödjas både genom lagstiftningsåtgärder och direkta
statliga stödåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.9 Länsstyrelsen i Västmanlands län:--------- Bätire planering
och bättre</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kunskaper skulle utan tvivel kunna höja skogsproduktionen
i landet påtagligt helt inom ramen för nu tillämpade normer och principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Styrelsen utgår från att bönder och andra privata
kommer att av<br>
verka i sina skogar i en lugnare takt än vad utredningen rent teoretiskt har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utgått ifrån;---- Som konsekvens av detla följer, atl
produktion och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sysselsättning ej kan upprätthållas på önskad nivå i den
nu befintliga skogsindustrin. Sannolikt måsle man räkna med nedläggning av
äldre enheter och med en myckel begränsad utbyggnad av nya. Någon form av
etableringskontroll blir nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.10 Län.sstyrelsen
i Gävleborgs län: Särskilt inom småskogsbrukel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lorde finnas risk för ett konjunkturberoende
skogsvårdsprogram. Detta kan icke betraktas som tillfredsställande i synnerhet
då del gäller verkligt långsiktiga åtgärder såsom beståndsanläggning. Vid
fastställande av ett produktionsmål är det därför angelägel att samhällel genom
stimulans och föreskrifier verkar för att utjämna av denna anledning förutsedda
variationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämtlands län:
Länsstyrelsen tillstyrker utredningens förslag all ökade resurser satsas på
rådgivning till skogsägarna och att skogsvårdsslyrelsernas servicefunktioner
bibehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länjistyrelsen i Västernorrlands
län: Om man i dessa trakter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall upprätthålla en hög virkesproduktion med krav på
intensiv skogsvård</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fordras atl samhället tar den del av kostnaderna som
överstiger de företagsekonomiska intressena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser att utredningen föreslår en riktig
kombination av skogspoliliska medel främsi skogsvårdslagen, statsbidrag samt
informations- och rådgivningsverksamhet Därtill bör angränsande lagstifining
rörande exempelvis jordförvärv och skogsbeskailning få en sådan utformning
att en önskvärd skogspolitik inte motverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västerbottens län: En
förstärkning av rådgivningsresurserna är en nödvändighet för atl
realisera program 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
pappersindustriarbetareförbundet — Svenska skogsarbetareförbundet — Svenska
träindustriarbetareförbundet:----------------------- Förbunden vill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- understryka vikten av att ålgärder vidtas för att få
till stånd en ba<br>
lanserad prisutveckling som möjliggör en satsning på intensiva utveck<br>
lingsåtgärder, utan all induslrins inlernationella konkurrenskraft holas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.15 Svenska
kommunförbundet: Redan nu måste uttaget anpassas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>så att sysselsättningen garanteras in på 2000-talet och
någon ytterligare sänkning av virkesförrådet kan inte accepteras. Styrelseii
anser att en spärr mol överavverkning måste införas i skogsvårdslagsiifiningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.16 Skogsindustriernas
samarbetsutskott: Kan alternativ 2 förverk<br>
ligas, skulle detta gradvis tillåta ett högre kapacitetsutnyttjande och sanno<br>
likt även viss virkesförbrukande nyutbyggnad. Effekten av ett praktiskt<br>
genomförande av altemativ 2 är dock endast till mindre del på förhand dis-<br>
konterbar och kan följaktligen inle i vad avser kapacitetsutvecklingen<br>
inom industrin föregripas genom ytterligare nya utbyggnader krävande<br>
ökad nettoförbrukning av svenskt virke under det närmasle årtiondet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del bör vidare observeras alt den av utredningen
redovisade virkestill<br>
gången är baserad på den biologiska potentialen under det att den ekono<br>
miska tillgängligheten kan vara en annan. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under rådande förhållanden måsle för den närmasle
framtiden alterna<br>
tiv 1 bli vägledande när del gäller bedömningen av skogsindustrins virkes<br>
försörjningsmöjligheter. - </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetsulskollel vill---- framhålla att det nu
konstaterade läget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan föranleda en omprövning av den mycket detaljerade
reglering av skogsindustrins virkesförbrukning som föreskrives enligt 136 a 8
BL i den lydelse den fått genom riksdagsbeslut våren 1976. Statsmaktens
prövning av utbyggnader inom skogsindustrin ur råvarusynpunkt bör primärt kunna
inskränkas till de fall där det rör sig om verkligt ny utbyggnad som medför
väsentlig ökning i respektive företags netloförbrukning av virke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den återhållsamhet i virkesförbrukningen som framdeles kan
visa sig erforderiig bör företrädesvis åstadkommas genom frivillig samverkan
inom ramen för en sålunda förenklad lagstiftning. Långtgående förberedelser för
ett avtal om sådan samverkan har vidtagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.17 Lantbrukarnas riksförbund — Sveriges
skogsägareföreningars riksför<br>
bund: ---- Det måste------ vara ett samhällsintresse att stimulera de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kombinerade jord- och skogsbruksföretagen. Framförallt bör
självverk-samhelen ökas. Samhällel bör därför bidra till en intensifierad
satsning på rådgivning, information, utbildning, forskning och
utvecklingsarbete inom detla område.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare år har tendensen till passivt ägande inom
privatskogsbru<br>
ket förstärkts.--- Vi förväntar därför att jordförvärvslagstiftningen och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de skogspolitiska åtgärderna får en sådan utformning att
aktivt ägande och brukande underlättas och stimuleras. I detta sammanhang kan
också skattelagstiftningen spela en framträdande roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk: En
eventuell subventionspolitik för att intensifiera virkesproduktionen, t. ex.
för skogsodling efter dikning av lorvmarker eller för atl främja effeklivare
skogsodlingsmetoder får inle leda till att virkesproduktionsintresset överväger
naturvårdens bevarandesynpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sågverkens råvaruförening: Det
svaga utbudet av slutavverknings-skog är av två skäl oroande. Dels
underförsörjs sågverksindustrin, med produktionsbortfall som följd, och med en
orimlig priskonkurrens mellan köparna om utbjudet virke, dels kommer pågående
inordning av skogsbmket i långsiktiga skogsbruksplaner i olag; främst
restaurering av gles gammelskog och jämn tillförsel av plantskogsarealer i
botten av omloppstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen borde kompletteras med en kartläggning av de
olika skogsägaregruppernas avverkningsbenägenhet och orsakema till nuvarande
krafiigl neddragna akiivitei på framförallt de privata markerna. Om nämligen
det låga utbudet slutavverkningar består trots, eller tack vare höga
timnierpriser, måste ulbudsstimulerande åtgärder sannolikt vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.20 Svenska
samernas riksförbund: SSR vill också ta upp frågan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om tillskapande av en särskild fond till vilken skogsbmket
skall avsätta medel att användas inom rennäringen för atl bestrida kostnader
för den tillskottsutfodring och annat som redan i dag är nödvändig att vidtaga
till följd av del betesbortfall skogsbruket åsamkar rennäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.21 Statens industriverk: Någon samhällsekonomisk
analys som stöd för<br>
del förordade produktionsprogrammet och de föreslagna förändringarna<br>
av skogsvårdslagen och den statliga stödpolitiken till skogsbmkel har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- inte genomförts av 1973 års skogsutredning. En
sådan analys</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har emellertid genomförls av den tidigare skogspolitiska
utredningen. Mot bakgrund bl. a. av denna utrednings analys står det enligt
verkets uppfattning klart alt starka samhällsekonomiska skäl talar för en
mindre restriktiv regleringspolitik på skogsområdet - inte för en skärpning av
denna politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Induslriverkel tillstyrker utredningens förslag att
behålla kravet på koncession för nya skogsindustrier (Byggnadslagens 8 136 a),
men anser att prövningsgrunden bör ändras från att avse förbmkningen av
träfiberråvara till att avse en bedömning av de samhällsekonomiska effekterna
av anläggningens tillkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Skogsvårdslagstiftningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till skogsvårdslag har fått ett i huvudsak
positivt mottagande. Kritiska synpunkter och ändringsförslag rör främst
detaljer som t. ex. den inledande bestämmelsen om skogsvårdens allmänna
inriktning och bestämmelsen om hur skogsmarken och därmed tillämpningsområdet
skall avgränsas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Hovrätten för nedre Norrland: Allmänt. - - - Hovrätten
vill då det<br>
gäller förslaget till ny skogsvårdslag. från de synpunkier hovrätten när<br>
mast har alt företräda ifrågasätta behovei av en helt ny lag. Del
tor<br>
de ----- vara så att påtalade brister i den nuvarande skogsskölseln inte är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl tillskriva en olämplig lagstiftning utan främst
sammanhänger med bris<br>
tande resurser hos skogsvårdsstyrelserna. Till detta kommer att de flesta<br>
av de föreslagna lagändringarna i och för sig skulle kunna vidtagas inom ra<br>
men för nu gällande skogslagsliftning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten vill emellertid inte direkt motsätta sig att
1948 års lag ersattes av en ny lag, varigenom den ökade satsningen på
skogsvården kommer till bättre utiryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna lagstiftningen synes på ett lämpligt sätl
ge de grundläggande ramföreskrifter för skogsbmket som erfordras mot bakgrund
av de mål som uppställts. Hovrätten tillslyrker därför den föreslagna lagen med
de erinringar som nedan anföres. Reservationsvis anser sig dock hovrätten böra
påpeka att lagen är ämnad alt ingå som en viktig del i den föreslagna
skogspolitiken, där andra väsentliga delar utgöres av regler om statligt stöd
till de i flera avseenden mycket långtgående förpliktelser, som enligt lagen
och dess tillämpningsföreskrifter är avsedda att åläggas de enskilda markägarna.
Utan att dessa bidragsmöjligheter samtidigt närmare regleras bör åtgärder som
ej kan anses företagsekonomiskt betingade ej åläggas markägare i lag. / §
Hovrätten har i och för sig inget att erinra mot att lagen inleds med en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mera allmänt hållen paragraf. Det är angeläget att
riktlinjer av ovan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>angiven art ej erhåller en snävare utformning än som
avsetts och inte i alltför hög grad binder skogspolitiken vid mål som i
framtiden kan komma att frångås. Beträffande såväl kravet på varaktighet som
hög virkesavkastning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har sålunda utredningen anfört att det ej under alla
omständigheter </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommer att kunna ställas krav på åtgärder som fullt ut
krävs för att uppnå dessa mål. Detta bör enligt hovrällens mening även komma
till uttryck i lagtexten genom angivande av att målet för skogspolitiken bör
vara en i huvudsak varaktig och hög virkesavkastning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- För att inle alltför ensidigt binda den framtida
skogspolitiken bör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------ riktlinjerna utformas så att i såväl lagen som dess
tänkta tillämp<br>
ningsföreskrifter utrymme ges för såväl kvantitets- som kvalitetstänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Del förhållandet att önskemålen om skogsproduktion i
vissa fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>får vika för andra inlressen bör om möjligt komma till
klarare utiryck i lag<br>
texten som i nu föreslaget skick alltför markerat framhåller kravet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på virkesavkastning och därigenom ger en alltför ensidig
bild av de riktlin<br>
jer som man vid skötsel av skogsmark bör rätta sig efter. I första hand bör<br>
enligt hovrättens mening, på sätt nu gäller, stadgaiidet om hänsyn till na-<br>
turvårdsinlressen ingå som en del i första paragrafens allmänna riktlinjer.<br>
Inledande bestämmelser.--- Hovrätten vill helt ansluta sig till utred<br>
ningens förslag att göra skogsvårdslagen tillämplig på all skogsmark</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- . Hovrätten vill----- peka på att vissa ändringar
bör göras i lagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(1970:939) om förvallning av kyrklig jord, om den
föreslagna skogsvårds-<br>
lagen blir tillämplig även på kyrkans jord. Exempelvis bör de i nämnda lags<br>
14 8 angivna allmänna riktlinjerna vad beträffar skogsskötseln utformas så<br>
atl de överenssiämmer med riktlinjerna i den nu föreslagna skogsvårds<br>
lagstiftningen. Därjämte bör- de samordningsfrågor lösas som kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppstå i anledning av att olika organ enligt 1970 års lag
och enligt den före<br>
slagna skogsvårdslagen skall handha lillsynen. Angivna förhållan<br>
den talar för att skogsvårdslagen ej bör göras tillämplig på kyrkans jord</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utan att angivna frågor löses och kyrkomötets samtycke
erhålles.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- I betänkandet framhålls--- i specialmotiveringen
till 5 8 att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inte heller den nya skogsvårdslagen innebär någon
inskränkning i samernas rätt till skog enligt rennäringslagen. Hovrätten anser
att det även i en ny skogsvårdslag kan vara motiverat att uttryckligen erinra
härom i lagtexten, lämpligen i anslutning lill lagens inledande paragrafer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog. Innehållet i förevarande paragraf
(9 8) torde lämpligen sammanföras med bestämmelserna i 21 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn.------ 1 lagtexten bör klart anges från vem
tillsynsmyndigheten</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har rätl
att erhålla upplysningar och handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Genom att ej längre som riktlinje för skogsskötseln
ange atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsbruket skall ge tillfredsställande ekonomiskt utbyte
för den enskilda markägaren kan krav på framförallt intensivare beståndsvård
som den nya lagen ställer medföra att situationer uppkommer, där markägaren
ålägges atl vidtaga åtgärder som ej kan anses företagsekonomiskt försvarbara
eller som får anses särskilt betungande för honom. Utredningen har mot bakgrund
härav uttalat att statligt stöd under sådana förhållanden bör utgå för
erforderiiga åtgärder. Hovrätten delar helt denna uppfattning och anser för sin
del att detla även bör komma lill ullryck i lagtexten. Det kan ske på så sätt
att under rubriken tillsyn lämpligen införes ett stadgande om att för de fall
skyldighet att vidlaga åtgärder enligt skogsvårdslagen med hänsyn till
omständigheterna skulle framslå som oskäligt betungande, skall skogsvärdsstyrelse
ej äga rätt att ålägga markägaren eller annan ansvarig att vidtaga åtgärden,
därest skäligt bidrag till kostnadema ej kan erhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvar. 1 ansvarsbestämmelserna har utredningen valt att i
huvudsak<br>
straffbelägga brotl mol direkta föreskrifter som utfärdats i enlighel med be<br>
myndiganden i lagen och ej straffbelägga förseelser mot de genomgående<br>
generella reglema i den ramlagstiftning skogsvårdslagen är avsedd att va<br>
ra. Mot ett så utformat sanktionssystem finns enligt hovrättens mening<br>
ingenting att erinra.-- Frågan om utdömande av förelagt vite som an<br>
svars- och förverkandefrågor kommer att handläggas vid domstol med ta<br>
lerätt endasl för allmän åklagare. Hovrätten har ej heller något att erinra<br>
mol detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Förverkande kan för närvarande bara ske av virke som
någon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>olovligen avverkar och ej om någon fälls till ansvar för
andra brott mot skogsvårdslagen. För det fall en utvidgning av möjligheten att
förverka virke ej är avsedd - något som hovrätten för övrigt ej förordar - bör
det i den föreslagna lagtexten klart anges vid vilka brott förverkande kan
komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Ansvarsbestämmelserna bör-- enligt hovrättens
mening ut<br>
formas så atl det framgår att jämte markägare jämväl annan som äger för<br>
foga över skog och virke skall kunna fällas till ansvar för brott mot bestäm<br>
melserna i skogsvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övrigt.-------- Hovrätten------ anser för sin del att det
kan vara moti<br>
verat att i lagen ge anvisningar för fullföljd av talan .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Fortifikationsförvaltningen: Inledande bestämmelser.
Fortifikations<br>
förvaltningen motsätter sig inte, alt-- produktiv skogsmark tas in un<br>
der skogsvårdslagen under fömtsättning att vid lagens tillämpning hänsyn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tas lill rådande förhållanden. Förvaltningen fömtsätter
dock att öv-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningsimpediment ej hänförs till skogsmark i lagens mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Kammarkollegiet: Allmänt. Kammarkollegiet tillstyrker
i princip för<br>
slaget till ny skogsvårdslag.- </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser. Kollegiet har övervägt humvida - i
enlighet med vissa sliflsnämnders önskemål - en specialregel rörande ansvarigheten
för kyrkans skog skulle i förtydligande syfte behöva intagas i skogsvårdslagen.
Med hänsyn lill bestämmelsen i 4 8 kyrkliga förvaltningslagen hur kollegiet
emellertid funnit en sådan specialreglering kunna undvaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning.----- En utvidgning av begreppet bmkningsenhel
har på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gmnder som närmare utvecklats i specialmotiveringen till
14 § ansetts kunna ske efter särskilt tillstånd. Förutsättningar för en sådan
utvidgning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fär----- anses
föreligga för kyrkans del med dess inom stiftet enhetliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>driftsledning. Kollegiet utgår från att en
tillfredsställande reglering av enheternas storlek kan ske stiftsvis med stöd
av blivande tillämpningsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Statskontoret: / fi. 1
texten till den föreslagna skogsvårdslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>finns del inget krav på lönsamhetsberäkningar. Del krav på
lönsamhet som likväl ytterst måste finnas är av samhällsekonomisk natur.
Statskontoret tillstyrker att skogsvårdslagen ulformas i enlighel med denna
princip.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsutredningen framhåller att kraven på en riktig
skogsskötsel givetvis måsle anpassas lill vad som är ekonomiskt rimligt
Statskontoret utgår ifrån all denna anpassning kommer till utiryck i generella
riktlinjer för lill-lämpningen av skogsvårdslagen. Del bör inte vara möjligt
atl medge undantag från produktionskravet i individuella fail med hänvisning
exempelvis till en rådande lågkonjunktur med tillfälligt låga virkespriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning.------- Det är enligt statskontorets mening
angeläget att an<br>
mälningsplikten bibehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn. Det nuvarande domstolsförfarandel för att komma
till rätta med överträdelser av skogsvårdslagen är krångligt och föga effektivt
Del föreslås ersatt med ett administrativt förfarande som ger
skogsvårdssiyrelserna rätt atl ulfärda förelägganden. Statskontoret
tillstyrker förslaget. Dess genomförande bör kunna underlätta
skogsvårdsstyrelsernas lagtillsyn. För att undvika atl det drar onödigt långl
ut på tiden innan skogsvårdsätgärder genomförs, bör del enligt statskontorels
mening även i fortsättningen vara möjligt att träffa överenskommelser med markägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Riksrevisionsverket: Allmänt. RRV delar
utredningens uppfattning att<br>
en ny skogsvårdslagsliftning lämpligen kan utformas som en ramförfatl<br>
ning innehållande grundläggande föreskrifier och alt denna kompletteras<br>
med en tillämpningsförfattning med mera detaljerade bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser. Enligi RRVs mening är det också
lämpligt att, som utredningen föreslår, de grundläggande bestämmelserna i en ny
skogsvårdslagstiftning görs tillämpliga på all skogsmark. Det kan dock noteras
all en sådan förändring kan få vissa organisatoriska konsekvenser genom att
tillsynsmyndigheternas ansvarsområde utökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn.----- RRV finner utredningens förslag på denna
punkl vara väl</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mouverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 Riksskatteverket: Inledande bestämmelser. RSV har
ingen erinran mot<br>
definilionen av skogsmark i 2 §. Definitionen överenssiämmer i praktiken<br>
med den skogsmarksdefinition som finns i skogsvärderingsinstruktionen<br>
vilken tillämpas vid fastighetstaxering. RSV vill emellerlid i sam<br>
manhanget framhålla vikten av atl erhålla dels klara avgränsningar mot i<br>
annan lagstiftning definierade ägoslag och dels enhetlig utformning av före<br>
kommande ägoslagsdefinitioner.------ </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning. RSV har ingen erinran mot definitionen av
brukningsenhet i<br>
14 8. Definilionen överensstämmer i princip med den indelning i taxerings<br>
enheter man använder vid fastighetstaxering. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övrigt. Angående tidpunkten för skogsvårdslagens
ikraftträdande får RSV anföra följande. Reglema för allmän fastighetstaxering
1981 kan antas komma att i förekommande fall hänvisa till ägoslagsdefinitioner
i annan lagstifining saml lill härför meddelade lillämpningsanvisningar. Del är
därför angelägel att berörda myndigheler hinner utarbeta dessa anvisningar så
att de kan beaktas vid 1981 års fastighetstaxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7 Lantbruksstyrelsen: Inledande bestämmelser. Enligt 2 8
i lagförslaget<br>
skall skogsvårdsstyrelsen pröva fråga om mark är atl anse som skogsmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera lantbruksnämnder-- anser att samråd mellan
lantbmksnämnd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och skogsvårdsstyrelse bör äga mm i tveksamma fall eller
då marken alter<br>
nativt synes kunna användas för jordbruksproduktion. Lantbruksstyrelsen<br>
instämmer i detta--- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen har---- inga erinringar mot förslaget
att all skogs<br>
mark, och då även lantbruksnämndernas egna innehav underordnas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog. Lantbmksstyrelsen ansluter sig till
utredningens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förslag----- . De skärpta kraven kan förväntas ha en
positiv effekt ur</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>struktursynpunkt genom att passivi ägande forsvåras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning. Lantbmksstyrelsen kan biträda förslaget att
tillämpa jämnhetskravet för varje brukningsenhet, men vill peka på vissa
problem som kan uppkomma vid ägarbyten. När en viss fastighet som byter ägare
och läggs till en annan fastighet, bildas en ny bmkningsenhel och avverkningsmöjligheterna
på den förvärvade fastighetens område förändras. Om området läggs till en
mycket stor enhet kan all slutavverkningsmogen skog få avverkas, medan
avverkningsrestriktionerna kan komma att skärpas om del läggs lill en mindre,
utvecklingsbar enhet. Följden härav blir att den mindre enheten som kanske bäst
behöver göra tillköp, kommer i ett sämre konkurrensläge, genom att det blir
svårare att finansiera förvärvet med av-verkningsinkomsler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansieringsproblem kan också uppkomma vid förvärv i
samband med generationsskiften eller vid nyelablering. Under elableringsskedet
är av-verkningsbehovel normalt större än vad det är under senare delen av innehavstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt styrelsens mening har utredningen inte beaktat
dessa förhållanden tillräckligt i de föreslagna undantagen från de allmänna
avverkningsreglerna. Särskilt tillstånd till avverkning bör enligt styrelsens
bestämda uppfattning utöver vad som föreslagils kunna få medges vid
fastighetsförvärv för strukturrationalisering eller nyetablering på
familjeföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att strukturförhållandena varierar mycket kraftigt
mellan olika delar av landet finner lanlbruksstyrelsen skäl alt inle låsa den
undre gränsen för tillämpningen av jämnhetskravet till ett och samma belopp
för hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.8 Styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet: Allmänt.
Styrelsen biträder<br>
i allt väsentligt utredningens förslag, men vill ifrågasätta om inte lönsam<br>
hetsmomentet borde betonas starkare i själva lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser. Styrelsen anser att den anförda
definitionen av skogsmark i vissa fall kan leda lill komplikationer. Detta kan
illustreras med del fall att en markägare inom en avverkningstrakt t.ex. vill
slutav-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verka ett bestånd på s. k. bergimpedimenl, dvs. mark som
producerar<br>
mindre än en skogskubikmeter per hektar och år. Här föreligger enligt för<br>
slaget till skogsvårdslag inget återväxttvång och inle heller är lagförslagets<br>
8 22 angående nalurvårdshänsyn direkt tillämpbart. Mot denna bak<br>
gmnd vill styrelsen ifrågasätta om det inte vore lämpligt att utvidga skogs<br>
mark sbegreppet till att exv. innefatta all mark nedanför fjällgränsen, som<br>
ej i väsentlig utsträckning används för annal godtagbart ändamål. Inom<br>
denna vidare ram kan sedan skogsvårdslagens tillämpningsområde före<br>
skrivas på ett mer flexibelt och ändamålsenligt sätt än vad som nu är möj<br>
ligt. ----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.9 Skogsstyrelsen: 1 §.- Då kravet om hög avkaslning även
kan sä<br>
gas inrymma hög sysselsättning inom skogsbruket och rationellt markut<br>
nyttjande är del enligt skogsstyrelsens mening rimligt, atl de restriktioner,<br>
som framför allt kommer att påverka valet av ambitionsnivå i skogspolili<br>
ken återspeglas i lagtexten nämligen de ekonomiska fömtsättningama och<br>
hänsynen lill nalurvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med ekonomiska fömtsättningar måste avses sådana som har
såväl sam<br>
hälls- som företagsekonomisk anknytning. Med begreppet måste</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>även generellt avses endast långsiktiga och varaktiga
förhållanden, så att inte ambitionsnivån i skogsskölseln tillåts fluktuera med
tillfälliga konjunktursvängningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser. Skogsbmket bedrivs också f. n. på
icke produktiv skogsmark. Vissa former av avverkningar kommer således att kunna
ske på impediment. Drivningsvägar, virkesupplag och skyddsdiken på impediment
är i dag naturliga delar i skogsdriften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är----- enligt skogsstyrelsens mening angeläget att en
samordning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mellan olika lagstiftningar i definitionsavseende sker.
Olika definitioner på<br>
samma eller likartade begrepp kan verka förvirrande både for allmänheten<br>
och vid lagtillämpning.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt skogsstyrelsens uppfattning fyller det föreslagna
skogsmarksbe-<br>
greppel ej de krav som tidigare redovisats. Ett vidare skogsmarkbegrepp<br>
än del ulredningen föreslagil skulle bättre överensstämma med gängse<br>
språkbruk och därmed underlätta tolkning och tillämpning av lagen. Inom<br>
ett vidare skogsmarksbegrepp skulle skogsvårdslagens alla bestämmelser<br>
undantaget de för anläggning av ny skog kunna lillämpas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen föreslår att 2 8 utformas enligt följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med skogsmark avses i denna lag mark, som ej i väsentlig
utsträckning ulnylljas för annal godtagbart ändamål, och utgörs av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>produktiv mark
varvid menas att den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i
genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>impediment
belägna nedom trädgränsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mark på vilken
det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mol alt
fjällgränsen flyttas ned.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagens 6- 10 88 äger ej tillämpning på impediment.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att omläggning av skogsmark ej längre
skall vara<br>
beroende av tillstånd från skogsvårdsstyrelsen. Skogsvårdsstyrelsema an<br>
ses ändå fä möjlighet att ingripa genom att avverkning som görs för om<br>
läggning skall anmälas.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även texten i lagens 2 8--- bör verka i den riktningen att
skogsvårds-<br>
styrelserna får ett större inflytande över markanvändningsfrågoma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsammans ger detta intrycket av atl utredningen menar
att markan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vändningsfrågor vad gäller skogsmark har en större
betydelse nu än tidigare och att skogsvårdsstyrelserna skall få större
möjlighet att påverka dessa. Skogsstyrelsen delar denna uppfattning men menar
att det då vore konsekvent atl i lagen eller förordningen ge
skogsvåtrdsstyrelserna en ökad rätt till prövning av omläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- För de fall omläggning är aktuell för större
områden, exempelvis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dämningar, kraftledningsgator, gruvbryining, vägbyggen,
bebyggelse etc. vore det värdefullt om samrådsförfarandet vore inskrivet i
bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller inhägnad av skogsmark för vilt är nuvarande
bestämmelser ej fulll tillfredsställande. Skogsvårdsstyrelserna bör beredas
möjlighet att delta i samråd och beslul även i en sådan markanvändningsfråga
och aktuella bestämmelser bör utformas i den riktningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Inte mycket synes vara att erinra mot att den
reproduktionsplikl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som blir en följd av en avverkningsrättsinnehavares
avverkning läggs på<br>
skogsmarkens ägare. Att däremot lägga hela ansvaret på skogsmar<br>
kens ägare för att avverkningsbestämmelserna följs kan vara tveksamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Ansvarsbestämmelserna borde indirekt även göra det
möjligt att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>straffa avverkningsrättsinnehavaren för medhjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog.-- Skogsstyrelsen tillstyrker de
förslag som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utredningen
gjort i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning. Skogsstyrelsen instämmer i ulredningens
bedömning atl det<br>
i ännu högre grad än vid den nuvarande lagens tillkomst är angeläget att ge<br>
nom lagbestämmelser ransonera den äldre skogen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslaget skall också den nya lagen reglera vilka
huggningsformer som ska vara tillåtna i den äldre skogen. Detta är en angelägen
ändring av lagsiiftningen, då olämpliga genomhuggningar i äldre skog blivit
allt vanligare vilket har medfört atl virkesförråden och därmed den löpande
volymtillväxten sjunkit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen ansluter sig helt till utredningens
framförda förslag till<br>
skäl för särskilt tillstånd.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att förhindra den situation som i dag ofta uppstår att
på markägarens "uppdrag" bestämma den högsta tillåtna volym som får
avverkas bör anlingen i lagtexten eller i förarbetena uttryckligen anges alt
det är viss av markägaren angiven (planerad eller påbörjad) avverkning som
skall bedömas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller 16 8 föreslår skogsstyrelsen att ordet beslut
utbyts mot förhandsbesked. Härigenom vinner lagtexten i tydlighet och ansluler
till viss övrig lagstifining. Skogsstyrelsen bör få utnyttja medgivandet enligt
26 8 att föreskriva att särskilda avgifter uttas för sådani besked.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdsstyrelsema delar enhälligt den posiliva
uppfattning som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>framförts av utredningen beträffande anmälan om
avverkning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdsstyrelsema har genom anmälningsplikten fått
reella möjligheter<br>
att genom rådgivning tidigt påverka återväxtfrågorna samtidigt som be<br>
stämmelserna om avverkning och naturvårdshänsyn kan lillgodoses på ett<br>
praktiskt och enkelt sätt.- Anmälningsplikten har inneburit möjlighe<br>
ter för skogsvårdsstyrelsema att bygga upp rationella arbetsrutiner .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svårföryngrad skog och skyddsskog.- Skogsstyrelsen
tillstyrker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de förändringar som föreslagits .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdshänsyn. Dikningen berör i hög grad naturvårdens
inlressen. Ett väl etablerat samråd föreligger nu mellan skogsvårdsstyrelser
och länsstyrelser vid sådan skogsdikning som utförs med statsbidrag och
således i regel planläggs av skogsvårdsstyrelse. Den dikning som sker utan
skogs-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårdsstyrelses eller länsstyrelses veiskap är av mycket
begränsad omfattning och avser då myckel små inom respektive fastighet
lokaliserade företag. Dessa torde i ytterst få fall utgöra ett verkligt hot
mot naturvårdens inlressen. Skogsstyrelsen anser därför att ett formellt
anmälningsförfarande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inte är
motiverat--- Med hänsyn till att våtmarksinventering rimligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>snart bör komma till stånd över hela landet och en
samrådsskyldighel redan föreligger enligt naturvårdslagen talar övervägande
skäl mot utredningens förslag. Det föreslagna högre bidraget till skogsdikning
torde också innebära alt allt färre dikningsföretag utförs utan myndighetemas
vetskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn. Beträffande detta kapitel vill skogsstyrelsen
understryka värdet av den föreslagna modemiserade lagstiftningen som innebär en
nödvändig effektivisering och förenkling i förhållande till sanktionssystemet i
nuvarande lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvar. Skogsstyrelsen tillstyrker de förslag som
framlagts under detta kapilel. När det gäller övergångsbestämmelsernas
tillämpning punkt 6 förutsätter skogsstyrelsen atl skogsvårdsstyrelserna även
kan ombilda sådan överenskommelse som träffats med stöd av 12 eller 19 88 1948
års lag till motsvarande beslul enligt det nya lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.10 Statens naturvårdsverk: Allmänt.---- Ser man skogspolili<br>
ken som en resurspolitik i vidare mening, vilket t. ex. har skett vid arbetet<br>
med den fysiska riksplaneringen, framstår SVL som endast den del i mark<br>
resurslagstiftningen som begränsar sig till skogsdriftsektorn. Det måste<br>
krävas av en allsidigt övergripande skogsresurslagstiftning att den har en<br>
för samhället samlande målsättning och att de därunder sorterande sek-<br>
torsinriktade lagarna, t.ex. SVL, ges sin speciella inriktning, men att det<br>
gemensamma samhällsmålet skrivs in som portalparagrafer i de inledande<br>
bestämmelserna till de olika sektorslagama.-------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsdriften och den för detta ändamål avpassade SVL bör
också sättas<br>
i sitt sammanhang genom atl däri anges de för skogsbruket gmndläggande<br>
lagar som reglerar markpolitiken, t. ex. jordabalken, fastighetsbildningsla<br>
gen, jordförvärvslagen, naturvårdslagen, miljöskyddslagen och som utgör<br>
gmnden för ägarnas markutnyttjande.------- Behovet av en sådan övergri<br>
pande lugformulering är uppenbart och den är en förutsättning för att de<br>
olika sektorsintressena skall kunna fungera i gott samförstånd. Den över<br>
gripande synen saknas även i nuvarande SVL. Om SVL ändras nu</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är del väsentligt atl den formuleras så att den passar in
i en kommande övergripande målformulering som bl.a. bör bli resultatet av den
fysiska riksplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ §.--------- Förslaget är ofullständigt och alltför
otydligt. I stället föror<br>
das en formulering som motsvarar naturvårdslagens, förslagsvis:<br>
"Skogsmark med därpå växande skog är en nationell naturtillgång som<br>
skall skyddas, vårdas och skötas, så att den varaktigt ger människor, djur<br>
och växter en god miljö och en med hänsyn till markens produktionsförmå<br>
ga och övriga allmänna intressen hög avkastning av virke och andra nyilig<br>
heier. Den är tillgänglig för alla enligt allemansrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närmare föreskrifter och åligganden om hänsyn enligt
första stycket meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till följd härav bör--- 22 § strykas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser.- Frågan om vad som är att beteckna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som skogsmark kan få verkan bl.a. på ersättningsfrågor
enligt NVL vid tolkning av vad som är att anse som pågående markanvändning. Det
är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 110</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>därför inle tillfredsställande ur nalurvårdssynpunkl alt
skogsvårdssiyrel<br>
sen ensam skall pröva om mark är att anse som skogsmark. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog. 1 §. Här bör ingå uttryckligt
undantag för urskogsliknande skogar och andra skogar som ägaren i samråd med
länsstyrelsen vill bevara, så att de inle avverkas genom alltför nitisk
lagtillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning. 11 §. Som punkt 3 bör lilläggas
"Länsstyrelsen kan förordna om hinder mot avverkning enligt
naturvårdslagen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 8. Enligt de motiveringar som närmare framgår av
verkels yttrande över den fysiska riksplaneringen sid. 116, bör ordet
"avverkning" ersättas med "skogligt arbetsföretag". Del bör
framgå att sådan underrättelse skall vidarebefordras till länsstyrelsen när
natur och miljö påverkas av åtgärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svårföryngrad skog och skyddsskog.-------- Mark som avses
i 2 8 punkt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 har som regel stort intresse för nalurvården. Därför bör
i 19 8 andra stycket lilläggas efter ordet skogsvårdsstyrelsen "i samråd
med länsstyrelsen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nalurvårdshänsyn. Det är angeläget att samrådsförfarande
enligt NVL 20 8 tillämpas beträffande dikning och gödsling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiUsyn. 24 §. Med hänsyn till de delade meningar som
förekommit mellan vissa skogsvårdsstyrelser och länsstyrelser om utlämnande av
data för prövning enligt NVL bör här tilläggas ett andra stycke med lydelsen;
"Det åligger tillsynsmyndigheten atl i mån av tillgång lämna länsstyrelsen
erforderligt underlag för beslut enligt NVL".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 8. Enligt verkets förslag--- bör efter första stycket
infogas ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nytt stycke med lydelsen; " Åtgärd enligt första
stycket får även avse skog<br>
ligt arbetsföretag i avvaktan på länsstyrelsens prövning enligt naturvårds<br>
lagen". Avsikten härmed är att skogsvårdsstyrelsen skall kunna samarbe<br>
ta med naiurvårdsmyndigheterna så all t. ex. en planerad dikning eller av<br>
verkning som strider mot ett dokumenterat naturvårdsintresse skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kunna stoppas i avvaktan på länsstyrelsens prövning av
företaget enligt<br>
t.ex. </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller 20 § NVL.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.11 Statens planverk: Allmänt. Enligt planverkets
uppfattning bör skyldigheterna för markägarna enligt skogsvårdslagen inle
utformas så kategoriskt att ett rimligt hänsynstagande till andra intressen
och ett samutnyttjande av skogsmarken försvåras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser. Planverket ställer sig positivt
till föreslagen<br>
vidgning av lagen lill att gälla all skogsmark. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdsstyrelsemas verksamhet bör enligt planverkets
uppfattning samordnas med såväl den kommunala markanvändningsplaneringen som
andra regionala sektormyndigheters verksamhet. Kommuner och regionala
myndigheter måste ges möjlighet lill inflytande på skogsvårdsstyrelsens
verksamhet när andra intressen är berörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Byggnadsplaner för exempelvis fritidsbebyggelse
innefattar i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>många fall grönområden som består av skogsmark. Dessa
marker måste i första hand ses som komplement till bebyggelsen och kan inte
vara lämpliga för intensivt skogsbmk även om virkesproduktion alltjämt är
möjlig. För alt tolkningssvårigheter inte ska uppstå anser planverket all del
klart bör framgå att skogsmark som ingår i detaljplan inte omfattas av skogsvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsliånsyn.---- Erfarenheterna från lillämpningen
av dessa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bestämmelser som trädde i krafl 1975 är ännu för
begränsade för att visa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om intentionerna med lagstiftningen är tillgodoseddu.
Tillämpningen av bestämmelserna kan dessutom bedömas endast mot bakgrund av
dagens skogsbruk. Ett intensivare skogsbruk, vilket utredningen förordar ger
andra förutsättningar vilka enligt planverkets uppfattning måste påkalla en
omprövning av skogsvårdslagstiftningen i della hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.12 Domänverket: Allmänt.--- Föreslagen uppdelning i
ramförfatl<br>
ning och lillämpningsförfatlning enligt modern lagstiftningsteknik synes<br>
ändamålsenlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ .sV Utelämnandet av "ekonomiskt utbyte" är en
viktig ändring. Även om den i prukiiken inte kommer att nämnvärt påverka
laglillämpningen anser verkei ändringen vara principielll betydelsefull. Den
understryker, att den långsiktiga hanteringen av den förnyelsebara naturresursen
skog inte endast får styras av företagsekonomiska normer utan mera av samhäUsövergripande
resurspoliliska överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser.-- Atl statens mark enligt
förslaget skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tas in under skogsvårdslagen är en ändring av
formell art, som till<br>
styrkes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En reell skillnad blir. atl verket kommeratt inrymmas i
skogsvårdsorga-<br>
nisalionens tillsynsuppgift. För undvikande av administrativt dubbelarbete<br>
förutsätter verket, att denna tillsyn i huvudsak kan ske via överläggningar<br>
och information mellan verket och skogsvårdsorganisationer rörande pla<br>
ner och uppföljningsmliner.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domänverket - - - föreslår följande formulering av andra
och tredje slyckel i 2 §;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Vid bedömning av marks lämplighet för
skogsproduktion skall hänsyn tas till möjliga förbättringsåtgärder, som är
företagsekonomiskt eller samhällsekonomiskt försvarbara. Fråga om mark är att
anse som skogsmark prövas av skogsvårdssiyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mark, som enligt vedertagna bedömningsgrunder inle kan
producera minsl en kubikmeter om året per hektar, är undantagen från lagens
tvingande bestämmelser".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sådan formulering skulle vara mera logisk. Dessutom
skulle själva<br>
lagtexien direkt ge ullryck för en mera dynamisk syn på markanvändning<br>
en. ----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog. Verket har inget att erinra mot
bestämmelserna<br>
om anläggning av ny skog. Verket vill dock betona vikten av att de närma<br>
re föreskrifter, som där finns aviserade, inte blir alltför detaljerade. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domänverket belraklar del passiva ägandet av skogsmark som
ett problem för skogsnäringen och därmed samhällsekonomin. Därför välkomnar
verket möjligheter för skogsvårdsstyrelsen atl framtvinga anläggning uv ny
skog, då den befintliga uppenbart inle utnyttjar markens produktionsförmåga på
lillfredssiällande sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning.---- Den princip för val av
slutavverkningstidpunki som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anges i 12 §, anser verket vara riktig. I denna fråga är
det dock än mera<br>
angeläget atl tillämpningsanvisningarna ges en sådan uiformning att en ra<br>
tionell hantering av skogarna inte äventyras. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utformningen av 13 8 medger en lolkning, som innebär all
del viktigaste målet är att på mycket lång sikt (minsl en omloppslid) skapa
mesta möjliga skog. Delta är naturligtvis i och för sig önskvärt. Verket
ifrågasätter emellertid allvarligt om denna paragrafär ägnad att tillgodose
samhällets intressen. Med hänsyn till skogarnas ålderssammansättning, som
ovillkoriigen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medför en minskad tillgång på slulavverkningsbar skog om
20-50 år, måste det vara ett minst lika viktigt samhällsintresse, atl skogarna
hanleras så alt mesta möjliga virkestillgångar finns lillgängliga vid den
tidsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande definitionen av bmkningsenhel vill verket
myckel kraftigt<br>
understryka vad utredningen själv konstaterat, nämligen att för större<br>
skogsägare bör bedömningar rörande jämnheten i virkesuttaget göras för<br>
naluriiga arbetskrafts- och avsättningsområden.--------------- Det finns ingen
an<br>
ledning att orsaka större skogsägare och även samhället stora inoptimal-<br>
förlusler genom ell stelbent generellt jämnhetskrav per kommun. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdshänsyn.--- Enligt det nya förslaget skall den
som bryter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mol föreläggande eller förbud enligt 22 8 kunna dömas till
böter. Föreläggande eller förbud skall också kunna förenas med vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om skäl anses föreligga för en sådan ändring, har
domänverket inget att<br>
invända.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I praktiken har naturvårdslagens 19 8 och 20 8 fått liten
tillämpning på skogsbruket. Ännu mindre anledning till detta finnes, om
anvisningar till nya skogsvårdslagen görs tvingande. Intill gränsen för
ersältningsbara intrång på skogsbruket, bör skogsvårdsstyrelsema ha ansvaret
fören fungerande integrering av naturvårdsintressena i skogsvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta får som konsekvens, att skogsstyrelsen och
skogsvårdssiyrelserna på ell annal sätt än tidigare måste ta ställning till de
ekonomiska konsekvenserna av föreskrifter och förelägganden meddelade med stöd
av 22 § och förbundna med sankiionsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.13-------- Stiftsnämnden i Strängnäs: Inledande
bestämmelser. Stiftsnämnden<br>
finner all kravet på att lagen skall omfatta alla skogsägarekategorier som<br>
rimligt------ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog. Med hänsyn till de stora arealer av
oröjda ungskogar anses del väsentligt att även ungskogsröjning innefattas av
repro-duktionsplikien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning. 13 §. Sliftsnämnden vill för sin del ej
tillstyrka den kategoriska begränsningen av skogsägarens möjligheter att på
ett ekonomiskt fördelaktigt sätt avverka mogen skog på små fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 8. För kyrkans del är det väsentligt att som
bmkningsenhel få räkna ell stifts skogsförvallnings samlade skogsinnehav,
vilket enligt gällande lag samförvaltas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsskydd. 20 8. Kyrkans speciella förvaltningsform
nämligen, att stiftsnämnden förvaltar den pastoralsägda skogen gemensamt bör
beaktas vid utformning av bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.14 Stiftsnämnden i Växjö: AUmänt. 1 den nya
skogsvårdslagen bör enligt<br>
utredningens mening den växtkraftiga skogen skyddas för atl inriktningen<br>
mot en hög medelproduktion skall uppnås. Stiftsnämnden ansluter sig i<br>
slort lill denna gmndläggande inrikining men vill samtidigt betona atl en<br>
avvägning alltid måste ske mot lönsamhetskravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser. Stiftsnämnden har ingel atl erinra
mot atl den nya skogsvårdslagsiifiningen även kommer alt omfatta kyrkans
skogar. Det finns knappast någon anledning varför samhället skulle slälla andra
krav på kyrkans skogsbmk än på andra markägares.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning.------- Det är------- i många fall ej förenligt
med en ratio<br>
nell hantering att i enlighet med förslaget sträva efter jämnhet i åldersför<br>
delning och produktion per brukningsenhet - i detta fall lika med ett eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>några pastorats skogar. 1 stället bör för större
rhärkägare innehavet inom exempelvis större industriers upptagningsområden
eller inom områden som ur arbetskraftssynpunkl bör ha en enhetlig behandling
vara föremål för denna jämnhet i produktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.15-------------------------------------------------------------------- Stiftsnämnden
i Karlstad: Inledande bestämmelser. Utredningen<br>
föreslår atl all skogsmark, således även kyrkans, omfattas av skogsvårds<br>
lagen. Stiftsnämnden finner för sin del inga större nackdelar härav -.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning.---- Stiftsnämnden fär föreslå all sådana bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utfärdas som innebär all stiftsnämndemas
förvaltningsområde får utgöra den enhel för vilken jämnhet skall föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.16 Stiftsnämnden i Härnösand: Anläggning av ny skog.
Nämnden vill på<br>
peka att självföryngring är en möjlig föryngringsmetod på vissa marker.<br>
Det är av vikt atl denna metod kan utnyttjas där så är lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bedömningen av röjningstidpunkl har i lagtexten som slöd
skogens täthet eller beskaffenhet. Dessa faktorer är de två viktigaste vid
valet av röjningslid men hänsyn måsle också tas lill bl. a. risk för
viltskador, snöbroll och andra kalamileter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning.---- Nämnden fömtsätter atl särskilda regler
utformas så</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att brukningsenhetsbegreppet kan prövas att omfatta större
enheter än kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.17-------------------------------------------------------- Stiftsnämnden
i Luieä: Inledande bestämmelser. Del praktiska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsvårdsarbetet på stiftets skogar har redan tidigare
skett inom ramen för gällande skogsvårdslag varför det för stiftets skogsbruk
enbart är positivt att skogsvårdslagen ändras atl omfatta alla markägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.18 Länsstyrelsen i Stockholms län: Allmänt.
Skogsvårdslagen är en sek<br>
torslag som skall ingå som en del i den totala markresurslagstiftningen.<br>
Övergripande samhällsintressen måste därför vägas in. Detta innebär att<br>
även skogsbrukets friluftslivs- och naturvårdsinriktning måsle komma lill<br>
klart ullryck som ett övergripande mål vid sidan av produktionsmålet re<br>
dan i skogsvårdslagens inledande bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är------- angeläget att en samordning av skogs- och
naturvårdsla<br>
garna sker samt alt vissa frågeslällningar aktualiseras hos den arbetsgrupp<br>
inom bostadsdepartementet som arbetar med ändringama i byggnadslag<br>
stiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Flera av paragraferna är så allmänt hållna att det
kan bli svårt att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avgöra om myndigheternas anvisningar till och tillämpning
av lagen verkligen överensstämmer med lagstiftarens mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ ,■?. Första paragrafen bör kompletteras med en
formulering som understryker vikten av atl skogsmark nyttjas på sätt som bäst
gagnar samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser.--- Länsstyrelsen anser att även
impedi<br>
ment bör omfattas av en ny skogsvårdslag .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom byggnadsplaneområde, särskilt för fritidsbebyggelse,
finns ofta relativt stora grönområden. Tveksamhet råder humvida
skogsvårdslagen är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillämplig.
Länsstyrelsen anseratt så bör vara fallet. Ensamordning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med byggnadslagstiftningen är angelägen. Det kan i detta
sammanhang böra övervägas om skogsvårdsstyrelserna skall åläggas viss
samrådsskyldighet vad gäller definitionen av skogsmark inom
byggnadsplaneområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Författningsförslaget (3 8) anger inle lagens
lillämpningsområde, endasl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>undantagen härifrån. Stycket bör formuleras om så alt
lagens tillämpningsområde först anges, därefier undantagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning.----- Erfarenheterna av anmälningsförfarandei
är </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mycket goda. Utan sådan anmälningsskyldighet nödgas länsstyrelsen
atl i allt siörre omfattning avgränsa samrådsområden enligt 20 S naturvårdslagen.
Detta skulle innebära ett avsevärt merarbete för såväl länsstyrelsen som
skogsvårdsstyrelsen. Länsstyrelsen vill därför starkt understryka behovet av
att anmälningsskyldigheter bibehålles.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det måste vidare anses vara lämpligt alt i
lillämpningsförfatlning föreskriva samrådsskyldighet med länsstyrelserna
beträffande sådana skogliga åtgärder som påverkar naturmiljön inom de områden
som i riksplanesammanhang angivits vara av särskilt iniresse för nalur- och
kulturminnesvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdshänsyn. Länsstyrelsen anser-- att
anmälningsskyldig<br>
heter bör omfatia även skogsdikning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är även motiverat alt i tillämpningsföreskrifter ta in
en hänvisning till fomminneslagen och gällande förbud mot plantering inom
fornminnes-område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även hänsyn till den allmänna miljö-, natur- och
kulturminnesvården bör inbegripas i paragrafen (22 8)-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn - Ansvar. Länsstyrelsen efterlyser slulligen dels
bestämmelser som reglerar myndigheternas möjligheter att meddela undanlag från
olika föreskrifter och bestämmelser, dels besvärsregler, innefattande instansordning
m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.19 Länsstyrelsen i Uppsala län: Inledande bestämmelser. Enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>länsstyrelsens mening bör inte dikning och gödsling av impediment</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medges utan prövning. En sådan ålgärd innebär ändrad
markanvändning<br>
och bör endast få ske efter ansökan från markägaren saml gemensam pröv<br>
ning av skogsvårdssiyrelsen och länsstyrelsen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog. Länsstyrelsen tillstyrker i princip
de olika regler<br>
som föreslås för plantering och sådd av ny skog .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning.----- De föreslagna avverkningsreglerna
tillstyrks i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>princip. Del är givelvis nödvändigi atl all avsedd
avverkning och förnyelse anmäls lill skogsvårdsstyrelsen som i sin lur samråder
med länsstyrelsen då detta är nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdshänsyn. Ulredningen skulle enligt sina direkliv
också närmare belysa de konsekvenser i miljöhänseende som nuvarande och
framlida skogspolitik kan komma att leda till. Länsstyrelsen konsiaterar att
utredningen dock inte utrett denna för nalurvården viktiga del av direktiven.
I lagförslaget sägs endast att hänsyn till dessa intressen skall las vid
skogens skötsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det traditionella skogsbrukel har i mycket ringa
ulsiräckning utgjort något hot mol fornlämningsområdena. Däremot kan nya
bmkningsmeloder som hyggesplöjning saml användningen av stora skogsmaskiner
medföra alt fomlämningar skadas eller helt utplånas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Problemen kan lill stor del undanröjas genom ulökal samräd
mellan kulturminnesvårdens representanter och skogsvårdsstyrelsema. 1 Uppsala
län har sålunda skogsvårdsstyrelsen på senare tid överlämnat skogsbruksplaner
till länsantikvarien för granskning och markering av inom planerna belägna
kulturminnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I skogsvårdslagen finns besiämmelserom hänsynstagande till
naturvårdens intressen vid skötsel av skogsmark. Länsstyrelsen finner
angelägel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att också kulturminnesvårdens bevarandeanspråk på
motsvarande sätt hävdas i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.20 Länsstyrelsen
i Östergötlands län: 1 fi. I annan jämförbar mark<br>
användningslagstiftning är det inte bara sektorintressel och hur dess mäl<br>
skall uppfyllas som kommer lill uttryck. Andra samhällsintressen och be<br>
tydelsen i stort för samhällel poängteras. Länsstyrelsen förordar ulifrån<br>
delta dels att naturvårdshänsynen skrivs in i I 8 nya lagen något mera mar<br>
kerat än föreslaget och dels att skogens betydelse för samhället som helhet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>betonas.---- Jämfört
med motsvarande riktlinjer i nuvarande lag, anser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>länsstyrelsen alt förslaget är en klar förbättring såtillvida
att de inle längre är en god förräntning på skogskapitalel som i första hand
skall eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser.---- Länsstyrelsen tillstyrker
avgränsning<br>
en av begreppet skogsmark. Denna gräns bör enligt länsstyrelsens bestäm<br>
da uppfattning vara tillämplig även vid avgörande om pågående markan<br>
vändning. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 lagtexten föreslås atl skogsvårdssiyrelsen skall pröva
fråga om mark är all anse som skogsmark. Länsstyrelsen anser därvidlag atl del
är något tveksamt att skogsvårdsstyrelsen som sektororgan ensam skall avgöra
dessa frågor. Lösningen har dock praktiska fördelar, men länsstyrelsen anser
atl skogsvårdsstyrelsen bör samråda med de organ som har atl bevaka de
motstående intressena, oftast länsstyrelsen och/eller lantbruksnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog.----- Vad beträffar 6§ förutsätter
länsstyrel<br>
sen alt det av anvisningar till lagen kommer att framgå hur nalurvårdsin<br>
tresset i della fall skall tillgodoses. Innan skogsvårdsstyrelsen enligt 7 8 fö<br>
reskriver avverkning och anläggande av nytt bestånd, bör samråd ske med<br>
naiurvårdsmyndighei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdshänsyn. —r - Utredningens mening all samråd för
sådana<br>
arbelsföretag (våtmarksdikning) bör ske mellan företagare och naturvårds<br>
myndighet innan sädana inventeringar slutförts, delas av länsstyrelsen.<br>
----- Länsstyrelsen anser dessa åtgärder väl motiverade under förutsätt<br>
ning att möjlighet kommer att finnas att med stöd av 20 8 naturvårdslagen<br>
förhindra ell olämpligt dikningsföretag utan atl områdel för den skull behö<br>
ver avsällas som naluneservai eller nalurvårdsområde. Detta fömtsätter<br>
ändring av 20 S naturvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Utredningens förslag att åsidosättande av
naiurvårdshänsynen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skall vara
straffsanktionerade tillstyrkes av länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.21 Länsstyrelsen i Jonköpings län: Inledande
bestämmelser. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser att begreppei skogsmark och pågående
markanvändning måsle ses tillsammans, i annat fall försvåras länsstyrelsens
arbete med säkerställande av skyddsvärd natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog. Utredningen föreslår vidare att det
i en ny skogsvårdslag skall införas en tvingande bestämmelse om hur skogsmark
skall utnyttjas och vilka trädslag som skall väljas. Regeln kan ha ett berättigande
men måste nyanseras så all för naturvården betydelsefulla marker kan sparas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdshänsyn.----- Det------- innebär atl skogsbrukets
skyldig<br>
het alt ta viss hänsyn till naturmiljön ges en särställning jämfört med andra<br>
arbetsföretags. Om sanktioner av denna typ skall kunna utdömas enligt<br>
skogsvårdslagen måste detta fä till följd en ändring också av naturvårdsla<br>
gen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.22 Länsstyrelsen i Kronobergs län: Allmänt.
Länsstyrelsen anser liksom<br>
utredningen, atl skogsvårdslagen är ett nödvändigt och viktigt styrmedel.<br>
Utredningen föreslår att den nya lagen utformas som en ramförfattning,<br>
vars närmare innebörd preciseras genom tillämpningsföreskrifter. Läns<br>
styrelsen finner dock all de föreslagna lagramarna i vissa fall är allt för
vida<br>
och därigenom lämnar även stora och viktiga principfrågor öppna för ad<br>
ministrativt avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ §.------ Länsstyrelsen föreslår--- ett förtydligande av
1 §, så alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det framgår klarl alt de ekonomiska fömtsättningama i
skogsbmket skall vara ett av de krilerier som åsyftas med formuleringen
"övriga förutsättningar". På molsvarande sätt bör övervägas om inte
strävan efter hög kvalitet också bör anges i samma paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser. Länsstyrelsen vill i detta
sammanhang framhålla all del är angelägel atl skogsvårds- och
naturvårdslagstiftningen ses över, så alt definitionerna av skogsmark och
begreppet pågående markanvändning samt den s. k. tålighetsgränsen i samband
med naturvårdshänsyn i skogsbruk överenssiämmer enligi de båda
lagstiftningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog. Enligt förslaget skall gälla
skyldighet atl anlägga ny skog "om ett skogsbestånds tillväxt på gmnd av
gleshet eller olämpligt irädslag avsevärt understiger den tillväxt som är
möjlig". Denna ovillkorliga formulering är olämplig enligt länsstyrelsens
uppfattning. Den innebär atl del skulle strida mol skogsvårdslagens
bestämmelser att ha kvar lövskog, vilket i sin tur skulle strida mot
skyldigheten att ta hänsyn till naturvårdens inlressen i vissa fall. Det
skulle t. o. m. kunna leda till att man blir skyldig atl avveckla produktiv
barrskog till förmån för något annat snabbväxande trädslag eller s. k. energiskog,
eftersom det avgörande kriteriet är "den tillväxt som är möjlig".
Länsstyrelsen föreslår att 6§ formuleras mindre kategoriskt och dessutom så att
möjlig tillväxt inte skall vara enda bedömningsgrund för huruvida ny skog bör
anläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.23 Länsstyrelsen i Kalmar län: Allmänt. Länsstyrelsen
finner det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rationellt och riktigt att lagen utformas som en
ramförfattning med särskild lillämpningsförfatlning där detaljbestämmelserna
kan ändras i takt med att skogsbrukssätlen förändras genom ny teknik m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länssiyrelsen lillsiyrker förslaget till ny skogsvård
slag. Det är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- angelägel att ramlagstiftningen ges en mer distinkt
utformning så att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tolkningen av skogsvårdslagen underiättas.
Tillämpningsföreskriftema bör<br>
utformas i samråd med företrädare för det praktiska skogsbmket och bli<br>
föremål för remissförfarande.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ §. 1 paragraf 1 har man betonat att den bärande
tankegången bör vara att åstadkomma en hög och jämn virkesproduktion. Det måste
därför ställas stora krav på dess utformning så att inriktningen blir såväl
nationalekonomiskt som företagsekonomiskt acceptabel. Från denna synpunkt är
det betänkligt att den ekonomiska skäligheten inte kommer till uttryck i lagtexten.
Enligt länsstyrelsens uppfattning bördetta liksom tidigare komma till uttryck i
8 I. Vidare bör under 1 § hänsyn till naturvårdens intressen anges på samma
sätt som i nu gällande skogsvårdslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser.- Länsstyrelsen finner del
rationellt och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>riktigt atl lagen skall omfatia all skogsmark .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggningar av ny skog. Länsstyrelsen anser det viktigt
atl röjning ingår i beslåndsanläggningsfasen och atl röjning utföres till
produktionsförband. Del är även väsentligt alt det uppdämda röjningsbehov som
i dag finns i möjligasle mån åtgärdas. Länsstyrelsen finner det därför
angeläget</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all skogsvårdssiyrelsen fär förstärkta resurer för alt
kunna påverka skogsägarna i denna riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Det är nödvändigt att man i 86 punkt 3 definierar
vad som avses</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med olämpligt irädslag. Uldragel lill sin yttersta
konsekvens skulle </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna punkt kunna innebära att lövskog i större eller
mindre omfattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tvångsvis skulle avverkas för att ge plats åt
barrskogsplanteringar .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagpunkten kan få omfattande negativa konsekvenser för
naturvården i slort. Länsstyrelsen anser att lagtexten på denna punkt bör
omarbetas och ges en klarare utformning så att detta ej kan inträffa. Detsamma
synsättet vill länsstyrelsen även anlägga på 8 7 vad avser så kallad
urskogsbestånd, i vart fall tills dess invenieringar företagils som utpekar
vilka urskogsbestånd som bör finnas kvar med hänsyn till naturvårdens
intressen, förslagsvis under en 10-årsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning.------- Anmälningsplikten vid slutavverkning
ser länssty<br>
relsen som positiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn. Det bör---- prövas om inle i 25 8 i lagförslaget
skall intagas en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bestämmelse, som möjliggör att ett beslut om föreläggande
eller förbud kan träda i kraft omedelbart utan hinder av besvär.
Tillsynsmyndigheten skall således kunna förorda att dess beslut skall lända
lill efterrättelse omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övrigt. Det är en brist i lagförslaget atl
besvärsbestämmelser helt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>saknas i lagen.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.24 Fem av länsstyrelsens i Kalmar län ordinarie
ledamöter (Christersson,</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Johansson,
Kronblad, Nilsson och Schultz) samt två av suppleanterna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Adolfsson och Jonsson) anför i reservation; Förslaget
lill ny lag bedömer länsstyrelsen, bör ytterligare skärpas under paragrafen 7
lill följande lydelse; Om skogsbestånd är så överårigt att markens
virkesproducerande förmåga tillgodogöres i ringa utsträckning skall
skogsvårdsstyrelsen föreskriva att beståndet slutavverkas och ny skog
anläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.25 Länsstyrelsen i Gotlands län: Allmänt. All den
nya skogsvårdslagen<br>
föreslås få formen av en ramförfatlning finner länsstyrelsen ändamålsen<br>
ligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser. Länsstyrelsen tillstyrker atl
särskilt tillstånd inte längre skall krävas för omläggning av skogsmark för
annal ändamål än</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsproduktion.---- Liksom utredningen finner
länsstyrelsen det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>angeläget atl skogsvårdsstyrelsen ges möjlighet atl
påverka andra myndighelers beslut om ianspråktagande av skogsmark, t. ex. för
kraftledningar, vägar och större militära anläggningar. De berörda
myndigheterna och organen borde åläggas samrådsskyldighet med
skogsvårdssiyrelsen i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget alt skogsvårdslagen i fortsättningen blir
lillämplig på all skogsmark tillstyrkes liksom förslaget att skogsmarkens
ägare skall vara ansvarig enligt lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog.------ Utredningens förslag att
utvidga röj<br>
ningsskyldigheten att avse röjning i produklionsfrämjande syfte tillstyrks.<br>
Länsstyrelsen tillstyrker även förslaget att utvidga återväxtskyldigheten<br>
vid skador på skogen. Även förslaget om skyldighet all sörja för återväxt<br>
efter avverkning av bestånd, som genom gleshet, av annan orsak än av<br>
verkning eller skador, eller genom olämpliga trädslag har en oförsvarligt<br>
låg tillväxt, tillstyrkes. Länsstyrelsen förutsätter då atl stor hänsyn i dessa<br>
fall kan tas lill naturvårdens och andras intressen, eftersom bestånd av här</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>aktuellt slag ofta uigöres av lövskog, hagar och gärdesbuckur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte acceptabelt atl skog av hög ålder eller
rötungrepp självgalliar sig och förstörs. Ulredningens förslag om avverkning
och återväxtskyldig-het i fråga om sådan skog tillstyrkes även.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning. Utredningens förslag beträffande regler för gränsdrugningen
mellan utvecklingsbar och ej utvecklingsbar skog tillstyrkes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- AU jämnhetskravel slopas på de minsla enheterna
tillstyrks ock<br>
så. Gränsen 50 m'sk i produklion bör kompletteras med en arealgräns,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förslagsvis
15 ha.-- Utredningen föreslår atl avverkning i framtiden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>får bedrivas endust antingen som ändamålsenlig gallring
eller som slutuv<br>
verkning som är ändamålsenligt för anläggning av ny skog. Länsstyrelsen<br>
anser att detta i princip är riktigt och tillstyrker förslaget. Länssty<br>
relsen anser, att mindre husbehovsuttag i fortsättningen bör kunna ske inte<br>
som plockhuggning utan som ändamålsenlig gallring antingen i den rena<br>
gallringsskogen eller vid behov i skog som i och för sig är slutavverknings<br>
mogen. Större husbehovsavverkningar bör kunna ske i form av ändamåls<br>
enlig slutavverkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svårföryngrad skog och skyddsskog. Skötseln av de
svårföryngrade skogarna och skyddsskogarna bör som utredningen föreslår även i
fortsättningen regleras genom särskilda bestämmelser i skogsvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen förutsätter all skogarna inom Gollands län i
fortsättning<br>
en förklaras som svårföryngrade. All skogen på Avanäset på Fårö klassas<br>
som skyddsskog är onödigt,- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Länsstyrelsen anser-- att nuvarande reglerom
husbehovsut<br>
tag bör ändras så att de blir tillståndsplikliga såsom avverkningarna för av<br>
salu är enligt nuvarande lag och detta oberoende av om uttagen sker i form<br>
av slutavverkning eller gallring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till det anförda avstyrker länsstyrelseji
utredningens<br>
förslag om att gallring skall få ske utan tillstånd. Länsstyrelsen anser att<br>
----- tillstånd skall krävas för gallring i medelålders och äldre skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen förutsätter att utsyning i svårföryngrad
skog även i fortsättningen får ske kostnadsfritt och att stickvägsplanering
får ingå i den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fria utsyningen.--- 1 fråga om skogar, som förvaltas av
fackutbildad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>personal, t. ex. statens och kyrkans skog, bör all
utsyning kunna ske av vederbörande själva. Skogsvårdssiyrelsen gör vid
tillståndsgivningen endast stickprovskontroller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande regler krävs ingen särskild anmälan av
avverkning inom svårföryngrad skog. Ansökan om avverkningstillstånd ersätter
sådan anmälan. Länsstyrelsen förutsätter alt denna ordning får gälla även i
framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsskydd. Vad ulredningen framför underdenna rubrik
tillstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Murknadsjöring av skogsodlingsmalerial. Länsstyrelsen
ställer sig positiv lill utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nalurvårdshänsyn. Utredningens förslag tillstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn. Länsstyrelsen tillstyrker det framlagda
förslaget. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.26 Länsstyrelsen i Blekinge län: Allmänt.
Länsstyrelsen ansluter sig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- till ulredningens förslag lill ny skogsvårdslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog.----- 1 ansluining lill förslagei
till 5 7 i skogs<br>
vårdslagen vill länsstyrelsen erinra om. att överåriga bestånd av "natur-<br>
skog" kan vara av slort intresse dels som s.k. genbank, dels ur natur<br>
vårdssynpunkt. 1 de fåtaliga fall där skogsvårdsstyrelsen kan antas behöva<br>
tillgripa ett åläggande enligt denna paragraf bör därför samråd ske med<br>
länsstyrelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.27 Län.sstyrelsen
i Kristianstads län: / fi. Inledningsvis slås </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fast principen om hög virkesavkastning. Länsstyrelsen
tillstyrker detta<br>
----- . Däremoi unser länsstyrelsen utt skäl inte föreligger atl ta bort hän<br>
synen till nuturvården ur I S trots ull det sladgas om naturvårdshänsyn i<br>
22 S. Länsstyrelsen föreslåralt I S får följande lydelse. Skogsmark och där<br>
på vuxunde skog skall skötus sä att den varaktigt ger en med hänsyn till<br>
murkens virkesproducerande förmåga hög avkastning varvid tillböriig hän<br>
syn skull lugus lill övriga allmänna och enskilda intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande besiämmelser. Länssiyrelsen anser all
skogsmarksbegreppel i 1948 års lag är i stort behov av ändring. Ändringen bör
dock enligt länsstyrelsens mening gå i en annan riktning än vad utredningen
föreslår. Skogsmarksbegreppet bör anknytas till kommunernas översiktliga markanvändningsplaner.
Härigenom löses även sådana frågor som utredningen avser lösu med 3 S i
förslaget Oklarheterna om sambandet mellan begreppet skt)gsmark i
skogsvårdslagen och begreppet pågående markanvändning i t. ex. den fysiska
riksplaneringen och naturvårdslagstiftningen skulle också kunna lösas.
Länsstyrelsen ifrågasätter lämpligheten av att skogsvårdsstyrelsen ensam skall
avgöra vad som bör betraktas som skogsmark. 1 förstu hand bör detta vara en
fråga för kommunerna i samråd med länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen,
lantbmksnämnden m.fl. d.v.s. i princip enligt vad som skell i den fysiska
riksplaneringen. Det skogsmarksbegrepp utredningen föreslagil anser
länsstyrelsen i ett icke ringa antal fall strida mot andra allmänna och
enskilda intressen. Länsstyrelsen föreslår därför all det nuvarande
skogsmarksbegreppel bibehålles i avvaktan på en ny utredning, som bör söka
anknyta skogsmarksbegreppet till generalplanemäs-siga överväganden. Detta
innebäratt de mot 882 och 3 i förslaget svarande delarna av gällande lag
kvarslår. Länsstyrelsen tillstyrker att skogsvårdslagen göres tillämplig för
all skogsmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog. Närdet gäller anläggning av ny skog
har länssty<br>
relsen inget alt erinra mot lagförslaget under förutsättning av att hänsyn till<br>
nalur- och miljövårdsiniressei och till enskilda intressen kommer till ut<br>
tryck i I S. Förslaget slår- i uppenbar slrid mol det allmännas slrävan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl skydda lövskogsmiljöer och urskogsliknande bestånd av
olika slag och<br>
en varierande landskapsbild-- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nalurvårdshänsyn. I 22 8 om naturvårdshänsyn bör för
tydlighets skull i andra siycket inskjutas "vad beträffar skogsmark".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.28 Länsstyrelsen i Malmöhus län: I §. Enligt
länsstyrelsens uppfattning<br>
är målformuleringen för det framlida skogsbmkel alltför ensidigt inriktad<br>
på virkesproduklion. En bättre och tydligare formulering vore exempelvis<br>
.... varaktig virkesavkastning och hög volymproduktion med hänsyn till<br>
miljö-, sysselsättnings- och lönsamhetskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande besiämmelser. Enligt länsstyrelsens uppfattning
skall skogs<br>
vårdslagen ej gälla inom områden som avsatts som naturreservat, oavsett<br>
om skogsbrukel regleras i reservatsbeslutet eller ej. Även om skogen inte<br>
har något primärt skyddsintresse enligt reservatsbeslutet och därför kan<br>
ske ej reglerats, är skogen och dess skötsel av vital betydelse för upplevel<br>
sen av naturreservatet Reservatets skog bör därför skötas efter det syn<br>
sättet och skötseln helt regleras i skötselplanen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning. Länsstyrelsen vill understryka atl
avverkningsanmälan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>även i fortsättningen skall inlämnas. Sekretessbeslämmelsema
i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samband med anmälan bör slopas, då dessa onödigtvis
försvårar handläggningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdshänsyn.--- Inom de områden som särskilt
avgränsats av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>länsstyrelsen enligt 4 8 kungörelsen (1974: 1029) om
anmälan av skogsavverkning eller enligt 20 8 naturvårdslagen synes det
lämpligt att prövningen rörande naturvårdshänsynen endast sker enligt
naturvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Länsstyrelsen föreslår att bestämmelsen om böter för
brotl mot</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>naturvårdsföreskriftema i skogsvårdslagen utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övrigt. Länsstyrelsen föreslår att lagen förses med regler
om fullföljd av talan mot beslut enligt lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.29 Länsstyrelsen i Hallands län: Naturvårdshänsyn.
Utredningens starka<br>
koncentration till produktionsförmåga och produktionsförutsätlningar har<br>
medfört att de totala samhällsaspektema på utnytijandet av skogsmarken<br>
kommit att behandlas mera översiktligt eller i vissa fall rent av bristfälligt.<br>
Konsekvensema för naturvården och påverkan av kraven på rekreations-<br>
möjligheterna har utredningen behandlat mycket kortfatiat och de direkta<br>
miljövårdskonsekvenserna i form av hydrologiska effekter, försurning<br>
m. m. har överhuvudtaget inte behandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är erforderligt att skogsbmkets inverkan på
naturmiljön penetreras<br>
mera ingående än vad som nu skett. Länsstyrelsen anser det moti<br>
verat, att hänsynen till naturvårdens intressen - precis som i nuvarande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsvårdslag - intages i den föreslagna lagens första
paragraf och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inte som i lagförslaget ges en mera undanskymd plats, om
än med egen paragrafbeteckning (22 8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övrigt.-------- Då lagförslaget medger att
tillsynsmyndighet (skogssty<br>
relse och skogsvårdsstyrelse) utfärdar vitesförelägganden av måhända be<br>
tungande slag för enskilda får det anses vara av stor belydelse alt entydiga<br>
besvärsregler införs i den nya lagen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.30------------------------------------------------------------ Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län: Allmänt. I stort kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>länsstyrelsen ansluta sig till det i utredningen framlagda
förslaget till ny<br>
skogsvårdslag--- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- De föreslagna skärpningarna av kraven på
skogsbrukets skötsel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allmänt sett har stöd i statsmaktemas åren 1972 och 1975
meddelade rikt<br>
linjer för den fysiska riksplaneringen . Anledning har inte framkom<br>
mit att ifrågasätta rimligheten av sådana föreslagna skärpningar som på<br>
ekologisk gmndval ger samhället större möjligheter att verka för ett bättre<br>
utnyttjande av skogsmarkens resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser. Det kan konstateras att samordning
av be<br>
stämmelserna angående statens och kyrkans skogar med övrigi jämförligt<br>
skogsbmk framstår som ändamålsenlig .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdshänsyn.----- Som en allmän erinran om kopplingen
till na<br>
turvårdslagen borde i ett tredje stycke i 22 8 anges att särskilda regler om<br>
hänsyn till naturen kan gälla enligt förordnanden jämlikt 7-11. 19 och<br>
20 §8 naturvårdslagen. Men det måste klart fastslås att "hänsynen till na<br>
turvårdens intressen" enligt 22 8 ej omsluter sådana vittomfattande ekolo<br>
giska samband som ligger i skillnaderna mellan de olika i utredningen stu<br>
derade produktionsprogrammen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med stöd av 22 § skall också den ansvariga myndigheten i
före<br>
skrifter från fall till fall specificerat kunna ange vilka naturvårdshänsyn<br>
som skall iakttas vid avverkningar.-- Förändringen innebär en för<br>
enkling vad beträflär myndighetemas "inblandning" och kommer av den<br>
enskilde skogsägaren sannolikt att uppfattas som en lindring i byråkratin.<br>
Länsstyrelsen anser det rimligt att myndighetemas ansvar i dessa frågor</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samlas till ett enda regionall organ och att alltså
överfiyttningen av denna<br>
befogenhet är ändamålsenlig. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn.-------- Länsstyrelsen finner ingen anledning
invända mot regler<br>
nas avsedda innehåll men vill göra följande kommentarer angående para<br>
grafernas innehåll; Om föreläggande inle efterkommes får enligt 25 S sisla<br>
stycket myndigheten låta vidtaga ålgärder på den försumliges bekostnad.<br>
Det bör i samma stycke anges atl sådan åtgärd i likhet med vitet skall anges<br>
i myndighelens föreläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreläggande jämlikt 25 8 gällerenligt lagförslaget
markägaren som per<br>
son. Del betyder att föreläggandet upphör att gälla vid markägarbyie. För<br>
att underlätta myndighetens arbete bör föreläggande i stället knytas till fas<br>
ligheten. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvar.-------- Sannolikt skulle 27 § i lagförslaget
avsevärt kunna för<br>
enklas utan att därvid avkall skulle göras på syftet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.31 Länsstyrelsen i Älvsborgs län: Inledande
bestämmelser. Ulredningen<br>
föreslår att även statens och kyrkans skogar inordnas under skogsvårdsla<br>
gen. Länsstyrelsen ansluler sig hell till detta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdshänsyn. Föreskriften- om "hänsyn till
naturvårdens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inlressen" föreslås få en särskild lagparagraf. 8 22,
som dessutom avses bli</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förenad med straffsanktion . Denna förändring torde ge
siörre lyngd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ål de föreskrifter som kommer att meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all skapa bättre förståelse för atl omsorgen om den
skogliga miljön<br>
måsle ingå som ell normalt led i all skoglig verksamhet bör uttryckel "na<br>
turvårdens intressen" ersättas av uttryckel
"naturmiljön". </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Begreppet "naturmiljön" överenstämmer
bättre med den totala</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>miljöhänsyn som skall prägla allt skogsbruk, t.ex.
beiräffande dikning, gödsling och användande av biocider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.32 Fyra av lansstyrelsens i Älvsborgs län ordinarie
ledamöter (Agardts-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>son, Larsson, Peterson och Rudolfsson) en suppleant
(Blomberg) samt na-turvårdsdirektoren (Rahmn) anmälde skiljaktig mening
innebärande följande lillägg till slutet av avsnittet "Skogsbmket och
miljövården"; "För att ytteriigare förbättra möjligheterna till
miljöhänsyn i skogsbmkel anser länsstyrelsen ciel angeläget att anläggande av
skogsbilväg, dikning och gödsling i känsliga områden blir samrädspliktiga
arbetsföretag enligt 20 S naturvårdslagen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.33 Länsstyrelsen i Värmlands län: Allmänt. Något
ekonomiskt kriterium</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>återfinns---- ej i lagförslagets första paragraf vilket
länsstyrelsen anser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vara en brist. I övriga delar ansluter sig länsstyrelsen
helt lill del lagda förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning.------- Länsstyrelsen vill framhålla det
angelägna i atl an<br>
mälningsplikten för slutavverkning kvarstår i i huvudsak gällande form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.34<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sex av ledamöterna i länsstyrelsen
i Värmlands län (Jonasson, Sven Nilsson, Hult, Johansson, Carl Nilsson och
Knutson) anför i reservalion; Evad gäller anmälningsplikten anser vi att den ej
fyller någon positiv uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.35<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län:
Allmänt.- Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning alt en skärpning
behövs om målen för sam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hållets skogspolitik skall uppnås och tillstyrker i allt
väsentligt utredning<br>
ens lugförslug.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nalurvårdshänsyn. En detulj i lagförslaget som direkt kan
beröra läns<br>
styrelsens tillämpning av naturvårdslagen är att sankiionsmöjligheter för<br>
skogsvårdsstyrelsen nu införs även för naturvårdshänsynen i skogsvårds<br>
lagen. ---- Länsstyrelsen ser denna ändring som positiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslär att skyldighet införs att anmäla
planerad våtmarksdikning lill länsstyrelsen för sumråd på samma sätt som nu
gäller för hyggesplöjning. Länsstyrelsen tillstyrker detta förslag och vill
som princip framhålla alt samråd med länsstyrelsen som naturvårdsmyndighet bör
ske för alla sådana åtgärder inom skogsbrukel som innebär förändring i markanvändningen
medun åtgärder inom pågående skogsbruk och de krav på hänsyn samhället ställer
på dessa bör bedömas av skogsvårdsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.36--------- Länsstyrelsen i Västmanlands län: / fi. Länsstyrelsen
bedö<br>
mer, att det är nödvändigt, atl sådana anvisningar utformas til! lagen, att<br>
skogsägarna ej tving;is atl lillämpa skötselmetoder som, ehuru lönsamma<br>
för samhällel på lång sikl. blir olönsamma för de enskilda brukarna eller fö<br>
retagen. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmdser. Länsstyrelsen noterar med
tillfredsställelse, all även statens och kyrkans skogar skall inordnas under
skogsvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning.------ Anmälningsskyldighet gör det möjligt för
länsstyrel<br>
sema atl ha tillsyn över slutavverkningarnas uiformning och inverkan på<br>
landskapsbilden. Della har varit till påtagligt gagn för naturvården. Anmäl<br>
ningsskyldigheten-- bör bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nalurvårdshänsyn. Länsstyrelsen ser med
tillfredsslällelse, all bestäm<br>
melserna om skogsbrukets hänsynstagande till naturvårdens intressen nu<br>
hänförs till en särskild paragraf i skogsvårdslagen. I delta samman<br>
hang vill länsstyrelsen också uttala sin tillfredsställelse med förslaget om<br>
att skogsvårdssiyrelsen i fortsätiningen skall kunna meddela vitesföreläg<br>
gande vid påtagliga avsteg från hänsynstagande till naturvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.37 Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Avverkning. 8 17
bör kompletteras<br>
med tillämpningsanvisningar med innebörd att anmälan bör ske innan åt<br>
gärd som binder avverkningen till visst utförande vidtages.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nalurvårdshänsyn. Skogsvårdens och miljövårdens krav
sammanfaller i<br>
hög grad och behöver enligt nuvarande bestämmelser i skogsvårdslagen<br>
och naturvårdslagen icke innebära något nämnvärt produktionsbortfall.<br>
Länsstyrelsen--- vill understryka angelägenheten av att nuvarande be<br>
stämmelser och tillämpningsföreskrifter får fortsätta alt gälla utan utvidg<br>
ningar. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De följdbeslämmelser som införts rörande uraktlåtenhet all
la föreskriv<br>
na hänsyn till naturvårdens intressen bör vara tillfyllesl för all
lill<br>
godose miljövårdens krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.38 Sex av ledamöterna i länsstyrelsen i Gävleborgs
län (Grenholm. Jo<br>
hansson, Birger Olsson, Johan A. Olsson, Sigfridsson och Sandgren) anför</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i reservalion beiräffande I §;-- Vi anser att en klar
formulering av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kravet på långsiktig lönsamhet borde ingå i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.39------------------------------------------------ Länsstyrelsen
i Västernorrlands län: I fi Länsstyrelsen kan ac<br>
ceptera 8 I under förutsäitning att "övriga förutsättningar"
preciseras i<br>
lillämpningsförfatlning till vad som är förenligl med ett ekonomiskt skogs<br>
bmk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser. Länsstyrelsen tillstyrker att en
ny skogsvårdslag görs tillämplig på all skogsmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Definitionen av skogsmark (8 2) liksom prövning av vad som
är atl anse som skogsmark (SS 2 och 3) tillstyrks. 1 de fall då det skall
prövas om ett visst naturvårdsintresse är ett annat "godtagbart
ändamål" med markanvändningen bör samråd ske med naturvårdsenheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog. Den föreslagna nya bestämmelsen i 8
7 om atl skogsvårdsstyrelsen skall kunna föreskriva att överårig skog skall
avverkas är begränsad lill klart överåriga skogar med låg eller ingen
lillväxt. Förekomsten av sådana skogar är ringa men länsstyrelsen tillstyrker
ändå att en sådan bestämmelse tas in i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reproduktionsplikten föresläs i § 10 bli utökad att även
omfatta röjning<br>
av plant- eller ungskog. Trots att ett sådant stadgande väsentligt ökar<br>
skogsvårdsstyrelsens tillsynsansvar till säväl tid som volym vill länsstyrel<br>
sen tillstyrka förslaget.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- 1 svåra avsältningslägen kan- inte fullständiga
åtgärder krä<br>
vas utan visst samhällsekonomiskt stöd. Var, när och hur detla skall ske<br>
måste preciseras i tillämpningsföreskrifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning.----- Länsstyrelsen tillslyrker förslaget- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nalurvårdshänsyn.--- Genom den egna paragrafen- kopplad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med sanklionsbeslämmelser kan naturvårdshänsynen anses
ha fåll</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en stärkt
ställning-- varför förslaget tillstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn. Länsstyrelsen anser att de föreslagna nya reglema
väsentligt<br>
förbättrar skogsvårdsstyrelsens möjligheteratt när så behövs snabbt ingri<br>
pa och få rättelse till stånd inom rimlig tid. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvar. Länsstyrelsen har i sak inga invändningar mot i 8
27 föreslagna<br>
ansvarsbestämmelser.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.40 Länsstyrelsen i Jämtlands län: AUmänl. Så som
förslaget lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsvårdslag är utformat har den karaktären av
ramlagstiftning och det är<br>
därför av vikt all tillämpningsföreskrifter icke fastställs förrän de blivit<br>
föremål för remissbehandling i samma omfattning som det nu remitterade<br>
lagförslaget.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ §. I lagförslaget har kriteriet ekonomiskt utbyte i
skötseln av skogsmark och växande skog slopats. 1 stället föreslås
"varakiig hög virkesavkastning" som målsättning. Detta är tydligare
och torde bli enklare att precisera och göra likformigt rättvist mellan olika
skogsägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Länsstyrelsen föreslår--- att ett tillägg görs i
lagen av följan<br>
de innebörd; "Ålgärder enligt denna lag utöver vad som för skogsmark<br>
ägaren är ekonomiskt skäligt skall vara tvingande endast om bidrag till täc<br>
kande av kostnadema för åtgärderna kan erhållas av allmänna medel".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmdser.- Frågan huruvida mark är att anse
som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsmark bör--- prövas i samråd med lantbruksnämnden i de
fall frå<br>
gan avser mark som tidigare använis som åker eller bete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- För alt------- komplikationer ej skall kunna uppstå
i framtiden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreslår länsstyrelsen att i anvisningarna lill
skogsvårdslagen intas regler som innebär att endast lagfaren ägare eller köpare
som erhållit förvärvstillslånd får avverka eller upplåta avverkningsrätt på
fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning. Länsstyrelsen ifrågasätter lämpligheten i att
knyta ransoneringsgraden för den slutavverkningsmogna skogen till en viss
arealandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 lagtexten bör ej fastläggas att kommun skall utgöra
gräns inom vilken<br>
sammanslagning till bmkningsenhel normalt skall ske. </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svårföryngrad skog och skyddsskog. Länsstyrelsen anser--- </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>atl tillstånd
även måste fordras för röjning eller gallring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.41 Länsstyrelsen i Västerbottens län: I §.--- Mot
bakgmnd av erfa<br>
renheterna från lillämpningen av nuvarande lag, där företagsekonomiska<br>
synpunkter måst vägas in i samband med relativt kortvariga konjunktur<br>
ändringar, hälsas förslaget med lillfredsställelse. Länsstyrelsen vill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------ ifrågasätta om inte kraven på åtgärder i svåra
avsättningslägen i lag<br>
texten eller tillämpningsföreskrifterna borde kopplas till bidragsmöjlighe<br>
terna. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande besiämmelser. Definitionen av
skogsmarksbegreppet i förslagets 2 S innebär en ändring såtillvida att
dikningsvärda myrmarker inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>längre skulle betraktas som-- skogsmark. Detta förefaller
mindre</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>konsekvent---- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slyrelsen anser det hell konsekvent, att även statens och kyrkans
sko<br>
gar förs under skogsvårdslagen.------ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog. De föreslagna skärpningarna i
kraven på beståndsanläggning och möjligheten alt genom åläggande sanera klart orän-labla
bestånd, synes ändamålsenliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Åläggande om ulförande av reslskogsavverkning -
liksom den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slutavverkning av överårig skog, som åsyftas i 8 7 — bör
utformas så alt skogsägaren inte tvingas lill åtgärd vid en tidpunkt, då den
skulle medföra oskälig förlust, alltså i en utpräglad lågkonjunktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Länsstyrelsen ser det--- som mycket värdefullt atl
möjlighe<br>
ter öppnas alt med lagens hjälp kräva utförande av röjning i rätt tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning.------- Länsstyrelsen måste---- erinra om att
vi fortfa<br>
rande inte har fullgod kunskap om möjlighetema att utnyttja vissa fjällnära<br>
marker på annal sätt än genom den förhållandevis extensiva bmknings-<br>
form, som kallas fjällskogshuggning. En urkopplingsregel för dessa områ<br>
den, där irakthyggesbruk kan leda till oönskade effekter, bör finnas i likhet<br>
med vad som är fallet i anvisningama till 14 8 i nuvarande skogsvårdslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen kan helt ansluta sig till utredningssynpunktema
beträffande bestämmelserna om avverkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen förutsätter, att tillämpningsanvisningama
till S 11 kommer att starkt betona vikten av att avverkningsmetoderna vid
gallring måsle vara skonsamma mol mark och kvarstående bestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Länsstyrelsen anser det--- angeläget alt
anmälningsplikten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bibehålls också fortsättningsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nalurvårdshänsyn.--- Länsstyrelsen ansluler sig härtill,
men del är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samtidigt styrelsens uppfattning atl, om konkreta
förelägganden med vite skall kunna utfärdas, måsle tillämpningsföreskrifterna
preciseras jämfört med de nuvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn. Länsstyrelsen har intet att invända mot att det
nu gällande förfa<br>
randel med överenskommelse utbyts mot ett föreläggande. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.42<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sju av ledamöterna i länsstyrelsen
i Västerbottens län (Eriksson, Hedlund. Hellgren, Löfstedt, Nilsson, Schmidt
och Svanberg) anför i reservation; Vi instämmer i ulredningens konstaterande
att en god lönsamhet för skogsbmket är en förutsäitning för att uppnå det
förordade höga produktionsmålet. 1 följd härav bör frågan om lönsamheten på
lämpligt sätt inskrivas i skogsvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.43<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens län: AUmänl.
Den allmänna modemise-</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ringen uv lagens utformning och förenklingen av
procedurreglerna hälsas med stor tillfredsställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser.- Länsstyrelsen tillstyrker
slopandet av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omläggningsbeslämmelsema men anser atl tilläntpningsföreskrifierna
bör utformas så att längre anmälningslid tillämpas när avverkning föranleds av
all mark skall nyttjas för annal ändamål än skogsproduklion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog. Den nya bestämmelsen om avverkning
av överårig skog torde inte i dagslägel kunna bilda underlag för ingripande i specielll
många fall men principen alt i lagen införa gardering mot destruktiv
överhållning motiverar bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.44 Delegationen för företagens uppgiftslämnande:
Avverkning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DEFU ifrågasätter om inle ulredningen i siörre
utsträckning borde ha övervägt olika former av undantagsrapportering eller
dispensförfaranden i stället för ett allmänt anmälningsförfarande. Anmälan om
avverkning för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omläggning är ell exempel där delta borde vara möjligl. Enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DEFUs mening bör nian--- kunna förutsätta att befogenhelema
inom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsvårdslagens ramar definieras så tydligt all del slår klarl
för den enskilde skogsägaren vad som är tilläiei. En anmälan som inte
föranleder någon reaktion från myndigheten skulle då kunna undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.45<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Institutet för skogsförbättring:
Marknadsföring av skogsodlingsmalerial. Utredningen framhåller behovet av
kontroll och dokumentation när del gäller skogsodlingsmalerial eftersom
användningen av sticklingar framdeles kan komma ifråga i större skala och nya
kategorier plantprodu-center kan komma in i bilden. Det är vikligl att betona
detta samt atl understryka alt en eventuell användning inom skogsbrukel av klonmaterial
(t ex. sticklingar) kräver en uppläggning av skogsodlingen som garanterar
erforderlig variation inom skogsbeståndet och regionen. Bestånd som gmndats på ell
fåtal kloner eller kloner som år efter år fått dominera skogsodlingen inom en
del av landet kan eljest utsätta skogsbruket för stora framtida risker i form
av t. ex. svamp- och insekisangrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.46<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens förbund:
Även om förbundet finner, atl flera av bestämmelserna i den nya skogsvårdslagen
blir betungande för skogsägarna, vill förbundel icke molsäila sig dem. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.47<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lantbrukarnas riksförbund —
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund: Allmänt. Vi delar i många siycken ulredningens
syn på ambilionsni-vån för de framlida skogsvårdsinsatserna och de krav som bör
ställas i en ny skogsvårdslag. dock med reservalion för att en bristande
lönsamhet i skogsbrukel kan komma att lägga hinder i vägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser alt kravel på lönsamhet i skogsbrukel inte kan
efterges. Det måste därför framgå av skogsvårdslagcn alt skogsbruket skall
bedrivas med en ekonomisk målsättning som grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi delar utredningens uppfattning att den nuvarande
lagstiftningen är i<br>
behov av översyn och vi är i slort positiva lill den inriktning det presente<br>
rade förslaget har fått.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kan inte godta en ordning där tillsynsmyndigheten ges
myckel stor<br>
frihet att utforma lagens faktiska innehåll. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill därför yrka på att lagtexten skall vara så precis
i sin utformning att inga oklarheter kommer all råda om vad som avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi förutsätter alt företrädare för olika intressenter inom
skogsnäringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 110</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>får möjlighet atl delta i utformningen av den nämnda
tillämpningsförfatt<br>
ningen. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ fi. Vi har i och för sig inget att invända mol att del i
paragrafen införs<br>
ett krav på "hög virkesavkastning". Vi vänder oss emellertid med
skärpa<br>
emot all paragrafen får en sådan formulering atl ingen hänsyn tas till<br>
skogsbrukels krav på lönsamhet </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill därför föreslå all 1 S får följande lydelse;
"Skogsmark och därå växande skog skall skötas så atl den varakiigt ger en
med hänsyn lill markens virkesproducerande förmåga hög virkesavkastning och så
att ett tillfredsställande ekonomiskt ulbyle vinnes".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser. Vi godtar det förslag lill lydelse
som paragrafen (om skogsmark) fått. Den förändring av begreppet skogsmark som
föreslås finner vi motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi förutsätter atl det inte finns något samband mellan
begreppet pågående markanvändning i naturvårdslagens ersättningsregler och
skogsvårdslagens nya skogsmarksbegrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog. § 8. 1 paragrafens andra stycke
sägs; "Närmare föreskrifterom föryngringsmetod, markberedning, sådd,
plantering, plantskogsvård eller andra åtgärder meddelas av ...".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser alt denna beslämmelse kan komma atl medföra en
olämplig detaljstyrning av återväxtarbetets ulförande och föreslår därför alt
paragrafens andra stycke skall utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning.------- Vi anser------ alt bestämmelsen om
generell för<br>
handsanmälan skall slopas. Vi kan däremot se vissa motiv för en obligato<br>
risk anmälan i efterhand vid slutavverkning och föreslår därför en utred<br>
ning om formema för en sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I från naturvårdssynpunkt speciellt känsliga områden bör
även i framtiden någon form av förhandsanmälan vara aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdshänsyn. Liksom ulredningen anser vi att de
principer som låg till gmnd för alt i SVL 1975 införa en aklsamheisregel med
hänsynstagande till naturvårdens intressen också bör gälla i fortsättningen.
Det är vår uppfattning att erforderlig hänsyn till naturvårdens krav på den
övervägande delen av skogsmarken kan tillgodoses med de åtgärder som åsyftas
i denna regel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag att överföra naiurvårdshänsynen lill
en särskild paragraf i SVL och att sanktionsbelägga denna innebär att man
tillskapar två lagar med samma syfte och delvis samma verkningsområden. Vi
anser det i och för sig felaktigt att i två författningar reglera samma frågor
med vad det innebär att i lag söka fastlägga gränser för vad markägarna bör låla.
Trots della kan vi ansluta oss till ulredningens uppfattning att det kan vara
ändamålsenligt att låta SVL styra viss naturvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi menar----- att det hänsynstagande som kan bli aktuellt
enligt SVL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>måste underordnas det krav - enligt första paragrafens
lydelse i vårt förslag - som stadgaratt skogen skall skötas så att
"tillfredsställande ekonomiskt utbyte vinnes".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som 8 22 har utformats i utredningens förslag öppnar den
möjligheter för regering eller lillämpningsmyndighet att gå in med
förelägganden som nu inle kan överblickas. Vi anser därför att det på denna
punkt måste skapas klarhet vid utarbetandet av ny skogsvårdslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi föreslär att 8 22 ges följande lydelse: "Vid
skogens skötsel skall hänsyn tagas till naturvårdens intressen inom ramen för
vad som sladgas i första paragrafen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi förutsätter vidare all handläggare av SVL respektive NVL
har klara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gränser sinsemellan. Markägarna måste kunna kräva full
klarhet i vilken myndighei som har ansvar för en viss fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.48 Skogssällskapet:
Inledande besiämmelser. En ny skogsvårds<br>
lag skall gälla samtliga skogsägare. Mot denna utökade giltighet torde intet<br>
vara att erinra men om den nya skogsvårdslagen skall få erforderlig effekt<br>
måste skoesvårdsslvrelsernas oersonella resurser väsentligt utökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nalurvårdshänsyn.---- 1 sin omfattande prakliska
verksamhet med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avseende pä lälorlsnära skogsbruk har Skogssällskapel funnil
att konflikter med allmänheten uteblir i de fall skogsstyrelsens anvisningar
till skogsvårdslagen av 1975 tillämpas med urskiljning och omdöme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.49 Sveriges
häradsallmänningsförbund: / .s''. Från värt förbunds</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sida vänder vi oss mot atl lönsamhelskravei, som det är
formulerat i nu<br>
gällande lag, upphäves.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning.----- Vi ulgär från att S 14 får tolkas så att
om exempelvis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en häradsallmänning är belägen i mer än en kommun, allmänningen
som<br>
sådan betraktas som en brukningsenhet </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.50 Skogsindustriernas
samarbetsutskott: Allmänt. Samarbetsul<br>
skottet förutsätter vid sill ställningstagande till lagförslaget att tillämp<br>
ningsanvisningarna kommer att i allt väsentligt baseras på de analyser och<br>
uttalanden som återfinnes i betänkandet Del är vidare angeläget att till-<br>
lämpningsanvisningarna lämnar ett så stort utrymme som möjligt för an<br>
passning lill de starkt skiftande förhållanden som kännetecknar skogsbru<br>
kel. För uppnående därav måste tillämpningsanvisningama utarbetas i nä<br>
ra kontakt med förelrädare fördel prakliska skogsbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I §.------ Enligt vår uppfattning har- ulredningen på
flera ställen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i betänkandet understrukit att de ekonomiska
förutsättningarna ytterst blir avgörande för den intensitet med vilken skogen
kan skötas och alltså även för de krav som skall kunna ställas på skogsägarna.
Mot bakgrunden av den oklarhel. som tycks råda på denna vikliga punkl vill vi
föreslå en omformulering av 8 I av vilken klarl framgår att de ekonomiska förutsättningama
för skogsbruket skall utgöra ett av de kriterier som åsyftas med formuleringen
"och övriga förutsättningar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A\'\erkning.----- 1 strävandena atl så snabbi som möjligt
uppnå en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hög och värdefull tillväxt är en riktig prioritering av slutavverkningsobjek-ten
av grundläggande belydelse. S 12 kan vid en bokstavlig tillämpning molverka en
sådan inrikining. Del främsla kriteriet för en slutavverkning bör icke vara
åldern utan tillväxtens storiek i relation till den möjliga tillväxten jämte
det aktuella beståndets trädslagsblandning och kvalitet. Denna synpunkt måste
komma till klart uitryck i tillämpningsanvisningama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- En restriktiv tillämpning av jämnhetskravet på
enskilda bruk<br>
ningsenheter kan med hänsyn till den stora variation i skogens ålder som<br>
föreligger mellan olika brukningsenheter lätt leda lill underavverkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Vid ularbetandel av föreskrifterna lill 8 14 bör särskili
observeras</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl kommunen endasl undantagsvis är en lämplig enhet inom
bolagsskogsbruket. Vi förutsätter därför alt som hittills förvaltningsenhet
eller annan för företagel gällande resultatsenhel skall få utgöra brukningsenhet
i lagens mening. Inte minst viktigt är detla för möjliggörande av en effektiv
och långsiktig planering av sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande skyldigheten att i enlighel med 8 15 slutavverka
skog vill vi understryka atl begreppei "inom skälig tid" i 8 6 punkt
3 måste ges en med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hänsyn till vederbörande skogsägures ekonomiska situation
anpassad tilllämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nalurvårdshänsyn. Utredningen föreslår-- att
skogsvårdslagens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>naturvårdsföreskrifier--- skall
förenas med sanktionsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del hade varil önskvärt all parallelll härmed de i många
avseende mol-sägelsefullu eller överlappande beslämmelserna i skogsvårds- resp.
naturvårdslagarna och för dessa gällande lillämpningsanvisningar hade lagils
upp lill behandling av ulredningen i syfte atl uppnå klarlägganden och förenklingar.
Del är en rimlig begäran att en skogsägare skall kunna vela vilken lugsliftning
och vilken tillsynsmyndighet han i olika situationer har atl hålla sig lill. En
översyn av hela problemkomplexet bör komma lill stånd. I avvuktun härpå måsle
vid utarbetandet av tillämpningsanvisningarna till den nya skogsvärdslugen lillses
atl klarast möjliga gräns kommer atl föreliggu till nuiurvårdslugens
kompetensområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samuibeisuiskotiel anser alt de naturvårdskrav som
fortsättningsvis skull regleras via skogsvårdslagen och dess anvisningar bör
avse den allmännu hänsyn som rimligen kan begäras av skogsägaren. Längre
gående krav på skogsbruket, vare sig de ställes enligt naturvårdslagen eller
skogsvårdslagen, måste - pä samma sätt som enligt naturvårdslagen nu gäller
vid avsevält försvarad markanvändning - föranleda rimlig ekonomisk ersättning
till skogsägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvar. Ifrågu om Övrigu stadganden i förslaget till SVL
vill vi endast uttala önskemålet om en omformulering av ansvarsparagrafen (8
27), vilken fått en alltför komplicerad utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.51 Sågverkens
råvaruförening: 1 §. en satsning på kvalitelspro-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>duktion. vilkel är nödvändigi för god lönsamhet, kan ställas
i kon<br>
flikt med den föreslagna försia paragrafen i skogsvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning.------- förslaget om ålägganden att avverka
dålig eller över<br>
årig skog är bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.52<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska pappersindustriarbetareforbundet
— Svenska skogsarbetareförbundet - Svenska träindustriarbetareförbundet:
Förbunden tillstyrker den föreslagna lagstiftningen och del lekniska utförande
som lagförslaget har. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.53<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation:
Allmänt. Del krävs tvingande regler för atl samhälleis mål för skogsbrukel
skall uppnås. Del föreliggande lagförslaget har i princip fått en
tillfredsställande uiformning. Det krävs emellertid atl lillämpningen blir
sådan att vanskötsel förhindras och att överårig skog verkligen avverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämnielser. Del är posilivi att lagen avses
omfatta all<br>
skogsmurk oavsett ägarekategori. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog. Lagförslagets skärpningar
beträffande anläggning av ny skog är synnerligen befogade. De vidgade möjligheler
som lämnas beträffande avverkning, i första hand av träs- och restskogar
uppkomna genom olämpliga avverkningsformer, är lillfredssiällande. Införandet
av röjningspliklen är också synneriigen angelägen och motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning. Ulredningen föreslår slopandet av
jämnhetskravet för bruk<br>
ningsenheter vars produktionsförmåga ligger under 50 m sk per år. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna gräns måste betraktas som för låg, en rationellt
bedriven skogsav<br>
verkning skulle starkt försvåras med en sädan bestämmelse. </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag beträffande ett bibehållande av anmälnings<br>
plikten vid avverkning--- tillstyrkes. Det kan därvid ifrågasättus om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inle anmälningsplikten borde omfatia all kalavverkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn. De föreslagna förenklingarna och effekliviseringurna
belräffunde tillsyn och uppföljning av föreslagen skogsvårdslag är nödvändiga
om lagen i fråga skall få önskat resultat. Nuvarande lagsiiftning är i dessa avseenden
betänkligt ineffektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.54 Svenska kommunförbundet: Allmäni. Styrelsen
tillstyrker huvuddra<br>
gen i del framlagda förslaget. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen vill----- skissera en modell för hur
skogsvårdslagen kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anknytas till kommunernas översiktliga fysiska planering. Syfiet
ur inte att styra skogsbruket via den kommunala planeringen ulan all finna
former för lidigi samarbete mellan olika parter så atl onödiga konflikter kan
undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- 1 flerialel fall är kommunen mest lämpad alt
samordna olika loka<br>
la intressen. Styrelsen föreslår därför atl kommunen skall la inilialiv till<br>
överläggningar rörande skogsmarkens utnyttjande inom vissa delar av<br>
kommunens yta. Kommunen bör i sin fysiska översiktsplanering avgränsa<br>
skogsområden av särskilt iniresse för naturvården och fiiluftslivet Kom<br>
munen bör vidare sammankalla berörda skogsägare, intresseorganisatio<br>
ner samt representanter för skogsvårdsstyrelsen och länsstyrelsen lill ge<br>
mensamma överläggningar som ett naluriigt led i arbetel med den översikt<br>
liga planeringen. Vid överläggningarna kan parterna precisera avgräns<br>
ningen av områdena och precisera vilka av Skogsstyrelsens riktlinjer som<br>
är av särskild vikt med hänsyn till de lokala förhållandena. Många gånger<br>
torde kommunen också genom posiliva åtgärder - t ex kommunala bered<br>
skapsarbeten - kunna bidra till ell förelagsekonomiskl skogsbruk inom de<br>
berörda områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om de skogliga frågorna integreras i den kommunala
planeringen vinner man en ökad insyn och ett bredare inflytande för
medborgarna. På sikt mäste ett sådani förfarande leda till större förståelse
för skogsbrukets förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen hemsläller att den skisserade modellen övervägs
närmare vid arbetet med den nya skogsvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser.--- Slyrelsen anser all
skogsvårdslagen in<br>
le bör gälla för omiäde med stadsplan eller byggnadsplan och atl ett sådunt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uttryckligt undantag bör införas i skogsvårdslagen. Omförande
av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsmark till annal ändamål bör enligt slyrelsen
generellt undantas från anmälningsplikten, om åtgärden har stöd i fastställd
generalplan, stadsplan eller byggnadsplan. 1 annal fall införs dubbelprövning
och onödig byråkrati.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog.-- Det kan inte vara rimligt att
kommunerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall åläggas att avverka överårig skog, skogsplantera
icke betade hagmarker eller att vidta åtgärder för att reducera lövinslagel
inom fastigheter som snart skall exploateras eller som förvärvats av naturvåidsskäl.
Reglerna om anläggning av ny skog i förslaget lill skogsvårdslag bör därför
kompletteras med regler om undanlag för ifrågavarande fasligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdshänsyn. Styrelsen vill i sammanhanget även
framhålla att<br>
skogsbrukel inte bör regleras med förordnanden enligt naturvårdslagen an<br>
nal än i undanlagsfall--- . Slyrelsen förordar i stället atl en regel om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hänsyn till naturvården införs även i den nya
skogsvårdslagen, att skogsägarna själva skall ge information om planerade
skogsbruksåtgärder och all överläggningar skall komma till stånd tidigt mellan
intressenter av olika</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slag. Inom vikligare friluftsområden och områden som
ligger nära tätorterna bör kommunen normalt kunna fungera som samordnare
mellan oliku intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.55<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landstingsförbundet:
Naturvårdshänsyn. Förbundsstyrelsen har inget att invända mol att i en ny
skogsvårdslag införs en bestämmelse som uttryckligt reglerar skogsbrukets
normala hänsynlagande lil! nalurvårdsintresset. Tillsammans med
naturvårdslagens bestämmelser om naturreservat och samrådsplikt bör
skogsvårdslagen därmed kunna tillgodose naturvårdens och friluftslivels
anspråk på skogsmarken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.56<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska jägareförbundet:/4vT'er/;«/«g.
Någon unnan form för slutavverkning än trakthygge med eller ulan frölräd lillåles
ej annat än under speciella förhållanden, exempelvis i fjällskogar eller
liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viss konflikt med nalurvårdsintressen kan uppslå här.
En markägare som vill skydda en viss faunatyp eller enstaka arter - eller en
märklig flora - kan förbjudas atl överhålla skogsbestånd som är helt nödvändiga
för det aktuella syftei. Även i andra sammanhang, exempelvis inom vilthägn, kan
liknande problem uppstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.57 Friluftsfrämjandet:/ §. De flesta är idag
överens om att skogen är en<br>
resurs som ska skötas för många olika ändamål, bl. a. avverkning, frilufts<br>
liv, bete, jakt, vattenhushållning. Det är då också befogal att denna syn på<br>
skogens mångsidiga användning också markeras i lagens inledande para<br>
graf. ----- Vi föreslår-------- atl lagens första paragraf får lydelsen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Skogsmark och därå växande skog ska skötas på del sätl
som bäst gagnar svenska folkets intresse."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.58 Ingenjörsvetenskapsakademien: A//mä/z/. Del
är angelä<br>
get att tillämpningsföreskrifterna utformas i samråd med företrädare för<br>
det praktiska skogsbruket saml alt lagtexten så långt möjligt ges en mer<br>
distinkt utformning med klarare anvisningar om vad som kan krävas av<br>
skogsägarna.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I §.------- IVA föreslår------ att kravet på lönsamhet
eller ekonomisk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bärkraft anges redan i portalparagrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.59 Fältbiologerna: / §. De
ospecificerade "övriga förutsättningarna" är<br>
inte tillräckliga för att fö den ur samhällelig syn bästa användningen av<br>
skogsmarken. I stället bör i SVL inledningsvis fastslås att ekosystemet<br>
skogen är en resurs som utnyttjas så att den varaktigt ger den optimala<br>
samhällsnyttan.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdshänsyn. Fältbiologerna föreslår att hela
naturvårdslagstift<br>
ningen som rör skogsbruket ses över och ges en sädan inriktning att den<br>
för framtiden garanlerar vissa fastställda miljökvaliteter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.60 Riksantikvarieämbetet:
Naturvåråshänsyn. Kulturminnesvär<br>
dens bevarandeintressen bör i lika mån som naturvårdens komma</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till uuryck i de bestämmelser som särskilt reglerar
skogsbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Ämbetet anser att utredningens förslag bör
kompletteras med fö<br>
reskrifter om hänsyn till kulturminnesvårdens intressen. Bevarandeintres<br>
set skall i samband med planering av skogsbrukel beakias på samma sätt<br>
som vid övrig exploatering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.61<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kooperativa förbundet: KF har inte
något alt erinra mot den allmänna inriktningen i utredningens förslag till ny
skogsvårdslag.---------------------------------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.62<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Miljöförbundet: Allmänt. 1 princip släller
vi oss positiva till skogsulredningens förslag till ny skogsvårdslag. Den har
genom en välbehövlig omarbetning blivit bättre och klarare formulerad.
Förslaget är överskådligt samtidigt som det ger utökade och förenklade möjligheler
för skogsvårdsstyrelsen att övervaka skogsskölseln och göra snabba ingripanden
när så behövs. Positivt är också att den nya lagen föreslås omfatta all
skogsmark, alllså även Domänverkets och kyrkans skogar. Vi har dock en rad synpunkter
på ett flertal av paragraferna .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ §. Skogsmark har enligt vår mening en lång rad uppgifter
atl fylla för<br>
utom atl vara producent av skogsråvara, och av den anledningen anser vi<br>
all följande lydelse av S 1 är nödvändig. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Skogsmark och vad som därpå växer skall skötas på
det sätt som långsiktigt och på bästa sätt gagnar det svenska folkel.
Skogsproduktionen skall ge en jämn avkastning av hög kvalitet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser. Vi anser att S 2 ska behålla sin
nuvarande ly<br>
delse. ---- Den av skogsutredningen föreslagna skärpningen av denna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>paragraf anser vi vara oacceptabel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Det måste anses rimligt att även en nytljanderältsinnehavare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>t. ex. en rolpostköpare, skall ha skyldighet att la ansvar
för utförda arbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog. 8 7. Denna paragraf bör enligt
Miljöförbundet helt utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Beiräffande Irädslagsblandningen anser vi alt
skogsodlingen i hu<br>
vudsak bör inriktas på barrträd, men all en inblandning av löv ska godtas.<br>
Kravet på trädslagets lämplighet för marken bör gälla lika för barr- och<br>
lövträd.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är positivt atl röjningsplikten innefattas i SVL. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkiung. Sll. 1 anvisningarna till paragrafens väl
formulerade punkl 2 skall hyggesstorlekens inverkan på klimat, markekologi,
miljöaspekter i övrigt samt det oestetiska intrycket i känsliga lägen noga
övervägas och en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>begränsning
av hyggesstorleken eftersträvas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svårföryngrad skog och skyddsskog.-- vi anser att
skogsvårdssty<br>
relsens tillstånd bör krävas även vid röjning och gallring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nalurvårdshänsyn.---- Vi stöder naturvärds verkets förslag
på ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tioårigt avverkningsförbud för urskog och fjällskog i avvaklan
på all frågan om den framtida vården av dessa skogar uireds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.63<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dalby Norra skogsägareförening u.p.a.:
- Förslaget lill skogsvårdslag biträdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.64<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centerns ungdomsförbund: Inledande besiämmelser.
En positiv förändring är atl utredningen föreslår atl all skogsmark skall
underordnas skogsvårdslagen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog. Det är bra all även röjning kommer
att ingå i reproduklionsålgärderna och därmed omfattas av hårda regler från
skogsvårdslagens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning.----- Vi tycker del är fel alt man vill gå över
lill generella</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regler vad gäller tillåtna brukningsmetoder. Förslaget
innebär t.ex. att<br>
blädningsmetoden blir förbjuden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdshänsyn.------ CUF har sedan länge krävt att alla
kalhyg<br>
gens storlek ska begränsas till max 5 ha, av miljöskäl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det sumrådsförtärunde som idug finns vid planerad
hyggesplöjning, vill vi ska slopas och ersättus med ell generelli förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.65 Rektorsämbetet vid Uppsala universitet: A///?(a>ir
Ulredningen försö<br>
ker läsa också själva skogsbruksmeloderna genom lagtext. Detla kan för<br>
väntas ge en stor stelhet samt förhindra att än lämpligare metoder provas<br>
ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget lägger mycket stora befogenheler hos skogsvårdsstyrelserna
utun ull ha analyserat dessa organs lämplighet vad gäller atl falla beslut som
innebär atl samhällsintressena totalt tillvaratas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ny skogsvårdslag som bygger på de föreslagna
principerna antas, kommer svårigheterna atl inpassa användningen av
skogsbruksområden i samhällsplaneringen att bli synnerligen omfattande. Denna
risk kan motverkas genom alt invänta en markanvändningslag samt naturresursulred-ningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De krav som ställs på skogsmarksägare alt vara aktivt
verksamma för alt tillgodose annan än dem själva torde vara svåra att passa in
i svensk rättslig tradilion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning. Slulavverkning. som föreslås som enda lillålna
avverk-ningsmelod när skogen inle längre har god tillväxt, kan i vissa situaUoner
varu direkt olämplig också från skogliga synpunkter men ändå krävas enligt
lagförslagels ordalydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdshänsyn. Skogsbrukets nalurvårdshänsyn bör
formuleras klarare och närmare riktlinjer bör inte dras upp av skogsstyrelsen
ensam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- utan av skogsstyrelsen och naturvårdsverket
tillsammans med un-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dersiällningsmöjlighet hos regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.66<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rektorsämbetet vid Lunds
universitet:--- Den föreslagna skogsvårdslagen, som innebär en kraftig
nedskärning av den enskildes beslulanderält, är tillämplig främst om Alt 2
föredras och om inga andra värden än virkesråvaran behöver beaktas i
skogsekosystem. Den kan därför knappast accepteras i sin nuvarande
förslagsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.67<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens industriverk: Allmänt.
Verket är emellertid inte berett atl nu föreslå ell avskaffande av den gällande
skogsvårdslagen, men enligi verkels mening bör fömlsältningarna för en
samhällsekonomiskt optimal skogspolitik närmare utredas. Eventuellt skulle en
sådan politik kunna genomföras genom en tillämpning av den nuvarande lagen som
mer överensstämmer med de ursprungliga intentionerna vid dess tillkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning.----- Tillkomsten av anmälningsplikten lorde ha
medfört</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en icke oväsentlig skärpning av lillämpningen av såväl återväxt-
som av<br>
verkningsbestämmelserna (inkl bestämmelsen om skydd för utvecklings<br>
bar skog) i skogsvårdslagen. Detta torde ha bidragit till sänkningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av råvaruulbudet 1975-77.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis finner industriverket atl del avgörande
samhällsekonomiska problemet för avverkningspoliliken är risken för ekonomiskt
orationella begränsningar i råvaruulbudet med åtföljande samhällsekonomiska
förluster som följd av ett alllför lågt utnyttjande av skogsindustrins
kapacitet. Enligt verkels mening lalar samhällsekonomiska överväganden för ett
undanröjande av förekommande hinder för ett rationellt utnyttjande av virkeskapilalet.
Ett sådant hinder är skogsvårdslagens avverkningsbe-gränsande bestämmelser.
Verket kan därför inte tillstyrka 1973 års skogsutrednings förslag att
ytterligare skärpa de avverkningsreglerande bestämmelserna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.68 Länsstyrelsen i
Södermanlands län: A///f7(//i/. - '■— Länsstyrelsen av<br>
styrker deltu förslag--- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmdser. Fråga om mark är alt anse som
skogsmark<br>
----- bör------- prövas av länsstyrelsen i samråd med skogsvårdsstyrel<br>
sen och respeklive kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 fi. 1 specialmotiveringen till denna paragraf bör särskilt
följande mening observeras; "Den nya lagens vidgade krav på att
lågproduktiva bestånd skall ersättas med ny skog kommer inte alltid att kunna
förenas med markägarnas önskemål om atl t.ex. i anslutning till bebyggelse
behålla öppna marker eller skog av hagmarkskaraktär."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motiveringen strider helt mot naturvårdens intressen och
de önskemål som brukar framföras i olika sammanhang om alt man skall undvika
att plantera igen områden närmast torp och gärdar och annan bebyggelse. Naturvårdens,
kulturminnesvårdens och den enskilda människans önskemål åsidosätts helt av det
synsätt som utredningen här ger uttryck för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog. 6 S. Under punkl 3 i denna paragraf
sägs att ny skog skall anläggas om skogsbestånds tillväxt på grund av gleshet
eller olämpligt trädslag avsevärt understiger den tillväxt som är möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Den------- föreslagna föreskrifien innebär atl
länsstyrelsernas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arbele med bibehållandet av Mälariandskapets lövskogar
tvingas gå andra vägar. Alternativet synes vara alt göra naturreservat eller
nationalpark av hela Mälarområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nalurvårdshänsyn.------ Denna föreskrift hör hemma i
målsättnings-<br>
paragrafen och bör återföras dit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.69 Svenska
naturskyddsföreningen: Allmäni. Lagförslaget inne<br>
håller regler som är klart skadliga även från skogliga synpunkier. 1 själva<br>
verket bygger förslaget på en sektorsyn som är förlegad. Skillnaden mot<br>
1948 års skogsvårdslag är att del nya förslaget tillgodoser skogsindustrin,<br>
men inle alllid skogsbrukel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En avgörande anmärkning mot den lagstiftning som
utredningen föreslår är enligt föreningens mening att den snarast är atl karakiärisera
som en lag om skyldighei all leverera virke lill skogsindustrin och inle som en
skogsvårdslag. Den saknar en grundläggande regel om atl skogsbrukets utformning
måsle vara lämplig från allmän, samhällelig synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare synes i vissa fall de föreslagna reglerna vara
riskabla för skogs<br>
markens produktionspotential i längre tidsperspektiv och sakna möjlighet<br>
till anpassning efter skiftande, lokala förhållanden. Detta gäller särskilt av<br>
verkningsreglerna. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning.----- I lagtexten anges att den enda form av
avverkning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som tillåts, när skogen nått viss ålder, är
slutavverkning. Blädning skulle då enligt lagtexten normalt vara förbjuden,
även om de lokala förhållandena (slarkl sluttande exponerade lägen etc.)
innebär att blädning skulle vara lämpligare också från skoglig synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare saknar lagförslaget något så självklart som en
tydlig skyddsregel för all hindra olämplig avverkning. Nu gällande skogsvårdslag
har däremot</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en sådan---- .Alt som utredningen gjort föreslå en
lagregel, som binder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill en viss avverkningsform vilken för övrigi anses som konlroversiell
i flera hänseenden, understryker förslagels karaklär av en ren partsinlaga för
de intressen, som vill tillgodose skogsinduslrins råvaruförsörjning i kort och
medellångt tidsperspektiv. Att ulredningen avlägsnat sig från de hittills i
skogsvårdslagstiftningen tillgodosedda skogliga aspektema visar sig också i all
man vill tvinga fram avverkning också när en avverkning inle är lönsam för
skogsägaren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nalurvårdshänsyn. 1 framtiden måsle tillses all inga
ytterligare försäm<br>
ringar inträder i möjlighelerna att använda skogsområden för röriigl fri<br>
luftsliv etc. Lämpligt lorde vara all införa ett slags plankrav för större av<br>
verkningar ---- samt tillståndspliki----- i övrigt för avverkning och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>andra skogliga åtgärder som mer än helt tillfälligt
förändrar markens tillgänglighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kanske bör i.o.m. införas ell nytt skyddsinstitul i
naturvårdslagen,<br>
nämligen skogsskyddsområde inom vilkel gäller särskild tillstånds-<br>
plikt och reslrikliv lillslåndsgivning beträffande åtgärder som försämrar<br>
tillgängligheten.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 detta sammanhang bör övervägas införande av en särskild
skogs-<br>
skyddsavgift --- vid all slutavverkning. Denna bör utgöra en viss pro<br>
centsats av nettovinsten av avverkningen och användas direkl för reser<br>
vatsersättningar. -- I dag gäller att den markägare, som har skydds<br>
värda naturmiljöer på sitt område, får tåla vissa inskränkningar utan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ersättning, medan grannen kanske tillåts bedriva skogsbruk
fullt ui och därmed får en större intäkt. Om den senare fick erlägga en avgift,
motsvarande den inskränkning han kunnai råka ut för utan ersäuning, blir markägarna
likställda och pengar kommer dessutom alt finnas för längre gående skydd av
skogsmiljöer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.70 Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund: AUmänl. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen anser att den nya skogsvårdslagen i vart fall
inte göres tillämplig på kyrklig jord. Inte heller på den församlingsägda bör
lagen tillämpas om ingen uppmjukning sker av bestämmelsen om insättande av
medel på skogsvårdskonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser.-- När nu utredningen vill, att den
nya</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsvårdslagen skall omfatta all skog, finns det skäl att
notera, att där<br>
med också följer, atl även skötseln av den kyrkliga skogen skall underkas<br>
tas tillsyn av skogsvårdssiyrelserna. Den kyrkliga skogen förvallas nu av<br>
sliftsnämnderna. Om denna förvaltning skall fortsätta, kommer stifts<br>
nämnderna i sin förvaltning av skogen att vara underkastade skogsvårds<br>
styrelsernas tillsyn. Denna dualism verkar inte genomtänkt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.71 Sveriges jordägareförbund:- Skogsvårdslagstiftningen
bör lik<br>
som hittills grundas på ekonomiska överväganden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Jordägareförbund anser att förslaget till ny
skogsvårdslag måste omarbetas för atl ge mindre ulrymme för byråkratisk
styrning och siörre möjligheter för skogsägama all själva bestämma över sitt
skogsbruk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Avvägningen mellan skogsbruket och andra behov
bör gö<br>
ras i särskild ordning när sådana behov gör sig gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Självfinansiering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett stort antal remissinstanser avstyrker hell införandet
av ett obligatoriskt skogsvårdskonlo. Ungefär lika många är för det föreslagna
systemet eller ett modifierat sådani. Ofta kommer olika meningar till ullryck
inom remissinstansen. Några anser alt frågan bör utredas ytterligare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:188.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'>■' ': .'.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontoret: .SA(»,i,'.Ti'rjn/.sA(>7r().
Statskontoret tillstyrker förslaget beirälTunde skogsvårdskonton. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Styrelsen för
Sveriges lantbruksuniversitet: Skogsvårdskonlo. Styrelsen vill tillstyrka
förslaget om införande av skogsvårdskonton men anser att den nedre gränsen för
obligatorisk avsättning bör höjas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En av ledamöterna i styrelsen för
Sveriges lantbruksuniversitet (Jonsson) unför avvikande mening såvitt avser
avsnittet finansiering av skogs-bmksåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen: Skogsvårdskonlo.
Skogsstyrelsen anser att ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsvårdskonto i princip enligt det förslag som
utredningen utarbetat är<br>
ett angeläget komplement lill övriga skogspoliliska medel som föreslagits.<br>
----- Slyrelsen anser---- att systemet kan ulformas på ett administra<br>
tivt enkell sätt och således beiräffande normbeloppen samtidigt anknytas<br>
lill befintlig anmälnings- och hyggeskorlrutin. I anslutning till den skyldig-<br>
hel som kommer att föreligga för alla skogsägare alt deklarera efter bokfö<br>
ringsmässiga principer lorde reglei-na för skogsvårdskontot innebära ett yt<br>
terst begränsal merarbete för dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Skogsstyrelsen anser atl gränsen för obligatorisk I %-insättning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på skogsvårdskonlo borde ligga vid 25 000 kronors
taxeringsvärde. Av åtgärden berörda antalet fastigheter skulle därvid
reduceras til! 125 000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen vill--- för det fall förslaget om skogsvårdskonlo
inle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skulle genomföras, understryka nödvändigheten av att
särskilda bestämmelser om säkerhet för åierväxlåigärder införes i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.5 Tre av skogsstyrelsens ledamöter (Chrisloffersson,
Jonasson och Kilan-<br>
der) delar inle i yttrandet framförda synpunkier på finansieringen av<br>
skogsvårdsåtgärder via ett skogsvårdskonto. Reservanterna ansluter sig i<br>
stort till den av Sven Jansson i utredningen gjorda reservationen och me<br>
nar alt ell obligatoriskt system enligt ulredningens förslag av principiella<br>
skäl inle kan godias. 1 slället önskar man att nuvarande skogskontosystem<br>
byggs ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6 Domänverket: AUmänl. Verket instämmer i
utredningens åsikt, att<br>
skogsbruket liksom hittills normalt självt bör finansiera skogsvårdsåtgär<br>
derna. Detta förutsätter då alt virkespriserna förutom andra kostnader<br>
även förmår bära skogsvårdskoslnaden. Om så inte blir fallet, eller om<br>
.samhiillet av sysselsättningsskäl eller andra orsaker, vill öka skogsvårdsin-<br>
satsernu är det rimligt atl slutligt stöd utgår, såsom utredningen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdskonlo.------ Med dugens höga planterings- och
röjnings-<br>
kostnader är del kanske nödvändigt att säkerslälla lillgång på medel till<br>
fullgoda skogsvårdsålgärder vid ett icke kontinuerligt skogsbruk. Önsk<br>
värl är givelvis all även den mindre men aklive skogsägaren inle drabbas<br>
av ell besvärligt byråkratiskt system. Om reglerna utformas så, alt del pas<br>
siva skogsägundct motverkus. ärdet däremoi bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.7 Stiftsnämnden
I Strängnäs: Skogsvårdskonlo. Insättning på skogs<br>
vårdskonlo bör för kyrkans del ske vid den skogsförvallande myndighe<br>
ten, nämligen stiftsnämnden. Paragrafens lydelse är-- inte lill-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lämpbur för kyrkans skogsinnehav.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>172</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.8 Länsstyrelsen i Uppsala län:- Ulredningens
huvudtanke alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsbrukel i princip bör vura självfinunsierande är enligi
länsslyrelsens<br>
mening riklig.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.9 Länsstyrelsen i Kalmar län: AUmänl.------------------ Kosinaderna
för återväxt<br>
åtgärder bör ingå i avverkningskalkylen. Länsstyrelsen tillslryker utred<br>
ningens lorslag till lag om insättning på skogsvårdskonlo. Innan lu<br>
gen genomförs anser- länsstyrelsen atl den bör bli föremål för ytterli<br>
gare översyn för atl anpassas lill det nuvarande taxeringssyslemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.10 Fyra
av länsstyrelsens i Kalmar län ordinarie ledamöter (Andersson.<br>
Hansson, Nilsson och Schött) samt en suppleant (Åborn) anför i reserva<br>
lion: Förslaget om inrättande av skogsvårdskonton avstyrkes .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------ - Skogsägare som ej avverkar skog och som därför
saknar skogsin<br>
komsier under ett antal år lorde beredas möjlighet alt göra frivilliga insätt<br>
ningar på skogskonton.-- Det är viktigt atl medel finns för atl säker<br>
slälla återväxten uv skogen. Dettu torde dock kunna ske genom en utök<br>
ning av möjligheten till insättning pä nuvarande skogskonton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjf länsråd (Hallström) anmälde skiljaktig mening i
enlighet med reservationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.11 Länsstyrelsen
i Malmöhus län: Skogsvårdskonlo. Länsstyrelsen ac<br>
cepterar i slort sett de synpunkier och förslag som ulredningen framlagl<br>
för atl bl.a. skapa finansiella garaniier för skogsvårdsåtgärder som krävs<br>
enligt skogsvårdslagen. Med full förståelse för de invändningar som kan<br>
resas mol föreslaget finansieringssystem bedöms fördelarna med den per<br>
sonliga konloinsältningen påtaglig. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiräffande den insättning som föreslås i samband med
slutavverkning bör uppmärksammas all problem kan uppstå vid avveckling av dålig
skog som saknar rolnelio. 1 Malmöhus län kan som exempel nämnas avverkning av
dålig lövskog. Medelsinsällningen får inte verka bromsande på intresset för
sådan uvverkning och det är därför viktigt att stimulansåtgärder kan tillgripas
för efterföljande återväxtåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.12 Sju av ledamöterna i länsstyrelsen i Malmöhus län (Samzelius,
Ek<br>
holm, Engholm, Hansson, Håkansson, Lynge och Slerning) anför i reser<br>
vation; Under åberopande av vad som anförts i reservation av ledmolen i<br>
utredningen Sven Jansson och i remissyttranden i ärendei av LRF;s pro<br>
vinsförbund och Skånes Handelskammare avstyrker vi förslaget om infö<br>
rande UV ell finansieringssystem i form av skogsvårdskonlo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.13 Länsstyrelsen i Älvsborgs län: Skogsvårdskonlo. Länsstyrel<br>
sen biträder utredningens förslag om obligatorisk insältning av medel på<br>
särskilt skogskonto i samband med slutavverkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om årlig insättning av I % av skogsbruksvärdet
får bl.a. ses mot bakgrund av förslaget atl i skogsvårdslagen föreskriva
skyldighet all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ulföra plunt- och ungskogsröjningar. Länsstyrelsen tillslyrker
även</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>detta förslug.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.14 Sex av ledamiiterna i länsstyrelsen i Älvsborgs län
(Kerstin Andersson,<br>
Boger. Josefson. Karison och Larsson samt Arne Andersson) anmälde vid<br>
beslutels fallande skiljaktig mening innebärande bifall till den av ulred-<br>
ningsledumolen Sven Junsson uvgivna reservationer beträffande avsnittet<br>
"Förslag till lag om insättning pä skogsvårdskonlo".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.15 Länsstyrelsen
i Skaraborgs län: 5A(),iji'((n/.vA();i/('. lagstiftning<br>
en om insältning på skogsvårdskonlo tillstyrks------ . Kommunema bör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>emellertid undunlus från skyldigheten alt uvsällu medel
till skogsvårdskon<br>
lo ----- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fem av ledamöterna i länsstyrelsen
i Skaraborgs län (.Andersson, Carlsson, Duvidsson, A-M Gustafsson och Svensson)
anför i reservation: Vi inslämmer i länsslyrelsens yttrande med de ändringar
däri som föranleds UV bifall till reservutionen av utredningsledamoten Sven
Jansson med instämmande av exeperten Magnus Toll i motsvarande del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En ledamot i länsstyrelsen i
Skaraborgs län (Ekered) unför i reservation; " Länsstyrelsen kan
inte biträda delta förslag. Redan inom ramen för den föreslagna
skogsvårdslagstiftningen har skogsvårdsstyrelserna fäll medel atl se till atl
erforderliga ålgärder vidtas i fall man konsiaterar försummelse".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Allmäni.
Länsstyrelsen biträder utredningens grundinställning atl skogsbruket skall
bära sina egna kostnader. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdskonlo. Beträffande det belopp som skall avsättas
i samband<br>
med slutavverkning för att täcka de efterföljande åierväxlkoslnaderna bi<br>
träder länsstyrelsen utredningens förslag. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra delen, I % av skogsbruksvärdet årligen, kan
befaras bli något<br>
meru administrativt belungande. Med lanke på dess belydelse för alt ga<br>
rantera vården av kostnadskrävande nyanlagda bestånd vill slyrelsen än<br>
dock tillstyrka ulredningens förslag. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det fall obligalorisk avsättning på skogsvårdskonlo icke
skulle vara möjlig utt genomföra är nuvarande bestämmelser angående slällande
av säkerhet för åierväxlåigärder ell minimikrav. Del är vidare anglägel all
nämnda besiämmelser utvidgas atl gälla även eftersläpande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.19 Sex av ledamöterna i länsstyrelsen i Gävleborgs
län (Grenholm, Jo<br>
hansson, Birger Olsson, Johan A Olsson, Sigfridsson och Sandgren) anför i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>leservation;---- Vi
avvisar förslaget om den tvångsvisa avsättningen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>personligl skogsvårdskonto samt den årliga avsäitningsskyldigheten
med viss procent på fastighetens skogsbruksvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vår mening är anmälningsplikten i förening med
möjligheten atl begära säkerhet för återväxtåtgärderna tillräckliga föratt
trygga fullgörandet av åtgärder för skogsålerväxten. Vi ansluter oss därför
till utredningsledamoten Sven Janssons reservation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.20 Länsstyrelsen
i Västernorrlandes län: Skogsvårdskonto. Sty<br>
relsen tillstyrker ulredningens förslag atl skogsägare skall vara skyldiga alt<br>
avsätta medel för åierväxlåigärder då slulavverkning skell och medel för<br>
röjning med vissl belopp varje år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Skulle inle ell sådani syslem införas anser länssiyrelsen
atl be<br>
stämmelser motsvarande nuvarande 8 24 mäste ingå i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.21 Fem av ledamöterna i länsstyrelsen i
Västernorrlands län (Winberg,<br>
Martin Olsson, Harald Olsson, Mehlin och Erik Ohlsson) anför i reserva<br>
tion; Med hänvisning till vad som anförts i utredningens betänkande av le<br>
damoten Sven Jansson och experten Magnus Toll avslyrker vi utredning<br>
ens förslag om obligatoriska avsättningar till skogsvårdskonton.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.22 Länsstyrelsen i Västerbottens län: Skogsvårdskonlo. Det
före<br>
slagna obligatoriska skogsvårdskonlol kan - om reglerna för konlot utfor<br>
mas på ett ändamålsenligt sätt - påtagligt underlätta självfinansieringen.<br>
Länsstyrelsen anser det vura förenal med många fördelar alt reser<br>
vation av pengar för återväxtåtgärder redan vid slulavverkningen görs lill<br>
en självklarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen är klarl positiv till det föreslagna obligatoriska
skogs<br>
vårdskontot. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om skogsvårdskonlol blir verklighet, är det angeläget att
den administrativa hanteringen och antalet blanketter för ändamålet begränsas
sä långl del är praktiskt och formelll möjligt. Länsstyrelsen får därför
föreslå atl blanketten för avverkningsanmälan redigeras på ell sådani sätt att
den vid insättning på bankkonto i samband med slutavverkning kan användas för
kommunikation mellan samtliga parter, d. v. s markägaren, skattemyndigheterna,
bankerna och skogsvårdssiyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.23 Sju av ledamöterna i länsstyrelsen i
Västerbottens län (Eriksson, Hed<br>
lund, Hellgren. Löfstedt. Nilsson, Schmidt och Svanberg) anför i reserva<br>
tion: Enligt vår mening ges tillsynsmyndigheten i förslaget lill skärpt<br>
skogsvårdslag fullt tillräckliga befogenheter atl bevaka skogsägarnas eko<br>
nomiska skyldigheter för skogsproduklion och skogsvård för att upprätt<br>
hålla lagens ambition och målsättning. Förslaget om obligatorisk avsätt<br>
ning lill skogsvårdsfonder är därför obehövligt och bör inle genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.24 Två av de i länsstyrelsens i Västerbottens län
slutliga handläggning del<br>
tagande tjänstemännen (Hedström och Stocke) var av skiljaktig mening<br>
och anför:----- Erfarenheter från tillämpningen av lagen om investe<br>
ringskonto för skog visar en stark benägenhei hos skogsägaren att - när<br>
fråga är om ivångsvisa ålgärder - underlåta förete erforderliga utredning<br>
ar. ----- Enligt skatteavdelningens mening bör en förbättrad skogsvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åstadkommas helt inom ramen för en skogsvårdslagstiftning.
Förslaget om skogsvårdskonto avstyrkes därför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- 1 samband med all anmälan kommit in till
skogsvårdsstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>borde styrelsen kunna kräva atl skogsägaren ställer
säkerhet för alt åter<br>
växtåtgärder inom viss tid efter slutavverkningen utföres. Vid ett sådant<br>
förfarande är skogsägaren helt på det klara med att en del av likviden för<br>
avverkat virke eller upplåten avverkninsrätt måsle reserveras för återväxt<br>
åtgärder. Förfarandet innebär ett bibehållande av säkerhetskraven i nuva<br>
rande skogsvårdslagsliftning men bör ges en mera generell tillämp<br>
ning. ----- Med hänsyn till utgången i ett ärende om förhandsbesked -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV/FB Dl 1977:2 - lorde skogsägaren kunna medges avdrag
vid laxe<br>
ringen för i räkenskaperna gjord avsättning för beräknade kostnader för<br>
framlida skogsvårdsåtgärder med belopp motsvarande den för kostnader<br>
nas bestridande hos skogsvårdssiyrelsen ställda säkerheten. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Införes obligalorisk skyldighet för skattskyldiga
att avsätta vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>taxeringen avdragsgilla småbelopp inverkar detta negativt
på kontrollen i<br>
övrigi.------ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till del ovan anförda bör förslaget beträffande
obligalorisk insättningsskyldighel för röjningskostnader inle genomföras.
Skulle emellertid ulredningens förslag om skogsvårdskonto genomföras bör
lägsta obligatoriska avsättning vara 500 kronor dvs. en procent av skogsbruksvärde
50000 kronor. Avsättningar under nämnda belopp bör kunna ske pä frivillig väg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.25----------------------------------------------------------- Länsstyrelsen
i Norrbottens län: Skogsvårds'k'önlo. Länsstyrel<br>
sen anser au föreslagen avsättning lill reproduklionsåtgärder kommer alt<br>
starkt underlättu ett intensivt äterväxlarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen vill således tillstyrka föreslagen
självfinansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fem av ledamöterna i länsstyrelsen
i Norrbottens län (Filip Johansson. Birger Simu, Thorsten Lindfors, Bo-Gunnar Ledin
och Owe Ericson) reserverar sig moi styrelsens tillstyrkan av ulredningens
förslag atl årligen avsätta en procent av skogsbruksvärdet för främst
röjningsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
pappersindustriarbetareförbundet — Svenska skogsarbetare-förbundet - Svenska
träindustriarbetareförbundet: A//wa«f. Beträffande finansieringen UV
skogsvårdsåtgärder m. m. anser förbunden rent principiellt atl ålgärderna
skall självfinansieras. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdskonlo.------ Förbunden tillstyrker inrättandet
av skogs<br>
vårdskonto. Vi anseremellertid atl skogsvårdskonlona skall knytas lill fas<br>
ligheten i stället för till fastighetsägaren .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.28<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation:
Skogsvårdskonlo. Den principiella utgångspunkten bör vara atl skogsbruket
självt skall bära sina kostnader. Genom obligatoriska avsättningar till
skogsvårdskonto ökar förutsäll-ningarna härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.29<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dalby Norra skogsägarelorening u.p.
a.: Skogsvårdskonlo. Förslaget till lag om insättning på skogsvårdskonlo biträdes
i motsats till vad övriga privatskogsbruksorgunisationer i lundet förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.30<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fortifikationsförvaltningen: Skogsvårdskonlo. Förvaltningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- anser att en uppsamling av medel på skogsvårdskonto
för egen del</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är sväradministrerad
och onödig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.31--------------------------------------------- Kammarkollegiel:
Skogsvårdskonlo. Sliflsnämnd deklarerar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och inbetalar skull endust för inkomst från prästlönefondsfastighel
och kyrkofondsfastighet. För den övervägande delen av
skogsintäkterna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- deklarerar och beskattas de enskilda pastoraten.
Inom vissa stift</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>finns närmare hundrutulet pastorat. En specialreglering av
innebörd an<br>
lingen att den kontoförunde skyldigheten läggs på vederbörande deklara<br>
lionsskyldiga puslorui eller utt deklarationsskyldigheten och konloförings-<br>
skyldigheten i dess nu berörda omfattning hell överföres lill stiftsnämnd<br>
skulle----- möta skilda praktiska svårigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Kostnuderna för sådana under året utförda skogsvårdsålgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för stiftet som helhet överstiger enligt stiftsnämndemas
erfarenhet i regel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vud som---- behöver insättas på kontot. Därför skulle
sådan insättning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bli ukluell endust i undunlagsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under hund har från flera stiftsnämnder framhållits all
redan föreliggan<br>
de förvaltningsbestämmelser innefattar i sig tillräcklig garanti för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ekonomisk beredskap i berörda hänseende .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund uv berördu förhållanden får kollegiet föreslå att
den kyrkliga skogen undantas från den föreslagna lagens tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.32--------------------------------------------------- Riksrevisionsverket:
Allmäni. RRV delar ulredningens uppfattning att<br>
skogsbrukel i princip skall vara självfinansierat </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdskonlo. Den föreslagna obligatoriska insättningen
på skogs-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårdskonlo påverkar--- endasl en del av orsakerna till de konslaterade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bristerna i återväxten. Det kan därförenligl RRV;s mening
ifrågasättas om man inte med en skogsvårdslag av föreslagen typ med förbättrade
tillsyns-möjligheter för skogsvårdssiyrelserna kan komma till rätta med vissa
av de problem som föreligger. I och för sig bör ett system med obligatoriskt
skogskonto kunna underlätta en lillämpning av lagstiftningen. Mot inrättande
av ell sådande syslem lalar dock atl systemet synes bli administrativt
komplicerat. Vissa oklarheter finns också i systemet t ex. vid försäljning och
arv av skogsfastighet. RRV föreslår därför atl frågan om obligatoriskt
skogsvårdskonto övervägs ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.33 Stiftsnämnden i Växjö: Skogsvårdskonlo. För atl
undvika kostnads<br>
krävande administrativt arbete borde syftet med dessa konton kunna upp<br>
näs enklast vad de kyrkliga skogarna beträffar genom en kontroll av stifts<br>
nämndens årsredovisning vari bl. a. skogsvårdsåtgärdernas omfattning re<br>
dovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sliftsnämnden vill dock avvisa detta förslag vad kyrkans
skogar beträffar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.34<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stiftsnämnden i Karlstad:
Skogsvårdskonto. Då med största sannolikhet kostnaderna för de av sliflsnämnd
varje år nedlagda skogsvårdsåtgärderna överstiger de enligt 3 8 beräknade
beloppen, saknas motiv för att bestämmelserna om insättning på skogsvårdskonto
skulle omfatta även kyrkan. Sliftsnämnden föreslår därför atl lagen undantar
kyrkan från dessa bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.35<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En ledamot (Jacobson) i
länsstyrelsen i Stockholms län anför i reservation till länsstyrelsens
yttrande: Ett skogsvårdskonto av den typ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som utredningen förordal bör införas. Del bör dock
förenklas administrativt så långt della visar sig möjligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.36<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands lan: Skogsvårdskonlo.
Vad beträffar förslaget till lag om insättning på skogsvårdskonto är
länsstyrelsen tveksam. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.37<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jönköpings län: Skogsvårdskonlo. Man
skapar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- en stor och kostsam apparat som inte synes slå i
rimlig proportion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill dess värde ur skogsvårdssynpunki.- Ett genomförande
av för<br>
slaget om skogsvårdskonton innebär att man ytteriigare belastar taxerings-<br>
orgnisationen--- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Länsstyrelsen anser att utredningens förslag i denna
del i varje</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fall bör bli föremål för en ordentlig översyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.38 Länsstyrelsen
i Gotlands län: AUmänl. Länsstyrelsen anser liksom ul<br>
redningen. all kosinaderna för kommande återväxler bör belraklas som en<br>
kosinad för avverkning av det aktuella beståndet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdskonlo.------ Utredningen föreslår atl ett
särskilt obligato<br>
riskt skogsvårdskonto inrättas för avsättningar av medel för kommande<br>
återväxler.----- Länsstyrelsen anser--- av flera skäl, bl. a. den före<br>
slagna utökningen av skattefri insättning, enklare administration och kon<br>
troll m.m. atl övervägande skäl talar för atl ett särskilt konto skapas för in<br>
sättning av medel för kommande återväxler. Länsstyrelsen tillstyrker såle<br>
des utredningens förslag på denna punkt. Vad utredningen föreslår om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kontinuerlig insättning grundad på skogens skogsbruksvärde
kan länssty<br>
relsen inte tillstyrka.--- Länsstyrelsen anser all skogsägarna i slället</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genom rådgivning bör stimuleras lill alt avsätta medel för
röjning och andra skogsvårdsåtgärder utöver återväxler på de vanliga skogskontona.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.39 Länsstyrelsen i Blekinge län: Skogsvårdskonlo.
Länsstyrelsen finner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- att goda skäl kan anföras för förslaget om skogsvårdskonlo
men att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det också har avsevärda nackdelar. Länsstyrelsen finner då
anledning er<br>
inra om del så sent som 1975 införda sysiemel med obligalorisk avverk<br>
ningsanmälan för slutavverkning- . Skogsvårdsstyrelsema har där<br>
med fåll ett instrument för övervakning, som tillsammans med den före<br>
slagna lagbestämmelsen om röjningsskyldighel bör kunna ge goda resultat.<br>
Försl om dessa efter en skälig prövotid uteblir bör enligt vår mening frågan<br>
om skogsvårdskonlo tas upp lill prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen finner alltså övervägande skäl tala för att
en lagstifining om skogsvårdskonto kan uppskjutas tills vidare och icke för
närvarande bör komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.40<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En av ledamöterna i länsstyrelsen i
Blekinge län (Karlsson) anmälde skiljaktig mening mot styrelsens beslul i fråga
om obligatorisk avsättning till skogsvårdskonlo och ansåg atl
styrelsen i dessa frågor bort lillsiyrka uiredningsmajoriletens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.41<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län: Allmänt. Finansiering av ett intensivare och mer planmässigt bedrivet skogsbruk
föreslås ske dels genom självfinansiering via skogsvårdskonton dels genom
statliga stödåtgärder. Länsstyrelsen anser sådana åtgärder vara principielll
nödvändiga för alt nå bättre resultat i utnyttjandet av våra skogsmarker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Lagstiftning enligt förslaget skulle medföra en
belastning på taxe<br>
ringsorganisaiionen som inte står i proportion till de fördelar som kan vin<br>
nas. - </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till det anförda anser länsstyrelsen atl
förslaget till lag om insättning på skogsvårdskonto bör omarbetas. Därvid bör lillses
atl belasl-ningen på laxeringsorganisationen inte blir så stor, all mera
angelägna arbetsuppgifter måste eftersättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.42--------- Länsstyrelsen i Värmlands län:
Skogsvårdskonto. Länsstyrel<br>
sen hyser-- tveksamhet till den tekniska utformningen av det före<br>
slagna skogsvårdskontosystemet vad avser den årliga enprocenliga avsätt<br>
ningen. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Inbetalning på respektive konton bör i slället kunna
ske genom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl medlen tas ut via skatten på samma sätl som skogsvårdsavgiflen
och sedan med utnyttjande av ADB förs över till skogsägarens bankkonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För skogsvårdsåtgärder i samband med slutavverkningar
anser länssty<br>
relsen alt ett skogsvårdskonto av föreslaget slag kan var ell lämpligi slyr-<br>
medel. Möjlighelen all förenkla konsirukiionen bör dock ses över ytterli<br>
gare. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.43 Sex av ledamöterna i länsstyrelsen i Värmlands län
(Jonasson. Sven<br>
Nilsson, Hull, Johansson, Carl Nilsson och Knutson) anför i reservation:<br>
Enligt vår uppfattning bör i siällei del nuvarande skogskonlosyste<br>
met byggas ul så att avsättningsmöjligheter för framtida skogsvårdsåtgär<br>
der kan inrymmas inom bestämmelsernas ram. Insättningsbeloppets slor-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 110</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lek liksom tippskovslid bör medges i sådan omfattning all
avverkningar av<br>
skadad eller skadehotad skog liksom utnytijandet av rationell avverkning<br>
möjliggöres.---- Vår uppfattning överensstämmer således rned reser<br>
vanten Sven Janssons.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.44 Länsstyrelsen i Västmanlands
län: Skogsvårdskonlo. Länssty<br>
relsen tillstyrker---- i princip förslaget lill lag om skogsvårdskonton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyldighet att avsälla medel bör emellertid begränsas lill
beräknade koslnader för återväxtåtgärder efter slutavverkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen förutsätter, all enklare anvisningar utformas än
de som presenterats i beiänkundei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.45 Fem
av ledamöterna i länsstyrelsen i Västmanlands län (Björzén, Bro<br>
ström, Eriksson, Carlsson och Källgren) anför i reservation; Läns<br>
styrelsen avstyrker utredningens förslag atl skogsägarna skall vara skyldi<br>
ga utt uvsällu medel på särskildu skogsvårdskonton.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en följd uv detta avstyrkande föreslår länsstyrelsen,
att en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bestämmelse som motsvarar den nu gällande 24 S SVL införes
i den nya la<br>
gen. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Två av de i ärendels handläggning deltagande tjänstemännen
(Wåhlén och Storck) anmälde skiljaktig mening i enlighet med reservationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.46<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Skogsvårdskonlo.
Förslaget om skogsvårdskonton finner länsstyrelsen vara positivt. Del måsle
dock ifrågasättas om förslaget har fått en sådan utformning atl del får avsedd
effeki dvs. en effeklivare skogsvård. Sannolikt fordras en mer skärpt lag om insättning
än den nu föreslagna. Systemet med skogsvårdskonton, i den här föreslagna
formen, lorde dessulom bli adminisiraiivt tungrott. Utredningsförslaget i
detta avsnitiel bör inle läggas till grund för lagstifining.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.47<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sju av ledamöterna i länsstyrelsen
i Kopparbergs län (Aarnseth. Bergström. Dahlén. Helldin. Lång, Olsson och Sleiving)
anför i reservation; Det föreslugna skogsvårdskonlol synes bli alltför
byråkratiskt och tungrott. Förslaget avstyrkes. Skogsvårdsstyrelsen bör,
liksom nu. få begära säkerhei för skogsvårdsåtgärder i den mån det anses nödvändigi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.48---------- Länsstyrelsen i Jämtlands län: Skogsvårdskonlo. Länsstyrel<br>
sen anser--- att del borde införas någon form av obligatorisk skyldig<br>
het för skogsägare atl avsätta medel som molsvarar kosinaderna för före<br>
skrivna återväxtåtgärder.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det personliga skogsvårdskonlo som ulredningen föreslår före<br>
faller dock innebära ell oinfallande adminisiraiivt merarbete . Läns<br>
styrelsen kun mot den bakgrunden ifrågasätta om fördelarna uppväger det<br>
merarbete som dessa konton innebär.--------------------- Om personliga
skogsvårds<br>
konton ---- införes bör del övervägas att göra systemet skattetekniskt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mer lätthanterligt. Vidare bör skogsvårdskontona knytas lill
fastigheten vilket underlättur kontinuiteten i skogsvårdsarbetet vid ägarbyte.
Någon tidsbegränsning för hur länge medlen skall få stå inne på konlot bör ej
finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mycket uv------ problem skulle kunna elimineras om de
personliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsvårdskonlona ersattes med avsättning till en för alla
skogsägare ge<br>
mensam fond.--- Länsstyrelsen anser därför att frågan om en gemen<br>
sam fond för hela skogsbrukel bör bli föremål för ell särskili ulredningsar-<br>
bete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fn unnan möjlighet som närmare borde prövas är
obligatorisk medelsuv-<br>
säitning i form uv säkerheter enligt nuvarande skogsvärdslag med för<br>
enklude procedurregler.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.49<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sex av ledamöterna i länsstyrelsen
i Jämtlands län (Axelsson, Stjernström, Ekwurn, Noidberg, Curs och Jönsson) ansluler
sig i reservalion helt lill de utlulunden i frågun som gjorts av sakkunnige
Sven Jansson i en lill ulredningen fogad reservalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.50<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fn av tjänstemännen i länsstyrelsen
i Jämtlands län (Pettersson) anmälde avvikande mening och anför: Jag ansluter
mig till reservunternus ftirslug vud gäller avsättning av medel för
skogsvårdsåtgärder innebärande överensstämmelse med Janssons reservation till
betänkandet </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.51<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delegationen för företagens uppgiftslämnande:
Skogsvårdskonlo. En unpussning och summanslagning av del nu föreslagna
skogsvårdskonlol med t. ex. skogskontot borde skapa större förutsättningar för
Ibienklud kontroll, udminstrulion och service gentemot skogsägurnu. Med hänsyn
till ull utredningen inle närmare beaktui de adminisiraiiva effekierna för Uppgiftslämnare
och myndigheler, föreslår DEFU all dessa konsekvenser utreds ytterligare. I sumband
därmed bör också möjligheterna lill samordning med befinlligt och/eller av
företagsskatteberedningen föreslaget avsätlningssyslem övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.52<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogsindustriernas
samarbetsutskott: A///»«/!r. SISU delar utredningens uppfuttning att
skogsbruket i princip skall vara självfinansierande dock att en skogspolilik
med föreslagen innebörd skall medge statliga bidrag i vissa situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skog.svårdskonlo. Samarbetsulskollel delar utredningens
uppfattning alt effektiva återväxtåtgärder och ändamålsenlig röjning av
ungskogarna är det kun.ske angelägnaste områdel för en intensifiering av
skogsvården. Vår pricipiellu inställning är emellertid atl tvångsavsältning
skall tillgripas endast om sådan är hell nödvändig och att man då så långl
möjligt bör undviku en byråkratisering. Vi anser därför att den del av
förslaget som avser obligatorisk, årlig insättning av ca I % av skogsbruksvärdet
inte bör förverkligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att komma tillrätta med de fall där en belydande
eftersläpning i röjningarna föreligger bör skogsvårdsstyrelsen i stället, liksom
i den nuvarande skogsvårdslugen (S 24), ha möjlighel att kräva säkerhet för erforderiiga
ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande den obligatoriska avsättningen pä
skogsvårdskonto i samband med slulavverkning anser Samarbetsulskottet atl
denna i många situationer på ell olyckligt sätt ingriper i skogsägarens
möjligheter all disponera sina lillgångar och planera sin framtida likviditet
Vi förslår därför ull skogsvårdssiyrelsen skall ges möjlighel att befria
skogsägaren från denna skyldighet om annan betryggande säkerhet kan ställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.53----------------------------------------------------------------- Hovrätten
för nedre Norrland: Skogsvårdskonlo. Vad angår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förslaget om atl skogsägare skall åläggas insätta medel på
skogsvårdskonto avslyrker hovrätten ulredningens förslag på i huvudsak de skäl
som anförts av reservanten Sven Jansson. Hovrätten ansluter sig vidare i denna
del lill reservantens förslag om atl skogsvårdssiyrelsen i stället bör ges möjlighel
all inom ramen för skogsvårdslagens bestämmelser kräva siäl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lande av säkerhet för reproduktionskostnader i samband med
avverkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande lagtexten kan vidare följande erinringar
göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten ifrågasätter om det är nödvändigt att
i princip samtliga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skogsägare
skall vara skyldiga att sätta in medel på skogsvårdskonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- I detla sammanhang kan även övervägas om ej
skogsvårdsstyrelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>generellt skall kunna medge befrielse från
insättningsskyldighet fördel fall skogsägare ställer säkerhet för kommande
skogsvårdsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om val uv föryngringsmetod torde vara mindre väl
lämpad för en bedömning i ett taxeringsärende. Insättning på skogsvårdskonto i
anledning av all avverkning skell bör därför ske med visst belopp för varje
hektar utan att någon åtskillnad görs med hänsyn till valel av föryngringsmetod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Då. med hänsyn till bl.a. den föreslagnu röjningsskyldigheien,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mer än lio år kan komma all förflyla mellan avverkning och
den sista röjningen UV ungskogen, kan det ifrågasättas om medlen, för atl
fylla siti ändamål, ej bör få kvarslå på kontot längre tid än lio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- De fall när endasl en del av föreskrivet belopp
inbetalts på grund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av alt genom ändring i ingiven deklararion
taxeringsmyndigheten faststäl<br>
ler ett högre belopp än vad skogsägaren vid sin inbetalning räknat med, bör<br>
ocksä regleras--- varvid även bör övervägas om ej någon form av av<br>
gift bör utgå på överskjutande belopp i enlighel med vad som jämlikt 27 § 2<br>
mom uppbördslagen gäller när skattskyldigs slulliga skall överstiger den<br>
preliminära skatten. Det torde även vara lämpligt atl i detta sammanhang<br>
reglera behandlingen av medel som inbetalts med högre belopp än vad som<br>
följer av 3 och 5 S§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Enligt hovrättens mening bör det även övervägas om
ej också</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>restavgifl enligt 58 8 I mom uppbördslagen saml ränta bör
utgå på restfört belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.54 Riksskatteverket: Skogsvårdskonlo.--- 1 samband med
den nyli<br>
gen gjorda översynen av skogsbeskaliningen som f n är föremål för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>remissbehandling, har också föreslagits vissa ändringar i
skogskontolagen<br>
(1954; 142). Bl. a. uttalas som skäl härför---------------------- alt det är
lämpligt att ut<br>
nyttja skogskontosystemet för att säkerslälla alt medel finns tillgängliga<br>
för framlida återväxtåtgärder. Såsom skogsutredningen påpekar är emel<br>
lertid skogskontolagen endast lillämplig på vissa skattskyldiga. Möjlighe<br>
ler lill i slort sett motsvarande reservering finns emellertid för vissa av de<br>
skattskyldiga som inte medtagits i skogskonlosystemet genom lagen<br>
(1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning. Enligt RSVs<br>
förhandsbesked RSV/FB Dl 1977; 2 medges dessulom viss reservering i rä<br>
kenskapema för framtida kostnader för återväxtåtgärder. Om företags<br>
skatteberedningens förslag lill lag om allmän invesleringsreserv le<br>
der lill lagsiiftning, utökas de frivilliga reserveringsmöjligheierna ytteriiga<br>
re.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu nämnda reglerna ger, enligt RSVs mening, den skatlskyldige
till<br>
fredsställande möjligheter lill reservering för framtida återväxtåtgärder.<br>
Om ytteriigare reserveringsmöjligheter införs, lorde det leda till all den<br>
skatlskyldige i slort selt själv kan besiämma när skogsintäkter skall be<br>
skatias, i synnerhei som skogsulredningen uttalar att taxerings<br>
nämnden bör medge uppskov med beskattningen förde på skogsvårdskon<br>
to faktiskt insalta medlen. Det senare uttalandet torde emellertid stå i strid<br>
mol allmänna skatterätlsliga principer. Mol bakgrund av det anförda bör<br>
enligt RSVs mening, någon utökning av uppskovsmöjligheterna vid be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skattning av skogsbruk inte införas. Om tvångsåtgärder
krävs för atl medel skall finnas till bestridande av kostnaderna för
tillfredsställande återväxtåtgärder bör, enligt RSVs mening, andra utvägar
prövas, i första hand utanför beskattningssystemets ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV har följande principiella och lekniska synpunkter på
förslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Skogsutredningens nu framlagda förslag omfattar
inte arrendato<br>
rer och skulle leda till att fastighetsägares insättningsskyldighel blir be<br>
roende av arrendators skogsuttag. Även om skogsvårdsstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreslås kunna medge befrielse från insättningsskyldighel
kan RSV inle finna en sådan konstruktion av lagsiiftningen rimlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget förutsätter ell nära samarbete mellan beskallningsmyndighet
och skogsvårdsstyrelsen alternativt skogsstyrelsen. Ett sådant samarbete
erfordras såväl vid taxeringsnämndens granskningsarbele som vid kontrollåtgärder
och kan leda till avsevärd fördröjning av beskattningsmyndig-hetens arbete.
Dessutom mäste vid övervägandet om en sådan konstruktion är lämplig beaktas,
att samtliga jordbrukare senast from 1980 års taxering skall ha gåtl över lill bokföringsmässig
redovisning av inkomst av jordbruksfastighet (SFS 1976; 103). Detta för med sig
alt beskattningsår för jordbrukare inte nödvändigtvis behöver sammanfalla
med kalenderår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Förhållandel leder---- lill att lagens ikraftträdandelidpunki
inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan bestämmas till visst datum såsom ulredningen har föreslagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de fall avverkningen pågår under flera år föreslår
skogsutredningen en<br>
särskild fördelningsregel- . Det ligger i sakens natur att en sådan re<br>
gel medför tillämpningssvårigheter. Även mot bakgrund av den fö<br>
reslagna påföljdsregeln bör en regel av nu berörd art undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självverksamhet och annal oavlönat arbete föreslås inräknas
i de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kostnader som ger rält till uttag från skogsvårdskonlo. En
sådan re<br>
gel medför---- att------- påföljdsregeln blir svårtillämpad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslagets 10 8 skall medel som stått inne i tio år
återbetalas lill in<br>
sätlaren. Den--- föreslagna sanktionen gäller inte sådan återbetalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom försvagas garantiema för att insatta medel
används för åter<br>
växtåtgärder. --- Om syftei med den föreslagna lagstiftningen om in<br>
sättning på skogsvårdskonto bl a är att garanlera alt medel finns lillgängli<br>
ga föratt täcka tillsynsmyndighetens- gjorda utlägg, torde krävas ut<br>
tryckliga regler som ger möjlighet alt genom exekutiva åtgärder la i an<br>
språk på skogsvårdskonlo innestående medel innan tioårsfristens utgång.<br>
------ Det kan---- inte uteslutas att det rättsligt är omöjligt att tvångs<br>
mässigl la de innestående medlen i anspråk. Om lagförslagets syfte skall<br>
uppnås måste nu berörda frågor regleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- RSV anser------ att det principiellt sett är tvivelaktigl
att använ<br>
da inkomslbeskaltnigen som ett sanktionsmedel på sätt som föreslagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Normala sanktionsmedel i en lagstifining av
förevarande slag är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>straff, vile o. dyl. Enligt RSVs mening är därför den
föreslagna konstruktionen klart olämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslagels 12 8 skall, vid överlåtelse av någon
eller del av någon i förvärvskällan ingående fastighet, de på skogsvårdskontot
insalta medlen fördelas på det överiåtna respektive del behållna fastighelsinnehavel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Detta leder till att deklarationerna i förevarande
hänseende måste</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bevaras i tio år, vilket enligt 50 8 2 mom taxeringslagen
(1956:623) kräver särskild föreskrift av regering och om så föreskrivs medför belydande
adminisiraiiva svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Lagförslaget innehåller--- inga bestämmelser om
hur ell ge<br>
nom indrivning insatt belopp skall behandlas skallemässigt. </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det unförda anser RSV alt förslaget inle
hör läggas till grund för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.55 Lantbruksstyrelsen: Allmänt. Lanlbruksstyrelsen
instämmer i utred<br>
ningens påpekande alt skogsbruket i princip skall vara självfinansierat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdskonlo. Lanlbruksstyrelsen delar inte utredningens
uppfatt<br>
ning om behovei av skogsvårdskonto. Nuvarande möjligheler all finansie<br>
ra skogsvårdsåtgärder måste anses tillfredsställande. Skulle del av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>företagsekonomiska skäl vara svårt att avsätta erforderiiga
medel för ålgärderna exempelvis i svåra konjunktursvackor kan ett guruntilånesyslem
ge ertbrderlig effeki.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.56<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En ledamol av lantbruksstyrelsens
styrelse (Lindberg) var av skiljaktig mening och ansåg att slyrelsen bort
tillstyrka utredningens förslug om obli-gutorisk uvsuttning till
skogsvårdskonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.57<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens industriverk: Endast i de
fall då det rent ekologiskt är nödvändigt alt vidta återväxtåtgärder finns del
enligt verkets uppfattning skäl att betrakta återväxtkostnaderna som en kostnad
för avverkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.58<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stiftsnämnden i Härnösand:
Skogsvårdskonto. Skogsvårdskonlona kan komma att ge problem vid
fastställande av kontomedelsinne-havare genom att kyrkans markförvaltning genom
särskilda lagar är delat på olika ägare och förvaltningsorgan. Stiftsnämnden
finner därför all skogsvårdskonto inte bör inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.59<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stiftsnämnden I Luleå:
Skogsvårdskonto. En obligatorisk insältning på särskilt skogsvårdskonlo för att
täcka kommande skogsvårdskostnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är inte meningsfull för stiftets skogsbruk. En årlig
granskning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>upprättade skogsvårdsplaner samt kontroll av utförda ålgärder
av skogsvårdssiyrelserna lorde uigöra bätire garanti för att skogsvården ej
blir eftersatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.60<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands län; Skogsvårdskonlo.
Länsstyrelsen avslyrker förslaget som skulle innebära en utökad byråkrati och
medföra en ytterligare uppgifi för skattemyndigheterna i ett skede då den nya
granskningsorganisationen ännu inle kommer att vara fulll utbyggd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.61<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen I Kronobergs län:
Skogsvårdskonto. Länsstyrelsen avslyrker utredningens förslag om obligatorisk
årlig avsältning av pengar på ett skogsvårdskonto, eftersom ett sådant system
synes bli alltför byråkratiskt och svårhanteriigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen ansluter sig i stället lill Sven Janssons reservalion.
som innebär att skogsvårdslagen jämte möjlighet att kräva slällande av säkerhet
bedöms ge tillräcklig garanti för atl skogsvårdsinsalsema blir genomförda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.62 Länsstyrelsen
i Kristianstads län: Skogsvårdskonlo. Länssty<br>
relsen anser att den nya lagen ger skogsvårdssiyrelsen ökade befogenheter<br>
i framtiden. Det generella skogsvårdskontot torde därför vara onödigt.<br>
Skogsvårdsstyrelsens möjligheler till ålägganden för skogsägare som inte<br>
sköler sin skog är fullt tillräcklig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.63 Fem av länsstyrelsens i Kristianstads län
ordinarie ledamöter (Å. Nils<br>
son, Hansson, Bladh. Johansson och Karisson). en suppleant (Bergh) samt<br>
två av tjänstemännen (A. Johansson och B. Retzner) anför i skiljaktig me<br>
ning: ---- Länsstyrelsen tillstyrker därför utredningens förslag om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsvårdskonto, men innan förslag läggs alt frågan ses
över dels ur administrativa synpunkter och dels så att inle mängder av
meningslösa skogsvårdskonton inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.64<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrådet i Kristianstads län S-E.
Nilsson anför i särskilt yttrande: Däremot bör möjligheter öppnas för
frivilliga insättningar på skogsvårdskonton för dem som på grund av avsaknad
av skogsinkomster under ett antal år ej har möjlighet till insättning på
skogskonton, men då bör också ett lägsta belopp för insättningar och uttag
stipuleras för begränsning av administrationen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.65<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands \ät\: Skogsvårdskonlo.
Länsstyrelsen avslyrker förslaget om skogsvårdskonto. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.66<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fem av ledamöterna i länsstyrelsen
i Hallands län (Persson, Johansson, Björk, Ekelund och Jansson) anför i
reservation samt föredraganden (Djuräng) i skiljaktig mening; " Länsstyrelsen
vill för sin del förorda, att frågan om skogsvårdskonto ses över ytterligare,
särskilt om avsättning skall vara frivillig eller obligatorisk. Blir
resultatet vid en förnyad översyn att ett obligatorium förordas bör enligt
länsstyrelsens mening ett sådant komma lill stånd och då under sådana former atl
minsta möjliga administrativa insats erfordras."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.67<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län:
Skogsvårdskonto. Länsstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kan----- inle
ställa sig bakom atl del föreslagna skogsvårdskonlol införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>men kan länka sig en ulvidgning av nuvarande system med
säkerheter för all lösa föryngringsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.68 Hushållnings.sällskapens förbund: Skogsvårdskonlo.
Förbundel avvi<br>
sar förslagei och ifrågasätter, om förhållandet atl en relativt fåtalig kalego<br>
ri skogsägare vid en aktuell tidpunkt saknat medel för skogsåtgärder kan<br>
vara anledning till tvångsinsättning på skogsvårdskonto för alla skogsägare<br>
utan undantag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet finner en bättre väg vara, att skogsvårdslagcn
kompletteras med en beslämmelse genom vilken skogsvårdsstyrelsen - då försummelser
i reproduklionsåtgärder kan befaras - kan begära säkerhei av skogsägaren i
delta avseende både i samband med pågående eller avslutad avverkning och i
anknytning lill planlagda men icke påbörjade avverkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Förbundet tillstyrker slallig lånegaranti för skogsvårdsålgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av sådan siorieksordning all skogsägaren icke kan
genomföra dem ulan lå<br>
nemedel. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.69 Lantbrukarnas riksförbund—Sveriges
skogsägareföreningars riksför<br>
bund: Allmänt. Vi delar utredningens mening atl skogsbrukel i princip<br>
skal] vara självfinansierat- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdskonto. Vi anser all ulredningens motiveringar
för della kon-lo är synnerligen bristfälliga och beträffande den enprocenliga
avsättningen för röjning dessutom helt saknar koppling mellan avsättning och
behov</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för de enskilda fasiigheierna. Vi vill därför bestämt avisa
förslaget om skogsvårdskonton och ansluter oss i allt väsentligt till de synpunkier
som framförs i en reservalion av Sven Jansson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man bör enligt vår mening överväga enkla riktlinjer för
krav på säkerhei</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- . Säkerhet borde generellt kunna krävas av t. ex. flerägda
fastigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utan förvaltningsansvarig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi menar alllså att skogsvårdslagstiftningen - med de ovan
föreslagna komplementen - ger samhället fulll lillräckliga medel atl påverka
skogsvårdsinsatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med utredningen anser vi att det i vissa fall
finns motiv för statligt garanterade lån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser också att det finns anledning att närmare utreda möjlighetema
atl ulveckla del nuvarande skogskontot så att det blir ett bättre instrument
för finansiering av skogsvårdsålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.70 Skogssällskapet:
Skogsvårdskonto. Det borde inte ha varit</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svårt att finna enklare, effektivare och mera stimulerande
förfarande mot<br>
en lojal företagarekår. 1 varje fall bör den årliga insättningen av 1 % av<br>
skogsbruksvärdet avföras såsom verkningslös och administrativt betung<br>
ande. Om starkare medel mot försumliga skogsägare eftersträvas borde en<br>
skoglig vanhävdslag vara att föredra. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.71 Sveriges
häradsallmänningsförbund: Skogsvårdskonto. För<br>
slaget till lag om insättning på skogsvårdskonto vänder vi oss helt emot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Skogsvårdslagen bör i stället tillföras sådana
bestämmelser som gör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del möjligl för skogsvårdsstyrelsemas tjänstemän att på
ett effektivt sätt beivra lagöverträdelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.72 Svenska arbetsgivareföreningen—Sveriges
industriförbund: Skogs<br>
vårdskonlo. Tvångsavsältningar för atl underlätta finansieringen av skogs<br>
vårdande ålgärder bör principielll undvikas. Del föreslagna obligatoriska<br>
systemet skulle leda till en betydande byråkratisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Emellertid finns i gällande skogsvårdslag
bestämmelser som ger</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsvårdsstyrelsen möjlighet att kräva säkerhet för återväxtåtgärder
efter avverkning. Enligt organisalionernas uppfattning ger denna väg
tillräckliga möjligheter all tillgodose berättigade önskemål om en
tillfredsställande skogsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.73 Svenska kommunförbundet: Skogsvårdskonto.
Styrelsen avstyrker<br>
förslaget och instämmer i den kritik som framförs av reservanten Sven<br>
Jansson och experten Magnus Toll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om lagförslaget trots allt skulle genomföras anser slyrelsen
att kommu<br>
nerna måste undanlas från lagens lillämpning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.74 Kooperativa
förbundet: Skogsvårdskonto. Det synes enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KF;s mening----- ej vara erforderiigt med obligatoriska
avsättningar till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsvårdskonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KF anser att obligatoriska avsättningar till
skogsvårdskonto endast bör tillgripas i sådana fall, där det visar sig eller skäligen
kan förväntas att lagens anda och bestämmelser inte efterlevs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.75 Sveriges jordägareförbund: Skogsvårdskonto.
Sveriges Jordägareför<br>
bund avstyrker förslaget om ett obligatoriskt skogsvårdskonlo.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.76 Centerns ungdomsförbund: Skogsvårdskonlo. CUF delar ulredningens
uppfattning om att det är nödvändigt atl störte resurser satsas på
skogsvårdande åtgärder. Men vi är tveksamma om del föreslagna konlo-sysiemet
ger denna avsedda effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CUF vill i stället kortfattat föreslå ett system som
bygger på "tecknande av avtal om skogsvård". Delta innebäratt samhällel
"auktoriserar" vissa ekonomiska föreningars företag plus
skogsvårdsstyrelsen som kan teckna avtul med skogsägarna för en viss period.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För perioden läggs sedan upp ell åtgärdsprogram över den
skogsvård som ska vidlas. Skogsägare kan sedan efter tid och möjlighel ulföra
dessa åtgärder själv. Det som man inle hinner med ansvarar den förening e. dyl.
som avtalet är tecknat med, för atl det blir utfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De skogsägare som inle vill teckna något avtal, skall ingå
i ett koniosy-slem typ del som föreslås i utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Statligt stöd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens förslag har mottagits positivt. De kritiska
synpunkter som förts fram rör i huvudsak enskildheter. Ett par remissinsianser
har dock mera principiella anmärkningar mot förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.1 Hovrätten för nedre Norrland: Vad angår finansieringen
av olika åtgärder inom skogsskötseln har hovrätten ingenting atl erinra mot de
förslag lill statligt stöd och bidrag i olika former som utredningen redovisar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.2 Kammarkollegiet: Utredningen har föreslagil att det
statliga siödet till<br>
skogsbruket skall utgå med samma bidragsprocent oberoende av skogs-<br>
ägarekalegori. Utredningen har bedömt ett slöd utformat på detta sätl ge<br>
de slörsla samlade produktions- och sysselsättningseffektema. Del<br>
la uttalande synes enligt kollegiets mening väl harmoniera med utredning<br>
ens allmänna målsättning - högsta möjliga volymproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot Hjorths reservation kan enligt kollegiets mening
riktas den väsentliga invändningen atl den strider mot nämnda allmänna
målsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontoret: Verket biträder de
riktlinjer för det statliga stödet som utredningen föreslår. Bidragsreglerna
bör utformas på ett sådant sätt att den administrativa hanteringen underlättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Styrelsen för Sveriges
lantbruksuniversitet: Skogsvård. En stor del av det statliga stöd som föreslås
utgå till skogsbruket är ämnat för föryng-ringsarbelen och ungskogsvärd.
Styrelsen anser alt delta är lämpligt. Det kan också övervägas om man inle i
tider av dålig avsättning för klent virke skulle ge slöd även för gallring,
särskilt för s. k. förstagångsgallring.--------------------------------------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen: Skogsvård. Om vissa
åtgärder---- är tvingande enligt lag och under vissa förhållanden kan anses
bli betungande för skogsägaren eller är i hög grad av regionalpolitisk
betydelse föreligger enligt skogsstyrelsens mening klara skäl för statligt
stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Eftersom skälen i princip bör vara att åtgärderna
antingen är eko<br>
nomiskt betungande eller har regionalpolitisk betydelse kan ifrågasättas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om bidrag till enbart markberedning för självföryngring
bör utgå. Dels är kosinaden relativt måttlig, dels kan stödet uppmuntra till
val av mindre lämplig föryngringsmetod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande stödet lill röjning borde en utökning till att
gälla hela landet<br>
kunna motiveras bl.a. av det skälet atl åtgärden föreslås bli tvingande<br>
samt alt del är angeläget alt nuvarande eftersläpning tas igen under inte ullt<br>
för lång tidsperiod.--- Skogsstyrelsen föreslår därför all bidrag till röj<br>
ning skall gälla även landet i övrigt under förslagsvis en 5-årsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Framför allt i de södra delarna av landet finns
stora arealer med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dålig lövskog. Dessa marker är illa utnyttjade i
förhållande till sin produktionsförmåga samtidigt som kosinaderna för omföring
i regel blir myckel siora. Utredningen föreslår atl bidrag till anläggning av
skog skall utgå efter prövning från fall lill fall även utanför del skogliga
stödområdet bl.a. till iståndsättning av dylika marker. Skogsstyrelsen föreslår
atl bidrag får utgå generellt om roivärde inle erhålls eller utgör en
förhållandevis liten del av anläggningskostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiräffande de övriga ålgärder som ulredningen föreslagil
skall stödjas med bidrag eller genom beviljande av statlig lånegaranti tillslyrker
skogsstyrelsen utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Skogsstyrelsen tillslyrker de gränser för det
skogliga slödel som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utredningen föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Under förutsättning atl tillräckliga medel- slälls
lill förfo<br>
gande har skogsstyrelsen ingen erinran mol förslaget alt samma bidrags<br>
procent skall tillämpas oberoende av skogsägarekategori. Skogsstyrelsen<br>
ansluter sig till Bo Hedströms yttrande syftande lill en differentiering av<br>
siödet däresi lillräckliga medel ej anslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bekämpning av skadeinsekter. Skogsstyrelsen delar
utredningens uppfattning i avseende på behovet av ekonomisk stimulans vid
genomförandel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av det skogshygieniska arbete som är föreskrivet i
skogsvårdslagen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen har--- ansett, all en stimulans för
tillvaratagande av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>klenvirke vid röjningar och avverkningar är nödvändig och
brådskande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen har därför beslutat, att omedelbart utreda denna
fråga .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen avser att under höslen 1978 inkomma till
regeringen med rapport och förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvöghållning. Slyrelsen tillslyrker förslaget .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gränsdragningen mot länsslyrelsernas bidragsgivning lill
enskild väghållning synes lämplig och innebär att vägar som betjänar
bebyggelse av någon omfattning erhåller de högre bidrag som länsstyrelsema kan
erbjuda medan mera typiska skogsvägar får sina bidrag från skogsvårdsstyrelsen.
Gränsen överensstämmer väl med den föreslagna kommunvägslagens till-lämpningsområde
vilkel också torde innebära fördelar för de praktiska tillämpningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.6 Statens planverk: Allmäni. Generellt bör prövningen av
statsbidrag för skogsvårdande åtgärder beakla såväl effektema för skogsbrukel
som för andra inlressen. Skogsodling av jordbruksmark som slutat brukas kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------ förändra landskapet radikalt. Även byggandet av
skogsbilvägar kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medföra stora ingrepp i känsliga områden. Enligt
planverkels uppfattning bör prövningen ske mot bakgrund av kommunala
markanvändningsplaner. 1 samband med prövningen kan samråd behöva ske med
kommun och länsstyrelse inom vissa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvård.----- Ovanför gränsen för svårföryngrad skog bör
enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>betänkandet särskilda bidragsförmåner gälla.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Phinverket vill ifrågasätta om ett intensivare skogsbruk
är önskvärl<br>
överullt inom dessu områden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skiigsvägluillniiig.------- Enligt planverkets uppfattning
är det angelä<br>
get att de sumordningsmöjligheler som finns mellan utbyggnad av skogsbil-<br>
vugar och friluftslivels intressen las tillvara. Bidragen bör utformas så alt<br>
de på lämpligt sätl tjänar detta syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.7 Statens lantmäteriverk: Skogsväghåltnlng.
Skogsutredningen föreslår<br>
att möjligheten atl ge statliga län till vägbyggnadsföretag skall slopas och<br>
ersättas av en möjlighet all lämnu statlig lånegaranti till markägare som är i<br>
behov därav. Som skäl för förslaget anges bl.a. att vägsamfällighet sedan<br>
anläggningslagen infördes inte kan uppträda som låntagare. Med anledning<br>
härav bör påpekas ull den gällande lagstiftningen inte innebär hinder för<br>
samfällighetsförening atl ta upp lån som behövs för byggande av väg. Ge<br>
nom de bestämmelser som gäller om förmånsrätt för samfällighetsför-<br>
enings bidragsfordringar hos delägarna och om förvaltningen i övrigt har<br>
en sådan förening en utmärkt kreditvärdighei och stor handlingsfrihet<br>
inom ramen för samfällighelsändamålel. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- LMV vill allmänt uttala all det är väsentligt att
skogsvägbyggan<br>
det slöds i tillräcklig omfattning. LMV tillstyrker från stimulanssynpunkt<br>
förslaget att alla markägare som driver skogsbruk skall ingå i den bidrags-<br>
berättigade gruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domänverket: Enligt statsmakternas
direktiv skall domänverket arbela på samma villkor som övrigt skogsbruk.
Verket finner del då också naturligt atl jämställas med övriga skogsägarkategorier,
när samhället bedömer det lämpligt och nödvändigt atl lämna stöd till
skogsbruket---- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stiftsnämnden i Strängnäs: Bidragsregler
för skogsvårdsåtgärder bör gällu för allu skogsägare. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stiftsnämnden i Karlstad:- Sliftsnämnden
utgår ifrån som självklart atl kyrkans skogsbruk skall erhålla samma
bidrag som privatskogsbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stiftsnämnden i Härnösand: -Sliftsnämnden
vill---- tillstyrka utredningens förslag till bidragsformer och samtidigt
påpeka att bidragen för kyrkans skogar prövas utgå enligt samma principer som
för övriga skogsägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stiftsnämnden i Luleå: Del nuvarande
systemet med skilda bidragsprocent för olika skogsägarekalegorier lill
skogsvården innebär stora nackdelar särskilt vid ålgärder som kräver samverkan
mellan olika markägare, t.ex. dikning och vägbyggnad. Stiftsnämnden vill
kraftigt understödja betänkandets förslug om ull reglernu för statsbidragen
utformas lika för alla markägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län:
Skogsvård. Länsstyrelsen tillstyrker i princip de oliku regler som föreslås för
plantering och sådd av ny skog saml de föreslugna formerna för bidrag till
detta ändamål. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län:
Beträffande statligt stöd till skogsvårdande åtgärder vill länsstyrelsen peka
på alt det även i Syd- och</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mellansverige finns regioner där ell sådant statligt stöd
ur regionalpolitisk synpunki skulle vara värdefullt. Ell sådani stöd skulle
enligt länsstyrelsens uppfattning kunna ulgä efter särskild prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 övrigi tillstyrker länsstyrelsen ulredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län: Länsstyrelsen
har i princip ingel att erinra mot de av utredningen föreslagna statliga stödet
till skogsbrukel. Emellertid anser länsstyrelsen atl statligt slöd lill
dikning av tidigare hell odikade myrar eller myrkomplex ej bör utgå om särskilt
intresse från nalurvårdssynpunkl finns för dessa. Länssiyrelsen finner det
även angeläget att poängtera viklen av atl under alla förhållanden lillräckliga
medel ställs till förfogande i tillräcklig omfattning. Om detla inle sker anser
länssiyrelsen att statens egna skogar och bolagsskogsbrukei får lättast att
bära skogsvårdskostnaderna och alt i ett sådant fall de privata skogsägarna
bör priorileras i fråga om slatligt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gotlands län:
Allmänt. Länsstyrelsen finner utredningens förslag till bidrag väl avvägt och
tillstyrker förslaget såväl beträffande bidragsberättigade åtgärder som
bidragsprocent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvård.---- Länsstyrelsen ser--- med tillfredsslällelse
att det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogliga stödområdet föreslås innefatta även Gotland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Inte minst måste hjälp- eller omplantering efter lorka
och skador,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stödjas mer än vad som sker f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen föreslår att bidrag kan uigå till om- eller hjälpplantering
till följd av ihållande torka eller andra ogynnsamma klimatförhållanden eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill följd av sork- eller insektsskador. Länsstyrelsen ulgår
ifrån atl </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all viltskador t. ex. efter vildkanin också räknas dit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser atl hjälpålgärder efter skador inom de
svårföryngra<br>
de skogarna alltid kunna stödjas utan särskilda uttalanden om skadeområ<br>
den. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsväghållning.----- Vad utredningen framför om stöd lill
skogs<br>
väghållningen tillstyrks.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.17 Länsstyrelsen
i Kristianstads län: Allmänt. Statligt stöd lill skogsvård<br>
är även i fortsällningen nödvändig som skogspolitiskt styrmedel efiersom<br>
del är ett allmänt intresse atl skogsbruk bedrives på så stora arealer som<br>
möjligt. Länsstyrelsen vill här endasl underslryka nödvändigheten av alt<br>
bidragsanvisningarna utformas så att stöd inte kan utgå till arbetsföretag<br>
som ur natur- och miljövårdssynpunkt är olämpliga. Lämpliga former för<br>
ett samarbete mellan länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen bör utarbetas<br>
av naturvårdsverket och skogsstyrelsen gemensamt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsväghållning. Länsstyrelsen instämmer i att ett ökat
statligt slöd till skogsväghållningen erfordras. Samråd med länsstyrelsen kan
erfordras vid planering av vägbyggnadsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.18 Länsstyrelsen i Malmöhuslän: Länsstyrelsen har ej
någon erinran mot<br>
ulredningens förslag om utvidgat statligt stöd till skogsbruket. Det är här<br>
vid av vikt att ekonomiskt stöd inte lämnas utan vidare till plantering av<br>
jordbruksmark, dikning och gödsling av myrmark inom områden där na<br>
turvården har intressen att bevaka, exempelvis områden av riksintresse<br>
för naturvården och det rörliga friluftslivet samt områden angivna i länets<br>
naturvårdsplan. Statsbidrag bör endast i sådana fall kunna beviljas i de fall<br>
naturvårdsmyndighelen samtyckt härtill.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands län
tillstyrker förslaget om slalligl slöd till skogsbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län: Finansiering av ett intensivare och mer planmässigt bedrivei skogsbruk
föreslås ske dels genom självfinansiering via skogsvårdskonton dels genom
statliga slödålgärder. Länsstyrelsen anser sådana åtgärder vara principiellt
nödvändiga för att nå bättre resultat i utnytijandet av våra skogsmarker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.21<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län:
Länsstyrelsen ansluter sig till de synpunkter som förs fram av Bo S Hedström i
särskilt yllrande, all om slaismakierna inte anvisar medel som molsvarar mol behovei
vid lika bidragsprocent för alla skogsägargrupper bör bidragen differentieras
så atl storskogsbruket erhåller bidrag med lägre procentenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigi har länsstyrelsen inga erinringar mol förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.22<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län: 1
fråga om statsbidrag till skogsvård m. m. anser vi i likhet med reservanterna i
utredningen atl bidragsprocenten liksom hittills bör vara differentierade .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.23<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En ledamot i länsstyrelsen i
Blekinge län (Karlsson) anser i reservation att länsstyrelsen i fråga om differeniierade
statsbidrag bort tillstyrka utredningsmajoritetens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.24<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Del
föreslagna siödet i form av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lån och bidrag--- tillslyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.25 Länsstyrelsen i Värmlands län: Länsstyrelsen
tillstyrker utredningens<br>
förslag till bidragsberäliigade ålgärder men anser sig inte ha möjlighet att<br>
Uttala sig beiräffande bidragsnivåerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett ökal statligt slöd lill skogsvårdande ålgärder fyller
den dubbla uppgiften atl öka sysselsättningen på kort sikt samtidigt som underiag
skapas för en långsiktigt ökad sysselsättning i skogsbruk och industri. Med hänsyn
härtill anser länsstyrelsen all del skulle vara naturligt med en anpassning av
de skogliga stödområdesavgränsningarna till de gränser som i övrigt gäller
inom regionalpolitiken. Länsstyrelsen anser därför bl.a. att Torsby kommun från
skoglig bidragssynpunkt bör kvarstå i det inre stödområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län:
Länsstyrelsen tillstyrker utredningens förslag, men ifrågasätter om inte siödet
för ungskogsröjning bör utgå för hela landet och läggas på samma nivå som för
yttre stödområdet, i varje fall temporärt lills dess den stora eftersläpningen
med sådana ålgärder inhämtats. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands län: Länsstyrelsen
vill------ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>framhålla, att samhällets stöd och stimulans måsle hållas
på en hög nivå<br>
under skogliga lågkonjunkturer. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Länsstyrelsen har inlet all erinra mot ulredningens
förslag lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försiärki stöd till olika produktionshöjande åtgärder.
Ifråga om den relati<br>
va bidragsnivån vill styrelsen emellerlid tillstyrka reservationen av Bo<br>
Hedström----- .</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.28 Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Styrelsen har----- intet
all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>invändu mot gränsdrugningen då del gäller generellt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belräffunde bidragsprocenten biträder styrelsen
utredningens förslag om<br>
samma nivå oavsell ägarkategori .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.29 Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Allmäni. Länsstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>finner del----- lämpligt att visst slalligl slöd kan uigå
dels som slimu-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lansbidrag till åtgärder utöver skogsvårdslagens krav,
dels i de fall då i lagen föreskrivna åtgärder unses bli alltför betungande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen lillsiyrker----- att möjlighel öppnas för atl
erhålla stat<br>
lig garanti för lån i samband med betydande eftersläpningar i återväxlarbe-<br>
let------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvård.---- Länssiyrelsen tillstyrker i princip det av
utredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreslagna siödet till skogsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen kan acceplera ulredningens förslag till bidragsberättigade
åtgärder och därvid föreslugnu bidragsprocent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om stödområdets gränser anser styrelsen att en
alltför snäv avgränsning skett, något som inte kompenseras genom
övergångsbidrag från anslaget lill intensifierad skogsvård i norra Sverige.
Styrelsen vill föreslå alt gränsema för del nyu stödområdets yttre och inre
zoner får summanfal-la med vad som gäller för nyssnämnda anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen---- anser atl röjningsbidrag bör utgå i hela
länet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bekämpning av skadeinsekier. Styrelsen vill starkt betona
vikten av att<br>
bidragsmedel och lånegaranti kan utgå vid bekämpning av insekter som<br>
massförökas.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsväghållning. Länsstyrelsen tillstyrker ulredningens
förslag lill<br>
ökal slöd lill skogsväghållning.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.30 Länsstyrelsen i Jämtlands län: Länsstyrelsen
tillstyrker--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de av utredningen föreslagna stödformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver föreslagna bidrag bör möjlighelerna undersökas för
införande av<br>
ell bidrag för särskild naturvårdshänsyn.------ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.31 Länsstyrelsen i Västerbottens län: Skogsvård.
Länsstyrelsen är i hu<br>
vudsak positiv till den utformning av bidragen till skogsvård, som utred<br>
ningen föreslår---- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Länsstyrelsen unser del angelägel att Norrlandsslödets
bidrags<br>
möjligheter vid gallring införs även i de kommande bidragsbestämmelser<br>
na.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiräffande bidragsprocenten har länsstyrelsen i princip
ingenting att in<br>
vändu mot all alla skogsägarekalegorier behandlas lika. Bestämmel<br>
serna bör, enligt länsstyrelsens mening, utformas så att bidragsprocenten<br>
kan differentieras när medelstillgången blir lägre än behovet. Bidragen lill<br>
privatskogsbruket bör då kunnu sältas 10-20%-enheter högre än till slor<br>
skogsbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande "Norrlandsslödet" förutsätter
länsstyrelsen alt detta får till-lämpas under hela den ursprungliga planerade 10-årsperioden,
det vill säga t.o.m. budgetåret 1983/84.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsväghåtlning.--- Utredningens förslag, att bidrag
skall utgå till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statens och kyrkans skogar i de fall de ingår i vägsamfälligheler.
är ytterst värdefullt. En sådan möjlighet skulle i många fall underiätta
utformningen av ett rationellt vägsystem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>191</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.32 Länsstyrelsen i Norrbottens län: Allmäni.
Länsstyrelsen hälsar av ut<br>
redningen framlagda stödmotiv och angivna åtgärdsinriktning med lill<br>
fredsställelse. --- Länsstyrelsen vill dock understryka viklen av att bi-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dragsramamu blir såduna att ett långsiktigt samhällsengagemang
kan upp<br>
rätthållas ulan starka konjunktursvängningar. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen anser det vara principiellt mest tilltalande med
lika slödnivå till alla ägarekaiegorier och vill således siödja utredningens
grundsyn. Skogsvårdsstyrelsen bör dock ges möjlighet att om anslagstillgången
så kräver göra den kvotering mellan ägarekategorierna som i en viss situation
ger den regionalekonomiskt bäst anpassade skogsvårds- och sysselsättningseffekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvård.---- För länel kommer den presenterade
utformningen atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avvika från för annal samhällsstöd angivna områden enbart
rörande Haparanda och Kalix kommun. Styrelsen är medveten om de svårigheter
som kan uppslå vid överväganden av gränsdragningar men anser dock all inga
speciella skäl talar mol att inlemma Kalix och Haparanda i den inre zonen på
samma sätt som nu råder vid lillämpning av anslaget "Åtgärder för intensifierade
skogsvårdsåtgärder i norra Sverige". Beträffande Haparanda kan under alla
förhållanden både produktions- och regionalekonomiska hänsyn anses väga tungt
för ett förmånligare statligt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen vill även understryka vikten av alt
nuvarande anslag av budgetmedel ges sådan volym under en övergångstid att de ålgärder
som omfattas av delvis andra regler hinner verkställas före övergången till ett
mer enhetligt bidragssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Ell intensivt äterväxlarbete kombinerad med en god
älgstam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommer alt ge skador pä ungskog. Den ökade avskjutningen
torde ge en relativt kraftig tillströmning av medel till älgskadefonden.
Länsstyrelsen anser all en översyn av fondens regler till att även omfatta
svårare skogsskador verksamt skulle underlätta samordningen av dessa
intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsväghållning. Utredningens förslag hälsas med tillfredsslällelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.33 Delegationen
för glesbygdsfrågor: Delegationen delar utred<br>
ningens uppfattning om att det är nödvändigt att införa någon form av<br>
skogligt stödområde och att gradera bidragsprocenten inom detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enligt delegationens uppfattning av stor betydelse
att avgränsningen av ett skogligt stödområde så långt möjligt samordnas med de
regionalpolitiska strävandena. Avgränsningen av del skogliga stödområdet bör
därför enligt delegationens uppfattning ske i samband med alt ställning tas
till sysselsättningsutredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande ulredningens förslag om bidrag till olika
typer av skogs<br>
vårdsålgärder -- vill delegationen särskilt framhålla att del är av sior</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>betydelse atl de sysselsättningstillfällen som tillkommer
genom dessa ål<br>
gärder kommer ortens eller områdets befolkning till del. Detla bör även<br>
gälla de sysselsättningstillfällen som skapas genom bidrag lill skogsväg<br>
hållning. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.34 Institutet
för skogsförbättring: Eftersom det just nu är aktuellt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all bygga upp en ny plantagegeneralion som för framliden
kan ersätta och utöka de nu producerande planlagerna är del nödvändigi atl
finansieringen av detta förädlingsprogram kan garanteras på ett
tillfredsställande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.35 Hushållningssällskapens förbund: Förbundet har
icke något att erinra<br>
mot atl statsbidrag utgår till av utredningen föreslagna åtgärder. Däremoi</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>delar förbundel icke utredningens uppfattning, att det
statliga stödet skall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utgå med
samma bidragsprocent oberoende av skogsägarekaiegori. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Förbundet ansluter sig till reservationen från ledmoten
Hjort</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.36 Lantbrukarnas
riksförbund — Sveriges skogsägareföreningars riksför<br>
bund: Allmäni. Vi anser--- i likhet med utredningen - atl det i vissa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fall finns motiv för samhällsstöd. Del gäller framförallt
för skogsvårdsålgärder - inom lagens ram - i de delar av landet där markens
svaga produktionsförmåga och avsätlningsläget inte gör del möjligt för
skogsbruket alt bära fulla kostnader. Av främsi regionalpolitiska skäl bör del
från samhällets sida vara lönsamt med ett betydande stöd till skogsbmkel i
dessa områden. Det bör regelmässigt kunna ingå som en del i ett fortlöpande regionalpoliliskl
program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill--------- kraftigt understryka att det av ulredningen
föreslagna stö<br>
det måste tas av budgetmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Atl genom transfereringar inom näringen, t. ex. avgifier,
försöka</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppbringa dessa medel är en principiellt felaktig väg. Moliven
för statsbidragen är främsi samhällsekonomiska och i stor utsträckning
betingade av regional- och sysselsättningspoliiiska hänsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvård. Vi biträder i allt väsentligt utredningens
förslag vad gäller stödels inriktning och omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Vi delar utredningens uppfattning om bidragsnivå
och bidragsbe<br>
rättigade ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi ansluler oss till vad ledamoten Bo S. Hedström i ett
särskilt yttrande anför om bidragsprocent för olika skogsägargrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bekämpning av skadeinsekier - Skogsväghåltnlng. Vi
biträder utred<br>
ningens förslag om stöd/bidrag till bekämpning av skadeinsekter </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och skogsväghållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.37 Sveriges häradsallmänningsförbund: Allmänt.
Beträffande statligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stöd----- får allmänningsförbundel med tillfredsställelse
konstatera att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>häradsallmänningarna inle längre lycks vara diskriminerade
utan får samma behandling som övriga skogar, vilka lyder under
skogsvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvård.---- Någon anledning all ha olika bidragsnivåer
förefinnes</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.38---------------------------------------------------------- Svenska
arbetsgivareföreningen — Sveriges industriförbund:--------------------------------------------- 1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den mån samhällel ålägger markägaren alt vidta
skogsvårdande ålgärder som ter sig företagsekonomiskt olönsamma men som ur
samhällsekonomisk synpunki anses önskvärda menar organisalionerna all statligt
stöd bör utgå. Stödets storlek bör då självfallet inte vara siörre än de merkoslnader
som föranleds av de skogsvårdande åtgärder samhällel kräver. Subventioner för
all kompensera för ell allmänt högt kostnadsläge finner organisationema
olyckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.39 Skogsindustriernas
samarbetsutskott: Vi vill särskilt framhålla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att stöd lill reproduktionsarbelen i övre och inre
Norrland och nordvästra Svealand är ett villkor för att arbetenas omfattning
och kvalitet skall kunna upprätthållas. På grund av de högre kostnadema och den
lägre avkastningen inom dessa områden framstår dessa ofta som förelagsekonomiskl
olönsamma - den regionalpolitiska kalkylen kan vara en annan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Statliga stöd- och stimulansåtgärder bör i vissa
lägen kunna till<br>
gripas i större omfattning än hittills och än vad som föreslagits av ulred<br>
ningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill slutligen understryka viklen av att bidrag som
utgår i form av en viss andel av kostnadema för en åtgärd motsvaras av
tillräckliga totala anslag för varje år. Om så ej är fallet kan skogsägama vänlas
uppskjuta sina insaiser tills dess medel finns tillgängliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.40 Sågverkens råvaruförening: Skogsvård. Genom stamkvistning
kan<br>
kvaliteten mekaniskt påverkas i positiv riktning på såväl gran som lall. om<br>
den uiförs rätl och vid rält lidpunki i irädels ålder. Med hänsyn lill den<br>
långa lid som förflyter mellan stamkvistning och avverkning-försäljning av<br>
de kvistade träden, är stamkvistning en typisk sådan åtgärd till vilken<br>
statsbidrag bör utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Genom att utveckla teknik- och arbetsmetoder saml
propagera</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för stamkvistning. kan ökat intresse för kvistning
uppammas, vilket intresse bör undersiödjas med ökade sialsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.41<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingenjörsvetenskapsakademien: Som
ett exempel på mera intensiv skogsvård som ur allmän synpunki är önskvärd men
som för många enskilda skogsägare kan le sig alltför långsiktig och osäker kan
nämnas stamkvistning. Ökat slöd härför framslår som väl motiverat med hänsyn
till de strategiska fördelama med en virkesråvara av hög kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.42<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kooperativa förbundet:- 1 vissa
situationer och för täckande av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>särskilda koslnader, såsom vissa slag av långsiktiga
investeringar och följ<br>
derna av förbud liknande DDT-förbudet med därav följande insektshärj<br>
ningar, kan det vara rimligt att särskilda statliga bidrag tillfälligt ulgår in<br>
nan andia ålgärder hunnit vidlas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.43 Statens
vägverk: Skogsväghåltnlng. Det är ell väseniligi sam-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hällsinlresse alt skogsbruket har tillgång till ett
rationellt och effektivt skogsvägsyslem. Ell ulökal slöd för all ytteriigare lillgodose
detta behov syns motiverat om bålnadskravel uppfylls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Två principiellt olika huvudtyper av skogsvägar kan
urskiljas i bidragshänseende, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A. skogsvägar///«/! stor andel främmande trafik, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B. skogsvägar/wé-J stor andel främmande irafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På den första lypen har i regel förstärkt och egentligt
underhåll inte kontinueriig utan intermittent karaktär, varför, när dessa
åtgärder vidtages, de får relalivi stor omfattning och medför relativt sett
stora kostnader. De får således prägel av invesleringar och bör av den
anledningen kunna erhålla bidrag frän skogsvägsanslagels byggnadsdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Serviceåtgärder på skogsvägar ansågs av skogsstyrelsen i
dess hemställan till regeringen år 1974 - på vilken 1973 års skogsuiredning
grundar sitt förslag - i flertalet fall böra hänföras till de direkta avverkningskoslnader-na
och därmed normalt ej vara bidragsberättigade. Detla torde i särskilt hög grad
gälla skogsvägar av typ A.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra typen. B, med stor andel främmande trafik, bör
enligt vår mening i bidragshänseende behandlas som enskilda vägar med
statsbidrag. De har i regel mer kontinuerlig trafikbelastning. Den främmande
trafiken utsätter vägen för slitage för vilkel väghållaren bör kompenseras och
det ligger i den främmande trafikens intresse all vägen hålls öppen för denna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 110</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>trafik. Dessa faktorer motiverar statsbidrag till främst
serviceåtgärder, men även till visst egentligt underhåll som t. ex. grusning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsbidrag till drift uv denna typ av skogsvägar kan
redan lämnas med stöd av slatsbidragskungörelsen avseende enskild väghållning
(SFS 1952:953). För att kunna utöka detta slöd - i enlighet med skogsutredningens
intentioner - bör del s. k. enskilda väganslagel höjas. Ett alternativ synes
kunna vara atl administrationen av statsbidrag till såväl A-skogsvägar som B-skogsvägar
sker genom länsstyrelserna. Delta skulle gagna en enhetlig bedömning och underiätta
ställningslagande till de gränsfall som alllid förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamt för samtliga skogsvägar med statsbidrag bör vara
atl de ej får avslängas ulan tillstånd av länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare vill vi framhålla vikten av att det i
statsbidragshänseende inte bör vara förmånligare att vara väghållare för en
skogsväg än för en enskild väg vilken har belydelse för bygdens befolkning, det
rörliga friluftslivet etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 konsekvens med denna princip bör bidragsprocenten till
skogsvägar i den av utredningen avgränsade inre zonen högst uppgå lill 70%,
dvs. ej överstiga bidragsprocenten för enskilda vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsbidrag till byggande av skogsflygplatser bör, enligt
vår mening, inte direkt sammankopplas med statsbidrag lill skogsvägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.44 Riksrevisionsverket: Enligt
RRVs uppfaUning bör bidragsni<br>
vån sättas ulifrån förväntad stimulanseffekt. RRV ifrågasätter därför de<br>
höga bidragsprocenter som utredningen generellt föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid utformningen av reglerna för de bidrag som blir
aktuella bör stor vikt läggas vid att bidragsadministrationen underlättas. Av
bl. a. denna orsak bör rollfördelningen mellan den centrala och de regionala
skogsvårds-myndigheterna noga övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.45 Rektorsämbetet
vid Lunds universitet: Om inte skogsbrukel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan bära sina egna kostnader, eftersom de producerade
varorna då tycks bli för dyra, måste ambitionerna sänkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.46 Lantbruksstyrelsen:
A///7/(/7r. Lantbruksslyrelsen är medveten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om all förhållandena i skogsbruket och jordbruket är olika
och att en direkt överföring av ertärenheter från jordbrukets förhållanden inte
kan göras, men anser att systemet med kreditgarantier bort diskuleras närmare
särskilt som en kraftig ökning av det statliga ekonomiska stödet föreslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Enligt lantbruksstyrelsens mening bör stödet ges en
struk-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>turbefrämjande inriktning genom direkt stöd i samband med
strukturratio<br>
nalisering, men också genom atl i första hand siödja aktiva brukare så alt<br>
passivt ägande åtminstone inte underlättas genom slödgivningen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen föreslår samma bidragsnivåer för alla
skogsägargrupper. Motivet anges vara att de förelagsekonomiska villkoren inte
skiljer sig mellan olika grupper. Lantbruksstyrelsen kan inte dela denna
uppfattning, utan anser att betydande skillnader föreligger mellan
privatskogsbruk och övrigt skogsbruk bl. a. i fråga om långsiktighelen i
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbruksslyrelsen anser alt de siatliga bidragen i många
fall bör ges formen av avskrivningslån. Delta ger generellt bättre möjligheter
till kontroll av att syftet med bidragen uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvård. Lanlbruksstyrelsen tillstyrker att bidrag utgår
inom s.k. skadeområden lill omplantering eller omfattande hjälpplantering samt
till skogsplantering på nedlagd jordbruksmark.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övriga fall - skogsodling, röjning, dikning - anser
styrelsen atl den fö<br>
reslagna omfattningen av stödet ingående bör prövas, varvid också möjlig<br>
heternu ull basera stödet på garantilån undersöks ytteriigare. I den mån bi<br>
drag bör utgå UV regionalpolitiska skäl. bör samordning ske med regional<br>
politiken i övrigt.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvägluilliiing.---- Enligt styrelsens mening passar
stöd i form av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kreditgaianti väl för skogsväghållning och bör i många
fall kunna reducera behovei av bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.47<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En ledamol i lantbruksstyrelsens
styrelse (Lindberg) var av skiljaktig mening och ansåg atl styrelsen bort
tillstyrka förslaget all statsbidrag lill skogsvårdsåtgärder skall utgå efter
.summa grunder till alla skogsägarkategorier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.48<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen: 5A;().i,'.?i'<"'(/.
1 utredningen föreslås ett skogligt stödområde, som avviker från det
stödområde som gäller för regionalpolitiken. Styrelsen vill här peka på alt
tillkomsten av ytterligare slödom-råden för statliga insaiser kan leda lill en
viss begreppsförvirring och försvåra den administraiivu hundläggningen hos myndigheler
och företag av oliku stödformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.49<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens industriverk: Allmäm.-- Enligt
industriverkets mening</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är del i och för sig rimligt---- att räkna med
förhållandevis låga sam<br>
hällsekonomiska arbetskostnader i glesbygdema. Detta gäller emellertid<br>
för alla typer av verksamhet i dessa regioner. Teoretiskt bör därför juste<br>
ring av skillnaderna mellan samhällsekonomiska och företagsekonomiska<br>
arbetskostnader i glesbygderna snarare ske genom regionalt avgränsade,<br>
men näringsgrensneutrala sysselsätiningssiöd, än genom branschavgrän-<br>
sade slöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvård. Den skogspolitiska utredningens analys visade att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>även om
man hell bortser från arbelskoslnaderna på den norrländska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>landsbygden--- , så blir koslnadema ändå så höga på grund
av den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>långa omloppstiden, atl ökade återväxtåtgärder i första
hand bör sältas in i syd- och mellansverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta talar enligt industriverkets uppfattning emot att
man, såsom före<br>
slagits av 1973 års skogsutredning, använder återväxtåtgärder som gene<br>
rellt sysselsättningsskapande instrument inom det av utredningen föreslag<br>
na stödområdet-- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Både den nuvarande, och i än högre grad den
föreslagna, intensi<br>
teten i återväxtåtgärderna innebär sannolikt en betydande felan<br>
vändning av kapitalresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.50 Länsstyrelsen i Södermanlands län: Vad gäller
statligt slöd vill läns<br>
styrelsen förorda att sådant i första hand ulgår generellt för att få fram<br>
skogsplantor av så god kvalitet som möjligt och samtidigt till lägsta möjliga<br>
kostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till medelstillgången får avgöras hur mycket
som skall satsas från statens sida. Vid denna fördelning bör också
regionalpolitiska hänsyn tas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.51 Länsstyrelsen i Kronobergs län: Länsstyrelsen
avstyrker ulredning<br>
ens förslag atl samtliga markägare oavsett ägarkategori alltid skall ha lika<br>
bidragsmöjligheter och ansluter sig i stället till Bo S Hedströms reserva<br>
tion.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen är tveksam till om slatsbidragsreglerna för bl.a.
dikning och skogsväghållning ger en tillräcklig slyrning av dessa verksamheier.
I båda fallen ur en noggrann planering ett verksamt sätt atl molverka att för skogsbrukel
och naturvården olämpliga projekt genomförs. Länsstyrelsen föreslår därtör alt
planläggning av sådan verksamhet blir obligalorisk samt att skogsvårdssiyrelsen
skall ha kännedom om dessa planer innan arbetet utförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landshövdingen samt ledamöterna Bo Jansson, Ingvar Karisson
och Thorsten Nilsson anmälde avvikande mening beträffande majoritetens förslag
om obligatorisk planläggning av dikning och skogsväghållning och ansåg därför att
undru stycket i uvsnittet om "Statligt stöd" borde ha utgått</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.52 Delegationen för företagens uppgiftslämnande: DEFU
saknar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- en beräkning av kostnaderna för administration av
det statliga stö<br>
det DEFU efterlyser dessutom en beräkning av de kostnader som före<br>
slagen anmälningsskyldighet m. m. medför för uppgiftslämnama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.53 Skogssällskapet:- Bestämmelser bör--- införas, som
medger</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statsbidrag även utanför nuvurande stödområden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.54 Svenska pappersindustriarbetareförbundet - Svenska
skogsarbetare<br>
förbundet — Svenska träindustriarbetareförbundet: Eftersom skogspro<br>
duktionen måste upprätthållas på all produktiv skogsmark, kommer de<br>
stora skillnaderna i förutsättningar atl verka onödigt höjande på prisnivån<br>
för råvaran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför anser förbunden att förutsättningarna för
inrättandet av en kollektiv skogsvårdsfond närmare bör utredas. Därvid bör
såväl omfattningen av en sådan fond som den tekniska utformningen och
anknytningen till de fastighetsvisa fonderna övervägas, saml vidare kopplingen lill
samhälleis insaiser för främjandet av en hög skogsproduktion. Målsättningen måsle
vara att med hänsyn till geografiska och biologiska fömtsättningar skapa
likartade villkor för en hög skogsproduklion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.55 Miljöförbundet:---- Vi förordar ett omedelbart bidragsslopp
för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alla former av gödsling, kemisk bekämpning och dikning av sumpskogs-och
myrmarker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser också att stödåtgärderna bör prioriteras så. atl
ekologiskt och sysselsättningsmässigt fördelaktiga altemativ gynnas som t. ex.
mekanisk lövröjning framför kemisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.56<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges jordägareförbund: Sveriges
Jordägareförbund motsätter sig även förslaget om särskilt stöd för plantering,
dikning, gödsling m. m. under förutsättning atl skogsvårdsavgiften avvecklas.
Om ett stöd ändå införes bör det differentieras så all en större andel kommer privalskogsbmket
till godo. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.57<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centerns undgdomsförbund: Det stöd
som i dag finns för plantering av åkermark, anser vi ska slopas. </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Strukturfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver en i stort sett allmän uppslutning kring
utredningens uttalanden i strukturfrågoma efterlyses från flera håll ålgärder
för all komma till rätta med de rådande förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Lantbruksstyrelsen: Lanlbmksslyrelsen vill underslryka
behovei av<br>
en fortsatt strukturralionalisering. Detta arbele försvåras emellertid av alt<br>
en ökande andel av fasiigheterna ägs av passiva ägare, som ofta är döds<br>
bon eller på annan ort boende släktingar till tidigare ägare. Dessutom ut<br>
nyttjas i många fall jordens eller skogens produktionsförmåga svagt eller<br>
inte alls.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom olika jordpoliiiska medel bör man söka minska omfatiningen
av det passiva ägandet. Enligt styrelsens uppfattning bör detta ske även genom
skogspolitiska åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Därför får skogspolitiken enligt styrelsens mening
inte utformas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>så att ägandet av små och orationella företag underiättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Slyrelsen vill särskilt framhålla behovei av alt
reglerna för be<br>
skattning av gemensamhetsskog reformeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Genom att stmklurförbältrande ålgärder är
långsiktigt verkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>finns----- inle alltid förelagsekonomiska motiv alt
investera i sådana åt<br>
gärder. Därför är det enligt styrelsens uppfattning minst lika välmotiverat<br>
ur skogspolitisk synpunkt atl statligt stöd till sådana ålgärder utgår som till<br>
andra åtgärder inom skogsbmkel.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Svårighelerna att bilda gemensamhetsskog är- mycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stora p. g. a. markägarnas ovilja att gå in i denna
ägandeform. Reg<br>
lerna för bildande av gemensamhetsskog måste - - -, som utredningen<br>
föreslår, ses över så alt en mindre grupp markägare inte kan förhindra bil<br>
dandet av gemensamhetsskog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen har inget all erinra mol vad
utredningen anfört i frå<br>
ga om samverkan.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Skogsstyrelsen: Skogsstyrelsen instämmer i
utredningens mening, att<br>
det är nödvändigt alt de uppenbara brister i strukturhänseende som belas<br>
tar skogsbruket upphävs eller motverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till alt del från skogsbrukets synpunki är
angelägel med en<br>
accelerande takt i strukturarbetet inom privaiskogsbrukei. anser skogssty<br>
relsen att skogsvårdsstyrelserna återigen bör göras medansvariga i det<br>
strukturarbete som lantbruksnämndema bedriver. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frägan är----- hur arbetet med att organisera gemensamhetsskogar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan underlättas. Mycket lyder därvid på all en översyn av lagsiiftningen
krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 avvaklan på att strukturrationaliseringen skall ge
önskade resultat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- bör skogsvårdsorganisationen lilldelas resurser för
planering och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samordning av den kapacitet som finns inom en region och
för att främja uibyggnaden av en serviceorganisation på ett ralionelll säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Statens lantmäteriverk: LMV delar skogsulredningens
allmänna syn<br>
pä den förhandenvarande företags- och faslighelssimkturen inom privat<br>
skogsbruket saml ulredningens uppfattning att det är angeläget alt stor-<br>
leksralionaliseringen och omarronderingsverksamhelen får fortgå i minsl<br>
samma takt som hittills.-- Det finns enligt LMVs uppfattning skäl för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en avsevärd ökning av insalsema för
strukturrationalisering främst i pri<br>
vaiskogsbrukei. --- Takten i verksamheien är-- enligt LMVs upp<br>
fattning väsentligen en fråga om vilken satsning del allmänna är berett att<br>
göra. Det gäller därvid inte enbart storleken av de resurser man vill satsa<br>
ulan också uppläggningen och planeringen av insalsema så att de kan säl<br>
las in där behovei är störst och så att de kan ges en lämplig inrikining.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- I en uiredning rörande aktivare
fastighetsbildning för strukturom<br>
vandlingen, som LMV i samråd med lantbruksslyrelsen samtidigt med det<br>
ta yttrande överlämnar till justitiedepartementet med anledning av särskilt<br>
uppdrag, redovisas hur förfarandel enligt LMVs mening lämpligen kan läg<br>
gas upp.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsutredningen framhåller att det från skogsbrukssynpunkt
är särskilt viktigt att arbetel med bildande av gemensamhetsskogar i de
svårast</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>iigosplittrade områdena kan bedrivas i snabbare takt än
hittills. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LMV delar ulredningens bedömning.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Enligt LMVs uppfattning finns det vissa svagheter i
reglerna om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gemensamhetsskog och LMVs förslag syftar till atl
undanröja dessa svagheter. Samiidigi bör emellertid sägas att den långsamma
takten i gemen-samhetsskogsbildningen hittills enligt LMVs bedömning i huvudsak
har berott på andra saker än brisler i lagstiftningen, främst på den tröghet
som i största allmänhet har förelegat när del gäller genomgripande strukturrationalisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- De nya skatteregler för gemensamhetsskog som
infördes är 1975</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har inverkat myckel oförmånligt på markägarnas inställning
till gemensamhetsskog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Driftssamverkan och strukturförbättring ulgör ålgärder
som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kompletterar varandra. 1 områden där strukturen är som
sämst utgör strukturförbäilring oftast en föruisättning för alt en väl
fungerande driftssamverkan skall kunna elableras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4 Domänverket:---- Förbättringar av brukningsstrukturen
är i hög</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grad angelägna, både i form av ökad driflssamverkan och på
längre sikl en bättre faslighetsarrondering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stiftsnämnden i Strängnäs:- Med lanke
på den ofta myckel besvärande ägosplittringen i vissa delar av Iandel torde
stödåtgärder för att åsiadkomma mera rationella fastigheter vara välmotiverade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands län: För
atl göra markägarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mera intresserade av atl slrukturförbältra sina
skogsmarksinnehav bör staten delvis svara för kosinaderna för
fastighetsregleringarna och i samband därmed eventuellt erforderliga
utredningar enligt äganderättsutrednings-lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.7 Länsstyrelsen i Gotlands län:- Enligt länsslyrelsens
mening är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samverkan skogsägarna emellan det förnämsta sättet att molverka
brisler i<br>
strukturen.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.8 Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Enligt länsstyrelsens
mening skulle ra-<br>
lionaliseringslakten kunna ökas om fastighetsbildningslagstiftningen änd<br>
rades så att t ex bättre förutsättningar fanns att bilda gemensamhetsskog.<br>
Vidare borde resurser avsättas för information till fastighetsägarna om ne<br>
gativa effekter på skogsproduktionen av en orationell fastighetsstruktur<br>
och för slöd lill strukturrationalisering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>199</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.9 Länsstyrelsen i Värmlands län: Skogsmarkernas värdeproduce-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rande förmåga skulle öka väsentligt om man får fram
rationellare former för att lösa problemen med ägosplittringen. Specialdestinerade
medel bör enligt länsstyrelsens mening anslås för försöksverksamhet när det
gäller koncentrerade insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.10------------------------------------- Länsstyrelsen i
Örebro län: Länsstyrelsen vill underslryka</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsulredningens uppfattning, alt en förbättring av
fastighetsstrukturen i vissa områden är nödvändig för atl det skall bli möjligt
all hedriva ett ralionelll skogsbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsägamas iniresse atl gå in i
strukturrationaliseringsprojekt måsle<br>
enligt länsstyrelsens mening stimuleras på olika sätl, bl a genom ökade<br>
statliga bidrag till förrättningskostnader. Även bildande av gemen<br>
samhetsskogar bör stimuleras exempelvis genom statligt stöd till sådana<br>
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- 1 avvaktan på en förbättring av
fastighetsstrukturen är det angelä<br>
get att få till stånd olika former av samverkan mellan skogsägare på del sätl<br>
som ulredningen föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.11--------------------------------------------- Länsstyrelsen
i Västmanlands län: Länsstyrelsen förordar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- att man------ söker stimulera skogsägare av alla
kategorier till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samverkan kring konkreta ålgärder. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.12---------------------------------------- Länsstyrelsen
i Kopparbergs län: För att öka möjligheterna all</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>få igång strukturrationaliserande
åtgärder föreslår länsstyrelsen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gränsen för det skogliga stödområdet inom länet flyttas
österut så att Gagnefs, Leksands och Rättviks kommuner inkluderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sju av ledamöterna i länsstyrelsen
i Kopparbergs län (Aarnseth. Bergström, Dahlén, Helldin, Lång, Olsson och Sleiving)
anför i reservation; Ytteriigare stimulans för omarrondering bör kunna uppnås
genom ändringar i skattelagstiftningen med skärpning för dödsbon och passiva
ägare. Avdragsräll för förrättningskostnader bör övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands
län: Länsstyrelsen får för sin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del förorda att man avväger de skogspolitiska medlen,
jordförvärvs- och fastighetsbildningsbestämmelserna samt beskattningsreglerna
så att stmklur- och driftsfrågorna inom skogsbrukel successivt förbättras. Det
torde inte vara möjligl alt exv ensidigt skärpa skogsvårdslagens krav på små
och ur slruktursynpunkt orationella enheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att förbättra fastighetsstrukluren är emellerlid en
långsiktig process<br>
----- . Samverkan kring såväl resurser som åtgärder bör stimuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämtlands län:
Strukturfrågorna bör enligt länsstyrelsens mening ägnas en större
uppmärksamhet i del fortsatta arbetet med de skogliga frågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västerbottens län:---------------------------- Länsstyrelsen
anser </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att en intensifierad arronderingsverksamhet inom
skogsbruket bör ingå<br>
som ett led i den framtida skogspolitiken. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.17 Länsstyrelsen i Norrbottens län: 1 rådande läge
vill länsstyrelsen med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hänsyn till del ökande samröre med markägare även ur
formell synvinkel som flera av ulredningens förslag synes leda till framhålla
att om alla dödsbon skulle få ett ansvarigt ombud, något som vid olika
tillfällen aktualiserats skulle detta kraftigt underlätta olika instansers
hantering av olika skogliga ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.18 Lantbrukarnas riksförbund — Sveriges
skogsägareföreningars riksför<br>
bund: Vi instämmer i utredningens beskrivning av strukturfrågornas bety<br>
delse för en effektiv skogsproduklion i framtiden. Vidare delar vi utred<br>
ningens mening när den konstaterar att "ökad driftsamverkan får anses<br>
mest verksam i ett bredare perspektiv". Det är alltså främst inom detla<br>
område som insatserna bör koncentreras. Bästa möjliga utnyttjande av ar<br>
betskraft och andra resurser är en väsenilig förutsättning för ett ekono<br>
miskt skogsbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Vi vill-------- understryka att det borde vara
utvecklingsfrämjan<br>
de om tekniska kostnader för strukturförbättringar får tas upp i sin helhet<br>
som kostnader vid inkomsttaxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom det allra svårast ägosplittrade områdena anser vi - i
likhet med utredningen - att bildandet av gemensamhetsskogar kan vara ett
verksamt medel att åsiadkomma nödvändiga strukturförbättringar. Bildandet av gemensamhetsskogar
bör därför aktivt stödjas av samhället i sådana områden. Men skall bildande av
gemensamhetsskogar möjliggöras måste skattereglerna för dessa förändras. Som
de nu är utformade utgör de ett hinder för bildande av gemensamhetsskog. Vi
föreslår därför att man närmare utreder möjligheter till beskattningsregler
som postivit kan medverka i denna strukturprocess.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Vi vill understryka utredningens krav om att den
statliga utred<br>
ningen om dödsbo och samägande snarast framlägger förslag om ändring<br>
av gällande rättsstatus för dessa ägargmpper, så att en ändamålsenlig för<br>
valtning och skötsel av dessa fasligheter främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör------ framhållas att föreningama i sin
uppdragsverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>även åtar sig arbete för icke medlemmar.
Skogsägareföreningarna är vidare öppna för ett intensifierat samarbete med
andra organisationer och intressenter inom skogsbruket. Skogsägareföreningama
upplever det därvid som naturiigi och nödvändigi alt främst i samarbete med
skogsvårdsstyrelserna verka för en ökad och fördjupad samverkan inom
privatskogsbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.19 Skogssällskapet: Enligt Skogssällskapets
erfarenhet föreligger den ef<br>
fektivaste formen av samverkan i det alternativ sällskapet sedan mer än ett<br>
halvsekel erbjuder. Skogsägare - ej minsl samägare såsom dödsbon, fa<br>
miljebolag, stiftelser och andra som har svårighet att personligen fatta be<br>
slut och omsätta dessa i praktisk skogsvård och ekonomisk förvaltning -<br>
kan genom anslutning till ett effeklivi, obundet och opartiskt förvaltnings<br>
organ få alla sina behov tillgodosedda. Samverkan grundas härvid endast<br>
på den nytta envar uppdragsgivare utifrån sina egna intressen kan uppnå.<br>
Geografisk belägenhet, grupptillhörighet ed har ingen avgörande betydel<br>
se.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.20--------------------- Sveriges häradsallmänningsförbund: Bildande
av gemensam<br>
hetsskogar är en effektiv, enkel och billig metod atl komma tillrätta med<br>
den dåliga fastighetsstrukturen i skogsmark och denna möjlighet bör upp<br>
märksammas mer.--- </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1\ Tjänstemännens centralorganisation: TCO vill
särskilt under<br>
stryka behovet av skärpt lagstiftning beträffande förvaltningen av jord<br>
bruksfastigheter ägda av dödsbon eller genom långt drivna former av sam-<br>
äganderätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.22<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet: Styrelsen
vill understryka utredningens uppfattning att fastighetsstrukturen måste
förbättras i vissa områden för att det skall bli möjligt att bedriva ett
rationellt skogsbmk. Den stafliga verksamhet som pågår för att förbättra
fastighetsstrukturen måste fortsätta och intensifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.23<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län: Enligt länsstyrelsens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppfattning slår icke den ändrade hushållningen och vår
tids utnyttjande av skogens produkter i rimlig relation till ägosplittringen
och uppdelningen av skogsinnehaven. Det är svårt att tänka sig att ett aldrig
så ambitiöst program manifesterat i lagar, förordningar eller anvisningar,
skall fä en större genomslagskrafl ulan brukarnas akliva medhjälp och då måste
lösningar också finnas på dessa strukturproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt länsstyrelsens uppfattning hade det varit av stort
värde om utredningen allsidigare hade behandlat problemen i samband med skogsbrukets
strukturrationalisering och även framlagl andra åtgärdsförslag och belyst konsekvensema
av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.24 Skogsindustriernas
samarbetsutskott: Kraftfulla åtgärder mås<br>
le — - sättas in för att komma tillrätta med ägosplittringen. Det hade<br>
varit önskvärt att skogsutredningen presenterat konkreta förslag till inten<br>
sifiering av arronderingsverksamheten och andra ålgärder i samma syfte,<br>
t ex bildande av gemensamhetsskogar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetsulskottei vill i sammanhanget framhålla att de
förslag lill änd<br>
rad jordförvärvslagstiftning som framlagts av jordförvärvsutredningen<br>
(SOU 1977:93) fält en sådan inrikining att arronderingsarbetet avsevärt<br>
kommer att försvåras.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Det är------ nödvändigt att samverkan över ägogränsema
ytter<br>
ligare utvecklas och främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Skogsinventeringar och skogsbruksplaner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen stöds av i stort sett samtliga remissinsianser.
Önskemål om obligatoriska skogsbmksplaner förs fram från ett par håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.1 Riksskatteverket:-- Utredningen har inte närmare
berört i vilken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utsträckning kunskapema i form av skogliga dalauppgifter
skall omfattas av någon sekretess. RSV ser del emellertid som viktigt att de
uppgifter som kommer alt inhämtas i detta sammanhang inte blir sekrelessbelagda
utan blir tillgängliga för fastighetstaxeringen, som har stor betydelse för bl
a förmögenhetsbeskattning, värdeminskningsavdrag på skog samt den föreslagna
lagen om insättning på skogsvårdskonto. En på detta sätt ökad kunskap om de
enskilda bmkningsenheterna bör således innebära ökade möjligheter att utföra en
likformig och rättvis fastighetstaxering av skogen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- RSV ser det som naturligt alt omdrevstillfällena
för allmän fastig<br>
hetstaxering av skog och områdesplanering samordnas i tiden. Detta speci<br>
ellt med hänsyn till förslaget att staten skall svara för hela kostnaden för<br>
områdesplaneringen. Kosinaden för att erhålla områdesplaner med fastig<br>
hetsvis redovisning är dock enligt uppgift relativt hög, ca 27 kr per ha att<br>
jämföra med av utredningen bedömd kostnad om 12-17 kr per ha för om-<br>
rådesplan utan faslighelsvis redovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV får därför föreslå all formerna för sialsbidrag till skogsbmksplaner
altemativt områdesplaner med redovisning per bmkningsenhel blir sådana all de
stimulerar skogsägare lill att använda dessa möjligheter även med veiskap om
att man kan åläggas att redovisa planinnehållet i fastighetsdeklaration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.2 Lantbruksstyrelsen: Lantbruksstyrelsen har inget att
invända mot ut<br>
redningens förslag att stimulansbidrag skall utgå till skogsbmksplaner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lanlbruksstyrelsen har inte heller något att erinra mol ulredningens
förslag vad avser översiktliga skogsinvenleringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.3 Styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet:------------------ Styrelsen
vill </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>framhålla vikten av att riksskogstaxeringen i olika
avseende kan förbättras och utökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.4 Skogsstyrelsen:-- Skogsstyrelsen är---- positiv till
föreslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stimulansbidrag till upprättande av skogsbmksplaner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Bidraget till fastighetsvis plan bör som regel
beräknas med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hänsyn till den merkostnad som uppslår vid samtidig registrering
av fastig<br>
hetsvisa uppgifter och översiktlig inventering. Då syftet enligt utredningen<br>
är atl förmå framför allt mindre skogsägare att låta upprätta plan, föreslår<br>
styrelsen, alt bidrag ulgår med 400 kr per plan och brukningsenhet, dock<br>
högsl motsvarande merkostnaden för planen. Kostnaderna för detta stimu<br>
lansbidrag beräknas till ca 4 milj kr per år .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen anser att det är utomordentligt
betydelsefullt att över<br>
siktlig skogsinveniering kan bedrivas systematiskt över hela landet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten bör bedrivas av skogsvårdsorganisationen och
omfatta<br>
skogsmark där privata skogsägares innehav i huvudsak finns. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen anser atl kosinaden för översiktliga
skogsinventeringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är större än utredningen beräknat eller sammanlagl ca
15 milj kr per</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>år------ .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagil ett 15-årigt
revideringsintervall. Normalt är målsättningen alt utföra revidering vart 10;e
år. Skogsstyrelsen anser alt detta revideringsintervall inte bör frångås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.5 Statens naturvårdsverk: Naturvårds- och
miljövårdshänsynen i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsbmket, som enligt lag skall ingå som ett normalt led
i allt skogsbmk,<br>
bör mer konkret än hittills komma till uttryck i alla skogsbmksplaner som<br>
upprättas av statliga myndigheter eller med stöd av allmänna medel. De<br>
mer naturvårdsinriktade skogsbruksplaner för vilka skogsstyrelsen avsät<br>
ter särskilda medel, bör i försia hand avse områden där överväganden om<br>
särskilda åtgärder enligt naturvårdslagen är aktuella. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.6 Arbetsmarknadsstyrelsen: 1 belänkandet framhålls också
belydelsen<br>
av ell utförligt planeringsunderlag inom skogsbmkets område såväl på<br>
riks- som på regionalnivå. Styrelsen delar utredningens uppfattning på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna punkt och vill i detta sammanhang peka på behovet av
en förbättrad<br>
sysselsättningsslatistik på skogsbmkets område. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.7 Statens planverk:-- Planverket vill i detla sammanhang
framhålla</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att de
försök med naturvårdsinriktade skogsbmksplaner som påbörjats är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av stort
intresse i planeringssammanhang. Planverket finner del</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>därför angeläget att särskilt stöd ges för upprättande av
sådana planer. Stödet bör i första hand ges till de områden som enligt
kommunala planer bör planeras vidare i dessa avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Planverket vill poängtera belydelsen av alt
lämpligt inventerings-<br>
material om skogen finns att tillgå som underiag för kommunala och regio<br>
nala planeringsöverväganden. Verkei inslämmer i utredningens förslag att<br>
de uppgifier som kontinuerligt samlas in i samband med skogsbmkets<br>
driftsplanläggning bör ställas till förfogande i lämplig form för atl bl. a. ut<br>
göra underlag för den fysiska planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Planverket anser atl detaljerade skogsmarksinvenleringar
bör ut<br>
föras för i första hand begränsade områden där väsentliga inirång på skogs<br>
mark sker eller förväntas ske, t ex nära större tätorter eller inom livligt be<br>
sökta rekreationsområden eller inom områden med siarka bevarandein<br>
tressen. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.8 Statens lantmäteriverk: Skogsbruksplaner.-------------- Det
kan för<br>
tjäna att påpekas i sammanhanget att åtgärden (att med statsbidrag stödja<br>
sådana planer) i likhet med åtskilliga andra förhållanden inom skogsbruket<br>
bidrar till att konservera den splittrade företagsstrukturen. De regler som<br>
tillämpas för virkesleveranser, samverkan, service och, som här, statsbi<br>
drag utjämnar i belydande mån de företagsekonomiska merkostnadema<br>
för små innehav och minskar därigenom intresset för förbättring av stmk<br>
turen. Samtidigt kvarstår den samhällsekonomiska merkostnad som bris<br>
terna i strukturen föranleder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖversiktUga skogsinvenleringar. LMV tillstyrker för sin
del delta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förslag eftersom inventeringama har intresse också för verksamhei
inom<br>
lantmäteriets område, främst struklurralionaliseringen. LMV fin<br>
ner det mycket väsentligt atl all verksamhet som kräver gmndläggande<br>
försörjning med bild- och kartmaterial samplaneras med LMVs allmänna<br>
kartverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Den allmänna kartläggningen kan inte tillgodose det
bild- och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kartbehov som den förordade utvidgningen av skogsinventeringsverk-samheten
medför, vilket från samhällsekonomisk synpunkt är otillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- LMV ser det------- som naturligt atl medverka vid
samordning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>såväl i fråga om försörjning med gmndläggande kart- och
bildmaterial som i samband med utformning av de slutliga kartproduktema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.9 Statens industriverk: En mindre restrikttv
regleringspolitik på skogs<br>
området ställer ökade krav på skogsnäringens förelag vad gäller planering<br>
såväl på kort som på lång sikt. Eftersom en god planering är en fömtsätt<br>
ning för en väl fungerande marknad och därmed för ett effektivt resursut<br>
nyttjande är det ett samhällsintresse att stödja förelagens planeringsinsat<br>
ser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgmnd tillstyrker industriverket 1973 års
skogsutrednings förslag om stöd till utarbetande av översiktliga
skogsinventeringar. Verket har dessulom tidigare tillstyrkt förslag till
utökade resurser åt riksskogs-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>taxeringen, vars undersökningar av skogstillståndet är av
utomordentligt stor betydelse för möjlighetema till planering på lång sikt inom
skogsnäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.10 Domänverket:
Översiktliga skogsinventeringar. Verket, som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för sin planläggning ulnyttjar liknande inventeringar, kan
verifiera nyttan av dessa. Enligt verkels bedömning borde de föreslagna inventeringama
bl a kunna utnyttjas för gödslings- och avverkningsplanläggning över ägogränser
vid splittrat markinnehav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.11 Länsstyrelsen i Stockholms län: Skogsbmkets
betydelse för samhälls<br>
ekonomin måste beaktas vid såväl kommunal som regional planering.<br>
Länsstyrelsen vill därför understryka behovet av all ett tillfredsställande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogligt planeringsunderlag ställs till de planerande
myndigheternas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands län:
Översiktliga skogsinvenleringar. Länsstyrelsen tillstyrker detta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kronobergs län:
Länsstyrelsen tillslyrker ulredningens förslag om översiktliga
skogsinventeringar, efiersom de har stort värde i olika planeringssammanhang,
främst den kommunala markanvändningsplaneringen. Inventeringarna borde enkelt
kunna tas fram från flygbilds-material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län:-- Länsstyrelsen
anserdet angeläget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl statligt stöd utgår lill skogsbmksplaner. Bidraget bör
då utgå med viss procent på plankostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.15 Länsstyrelsen
i Gotlands län: Förslaget atl skogsbruksplaner bör stöd<br>
jas med ett fast bidragsbelopp om 600 kr tillstyrks. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad utredningen föreslår om översiktliga länsvisa
områdesplaner tillstyrks. Länsstyrelsen vill dock framhålla, att dessa planer
inte kan ersätta riksskogstaxeringen. Det är därför angelägel all denna laxering
ges sådana resurser att tillfredsställande uppgifter kan erhållas från ett så
litet och särpräglat område som Gotland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.16 Länsstyrelsen i Kristianstads län: Statsbidrag lill
skogsbmksplaner<br>
bör utgå. I samband med planens upprättande bör anvisningarna ange att<br>
samråd bör ske med kommun och länsslyrelse så alt skälig hänsyn kan tas<br>
till allmänna intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översiktliga skogsinventeringar, som föreslås av
utredningen kan bli av stor betydelse ur många synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsinvenleringarna bör bedrivas i skogsvårdsstyrelsen
regi, men med en ledningsgmpp där även berörda kommuner, länsstyrelsens
planeringsavdelning och lanlbmksnämnden är representerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län: Av stor belydelse för skogsbmkets fortsatta planläggning är ett fullgott inventeringsunderiag.
För skogsinventeringar bör hela kostnaden täckas av statliga medel i den mån de
utföres genom skogsvårdsstyrelsens försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län: I
många fall skulle det i länsstyrelsens</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksamhei vara av stort värde om aktuella och
tillförlitliga dala rörande<br>
skogsbmket inom länet eller delar av länet funnes tillgängliga. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även kommunema torde i många fall uppleva avsaknaden av
skogliga<br>
data som en påtaglig brist i sitt planeringsarbete. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen får därför tillstyrka utredningens förslag .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.19 Länsstyrelsen i Västmanlands län:--------------------------- Förslagen
om bättre resur<br>
ser lill riksskogstaxering tillstyrkes. Länsstyrelsen stöder också ulredning<br>
ens idéer om länsvisa skogsinventeringar av översiktlig karaklär. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
förordar att dessa inventeringar görs med 10 års omdrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.20----------------------------- Länsstyrelsen i
Gävleborgs län: Länsstyrelsen delar ulredningens för<br>
slag (rörande slöd till skogsbmksplaner) och finner med tillfredsslällelse<br>
att bidraget frikopplats från utförande av andra åtgärder, som nuvarande<br>
bidragssystem föreskriver.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen vill understryka utredningens uppfattning om
behovei av översiktliga skogsinventeringar. - ■•—</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Den föreslagna inventeringen av grundläggande
uppgifter om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogen---- bör genomföras oavsett vilket produktionsalternaliv
som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slutligt kommer alt fastställas. Omdrevel bör vara 10 år i
siällei för föreslagna 15 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Naturvårdsinriktade skogsbruksplaner- måste erhålla
en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>viss status för alt syftet med dem skall uppnås. Avvikelse
från planema bör endast få ske i samråd med skogsvårdsstyrelsen. Medel för
deras upprättande bör ställas lill skogsvårdsstyrelsernas förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser i likhet med utredningen atl riksskogstaxeringen<br>
----- erhåller tillräckliga resurser för att bevara och förbättra dess kvali<br>
tet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.21---------------------------------------------------------------------- Länsstyrelsen
i Västernorrlands län: Länsstyrelsen delar ulredningens<br>
uppfattning atl man bör stödja upprättande av fastighetsvisa planer .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen anser vidare alt förhöjt bidrag bör kunna utgå
vid upprättande av sk naturvårdsanpassade skogsbmksplaner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Över huvud laget bör naturvårdsaspektema och behovei av
samråd med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>naiurvårdsmyndigheterna beakias mer i skogsbmksplaneringen. De</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i utredningen förordade områdesplanerna förefaller vara en
lämplig försia nivå för intresseredovisning och samordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översiktliga skogsinvenleringar. Styrelsen tillslyrker en
fortsatt och ut<br>
ökad verksamhet på della område. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Den starka samhällsnyttan i den översiktliga
inventeringen talar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för atl denna del helt skall bekostas av statliga medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.22<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens län:
Med erfarenhet av lillgången lill områdesplaner vill länsstyrelsen starkt
understryka värdet av föreslagna skogsinvenleringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.23<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lantbrukarnas riksförbund —
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund: Vi biträder ulredningens förslag
om stöd/bidrag till----------------- upprättande av skogsbmksplaner .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser det viktigt att staten stimulerar upprättandet av
fastighetsvisa skogsbruksplaner. Vi förutsätter emellertid atl sådant bidrag kan
utgå oberoende av vem som upprättar planen om denna uppfyller vedertagna normer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------ Vi vill helt insiämma i vad ulredningen anför om riksskogstaxering-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ens behov av resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi delar också utredningens uppfattning att del kan finnas
behov av bättre uppgifter om skogarna för mindre områden än riksskogstaxeringen
kan redovisa. Vi avvisar däremoi ulredningens förslag lill modell för sk översiktliga
skogsinventeringar, då den föreslagna modellen haren onödigt hög ambitionsnivå.
Det finns ingen rimlig proportion mellan samhällets behov av information och
del antal insamlade data som utredningen föreslär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi föreslår i stället att man uireder möjlighelema atl ulnyllja
"grövre" inventeringsmodeller, som lämpligen bygger på uppskattningar
via flygbilder. Sådana modeller bör bli avsevärt billigare och ge möjlighet
till tätare uppdatering. De kan även lättare anpassas till olika landsdelars
varierande behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi yrkar på - i motsats till utredningen - alt även andra
organisationer än skogsvårdssiyrelserna skall kunna della i inventeringsarbetei
och därvid få slatligt stöd för sina kostnader. Den föreslagna
monopolställningen kommer enligt vår mening att hämma ett konstmklivt ulvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.24 Sveriges
häradsallmänningsförbund: Del är viktigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- att förändringar även för relativt små områden kan
följas och att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>man med anledning härav ger tillräckliga resurser för riksskogstaxering
och skogsstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.25 Sågverkens råvaruförening: De förslag
som läggs om utökad skogs<br>
bruksplanläggning, per faslighet och regionalt, är bra och bör fullföljas<br>
med kraft.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Råvaruföreningen anser, atl när vi nu håller på alt
anpassa industrin ner till skogstillväxten och löpande önskar känna till
avverkningamas storlek och utseende. Riksskogstaxeringen måste ges väsentligt
ökade anslag för att snabbt ge näringen korrekta uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.26 Svenska kommunförbundet: Utredningen anser att
det är angeläget<br>
alt de översiktliga skogsinventeringarna anpassas så långt det är möjligt till<br>
andra användares behov. Slyrelsen inslämmer i detta. Kommunerna har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>behov av skogsinventeringar för sin översiktliga fysiska
planering. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slyrelsen föreslår all skogsstyrelsen tillsammans med
Planverket och Naturvårdsverket får i uppdrag alt utveckla metoder för
redovisning av skogsinventeringar för den fysiska planeringens behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.27 Statskontoret: Statskontoret
avstyrker statsbidraget till fastig-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hetsvi.sa skogsbmksplaner. De medel som skogsutredningen
föreslår för detta ändamål bör enligt verkets mening kunna användas effektivare
för utökad områdesvis planläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.28 Riksrevisionsverket: Det
är enligt RRVs mening, mer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tveksamt om bidrag skall utgå i de fall de åtgärder som
krävs i lagstiftningen enbart anses betungande för vissa skogsägare. Principen
bör i detta fall snarare vara att priserna för skogsprodukter får påverkas. Mot
denna bakgrund avstyrker RRV förslaget om bidrag till upprättande av
fastighetsvisa skogsbmksplaner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.29 Länsstyrelsen
i Blekinge län: Länsstyrelsen avstyrker förslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(om översiktliga skogsinventeringar) men vill i
sammanhanget i stället</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreslå atl man - troligen för en bråkdel av kostnaden för
heltäckande om-<br>
rådespluner - utvecklar och genomför ell system för uvverkningsstulistik<br>
som kompleltering till den nuvarande riksskogstaxeringen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.30 Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen
delar utredning<br>
ens uppfattning att skogsbruksplanläggning är ell värdefullt hiälpmedcl för<br>
plunmässig skötsel både för enskilda fastigheter och för översiktlig plune<br>
ring .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämfört med landet i genomsniii sker förändringarna i den skånsk;i
skogen snabbare på gmnd av bl. a. hög bonitet. varför ett planeringsintervall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av 10 år vore önskvärl.-- I fråga om inventeringens
innehåll måste en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avvägning göras mellan syftet och kostnaderna. Länsstyrelsen
be<br>
dömer det som mera realistiskt att utföra enklare inventeringar med sikt på<br>
i första hand behovei av skogsvåidsinsalser och arealredovisning utun<br>
förrådsuppskuttning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.31<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogsindustriernas samarbetsutskott:
Slutens medverkun kun bl.a. bestå i ull stödja utarbetandet av skogsbrukspluner.
Såduna pluner omfullunde enskilda fasligheter eller bmkningsenheter leder ofta
till ett mera aktivt skogsbruk. Än större effekt får man emellertid om bidragen
i första hand disponeras för aktuella samarbetsprojeki över ägogränserna. Det
ur därför önskvärt utt de allmänna medel för invenlering, som utredningen
föreslår skall utgå, mera används som stöd för planer av detta slag än för
områdesvisa inventeringar och planer utan anknytning till konkreta samverkansobjekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.32<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige: LO
vill-------- särskilt understryka vikten av all de av förbunden föreslagna
obligatoriska skogsbruksplanerna kopplas ihop med skogsvårdslagen. Lagen bör säledes
innehålla klarl formulerade krav både på upprättande av skogsbruksplaner och på
genomförande av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.33<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
pappersindustriarbetareförbundet - Svenska skogsarbetareförbundet — Svenska
träindustriarbetareförbundet: Vi anser inte alt de föreslagna skogspolitiska
medlen är tillräckliga för att få lill stånd en för samhället
tillfredsställande skogsproduktion pä dessa fastigheter (många enskilda
fastigheter). Vi föreslår därför atl obligatoriska skogsbruksplaner efterhand
utarbetas för alla skogsfastigheter. För mindre skogsinnehav bör gemensamma skogsbmksplaner
kunna utarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.34<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation:
Förslaget om återkommande skogsinvenleringar tillstyrkes. De bör bli
utgångspunkt för obligatoriska skogsbruksplaner för enskilda fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.35<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fältbiologerna: 1 alla
skogsbruksplaner bör naiurvårdshänsynen enligt skogsvårdslagen preciseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.36 Riksantikvarieämbetet: Enligt
ämbetets uppfattning måsle det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i linje med inlenlionema för inventeringen till den
ekonomiska kartan an<br>
ses vara ett samhällsiniresse atl tillhandahålla den kunskap som kan möj<br>
liggöra ell meningsfullt och rimligt bevarande av kulturhistoriskt värdeful<br>
la miljöer i skogsmark.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet kan delas upp i två etapper. Den första skulle
omfatta en insam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ling av befintlig kunskap och kan genomföras som ett
särskilt projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra etappen skulle omfatia det kompletterande
inventerings- och utredningsarbetet och måste genomföras fortlöpande under en
längre tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturminnesvården har med nuvarande resurser små
möjligheter att<br>
genomföra ett sådant arbele som under lång tid framöver kommer att krä<br>
va arbetsinsatser. Det är därför nödvändigt atl särskilda medel ställs till<br>
förfogande. Särskilt angeläget är det atl medel lill del ovannämnda projek<br>
tet, etapp </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I.
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kan anvisas snarast
möjligt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del för hela riket framtagna underlagsmaterialet skulle
kunna utnyttjas<br>
regionalt och lokalt vid alla former av skogsbruksplanering och därmed på<br>
ett smidigt sätt skapa förutsättningar för hänsynstagande till bevarandein<br>
tressena. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Forskning och utbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med utredningen underslryker remissinstanserna
behovet av forskning. Några remissinstanser anser att forskningen bör breddas
till att omfatta även virkesproduktionens följdverkningar för andra samhällsintressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.1 Statskontoret: Forskning. Statskontoret anser det
angeläget att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ökade FoU-insatser kommer till stånd i samverkan mellan
olika intressenter inom skogsnäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rektorsämbetet vid Stockholms
universitet: Forskning. 1 det framtida forskningsarbetet kring skogen, såväl
som virkesproducent som producent av andra kvaliteter, bör den
forskningskapacitet som finns vid högskolorna utanför lantbmksuniversiletet
kunna medverka i ökad omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet:
Forskning. Det är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- angeläget att forskningen får resurser att
intensifiera kvalitetsut<br>
vecklingen av skogsråvaran,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------- Förbudet mot användning av DDT och ett ökat
motstånd mot an<br>
vändning av herbicider har i hög grad försvårat och fördyrat föryngringsar-<br>
belel. Del är därför av slörsla viki att resurser ställs till förfogande för
öka<br>
de forskningsinsatser när det gäller alternativa bekämpningsmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen instämmer till fullo i ulredningens förslag till
ett intensifierat<br>
FoU-arbete på skogsbruksområdet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen vill understryka att kraftigt ökade
forskningsinsatser är helt<br>
nödvändiga om man vill närma sig den intensitelsnivå i skogsbmket som<br>
utredningen har angeti. Det är viktigt att resurser härför ställs till förfogan<br>
de i sådan tid atl forskningen kan ligga före praktiken .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Utredningen nämner bl. a. behovei av en fortsatt
intensiv utveck<br>
ling mot rationella avverkningsmetoder, forskning kring skogsproduktion<br>
på lorvmarker och bättre utnyttjande av råvaran. Styrelsen instämmer hä<br>
ri, men vill framhålla betydelsen av produktionsforskning i vidaste bemär<br>
kelse . Mot bakgrund av de allt större anspråken från olika intres<br>
senter när det gäller skogsmarkens utnyttjande vill styrelsen också under<br>
stryka behovet av en fortsatt utveckling när det gäller prognosinstrument<br>
av den typ som utredningen har använt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.4 Skogsstyrelsen: Forskning. Skogsstyrelsen anser
möjliga effekter av<br>
metodförbättringar inom återväxtarbelei utgöra angelägna forsknings- och<br>
utvecklingsprojekt.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen bedömer alt alla de forsknings- och
utvecklingsområden som ulredningen beskrivit är mycket angelägna samt att en
ökad statlig satsning pä FoU är av störsla betydelse för möjlighetema att
förverkliga ett ambitiöst skogsproduktionsprogram. Styrelsen vill särskilt
framhäva vikten av FoU-insatser inom områdena plantframslällning, metoder för
sådd och plantering samt kontroll av för plantoma skadliga insekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildning. Skogsstyrelsen vill kraftigt underslryka ulredningens
utta<br>
lande om att kunnig och välutbildad personal är en förutsättning för att del<br>
föreslagna skogsproduktionsprogrammel skall kunna genomföras. Verket<br>
delar de av utredningen- framförda synpunkterna och förslagen rö<br>
rande förbättringarna inom utbildningsområdet, men anser att ytterligare<br>
insaiser måsle göras för den skogliga utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gymnasieskolans grundutbildning-- tillgodoser f. n. enligt
skogs<br>
styrelsens bedömning skogsbrukels behov----------------------- . Skogsstyrelsen </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreslår att åtgärder snarast vidtas för att avhjälpa
bristen på behöriga lära<br>
re. Bl.a. bör lärarutbildningens kapacitet utökas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt skogsstyrelsens mening bör snarasi möjligt ålgärder
vidtas för att<br>
öka skolornas utbud av fortbildning och förbättra rekryteringen till fort<br>
bildningskurserna. - Det fordras----- en ökad kontakt mellan skola</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och del praktiska skogsbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.5 Statens naturvårdsverk: Forskning. Det är tydligt att
bland de väsentli<br>
gaste investeringar samhället kan göra för all bättre utnyttja skogen som<br>
naturresurs är en intensiv forskning på alla de fronter som kan utnyttjas<br>
härför. På denna punkt ställer sig verket bakom ulredningen, men vill inle<br>
att forskningsresurserna i alltför hög grad förbehålles virkesproduktionen<br>
som sådan, ulan i lika hög grad virkesproduktionens följdverkningar för<br>
andra samhällsinlressen, t ex. natur och miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uibildning. Ulredningens synpunkter delas av verket, men
dessutom bör utbildning av skogstjänstemän och skogsägare utvidgas till atl
omfatta natur- och miljövårdsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.6 Domänverket: Forskning.- Vid anslagsfördelning och
personal<br>
rekrytering bör förmedlingsverksamheten få sådani utrymme atl forsk<br>
ningsresultat verkligen når ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.7 Länsstyrelsen i Stockholms län: Forskning.
Länsstyrelsen finner det<br>
här angeläget att understryka viklen av atl lillräckliga medel slälls till för<br>
fogande för forskning för atl uppnå ett så miljövänligl skogsbmk som möj<br>
ligl. Del är vidare nödvändigt alt dessa forskningsresultat på ett effektivt<br>
sätl når ui till markägarna- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län:
Forskning.--- Länsstyrelsen vill underslryka behovei av intensifierad satsning
på forskning inom skogsbruksområdet, både med inriktning mot förbättrat
skogsodlingsmaterial och mil-jöanpassade metoder för beståndsanläggning och
vård. Forskningen bör även syfta till all ge ökad kunskap om ekologiska
konsekvenser av besprulning, gödsling och dikning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kronobergs län:
Forskning. Länsstyrelsen anser att det 14 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 110</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är myckel angelägel alt forskningsinsatserna inom det
skogliga området ökar. Särskilt gäller detla i fråga om effekterna på lång sikl
av flera av de åtgärder som skogsutredningen föreslagit skall genomföras i stor
skala. Dikningens inverkan på vattenbalans, vallenkvalitet, växt- och djuriiv
bör snarast klarläggas. Gödslingsprogrammels konsekvenser för växt- och djurliv
samt för yt-och grundvallen bör också närmare undersökas. Miljöeffekterna av
en stark inriktning på barrskog och följderna av omfattande odling av främmande
trädslag och irädprovenienser. Givetvis bör också forskningen kring kemiska
bekämpningsmedel fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gotlands län:
Forskning - Uibildning. Vad ulredningen här framför kan länsstyrelsen hell
stödja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län: Forj-AT?/»'. För
framtiden är det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av yttersta vikt atl även ekologisk forskning
intensifieras och utökas avse<br>
värt ----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.12 Länsstyrelsen i Älvsborgs län: Forskning.
Länsstyrelsen delar utred<br>
ningens uppfattning att ökade insatser på den skogliga FoU-verksamheten<br>
är i hög grad önskvärda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uibildning. Länsstyrelsen har-- inget alt erinra mol
utredningens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>synpunkter på den skogliga utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sju av ledamöterna i länsstyrelsen
i Kopparbergs län (Aarnseih, Bergström, Dahlén, Helldin, Lång, Olsson och Sleiving)
anför i reservalion; Ökade forskningsresurser förordas för att uppnå nya
användningsområden för lövvirkel, det skulle minska behovet av besprulning i
lövbestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands
län: Forskning. Länsstyrelsen finner det väseniligi att alternativa skölselmetoder
utforskas, vilka kan motverka uppkomslen av alltför myckel lövskog i barrskogsföryngringarna.
Delsamma gäller mekaniska alternativ lill kemisk bekämpning.---------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Länsstyrelsen vill kraftigt förorda att aktuella
problem inom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>främsi beståndsanläggningen prioriteras så att
skogsodlingarnas kvalitet<br>
snabbt kan höjas.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uibildning.------ Inte minsl bör fortbildningen av
skogsbrukets olika</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>befattningshavare förstärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De privala skogsägarna bör få ökade
utbildningsmöjligheter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.15 Länsstyrelsen i Västerbottens län: Forskning. Med
hänsyn till </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>problem rörande föryngringen av skogama ovan
skogsodlingsgränsen, vill styrelsen framhålla vikten av att fjällskogen ägnas
ökad uppmärksamhet från skogsforskningens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildning.------ Styrelsen vill i del sammanhängd erinra
om, atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>drygt 200000 enskilda skogsägare i landet omfattas av
programmet, vilket i betydande omfattning bygger på frivillig medverkan. Mot
den bakgrunden framslår det som mycket anglägel att utbildningsmöjligheterna
för denna kategori förbättras, dels i gymnasieskolan och dels genom
förstärkning och stimulans ifråga om den av samhällel bekostade rådgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.16 Länsstyrelsen i Norrbottens län: Utbildning. Utbildning
och in<br>
formation både av yrkesverksamma inom näringen och den bredare all<br>
mänheten alltifrån skolåldern framstår som allt betydelsefullare om det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall vura möjligt att i framtiden förena en hög skogsproduklion
med skogens förmåga att producera en alltmer eflertVågad miljö för olika samhällsinlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delegaiionen för glesbygdsfrågor:
Forskning. Tillvuratugande uv skogsuvfullel behundlus inte i skogsutredningen. Delegutionen
kun dock inte underiåtu lYamhållu alt det ur synneriigen angeläget atl
forskningsarbetet och försöksverksamhelen på della område bedrivs med stor
intensitet. Ett framgångsrikt arbete i detta avseende skulle kunna bli av stor
betydelse för våra glesbygder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskningsstiftelsen skogsarbeten:
Forskning. Resultaten av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>våra altemativa lönsamhetsberäkningar har gett oss den
bestämda uppfattningen alt en fortsatt kraftfull rationalisering av skogsbmkets
verksamhet är ett villkor för att under 1980-talet bibehålla skogsbrukets
lönsamhet. För alt möjliggöra en sådan rationalisering är det absolul
nödvändigt att intensifiera FoU-verksamheten inom skogsbrukels problemområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Vi instämmer till alla delar i vad utredningen
framför om den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skogliga FoU-verksumheten- .
Med stöd av vår speciella kompetens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vill vi starkt understryka vikten av att möjligheter
skapas för vidareutveck<br>
ling av befintliga och framtagning av nya system för i första hand bestånds-<br>
anläggning och beslåndsvård. Härvid framslår skogsodlingens och röjning<br>
ens mekanisering saml utveckling av rationella metoder och maskiner för<br>
gallring som särskilt angelägna.------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av den siora betydelse som skogsnäringen har för
samhällsut<br>
vecklingen- -- samt med hänsyn till den skogliga forskningens långsikti<br>
ga karaklär är det enligt vår mening motiverat alt slalen deliar med en stör<br>
re andel än nuvarande 40% av kosinaderna för skogsleknisk FoU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.19 Institutet
för skogsförbättring: ff)nA77(>;. Inslilulel understry<br>
ker kraftigt ulredningens uttalande att forskningens långsikliga och all<br>
mängiltiga karaklär pekar på atl staten avsevärt måsle öka sina insatser på<br>
den skogliga FoU-verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildning. Del finns också anledning att trycka på
behovet av ökad ut<br>
bildning inom del skogsgenetiska området </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.20 Statens
råd för skogs-och jordbruksforskning: F()«A'/;;Vi(,'. För<br>
utsättningen för att de i samtliga alternativ angivna slutavverkningsvoly-<br>
mernu skall kunna uttagas är atl föryngringsytorna beskogas på ett till<br>
fredsställande säll. Skall delta lyckas måste omedelbart personella och<br>
ekonomisku resurser avdelas för ett forsknings- och utvecklingsprogram,<br>
som leder till - på ekonomiski godtagbara villkor - välslutna ungskogar<br>
med en biologiskt väl anpassad lövinblandning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skall vi
kunna bevara och förbättra den för del svenska samhällel vikli<br>
ga nuiurresursen skog måste betydligt större personella och ekonomiska<br>
resurser ställas till forskningens förfogande. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.21 Lantbrukarnas riksförbund — Sveriges skngsägareföreningars
riksför<br>
bund: Eiirskuing. Vi vill i likhet med utredningen underslryka atl en inten<br>
sifierad forskning på skogsbruksområdet bör betraktas som ett viktigt<br>
medel för alt uppnå den skogspolitiska målsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi Instämmer i övrigt i vad utredningen anför om behovei
av ökade forskningsinsatser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser------- atl det mot bakgrund av skogsbmkets stora
samhälls<br>
ekonomiska betydelse finns vägande skäl för att staten i framliden ökar an<br>
slagen lill den skogliga forskningen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande finansieringen av den FoU som sker vid branschinslituten
måste nya lösningar sökas. För närvarande bidrar endast de organiserade skogsägama
lill branschens koslnader. Som lämplig lösning föreslår vi alt del av
skogsvårdsavgiften får uigöra del av branschens bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildning. Vi delar utredningens synpunkt i fråga om
utbildningens betydelse. Vi vill särskilt understryka behovet av utbildning i skogsbmkets
ekonomi. Även sambandet mellan den ekonomiska planeringen och arbetsplaneringen
i de kombinerade företagen måste regelmässigt ingå i skogs- och lanlbmksskolornas
läroplaner. Härigenom skulle en förbättrad skoglig utbildning kunna åstadkommas
vid dessa yrkeslinjer. För personer som genomgått grundläggande yrkeskurser vid
lantbmksskolorna bör särskilda kurser anordnas vid skogsbruksskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.22 Skogsindustriernas
samarbetsutskott: Forskning. Samarbetsutskoilet<br>
tillstyrker utredningens förslag om en ökad statlig satsning på forskning<br>
och utveckling.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rationaliseringsarbetet måste som hittills baseras på en
målmedveten<br>
och framtidsinriklad FoU på olika nivåer; Den framgångsrika verk<br>
samhet som branschen bedrivit på detta område har främst bekostats av<br>
storskogsbruket och endast till mindre del av privatskogsbmket Bl. a. mot<br>
bakgmnden härav är det nödvändigt atl staten ökar sina insaiser och i nå<br>
gon form medverkar till att branschens satsning kommer att omfatia alla<br>
skogsägare. Vad här sagts gäller icke endast den skogstekniska forskning<br>
en ulan jämväl den biologiskt inriktade forskning som bedrives bl. a. av In<br>
slilulel för Skogsförbättring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Del är------ av avgörande belydelse för lönsamhet
och konkur<br>
renskraft alt alla möjligheter att sänka råvarukostnaden eller motverka yt<br>
teriigare kostnadsökningar utnyttjas. Detla kan ske på flera sätl, t ex. för<br>
bättrad arrondering, koncentration, samarbete över ägogränsema och<br>
transportoptimering. Av större betydelse för utvecklingen är dock alt<br>
skogsbruket får möjlighel att utnyttja de bmkningsmeloder och de teknis<br>
ka och andra hjälpmedel som står till förfogande samt att dessa ytterligare<br>
förbättras.Ökade insatser i FoU ärdärför erforderiiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildning.----- En förbätirad utbildning av skogsägarna
ifråga om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beståndsanläggning och skogsvård är betydelsefullt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.23 Sågverkens
råvaruförening: Forskning. Den successiva kvali<br>
tetssänkning som pågår i våra slutavverkningsbestånd. beror till största</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>delen på att kvalitetssynen i skogsvården försummats. Metoder
för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>biologisk kvalilelsdaning, exv. täta självföryngringar,
måste diskuteras så att ekonomiski försvarbara metoder all dana kvalitetsvirket
utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9,24 Svenska pappersindustriarbetareförbundet — Svenska
skogsarbetareförbundet-Svenska träindustriarbetareförbundet: Forskning.
Förbunden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vill------ understryka all kraftigt ökade
forskningsinsatser,måste kopplas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till en skogspolitik enligt utredningens alternativ 2. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhället måsle vidare tillhandahålla betydande
forskningsinsatser på alla områden inom skogsbmket och bekosta insatser som kan
betraktas som utvecklingsarbete där ingen eller ringa avkastning kan förväntas
inom överskådlig lid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.25 Tjänstemännens centralorganisation: Forskning.
Ett fortsatt omfat<br>
lande forskningsarbete måste bedrivas beiräffande skogsodlingsmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns ell starkt behov av fortsatt utvecklingsarbete
kring skogs<br>
odlingens mekanisering. Den fortsatta mekaniseringen måste bedrivas<br>
med krav på ökade biologiska hänsynstaganden. Tekniken har alllför ensi<br>
digt inriklats på att minimera kostnadssidan inom skogsbmket .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet: Fo/-iA:n(>ig. Kraftfulla
forskningsinsatser måste göras för att utveckla ekologiskt riktiga metoder i skogsbmket.
- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska samernas riksförbund:
Forskning. Överhuvudtaget måste del avsättas resurser av helt annan omfattning
för forskning kring frågor skogsbmk-rennäring. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.28<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingenjörsvetenskapsakademien: ForxA:«(>tg.
Med den uppmärksamhet som användningen av kemiska bekämpningsmedel medför,
synes det angeläget att särskilt betona vikten av ytterligare
forskningsinsatser för utveckling av preparat med god ekologisk anpassning,
liksom för utveckling av kontrollmetoder. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IVA stöder ulredningens förslag om ökad satsning på
forskning och ut<br>
veckling. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IVA vill--------- förorda - förutom en väsentligt ökad
satsning på skogs<br>
forskning - en omedelbar översyn av forskningsorganisationen inom<br>
Skogshögskolan och de övriga institutioner som medverkar i skoglig FoU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sambandet mellan skoglig forskning och trätekniska
utvecklingsinsatser bör i detta sammanhang beaktas med större hänsyn än
hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UtbUdning. IVA vill förorda en översyn av
utbildningsresurserna mot bakgmnd av de erfarenheter som nu kan konstateras
från Skogshögskolans utlokalisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10
Övriga frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen: I fråga om rådgivningsverksamhelen
vill styrelsen instämma i ulredningens betoning av behovet att utveckla samarbetsformema
med andra organ i rådgivningsarbetet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Styrelsen för Sveriges
lantbruksuniversitet: Styrelsen ser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- förbättrad information, rådgivning och fortbildning
som en viktig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förutsättning för att skogsvården skall kunna förbättras.
En annan vikiig<br>
uppgift är alt utveckla samarbetsformema mellan forskningsorganen och<br>
det praktiska skogsbmket.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.3 Skogsstyrelsen:-------- Det
torde vara angeläget atl även</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsvårdsorganisationen under en uppbyggnadsperiod i nära
kontakt<br>
med andra skogliga organisationer och företag och inom givna ekonomiska<br>
ramar bedriver viss uppdragsverksamhei avseende utförande av angelägna<br>
skogsvårdsåtgärder.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Skogsstyrelsen bedömer atl, för att målel skall
nås, skogsvårds<br>
slyrelsernas massrådgivning, grupprådgivning och enskilda rådgivning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>måste utökas och i huvudsak inriklas mol del privala skogsbrukel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Förmedling av forskningsresultat från den skogligu
fakulteten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och andra forskningsinstitutioner måste intensifieras i
syfte atl för<br>
bättra skogsägarnas förmåga alt sköta sin skog och använda rationella och<br>
säkra arbetsmetoder.- Ytterligare resurser behövs till både skogssty<br>
relsen och lanlbruksuniversilelel om verksamheten skall få tillfredsställan<br>
de bredd och effektivitet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Det behövs en utökad och kontinuerlig information
till allmänhe<br>
ten, skolor m. fl. om skogsbmkets förutsättningar, mål och arbetsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom skogsutredningen anser skogsstyrelsen det myckel
angeläget<br>
med en regional samverkan för rådgivning mellan skogsvårdsstyrelser och<br>
skogsägarföreningar. Styrelsen anser atl en samverkan bör omfatia även<br>
skogsyrkesutbildningen i länet .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.4 Länsstyrelsen
i Västernorrlands län: Länsstyrelsen vill </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för sin del---- konstatera atl de väsentligt höjda
ambitionerna ifråga om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsproduktion och de i anslutning därtill föreslagna
skogspolitiska medlen måsle innebära ökade arbetsuppgifter för
skogsvårdsorganisationen. Om inle skogsvårdssiyrelserna samiidigi ges ökade
resurser för rådgivning, lagövervakning, bidragsgivning och skogsplanläggning
kan genomförandet av en ny skogspolitik mer eller mindre förfelas. Olillräckliga
resurser kommer därtill alt fördröja effekien av insatta medel. Även skogsvårdssiyrelsens
ökade roll i naturvården motiverar en förstärkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.5 Lantbrukarnas riksförbund — Sveriges
skogsägareföreningars riksför<br>
bund: Skogsutredningens förslag, bl.a. beträffande den nya skogsvårdsla<br>
gen och de ökade ambitionema för skogsproduktionen, medför enligt vår<br>
mening ökade krav på skogsvårdsstyrelsema vad gäller lagövervakning,<br>
rådgivning och informaiion. Vi ser dessa arbetsuppgifter som primära för<br>
styrelserna och menar atl de bör få ökad lyngd i verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den direkta serviceverksamheten vad gäller skogsvårdsarbelen
m.m. bör på sikt handhas av skogsbrukets egna organisationer. Vi anser det
mindre lämpligt att den lagövervakande myndigheten samtidigt arbetar som
säljare av tjänster. I framtiden bör styrelserna därför begränsa sin verksamhet
inom detta område till samordning av service samt administration av nödvändiga
beredskapsarbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.6 Skogssällskapet: Enligt utredningens
förslag tillägges den statliga<br>
skogsvårdsorgunisationen en rad nya eller utökade uppgifter av stor bety<br>
delse för skogsägarens ekonomi och frihel att förfoga över sina produk<br>
tionsmedel. ---- Då skogsvårdsorganisationen jämväl förmedlar statsbi<br>
drag, administrerar AMS-arbeten och handlägger andra ärenden av grann<br>
laga natur, blir kravet på oväld och neutralitet oavvisligt Fasta engage<br>
mang med anknyining till skogsförvaltning bör sålunda upphöra i och med<br>
all skogsvårdsorganisaiionen tillföres dessa uppgifier som därtill ställer<br>
anspråk på alla lillgängliga resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.7 Svenska
pappersindustriarbetareförbundet — Svenska skogsarbetare<br>
förbundet - Svenska träindustriarbetareförbundet: Förbunden vill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------ peka på nödvändigheten av att de lokala lillsynsorganen,
skogs<br>
vårdssiyrelserna, får tillräckliga resurser för alt kunna följa upp den fram<br>
tida skogspolitiken. Skogsvårdsslyrelsernas roll är vikiig inte bara som<br>
lagövervakare utan även som informatörer och rådgivare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksantikvarieämbetet: Utredningen
har framhållit alt det är myckel angeläget med en brett upplagd upplysning och information
till markägama innan och i samband med att en ny skogsvårdslag träder i kraft.
I en sädan kampanj bör givetvis också infogas information både om allmän hänsyn
till kulturminnesvårdens intressen och om redan nu gällande bestämmelser i fomminneslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontoret:-- Med hänsyn till
energifrågornas stora aktualitet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är del enligt statskontorets mening en brist all denna
användning av skogsproduktionen inte har blivit närmare belyst av utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet: Slyrelsen
anser all energiaspekterna borde ha belysts mera ingående. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens naturvärdsverk: Ansvarei
för naiurvårdshänsynen bör primärt åvila den som utnyttjar en naturresurs.
Skogsbruksnäringen måste således ta på sig ansvaret för naiurvårdshänsynen i
skogen. Ser man detla ansvar i stort bör detta ansvar omfatta även bevarande i
lämplig omfattning av urskogsliknande områden. Dessa har ett betydande skogsvetenskapligt
värde. Urskogsskyddet bör på grund av sin karaktär behandlas i annan ordning än
övrig skoglig naturvård. Naturvårdsmyndigheternas resurser räcker inte för atl
klara denna fråga. Finansieringen kan t.ex. ske genom uttaxering av en något
höjd skogsvårdsavgift. För att skapa ett preliminärt skydd har verket
föreslagit införande av ett allmänt avverkningsförbud under 10 år för redan
kända urskogar och sådana som blir kända genom inventeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domänverket har utarbetat ett särskilt forskningsprojekt
om återväxlproblem i fjällskogen som beräknas kräva 20—30 år att genomföra. Nalurvårdsverkel
anseratt den nuvarande skogsodlingsgränsen, som tillkommit av biologiska,
ekonomiska och skogligt strategiska skäl, inte sammanfaller med gränsen för ett
önskvärt skydd ur naturvårdssynpunkt. Nännare utredning behövs för alt
avgränsa de skyddsvärda områdena. Därför bör tills vidare NVL 20 8 om samråd
alltid tillämpas vid avverkning ovan den nuvarande skogsodlingsgränsen tills nalurvårdsintresset
hunnit kartläggas och avgränsas. Om det vid samråd inte föreligger starka
naturvårdsskäl skall avverkning naturligtvis inte hindras under 10-årsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokskogslagen har haft betydelse för att skydda
landskapsbilden i södra Sverige. Övrig ädellövskog kan komma alt hotas om skogsbmket
skall tillvarata sina ekonomiska intressen genom optimal barrfiberproduktion.
Verket hardärför föreslagit en lag om bevarande av ädellövskog av liknande
utformning som bokskogslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-------- Naturvårdsverkets anslag står inte i proportion
till dessa ekono<br>
miska krav. Vid bildande av skogliga naturreservat där ersättningarna ofta<br>
närmar sig hela skogsvärdet är det ur förvaltningssynpunkt angeläget att<br>
förvärva marken. Ett generelh problem är härvid att skogsägarna inte vill<br>
avstå äganderätten utan alt kompensationsmark kan lämnas. Naturvården<br>
förfogar inte över sådan mark och det ingår inte i dess uppgift att hålla en<br>
egen markfond. Inle heller åligger del andra myndigheler som förfogar<br>
över mark- eller jordfonder alt slälla bytesmark till naturvårdsmyndighe<br>
temas förfogande. Ett samarbete mellan myndigheterna i detta avseende<br>
skulle avsevärt underlätta frivilliga marköverlåtelser för nalurvårdsända-<br>
mål. Lantbmksnämndema som har en utbyggd administration och stor er<br>
farenhet av förvärv till sin raiionaliseringsreserv, skulle kunna få i uppdrag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
förvärva bytesmark även till naiurvårdsmyndigheterna inom ramen för jordfonden.
Ett av de vanligaste hindren i naturvårdsmyndigheternas bevarandeverksamhet
skulle undanröjas i de fall kompensationsmark härigenom blev tillgänglig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.12
Statens planverk: Planverket anser att ett verkningsfullt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skydd
för ädellövskogen är viktigt och att denna fråga bör uppmärksammas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:92.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>De remitterade lagförslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till Skogsvårdslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Skogsmark med
dess skog skall genom lämpligt utnyttjande av markens virkesproducerande
förmåga skötas så att den varakiigl ger en hög och värdefull virkesavkastning.
Vid skötseln skall hänsyn las till naturvårdens och andra allmänna intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Med
skogsmark avses i denna lag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mark som är
lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för
annat ändamål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mark där det
bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen
flyttas ned.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall
dock inle anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte
bör tas i anspråk för virkesproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mark skall anses lämplig för virkesproduklion, om den
enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en
kubikmeter virke om året per heklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Denna lag hindrar inte att skogsmark tas i anspråk för
annat ändamål<br>
än virkesproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Denna lag skall inte tillämpas i den mån den
strider mot föreskrifter<br>
. som har meddelats med stöd av naturvårdslagen (1964:822) eller annan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggning av skog på skogsmark</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Ny skog skall anläggas på skogsmark</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. om markens virkesproducerande förmåga efter
avverkning eller på<br>
grund av skada på skogen inte tas till vara på ett godtagbart sätl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. om marken ligger outnyttjad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. om skogen är så gles eller till så stor del består
av för marken<br>
olämpligt trädslag att dess tillväxt är avsevärt lägre än den lillväxt som är<br>
möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärd enligt första stycket skall vidtas i fall som anges
i 1 och 2 utan dröjsmål och i fall som anges i 3 inom skälig tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S Om ett
skogsbestånd är så överårigt att markens virkesproducerande förmåga tas till
vara endast i ringa utsträckning, får skogsvårdsstyrelsen beslula att beståndet
skall slutavverkas och ny skog anläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om föryngringsmetod,
markberedning, sådd, plantering, värd</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av plantskog och andru åtgärder som kan behövas för utt tryggu
återviixten UV skog UV tillfredsställande täthet och beskaffenhet i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Om del är påkallal från skogsvårdssynpunkt, får
regeringen eller<br>
myndighei som regeringen bestämmer meddela föreskrifier som förbjuder<br>
eller ställer upp villkor för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>användning uv vissl
slag av skogsodlingsmalerial av inhemskl eller utländskt ursprung vid
anläggning av skog,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>handel med
sådant material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med skogsodlingsmaterial avses frön, plantor, sticklingar
och andra former av förökningsmaterial, avsedda för anläggning av skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Röjning av plantskog eller ungskog skall ske, när
skogen är så tät<br>
eller av sådan beskaffenhet i övrigi all produktionen av värdefullt virke<br>
väseniligt hämmas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om skogen är nära gallringsbar ålder, får skogsvårdsstyrelsen
i särskilda fall medge att röjningen ersätts med tidig gallring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S Skogsmarkens
ägare är ansvarig för anläggning och vård av ny skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Skogsvårdssiyrelsen
får i särskilda fall medge undantag från 5 och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9iiS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avverkning av skog på skogsmark</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Avverkning på skogsmark får inte ske på annal sätt
än genom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. röjning eller gallring som främjar skogens utveckling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. slutavverkning som är ändamålsenlig för anläggning av
ny skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 8 Skog fär inte slutavverkas förrän den har nått sådan
ålder att endast<br>
en mindre ökning av dess medelproduktion kan erhållas, om skogen får stå<br>
kvar. Medelproduktionen beräknas som tillväxten i medeltal per år från<br>
det atl skogen anlades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om den tidigaste slutavverkningsålder som skall gälla
för olika trädslag inom skilda delar av landet på mark av olika bonitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdsstyrelsen får i särskilda fall medge undanlag
från första siycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § Skogsmarkens ägare svarar för alt slutavverkning
bedrivs så att en<br>
jämn åldersfördelning av skogen på hans brukningsenhet främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer
meddelar föreskrifter om hur stor andel av en brukningsenheis skogsmarksareal
som årligen eller eljest periodvis får slutavverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdsstyrelsen får i särskilda fall medge undantag
från första siycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S Som brukningsenhet
skall räknas dén skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägare, om ej annat
följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Skogsvårdsstyrelsen skall på begäran meddela beslut på förhand huruvida viss
avverkning är förenlig med 13 eller 14§.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 S Skogsm;ii'kens ägare är skyldig utt underrätta
skogsvårdsstyrelsen<br>
om ;ivverkning som skall ägu rum på huns maik enligt föreskrifter som<br>
meddekis uv regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svårföryngrad skog och skyddsskog</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S Regeringen
får föreskrivu ull skog som är svår ull föryngru på grund UV dess ogynnsummu
läge eller som behövs som skydd mot sund- eller jordflykt eller för att förhindru
utt fjällgränsen flytlus ned skull uvsätlus som svårföryngrud skog eller
skyddsskog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S I svårföryngrud
skog eller skyddsskog får uvverkning inte ske utun skogsvårdssiyrelsens
tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sumbund med ull tillstånd ges kun skogsvårdsstyrelsen
besluta om åtgiirder för utt begränsu eller motverku olägenhet och trygga återväxten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillstånd behövs inte för röjning eller gallring som främjar
skogens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Insektshärjning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 8 Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
får meddela<br>
föreskrifter om bekämpning uv inseklshärjning i skog, uppurbctning uv<br>
skadad skog, uiforsling eller lagring av virke och om andra åtgärder som<br>
behövs för att motverka uppkomsten av yngelhärdar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsmarkens ägare är ansvarig för att sådana ålgärder uiförs.
För förebygg;inde ålgärder i samband med avverkning och lagring av virke är
också unnun som har rätt att förfoga över skog eller virke ansvarig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdshänsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 § Regeringen eller myndighei som regeringen besiämmer
får meddehi<br>
föreskrifier i fråga om hyggens storlek och utläggning, beståndsanläggning,<br>
kvurlumnunde uv trädsamlingar, skogsbilvägars sträckning och om den<br>
hänsyn i övrigt som skall tas till naturvårdens intressen vid skötseln av<br>
skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bemyndigandet medför inte befogenhet atl meddela
föreskrifter som ur sä ingripande att pågående markanvändning avsevärt
försväras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S
Skogsstyrelsen ulövar den cenlrala tillsynen över efterlevnaden av dennu lag
och med stöd av lagen meddelade föreskrifter. Skogsvårdsstyrelsen utövar den
närmare tillsynen inom länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S
Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar
som behövs för lillsynen enligi denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 § Tillsynsmyndigheten får meddela föreläggande eller
förbud som<br>
behövs för alt denna lag eller föreskrifi som har meddelats med slöd av<br>
lagen skall efterlevas. 1 brådskande fall eller när del annars finns särskilda<br>
skäl, får föreläggande eller förbud meddelas omedelbart och i annat fall<br>
först sedan det har visal sig att myndighetens råd och anvisningar inte har<br>
följts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslut om föreläggande eller förbud kan
tillsynsmyndigheten utsätta vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Iakttas inte föreläggande, får tilisynsmyndigheien låta
vidta åtgärden på den försumliges bekostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 § Kan avverkning föranleda jämförelsevis dyra och omfaitande
åter<br>
växtåtgärder, får skogsvårdsstyrelsen i samband med atl avverkningen<br>
företas kräva att säkerhet ställs för fullgörandet av åtgärdema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Säkerhet får även krävas som villkor för tillstånd enligt
19 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slälls inte säkerhet i fall som avses i första slyckel,
får skogsvårdssiyrelsen meddela förbud all avveika skog på brukningsenheten
utan skogsvårdsstyrelsens tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26 S Regeringen kan föreskriva att särskilda avgifter
skall tas ut i ärende<br>
enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvar och besvär m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryier mol
föreskrift som har meddelals med stöd av 8§ första stycket eller 20 § första
stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot 12 §,
13 § första stycket eller 14 § första stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mol 19 §
första stycket eller mot föreskrift om avverkning som har meddelats med stöd av
19 § andra stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot
avverkningsförbud som avses i 25 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underlåter att
fullgöra anmälningsskyldighet som har föreskrivits med stöd av 17§,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underlåter atl
iaktta föreläggande eller bryter mot förbud som har meddelats för att
föreskrift enligt 21 § skall efterlevas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ringa fall döms ej till ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har flera medverkat till gärning som avses i första
stycket gäller 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som har överträtt vitesföreläggande eller vitesförbud
döms inte till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av
föreläggandel eller förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Virke efter
avverkning som innebär brott enligt denna lag eller värdet därav skall
förklaras förverkat, om det inte är uppenbart obilligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Talan mol
skogsvårdsstyrelsens beslul enligt denna lag förs hos skogsstyrelsen genom
besvär. Mot skogsstyrelsens beslut förs talan hos regeringen genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Myndighet får
förordna atl dess beslut skall lända till efterrättelse Ulan hinder av förd
talan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom lagen
upphävs skogsvårdslagen (1948; 237) och förordningen (1894; 17 s. 1) angående
hushållningen med de allmänna skogarna i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förekommer i
lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom beslämmelse
i denna lag, tillämpas i slället den nya bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som innehar
skogsmark med fideikommissrätt eller under stan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dig besittningsrätt och äger tillgodogöra sig skogens
avkastning inöver husbehovet, skall vid tillämpningen av nya lagen anses som
skogsmarkens ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen
eller myndighei som regeringen bestämmer får föreskriva de avvikelser från nya
lagen som kan behövas med hänsyn lill övergångssvårigheter som kan föranledas
av den genom lagen införda röjningsskyldigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillstånd eller
beslut som meddelats med stöd av 6, 7, 10, 13, 24 eller 26 § gamla lagen skall
anses meddelade med stöd av motsvarande bestämmelse i nya lagen, om inte
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordnar annat. Med stöd
av 25 § meddelade förordnanden skall gälla lills vidare. Avverkningsanmälan som
gjorts före nya lagens ikraftträdande skall anses ha fullgjorts enligt nya
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1974:434) om bevarande av bokskog</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs atl 6§ lagen (1974: 434) om bevarande
av bokskog skall ha nedan angiven lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägras tillstånd till avverkning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Vägras tillstånd till avverkning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av icke utvecklingsbar bokskog och av bokskog när hinder
mot avverk-föranleder delta att rationellt bok- ningen inte föreligger enligt
13 § skogsbruk avsevärt försvåras, är skogsvårdslagen ( ) och föranägaren av
fastigheten och innehava- leder detta att rationellt bokskogs-re av särskild
rätt till fastigheten bruk avsevärt försvåras, är ägaren berälligade lill
ersättning av staten av fastigheten och innehavare av för den skada de
härigenom lider. särskild rätt till fasligheten berättigade till ersättning av
staten för den skada de härigenom lider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägras i annat fall tillstånd enligt</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Vägras i annat fall tillstånd enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna lag, ulgår ej ersättning.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>denna lag, utgår ej ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med utvecklingsbar skog avses skog som anses
utvecklingsbar enligt skogsvårdslagen (1948:237).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:47.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:193.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
sammanträde 1979-02-19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
justitierådet Hesser, regeringsrådel Hamdahl, justitierådet Höglund, justitierådet
Hessler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
prolokoll vid regeringssammanträde den 11 januari 1979 har regeringen på hemslällan
av statsrådet Enlund beslutat inhämta lagrådels yttrande över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>1. </span><span style='font-family:Verdana'>skogsvårdslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. lag
om ändring i lagen (1974; 434) om bevarande av bokskog.<br>
Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessom Hans Pet<br>
terson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till skogsvårdslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna bestämmelsen innehåller att skogsvårdslagen inte skall tillämpas i
den mån den strider mot föreskrifter som har meddelats med slöd av
naturvårdslagen (1964:822) eller annan lag. När det gäller naturvårdslagen
anges i specialmoliveringen som ett exempel på föreskrifter som här avses skölselföreskrifter
för naturreservat. 1 moliven anförs vidare exempel på annan lagstiftning som
innebär inskränkningar för skogsbruket; härvid anges bl. a. lagen (1974:434)
om bevarande av bokskog, lagen (1942; 350) om fornminnen och de förbud mot
trädfällning som gäller enligt 17 och 40 §§ byggnadslagen (1947:385).
Sistnämnda motivuttalande ger anledning påpeka, att det nu föreslagna
stadgandet inte avser atl reglera fall då skogsvårdslagen slrider mol annan lag
utan endast fall då den strider mot föreskrifter som meddelats med stöd av
annan lag. När del gäller gränsdragningen mol tillämpningsområdet för annan lag
fr frågan bedömas enligt allmänna grundsalser. Av dessa torde följa att
skogsvårdslagen ej skall lillämpas i den mån den strider mot lag, vars
föreskrifter i fråga om sådana ämnen som regleras i skogsvårdslagen är att anse
som speciallag. De i molivultalandet nämnda lagama och lagrummen får anses
utgöra sådan lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
denna paragraf får skogsvårdsstyrelsen besluta att ett skogsbestånd skall slutavverkas
och ny skog anläggas, om beståndet är så över-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>årigt alt markens virkesproducerande förmåga tas lill vara
endasl i ringa utsträckning. 1 motiveringen ullalas. alt paragrafen inte är lillämplig
i andra fall än när tillväxten är onormalt låg på grund av röta eller
självgallring. Vidare anförs, atl ett skogsbestånd bör anses så överårigt som
anges i paragrafen när den löpande tillväxten efter avdrag för självgallring
och annan virkesföriust är mindre än hälften av den genomsnittliga produktion
som ett nytt bestånd kan ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av den föreslagna lydelsen framgår inte att den låga
tillväxt, som skall vara en förutsättning för ingripande med stöd av
paragrafen, skall bero på röta eller självgallring. Enligt vad som upplysts vid
lagrådsföredragningen anses dock den i motiveringen angivna normen, att den
löpande tillväxten efter avdrag för virkesförlust på gmnd av självgallring m. m.
är mindre än hälften av den genomsnittliga produktion som ell nytt bestånd kan
ge, innebära atl till överårig skog kommer atl hänföras endast skog där
orsaken lill den låga tillväxten är röta eller självgallring i beståndet. En så
stor nedgång i produktionen som den angivna skulle nämligen inte vara möjlig
utan att beslåndel är angripet av röta eller utsatt för självgallring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsikten är alltså inte att möjliggöra tvångsavverkning av
frisk skog, som alltjämt växer men vars tillväxt på grund av hög ålder nedgått
mycket kraftigt. Del torde inle kunna uteslutas atl den i motiveringen angivna
produktionsnedgången kan föreligga utan atl orsaken är röta eller självgallring.
För att förebygga en tolkning som möjliggör ingripanden mot gammal skog i andra
fall än de avsedda börenligt lagrådets mening lagtexten bringas i närmare
samklang med moliven. Detta kan ske genom atl i paragrafen anges att, om ett
skogsbestånd är överårigt och markens virkesproducerande fönnåga på grund av
röta eller självgallring tas till vara endast i ringa utsträckning,
skogsvårdsstyrelsen får beslula att beståndet skall slutavverkas och ny skog
anläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt denna paragraf får regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer meddela föreskrifier för hur anläggningen av ny skog
skall gå till och hur den nyanlagda skogen skall vårdas. Föreskriftema får avse
föryngringsmetod, markberedning, sådd, plantering, vård av plantskog och andra
åtgärder som kan behövas för alt Irygga återväxten av skog av tillfredsställande
täthet och beskaffenhet i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 8 § i skogsutredningens förslag. Den
ändrade lydelsen i förhållande till detla senare förslag är lydligen avsedd
att vara enbart redaktionell. Ändringen har emellertid såtillvida fått en
saklig innebörd, att den i remissprotokollet föreslagna lydelsen inte
innefattar ett direkt åläggande för skogsägare alt vid anläggning av ny skog
vidta de föryngringsätgärder som behövs. En sådan skyldighet för skogsägare
inträder endasl om föreskrifier enligt paragrafen meddelas. Genom ändringen har
det också blivit mindre klart hur långt föreskrifterna får gå i fråga om de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>särskilt
uppräknade åtgärderna. Utredningens förslag utsäger däremot klart ändamålet med
alla de åtgärder som avses. Lagrådet vill därför förorda den ändringen att
paragrafen, liksom i utredningens förslag, inleds med en huvudregel som anger
ändamålet med och ramen för de åtgärder som avses. Regeln bör i
överensstämmelse med utredningens förslag innehålla, atl vid anläggning av ny
skog de föryngringsätgärder skall vidtas som kan behövas för atl trygga återväxten
av skog av tillfredsställande täthet och beskaffenhet i övrigt. Därefter torde
få följa bestämmelsen, att närmare föreskrifter om föryngringsmetod,
markberedning, sådd, plantering, vård av plantskog och andra åtgärder i nämnda
syfte meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
paragrafen ändras i enlighet med vad som nu förordats torde bemyndigandet ill
§ i det remitterade förslaget för skogsvårdsstyrelsen atl medge vissa undanlag
böra omfatta även förevarande 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förevarande paragraf ges bestämmelser om föreläggande och förbud som tillsynsmyndighet
kan ge skogsmarks ägare för genomförande av lagens föreskrifter, t. ex. om
plantering, samt om möjlighet för myndigheten att stadga vile och att utföra
åtgärd, beträffande vilken föreläggande givits, på försumlig markägares
bekostnad. Närmast motsvarande bestämmelser ges i 19 och 20 §§ gällande lag,
enligt vilka stadganden myndigheten skall försöka träffa överenskommelse om ålgärd
och i sista hand kan utverka dom. Gällande lag upptar också bestämmelse i 21 §,
att vad i överenskommelse eller dom blivit bestämt skall gälla även mot ny
ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
motsvarighet till sistnämnda bestämmelse har inte tagits upp i remissförslaget.
1 motiven framhålls atl en bestämmelse om verkan av föreläggande mot ny ägare
skulle få begränsad verkan, eftersom den inte skulle kunna gälla ett förelagt
vite; jfr 19 § lagen (1976; 666) om påföljder och ingripanden vid olovligt
byggande m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förtjänar dock framhållas att en regel om verkan mot ny ägare av ett
föreläggande att utföra viss åtgärd ingalunda skulle komma att sakna praktisk
betydelse blott därför att vitesföriäggande ej kunde ges sådan verkan. Ägde
föreläggande om åtgärd verkan mol ny ägare, skulle ägarbytet komma att sakna
betydelse för möjligheten atl låta utföra den ifrågavarande åtgärden på
markägarens bekostnad. Tvångsuppfyllelse kunde tillgripas utan hinder av att
fastigheten fått ny ägare. Såsom regeln nu utformats bortfaller vid ägarbyte
denna möjlighet intill dess nytt föreläggande hunnit meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Klart
är emellertid att behovet att göra ett föreläggande verksamt mol ny ägare är
mindre än att tillägga överenskommelse eller dom sådan verkan. Ett föreläggande
är en ensidig myndighetsåtgärd som utan större omgång kan fömyas mot ny ägare.
I 19 § i 1976 års lag om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m.
har visserligen upptagils beslämmelse om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:188.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:2.0pt;
font-family:Verdana'>■"■■,:■<'</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all föreläggande skall gälla mol ny ägare: anteckning om
föreläggande skall, enligt 20 §, göras i fastighetsboken. Säkeriigen skulle
dock riskerna för försök atl genom skentransaktioner eliminera föreläggandet
vara större på nämnda lags, den s. k. svarlbyggelagens, område än man behöver
befara då fråga är om en skogsvårdslag. Lagrådel anser sig därför inle böra
föreslå någon annan reglering i förevarande hänseende än den som upptagits i remissprolokollel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I denna paragraf föreskrivs alt skogsvårdssiyrelsens
beslut överklagas hos skogsstyrelsen och skogsstyrelsens beslut hos regeringen.
Frågan om en instansordning som inbegriper förvaltningsdomstol har inte berörts
i remissprotokollet. Principerna för fördelningen av administrativa besvärsärenden
mellan regeringen och förvaltningsdomstol var föremål för ingående behandling
i samband med 1971 års förvaltningsrättsreform. Statsmakterna godtog därvid i
huvudsak de riktlinjer som dragits upp av förvall-ningsdomslolskommittén i dess
betänkande (SOU 1966:70) "Förvall-ningsrätlskipning". I propositionen
(1971:30) med anledning av kommitténs förslag föreslogs ingen ändring i 43 §
skogsvårdslagen (1948; 237). Enligt sistnämnda paragraf är instansordningen
densamma som den som föreslås i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förvallningsdomstolskommitténs betänkande anfördes i
fråga om skogsvårdslagen, att såväl ärenden om meddelande och återkallelse av
tillstånd som ärenden om avverkningsförbud och skogsmyndighels föreskrifter i
stor ulsiräckning rörde skogstekniska frågor, vartill kom atl det ej var
uteslutet att vid lagtillämpningen ställning kunde behöva tas till spörsmål av
betydelse för skogsbrukets utveckling i stort. På grund härav talade enligt
kommitténs uppfattning övervägande skäl för alt ärendena borde avgöras av Kungl.
Maj:l i statsrådet Även när del gällde ärenden om ställande av säkerhei för kosinad
för skogsodlingsåtgärder och om tvångsutförande av sådana åtgärder ansåg
kommittén atl besvär borde avgöras av Kungl. Maj;l i statsrådet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med den nu föreslagna ordningen för tillsynsmyndigheternas
verksamhet, som ger dessa myndigheter möjlighel all utsätta vite i beslut om
föreläggande eller förbud, har frågan om fullföljd till förvaltningsdomstol i
viss mån kommii i ett annat läge än vid prövningen i samband med 1971 års för-valtningsrältsreform.
Administrativa myndigheters förelägganden och förbud vid vile skall på många
områden överklagas lill kammarrätt. Skäl kunde därför föreligga alt göra en
mera fullständig genomgång av de olika typer av beslul som kan förekomma
enligt den föreslagna skogsvårdslagen med lanke på atl göra en uppdelning av
besvärsärendena mellan förvaltningsdomstol och administrativ myndighet. För
åtskilliga slag av ärenden skulle säkerligen det starka inslaget av lämplighelsprövning
mol bakgrunden av speciell skoglig och annan sakkunskap leda till att en besvärspröv-</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>15 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr
110</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
hos administrativ myndighei skulle framslå som mest ändamålsenlig. I andra
ärenden kan det tänkas att rättsfrågoma har en sådan övervikt att en
domstolsprövning är att föredra. Vad särskilt gäller ärenden om tvångsutförande
enligt 24 § i förslaget och om ställande av säkerhet enligt 25 § synes goda
skäl föreligga för besvärsprövning i förvaltningsdomstol. En anledning att
inte ha olika besvärsgång i olika typer av ärenden enligt skogsvårdslagen kan
vara att besvärsfrekvensen inom de ärendegrupper som lämpar sig för prövning i
förvaltningsdomstol är låg. Med hänsyn till svårighetema att på förhand bedöma
den faktiska utvecklingen i detta hänseende vill lagrådet inte nu föreslå
någon ändring i förevarande paragraf. Frågan om en överflyttning till
förvaltningsdomstol av besvärsprövningen beträffande vissa gmpper av beslul bör
dock uppmärksammas sedan närmare erfarenhet vunnits av den nya lagens
tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i lagen (1974:434) om bevarande av bokskog</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
lämnas utan erinran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:76.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JORDBRUKSDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1979-02-22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg,
Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham,
Bondestam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Enlund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om riktlinjer för skogspolitiken, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Anmälan av lagrådsyttrande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden anmäler lagrådets yttrande över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skogsvårdslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1974: 434) om bevarande av bokskog. Föredraganden redogör för
lagrådets yttrande och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad lagrådet har anfört till förtydligande av
motivuttalandena till 4 § i förslaget till skogsvårdslag föranleder ingen
erinran från min sida. Jag finner inte anledning motsätta mig att 6 § utformas
i enlighet med lagrådets förslag. Jag ansluter mig till lagrådets förslag till
ändrad utformning av 7 §. Som lagrådet har påpekat bör till följd härav också
7 § omfattas av bemyndigandet i 11 §. Mot lagrådets uttalanden i anslutning
till 24 och 29 §§ har jag inte något att erinra. Vidare bör vissa redaktionella
jämkningar göras i förslaget till skogsvårdslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Statligt ekonomiskt stöd till skogsbruket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 AUmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Staten ger i olika former stöd till skogsbruket. Det
direkta ekonomiska stödet ges huvudsakligen i form av statsbidrag och, i viss
mindre utsträckning, även i form av lån eller som garanti för lån. Statligt
stöd utgår även på indirekt väg genom bl. a. anslag till forskning, utveckling,
undervisning, rådgivning och serviceverksamhet inom skogsbrukets område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Beslut om lagrådsremiss fattat vid
regeringssammanträde den 11 januari 1979.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsbidrag kan utgå till dikning och skogsvägbyggnad och,
när särskilda skäl föreligger, till återväxtåtgärder, ungskogsröjning,
gallring och slutavverkning och även lill upprättande av skogsbruksplaner.
Vidare kan bidrag utgå till åtgärder i samband med skada på skog. Staten kan i
vissa fall även lämna garanti för lån som behöver tas upp i samband med sådana
skador. Till byggande av skogsvägar kan också statliga lån lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa
statsbidrag som ulgår f. n. är i huvudsak direkt knutna till de krav på
skogsvårdande åtgärder som ställs i nu gällande skogsvårdslag. I vissa fall då
skogen har skadats eller annars är otillfredsställande kan krav på fullständiga
återväxtåtgärder göras gällande endast under förutsättning att statsbidrag
lämnas. Samma är förhållandet när det gäller skyldigheten att, under vissa i
lagen närmare angivna omständigheter, efter åläggande utföra åtgärder för att
motverka insektshärjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under innevarande budgetår får statsbidrag beviljas till
skogsvård, avverkning och skogsvägbyggnader med sammanlagt drygt 90 milj. kr.
Därtill kommer de statsbidrag som utgår när sådana arbeten bedrivs som
beredskapsarbeten. Dessa bidrag har under de senaste åren uppgått till ca 30
milj. kr. åriigen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsutredningen föreslår statligt stöd dels i form av
stimulansbidrag till sådana åtgärder som inte anses möjliga att föreskriva i
lag och för vilka de företagsekonomiska förutsättningarna inte har bedömts
tillräckligt starka, dels i form av statlig medverkan i finansieringen av
sådana i skogsvårdslagstiftningen föreskrivna åtgärder som får anses bli belungande
för skogsägaren eller har regionalpolitisk betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De allra
flesta remissinstanserna är positiva till den av utredningen föreslagna
principiella inriktningen av det statliga stödet till skogsbruket. Endast
industriverket har en avvikande mening. Verket anser i fråga om den regionalpoliliska
inriktningen av statligt stöd att skillnader mellan samhällsekonomiska och
företagsekonomiska arbetskostnader bör utjämnas med vad verket betecknar som
näringsgrensneutrala sysselsättningsstöd. Enligt verket talar tidigare
utredningar för övrigt mot atl använda återväxtåtgärder som generellt sysselsättningsskapande
instrument i Norrland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag atl det även i fortsättningen bör
finnas möjligheter att ge statligt stöd i olika former till skogsbruket. Rent
allmänt anser jag att det statliga stödet i huvudsak bör inriktas mol sådana
åtgärder som från samhällets synpunkt är angelägna men som för skogsägaren
ger avkastning först i en förhållandevis avlägsen framtid. Vidare anser jag
att regionalpolitiska skäl liksom hittills talar för statligt stöd till bl. a.
vissa åtgärder som i och för sig kan vara föreskrivna i skogsvårdslagstiftningen
men som med hjälp av stöd kan bli utförda på ett kvalitativt bättre sätt. Jag
vill i sammanhanget erinra om den stora betydelse som skogsbmket har i
glesbygden som en del i det sammantagna syssel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sättnings- och serviceunderlaget Det bör också påpekas all
skogsbruket i inte obetydlig utsträckning åstadkommer sysselsättning i flera
angränsande näringar och att insatser inom skogsbrukel torde tillhöra de minst
kostsamma sysselsättningsskapande åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nuvarande av regionalpolitiska skäl motiverade
statliga stödet till skogsbruket utgår inom ett särskilt stödområde som är
indelat i en inre och en yttre zon. Den inre zonen överensstämmer med inre
stödområdet enligt förordningen (1970: 180) om statligt regionalpoliliskl stöd.
Yttre gränsen för den yttre zonen är väsenUigt mera snäv än yttre gränsen för
det allmänna stödområdet enligt samma förordning. Sålunda ingår i stödområdet
t. ex. inte vissa delar av Kopparbergs, Värmlands och Älvsborgs län och inte
heller Öland och Gotland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsutredningen har föreslagit en justering av gränserna
för det område inom vilket utredningen anser atl statsbidrag bör utgå av
regionalpolitiska skäl. Utredningen har delat området i en inre zon och en
yttre. För att fastlägga gränserna har utredningen gjort en bedömning av
förutsättningarna för skogsproduktionen. Jämfört med det nuvarande skogliga
stödområdet innebär förslaget en krympning i fråga om både stödområdet som
sådant och den inre zonen. I ett avseende har utredningen föreslagit en
utvidgning, nämligen att Gotland skall ingå i stödområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endast ett fåtal remissinstanser har kommenterat
utredningens förslag. Några länsstyrelser anser sålunda att stödområdet i
huvudsak bör vara oförändrat. Ett par remissinstanser ifrågasätter om inte ett skogligt
stödområde bör överensstämma med stödområdet för statligt regionalpoliliskl
stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsättningarna för skogsproduktion skiljer sig
väsentligt mellan olika delar av landet. Sämst är de i del inre av Norrland.
Som jag nyss har framhållit bör del statliga stödet till skogsbruket ha en regionalpolitisk
funktion även i fortsättningen. Härigenom kan en högre skogsproduktion
upprätthållas i norra Sverige för att möjliggöra skogs-industriell verksamhet
där. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att ha någon form av stödområdesavgränsning
som grund för fördelning och differentiering av det statliga stödet. Av det
jag nyss har sagt följer att omrädesavgränsningen måste göras med utgångspunkt
i förutsättningarna för skogsproduktion. Det innebär bl. a. att den avgränsning
som tillämpas för det regionalpolitiska stödet inte kan följas. Så var också
fallet när riksdagen år 1974 beslutade om slöd till intensifierad skogsvård i
norra Sverige. Bakom ulredningens förslag ligger noggranna bedömningar av
förutsättningarna för skogsproduklion i olika områden. Bedömningarna har lett
till en minskning av det skogliga stödområdet i förhållande till vad som nu
gäller. Jag anser att utredningens förslag är väl lavvägt och alt det i
huvudsak bör följas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>230</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-top:62.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Gr</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ns f</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>r det skogliga st</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>domr</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>å</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>det Gr</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ns f</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>r inre zon</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gräns jör
dci skogliga stödområdet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:63.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
mindre justeringar som efterhand kan visa sig behövas bör få göras efter beslut
av regeringen. Mitt förslag framgår av följande karta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De nya riktlinjerna för
statligt ekonomiskt stöd till skogsbruket som jag förordar i det följande bör
gälla fr. o. m. den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Stöd till skogsvård m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om gällande riktlinjer för det statliga ekonomiska stödet till skogsvård m.
m. hänvisar jag till skogsutredningens betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsutredningen
har föreslagit ett väsentligt utökat statligt stöd till skogsvård i form av
bidrag. Huvuddelen av förslaget rör generella bidrag inom det skogliga
stödområde som jag nyss har redovisal. Förslaget omfattar också vissa generella
bidrag för hela landet Jämfört med det nuvarande stödet till intensifierad
skogsvård i norra Sverige innebär förslaget dels något sänkta bidragsprocenter,
dels att någon begränsning till s. k. eftersatta åtgärder inte görs.
Utredningen beräknar kostnaderna för det föreslagna stödet fullt utbyggt till
ca 233 milj. kr. om året. Därutöver föreslår utredningen en sammanlagd statlig
kreditgaranti om 13 milj. kr. i huvudsak knuten till det förordade skogsvårdskontosystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
är som jag tidigare har redovisat i allmänhet positiva till utredningens
förslag. I vissa detaljer framförs dock förslag både till utvidgningar och
begränsningar. Vidare har skogsstyrelsen i en egen utredning föreslagit ett
statligt ekonomiskt stöd för att stimulera tillvaratagande av klenvirke. Bidrag
föreslås utgå med 30 kr. per m för sådant virke som kommer till användning och
med 20 kr. per m för virke som endast behandlas för att insektsskador skall
motverkas. Skogsstyrelsen beräknar behovet av statliga medel för stödet till
sammanlagt 90 milj. kr. om året. Skogsstyrelsens förslag har remissbehandlats.
Av de remissinstanser som har tagit ställning till förslagen är drygt hälften
oreserverat positiva eller positiva om vissa ändringar görs. Övriga remissinstanser
avstyrker eller är tveksamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del är jag inte beredd att föreslå ett statligt ekonomiskt stöd av den
omfattning som skogsutredningen har förordat. Min bedömning utgår därvid bl. a.
från vad jag tidigare har förordat om skogsproduktionens omfattning. Även det
statsfinansiella läget gör f. n. att ett så omfattande statligt stöd inte är
möjligt. Därav följer att jag inte är beredd att föreslå generella bidrag till
skogsvård av den omfattning som utredningen har förordat. Enligt min mening bör
det statliga stödet utformas på i princip samma sätt som f. n. Det innebär bl.
a. att de generella delarna bör ges en begränsad omfattning och att stödet i
övrigt inriktas mot det nyss föreslagna stödområdet i norra Sverige. Jag vill
framhålla att de högsta bidragsprocent jag föreslår i det följande inte bör
användas generellt. En differentiering av bidragen bör emellertid normah inte
göras med hänsyn till skogsägargrupp. Jag ansluter mig alltså i den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>frågan
lill utredningens majoritet. För att förenkla handläggningen av stödet bör i likhel
med vad som nu g'äller för stödet till intensifierad skogsvård i norra Sverige
bidragen kunna räknas om till visst belopp per hektar eller på annat lämpligt
sätt. I den bidragsgrundande kostnaden bör inräknas de av skogsvårdssiyrelsens
kostnader för projektering m. m. som kan hänföras direkt till aktuellt objekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår att statligt slöd även i fortsättningen skall kunna utgå i hela landet
till fullständiga återväxtåtgärder på nedlagd jordbruksmark och till
skogsdikning. Bidrag bör kunna utgå med högst 50 % av godkänd kostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör staUigt stöd kunna utgå i hela landet till fullständiga återväxtåtgärder
efter avverkning av sådana bestånd som är så glesa eller till så stor del
består av för marken olämpligt trädslag att tillväxten är avsevärt lägre än
vad som är möjligt. Bidrag bör i samband härmed också kunna utgå för att täcka
mellanskillnaden mellan kostnader och intäkter för avverkningen i de fall kostnadema
överstiger intäkterna. Bidrag till återväxtåtgärderna bör kunna utgå med högst
50 % av godkänd kostnad i den inre zonen av stödområdet och med högst 30 % i
resten av landet. I de fall avverkningen ger ett överskott som är jämförbart
med överskottet vid normal avverkning bör bidrag inte utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
statliga stödet till skogsvård som inriktas särskilt mot det skogliga
stödområdet bör kunna omfatta fullständiga återväxtåtgärder genom plantering
eller sådd och dessutom sådana åtgärder till vilka statligt stöd kan utgå f. n.
Med de senare avser jag fullständiga återväxtåtgärder på skogsmark där
åtgärderna är försenade på grund av att självföryngring har misslyckats eller
där återväxtåtgärder inte har gett tillfredsställande resultat och behöver
kompletteras, röjning i plant- och ungskog där sådana åtgärder har blivit
eftersatta samt skogsvårdande gallring i bestånd med förhållandevis låga
virkesförråd eller klena dimensioner. När det gäller bidraget till återväxtåtgärder
bör detta till en början i huvudsak inriktas mot eftersatta åtgärder och i
övrigt mot återväxtåtgärder i den inre zonen där awerkning av normala bestånd
inte ger sådant överskott att tillfredsställande återväxt kan åstadkommas utan
förlust. Det innebär att det program som påbörjades år 1974 i första hand bör
fullföljas. Jag är angelägen att framhålla att jag med eftersatta åtgärder
avser detsamma som gäller för det nuvarande stödet nämligen i fråga om
försenade återväxtåtgärder åtgärder på hyggen upptagna före år 1964, i fråga
om kompletterande återväxtåtgärder åtgärder på hyggen upptagna före den 1 juli
1974 och i fråga om eftersatt röjning sådan röjning som är eftersatt vid den
tidpunkt då inventering har gjorts av skogsvårdsstyrelsen eller redovisning har
begärts. Ett krav för att bidrag till röjning skall ges bör vara att lämpliga
förebyggande åtgärder mot insektsskador samtidigt vidtas. Eventuella kostnader
för kemisk lövslybekämpning bör inte få inräknas i bidragsunderlaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidraget rill återväxtåtgärder och till röjning bör i den
inre zonen av stödområdet kunna utgå med högst 50 % och i den yttre zonen med
högst 30 %. I mindre utsträckning bör bidrag kunna utgå även för omplantering
av skogskulturer som har skadats av sork eller kanin. Bidraget bör härvid kunna
uppgå till högst 70 % vid första om- eller hjälp-planteringen och till högst 90
% om ytteriigare omplantering i särskilda fall skulle fordras. Bidrag till
gallring bör kunna utgå med ett belopp motsvarande den beräknade skillnaden
mellan kostnaderna för avverkningen och intäkterna för det virke som avverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare har framhållit anser jag att det är
nödvändigt med ell tillfredsställande planeringsunderlag i form av översiktliga
skogsinventeringar och skogsbruksplaner. De översiktliga skogsinventeringarna
bör som jag har anfört göras så enkla som möjligt så alt tillgängliga resurser
utnyttjas effektivt. Inventeringarna bör göras i skogsvårdsstyrelsernas regi
och utformas i nära samråd med olika intressenter. Staten bör svara för hela
kostnaden för inventeringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare också påpekat nödvändigheten av atl få
till stånd ett aktivt och rationellt brukande av skogsmarken i landet och har
framhållit skogsbruksplanernas roll i detta sammanhang. Även i fortsättningen
bör statligt stöd kunna utgå till enskilda skogsägare för kostnaderna för
skogsbruksplaner. Bidrag bör som skogsutredningen har föreslagit bestämmas
till ett visst belopp per plan som för medelfastigheten ungefär motsvarar halva
kostnaden. Olika belopp bör kunna gälla för planer med skilda krav på detaljeringsgrad.
Bidrag bör kunna utgå oavsett vem som Upprättar planen. Planen bör emellertid
uppfylla vissa minimikrav som bör fastställas av skogsstyrelsen. Så t. ex. bör
alla planer innehålla uppgifter om nödvändiga skogsvårdsålgärder och om lämplig
avverkning. Vidare bör i planer för skogsfastigheter i områden av särskild betydelse
för naturvården eller det rörliga friluftslivet anges vilka hänsyn som bör tas
till dessa intressen. Det är angeläget alt varje skogsägare skaffar sig en skogsbruksplan.
Jag anser därför att det som förutsättning för att statligt stöd skall utgå bör
krävas all skogsägaren har en skogsbruksplan. Med hänsyn till tekniska och
personella begränsningar är det emellertid inte möjligt att f. n. ställa ett
generellt krav på fullständig skogsbruksplan. Till en början bör det sålunda
vara tillräckligt med en förteckning över nödvändiga skogsvårdsåtgärder och
lämpliga avverkningar under de närmaste åren. När det är särskilt påkallat med
hänsyn till att ett visst område är av utpräglat intresse för naturvården eller
det rörliga friluftslivet bör en särskild s. k. naturvårdsinriktad skogsbruksplan
kunna bekostas helt av staten. Ett begränsat antal områden bör här komma i
fråga. Områdena bör anges av länsstyrelsen i samråd med skogsvårdsstyrelsen och
planerna upprättas av skogsvårdsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsutredningen har föreslagit att reglerna för
statsbidrag för åtgärder i samband med massförökning av skadeinsekter skall
behållas oförändrade. Utredningen föreslår vidare att statlig garanti för lån
även i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fortsättningen
skall kunna ges enligt kungörelsen (1969: 705) om statligt stöd vid skada på
skog. Jag ansluter mig till utredningens förslag i denna del. Det innebär
sålunda att statsbidrag bör kunna utgå till kostnaderna för sådana
bekämpningsåtgärder som föreskrivs i samband med kata-strofbetonad
massförökning av skadeinsekter. Bidrag bör liksom hittills kunna utgå med
normalt högst 75 % av den s. k. merkostnaden för åtgärden. Vidare bör statlig
kreditgaranti kunna ges för att finansiellt underlätta att virke tas om hand
genom snabb upparbetning, transport m. m. i samband med omfattande skador på
skog. I fråga om ram för denna kreditgaranti bör regeringen liksom hittills inh"ämta
riksdagens medgivande då behov av garantier uppstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
år 1976 har statsbidrag kunnat utgå till kostnaderna för omplantering av
skogskulturer som i större omfattning har skadats av snytbagge under åren 1975
och 1976. I prop. 1978/79: 101 med förslag om tilläggsbudget </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>till
statsbudgeten för innevarande budgetår har föreslagits att tidigare åtaganden
i fråga om dessa år bör fullföljas. Den sammanlagda föreslagna summan för
bidrag bör vara tillräcklig för att detta syfte skall nås. Med hänsyn till den
tid som nu har gått sedan användningen av DDT-haltiga preparat förbjöds helt
och till att det nu bör vara möjligt att i större utsträckning mildra
effekterna av förbudet föreslår jag att bidragsformen avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill jag ta upp skogsstyrelsens förslag till s. k. klen
virkesstöd. Som jag har nämnt är remissutfallet blandat. De remissinstanser
som är negativa eller tveksamma till förslaget anser bl. a. att skogsstyrelsen
har övervärderat klenvirkets praktiska betydelse som energikälla f. n. Några
remissinstanser anser att reglerna för stödet borde ha utformats annorlunda.
För egen del är jag med hänsyn bl. a. till vad dessa remissinstanser har anfört
inte beredd att förorda ett klen-virkesstöd i överensstämmelse med
skogsstyrelsens förslag. Givetvis är det angeläget att så mycket som möjligt av
det virke som produceras i skogama tas till vara. Skattefriheten för förmånen
av bränsle från egen skog som infördes för ett par år sedan bör stimulera
härtill. När det gäller användning av bränsleflis i större skala bör pågående
utvecklingsarbete avvaktas. Jag vill också påpeka att det statliga stödet till
röjning som jag har föreslagit i det föregående delvis tillgodoser det av
skogsstyrelsen avsedda syftet med klenvirkesstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ankommer på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att utfärda de
särskilda föreskrifter som kan föranledas av bifall till vad jag nu har
förordat om stöd till skogsvård m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3
Stöd till byggande av skogsvägar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statligt
ekonomiskt stöd till byggande av skogsvägar har utgått sedan länge. Stöd kan
ges dels som lån från den s. k. skogsväglånefonden, dels som bidrag. Bidrag kan
utgå med högst 75 % i det inre stödområdet och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med högst 50 % i övriga landet. I vissa fall, t. ex. om
vägen är av betydelse från fritidssynpunkt, kan högre bidrag utgå även i
övriga landet. I vissa fall inom inre stödområdet och om förhöjt bidrag utgår
får vägen inte avstängas för allmän trafik utan länsstyrelsens tillstånd. Bidrag
kan utgå endast till skogsägare vars mark omfattas av bestämmelserna i
skogsvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsutredningen har föreslagit att de bidragsberättigade
åtgärderna skall vidgas fill att även omfatta dels byggande av
skogsflygplatser, dels allt som ryms inom begreppet väghållning, dvs. även
underhållsåtgärder. Vidare har utredningen föreslagit att byggnadsbidraget inom
området utanför den inre zonen av det skogliga stödområdet höjs till högst 60 %
av godkänd kostnad. För underhåll m. m. bör enligt utredningen bidrag kunna
utgå med högst 40 %. Utredningen föreslår slutligen att skogsväglånefonden
avvecklas och ersätts med statlig garanti för lån. Utredningen beräknar kostnadema
för det föreslagna stödet fullt utbyggt efter 3—5 år till 85 milj. kr. om året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett rationellt nät av skogsvägar är en förutsättning för
att skogsbruket skall kunna bedrivas effektivt. Det statliga stödet till
byggande av skogsvägar har hittills varit ett angeläget och effektivt medel för
att nå detta syfte. Jag föreslår därför att byggnadsbidrag skall kunna utgå
även i fortsättningen. De krav som hittills har ställts för bidrag, nämligen
att åtgärderna skall ha s. k. båtnad och kunna passas in i en väg-nätsplan för
trakten, bör gälla även i fortsättningen. Det gäller även kravet att vägen
skall ha väsentlig betydelse för uiforsling av skogsprodukter med motordrivna
fordon. Bidrag bör kunna utgå till nybyggnad, ombyggnad och större
förbättringsarbeten med högst 75 % av godkänd kosinad i den inre zonen av det
skogliga stödområdet och med högst 60 % i övriga landet. Som jag har framhållit
tidigare i fråga om statsbidrag till skogsvård bör den högsta bidragsprocenten
inte användas regelmässigt inom resp. område. Bl. a. bör en differentiering
ske så att den högsta bidragsprocenten i området utanför den inre zonen används
endast i gränsområdet till denna. I övrigt bör differentiering ske som hittills,
t. ex. med utgångspunkt i vägklass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den bidragsgrundande kostnaden bör inräknas de av
skogsvårdsstyrelsens kostnader for projektering m. m. som kan hänföras direkt
till aktuellt objekt. Vägar för vilka bidrag utgår och som kan användas för
allmän trafik bör inte få stängas av för sådan trafik utan länsstyrelsens
medgivande. I likhet med utredningen föreslår jag att det särskilda bidraget
för vägar som är av särskild betydelse från fritidssynpunkt slopas. Denna
bidragsform har nämligen visat sig ha liten betydelse. Liksom hittills bör
bidrag förbehållas skogsägare vars mark omfattas av bestämmelserna i
skogsvårdslagen. Det innebär t. ex. att fritidshusägare med del i vägföretag
inte bör komma i fråga för bidrag av detta slag. Som utredningen har föreslagit
bör bidrag till staten, kyrkan och skogsindu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>236</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>striföretagen utgå endast när de är delägare i gemensamma vägföretag
och när vägar över deras mark har stor främmande trafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom hittills bör skogsvårdssiyrelserna utarbeta
långsiktiga planer för skogsvägnätets utbyggnad och förbättring och därvid
samråda med berörda organ, bl. a. kommuner och länsstyrelser. Planerna utgör
underlag för länsstyrelsernas beslut om handlingsprogram för ifrågavarande
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är inte beredd att förorda byggnadsbidrag till
skogsflygplatser eller bidrag till underhåll av skogsvägar. Underhållsbidrag
kan väsentligen motiveras med att vägen har stor allmän trafik som ger upphov
till större underhållskostnader än normalt Till underhåll av vägar av detta
slag kan bidrag utgå från anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.
under sjätte huvudtiteln. Atl skapa ytterligare ett anslag för detta ändamål
anser jag inte ändamålsenligt. Bl. a. skulle det innebära samordningsproblem
därför att två olika myndigheter blir engagerade i samma verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med utredningen föreslår jag att
skogsväglånefonden upplöses och ersätts med statlig kreditgaranti. Jag bedömer
att kreditgarantin i vissa fall kan vara ett värdefullt komplement till
bidragen särskilt utanför den inre zonen av stödområdet. Kreditgaranti och
bidrag bör inte sammantagna få överstiga den godkända kostnaden för
vägbyggnadsföretaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nu gällande bestämmelser kan bidrag beviljas till
byggande, omläggning eller förbättring av flotfled och till uppförande av
skogshärbärge eller liknande förläggning på skog som tillhör enskild person.
Denna möjlighet har inte utnyttjats på många år. Jag föreslår därför att bidrag
för dessa ändamål inte längre skall kunna utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ankommer på regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer att utfärda de särskilda föreskrifter som kan föranledas av bifall till
vad jag nu har förordat om slöd till byggande av skogsbilvägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Skogsvårdsavgiften</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsbruket medverkar genom den s. k. skogsvårdsavgiften i
finansieringen av det statliga ekonomiska stödet till skogsbruket. Enligt
lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift (ändrad senast 1975:1181) är sålunda den
för vilken vid taxering till kommunal inkomstskatt såsom skattepliktig inkomst
har tagits upp garantibelopp för jordbruksfastighet som vid fastighetstaxering åsatts
delvärdel skogsbruksvärde, skyldig att erlägga skogsvårdsavgift. Avgiften utgår
med 0,9 promille av skogsbruksvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdsavgiften finansierade till en början två
tredjedelar av skogsvårdsstyrelsernas beräknade nettomedelsbehov. Fr. o. m.
budgetåret 1960/61 ändrades principerna för finansiering av skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet. Andringen innebar bl. a. att skogsvårdsavgiften</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skulle användas för subventionering av
skogsvårdsstyrelsernas laxebe-lagda verksamhet. I samband med 1975 års allmänna
fastighetstaxering höjdes skogsbruksvärdena. Det innebar alt det sammanlagda
beloppet av inflylande skogsvårdsavgifter ökade med nära 65 %. Riksdagen beslutade
i avvaktan på ställningstagandena till bl. a. förslagen från 1973 års skogsuiredning
att merinkomsten skulle användas för ålgärder som främjar skogsvård samt
arbetarskydd och arbetsmiljö i skogsbruket (prop. 1975; 56, SkU 1975; 23, rskr
1975:157). Exempel på sådana åtgärder är rådgivnings- och
informationsverksamhet samt undersökningar eller utredningar som behövs som
underlag för verksamheten. Skogsutredningen har inte tagit upp frågan om
skogsvårdsavgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om skogsvårdsavgiften berör skogsadministrativa
utredningens arbete. Utredningen ser över bl. a. principerna för skogsvårdsslyrelsernas
finansiering. Utredningens förslag väntas senare i år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser emellertid att frågan om skogsvårdsavgiftens
användning bör tas upp redan nu ulan att avvakta förslagen från skogsadministrativa
utredningen. Enligt min mening är det rimligt att skogsägarna i större
utsträckning medverkar i finansieringen av vissa statliga åtgärder på det
skogliga området. En lämplig form för detta är skogsvårdsavgiften. Den är väl
inarbetad och lättadministrerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdsavgiften har sedan lång tid varit 0,9 promille.
Räknat i absoluta tal måste skogsvårdsavgiften anses vara obelydlig. Som genomsnitt
kan den f. n. beräknas uppgå till ca 65 kr. per fastighet och år. Därtill
kommer att avgiften vid beräkning av nellointäkl av jordbruksfastighet får dras
av som driftkostnad. Jag föreslår att skogsvårdsavgiften höjs till 3 promille
av skogsbruksvärdet med verkan fr. o. m. 1981 års taxering. Höjningen
förutsätter ändring av 1 § lagen (1946; 324) om skogsvårdsavgift. Efter samråd
med chefen för budgetdepartementet föreslår jag också vissa ändringar av
redaktionell karaktär i 1 och 2 §§ nämnda lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har nyss redogjort för hur skogsvårdsavgiftsmedlen f. n.
används. Enligt min mening bör subventioneringen av skogsvårdsstyrelsernas
taxor upphöra. Eftersom den taxebelagda verksamheten skall bedrivas enligt
självkostnadsprincipen innebär detta atl taxorna måsle höjas. För alt undvika
negativa effekter av taxehöjningen bör subventioneringen avvecklas successivt.
Jag återkommer senare till denna fråga när jag tar upp anslagsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdsavgiften redovisas på inkomstsidan i
statsbudgeten. Någon formell avräkning av utgifter för skogligt stöd mol dessa
inkomster såsom sker i fråga om automobilskattemedlen görs dock inte. Så bör
vara fallet även i fortsättningen. Jag anser emellertid atl skogsvårdsavgiftsmedlen
huvudsakligen bör användas för sådana ändamål som är till nytta för skogsbruket
som sådant eller på sådant sätt atl alla skogsbrukare kan få del av dem. Jag
avser därmed sådana områden som forsk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nings-
och utvecklingsarbete, information, utredningsarbete, översiktliga
skogsinventeringar, bidrag som är tillgängliga för alla skogsägare m. m. Dessa
principer tillämpar jag när jag i det följande beräknar medel för olika
ändamål. Någon exakt redovisning av hur avgiften används är dock inte möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att antaga de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar, dels
att antaga det till regeringsprotokollet den 22 februari 1979 fogade förslaget
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3. lag
om ändring i lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift,<br>
dels att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna de i
regeringsprotokollet den 11 januari 1979 förordade riktiinjema för
skogspolitiken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna de av mig förordade
grunderna för statligt ekonomiskt stöd till skogsbruket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna vad jag har anfört om
användningen av skogsvårdsavgiftsmedlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>5 Anslagsfrågor för budgetåret 1979/80</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1978/79: 100 (bil. 13 s. 47 och 105) har regeringen föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1979/80 under
angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
1. Skogsstyrelsen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18 433 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
2. Bidrag till skogsvårdsstyrelsema</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86 384 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D3.
Bidrag till skogsförbättringar</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12 000 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
4. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20 000 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
5. Åtgärder för intensifierad skogsvård i</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>norra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige,
m. m.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45 000 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
6. Kursverksamhet för skogsbmkets rationalise<br>
ring m. m.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2 515 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
7. Främjande av skogsvård m. m.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7 500 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>G
13. Skoglig forskning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7 057 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>G
14. Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträds-<br>
förädling och skogsgödsling m. m.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2 743 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>G
15. Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5 040 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ardiåller att nu få anmäla dessa frågor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>DRIFTBUDGETEN</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>TIONDE
HUVUDTITELN D. Skogsbruk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>D
1. Skogsstyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1977/78
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17 472 609</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1978/79
Anslag 18 433 000 1979/80 Förslag 19 989 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen
är central förvaltningsmyndighet för ärenden om skogsbruket på mark, där
skogsvårdslagen (1948: 237) äger tillämpning. Det åligger skogsstyrelsen
särskilt att leda de statliga åtgärderna för att främja det enskilda
skogsbruket och att verka för dettas och skogsnäringens utveckling. Styrelsen
är ledande, samordnande och rådgivande organ för skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet och central myndighet för rådgivnings- och fortbildningsverksamhet
rörande det enskilda skogsbrukets rationalisering samt för virkesmätning och
skogsstatistik. Styrelsen bedriver den skogliga prognosverksamhet som behövs
som underlag bl. a. för utformning och tillämpning av skogspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen
leds av en styrelse. Chef för skogsstyrelsen är en generaldirektör. Inom
styrelsen finns fyra huvudenheter, en för skogsfrågor, en för
prognosverksamhet, en för rådgivning och en för administrativa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1978/79</span></p>
</td>
<td width=173 colspan=3 valign=top style='width:129.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknad ändring 1979/80</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen</span></p>
</td>
<td width=80 colspan=2 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragan-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personal</span></b></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handläggande
personal</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-f 3</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>övrig
personal</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>121</span></b></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-f 3</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag</span></b></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgifter</span></i></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lönekostnader</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13 853
000</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+1 337 000</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>+</span></b></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>895 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sjukvård</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40 000</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-f 1000</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reseersättningar</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>834 000</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-1- 146 000</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>+</span></b></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>93 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därav utrikes resor</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(25 000)</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(—)</span></b></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(-)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lokalkostnader</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 220 000</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-f 316 000</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>+</span></b></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>316000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Expenser</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 421 000</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-1- 404 000</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>+</span></b></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>324 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därav engångsutgifter</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(-)</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(4- 37 000)</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>(-)</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Provmätningar</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 000</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 3 000</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>+</span></b></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18
393 000</span></b></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 2 207 000</span></b></p>
</td>
<td width=80 colspan=2 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 1631000</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inkornsler</span></i></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inkomst
av fotogrammetrisk</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppdragsverksamhet</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35 000</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nettoutgift</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 358 000</span></b></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 2 207 000</span></b></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>+ 1</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 631 000</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
enligt statsbudgeten</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 433 000</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>—</span></b></p>
</td>
<td width=80 colspan=2 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 1556 000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pris- och löneomräkning
1 623 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Besparingsalternativet
innebär att vissa funktioner exempelvis i fråga om prognosverksamheten inle kan
byggas ul och utvecklas på avsett sätt samtidigt som möjligheterna beskärs att
intensifiera informations- och rådgivningsinsatserna. Bl. a. måste två handläggartjänster
dras in. (+ 1 223 000 kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att
effektiviteten i organisationens arbete på att höja skogsproduktionen skall
kunna ökas behöver huvudenheten för skogsfrågor förstärkas med en byrådirektör
för diknings- och gödslingsfrågor ( + 135 000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att
möjliggöra en intensifiering av personalutvecklingsverksamheten inom
skogsvårdsorganisationen behöver huvudenheten för rådgivning förstärkas med en
byrådirektör (+ 135 000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ökade krav i fråga
om personaladministration gör del nödvändigt att förstärka huvudenheten för
administrativa frågor med en byrådirektör (+ 134 000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
prognosverksamheten behöver datorsystem utnyttjas i vidgad omfattning.
Blankettvolymen och blankettkonsumrionen ökar också som en följd härav. (+ 180
000 kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag
förevarande anslag till 19 989 000 kr. Jag har därvid bl. a. räknat
ytterligare medel för prognosverksamheten (6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Skogsstyrelsen för budgetåret 1979/80 anvisa ett
förslagsanslag av 19 989 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 2. Bidrag till skogsvårdsstyrelserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1977/78 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>79 734 029</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79 Anslag 86 384 000 1979/80 Förslag 87
284 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdsstyrelsema har till uppgift att främja och
stödja den enskilda skogshushållningen samt att verka för att
skogsvårdsarbetet inom de enskilda skogarna bedrivs på ett planmässigt sätt.
Styrelserna skall också utöva den uppsikt och vidta de åtgärder som enligt
gällande skogsvårds-, naturvårds- och andra författningar ankommer på dem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>241</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningspersonal Teknisk personal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avlöningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lönekostnadspålägg</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogsvårdsstyrelsernas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allmänna verksamhet Skogsvårdsgårdar, ersättning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till domänverkets fond</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad
ändring 1979/80</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:24.0pt'>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>F</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>redraganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:34.55pt'>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>244 450</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.5pt'>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>694</span></b></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:29.3pt'>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>51 173 000 26 175 000</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 2 921 000 + 139 000</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 2 921000 + 139 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 784 000</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 30 999 000</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-2 168 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>252 000</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 8 000</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 8000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>86
384 000</span></b></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 34 067 000</span></b></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 900 000</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under budgetåret 1977/78 uppgick skogsvårdsstyrelsernas
förrättnings-verksamhet till drygt 279 000 dagar eller 14 000 dagar mer än
under det närmast föregående budgetåret. Den offentliga verksamheten ökade med
6 000 dagar till 77 800 dagar. De skogliga beredskapsarbetena svarade för 53 %
av den totala verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet måste i högre
grad än förut inriktas på insatser av skilda slag för att åstadkomma en ökad
virkesproduktion. Framför allt måste bättre återväxler eftersträvas samt
röjnings- och gallringsåtgärder i skogsbruket ökas i betydande grad. Även andra
produktionshöjande åtgärder måste sttmuleras. Dessa ambitioner i förening med
kravet på intensifierade insatser för naturvård och uppföljning av den fysiska
riksplaneringen m. m. fordrar ökade resurser för skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet med främst tillsyn enligt skogsvårdslagen, bidragsgivning,
planering och rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund härav bör antalet offentliga
förrättningsdagar ökas med 17 800 till 88 000. Den genomsnittliga kostnaden per
förrältningsdag under budgetåret 1977/78 har beräknats till 1 144 kr. Den
beräknas genom automatiska kostnadsökningar stiga till 1 280 kr. för budgetåret
1979/80. Vid en ökning av dagantalet till 88 000 kan den emellertid begränsas
till 1 240 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det statliga bidraget till skogsvårdsstyrelsernas
offentliga verksamhet under budgetåret 1979/80 bör uppgå till 109 120 000 kr.
Vissa utgifter av offentlig natur som inte ingår i förrättningsdagskostnaden
beräknas till 931 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den del av statens inkomst av skogsvårdsavgifter som
tillförs skogsvårdsstyrelserna via detta anslag kommer att uppgå till
oförändrat 11,7 milj. kr. blir för budgetåret 1979/80 det totala statsbidraget
till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet 121 751 000 kr. Beloppet bör fördelas på
olika anslag enligt följande. Tjänstebrevskostnader bör bestridas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 110</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>från anslaget Ersättning till postverket för befordran av
tjänsteförsändelser. Utgifterna för reseersättningar till personal för viss
kursverksamhet bör belasta anslaget Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering
m. m. samt vissa förrättningskostnader anslaget Ätgärder för intensifierad
skogsvård i norra Sverige, m. m. Beloppen under nyssnämnda anslag bör tas upp
med resp. 950 000, 200 000 och 150 000 kr. eller sammanlagt 1 300 000 kr.
Resterande 120 451 000 kr. bör anvisas under anslaget Bidrag till
skogsvårdsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen bör bemyndigas att fördela anslaget på
skogsvårdsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pris- och löneomräkning
14 803 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Besparingsalternativet
innebär att skogsvårdsstyrelsernas verksamhet måste minskas i viss
utsträckning (+ 12 987 000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet förrättningsdagar i skogsvårdsstyrelsernas
offentliga verksamhet för budgetåret 1979/80 beräknar jag till 70 200.
Medelstilldelningen per förrättningsdag bör höjas från 1 068 kr. till ca 1 118
kr. Utgiftsramen för skogsvårdsstyrelsernas ej taxebelagda verksamhet blir med
utgångspunkt i detta belopp 78 453 000 kr. För vissa andra kostnader av offentlig
natur bör beräknas 931 000 kr. Av de medel som flyter in i form av
skogsvårdsavgifter bör skogsvårdsstyrelserna över detta anslag tillföras 9,2
milj. kr., dvs. en minskning i förhållande till innevarande budgetår med 2,5
milj. kr. Motiven härför har jag redovisat i det föregående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar att den totala kostnadsramen för den med
statsmedel finansierade delen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för budgetårel
1979/80 bestäms till 88 584 000 kr. Fördelningen på olika anslag bör ske enligt
följande. Tjänstebrevskostnaderna bör bestridas från anslaget Ersättning till
postverket för befordran av tjänsteförsändelser under sjätte huvudtiteln.
Vidare bör utgifter för reseersättningar till personal för kursverksamheten
belasta anslaget Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. samt
vissa förrättningskostnader anslaget Bidrag till skogsvård m. m. Dessa utgifter
bör nästa budgetår beräknas till resp. 950 000, 200 000 och 150 000 kr. eller
sammanlagt 1 300 000 kr. Återstående 87 284 000 kr. bör anvisas under
förevarande anslag. Från anslaget bör liksom hittills kunna bestridas
skogsvårdsstyrelsens kostnader för förrättning i samband med att tillstånd ges
för avverkning i svårföryngrad skog eller skyddsskog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom hittills bör regeringen fastställa stat för den av
statsmedel finansierade delen av skogsvårdsstyrelsernas omkostnader samt bemyndiga
skogsstyrelsen att i övrigt fördela anslaget mellan skogsvårdsstyrelsema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret
1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 87 284 000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 3. Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1977/78 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>2 596 986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2
515 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3
385 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från anslaget bestrids kostnader för rådgivnings- och
kursverksamhet riktad till skogsägare och skogsarbetare med syfte att främja
skogsbrukets rationalisering saml för viss personalutbildning och information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådgivningsverksamheten, som planeras för femårsperioder,
bedrivs dels i direkt kombination med skogsvårdsstyrelsernas uppdragsverksamhet,
bidragsgivning och tillsyn enligt skogsvårdslagen, dels som ren utbildning för
skogsägare och anställda i privatskogsbruket. Rådgivningen bör under de
närmaste åren inriktas främst på produktionsfrämjande åtgärder och arbetsmiljö.
När det gäller produktionsfrämjande åtgärder är beståndsanläggningen det
väsentligaste arbetsområdet. Rådgivning i återväxtfrågor kräver bl. a. stora
insatser med uppsökande verksamhet för att skogsägare som inte bor på sina
fastigheter skall nås. Intensivare rådgivning, bl. a. teknisk sådan, behövs i fråga
om röjning och gallring. Styrelsen beräknar starta en ny rådgivningskampanj
nästa budgetår med syfte att informera om bl. a. den väntade nya
skogsvårdslagstiftningen. Den pågående rådgivningen i skogsskyddsfrågor
planeras fortsätta de närmaste åren. Med hänsyn till de stora riskerna för
olycksfall och ohälsa i skogsarbete måste rådgivningen i arbetsmiljöfrågor ges
hög prioritet. För denna krävs ökade resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För information till skogsbrukare om den väntade nya
skogsvårdslagstiftningen behövs medel. För att skogsvårdsstyrelserna skall
kunna tillgodose myndigheters, företags, organisationers, skolors och allmänhetens
efterfrågan på skoglig information krävs väsentligt ökade resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förstärkning av personalutbildningen planeras främst i
fråga om vidareutbildning av förmän, fortbildning av rådgivare och plantskolepersonal
och i fråga om organisations- och samarbetsfrågor. Vidare behövs utbildning i
fråga om organisation, arbetsformer och samverkan. De pedagogiska hjälpmedel
som är nödvändiga i rådgivningsverksamheten behöver förnyas och utökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen tillstyrker en hemställan från Sveriges
skogsvårdsförbund om statsbidrag med 50 000 kr. för intensifierad
informationsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund ökar medelsbehovet för budgetåret
1979/80 med 1 540 000 kr. Anslaget bör tas upp med 4 055 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pris- och löneomräkning
370 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Besparingsalternativet
innebär att främsi rådgivningsverksamheten måste minska i omfattning (+ 313 000
kr.).</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>244</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslaget bör höjas med 870 000 kr. till 3 385 000 kr. Jag
har därvid bl. a. räknat 500 000 kr. för förbättrad information om
skogsbruket bl. a. till kommuner, i skolor och till allmänheten m. m. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m.
m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 3 385 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 4. Bidrag till skogsvård m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:166.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1977/78 Utgift 168 586 941 1978/79 Anslag »57 000 000
1979/80 Förslag 85 000 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Anslagen Bidrag till skogsförbättringar och Åtgärder för
intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslaget Bidrag till skogsförbättringar utnyttjas för att
lämna bidrag till skogsplantering på nedlagd jordbruksmark, till iståndsättning
av skogar med otillfredsställande skogstillstånd, bl. a. vissa restskogar,
till skogsdikning, till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter, till inventering
av vissa skador på växande skog samt till att täcka förluster till följd av
sådan statlig kreditgaranti, som avses i kungörelsen (1969: 705) om statligt
stöd vid skada på skog. Bidragsbestämmelserna för anslaget finns i kungörelsen
(1948: 239) om statsbidrag till vissa skogsförbättrande åtgärder (ändrad
senast 1976: 413).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från anslaget Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra
Sverige, m. m. utgår statsbidrag till markägare i Norrland utom Gästrikland
samt inom vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län. Bidragsbestämmelsema
finns i kungörelsen (1974: 472) om statsbidrag till skogsvård i norra Sverige.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:53.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:16.55pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1978/79</span></p>
</td>
<td width=172 colspan=2 valign=top style='width:128.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknad ändring 1979/80</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:22.8pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:19.2pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.2pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rambelopp</span></b></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1.
Skogsodlingsåtgärder på</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nedlagd jordbruksmark</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 500 000</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 5 500 000</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.
Omplantering efter snyt-</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>baggeskador m. m.</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'5 000
000</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 35 000 000</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- 5 000 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.
Övriga åtgärder för</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsförbättringar</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 000 000</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 7 000 000</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- 1 500 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4.
Intensifierad skogsvård i</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>norra Sverige/särskilda</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åtgärder inom det skogliga</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stödområdet</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49 000
000</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 46 000 000</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 20 000 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.
Skogsodling efter avverk-</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning av lågproducerande</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bestånd</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 15 000 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6.
Dikning</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 4 000 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7.
Skogsbruksplaner</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 1 000 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8.
översiktliga skogs-</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inventeringar</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 5 000 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61
500 000</span></b></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 93 500 000</span></b></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 38 500 000</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag</span></b></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57
000 000</span></b></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 45 000 000</span></b></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 28 000 000</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>' I
anslutning till tilläggsbudget 11 har föreslagits ytterligare 17 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
Under budgetåret 1977/78 har 3 100 ha definitivt nedlagd jordbruksmark skogsodlats
med stöd av medel från anslaget. Den anvisade bidragsramen har förbrukats helt.
Efterfrågan på bidrag har överstigit tillgången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen,
lantbruksstyrelsen och naturvårdsverket har tidigare redovisat förslag till
åtgärder på mark som har tagits ur jordbruksproduktionen och inte har kommit
till särskilt utnyttjande innebärande en ökning av verksamheten med skogsodling
på dessa marker till 7 000 ha årligen under den närmaste tioårsperioden. Om ett
sådant skogsodlings-program genomförs betyder det att inemot två tredjedelar av
den jordbruksmark som nu är nedlagd eller bedöms komma att nedläggas fram till
år 1980 och som inte beräknas bli utnyttjad för andra ändamål skulle komma att
användas för skogsproduktion. Detta skulle innebära ett råvarutillskott på sikt
av ca 0,5 milj. skogskubikmeter per år. Den ökade åkerplanteringen, som framför
allt bör ske i de s. k. skogslänen, förutsätter att skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet vad gäller markanvändningsplanering, propaganda, rådgivning och
service avsevärt intensifieras samt att ramen för bidrag till skogsodling på
nedlagd jordbruksmark höjs från nuvarande 4,5 milj. kr. till 10 milj. kr.
Styrelsen föreslår att en mindre del av rambeloppet i likhet med tidigare
budgetår får disponeras för upprättande av markanvändningsplaner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>17
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 110</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. Under
budgetåret 1977/78 har för ändamålet tillgängliga 20 milj.<br>
kr. anvisats som bidrag för omplantering efter snytbaggeskador m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Snytbaggehärjningarna
i södra och mellersta Sverige är fortfarande omfattande. Styrelsen har de
senaste åren registrerat en successiv ökning av skadornas omfattning. Den
stegrade skadefrekvensen har bl. a. resulterat i att markägarna blivit mindre
benägna än tidigare att snabbt utföra lämpliga återväxtåtgärder vilket ökat
svårigheterna för skogsvårdsstyrelserna att hävda skogsvårdslagens
reproduktionskrav. De stora snylbaggeskadorna kan också antas göra markägarna
tveksamma till att slutavverka då de inte anser sig kunna klara ålerväxterna
tillfredsställande. Får denna tveksamhet stor omfattning kan problem uppstå beträffande
virkestillgången för framför allt den sågtimmerbaserade industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ifrågavarande
bidrag bör utgå till dess verksamma bekämpningsmetoder får användas eller har
tagits fram. Det gäller i första hand bidrag till omplantering av förstagångsskadade
kulturer. Vissa med bidrag utförda omplanteringar kan emellertid skadas på nytt
så att åtgärden behöver upprepas. Det är i sådana fall skäligt att bidrag utgår
med 75 % även till den andra omplanteringen. Styrelsen föreslår därför dels att
bidrag får lämnas till omplantering av kulturer som skadats av snytbagge, dels
att bidrag får beviljas under 1979/80 inom en ram av 40 milj. kr. Styrelsen
bedömer att behovet av att utföra omplanteringar är större än vad som kan ske
inom ramen för nu begärda medel. Tilläggsanslag kommer därför med stor
sannolikhet att behövas. Mot bakgrund härav och mot bakgrund av behovet att
påskynda och förenkla handläggningen är det enligt styrelsen önskvärt att regeringen
får riksdagens bemyndigande att i mån av behov besluta om bidrag för
ifrågavarande ändamål utan att bidragsramarna belastas. Sådant bemyndigande
finns f. n. i fråga om bidrag till åtgärder mot insektshärjning av större
omfattning i samband med skada på skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3. Ramen
för bidrag till övriga åtgärder används främst till åtgärder<br>
för att häva otillfredsställande skogstillstånd på vissa försumpade mar<br>
ker i södra och mellersta Sverige. Sammanlagt har ca 4 100 ha dikats<br>
och 2 000 ha skogsodlats. Den anvisade bidragsramen har förbrukats<br>
helt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Intresset
för skogsdikning är stort hos skogsägarna. Det är därför möjligt att i takt med
att personalresurser för planläggningsarbetet kan skapas öka verksamheten
betydligt. Styrelsen föreslår att bidrag för detta ändamål får utgå med 5
milj. kr. under budgetåret 1979/80. Länsvisa handlingsprogram för skogsdikningsverksamheten
kommer att upprättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är mycket angeläget att utföra återväxtåtgärder på igenslyade eller med
olämpligt trädslag bevuxna hag- och betesmarker. På grund av eftersläpningen i
planteringsarbetet på nedlagda jordbruksmarker samt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med hänsyn till att många små och orationella hag- och
betesmarker inte längre betas har dålig lövskog invaderat dessa marker. Som skogsmarker
med lämpligt trädslag kan de bli mycket produktiva. För detta ändamål bör
bidrag kunna beviljas med 5 milj. kr. under budgetåret 1979/80.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under budgetåren 1966/67 — 1971/72, 1976/77 och 1978/79
har bidrag beviljats inom ifrågavarande ram för försöksverksamhet med mekaniserad
dikning, gödsling och skogsodling av myrmark. Försöken skall nu revideras och
utvärderas. Efter samråd med Sveriges lantbruksuniversitet föreslår styrelsen
att under budgetåret 1979/80 får tas i anspråk 100 000 kr. av ifrågavarande
ram för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanlagt föreslår styrelsen att ifrågavarande rambelopp
höjs med 7 milj. kr. till 10 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. Stödet till intensifierad skogsvård i norra Sverige har
starkt stimulerat intresset för atl utföra skogsvårdsåtgärder och ökat själv
verksamheten. BI. a. har inte godtagbara återväxler förbättrats i stor
omfattning. Ungskogsröjningarna har ökat påtagligt och dikningsverksamheten har
varit omfattande. Stödet har inneburit ett väsentligt tillskott till sysselsättningen.
Den för budgetåret 1977/78 anvisade bidragsramen har förbrukats helt. Bidraget
har fördelats med 31 % till Norrbottens län, 20 % till Västerbottens län, 16 %
till Jämttands län, 10 % till Västernorrlands län, 9 % till Gävleborgs län, 7
% till Kopparbergs län och 7 % till Värmlands län. Fördelningen på ägargrupper
har varit följande, nämligen 56 % till privata skogsägare, 25 % till bolag och
19 % till staten och andra allmänna skogsägare. Sysselsättningseffekten har beräknats
till sammanlagt ca 142 000 dagsverken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med ledning av inkomna ansökningar om bidrag, det
långsiktiga behovet av åtgärder och de praktiska möjligheterna att utföra
arbetena har styrelsen efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen bedömt att
rambeloppet för budgetåret 1979/80 bör ökas med 46 milj. kr. till 95 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det regionalpolitiska värdet av den verksamhet som skulle
komma till stånd med nu begärda medel — bedömt efter sannolik sysselsättningseffekt
— uppgår enligt erfarenhetstal till 250 000 — 300 000 dagsverken. Detta
motsvarar en kostnad av 300 resp. 250 kr. per dagsverke räknat på bidragsdelen
av anslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbetalningarna under anslagen beräknar styrelsen till
sammanlagt 102 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det föregående har jag redovisat mina förslag i fråga om
inriktningen av det statliga stödet till skogsvård m. m. fr. o. m. den 1
januari 1980. Under första hälften av budgetåret 1979/80 bör således bidrag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>248</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kunna utgå enligt de regler som f. n. gäller. De rambelopp
i sammanställningen som då är aktuella är de under punkterna 1—4. Fr. o. m.
den 1 januari 1980 blir endast beloppen under punkterna 1 och 4—8 aktuella.
Anslagsberäkningen med anledning av mina förslag till nya riktlinjer kommer
med andra ord inte att ge full effekt under budgetåret 1979/80. Jag vill också
påpeka att den nya utformningen av stödet leder till viss omfördelning mellan
de olika rambeloppen. Så t. ex. ryms f. n. bidraget till dikning under
punkterna 3 och 4 medan det fr. o. m. den 1 januari 1980 kommer att finnas
under punkten 6. Fr. o. m. denna tidpunkt bör inga utfästelser om bidrag göras
enligt äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att för
budgetåret 1979/80 tas upp en sammanlagd ram av 100 milj. kr. för bidrag till
skogsvård m. m. Jag har vid min beräkning tagit hänsyn bl. a. till det av
skogsstyrelsen redovisade medelsbehovet för försöksverksamhet med mekaniserad
dikning m. m. av myrmark. Medlen under punkten 4 bör liksom hittills få
utnyttjas för att täcka skogsvårdsstyrelsernas s. k. förvaltningskostnader i
samband med verksamheten utom kostnaderna för översiktliga inventeringar eller s.
k. områdesplaner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de olika
ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknar jag 85 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaderna för statligt stöd vid skada på skog täcks f. n.
från anslaget Bidrag till skogsförbättringar utan att bidragsramama belastas.
Anledningen härtill är att medelsbehovet varierar så kraftigt år från år att
det inte kan beräknas i förväg. Därtill kommer att beslut om bidrag med hänsyn
till risken för omfattande följdskador måste fattas snabbt. Jag föreslår därför
att medel även i fortsättningen får disponeras utan att bidragsramama belastas
och enligt föreskrifter som regeringen meddelar för varje särskilt fall för
åtgärder m. m. mot skadegörelse i samband med katastrofbetonad massförökning av
skogsinsekter, för inventering av skador'som har uppkommit på skog till följd
av storm, snö och is samt angrepp av insekter och svampar samt för att täcka
eventuella förluster till följd av sådan statlig kreditgaranti som avses i
kungörelsen (1969: 705) om statligt stöd vid skada på skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge att under
budgetåret 1979/80 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 100 000 000 kr.
till skogsvård m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Bidrag
till skogsvård m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 85 000
000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 5. Stöd till byggande av skogsvägar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1977/78 Utgift 127 297 793 1978/79 Anslag »20
000 000 1979/80 Förslag 30 000 000 1 Anslaget Vägbyggnader på skogar i
enskild ägo.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från anslaget Vägbyggnader på skogar i enskild ägo utgår
statsbidrag för att bygga skogsvägar. Till skogshuvudvägar av särskild betydelse
från fritidssynpunkt kan förhöjt bidrag lämnas. Bidragsbestämmelserna finns i
kungörelsen (1943; 530) om statsbidrag till vissa väg- och flott-ledsbyggnader m.
m. (ändrad senast 1976: 412).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:115.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad
ändring 1979/80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:11.0pt;
margin-left:242.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen
Föredraganden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rambelopp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Skogsvägbyggnadsföretag<br>
i det inre stödområdet/<br>
inre zonen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogsvägbyggnadsföretag
utanför det inre stödområdet/inre zonen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förhöjning av
statsbidraget till skogshuvudvägar av särskild belydelse från fritidssynpunkt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>21 500
000</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 8 500 000</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 3 000 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:30.25pt'>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8 000
000</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 6 500 000</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 6 000 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:23.5pt'>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500 000</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 500 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>30 000
000</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+15 000 000</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 2 500 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>20 000
000</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 15 000 000</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 10 000 000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Under budgetåret 1977/78 har bidrag beviljats till
ca 750 km<br>
skogsvägar i det inre stödområdet varav för ca 600 km från ifrågava<br>
rande anslag. Ca 75 % av skogsmarken i området finns nu inom mått<br>
ligt stora avstånd från väg. Resterande areal representerar avsevärd pro<br>
duktionskapacitet och sysselsättning. Det är därför angeläget att skogs<br>
vägar byggs även där. Visst behov finns att bygga om äldre skogsvägar.<br>
Fram till år 1985 behöver årligen byggas ca 800 km skogsvägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Markägarnas intresse av att bygga skogsvägar är stort i
området. Skogsvårdsstyrelsema kan om medel ställs till förfogande öka verksamheten
till minst 25 % över långtidsplanens 800 km per år. Styrelsen föreslår att
bidragsramen ökas med 8,5 milj. kr. till 30 milj. kr. för att göra detta
möjligt. Styrelsen föreslår vidare att 100 000 kr. av ifrågavarande rambelopp
i likhet med innevarande budgetår får användas för undersökningar i syfte att
förbättra vägbyggnadsmetoder, tekniska normer m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. I övriga delar av landet har under budgetåret
1977/78 bidrag bevil<br>
jats till nybyggnad av ca 300 km skogsvägar och ombyggnad av ca 50<br>
km. En standardhöjning av det sydsvenska skogsvägnätet är nödvändig<br>
både för att möjliggöra rationellare virkestransporter med mindre om<br>
lastningar och för att öka vägnätets framkomlighet under vårmånaderna<br>
och därigenom möjliggöra en större avtransport innan insekterna angri-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>per skogen. Utbyggnad av vägnätet på avlägset belägna
marker är också angelägen inte minst inom de delar av landet som gränsar till
det inre stödområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avvaktan på behandlingen av skogsutredningens förslag
föreslår styrelsen med utgångspunkt i nuvarande bidragsbestämmelser, tillströmningen
av ansökningar och den beräknade utvecklingen av skogsvårdsstyrelsernas vägplanläggning
att ifrågavarande bidragsram höjs med 6,5 milj. kr. till 14,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förhöjt
statsbidrag till skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt har
utgått till fyra vägföretag under budgetåret 1977/78. Styrelsen föreslår att
ramen tas upp med oförändrat 500 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbetalningarna
under anslaget beräknas till 35 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det föregående har jag redovisat mina förslag i fråga om
riktlinjerna för det statliga stödet till byggande av skogsvägar fr. o. m. den
1 januari 1980. Under första hälften av budgetåret 1979/80 bör bidrag således
utgå enligt de regler som f. n. gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att för
budgetåret 1979/80 tas upp en sammanlagd ram av 32,5 milj. kr. för bidrag till
byggande av skogsvägar. Jag har därvid justerat bidragsramarna med hänsyn
till den ändrade omrädesavgränsningen. Jag har vidare med hänsyn till det stora
behovet av att rusta upp skogsvägar i Syd- och Mellansverige räknat med en
förstärkning av stödet utanför den inre zonen av stödområdet. Jag har också
tagit hänsyn bl. a. till behovet av medel för vissa undersökningar om
vägbyggnadsmetoder m. m. Någon särskild ram för förhöjt bidrag till
fritidsvägar bör inte tas upp för nästa budgetår. Regeringen bör kunna jämka
fördelningen mellan de båda ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknar
jag 30 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya reglerna för bidrag till byggande av skogsvägar som
jag har förordat i det föregående innebär bl, a. att bidragen sänks inom vissa
delar av det nuvarande skogliga stödområdet. För förelag inom dessa delar som i
samband med förrättning enligt anläggningslagen (1973: 1149) eller motsvarande
har lämnats förhandsbesked om bidrag innan riksdagen har beslutat om nya
riktlinjer bör bidrag övergångsvis få lämnas enligt nuvarande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av statlig garanti för lån till
skogsvägbyggnadsföretag beräknar jag för budgetåret 1979/80 till 3 milj. kr.
Eventuella förluster till följd av denna garanti bör täckas från detta anslag
utan att bidragsramarna belastas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge att under
budgetåret 1979/80 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 32 500 000 kr.
till byggande av skogsvägar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge att under
budgetåret 1979/80 statlig garanti lämnas för</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>251</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lån till byggande av skogsvägar med
sammanlagt högst 3 000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge att
förluster på grund av statlig lånegaranti till byggande av skogsvägar får
täckas från anslaget Slöd till byggande av skogsvägar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Stöd till
byggande av skogsvägar för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 30
000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 6. Främjande av skogsvård m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1977/78 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>6 223 953</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 028 064</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7
500 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4
250 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslaget är f. n. avsett att användas för åtgärder som
främjar skogsvård samt arbetarskydd och arbetsmiljö i skogsbrukel. Regeringen
har föreskrivit att skogsstyrelsen får disponera medlen efter beslut av regeringen
i varje särskilt fall efter förslag av skogsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslaget har under budgetåret 1977/78 använts för
rådgivningsinsatser inom områdena beståndsanläggning, beståndsvård och
avverkning samt för vissa utredningar och undersökningar. Under innevarande budgetår
kommer anslaget att användas även för bl. a. rådgivning om arbetsteknik och
arbetsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För budgetåret 1979/80 föreslår styrelsen att anslaget
förs upp med 7,5 milj. kr. och att dessa får användas för samma ändamål som
under tidigare budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslaget, som infördes fr. o. m. budgetåret 1975/76 i
avvaktan på ställningstagandena till bl. a. skogsutredningens förslag,
finansieras av skogsvårdsavgiftsmedel. 1 det föregående har jag lagt fram vissa
förslag om användningen av dessa medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Användningsområdet för anslaget bör vara oförändrat under
första hälften av budgetåret 1979/80. Fr. o. m. den 1 januari 1980 bör det få
disponeras för särskilda utredningar och undersökningar i syfte att främja bl.
a. skogsvården och arbetsmiljön inom skogsbruket. Med hänsyn härtill beräknar
jag medelsbehovet för budgetåret 1979/80 till 4 250 000 kr. I sammanhanget vill
jag nämna att jag har för avsikt att föreslå regeringen att av anslaget för
innevarande budgetår ställa medel till skogsstyrelsens förfogande för
information om de nya riktlinjerna för skogspolitiken m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>252</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
rill Främjande av skogsvård m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett
reservationsanslag av 4 250 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>G.
Utbildning och forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
stöd till forsknings- och utvecklingsarbete på skogsområdet utgår i huvudsak
från anslag under tionde huvudtiteln. Merparten av medlen anvisas till
skogsvetenskapliga fakulteten vid Sveriges lantbruksuniversitet. Medel
fördelas också av statens råd för skogs- och jordbruksforskning. Slutligen
medverkar staten enligt avtal med skogsbranschen i finansieringen av viss
skogsteknisk forskning och utveckling samt av forskning om skogsträdsförädling
och skogsgödsling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare framhållit att forsknings- och utvecklingsarbetet är ett
betydelsefullt medel i skogspolitiken och att det därför finns anledning till
ökade satsningar härpå även för statens del. Genom en väl avvägd fördelning
mellan tillämpad forskning och grundforskning bör det vara möjligt att lösa
både omedelbara och något mer långsiktiga problem. Enligt min mening är den
svenska skogsforskningen väl skickad att möta högt ställda krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forsknings-
och utvecklingsarbetet måste i fortsättningen intensifieras och inriktas på
både det biologiska och det skogstekniska området. Miljöfrågor med anknytning
till skogsproduktionen bör vara ett normalt inslag i arbetet. Jag avser därvid
både den inre och den yttre miljön. Det är nödvändigt med en förbättrad
grundläggande forskning i fråga om beståndsanläggning och beståndsvård. Härvid
är det naturligt att försöka finna miljömässigt acceptabla metoder t. ex. för
kontroll av skadeinsekter och för reglering av trädslagsblandning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av den rent biologiska forskningen är det nödvändigt att satsa på
rationalisering av olika åtgärder i skogsbruket. Det gäller både skogsvården
och avverkningen. I det senare fallet måste arbetet i högre grad än hittills
inriktas mot att ta fram lämpliga maskiner och metoder för det enskilda mindre
skogsbruket. Jag vill framhålla det allmänna behovet av rationalisering i
skogsbruket med hänsyn till nödvändigheten att bibehålla och om möjligt stärka
vår skogsindustris ställning på den internationella marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tar härefter upp de olika anslagen till forskning på skogsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>G
7. Sveriges lantbruksuniversitet: Skogsvetenskapliga fakultetens driftkostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I prop.
1978/79: 100 (bil. 13 s. 94) har regeringen under denna rubrik föreslagit att
27 457 000 kr. anvisas till skogsvetenskapliga fakulteten vid Sveriges
lantbruksuniversitet för budgetåret 1979/80.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>253</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till vad jag nyss har anfört om den
skogsbiologiska forskningens betydelse bör ytterligare 700 000 kr. tillföras
anslaget för forskning om problem kring skogsföryngring m. m. Vidare bör 600 000
kr. tillföras anslaget för att finansiera den avkommeprövning som jag i det
följande behandlar under punkten G 14. Sammantaget förordar jag alltså att
ytterligare 1,3 milj. kr. tillförs ifrågavarande anslag. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Sveriges tantbruksuniversitet: Skogsvetenskapliga
fakultetens driftkostnader för budgetåret 1979/80 utöver i prop. 1978/79: 100
bil. 13 föreslaget reservationsanslag anvisa ytterligare 1 300 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>G 13. Skoglig forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1977/78 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>6 917 220</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>565 951</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7
057 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8
039 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslaget disponeras av statens råd för skogs- och
jordbruksforskning för bidrag till forskning, ägnad att gagna skogsbrukets
utveckling och stärka skogsnäringens bärkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens råd för skogs- och jordbruksforskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att ett skogspolitiskt ramprogram skall kunna
framläggas måste resurser till betydligt ökade skogliga forskningsinsatser ges.
Rådet förutsätter att de framtida föryngringsytorna behandlas med metoder, som
leder till kvalitativt högvärdig skog. I det följande ges några exempel på
forskningsuppgifter, som enligt rådets uppfattning måste lösas och till vilka
medel saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samplingsmetodik
för en ny riksskogstaxering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hydrologiska
konsekvenser av dikning av sumpskog och myrmark,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>långsiktiga
förändringar i skogsmark vid upprepad gödsling av fastmark och dikade myrar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>biologiska
konsekvenser av införande av främmande trädslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>val av
trädslag, proveniens och kuUurmetod för norrländska höjdlägen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>metodik för
beräkning av den s. k. inplanteringsskogens långsiktiga produkttonsmöjligheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådet finner det vidare angeläget att ett projekt om
arbetsmiljön i morgondagens skogsteknik kommer till stånd. Syftet med projektet
är att anpassa produkUonsteknik till människans förutsättningar med hänsyn
till skapande av arbetstillfällen, risker för ohälsa och olycksfall samt
möjligheter till arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Undersökningar
av detta slag har tidigare praktiskt taget helt finansierats av arbe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tarskyddsfonden. Eftersom skogsnäringen fått en
förhållandevis stor andel av fondens anslag, har emellertid fondstyrelsen
antytt att projekt med skoglig inriktning framgent inte kan påräkna anslag i
samma utsträckning som tidigare. Man fömtsätter därför att rådet skall inträda
som samfinansiär. Projektet beräknas pågå i fyra år och medföra en årlig
kostnad av 400 000 kr. Rådet saknar f. n. medel för att kunna lämna bidrag av
tillnärmelsevis denna storleksordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådet vill också framhålla behovet av ökade resurser till
ett förbättrat informationsflöde — både till det praktiska skogsbruket och till
olika forskande organ — beträffande såväl pågående projekt som uppnådda
resultat inom den skogliga forskningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådet hemställer att anslaget höjs med 2 118 000 kr. till
9 175 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med sammanlagt 8
039 000 kr. Jag har därvid räknat 400 000 kr. för det särskilda
forskningsprojekt om sticklingsskogsbruk som påbörjades budgetåret 1977/78.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till vad jag tidigare har anfört om
angelägenheten av att minska användningen av herbicider har jag även räknat
medel för forskning om möjligheterna att genom förebyggande åtgärder minska
behovet av kemisk bekämpning av lövsly. Vidare har jag räknat medel för viss
forskning om konsekvenser av dikning och gödsling av sumpskog och om biologiska
konsekvenser av införande av främmande trädslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Skoglig forskning för budgetåret 1979/80 anvisa
ett reservationsanslag av 8 039 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>G 14. Stöd till kollektiv forskning rörande
skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1977/78 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>1 912 000</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>—</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2
743 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3
350 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens nuvarande stöd till kollektiv forskning rörande
skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. regleras i ett mellan staten och
Stiftelsen Skogsförbättring träffat avtal om gemensam finansiering av forskningsoch
utvecklingsverksamhet rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m.
Avtalet avser tiden den 1 juli 1978—den 30 juni 1979. Enligt avtalet medverkar
staten i finansieringen av verksamheten genom ett bidrag av 2 743 000 kr.
Stiftelsen skall under avtalsperioden tillskjuta lägst 3 978 000 kr. Ansvaret
för den avtalade verksamhetens genomförande åvilar Institutet för
skogsförbättring.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förhandlingsgrupp som jag har tillkallat med stöd av
regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 har för statens räkning förhandlat
och — under förbehåll av regeringens godkännande — träffal nytt avtal med
Stiftelsen Skogsförbättring om den fortsatta gemensamma finansieringen av
forsknings- och utvecklingsverksamheten rörande skogsträds-förädling och
skogsgödsling m. m. Förhandlingsgruppen har enligt direktiven haft att beakta
de riktlinjer för statligt stöd till kollekliv forskning som redovisades i prop.
1968; 68 angående ökat statligt slöd till teknisk forskning och industriellt
utvecklingsarbete samt i prop. 1971; 1 (bil. 15 s. 89).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhandlingsgruppen har i februari 1979 överiämnal en
promemoria (Ds Jo 1979: 3) angående stöd rill kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling
och skogsgödsling m. m. Till promemorian har som bilaga fogats dels ett under
förbehåll av regeringens godkännande ingånget avtal mellan staten och
Stiftelsen Skogsförbättring, dels ett till avtalet fogat ramprogram. Enligt
avtalet som avser tiden den 1 juli 1979—den 30 juni 1982 åtar sig staten att
medverka i finansieringen av verksamheten genom att tillskjuta 11,7 milj. kr.,
varav 3 350 000 kr. under budgetåret 1979/80, 4 000 000 kr. under budgetåret
1980/81 och 4 350 000 kr. under budgetåret 1981/82. Stiftelsen skall under
avtalsperioden tillskjuta sammanlagt lägst 11,7 milj. kr. Totalramen för hela
forskningsprogrammet uppgår enligt avtalet till lägst 23,4 milj. kr. Ansvaret
för programmets genomförande avses liksom lidigare åvila Institutet för
skogsförbättring. Enligt avtalet är parterna ense om att den tidigare gemensamt
finansierade avkommeprövningen av skogsfröplanta-ger som Institutet för
skogsförbättring bedriver i samråd med lantbruksuniversitetet fr. o. m.
budgetåret 1979/80 helt skall finansieras av staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag biträder förhandlingsgruppens förslag till avtal
mellan staten och Stiftelsen Skogsförbättring om att det stattiga stödet ökas
till de i avtalet föreslagna beloppen. Den kollektiva forskningen rörande
skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. som staten och skogsbruket gemensami
finansierar utgör en viktig del av den samlade skogliga forskningen.
Förhandlingsgruppens förslag innebär att det statliga stödet till denna
forskning ökas betydligt. Jag biträder även förhandlingsgruppens förslag om att
den långsiktiga forskningen med avkommeprövning vid Institutet för skogsförbättring
fr. o. m. budgetåret 1979/80 helt finansieras av staten. Jag har som jag nyss
anfört räknat medel för detta ändamål under anslaget G 7. Sveriges
lantbruksuniversitet; Skogsvelenskapliga fakultetens driftkostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. bemyndiga regeringen att godkänna avtal angående stöd
till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. i
enlighet med vad jag har anfört,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:110</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>256</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. till Stöd till kollektiv forskning rörande
skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett re-servarionsanslag
av 3 350 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>G 15. Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1977/78 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>4 800 000</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>—</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5
040 000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80
Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 800 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens nuvarande stöd till kollektiv skogsteknisk
forskning regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Skogsteknisk FoU träffat
avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det
skogstekniska området. Avtalet avser tiden den 1 juli 1978—den 30 juni 1979.
Enligt avtalet medverkar staten i finansieringen av verksamheten genom ett
bidrag av 5 040 000 kr. Sttftelsen skall under avtalsperioden tillskjuta lägst
7 560 000 kr. Ansvaret för den avtalade verksamhetens genomförande åvilar
Nämnden för skogsteknisk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förhandlingsgrupp som jag har tillkallat med stöd av
regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 har för statens räkning förhandlat
och — under förbehåll av regeringens godkännande — träffat nytt avtal med
Stiftelsen Skogsteknisk FoU om den fortsatta gemensamma finansieringen av
forsknings- och utvecklingsarbetet på det skogstekniska området.
Förhandlingsgruppen har enligt direktiven haft att beakta de riktlinjer för
statligt stöd till kollektiv forskning som angetts i prop. 1968; 68 angående
ökat statligt stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
samt i prop. 1971; 1 (bil. 15 s. 89).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhandlingsgruppen har i februari 1979 överlämnat en promemoria
(Ds Jo 1979; 4) angående stöd till kollektiv skogsteknisk forskning. Till
promemorian har som bilagor fogats dels ett under förbehåll av regeringens
godkännande ingånget avtal mellan staten och Stiftelsen Skogsteknisk FoU, dels
ett till avtalet fogat ramprogram. Enligt avtalet, som avser tiden den 1 juli
1979—den 30 juni 1982 åtar sig staten att medverka i finansieringen av
verksamheten genom att tillskjuta 22,1 milj. kr., varav 6 800 000 kr. under
budgetåret 1979/80, 7 350 000 kr. under budgetåret 1980/81 och 7 950 000 kr.
under budgetåret 1981/82. Staten åtar sig att därutöver tillskjuta 1 milj. kr.
under budgetåret 1979/80. Stiftelsen skall under avtalsperioden tillskjuta
sammanlagt lägst 22,1 milj. kr. Totalramen för hela forskningsprogrammet uppgår
enligt avtalet till lägst 45,2 milj. kr. Ansvaret för genomförandet av den
avtalade verksamheten avses liksom tidigare åvila Nämnden för skogsteknisk
forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag biträder förhandlingsgruppens förslag till avtal
mellan staten och Stiftelsen Skogsteknisk FoU om att det statliga stödet ökas
till de i avta-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>let
föreslagna beloppen. Förhandlingsgruppens förslag innebär en väsentlig ökning
av det statliga stödet till den skogstekniska forskningen. Det är enligt min
uppfattning angeläget att Nämnden för skogsteknisk forskning liksom hittills
kan fungera som samordningsorgan när det gäller statligt stöd till skogstekniskt
forsknings- och utvecklingsarbete. Det är därför naturligt att bl. a.
Norrlandsfonden och styrelsen för teknisk utveckling anlitar nämnden för t.
ex. beredning och uppföljning av sådana ärenden där nämnden har den
erforderliga sakkunskapen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bemyndiga regeringen att
godkänna avtal angående stöd till kollektiv skogsteknisk forskning i enlighet
med vad jag har anfört,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Stöd till kollektiv skogsleknisk
forskning för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 7 800 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig Ull föredragandens överväganden och beslutar att genom proposiiion
föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:71.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:110</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>258</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Proposition
....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ...................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagförslag ...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 11 januari 1979</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden .......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1 Allmänna
riktlinjer för skogspolitiken </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skogspolitikens mål ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skogsproduktionsprogram......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skogspolitikens medel .......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2 Skogsvårdslagstiftningen
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledande synpunkter............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lagens rillämpningsområde ..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Anläggning av ny skog............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avverkning ............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdshänsyn ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övriga frågor ......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till skogsvårdslag.............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till ändring i lagen
(1974: 434) om bevarande av bokskog </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan ..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut ........................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Sammanfattning av utredningens förslag........ </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Utredningens lagförslag............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Sammanställning av remissyttranden ......... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4 De remitterade lagförslagen ....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av lagrådets protokoll den 19 februari 1979 .. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 22 februari 1979</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Anmälan av lagrådsyttrande ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statligt ekonomiskt stöd till
skogsbruket................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt ....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stöd till skogsvård m. m.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stöd till byggande av
skogsvägar ..................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>234</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skogsvårdsavgiften ......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>236</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan ..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Anslagsfrågor för budgetåret
1979/80 ................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut .......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979 780549</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G203110prop_197879__110.pdf11845721pdfom riktlinjer för skogspolitiken, m.m.https://data.riksdagen.se/fil/8F5F2ED5-28DB-4C02-9BBB-5B6CEFBABBAD