2448604G2031091978/79109propproppropProposition 1978/79:109PropositionProposition10901979-03-22 00:00:002024-12-27 14:46:522008-06-13 07:53:08om ändring i datalagen (1973:289)importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G203109/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G203109https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G203109
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109 Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79;109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
ändring i datalagen (1973:289);</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 22 mars 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen uti unlaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrug
uv regeringsproiokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnur</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>OLA
ULLSTEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:220.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SVEN
ROMANUS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
proposilionen föreslås vissu ändringar i datalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Personregister
som förs med viss bestämd teknisk utrustning skall enligt förslugel kunnu
undunlus från kruvet på tillstånd av datainspektionen. Som förutsättning
uppslälls all det med hänsyn lill utrustningens art, till utförandet uv den
automatiska databehandlingen och lill registrets utformning i övrigt framstår
som uppenbart atl otillbörligt intrång i regisirerads personliga iniegriiel
inte skall uppkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget införs vidare ytteriigare självsländiga grunder för
duiain-speklionens lillsiåndsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan nyhei är au reglerna om den regisleransvariges underrällelseskyldighel
till enskild preciseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringarna
föreslås träda i kruft den I juli 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
bygger på del förslag som daialagsiiftningskommitlén hur lugl fram i
betänkandet (SOU 1978:54) Personregister - Datorer - Integritet. Kommittén har
kommit till slutsatsen all man bör överväga all på sikl införa en generell personregislerlagsliftning.
1 proposilionen förutskickas all tilläggsdirektiv lill kommittén om ull uiredu
dennu fråga kommeratt utfärdas senare i vår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 109</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i datalagen (1973:289)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 2, 3, 3 a, 6, 10,12, 13, 18, 20
och 22 Sj datalagen (1973:289) skull ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§'<br>
Personregister för icke inrättas</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personregister
för icke inrättas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller
föras utan tillstånd av dalain- eller föras utan tillstånd av datain<br>
spektionen,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>speklionen. Med inrällande av per<br>
sonregister förslås även insamling av<br>
uppgifter som skaU ingå i registret.<br>
Försia siycket gäller icke i fråga om personregister vars inrättande beslutas<br>
UV regeringen eller riksdugen. Före sådani beslul skall dock yttrande<br>
inhämtas från duluinspeklionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket gäller icke heller i fråga om
personregister somförs med viss bestämd teknisk utrustning, om del med hänsyn
tiU utrustningens art, UU utförandet av den automatiska databehandlingen och UU
registrets uiformning i övrigi framstår som uppenbart all otillbörligt intrång
i regisirerads personliga integritet icke skaU uppkomma.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närmare jöreskrifter rörande lill-lämpningen av iredje slyckel
meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen besiämmer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dalainspeklionen skall meddela tillstånd till inrättande
och förande av personregister, om del saknas anledning aniaga atl, med
iakttagande av de föreskrifiersom meddelas enligt 5 och 6 §§,otillböriigt
intrång i regisirerads personliga integritet skull uppkommu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bedömundei av om otillbörligt Vid bedömandet uv om
otillbörligt inirång kan uppkomma skull särskilt intrång kun uppkommu skull
särskilt beaktas arten och mängden av de beaktas arlen och mängden av de
personuppgifter som skall ingå i regi- person uppgifter som skall ingå i registret
saml den inställning lill regi- siret, hur och från vem uppgifierna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1975:740.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivddse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sirei som föreligger eller
kan antagas föreligga hos dem som kan komma ull regisirerus.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>skaU inhämias samt den
inställning lill registret som föreligger eller kan antagas föreligga hos dem
som kan komma att registreras. Vidare skaU särskilt beaktas an inte andra
uppgifter eller andra personer registreras än som står 1 överensstämmelse med
ändamålet med registret.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>3a Tillstånd all
inrätta och föra personregister som omfattar betydande del av befolkningen I
rikel elter i område därav får medddas endasl om</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>de som avses bU registrerade är medlemmar,
anställda eller kunder hos den registeransvarige eller har annan därmed
jämställd anknytning till denne,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>de som avses bU regisirerade samiycker Ull
registreringen eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>särskilda skäl föreligger.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd
all inrätta och föra personregister som omfattar andra än medlemmar, anslällda
eller kunder hos den regisieransvarige eller personer som har annun därmed
jämställd anknyining till denne får meddelas endast om särskilda skäl föreligger.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6§
Lämnas tillstånd till inrällande och förande av personregister, skall
dalainspeklionen, i den mån det behövs för alt förebygga risk för otillböriigt
intrång i personlig integritet, meddela föreskrift om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>inhämtande av uppgifter för personregistret,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utförandet av den automatiska databehandlingen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>den tekniska utrustningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>de bearbetningar av personuppgifterna i registret
som för göras med automatisk databehandling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>undertällelse lill berörda personer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>de personuppgifter som för göras lillgängliga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>7.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utlämnande och annan användning av personuppgift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>8.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>bevarande och gallring av personuppgifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>9.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>kontroll och säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Senaste
lydelse 1976:1114.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivddse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bedömandei av om föreskrifi behövs skall särskili
beakias huruvida regisirel innehåller personuppgift som Ulgör omdöme eller
annan värderande upplysning om den regisirerade. Föreskrifi rörande utlämnande
av personuppgift för icke inskränka myndighels skyldigheter enligt
tryckfrihetsförordningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10 §</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=293>
<tr>
<td valign=top align=left height=293 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På
begäran av registrerad skall den regisieransvarige så snarl det kan ske
underrätta den registrerade om innehållet i personuppgift som ingår i
personregistret och innefutlur upplysning om honom. Har sådan underrättelse
lämnuts, behöver ny underrättelse icke lämnas lill samme registrerade förrän
lolv månader därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underrättelse enligt försia siyckei skall lämnus ulan
kosinad för den regisirerade. Föreligger särskilda skäl, får dock
datainspektionen i fråga om visst slag av personuppgifter medge att avgift
lages ut.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den registerunsvurige skall på begäran av enskild så snurt
del kun ske underrätta denne anlingen om innehållet i personuppgift som ingår i
personregistret och innefattar upplysning om honom eUer om atl sådan uppgift
ej förekommer i registret. Har sådan undertällelse lämnals, behöver ny
undertällelse icke lämnas till samme enskilde förrän tolv månader därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underrättelse
enligt första stycket skall lämnus uiun kostnad för den enskilde. Föreligger
särskilda skal, för dock datainspektionen i fråga om visst slag av
personuppgifter eller I fråga om underrättelse om atl personuppgift om enskild
ej förekommer I registret medge atl avgifl lages ul. Försia slyckel gäller icke
uppgift som enligt lag eller annan författning eller enligt myndighels beslul
som meddelals med slöd av författning ej för lämnas ut till den registrerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försia siycket gäller icke heller, om del Ifråga om visst
slag av personuppgifter är uppenbart att underrättelse kan underlåtas på grund
av att del inte föreligger någon risk för oilllbörilgi inirång i regisirerads
personliga iniegriiel. Underrättelse får dock underlåtas endasl efter
medgivande från da tainspekiion en.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen Ivddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 S Upphör regisierunsvurig utt föru personregister,
skull hun anmäla detta lill duluinspeklionen. Inspektionen föreskriver i sådant
full hur det skull förfaras med registret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försia stycket gäller icke ifråga om personregister som
avses i 2 § iredje stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 §<br>
Regisierunsvurig eller unnan som</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regisleransvarig
eller annan som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lagit befallning med personregister lagit befattning med
personregister<br>
för ej obehörigen yppa vud hun lill eUer med uppgif ter som samlats in för<br>
följd duruv fött veta om enskilds att ingå i sådani regisier fär ej obehö-<br>
personliga förhållanden.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rigen yppa vad han lill följd därav
fött</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>veta om enskilds personliga förhållanden. Hur
personuppgift i enlighel med förskrift, meddelad enligt 6 eller 18 S, lämnuts
ut på villkor som inskränker mollugarens räll all vidarebefordra uppgiften, för
mottagaren eller den som i hans verksumhei tugit befutlning med uppgiften icke
obehörigen yppu vud han därigenom föll veta om enskilds personligu
förhållunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 § Hur förundet av person regisier lett lill
otillböriigt inirång i personlig integritet eller finns anledning antaga att
sådant inirång skall uppkomma, för datainspektionen i mån av behov ändra
förskrift som lidigure meddelals eller meddela ny föreskrift i sådani avseende
som anges i 5 eller 6 §. 1 fråga om register som avses i 2 § andra stycket får
dulainspeklionen vidlaga ålgärd som nu nämnls endust i den mån den ej står i
slrid med beslul uv regeringen eller riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan skydd
mol otillbörligt inirång i personlig iniegriiel ej åsladkommas på annal säll,
får dalainspeklionen åierkalla meddelal lillsiånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har förandet av personregister som avses i 2 § tredje
stycket tett till otUlbörligt intrång i personlig integritet eller flnns
anledning antaga alt sådant intrång skaU uppkomma, får datainspektionen
förbjuda fortsatt förande av registret. 3 Senaste lydelse 1975:740.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 § Till böter eller fängelse i högsl ell år dömes den
som uppsåtligen eller av oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. inrättar eller för personregister utan tillstånd
enligt denna lag, när sådani<br>
erfordras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. bryter mol föreskrift som med- 2. bryter mot
föreskrift dier JÖrbud<br>
delats enligt 5,6 eller 18 §,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som
meddelals enligt 5, 6 eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:158.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lämnur ut
personuppgift i strid mol 11 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot 12
§,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lämnar osann uppgifi
vid fullgörande uv skyldighet ull lämnu underrättelse enligt 10 §, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lämnur osunn
uppgift i fall som uvses i 17 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 §<br>
Har personregister inrättats eller Har personregister inrättats eller<br>
förts ulan lillsiånd enligt denna lag, förts utan lillsiånd enligi denna lag,<br>
när sådant tillstånd erfordras, skall när sådani tillstånd erfordras, skall<br>
registret förklaras förverkat, om del registret förklaras förverkal, om det<br>
ej är uppenbart obilligt.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ej är uppenbart obilligl. Detsamma</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:158.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gäller, om personregister har förts i strid mot förbud
enligt 18 § tredje stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag iräder i krafl den 1 juli 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■• Senaste lydelse 1975:740.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:190.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1979-03-22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
stutsminisiern Ullslen, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikslröm, Wirtén, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer,
Cars, Gabriel Romanus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
stuisrådet Sven Romanus Proposition om ändring i datalagen (1973:289)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Datalagen
(1973:289) antogs av riksdagen under våren 1973 (prop. 1973:33, KU 1973:19,
rskr 1973:131). 1 enlighel med föreskrifter i lagen inrättades datainspektionen
den 1 juli 1973. Ett år senure trädde sysiemel med tillstånd för personregister
som förs med användande av automatisk dalabehandling (ADB) i krafl. Vid
lillkomslen av dalalagen gjordes både i proposilionen och i
konslilulionsulskoltets belänkande uttalanden om all lagen inom en ganska snar
framlid kunde behöva ändras och kompletteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
11 murs 1976 bemyndigude regeringen chefen för jusliliedepurte-mentel ull
tillkalla en kommitté för ull se över lagsiiftningen om personorienterad
ADB-information m. m. och all uireda frågan om försiärkning av
offentlighetsprincipen i fråga om ADB-upptagningur. Ledamölerna tillkallades
den 7 maj 1976. Kommittén, som antog namnet datalagsliftningskom-mittén (DALK),
avlämnade i augusti 1978 delbetänkandel (SOU 1978:54)
Personregisier-Datorer-Integritet'. Till protokollet i della ärende bör fogas
en sammanfattning av belänkandet som bilaga 1 och del lagförslag som läggs fram
i belänkandei som bilaga 2. Beträffande gällande ordning saml utredningens
närmure överväganden hänvisas till beiänkundei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en
sammanställning av deras remissyllranden bör fogas till protokollet i detla
ärende som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Ledamöter när delbetänkandet avgavs riksdagsledamoten Anders Wijkman. ordförande,
riksdagsledamoten Kerstin Anér, förbundsjuristen Stig Gustafsson, riksdagsledamöterna
Kurt Hugosson och Bengt Kindbom samt universitetslektorn Yngve Sundblad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>8</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:202.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Allmän motivering 2.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om skyddet för privatlivet vid ADB-registrering uppmärksammades ganska tidigt
i vårt land. När datalagen antogs år 1973 var den inte bura ett förstlingsverk
på sitt område för svenskt vidkommande. Den blev också ett pionjärarbete
internationellt sett. I fiera undra länder, däribland Danmark, Norge,
Frankrike, Västtyskland och Ösierrike, hur därefter antagils nationell
datalagstiftning som i vurierunde grad liknar den svenska. Dessulom övervägs sådan
lagstifning f. n. i bl. a. Nederländerna och Storbritannien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tilllagande datoriseringen och dess risker för otillbörliga intrång i den
personliga integriteten har också lell lill ett inlernalionelll samarbete,
främsi inom Europarådet och OECD. Inom Europarådet har sålundu år 1973 och 1974
antagits två resolutioner rörande den enskildes rällsskydd när del gäller ADB.
1 den enu av dessu resolutioner ges vissa riktlinjer för databanker på den
enskilda seklorn och i den undra motsvarande normer för databanker på den
offentliga sektorn. F. n. arbeiar en expertkommitté på en konvention med
bestämmelser om personduiuskydd och duiafiödei över gränserna. Inom OECD pågår
ell liknande arbele med sikle på all åsiadkomma riktlinjer för del
internationella datafiödet. Arbetel inom båda organisalionerna har del dubbla
syftet all åsiadkomma en godtagbar minimistandard i den nationella
lagsiiftningen om personduiuskydd och sumtidigl förebyggu inskrunkningur i del
fria datafiödet över gränserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
har nämnl inledningsvis förulsulles redan vid dutalagens tillkomst att den
kunde behöva ändras och komplelterus inom en snar framtid. Initiativet till en
allmän översyn av datalagen togs uv 1975 års riksdag, som funn att dennu
uppgift borde unförlros åt en särskild puriumenlurisk kommitté med företrädure
för de i riksdugen representerade politiska partierna (KU 1975:11, rskr
1975:103). Mol denna bakgrund tillkallades DALK, som förutom uppgiften atl se
över datalagen också fick i uppdrag atl uireda frågun om offentlighetsprincipen
och de offentliga ADB-systemen, överväga ålgärder föratt förbättra allmänhelens
tillgång lill myndigheternas ADB-muleriul samt lägga frum förslug lill
lagbestämmelser som föranleds av internationella överenskommelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
har nu redovisal den förstnämnda utredningsuppgiften -en allmän översyn av
datalagen - i delbetänkandel Personregister - Datorer - Integritet. En
gmndläggande lanke bakom kommitténs förslag ur utt det finns uniedning ull
prövu om inte en meru generell personregisterlugstiftning, som inte i första
hund lar sikle på regisireringsiekniken. t. ex. ADB, bör ersätta datalagen.
Till dess en sådan lagsiiftning har övervägts närmare bör enligt kommitténs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Ledamöter när delbeiänkandel avgavs riksdagsledamoten Anders Wijkman, ordförande,
riksdagsledamoten Kerstin Anér, förbundsjuristen Stig Gustafsson, riksdagsledamöterna
Kurt Hugosson och Bengt Kindbom samt universitetslektorn Yngve Sundblad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mening
datalagen med de ändringar och tillägg som föreslås i delbetänkandel<br>
på sitt område ge tillräckligt skydd mot riskerna för otillbörligt inirång i de<br>
registrerudes personligu integritet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
frumgår uv remissummunställningen är remissutfallel genomgående positivt, även
om krilik framförs från några håll mol enskildheter i förslaget. Allmän enighet
råder om alt en generell personregisterlugstiftning behövs på sikt. Några
remissinsianser anser att det ar angeläget utt frågan om en sådan lagstiftning
utreds med det snaraste.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag alt det finns goda skäl alt överväga en generell
personregislerlagsliftning. Som DALK har framhållit måsle man nämligen med
hänsyn till den snabba lekniska utvecklingen inom området för ADB fortlöpande
räkna med nya och allt svårare problem vid lillämpningen uv dalulugen, som ju är
begränsad till regislrering med användande av ADB-teknik. Utvecklingen visar
samtidigt att del kommer att bli allt svårare att skilja mellan vad som är
personregistrering med hjälp av ADB-teknik och vud som är personregistrering
med uinyttjunde uv undra leknisku metoder. Del finns också skäl atl räkna med
nya tillämpningsområden för ADB-lekniken, områden som rimligen bör vara
praktiskt tagel ofarliga från inlegriletssyn-punkt men som med nuvarande
avgränsning ändå kommer ull falla under datalagen. DALK nämner som exempel
utvecklingen av kontorsdatorer och s. k. privutdalorer. Samtidigt utvecklas som
sagts nya regislerföringsmeloder, som visseriigen inte är atl hänföra till
ADB-lekniken men som kan innebära samma potentiella hot mot den personliga
integriteten. Om man inte särskilt beaktar della, kan följden bli au ett antal
från inlegritelssynpunkl mer eller mindre ofariiga regisier kommer alt falla
under datalagen medan andra lyper av regisier, som borde regleras särskili,
kommer ull fulla uianför. De svårigheter som jag här har pekat på kan sannolikt
lättare bemäsirus inom ramen för en generell personregisieriagsiiftning. Del
sagda utesluter emellertid inte alt en sådan lagstifining kan behöva ibnehållu
särskilda regler för ADB-register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
den angivnu bukgrunden anser jug att DALK bör ges i uppdrug all övervugu frågan
om en generell personregisieriagsiiftning, och jag avser all senare under våren
anmäla frågun om tilläggsdirektiv till kommittén. 1 uvvuklun på resultulel uv
en sådan uiredning finner jag i likhel med DALK och en enhällig remissopinion
all datalagen i stort sett ulgör ell tillräckligt skydd mot de risker för
otillbörligt intrång i personlig integritet som personregistrering med
användande av ADB medför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
har som en allmän uppfattning uttalat atl ändringur i och lillägg till
datalagen nu bör göras bara om de medför påtagliga fördelar jämfört med
nuvarande förhållanden. De ändringar som enligt kommittén behövs på kort sikl
kan sammanfallas i följande punkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>-
Bestämmelsen i 3 § om lillslåndsprövningen bör kompletteras med ytterligare
självständiga kriterier som skull beukias vid denna prövning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen i 3 a S bör upphävas och ersattas med
en ny beslämmelse (28 S) om ett centralt slalligl person- och adressregister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen i 6 S bör kompletteras med en regel om
utt datainspektionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
bedömundei uv om föreskrift för personregister behövs särskilt skall beakta
huruvida registret innehåller personuppgift som utgör omdöme eller unnun
värderunde upplysning om den regislrerude.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen i 10 ij bör ändras så all del i
unduniugsfall skall bli möjligtall underiåtu all underrätta den regisirerade om
innehållet i personuppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ett anmälningsförfarande bör ersätta kravet på
forinellt tillstånd i frågu om sådanu regisier som uppenbarl inte kan anlus
innebära risk för otillböriigl intrång i de registrerades personliga iniegriiel
(26 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1 datalagen bör införas en beslämmelse (27 §) som
gör det möjligl ull, efter hand som erfarenheler vinns, från lagens lillämpningsområde
unduntu vissu bestämdu former uv enklure personregistrering med ADB som
uppenbart inte innebär risk för otillbörligt inirång i personlig integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jug nyss hur nämnl har kommitténs förslag fåll ell positivt mottagande vid
remissbehandlingen, även om del hur ulsalls för krilik på vissa punkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag framhålla att jag delar DALK:s uppfattning atl datalagen nu
bör ändras bara om mun därigenom uppnår påtagliga fördelar jämfört med
nuvarande förhållanden. I huvudsak godiar jag också den bedömning rörande
behovei av lugändringur som kommittén hur gjort. Jag ålerkommer lill kommitténs
olika förslug i näsia och följande avsnilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
har i sill belänkande tagil upp åtskilliga frågor lill diskussion ulan att
detla har resulterat i något förslug till lugändring. Det innebär alt
belänkandei vid sidan av de framlagda förslagen innehåller mycket värdefullt
malerial som lillsammans med remissyttrandena kun tjunusom underlug för den
allmännu deballen angående dalafrågor och för kommitténs fortsalla arbele.
Innan jag övergår lill au behandla förslagen villjag i korihei beröra de
huvudfrågor som kommittén hur lagil upp ulan all lägga fram något förslag lill
lugändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
har inledningsvis i belänkandei lagil upp frågan huruvida personregisier vurs
inräliunde har beslutats av regeringen eller riksdagen även i fortsätiningen
skall vara unduniugna från lillslåndspliki. Kommittén har här pekat på de
konstilutionellu hinder som möler mol att register som har inrättats av
statsmakterna i efterhand underkaslas tillståndsprövning. Kommittén har vidare
funnil att erfarenhelerna av den nuvarande ordningen är sådana all avgörande
invändningar inte kan riktas mol den från inlegritelssynpunkl. De
remissinslunser som hur yllrul sig i frågun delar DALK:s uppfattning. Även jug
anser aU nuvurunde regler i fråga om register som inrättas efter beslut av
regeringen eller riksdagen kan godtas också i forlsällningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
unnan frågu som DALK har övervägt är huruvuda generella regler om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>"</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ullmäniniressels
betydelse vid tillståndsprövningen bör införus i duiulagen. Med delta iniresse
uvses enligt kommittén sumhälleis behov av registret i vid mening. Kommiiién
har funnil ull del-är svårt ull finna uliernutiv till nu gällande regler om
allmänintressets betydelse vid tillslåndsförfarundet utun utt praktiska
olägenheter uppkommer, olägenheter som inte klart uppvägs uv ett ökal skydd för
de registrerades personliga integritet. Den nu gällande ordningen bör enligt
kommittén kunnu accepteras även i fortsällningen. DÄLK:s överväganden har i
huvudsak godlagils eller lämnats utun erinran vid remissbehandlingen. Några
remissinstanser är emellertid kritiska. Bl. a. vänder sig en insiuns mot
uttalanden i betänkandet som närmasi leder lill slutsatsen utt den gällande
regleringen inie medger au allmänintresset, dvs. det samhälleliga behovet av
registret, beaktas vid bedömningen av frågan huruvida ett personregister kan
anses medföra otillböriigt intrång i regisirerads personliga integritet. En
remissinstans anser ull del i anslutning till de nya bestämmelserna i 3 § klarl
bör uttalas atl även del s. k. allmänintresset skall beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör mun godta kommitténs bedömning atl del f. n. inte kan närmare
anges i datalagen hur behovet av eii ifrågasatt regisier skall påverka
tillståndsprövningen. Med anledning av uttalandena under remissbehandlingen
vill jag erinra om alt dalulugen i sin nuvurande lydelse förutsätter att
datainspektionen vid lillslåndsprövningen gör en inlresseav-vägning där också
del s. k. allmänintresset kan beakias. Della framgår både UV lugtexien och av
vad min förelrädare anförde vid datalagens tillkomst (se prop. 1973:33 s.
97,120). Även DALK torde ha kommii till dennu slutsats (se betänkandet s.
81-83).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
behandlingen av frågan om samköming och användning av personnummer har DALK
kommit fram till all samkörningur inte på något avgörande sätt skulle hindrus,
om personnumren slopudes i personregister. Att förbjuda användningen av
personnummer i sådana register skulle visserligen på kort siki försvåra
möjlighelerna lill samköming, men efter någon lid skulle de lekniska
föruisätiningarna för samköming åler föreligga i samma omfallning som i dag.
All förbjuda atl personnummer används inom ADB skulle också leda till stora
kostnadsökningar och andra olägenheter. Kommittén är därför inte beredd att - i
syfte att stärka skyddet för de registrerades personliga integritet - föreslå
något förbud eller någon omfattande begränsning i användningen av personnummer
i personregisier. DALK är vidure av den meningen att önskemålen om en mera
skärpt reglering av samkörningsfrågan i datalagen t. v. kun lillgodoses genom
de utföriigare grunder för tillståndsprövningen som DALK förordur och som i
prukiiken kan lillämpas och tillämpas redan nu. Bland remissinstanserna
föreligger allmän enighet om utt unvändningen uv personnummer i personregister
inte bör begränsas på något uvgörunde säu. 1 frågu om sumkörning hur DALK:s
inställning godiugiis, även om meningurna ur delade när det gäller frågan i
vilken utsträckning samköming bör tillåtas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag i likhet med remissinstanserna att kommittén har anförl
övertygande skäl mot all begränsa användningen av personnummer. Jag vill
surskilt peka på utt en begränsning uv dennu unvundning skulle kunna få
effekter som i själva verket skulle molverka syftet all skydda den personligu
integriteten. Riskerna för personförväxlingar skulle nämligen öka avsevärt. Au
personnummer förekommer i registren hindrar emellertid inte alt deras användning
i uppgifter som lämnas ul från ADB-register begränsas. Begränsningar i det
hänseendet kan åstudkommus med stöd av gällande bestämmelser. Jag delar också
uppfattningen att frågor om sumkörning t. v. på ett godtugbart sätt kun
handläggas inom ramen för tillståndsprövningen enligt datalagen. Inom den
offentliga sektorn kan f. ö. riksdagen och regeringen föreskriva i vilken
omfattning samköming skall fö äga rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller formerna för a nsläl Idas medverkan vid prövningen av
personregister vid företag har DALK kommii fram till Ull del i vart fall f n.
inte är lämpligt ull reglera denna fråga närmare i dalalagen. En ledamot
föreslår dock att de unsiulldus fackligu orgunisalioner skull tillerkännas
velorutl i ärenden om tillstånd lill personregister uv här avsett slag. Bland
remissinstanserna råder delade meningar på denna punkl. Några menar alt denna
fråga bör lösas inom ramen för lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
medan undra, främsi de fackliga organisutionerna, anser all de unställdus
medverkun vid inrällande uv regisier över personul bör reglerus i duiulagen.
Vad som särskilt oroar dessu orgunisulioner är möjlighelen alt göra
preslalionsmätningar. LO och TCO anser au effekten av sådana mätningar bör
utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör frågan om de anställdas medverkan vid inrättandet av register
över personal lösas inom ramen för medbestämmandelagstiftningen. 1 likhet med
DALK unser jag alllså all frågun inte bör regleras närmare i datalagen. Den
utredning om förekomsl och effekier av datorstyrda individuella
prestaiionsmäiningar som LO och TCO efterlyser kan enligt min mening företas av
kommittén (A 1978:05) med uppdrag all uireda datateknikens effekter på
sysselsättning och arbetsmiljö. Denna kommitté har enligt sina direkliv bl. a.
au analysera vilka effekier i form av ökad kontroll av anslällda och risk för
bristande arbetstillfredsställelse i vid mening som automationen har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang bör nämnas ull DALK också har tugit upp frågan om besvärsräll
för iniresseorganisaiioner i lillslåndsärenden som angår organisationens
medlemmar. Till denna fråga ålerkommer jag i avsniii 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
har enligt sina direkliv huft all överväga behovei uv särskilda regler för
forskning och siaiislikproduklion. Kommittén har därvid kommii fram lill all det
nu lika väl som vid dalalagens tillkomst är svårt uii i lagen införa särskilda
regler för olika lyper av regisier, såsom t.ex. för udminstraiivu register, å
enu sidan, saml forsknings- och slutistikregister, å den andra. Som skäl anförs
ull duiulugen lar sikle på all personregistrering som sker med uinytljande av
en viss teknik - ADB - och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att del därför inte är lämpligt att bryta dennu inriktning
genom uti också föru in .särskildu regler för personregistreringen inom vissa
verksamhetsområden. Om en generell personregisterlagstiftning införs, kommer
saken emellertid i ettunnui läge. DALK unser därför ull register för forskning
och stutistik i. v. i dutulugen bör underkasiiis sainmu generella regler .som
undru register. DALK unser vidare atl regisier för forskning och
statistikproduktion inte heller lämpursig särskilt väl fördel
anmälningsförfarundesom kommittén föreslår. Kommiuén väcker emellertid frågan
om inie datainspektionen sann företrädure för forskningen och statistikproduktionen
bör överväga möjligheterna ull skapa ett meru permunent samrådsorgun lor
överläggningar i gemensamma ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som
framgår av remissammanställningen framförs främst från forskurhåll delvis
ganska skarp kritik mot de inskränkningar i möjlighelerna till forskning som
dalulugen och dess tillämpning enligt derus uppfattning innebär och mol alt
DALK inte föreslår förändringar i dessu uvseenden. Del finns emellerlid
remissinsianser som anser del olämpligt med lättnader i tillslåndstvångel på
della område. Det storu fiertulei av de remissinsianser som yttrar sig i frågun
är posiliva till au del inrättas ett samrådsorgan av det slag som DALK
förordar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föregen del anserjag au den bedömning som DALK har gjort
är riklig. Jag är alllså inie beredd all förorda all särskilda regler om
forskning och slaiislik införs i dalulugen. Däremoi unser jag all denna fråga
bör övervägas på nytt i samband med atl fömtsättningama fören generell
personregisterlagstiftning utreds. Som jag nyss hur nämnt uvser jag all anmäla
frågan om en sådan uiredning senare i vår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening är det uv stor betydelse att samråd sker
mellan dalainspektionen och företrädare för forskning och statistikproduktion
m. fi. i frågorsom berör dem gemensami. I likhel med RRV anserjag emellerlid
att datainspektionen redan nu har möjlighel alt etablera ett sådant samråd i
sin löpunde verksumhei. Jag ärdärför f n. inte beredd att föreslå utt ett
formellt bestämt sumrådsorgan inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK har också lagit upp frågan om direktreklam och annat
utnyttjande av datorlugrade personuppgifter för kommersiellt bruk. Kommittén
(majoriteten) anser sig inte nu böra förorda några särskilda regler i datalagen
i syfte atl begränsa användningen av datorlagrade personuppgifter för
direktreklam. Kommittén hänvisar därvid bl. a. tilldel förbättrade skydd förde
registrerades personliga integritet i delta hänseende som det nyligen inruttude
statliga personregistret för adressaktua-lisering m. m. (SPAR) kan leda lill.
Kommittén uttalar emellertid ull det kan finnas skäl ull överväga en närmare
uiredning i särskild ordning om direkireklamens mål och metoder. DALK anserdet
vidare inte uteslutet att kommitténs kommande överväganden i vidare mån än
hittills kan påverka direklreklamverksamhetens, liksom andra verksamheters,
möjligheter alt fö del av offentligt malerial. DALK:s överväganden och
slulsulser har i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>huvudsuk
godiugiis eller lämnuts utun erinran under remissbehandlingen. Kritik framförs
dock av NO och organisaiioner med anknyining lill näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i dennu del harjag kommii lill sammu slulsulser som DALK. Jug unser alltså atl
några ändringur i dalalagen inte är påkallade f. n. Frågan lorde få las upp på
nyll när resultatet av kommitténs fortsälla överväganden föreligger. Till
frågun om särskildu regler ungående SPAR återkommer jug i det följande (avsnilt
2.3). DALK hur påpekut all kritiken mol direktreklamen riklar sig inte så
myckel mot företeelsen som sådan som mol reklumbud-skupels innehåll. Dellu
underslryks också av fiera remissinstanser. Även jag är av den uppfallningen.
Frågun om reklambudskapels innehåll bör sålunda enligt min mening behandlas
enligt de allmänna reglerna i murknudsförings-lagen (1975:1418). 1 likhel med
bl. u. NO unser jag an del f n. inie finns skäl ull lillsälla en särskild
utredning om direktreklamens mål och metoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
rubriken datainspektionens tillsynsverksamhet och behovei av en särskild da lao
m bud s mu n har DALK tagil upp frågun huruvidu en i förhållunde till
inspekiionen frislående ombudsman bör inrättas. Kommittén har därvid - särskilt
med hänsyn till all lyngdpunklen i datainspektionens verksamhet kan untus
successivt kommu utt förskjutas från tillståndsprövning lill tillsyns- och
kontrollverksamhet -kommii lill slutsatsen utt en särskild duiaombudsman inte
bör inrättas f. n. Frågan kan dock enligt kommittén komma i ett annat läge, om
en generell personregisterlugstiftning införs. Kommitténs övervägunden hur
föranlett relalivi fö kommentarer vid remissbehandlingen. De fiesta av de
remissinstanser som har yttrat sig i frågun delur DALK:s uppfuttning, men
någru av dem anser det motiverat atl inrätta en särskild ombudsmannafunktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss har anfört avser jag alt föreslå all DALK ges i uppdrag atl uireda
frågan om en generell personregisterlagstiftning. Del kan visa sig lämpligt ull
uppdra åt kommittén atl i del summunhanget på nytt överväga frågan om en
ombudsman på dellu område. Med hänsyn härtill och då del föreliggande
utredningsmaterialet inte ger tillräckligt underlug för ett beslul om utt inrätta
ett nytt tillsynsorgan anserjag ull kommitténs överväganden bör godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
hur i ett särskilt avsniii behandlal bl. a. ell förslagom regionalu
ansvarsnämnder. Huvudsyftet med sådana nämnder skulle vara atl skapa skydd mot
otillböriig sumkörning uv personuppgifter. Kommittén hur därvid kommii fram
lill ull den inte vill biträdu förslugel. 1 motiveringen framhålls all
organisatoriska och kompelensmässiga svårigheter, ökad byråkrati och belydande
kostnader kan förutses, om sådana ansvarsnämnder inrättas. De remissinstanser
som har ullalat sig i frågan har alla anslutit sig lill DALK:s slåndpunkl. Jug
ärav samma uppfuttning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>15</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Generella grunder för tillståndsprövningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
generellu grunderna för tillståndsprövningen anges i 3S duiulagen. Enligt den
bestäminelscn skall tillstånd till inrättande och förande av personregister
meddelas, om det saknas anledning anta att otillböriigl intrång i regisirerads
personliga integritet skull uppkommu. Vud som avses med otillbörligt intrång i
personlig integritet framgår inte uttryckligen av dalalagen. Vid prövningen
skull emellertid surskilt beuktus arten och mängden av de personuppgifter som
skall ingå i registret och den inställning lill registret som föreligger eller
kan antas föreligga hos dem som kan komma alt registreras. Vid bedömningen
skull också beakias den trygghet för den regisirerade som ligger i de
föreskrifter om ändamålet med registret och regislerinnehållei som inspektionen
alllid skall meddela enligt 5 § duiulagen, liksom i de föreskrifter rörande
regislrets unvändning m. m. som inspekiionen vid behov skull meddelu enligi 6
!; duiulagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
har funnil ull del nu, likuval som vid datalagens tillkomst, är myckel svårt
all i lag ange den exukla innebörden uv begreppei personlig iniegriiel och vad
som skull anses uigöra otillbörligt inirång däri. Kommittén har därför
undersökt om ytteriigare generella självständiga kriterier kan siällas upp för
bedömningen uv integritetsfrågan. Förslaget mynnar ut i atl dalainspeklionen
vid prövningen, ulöver vad som gäller f n., särskili skull beuklu hur och från
vem personuppgifternu hur inhämials, ull inie andra uppgifter eller andra
personer registreras än som slår i överensstämmelse med ändamålet med registret
sumt att detla ändumål står i överensstämmelse med den verksumhei som den
registeransvarige bedriver eller avser att bedriva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
har i allmänhet godtagits vid remissbehandlingen. En remissinstans - hovrätten
för Väsiru Sverige - uvsiyrker dock förslugel med hänvisning lill alt de åsyftade
skärpningarna kan åsladkommas redan inom ramen för den gällande regleringen.
Några remissinsianser är också kritiska mol all DALK inte har gjori något
försök all närmare definiera begreppei personlig iniegriiel i dalulugen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening är det givetvis
viktigt utt grundernu för tillståndsprövningen anges så noga som möjligl i
lagen. Mot den bakgrunden kan del hävdas ull den grundläggunde regeln i 3 §
försia stycket datalagen om alt tillstånd skull meddelas, om det saknas
anledning att anta att otillbörligt intrång i regisirerads personliga
iniegriiel skall uppkomma, inte är ulformad med lillräcklig precision. Som stod
klart redan vid datalagens tillkomst möier del emellerlid storu svårigheler ull
i lug genom en generell regel ange vud som menus med personlig integritet.
Föregen del är jug inte övertygud om ull del är ändamålsenligt att låsa fast
lillämpningen genom en legaldefinilion av detta begrepp. Enligt min mening är
det därför mera fruktbart au - såsom D.LK också hur gjort - undersöku huruvida
ytterligure självsiändigu krilerier kun införus i lugen i syfte utt underlätiu
den avvägning mellun</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>motstående
intressen som lillslåndsprövningen innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jug delar DALK:s
uppfuttning all del finns goda skäl att i lagen ange ull duluinspeklionen, vid
bedömandei av om otillböriigt intrång i regisirerads personliga iniegriiel kun
uppkommu, särskilt skall beakta hur och från vem uppgifternu skull inhämtus.
Del måste självfullet vuru uv belydelse för lillslåndsfrågun huruvidu uppgifternu
samlas in direkt från dem som skall registreras och om dessa personer känner
lill registerändamålet eller om uppgifierna kommer från annat håll och kanske
har samlats in för andra syften. Detta framhölls redun vid datalagens tillkomst
(jfr prop. 1973:33 s. 94 0. Det är alllså av belydelse utt avgöra huruvida
uppgifterna uvses bli användu för unnul ändumål än det ursprungligen avsedda.
En sådun använding kun enligt min mening vara alt anse som otillbörlig, även om
uppgifterna som sådana är tämligen harmlösa. Denna slåndpunkl kan medföra alt
uppgifier som har samlats in för ett visst bestämt ändamål inte för utnyttjas
för andra och senare uppkommande syften, även om detta sumtidigt medför att
datateknikens fördelar inte kan utnyttjas i full ulsiräckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
lillägg till 3 S andra siycket dalalagen av här angiven innebörd för särskild
belydelse för bedömningen av om samköming mellan olika register skull tillåtas.
Somjag lidigare har framhållil anserjag del inte nödvändigt atl i dalulugen tu
upp särskildu regler om samköming, eftersom dessa frågor kan handläggas inom
ramen för tillståndsprövningen. Vid sumkörning av två eller fiera
personregister uppkommer nämligen ett nyll regisier. Genom del ifrågavarande
tillägget klariäggs all del särskilt skall beakias huruvida uppgifterna i de
register som skull sumkörus ursprungligen har samluis in för andru ändumål än
del som det nya registret avser utt lillgodose.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Användningen av
ADB-lekniken kun förväntas öka under överskådlig lid. Som DALK har påpekal kan
följden av detta bli alt det ur tekniska och ekonomiska aspekier kan komma att
ligga allt närmare lill hands att använda uppgifier som har samlats in för ett
ändamål även för andra syften. Med anledning därav vill jag framhålla alt del
är vikligl alt de fördelur som ligger i användningen av ADB lus lill vara och
all onödig byråkrati så långt som möjligl undviks. Som har påpekats av några
remissinstanser medför samköming av duluregisier också positivu effekier för
enskilda. Många gånger bör behovei av samköming kunna fömtses redan när ell
regisier inrättas, så utt samkörningsfrågan kan beaktas vid den ursprungliga
tillståndsprövningen. Men även om della inte har skett, måste del enligt min
mening förekomma fall där man kan vara mindre restriktiv vid bedömningen av sumkörningsfrågun.
DALK har som exempel nämnt samköming eller annal samutnytljande av dala för
vetenskapliga forskningsändamål, samhällsplanering och statistikproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som har tilldragit sig iniresse på senare tid är i vilken utsträckning
samköming bör fö ske i syfte au kontrollera all uppgifter som medborgarna
lämnar i olika sammanhang är rikliga. Med lanke på dessa full vill jag som min
ullmännu uppfuttning uttala att sådana samkörningar inte kan anses</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>otillbörliga,
om medborgarna redan när de lämnar uppgifierna informeras om all dessa kan
komma all konlrolleras mol eu annal regisier. Den nu behandlade frågan avser
närmasi i vilken utsträckning utbyte av information skall ra ske mellan oliku
myndigheter. Som har påpekats under remissbehandlingen kan sumkörningsfrågun
inte diskulerus isolerud från sekreiessregleringen. Jug erinrar därför om all
en av grundlankarna bakom del förslag till sekreiesslag som den 7 december 1978
remitterades lill lagrådel äran utbyiei av hemlig informaiion mellan
myndigheler bör förfatiningsre-gleras i så sior ulsiräckning som möjligl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Huruvida den uppgivna
arlen uv regislemppgifter och mängden uppgifier som ell regisier skull omfalia
slammer överens med regisierändamålel, prövas redan nu enligt den praxis som
datainspektionen har utbildat. Stöd för denna praxis kan i och försig hämtas ur
grunderna för 3,5 och 6 tJS dalalagen. Emellerlid bör som DALK har föreslagil
den angivna principen komma lill tydligt uttryck i lagtexten. Vid
tillståndsprövningen bör vidare beaktas sambandet mellan de personer som
registreras och registerändamålet. Det bör alltså av lagtexten framgå all
dalainspeklionen vid lillslåndsprövningen särskilt skall beakla all inte andru
personer registreras än som slår i överensstämmelse med ändamålet med
registrei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
förslagei att datainspektionen vid tillståndsprövningen också skall beuklu utt
registrets ändamål slår i överensstämmelse med den verksamhei som den
regisieransvarige bedriver eller uvser ull bedriva släller jag mig emellerlid
mera tveksam. Della villkor har nämligen mera karuktären av en ytteriigare
förutsättning - vid sidan av all otillbörligt inirång i regisirerads personliga
integritet inte skall uppkomma - för att tillstånd skall meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
har kommii lill slutsatsen atl myndighelerendast bör fö inrätta och föra sådana
personregisier som behövs för alt myndigheterna skall kunna utföra sinu
uppgifier enligt lag eller annan beslämmelse. Förelag och organisulioner bör
enligi DALK inom rumen för gällunde lugur och bestämmelser självu fö uvgöru
vilken verksamhei de bör bedrivu, vilka regisier som behövs i denna verksamhei
och vilken registreringsteknik som är lämpligasl. Daluinspektionens uppgifi i
summunhungel bör enligi DALK vuru ull beakta iniegriieisfrågorna men inte all
avgöru vilku regisier som behövs eller vilka verksamheter som skall varu
tillåtnu utt driva. Jag delar denna uppfattning. Det anförda leder emellertid
till atl dalainspektionen knappast kan åläggas all pröva huruvida ell registers
ändamål slår i överensstämmelse med den verksamhei som den regisieransvarige
bedriver eller avser all bedriva. Jag noterar också att datainspektionen i sill
remissyttrande har framhållit all del skulle föra för långl all ålägga
inspektionen att pröva det angivna förhållandel. Jug är därför inte beredd att
godta DALK:s förslag på denna punkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dalainspeklionen
anser all del iniresse som DALK har uvseii all lillgodose med del nu
ifrågavarande lilläggei lill 3 § andru slyckel dulalagen kan lillgodoses genom
en ny bestämmelse i paragrafens tredje stycke. Inspek-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 109</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lionen
skulle enligt dennu bestämmelse ges möjlighet att avslå en tillstånds-ansökan,
om det är uppenbart au ändamålet med registret inte står i överensstämmelse med
den verksumhei som den registerunsvurige bedriver eller avser atl bedriva. En
regel av angiven innebörd slrider emellertid också den mot principen ull
duluinspeklionen inte bör vara ett organ för överprövning av undru
myndigheters eller enskildas verksamhet. Enligt min mening är det alltså inte
lämpligt all i förevarande paragraf ta in någon bestämmelse som pålägger
datainspektionen att pröva vilket behov som den regisieransvarige har av ett
visst regisier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Befolkningsregister och SPAR</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Datalagen
i dess ursprungliga lydelse reglerade inte särskilt tillåtligheten av regisier
som upplär siora delar av befolkningen inom hela Iandel eller inom del därav.
Dalainspektionen var emellertid från början restriktiv lill
befolk-ningsregisler och iakttog den principen ull ingen, vare sig myndighei
eller företag, borde ha fier personer registrerade än vad som överensstämmer
med ell aktuellt registers ändamål. Myndigheters personregisier ansågs sålunda
böra fö omfatta endast personer som myndighelerna enligt lag eller annan
bestämmelse är skyldiga atl registrera för all kunna fullgöra sina uppgifter.
För förelagens och orgunisutionernus del innebur synsättet atl endast personer
som redan var ku nder, anställda eller medlemmar eller som frivilligt medgett
regislrering fick registreras, däremoi inte personer som förelaget eller
organisationen avsåg atl värva som kunder eller medlemmar. Vid prövning av
besvär över beslul av dalainspektionen fann den dåvarande regeringen emellertid
att dalalagen i dess urspmngliga lydelse inte medgav att personkretsens
omfattning tillmäiles självständig belydelse vid bedömningen av
integritetsriskerna i ell lillståndsärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
intog mot denna bakgrund ståndpunkten atl inga personregisier som förs med
hjälp av ADB borde fö innehålla uppgifter om andra fysiska personer än som
svarade mot myndigheternas, företagens eller organisalionernas arbetsuppgifter
och verksamhetsområden. Del ansågs naturiigi att ställa upp presumtionen att
den som bedriver viss verksamhei saknar anledning all registrera alla eller ett
belydande antal av de personer som är bosatta inom riket eller inom visst
område. Om ett centralt statligt personregisier för adressaklualisering,
personnummersätining, personnum-merkonlroll och urvalsdragning (SPAR) inrättades,
antogs vidare all vissu befolkningsregisier skulle bli obehövligu eller kunnu
inskränkas lill sill innehåll. Efiersom en ändring ansågs angelägen infördes en
provisorisk reglering i 3 a § dalalagen (prop. 1976/77:27, KU 1976/77:21, rskr
1976/77:87, SFS 1976:1114).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
bestämmelsen för lillsiånd all inrätta och föru personregisier som omfullar
belydande del av befolkningen i riket eller i område därav meddelas endasl om
(1) de som avses bli regisirerade är medlemmar, unsiälldu eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kunder
hos den regisierunsvarige eller har unnan därmed jämsiälld unknyining lill
denne, om (2) de som uvses bli regislrerude sumlycker till registreringen eller
om (3) särskildu skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om att inrättu SPAR fattades av riksdagen i december 1976. Arbetet med att
genomföra beslutet pågår f n. och utförs av DAFA, som också 1. v. skall svara
för driften och vara regisieransvarig i dalalagens mening. Arbetet utförs i
etapper av vilka den sista beräknas bli slutförd år 1980. 1 fråga om regislerinnehållei
in. m. hänvisas till DALK:s belänkande s. 113-117.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
DALK:s mening kan fiera skäl anföras för atl antalet personregisier av
lolalkaraklär begränsas. Kommittén ifrågasätter emellerlid om dalalagen är den
lämpligaste formen för reglering av s. k. befolkningsregister. Enligt DALK har
också kritik i olika sammanhang framförts mol den nuvarande regleringen i 3 a
ij datalagen. Bl.a. har begreppen "betydande del av befolkningen i rikel
eller i område därav" och "kunder" ansetts svårtolkade. Denna
kritik ärenligt kommittén befogad. DA LK:s slutsats är ull det är buttre all
inom ramen för del normala tillståndsförfarandel enligt 3 ij dalalagen
uuryckligen tillåta all personkretsens omfattning för lillmälas självsiändig
belydelse vid lillslåndsprövningen saml alt däruiöver söka reducera behovei av
totala befolkningsregister genom SPAR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
har med hänvisning till de av kommittén föreslagna ändringarna i 3 ij datalagen
anfört att datainspektionen vid tillståndsprövningen enligt denna bestämmelse bör
särskilt beakta huruvida personregistret innehåller uppgifter om andra personer
än som svarar mot registerändamålet och den regisleransvariges verksamhei.
Prövningen bör inie förbehållas sådana regisier som nu kallas
befolkningsregisier. Den bör i siällei göras i varje ärende. Härvid bör hänsyn
tas till huruvida de personer, som kan komma atl registreras, buren nuturlig
unknyining lill den registerunsvurige i egenskup uv kunder, medlemmur eller
anslällda eller på annal liknande sätt, eller själva har medgett registrering.
Om detta inte är fallet, finns det enligt DALK anledning alt inta en mera
reslrikliv inslällning, dvs. all särskili pröva huruvidu regisierändamålel och
den regisleransvariges verksamhet ändå moiiverar registreringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra huvudsyfiel med 3 a ij dalalagen - all begränsa anialei
befolkningsregisier för kundvärvning och andra urvalsdragningar,
person-nummersäilning och personnummerkoniroll saml adressaklualisering - bör
enligt DALK tillgodoses genom att SPAR inrättas. Kommittén anser emellerlid att
nämnda beslämmelse bör ersättas med en ny regel i dalalagen som klart anger del
huvudsyfte som 3 a § i prakiiken har, nämligen i princip ett förbud för andra
regisleransvuriga all föra personregister med samma funktioner som SPAR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
väsentligaste fördelen med SPAR är enligt DÄLK:s mening att man genom ull
inrätta detta register skapar möjligheter atl lill ett slälle samla lillgången
lill personuppgifter på maskinellt läsbart medium för de nyss nämnda ändamålen.
Kommittén underslryker emellerlid all en fömlsättning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
ull fördelarna med SPAR skall uppnås är alt inte bara företagen och
organisaiionernu utun även myndigheternu styrs till detta regisier, när behov
av de nämnda funktionerna uppkommer. Möjligheten au vid sidan av SPAR vända sig
till t. ex. länsstyrelserna bör sålunda inte föreligga vare sig för myndigheter
eller andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK:s
överväganden och förslag har godlagils av åtskilliga remissinstanser som
harytlratsigi frågan. I fiera yttranden riklas emellertid krilik mot förslagei.
Från myndighetshåll görs sålunda invändningar mol atl myndigheter skall vara
skyldiga alt vända sid till SPAR. Efiersom myndighelerna i allmänhet har behov
uv fiera uppgifter än som finns i SPAR, skulle en sådun ordning bli opruklisk,
kostsum och mindre tillföriitlig. Mest kritiska mol förslaget är LON sumt
företrädare för länsstyrelser och kommuner. Enligt derus mening innebär
förslaget uvsevärda nackdelar i form av fördröjningar, kostnadsfördyringar m.
m. för myndigheler och kommuner. LON anser att ställning lill förslaget inte
bör tas förrän SPAR:s funklioner, organisationen och framför allt
konsekvenserna av förslaget har klargjorts. Länsstyrelsen i Stockholms län
avslyrker förslaget och anseratt SPAR även i fortsättningen bör begränsas till
atl i huvudsak tillgodose den privala sektorns behov i enlighel med det syfte
som angavs i riksdagsbeslutet år 1976. JO och RSV anser alt en total slyrning
till SPAR kräver grundlagsreglering. JO anser all förslaget innebär ett försök
att genom författning av lägre valör fakiiski inskränka en i grundlag
fastslagen rättighet, och han anser sig därför inte kunna tillstyrka att
förslaget genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del har jag förståelse för del syfte som ligger bakom <span
style='text-transform:uppercase'>DäLK:s </span>förslag. Den kritik som har anförts
mol förslaget från praktiska utgångspunkter är emellerlid tungt vägande. Det
förefaller rentav sannolikt atl en beslämmelse som ålägger myndigheterna au
vända sig till SPAR måste förses med så omfaitande undanlag atl den avsedda
styrningen knappast skulle fö något reellt innehåll. 1 prukiiken skulle
regleringen inte åsiadkomma andra resultat än vad som kan uppnås med den
nuvarande provisoriska regleringen i 3a § dalalagen. Jag har sålunda kommit
till sluisaisen all frågan om en närmare reglering av SPAR måsle övervägas
ytteriigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
DALK har påpekal har emellerlid den nuvarande regleringen i 3 a ij daialugen
vissa brisler. Bl. a. föreligger svårigheler all lolka uitrycket
"betydande del uv befolkningen i rikel eller i område därav". Till
detla kommer uti gränsdrugningen enligi min mening kan leda lill godtyckliga
resuliui. Så t. ex. kun lillämpningen av bestämmelsen leda lill all ett
regisier överen belydande del av befolkningen i en kommun inte får förus, medun
del däremoi inte går ull ingripa mol ell regisier över personer som är bosatta
på skilda orter i landet, även om antalet regisirerade i det fallel är
väsentligt större. Jag anser därför all del nyss angivna uttrycket bör utgå ur
bestämmelsen. I sumbund därmed bör även en redaklionell ändring görus. Jag
ålerkommer till detta i specialmoliveringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>21</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4
Mjukdata och andra speciellt känsliga uppgifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
vid datalagens tillkomst var man medveten om atl särskild restriktivitet vid
lillslåndsprövningen borde iakttas beträffande vissu grupper av ömtåliga
uppgifter om t. ex. broll, ivångsingripanden av olika slag, sjukdom saml
poliiisk och religiös åskådning. Möjlighelerna atl registrera sådana uppgifter
som bedömts vara speciellt känsliga från inlegritelssynpunkl regleras f. n. i
4 § dalalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
har vid sin översyn av datalagen övervägt om skyddel för den personliga
integriteten kan stärkas genom en skärpt reglering av rätten att registrera s.
k. mjukdata med ADB. Med mjukdala avser kommittén betyg, värderingar och andra subjektiva
omdömen eller åsikter om en annan person eller över huvud tagel värderande
omdömen om människors familjeförhållanden, uppförande, samhällsanpassning,
psykiska status, studieiniensiiet, prestationer i arbetslivet m. m. DALK har
kommii fram lill all del inie är möjligt alt Ulforma vure sig en generell
definition av begreppei mjukduiu eller en generell regel om när del bör vara
tillåtet eller förbjudet att registrera sådana data. Kommittén har emellerlid
föreslagil all man i stället för att ändra 4 § datalagen skall göra ell lillägg
lill 6 § av innebörd all del vid bedömandet av om föreskrift behövs särskilt
skall beaktas huruvida dei i registret ingår personuppgifter som ulgör omdömen
eller andra värderande upplysningar om den regisirerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har också övervägt om ytterligare kategorier av ömtåliga uppgifter, som i och
för sig inte behöver vara mjukdata, t. ex. uppgift om ras, bör föras in under
den skärpta reglering som gäller enligt 4 §. Enligt kommiuén bör någon sådan
ändring i 4 § inte göras. Kommittén hänvisar därvid bl. a. lill att
värderingarna ändras från lid till annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK:s
förslag har i huvudsak godtagits av det relalivi begränsade antal
remissinsianser som har yttrat sig på denna punkt. Några unser utt begreppei
mjukduiu ursvårt utidefinieru. En insiuns unser emellertid alt den definition
UV begreppet mjukduiu som kommittén hur gjort väl täcker de uppgifier som
åsyftas och anser alt 4 ij dalalagen bör kompletteras med regler som närmare än
vad nu är fullel anger rälien ull registrera sådana dala. En remissinsians
anser atl regislrering av uppgifter om ras och härkomsi bör fö ske endasl om
särskilda skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del ansluter jag mig lill <span style='text-transform:uppercase'>DäLK:s </span>bedömning
och förordar all del av kommittén föreslagna tillägget förs in i 6 § duiulagen.
Förekomsten av mjukdala i ett lillämnat regisier bör alliså föranleda en
särskili noggrann prövning också i fråga om behovei av föreskrifter. Sådana
föreskrifter kan som DALK framhåller gälla t. ex. saltet för insamling och
utlämnande av uppgifier, skyldighet atl i förekommande utdata på något sätt
markera atl uppgifternas riktighet ärosäker, skyldighet all underrätta den
registrerade om uppgifternas förekomst osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av vissa uttalanden vid remissbehandlingen vill jag framhålla au del
med den reglering som jag nu har förordat inte är nödvändigi</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt definiera begreppet mjukdata i lagtexien. Jag delar
emellertid DALK:s uppfattning i fråga om vilka uppgifier som bör belraklas som
mjukdala. Huruvida sådana uppgifter skall få registreras eller underkaslas
särskilda föreskrifter får givetvis avgöras från fall lill fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Något skäl att i 4 ij datalagen särskilt ange ras och
härkomst anserjag inte föreligga. Redan enligt nu gällande regler är en
ingående prövning möjlig när fråga är om tillstånd atl registrera sådana
uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Modifiering av tillsiåndskravet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan vid tillkomsten av datalagen diskuterades huruvida
vissa enklare typer av regisier, t. ex. medlemsregister och hyresregister,
borde kunna undanlas från lillsiåndslvångei och i stället göras lill föremål
för eu enklare anmälningsförfarande. Särskilt med hänsyn till svårigheterna all
klart avgränsa vilka typer av register som i så fall borde komma i fråga ansågs
det emellenid vara mest rationellt atl låta formligt tillståndstvång gälla
beträffande alla typer av regisier. Samtidigt kvarstod dock ett kruv på all
registren inte borde behandlas på ett mer omsiändligi och lidskrävande säll än
nödvändigi. Deua krav borde kunna lillgodoses genom en mera summarisk
tillståndsprövning beiräffande vissa typer av register, som kunde bedömas vara
föga känsliga från integriletsskyddssynpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla personregister, med undantag för register vars
inrättande beslutats av Stalsmaklerna, omfattas således f n. av lillslåndskravei
i datalagen. Som förulsailes vid dalalagens tillkomst har emellerlid
datainspektionen fåll möjlighel all göra en enklare prövning beiräffande
regisier som kan bedömas vara mindre känsliga. Enligi 2 § datakungörelsen
(1973:291) skall visserligen ansökan om lillsiånd all inrätta eller föra
personregisier innehålla ell slorl anial uppgifter. Med slöd av paragrafens
andra siycke kan emellerlid dalainspektionen medge undanlag frän eit eller
fiera av de krav som anges i paragrafen. Dalainspeklionen kan vidare enligi 7
>; meddela ytteriigare föreskrifter för lillämpningen av dalalagen. Enligt
11 § instruktionen för dalainspeklionen gäller däruiöver au ärende om tillstånd
au inrätta eller föra personregisier som innefattar förteckning över medlemmar,
anställda, hyresgäster, försäkrade eller andru kunder bör uvgörus uv annan
tjänsteman än inspektionens chef, om inte särskilda skäl föranleder annal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med Slöd av de nu angivna reglerna tillämpar
datainspektionen sedan fiera år ett förenklat ansöknings- och lillslåndsförfarande
i fråga om mindre integriteiskänsligaregisterav lyp medlemsregister och
kundregister, det s. k. förenklade förfarandet. Närmare regler om vilka
regisier som omfattas av detla förenklade förfarande och vilka villkor som
måsle vara uppfyllda i övrigt finns i datainspektionens föreskrifier och
anvisningar av den 20 augusti 1975 lill datalagen.' Del förenklade förfarandet
gäller i fråga om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Föreskrifterna och anvisningarna har tagits in som
bilaga 8 i kommitténs betänkande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>följande typer av regisier (inklusive reskonirarcgister):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- abonneniregisier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>faktureringsregister</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kundregister</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>leverantörsregisler
-- hyresregister</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- löneregister</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>personalregister</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medlemsregister
eller därmed jämställt register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För bank- och försäkringskundregister gäller eu särskilt
förenklat förfarande. Detsamma gäller numera även för vissa
gallupundersökningar, s. k. omnibusundersökningar. Skall bearbetning ske
utomlands, krävs dock fullständig ansökan även beträffande register som annurs
omfutlus av del förenklade förfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt datainspektionens beräkning harca 20 000 ärenden
enligt datalagen kommii in lill inspekiionen under de fyra första budgetår, som
inspektionen har arbetat. Av dessa ärenden har ca 18 000 avgjorts. Omkring 65
proceni av ärendena har bedömts avse register som faller under det förenklade
förfarandet, medan återstoden ofta har sagts vara mycket arbetskrävande. Enligt
inspektionens mening kan det förenklade förfarandet utvecklas ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om
skillnaderna jämfört med del nuvarande förenklade förfarandet i praktiken inic
skulle bli stora, är del enligt DALK:s mening ändå motiverat att nu överväga om
inte eu anmälningsförfarande i vissa fall kan ersätta kravet på formellt
tillstånd. Ell sådani anmälningsförfarande bör bygga på erfarenhelerna av det
förenklade förfarandel. De register som i forlsällningen bör kunna komma i
fråga för eu anmälningsförfarande är enligt DALK i lörstu hand
abonnentregister, faktureringsregister, kundregister, hyresregister och
medlemsregister. DALK föreslår sålunda utt en anmälan lill datainspektionen
skall vara tillräcklig beträffande viss typ av personregister, om del med
hänsyn till ändamålet med registret, till de personuppgifter som skall ingå i
registret och till dess uiformning i övrigt är uppenbart atl risk för
otillbörligt intrång i regisirerads personliga iniegriiel inte uppkommer genom
atl registrei inrättas och förs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som
framgår av remissammansiällningen är de fiesta inslanser som har yilrai sig i
frågan posiliva lill någon form av förenkling av förfarandel. Två instanser
avslyrker förslaget. Datainspektionen förklarar sig inte ha något alt erinra
mot förslaget men påpekar samiidigi, liksom DALK har gjort, att del endasl ger
marginella lättnader för de regisieransvariga och för dalainspeklionen i
förhållande lill dei gällande s. k. förenklade ansökningsförfarandel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föregen
del villjag till en början erinra om vadjag inledningsvis hur anfört om att
ändringar i datalagen nu bör göras bara om de medför påtagliga fördelar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jämfört
med nuvarande förhållanden. De skäl som har anföris lill siöd för
ändringsförslaget i dennu del har inte övertygat mig om att några sådana
påtagliga fördelar skulle uppnås, om förslaget genomförs. Jag har särskili fasl
mig vid vad dalainspeklionen haranförl i sill remissyttrande. Härtill kommer
all fiera av de remissinsianser som i och för sig är posiliva till förslaget
har påpekal all del inie är godiagbarl i nuvarande uiformning, efiersom det
inte tillräckligt klart anger var gränsen går mellan lillslåndspliktiga och
icke tillståndspliktiga register. Jag finner alllså att de skäl som vid
datalagens lillkomsi anfördes mol all införa ell anmälningsförfarande allljäml
är bärande. Med hänsyn härtill och lill att de lättnader som åsyftas med förslaget
kan komma att uppnås på eu annal säu, om en generell personregislerlagsliftning
införs, anserjag atl DALK:s förslag i denna del inie bör genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6
Underrättelse till registrerad om innehållet i personregister</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
10 § datalagen skall den regisieransvarige på begäran av registrerad så snarl
del kan ske underrätta den senare om innehållei i personuppgift som ingår i
personregisirel och innefattar upplysning om honom. Om sådan underrättelse har
lämnals, behöver ny underrättelse inte lämnas lil! samme regisirerade förrän 12
månader därefter. Sådan underrättelse skall lämnas ulan kostnad för den
registrerade. Dalainspektionen får dock i fråga om vissl slag av
personuppgifter medge alt avgift las ut om särskilda skäl föreligger.
Bestämmelserna i paragrafen gäller inte uppgifi som enligt lag eller annan
författning eller enligt myndighets beslul som har meddelals med slöd av
författning inte får lämnas ut lill den regisirerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
har vid sin genomgång av datalagen funnil all den nuvarande ulformningen av 10
§ allljäml ulgör den lämpligaste avvägningen när del gäller all å ena sidan
lillgodose kravel på insyn i personregisier och all å andra sidan begränsa
kostnaderna och andra nackdelar som följer av detta krav. Kommittén har
emellertid kommit till slutsatsen atl det kan finnas fall då smärre lättnader i
underrättelseskyldigheten undantagsvis kan vara befogade ulan all syftei med
lagrummei tunnas ut eller risk för otillbörligt iniegriteis-inlrång uppslår.
DALK har därför föreslagil ell lillägg lill besiämmelsen av innebörd alt
underrättelseskyldigheten inte gäller, om det i fråga om visst slag av
personuppgifter är uppenbart att undertällelse kan underlåtas ulan all risk för
otillböriigl inirång i regisirerads personliga iniegriiel uppkommer. Underrättelse
för emellertid enligi förslagei underiåias bara efter medgivande av
dalainspektionen i varje särskilt fall. Förslagei lar sikie på främsi regisier
av korlare varaktighet för lesiändamål eller vetenskaplig forskning och
siaiislikproduklion. Undantagsregeln bör enligt förslaget också kunna tillämpas
i fråga om register för s. k. loggning och s. k. back-up. Avsiklen ar alt
bestämmelsen skall tillämpas mycket restriktivt och endasl i fall då
huvudregeln i lagrummei leder lill uppenbart orimliga konsekvenser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har förslaget fått ett blandat mottagande. Några
remissinstanser tillstyrker förslaget, andru avstyrker del. Bland de
tillsiyr-kande finns vissa som anser au förslagets lagtext bör förtydligas, så
att det klarare framgår vilka lyper av regisier och uppgifter som avses. En
remissinstans uppger alt det på senare lid pä marknaden har förekomniii företag
som erbjuder sig all mot viss ersättning begära 10 §-uilag åt personer som
vänder sig lill förelagel. 1 eil par yttranden berörs frågan vid vilken
tidpunkt i ett registers successiva uppbyggnad som underrättelseskyldigheten
inträder. Datainspektionen anser atl det i datalagen bör slås fasl att den som
inte är registrerad i ett visst regisier har rält att på begäran få besked
härom. Flera exempel på fall där lättnader i underrättelseskyldigheten bör
medges lämnas också.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening är
regeln i 10 ij dalalagen en av de viktigaste bestämmelserna i denna lag. Som
någon remissinstans har framhållit kan det synas oförenligt med ett av
datalagstiftningens viktigaste syften, dvs. alt bland allmänheten förhindra oro
inför ADB-registrering av personuppgifter, att införa undantag från
underrättelseskyldigheten. Den nuvarande regeln har säkerligen en viktig
psykologisk effekt i detla avseende. Å andra sidan slår del klart, bl. a. genom
de exempel som har lämnals under remissbehandlingen, att
underrälteLseskyldigheten i en del fall kan orsaka den regisieransvarige
olägenheter eller kostnader som är orimliga i förhållande till nyttan för de
regisirerade. Erfarenhelerna visar sålunda all den nuvarande underrättelseskyldigheten
är alllför kategorisk. En begränsad möjlighel all underlåla underrättelse bör
därför öppnas. Jag kan i och för sig insiämma i att del skulle vara värdefulli
om undanlagsfallen kunde anges klarare i lagtexien än vad DALK har föreslagit.
Emellertid är del - särskili med hänsyn till den skiftande terminologi och till
de skiftande sysiem och metoder som används i samband med ADB - knappasl
möjligl att nu åsludkomma en mera preciserad reglering än den som innefattas i
förslaget. Jag förordar alltså att det i 10 § dalalagen las upp en regel som
innebär atl underrättelse kan få underlålus, om det i frågu om visst slug av
personuppgifter är uppenbart att underrättelse kan underlåtas på grund av uti
det inte föreligger någon risk för otillböriigl intrång i regisireruds
personligu integritet. I likhet med DALK anser jag alt del bör ankomma på
dalainspektionen ull pröva huruvida undantag från huvudregeln skall få ske.
Därigenom skapas garantier för atl otillbörligt intrång i personlig integritet
inte uppkommer, samiidigi som regelns karaklär av undaniagsbesiämmelse
undersiryks. Till denna och övriga frågor i ansluining lill paragrafen
ålerkommer jag i specialmoliveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>All
vissa förelag erbjuder sig alt mot ersäuning begära 10 ij-uttag åt personer som
vänder sig till förelaget kan uppfattas som ett otillbörligt sätt att slå myni
av regler som värnarom enskildas integritet. Enligt min mening kan mun
emellertid inte förmena den enskilde att genom ombud ulöva sin räll enligt
paragrafen. Skulle det framdeles visa sig atl del finns behov av atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ingripa
mol företeelsen, får övervägas vilka ålgärder som lämpligen bör vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.7
Nya tillämpningsområden för ADB och konsekvenser för datalagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av det föregående anser DALK att den rättsliga regleringen av
personregistreringen inom förvaltningen och i näringslivet på sikl sannolikt
bör ske utan att registreringstekniken tillmäts avgörande betydelse. 1 avvaktan
på en generell lagstiftning bör emellertid ändamålet med datalagen vuru ull
regleru personregislrering som sker med ADB. Lugens tillämpningsområde bör
dock inte vuru mera vidsträckt än som betingas av kravet på tillräckligt skydd
mot riskerna lor otillbörligt intrång i personlig integritet. Redan om några år
kommer förmodligen behandlingen av personanknuien information inom
förvaltningen och i näringslivet uti ske inte buru med den nu gängse
ADB-lekniken utan också med ADB-leknik som från inlegritelssynpunkl är
betydligt enklare och harmlösare. Om man inte beaktar della, får man enligt
kommittén sannolikt en udminislruiiv konirolluppurat som inie behövs för all
lillgodose del nyss nämnda kravel på skydd. DALK anser därför att dalalagen bör
innehålla regler som medger vissa undanlag från lagens kontrollsystem för
sådana tillämpningar som visseriigen formellt är all anse som
personregislrering i lagens mening men som inte kan antas innebära risk för
inlegritelsinlrång. Som exempel nämns bl. a. s. k. kontors-datorer och s. k.
hemdatorer eller privaidatorer. Samtidigt konsiaterar kommittén emellerlid att
utvecklingen på koniorsdaiorsidan eller i övrigi när del gäller nya
tillämpningsområden för ADB hittills inie har kommii så långl att det f n. är
möjligl all i datalagen ange vilka former av personregislrering med ADB som kan
undanlas från lagens tillämpningsområde. För all ändå undvika onödig byråkrati
behövs därför enligt kommiuén en regel i datalagen som gör det möjligt atl,
efter hand som erfarenheler vinns, från lagens lillståndskrav och den
anmälningsskyldighei som kommittén har föreslagit undania vissa beslämda former
av enklare personregislrering. Kommittén anser emellerlid au reglerna om den
regisleransvariges skyldigheler, om lillsyn m. m. saml om slraff och skadestånd
m. m. börgälla också i fråga om register som omfattas av undantaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
föreslår DALK au i dalalagen skall införas en regel av innebörd atl regeringen
får föreskriva att bestämmelserna om tillstånd och anmälan inte skall äga
lillämpning i fråga om personregisier som förs med användning av viss beslämd
leknisk uiruslning, om del med hänsyn till utrustningens art och utförandel av
den automatiska databehandlingen samt omsländighelerna i övrigt är uppenbart au
registret inte medför risk för otillböriigt intrång i regisirerads personliga
integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK:s
lorslag har berörts av endast ett fålal remissinstanser. Bland dem råder en
knapp majoritet lor förslaget. En av de remissinstanser som stöder förslaget
anser emellerlid atl siörre vikt bör läggas vid personregistrets storlek</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
syfte an vid vilken teknisk utrustning som används. De som avstyrker förslaget
anser att det inte är klariagi att undantagsregeln behövs och att det saknas
underlag för en klar beskrivning av undantagsfallen i'"lagtexien.
Datainspektionen anser au det förmodligen är ofrånkoniligl att skapa möjlighet
att ge dispens från vissa regler i datalagen. Inspektionen anseratt della är
principiellt olyckligt och understryker behovet av en personregisterlag som
inte tillägger registreringstekniken avgörande belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del instämmer jag i vad DALK hur unförl om behovet uv undantag från
dalalagens lillsiåndskruv. I likhel med kommittén befarar jag au en lillämpning
av datalagen i dess nuvarande form inom en snar framlid annars kommer au leda
lill onödig byråkrati. Det finns redan i dag personregisier som förs med ADB
och som är helt harmlösa från inlegritelssynpunkl. 1 dalalagen bör därför
införas en regel .som gör det möjligt all undanta vissa register från
tillståndskravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
den av DALK föreslagna regeln kan invändas alt den inte tillräckligt klart
anger vilka fall som avses bli undantagna. Enligt min mening skulle del
emellerlid stöta på stora svårigheter att på annat sätt än genom en generell
beslämmelse ange under vilka förutsättningar lillslåndsplikten inie skall
gälla. Skälet härtill är framför allt atl varje annan lösning med nödvändighet
måste bli utomordentligt detaljerad. Avgörande för frågan huruvida ell visst
register skall få undantas från tillslåndsplikien är nämligen inte bara vilken
typ av leknisk utrustning som används vid behandlingen, utan också vilka
bearbetningar som kan utföras med denna och vilka kopplingar till annan
utrustning som fakiiski kan göras i del enskilda fallel. Jag anserdärför alt
del är tillräckligt all i lagen la upp en generell regel som medger undanlag
från lillslåndsplikten i sådana fall där personregister förs med viss bestämd
teknisk uiruslning och dur del med hänsyn lill ulmstningens urt, till
uiförundet av den auiomaiiska dalabehandlingen och lill regisireis uiformning
i övrigi framslär som uppenbart att otillbörligt inirång i regisirerads
personliga integritet inte skall uppkomma. Regeringen kan sedan bemyndiga datainspektionen
att meddela verkställighetsföreskrifter som preciserar innehållet i del
allmänna stadgandet i lagen. Jag återkommer lill detta i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Upprättat lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med vad jag nu har union har inom jusliliedeparlemenlet upprättals
förslag lill lag om ändring i datalagen (1973:289).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ändringar i dalalagen somjag nu föreslår innebär följande. 1 2 § försia slyckel
slås fasl atl tillstånd av datainspektionen krävs redan vid insamling av
uppgifier som skall ingå i personregisier. I 2 ff iredje och fjärde slyckena
har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lagits
upp besiämmelser som molsvarar 27 ij i <span style='text-transform:uppercase'>DäLK:s
</span>förslag. Innebörden i bestämmelserna ar att vissa enklare former av
personregister undantas från tillsiåndskravet enligt paragrafens försia siycke.
Denna ändring föranleder följdändringar i 12, 18, 20 och 22 §ff. Ändringen i 3
§ innebär alt ytterligare självsländiga grunder för lillslåndsprövningen anges
i dalalagen. Besiämmelsen i 3a§ i dess nya lydelse innebär alt begränsningen
till sådana personregister som omfattar belydande del av befolkningen i rikel
eller i område därav upphävs. 1 6.s har tagits upp en ny regel, som innebär atl
datainspektionen särskilt skall uppmärksamma behovei av föreskrifter i sådana
fall där personregisier innehåller s. k. mjukdata. Bestämmelserna i 10 § har
ändrats så all det klart framgår atl den som är regisieransvarig har skyldighei
alt på begäran av enskild lämna underrättelse huruvida personregistret
innehåller upplysning om honom eller ej. Föreskrifter om vissa lättnader i
underrällelseskyldighelen enligi paragrafen har lagils upp i ell nyll Gärde
stycke. Genom en ändring i 13 § klargörs all lyslnadspliklen gäller inie bara
den som har lagit befattning med personregisier ulan också den som har lagil
befattning med uppgifter som har samlals in för att ingå i personregister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget saknas motsvarigheter lill 26 och 28 §§ i <span style='text-transform:
uppercase'>DäLK:s </span>förslag. Skälen härtill har redovisals i den allmänna
motiveringen (avsnitten 2.3 och 2.5). Inte heller DALK:s förslag lill ny 29 §
har någon motsvarighet i departementsförslagel. Föreskrifien, som endast slår
fasl vad som redan gäller enligt regeringsformen, har inte ansetts nödvändig.
Bestämmelsen i 19 § datalagen skall enligt det nyligen lill lagrådet remitterade
förslaget lill ny sekreiesslag ersättas av regler i den lagen. Förslag om att
upphäva 19 § datalagen bör emellerlid inte läggas fram nu ulan samtidigt med
övriga följdändringar till sekretesslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet och under remissbehandlingen har åtskilliga frågor, utöver dem som
redan har behandlals, lagiis upp till behandling. Jag vill här kort beröra
några av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
25 § dalulugen får lulun mol dulainspeklionens beslut föras hos regeringen
genom besvär.Av 11 § förvultningslugenl 1971:290) frumgår ull lalan mol ett
sådani beslul av myndighei som kan överklagas genom besvär får föras av den som
beslutet angår, om det hur gåll honom emoi. Del innebär ull den
regisierunsvarige kan föra lalun moi eu för honom negaiivi beslul av
duluinspeklionen. Den regislrerude unses däremoi inie ha besvärsräll i
lillslåndsärenden. För atl iniegriieisiniressena skall tillgodoses innehåller
därför den nämnda paragrafen i datalagen en föreskrift om rätt för JK att föra
lalan mol datainspektionens beslut för atl la tillvuru ullmänna inlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
har övervägt alt införa bestämmelser om laleräit för enskilda registrerade och
för iniresseorganisaiioner men har avslålt från att lägga fram något förslag om
delta. Denna ståndpunkt har vid remissbehandlingen kritiserats av LO och TCO.
Organisalionerna anser atl arbetstagarorganisaUon bör ges besvärsrätl, i den
mån suken rör medlemmurnus iniresse och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>organisationen
tidigare har yttrat sig i tillslåndsärendel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jug lidigare hur union (avsnilt 2.1) unser jag att de anställdas medverkan vid
inrättandet av personalregister bör lösas inom ramen för
medbestämmandelagstiftningen. Härtill kommer alt frågan om besvärsräll för
intresseorganisationer m. fi. i fall där beslutet inte kan sagas "angå"
dem i förvaltningslagens mening måsle ses i ett vidare perspektiv. Kommittén
(Ju 1978:09) lor översyn av förvaltningslagen m. m., som enligt sina direktiv
bl. a. har all se över besvärslorfarandei, lorde komma au ta upp frågan lill
behandling. Jag är alllså inte beredd all nu föreslå någon ändring i fråga om
besvärsrälten. 1 sammanhanget vill jag dock nämna att det kan vara lämpligt alt
- såsom också har föreslagils i en reservation lill DALK:s belänkande -
datainspektionen i anslutning till besvärshunvisningen i sina beslut upplyser
om alt JK har klagorätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
11 ij första stycket datalagen krävs dalainspektionens medgivande till u 1 läm
nande av person u ppgi ft, om del finns anledning anta att personuppgift skall
användas för auiomalisk dalabehandling i utlandet. Också den som avser att
sända primärmalerial utomlands för databehandling och som vill ha resultatet av
denna behandling i form av listor eller på annal medium som inte är all
belrakia som ADB-medium skall enligi datainspektionens praxis ha både lillsiånd
enligt 3 § datalagen och medgivande enligt </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>§.
Inspekiionen anser alt det är sannolikt atl en del regisieransvariga inte har
uppmärksammat deua och har ifrågasatt om inte datalagen bör förtydligas på
denna punkl. DALK haremellertid funnil alt det r n. inte är påkallal med någon
ändring av paragrafen. En remissinstans har riktat invändningar mol kommitténs
slällningslagande (se bilaga 3 avsniii 19.3.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
min del anserjag atl 11 § försia siyckei andra meningen dalalagen är lillämplig
på personuppgifter vare sig uppgifterna ingår i personregisier i datalagens
mening eller inte. Deua kommer till klart uitryck i lagtexten. Skälet lill all
iveksamhel möjligen råder på denna punkl är därför snarare all 2 ;j datalagen
inte tillräckligt klarl utsäger all lillsiånd av datainspektionen krävs redan
vid insamling av uppgifter som skall ingå i personregister. I del följande
föreslår jag au sisinämnda beslämmelse förtydligas så alt della förhållande
framgår. Någon ändring av i I ij dalalagen anser jag alllså inie behövlig. Till
denna beslämmelse kan emellertid finnas anledning all åierkomma när resuliaiei
av det pågående arbeiei i Europarådei och OECD föreligger (jfr avsnitt 2.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
har tagil upp reglerna i 21 och 23 §§ datalagen om d aia i n l rå ng och skadesiånd
lill behandling. Kommiuén konstaterar härvid att man saknar praklisk erfarenhel
av dessa regler och att det inte finns tillräckliga skäl att ändå göra ändring
i dem. Detla ställningstagande har kritiserats i några remissyttranden (se
bilaga 3 avsnitt 19.3.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beiräffande
straffbestämmelsen anserjag att den även i fortsättningen bör vara subsidiär
till brottsbalkens regler. Det finns nämligen ingen anledning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
att brotl som faller under de allmänna slrafföestämmelserna i balken skall
särbehandlas enbarl därför alt ADB har använts som hjälpmedel vid brottet eller
utgjort en föruisättning fördetia. Jag delar emellertid uppfattningen all både
sirafrbesianimclserna och skadesiåndsreglerna bör ses över. 1 synnerhet de
senare reglerna är i behov av en meru inträngande undersökning. En sådan
undersökning bör enligt min mening göras i samband med att frågan om en
generell lagstiftning om personregister utreds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av alt några remissinstanser har tagit upp frågan om datainspektionens
sammansäitning (se bilaga 3 avsnitt 19.8) vill jag framhålla att även denna
fråga bör övervägas i samband med utredningen om en generell lagstiftning om
personregisier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
paragrafens./ö/s/o siycke får personregisier inte inrättas eller föras ulan
tillstånd av datainspektionen. Genom eti tillägg till stycket slås nu fast alt
tillstånd av dalainspeklionen krävs redan vid insamling av uppgifter som skall
ingå i personregisier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligi
min mening innebär regeln i 2 ij i dess gällande lydelse all uppgifter som
skall bearbetas med hjälp av ADB inie får samlas in ulan all dalainspeklionen
har meddelal lillsiånd lill det. Della framgår av att personregisier inte får
inrälias ulan lillsiånd (jfr prop. 1973:33 s. 120). Dalainspeklionen anser
emellerlid all del finns anledning alt förtydliga paragrafen så all della
förhållande framgår klarare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är självfallet av vikt all uppgiftsinsamlingen lill ell planerat register inte
börjar innan datainspektionen har tagit ställning till registret. Uppgiftsinsamlingen
kan nämligen redan i sig innebära risk för otillbörligt intrång i vederbörandes
personliga integritet. Genom atl den regisieransvarige på ett tidigt stadium
vänder sig till datainspektionen får denna också möjlighet att påverka sättet
för uppgiftsinsamlingen genom föreskrifter enligt 6§ försia slyckel </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-family:Verdana'>Även
om della alllså kan åsladkommas redan inom ramen för gällande rätt, delar jag
daiainspekiionens uppfattning au 2 § bör förtydligas. I paragrafen har sålunda
gjorls ell lillägg som klargör att också insamling av personuppgifter för
behandling med hjälp av ADB är tillståndspliktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all bestämmelsen skall bli tillämplig fordras all den regisieransvarige redan
när insamlingen börjar har klan för sig atl uppgiftema skall behandlas med ADB.
I allmänhet torde någon iveksamhel ime behöva uppkomma huruvida tillstånd krävs
eller inte. Redan de planerade insamlingsmetoderna bör ge svar på denna fråga.
Det kan emellerlid inie uteslutas att det förekommer fall där den
regisieransvarige först under pågående insamling eller när insamlingen är
avslutad finner all dalabehandlingen av olika skäl bör ske med ADB och inte på
annal säu. Dessa fall bör enligi min mening bedömas på samma sätt som nar
innehavaren av t. ex. ett manuellt regisier överväger au föra över deua på
maskinläsbart medium, dvs. tillståndsplikt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>intriider när den regisieransvarige beslutar sig för att
övergå till ADB och innan han påbörjar överföringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huruvida
databehandlingen av de insamlade uppgifterna skall ske i Sverige eller
utomlands .saknar betydelse för lillämpningen av förevarande paragraf Insamling
av uppgifter som skall sändas ulomlands för automatisk databehandling där får
alltså inte ske utan datainspektionens tillstånd. Som framgår av 11 ij första
siycket får personuppgift som skall användas för automatisk databehandling i
utlandet lämnas ut endast efter medgivande av dalainspeklionen. Innebörden i
detia stadgande är att personuppgifter som har samlals in för au behandlas med
ADB men som ännu inte ingår i personregister i dalalagens mening inie lär föras
ulomlands för dalabehandling ulan särskili medgivande enligi </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ij. Någoi hinder mot att medgivande
lämnas redan i tillslåndsärendel föreligger givetvis inte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
framhålla alt ändringen i 2 ij första siycket endast är ett förtydligande av
vad som redan gäller i dag. Någon motsvarande ändring behöver inte göras på
övriga ställen i dalalagen där uttrycket "inrätta och föra"
personregister förekommer. Under begreppei inrällande av personregisier faller
som jag lidigare har sagi också insamlande av personuppgifter, om avsiklen är
all de skall ingå i eu sådani regisier. Alt insamling av personuppgifter som
kräver tillstånd är strafföar, om tillstånd saknas, följer sålunda av 20 ij I,
och au uppgifter som har samlats in utan tillstånd kan förklaras förverkade
följer av 22 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i tredje och fjärde slyckena molsvarar 27
ij i DALK;s förslag. Reglerna innebär all vissa enklare former av
personregister undantas från tillsiåndskravet enligt paragrafens första stycke.
Bakgrunden till bestämmelserna har redovisals i den allmänna moiiveringen
(avsnilt 2.7).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
förutsäuning för all lillslåndspliki inie skall föreligga är all del med hänsyn
lill utförandet av den automatiska databehandlingen och lill registrets
uiformning i övrigi framslär som uppenbart au olillböriigt intrång i
regisirerads personliga integritet inte skall uppkomma. Som ytterligare
föruisättning föreskrivs atl registret skall föras med viss bestämd leknisk
utrustning. Denna bör vara av enklare slag. Som exempel på utrustning som bör
kunna räknas hit vill jag nämna skrivautomater och andra system för
framställning av text och dokument (s. k. ordbehandling), datorutrustning för
grafisk produklion, s. k. koniorsdalorer samt vissa datoriserade konferenssystem,
s. k. telekonferenssysiem. Också vissa kassa register inom detaljhandeln bör
kunna falla under bestämmelsen. En förutsättning för alt undanlagsregeln skall
vara lillämplig på uiruslning av della slag bör dock vara att dalabehandlingen
sker med hjälp av slandardprogram eller andra progiam som endasl innebär
begränsade bearbeiningsmöjligheter. Om utrustningen i del enskildu fallet har
lorseits med andra program eller kopplats till annan utrustning som möjliggör
mera omfaitande bearbetning, är undanlagsregeln alltså inte lillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhel med DALK villjag belöna au kravel på att undantag
uppenbart inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lär
innebära risk för otillbörligt intrång i personlig integritet betyder all
regeln skall tillämpas resirikiivi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som jug
har framhållit i den allmänna motiveringen bör regeringen bemyndiga
datainspektionen att meddela närmare föreskrifter rörande tillämpningen av
bestämmelsen i iredje stycket. Även om regeringen redan med stöd av
regeringsformen har möjlighel atl överlåta åt underordnad myndighei all meddela
verkställigheisföreskrifter, anserjag alt del i klarhetens intresse bör framgå
av förevarande paragraf all närmare föreskrifter för lillämpningen finns (se
fjärde stycket). Ätt datainspektionen kan meddela föreskrifter följer av 7 ij
datakungörelsen. Självfallet möler del inte något hinder mot all
dalainspeklionen föreslår regeringen alt föreskrifterna tas in i
dalakungöreisen, om deila skulle vara ändamålsenligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
vill jag framhålla alt undantagsregeln endast innebär att personregisier som
uppfyller fordringarna enligt tredje slyckel undanlas från kravel på tillstånd.
Reglerna i datalagen om den registeransvariges skyldigheter, om tillsyn m. m.
saml om slraff och skadestånd gäller alltså i tillämpligu delar, även om något
tillstånd inte krävs för all registret skall få föras. Skulle registerföringen
leda till intrång i personlig integritet eller finns del anledning anta alt
sådunl inirång skull uppkommu, kan dalainspektionen med stöd av 18 § iredje siyckei
i dess föreslagna lydelse förbjuda fortsatt förande av registrei. Registrei kan
också förklaras förverkal med slöd av 22 §, om del har förts i strid mol sådani
förbud och del inie är obilligt. Om den registeransvarige vill fortsätta atl
föra regisirel, har han giveivis möjlighel all hos dalainspeklionen ansöka om
lillsiånd i vanlig ordning. Eti bifall lill en sådan ansökan kan mycket väl
tänkas, efiersom dalainspeklionen då kan meddela de föreskrifter som behövs för
alt förebygga risk för otillböriigt inirång i personlig integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringen
innebär atl ytterligare självständiga grunder för tillståndsprövningen anges i
paragrafen. Förslaget har behandlals i den allmänna motiveringen (avsniii
2.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den nya bestämmelsen i andra stycket försia meningen skall vid
lillslåndsprövningen särskili beakias hur och från vem de uppgifter som skall
ingå i regisirel inhämias. Della innebär, somjag har framhållil i den allmänna
moiiveringen, ail en särskili noggrann prövning skall göras, om de uppgifier som
skall ingå i ell lillämnal regisier ursprungligen har samlals in för annal
ändamål än del som skall lillgodoses med del ukluellu regisirel. Syftei med
detiu är frumför allt all ge uiiryckligl lagslöd åt den restrikliviiel som
dalainspektionen redan nu iakttar beiräffande samköming och annat
samul-nylljande av daia som sker med hjälp av ADB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligi
andra meningen skall vidare särskili beakias all inte andra uppgifier eller
andra personer registreras än som svarar mol åndamålel med regisirel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3a</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringen
innebär alt den nuvarande begränsningen lill personregisier som omfattar
belydande del av befolkningen i rikel eller i område därav upphävs. Förslagei
har behandlals i den allmänna moiiveringen (avsniii 2.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsiklen
med 3 a § är all reglera rätten all föra omfullunde personregisier. Genom
bestämmelsen uppslälls en presumtion att den som bedriver viss verksamhet
saknar anledning all registrera alla eller ett betydande antal av de personer
som är bosatlu inom riket eller inom visst område av detta. Som framgår av den
allmänna moiiveringen har vissa tolkningsproblem uppkommil vid lillämpningen
uv bestämmelsen. Vidure kun den i paragrafen föreskrivna begränsningen lill
personregisier som omfattar betydande del av befolkningen i riket eller i
område därav leda till godtyckliga resultat. Den angivna begränsningen har
därför fött utgå ur paragrafen. Innebörden härav är atl personkretsens
omfallning fullt ut får tillmätas självsiändig betydelse vid
tillståndsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den nu föreslagna ändringen åstadkommer man enligt min mening en bätire
samordning mellan de bestämmelser i dalalagen som reglerar
tillståndsprövningen. Enligt den grundläggande regeln i 3 § skull dalainspeklionen
bl. a. beuklu ull inte andra uppgifier eller andra personer registreras än som
står i överensstämmelse med registrets ändamål. Av 4 § följer, oavsett vad
ändamålet är, atl särskilda inskränkningar gäller i rätlen att inrätta
personregisier som innehåller uppgifier av särskilt inlegrilelskänslig nalur.
Genom 3 a § i dess nya lydelse begränsas slutligen rätten att föra personregister
som innehåller uppgifter om andra personer än sådana som på visst sätt har
anknytning till den registeransvarige. Även detla gäller oavsett vad registret
har för ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
samband med ändringen har paragrafen justerats redaktionellt. Någon ändring i
sak är här inte avsedd. Regeln gäller sålunda liksom hittills inie bara
enskilda utan också allmänna register. Att särskilt nämna all tillstånd för
meddelas, om de som avses bli registrerade samiycker till registreringen, anser
jag inte nödvändigt. Om samlycke föreligger, lorde de som skall registreras i
allmänhet vara hänföriiga lill någon av de personkalegorier som nämns i
paragrufen. Samlycke kun också vara ett särskilt skäl all lillåta registrei.
Rörunde bestämmelsens innebörd i övrigi hunvisur jag till prop. 1976/77:27 s.
24 och 25.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har framhållit i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4) bör förekomslen av
mjukdata i ett lillämnat register föranleda en särskilt noggrann prövning också
i fråga om behovet av föreskrifier. En regel av denna innebörd har tagits upp i
ell nytt andra stycke i paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1978/79. 1 sami Nr 109</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om regelns innebörd hänvisar jag i försia hand lill den allmänna
moiiveringen. Med anledning av an fiera remissinsianser i sina yttranden har
tagit upp frågan om en definition av begreppet mjukdala vill jag ånyo påpeka
all del inie är nödvändigi all i lagiexien närmare ange vilka dala som avses.
Regeln skall nämligen ses som en erinran lill dalainspeklionen om all särskili
uppmärksamma behovei av föreskrifter i fall då personregisier innehåller
personuppgift som ulgör omdöme eller annan värderande upplysning om den
registrerade. Det ankommer sedan på inspektionen all från fall till fall bedöma
behovet av föreskrifter. Atl vissa dala alltid måste belraklas som särskili
känsliga från inlegritelssynpunkl slår enligt min mening klarl. Exempel på
sådana dala har lämnals i den allmänna moiiveringen. Vid prövningen av om behov
föreligger av föreskrifier kan emellerlid inie bortses från regisireis karaklär
och användningsområde saml andra omsländigheier som skiftar från fall lill
fall. Som ett exempel kan nämnas all frågan huruvida särskilda föreskrifter
behövs rörande lagring och ullämnandeav uppgifterom formåliserande beiyg från
genomgången uibildning vid skolor och universitet kan få bedömas olika beroende
på om den regisieransvarige är läroanstalten i fråga eller någon annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6) anser datainspektionen all
del i dalalagen bör slås fasl atl den som inte är registrerad i vissl regisier
har rätt atl på begäran få besked härom. Enligt min mening finns del anledning
all ania att avsikten med bestämmelserna i försia siyckei av förevarande
paragraf varil alt även den som inte förekommer i ell visst regisier skall ha
räll att få uppgift om detta (se SOU 1972:47 s. 70). Jag delar emellerlid
datainspektionens uppfattning atl bestämmelsen bör ändras så att della
förhållande klart framgår av lugtexien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringen
i förstu siycket medför alt även andra siycket bör ändras. Enligt min mening
bör huvudregeln vara atl underrättelse om all någon inte förekommeri
regisier-liksom underrättelse om innehållet i personuppgift-skall lämnas ulan kosinad
för den enskilde. För alt förebygga missbruk eller atl den registeransvarige
åsamkas koslnader som inte kan anses rimliga bör datainspektionen emellertid
kunna medge att avgift tas ut i fråga om underrättelse som endast innefattar
upplysning om alt någon inte förekommer i ett personregisier. En sådan
möjlighel föreligger redan i dag beiräffande underrättelse om förekommande
personuppgifter. Också den nya dispensmöjligheien bör utövas med försiktighet
(jfr prop. 1973:33 s. 138).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I fjärde siycket har
lagits upp den undantagsregel som har behandlats i avsnitt 2.6 i den allmänna
moiiveringen. Regeln bör kunna tillämpas i fråga om vissa myckel kortvariga
regisier som förs anlingen i samband med lesler inför inrältandel av
personregisier eller för velenskaplig forskning och statistikproduktion.
Undantagsregeln bör också kunna lillämpas i fråga om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vissa
delar av personregisier, t. ex. registreringar över vilka uttag och
förändringar som gjorts i ett register, s. k. loggar, och säkerhetskopior uv
regisier, s. k. buck-up-regisler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jug
vill belöna ull undunlagsregeln bör tillämpas mycket restriktivt. Det skall
alllså vara uppenbart atl underrättelse kan underiåias på gmnd av att det inte
föreligger någon risk för olillböriigt intrång i regisirerads personliga
integritet. Frågan måsle av dulainspeklionen prövas i varje enskilt fall och då
på begäran av den regisieransvarige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förevarande paragraf skall en regisieransvarig lill dalainspeklionen anmäla när
han upphör all föra personregisier. Inspektionen föreskriver i sådani fall hur
det skall förfaras med registrei. Enligt min mening finns del inget skäl att
låla denna föreskrift gälla personregister för vilka något tillstånd över huvud
taget inte behövs. I ett nytt andra siycke har därför tagits upp en bestämmelse
som innebär alt reglerna i paragrafens första stycke inte skull gälla i fråga
om personregister som avses i 2 § tredje siycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
denna paragraf får regisieransvarig eller annan som har lagit befattning med
personregister inte obehörigen yppa vud han lill följd därav har fåll vela om
enskilds personliga förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Datainspektionen
har lill DALK framförl ull det kan finnas uniedning all förtydliga innehållet i
paragrafen så att det klart kommer lill utiryck atl lystnadsplikten gäller så
snart insamling påbörjats av uppgifter som skall bearbetas med hjälp av ADB.
DALK har inte ansett ett sådani förtydligande av 13 § dalalagen som
datainspektionen ifrågasatt vara påkallat. Däremoi förefaller det enligt
kommittén lämpligt att det nu diskuterade förhållandet klargörs närmare i
inspektionens föreskrifter och anvisningar (betänkandet s. 280).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har JO från principiella synpunkter ifrågasatt om det är
lämpligt all avslå från lagreglering. Redan del förhållandet atl
datainspektionen, som är den myndighei som i försia hand har ull ta befallning
med lagens tillämpning, anser au lagen behöver förtydligas, utgör enligt JO ell
starkt skäl för all inte låta texten kvarstå oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag att tystnadsplikt bör gälla så snarl insamling har påbörjats
av uppgifter som skall behandlas med ADB. Som framgår uv det föregående
föreslår jag atl 2 § försia stycket dalalagen förtydligas så att del klarl
framgår alt personuppgifter som skall databehandlas inte får samlas in utun
datainspektionens tillstånd. Tillsiåndspliki föreligger alltså redan när
insamlingen skall börja. Emellertid uppkommer inte något personregister i
datalagens mening förrän uppgifterna har överförts på maskinläsbart</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>medium
(jfr 1 §). Enligt min mening bör därför 13 § datalagen förtydligas så att del
framgår atl tystnadsplikten inte bara gällerden som har lagit befattning med
personregister ulan också den som har tagil befallning med uppgifter som har
samlals in för all ingå i personregister. Försia slyckel hur ändruts i
överensstämmelse härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18,
20 och 22 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har anfört i anslutning lill 2 § iredje siycket bör datalagens bestämmelser
om den regisleransvariges skyldigheler, om lillsyn m. m., om straff och
skadesiånd samt om förverkande gälla även regisier som är undaniagna från
tillståndsplikten. Bestämmelserna i 18, 20 och 22 §§ datalagen har ändrats i
överensstämmelse härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande
m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringarna
bör träda i krafl den 1 juli 1979. De undanlag från kravel på tillstånd som har
föreslagits i 2 § iredje siyckei får inga omedelbara konsekvenser för
personregisier som redan har inräitats. De tillstånd som har beviljats för
sådana register bör sålunda alltjämt gälla. De ändringar som i övrigt har
gjorts innebär inte att någon ny prövning av tillstånd som har beviljats är
nödvändig. De nya bestämmelserna bör tillämpas vid all prövning som sker efter
ikraftträdandet. Mol bakgrund av det anförda synes några övergångsbestämmelser
inte behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>all
aniaga förslaget till lag om ändring i datalagen (1973:289).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposiiion föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagl
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>37</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs sammanfattning av sitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>22.1 DALKs utredningsuppdrag och elappindelning av
arbelel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om skytltlci fiir privatlivet vitl
personregistrering med uinytljande av ADB tippmärksummailes ganska tidigt i
vårt land. Offentlighets- och sekrciesslagsiiftningskommittcn (OSK) fick
såluntla i maj 1971 i uppdrag atl också överväga lagstiftning rörande
pcrsonoricnicrud ADB-information. OSK presenterade sill urbete i denna del i
betänkandet (SOU 1972:47) Data och integritet och imder våren 1973 antog
riksdagen ett förslag till en särskild datalag (prop. 1973:33. KU 19. rskr
131). Dalulugen (1973:289) blev internationellt sett eu pionjärvcrk på sitt
område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
tillkomsten av datalagen gjordes både i propositionen och i
konstitut-ionsulskoticts betänkande uttalanden av innebörd all lagen såsom ett
Rirstlingsvcrk på siu områile inom en ganska snur framtid kunde behöva
äntlrasoch kompletteras. Frågorom registrering av persondata har också efter
den tidpunkt då tlutalagcn beslutades rönt omfaitande uppmärksamhet Inte minst
i riksdagen har åtskilliga motioner i ämnet väckts under de gångna åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Datainspektionen avlämnade i november 1975 till regeringen
en redogörelse för erfarenheter av datalagens lillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK fick i maj 1976 i uppdrag att göra bl. a. en .samlad
översyn av dalalagen. Av olika skäl började dock kommittén inte sitt arbete
förrän vid årsskiftet 1976/77.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK har i enlighet med direktiven i en förstu etapp av
sitt arbcteövervägt den rättsliga regleringen uv skyddet förden personliga
integriteten i samband med registrering av personuppgifter, främst de problem
som hiinger samman med användningen av ADB-teknikcn. Regleringen i datalagen
hur utgjort basen lor kommitténs överväganden, vilku redovisas i dcttu
betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En annan
huvudfråga lor DALK. vitl sidan uv en allmän översyn av datalagen, är enligt
kommitténs direktiv datoriseringens siitt atl påverka offentlighetsprincipen.
En tretlje huvudfråga gäller utnyttjandet av datorer inom administration t)ch
näringsliv som en internationell företeelse. DALK har lill uppgift att lägga
fram förslug till de lagbestämmelser som föranleds av Internationella
iivercnskommciser eller som annurs påkallas av hänsyn lill tlcn inlernutionellu
datatrafiken. Kominiitcn skull i enlighet med tlirekiivcn nu börja arbeiei med
de bådu återstående huvudfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En närmare redogörelse lor utredningsuppdraget m. m. finns
i kapitel </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>22.2 Arbeiets uppläggning och avgränsning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt de riktlinjer lor utredningsarbetet som dragits upp
i DALK:s direkliv borile den forsla etappen i arbetel avslutas med en
diskussions(iromenioria. Efter eventuell remissbehandling borde diirefter
frågan om lilliiggsdirekliv med närmare anvisningar för kommitténs fortsatta
utredningsarbete i den del arbetet gäller översyn uv datalagen anmälas för
regeringen. Ett såtlani förfarande borde enligt direktiven kunna leda till ett
väl genomlyst si ut förslag beträffande denna översyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK vill föregen del betona att den livliga debatten om
hur datalagen bör ulformas i framliden vurit av slort värde. Samtidigt bör
emellertid framhållas atl erfarenhelerna av dalalagen, som i dess helhet numera
varit i kraft i ungefär fyra år, på det hela tagel är goda. Delta beror inte
minst på atl dalalagen i nuvarande uiformning ger dalainspeklionen stora
möjligheler atl ta hänsyn lill de ofia skiftande omsländighelerna i varje
enskilt fall. DALK:s arbeie har också visat au åtskilliga av de krav på utökat
skydd för den registrerades personliga integritet, som förts fram, lack vare
fiexibiliteten kan lillgodoses genom dalalagen redan i dess nu gällande
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt DALK;s mening bör personregisier som förs med ADB i
mer iraditionell benjärkelse vara föremål för särskild reglering även i
fortsättningen, varvid den nuvarande dalalagen med vissa ändringar och lillägg
kan tillgodose behovet ytterligare några år. DALK vill emellertid väcka frågan
om inte erfarenheterna, den allmänna deballen och DALK:S arbele gett lillräckligi
underlag för beslul om behövliga ändringarom man begränsar sig till dalalagen
och de närmasle åren. Det bör alllså enligi <span style='text-transform:uppercase'>DäLK:s
</span>mening prövas om inie della delbeiänkande efter remissbehandling kun
läggas lill grund för de ändringar i dalalagen som behövs på kon sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På längre sikl bör dock enligt DALK:s mening prövas om
inte en mera generell personregislerlagsliftning, som inte i första hand lar
sikle på regisireringsiekniken, bör ersätta datalagen, vurvid det är troligt
all särskilda regler om vissa former av personregistrering med ADB bör ingå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>DALK:s </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nu avslutade arbetsuppgift har
varit alt överväga den rättsliga regleringen av skyddel för den personliga
integriteten i samband med regislrering av personuppgifter. Flera andra
liknande frågor,som på senare lid väckl ökat intresse, faller enligt kommitténs
direkliv utanför delta arbeie och har alllså inte lagils upp av kommittén. Del
gäller, såsom framgår av kapilel 1, l. ex.omsiällningen inom
arbelsmarknaden,förelagsdemokrali,arbeismiljö, arbelspresialjoner och
arbeislillfredsställelse saml säkerhels- och sårbarhels-frågor i samband med
auiomalisk dalabehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>22.3 Datainspektionens verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom framgår av inslmklionen för dalainspeklionen är
inspekiionen en central förvultningsmyndighei med uppgift att prövu frågor om
tillslund och utöva tillsyn enligt dalulugen, kreditupplysningslugen
(1973:1173)och inkas-solagen (1974:182).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanlagt cirka 20 000 ärenden enligt dalalagen har
kommit in under de fyra försia budgetåren som dalainspeklionen arbelai, varav
ungefär 13 000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a\scii pcisonregistcr .oni inräiluis lörc ttaialagcns
ikraftirädandc. Cirka 18 000 iircnden bar untler sammu litl avgions. Besvär hur
anförts i cll fyriioial ärentlen: några av tlessu har gällt uvgilisfrågor och
återstotlcn är ungclär lika lortlclaclc nieiian lillsiåntis- och
(illsuisärentlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ca 65 procent av lillslåntl.säicnticna enligt tlalalagen
kan hantlläggas genonuleis. k lorenkluile förfärantlci. Deåiersiåcntle
lill.siåntlsäreiitlcna ärå antlra sidan ofta mycket arbeiskrävuntle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skillnaden frun integriietsskytldssynpunkl mellan olika
lyper av personregister har visal sig vuru påtaglig. De enkla rutinbetonade
personregistren är fiera än mun ursprungligen räknai med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F.n närmare rctlogörelse för tiatainsfickiioncns
verksamhet m. m. finns i kapitel 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>22.4 AUmänna riktlinjer som DALK följt vid översynen av
datalagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utnyttjande a\' ADB-tckniken ansågs vid datalagens
tillkomst medföra sådana risker för intrång i de registrerades per.sonligu
iniegriiel utt dessu siirskilt måsle beaktas. Del krävdes därför särskild
lagstiftning som reglerar både offentliga och enskiltla personregister som förs
med ADB samt en särskild myndighei för tillämpningen av lagsiiftningen och för
en långtgå-entle tillsyn över sådanu register. Mun var dock medveten om atl
vurje reglering på detta område, som är under stark utveckling och dessutom ett
nyll lagstiftningsområde, måste bli eu provisorium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man pekade också på au ADB-lekniken, även om riskerna
särskilt måsie beakias, medför stora fördelar i olika avseenden. Bland de
viktigare nämndes biittre förutsättningar för all stiillningstagunden och
uvgöranden av olika slag skall grundas på fylligare, sakligt rikligare och
bätire analysera! underlag än vid manuell informalionsbehandling. Man nämnde
också möjligheterna lill mera rationell och diirmed mindre resurskrävande
verksamhei än tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De allmänna överviiganden rörunde ADB-ieknikens fördelur
och nackdelar och rörande behovei av en .särskild datalag .som gjordes tlå
dalalagen kom lill och som redovisats närmare i kapilel 3 äger enligt DALK:s
mening alltjämt giltighei. Vid en allmän översyn av duiulagen måste således,
såsom även DALK:s direkliv förutsätter, den grundläggantle utgångspunkten vara
atl del behövs siirskiltl lagsiiftning liksom en särskild myndighei, vilken har
lill uppgift au övervaka att denna efterlevs. Samtitligt bördeita givelvis inte
få medföra siörre hinder i allmän eller enskild verksamhet iin som är motiverat
av syftei med regleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK har, såsom framgår a\' kapitel 3, niirmare prövat
olika försök au i laglexl definiera innebörden av begreppet personlig
iniegriiel. Önskemålel om en mer exakt tiefinition iir dock. lik.som vitl
datalagens tillkomst, svårl atl tillgodose även i dug utan att definitionen
blir antingen för vid eller för snäv. (Dvervjigandcn huruvitla grundernu lör
lillslåndsprövningen i dalalagen kan anges med siörre utförlighet än för
niirvarande. vilkel aren htivutluppgift för kommiticn, får i stiillet tu sikte
på andra frågor, t. ex. om yUeriigare sjiilvsiäntliga krilerier vid sidan av
dem som dulalagen i dag ställer upp, kun</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inlliras i syfte utt åtminstone underläua tolkningen av
tlel intresse datalagen skall skytlda. .Aven om dctiu visut sig möjligt lorde
emcllerliti också i fortsiitlningen frågun om risken för otillbörligt inirång i
de regisireratles personligu integritet i belydande grad få uvgörus IVån fall
lill läll genom en samlad bedömning uv del enskilda registrets uiformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Äntlringar och lillägg till dulalagen bör görus entlasl om
det medför påiagligu fördelur jiimlort med dugslägei. Därvid måsie enligt DLKs
mening bl.u. beaktas alt tlutuinspekiionen hittills priivai bortemot 20 000
tillsiåntlsiirenden enligi tle gruntlcr .som tl.iiulagen nu anger. Det betyder
ull redan prövade men även planerade register, förmodligen ibland till inic
obetydliga kostnader, har anpassats till de krav som tlalalagen hittills ställt
upp för atl skytklet mol otillbörligt inirång i de regisireratles personliga
integritet skall bli tillgodo.sell. Del nu anförda bör .självfullet inte hindru
iindringar eller lillägg lill tlalalagen, om siarka iniegriieisskytklsiniressen
moiiverar sådana åigiirder. Hiinsyn måste tkxk las till huruvitla äntlringar
eller lillägg leder lill att regisier vilka retlan vant loremål lör
lillsiåntlsbeslui UV datainspektionen på nytt måsie omprövas av inspekiionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK har prövat lorslag om ändringar och tillägg lill
tlalalagen metl tlessa allmiinna synpunkier som utgångspunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>22.5 Register vars inrättande beslutats av regeringen
eller riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ceniral fråga som väckl debatt gäller om nuvarande
undanlag från lillsiåndslvångei enligt 2 ij 2 st dalalagen för personregister
vars inriittande beslulals uv regeringen eller riksdugen bör finnus kvur också
i fortsättningen. Mun hur unsell all gällunde undantug innebiir ett allvarligt
ocb omotiverat avsteg från datalagens grundtanke emedan såduna register i
allmiinhet hur en bredd och ett djup i informationen som saknar motsvarighet på
tlen privata sitian. Den särställning som offeniligheisprincipen ger
myndigheicrnus regisier i förhållande lill privata register har också unseiis
medföra speciella iniegritelsproblem. DALK hur närmure behandlat tlen nu
berörda frägan i kapitel 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del undantug som gäller nu får, såsom unfördes redun vid
dutulugens lillkomsi, även enligi DALKs mening i prakiiken en begränsad
räckvidd genom den ordning som skull iukllus enligi duiulugen i dess hittills
gällunde lydelse. Skillnaden i handläggningen hos dalainspeklionen av
lillslåndsärenden och nu berörda ärenden är, såsom bl.u. inspekiionen påpekut,
i huvudsak formell. Stor vikt läggs vid inspektionens mening, varjämte
inspekiionen har lillsyn över registrens användning och kun ingripu med
föreskrifter. Bl. u. med hänsyn härtill men även för atl undvika
kompclens-konfiikier bör därför nuvurande ordning beslå. Erfarenheterna har
enligt DALKs mening inte visal all avgörande invändningar kan riklas mol denna
ordning från integriletsskyddssynpunkl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>22.6 Generella grunder lör lillslåndsprövningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillståndsprövningen enligt dalalagen innebär i dag aU
tilisiånd till ett personregisier skall meddelas om del saknas anledning anta
atl otillbörligt intrång i regisirerads personligu integritet skall uppkomma.
Del är visserligen inte möjligl att i datalagen niirmare precisera del
inlresseområde som lagen är lill föratt skydda. Grundlunken lorde dock vura au
all personregislrering i och för sig kan innebära risk för inirång i de
registrerades personliga iniegriiel men all det är registrets uiformning -i vid
mening -i varje siirskill full som är uvgörunde för om detta intrång bör
bedömas som otillbörligt eller inte. Omständigheter som nu särskilt skall
beaklus vid denna bedömning är arlen och mängden av de personuppgifter som
skall inga i registret saml tlc regisirerudes inslällning till registret. DALK
skull prövu otni dessa grunder kun unges med siörre utförlighet. Kommiuén hur
därvid uiguil från au de nuvarande grundernu börsiå kvurockså i framliden. Vad
det närmasi giilli uu prövu är således huruvida ytierligare generella
självsländiga krilerier kan ställas upp för bedömningen uv integritetsfrågan.
Detta spörsmål har behandluts i kupitel 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt DALKs mening bör uppgifter som samlats in för ett
viss bestämt ändamål i princip inlc tå utnyttjas förändra och senare uppkom
mande syften, även om delta innebäratt datateknikens fördelar inie kan
uinyitjas fulll och hell. 1 belraklande av att användningen av ADB-leknik kan
lörvänias komma all öka under ytterligare lång lid kommer del sunnolikt ur
enban leknisku och ekonomisku uspekterati liggu ullt närmure lill hunds att
använda uppgifter som sumlais in tor eu ändamål även för andra syften. Den nu
nämnda omständigheten bördärförenligi DALKs uppfattning uigöra ett nyu
generellt självsiändigi kriterium vid lillslåndsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundinställningen bör såsom hittills vara atl förhindra
en mer eller mindre vildvuxen fiora uv personregisier för mer eller mindre
ospecificerade ändumål. Med en sådun inställning måsle krävus uti del finns ett
rimligt motiv för regislerinnehållei. ställt i relation till ändamålet med
registret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma synsätt är enligt DALKs mening motiverat också när
det gäller personkretsens omfultning. Kommittén avser därmed inte främst
antalet personer som ingår i registrei i och för sig ulan nurmusi vilku
personer eller personkategorier som registreras. Ett register bör således inte
fö innehålla uppgifter om fier personer eller andra personer än som behövs lor
au ändamålet med registret skall bli lillgodoselt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutsatsen uv bl. a nu nämnda övervägunden blir enligt
DALKs mening för myndigheternas vidkommande närmast all dessa endust bör få
inrätta och föra sådana personregisier som behövs för all de skall kunna utföra
sina uppgifter enligi lug eller unnun beslämmelse. När del gäller företagen och
orgunisationerna m. fi. inom den enskilda sektorn blir slulsatsen närmast utt
dessa endasl bör fa inrätta såduna personregisier som behövs för derus
verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns därför sammanfullningsvis uniedning atl överväga
en utformning av de framlida grunderna för lillslåndsprövningen enligi
följande riktlinjer:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eu
personregister bör allijiimi lä inrälias om dei kan antas all registret -med
beaktande av de olika föreskrifter som kan meddelas - inte medför risk lor
otillböriigl inirång i tle registrerades personliga iniegriiel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vad som är
innebörden av begreppei otillbörligt inirång i de registrerades personliga
integritet kan inic avgöras generelli ulan måste i fortsätiningen liksom nu
bedömas från fall lill fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid bedömningen
bör dock särskilt beaktas au registrets iindamål står i överenssiiimmelse med
den verksamhet som den regisierunsvurige bedriver eller uvser ull bedriva</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vitlare bör
siirskill beaktas arten av och niiingtlcn personuppgifter liksom vilka personer
som skall ingå i registret sami all arlen. niängtlen och pcrsonkreisen slår i
(iverenssiiimnielse metl regisieriintlamålet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- tlei bör också siirskill beakias luiruvida tle
uppgifter som skall ingå i<br>
regisirel ursprungligen samlats in Hirannat äntlamål iin tlel syfte som skall<br>
lillgotloses genom registret</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- slutligen hör tlen insiiillning ull registret som
löreligger eller kan anias<br>
föreligga hos tleni som kan komma all registreras siirskill beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK har Ibreslagii tilliigg lill 3 ;; tlalalagen metl
tlen nu angivna innebörden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>22.7 Allmänintressets betydelse vid tillståndsprövningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild frågu som hör lill tillsiåndsförfurandei
gäller den s. k. behovsprövningen. 1 delta hänseende uttalus i DALKs direktiv
utt viss myckel kiinslig personinlbrmuiion enligt dalulugen Hr registreras om
eu slarkl sumhälleligi eller unnul ullmänl intresse påkullur det. I övrigi ges
enligt direktiven inte någon ledning i daialugen om vilken betydelse som skall
lillmäius behovet av ett lillämnal regisier vid lillslåndsprövningen. En vikiig
uppgift för DALK bör enligt direktiven varu att söku närmure unge hur behovei
av eu ifrågusuu regisier skall påverku prövningen och på vilken nivå denna
bedömning skull göras. D.LK har tagit upp denna fråga i kapilel 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Metl Uliryckel bchovci av eu ifrågasatt register niäsic
enligi DALKs mening avses behovei i vid bemärkelse. För au siirskilt belöna
della har D.ALK \'ali au använda uitrycket allmiinintres.sei i stiillet för
begreppet behovei av eu iilliimnai regisier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man, lill skillnad mol i dug, väljer alt i framiitlen i
lag generellt reglera frågan om vilken bctytlclse som vid tillsiåntlsprövningen
i det enskilda fallet skall lillmälas allniäninires.sei av eu iilliimnai
register kan lorui.ses au en såtlan rcelering måste fä olika konsekvenser niir
tlel giiller nuvarantle lle.xibiliiel och smidighet vid lillslåndsprövningen.
Man riskerar, såsom närmare tiuecklas i kapitel 6. iikad byråkrati och antlra
oliigenheier. Man måste också beakta au datalagens syfte i forlsällningen såsom
nu bör vara au värna om de regisireratles personlig;i iniegriiel och au lagen
inte lar nietlföra antlra ingreiiii i offenilig och cnskiltl </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><a
href="file:///\\atle2-s\crksanihei"><span style='color:windowtext;text-decoration:
none'>\crksanihei</span></a> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>iin såtlana som klan betingas a\ tleiia s.\fte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man bibehåller nuvurande ordning ger del fördelur i
form uv fiexibilitei</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som DALK lidigure berörl. Samiidigi lilluis
datainspektionen göra inlresse-uvvägningur som enligi direkliven räileligen bör
ankomma på den lagsiif-lunde församlingen, Effekierna av lagstiftningen förblir
mindre löruisebara när del gäller frågan om allmänintressets belydelse. A andra
sidan kan hävdas all nu gällande ordning i prakiiken fungerat väl. Det finns
därlor enligt DALKs mening skäl som lalar för all den inte bör frångås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man ändå vill överväga alternativ till nuvarande
ordning niir del giiller frågan om allmänintressets belydelse vid
tillståndsprövningen iir eu alternativ all uividga datainspektionens räu all
göra en mer allmän iniresseav-vägning. Ett annal alternaiiv iir au, med molsvarande
inskränkning av inspektionens räu, förbehålla lagstiftaren, dvs riksdagen,
denna rlin t varje enskilt fall och ytterligare ett alternativ utt lilliigga
regeringen såtlan riiii. DALK har, såsom framgår av kapilel 6, niirmare
överviigt dessa och andra aliernativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALKs uppfattning iir samnianfaiiningsvis all tlel iir
svårt au Unna alternativ till nu giillantle ortlning ulan all dessa nietlftir
prakliska oliigenheier, som inte kluri uppviigs av eu ökat skydd lur tle
regisireratles personliga iniegriiel. Kommiuén anser tliirftir vid en samlatl
betlömning au tlen ortlning som hittills tillämpats bör kunna accepteras även i
Ibrisiiiiningen. Kommittén anser sig alltså inie böra föreslå nägon lagändring
i syfte au tydligare än nu liigga fasl allmäniniressets beiytielse vitl
tillsiåntlsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nu nämnda slulsatsen iir emellenitl inte
förbehållslös. En Ibruisiiu-ning för denna är enligt DALKs mening au beslul om
inriiuandei och användningen av såduna offentliga personregisier, som geren
tljiipare inblick i de enskilda medborgarnas privala förhållanden, fanas av
riksdagen eller regeringen och inte läggs i hiinderna på tle myndigheler vilka
skall ulnyllja regisiren i sin adminisiraiiva verksamhei. Deua bör enligt
kommiiiéns uppfattning gälla både då tlel iir frågu om uti skupu nya regisier
för all underläua myndigheiernas arbeie eller göra detta enbktivare och niir
fråga uppkommer om all använda eu redan inräiiai regisier för nya iintlamål.
inom eller vid sidan av den regisieransvariga myndighelens egen verksamhei.
.Självfallet bärdatainspektionens mening tillniiiias sior betydelse Det skäliga
avgörandet kommer emellenid under den niimnda rörutsiiitningcn inic aii ligga
hos dalainspeklionen utan hos riksdagen eller regeringen. De principiella
invändningar, som kan riklas mot au ullmiininiresscis beiytielse inie regleras
närmure iin hiltills i datalagen, får tlå mindre lyngtl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>22.8 Samköming och användningen av personnummer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En frågu, som rönt slort iniresse i den ullmänna debatten
och som ofta kun kräva en mer övergripunde avvägning mellan allmäniniressei och
kravel på skydd förde registrerades personliga integritet, gäller samköming av
register som förs med ADB. Man har, liksom vid dutalagens lillkomsi. särskilt
pekat på de risker för otillbörligt inirång i personlig iniegriiel som kan
uppkomma genom alt uppgifter som ursprungligen samlats in för eu ändamål senare
används för andra syften, som inte från början vurii plunerade. Man har ansett
ull ell sådani uinyltjande i otillbörlig grad minskar den enskildes
mtijligheier</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>au överblicka hur uppgifter som han lämnal om sig används,
liksom au själv råda över anviintlningen av dem. DALK delur den nu nämnda
uppfattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F.n önskviirtl ålgärd lör ull minsku de niimnda riskerna
har ansetts vuru utt begränsa anviindningcn uv personnummer i personregister
eller atl helt slopa pcrst)nnummcr. Enligt den nu nämnda uppfattningen skulle
alllså de risker, st)m möjlighelerna till samköming lör med sig, friimsi vara
betingade uv förekunisien av personnummer som gemensami identifikationsbegrepp
för personerna i olika register och kunna elimmeras om personnummer las bon som
identifikationsbegrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK har lagil upp frågorna om samköming och personnummer
i kapilel 7. Såsom tliir framgår har D.-XLK, med hiinsyn lill det intresse för
frågorna som finns, gjori en siirskild undersökning för all belysti sambandet
mellan personnummeranvändningcn tich riskerna vid samköming av personregisier
samt konsekvenserna uv ull begriinsu eller hell slopa personnummer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt DALKs mening skulle ett slopande av personnummer i
personregister inie på något avgörande siiii lägga hinder i viigen för
samkörningar. Visserligen skulle man på kort sikt försvåra möjligheterna till
samköming renl lekniskl och dessa svårigheler bör inie underskaiias. På någoi
längre sikl skulle emellenid svårigheterna övervinnas. Metoder för sådunu
lösningur finns och lilliimpus redan i dag. Del skulle niirmasi vuru en frågu
om utt anpassa ADB-s\ siemen lill dessa meiider. Eftersom behovei av ull registrera
personuppgifter och utt så säkert som möjligl kunna ideniifieru varje
registrerad individ kvarslår skulle den fakiiska situationen efter någon lid på
nytt bli densamma som nu. dvs de lekniska förutsätt ningurnu för sam körning
skulle åter föreligga i samma omlätining i stort som i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulan all man uppnår avsell resultat skulle dock eu
slopande av personnummer få omfattande konsekvenser. DALK vill här särskilt
betonade höga koslnudernu. som inte med säkerhei låter sig överblickas utan
ingående undersökningar, men .som i sisla hand i vart full lill en del måsle
drubba den enskilde genom höjda avgifter och priser. Kommittén vill också
särskilt framhålla de prakliska olägenheier som skulle uppslå inom såväl den
offenlliga och den enskilda seklorn som lor den enskilde. Framför allt bör
emellerlid nämnas de betydlig! ökade risker för förväxling av personer, som i
vart fall under en övergångstid skulle bli följden och ull ökude risker för
sådana förviixlingar även kan innebära ökade risker för olillböriigt inirång i
personlig iniegriiel. Vud som sagls nu skulle enligi kommitténs uppfattning
gälla också vid en mer om'ätiande bcgriinsning av personnummeranviind-ningcn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn lill det anförda är DALK således inte beredd
all förorda något förbud eller någon omfaitande bcgriinsning när del gäller
användningen av personnummer i personregisier. Däremoi bör man enligt
kommiiiéns mening uppmärksamma hur uppgiften görs lillgänglig och vem som
fårdel av uppgiften. Eu personnummer bör enligt kommitténs mening inte göras
lillgängligl i uidaia frän regisiren i vidare mån än som behövs för
lillgodo-seentle av iintlaniälei med dessa Om uppgiften skall görus lillgänglig
uianför den rcgisierans\ariges egna verksamhet, såsom på udresseliketier, i
löncbe-sked eller i fakturor, bör den regisieransvarige siirskilt beakla alt
della inte sker i onödan eller på sätt som iir iignai all viicka oro eller
förargelse. Man bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span></b><b><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>45</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>givelvis inlc heller avkriiva den enskilde uppgift om
personntiinmer i antlra fall än då uppgifien behövs. D.ALK har förordal all den
nu berörda frågan särskili uppmärksammas av tiaiainspekiiöncn</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Niir tlel
giiller samkörningsfrågan i övrigt har man i deballen framför alli pekai på au
myndigheterna, i det i och för sig viillovliga syftei au så räitvist och
rationellt som möjligt ftillgöra sina uppgifter, blivit alltmer beniigna ull la
,ADB-tekniken och möjlighelerna au samköra regisier lill hjälp lor all
kontrollera riktigheten uv uppgifter, som den enskilde liimnur om sig i oliku
summunhung. Det ur dock inte ovanligt all man iiven inom den enskildu seklorn,
t.ex. inom försäkrings- och krediiupplysningsverksamheien, uinylljar uppgifter
i olika offenlliga register föratt koniroller;iuli informaiion, som den
enskilde liimnai om sig själv i den egna verksamheten, iir riklig. Vid sidan
härav torde samköming och annat samutnytljande av data i försia hand gmndas på
önskemål inom den vetenskapliga forskningen, inklusive samhällsplaneringen t)ch
statistikproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del nu
anförda ger enligt DALKs mening vid handen au samkörnings-problemen
aklualiserar en vitlare politisk fråga. Denna fråga gäller vilka nieloder man
bör acceptera all myndigheter och företag ulnyttjar för ull konirolleru
riktigheien av uppgifier som den enskilde, ofta under sannings-försäkran eller
i liknande former, lämnat i ell visst besläml udministrulivt ärende eller i ett
besläml kundförhållunde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nu
angivnu frågun. som i och för sig inte hur sin grund i .DB-lekniken. medför
svåra uvvägningsproblem. Inie minsl gör sig dessu problem gällunde beiriiffande
beslul om t. ex. taxering i skutiesummunhung och vid myndigheicrnus beslul om
behovsprövade förmåner. Här finns eu uppenburi och UV siuismakierna klurl
uttului kruv på likformighet och rättvisu. Det lorde också rådu enighet om ull
ett tillgodoseende av detta krav förulsiilter kontroll, som ofta kan göras
effektivast med ADB-leknikens hjälp tich med uinytljande av uppgifter i
särskilt de stora statliga registren. Med kontrollbehovei följer ofrånkomligen
eu motsvarande avkall på kravet om skydd för den enskildes personliga
iniegriiel. Alla lorde dock vara ense om all kontrollbehovei inte kun lä
motivcru utt deltu avkall fur gå hur långt som helst. Å undra sidan lar viirnet
av den personliga integriteten inte la sig sådanu uttryck utt del, med riiii
eller orätt, uppfattas som en strävan att hindra den kontroll som de ullru
fiesia medborgarna, inte minsl i egenskap av skattebetalare, anser angeliigen
och nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
DALKs mening går del inte utt en gång för alla genom en regel i datalagen
liigga fast hurden nu beskrivna intresseavvägningen bör utfalla. I stället
måste beakias all det kontrollbehov, som otvivelaktigt existerar, friimsi är en
följd av de sysiem för beskaUning och behovsprövade förmåner som besluiatsav
riksdagen. D.ALK anser diirför atl iiven förutsättningarna för och omfattningen
av de konlroller som är nödvändiga i detta sammanhang bör beslämmas i samma
ordning och med beaktande uv de lekniska hjälpmedel som slår lill buds. Därvid
måsle även prövas hur dessa hjälpmedel bör lu unviindus. I me minsl
ADB-leknikens möj ligheler gör del lu alltmer nödviindigi. Det bör alliså inte
ankomma på dalainspeklionen eller andra myndigheter au bestämma
förulsäuningarna föroch omfatiningen av konirollåigiirder inom den offentliga seklorn.
I annat fall kun förulses all dalainspeklionen med tanke på den siiindigt
ijlliagande datoriseringen i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ökande omfallning kommer au få la ställning lill önskemål
om au. bl. a. uv ekonomiska skiil, få använd.i regisier för olik;i andra
ralionella iindamål än dem för vilka registren ursprungligen kommii lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man bör alliså enligi DALKs mening från sialsmakiernas
sida klarare än nu lägga fast för vilka iindamål uppgifter i siailiga regisier
får användas, varvid även khiri bör framgå all de inie ulan medgivande av
riksdagen eller regeringen i varje siirskilt fall lar utnyttjas för andru
syften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK vill erinra om all del oftare kan finnas anletlning
ull genom särskild föreskrift enligi 6!; datalagen skärpa den
regisleransvariges uppgiftsskyldighet enligt 10 i; datalagen i nu berördu
sammanhang än i andru, i syfte all bemöta den oro för okontrollerad användning
av registeruppgifter som den enskilde kan hysa. Inte minst informaiion om ull
de uppgifter, som den enskilde lämnaromsig forell visst besiiimt ändamål,
kontrollerus och om hur kontrollen görs skulle friimja iniegritetsskyddel.
Diirför bör-i de läll dellu är praktiskt möjligl -sådan information liimnas
redan då uppgifterna hämtas in. Om det sker torde oron för inlegritelsinlrång i
avsevärd grad dämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns saken också eu behov av informaiion om
vidareanvändningen av uppgifter.som den enskilde lämnal i ett vissl besläml
sammanhang. Del är diirför enligt DALKs mening önskvärt ull dulainspeklionen i
samråd med berörda regisieransvariga myndigheler närmare överväger behovei av
och formerna försådan information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>22.9 Befolkningsregister och SPAR</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt DALKs direktiv gäller en under senure lid särskilt
diskuterad fråga lillållighelen av register som upptar stora delar av befolkningen
inom hela landet eller inom visst område. Behovei av reglering lorde enligt
direkliven i förslå hand gälla de enskilda och kommunala sektorerna, eftersom
inrättandet av statliga befolkningsregister i fiertalet fall förutsätter
direkl eller indirekl ställningstagande från sialsmakiernas sida. Den nu
berörda frågan faller enligt direktiven under kommitténs uppdrag och har lagils
upp i kapilel 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom ullalas i direkliven har det ansetts lämpligt atl, i
syfte au begränsa antalet personregisier av lolalkaraklär, göra en provisorisk
iindring i duiulagen i samband med beslul om eu cenlralt statligt
personregisier för regisierakiualisering, personnummersäiining,
personnummerkoniroll och urvalsdragning, kallat SPAR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan den I februari 1977 gäller sålunda särskilda
bestämmelser i 3 a i; datalagen, som lar sikle på personregister vilka omfattar
belydande del av befolkningen i riket eller i område diirav. I samband med
beslutet om deltar provisoriska lillägg lill dalalagen uttalades au SPAR
uigjorde en förutsättning för lillkomslen a\ 3 a s.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut om inrättande av SP.AR fållades av riksdagen i
december 1976. Arbelel med au genomföra beslutet pågår och uiförs uv
duiumuskincenlrulen lör administrativ dalabehandling (DAF.A), som också skull
svura för driften och vara regisieransvarig i datalagens mening. DALK har vid
fiera lillfällen under hand haft konlakler med förelrädare för DAF.A när del
gäller utvecklingen av SP.AR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.Ändamålet med SP.AR skall vara
regisierakluulisering(ändringsaviseri'ng)i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span></b><b><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>47</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fråga om de i SP.AR ingående uppgifterna,
personnummerkoniroll och sökning efter personnummer saml urvalsdragning av
persongrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regislerinnehållei
i SPAR skall i huvud.sak uigönis av de personuppgifter som hos liinssiyrelscrna
används lor Ibikbokföringen och,i viss mån,iiven lor den enskilda laxeringen
och fasiigheisiaxeringen Exempel på registeruppgifter är personnummer, namn
och adress,civilstånd saml laxerad inkomsi och fastighelsinnehav.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del ena
huvudsyftet med 3 a i; dalalagen har angells vara all begriinsa anialei
personregister uv lolalkaraklär. D.ALK delar uppfattningen uti en sådan
begränsning bör eftersiriivas. Andra skäl än integriieisskytldsaspckien, skäl
som 1. ex. sårbarhetsrisker, lalardock förmodligen med siörre styrka lor en sådan
begränsning. De risker som kan vara förenade med befolkningsregisier bör
därför med hiinsyn lill syftei med dalalagen i första hand beaktas i annan
ordning än inom ramen för datalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid lillkomslen av 3 a i; datalagen framfördes också
invändningar moi utformningen av lagrummei. som ansågs svuriolkul. DALK, som
hur lill en huvuduppgift ull söka unge grunderna för tillståndsprövningen
enligt datalagen med siörre uiförlighei än lor närvarande, kan inie borlse frän
au dennu krilik i viss mån är befogud. Det voredärförenligt kommitténs mening
önskvärt au söka rådu bot på den oklarhet som nu löreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beirukiut från iniegriieisskyddssynpunki ur del med hänsyn
lill det nyss anförda enligt DALKs mening naturligare och mer angelägel au i
datalagen i försia hand söka ge lagstöd åt datainspektionens praxis all inga
personregister bör få innehålla uppgifter om andra fysiska personer än som
svarar mol den regisleransvariges arbetsuppgifter och verksamhetsområden, än
all särskilt ingående reglera s. k. befolkningsregister. Såsom utvecklats
närmare i kapilel 8 är det i regel andra faktorer än regislrets geografiska
omfallning eller antulet personer som ur uvgörunde DALKs förslag lill ny
lydelse av 3 i; dalulugen är avsett UU uigöra det önskade lagstötjet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom inriittande
av SP.AR har man avsell au begriinsa behovei av undra befolkningsregister för
kundvärvning och undra urvalsdragningar, personnummersätining och
pcrsonnummerkontroll sami akiualisering uv andra register. DALK vill peka på
att man vid bedömningen av 3 a s och SPAR särskilt måste beakla all de
regisicriindamål som SPAR sålunda skall lillgodose ofta lorde vara naturliga
funklioner i förelagens och orgunisulio-nernu.s personregisier. 3 a i; och
syftei med SPAR innebär dock i praktiken en begränsning av framför allt
förelagens och orgunisalionernas riitt atl själva avgöru lor vilka ändamål man
behöver föra egna personregisier i sin verksumhei och au det lagts på
datainspektionen alt sörja för au den eftersträvade begränsningen kommer lill
siånd. Diirvid har regisierändamålel, lill skillnad mol dutulugen i dess
ursprungliga lydelse,! praktiken gjons ull eu sjulvstundigi och avgörande
kriierium vid inspektionens lillsiåntlspröv-ning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK stiiller sig som niimnts inte avvisande tili tanken
au antalet andra befolkningsregister lor samma ändamål som SPAR bör begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>D.ALK är
också beredd au godia au konsekvenserna av eu sådani synsati kan bli uu riiiten
;iu föru personregister med SPARs funklioner i princip förbehålls den som hur
regisierunsvarei för SP.AR. Dessa konskevenser av SPAR är emellerlid enligt
kommitténs uppfattning så belydande all de bör kommu till klan uttryck i
datalagen genom all syftei med SPAR lagfästs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK har tliirlör föreslagit en ny paragraf i datalagen,
28>;, med denna innebörd. Dessutom bör enligt konimitiéns mening den närmare
utformningen av SPAR med hänsyn till registrets belydelse regleras i särskild
ortlning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALKs förslag lill lagreglering innebiir visserligen utt i
princip endast SPAR fur Ibras för angivn;i iindamål, även om regeringen bör
förbehållas räll all medge unduniugoni det skulle visa sig finnas starka skäl
för della. DALK anser emellertid atl ell enda offentligt regisier med de
funklioner som SPAR skall fylla har sådana Ibrtlelar från bl. a. iniegriieisskyddssynpunki
all den lösningen iintlå bör förordas. Vid denna bedömning beaktar DALK
särskilt all del här i betydantle grad rör sig om handel med personuppgifter.
Med lanke på alt del således i regel gäller kommersiellt utnyttjande av uppgifter
om de enskilda medborgarna fårenligi kommitténs mening näringspolitiska och
liknande inviindningar mol den lösning som SPAR innebär inte sådan tyngd au man
nu bör överväga ull omprövu riksdugens beslul om SPAR. Enligt DALKs uppfuttning
bör dock målet med SPAR sätius högre än som angavs i sumband med riksdagens
beslul om registrets inrättande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del nyss anförda lalar enligt DALKs mening slarkl för au
SPAR bör innehålla alla de uppgifter i länsstyrelsernas personband som i dag
tillhandahålls av länsstyrelserna för urvulsdragning, saml planerade uppgifter
i fasiighelsbanden och laxeringsbanden och all SPAR får ensamrätt atl ulföra
personnummerkoniroll, personnummersätining, akiualisering uv undru regisier och
urvulsdragning på grundval av dessa uppgifter, både urval på muskinelli läsburi
medium och urvul uv udresser på eiikeiier. Försl med en sådan regel synes mun
hell nå de syften som ligger bakom lillkomslen av 3 a ij och SPAR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallel far en sådun ordning som nämnls nu inte
medföru ingrepp i offenlljgheisprincjpen. SPAR lar således inte hindra ullag uv
undru uppgifter från liinssiyrelsernu eller undru myndighelers regisier än
sådun uppgifier som finns i SPAR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom 3 i; och 28 i; duiulugen i dess av DALK föreslugnu
lydelse kun mun enligt kommitténs mening tillgodose syftei med 3 u i; dutulugen
utun att dellu provisorisku lugrum vidare behövs. DALK hur därför föreslugii
ull 3 u i; upphör au gällu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>22.10 Mjukdata och andra speciellt känsliga uppgifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 debatten rörunde skyddet för personlig integritet har krav
rests på en skärpt reglering när del gäller rälien atl registrera s. k.
mjukdala med ADB. En unnun fråga i dellu summunhung är huruvida ytterligare
kategorier ömtåliga uppgifter som i och för sig inte behöver varu mjukduiu, t.
ex. uppgift om rus, bör förus in under den skärpta reglering som nu gäller
enligt 4 >; dalalagen. DALK har behundlui </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><a href="http://des.su/"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>des.su</span></a> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>frågor i kupitel 9.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK vill påpeka Ull innebörden av begreppet mjukdata
äroklur. Enligt de försök lill niirmare precisering som gjorls är mjukdala
värderande omdömen om människors familjeförhållanden, uppförande,
samhällsanpassning, psykiska status, studieiniensiiet, prestationer i
arbetslivet m. m. Även om denna definition inte med någon siörre klurhet anger
belydelsen ulgår DALK</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>från
alt mjukdata har den nämnda innebörden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
DALKs mening måsie frågan huruvida en viss uppgift är all anse som mjukdala,
liksom känsligheien, bedömas från fall lill full méd beakiande av ulformningen
loiall seu av del regisier i vilkel uppgiften förekommer. Mjukdala i form av
omdömen och värderingar kan i. ex. vara av både positiv och negativ art ur den
registrerades synvinkel. Här som i andra sammanhang är jnie bara arten
uppgifter av belydelse vid känslighelsbedömningen ulan även sådana fakiorer som
t. ex. sätiet för uppgifternas insamlande, registerändamålet och vem som får
del av registeruppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av del anförda är del enligi DALKs mening inte möjligl all utforma
vare sig en generell definition av begreppei mjukdata eller en generell regelom
när mjukdala bör vara tillåtna eller förbjudna,som lämparsigatl föra in i
dalalagen. 1 vad mån mjukdala ingår i ell lillämnal regisier och känsligheien
av förekommande mjukdala måsie även i fortsätiningen i princip bedömas från
fall till fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
innebär emellerlid inte att DALK är avvisande lill länken all mjukdala i regel
kan behöva underkaslas en mera ingående prövning vid lillsiåndsgivningen än
andra uppgifier. Tväriom vill kommittén understryka all daiainspekiionens redan
nu särskili reslrikliva inslällning i della avseende är riklig och önskvärd.
För all ytterligare betona della föreslår DALK atl man inför ett nyll iredje
siycke i nuvarande 6 t; datalagen av den innebörden atl datainspektionen vid
bedömningen av om föreskrift behövs särskilt skall beakla huruvida del i
regisirel ingår personuppgifter som utgör omdömen eller andra värderande
upplysningar om den registrerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
DALK nyss anförl rörande prövningen av mjukdala äger enligt kommitténs mening
lillämpning även på uppgifier som omfattas av nuvarande 4 i; dalalagen, liksom
överhuvudiagel på uppgifier som, beroende på omsländighelerna i del särskilda
fallel, är all anse som särskili känsliga. Vilka uppgifter del gäller, utöver
mjukdata och uppgifter enligt 4 i;, kan dock inte uvgörus generellt utun måste
bedömas från full lill full. Dessulom ändrus vurderingurna från tid till annan.
Det är därför enligt DALKs mening inte lämpligt all söka göra någon mer
ingående uppräkning i dalalagen, ulöver den som redan nu finns i 4 i;. DALK har
därför avstått från all redovisa några försök i den riklningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>22.11 Anställdas medverkan vid prövningen av
personregister vid företag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Datainspektionen
skall enligt 3 ;; datalagen i dess nuvarande lydelse vid tillståndsprövningen
särskilt beakla bl. a. den inslällning lill regisirel som föreligger eller kan
antas föreligga hos dem som kan komma att registreras. DALK har i kapilel 5
närmare redovisal daiainspekiionens praxis, när del gäller formerna för
bedömningen av de regislrerades inslällning och ansell all denna praxis bör
godias också fortsättningsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 DALKs direkliv ullalas
atl datoriseringen inom näringslivet påverkar förhållandena inom arbetslivet på
ett avgörande sätt och au spörsmål som gäller de unställdus personligu
iniegriiel, i. ex. deras medverkan vid prövningen av frågan om tillstånd till
personregister vid företag, givetvis faller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4
Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 109</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inom kommitténs utredningsuppdrag. Denna fråga har
kommittén tagil upp i kapitel 10. Frågan bör dock enligt DALKs mening inie
begränsas lill löneregisier, personalregister o. dyl. hos företagen ulan bör
även omfatta tillåtligheten av sådana register hos arbeisgivure överhuvudtaget,
dvs. även hos t. ex. myndigheler, kommuner och landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera förslag och synpunkier rörunde förbätlrud insyn och
medbestumiTiunderäii för de anslällda i fråga om personulregister hur före
medbeslämmundelagens ikrufttrudunde förts frum i motioner till riksdugen.
Önskemålen enligt motionerna synes lill viss del bli tillgodosedda genom
medbestämmandelagen och den avtulsreglering beiräffande dalafrågor som kun
förvarnas genom pågående förhundlingur om medbesiämmundeuvial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fråga som numera aktualiserats genom
medbestämmandelagen är i vad mån duluinspeklionen vid tillståndsprövningen
enligt dutulugen särskilt bör beuklu om förhundlingur enligt
medbestämmundelagen ägl rum eller inte när del gäller regisier över anslällda
vid förelag och myndigheler och vilken belydelse resultatet av sådana
förhandlingar i förekommande fall bör tillmätas. Även för bedömningen av denna
fråga torde enligt DALKs mening kommande reglering av datafrågorna genom
medbesiämmundeuvtul ha betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resultatet uv förhundling enligt medbestämmundelagen
rörande 1. ex. ell planerat personalregisler bör dock, om sådan förhandling ägl
rum, vura av Slort värde för datainspektionen vid bedömningen av de
registrerades inslällning. Det är därför enligt DALKs mening rimligt all
dalainspeklionen beiräffande sådana lillslåndsärenden som nu är i fråga
särskili undersöker huruvida förhandling ägl rum och i förekommande fall begär
in prolokoll över förhandlingen innan ärendei avgörs. Samiidigi måsie
emellertid beakias all olika fackliga organisaiioner kan komma till skilda
uppfattningar rörande ell och samma regisier och atl del kan finnas
registrerade, vilkas upplänning överhuvudiagel inte kommer till uttryck genom
resultatet av förhandlingar. Det måsle också ankomma på dalainspeklionen au
svuru för att tillämpningen av datalagen blir så enhetlig som möjligt inom
lundei i dess helhet. Datainspektionen börallisä ha det slutliga avgörandel i
sin hand närdel gäller frågan om risk för otillböriigl inlegritelsinlrång
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund bl. a. av del anförda är det enligt DALKs
mening, i vart fall för närvarande, inte lämpligi all la in besiämmelser om den
nu diskuierade frågan i datalagen. DALK utgår därvid såsom nämnts nyss från atl
del vid dalainspektionens prövning ändå kan finnas särskild anledning alt
beakla humvida förhandling enligt medbestämmandelagen skett och resultatet av
dessa förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>22.12 Modifiering av tillståndskravet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt DALKs direkliv bör tillsiåndskravet enligt
datalagen i princip slå kvar också för framliden. Man bör dock enligt
direktiven söka nyansera regleringen så all denna inie onödigivis leder till
hinder i allmän eller enskild verksamhet. Mol den bakgrunden har DALK prövat om
det förfarande vid tillståndsprövningen, vilket i kapilel 5 föreslagits som
huvudregel, kan nyanseras beiräffande vissa typer av register som kan antas
vura mindre</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kiinsligu från integriletsskyddssynpunkl. Del är
självfallel av vikt alt man inte har en större statlig administrativ apparat än
nödvändigt när del gäller kontrollen av personregister. Denna sist nämnda fråga
har kommittén behandlat i kapitel 11.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom datainspektionens verksamhet har man nu en avsevärt
säkrare uppfattningän vid datalagens tillkomst om vilka olika lyperav
personregister som finns och hur dessa är ulformade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt DALKs mening bestyrker erfarenheterna alt många
register, såsom uniogs då duiulagen kom till, är såduna alt del utun någon
omfutiande prövning slår klurl all de inte innebär någon fara för otillbörligt
inlegritelsinlrång. Dutuinspekiionens pruxis hur visut utt del, allteftersom
erfarenheter vunnits, i prakiiken varit möjligl at gå ifrån den bedömning från
fall till fall som föruisatles då dalalagen kom lill och i siällei göra en
generell bedömning en gäng för alla beiräffande vissa lyper av regisier. Vilka
regisier del i huvudsak gäller framgår av bilaga 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om skillnaderna jämfört med del nuvarande förenklade
förfarandel i prakiiken inie skulle bli siora är del enligi DALKs mening mol
bakgrund av del anförda ändå moliverai all nu överväga om inte ell
unmälningsförfurunde i vissu full kan ersätlu kruvet på formelll lillsiånd.
Detla bör gälla sådana register som visserligen förekommer i betydande
omfattning men som uppenbarl inte kun untus innebära risk för otillbörligt
intrång ide regislrerades personliga integritet. Eli sådant anmälningsförfarande
bör enligt DALKs mening bygga på erfarenheterna av del s. k. förenklade
förfarandet. Det är därvid i försia hand abonnentregister,
faktureringsregister, kundregister, hyresregister och medlemsregister som i
fortsättningen bör kunna komma i fråga för ell anmälningsförfarande. Övriga
regisier som nu omfattas av det förenklade förfarandel är enligi DALKs mening
av sådun an all det principiella kravet på lillsiånd allljäml bör bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett anmälningsförfarande enligt den nu diskuierade modellen
måste bygga på föreskrifter i dalalagen. DALK har föreslagil en ny paragraf, 26
1;, j datalagen med sådant innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med stöd av 26 i; bör regeringen kunna undanta de typer av
regisier som DALK nämnl nyss från tillsiåndskravet och dalainspeklionen, på
molsvarande sätt som nu gäller beträffande del förenklude förfurandet, närmare
reglera registrens utformning i sina föreskrifter och anvisningar. Bestämmelsen
ger ocksä stöd för att senare undanta även andra typer av regisier om
erfarenhelerna skulle ge vid handen alt del finns ytteriigare sådana, som
uppenbart inie innebär risk för olillböriigi inlegriieisinirång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regisier som sålunda kan komma all undanlas frän
lillslåndskravei bör varu underkustude dutalagens bestämmelser i övrigt, t. ex.
datainspektionens lillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>22.13 Behovet av särskilda regler för forskning och
statistikproduktion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt DALKs direkliv kan frågan vilken belydelse som
skall lillmälas iniressei av atl ett vissl register kommer lill stånd
aktualiseras bl.a. för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>register
inom den vetenskapliga forskningen, särskilt sumhällsforskningen. Inte sällan
kan det enligt direktiven bli nödvändigi att göra en avvägning mellan å ena
sidan det värdefulla underlug för forskning och reformurbete som siudier med
inslag av persondala kan ge och å andra sidan inlegriiels-kraven. 1 direktiven
uttalas vidare atl man från forskarhåll sagt sig hysa farhågor för alt den
nuvarande ordningen skulle kunna hota forskningens frihet och oberoende. DALK
bör enligt direktiven överväga vad som kan göras för all man skall kunna
försäkra sig om all sådana konsekvenser inte uppslår. Utgångspunkten bör dock
självfallet vura atl forskningen såväl som annun verksumhei i samhällel skall
bedrivas under tillbörlig respekl för enskildas privatsfär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget nämns i direktiven att kommittén kan ha anledning alt beakta
behovet av särskilda regler för forskning och statistikproduktion också i fråga
om lillsiåndsproceduren och i andra liknande hänseenden. Detsamma gäller enligt
direktiven bl. a. informationen lill intervjuade vid intervjuundersökningar
saml förstöring, avideniifiering och kryptering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
har lagit upp de nu nämnda frågorna i kapitel 12.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
uv personregister för forskningsändamål och för stalisliska ändamål har varil
föremål fören livlig diskussion. Å ena sidan har förts fram krav på en skärpt
reglering i datalagen. Å andra sidan har från forskare och statistiker uttalats
önskemål om att sådana register undanlas från dalalagens tillämpningsområde
eller atl i vart fall lättnader i den nuvarande regleringen införs. Man
hardärvid bl. a. pekat påail det aren klarskillnad mellan register, vilka förs
som ett led i myndigheternas administrativa verksamhet och register för
forskning, statistik och planering i olika former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
datalagens tillkomst ansåg man sig inte böra bryta ul vissa typer av
personregisier lill särskild reglering. Lagen gjordes i siällei generelli
lillämplig på alla regisier men man gav dalainspeklionen slort ulrymme för
hänsynstaganden till de skiftande omsländighelerna i varje enskili fall. DALK
anser all man inie heller nu i dalalagen bör införa särskilda regler för olika
lyper av regisier, såsom i. ex. för adminisiraiiva regisier ä ena sidan samt
forskningsoch slalislikregisler, å den andra. DALK uigår därför från ull
regisier för forskning och slulisiik lills vidare i dalalagen bör underkaslas
samma generella regler som andra regisier, vilka kräver lillsiånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan diskuleras huruvida del, såsom föreslagits i deballen, är möjligl och
lämpligt all göra någon form av undanlag från huvudregeln om krav på lillsiånd
när del gäller vissa typer av forsknings- och slalislikregisler. Enligt DALKs
mening lämpar sig dock forsknings- och slalislikregisler inte särskilt väl för
ell förenklat förfarande eller ett anmälningsförfarande. Della gäller bl. a.
med hänsyn lill alt antalet register irois alli är förhållandevis begränsal men
ofta innehåller känsliga uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DALKs
förslag i della delbeiänkande innebär emellerlid alt särskild hänsyn till
forskningens och statistikproduktionens speciella behov, såsom hiltills, bör
las även i fortsättningen. Del betyder all forsknings- och stalistikändamål
även i fortsätiningen bör kunna uigöra särskilda eller synnerliga skäl all
tillåta regislrering av uppgifter som anges i 4 i datalagen. Även i övrigi bör
dalainspeklionen kunna vuru mindre restriktiv när del gäller regislrering för
forsknings- och siuiisiikändumål än eljest, t. ex. när del gäller samköming och
annat samuinyttjunde uv uppgifter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK vill siurkl underslryka värdet uv forskning och
statistik och vikten av atl forskningens frihel och oberoende inte äventyras.
Kommittén unser emellenid inte någru nyu regler påkallade i datalagen när det
gäller prövningen av forsknings- och slalislikregisler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den debatt som förts i ämnci är emellertid enligt DALKs
mening av stort värde och bör inie sluia med del nyss nämnda konslaierandet.
Kommittén vill därför väcka frågan om inte datainspektionen och företrädare för
forskningen och statistikproduktionen bör överväga möjligheterna atl skapa ell
nicru permunent orgun för överliiggningur i gemensummu ämnen. Ett sådunt
sumrådsorgun bör visserligen inte la ställning lill enskilda ärenden hos
datainspektionen men kan iindå liinkas tillföra inspektionen synpunkter, som
kan vara av värde vid tillståndsprövningen och även föra ul inspektionens
synpunkier inom forskningens och statistikproduktionens egna kretsar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterst synes den deball som föns mera gälla forskningens
mål och metoder överhuvudtaget än den omständighelen all man numera utnyttjar
ADB-leknik för vetenskapljgu och siaiisiisku ändumål. Del måsie då enligt DALKs
mening beukius att datalagen, med dess i della sammanhang begränsade syfte atl
regleru personregistrering som sker med ADB, inte är den enda och kanske inte heller
den viktigaste faktorn av betydelse för forskningens frihel och oberoende. Del
finns därför belydande risker för alt debatten blir snedvriden och föga
rulivisunde om den sker med den begränsade utgångspunkt som dalalagen ulgör.
Med hänsyn härtill och till frågans belydelse vill DALK föreslå all den nu
prövas i ell bredare perspektiv av stalsmaklerna i samarbele med företrädare
för forskningens olika områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>22.14 Direktreklam och annat utnyttjande av datorlagrade
personuppgifter för kommersiellt bruk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt DALKs direkliv har kommiuén all ullmänl överväga
frågan om försäljningen av datorlagrude personuppgifter för kommersiellt bruk.
Dessulom anförs ull DALK, i unslulning lill den utredningsuppgift som gäller
frugun om förbätlrud tillgång till myndigheternus ADB-maierial, torde behövu
överväga vilku begränsningur .som behövs för ull hindra ett oönskul uinyttjunde
uv del ullmännas ADB-materiul för renl kommersiellu syften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu nämndu frågornu hör ulliså närmusi till näsiu etupp
av DALKs utredningsarbete. Mol bukgrund uv den diskussion som förts hur
kommittén ändå redun i nu förevurande arbetsetupp tagit upp frågan om
kommersiellt uinyttjunde uv duloriugrudc uppgifter i offeniligu regisier med
särskild inrikining pu djrekireklumverksumheten. Frågun har behandlals i kapilel
13.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D.ALK delur den uppfuttning som innebär all ett
utnyttjande av offenlliga uppgifter för direkiudresserad reklum och unnul
kommersiellt bruk egentligen, såsom suken hur uttryckts, är deisummu som utt
"åku snålskjuls på offentligheten". ADB-lekniken, med de nya
möjligheler till selekieringar och massuiiag som tekniken ger, hur här såsom på
moisvurunde säll inom många andra områden medfört att effekierna av
offentlighetsprincipen blivit mer accentuerade än lidigare och därmed föremål
för deball.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mun bör dock beuklu all offeniligheisprincipen inte lägger
hinder i vägen för en ingående prövning uv en begäran om ullug av offentliga
personuppgifter på maskinellt läsbart medium föratt avgöra huruvida dessa
innebiir risk för otillbörligt inirång i personlig iniegriiel. Tillkomsten av
dalalagen har alltså inneburil ökad kontroll och restrikliviiel jämfört med
tidigare när del gäller möjlighelerna au göra sådana ullag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den uiformning av SPAR, som DALK förordal, skulle innebära
en ytterligare begränsning i möjlighelerna all fritt förfoga över offenlliga
uppgifter för kommersiellt utnyttjande. Dessutom bör nämnas alt duluinspeklionen
i forlsällningen kun förbjudu ull söknycklur som kan antas vuru olämpligu från
iniegriieisskyddssynpunki unvänds för ull göra urval ur SPAR eller andra
offenlliga regisier. Effekien av del nu anförda blir i prakiiken en skärpning
av gällande regler. Det kan enligt DALKs mening med fog hävdas alt
möjligheterna lill uttag på maskinellt läsbart medium av personuppgifter i
offentliga register därmed är omgärdade av sådan restrikliviiel atl risken för
otillbörligt inirång i personlig integritet i della sammanhang lills vidare är
tillräckligt förebyggd utan atl ingrepp i de inlressen som bär upp offentlighetsprincipen
behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad DALKs överväganden i denna etapp av utredningsarbetet
ytteriigare bör gälla blir då huruvida uttag av offenlliga uppgifter för
direkireklamän-damål på lislor,adresseiiketter eller andra icke maskinellt
läsbara media kan innebära sådan risk för otillbörligt inträng i personlig
integritet atl särskilda åtgärder nu är påkallade. Därvid måsie givetvis
särskilt beakias att möjligheterna atl köpa adresser och andra personuppgifter
från myndighelerna är en följd av offentlighetsprincipen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK delar uppfattningen atl offentlighetsprincipen bör
fylla andra syften än att främja kommersiellt utnyttjande i olika former av
uppgifter om medborgarna i samhällel, vilka samlats in som ett led i den
offenlliga förvaltningen. Starka skäl krävs dock för ingrepp i
tryckfrihetsförordningen. I syfte all komma lill rätta med de olägenheier som
trots allt föreligger bör därför enligi DALKs mening i försia hand andru
åtgärder prövas innan man på allvar börjar överväga ingrepp i
offentlighetsprincipen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del
gäller frågan vilka andra åtgärder som bör diskuleras närmare bör bl. a.
beaktas att riksdagen eller regeringen i fiera olika sammanhang, t. ex. när del
gäller del cenlrala bil- och körkorisregistrel saml SPAR, godlagil atl
offentliga uppgifter utnyttjas för direktreklam och andra marknadsföringsåtgärder.
Frågan här är således enligt DALKs mening inte humvida direktreklam bör
förbjudas utan i stället i vilka former uppgifter i offenlliga regisier bör
vara tillgängliga för sådan verksamhei. En möjlighel att reglera dessa former
erbjuds, såvitt gäller folkbokföringsuppgifter och vissa taxeringsuppgifter,
genom den författning som bör reglera den närmare ulformningen av SPAR.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nu nämnda
och andra ålgärder med anknytning till SPAR, som DALK föreslagil, fårenligi
kommitténs mening lills vidare anses vuru lillräckligu för all kommu lill rälla
med den oro och irrilalion rörande direktadresserad reklam som nu finns. Man
kan därigenom fä överblick över användningen av sådana offentliga uppgifter som
är mest efterfrågade för kommersiellt uinyttjunde i oliku former, nämligen
folkbokförings- och vissu tuxeringsupp-gifler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK vill uvsluiningsvis erinru om all kritiken mot
direktadresserad reklam i stor utsträckning riklar sig mot själva
reklambudskapels innehåll, något som faller utanför den egenlliga frågan om
inlegritelsinlrång enligt dalulugen och istället hör lill marknadsföringslagen
(1975:1418). Med hänsyn lill deballen i ämnet och då det här främsi gäller
reklamverksanihelens mål och medel kan del enligt kommitténs mening finnas skäl
alt överväga en närmare uiredning i särskild ordning om direktreklamens mål och
metoder loiall sett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK vill lilliigga att del dock inte är uteslutet att
kommitténs kommande överväganden kan påverka direktreklamverksamheiens, liksom
andra verk-samheiers, möjligheler all få del av offentligt malerial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>22.15 Underrättelse till registrerad om innehållet i
personregister</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oron rörande personregislrering med hjälp uv ADB antogs
vid dutulugens tillkomst lili stor del bero på ovelskup huruvidu mun ur
registrerad och vilku uppgifter som regisirerus. Bl. u. uv dellu skäl åludes
den regisierunsvarige i 10 datalagen skyldighet all en gång om året på begäran
underrätta den regisirerade om personuppgift i personregisier, som innefattar
upplysning om honom. Denna beslämmelse är en av de viktigaste i datalagen. DALK
skall enligt direkliven överväga frågan om rälten för registrerad atl erhålla
registerutdrag. Här har bl. a. diskuterats om inte den regisierunsvuriges skyldigheter
bör gå ännu längre än som för närvurunde är fullel. Frågun härav DALK lagils
upp i kapilel 14.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del lorde slå klart all en utökad underrällelseskyldighel
skulle medföra belydande koslnader, vilka troligen, i vart fall lill en del, i
sisla hand skulle komma all belasla de regisirerade självu i form uv höjdu
uvgifter och priser. Dessulom skulle sådunu regislrerude, som inie hyser någon
särskild oro över Ull förekomma i olika personregisier, förmodligen mest
uppfatta det som besvärande au fä underrättelser som de inte är intresserade
av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del pris som angetts nu bör man i och för sig vura beredd
alt betala om en utökad underrättelseskyldighet verkligen ger ett påtagligt
ökat skydd mol otillbörligt inirång i personlig integritet och om det kan anses
föreligga ett siurki behov uv ell pä detiu sätt ökat skydd. Nuvurunde
utformning av 10 i;datalagen synes dock alltjämt utgöra den lämpligaste
avvägningen när det gäller atl å ena sidan lillgodose kravel på insyn i
personregister och all å andra sidan begränsa kostnaderna och andra nackdelar
som följer med detla krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid denna bedömning bör beaktas all den nuvurande
underrättelseskyldigheten enljgl 10 i; dalalagen kan ulvidgas genom särskild
föreskrift enligi 6 i; dalalagen om dulainspeklionen i del enskilda fallel
anseratt del behövs för au förebygga risk för olillböriigt inirång i personlig
integritet. Denna regel utgör enligt DALKs mening ell värdefullt instrument för
att komma lill rälla med fall, då den generella underrällelseskyldighelen
enligi 10 iJ kan visa sig vara otillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Datainspektionen har pekat på betydande pruktisku och
andra svårigheler i någru full när del gällerden nuvurande
underrällelseskyldighelen enligt 10 i;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>datalagen. Dessa fall gäller personregisier av kortare
varukiighei för lesiändamål eller för velenskaplig forskning och
siaiislikproduklion, vissa lyper av loggregisier och regisier lor s. k.
buck-up. Del hur här visul sig ull en sirikl lillämpning uv 10 i; dulalagen i
några fall lett till klan orimligu konsekvenser, som inie moiiveruis uv syftei
med lugrummel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Likuväl som del i del enskildu fallel kan finnas skäl all
skärpa underrällelseskyldighelen genom föreskrift enligt 6 i; datalagen kun
det därför också finnus ensluku full du dei bör vara möjligt att göru smärre
undanlag från den formella underrällelseskyldighelen ulan atl syftei med
lagrummei tunnas ul eller risk för olillböriigt inirång uppslår. DALK har
föreslagil ett lillägg lill 10 i; dalalagen med denna innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dalk vill slarkl belöna alt den nya regeln bör lillämpas
mycket restriktivt. Den skall alllså inie uppfattas som något försök att skapa
lättnader för den regisieransvarige jämfört med nuvarande
underrällelseskyldighel. Regeln bör alltså utnyttjas endasl efter en prövning i
varje särskilt fall och då del är uppenbarl all orimliga konsekvenser eljest
uppkommer, som inie liggeri linje med underrättelseskyldighetens syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>22.16 Datainspektionens tillsynsverksamhet och behovet av
en särskild dataombudsman</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeln om tillståndsprövning är en av de cenlrala delarna
i dalalagen. En annan och på längre sikl kanske lika vikiig del är
tillsynsförfarandei. Della har varit föremål för en gunsku omfutiande debatt,
varvid framför allt behovet av en särskild, från dalainspeklionen frislående,
dalaombudsman diskulerals. Syftet skulle vura alt göra den tillsyn och
kontroll över personregisier, som nu ankommer på datainspektionen, mer effektiv
och fullständig. DALK har tagit upp frågan i kapilel 15.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller behovet av en fristående dalaombudsman vill
DALK erinra om atl man vid riksdagsbehundlingen av förslaget lill daialugen
ultulade all frågan om en särskild dalaombudsman borde hållas öppen i avbidan
på erfarenheler av den nya lagstiftningen. Frågan gäller alllså om dessa
erfarenheler givit vid handen all behovet av en dataombudsman nu är mer uttalat
än då dalalagen kom lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bedömningen av denna frågu inåste enligt DALKs mening
bl. u. beakias att de övervakande, informerande och rådgivande funktioner som
man vill tillägga en dalaombudsman hiuills, i enlighel med instruktionen för
datainspektionen, utövats av inspekiionen. Inte minsl fungerar dalainspeklionen
som en klagomur, dil allmänheien kan vända sig med klagomål och förfrågningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några negaliva erfarenheler har inie framkommil. DALK
anser därför atl nuvarande ordning i frågu om rältssäkerhel, koniroll och
lillsyn lar anses uppylla de anspråk, som med fog kan siällas. Enligt DALKs
uppfattning har sakligt underlag för organisatoriska förändringar i vart fall
inte hittills visat sig föreligga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>22.17 Strukturen av framlida ADB-system och regionala
ansvarsnämnder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>l DALKs direktiv framhålls atl frågan om
organisationsformen för den offentliga daiorverksamheien prövais av DASK. Det
faller därför uianför DALKs uppdrag all överväga strukturen för de statliga
ADB-systemen. DASK har hösien 1976 lagl fram sill slutbetänkande (SOU 1976:58)
ADB och samordning, som efter remissbehandling nu enligi vad DALK erfaril är
föremål för beredning inom regeringskansliel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 olika motioner som lagts fram efter datalagens tillkomst
har hävdals att strukturen av de framtida datasystemen har betydelse från
Jnlegritetssyn-punkt. Det har därvid gjorls gällande att en s. k.
decentraliserad eller regionaliserad struktur skulle innebära en försiärkning av
iniegriieisskyddei. Man har också fört fram önskemål om s. k. regionala
ansvarsnämnder som, vid sidan av dalainspektionen, närmasi skulle pröva behovei
och tJIlåtlig-heten av atl samköra dala från slailiga, var för sig regional
iserade ADB-system. Denna sisl nämnda fråga skall DALK enljgl sina direkliv
pröva närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förslag och synpunkier som förts fram om
sysiemsiruklurer med inlegriieisskyddsjniressel som uigångspunki moiiverar
enligt DALKs mening att kommittén också berör denna fråga från samma utgångspunkt.
DALK har därför behandlal frågan i kapilel 16.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man i diskussionen sagt sig från
iniegriieisskyddssynpunki generelli förorda en regionaliserad systemsiruklur
har man inie närmare preciserar innebörden av della begrepp. 1 brisl på närmare
vägledning i de förslag som förts fram har DALK vid kommitténs bedömning av
förslagen uigåll från alt man åsyftat de alternaiiv som DASK och även
duluinspeklionen unulyserut närmure.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK vill frumhållu all kommittén delar DASKs och
daluinspektionens uppfattning alt del alternativ till nuvurande systemstruktur
som DASK benämnt "central blandad drift" är uppenbarl ofördelakijgare
än nuvarande ordning. DALK vill vidare instämma i DASKs och daiainspekiionens
uppfattning att inte heller allemalivei "regional blandad drift" kan
anias innebära fördelar från iniegriieisskyddssynpunki jämfört med nulägel. Ett
skäl för denna bedömning är all man totalt seu samlar myckel djupgående
information om varje registrerad individ på ell och samma ställe, varigenom bl.
a. risken föratt utomstående genom otillbörligt förfarande eller av misslag får
del av den totala informationen om den regislrerude ökur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett unnul ullernativ har DASK beiecknai "regional
specialiserad drift". Fördelen från iniegriieisskyddssynpunki jämfört med
nuvarande ordning skulle vara all unlulel regislrerude personer i varje
regisier minskar. DALK inslämmer i uppfallningen ali della kan innebära ell
ökal iniegrileisskydd. Fördelen blir dock enligt DALKs mening inte så belydande
att den kan motivera ett generellt ställningstagande för regionalisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK delar sammanfattningsvis uppfattningen all del inte
iir mtijligi all en gång för alla generellt slå fast all en regional
svsiemstrukuir biisi gagnar integrjteisskydtlsiniressei. D.ALK inslämmer i
meningen au tienna fråga bör betlömus belräffunde varje ADB-sysiem för sig. Om
denna betlömning i tlel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>enskildu
fullel pekur på en centrul sirukiur är enligt DALKs mening ulternutivet
"centrul spccialiserud drift" det uliernutiv som kun förordas. Om
bedömningen i stället pekur på en regionuliserud struktur är ulternutivet
"regionul speciuliserad drift" del aliernativ som från DALKs
utgångspunkt kan förordas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nu unförda utesluter enligt DALKs mening inte att det kan finnas andra skäl än
integritelshänsyn som j ökande grad lalar fören regionalisering av de statliga
datasystemen, t. ex. säkerhels- och sårbarheisaspekier. DALK har för sin del,
med hänsyn till kommitténs utredningsuppgifter, inte ansell sig böra gå närmare
in på den frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudsyftei
med förslaget om regionala ansvarsnämnder synes vuru atl skapa skydd mol
otillbörlig samköming av personuppgifter. DALK delar uppfallningen atl önskemål
om samkörningar bör behandlas restriktivt och har föreslagil lillägg lill
dalalagen i syfte all belöna delta. Det kan alltså enligt DALKs mening anias
all alla framställningar om samköming av dalainspektionen - i den mån beslutet
inte fallas av riksdagen eller regeringen - bedöms resiriktjvt och med
tillbörligt beakiande av den personliga integriteten. Att i stället för eller
vid sidan härav kräva beslul av någon form av regionala organ synes inte ägnat
all ytterligare öka den enskildes irygghet i någon avgörande grad. Del finns
därför inte tillräckliga motiv för sådana organ, särskilt som betydande organisatoriska
och kompelensmässiga svårigheler, ökad byråkati och betydande kostnader kan
fömtses. DALK ärdärför inte beredd all bilräda förslaget om regionala
ansvarsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>22.18 Nya tillämpningsområden för ADB och konsekvenser för
datalagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DALKs
överväganden rörande den rällsliga regleringen av skyddel för personlig
integritet i samband med regislrering av personuppgifter har hiltills i
huvudsak begränsats lill en allmän översyn av datalagen. Kommittén har därvid
ansell alt de lillägg och förtydliganden som kommittén föreslagit med hänsyn
till erfarenheterna är motiverade. Det är dock inte fråga om några
genomgripande förändringar i den nuvarande datalagen. Om man beslutar sig för
de nämnda ändringarna i och tilläggen till dalalagen har man enligt DALKs
uppfattning kommii så långl som del för närvarande finns anledning all gå när
del gäller atl reglera personregislrering med hjälp av en viss teknik, ADB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan fråga, som DALK hittills inte behandlal, är om den rättsliga regleringen
av personregislrering bör ulvidgas till all även avse olika typer av register,
som förs med annan teknik än ADB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
en fråga som aktualiserats vid översynen av datalagen arom alla personregister,
vilka förs med ADB, bör omfattas av rälislig reglering. Nya tillämpningsområden
för sådan personregistrering kan nämligen förutses, som inte var akluella då
dalalagen kom lill och som medför att gränsen mellan ADB och andra former för
informationsbehandling alltmer tunnas ul, samiidigi som farhågorna blir mindre
uttalade än tidigare. DALK har behandlat dessa frågor i kapitel 17.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man inte beaktar utvecklingen kan resultatet enligt DALKs mening bli</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>59</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
man uisiitier personregislrering, som visserligen förs med ADB men som
uppenbarl inte kan sägas utgöra hoi mol någons personliga integritet, loren
besvärande och omotiverad kontroll riicdan eu antal personregister, som inte
förs med ADB men som borde vara underkustude kontroll och lillsyn, fuller
utanför datalagens lillämpningsområde. Mun niåsie numera lu i beaktande UU
samhället och de lekniska resurser som slår lill buds för personregislrering
inom ullmän och enskild verksumhei Ibrändruts och uivcckluls sedun den lidpunki
du duiulagen kom lill. i beirakiundc av den expansion som förutspås närdet
gäller nya lillumpnjngsomruden för ADB, särskilt inom koniorssJdun och i
hemmiljön eller i moisvurunde summunhung, kuii på längre sikl en beiydunde
ökning uv unlulet tillståndspljkljgu personregisier förutses, om nuvurunde
tillämpningsområde för dalulugen bibehålls. Sumiidigi förefuller del uppenburi
ull ulskilhg sådun personregislrering, vilken här är i frågu, inte är UV den
urt som låg i blickpunkten då dutulugen kom lill. Del gäller dock ull finnu den
räila gränsen mellun sådun personregislrering, som bör få förekomma utun
inblandning av lagstifining och annan personregislrering, vilken bör antas
kräva koniroll och insyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
avgränsningsproblem som DALK angell nu måsie beakatas redan inom ramen för en
översyn av dalalagen om inte lagen inom kon skall bli för vid. På längre sikt
lorde dock, om man vill åsiadkomma en mera varakiig lösning av problemel,
krävas all den rättsliga regleringen av personregistreringen inom
förvaltningen och i näringslivet sker ulan atl utnyltjandel av ADB eller annan
speciell registreringsteknik tillmäts avgörande belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till det anförda behövs redan i dalalagen regler som medger undanlag
från lagens kontrollsystem för sådana tillämpningar som visserligen formellt
är all anse som personregislrering i lagens mening men som inte kan antas
innebära risk för inlegritelsinlrång. Utvecklingen på kontors-dulorsidun eller
i övrigt när del gäller nyu tillämpningsområden för ADB hur emellerlid hittills
inte kommii så långl all det ännu är möjligl all i lagen med lillräcklig lydljghel
ange vilka former av personregistrering med ADB som kan undantas från lagens
tillämpningsområde ulan all skyddel för personlig integritet äventyras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föratt
ändå undvika onödig byråkrati behövs därför enligt DALKs mening en regel i
datalagen som gör del möjligt all, efterhand som erfarenheler vinns, undanta
vissa beslämda former av enklare personregistrering, som visserligen sker med
ADB men som uppenbart inte innebär risk för otillbörligt inirång i personlig
integritet, från lagens lillämpningsområde. Reglema om den regisleransvariges
skyldigheler, om lillsyn m. m. saml om slraff cx:h Skadesiånd m. m. bör
alltjämt gälla men kravet på tillstånd eller anmälan kunnu frångås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lugregel om sådunl unduniug som ungeils nu finns i 27 i; duiulugen i dess UV
D.ALK föreslagnu lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>22.19 Personregisterlagsiiftningen på längre sikt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nämnts förut behövs enligt DALKs mening även i forlsällningen insyns- och
konirollmöjligheier när det gäller personregistreringen inom den offentliga och
den privala seklorn och en särskild myndighei med uppgift alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övervaka erierlevnaden av den rättsliga reglering vilken
sålunda bör finnas. Anledningen lill att man inte kan undvara en såtlan
riitlslig reglering iir alltjiimt omsorgen om den enskilde nicdbt)rgarens
personliga iniegriiel i eu samhiille, .som av olika skiil förulsiilter allt
siijrre insyn i den enskildes förhållanden. Del iir i huvutlsak alltjiimt samma
farhågor som låg bakom tillkomsten av datalagen som utgör motivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översynen av datalagen har t)ckså visat ull tlei på
koriure tich liingre sikt är fakiorer, liknande dem, vilka vit! dalalagens
lillkomsi ansågs vara av siirskild betydelse, st)m måste uigöra griintl för
betlöniningen av risken Rir otillbörligt inirång i personlig iniegriiel. DALK hartlock
i del Rircgåentle sökt Ibrlytlliga dessa ytterligare och iiven sökt tira upp
riktlinjer för i vutl mån betlömningen bör göras av de riiiisiilliimpantle
myntligheierna eller på politisk nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A andra sitian har koniniiiicn också Ibreslagii vissa liiiinader
i tlen formella prövningen niir cici giiller såtlan anviindning av
persoiuippgiftcr som på grundval av erfarenhelerna kan anias innebiira myckel
begriinsatle risker för den personliga integriteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Datalagen har hittills gett eu gotl skytkl mot otillbörligt
inirång i enskilds personliga integritet utan au reglerna på tlel hela taget
blivii mera beiungantle iin som bör kunna accepteras. Såsom DALK berörl liera
gånger litligare finns dock skäl som lalar för au tlel på liingre sikl behövs
en lagsiiftning stim i viisentliga tlelar iir annorlunda uppbyggd iin
tlalalagen, vilken tickså när den kom lill bcirakiades som ell provisorium och
försilingsverk på siu område. DALK har lagil upp behovei ;iv en såtlan
lagsiiftning i kapilel 18.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK vill betona att del, iiven om mun nu hur fiera års
erfarenhet av dutulugen, inguliindu iir sjiilvklari hur en mer vidgad
personregisieriagsiiftning bör utformas. Sjiilvfullei måste mun dock hu som en
ullmiin utgångspunkt alt en såtlan lag lika litet som datalagen bör få medföra
större ingrepp i offenilig eller enskild verksamhei iin som iir klan moiiverade
metl hiinsyn llll önskemålel au värna om tlen enskilde medborgarens personliga
iniegriiel. Inom tienna vitla ram gäller del au söka bemiisira de farhågor som
gjortle sig gällande redan vitl tiaiulugens tillkomst tich som ullijiinii iir
ukluellu. Vid bedömningen av vad som bör vara tillåtet kan tle siirskilda
krilerier för tillsiåndsiirövningen enligt tlalalagen som gäller i dag,
kompletterade med DALKs förslag, förmodligen utnyiijas som en utgångspunkt
iiven på liingre sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man bör alllså enligi DALKs mening på längre sikl överväga
en rälislig reglering av personregistrering och därmed jämförlig systematisk
användning av personuppgifter inom den offenlliga (x:h den enskilda seklorn,
som inte främsi är beroende a v de metoder som utnyttjas. Bl. a. torde det
innebära fördelar om man vid en sådan reglering kan komma ifrån inte bara
regisireringsiekniken utan även registerbegreppel som avgörande fakiorer för
regleringen. Vad som är ett regisier j daiaieknisk eller annan bemärkelse
ansågs redan vid datalagens tillkomst kunnu bli föremål för ivekan och
definjljonssvårighelernu kun förväntus öka, särskili med tanke på den tekniska
utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK har inte i nuvarande skede av utredningsarbetet
kunnai göra någon mer ingående bedömning av frågan hur den lämpligaste modellen
för en personregisierlag bör se ut. Kommittén har dock sökt dra upp vissa
riktlinjer som underlag för ett eveniuelli kommande utredningsarbete. Bland
dessa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>riktlinjer kan nämnas alt personregisierlagen kan antas
böra innehålla närmare reglerom dess lillämpningsområde, vissa generella krav
beträffande all användning av personuppgifter som fiiller under lagen; om man
så vill vissa akisamhetsregler eller etiska normer för sådan användning saml
regler om arbetsuppgifter och befogenheter för kontrollmyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del förefaller vidare vara rimligt atl skilja mellan
användningen av personuppgifter för personligt bruk och övrig användning av sådana
uppgifter jnom den offentliga och den enskilda sektorn. Endast den senare
formen av unvändning torde böru fulla under lagen. En väsenilig fråga blir
självfullet hur dennu griin.sdragning skall göras. Andra viktiga
avgränsningsproblem är om den nya lagen enbart bör ta sikte på
integritelsfrågorna i hittills gängse mening, om den bör vidgas lill atl även
avse t. ex. sårbarheisfrågor och arbelslivsfrågor eller om den bör innehålla
regler om sådan användning av personuppgifter som sker genom återgivning i ljud
eller bild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom en lägsia skyddsnivå när del gäller sådan unvundning
av personuppgifter som bör falla under tillämpningsområdet för den nya lugen
kun anlus all vissa grundläggunde eiisku regler kombinerude med lillsyn är
tillräckligt. Man bör förmodligen däruiöver skupu ell unmälningsförfurunde och
ett lillståndsförfurunde då unvändningen uv personuppgifter inger meru
pålagliga farhågor av den ari som fördes fram vid dalalagens lillkomsi eller
när användningen eljesl förekommer inom verksamheier som är av särskild
belydelse för den enskildes personliga integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom DALK unförl i fieru lidigure summunhang berör
registreringen av personuppgifter i myndigheiernas administrativa, tivs.
myntlighclsinriktade, verksamhet i regel ett myckel ston antal miinniskor. Ofta
iir uppgifterna iiven såtlana all tle ger ingående upiilysningur om den
enskilde medborgaren. En framlida personregisierlag kan moi bakgrund av det
anförda liinkas böra innehålla vissa siirskilda bestiimmelser för
myntligheiernas regisier. som komplellerar tle mer detaljerade regler för
respeklive anviintlningsoniråde. vilka enligt DALKs mening bör ges i
specialförfaltningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>22.20 Övriga frågor med anknytning till datalagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK har i del föregående under ell anial huvudrubriker
fön samman och bedömi olika förslag och synpunkier som gäller datalagen.
Ytterligare ett antal frågor som knyter an lill den framlida utformningen av
dalalagen har lagiis upp i deballen. Dessa hardock inte på ett nalurligl sätl
kunnai hänföras lill någon av hittills redovisade huvudrubriker. Det gäller
främsi besvärsräll och besvärsinsians, ändringar och förtydliganden av vissa
paragrafer i dalalagen, som dalainspektionen förordat i sin utvärderingsrapport
höslen 1975 sumt gullringoch långiidsurkivering i mer vidgud bemärkelse än
närdet gäller enbun forsknings- och slalislikregisler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även behovei av uibildning om datatekniken och olika
säkerhetsfrågor har diskulerals livligt i den allmänna deballen. Visserligen
omfattas dessa frågor inie uv DALKs uiredningsuppdrug. Med hänsyn lill det
iniresse som visui sig föreliggu och då frågorna inte saknur belydelse från
iniegriieisskyddssynpunki hur DALK kortfatiai berörl också dem. Kommittén
hardäruiöver uven pekut på de problem som ofta kun uppslå, då den regislrerude
behöver tu</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>konlukl
med den regisierunsvurige saml på frågan i vud mån DALKs oliku förslug päverkun
dutuinspekiionens ställning och urbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu nämndu frågorna har utvecklats närmare i kapilel 19.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller besvärsrätl och bevärsinslans har DALK sammanfattningsvis ansell
all del inte finns tillräckliga skäl atl gå ifrån nu gällande ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller förslag lill ändringar och förtydliganden av vissa paragrafer i
datalagen, som datainspektionen förordat, har DALK bl. a. pekat på behovet av
förtydliganden i inspektionens föreskrifter och anvisningar. Kommittén har dock
inte föreslagil några ändringar i berörda paragrafer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
frågu om gullringoch långiidsurkivering unser DALK. liksom duluinspeklionen,
all uppgifter inte skull bevaras på ADB-medium liingre än som behövs metl
hiinsyn lill tlen verksamhet Rir vilken registret förs, men au del inte går all
siiilla upp generella regler hiirom i tiaiahigen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BeiriilTantle
behovei uv uibiklning och inRirmaiion om datatekniken delar DALK den mening
rörande vikten av inforniaiion och utbildning som i fiera t)lika sammanhang
gjorls giillantle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
gäller olika säkerhetsfrågor har kommittén pekat på några frågor som kun unses
vara uv särskild belydelse från integriletsskyddssynpunkl. Del gäller kravet på
rikliga och akluella uppgifter och vikten av åtgärder till skydd mot att dutu
förkommer, förstörs eller förändrus genom misstug och slarv. Andru
säkerhetsproblem uv särskild belydelse hänger samman med all data måsie skyddas
mol oavsiktligt avslöjande för obehöriga saml mol medvelna försök all olillålei
förändra, förslöra, avslöja eller på annal säll ulnyllja dem. DALK delar också
DASKs och daiainspekiionens uppfattning all säkerhels-frågorna lill sior del
kan beskrivas som ell organisaioriski och adminisiraiivt problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del galler den regislrerades koniakier med myndigheler, förelag och andra
regisieransvariga för förfrågningar, anmärkningar och liknande, har DALK
särskilt betonat atl del är angelägel all den regislrerades möjligheler all vid
behov komma i koniaki med räll person och få nöjakiiga besked så långl möjligl
underlättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
har också pekat på all olika blanketter m. m., som på ell eller annal säll
härrör från ADB-sysiemen, ofta innehåller mer eller mindre svårbegripliga
koder och sifferuppställningar eller på annal säll svåriäsia uppgifter, vilkel
är ägnal all skapa oro, irritation och missförstånd. Man bör enligi DALKs
iTiening rimligen kunna begära alt lönespecifikationer, fakturor och andra
uppgifter som den enskilde får från alla de personregisier, i vilka han finns
nuförtiden, är ulformade på sådani sätt alt de kan läsas och förslås ulan ull
extru mödu krävs uv del skälet utt uppgifternu härrör frun ett ADB-system.
Molsvarande gäller i lika hög grad blanketter som används för all samla in
uppgifter. En sådan begäran lorde på inlei säii vara oförenlig med användningen
av ADB-leknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del slulligen gäller daiainspekiionens framlida ställning och arbetsuppgifter
innebär DALKs förslag i della belänkande inte några genomgripande förändringar
i dalalagen. Förslagen medför inte heller all dalainspeklionen får någon ny
eller förändrad siällning. några nya eller förändrade uppgifter eller någoi
nämnvärt arbeie med all ompröva redan meddelade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lillsiåndsbeslul.
Daiainspekiionens verksamhei bör alllså enligi DALKs mening kunna bedrivas på
samma säu som hittills även om DALKs förslag godias.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
vill slulligen peka på all kommittén i kapilel 20 närmare lagil upp den nu
föreslående arbeisuppgiften, som gäller ADB och offeniligheisprincipen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:92.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64
Bilaga 2</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag tili</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i datalagen (1973:289)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligi riksdagens beslul föreskrives i fråga om dalulugen
(1973:289)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels Ull 3 u i; skull upphöra all gälla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels alt 2, 3, 6, 10, 18, 20 och 22 i?: skall ha nedan
ungivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:19.0pt;
margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels all i
lagen skall införas fyra nya paragrafer, 26-29 i;i;, saml närmasi före 25 i; en
ny rubrik av lydelsen "Besvär" och närmasi före 26 en ny rubrik av
nedan angiven lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=397 height=202>
<tr>
<td valign=top align=left height=202 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydel.se</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§ Personregister får icke inrättas eller föras ulan
tillstånd av datainspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första Slyckel gäller icke i fråga om personregisier
vars inrättande beslutas av regeringen eller riksdagen. Före sådani beslul
skall dock yllrande inhämias från dalainspeklionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försia Slyckel gäller icke heller i den mån dena följer
av 26 eller 27 sV</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§ Dalainspeklionen skall meddelu tJllsiånd lill
inrättande och förande av personregister, om det suknus uniedning uniugu au,
med iakiiagunde uv de föreskrifter som meddelus enligt 5 och 6 i;;;,
otillböriigt intrång i regisireruds personligu iniegriiel skull uppkommu.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
bedömandei av om otillbörligt inirång kan uppkomma skall särskili beakias arten
och mängden uv de personuppgifter som skull ingå i regisirel sumt den
inställning lill registret som föreligger eller kun untus föreligga hos dem
som kan komma ull registreras.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
bedömandet av om otillbörligt inirång kan uppkomma skall särskilt beaklus unen
och mängden uv de personuppgifter som skull ingå i registret, hur och jrån vem
uppgifierna inhämias samt den inställning llll registret som föreligger eller
kan untugas föreligga hos dem som kun kommu utt regisirerus. Vid bedömandei
skall däruiöver särskili beakias all inlc andra uppgijler eller andra personer
regisiivras än som slår i övcrcnsslämindsc med åndamålel med registrei sami au
dena ändamål Slår i övcieiissiöinnidse med den verk -</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span></b><b><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>65</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivddse</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I (ircsUigcii Ivddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sanihci den ivglsierliiisvarige bedriver dier avser all
bedriva.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Lämnas tillstånd lill inrättande och förande av
personregisier, skull dalainspeklionen, i den mån del behövs lor au lorebygga
risk för olillböriigt inirång i personlig iniegriiel, meddela löreskrili om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inhämtande av
uppgifter för personregistret,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uiförundet uv
den automatiska dalabehandlingen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den lekniska
uirustningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de
bearbetningar av personupiigifierna i registret som får göras med automatisk
databehandling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underriiiielse
till berörda personer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de
personuppgifter som får göras lillgängliga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utlämnande och
annan användning av personuppgift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bevurunde och
gallring av personuppgifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kontroll och
säkerhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrift rörande utlämnande av personuppgift får icke
inskränka myndighets skykligheier enligt iryckfriheisrörordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I'V(/ bedömandei av om fnrcskriji behövs skall särskili
beakias huruvida registret innehåller persoiiiippgifl .som Ulgör omdöme eller
annan värderande upplysning om den regisirerade.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § På begärun uv regisirerud skall den regisierunsvurige
sä snurt det kan ske underrätta den regisirerade om innehållet i personuppgjfi
som ingår j personregistret och innefattar upplysning om honom. Har sådan
underriiiielse lämnals. behöver ny underrättelse icke lämnas lill samme
regisirerade förrän lolv månader därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underrättelse enligi försia slyckel skall liimnas utan
kosinad för den regislrerude. Föreligger särskilda skäl, lär dock
datainspektionen i fråga om vissl slag av personuppgifter medge att avgift
tages ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försia Slyckel gäller icke uppgift som enligt lag eller
annan förfalining eller enligt myndighets beslul som meddelals med slöd av
författning ej får lämnas ut till den registreratle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försia Slyckel gäller icke heller om del i fråga om vissl
slag av persoinippgifier är uppenbarl ull iinilerrälldse kan underiåias ulan an
risk för olillböriigi inirång i regisirerads personliga iniegriiel uppkommer.
Undcrrändsc far (lock underiåias endast cjlcr medgivande av dalainspeklionen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen
eller, dier regeringens hcslämniunde. dalainspeklionen meddelar närmare
föreskrijtcr om underräiielse enligi denna paragraf. 5 Riksdagen 1978/79. 1
saml. Nr 109</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivddse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förcskiiicn Ivildsc</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18!) Har förandel av perst)nregisier lell till
otillbörligt intrång i personlig integritet eller finns anledning aniaga atl
sådani inirång skall uppkomma, lär datainspektionen i mån av behov iindra
föreskrift som litligare medilelais eller meddela ny föreskrift i sådani
avseentle som anges i 5 eller 6 i;. I frågaom regisier som avses i 2 i; andra
slyckel får daiainspekionen vidlaga åigiird som nu nämnts endasl i den mån tlen
ej slår i slrid med beslul av regeringen eller riksdagen.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=187 height=63>
<tr>
<td valign=top align=left height=63 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan
skydd mol otillbörligt intrång i personlig integritet ej åsladkommas på annal
säu, får duluinspeklionen ålerkullu meddelal tillstånd.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan
skydd mol olillböriigt inirång i personlig iniegriiel ej åstadkommas på annal
säll, lär dalainspeklionen åierkalla meddelal tillstånd eller förh/iida
jorisaii löranile av ivgisicr som avses i 26 dier 27 :f.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=111>
<tr>
<td valign=top align=left height=111 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20 §
Till böier eller fängelse i högsieii år dömes den som uppsåtligen eller av
ouktsumhet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. inrättar
eller för personregister ulan tillstånd enligt tienna lag, niir sådunl<br>
erfordras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot
föreskrift som meddelas enligt 5, 6 eller 18 i;,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lämnar ul
personuppgift i slrid mol 11 i;,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryier mol 12
!i.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lämnar
osunn uppgift vid fullgörande UV skyldighei alt lämnu underrättelse enligt 10
;j, eUer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lämnur osunn
uppgift i full som uvses i 17 i;.</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lämnur osunn uppgift vid fullgörande
av skyldighei au lämna underrättelse enligt 10 ;;.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lämnar osann uppgift i fall som
uvses 117;;,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>jör
personregisier i slrid iiioi förhud enligi IS s> andra sivckei.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(S. jör
pcrsiuircgistcr ulan an dena anniälls lill dauiinspekliniien. nar sådan anmälan
cijorciras ciiligl 26 . dier</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9. iiirällar eller jör personregisier I Slrid mol 2S f:
trcdic sivckei.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22 § Hur
personregister inrättats eller föns utun lillsiånd enligt dennu lag, när
sådant tillstånd erfordras, skall registret förklaras förverkat, om det ej är
uppenbarl obilligl.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22 §
Har personregisier inräitats eller löns Ulan tillstånd enligt denna lag, när
sådani lillsiånd erfordras, eller i sind moi 2S s- iralicsivckci skall
regisirel förklaras Rirvcrkai. om del ej är uppenban obilligl. Deisaninia
gäller om peisonrcgisivi löns man au delta anmölis llll dalainspeklionen. när
sådan aiiiuälaii crjordras enligi 26 sV dier I sind iiioi jörhiid vnligi IS
andra sivckcl.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen Ivdelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda besiämmdsvr</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>67</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26 § Bcslömmdscrna i 2 s- försia Slyckel och 3-7 ifi
gäller icke i fråga om vi.ss lyp av personregisier om det. med hänsyn llll
åndamålel med regisirel ävensom lill de personiippgifler som skall ingå i
regisirel och lill dess uiformning I övrigi. är uppenban all risk för
Olillböriigi inirång i regisirerads personliga iniegriiel inic uppkommer genom
inrällande och fiiraiidc av regisirel. Innan den legisicran.svarige böljar
föra regisier som nu sagls skall han dock anmäla registrei llll dalainspeklionen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller, ejler regeringens beslämmande.
dalainspeklionen meddelar närmare föreskrifier i fråga om personregisier som
avses i försia slyckel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Besiänimdscrna i 2 försia Slyckel och 3-7 if saml
vad som i 26 s sägs om anmälan lill dalainspeklionen gäller icke personregisier
som förs med användning av viss beslämd leknisk uiruslning. om dei. med hänsyn
lill uiruslningens an och lill uilbrandei av den auiomaiiska dalabehandlingen
ävensom till pcrsonregisirels uiformning i övrigi är uppenbart all regisirel
inte medför risk för olillböriigi inirång i regisirerads personliga iniegriiel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen dier, ejler regeringens beslämmande.
dalainspeklionen meddelar närmare föreskrifier i fråga om personregisier som
avses i försia slyckci.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 § För akiualisering av molsvarande regisieruppdfler i
andra personregisier. för komplcllering av andra personregister med
personnummer, för koniroll av pcrsoiinuiiimcr i andra personregisier sami för
ullag av urval av pcrsonupjigifler och andra ullag</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall flnuas cii cenirali suiiligt person-och
adressrcgisier fön med hjälp av auiomalisk daiahdiandllng. Innehållei i della
register skall grundas på uppgifier om folkbokföring, inkomsi-laxering och
jasilghelsiuxering, som finns hos länssiyrelserna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller, cfier rcgcrinsiciis beslämmande.
dalainspeklionen meddelar närmare föreskrifter om del siailiga person- och
adrcssrcgl.sirci.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Annal personregisier med ändamål och med innehåll som 1
försia .slyckel sägs får inrälias och föras endasl efier beslul av regeringen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29 § Yiierligare föreskrifier för lill-lämpnlngen av denna
lag meddelas av regeringen eller, ejler regeringens beslämmande,
dalainspektionen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag iräder i krafl den 1 juli 1979. Vid prövningen
av ärende som vid ingången av juni 1979 är anhängigl hos dalainspeklionen eller
hos regeringen lillämpas äldre besiämmelser.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:63.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över datalagstiftningskommitténs
(DALK) betänkande (SOU 1978:54) Personregister - Datorer - Integritet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Remissinstanser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Över
DALKis betänkande (SOU 1978:54) Personregister - Datorer -Integritet har
remissyttranden avgetts av justitiekanslern (JK), riksåklagaren (RÅ), hovrätten
för Västra Sverige, kammartätten i Sundsvall, rikspolisstyrelsen, datainspektionen,
samarbetsorganet (Ju 1968:59) för rättsväsendets informationssystem (SARI),
värnpliktsverket, sårbarhetskommitlén (Fö 1977:02), socialstyrelsen,
riksförsäkringsverket, ulredningen (S I977;10) om ADB inom den allmänna
försäkringen m. m. (ALLFA), postverket, televerket, statens
trafiksäkerhetsverk, statskontoret, statistiska centralbyrån (SCB),
datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA), bankinspektionen,
försäkringsinspektionen, riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket (RSV), nämnden
för samhällsinformation (NSI), statens personalnämnd (SPN), delegaiionen (B
1977:09) för företagens uppgiftslämnande m. m. (DEFU), riksarkivet,
universitels- och högskoleämbetet (UHÄ), samhällsvetenskapliga
fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, utredningen (U 1975:14) om
studiedokumentation och statistik för högskolan, näringsfrihetsombudsmannen
(NO), konsumentverket, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), arbeiarskyddssiyrelsen,
statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK), länstyrelsernas
organisationsnämnd (LON), byråkratiutredningen (Kn 1976:05), länsstyrelsen i
Stockholms län, länsstyrelsen i Malmöhus län, riksdagens ombudsmän (JO),
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen
gemensamt med Sveriges indusiriförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR,
Sveriges advokatsamfund, Svenska siatistikersamfundet, Riksdalaförbundet gemensamt
med Svenska dataföreningen, Sveriges köpmannaförbund, Kooperativa förbundet
(KF), Lantbmkarnas riksförbund (LRF), Svenska bankföreningen, Svenska
sparbanksföreningen. Svenska försäkringsbolags riksförbund, Folksam, Sveriges
Radio AB, Pressens samarbetsnämnd (Svenska tidningsuigivareföreningen,
Publicislklubben och Svenska journalistförbundet), forskningsrådsnämnden,
statens humanistiskt-samhällsvelenskapliga forskningsråd, statens medicinska
forskningsråd, gemensamt av Dagligvaruleverantörers förbund,
Direklförsäljningsförelagens förening. Svenska annonsörers förening. Svenska
bokförläggareföreningen, Svenska reklambyråför-bundei och Sveriges
direktreklamförening, Svenska postorderföreningen, Leverantörsföreningen
kontors- och datomtmstning (LKD), Servicebyråernas riksorganisation (SEBRO),
Kommun-Data AB samt arbetsgmppen för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ADB
och juridik, juridiska institutionen, Stockholms universitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
sociologförbund har i yttrande förklaral sig instämma i de synpunkter på DALK:s
betänkande som framlagts av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid
Stockholms universitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
grossistförbund har i yttrande förklarat sig instämma i Industriförbundets och
Arbetsgivareföreningens gemensamma yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DATEMA
AB har i yttrande förklarat sig instämma i SEBRO:s yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RÄ
har bifogat yttranden från överåklagarna i Siockholm, Göteborg och Malmö samt
länsåklagarna i Gävleborgs, Uppsala och Örebro län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
har bifogat yllranden från juridiska och medicinska fakultelsnämnderna och
datorstyrelsen vid Uppsala universitet, rektorsämbetet, juridiska, teologiska,
humanistiska, samhällsvetenskapliga, matematik-naturvetenskapliga, medicinska
och odonlologiska fakultelsnämnderna vid Lunds universitet, juridiska
fakullelsnämnden vid Stockholms universitet, medicinska fakultetsnämnden vid
Göteborgs universitet saml karolinska institutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län har bifogat yttranden från Stockholms läns landsting, lokala
skattemyndigheterna i Stockholm och Handen samt kronofogdemyndigheten i Nacka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län har bifogat yttranden från Malmö kommun och Skånes
handelskammare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttranden
har dessutom inkommii från Stockholms kommun, Medborgarrättsrörelsen,
gemensamt från Svenska civilekonomföreningen och Civilekonomernas riksförbund.
Handelns arbetsgivareorganisation samt från en enskild person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2 Sammanställningens
systematik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissammanställningen har DALKis kapitelindelning följts i möjligaste mån.
Dock har kommentarer till DALK:s allmänna resonemang rörande
integriletsbegreppet i kapitel 3 redovisats i samband med reaktionerna på
kommitténs överväganden i kapitel 5 rörande generella grunder för
tillståndsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3 Allmänna
omdömen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
har mottagits positivt av de fiesta remissinstanserna. Många gör i skiftande
ordalag uttalanden av innebörd att belänkandet utgör en förtjänstfull
beskrivning och diskussion av de erfarenheter som har kunnat göras på området.
De flesta delar DALKis och kommittédirektivens uppfattning att de
hittillsvarande erfarenheterna av datalagen har varil goda. Därmed vinner också
förslaget atl inte nu göra annal än smärte ändringar i datalagen stöd,
ändringar som i flera fall endasl innebär att den praxis datainspektionen har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utvecklat
ges uttryckligt lagstöd. Betänkandet är enligt fiertalet yllranden ägnal alt
ligga lill grund för lagsiiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
par remissinsianser beklagar emellertid att DALK redan i delta belänkande har
kommii med lagförslag och inte följt direktivens uppmaning att i en försia
omgång ularbeta en diskussionspromemoria. Utredningen fr också krilik för att
vara alltför omfaitande, svårtillgänglig och oprecis. Del Ullalas även att
kommittén i alltför hög grad uppmanar till lagstiftning genom molivullalanden.
Från några håll görs också gällande att dalalagen, dalainspeklionen och DALK
alllför ensidigt värnar om integrilelsiniressen och alltför litet om det
allmännas och näringslivets skilda intressen och behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JK
konstalerar att förslagen i huvudsak innebär atl uttryckligt lagslöd ges åt
datainspektionens hittillsvarande praxis saml all vissa personregister undanlas
från tillståndstvång. JK har inga invändningar mot förslagen i dessa delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
kammarräiien i Sundsvall ullalar alt de föreslagna ändringarna och tilläggen
huvudsakligen innebär alt dalainspektionens praxis lagfästes. Delta bestyrker
den i utredningsdirektiven uttalade uppfattningen alt datalagens regler väl
fyllt sin funktion atl skydda den personliga integriteten utan all bli
betungande för regisleranvändarna. Datalagen kan sägas ha gett datainspektionen
det svängrum inspektionen behövt för atl på ett smidigt och obyråkratiskt säll
handlägga lillslåndsärendena. Kammarrätten delar således kommitténs bedömning
atl man ålminsione lills vidare bör behålla datalagen i huvudsak i dess
nuvarande utformning. Kommitténs överväganden och förslag är enligt
kammarrättens mening i slort välgrundade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JO anf</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>f:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
JO:s verksamhet har inte framkommil något som motsäger uppfattningen atl de
hittillsvarande erfarenheterna av datalagen är goda. Anmälningar mot
datainspektionen och rörande tillämpning av datalagen har varit få. Vid min
våren 1977 gjorda inspektion av datainspektionen framkom ej något som gav
anledning till ingripande från min sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Otvivelaktigt
är del även så alt man här rör sig på ett område som är utsatt för snabba omvälvningar
och där det är svårt alt överblicka den tekniska utvecklingen. Jag anser därför
välbetänkt att, som kommittén föreslagit, gå fram med en endast partiell
reform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande datalagstiftningen ger enligt rikspoUsstyrelsen en förhållandevis
vid ram, inom vilken avgöranden kan ske från fall till fall. Styrelsen anser
utifrån sina egna erfarenheter att de nuvarande huvuddragen i lagen bör bestå
och instämmer i kommitténs uppfattning atl en strävan måsle vara all inte binda
rättstillämpningen och utvecklingen inom detta dynamiska område i stelare
rättsliga former än som är påkallat. Såvitt styrelsen kan finna medför heller
inte de remitterade förslagen några sådana bindningar. I stället kan noteras
alt vissa lättnader blir följden om förslagen genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Datainspektionens
grundläggande uppfattning är att DALK:s förslag och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>slutsatser
i allt väsentligt överenssiämmer med inspektionens uppfattning. DALKis
genomgång, diskussion och förslag i de skilda frågorna kan enligt inspekiionen
sammanfattningsvis uppfattas som ett stöd - och ett kraftigt sådant - för de
handlingslinjer som har följts och den praxis som har skapats av
dalainspektionen. Inspekiionen framhåller atl man anser sig väsentligen kunna
la kommitténs arbele lill slöd för fortsalt verksamhet på den inslagna vägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen
finner det positivt all lagtexten i viss mån preciserats och har ej något all
erinra mot förslagen i stort eller mot den uppläggning av utredningsarbetet som
ägl mm. Någon kompleltering av datalagen utöver vad DALK föreslår med hänsyn
särskilt till utvecklingen på bankområdet synes inte - såvitt nu kan bedömas -
påkallad. Bankinspektionen ulgår från atl skilda säkerhets-, integritets- och
sekretessfrågor i anslutning till utvecklingen på bankområdet skall kunna
liksom hiltills lösas i samförstånd mellan datainspektionen och
bankinspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försäkringsinspektionen
har den uppfattningen alt nuvarande lagstiftning till skydd för den personliga
integriteten vid förande av personregisier fungeral väl i vad avser
personregister vilka förs av försäkringsbolagen och deras organisationer. De av
DALK nu föreslagna ändringarna av datalagen kommer, såvitt inspektionen kan
bedöma, ej att medföra några problem för bibehållande av nuvarande
personregister eller inrättande av nya för försäkringsverksamheten önskvärda
register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Postverket
delar DALKis uppfattning atl dalalagen, med den tillämpning den fått, fungeral
väl. Den personliga integriteten har skyddats utan större hinder i allmän eller
enskild verksamhei än som varil motiverad. De tillägg som kommittén föreslår i
betänkandet innebär i princip ett fastställande av den praxis som
dalainspektionen utarbetat under de hittillsvarande åren. Postverket har intet
atl erinra mot dessa lillägg lill dalalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anför att den föreslagna reformen
står i god överensstämmelse med datalagens syften. Även i Övrigt finner
fakultetsnämnden att de föreslagna justeringarna är väl övervägda och bör
genomföras. Fakultetsnämnden ansluter sig därmed även lill kommitténs
uppfattning atl man bör dröja med mer genomgripande ändringar av dalalagen och,
framför allt, att del ännu är osäkert vilka fördelar en allmän
personregisterlag kan innebära och hur den bör utfomas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakuhetsnämnden vid Uppsala universitet anser atl DALK:s förslag och
överväganden i allt väsentligt kan godtas. De föreslagna tilläggen till 3 § och
6 § datalagen utgör sålunda enligt nämndens mening en - låt vara i praktiken
sannolikt inte särskilt betydelsefull - principiell förbättring från
rättssäkerhetssynpunkt. Betänkandet bör efter remissbehandling kunna tjäna som
underiag för ändringar i datalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
allmänna slutsats är atl några genomgripande förändringar i den nuvarande datalagen
inte är nödvändiga på kortare sikt men alt vissa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5'</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lillägg och förtydliganden med hänsyn lill erfarenhelerna
och den allmänna debatten är motiverade. Sluisaisen lorde bygga på den
bedömningen all dalalagen och den rällsliga regleringen av den personliga
integrileten i samband med ADB-baserade personregisier har varit i stort sett
lillfredssiällande hittills. SACO/SR delar den bedömningen och konsiaterar att
de analyser och slulsaiser som görs i belänkandei torde vara välgörande för den
fortsatta debatten om den personliga integriteten i samband med ADB-register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR instämmer i fiertalet av de analyser och
slutsatser som görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Servicebyråernas branschorganisation noterar med
tillfredsslällelse atl DALK:s betänkande i fiera avseenden innebär
förbättringar och förenklingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karolinska Inslilulel anför all belänkandet är synnerligen
välskrivet och balanserat, grundat på en bred och kritisk granskning av
tillgängligt material -Irots alt del här rör sig om ell område i snabb uiveckling
och förändring. Datafrågornas bredd och allmänpolitiska betydelse analyseras
föredömligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumeniverkei och AMS anser all lagsiiftning och
lagtillämpning hittills har fungerat väl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande remissinsianser gör kortfattade uttalanden av
innebörd atl man hell eller i huvudsak godtar DALK:s förslag, nämligen
samarbetsorganet för rättsväsendets informaiionssysieni. sårbarheiskommiiién,
riksförsäkringsverkel, lefeverket, irafiksäkerbelsverkei, D.AF.A,
försäkringsinspekiionen, nämnden JÖr samhällsinforination, siaiens
personalnämnd, arbeiarskyddssiyrelsen. länsstyrelsen i Siockholms län, Malmö
kommun, Svenska kommunförbundei, landstingsförbundet, LO samt Svenska
sparbanksföreningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser framför vissa allmänna kritiska
synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JO diskuterar lagstiftningstekniken och uttalar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet innehåller till stora delar översikter över
gällande rält och över förväntad leknisk och rättslig utveckling. I anslutning
härtill förs intressanta principiella resonemang. De konkreta lagförslagen
ulgör däremoi en ganska liten del av betänkandet. En bidragande orsak lill
detta synes vara atl kommittén i skilda hänseenden föredragit all söka styra
rättsutvecklingen genom molivullalanden och förslag om
lillämpningsföreskrifler(sei. ex. kap. 4 s. 50 f, kap. 6 s. 83 f, kap. 7 s.
111, kap. 9 s. 137 f och kap. 19 s. 280). I vissa fall har kommittén avstått
från konkrela lagförslag därför att del varil svårl all definiera de
förhållanden som betänkandet behandlar. Jag vill som exempel härpå peka på den i
kap. 9 förda diskussionen om s. k. mjukdata.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom det är en myndighet - dalainspeklionen - som i
försia hand har alt tillämpa datalagen, är del visseriigen i stor ulsiräckning
praktiskt möjligl att styra rättsutvecklingen genom molivullalanden och tillämpningsföreskrifter.
Enligt min mening är del dock i princip felaktigt atl gå lill väga på detla
säll. Lagstiftarens mening bör i största möjliga utsträckning komma lill
uttryck i själva lagen. Även om jag inser de stora svårigheler som lagstiftaren
här möter, hävdar jag likväl att man så långl möjligt är bör eftersträva en
reglering som kommer lill utiryck i själva lagtexten. Efiersom dataområdet
kommer atl få allt siörre omfattning och betydelse måsle del på sikl vara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nödvändigt
all lagstiftningsvägen definiera vad som skall regleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också framhålla, att "motivuitalanden" gjorda i efterhand,
alllså inte vid anlagandel av en lag eller i samband med ändringar i lagen,
inte kan eller får tillmätas samma belydelse som egentliga molivullalanden. I
stor utsträckning har kommitténs uttalanden karaktär just av uttalanden i
efterhand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i ett annat avseende vill jag från principiella synpunkter ifrågasätta
lämpligheten av atl avstå från lagreglering. Det gäller de fall där dalainspektionen
föreslagit förtydligande i lagen men kommittén bedöml att lagens innebörd ej är
så otydlig atl delta är nödvändigi. Del gäller t. ex. frågorna rörande
tillstånd redan till insamlande av uppgifier (s. 66) rörande krav på tillstånd
enligt 3 § för all få sända primärmalerial ulomlands för databehandling (s.
278), rörande anmälan om upphörande av personregisier (s. 279) och rörande
lystnadspliktens omfallning (s. 280). Redan det förhållandel all
datainspektionen, som är den myndighet som i försia hand har alt taga
befallning med lagens tillämpning, anser atl lagen behöver förtydligas, ulgör
ett slarkl skäl för att inte låla texten kvarslå oförändrad. Härtill kommer all
del ytterst kan bli domstol som får lolka lagen (se lagens bestämmelser om slraff
och skadestånd). Del är ingalunda självklart atl domstol kommer atl godta den
tolkning som nu förordats av kommittén eller som datainspektionen kan komma
atl ge ullryck åt i lämnade anvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakultetsnämnden vid Uppsala universitet och Svenska Bankföreningen anför
liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
anser att DALK:s förslag inte framstår som särskilt kontroversiella eller
genomgripande och kan i slorl tillstyrka att kommitténs lagförslag genomförs.
Verkei fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulöver
lagförslagen och motiven till dessa innehåller delbeiänkandel en omfaitande,
allmänt hållen och delvis preliminär diskussion av olika centrala frågor
rörande datalagen och personregister. Syftei med denna diskussion framgår inte
alltid fullt klarl. RSV har granskat belänkandet i dessa delar från
utgångspunkten alt den förda diskussionen och remissinslansemas uttalanden i
anledning därav kan ge anledning till tilläggsdirektiv för kommitténs fortsatta
arbele eller eljesl kan komma alt ligga till grund för fortsatta mer konkreta
överväganden inom kommittén. RSV har i dessa avsnilt främsi behandlal dels
allmänintressets betydelse vid tillståndsprövningen, dels samkörningsfrågan. I
dessa delar släller sig RSV delvis kritiskt mol DALKis uppfattningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
anser det vara oklart om de uttalanden om övergripande principer i fråga om
problemet samköming etc. som gjorts i betänkandet avsetls att nu läggas lill
grund för allmänna molivullalanden i en proposiiion om ändringar i datalagen.
Sådana molivullalanden skulle kunna innebära att man lade fast generella
principer, t.ex. om samutnytljande av uppgifier -jfr. i del följande -som på
ell olyckligt sätl skulle kunna binda upp även en framtida allmän
personregisterlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av de remissinstanser som nu anmodats yttra sig över kommitténs betänkande har
tidigare yttrat sig över promemorian (Ds Ju 1977:11) Handlingssekretess och
tystnadsplikt. RSV gick i sill yllrande över den promemorian ingående in på
problemel sekretesslagstiftningen och uppgifts-utbyte myndigheter emellan. RSV
anser all mycket av vad som anföris i den delen även ärav iniresse i del här
akluella sammanhanget och åberopar därför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nu
även della yttrande. Någon proposition till ny sekretesslag har ännu inte lagts
fram. Regeringens och riksdagens inslällning till problemet sekreless contra
uppgiftsulbyle mellan myndigheter är emellerlid, liksom dessa organs
inslällning till iniegritetsskyddel i övrigt i en sekreiesslag, av största
belydelse även för datalagen och de principer som skall bära upp den
lagsiiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
klarhel om lagsliftarens intentioner på dessa punkler vunnils och innan
kommittén gjort sin aviserade översyn av problemel ADB och
offentlighetsprincipen är det svårt för remissinsianserna atl ta närmare
ställning i de allmänna frågorna kring personregistreringen. Della gäller
särskilt i fråga om avvägningen mellan de av slaismakterna uppslällda
effektivitetsmålen för myndighelerna och iniegritetsskyddel för de enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av del anförda bör en proposiiion i ämnet enligt RSV:s mening avgränsas
lill alt behandla endasl de konkrela lagförslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
delvis kritisk inställning lill utredningsarbelels uppläggning uttrycks av
Stockholms läns landsiing, Stockholms kommun, Indusiriförbundei och
Arbetsgivareföreningen saml Medborgarrättsrörelsen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
låns landsiing anser all del är bra all inlegriietsproblemen vid
persondataregister blir föremål för en genomlysning i syfte att minimera
riskerna för den enskilda individen. DALK föreslår en rad ålgärder av
kortsiktig karaklär för alt åsiadkomma en mer skärpt bevakning av
integritetsfrågorna. Dessa förslag kan tillstyrkas. Det är emellertid en brist
att Ulredningen nu inte kunnai presentera en mer genomgripande belysning av
problemet med förslag till en särskild lagstiftning utan endasl säger alt man
bör återkomma på denna punkt. En sådan mer genomgripande genomgång av
integritelsfrågorna vid personregislrering i olika former är ytterst angelägen
och måste komma med det snaraste. Möjlighelerna lill decentraliserade system
utan samkörningsmöjligheier måste därvid övervägas liksom om ytteriigare
restriktioner skall läggas på kommersiellt utnyttjande av registeruppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
kommun konsiaterar att dalatekniken har medfört många positiva effekier för
såväl den privala som den offenlliga verksamheien. Det är väsentligt att
medborgama får en bred informaiion om datorernas möjligheter- positiva och
negativa. Det är mot den bakgrunden värdefullt atl kommittén föreslår tillägg
och förtydliganden i datalagen med hänsyn till den allmänna debatten. Det måste
emellerlid betraktas som en brisl att inte utredningen mer genomgripande kunnat
belysa problemen med en särskild lagstiftning kring integritelsfrågorna och
förutsättningar för decentraliserade system utan möjlighet till samköming.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
och Arbetsgivareföreningen fäster uppmärksamhelen på att den hittillsvarande
regleringen av skyddel mol otillbörligt intrång i den personliga integriteten
närmast har inriktats på en prövning i varje särskilt ärende, som underställs
dalainspeklionen eller som eljest varil föremål för utvärdering av regering
och/eller riksdag. Den för den enskilde dominerande frågan, hur hans/hennes
integritetssfär ter sig inför den stora ansamlingen av ADB-lagrade
personuppgifter, inför tillväxten av nya register och inför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>registerbearbetningar
som innebär sammanställningar av uppgifier ur olika regisier, har hittills
endasl undanlagsvis eller partiellt rönt beakiande. Frågan om samköming av
informaiion mellan olika dalasyslem - i kontrollsyfte eller för andra särskilda
ändamål - har emellertid börjat aktualisera problemställningar av detla
övergripande slag. Del bör bli en viktig angelägenhet för kommittén under dess
fortsatta arbele alt närmare analysera hithörande problemställningar avseende
del framlida inlegritelsskyddsbehovet och möjlighelerna all realisera ett
acceptabelt skydd. Medborgarräitsrörelsen uttalar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
gällande dalalag är en vikiig del av den lagstiftning som skyddar den enskildes
personliga integritet. Den anslutersig lill samma frihelstradition för vilken
vår Iryckfrjhetsförordning med dess gamla krav på offentlighet är uttryck. Alla
förändringar i datalagen bör noga nagelfaras och föregås av en bred allmän
diskussion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
ger intryck av att DALK velal på många punkler strömlin-jeforma datalagen och
anslutande författningar i avsikl atl avlägsna sådani som visal sig hindersamt
för datasystemens användare. Självklart måsle användarnas bekvämlighet beaktas,
men lika nödvändigi är att alla garaniier förden enskildes personliga integritet
behålles. Dalalagens syfte är all minska olägenheterna av datasystemen för den
enskilde. Detla syfte måsle lillgodoses och kraven på dalaregisterförare får
ej minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är ägnal alt väcka förvåning atl kommittén ansett sig böra frångå departementschefens
direktiv genom att redan i detta skede lägga fram förslag till lagändringar.
Enligt direkliven (se sid. 376) uttalade departementschefen alt kommittén
borde under försia halvåret 1977 lägga fram en offentlig diskussionspromemoria
med förslag lill alternativa lösningar. Efter en remissbehandling skulle
utredningen av departemenischefen därefter få lilläggsdirekliv. MRR beklagar
alt denna procedur, som med hänsyn till frågornas stora vikt varit lämplig, ej
blivit följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samma yttrande heter del avslutningsvis:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Datalagen
är en viktig lag till skydd för enskilda medborgares integritet. Med rält eller
orätt oroar sig många människor för att deras integritet i olika hänseenden
skall bli hotad. Var gränsen för oacceptabel kränkning går är en fråga om
personliga värderingar. Många människor känner sin personlighet kränkt redan av
den sorls uppvaktning med datorns hjälp för vilken nyblivna mödrar automatiskt
utsattes av kommersiella företag. Det föreligger sedan en glidande skala ända
lill sådana missbmk av dataregister som är stötande för envar och som hiltills
väsenUigen kunnai undvikas genom den gällande datalagen. Dessa aspekier har
erhållil föga belysning i utredningen. De hade kunnat bli bättre utredda om den
begärda diskussionspromemorian blivit gjord. Medborgartällsrörelsen efterlyser
ett sådani dokument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byråkrailuiredningen
ser som en av sina arbetsuppgifter atl påverka myndigheter och kommiltér all
skriva klarl, enkelt och kort. Mycket av innehållet i DALK:s betänkande är av
intresse för en bred allmänhet. Del hade därför varit värdefullt bl. a. med en
kort och lättillgänglig sammanfattning av betänkandet. Det är vår förhoppning
av DALK i kommande betänkanden ökar sina ansträngningar på della område.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Direkircklamjörening m. fi. saknar en förankring
lill ett av de huvudsakliga syftemålen med datalagstiftningen vid sidan av
integritets-skyddet, nämligen att de positiva effekterna av ADB så långl som
möjligl las lill vara och all en reglering inte onödigtvis skall leda till
hinder eller olägenheier i enskild verksamhei. Datalagen och dess lillämpning
har enligt dessa organisationer inneburil atl utvecklingen på del område
ytlrandel omfattar har hindrats och t. o.m. förts bakåt i stället för atl föras
framåt under datainspektionens konlrollerande verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Register vars inrättande beslutats av regeringen eiler
riksdagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De inslanser som har yitral sig på denna punkl delar
DALK:s uppfattning att del inte finns skäl att gå ifrån den nuvarande
principlösning som finns i 2 § datalagen. Kammarräiien i Sundsvall, RSV.
länssiyrelsen i Malmöhus län och länsåklagaren i Örebro län anser således alt
gällande regler bör accepteras också i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kronojögdemyndlgheien I Nacka har samma uppfattning och
tillägger:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det får anses vara betänkligt från konstitutionell
synpunki att ett regeringsbeslut skulle kunna göras beroende av en
tillståndsprövning i efterhand hos datainspektionen om beslutet avsåg
inrättandet av ett personregisier. Integritetsskyddsintresset torde i tillräcklig
grad kunna lillgodoses genom att inspektionens yttrande inhämias före
regeringsbeslutet och atl inspektionen ulövar tillsyn över registrens
användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten för Västra Sverige påpekar atl riksdagens
möjligheler atl fatta beslul om inrällande av register på gmnd av 11 kap. 8 §
regeringsformen är begränsade till all avse beslul genom lag eller
budgetreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län delar DALKis uppfattning
all undanlagsregeln inte innebär någon allvarlig fara för det primära syfte
dalalagen skall tillgodose, nämligen att skydda de registrerades intresse mot
missbmk av den personliga integriteten. I likhel med kommittén anser
länsstyrelsen alt undantagsregeln för regisier inrättade genom beslul av
statsmakterna egentligen bara innebären skillnad i formelll hänseende i
handläggningen av olika tillståndsärenden. Länsstyrelsen fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det väsenlliga är atl dalainspektionen enligt dalalagen
kan påverka utformningen av de ABD-register som inrättas inom den statliga
förvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Datalagen ger i dag och enligt DALK;s förslag
dalainspektionen möjligheter alt före statsmakternas beslut pröva och påtala
om planerade personregister ifråga om ändamål, utformning m. m. slrider mot de
gmnder som tillämpas vid prövning av övriga personregisier. Enligt datalagen är
registeransvarig myndighei skyldig all, efter regeringens eller riksdagens
beslut om ett register skall inrättas, i anmälan lill datainspektionen lämna en
lika uttömmande beskrivning av registret som krävs i en tillslåndsansökan från
en enskild regisleranvändare. Della ger dalainspektionen även möjligheter atl
meddela särskilda föreskrifier enligt 6 § datalagen för alt förebygga risk för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>otillbörligt
inirång i personlig integritet och att utöva tillsyn över registrens
användning. Detla bör enligt länsslyrelsens mening i princip utgöra en
lillräcklig garanti mol olämplig uiformning och användning av statliga
f)ersonregister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om hur detaljerade sialsmakiernas beslul bör vara och hur man skall förfara vid
ändring eller utvidgning av ett beslutat regisier har uppmärksammals av några
remissinsianser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länssiyrelsen
I Malmöhus län understryker vikten av att vid sådana beslul som regering och
riksdag fattar om inrättande av administrativa personregister, det tydligt
preciseras vilket allmänintresse som skall lillgodoses och det genom klart
angivna begränsningar i omfattning och användning skapas trygghet för
iniegritetsskyddel eller anges vilkel inlegritelsinlrång som får tillålas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länssiyrelsen
i Siockholms län anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kritiken
mot atl statliga personregister är undantagna från dalainspektionens
tillståndsprövning är enligt länsstyrelsens uppfattning mera ell uitryck för
misstro mol de myndigheter för vars verksamhet registren inrättas, än mol
regering och riksdag. Denna misstro bottnar sannolikt i det förhållandet, att
statsmakternas beslut om inrättande av regisier hittills i allmänhet gett
alltför stor frihet för den regislerförande-/-ansvariga myndigheten att efter
eget skön besiämma om registrets innehåll och användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
garanti behövs mol att de registerförande myndighelerna genom alllför generella
beslul lockas all ge sina regisier siörre bredd och djup än nödvändigt med
hänsyn till vad som varit avseit med beslutet. Ett registers innehåll och
användning bör därför klart redovisas och avgränsas redan i beslutet om dess
inrättande. Den närmare utformningen och användningen av offentliga register
bör regleras i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringareller
tillägg med avseende på användning, ändamål och innehåll i regisier, som
beslutals av regering eller riksdag, bör inte f ske på annal sätt än som gälll
för det ursprungliga beslutet. Direkl olämpligt anser länsstyrelsen det vara
om regeringen generellt överlåter ål den myndighet, för vars verksamhei ett
register inräitats alt beslula om sådana förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
har dock ingen erinran mot att regeringen överlåler åt datainspektionen att
pröva och beslula om ändringar eller tillägg, som är nödvändiga i en myndighets
ADB-register med hänsyn till ändrade eller utökade uppgifier inom myndighelens
verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverkel
hyser en viss skepsis mol långlgående precisering av statsmakternas beslut.
Verket framhåller att om dessa beslul skall röra också detaljer, större krav
även måste ställas på utförligheten i lagförarbeten och statsmakternas beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkei
fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
lorde dock många gånger bli svårt alt när förarbetena skrivs få en så klar bild
över problemområdet atl del blir möjligt att detaljreglera på delta sätt. Valet
av uppgifter som skall inhämias i varje enskilt ärende och som skall lagras kan
i stor utsträckning inte överblickas på detta siadium. Följden kommer sannolikt
alt bli alt vederbörande myndighet gång på gång tvingas föra problem tillbaka
till lagstiftaren för förnyad prövning. En bättre lösning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>79</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vore
alt statsmakterna anger principerna för registreringen något mer preciserat än
vad som i allmänhet sker nu och atl del uppdras ål respektive myndighei all i
samråd med datainspektionen detaljreglera registrens innehåll, användning etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
när det gäller ändringar i offentliga regisier bör statsmakternas medverkan
begränsas lill fall då del rör sig om principiella ställningstaganden. Del
lorde bli en allt för lidskrävande och omständlig procedur all föra upp en
mängd förslag om ändringar i register lill regering och riksdag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i SundsvaU pekar på atl frågan om ändring av register diskuterades i
förarbetena lill datalagen (prop. 1973:23 s. 127) och alt del där sägs alt om
ett register skall ändras så alt det inte faller inom ramen för del gällande
lillslåndel och evenluella föreskrifter, den regisieransvarige måste vända sig
till dalainspeklionen. Han får då begära nyll lillsiånd eller ändrade
föreskrifier. Hovrätten anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
uttrycklig beslämmelse härom ansåg departemenischefen inie nödvändig. Enligt
kammarrättens mening är del ganska uppenbart att ett regisier som skall ändras
på angivet sätl blir all belrakia som ett nyll register. Del framslår också som
naluriigl all man vid dalalagens tillkomst inte fann en uttrycklig beslämmelse
om della nödvändig. Erfarenhelerna av datalagens tillämpning har emellerlid
visal all del förekommer all regisier - vare sig de är beslutade av
statsmakterna eller inrättade efter tillstånd av dalainspektionen - görs till
föremål för belydande ändringar utan att nytt beslut eller tillstånd utverkas.
Det kan därförenligl kammarrättens mening övervägas atl förtydliga 2 §
datalagen med en generell beslämmelse om all ändring eller ulvidgning av ell
personregister blir atl betrakta som inrättande av ett nytt register om
ändringen eller utvidgningen inte faller inom ramen för det gällande beslutet
eller tillståndet och de föreskrifter som meddelats i samband med della. En
sådan bestämmelse skulle därvid gälla alla personregister som omfattas av
datalagen oavsett om de inrättats med tillstånd av datainspektionen eller
efter beslul av statsmaklerna. Med hänsyn lill iniressei av alt datalagens
regler är uttömmande föredrar kammarrätten alt en bestämmelse med sådant
innehåll intas i datalagen framför den av kommittén föreslagna ordningen atl
del när statsmaklerna beslutar om register av beslutet klart bör framgå alt
utvidgning eller annan ändring av ändamålet med registret inte får göras av den
registeransvariga myndigheien ulan medgivande av regeringen i varje särskilt
fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överåklagaren
i Göteborg framhåller all eftersom ändring eller utvidgning från
inlegritelssynpunkl kan ha lika stor eller större belydelse än själva
inrättandet av registrei ett sådani krav bör lagfästas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län anför alt del beiräffande statliga regisier är betydelsefullt
atl statsmakterna, som DALK föreslår, klarare än nu lägger fasl för vilka
ändamål uppgifter i dessa får användas. Dessutom bör del klarl framgå av
beslutet atl del krävs ny prövning och beslut av riksdag eller regering i varje
särskilt fall, om ett regisier skall få utnyttjas för andra och utvidgade
ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län påpekar all dalainspeklionen lidigare har framhållit alt denna
fråga bör klarläggas vid en lagöversyn och fortsätter:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
delta lar DALK upp denna konkreta fråga i myckel svävande ordalag och hänvisar
i stort sett bara lill all om krav på klarare riktlinjer från statsmaktemas
sida lillgodoses torde svårighelerna som dalainspektionen pekat på kunna
undvikas. DALK menar atl register som beslutas av regering eller riksdag i
praktiken blir underkastade samma prövning som tillstånds-pliktiga regisier,
efiersom dalainspeklionen enligt 7 § har skyldighet alt meddela föreskrifier
även för de förslnämnda, i den mån inte statsmaklerna meddelat föreskrifier i
samma hänseende. För övrigi påpekar man också alt erfarenhelerna av nuvarande
ordning inte visat alt avgörande invändningar kan göras. Ell sådant resonemang
kan inte godlagas som giltigt skäl att inte rätta lill en uppenbar och av
dalainspektionen påpekad brist i lagens ordalydelse. Lagar måsle givetvis
ulformas med hänsyn lill vad som kan inträffa, inte till vad som inte har
inlräffat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dalainspeklionen
konsiaterar alt DALK:s slutsatser i kapitlen 4 och 6 innebär en viss
omfördelning av prövningen av personregisier i förhållande lill nuvarande
ordning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
synes förorda all viss prövning överförs från dalainspeklionen lill regeringen.
Detla slrider mot de sirävanden som på senare lid har gjorts för all avlasta
regeringen arbetsuppgifter som lämpligen kan utföras av myndighei. DALK har
inte förslagit någon lagändring i avsikl alt ändra hittillsvarande ordning,
utan har anseit all en viss förskjutning av handläggningen av vissa särskilda
frågor från inspekiionen til! regeringen kan uppnås inom ramen för nuvarande
reglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Datainspektionen
vill i och för sig inte motsätta sig att vissa grannlaga avgöranden undantas
från inspektionen och överfiytlas till regeringen. Det kan emellertid sällas
ifråga om fördelarna lill följd av en ändring blir märkbara. Eftersom
dalainspektionen liksom hittills i fråga om personregister som prövas av
regering och riksdag skall yttra sig över registret, kommer
integritelsskyddsaspekier liksom hittills atl tillföras ärendet. De högsta
statsmyndigheterna slår friare än datainspektionen att i ett enskilt ärende
bortse från integrilelsaspekten till förmån för andra intressen. I gengäld
föriorar emellertid den som är part i ärendei förmånen av alt kunna få ärendei
prövat i mer än en instans. Vunna erfarenheter visar visseriigen atl
besvärsrälten enligt dalalagen har utnyttjats i mycket liten ulsiräckning.
Detta kan emellerlid inte uppfattas så alt besvärsrältens betydelse är
begränsad. Snarare är förklaringen all datainspektionen har lyckats finna
konstmktiva lösningar i de ärenden som inspektionen haft lill prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hittillsvarande
ordning har enligt datainspektionens uppfattning inte medfört några
missförhållanden. I den mån sökanden har ansett alt inspektionen i allt för
ringa grad har beaktat andra inlressen än skyddet för den personliga
integriteten, har han kunnat efter besvär få saken prövad av regeringen. På
grund härav anser inspektionen inte att del är påkallat alt förskjuta
prövningen från inspektionen lill regeringen. Inspektionen anser alltså i
likhet med DALK atl nuvurunde reglering bör bibehållas och - till skillnad från
DALK - att praxis i fråga om arbetsfördelning mellan datainspektionen och de
högsia statsmyndigheterna bör bestå oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Datainspektionen
vill underslryka vad DALK lar upp sisl i avsniii 4, nämligen all den
registeransvariga myndigheten samråder med inspektionen i samband med den
närmare utformningen av ett register. Överhuvudiagel torde gälla att många av
de svårigheter som kan uppkomma vid prövningen av ell personregisier - oavsett
vem som gör prövningen - skulle kunna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>undvikas
om inspekiionen fick lillfälle alt i ett så lidigi skede som möjligl framföra
sina synpunkier Det skulle ofta innebära belydligt mindre svårigheler alt
tillgodose dessa om de fick framföras redan under planeringsstadiet för ett
register. Det ställer sig i allmänhet besväriigare och kan krävu stora
kostnader alt vidla ändringar i ell regisier efter del atl arbetet med detla
har fortskridit så långt att ansökan om tillstånd har kunnat göras. En sådan
kräver, som framgår av betänkandet, en långlgående dokumentation om registret
och förutsätter således ett långt framskridet förberedelsearbete. Också det som
nu har framhållits om inspektionens rådgivande verksamhei lalar för all
prövningen av del slutliga ärendei ligger hos inspekiionen. Om inspekiionen för
prövning får ett ärende avseende ett personregister, vilket har utformats i
samråd med inspektionen, är förutsätlnjngarna givetvis myckel goda för en snabb
och obyråkratisk handläggning. Den nu skisserade ordningen har också den
fördelen all den regisieransvariga myndigheien självmani kan hänskjula frågan
om regisirel lill regeringen om del lidigi visar sig alt datainspektionen framför
synpunkier som myndigheten inte anser sig kunna tillgodose.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
och Arbetsgivareföreningen är i sitt gemensamma yttrande inne på samma fråga
och anför rörande kompetensfördelningen mellan regeringen och datainspektionen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
förefaller här vilja förorda en förskjutning av handläggningen av vissa ärenden
lill riksdagen och regeringen. Delta anses kunna ske inom ramen för gällande
lagstiftning. Organisationerna kan försin del inte finna alt den hittills
tillämpade beslutsordningen har inneburil några mera väsenlliga nackdelar.
Erfarenhelerna visar snarare att besvärsrälten lill regeringen över
dalainspektionens beslul - låt vara all den utnyttjas i ringa omfattning -
fyllt den vikliga uppgiften all få ärendei prövat i mer än en omgång. En förskjutning
av prövningen från inspekiionen lill riksdagen och regeringen skulle f ö. lätt
kunna uppfattas som en politisering av beslutsordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DEFU
finner kapilel 4 intressant ur fiera synpunkier och anser att DALK borde ha
tagit lilirällei i akt atl klargöra vad som i datalagen menas med regisier
inrättade av riksdag eller regering. SCB pekar på de tolkningsproblem som
datalagens tillkomst innebar på denna punkt för den befintliga balansen av
personregister men fortsätler:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
därefter har i något enstaka fall olika uppfattningar rått i frågan om ett
register har inrättats genom beslut av regeringen/riksdagen eller ej. Dessa
problem har emellertid inte varil av större praktisk belydelse. Inte heller i
andra avseenden har de nuvarande reglerna medfört olägenheier. SCB delar
således DALK:s uppfattning all ifrågavarande regler bör accepteras även i
fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Centralbyrån
utgår vidare från att kravet på riksdags- eller regeringsbeslut för register i
myndigheternas administrativa och alllså utåt riktade verksamhet inte är
avsell alt gälla vare sig register som ursprungligen inrättas för statistiska
eller forskningsändamål respektive register som för nyssnämnda ändamål inrättas
genom all uppgifier inhämias från administrativa källor. En annan tolkning vore
enligt SCB:s uppfattning knappast motiverad ur iniegriteissynvinkel samtidigt
som den inte skulle harmoniera med DALK:s 6 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 109</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>övriga
förslag rörande statistik och forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikspotissivrdscn
påminner om all dalainspeklionen enligt betänkandet har pekat på del
omsländliga förfaringssätt som lillämpas vid remissförfaranden enligi 2 §
andra slyckel dalalagen och anser atl del medför problem även för
registeransvurigu myndigheler. Styrelsen unför vidure:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande petitaanvisningar åligger del dessa myndigheler all samråda med
dalainspeklionen om ulformningen av innehållet i den beskrivning av
personregister, som skall bifogas en anslagsframslällning lill regeringen.
Myndighetens framställning skall sedan enligt 2 § 2 st. datalagen av regeringen
remitteras till dalainspektionen för yttrande. När regeringen beslutat om
inrättande av personregistret åligger det registeransvurig myndighei enligt 1 §
datakungörelsen atl snarast anmäla personregistret lill inspektioner. Härvid
blir registret föremål för datainspektionens bedömning vid tre olika
lillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Slyrelsen finner denna
procedur omständlig och lidskrävande. Den av dalainspeklionen föreslagna
ordningen - atl myndigheten söker principlill-stånd hos inspekiionen - medför
enligt styrelsens uppfattning ingen siörre lättnad för registeransvarig
myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
föreslår atl nuvarande regler ändras så alt ett smidigare förfarande kan uppnås
i dessa ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
GenereUa grunder för tillståndsprövningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK:s
diskussion om begreppei personlig integritet i kapitel 3 och om generella
gmnder för tillståndsprövningen i kapilel 5 är två av utredningens cenlrala
avsnitt. Många remissinstanser kommenterar framför alli försöken all närmare
precisera dessa grunder för datalagens tillämpning. DALK:s slutsatser har i
huvudsak godlagils men fär också krilik från en del håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
integriletsbegreppet delar daialnsjiekilonen uppfallningen all del är en brisl
atl begreppei personlig iniegriiel inie har kunnai ges en klarare avgränsning
än vad som har skell. Inspekiionen konslalerar emellertid all alla försök all
göra en sådan avgränsning i form av en enkel och vid lillämpningen av dalalagen
användbar definilion har strandat och kan således inte heller bidra med någon
sådan definilion. Inspektionen anser emellertid inte bristen vara alllför
besvärande. Enligi inspektionens erfarenhel råder nämligen i del stora hela
inga eller endast obelydliga menings-skiljaktigheter i fråga om begreppels
innebörd. Begreppei har kommit all användas alltmer i samhällsdebatten. Del har
behandlals i ell fiertal offenlliga och andra utredningar. Så gotl som
genomgående har begreppei i dessa sammanhang använis i samma eller i vart fall
myckel likartad betydelse. Enligt inspektionens uppfattning kan således
knappasl med fog hävdas all begreppei är så oklart att del kan vilseföra dem
som kommer i koniaki med det. De svårigheler som bl. a. SCB har pekal på hänger
enligi inspekiionen snarast samman med svårighelen all göra en generell iniresseawägning
mellan iniegriieisskyddei å ena sidan och andra motverkande intressen å den
andra. Inspektionens uppfattning är atl en sådan generell avvägning är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eftersirävunsvärd
men uu den inte kun drivus särskilt långt. De avvägningar som måste görus fur
ske från full lill fall. Deltu kun givelvis från fieru utgångspunkter beklagas.
Exempelvis kun det görus gällunde utt möjlighelen all förutse resullalei av en
prövning blir mindre än om ell generellt betraktelsesätt kunde iakttas. Trots
della torde det inte vara möjligl alt särskilt långl binda prövningen genom
generella regler. Delta är fö. inte specifikt för den nu aktuella frågan utan
förekommer regelmässigl i situationer där fiera siarka intressen skär sig.
Datainspektionen anser atl DALK:s genomgång ytterligare belyser det sagda.
Samtidigt har emellenid genomgången i vissa avseenden banat väg för
förenklingar och generaliseringar. Kanske kan diirigenom vissa
intressemotsättningar tonas ned.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dalainspektionen
framhåller avslutningsvis all del knappasl är ändamålsenligt att f n. söka
definiera begreppet personlig integritet. Viktigare ärenligt inspektionen all
lagstiftaren och andra genom lyhördhet i deballen söker finna handlingslinjer
som kan jämka samman de iniressemolsällningar som finns kring
iniegritetsskyddel. Dalainspeklionen ser della som en av sina vikiigasie
uppgifter, där del alllså gäller all främja ell ändamålsenligi utnyttjande av
datatekniken under tillbörligt hänsynslagande till enskildas personliga
integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR delar
uppfattningen att begreppet personlig integritet knappast kan ges en mera
precis innebörd i datalagen än vud som för närvurunde är fullel. De
självsiändigu krilerier vid sidun om dem som duiulagen idag ställer upp har
emellertid gett begreppen personlig iniegriiel och obehörigl inirång en någoi
mer preciserad innebörd än vid dalalagens lillkomsi. Även om del vid en
övergripande lagsiiftning som dalalagen är svårt för lagstiftaren alt ge
fullständiga och uttömmande preciseringar, anser SACO/SR atl man likväl måsle
beakta all detta medför risk all dalainspeklionen delvis får överta rollen som
lagstiftare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>A
rbeisgruppen för ADB och juridik vid Stockholms universilel ifrågasätter om
inte ulredningen av begreppen personlig integritet och otillböriigt intrång i
personlig integritet kan föras mer på djupel än som skell i belänkandet. Ett av
de problemkomplex som här aklualiseras gäller den hänsyn som bör las till
objektivt sett obefogad oro bland blivande registersubjeki och även vilkel
slags oro som skall beaktas i integriletsskyddssammanhang. Skall t. ex. vid
forskningsregister farhågor bland projektdeltagare alt projektet leder till
resultat som uppfattas som negativa från individens och/eller gruppens synpunki
kunna hindra alt projekt får genomföras?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbelsgruppen
finner del angelägel aii nu i lagsiiftningssammanhangägna uppmärksamhei ål
lendensen lill vidgning av inlegritelsskyddsbegreppet utanför den ursprungliga
mer snäva inriktningen på skydd av privatlivets fred. Denna tendens har,
fortsätter arbetsgruppen, uppmärksammals i både rättsvetenskap och
rältspolilisk deball och innebär sannoliki på sikt ett behov av all klariägga
dalainspektionens uppgifter som konlrollinslans på
informa-tionsbehandlingsområdel belydligi mer förulsätlningslösi än i DALK:s</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>första
delbeiänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovräncn
för Väsira Sverige konslalerar all DALK har pröval olika försök all definiera
begreppei personlig iniegriiel i dalalagen men avslålt från atl redovisa
försöken i belänkandei. Hovrätten anser det emellertid vara angelägel all del
vaga begreppei personlig iniegriiel definieras i lagiexien. Del bör vara en
uppgift för lagstiftaren och inie fören adminisiraiiv myndighei all beslämtna
principerna för iniegritetsskyddel. Det ärenligt hovrällen en brisl all
belänkandet inte innehåller någon närmare redovisning av erfarenheler av
datalagens lillämpning som kan vara vägledande vid försök alt definiera
begreppet i laglexl. Fortsatta ansträngningar bör göras för atl precisera vad
som avses med personlig integritet. En sådan definilion bör, slutar hovrätten,
i vart fall anges i den generella personregisteriag som kommittén har förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
länsåklagarmyndighelen i Gävleborgs lån förordar en precisering i självu
lagtexten. LRF beklagar alt dalalagen också i framtiden kommer all sakna de
grundläggande definiiioner som skulle kunna ge lagen en mera reell innebörd.
Atl DALK inte heller redovisar några vägledande slutsatser kan enligt förbundel
leda till atl långl utarbetade planer avseende registeruppbyggnad måste
revideras på grund av utt dalalagens innebörd tolkats på annal salt än
datainspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>DEFU beklagar all de
gmndläggande definiiioner som skulle kunna ge datalagen en mera reell innebörd
allljämt kommer att saknas, liksom atl de långa och allmänna resonemang som
redovisas i betänkandet inte i större ulsiräckning leder fram lill några
vägledande slulsaiser eller ställningslagan-den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tolkningssvårigheter som i dag kan uppslå kommer, enligt DEFU:s mening, alt
bestå och eventuellt öka något med hänsyn lill de skärpningar i dalalagen som
DALK föreslår. 1 olyckliga fall kan dessa svårigheler leda lill all långl
uiarbeiade planer rörande regisleruppbyggnad måsle revideras på grund av all
regisleransvuriga tolkat datalagens innebörd annorlunda än dalainspektionen.
Tidsödande, koslsaml och irriterande merarbete kan på detta säll riskeras som
följd av nämnda oklarheter. DEFU finner del olyckligt alt sådana risker inte
bätire kunnat undanröjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lokala
skaliemyndigheien i Siockholms jögderi släller sig myckel frågande till de i
olika sammanhang ständigt återkommande och onyanserade ropen och kraven på
obegränsat hänsynslagande lill enskilds personliga integritet. Myndigheien
tvekar inte all uttala alt della fått lill följd all lagstiftaren och olika
inslilulioner lill allmänhelens skydd lill den grad lyssnai på dessa krav all
en normal, hederiig medborgare, som ju inie har någoi all frukla och heller
iniei all dölja, kommii atl bli en effektiv skyddsmur för individer, som genom
iniegriieisskyddei manipulerar del svenska samhälleis skalle- och bidragssystem
och "lönsamt" ägnar sig åt ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheien
saknar dock inie förståelse för att den personliga integritelen i många fall
måsle vara skyddad. Skyddel får emellertid inie ulslräckas så</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>långt
all avstämning mellan i olika sammanhang lämnade uppgifter omöjliggörs i de
fall uppgifterna har eller kan ha naturiigi samband. Myndigheten tar som
exempel att inkomsler från olika förvärvskällor lill ledning för
skatieberäkning och uppgivande av molsvarande inkomster för atl erhålla
sjukpenning eller annan social förmän rimligen bör någorlunda överensslämma
och öppet kunna jämföras. Det är inte enbart kontroll att genom stickprov eller
efter andra grunder kontrollera lämnade uppgifter som kan ge otillböriiga
förmåner. Del är nämligen även ell säll all utvärdera effeklivitelen av
förmåns- och förplikielsesyslemen ur både makro- och mikroper-spekliv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kammarräten i Sundsvall
finner DALK:s förslag till kompletteringar av tillståndskraveni3§ dalalagen
välgrundade mol bakgrund av de erfarenheler som har vunnils. Också
länsstyrelsen i Stockholms län, överåklagaren i Göteborg, länsåklagaren i
Örebro lån, DAFA, Svenska försäkringsbolags riksförbund och
Medborgarrättsrörelsen tillslyrker dessa förslag utan närmare kommentarer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
instanser haren i huvudsak positiv inslällning lill förslagen men gör dämlöver
vissa påpekanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialsiyrelsen
pekar på belydelsen av all ändamålet med ell register redovisas med speciell
noggrannhet. 1 många fall lämpar sig uppgifier av viss beskaffenhei i ett
regisier utmärkt för ett ändamål men de kan vara missvisande om de används i
ell hell annal sammanhang. En uppgifi om psykialrisk diugnos är exempelvis bara
relevunl i relulion lill behundling och ulvärdering inom sjukvården vurförden
kan leda lill helt felaktiga slutsatser om den las fram inför t. ex.
lämplighelsbedömningar i urbeisliv, körkorlsfrågor m. fi. Del är därför
vikligl all åndamålel med varje regisier noga preciseras och vilka uppgifier
som skall regisirerassamt ull duluinspeklionen förhindrur olillböriigi
uinyttjunde av desamma genom särskilda föreskrifier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SARI
delar DÄLK:s mening all uppgifter som samlals in för ett vissl bestämt ändamål
i princip inte får utnyttjas för andra och senare uppkommande syften och
tillslyrker <span style='text-transform:uppercase'>DäLK:s </span>förslag all
ett nyll generelli självsiändigi kriierium införs för lillslåndsprövningen.
Del skall alltsä särskili beaktas humvida de uppgifier som skall ingå i ell
register ursprungligen samlats in för annal ändamål än del syfte som skall
lillgodoses genom registret. SARI framhåller emellertid atl ell sådani nyll
kriierium kan vålla särskilda lolkningsproblem i fråga om syslem av de slag som
ingår i rätlsväsendels informalionssyslem (Rl)och som nu regleras genom kungörelsen
(1970:517) om rältsväsendels informalionssyslem (RI). För all undvika sådana
problem är del sannoliki nödvändigi atl ha en mycket vid definilion av
begreppei register. SARI konstaterar dock atl DALK inte har gåtl in på den
frågan närmare och fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan omständighet som DALK anser böra beakias särskilt är alt regisireis
ändamål står i överensstämmelse med den verksamhei som den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regisieransvarige bedriver eller uvser ull bedrivu. SARI
delur DA LK:s mening härvidlag men vill erinru om all.eftersom vissu syslem i
RI suknuren nuturlig huvudman, huvudmunnuskupei i en del full måsle grundus på
andru överväganden än en bedömning av frågan om registrets ändamål står i
överensstämmelse med den verksamhei som den registeransvarige bedriver eller
avser alt bedriva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SCB delar DALK:s uppfattning om alt de generella grunderna
för lillslåndsprövningen bör kunna lillämpas mindre slrängl när del gäller
forsknings- och stalistikändamål än eljest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ALLFA-kommitién anför all behovei av alt använda insamlade
uppgifier för andra ändamål än de ursprungliga har aklualiserals vid ell antal
lillfällen inom socialförsäkringen och närliggande områden. Kommittén ger som
exempel bosladsdeparlemenleis nyligen framlagda förslag (Ds Bo 1978:2) all
försäkringskassornas uppgifter om sjukpenninggrundande inkomst skall användas
som kontroll av all de uppgifter som legat lill grund för beslul om
bosladsbidrag är rikliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS lillsiyrker kompletteringarna av 3 § dalalagen men
framhåller beiräffande lillämpningen alt verkels ADB-system idag omspänner
fiera verksamhetsområden alltifrån produktion av platslistor och slatislik lill
adminisiraiiva slödfunkiioner föri. ex. behandling av fakluroroch krav. Vid
fullgörandel av de mångskiftande arbeisuppgifier som slaismakierna ålagt verkei
kan vidare ell samarbele vara erforderligl med andra myndigheler som begagnar
sig av ADB-syslem. Viss samköming av syslem eller ulbyle av informaiion kan
därmed visa sig nödvändig. Med hänsyn till detla bör inte latituderna för
bedömande av verksamhetens art vara för snäva vid tillståndsgivningen för
arbetsmarknadsverkets personregister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bankinspekiionen lar upp frågan om hur man skall kunna
beakla vilken inställning lill registreringen som finns hos dem som kan komma
all registreras och pekar närdet gäller personalregisler på möjlighelen att
genom enkäter bland de anslällda höra dessas uppfattning när fråga är om annan
regislrering av persondala än sådan som är normall förekommande. I många fall
kan emellertid enligi inspekiionen regisirerads inslällning inie inhämias före
tillståndsgivningen, i.ex. när registreringen av persondala grundas på
uppgiflslämning av den enskilde vid i.ex. läkarbesök, slalislisk undersökning
eller social rådfrågning. De syften som bär upp den ifrågavarande besiämmelsen
i 3 § får då lillgodoses genom de föreskrifter om regislers handhavande som
dalainspeklionen utfärdar i del särskilda fallet. Bankinspektionen finner del
viktigt alt i föreskrifterna klart anges att ifrågavarande personer innan de
lämnar uppgifter skall underrättas om hur lämnade uppgifter kommer atl användas
och behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dalainspeklionen tillstyrker i huvudsak DÄLK:s förslag.
Inspektionen förordar dock alt kravet på all inte andra uppgifter eller
personer registreras än som står i överensstämmelse med regislrets ändamål
uttrycks på annal sätl i lagtexten (se vidare under 21).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
välkomnar all ändamålet med registret föreslås utgöra självsiändig
bedömningsgrund, liksom att detta ändamål sätis i samband med verksamhetens
ändamål. Svårigheter kan i och för sig föreligga alt bedöma i vilken mån ett
visst registerändamål får anses ligga inom ramen förden verksamhei den
regisieransvarige bedriver. Men som allmän princip är del enligt TCO angeläget
atl nämnda ändringar av dalalagen görs.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>En mer krilisk hållning
inias av hovränen för Väsira Sverige och juridiska fakullelsnämnden vid
Siockholms universilel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrällen
pekar på all datalagen bygger på principen all var och en är berättigad alt
inrätta och föra ett register, om det saknas anledning all aniaga atl
Olillböriigt inirång i de regislrerades iniegriiel skall uppkomma. Hovrällen
fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
kräver således icke ail ell regisier kan antagas få effekter som allmänt seil
är nyttiga. 1 vissa hänseenden besiämmer lagen inriktningen av
datainspektionens prövning av skaderisken. Arten och mängden av personuppgifterna
skall beaktas särskilt, likaså de registrerades inställning lill registret.
Båda dessa gmpper av omständigheter passar vät in under huvudsynpunkten,
nämligen all tillståndsfrågan skall bero av skaderisken. Kommittén vill nu
införa nya omständigheter bland dem som skall beakias vid skadeprövningen, dels
"hur och från vem uppgifierna inhämials", dels "att inte andra
uppgifier eller andra personer registreras än som står i överensstämmelse med
ändamålet med registret samt atl detla ändamål slår i överensstämmelse med den
verksamhet den regisieransvarige bedriver eller avser all bedriva".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
synes emellertid knappast riktigt all skadan skulle kunna påverkas av hur och
från vem uppgifierna inhämtas; utgångspunkten vid bedömandet måste ju vara
vissa givna uppgifier. Vidare synes den logiska relationen mellan
skadeprövningen och det senare kriteriet något dunkel. Det är ju här fråga om
uppgifternas relevans i förhållande lill regislrets ändamål och della ändamåls
relevans i förhållande lill sökandens verksamhet. Del är svårt all förslå, hur
regislrets och ändamålels relevans skulle kunna påverka den skada som kan
tänkas drabba de registrerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
kommittén i verkligheten har åsyftat synes vara att grundprincipen för
lillslåndsprövningen skall ändras: del skall inte längre vuru tillräckligt ull
det inte finns någon risk för skudu, registret skall också hu ell på vissl säll
kvalificeral ändamål, och vissa krav skall siällas på uppgifternas ursprung och
säliei all samla in dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
kan inte bedöma, om de åsyftade skärpningarna är moiiverade. Om de skall
genomföras, bör de emellerlid ulformas som vad de i verkligheten är, alltså som
ytterligare förutsättningar för lillsiånd, dvs. som lillägg till 3 § 1 st.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
synes emellerlid Iveksaml, om kommitténs lanke har någon praklisk belydelse.
Dalainspeklionen har ju möjlighel all med slöd av 6 § p. I ge föreskrifter om
inhämtande av uppgifter för registret. Härmed kan myndigheten hindra all ell
regisier fär en uiformning som inie fyller rimliga krav i fråga om "hur
och från vem uppgifierna inhämias". Del torde också vara möjligl för
dalainspeklionen alt med slöd av skilda punkler i samma paragraf ge sådana
föreskrifter alt del i prakiiken blir omöjligt att föra ett register som inte
fyller något rimligt ändamål.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
avslyrker således förslaget lill ny lydelse av 3 § dalalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakullelsnämnden vid Siockholms universilel finner försökel lill precisering av
grunderna för tillståndsprövningen lovvärt och har också förståelse för de
svårigheler DALK nämner när del gäller att bevara fiexibilitet och möjligheler
att göra inlresseavvägningar i varje särskilt fall men fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
är dock om man inte med lillgång till nuvarande erfarenheler från både
daiainspekiionens verksamhet och debatt och utredningsarbete i Sverige och
utlandet skulle kunna nå längre i precisering av aktuella skyddsinlressen och
skyddels syften. DALK berör i bl. a. avsnitt 5.3 "Förslag och
synpunkier" de överväganden som här kommer i fråga men avslår för egen del
från mer systematisk diskussion i denna del: vad som är innebörden av begreppet
otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet kan inte avgöras
generellt ulan måsle i framliden liksom nu bedömas från fall lill fall,
konslalerar kommittén (bl. a. sid. 64). Fakultetsnämnden finner det emellertid
tveksamt om diskussionen bör och måsle avbrytas på den nivå som sker i
betänkandet. Bland de problem som enligt nämndens mening fordrar en mer
ingående diskussion finns frågan om vilken hänsyn som skall tas till
"oro" och "olust" hos enskilda som i och för sig är
förklariig men objektivtsett knappast försvariig Ofr sid. 107). DALK lar inte
klar ställning lill denna fråga även om del funnits skäl all göra så; t. ex. i
samband med den föreslagna ändringen av "insynsparagrafen" (10 §
datalagen) som innebär all en av datalagens mest cenlrala regler förses med en
inskränkning av innebörd all datainspektionen kan medge undantag från
underrättelseskyldigheten om det är uppenbart att undertällelse kan underlåtas
ulan risk för otillbörligt intrång i regisirerads personliga integritet. En
springande punkl gäller här om datainspektionen skall beakla mer eller mindre
ogrundad "olust" och därigenom måhända legitimera och t. o. m.
underblåsa den eller om myndigheten skall sträva efter all i sin
tillståndsprövning ta fasta på faktiskt förekommande risker. Ytteriigare ett
exempel på principiella frågor som borde diskulerals samlal och mer ingående
utgör förhållandel mellan samhällets krav på insyn och den enskildes krav på
insynsskydd (jfr här t. ex. diskussionen om konlrollbehov på sid. 109) och
iniegritetsbegreppets förhållande till riktiga respektive orikliga uppgifier.
Sammanfallningsvis vill fakullelsnämnden framhålla atl del inte minsl vid
översyn av försökslag-stiflningav dalalagens typ måste anses angeläget att mer
systematiskt än vad som skett i betänkandet granska integriietsskyddets
huvudsyften och söka formulera regler och riktlinjer som både lar tillvara
vunna erfarenheter och ger minsta möjliga utrymme för inkonsekvens och
godtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser uppehåller sig vid frågan om insamling av uppgifter för
personregister får påbörjas innan tillstånd har beviljats. Datainspektionen gör
gällande att så ej fä ske och konstaterar atl DALK synes dela den
uppfattningen. Inspektionen vill emellertid gå ett steg längre än DALK och
införa en regel härom i datalagen. Om datainspektionens uppfattning är riklig
innebär det atl ett flertal av den regisleransvariges skyldigheler inträder
redan när insamlingen börjar. Bl. a. kan straff ådömas enligt 20 § och
skadestånd utdömas enligt 23 §. Del kan därför enligt inspekiionen finnas skäl
att i lagtexten ange när ett personregisier skall anses inrättat, framför allt
som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>såväl
allmänheten som i synnerhet många registeransvariga inte f n. lycks ha
situationen klar för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hovrättenför Väsira
Sverige, Advokatsamfundet, tndusiriförbundei. Arbetsgivareföreningen och Svenska
bankföreningen delar inspektionens uppfattning. Också Advokaisamfundei pekar på
att dä ett otillåtet inrättande av personregister är underkastat straffansvar
enligt 20 § är del angeläget alt bestämmelsen är så tydlig att något
missförstånd inte kan uppkomma. Det är enligi samfundets mening väl länkbart
all en blivande registerförare genom den nuvarande lydelsen av 2 § första
siycket får den uppfallningen att insamlandet av uppgifter är tillåtet och
därför inte lar kontakt med inspekiionen förrän det är akluelll all bearbeta
uppgifterna med hjälp av ADB. Atl under sådana förhållanden låta innebörden av
uttrycket inrätta personregister framgå endasl av moliven och daiainspekiionens
föreskrifier är enligi samfundels mening inie godiagbarl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bankföreningen framhåller
alt 2 § dalalagen i många fall missförslås och anseratt ell sådani missförsiånd
kan medföra avsevärda ekonomiska följder för företag som samlal in uppgifier
innan tillstånd meddelats. Del är ell rättssäkerhelskrav alt risk för sådana
missförsiånd undanröjs och delta bör i försia hand ske i lagiexien, inte bara i
lillämpningsmyndigheiens föreskrifter. Bankföreningen föreslår därför att ett
tillägg om innebörden av registers inrällande görs i 2 § dalalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Karolinska
Institutet anför däremoi atl erfarenhelen visar all liden för anmälan lill
dalainspektionen av forskningsregister för närvarande är nästan omöjlig att
följa. Det vore lämpligt alt ansökan om registret inkom när detta börjar la
form och någon institution eller enskild forskare börjar atl knyta detla
personregisier lill något projekt saml avser att rationellt börja arbela med
denna datamängd. Denna fråga bör uiredas ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
och Sparbanksföreningen diskuterar om inte ytterligare självsländiga krilerier
för lillslåndsprövningen borde införas. Föreningen pekar på all också
kvaliteten på de uppgifter som skull registreras bör bedömas. TCO finner DALK:s
slåndpunkl alt många självsländiga krilerier försvårar lillslåndsprövningen
diskuiabel. TCO hävdar all i den mån dalalagen kompletteras med
bedömningsgrunder som inte är av renodlad integritetskaraktär datainspektionens
möjligheter atl, från fall lill fall. göra en avvägning mellan
iniegriielsaspekieroch allmäniniressei i slället kan stärkas. Tyngdpunklen i
daiainspekiionens prövning kan, beroende på ärendels karaklär, i högre grad an
hittills variera mellan de olika bedömningskriierierna. Del lorde snarare
förhålla sig så alt ell lilet urval kriterier lättare inbjuder till en rigid
Ullämpning. Sammansättningen av daiainspekiionens slyrelse gör den också lämpad
för sådana mer övergripande intresseavvägningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
föreslår att ändamålet med en verksamhei införs som självsiändig
bedömningsgrund i datalagen. Det är alllså inie lillräckligi au ändamålsenligheten
begränsas lill en jämförelse mellan regisier- och verksamhelsända-mål.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör enligi TCO:s uppfattning övervägas om inte även behovei av ell regisier bör
införas som självsiändig bedömningsgrund vid prövning av lillsiånd. Del är
naluriigl utt del i en rud full uppslår uvvägningsproblem mellun vad som å ena
sidan bör tillåtas enligt en snäv iniegriielslolkningtJch å den andra enligt
ell bredare allmänintresse. Dalainspeklionen har i denna fråga slällls inför en
rad avvägningsproblem. En praxis har uivecklais som innebär au vid prövning av
regisier för forskning och för siaiislikproduklion får inlegritelsaspeklerna
iräda lillbaka för del allmänna intresset av alt ett regisier kommer lill
siånd. Del är lämpligt ull en ordning som redun i viss ulsiräckning hur elubleruls
lugfäsis. På summu säll som allmäniniressei redan nu har motiverat atl ell
register bör komma till siånd, kan del hända atl detla allmäninlresse gör del
moliverai med en än siriklare belöning av inlegritelsaspeklerna. En ändring av
dalalagen med ovan ungiven innebörd möjliggör enligt TCO en fiexibilitet i bådu
rikiningurnu, d. v. s. från full till fall kan de renodlade
inlegritelsaspeklerna ges olika tyngd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Allmänintressets betydelse vid tillståndsprövningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK:s
överväganden har i huvudsak godlagils eller lämnals ulan erinran. Krilik
framförs dock av RÅ, RSV och Stockholms kommun. Ytterligare några instanser
framför vissa anmärkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarräiien
i Sundsvall delar DALK:s uppfattning all del skulle skada den fiexibilitei och
smidighet som kännetecknar den nuvarande tillståndsprövningen, om man lill
skillnad från idag väljer au i dalalagen generelli reglera frågan vilken
belydelse som i del enskilda fallel skall lillmälas allmäniniressei.
Kammarrätten anser i likhel med kommittén alt del inte är möjligt att en gång
för alla genom en regel i datalagen lägga fasl hur dessa svåra
inlresseavvägningar bör ulfalla i dei enskilda fallel. Enligi kammarräl-tens
mening vore det emellertid fördelaktigt om man i datalagen kunde föreskriva alt
sådana bedömningar som de nu berörda skall ankomma på riksdagen eller
regeringen. För atl minska de prakliska olägenheier, som en sådan ordning
enligi kommittén kan medföra, kan man överväga en regel i datalagen som
föreskriver att datainspektionen med egel yllrande skall hänskjuta frågan om
tillstånd till inrättande av regisier lill regeringen i fall där
tillståndsfrågan är avhängig av vilken belydelse som skall tillmätas behovet av
det tillämnade registret eller där registret uppkommer genom samköming.
Uiiryckligl undanlag skulle därvid kunna göras för register avsett för
vetenskaplig forskning eller statisiikprodukljon. Beiräffande regisier av del
sisinämnda slagel skulle dalainspeklionen kunna ha valfrihei mellan all
hänskjula tillsiåndsfrågan lill regeringen, vilken möjlighel inspekiionen borde
utnyttja i tveksamma fall, eller atl själv avgöra tillslåndsärendel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Datainspektionen
pekar på all begreppei allmäninlresse är myckel vagt men hävdar att begreppet i
det av DALK använda sammanhanget rymmer alla de faktorer som objeklivi lalar
för ail eii regisier skall inrättas. Dessa fakiorer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kun i sin lur vara myckel olika och i. o. m. artskilda,
såsom ekonomiska, ideologiska elc. Inspekiionen anser sig i likhel med DALK
inte kunna renodla begreppei. Alt dalainspeklionen under sådunu förhutlunden i
sinu beslul skull unge i vud mån allmäniniressei har påverkat prövningen av ell
ullslåndsärende ler sig svan. Del är givet all inspekiionen skall redovisa
skälen för sina avgöranden. Ofta kan säkeriigen styrkan av skälen som talar
forell register vara sådan att del kan påslås vara ell allmänt iniresse alt del
inrättas. Någon mer nyanserad redovisning av allmäniniressei lorde dock inte
kunna komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länssiyrelsen i Siockholms län godiar DALK:s slutsats, men
unför i summunhanget:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt länsslyrelsens uppfattning ulgör de bedömningar som
hör ihop med allmäniniressei mera frågor av poliiisk art än en
laglillämpningsfråga. Duluinspeklionen bör därför inie i lug ges befogenheler
uu siällu ullmäniniressel mol inlegritelsskyddsbehovet på sådant sätt all
della lar en direkl avgörande belydelse för lillslåndsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller personregisier för vars inrättande och
förande ett starkt samhälleligt intresse föreligger är del enligt
länsslyrelsens mening å andra sidan helt naturligt och riktigt att
dalainspeklionen bör pröva om och hur iniegriletsintressel kan skyddas genom
sådana särskilda föreskrifter, som inspektionen enligt dalalagen har befogenhei
och skyldighei all meddela.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nu tillämpade ordningen där regering och riksdag gör
prövningen av allmänintresset, har såviti länsstyrelsen kan finna inte
inneburil några olägenheier eller len till all kravel på iniegrileisskydd
blivit åsidosatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen kan inie finna all någoi av de av kommittén
diskuierade aliernaliven ger en bälire lösning än de regler som nu gäller, och
har därför ingen erinran mol all dessa behålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länssiyrelsen vill emellertid framhålla belydelsen av alt
del i beslul av regering och riksdag om inrällande av udminislrulivu
personregisier lydligl preciseras vilket eller vilka allmänintressen som
moiiverar registrets förande. Beslulen bör klarl ange vilka begränsningar i
omfattning och användning som skall göras för att trygga integritetsskyddet
samt arten och omfattningen av del inlegriieisinirång som måste accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SCB har ingel all invända mol <span style='text-transform:
uppercase'>DäLK:s </span>principiella slåndpunkl och lillägger att för många av
SCB:s siaiislikprodukter beslutet om inrättande av erforderliga personregisier
redan nu fallas av riksdagen eller/och regeringen, ofta i samband med
behandlingen av verkels anslagsäskanden. Emellertid skulle en generell
tillämpning på statistik och forskning av den av DALK förordade lösningen i
prakiiken resuliera i en, med hänsyn lill del myckel siora anial
lillslåndsärenden som nu underställs datainspektionen, orimligt tung och
tidsödande beslutsprocess. Denna ökning av arbetsbördan för såväl regeringen
som de undersiälldu insiunserna synes enligt centralbyrån omotiverad och
onödig. Den nuvurunde ordningen fungerar hell tillfredsställande, varvid även
kravel pä snabb behundling uv bl. u. ärenden inom ramen för SCB:s
uppdrugsverksumhei kun lillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdatajörbundel, Svenska dataföreningen. Svenska
Civilekonomföreningen och Civilekonomernas Riksförbund ansluler sig lill DALK:s
synpunkier och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förslag
lill bibehållen praxis. Enligi dessa yttranden bör daiainspekiionens
tillslåndsbedömning på ijänsiemannanivå koncenireras lill
iniegriieisaspek-lerna. En ev. överordnad bedömning där även andra fakiorer
övervägs bör ske på annal håll, möjligen i den parlamentariskt tillsalla delen
av inspektionens styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Också Svenska
försäkringsbolags riksförbund delar DALK:s upplänning all nuvarande
lagreglering av allmänintresset ej bör uividgus. En förändring skulle som DALK framhåller
medföra risk för förlängda väntetider och ökad byråkrati för registeransvariga
inom l. ex. försäkringsväsendel vilka i sina regisier behöver införa vissa
uppgifier som förutsätter särskilda eller synnerliga skäl enligt 3 a och 4 §§
datalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7"C0
anför all besvärsrälten och regeringens möjligheler atl ändra datainspektionens
beslut skapar förutsättningar för alt allmänintresset kan komma att bevakas i
lillräcklig omfallning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ
uppehåller sig utförligt vid frågan om allmänintressets betydelse och
konsiaterar inledningsvis all DALK har slannal för all inte föreslå särskilda
regler om della. RÅ fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härutinnan
har utredningen biand annat anfört atl datalagstiftningens syfte är att slå
vakt om skyddel för den personliga integriteten och att den inte flr vidgas
lill alt också innefatta andra intresseavvägningar. Samtidigt erkänner
ulredningen att allmänintresset måsie vägas in. Della senare synsätt ärenligt
min mening del enda rimliga. All en iniessea v vägning måsle göras kommer för
övrigi på vissi sätl till uitryck i den gmndläggande bestämmelsen i 3 § försia
slyckel, enligi vilken dalainspeklionen skall meddela tillstånd lill inrättande
och förande av personregisier, om det saknas uniedning utt ania att
otillböriigl intrång i regisirerads personliga iniegriiel skall uppkomma. Med
begreppei olillböriigi ges enligi gängse lagsiiflnings-teknik uitryck för att
en avvägning mellan olika intressen skall ske, i förevarande fall mellan
intresset av skydd för den enskildes personliga integritet och iniressei av all
regislrering kan komma till stånd. Ju starkare della senare intresse är desio
siörre inirång kan accepleras. Siiuaiioner med inbyggda inlressekollisioner är
givelvis inie ovanliga. Vanligivis ges i lag besiämmelser för sådant fall med
anlitande av endast rekvisilen "otillbörligt", "obehörigt"
eller dylikl. Vilka speciella krilerier som skall beakias i del särskilda
fallel anges sålunda sällan i lagtexten, men i motiv och andra förarbeten görs
stundom uttalanden lill ledning för rällslillämpningen. I dalalagen har i viss
mån en annan lagstiftningsteknik kommit till användning såtillvida all i 3 §
inte bara används det allmänna uttrycket otillböriigt ulan också anges vilka
kriterier som skall beaktas vid bedömandei huruvida intrånget är all anse som
otillböriigt. Kommittén har nu föreslagit atl ytterligare kriterier med
uigångspunki från iniegriletsintressel skall anges i 3 § andra stycket samt att
den nuvarande ordningen vad avser allmänintresset skall bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
invändningar, som kan göras mol atl avvägningen mellan allmänintresset och
iniressei av skydd för den enskildes personliga integritet förblir oreglerad,
saknar enligt kommitténs mening tyngd, eftersom denna intresseawägning främsi
blir akluell när del gäller regisier inom den offentliga sektorn, vars
inrättande beslutas av statsmakterna. Kommittén torde emellenid ha förbisett
den landslingskommunala och den kommunala</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sektorn
som i dagens samhälle är av störsla belydelse. Även inom den enskilda sektorn
gör sig ullmäniniressel i många läll starkt gällunde. Vid datalagens tillkomst
slod del klart utt lagens tillämpning skulle komma ull innebära en avvägning
mellan samhällets behov av regislrering, allmänintresset, och iniressei av uu
skydda den enskildes personligu integritet. Eftersom duluinspeklionen i
prukiiken tillåts och måsle göru dennu uvväg-ning mellun allmäninlresse och
iniegriieisiniresse, unserjag au det kan verka missledande om förhandenvuron uv
moiiniressen inte på något säll kommer lill uuryck i lagen. Det förtjunurhurait
påpekas atl när fråga arom tillstånd lill personregisier med särskilt
integriieiskänsligl regisierinnehåll bestämmelserna i 4 § ger uttryck för all
allmänintresset kan beaktas genom all tillstånd får meddelas endusi om
synnerliga eller, för vissa fall, särskilda skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om uvviigningen uv ullmäniniressel mol iniressei uv skydd för den enskildes
personligu iniegriiel blir särskilt ukluell vid sumkörning uv oliku regisier.
Kommittén hur som sin mening uiialui ull någon reglering uv samköming ime
behövs utun anser utt dei är lillfyllesl med de ulförligure grunder som
kommittén föreslugii för lillsiåndsprövning i 3 § undru slyckel. Del föreligger
uppenburligen siörre risk för inirång i den enskildes iniegriiel när uppgifter
som lämnuls forell ändumål samkörs med uppgifter ureli annal register som
inrätiais för annal ändamål. Sker det dessulom utan den enskildes veiskap kan
deiia i framliden föranleda oro hos allmänheien samt leda lill ovilja att lämna
uppgifier om personliga förhållanden. Samhället har å andra sidan av rättvise-
och likformighelsskäl ell berättigat iniresse av att samulnyiija uppgifier ur
olika regisier för koniroll, lillsyn och planering. Del är av viki all
samhälleis resurser lill fullo uinyitjas bl. a. när del gäller brottsbekämpning
saml konlroller av uppgifter lämnade under sanningsförsäkran för laxering och
behovsprövade förmåner. Den enskildes intresse av skydd försin personliga
iniegriiel kan här behövu få slå lillbuku. Den enskilde bör dock vid avlämnandei
av uppgifierna upplysas om all hans uppgifter kan komma att användas för unnat
ändamål än del som direkt avses med del akluella regisirel. I sak harjag intet
all erinra mol innehållei i del föreslagna lilläggei lill 3 § andra slyckel.
Men med uigångspunki i vad jag lidigare anföri om den lillämpade
lagstiftningstekniken synes del mig erforderligl all i anslutning lill de nya
bestämmelserna i 3 S klart uttalas atl även det s. k. allmänintresset skall
beakias.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
finner det framgå att DALK uppfattar datalagens reglering av
tillståndsprövningen på så sätt atl allmänintresset dvs. del samhälleliga
behovet av registret, inte bör vägas in i bedömningen av frågan om ell
personregisier kan anses medföra otillbörligt intrång i regisirerads personliga
integritet. RSV delar inie denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
vissa hänvisningar lill betänkandet (SOU 1972:47) Data och integritet,
remissvaren härpå sumt den duruv föranledda proposilionen (1973:33) med förslag
lill daialagsiiftning anför RSV:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligi
RSV:s mening måsie således vid prövningen huruvida ett samhälleligt
personregister bör inrättas såväl dalainspeklionen som regeringen eller
riksdagen se till att registret, under förutsättning att det förs och används i
enlighel med föreskrifterna lor delsamma, inte kommer att medföra otillböriigt
intrång i regisirerads personliga integritet. Vid denna prövning ingår
allmäniniressei (behovei av regisirel) som en omsländighel, vilken</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>oftasl
med siörre eller mindre siyrka talar mol den enskildes iniegrileisskydd. All
prövningen av vissa regisier likväl förbehåll ils regering eller riksdag sy nes
vara en följd av all del i dessa fall är fråga om en myckel känslig och
utpräglat politisk avvägning mellan den enskildes personliga integritet och
andra intressen samt all tillräckligt preciserade riktlinjer för hur olika
inlressen, även lekniska och ekonomisku, skull vägus mol varandra än så länge
inie kan formuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
del nu sagda följer au RSV i princip inie kan ansluta sig till D.'\LK;s
uttalande atl det inte bör ankomma på dalainspeklionen all avgöra vilka
regisier som från samhällelig synpunkt behövs för myndigheternas verksamhet.
Vid den ullmännu inircsseuvvägningen - eller med undra ord prövningen uv frågan
om regisier medför olillböriigi intrång j regisirerads personliga iniegriiel -
måsie såsom framgåu ovan, enligi RSV:s mening, denna synpunki varu en
omsiiindighei som hur belydelse uven för daiainspekiionens bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
Stockholms kommun framför viss krilik. Kommunen framhåller au personregisier är
viktiga hjälpmedel i den komniunala förvuliningen. De
förenklurudminisiraiionen,ger förulsäiiningur för god och snubb service till
invånurnu, skupur möjligheter lor säkerhet och kvulitei i verksumheten sumt ger
underlug för plunering. Kommunens regisier har därför ett ston ullmäniniresse.
.Även om de ändringur DALK föreslår i 3 ij dulalagen i huvudsak innebär att
tillämpad praxis inskrives i lagen synes enligt kommunen härigenom en
begränsning kunna uppstå i möjlighelerna all tillgodose allmänintresset i
kommunala sammanhang. Del kun ifrågusällus om inte kommunerna borde ha
möjlighel att i sina angelägenheler för sina invånare göra moisvurunde
bedömning som riksdag eller regering för ställiga regisier. Eftersom
dalainspeklionen inie anser sig böra bedöma allmäniniressei är allemalivei alt
kommunerna liksom de statliga organen vänder sig direkt till sluistnukiernu för
prövning uv sådunu frågor, en väg som i mångu full är lång och omsiiindlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
lillägger ull en uv de lidigure tillumpude rikllinjernu som nu inskrivits i
lugtexien innebärutt Stockholms kommun inte kun hu namn-och adressuppgifter på
länets övriga invånare. Den fiytlning som sker mellan Slt)ckholm och
kringliggande kommuner förorsakar problem tich den service som Siockholm ger
över kommungränsen skulle förenklas om kommunen hade lillgång lill länels
invånaruppgifter som då även skulle kunna användus i planeringssammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
anser all man hade kunnai förvänta sig all den senare tidens debatt om
allmänintresset av utt personregisierinlbrmution används för ell rälivisure
sumhälle skulle hu suii vissu spår i DALK:s förslag, men finner uu någon
ändring i dessa avseenden inte har föreslugiis.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Samköming och användning av personnummer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinsianserna hälsar med tillfredsställelse alt DALK
inte vill förbjuda eller på något avgörande sätt begränsa användningen av
personnummer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.STB anser
atl ett annal slällningslagande skulle leda lill belydande förluster för
statistik och forskning. Siaiskoniorei finner DALK:s analys av frågan värdefull
och delar utredningens uppfattning om alt inget skulle vinnas om personnumren
avskaffades. 1 slället skulle risken för fel öka och personregistrens kvalité
sjunka till förfång för både regisleransvuriga och regislrerude.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även RPS, överåklagaren i Siockholm, AMS. DEFU.
riksarklvei. Siockholms kommuns siadsarkiv. Riksdaiaförbundei. Svenska
dalaföreningen. Svenska Civilekonomföreningen. Civilekonomernas riksförbund.
Sparbanksföreningen och Svenska posiordciförcningen släller sig uttryckligen
bukom DALK:s slutsuts. Karolinska Inslilulel framhåller utt ett gemensuml
förbud mol personnummer skulle uppenburi försvuru, fördyru och i vissa fall
omöjliggöra vissa forskningsaktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Byråkrailuiredningen
har inga invändningar mol vad DALK har anförl i denna del men är i likhet med
siaiens personalnämnd och Kommunförbundei krilisk mol att personnummer ofta
anges i onödan, 1. ex. i adressuppgiften på kuveri och anser alt krav på atl så
inte sker bör ställas på de registeransvariga. Daialnspekiionenbekräflarall
många av de klagomål inspekiionen har fått går ul på att personnummer har
använis i sådana sammanhang. En sådan onödig användning bör stävjas. Om något
nummer behövs i sammanhanget kan exempelvis löpnummer i de fiesia fall göra
samma nylta. Svenska försäkringsbolags riksförbund framhåller all
försäkringsbolagens slrävan är all i försän delser till kunderna inie göra
personnumrel lillgängligl för obehöriga. Riksförbundei, som finner DALK:s
ståndpunkt tillfredsställande, anser atl det är önskvärt alt närmare uireda en
bättre kontrollsiffermeiod.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RS V
uppehåller sig också vid konirollsiffran men hävdar att olägenheterna av
nuvurunde syslem har kunnai bemästras och all några rättsföriuster i anledning
av personförväxlingar och dylikl såvitt RSV känner lill inte har skett. Valet
av metod år 1967 bör anses som definitivt. Del skulle leda till mycket
svåröverskådliga konsekvenser med en ändring både för alla de myndigheler som
använder personnumrel liksom för allmänheien och organisaiioner uianför den
statliga seklorn. Stor hänsyn bör, fortsätter verkei, tas lill all allmänheien
numera sedan åtskilliga år haft anledning att lära sig och kan uppge del
fullständiga personnumrel. En ändring av della bör därför inie ske ulan tungt
vägande skäl. Även om nuvarande metod för beräkning av kontrollsiffran inte
utesluter fel kan enligt verkei ytterligare skydd mol personförväxling
åsladkommas genom s. k. rimlighetskontroller. Dessa innebär all eventuell
felutskrift signaleras när exempelvis köns- eller åldersangivning inte ligger
inom ramen för databearbetningen. Sådana</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>konlroller
finns i nuvurunde dutusyslem för folkbokföring och beskuttning och kommer ull
ägnas särskild uppmärksumhei vid del nya dalasyslem som tus 1 bruk frun årsskiftet
1979/1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkei,
som inslämmer i ull något förbud eller någon omfullunde begränsning inte bör
införus belräffunde unvändningen uv pesonnummer i personregister, unför därför
bl. u.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sunnolikt
kommer personnumrets belydelse som en enkel, beslående och relutivt säker
idenliielsbeieckning få ökud belydelse i frumtiden när del gäller ull söka
förebygga personförväxling. Enligt vad RSV erfaril kan del förslag från
namnlagskommjitén som lorde föreligga inom en snar framlid aniagas på
väsentliga punkler rubba nuvurunde numnslabililel. Dels lorde familjemedlemmar
(man, hustru och barn) i ökad ulsiräckning komma all kunna bära olika efternamn
och dels torde del sannolikt bli väsentligt lättare atl ändra en gång givna
förnamn. Personnumrets egenskap av oföränderlig idenliielsbeieckning får då
särskild betydelse dels för personen själv som namnmässigt kan växla identitet
under livet fiera gånger och dels för all i skilda sammanhang få en grund för
familjesamhörighelen vid regislrering av en familj. Ell exempel på del
förslnämnda erbjuder handlingar vid platsansökan där betyg och intyg för samma
person fulli legalt kan ange olika namn beroende på när handlingarna
tillkommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
ullalar vidare all <span style='text-transform:uppercase'>DäLK:s </span>allmänna
resonemang om olusl o. d. mot personnummeranvändningen i och försig kan vara
rikliga men all man har en-visseriigeninle vetenskapligl belagd men
erfarenheismässigi välgrundad - uppfattning all inställningen lill användningen
av personnumret i mycket aren generationsfråga. Den yngre generation som redan
i skolan,vid inträde i arbetslivet och försia "egna" kontakter med
myndigheler, t. ex. inskrivning! försäkringskassa och som värnpliktig,
konfronteras med personnumret torde uppfatta delta som mindre känsloladdat och
hell enkelt acceplera del för vad del är avsetl alt vara, nämligen ett utmärkt
medel i samhällelig kommunikation mellan den enskilde å ena sidan saml
myndigheler och organisationer å den andra. Detsamma gäller uttalandena om atl
ordningsföljden år, månad och dag kan föranleda felskrivning och felläsning på
grund av atl det skulle vara ett "onaturiigt" skrivsätt. Även detla
är en generationsfråga. Till saken hör att Internationella
slandardiseringskommissionen direkl rekommenderat ordningsföljden år, månad
och dag vid daiumskrivning, varför denna med liden lorde bli den ordningsföljd
som kommer att uppfattas som den naluriiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
inslanser pekar på särskilda fördelar med personnumren. LO finner det positivt,
om än något förvånande, all kommittén nu vidhåller uppfattningen att
personnummer är den uppgift som säkrast kan förebygga risk för
personförväxlingar med åtföljande risker för kränkningar av den personliga
integriteten. LOdelarden uppfattningen, liksom TCO. som anser att effekien av
ell avskaffande skulle bli all personnumrel ersattes av andra identifieringskoder
med högre felprocent. Fel i regisiren kan belraklas som ell allvariigt hol mol
integritelen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
SACO/SR pekar på alt en enlydig personidentifikaiion innebär fördelar för den
personliga integriteten. SACO/SR menar vidare all personnumret också medför
den fördelen all man kan göra godtagbara samkörningar. För register av
särskilt känslig an kan dalainspeklionen förbjuda användning av personnummer.
Tekniken att utarbeta samkörningsprogram med användning av namn jämte andra
personuppgifter kommer inte att behövu unvändas eller utvecklas om personnumrel
bibehålls. Därmed kommer del också all vuru svårure ull göru oiillålna
samkörningar av regisier ined sådant särskilt känsligt innehåll atl personnumrel
har förbjudits. Den personliga integritelen torde i stället kunna tillgodoses
genom en selekliv prövning vid lillsiåndsgivningen och en fortsatt övervakning
av bl. a. samköming av personregisier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSI
framhåller också all personnummeranvändningen i många fall inte endasl
underiättar myndighetsutövning för kontroll och andra syften som kan le sig
negaliva för den enskilde. Ett väsentligt område där personnumrel har en stor
belydelse för den enskilde är all den starkt minskar risken för
personförväxling. Exempelvis har personnummer i kombination med ullag av andra
persondala frän officiellu regisier vid exekutionsväsendets försöks-verksumhel
med ADB (REX) visul sig vuru del bäsia iniegriieisskyddei. I någoi fall har
visserligen fel person avkrävts belalning genom att "uppdragsgivaren"
förväxlat personnummer men utan att den rätte gäldenärens identitet avslöjats
för obehörig. Rättelse har då kunnai ske efter invändning från den avkrävde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
verkei är en annan för den enskilde direkt positiv användning av personnumret
alt della kan möjliggöra eller i vart fall väsentligt underiätta
direktadresserad samhällsinformation vid exempelvis ändringar på området för
social-, familjerätts- eller medborgarskapslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länssiyrelsen
i Siockholms län uttalar alt riskerna för namnförväxlingar vid kreditering av
skatt och vid taxeringsarbelet har kunnat reducerats uvsevärt luck vure
personnumrel. Länsstyrelsen delur DALK:s uppfuttning alt ett slopande av
personnumrel inie på någoi avgörande säll skulle förhindra eller göra
samkörningar svårare. Del vill enligi länssiyrelsen lill synnerligen
övertygande skäl för all slopa personnumrel dä dessa måsle vägas mol de
belydande - i dag inte överblickbara - ekonomiska och andra negativa
konsekvenser ett sådani beslut skulle få till följd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Också lokala
skaliemyndigheien i Siockholm är av den beslämda uppfattningen all användandel
av personnummer som identifikalionsbegrepp medger atl både rätta personer
erhåller vederbörliga förmåner och all de påförs vederböriiga förplikielser på
eti mer rätlssäkert och effektivt säll än vad annal begrepp skulle kunna göra.
Genom all invandrare numera erhåller födelsenummer tagna ur samma serie som
gäller för svenskar utpekas inte deras ulländska börd. Svenska medborgares
födelsehemlän (i vissa fall område inom län), utpekas visserligen för personer
födda efter 1946 men i fall sådan uppgift anses inte böra kunna utläsas
föreslås snarare ändring av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 109</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>födelsenummerseriens fördelning än annal sysiem för
identifiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ALLFA-komniiiicn konstaterar atl ett slopande uv
personnummer som identifikulionsbegrepp inom socialförsäkringsornrådel innebär
konsekvenser för såväl allmänheien som för dem som arbeiar med försäkringen.
Bl. a. påverkas möjlighelerna all direkl ta emoi uppgifier och uppdatera
regisier med information från exempelvis skattesystemet, rätlsväsendels informationssystem
samt från folkbokföringssyslemet. Sådana uppgifter är f n. nödvändiga för att
kunna fullgöra olika ulbelalningsfunklioner. Ett slopande av alla former av
personnummerregislrering lill förmån för exempelvis identifiering på namn kan
innebära lägre säkerhet jämfört med användning av personnummer och därmed vara
negaiivi för den personliga iniegrilelen. ALLFA-kommiltén framhåller vidare all
de konsekvenser av personnum-rets avskaffande, som DALK redovisal, i alli
väseniligt lorde gälla för olika personregister inom
socialförsäkringsadministrationen. ALLFA-kommiltén anser således i likhet med
DALK att ett slopande av personnummer som identifikationsbegrepp på kort sikt
försvårar möjlighelerna lill samköming. På längre sikl skulle sannolikt
lekniska förutsättningar för samkörningar föreligga. Riksförsäkringsverkel
framhåller liknande synpunkier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den remissinsians som intar den mest återhållsamma
alliiyden till användningen av personnummer är dalainspeklionen. Inspektionen
delar visserligen DALK:s uppfattning alt del inte finns grund för atl varken
förbjuda eller i särskilda regler påbjuda begränsning i fråga om användningen av
personnummer. Inspekiionen framhåller emellerlid all del hos en sior del av
allmänheten finns en utbredd misstro mot personnumren och en oro i fråga om
deras användning. Denna misstro och oro kan bottna i atl den offentliga
debatten om numren har förts med bristande insikterom numrens belydelse. DÄLK:s
genomgång är därför värdefull bl. a. som källa för den forlsatta debatten. Inte
deslo mindre kan man anta all missiron och oron under lång lid ännu kommeratt
finnas. Del är därför enligt dalainspektionens bestämda uppfattning vikligl all
användningen av personnummer begränsas avsevärt. Enligi inspeklionens
uppfattning används de f. n. alllför myckel i onödan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det nu sagda anser inspekiionen alt man i
framliden bör slyra uivecklingen så all personnummer i alli mindre grad används
i utdaia. Detla kan göras inom ramen för den nuvarande ordningen bl. a. genom
utnyttjande av möjlighelen att meddela föreskrifier enligt 6 § datalagen.
Efiersom bedömningar av inverkan av olika åtgärder på den personliga
integriteten skall göras bl.a. med uigångspunki i den berörde enskildes
uppfattning, ligger det i linje med iniegritetsskyddel att i högre grad än
hiltills söka begränsa sådan användning av personnummer. Mol bakgrund av
datainspektionens erfarenheler kan detla nämligen antas i vart full delvis
stillu den oro som följer av den utbredda personnummeranvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om samköming av olika regisier har tilldragit sig
stort iniresse vid remissbehandlingen. DALK:s inställning förefaller i slort
sett godtas av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dem
som yltrur sig men man kan tydligl urskilja kluru skillnuder mellun oliku
inslunsers uppfuttning om i vilken ulsiräckning sumkörning bör lillålus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
grupp instämmer med utredningen utan att ge mer omfattande kommenlurer. Dit hör
AMS. Landsiingsförbundei och siaiskoniorei vilken myndighet gör den bedömningen
ull man allmänt visar en myckel stor respekl för vad som föreskrivs i
datalagen. Man inrättar inga personregisier eller förelur samkörningar ulan
lillsiånd av duluinspeklionen. Mun hur hos inspekiionen skufful sig en myckel
god överblick och koniroll uv hur personregisier bearbetas och används.
Siaiskoniorei anser att detla är en tillräcklig garanti för alt integritelen
skyddas och menar all det därför inie finns någon anledning all förelä en mera
utförlig uiredning om användning av personnumren än den DALK nu uiföri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
försäkringsbolags riksförbund inslämmer i uppfallningen all någon ytterligare
reglering i dalalagen beiräffande samköming ulöver <span style='text-transform:
uppercase'>DäLK:s </span>förslag om grunder för lillsiåndsprövning i 3 och 6 §§
inte behövs, ulan aii datainspektionen i stället i varje enskilt fall flr
besluta om samköming kan medges och hur den bör utformas. Riksförbundei ulgår
från alt detta ej medför något hinder för de samkörningar av register som är
nödvändiga i försäkringsbolag och -koncerner, beroende på registrens uppdelning
efter verksamhetens art och på lagbestämmelser om alt vissa försäkringsgrenar
måsle drivas var för sig av olika regisieransvariga. Dels måsle samkörningar av
regisier lillhörande en och samma regisieransvarig få göras för alt åsiadkomma
ell centralt kundregister innehållande uppgifter från bl. a. regisier över
försäkringar och regisier över lån, hyror, elc. Dels måsle samkörningar av
register hos olika regisieransvariga inom en och samma koncern eller grupp av
samarbetande försäkringsbolag få ske för att fä t. ex. kundregister för hela
koncernen eller gruppen. Riksförbundet utgår även från atl nu existerande
samkörningar av försäkringsbolags regisier och exierna register säsom centrala
bilregistret även fortsättningsvis får ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ALLFA-kommiuén
delar DALK:s uppfattning beträffande samkörnings-problemaliken och framhåller
särskilt att samköming av olika register ej kan ses som en fristående fråga
utan får bedömas utifrån de generella grunder som gäller för
tillståndsprövningen. Samköming av olika register innebär ju i princip atl ell
nytt register skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
betonar vidare att DALK:s synpunkter beträffande samkör-ning och användning av
personnummer har hög aktualitet för socialförsäkringens olika ADB-system.
Härvid bör särskilt observeras att del inom denna del av den offenlliga
verksamheten för närvarande finns ell fierlal siora personregisier
organisaioriski samlade lill en registeransvarig myndighei, riksförsäkringsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dalainspeklionen,
som delar <span style='text-transform:uppercase'>DäLK:s </span>uppfattning
påpekar all man har ställt sig mycket negaliv till samköming av personregisier.
Della gäller särskili när informationen i registren har samlals in i olika
sammanhang eller för olika ändamål. I båda fallen är del risk för dålig
datakvalitet i den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slutprodukt som inte sällan kan komma alt användas för
kontroll av enskilda personer. Vid sidan härav kan samkörningar medföra
betydande svårigheter för de registrerade atl överblicka hur och i vilka
sammanhang uppgifter som de har lämnal används. När samkörningar avser
myndighels regisier kan de få till följd all medborgarnas berälligade insyn i
förvaltningen begränsus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO delar kommitténs bedömningar att huvudregeln bör vara
atl samkör-ning inte bör ske men all undanlag frän denna regel måsle kunna
göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siockholms kommun anrör atl även om begrepp som personlig
iniegriiel och olillböriigt inirång är svåra alt definiera och avgränsa så är
del nödvändigt all kommuner och andra nyttjare av dalaleknik åläggs vissa
resiriktioner och prövningaräven om dessa i vissa fall kan innebära
administrativa nackdelar. Begränsningar kan anses tillräckligt moiiverade av
att de ökar allmänhetens tilltro till brukare av dalaregister. Samköming för t.
ex. adminisiraiiv förenkling, koniroll, revision, slatislik m.m. som kan anses
moiiverade bör genomföras med myckel sior reslriktiviiel. 1 möjligaste mån bör
uppgiftslämnarna ges informaiion om evenluella samkörningar. Sådan informaiion
kan I.ex. ges i ansluining lill atl inkomstuppgifter lämnas lill försäkringskassan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Informationsfrågan berörs också av nämnden för
samhällslnjörmaiion som ullalar all den oro enskilda medborgare kan hysa för en
okontrollerad användning av registeruppgifter kan mötas med de föreskrifier som
redan finns i datalagen. Del skydd som dalalagen ger mot inlegritelsinlrång är
dock inte alltid tillräckligt för all enskilda ej ska uppleva oro. Härför krävs
också all de känner lill de regler som finns. Information om hur ens egna uppgifier
får användas lorde göra alt oron för integritetsintrång kan dämpas. Del behövs
emellertid information om vidareanvändning av uppgifierna. Dalainspektionen
och de myndigheter om har registeransvar borde därför studera behovei av och
finna former för en sådan informaiion. För all ytterligare betona sin
inslällning i denna fråga påpekar nämnden att man under datainspektionens
försia verksamhelsår gav stöd ål sådana informationsål-gärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även DAFA delar DALK:s uppfattning all samköming av
personregister bör ske med restriktivitet men pekar på atl det är angeläget all
regler inte ulformas så all samordnad och för fiera registerförare gemensam
datafångst hindras lill men för uppgiftslämnarna. DAFA konstalerar också all
regisler-hållningskostnaderna ständigt stiger, trots atl maskinbearbelningen
som sådan kostnadsmässigt sjunker. En av de dominerande kosinaderna ulgör
kostnaden förden personal, vilken härtill uppgiftatl underhålla registren. Ell
sätt alt minska dessa koslnader är att öka graden av samköming med andra
register som hell eller delvis har samma regisierinnehåll. Man måste därför
-enligt DAFA:s mening - räkna med att kraven på registersamkörning framgenl
kommer att öka. DAFA upplever det därför som angelägel atl det snarasi skapas
former för att prakliskl kunna hanlera dessa framlida krav på
registersamordning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
problem som dominerar remissinstansernas diskussion är i vilken mån det är
godtagbart all olika myndigheler begagnar samköming av olika register för
konlrolländamål. Dalainspektionen upplyser alt man nyligen godtog alt
kommunerna i landet i kontrollsyfte samkör bostadsbi-dragsregisler med
uppgifier om sjukpenninggrundande inkomsi i riksförsäkringsverkels register.
Beslutet för ses som ell undanlag. Underhand harenligi inspektionens erfarenhet
även för andra konlrolländamål rests krav på alt få samköra olika
personregisier. Inspekiionen anser inie au en sådan uiveckling är godtagbar,
utan vill betona all huvudregeln är all samkörningar ej bör förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
inslanser framhåller emellerlid - ulan all la avstånd från DALK:s slutsatser -
all del finns ett legitimt behov av samköming för konlrolländamål och alt
sådan bör kunna ske i ökad utsträckning. Hit hör många inslanser som sysslar
med frågor rörande brottsbekämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överåklagaren
i Siockholm delar i princip uppfattningen att samköming i och för sig innebär
risker för otillböriigl intrång i den personliga integriteten genom atl
uppgiflersom samlals in för visst ändamål senare används även för andra syften,
något som minskar den enskildes möjligheter att överblicka och råda över
användningen av de uppgifter som han har lämnat. Enligt överåklagaren måsle
dock samköming få ske i viss omfattning i kontrollsyfte, ålminsione av regisier
som förs av del allmänna och inte innehåller uppgifter av s. k.
mjukdatakaraktär. Frågan när detta skall få ske, vilken ytterst gäller vilka
metoder som bör accepteras i kontrollen, rymmer naluriigivis svåra
avvägningsproblem som inte kan lösas enligt någon generell norm. Renl allmäni bör
dock gälla att hänsynen till den personliga iniegrilelen måsle slå tillbaka om
ett starkt allmäninlresse lalar för atl den kontrollmöjlighet som står lill
buds genom samköming las lill vara. Så bordel anses förhålla sig på de områden
som kommittén särskilt berört nämligen taxeringsområdel och områdel för
behovsprövade förmåner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överåklagaren
forisätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
måsle siällas höga krav på sanningsplikl - framför allt av rättvise- och
likformighelsskäl - krav som f ö. bär upp de straffsanktioner som föreskrivits
för oriktigt uppgiftslämnande. Mol denna bakgrund anserjag för min del att
samköming av regisier på dessa områden i princip bör tillåtas. Frågan är om
inte en motsatt slåndpunkl av den breda allmänheten skulle uppfattas som
slölande. Den som lämnar rikliga uppgifter - något som man har anledning anta
atl de allra fiesia gör - har ju ingel all fmkla och kan därför knappasl heller
ha någoi alt invända mol koniroll i den omfattning som är möjligt. Jag vill i
sammanhanget understryka betydelsen av allmän informaiion om alt sådan
samköming kan bli aktuell. All allmänheien informeras härom och på så säll
också får kunskap om de risker som finns för all ell orikligi uppgiftslämnande
uppläcks, tror jag skulle få till resullai all den enskilde som regel skulle
finna del lämpligasl alt lämna rikliga uppgifier. Därigenom skulle
informalionen om samköming även få en brottsförebyggande verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
övriga åklagarmyndigheter som har yilrai sig inlär liknande ståndpunk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ler.
Länsåklagaren i Örebro län tillstyrker möjlighelen till samköming av uppgifter
om taxering och behovsprövade förmåner. Stora belopp har undandragils samhällel
på grund av all soeialmyndigheler saknal möjlighel lill koniroll av sökandens
ekonomiska förhållanden. Beslulsnivån för sådana lillsiånd bör dock enligt
länsåklagaren ligga hos regering eller riksdag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsäktagaren
1 Uppsala län anser all del särskilt vid ulredningar av mer allvariiga brotl
kan föreligga ell iniresse av alt få lillgång lill olika regislemppgifter.
ADB-lekniken kan då vura till stor hjälp. 1 likhel med kommittén anser
länsåklagaren alt det från sialsmakiernas sida klarare än nu bör läggas fast
hur olika register får användas. Vid denna prövning är del angelägel alt de
broitsuiredande organens behov av registeruppgifter närmare beakias.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns också myndigheter som i delta sammanhang ullryckligen kriliserar
nuvarande restrikliviiel vid beslut rörande samköming. Överåklagaren i Malmö
delar utredningens uppfattning atl frågan ytterst har en klar allmän politisk
innebörd och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detbördcx:k
anmärkas atl praxis vad avser myndigheters samköming av regisier förefaller
opåkallal restriktiv. Alla uppgifter, som lämnas under sanningsförsäkran eller
på liknande säll och är avsedda som underlag för den enskildes sociala förmåner
eller avser hans beskatlningsförhållanden, måste självfallel kunna och böra
kontrolleras. Della måsle även slå helt klarl för den, som lämnar uppgifierna.
Alt en kontroll av olika på della säll lämnade uppgifter skulle bli otillböriig
endasl genom utnyltjandel av ett snabbi, effektivt och kostnadsbesparande
hjälpmedel, dvs. samköming av ADB-register, kan svåriigen accepleras. Tvärtom
borde del ligga inte bara i samhällets utan även i den enskildes iniresse all
uibredda och för samhället uiomordenlligt kostsamma former för ekonomisk
brottslighet uppdagas och beivras. Som anföris i belänkandet är dessa frågor ej
sådana att lagtextens uiformning nödvändigtvis måste påverkas därav ulan lorde
kunna avgöras av datainspektionens praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsåklogaren
i Gävleborgs län pekar på all den kvalificerade ekonomiska brottsligheten är
svåråtkomlig och att utredningsledningen i många fall har orsak atl utgå från
all vud vissa dataregister innehåller skulle kunna tillföra spaningen och
ulredningen värdefullt arbelsunderlag. Samköming av register kan leda lill
sådani resultat Del är enligt länsåklagaren nödvändigt all siällning las lill
frågan om och i så fall i vilka siiuaiioner som rällsvårdsorganen vid
förundersökning i brottmål skall äga räll ulnyllja registerkällor varom härar
fråga. Givelvis måste därvid också bestämmas var beslutanderätten skall ligga.
Del är länsåklagarens mening att dessa frågor, där viktiga allmänna synpunkter
framträder med särskild styrka, i vart fall icke vud gäller dessu ändumål, har
blivit föremål för lillräcklig analys.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Några myndigheter som har
arbetsuppgifter i samband med taxering och uppbörd berör samkörningsfrågan från
liknande utgångspunkter som åklagarmyndigheterna. Länsstyrelsen i Stockholms
län bestrider inte all samkörningar kan utgöra ett allvariigt hol mol den
personliga integrileten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligi
länsslyrelsens mening är dock den nuvurunde lugstiftningen på områdel
tillräcklig för all förhindra från personlig integriietssynpunkt olämpliga
eller fariiga samkörningur mellun ADB-register.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen unser vidure
ull det motsalsförhållunde som föreligger mellan den enskildes krav på
perst)nlig integritet och samhällets kruv på kontroll för utt ernå likformighet
och rättvisu många gånger bara är skenbart. För dessa kontroller behövs oftu
lillgång lill informaiion om ADB-register som förs inom andra
verksamhetsområden. Som exempel på statlig verksamhet, där kontroller är
nödvändiga, om man skall kunna åstadkomma effektivitet, likformighet och
rättvisa anger länsstyrelsen beskatlningsområ-del. Accepterar man all sådana
konlroller är nödvändiga kan del innebära all man tvingas betala ett vissl pris
i form av inirång i den personliga integriteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
pekar på det nära samband som föreligger mellan skatter, sociala avgifter och
bidrag. Underlaget ulgörs av uppgifier som skallskyldiga och bidragssökande är
skyldiga att lämna ehuru i olika sammanhang och till skilda myndigheter. Vid
gjorda kontroller har del visal sig alt medvetet felaktiga uppgifter lämnals
för alt ernå oberättigade förmåner i form av sänkt skatt, för hög
sjukersättning eller för högt bosladsbidrag. Länsstyrelsen fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hos
flertalet medborgare finns också en klar förståelse för att en effektiv skatte-
och avgiftskonlroll behövs. Della kan kräva en långl gående deialjkonlroll av
de uppgifier som lämnas i deklaralioner och andra uppgifier lill ledning för
bestämmandet av avgifier och bidrag. På gmnd av del belydande fusk som vid
förelagna undersökningar av bosladsbidragsgiv-ningen iakttagits inom några
kommuner lär tillstånd numera ha givits för begränsad samköming av vissa
regisier. Sannolikt slammer i många fall inte de uppgifter om inkomsler som
lämnas i deklarationen med de uppgifter som lämnas i ansökan om sjukersättning.
För närvarande gäller atl försäkringskassa har rätt att la del av
inkomstdeklarationen för beräkning av pensionspoäng och prövning av rätl
sjukpenningklass medan däremoi taxeringsmyndighet inte har moisvurunde rätl
ull lu del av uppgiflersom försäkrad lämnal till försäkringskassa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
statsmakternas beslul har skapals en ny taxeringsorganisaiion med syfte all
effeklivisera och förbättra konirollen. Ökal dalorsiöd, ändrade adminisiraiiva
mliner, förstärkning av de personella resurserna, fördjupad gransknings- och
revisionsverksamhel och intensifierad utbildning av personal är några av
ingredienserna i del nya projektet. Del bör ligga i linje härmed alt lill fullo
ulnyllja de möjligheler som datasyslemei erbjuder även lill samköming av
skatte-, försäkrings- och bosladsbidragsregisiren för kontroll av både skaller,
avgifter och behovsprövade bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länssiyrelsen
ullalar avslutningsvis all del är en annan sak all uppgiftslämnaren hur räll
ull få vela för vilkel eller vilka ändamål de lämnade uppgifterna skall användas.
Också kommunförbundei underslryker all den enskilde i möjligasle mån bör
informeras om i vilka sammanhang del kan bli fråga om eli vidareuinyttjande av
lämnade uppgifier.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även fndusiriförhundei och ArbeisgivarefÖreningcn är inne
på inlegrilelsris-kerna med alt utnyttja uppgifier insumlade för visst ändamål
för ett hell annat ändamål. Ett från etisk synpunkt grundläggunde villkor för
sumkörning bör enligt dessu orgunisulioners uppfuttning vuru ull de
regisirerade redan vid uppgiftslämnande! upplyses om all samköming med andra
uppgifier framdeles kan komma ifråga. 1 vissl ärende har under opinionsmässigt
tryck avsieg gjorls från dessa grundläggande principer. Organisalionerna har
den bestämda meningen alt della medgivande om samköming bör belraklas som ell
renl undanlag från de principer som bör gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lokala skaliemyndigheien i Siockholm finner all
konirollkörningarsom sker öppei med allmänheien informerad inie kränker den
personliga integrileten eftersom endasl de som lämnar felakiiga uppgifier och
som försöker lillskansa sig orältmäliga förmåner avses all fångas in vid
kontrollen. Myndigheien poängterar också all så gotl som all lokal
skallemyndighels kontrollverksamhel är förfallningsreglerad. Den övrigu
konlrollverksam-helen tar sikle på fall där skäl finns all ania all enskild
olillböriigt missbrukar olika system. Vederbörande lokal skallemyndighel
meddelar i sådana fall sina observationer till bidragsgivande organ för vidare
bedömning av eventuella ålgärder. Denna lyp av meddelande av observationer är
nödvändig för all erforderlig balans skall uppnås mellan förmåns- och
förpliklelsesidan. Inskränkningar i lag och författning härvidlag bör därför
inte ifrågakomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myndigheien ansluler sig-för all berörd allmänhet inte
skall vara okunnig om att viss kontroll kan förekomma - till tanken att
handling åsäits upplysning om atl innehållet i denna också kan användas i annat
specificerat avseende. Av allmän självdeklaration, sjukförsäkran,
arbetsgivaruppgift etc. bör således framgå alt belopps- och adressuppgifter
m.fi. kan användas i t. ex. skattemyndighets och försäkringskassas kontroll av
anställnings-/ sjukskrivningsliden och av kyrkobokföringen. Myndigheten anser
det vidare vara lämpligt atl man uifärdar bestämmelser om att - även i det fall
registerutdrag skulle kunna las fram via lokal skattemyndighets
terminaler-länsstyrelsen har alt svara också för dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En minoriiei inom Kommunförbundets slyrelse underslryker
också all värnet om den personliga integriteten inte får ta sig sådana ullryck
alt del, med räll eller orätt, uppfattas som en slrävan all hindra den kontroll
som de allra fiesta medborgarna, inte minst i egenskap av skattebetalare, anser
angelägen och nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även SACO/SR påpekar alt samkörningar för all kontrollera
l. ex. all deklarationsuppgifter stämmer med lämnade uppgifier i samband med
sjukförsäkring, ansökan om bosladsbidrag etc. är positiva för lojala samhällsmedborgare
i och med atl samkörningarna kan medverka lill ell minskal skattefusk, minskal
otillböriigl utnyttjande av sociala förmåner elc. SACO/ SR anser därför atl
sådana samkörningar bör fä ske under vissa villkor. Enligt förbundels mening
bör samköming för konlrolländamål av register, där man</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>önskar
fä fram uppgifter om vissa individer endasl fä ske om del finns slarkl vägande
skäl. Sådana skäl kan t. ex. vara grundad misslanke om skattebrott. Sådani
konlrollbehov är hänföriigt lill de syslem för beskattning och behovsprövade
förmåner som finns. Efiersom konirollen läll kan ske även i de fall regisiren
är manuella är frågan därför i försia hand inie av daiapoliiisk karaktär.
Förbundet fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller generella samkörningar för kontrolländamål bör största försiktighet
iakttas. Sådana samkörningar kan ha många negativa verkningar. Risk föreligger
1. ex. all många blir föremål för koniroll även i de fall avvikelserna i
lämnade uppgifter är små. Del föreligger vidare risk all man lämnar felakiiga
uppgifter ej enbart med avsikt utan även på grund av oförsikiighet. Felakiiga uppgifter
kan också lämnas på grund av all blanketter och definiiioner är oklart
formulerade eller svårtolkade. Vidare kan man få ändrade inkomslförhållanden
efter del alt uppgifterna lämnals. 1 samband med t. ex. erhållande av
studiestöd är man skyldig att i efterskott anmäla ändrade inkomstförhållanden.
Del lorde föreligga risk all sådana inkomsl-ändringar ej anmäls på grund av
glömska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt undgå de negaliva verkningarna av samkörningar bör del bl. a. slå klart för
uppgiftslämnaren redan då han lämnar uppgifterna all de kommer alt konlrolleras
mol uppgifier som lämnas i ell annal sammanhang. Om della inte klarl har
tillkännagivits av uppgiflsinhämiaren bör samköming ej få göras förrän detla
har deklarerats i samband med uppgiftslämnandet vid en senare lidpunki.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller samköming av uppgifter som man enligi lag ej är skyldig all lämna,
l. ex. uppgifier i samband med vissa försäkringur. bör uppgiflsinhämiaren vura
ålagd atl upplysa om atl uppgifterna kan komma all kontrolleras mol andra
uppgifter. Sådana lillkännagivanden lorde leda lill ökad noggrannhel och
upprikiighel vid uppgiftslämnandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller generella samkörningar bör uppgifterna som regel inte få användas på
annal säll än all ge uppgiftslämnaren möjlighel all korrigera lämnade uppgifter.
Innan lillsiånd lämnas att samköra ivå eller fiera regisier för kontrolländamål
bordet vara helt klariagi hur uppgifierna skall användas J förhållande lill den
enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
anser atl de synpunkier förbundel framför kan lillgodoses inom ramen för
nuvarande lagsiiftning men påpekaratt riskerna för den personliga iniegrilelen
i många fall inie lorde kunna förulses hell i del stadiel då dalainspeklionen
skall ge lillsiånd. Den som erhåller tillstånd bör därför åläggas alt, när
osäkerhet om följderna för den personliga iniegrilelen föreligger, rådgöra med
dalainspeklionen innan arbelel fortsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lokala
skaliemyndigheien i Handen framhåller alt skatteförvaltningen är i färd med att
utveeklaen ny beskattningsorganisation som förutsälteratt vissa kontrollålgärder
effeklivasl kan ske med ADB-leknikens hjälp och med uppgifier tagna från de
slailiga regisiren. Organisationen är redan långl framskriden. Det skulle
därför ur skatleadministraiiv synpunkt orsaka negativa effekter, om
integritelshänsyn i siörre omfattning skulle lägga hinder i vägen för
konlrollålgärdernas ADB-mässiga genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheien
konstalerar också alt DALK övervägt de iniegritelsproblem, som kan uppkomma vid
samköming av regisier för laxeringskonlroll och all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>slutsatsen
har blivit all del otvivelakligl föreligger ett konlrollbehov som främsi är en
följd av de beskaitningssyslem som beslutals av riksdagen. Det bör då inte
ankomma på dalainspeklionen eller andra myndigheter all bestämma
förutsättningarna för och omfattningen av de konirollålgärder som skall
vidtagas. Å andra sidan bör stalsmaklerna klarare ange gränserna för
användningen av uppgifter ur statliga register. Myndigheten inslämmer i dessa
slutsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten
i Nacka underslryker alt del alllid föreligger ell konlrollbehov i den
exekutiva verksamheten, bl. a. för atl kunna bedöma gäldenärernas
egendomsinnehav. En effeklivi fungerande exekuiivmyn-dighei som skall lösa sina
arbetsuppgifter i huvudsak genom tvångsingripanden måsle ha möjlighel atl
kunna hämla in upplysningar om gäldenärerna från andra hos statliga
myndigheter tillgängliga daiaregisier. Sådan uppgiflsinsamling som är nödvändig
i detta sammanhang kan hos vissa personer väcka oro och förargelse.
Kronofogdemyndighelen framhåller emellertid att dessa reaktioner är starkast
hos de personer som av en eller annan anledning kan dra fördel av att
undanhålla egendom från myndigheternas insyn. Värnet av den personliga
integriteten flr i sådana sammanhang inte tas som förevändning för alt hindra
den kontroll som allmänintresset fordrar. Av dessa skäl bör det även ankomma på
statsmakterna att bestämma omfattningen av den kontroll som bör tillåtas - bl.
a. i form av samköming av olika register - i samband med att beslul fattas om
registrens inrällande. Dessa frågor bör inte överiålas på dalainspektionen som
- om så sker -därigenom kan påverka registeranvändningen i sådan riklning alt
det urspmngliga syftei med registeruppläggningen förfelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Siockholms
komnmn pekar på atl försäkringskassans inkomstuppgifler skulle vara till god
hjälp när man skall fastställa inkomstberoende avgifter. Dessa uppgifter borde
därför vara lillgängliga för kommunerna på samma villkor som
skalleinkomsluppgiflerna. Kommunen konsiaterar vidare all den koniroll som eftersträvas
i samkörningsfall alltid i princip kan utföras manuellt. Så kan exempelvis
uppgift om sjukpenninggrundande inkomst erhållas per telefon eller genom all
blankett skickas till försäkringskassan, som ifyller och återsänder denna.
Kommunen finner atl det mer är fråga om en grad- än en artskillnad, när
uppgifterna hämtas manuellt från ett register jämfört med om samma uppgifter
hämtas med hjälp av ADB. Det synes svårligen kunna hävdas atl otillbörligt
intrång i den personliga integritelen sker i det ena fallet men inte i det
andra. Kommunen anför också:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samkörningar
för kontroll- och revisionsändamål av två eller fiera regisier kan således vara
av sådant samhälleligt intresse att de nuvurande hindren härför i princip bör
undanröjas, anlingen genom lagsiiftning eller genom att tillstånden att inrätta
statliga och kommunala register regelmässigt även innefattar ADB-mässiga
bearbeiningar för koniroll- och revisionsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
della sammanhang kan erinras om all kommunsiyrelscn den 26 april 1978 beslutat
om en utökad samverkan med lokala skattemyndigheten i Stock-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>holms
fögderi för all bidraga lill bälire uppbörds- och avgiftsförhållanden inom
kommunen. De slutsatser som hittills drugils i projektet är utt urbetet med alt
bekämpa bidrags- och skattefusk skulle kunna bedrivas betydligt effektivare och
lill lägre kosinad om fier konlroller genom samköming mellan regisier kunde
komma till användning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ej personinriktade
samkörningar för alt statistiskt undersöka om behov av kontrollålgärder behövs
och på vilket sätl en eventuell kontroll skall genomföras borde få utföras utan
särskilt tillstånd om vissa nedan behandlade ålgärder vidtages för att hindra
otillbörligt intrång i den personliga integriteten. När ändamålet med en
samköming av regisier för stalistikändamål är atl sammanställa informaiion och
där resultatet inie ger informaiion om någon enskild individ borde del för
kommunala ändamål vara möjligl att under vissa betingelser ge kommunen
generellt tillstånd att samköra alla regisier som kommunen har räll all inneha.
Della kunde exempelvis ske under förulsäiining atl regisieransvarig förvallning
ger sill lillsiånd, alt personidentifikaiion inte finns med på det
sammanställda regisirel saml atl den utskrivna dokumentationen ulformas på
sådani sätt att individen inte kan härledas. Här kan de regler SCB utformat för
eget bruk lillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
uppehåller sig utförligt vid samkörningsfrågan och anser inte atl problemel med
inlresseawägningen i samkörningsfallen blir lill fullo lösl genom atl man i
författningsregleringen av ell slalligl register lämnat en så långl möjligl
uttömmande reglering om användningen av regisiren. Verket belyserdetla med ell
exempel som rör möjlighelema alt vid taxeringsrevision samköra RSV:s eller
länsstyrelsens register med register som förs av t. ex. ett försäkringsbolag.
Det kan enligt verket också uppkomma klara lagkonfiikter mellan dalalagen och
lagar som reglerar viss offenilig verksamhei, t.ex. taxeringslagen. Sålunda har
penninginrällningar enligt taxeringslagen skyldighet atl lämna vissa
uppgifterom insatta medel. Man kan länka sig all RSV med stöd av denna
beslämmelse förordnar att ett bankaktiebolag skall lämna uppgifier om alla
insältare med en kontobehållning överstigande 50 000 kr. Banken antas föra sina
kundkonton enbart med ADB-teknik. Hypotetiskt kan då frågan uppstå om
dalainspeklionen kan meddela föreskrifter enligt 6 § försia stycket 6.
datalagen om de uppgifter som får göras lillgängliga och t. ex. förbjuda
bankaktiebolaget all använda den s. k. söknyckel som ulgörs av
kontobehållningar som översliger 50 000 kr. Bron mol sådan föreskrift är
slraffsanklioneral i 20 § dalalagen med böier eller fängelse i högst ell år.
Man kan hävda att dalainspeklionen inte borde få meddela föreskrifi som
försvårar eller omöjliggör fullgörande av förordnande enligt 40 §
laxeringslagen och därmed skulle stå i strid mot grunderna för annan
lagsiiftning. Å andra sidan kan möjligtvis hävdas alt regeln i 6 § andra
stycket dalalagen - som säger alt "Föreskrift rörande utlämnande av
personuppgift får icke inskränka myndighets skyldighet enligt
tryckfrihetsförordningen" - skall tolkas e conlrario på så sätt att
skyldigheter enligt andra lagar än tryckfrihetsförordningen får inskränkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
anser emellertid all del skulle vara orimligt om en sådan föreskrift som ovan
beskrivits meddelades enligt dalalagen och det av följande skäl. För</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>det
första skulle bunkakiiebolugel kommu i en situation där ställföreträdare för
bolaget hotades av siraftänsvur hur hun un betedde sig och utun ull hun själv
försull sig i delta läge. Enligt ullmännu rätlsgrundsulser skall man inte
fällas lill ansvur för broll i en sådun situution. Fördel andra anser RSV alt
del i princip inte bör ses som ell "otillbörligt" intrång i personlig
integritet om bunkakiiebolugel fullgör sådan uppgiftsskyldighei som grundas på
ett entydigt stadgande i taxeringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
menar vidare all del endasl i undantagsfall kan bli aktuellt all anse att
fullgörande av uppgiftsskyldighei som är sladgad i lag ärolillbörligt, även om
fullgörandel sker med hjälp av ADB-leknik. Enligi RSV:s mening skulle det
nämligen framslå som märkligl om regler i gällande lag skulle kunna betraktas
som "otillböriiga" till sina verkningar vid prövning enligt dalalagen,
och att man alltså vid rättstillämpningen beiräffande en del av rättsordningen
ansåg all en annan del av rättsordningen på något säll var olillböriig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
framhåller all del är vikligl ull det nu unfördu beuktus vid tillämpningen även
när det gäller den iniressekonfiikt som kun uppkomma i sumbund med frågun om
tillstånd skall ges lill samköming av regisier i fall av s. k. tredje
mansrevision enligt 56 § laxeringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
framlida kontrollverksamheten på skatteområdet kan, fortsätter RSV. förmodas
innebära ett ökande behov av samköming. Anledningen härtill är utvecklingen i
fråga om daialorda räkenskaper och del ökande antalet regisier hos myndigheter
m. fi. samt behovei all framslälla ur konlrollsynpunkl intressanta uppgifter.
Om samköming av personregister företas vid revision av underlag för
deklarations- och uppgiftsskyldighet är detla en kontrollåtgärd hänförlig lill
bl. a. 56 § taxeringslagen. Skulle en sådan ålgärd mot förmodan anses
integriietshoiande och sakna slöd i gällande skattelagstiftning bör antingen
bestämmelsen i laxeringslagen förtydligas eller frågan tas upp i större
sammanhang gärna av ulredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m. m. i
skalleprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
berör också särskili exekuiionsväsendetss. k. REX-sysiem. 1 lagrådsremissen
1978 rörande ny ulsökningsbalk nämnde departemenischefen olika regisier som
skall kunna undersökas för att efterforska utmätningsbara tillgångar. De
samkörningar som är eller beräknas bli aktuella för REX är betingade av det
allmännas intresse, all snabbi och saken fä underiag för lämpliga exekuliva
ålgärder mol försumliga gäldenärer. Den maskinella
"tillgångskoniroll" t. ex. fastighets-, bilinnehav m. m., som är
möjlig ger ur inlegritelssynpunkl regelmässigl ett bättre skydd än motsvarande
manuella efterforskning. Atl effeklivi fä tillgång lill erforderiig information
för att säkerslälla de ofta myckel stora fordringar del gäller är ett myckel
viiali ekonomiskt intresse både för del allmänna och enskilda borgenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
är av den uppfattningen ull vissu uttalanden av DALK rörande samuinylljande är
allmäni hållna principuttalanden som inte utmynnar i något konkret förslag.
DALK har inte redovisal någon närmare undersök-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
av de problem som kan uppslå på grund av samutnyitjande av dala. Dalalagen
reglerar inte direkl dessa fall. Indirekt begränsas möjligheterna till sådant
utnyttjande av anen av de uppgifter som enligt ett lillsiåntisbeslul får
registreras i ett visst register och av datainspektionens räll all meddela
föreskrifter enligi 6 § dutulugen. Om mun bortser från dessu begränsningur
finns del enligi RSV:s kännedom ingen lugsliftning vars syfte är all i
allmänhet reglera andra former av dalaulnyiljande än samköming. DALK har heller
inte föreslagit någon sådan författningsreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
denna bakgrund är det enligt RSV svårt att förslå meningen med DALK:s påstående
all de slutsatser som kan dras när del gäller samköming i mera teknisk mening i
princip äger lillämpning också J fråga om andra former av samutnytljande av
dala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
anser atl del inte är meningsfullt atl närmare diskutera frågan om
samutnytljande av dala isolerat från bl. a. frågan om sekreless eller uppgiftsulbyle
mellan myndigheter. Något molivulialande i saken bör därför inte göras ulan all
föregås av en ingående uiredning i frågan. All samutnyttjande av data är en
inom statsförvaltningen i vissa fall högsl önskvärd företeelse framgår bl. a.
av föredragande statsrådets anförande i propositionen om åtgärder för atl
underlätta förelagens uppgiftslämnande m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detla sammanhang framhåller RSV avslutningsvis alt verket delar uppfattningen
alt man bör söka förfallningsreglera rutinmässigt förekommande användning av
uppgifter i statliga regisier för andra ändamål än dem för vilka uppgifierna
insamlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
arbeiarskyddssiyrelsen och näringsfriheisombudsmannen (NO) släller sig tämligen
posiliva lill bruk av samköming för del allmännas räkning. NO framhåller att
det i den allmänna debatten och i NO:s verksamhet då och då görs gällande atl
mindre nogräknade företagare skaffar sig fördelar i konkurrensen genom alt
undandra sig skatter och andra avgifter till del allmänna. Inte sällan läggs
della till grund för krav på näringsrältsliga regleringar,! privat eller
offentlig regi, riktade mot hela grupper uv företagare, av vilka del stora
fierlalel är helt laglydiga och seriösa. Samhället bör inte införa och
upprätthålla nyetableringsspärrar eller andra kostnadskrävande och
konkurrenshämmande regleringar för hela branscher för atl komma lill rätta med
sådana osunda affärsmeloder, exempelvis försummelser ifråga om belalning av
omsällningsskull, som kun ge vederbörunde olillbörligu försteg i konkurrensen.
Saneringssirävundena bör istället inriklas direkl mol de förelag där
missförhållanden föreligger. Ell medel i sådunl syfte skulle angivna slag av
jämförelser genom samköming kunna vuru. Sunnolikt skulle blotta vetskapen hos
vederbörande företagare om all vissa uppgifier kan komma all användas i
konirollsyfte även i andra sammanhang, avhålla dem från sådana oegentligheler.
som är ägnade an ge orältmäliga konkurrensfördelar, slutar NO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbeiarskyddssiyrelsen
förutser ell ökal behov av samkörningar mellan olika daiaregisier som en led i
lillsyns- och forskningsverksamheien. Del bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>genom
sådana samkörningar vara möjligl att lidigare och på ell säkrare sätt än nu
spåra upp hittills okända risker i arbetsmiljön. Samköming mellan å ena sidan
individrelalerade register över branscher, tillverkningsprocesser eller använda
kemikalier och å andra sidan individrelalerade regisier över sjukdomar, l. ex.
socialstyrelsens cancerregister, kan t.ex. göra del möjligl all upptäcka
lidigare okända samband mellan fakiorer i arbetsmiljön och sjukdomar. Även
samköming mellan andra lyper av register med medicinska uppgifier och register över
faktorer i arbetsmiljön kan ge värdefulla upplysningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av nu angivna förhållanden är del enligt arbetarskydds-styrelsens
uppfattning väsentligt atl datalagstiftningen ulformas så all onödiga hinder
inte uppkommer för ell ralionelll utnyttjande av dalaleknik i styrelsens
arbele. Det bör i detla sammanhang observeras atl medicinska uppgifter om t.
ex. dödsfall, skador och sjukdomar ofta är det enda material som kan användas
för all slutgiltigt kontrollera om insatta arbetsmiljöåtgärder fått avsedd
effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialsiyrelsen
som inte har någoi atl erinra mol vud DALK unfört framför liknande synpunkier.
Slyrelsen nolerarail datainspektionen enligt kommitténs uppfattning bör vuru
mindre reslrikliv beiräffande sumkörning och annat samutnyttjande av uppgifter
än eljest när det gäller registrering för forsknings- och stalistikändamål.
Detta har stor belydelse för t.ex. epidemiologiska undersökningar,
samkörningar med dödsorsaksregisler och hälsoregisler m. m. I sammanhanget vill
styrelsen även peka på behovei av samköming mellan sjukvårdens och
socialvårdens samt försäkringskassans register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
myndigheter framhåller särskilt atl samköming av olika register också kan
hafördelar för den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverkel
delar DALK:s uppfattning att man inte kan avstå från samkörningar och
framhåller att det i många fall är lill fördel för den registrerade atl
samköming sker. På detta säll kan man begränsa insamlingen av uppgifter från
den enskilde i olika sammanhang och ulföra kontroller för all undvika misstag.
Utan ivekan finns också berättigade krav på all samköming skall få ske i vissa
sammanhang. Som exempel kan nämnas samkörningar som sker för all se till atl
personer kommer i åtnjutande av socialförsäkringsförmåner som de är berättigade
lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
uttalar all samköming av personregister har i den allmänna debatten utmålats
som i försia hand en negaliv företeelse inom dalatekniken. Samkörningar har
inte bara beirakials som risk för inirång i den personliga iniegrilelen utan
har närmast betraklais som i sig innefattande sådani inirång. Många
samkörningar kan emellertid ha positiva effekter för de regisirerade i form av
automatiska adressändringsaviseringar, förtryckta blanketter och minskat
uppgiftslämnande för allmänheten. Del bör vara en strävan all lämnade uppgifter
i ett sammanhang är förtryckta på den blankett, med hjälp av vilken man skall
lämna uppgifter i ett annal sammanhang.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>111</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byråkrailuiredningen
påminnerom all beslul om medborgarnas förmåner och skyldigheler i mycket stor
utsträckning bygger på uppgifter som lämnas lill skilda samhällsorgan. Dessa
uppgifter kan vara likariadeför olika former av förmåner och skyldigheter. Del
uppgiftslämnande som i olika sammanhang läggs pä medborgarna kan vura
belungande och dessulom framslå som mer eller mindre onödigt eftersom samma
eller liknande uppgifter redan tidigare har lämnals. Möjlighelen alt genom
samköming utnyttja lidigare lämnade uppgifter för annal ändamål kan medföra
läunader för den enskilde. Sumlidjgl kun olika myndigheler på del sättet slippa
atl kontrollera uppgifterna. Byråkrailuiredningen anser alt del finns
anledning all diskulera delta när man kommer in på frågan om samköming mellan
olika regisier. Samköming kan vara ell säll au ändra arbetsfördelningen mellan
samhällsorganen och individerna i syfte all underlätta för den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
likartade utgångspunkter framför DEFU kritik mol DALK:s slåndpunkl all
uppgifter som samlals in för ell ändamål i princip inte bör få användas för
andra och senare uppkomna syften. Della överenssiämmer enligi DEFU inie med vad
vederbörande deparlemenlschef anförde vid DEFU:s tillkomst. Då sades all man
måsie vara beredd all i ökad omfattning använda uppgifier som insamlats för
vissa specifika ändamål även för andra liknande syften. Som exempel nämndes
bland annal all del också bör vara möjligl att utnyttja uppgifter som används
för ett adminisiraiivt ändamål för andra adminisiraiiva ändamål. Vidare har
DEFU genom sina direkliv fåll lill uppgift alt uireda om kraven på sekreless-
och iniegrileisskydd hindrar samordning och samulnyttjande för uppgifter. Mol
bakgmnden härav har DEFU svårt alt förstå eller insiämma i DALK:s uttalanden
angående sådant samuinylljande som avses ske genom samköming. Följden av DALK:s
uttalande blirall samuinylljande av uppgifter myndigheleremellan försvåras och
kraven på uppgiftslämnarna ökar. Den av DALK ullalade meningen slår alltså i
slrid med syfiet för DEFU:s verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DEFU
konstaterar vidare att det avsnitt i DALK:s betänkande i vilket sumkörningsfrågorna
huvudsakligen behandlas i stor utsträckning berör sumkörning i kontrollerunde
syfte och understundom synes sälla likhetstecken mellan samköming och
kontroll. DEFU finner denna sammankoppling vara missvisande. Samköming kan
visseriigen vara användbart för atl underlätta kontroll, men tekniken måsle
också kunna utnyttjas vid i.ex. uppdaiering av undru register som ju är en form
av samköming. Samköming kan ofta i sådana fall ställas som alternativ till
iradilionell uppgiftsinsamling. Räll använd kan meloden ge belydande lättnader
i uppgiftslämnandet Uttalanden formulerade så att "samköming i princip
inie bör få äga rum eftersom även uppgifter av tämligen banal natur kan komma
atl leda ull Olillböriigt inrång i den enskildes personliga iniegriiel"
kan relalivi läll misslolkas och lägga hinder i vägen för vällovliga
samkörningar. Enligi DEFU:s mening är del minsl lika vikligl all sådana
samkörningar som inie medför särskilda risker för olillböriigt intrång
verkligen kommer lill stånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som atl hindra samköming när sådana risker verkligen
förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundei uttalar i sistnämnda sammanhang all
kommunema är stora uppgiftslämnare lill statliga myndigheter av bl. a.
stalisliska uppgifter och att ett samutnyitjande av uppgifter av intresse för
fiera myndigheler måste åsladkommas så långl detta är möjligl för alt minska
uppgiftslämnar-bördan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Angående DALK:s uppfattning all från fall till fall få
pröva senare uppkomna behov att använda regisier för andra syften än de ursprungliga
uttalar DEFU:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligi DEFU:s mening medför DALK:s förslag krav på
ytterligare en byråkralisk omgång i samband med inrällande av regisier, även
lillfälliga sådana, och vid samköming. DEFU ifrågasätter starkt om inte
datainspektionens prövning kan anses vara tillfyllest - i synnerhet som del
fortfarande är möjligt atl föra lalan mol inspektionens beslut genom atl
besvära sig hos regeringen. Det av DALK föreslagna förfaringssättet kan i många
falll komma att ställa väl höga krav på myndigheiernas planering och framförhållning.
Av vad DEFU erfarit i kontakten med statliga myndigheter, kan nya
informationsbehov uppstå med mycket kon varsel. Det förfarande som DALK
föreslår skulle ha en starkt begränsande effeki på samkörningsmöj-ligheterna i
jusl sådana fall. Sådana uppgiftskrav uppfattas dessutom av uppgiftslämnarna
som de mest belungande då de sällan kan aviseras i förväg och bl. a. av dessa
skäl stör planerade aktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I linje härmed biträder DEFU DALK:s åsikt, alt det allmänt
selt kan finnas anledning atl vara mindre reslrikliv då samköming eller annal
samuinylljande av dala planeras för velenskapliga forskningsändamål,
samhällsplanering och siaiislikproduklion. Dala för dessa ändamål presenieras
dessutom ofta i aggregerad form, varför möjligheternu att hänföra uppgifter
lill enskild person måsle belraklas som små.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STfi berör också den sisl nämnda frågan och ärav den
uppfattningen att del med hänsyn till SCB:s åligganden är önskvärl alt förslag
lill nya register regelmässigt remitteras till SCB för all ge verkei lillfälle
atl i ett lidigi skede bevaka de slaiisliska inlressena. Så sker redan idag i
vissa fall, men inte i sådan omfattning atl det medger verket att ha en
fullständig bevakning av dessa intressen när bl. a. nya ställiga register skapas.
SCB förordar slarkl en generell reglering av användningen av personregister för
statistiska och forskningsändamål som principielll - på angivna villkor och
efter vederbörliga tillstånd - medger en användning för dessa ändamål ulan alt
de behöver ullryckligen anges vid slarten. Två enligt SCB:s uppfattning siarka
skäl talar lor en sådan ordning. För det försia är forskningens/slalislikens
framlida behov svåra alt fömtse. Talrika exempel finns på sådana
samhällsviktiga användningar av adminisiraiiva register för forskningsändamål,
som hade vurit svåru eller omöjliga att förutse. För del andra finns det - om
föml nämnda skyddsåtgärder vidlas - ingen reell risk för kränkning av den
personliga integritelen om personregisier lilläggsvis används för atl få fram den
allmänt utformade (anonyma) informaiion som är utmärkande för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slaiislik
och forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
och SCB berör i vilken form sumkörning och lillgång till oliku uppgifter bör
regleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
påpekar att del särskilt är inom den offenlliga sektom som det finns
personregister där själva innehållet utgör en fara ur integriietssynpunkt
Innehållet i dessa register är i stor utsträckning skyddai från insyn av
allmänheten genom bestämmelserna i sekretesslagen. Då del gäller vissa register
har statsmakterna förfaltningsvägen även reglerat i vilka fall uppgiftema i
registret får lämnas ut till annan myndighet. Så är fallet t. ex. med
polisregister och socialregister. Dessa författningar tillkom långl innan
ADB-lekniken kommit i tillämpning och är således ej motiverade med all
uppgifierna skulle vara datalagrade. 1 praktiken förs numer alla
integritets-känsliga regisier av siörre omfallning med ADB. Enligi JO:s mening
bör man gå vidare med den metod som iraditionelll använts för all skydda
uppgifter i integrilelskänsliga register. Del bör således förfaltningsvägen
regleras vilka uppgifier som får lämnas ul och lill vilka myndigheler de får
lämnas. Härvid bör regleras såväl utlämnande i särskilda fall som generellt
överiämnande av uppgifter och oavsett humvida detla sker genom utlämnande av
uppgifter i läsbar form eller på annat sätt t. ex. genom samköming med annat
personregister. En sådan lösning ligger enligt JO för övrigi väl i linje med
del inom jusliliedeparlemenlet utarbetade förslaget lill ny sekretesslag (Ds Ju
1977:11).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CB
anser att del bör få en gynnsam effekt från integriletsskyddssynpunkl Om
ställiga register regleras i lagar och förordningar. Också SCB hänvisar lill
den inom jusiitiedepartementel upprättade promemorian Handlingssekreless och tystnadsplikt
och dess förslag till reglering av informationsulbyle myndigheler emellan. Om
preciseringen beiräffande användningen av ell föreslaget nytt regisier skall
gälla även statistik och forskning krävs alt statistikens och forskningens
behov klargörs på ett tidigt stadium så atl dessa kan tillgodoses inom ramen
för regleringen av registret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sårbarheiskommiiién,
slulligen, påminner om alt man i en lägesrapport som en sårbarhelsfaklor har
behandlat integration och inbördes beroende och funnit (sid. 253) alt en
långtgående inlegralion mellan olika syslem förstärker de skadeverkningar som
uppstår när datasystem blir utslagna t ex. på gmnd av krigsangrepp,
lerrorislhandlingar eller rena olyckshändelser av katastrofkaraktär. När man
talar om integration och inbördes beroende är man även inne på
samkörningsproblem som brukar diskuteras i datalagssammanhang. Kommittén gör
vidare gällande alt möjligheterna att hindra och begränsa olika samkörningar
ofta ger gynnsamma effekier även från sårbarheissyn-punkt samt pekar på atl det
i framliden även måsie ske en prövning, med utgångspunkt från
sårbarheisaspekier, av i vud mån inlegralion mellan olika syslem bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 109</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8
Befolkningsregister och SPAR</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>DäLK:s </span><span style='font-family:Verdana'>överväganden
och slutsatser har med några undantag i huvudsak godtagits eller lämnals ulan
erinran i remissyttrandena. Viss krilik förekommerdock, främsi beiräffande den
föreslagna monopolställningen fördel cenlrala befolkningsregislrel och i fråga
om den förordade ökningen av regislerinnehållei. Ell par inslanser avslyrker
DALK:s förslag och några diskuterar också vem .som bör ha registeransvarel för
SPAR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
huvudsak posiliva lill DALK:s förslug äryA, hovrätten för Västra Sverige,
överåklagaren i Göleborg, dalainspeklionen, värnpliklsverket, postverket, SCB,
riksförsäkringsverket, RR V, socialsiyrelsen, försäkringsinspekiionen, bankinspektionen,
lokala skattemyndigheten i Stockholm, DEFU, landsarkivet i Lund, Sveriges
advckatsamfund, TCO, Sveriges köpmannaförbund. Svenska försäkringsbolags
riksförbund och Folksam. En del uv dessu inslunser framför emellertid krilik på
vissa punkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JK
anser i likhel med DALK att en styrning till SPAR bör ske när del gäller uttag
av urval av personuppgifter och andra uttag. SPAR bör, med den begränsning som
följer av regislerinnehållei, ensamt svura för berörda uttag. Delta innebär
uppenbara fördelar. En sådan ordning lorde som kommittén framhållit inte strida
mol offeniligheisprincipen såviti gäller urval på maskinläsbart medium och
urval i form av adresser på etiketter. Vad däremot avser uttag av andra
uppgifter som kan fås med stöd av offentlighetsprincipen är frågan mer tveksam.
En styrning till SPAR kan i dessa fall troligen inte ske utan särskild
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrällen
för Väsira Sverige delar DALK:s uppfattning att det med hänsyn till bl. a.
iniegritetsskyddel bör finnas endast ett offentligt regisier med SPAR:s
funklioner saml atl en regel med sådant innehåll bör tas in i datalagen. 1
kommitténs förslag lill reglering av SPAR i datalagen, 28 § tredje stycket,
anges atl annal personregister med ändamål och med innehåll som i första
siycket sägs får inrättas och föras endast efter beslul av regeringen.
Hovrällen ifrågasätter om regeln skall ha denna innebörd, eftersom den kan
medföra alt moliven för all ha ett enda regisier med SPAR:s funktioner frångås.
På grund härav och eftersom något behov av den föreslagna regeln inte har
redovisats i betänkandet föreslår hovrätten alt dispensmöjligheien i 28 §
tredje stycket ulgår ur lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Postverket
är positivt till inrättandet av SPAR enligt de förutsättningar som DALK
föreslår och delar uppfattningen att en begränsning av antalet
befolkningsregister är befogat med hänsyn lill iniegriieis- och
säkerhels-aspekter. Postverket understryker dock kraftigt nödvändigheten av all
SPAR kommer atl innehålla alla de uppgifter som idag tillhandahålls av
länsstyrelserna för urvalsdragning samt planerade uppgifter i faslighels- och
taxeringsbanden. Detta är motiverat inte minsl med lanke på all SPAR föreslås
få ensamrätt alt ulföra personnummerkoniroll, personnummersäiining, akiualisering
av andru regisier och urvalsdragning på gmndval av dessa uppgifier.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
föruisättning för att registret skall få stor användning är alt den
registeransvarige tillämpar en prispolitik som accepteras av direktreklammarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
tillslyrker DALK:s förslag men påtalar den risk som alltid ligger i en
monopolställning när det gäller tillgänglighet, kostnader m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försäkringsinspekiionen
anser all förslaget om SPAR väl torde fylla krav på fullsländighel för
akiualisering, komplettering och kontroll av bolagens personregisier.
Inspekiionen delar DALK:s uppfattning all del är angeläget alt begränsa antalet
lolalregister. Genom inrättandet av SPAR erhålles ell för samtliga användare av
befolkningsregister gemensami cenlralt register vilket lorde medföra ett
säkrare medium för akiualisering, komplettering och kontroll av andra
personregisier.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lokala skaliemyndigheien i
Siockholm är posilivi inställd lill inrältandel av SPÄ R-registret och anseratt
delta bör utnyttjas så långt möjligt. Registret kan t. ex. ersätta delar av den
service som de lokala skaiiemyndigheierna i dag ger allmänheien som uilämnande
av person- och laxeringsbevis, alt genom maskinella uldrag siälla innehållei i
längder lill förfogande saml atl ge övrig service för att allmänheten skall fl
tillgång till maskinella registers innehåll eller utskrifter härifrån. En
fömtsättning är dock all rikliga och i efterhand rättade uppgifter gällande
lidigare år i lillräcklig omfallning kan tillhandahållas. Ändring av taxering
på grund av beslul i besvärsinsians ulgör exempel på ändring som bör slå igenom
snarasi. Föruiom regislersäkerhet måsie därför ställas krav på snabb
akiualisering. Myndigheien pekar i detla sammanhang också på vad som sägs i
RS-projektets rapport Rationalisering av skatteadministrationen, delrapport
1976:4 s. 59 och 62 angående förmögenhets- och inkomstuppgifler som finns
tillgängliga för internt bmk inom skaltemyndighelerna utan atl för den skull
vara offenlliga. Myndighetens arbetsledning och berörd personal förutsätts 11
klara anvisningar avseende skyldighet och möjlighet att utlämna uppgifter ur
skatteregistren. I sammanhanget bör övervägas i vilka fomier de lokala
skattemyndigheternas uppgiftslämnande till RRV och SCB om laxeringsuifallel
mm. skall lämnas. Det kan enligt myndigheten ifrågasättas om kosinaderna för
del manuella arbetet, som nu måsle lillämpas, ger vinsler jämfört med direkia
ullag ur de under laxeringsårel löpande aktualiserade skalteregislren, även om
slutliga taxeringsbeslut inte föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DEFU
stöder i stort DALK:s tanke beträffande SPAR men finner det viktigt all SPAR
ges ett så brett innehåll och en så bred användning som möjligl. Härigenom
skulle man kunna öka möjlighelema alt begränsa uppgiftslämnandet. Vad som från
DEFU:s uigångspunki också ter sig angeläget är att finna lösningar beträffande
de mänga företagsregister som f n. existerar. Sådana lösningar fömtsätter lill en
början au gränsen mellan personregister och sådana register som inte omfattas
av dalalagen klargörs. Del kan idag antas att en hel del företagsregister också
är all betrakta som personregisier. Åtkomsten av uppgifter ur sådana register,
liksom möjlighe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>terna
lill samköming regleras således bl. a. av datalagen,även om de uppgifter som t.
ex. sumkörningen syfiar till au överföra inie belraklas som persondala. Sådana
samkörningar kan, räll använda, avsevärt begränsa uppgiftslämnandet och bör
därför i möjligaste mån underlättas. En metod all åstadkomma della är all
skapa lösningar av SPÄR:s motsvarighel, i enlighet med siulskoniorets projekt
ungående orgunisaiionsregisier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7"C0
delar kommitténs uppfattning all dalalagens 3 a § om befolkningsregister kan
las bort. Frågan är enligt TCO om antalet personer i ett regisier bör uigöra en
självständig bedömningsgrund för datainspektionen. Från den enskildes synpunki
måsle del bedömas vara av mindre intresse hur många som förekommer i ett regisier.
Tillåtligheten av register innehållande många personer måste nämligen bedömas
från andra utgångspunkter - behovet av registret, registrets ändamål elc. TCO
tillstyrker också ull målel med SPAR sätts högre än som angavs i samband med
riksdagens beslut om regislrets inrättande. Som kommittén påpekar kan man
därigenom kraftigt begränsa förekomsten av grundläggande persondala till ell
fåtui register. En bälire överblick kan erhållas över i vilken ulsiräckning
uppgifier som egenlligen är avsedda för folkbokföring och laxering används för
andra ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
ifrågasätter vidare kommitténs uppfattning att driften av SPAR bör bygga på
full kostnadsläckning om SPAR får den ställning kommittén förordar. 1 synnerhet
är del angeläget alt ullag som sker för kommersiella syften bygger på full
kostnadstäckning. En seleklering av avgifterna efter ändamål bör övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokaisamfundei
säger sig i och för sig kunna insiämma i uppfattningen att någon särreglering
för s. k. befolkningsregister inte är motiverad. Detla ställningstagande
grundas emellertid väsentligen på atl det enligt riksdagsbeslut skall inrättas
ett centralt statligt dataregister, SPAR, och alt rälten att föra regisier av
typ befolkningsregister i princip skall förbehållas SPAR. Avsikten med inrättandet
av SPAR är atl inskränka behovet av andra regisier av liknande slag och
omfattning. Samfundel delar DALK:s uppfattning atl del i lag bör anges all
rälten all föra nämnda typ av register skall förbehållas SPAR. Samfundet anser
del motiverat all införa en sådan beslämmelse i enlighet med vad DALK
föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsarkivet
i Lund uttalar all tanken rned SPAR, att döma av hur DALK har angell
regislerinnehållei, uppenbarligen är atl detta regisier skall ersätta
mantalslängderna. Arkivet finner det glädjande alt den befolkningsregislre-ring
som pågått obruten under fiera hundra år inte bryls då man nu övergår från
manuell hantering till maskinell.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges köpmannaförbund
anser att antalet personregister av lolalkaraklär bör begränsas i förhållande
lill dagens siiuaiion. Ett cenirali statligt register skulle ge möjlighet till
regisieraktuaiisering, personnummersättning, personnummerkontroll och
urvalsdragning. Förbundet anser alt del finns goda anledningar lill att införa
ett sådant registersystem särskilt med anledning av all kontrollmöjligheterna
kommer all bli bättre i jämförelse med ett antal</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>olika register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska försäkringsbolags riksförbund motsätter sig inte
den föreslagna styrningen lill SPAR när del gäller urvalsdragning m. m. En
nödvändig fömlsäitning är dock enligi förbundel all SPAR kommer all innehålla
de uppgifter som DALK föreslår. Riksförbundei ulgår från att lagtexten i den
föreslagna 28 § datalagen skall tolkas så atl samtliga nämnda uppgifier skall
ingå. Riksförbundei föreslår emellerlid all lagtexten kompletteras med atl
uppgifier om förmögenheisiaxering anges bland de uppgifier hos länssiyrelserna
som innehållei i SPAR skall grundas på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförbundet anför vidare atl del för försäkringsbolagens
behov inom ramen för ett komplett SPAR-syslem måste finnas tillgång till
samtliga de uppgifter som bolagen kan hämta ur nuvarande totala
befolkningsregister-system. Della är nödvändigi för all erforderliga
uppgiflsullag, t ex. ur fasiighelsbanden, ej skall försvåras och fördyras genom
övergången lill SPAR. Riksförbundei påminner om all man i olika sammanhang har
framhållil vilka uppgifter som måsle ingå i SPAR för all enbarl SPAR skall
kunna användas av bolagen. Bland dessa uppgifier märks markering av
tilltalsnamn, uppgift om telefonnummer, verklig bostadsadress m. m. När del
gäller inkomstbegreppet behöver försäkringsbolagen ofta fler uppgifter än som
finns i nuvarande SPAR. Även behovelaven förbättrad adressaklualiiel i SPAR
harpåpekais. Hureli komplett SPAR-syslem skall siruklurerasären leknisk fråga.
Hänsyn måsle därvid tas till all ålkomsiiiderna via lerminal-anknylning blir
minsla möjliga. Körningar med perifera data kan däremoi få la längre lid och
vara mer komplicerad all ulföra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1
sammanhänger framhåller riksförbundei atl de adressuppgifter som
försäkringsbolagen i dag Hr vid nyteckningar och bilbyie genom del iniegrerade
samarbele som bolagen har med cenlrala bilregislrel ej fär förhindras genom
siyrningen lill SPAR. I rulinerna för samarbelel med cenlrala bilregislrel
ingår ändringsavisering avseende både fysiska och juridiska personer saml deras
fordon vilkel ej kan ordnas genom SPAR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folksam motsätter sig inte DALK:s förslag under
förutsättning all den information som i dag görs direktlillgänglig från
Folksams befolkningsregister utan större olägenheier kan erhållas via SPAR,
dvs. genom en dalor-lill-dalor koppling mellan Folksam och SPAR. Grundkravet
för en sådan dataöverföring är för Folksams del atl de adminisiraiiva mtinerna
ej kommer att påverkas på ett sådant sätl alt vår servicegrad gentemot t ex. de
skadelidande menligt försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska postorderföreningen finner all SPAR, i sin
nuvarande uiformning, tillgodoser föreningens olika behov av
regisieraktuaiisering, personnummerkontroll saml urvalsdragning. Om SPAR i
framliden blir den enda källan lill ovanslående bearbeiningar, så måste man
samiidigi kunna garantera atl kosinaderna för lika bearbeiningar blir lägsta
möjliga, dvs. självkostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdaiaförbundei, Svenska dataföreningen. Svenska
civilekonomföreningen och CivUekonomernas riksförbund ansluter sig till den
föreslagna lydelsen av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>28
§ i dalalagen under förutsättning alt dess reella innebörd är alt även andra
lolalregister än SPAR kan fl föras, såvida tillräckligt vägande skäl föreligger
och tillfredsställande sekretesskrav kan lillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
mer krilisk hållning lill DALK:s förslag intas av siaiskoniorei och
riksskatieverkei. De ifrågasätter bl. a. om del finns sakliga grunder för all
göra SPAR lill ell regisier varifrån uppgifier för all uppdaiering även för
vanliga myndighetsändamål skall hämtas. Del framhålls att del ibland kan vara
opraktiskt, tidsödande och dyrt för myndighelerna all byta information via
SPAR, och atl del inte medför integriteisvinsler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Angående
SPAR:s monopolställning finner riksskaiieverkei atl det slarkl kan ifrågasällas
om del finns sakliga grunder för att göra SPAR lill ett register varifrån all
uppdaiering, sålunda även för ordinära myndighelsända-mål, skall hämtas. RSV
ansluler sig lill de riktlinjer som angavs när riksdagen fattade beslut om
SPAR:s inrällande (belänkandet sid. 116). <span style='text-transform:uppercase'>SPäR:s
</span>funklion av den totala karaklär som DALK antytt skulle vara moliverai om
regisirel låg inom områdel för folkbokförings- och skatteförvaltningens ansvar,
eftersom den primära registreringen huvudsakligen sker i länsregisiren. Sett i
förhållande till nuläget förefaller det som om nuvarande direkta uppdaiering
från länsregisiren av andra stora dataregister med samhällsfunktioner, t ex.
för försäkrings-, skol- och förs vars väsendet, från prakliska synpunkter är
all föredraga. Inhämiandel av molsvarande uppgifter viu SPAR synes endasl kunna
medföra nackdelar i form av tidsfördröjning och ökade kostnader ulan atl någon
vinsl erhålls för iniegritetsskyddel. Annoriunda ställer del sig för
uppdaiering och ullag lill mottagare utanför den statliga och kommunala
sektorn. För den privala seklorn skulle del säkeriigen vara av betydelse för
iniegritetsskyddel om utlämnande av uppgifter kunde styras från ell enda
gemensami regisier. Del är därvid emellerlid angelägel all omfatiningen av SPAR
- såsom också varit avsiklen med delta register - inte skall innehålla andra
uppgifier än sådana som normalt kan anses betydelselösa från inlegritetssy
npunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Värnpliklsverket
biträder DALK:s ställningstaganden med avseende på införande och utnyttjande av
SPAR ulom när del gäller alt även myndigheter, som för sin verksamhei är
beroende av folkbokföringsuppgifter, för inhämtande av dessa skall hänvisas
till SPAR och inte som hittills kunna fl dessa uppgifter från länsbanden.
Verket redogör för hur man utnyttjar ADB-lekniken för att ombesörja
inskrivningsverksamheten och personalredovisningen inom försvarsmakten. Man
erhåller för verksamheien vitala och oundgängligen nödvändiga uppgifier från RSV
genom länsbanden i en rad avseenden. Deaviseringar,som sker från
länsstyrelserna innehåller sålunda uppgifier endasl om sådana personer, som
finns regisirerade i verkets register. Urvalet har alllså gjorts före
överlämnandel till verkei. Med den föreslagna uppbyggnaden av SPAR lorde en
sådan uppdelning inte vara möjlig om verket vore hänvisat att hos SPAR inhämta
de folkbokföringsuppgifter som verket behöver försin verksamhei och som finns
uppdaterade i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPAR.
Avisering till värnpliklsverket från SPAR skulle om kommitténs förslag om
myndighets skyldighet att inhämla folkbokföringsuppgifter exklusivt från SPAR
skulle godias, komma att ske vid ändring av personnummer, namn, adress,
kyrkobokföringsort och medborgarskap. Övriga erforderliga uppgifier skulle även
framdeles få inhämias från länsbanden varvid i vart fall personnummer kommer
all ingå i aviseringen för identifikation. Vämpliktsverket utfärdar åriigen ca
200 000 inkallelseorder, varav en Oärdedel avser grundutbildning. Vidare
verkställs ca 250 000 krigsplaceringar, med åtföljande utsändning av
krigsplaceringsorder. Därutöver handläggs vid verkei åriigen ca 60 000
enskilda värnpliklsärenden av olika slag. Ändrad krigsplacering föranleds ofta
av all den värnplikiige flyttar inom landet. Verkei fortsätler:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är främsi vid utfärdande av inkallelseorder och krigsplaceringsorder av stor
vikt all verkei har adressuppgifter, som är så akluella som möjligl. Detta för
all utsända order skall kunna nå den värnpliktige utan dröjsmål. Beiräffande
krigsplaceringsorder har della huvudsakligen betydelse från beredskapssynpunkt,
men flr om verkels adressuppgifter är inaktuella även administrativa effekier i
form av reiurnerade order, med åtföljande adress-kontroller, förnyade
utsändningar och slulligen om den värnpliktige ej kan nås på känd adress
efterspaning för delgivning. De här beskrivna adminisiraiiva effekterna av
inaktuella adressuppgifter uppslår även i samband med utfärdande av
inkallelseorder, men leder också till direkl negativa effekier för den
värnpliktige. Ju senare en värnpliktig Hr sin inkallelseorder i förhållande
till inryckningsdagen, dess kortare tid har han av naluriiga skäl atl förbereda
sig för tjänstgöringen och dess senare inkommer han med eventuell ansökan om
anslånd. Skulle hans anståndsansökan beviljas inkallas annan värnpliktig i hans
slälle med samma konsekvenser för denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
mina erfarenheler aktualiseras verkets folkbokföringsuppgifier i dag 2-4 veckor
efter det all förändring, som skall registreras, ägt rum. Det finns skäl att
aniaga att en akiualisering genom SPAR inte skulle kunna registreras hos verkei
lidigare än 6-8 veckor efter del att ändring ägl mm. Den tidsutdräkt som här
kan uppslå kan synas betydelselös, men kommer för verkei och de enskilda värnpliktiga
alt leda till oönskade effekter genom all fier order kommer att delges
värnpliktiga genom efterspaning på gmnd av inaktualitet i verkels regisier,
vilket i sin tur kommeratt leda lill en, som jag ser det, onödigt ökad
belastning för verkets persona! och för delgivningsmyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
anför verket all SPAR enligt DALK:s förslag inte mer än lill en del skulle
kunna förse verket med de uppgifter, som verkei i dag erhåller från länsbanden
och då vid en lidpunkt som skulle komma att medföra olägenheter som främst
skulle komma alt drabba de värnpliktiga. Ell utnyttjande av SPAR för verkels
vidkommande skulle komma alt medföra olägenheter, som inte uppvägs av de i
betänkandet anförda fördelarna. Föredragande departementschef uttalade i samband
med riksdagsbeslut om SPAR att ställiga regisier även framdeles borde kunna
utnyttja länsbanden för uppdatering av sina register om della är lämpligare.
Verkei delar denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uppfattning
och anseratt beslämmelserna om inhämlande av uppgifier från SPAR bör ulformas
så att regeringen bemyndigas atl från fall till full besluta i vad mån
regislerförande statlig myndighet skall medges inhämla ifrågavu-runde uppgifter
i unnan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Siaiskoniorei
anför härom all huvuddelen av den personinformalion som registreras i
länsslyrelsernas personband också finns i SPAR och där blir tillgänglig för
allmän användning. Man kan därför som regel hämta uppgifter i SPAR. Del finns
dock fall dådet myndigheleremellan är oprakliskl all byla informaiion via SPAR.
Landsting och kommuner har t. ex. som regel intresse av informaiion om personer
enbart från det egna länel. 1 sådana fall kan det vara mera omständligt att
hämla uppgifter från ett centralt regisier än direkl från berört länsregisier.
Siaiskoniorei anser vidare alt den av DALK föreslagna monopolställningen för
SPAR inte bör gälla för ställiga myndigheler. En sådan reglering innebär att
ulbyiel av informaiion myndigheler emellan blir både svårare och dyrare. Del
finns ingen anledning alt gå ifrån de principer och beslul som nu gäller i
dessa avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverkel
anser del visserligen rikligl att ell enda befolkningsregister skapas för att
användas i kommersiella syften och för akiualisering av andra regisier men
påpekar att inom socialförsäkringsområdet måsle möjlighel finnas att erhålla
aviseringar andra vägar. Så t. ex. erhåller försäkringskassorna manuella besked
om dödsfall från länsstyrelserna så atl kassorna snabbt skall kunna aktualisera
dataregistren och felaktiga utbetalningar i möjligasle mån förhindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
direkirektamförening m.fl. organisationer har inga invändningar mot atl
centrala personregister regleras i särskild ordning under fömlsättning all del
blir möjligt för DATEMA all föra sill befolkningsregisier även i framliden.
Organisalionerna finner en monopolslällning för SPAR icke önskvärd från såväl
principiella som prakliska utgångspunkier. DATEMA:s verksamhet är även
nödvändig i framliden. Kundernas önskemål rörande priser, servicegrad och krav
på regislers systematik måste kunna tillgodoses, varför fiera än ell cenlralt
personregister av det slag det härar fråga om måste tillåtas på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DATEMA:s
befolkningsregister bör enligt organisalionerna ha den omfallning del har i
dag. Under många år har DATEMA gåtl näringslivet lill hända med de möjligheler
SPAR har i dag. SPAR, länsslyrelsernas regisier och bilregistret torde
emellertid vare sig nu eller i framtiden stå till tjänst med uttag som baseras
t ex. på fastighelsuppgifler såsom tomtyta, byggnadsår e. d. eller på en
kombinalion av dessa och ekonomiska personuppgifter. I dag klarar ej heller
SPAR komplicerade urvalsdragningar på det sätl och i den omfattning som kan ske
genom DATEMA:s befolkningsregister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anledning härav föreslår organisationerna att tredje stycket ändras på sådani
sätt atl även nuvarande omfattning beträffande DATEMA:s befolkningsregister
kan bibehållas. Regeringen som är beslutande bör f ö. kunna betros uppgiften
atl beslula om ett centralt personregisier som är annorlunda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>än
SPAR. Däresi tredje stycket ej medger atl DATEMA:s regisier bibehålls och
ändring härav inte vidtas försämras dagens marknadsföringsmöjligheter
väsentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
organisationernas uppfattning finns del ej marknadsmässiga förutsättningar för
ytterligare ett centralt personregisier av del slag som SPAR och DATEMA:s
befolkningsregisier represenlerar, varför någon risk för ell slort anial
regisier a v dessa slag ej behöver befaras. Om en ökning skulle förmärkas kan
lagstiftningen ingripa då.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
regislerinnehållei i SPAR sägs all del skall grundas på uppgifter om
folkbokföring, inkomsttaxering och fasiigheislaxering, som finns hos
länsstyrelserna. Organisationerna har inga invändningar häremot och utgår
därvid ifrån all dagens möjligheler ej försämras. Organisationerna föreslår all
28 § dock kompletteras så atl andra uppgifter efter regeringens bestämmande kan
tillföras registret Denna möjlighel förutsattes när SPAR inrättades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
hyser vissa betänkligheter rörande innehållet i SPAR och framhåller alt DALK
inte närmare har angell vilka personuppgifter som man anser bör bli överförda
från personbanden, fasiighelsbanden och laxeringsbanden lill SPAR. Innan DALK
framlade del nu akluella förslaget var del meningen all SPAR skulle innehålla
15 personuppgifter. Bland dessa 15 uppgifter finns endasl en renodlad
laxeringsuppgift, nämligen laxerad inkomst. Av ett uttalande på sid. 129 i
betänkandet kan man enligt RSV få den uppfattningen att samiliga uppgifter i
personband, fasiighetsband och laxeringsband enligt DALK:s mening bör överföras
lill SPAR. Om de nuvarande 15 personuppgifterna i SPAR skall utökas med
uppgifter från personband och skalieregisler anser RSV all man för varje
lillkommande personuppgift noga måste överväga om uppgiften är nödvändig i
SPAR. Anledningen härtill är all del föreligger problem i fråga om sekretess,
inlegritelsinlrång (uppgifterna kommer atl användas för andra ändamål än som
ursprungligen var avsett) och lidpunki för överiämnande till SPAR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
känsligt skulle det enligt RSV vara att lill SP.AR från de nämnda registren
överföra fullständiga uppgifter om medborgarskap och förmögenhel. Del är
oklart vad DALK avsetl i fråga härom. RSV unser ull man inte bör överföra
uppgifter som behöver sekretesskyddas till SPAR, eftersom det synes olämpligt
alt i SPAR lagra uppgifier som inte genasl, ulan försl efter prövning av
sekretessfrågan, kan lämnas ul lill externa intressenter. En sådan överföring
av uppgifter till SPAR skulle försvåra för den enskilde när det gäller dennes
överblick över vilka myndigheter och privata avnämare som kan komma all få
uppgiften från SPAR och för vilka ändamål uppgifier rörande honom kan komma atl
användas. Sammanfallningsvis anser RSV all man - för varje ny slags uppgift som
man tillför SPAR från personband eller skalieregisler - mycket noga måsle
uireda och överväga om del är nödvändigi och önskvärt att jusl den uppgiften
lillförs SPAR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Siaiskoniorei
ullalar alt det finns fall då informationen i SPAR inte räcker föralla
myndigheters behov av informalionsullag. Riksförsäkringsverkel och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>slaiisliska
cenlralbyrån hart ex. behov av aviseringar och prakliskl lagei alla uppgifter
som finns i länsslyrelsernas personband. Länssiyrelserna aviserar i detla fall
också uppgifier som finns varken i personbanden eller i SPAR. Man bör i sådana
fall också i fortsätiningen kunna ha den möjlighelen atl vända sig till
länsstyrelserna och 11 all den information man behöver vid ett och samma
tillfälle. Ordningen alt tvingas vända sig lill två ställen, söka ut de
uppgifier man behöver i två register och i två bearbeiningar är inte ralionell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DAFA,
som alllså f n. har registeransvarel förSPAR har också synpunkter på registrets
innehåll. DAFA stöder DALK:s förslag att dela 3 a S datalagen och reglera SPAR
för sig. DAFA konslalerar vidare med tillfredsställelse all SPAR lagregleras
och all del ges möjlighet att närmare reglera verksamheten med och utnyttjandet
av SPAR i särskild författning. DAFA:s erfarenheter under den lid som SPAR
varil i drift visar att inlresset för och utnyttjandet av SPAR till hell
övervägande del slyrs av vilka uppgifter, som kan erhållas från SPAR jämfört
med från andra molsvarande regisier, förda av offenlliga såväl som privata
organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller den exakta omfatiningen av de uppgifier som skall ingå i SPAR anser DAFA
detla idag för tidigt atl ange. Vilka uppgifter i länsslyrelsernas register,
som skall överföras till SPAR bör - enligt DAFÄ:s mening bedömas efter vilkel
konstaterat behov som finns av uppgifierna. Behovei av uppgifterna är i sin tur
beroende av statsmakternas närmare föreskrifter om vilka organisationer,
offenlliga och privala, som skall ulnyttju SPAR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sårbarheiskommiiién
och Medborgarrälisrördsen berör behovet uv kontroll av SPAR.
Sårbarhetskommitlén anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
försia frågan som då bör ställas är huruvida 3 a § och på sikl DALK:s förslag
kan anses lillgodose även de mål man vill uppnå när del gäller all minska
sårbarheten. Som bl. a. DALK påpekat finns del vissa skäl atl från
integriletsskyddssynpunkl begränsa antalet befolkningsregister. En sådan
begränsning är dock ännu mera angelägen från sårbarhelssynpunkt Det är fråga om
delvis andra avvägningar än de som görs när det gäller skyddet av personlig
integritet. Dessa avvägningar kan ibland ge ell annat resultat än vad som blir
fallel vid en ren integriielsbedömning. Enligt kommitténs mening måsle därför
en bedömning av befolkningsregister göras även från sårbarhelssynpunkt. Vidare
bör i de fall befolkningsregister av olika skäl måsle tillåtas möjligheter
finnas atl ge olika föreskrifter i syfte atl minska sårbarheten. Framför allt
är del viktigt att någon form av planläggning och beredskap finns så att i
orostider, känsliga regisier, bl. a. befolkningsregister, kan undanföras eller
förstöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medborgarrälisrördsen
anser alt om SPAR skall tillåtas enligt lag det måsle ställas under särskild
kontroll. Riksdagen måste få la ställning lill de särskilda föreskrifiersom
skall gälla för regisirel. Medborgarräitsrörelsen vill i och för sig undanröja
onödigt krångel. Emellertid måsle resliktivitet och stränga regler gälla
beiräffande ell cenlralt personregisier. SPAR bör, om det inrättas, ställas
under kontinueriig kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
länsslyrelsernas organisaiionsnämnd (LON) berör sårbarhetsaspeklen och anför:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om DALK inte i detla skede har haft all la ställning lill andra aspekier än all
överväga den rättsliga regleringen av skyddel för den personliga iniegrilelen,
kan DALK:s förslag om SPAR ha tveksamma effekter från t ex. sårbarhelssynpunkt
med hänsyn lill den stora risk ell dylikt centralt .syslem skulle innebära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beiräffande
lagregleringen av SPAR inslämmer/?Sf i au SPAR:s funklioner bör regleras
närmare i särskild lag i avvaklan på au, såsom DALK anlyll, en loialreglering
av hela området för förandet av befolkningsregister sker i en gemensam
registerlag. RSV frumhåller även uti en loiul styrning lill SPAR av alla
uppgifter - personnummerkoniroll, per.sonnummersökning, akiualisering av andra
regisier och urvalsdragning - oavsell vilkel medium som väljs lor utlämnandet
av uppgiftema, inte lorde kunna läckas enbart av den föreslagna 28 i; datalagen
och en särskild lörfuilning om SPAR. Belräffunde ullämnunde uv uppgifter på
muskinläsban medium kun sådunl förhindrus enligt 2 kap. l3i; iryekfrihelsförordningen,
TF. Även skyldigheien alt utlämna uppgiften på adressetiketter lorde som anges
av DALK (s. 209) vara villkorlig. RSV vill emellerlid framhålla all RSV och
länssiyrelserna även fortsättningsvis blir skyldiga all på begäran lämna ul uppgifter
- också sådana som finns eller skulle komma all införas i SPAR - från sina
daiaregisier i läsbar utskrift enligt nuvarande reglering i TF. En lolal
slyrning lill SPAR kräver alllså grundlagsändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Siaiskoniorei
påpekar att man i sin rapport om SPAR diskuterar en möjlighet atl få en
snabbare rapportering av adressändringar än vad som för närvarande kan ske.
Enligt ett förslag från postverket skulle man kunna uppdatera SPAR med
adressändringur direkt från postverket viu dess redovisningscenlruler. Därvid
skulle mun slippu omvägen utt uwukta beslul från pastorsexpeditionerna och
rapporteringen via länsstyrelserna. Detta är ett exempel på en tänkbar
rationalisering. DALK utgår ifrån att SPAR skall grundas på uppgifterom
folkbokföring, inkomsttaxering och fastighetstaxering som finns hos
länsstyrelsema. DALK föreslåren författningsreglering av SPAR med denna
innebörd (ij 28). Frågan arom tänkbara ralionaliseringsålgärder förhindras i
och med delta. Det är viktigt atl man i en författning inte reglerar bort
angelägna möjligheter att förenkla och förbäura.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikspolissiyrdsen
finner det mer naturiigt att SP.AR regleras i annan lagsiiftning än datalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
av dem som är posiliva lill huvuddragen av DALK:s förslag på denna punkt
diskuterar vem som bör ha registeransvarel för SPAR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dalainspeklionen
påpekar all man har goda erfarenheler av all registeransvarel för SPAR ligger
hos datamaskincentralen för adminisiraiiv databehandling (DAFA). Inspekiionen
har emellertid i och för sig ingen erinran mol all ansvarei överförs lill någon
annan. En föruisättning är dock all drifimiljön med hänsyn till säkerhei m. m.
blir godlagbar med hänsyn lill iniegriieisskyddei. Härvidlag finns anledning
atl erinra om sårbarhetskommilléns</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(SÅRK;
Fö 1977:02) lägesrapport (Ds Fö 1978:4), ADB och samhällets sårbarhet. Av
rapporten framgår alt det finns skäl all även beakta driftsäkerheten. Som DALK
påpekar finns det emellertid anledning atl avvakta och se hur den framlida
folkbokföringen kommer atl organiseras innan några förändringar görs
beiräffande registeransvarel för SPAR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inspektionen
inslämmer i övrigi i DALK:s förslag, således även i den ändring i 3 § datalagen
som gör del möjligt alt upphäva den provisoriska 3a§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DAFA
pekar på atl man enligt sin instruktion skall bedriva en uppdragsverksamhet
som skall vara ekonomiski självbärande och finansieras genom ersättning som
beslämmes efter samråd med riksrevisionsverkei. DAFA:s övergripande målsättning
- som den kommit lill uitryck i bl. a. regleringsbrevet för DAFA för
budgetårel 1978/79 - är all lillhandahälla adminisiraiiv dalabehandling lill en
så låg kosinad för siaisverket som möjligl med beakiande av såväl kortsiktiga
som långsiktiga aspekter. Något självständigt vinstintresse för verksamheten finns
således inte. DAFA lar inte ställning lill om det är rimligt att SPAR skall
bygga på full kosinadsläckning men framhåller att under del år som SPAR varit i
drift har DAFA kunnai konstatera all priserna på tjänster baserade på SPAR har
varit hell jämförbara med priserna för motsvarande ijänsler baserade på andra
befolkningsregisier. DAFA föruisäiier att även framgent kosinaderna för SPAR
kan täckas genom intäklema från systemet Om statsmakterna finneratt SPAR hell
eller delvis bör finansieras genom anslag kan giveivis en sådan ordning införas
även vid DAFA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DAFA
fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
den tid som SPAR varit i drifl har ell fördjupat samarbele uppkommil mellan
nyttjarna av SPAR:s tjänster och DAFA samt mellan DAFA och dalainspektionen.
Vidare har de registrerade mer och mer börjat upptäcka DAFA som
registeransvarig för SPAR. DAFA anseratt det under dylika förhållanden vore
olyckligt alt fiytta registeransvarel till annan myndighet och vill därför i
sammanhanget anknyta lill vad föredragande departementschefen framhöll i
proposilionen 1976/77:27 om åtgärder för att begränsa möjligheterna atl föra
omfaitande personregisier: "När det gäller ansvarsfördelningen för
registret anser datainspektionen atl det finns praktiska skäl för atl överväga
all göra DAFA både system- och driflansvarig". Departementschefen
försätter: "I SPAR föreslås bl. a. registrering av daiainspekiionens
lillståndsbeslut Det kan förutsättas atl kontakterna mellan DAFA och
inspektionen blir livliga. Det lorde vara rimligt att DAFA biträder blivande
kunder även vid ansökan om tillstånd. Läggs syslemansvarel på riksskalteverkei
krävs formelll all konlakler mellan DAFA och inspekiionen går via
riksskatteverket."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Siaiskoniorei
ser inga skäl lill ett alternativ som innebär alt system- och registeransvarel
läggs på någon annan myndighet än RSV eller DAFA. Mol den bakgrunden kan
kontoret heller inte förstå meningen med DALK:s förslag om SPAR (§ 28) i vilket
man utgår ifrån att regeringen eller, efter regeringens beslämmande
datainspektionen meddelar närmare föreskrifier</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
del slailiga person- och adressregisiret Förslagei rimmar illa med det
myndighetsansvar för drift- och utveckling av SPAR som har getts till DAFA.
Statskontoret släller sig därför inte bakom förslaget i 28 § på den punkten.
Datainspektionen har f ö. redan nu enligt 6 § i datalagen möjlighel att ange
olika föreskrifter i den mån de behövs för all förebygga risk för otillbörligt
inirång i personlig iniegriiel. Denna daiainspekiionens roll räcker ocksä i
fråga om SPAR.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lokala skaliemyndigheien i
Siockholm anser det rimligt ur aktualitets- och allmän säkerhetssynpunkt att
registret föriäggs så nära de uppgiftsavläm-nande myndigheterna som möjligt. En
placering cenlralt eller centralt/ regionalt inom skatteförvaltningen borde
därvid vara att föredra.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Till de mol DALK:s
förslag negaliva remissinsianserna hör länsslyrelsernas organisaiionsnämnd
(LON), länssiyrelserna i Siockholms och Malmöhus län, Siockholms och Malmö
kommuner. Kommundala AB, Servicebyråernas branschorganisation samt DATEMA.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LON
är i princip posiliv till SPAR i dess nuvarande form och är tveksam lill en
ulvidgning av SPAR. Länsslyrelsernas registeruppgifter lorde inte kunna minska
genom atl man ökar regisiemppgiflerna i SPAR. Vad man däremot kan reducera är bl.
a. antalet privata befolkningsregister. Dessa lorde dock kunna begränsas redan
med hänsyn lill de uppgifier som nu finns i SPAR.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även nuvarande sysiem all
länsstyrelserna har basregister borde enligt LON ge en god kontrollmöjlighet
eftersom statsmakterna vid tillståndsgivningen kan ge föreskrifter för
registeransvariga myndigheler. Dessulom har dalainspeklionen viss kontroll-
eller styrmöjlighet genom all den med slöd av 2 kap. 3 § andra siycket
tryckfrihetsförordningen och 6 § dalalagen kan förbjuda registeransvarig
myndighet all göra vissa uppgifier lillgängliga, dvs. förbjuda myndigheten all
använda vissa söknycklar eller annars ta ut viss information. En uppenbar
nackdel torde vara att uppdateringen av de stora regisier som förs inom
riksförsäkringsverkel, statistiska cenlralbyrån, rikspolissiyrdsen m. fl.
skulle fördröjas genom all myndigheterna föreslås gå via SPAR och inte direkl
lill länsstyrelsen. Även riskerna för fel i regisiren torde öka eftersom
förslaget innebär all antalet överföringar blir fier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
anför LON atl effekterna av förslaget också i övrigi är oiillräckligi uiredda.
LON kan därför inie nu la posiliv siällning lill förslagei Ulan är närmasi böjd
all avsiy rka det. Slulligl slällningslagande är emellertid möjligt försl då
bl. a. SPAR:s funklioner, organisationen och framför allt konsekvenserna av
förslagei klargjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län pekar på alt en uppbyggnad av SPAR av den omfattning DALK
föreslår innebär all ell i sig synneriigen omfattande daiaregisier blir
dubblerat. Med hänsyn till de syften kommittén angeti nämligen iniegrileisskydd
ter sig en sådan centraliserad dubbellagring enligt länsstyrelsen betänklig.
Några bärande motiv för en överfiyttning lill SPAR av aviseringen lill
myndigheler och kommunala organ har DALK inte anfört.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Effekierna
skulle bli avsevärt högre koslnader för aviseringen saml lidsfördröjningar
ulan några påvisbara fördelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
framhåller vidare all utredningen inie berörl frågan om de ersättningar som
DAFA skall erlägga lill länssiyrelserna och andra myndigheler för de uppgifter
som de lillför SPAR. Vid överföring av uppgifterna uppkomnier koslnader för
dalordrift, distribution m. m. Vidare måsle vid en kalkyl baserad på full
kostnadstäckning också medräknas indirekia kostnader för uppläggning,
akiualisering och drift uv de regisier på länsstyrelsen som blir akluella i
samband med SPAR. Enligt länsslyrelsens mening måsle dessa ekonomiska frågor
utredas innan DALK:s förslag kan genomföras. När det gällerden del av
aviseringsverksamheien som kommittén betraktar som ett kommersiellt utnyttjande
av uppgifterom de enskilda medborgarna kan det verkligen ifrågasättas om
nackdelen med all behöva få inhämla uppgifter från 24 länsstyrelser mol all
vända sig enbart till DAFA skulle vuru tillräckligt motiv för den föreslugnu
ensumrällen för SPAR. All den direklreklum som länets förelag bedriver baserad
på uppgifter direkl från länssiyrelsen skulle väcka mindre oro och irrilalion
om den i siällei baserades på SPAR är en lankegång som länsstyrelsen finner
helt orimlig. Enligt länsslyrelsens mening har länsstyrelserna under de gångna
åren klart visat sig kunna behärska de avvägningar i utlämnandet av offentliga
uppgifter som krävs för all minska eventuell oro och irritation över
direktreklam. All införa en ensamrätt för SPAR atl utlämna vissa offentliga
uppgifter innebär för länels förelag och
organisalioneromfattandekoslnadsfördyringaroch andra ölägenheter jämfört med
all vända sig lill länssiyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
slutar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av DALK föreslagna ulformningen av SPAR innebär kraftiga ingrepp i offenilig
och enskild verksamhet som för länsstyrelsen ter sig oacceptabla. Vidare är de
ekonomiska konsekvenserna inte klariagda. Med hänsyn härtill avstyrker
länsstyrelsen kommitténs förslag lill ulvidgning av SPAR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län konsiaterar atl regisirel i alli väseniligi skulle behöva
innehålla samma informaiion som del cenlrala skatleregistret Någon minskning av
informalionsinnehållel i de regionala regisiren för folkbokföring och
beskattning skulle å andra sidan inie bli möjlig härigenom. Övriga effekier
skulle bli en beiydelsefull försämring av aktualiielen i de register som nu
uppdateras direkt från länsstyrelserna. Med ytteriigare ett led iaviserings-kedjan
skulle dessulom riskerna för minskad säkerhet och tillföriitiighet i
uppgifierna i dessa regisier öka. Länsstyrelsen kan vidare inte inse atl
möjligheterna att begränsa utiämningen av personuppgifter på t ex. magnetband
blir bätire om utiämningen sker från SPAR än från länsstyrelserna. Den
informaiionsutlämning som här avses gäller dessutom till alldeles övervägande
tlel uppgifter som statliga och kommunala organ behöver i sin samhälleliga
verksamhei och kan därför knappasl begränsas. Länsstyrelsen har också myckel
svårt all förstå all koncentrationen till SPAR skulle leda till någon bätire
överblick över användningen av folkbokförings- och taxerings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uppgifter
än om utiämningen sker från länsstyrelserna. Tväriom kan del enligi
länsslyrelsens mening föreligga risk atl SPAR som drivs efter affärsmässiga
grunder, kommer all - medvelei eller omedvetel - drivas av ambiiionen all uiöka
verksamheien med en ökad spridning och därmed också ökade svårigheler lill
överblick som följd. Den omständigheten atl utiämningen sker från länsstyrelsen
som inte har något kommersiellt intresse av denna verksamhet utan i stället
många gånger upplever den som en besväriig skyldighet uianför de ordinarie
arbetsuppgifterna, är i sig en viss garanti för atl utiämningen blir begränsad.
SPAR:s användning bör enligt länsstyrelsens mening även fortsättningsvis
begränsas till alt i huvudsak tillgodose den privata sektorns behov i enlighet
med del syfte som angivils i riksdagsbeslutet 1976. Länsstyrelsen avstyrker
alllså DALK:s förslag på denna punkl. I övrigt - men med de begränsningar som
detla avstyrkande kan innebära, om 3 a § slopas -delar länsstyrelsen DALK:s
uppfattning all en särskild paragraf bör införas i dalalagen enligi vilken
rälien all föra personregister med SPAR:s funklioner förbehålls den som har
registeransvarel för SPAR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
Stockholms kommun ir kallsinnig till att SPAR skall fylla alla de uppgifter
DALK har föreslagit. DALK:s motiv föratt styra även myndigheterna uteslutande
lill SPAR är svagt i förhållande till de väsentligt ökade kostnaderna saml
nackdelarna med minskad aktualitet och säkerhei. Kommunerna bör liksom tidigare
fä direkl lillgång till länsstyrelseregister såvida inte den ändringen vidtages
atl SPAR förlägges lill länsstyrelserna i Slället för till den statliga
datacentralen DAFA. SPAR synes inte vuru något alternativ till egna
befolkningsregister för de siörre kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inie
heller Malmö kommun godiar DALK:s förslag. Enligi kommunen läcks inie
kommunernas behov av akluella personuppgifterav innehållet och funklioner i del
föreslagna SPAR. Malmö kommuns behov läcks i dag med hjälp av s. k.
avjseringsband från länssiyrelsen. Del är av slörsla viki all denna service ej
försämras eller försvinner. DALK har ej i lillräcklig omfattning övervägt
konsekvenserna för den kommunala seklorn och förslagen i 28 § bör modifieras
med hänsyn lill de register som behövs inom samhällsnytiiga och
medborgarserviceområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommundata
AB vars verksamhei omfattar uiveckling av ADB-sysiem för den kommunala seklorn
samt ADB-bearbelningar för kommuner och landsting påpekar att användningen av
befolkningsregister inom hälso- och sjukvården har flit ökad belydelse. Det är
på det området av yttersta vikt all varje palienl kan ideniifieras kortekl och fullständigt
För palienier som av medicinska eller andra skäl givit ofullsiändiga uppgifier
kan komplettering ske från befolkningsregister. För övriga patienter kan en
verifiering av uppgifterna ske. Den korrekta idenlitetsuppgiflen ger möjlighel
all ta fram journaler, all sammanställa vårdtillfällen till vårdepisoder, att
kontakta anhöriga, allt med målsättningen all öka säkerhelen och kvaliteten i
vården. Av samma skäl är kravet på uppgifternas aktualitet i
befolkningsregislrel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>myckel
högt. Varje dags försämring av aktualiteten innebär statistiskt en försämring
av vården. Ell cenirali SPAR kan inie ersätta ell lokall eller regionall
befolkningsregister, dels på gmnd av högre koslnader (t ex. linjekosinader för
terminaler), dels på grund av en förmodad sämre tillgänglighet Dessa nackdelar
skulle kunna undanröjas om SPAR i fysisk mening kunde regionaliseras i
tillräcklig grad. Med hänsyn lill den försämring i aktualiteten på uppgiftema
som SPAR medför förordar bolaget för kommuner och landsiing fortsatt avisering
från länspersonregislren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Servicebyråernas
branschorganisation (SEBRO) och DATEMA anser all förslagei kan fä negativa
konsekvenser i framtiden, främsi avseende frihel lill informaiion,
näringsfrihet och skydd för investering. Lagsiiftning om SPAR kan innebära
inledning till en utveckling som kan hota informationsfriheten, genom atl denna
i sig iriviulu informulion förbehålls en siailig myndighet. Utvecklingen kan
förstärkas genom all såväl regisieransvar som drift läggs hos DAFA. Ur
näringsfrihelssynpunkl skapar DALK genom all föriägga SPAR lill DAFA ell
statligt monopol. Från servicebyråbranschens synpunki är ell sådani förhållande
oönskal och del ger DAFA en konkurrensfördel vad gäller andra
servicebyråljänster. De tjänster som ell regisier av SPAR:s lyp producerar är
myckel beiydelsefulla för många företag i Sverige och dessa borde rimligen ha
valmöjlighet så all en effektiv kvalitets- och priskontroll-effeki uppnås.
Registeransvarel för SPAR borde kunna innehas av t. ex. riksskatteverket eller
dalainspeklionen. Den akluella myndigheien kan sedan förlägga driften av SPAR
lill någon eller några driftcentraler som uppfyller de krav på säkerhei och
sekreless som dalainspeklionen ställer. Man uttrycker avslutningsvis tveksamhet
över all beslut om lolala befolkningsregister, och därmed register som liknar
totala register föreslås överförd från dalainspektionen lill regeringen.
Innebörden av begreppei "totala befolkningsregister" framslår inte
som hell klar. Del kan innebära att den framtida tillslåndsbehandlingen i sin
lur blir oklar. En tillslåndsansökan som av den sökande uppfattas som
förvallningsärende blir regeringsärende redan i försia omgången. Förutom
osäkerheten har della betydelse genom all beslul tagna av regeringen av naluriiga
skäl ej kan överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
Mjukdata och andra speciellt känsliga uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
mer begränsat antal remissinstanser kommenterar utredningen på denna punkl.
DALK:s slutsatser godias i huvudsak men några inslanser diskuterar frågan om
vad som skall betraktas som mjukdala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovränen
för Västra Sverige anser att regislrering av s. k. mjukdala i personregisier är
betänklig ur flera synpunkter. Såsom dalainspeklionen har framhållil kan betyg
och andra omdömen som registrerats ge ett vilseledande intryck av exakthet och
objektivitet samtidigt som individuella nyanseringar och förbehåll kan
försvinna. Uppgifter av denna art kan även i regel antas vara akluella endast
under korlare tid. En omfattande registrering av mjukdala</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>medför
lill följd härav väsenlliga risker för inirång i den personliga integriteten.
Del är uppenbart att riskema med registrering av mjukdala kan bli särskilt
påtagliga under krigslid eller under tider som präglas av politiska
omvälvningar. Å andra sidan är registrering av sådana data legitim och
motiverad inom fiera samhällsområden. Kommittén har i delta avseende angivit
sjukvården, socialvården, sjukförsäkringsområdel och den polisiära verksamheten
som exempel. Hovräuen ansluter sig till kommitténs uppfattning atl del är
önskvärl atl regislrering av mjukdata regleras i dalalagen närmare än vad nu är
fallel. Hovrätten finner att den definilion av begreppet mjukdata som kommiuén
har gjori väl täcker de uppgiflersom åsyftas. Med hänsyn lill vikten av all
iniegriieisskyddei upprätthålls anser hovrätten all del bör krävas särskilda
skäl för regislrering av mjukdata. Del framstår därför som en lämpligare
lösning än vud kommittén föreslagil att en sådan regel som nu angetts införs
bland de tillståndsregler som anges i 4 § dalalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länssiyrelsen 1 Siockholms
län har ingen erinran mot DALK:s synpunkier och förslag till ett nytt siycke i
nuvarande 6 § dalalagen av den innebörden atl dalainspektionen när den avgör om
föreskrift behövs, särskilt skall beakla om del i registret ingår omdömen eller
andra värderande upplysningar om den registrerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
försäkringsbolags riksförbund delar DALK:s uppfattning när det gäller
lagregleringen på detla område och tillstyrker i likhet med Medborgarrälisrördsen
tillägget lill 6 § dalalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsarklvei
1 Lund konsiaterar att ulredningen stundtals företräder en nyanserad
inställning lill mjukdala och all dessa inte a priori måste betraktas som något
för den enskilda människan diskriminerande. Kommitténs ullalande all
värderingar ändras från lid lill annan lyder på detla. Man håller alltså fast
vid att man även i fortsättningen skall bedöma register innehållande mjukdata
från fall till fall. Alla är också ense om atl dataregister innehållande
mjukdala mäste behandlas med stor noggrannhet, ocb detta synsäll speglas i den
nya 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sårbarheiskommiiién
anser atl DALK:s förslag per positiva effekier från sårburhetssynpunkt. Enligt
kommitténs mening kan i vissa fall, t.ex. vid registrering av nyckelpersoner
och av särskilt känslig inormalion sårbarhets-aspekter föra längre än
integritelsbedömningen. Del finns därför skäl att även prövu sårburhelsfrågor
som sammanhänger med olika slags känsliga personregister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser diskuterar vud som skall avses med mjukdata.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt daiainspekiionens
uppfattning finns det vissa principiella skillnader mellan s. k. mjukdata och
andra uppgifter i personregisier. Man kan emellertid enligt inspektionens
uppfattning inte handlägga ärenden angående register som innehåller mjukdala
annorlunda än varje annal regisier. Prövningen skall göras oberoende av vilka
uppgifter som ingår i registret Del går därför inte att vare sig i lagen eller
i handläggningen särbehandla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 109</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mjukdata.
Det beslut vartill prövningen leder får i sin lur ulformus bl. u. med hänsyn
till vilku uppgifter som ingår i registret. Del är i och för sig rikligt att
vissa uppgifier kan anses mera känsliga från integriletssynpunkl än andra.
Avgörande härvidlag är uppgifternas art och vad de registrerade har för
uppfattning eller kan anias ha för uppfattning om regislreringen av dem. Del är
just denna uppfattning som avgör vad som skall anses känsligi eller inie. Man
kan därför knappasl, som DALK gör, säga all de regislrerades inslällning skall
lillmälas siörre belydelse ju känsligare uppgifter del gäller, eftersom just
denna mållslock används för all bedöma uppgifternas grad av känslighet En annan
sak är all vissa uppgifter är av sådan art alt man kan presumera att de
registrerade uppfattar dem som ytteriigt känsliga. Så har skett genom den
reglering som f n. förekommer i 4 § datalagen. Enligt datainspektionen går
emellertid ingen klar skiljelinje miellan de uppgifter som nämns där och andra
personuppgifter. I slället kan uppgifterna länkas placerade på en skala med
fortlöpande fallande känslighet. De uppgifter som förekommer i 4 § första
stycket datalagen kan därvid anses höra hemma i skalans mest känsliga ändpunkt.
Därefter följer de uppgifter som nämns i andra siycket samma lagmm. Sedan följer
övriga uppgifter i den ordning lill vilken de regislrerades dokumenlerade eller
aniagna uppfattning ger anledning. Därvid får sådana uppgifter som mjukdala
och andra av DALK i avsnittet nämnda uppgifter placeras in i enlighet med de
registrerades uppfattning. Sekretesslagens (1937:249) regler ger också viss
vägledning i frågan om graden av känslighet hos olika uppgifter. Med
utgångspunkt i hur känsliga uppgifterna har ansetts vara får sedan
datainspektionen göra bedömningar av vilket skydd för den personliga
integriteten som kan anses påkallal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÅ
ser med tillfredsställelse all ulredningen inte försöker ange en definition av
begreppet mjukdata som gmnd för en generell regel för vilka uppgifter som
kräver särskild reglering vid tillståndsgivning. Datainspektionens prövning av
uppgifternas berättigande, sedd mot bakgrund av registersituationen som
helhet, torde vara fullt tillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är dock enligt UHÄ:s
mening tveksamt om beiygsuppgifter är att betrakta som mjukdala i den mening
som ulredningen synes göra gällande. Till ulredningens uigångspunki all i
begreppei mjukdala ligger resullalei av en värdering eller ell subjeklivi
omdöme bör enligt UHÄ:s mening kunna läggas att uppgifien i fråga i någon
mening är vag eller oprecis. Belygsällning inom högskolan sker ofta som en
funklion av uppnådda skrivningspoäng e. d. I viss mening kan sålunda betyg på
prov vara ett exakt mått, även om della mått kan ha kommii lill på gmndval av
en bedömning av annan ari än en rent kvuntitativ. På motsvurande sätl är slutbetyg
i en helt uvklurad kurs vanligen resultatet av en sammanvägning delvis i
kvalitativa men i stor utsträckning även i kvantitativa termer såsom de
ingående momentens poängomfuttning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Mol
bukgrund av vud UHÄ ovan anfört kan påpekas att juridiska</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fakullelsnämnden
vid universilelei i Uppsala i sitt yttrande harframhållil alt det är
betydelsefullt att ställning tas lill frågan om belyg omfattas av uliryckel
omdöme eller annan värderande upplysning. Enligt nämndens mening bör delta inte
gälla till siffror eller grader formaliserade betyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdaiaförbundei.
Svenska dataföreningen. Svenska civilekonomföreningen och Civilekonomernas
riksförbund tror atl en lagsiiftning kring regisier innehållande s. k. mjukdata
liksom av register, som förs med hjälp av annan teknik än ADB, kommer atl visa
sig vara svår alt efterievu och att övervaka. Själva begreppsapparaten kring
dessa företeelser är sådiffusatt en lagstiftning knappasl kan fylla gängse krav
på stringens. En ytteriigare komplikation är expansionen av ord- och
textbehandling. Som exempel på vilken framtida problematik som kan uppslå vid
infogande av hänsyn lill mjukdala i nuvarande regelsystem ställs frågan om
verbala elevomdömen enligt betygs-utredningens förslag skall anses vara mjukdala
och därmed ur regisleriill-ståndssynpunkt behandlas restriktivare än dagens
sifferbetyg trots att de enligt många bedömare skall vara rättvisare och
ofarligare för individen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPN
framför all regislrering av arbetsprestationer inte alllid behöver innebära en
värdering av den regislrerades arbetsförmåga. Arbelsmälnings-resultat kan också
utvisa behov av personalutvecklingsinsalser eller förbättring av arbetsmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
RÅ:s mening kan uppgifter om registrerad persons ras och härkomst vara av minst
lika känslig nalur som uppgifier om politisk och religiös uppfattning. Endast
undanlagsvis torde finnas bärande motiv för en sådan regislrering. RÅ anser
därför all registrering av uppgifter om ras och härkomst skall få ske endasl om
särskilda skäl föreligger. Tillägg av denna innebörd bör göras i 4 § tredje
slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Teologiska
fakullelsnämnden vid Lunds universilel delar fullständigt gällande rätts
uppfattning atl ytterligt stor restriktivitet bör råda vad gäller registrering
av enskild persons tillhörighet till viss konfessionell grupp och frånvaro uv
sådun grupptillhörighet Uppgift om religiös grupptillhörighet torde också, vid
sidan av uppgiften om i vad mån en person är döpt, konfirmerad och vigd i
Svenska kyrkans ordning, vara den enda uppgift med anknytning lill del
religiösa livel som kan anges för hela eller större delar av befolkningen i
register av något slag. Inom den vetenskapliga forskningen kan behov finnas av
regislrering i lagens mening av uppgifier från inlervju-och enkätundersökningar
om t ex. religiös aktivitet, ställningstaganden lill frågor om religiös tro och
uppfattningar om religiösa grupper. Sådana register lorde undantagslöst få
sådan karaklär all de omfattar begränsad populalion, har begränsad varaktighet
inte samkörs med andra register och atl deras utdata framställs i form av
statistik. Nämnden ifrågasätter om just dessa forskningsregister innehåller så
känsliga uppgifier alt en särbehandling av dem är befogad i lagtexten och inom
datainspektionen. De religionsbegrepp som används i dessa vetenskapliga
sammanhang är ofta ytteriigt vida och det är med utgångspunkt från dem svårt
för forskaren alt bestämma vad som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>faller
under lagens begrepp religiösa uppfattningar. Undersökningama gäller ofta också
attityder och beteenden bland aktiva medlemmar av religiösa grupper och
registrering av religiösa uppfattningar lorde för dessa personer inte kunna
anses vara särskilt känsliga uppgifter. Nämnden finner det mot denna bakgrund
rimligt att man närmare prövar vilken typ av uppgifter som kan anses falla
under lagtextens begrepp religiös uppfattning och vilkas intagande i ell
register får ske endasl om särskilda skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Karolinska
Inslilulel, slulligen framhåller atl det från forskningssynpunkt är väsentlig!
att registrering av s. k. mjukdala inte omöjliggörs. Forskningsverksamhet som
inte får inkludera känsliga områden skulle annars lätt kunna bli en hån styrd
verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10
Anställdas medverkan vid prövningen av personregister vid företag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
denna punkt är remissutfallel tämligen splittrat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dalainspeklionen
ullalar atl ett säll inspekiionen har begagnal för all vid lillslåndsprövningen
enligt 3 § dalalagen tillmäta inställningen hos dem som kan komma att
registreras betydelse, har varil att inhämla de fackliga personalorganisationernas
uppfattning beiräffande register som omfattar deras medlemmar som kollektiv,
exempelvis löne- och personalregister. Inspekiionen uppfattar DALK:s förslag
som ett slöd för att även fortsättningsvis gå tillväga på detta säll.
Medbestämmandelagen (MBL) har medfört en ändrad situation bl. a. när det gäller
arbetsgivarens handläggning avseende alt med ADB bearbeta personuppgifter
rörande anslällda. Man kan säga all arbetsgivaren är skyldig alt i förväg lämna
arbetstagarna tillfälle all ge sin inslällning lill känna i fråga om ell
personregister. Dalainspektionen har lagil fasta på delta och utarbetat förslag
till föreskrifter som skall iakttas vid handläggningen av ärenden angående
löne- och personalregister. Där sägs atl de cenlrala fackliga organisationerna
genom remiss skall beredas lillfälle all yllra sig i frågor av principielll
iniresse. Vidare skall sökande alltid till ansökningshandlingarna foga
dokumentation rörande de registrerades inslällning lill regislreringen.
MBL-prolokoll skall företes när delta kan ske. De regisirerade bör sedan genom
sina lokala fackliga organisationer underrättas om datainspektionens beslul.
Den nu angivna ordningen avses komma att regleras i datainspektionens
författningssamling(DIFS). Meningen äralt av DIFS också skall framgå de övriga
fömtsättningar som gäller för rätlen alt föra löne- och personalregister enligt
del s. k. förenklade ansökningsförfarandet. Kopia av sådan DIFS skall fogas
lill datainspektionens beslul rörande regisier av nu nämnl slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inspekiionen
konslalerar all del skisserade sysiemel överenssiämmer med DALK:s överväganden
och fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om de anslälldas möjligheler atl med tillämpning av MBL påverka
arbetsgivarens möjligheter atl inrätta ell personregisier bör följande
lilläggas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beiräffande
den nu angivna frågan föreligger ingen facklig velorält De fackliga
organisalionernas meningsyttringar sådana de förekommer i ärendena hos
dalainspektionen får därför endasl lillmälas Värde som en av de fakiorer som
äravgörande för lillslåndsprövningen, lål vara en av de vikligare såsom framgår
av 3 S andra slyckel dalalagen. Till saken hör också alt dalainspeklionen skall
beakla varje regisirerads rält till iniegrileisskydd oberoende av den
regislrerades medlemskap i viss organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Siockholms
kommun anför i detla sammanhang alt efiersom MBL skapar hell andra
förulsäliningar för organisalionerna atl komma till lals i dalafrågor än vud de
huft lidigure ull vid lokulu och cenlrulu förhundlingur framföra sinu synpunkier
bör härigenom de registrerudes inställning bli lillräckligi belyst i
förhundlingarna. Det synes därför inte längre erforderligl all dalainspeklionen
tillämpar nuvurande praxis med remiss till de centrala fackliga
organisationerna. Då organisationerna i MBL-förhandlingar uttryckt sin
uppfattning bör della vara lillräckligi för alt datainspektionen med hänsyn
härtill och lill de övriga synpunkier som inspektionen har att beakla kan
ulföra sin prövning. De anställda bör sålunda inte engageras vid datainspektionens
prövning av personregisier som arbetsgivaren avser alt föra över dem utan della
bör ske i MBL-sammanhang. Del bör sedan ankomma på inspekiionen att från sina
egna utgångspunkter ensam avgöra sådana frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Indusiriförbundei
och Arbeisgivarejöreningen ställer sig från principiella utgångspunkier mycket
tveksamma lill den ordning som datainspektionen efter hand kommit atl tillämpa
vid beredningen och behandlingen av berörda personalregisierärenden nämligen
alt dalainspektionen i ärenden om regisier över anslällda regelmässigt inhämtat
yttrande från de anställdas organisationer på central eller lokal nivå. Om de
synpunkter som datainspektionen på sådant satt inhämtat i vissa fall kommit alt
bli utslagsgivande för myndighetens ställningstagande och beslul, är besluten
felaktigt grundade. Organisalionerna kan från sin sida inte godta att
datainspektionen tillämpar ett sådani förfarande vid sin prövning av
registeransöknjngen, som skulle innebära atl facklig organisation i prakiiken i
vissa fall kom atl tillerkännas vetorätt Organisalionerna har inget att erinra
mot atl dalainspektionen, om särskilda skäl anses föreligga, undersöker om
lokal MBL-förhandlingägtrum och i förekommande fall begär in prolokoll över
förhandlingen, innan ett visst personalregislerärende avgörs. Skulle del
föreligga skäl för dalainspektionen att därvid avslå en ansökan om tillstånd
all föra vissl regisier, måsle beslutet emellertid uteslutande grundas på
datainspektionens egen bedömning av en föreliggande risk för olillböriigt inlegriieisinirång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACOISR
anser all del är nödvändigi atl datainspektionen även i fortsällningen inhämlar
de cenlrala fackliga organisationernas synpunkter när det gäller regisier av
mer principiell karaktär. Detta är särskilt viktigt för SACO/SR, som til!
skillnad från LO och TCO ej är representerad i datainspektionens slyrelse. De
fackliga organisationerna hardärvid bl. a. att inhämla den lokala
arbetstagarorganisationens syn saml slälla frågan i ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vidare
dalapolitiskt perspektiv. Ett utökat remissförfarande lill de lokala fackliga
organisalionerna fårej föranleda alt ordningen med remissförfarande till de
centrala fackliga orgunisationerna frångås när det gäller regisier av
principiell karaklär eller register som lidigare ej har prövais. SACO/SR
framhåller vikten av att datainspektionen i tillståndsärenden om personregister
med uppgifter om anställda undersöker om förhandling har ägl rum, och all
sådana förhandlingsprotokoll begärs in och beakias under ärendets behandling.
Om förhandling ej har ägl rum i ett sådant läge men är planerad, bör
dalainspeklionen avvukta förhandlingsresultatet innan tillstånd meddelas.
SACO/SR framhåller också vikten av att personalorganisationerna får del av
datainspektionens beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LO:s mening överväger fördelarna med centralt remissförfarande i dessa frågor.
I viktiga ärenden skapas förulsältningar för en likartad bedömning och, i de
fall meningsskiljakligheter förekommer, ges möjligheter alt med ledning av
remissyttrandena göra en rimlig avvägning ulifrån de olika ståndpunkterna. I de
ärenden som faller under del förenklade förfarandel framhåller LO alt det är
vikligl all de anslälldas synpunkter framförs och beaktas. Det är naturiigt att
dessa synpunkter framförs av de lokala fackliga organisalionerna på
arbetsplatsen. LO föreslår därför atl del av ansökan bör framgå huruvida
arbetsgivaren förhandlat med de anställda innan han fattat beslut om och ingelt
ansökan om all få föra löne- och personalregisler. Della skulle kunna framgå av
en särskild mta eller ett särskilt ulrymme i en färdigtryckt ansökningsblankett
I denna ruta kan arbelsgivaren ange huruvida han har primärförhandlat med de
lokala organisationerna eller ej. Av ansökningen bör också framgå vilka
arbetstagarorganisationer som är representerade på arbetsplatsen. Enligt LO:s
uppfattning torde det ofta vara så atl frågor av delta slag faller under
arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighel enligt medbestämmandelagen. När
så är fallel vore det lämpligt all lill ansökan foga förhandlingsprolokoll från
de primära förhandlingarna. På så sätt skulle de anslälldas synpunkier i
ärendet på ett enkell sätl komma till datainspektionens kännedom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
föreslår även att datainspektionen, med ledning av uppgifierna i ansökan,
alltid meddelar de lokala arbetstagarorganisationerna om sitt beslut och om
vilka fömtsättningar som gäller för tillståndet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7"C0
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller anslälldas medverkan vid prövning av personregister över anslällda
inom förelag och förvaltning föreslår kommittén inga förändringar i det
förfarande som nu lillämpas. TCO finner alt kommittén inte redovisat några
övertygande skäl för denna slåndpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt TCOs uppfattning nödvändigt att utgå från ett utvidgat
inlegritelsbegrepp, där de anställdas integritet på arbetsplatserna ulgör en
viktig beståndsdel. Mot denna bakgrund är del förfarande som nu tillämpas
mindre lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgifter
över enskilda anställda kan förekomma dels i traditionella löne-och
personalregister, dels i registersom är uppbyggda förändra ändamål, men</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>där
uppgifter kan återföras på enskilda personer. Dalasystem som innebär en ökad
slyrning och kontroll av de anställda är under stark expansion. Systemen
förutsätter all datorn löpande förses med information från enskilda anslällda.
Även om den primära avsiklen är all informationen skall skapa underiag för
styrning av arbetel, skapar den också förutsättningar för en jämförelse i
prestalionshänseende mellan enskilda löntagare. Jämförelsen kan t ex. grundas
på hur ofta den enskilde lämnal informaiion lill datorn. Även arten av den
information som ges lill datorn kan ligga till grund för prestationsmätning.
Informationssystem kan alltså användas för andra syften än de öppet uttalade, t
ex. för all införa prestalionsmätning bakvägen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En presiationsmälnjng av
angivel slag kan inte accepleras från facklig synpunki. Informationen måsle ges
en bunden form, innan den blir tillämpbar i datasystemet Detla innebär att
endast vissa uppgifter kan insamlas - de som är kvanliialivt mälbara. Informationen
blir "naken" då den exempelvis inte ger några upplysningar om
orsakerna lill au arbetsprestationen (d. v. s. den som från datateknisk
synpunkt är kvantilalivi mätbar) legal på en viss nivå. Slörningar i
omgivningen, exempelvis i kringrulinerna, kommer inie att registreras i
datasystemet Självständiga och ansvarsfyllda åtaganden kommer inte till
arbetsgivarens kännedom genom datasystemet Systemet säger alltså ingenting om
orsakerna till en viss arbetsprestation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommitténs förslag måste de uppgifter som registreras slå i överensstämmelse
med ändamålet med registret System som enligt ansökan har annal syfte men som
sedan utnyttjas för prestationsmätning skulle därmed inte uppfylla
förutsättningarna för tillstånd. De fackliga organisationerna kan, om en sådan
beslämmelse införs, när ett syslem väl inrättats begära atl Datainspektionen
omprövar lillståndsbesluiet med hänvisning lill att en prestalionsmätning sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPN
anser, när det gäller tillståndsprövning för personalregister vid en enskild myndighet,
atl den av dalainspektionen nu lillämpade ordningen med remisser lill den
anställdas centrala organisationer skapar garantier för en likartad bedömning
för samtliga myndigheter och för all de regisirerade får sina inlressen
beaktade. Denna ordning bör därför regleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Byråkratiutredningen
uttalar all vid myndigheler, förelag etc. som länker inrätta personregisier
måsle de anslällda få medverka vid prövningen av personregistren och rält till
insyn måste garanteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
anser i likhet med DALK atl frågan om anställdas medverkan inte bör regleras i
datalagen och hänvisar till verkets yttrande 1978-06-05 (dnr 1977:1439) till
justitiekanslem över televerkels besvär över dalainspektionens beslut
1977-03-23 angående televerkets driftstalistiksystem. RRV framhöll i sitt
yttrande bl. a. atl en myndighels internkontrollsyslem inte kan göras avhängigt
av ett godkännande av den part som är föremål för kontrollen.
Personalredovisning sker numera inom statsförvaltningen med ADB. Som anställd
får man vara beredd atl acceplera sådan redovisning avseende närvaro och
frånvaro, utnyttjande av flextid m. m. Även registrering av personliga
produktionsinsatser kan behövas på områden där lillsyn av arbetsledande
personal ej förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överåklagaren
I Göieborgfmner det rikligl alt datainspektionen som nu före</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslul
bör undersöka humvida förhandlingar enligt medbestämmandelagen ägt mm och i
förekommande fall begära prolokoll över förhandlingen. Datainspektionen bör
emellerlid själv fatta det slutliga beslutet i frågan humvida risk för
otillbörligt inlegritelsinlrång föreligger. Den av reservanten föreslagna
vetorätten för löntagarorganisationer då del gäller inrättande eller förande av
personregister bör lösas genom medbestämmandelagen, t. ex. då fackliga
organisaiioner kommer till olika uppfattningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsarklvei
i Lund finner det logiskt att avvisa tanken på alt anslällda i företag genom
medbestämmandelagen skall få infiytande över registers uppläggning och
innehåll. Sådant infiytande diskuleras inte heller beträffande slatsförelag
eller slallig förvallning över huvud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
inslanser pekar på behovet av atl utreda denna fråga ytteriigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länssiyrelsen
1 Siockholms län förutsätter alt frågan om de anslälldas medverkan vid
prövningen av personregister vid företag - från både integritets- och
arbetsmiljömässig synpunki - blir föremål för närmare uiredning och övervägande
i del fortsatta arbetet inom DALK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lokala
skaliemyndigheien 1 Siockholm delar DALK:s uppfattning all datainspektionen i
de regislrerades slälle gör bedömningar av anställds inställning till planerade
register samt all underiaget för bedömningen från fall till annal flr göras av
inspekiionen. Det torde emellerlid vara rimligt att de fackliga
organisationerna regelmässigl ges tillfälle lill remissyttrande vad avser
regisier i synnerhei i offenilig verksamhet. Exempel på sådana register är t
ex. myndigheiernas löne- och flexiidsregisler, som med nuvarande regelsyslem
utgör offenilig uppgift för allmänheten oavsett den sökandes syfte med
uppgiftsullagel. Motsvarande uppgifier lorde generellt inte kunna erhållas inom
privat sektor, om speciell lagreglering inte ger tillstånd härtill. Nämnda
förhållanden bör närmare uiredas i kommitténs fortsatta arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Z-O
påminner om all man länge har drivit kravel om medbestämmande för de anslällda
i frågor om löne- och personalregisler. Till viss del har dessa krav
lillgodosetts genom MBL och då främsi genom arbeisgivarens skyldighet all
primärförhandla enligt 11 § i lagen. MBL bygger emellertid på principen all
lagen i sig ej är lillfyllesl uian all den måste kompletteras med
medbesiäm-mandeavial för all de anställda skall kunna erhålla ett verkligt
medbestämmande. Något sådant avtal har trots långvariga förhandlingar inte
kommit till stånd. Enligt LO:s uppfattning bör man inte utesluta möjligheten
alt genom lagsiiftning tillförsäkra löntagarna medinflytande och
medbestämmande. När det gäller frågan om iniegrileisskydd är det naturiigt alt
datalagen förändras för atl garantera detta skydd. Kravet på ett väl utvecklat
medbestämmande gäller naluriigivis i särskili hög grad på områden där risken
för olillböriigi inlegritelsinlrång är påtaglig som när arbetstagare slyrs
minut för minut i sitt dagliga arbete. Så är exempelvis fallet när
personregister innehåller uppgifter om prestationsmätning eller om ett regisier
tillsammans med ett befattnings- eller behörighetssystem kan användas för
individuell prestationsmätning. LO menar därför att kommittén bör ges direktiv
all följa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>denna
fråga och om så är nödvändigi föreslå förändringar i dutulugen för all
lillskapa medbeslämmande för löniugurnu i frågor som rör beslul om löne-och
personulregisier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
unför all om kommitténs förslag lill ändring av 3 § dalulugen genomförs skupus
vissa förbättrade förutsättningar för de fackligu orgunisu-lionerna. Enligi
TCO:s uppfattning bör ytterligare övervägas all slärka de fackliga
organisationernas infiytande över inrällande av syslem, som innehåller
uppgifier som kan härledas lill enskilda anslällda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>TCO föreslår all frågan om
förekomslen av regisier för prestationsmätning saml dess effekier för enskilda
anslällda uireds - anlingen inom ramen för kommitténs fortsatta arbele eller i
annal sammanhang. Denna utredning bör syfta lill att kartlägga i vilken
ulsiräckning nu befinUiga dalasyslem innehåller uppgifier som, oavsett om så
sker, innehåller uppgifier som kan åierföras på enskilda anslällda. Ulifrån en
sådan karlläggning är del angelägel all diskutera vilka effekier som upplevs av
systemen. Oavsell om dalasyslem ulnylljas för preslalionsmälning, kan ell
syslem vara inlegrilelskränkande genom all den enskilde känner sig övervakad
genom sysiemel. Ulredningen bör även redovisa förslag lill hur en ökad
användning av regisier för preslalionsmälning kan motverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>TCO vill på nuvarande
siadium, innan en sådan mer fullsiändig uiredning gjorls, inte binda sig för
någon speciell lösning. Det äremellerlid inte uleslulel alt utredningens
karlläggning kan slärka uppfattningen alt en reglering genom lagstifining av de
fackliga organisalionernas siällning krävs. En sådan reglering skulle
exempelvis kunna innebära all dalorbaserade syslem som -oavsell om della är
avsiklen - kan ligga lill grund för preslalionsmälning inie får inrättas, om
lokala fackliga organisaiioner molsäller sig del. Denna räll för lokala
fackliga organisaiioner kan komma alt behöva ges en vid innebörd. Det är
nämligen inte alllid klarl om ett vissl datasystem innehåller uppgifter som kan
häriedas till enskild anställd. För den offentliga sektorn bör närmare
övervägas om någon begränsning i rälten måste gälla av hänsyn lill den
politiska demokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt TCO:s uppfattning under alla omständigheter nödvändigi atl dalalagen
ändras så, all arbetsprestationer innefattas i de känsliga uppgifier vilka
kräver särskilda skäl för all tillstånd lill regislrering skall ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11
Modifiering av tillståndskravet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Reaktionerna
på DÄLK:s förslag på denna punkt kan delas upp i fyra huvudgrupper. En grupp,
bland dem dalainspeklionen. RRV. DEFU och länssiyrelsen i Siockholms län godiar
förslaget ulan all framföra krilik. Några, I.ex. hovrällen för Väsira Sverige
och bankinspekiionen godiar förslaget i princip men önskar all det närmure bör
preciseras vilka undanlag som skall gälla från lillslåndskravei. Ytterligare
några såsom siaiskoniorei. posiverkei och/T/-anseratt man bör kunna gå längre i
undanlag än DALK hargjori.RA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
kammarräiien i SundsvaU siuiUgcn, avslyrker <span style='text-transform:uppercase'>DäLK:s
</span>förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dalainspeklionen
konslalerar all DALK:s slåndpunkl grundar sig på bl. a. lidigare lörslag som
har framförts av dalainspeklionen och inspektionen har inget all erinra mol
förslaget Det ger emellerlid endasl marginella lättnader för de
regisieransvariga och för dalainspeklionen i förhållande lill gällunde s. k.
förenklade ansökningsförfarande. Till DALK:s uppräkning av vilka olika modeller
för koniroll av personregisier som kommer all förekomma om förslugel godius.
som innefuliur ire olika handläggningsmodeller, kan läggas en Qärde, nämligen
anmälan enligi I § andra slyckel dalakungörelsen (1973:291) av personregisier
som har beslulals av regeringen eller riksdugen. För atl undvika
sammanblandning bör den nu föreslagna handläggningsformen inte benämnas
anmälan ulan hellre regislrering. Della är dessulom en adekval benämning
eftersom den främsla avsiklen får anses vara au dalainspeklionen i sill diarium
skall föra in - regislrera - uppgifter om personregisirel, som kan göra del
möjligl all framdeles, exempelvis genom lillsyn, följa regisirel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dalainspeklionen
underslryker alt de personregisier som kan komma all undanlas från
tillslåndstvångel eller underkastas en förenklad tillståndsprövning likväl
underkastas samma tillsyn som övriga regisier. Del är kanske inte minsl
beiräffande dessa register som lillsynen har stor betydelse för skyddel av den
personliga integriteten, eftersom någon annan mer ingående kontroll av
registren inte förekommer. Tillsynen kan givelvis inte få karaktären av annal
än slickprovskoniroll i kombinalion med prövning av klagomål som riklas mol ell
regisier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
vitsordar i egenskap av regisieransvarig myndighet DALK:s uppgifter om atl
erfarenheterna av datalagen på det hela tuget är goda. Tillämpningen
beträffande verkets personregister sker friktionsfritt Delta uiesluier inie all
ytterligare förenklingar kan behövus från rulionuliserings-synpunkt RRV
tillslyrker de i 26-27 §§ föreslugnu lällnuderna i tillstånds-och
anmälningskraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DEFU
som framför kritik mot DALK:s förslag rörande de generella grundema för
lillslåndsprövningen (se ovan kap. 5) noterar atl DALK:s belänkande även
innehåller vissa förslag om lättnader i lillsiåndsförfarandet Dessa läunader
medför också lättnader i uppgiftslämnandet lill dalainspeklionen. DEFU
lillsiyrker DALK:s förslag i dessa avseenden, och finner del ungelägel ull
dessu möjligheler vidgas alli efter del all daiainspekiionens erfarenheler
visar all så är lämpligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överåklagaren
i Göleborg anmärker all DALK:s förslag grundar sig på beprövad praxis hos
dalainspeklionen och all dessa regisier är underkastade datalagens bestämmelser
i övrigt, bl. a. genom tillsyn. Därför finns intet all erinra mol besiämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länssiyrelsen
1 Siockholms län har ingen erinran mol den föreslagna 26 § dalalagen och
försäkringsinspekiionen konslalerar alt del föreslagna anmälningsförfarandei i
vissa fall lorde komma all innebära en förenkling i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förhållande
lill nuvurunde förfurande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdaiaförbundei.
Svenska daiajörcniiigen. Svenska civilekonomföreningen och Civilekonomernas
riksförbund stöder till alla delar förslaget om förenklat lillslåndsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovränen
jör Väsira Sverige ansluler sig lill kommitténs förslag om ell
anmälningsförfarande för regisier över kunder, hyresgäster, medlemmar i
organisaiion, anslällda och liknande personkalegorier. Sådana regisier kan
emellertid innehålla uppgifter som är känsliga från inlegritelssynpunkl, t. ex.
uppgifter om införsel e. d. i löneregisier och om kravåigärder i kund- eller
hyresregister. Del är angeläget all dalainspeklionen inom ramen för anmälningsförfarandei
i sin lillsyn beaktar de risker som sådana uppgifter kan medföra. Lagens 18 §
lorde ge dalainspektionen de behövliga befogenheterna. En utökad lillsyn är så
angelägen all förslagei om övergång lill anmälningsförfarande bör genomföras
endasl om dalainspeklionen får krafiigl ökade resurser för
lillsynsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
konstaterar vidare att kommittén har utlalal all det får ankomma på den
registeransvarige atl med utgångspunkt från datainspektionens beskrivning
avgöra, huruvida del register han ämnar inrätta är tillslåndsplikligl eller om
del räcker med en anmälan. Förslaget är i detta hänseende inte godtagbart
Riksdagen bör i lagtexien i huvuddrag ange gränsen mellan tillstånds- och
anmälningsförfarandena. Lagtexien bör vidare klargöra all regeringen bemyndigas
all inom lagtextens ram besiämma närmare vilka lyper av register som skall
falla under anmälningsförfarandet. Frågan, om lillslåndspliki föreligger, bör
på delta säll vara uttömmande reglerad genom lagen och förordningen.
Datainspektionens behörighel bör vara begränsad lill alt ge närmare
föreskrifter om de register som faller under anmälningssystemei (om
handhavande, innehåll, lillhandahållande av uppgifter m. m.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakullelsnämnden vid Uppsala universilel påpekar att i den mån hithörande
regisier upptar uppgifter om införsel och utmätning i lön, så få uppgifter som
möjligl om grunden härför bör anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller förslagei au i vissa fall ersätta nuvarande krav på lillsiånd från
datainspektionen med ett anmälningsförfarande liksom förslaget alt undania
regisier som förs med vissa lyper av enklare ADB-utrusining anser leleverkel
all del krävs atl lagen kompletteras med ingående anvisningar från
dalainspeklionen. Av dessa anvisningar bör klart framgå under vilka
förutsättningar en regisieransvarig har all söka lillsiånd, har anmälningsskyldighet
resp. ej alls behöver kontakta datainspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
bankinspekiionen behandlar förslagen till ändringar i 26 och 27 Sif datalagen i
ell sammanhang och karakieriserar dessa som DALK:s mer belydande
ändringsförslag. Äv avgörande belydelse för bedömning huruvida regisier faller
uianför lillsiånds- eller anmälningsplikl är naluriigtvis de föreskrifter som
kommer alt ulfärdas i administrativ ordning. Nödvändigi är enligt
bankinspeklionens uppfattning att dessa föreskrifter i myckel konkreta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>termer anger när tillstånd eller anmälan inie erfordras.
Överväganden av värderande nalur rörande den siörre eller mindre graden u v
inlegritelsinlrång bör inte unkommu på den regisierunsvarige själv.
Bankinspektionen erinrar om ull duiulagen under allu förhållunden skull gällu i
frågu om regislerunsva-rigs skyldigheler, lillsyn, slraff och skadestånd. En
anmälan om atl personregister inräiiais kan vara ägnad all avlasta den
regislerförande vissl ansvar för all risk lor olillböriigi inlegritelsinlrång
inie föreligger. Jfr slrafföestämmelserna i 20 §. Med en anmälan underlättas
också lillsynen, l. ex. skulle viss slickprovskoniroll möjliggöras. De fall då
inte ens en anmälan erfordras bör därför vara klarl avgränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7"C0 vill inte motsätta sig att ell förenklat
handläggningsförfarunde införs. Förutsättningen härför måsle vuru all de
regisier, för vilka endusi unmäl-ningsplikl föreligger, är noggranl definierade
så alt inga avvägningsproblem föreligger när del gäller valel av
handläggningsordning. TCO noierar all löne-och personalregisler inie anses böra
falla under anmälningsförfarandei och fömtsätter atl någon ändring i detta
avseende inte sker inom ramen för datainspektionens föreskrifier och
anvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Juridiska fakullelsnämnden vid Lunds universilel menar all
26 och 27 §§ dalalagen bör formuleras så atl del klan framgår aii bedömningen
av risken för olillböriigi inlegritelsinlrång inie ligger i den
regisleransvariges händer, ulan all del är regeringen (dalainspeklionen) som
efter bedömning av risken för olillböriigi inlegriieisinirång genom uiiryckligl
sladgande får undania vissa lyper av regisier från lillslåndskravei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medborgarrälisrördsen konslalerar all förslagen rörande 26
och 27 §§ dalalagen innebär lättnader för regisierhållare och inslämmer i denna
del i vad DALK:s ledamol Yngve Sundblad i sin reservalion anför om undanlagsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siaiskoniorei ser del som lovvän att DALK slräval efter
all förenkla ansökningsförfarandel och lillslåndsprövningen. Många regisier
innehåller myckel få och föga känsliga uppgifter. Åiskilliga sådana regisier
finns också hos offenlliga myndigheler. De erfarenheler man fåll av dalalagen
och datainspektionens verksamhei borde vara en bra grund atl slå på för all
åsiadkomma de undaniug från lillsiåndskruvet som DALK föreslår. Siuls-konlorei
ansluler sig därför lill förslagei om all man slopar lillslåndskravei och
inrättar ell anmälningsförfarande för vissa lyper av regisier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan väg au gå än den DALK föreslår vore fortsätter
siaiskoniorei all man inrättar ell anmälningsförfarande som ell försia sleg för
alla regisier oavsell innehåll och användningsområde. Del skulle därefter
ankomma på datainspektionen alt bedöma vilka register som behöver prövus ulöver
unmulningsförfurundet Detta skulle också förenkla daiainspekiionens arbeie med
all precisera föreskrifter m. m. enligi DALK:s förslag lill S 26 i dalalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Posiverkei finner del posilivi med del föreslagna
lilläggei lill dalalagen som möjliggör undanlag från lillslåndskravei för
regisier som uppenbarl inte kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anias
innebära risk för oljllbörljgl inirång j den personliga iniegrilelen. Till
denna typ av regisier bör, enligt Postverket kunna hänföras de närings- och
brunschregisier som endust omfuttur numn- och udrcssuppgifter på personer
verksummu inom viss brunsch eller i viss belällning eller med viss utbildning.
Posiverkei delur duiuinspekiionens uppfuttning att personer i dessa regisier
inte är regislrerude i egenskup uv prjvulpersoner. Eftersom dessu regisier hur
ell unnul ändumål un konsumeniregjsier bör de också kunnu undunlus från kruvet
på udresskälleungivelse. Enligt Postverkets uppfuttning skulle
udress-källeangivelse i vissalall innebära så storu olägenheter och kosinudshöjningur
för uvsändaren att näringslivets och andra iniressenters möjligheler all
utnyttja regisiren för direklinlbrmalion och direklreklum ull varligt
begränsus. Del naturligaste äralt den regisirerade lar koniaki med av.sänduren
för utt få informulion om adresskällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Indusiriförbundei
och ArbeisgivarefÖreningcn ser del som ell framsieg all ett formelll
anmälningsförfarande införts för vissa regisier med begränsal ändamål och
innehåll. Även sådana regisier som enligt förslaget omfattas av ell förenklat
ansöknings- och tillståndsförfarande borde kunna hänföras lill samma kalegori.
Därigenom skulle dalainspeklionen j prakiiken bli avlastad arbeie till förmån
för andra och vikligare arbetsuppgifter, främst ökud tillsyn av de verkligt
jnlegrilelskunsligu regisiren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
anser all auiomalisk dulubehundling uv hjlhörunde register numera är så allmän
att inte ens anmälan fyller någon vikiig funklion och därför icke bör krävas.
Informaiion om föreskrifterna och daiainspekiionens tillsynsverksamhet kan
spridas viu företug i duiubrunschen som ändå måsle lu hänsyn till lugens kruv
vid ulurbelundet uv progrumvuran. För arbetsgivarnas regisier innehållande
personuppgifter i anknyining till arbetslagarnas arbetsuppgifter anser KF au
lillsiåndslvångei borde kunna avskaffas om bägge parterna är eniga om att
regisiren icke utgör inirång i de anställdas personliga iniegriiel. KF
moiiverar deua genom au förhandlingar enligt MBL kommer alt behandla dessa
frågor i vidure bemärkelse än ur ren jntegriielsskyddssyn-punkl och Ull duluinspeklionen
ändå får del slulliga avgörandel, men slippa att behandla ärenden utan
betydelse för den personliga integriteten. KF bedömer denna fråga som
betydelsefull eftersom byråkraiisering kan verka hindrande för införande av
ralionella rutiner inom näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
försäkringsbolags riksförbund tillstyrker att ell anmälningsförfarande
ersätter det förenklade ansökningsförfarandel i sådana fall där risken för
jniegriteisinlrång uppenbart är ringa. Såsom ytterligare exempel på sådanu
regisier nämner riksförbundei regisier för bevakning av ulbelulningur av skilda
slag lill olika mottugure. För försäkringsbolugen där de fiestu regisier följer
del för brunschen gällunde speciellu förenklude förfurandet - vilkel ej lorde
kunna ersättas med ett anmälningsförfarande - föreslår riksförbundet att
kompletteringar av regisier med uppgifter som uppenbarl ej är av känslig art
får ske på summu enklu sätt genom en unmälun. All uvvakla en prövning av
ulvidgning av tillstånden för att införa sådana uppgifter är enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rikslörbundeis
mening en onödigt lidskrävande procedur. Såsom DALK föreslår skall regisier där
anmälningsförfarande blir akluelll i övrigi slå under daiainspekiionens lillsyn
på samma säll som tillståndsplikliga regisier, varför datainspektionen har
möjlighel all ingripa i efterhand om någon uppgift skulle bedömas medföra risk
för inlegritelsinlrång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Karolinska
Inslilulel anför vissa generella synpunkier rörande unsöknings-och
unmälningsförfarandet Känsliga regisier, vilka kanske används av ell fierlal
forskare, bör regislreras enligt nuvarande regler. För de projekt med
åtföljande register, vilka bör ha passerat och godkänts av en etisk nämnd, bör
ett enkelt ansökningsförfarande vuru tillräckligt. En rimlig koslnud fördetia
kan godtas. Små tidsbegränsade projekt ofta knuina till enskilda forskare och
ofta av renl klinisk karaktär bör kunna få sill tillstånd genom ett enkelt
anmälningsförfarande. Här avses främsi små tillfälliga regisier, huvudsakligen
avsedda för en isolerad undersökning vars resullai publiceras i en avhandling
eller en medicinsk artikel. Delta bör kunna ske kostnadsfritt med lanke på den
begränsade administrativa belastning detta innebär för dalainspeklionen
(prövning av en etisk kommitté bör dock i alla fall förekomma).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
kan man länka sig ire nivåer på omfånget av ansökningarna, nämligen dels
ansökan enligt nuvarande regler, dels ett förenklat ansökningsförfarande på
förtryckta blanketter, dels ett enkell anmälningsförfarande på förtryckta
blanketter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Teologiska
fakullelsnämnden vid Lunds universilel finner del nalurligt all även vissa
forskningsregisier med okänsliga uppgifier, t ex. grova indelningar av
religiös uppfattning, skulle kunna omfattas av ett förenklat
handläggningsförfurande i den män ell sådunl kommer all bli regel inom
dulainspeklionen vid tillståndsgivningen till regisier för forskningsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>RA </span><span style='font-family:Verdana'>och
kammarräiien i Sundsvall är som lidigare anmärkls direkt negaliva lill DALK:s
förslag på denna punkl. RÅ släller sig Iveksam lill om förslagei skulle
innebära någon förenkling för dalainspeklionen eller de registeransvurigu.
Kruvet på förenkling är enligt RÅ:s mening redun nu lillgodoselt i och med del
förenklude unsökningsförfurande som lillämpas enligt dalainspektionens
föreskrifter och anvisningar. Kommittén anser vidare atl ett anmälningsförfarande
skulle innebära väsentliga fördelar för den regisieransvarige genom all han kan
påbörja insamlingen av uppgifter m. m. utan all avvakta tillstånd från
dalainspektionen. Om kommitténs förslag genomförs, skulle det sålunda i många
fall lämnas ål den som avser all lägga upp ell register alt själv bedöma
huruvida registret kräver tillstånd eller inte. Med hänsyn till att svårigheter
kan uppslå när del gäller all dra gränsen mellan lillsiåndskrä-vande och inte
tillsiåndskrävunde regisier, anser RÅ alt den föreslagna ordningen är
otillfredsställande ur inlegritelssynpunkl. Med hänsyn härtill och lill all del
starkt kan ifrågasällas all ell införande av ell anmälningsförfarande skulle
medföra någon rationaliseringsvinst avslyrker RÅ kommiiiéns förslag i denna
del.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarräiien
I Sundsvall erinrar om all del redan vid dalalagens tillkomst diskuterades,
huruvida vissa enklare typer av regisier borde kunna undanlas från
lillsiåndslvångei och i stället göras lill föremål för ell enklare anmälningsförfarande.
A v skäl som anförs i prop. 1973:33 (s. 98 fl) ansåg sig emellenid
departementschefen inte kunna förorda all del i datalagen logs in bestämmelser
om atl vissa personregisier skall vara beroende av endast anmälan. Däremot
ullalade sig depariemenischefen för ell förenklat till-ståndsförfurunde
belräffunde vissa lyper uv regisier. Kammarrätten framhåller vidare alt
skillnaderna mellan kommitténs förslag och det nuvurande förenklude förfurundel
i praktiken inte skulle bli stora. Det admJnisirativa förfarandel underlättas
enligt kammarrättens mening inie av ull mun skupar ytterligare eii förfarande,
ett anmälningsförfarande, för vissa av de regisier-lypersom idag faller
underdel förenklade lillsiåndsförfarandet Bl. a. skulle ytterligare deialjerade
föreskrifter komma atl krävus för all skilja de regisier, för vars inrättande
del skulle räcka med en anmälan lill dalainspeklionen, från dem som fortfarande
skulle falla under ell lillslåndsförfarande. Enligi kammarrättens mening
kvarslår på del hela lägel de skäl som vid dalalagens lillkomsi anfördes mol
all införa ell anmälningsförfarande. Kommitténs förslag all ersätta det
förenklade tillståndsförfarandel för endasl vissa av de registertyper som idag
faller under detla med ett anmälningsförfarande synes i varje full inte medföra
några pålagliga lättnader för vare sig registeranvändarna eller
dalainspeklionen jämfört med nuvarande ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
förordar således eii förenklat lillslåndsförfarande i enlighel med nuvarande
ordning framför ell sysiem som omfattar ell anmälningsförfarande. Däremoi
finner kammarrätten atl del, som dalainspeklionen påpekar, bör övervägas all
vidareulveckla del förenklade förfarandel ytterligare genom all fler regisier
av enklare slag inrymmes härunder. Om ell anmälningsförfarande ändå införs
förordar kammarrätten en beslämmelse i dalakungörelsen, som närmare preciserar
vilka regisieriyper, som kan komma ifråga för enbart anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12
Behovet av särskilda regler för forskning och statistikproduktion</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK:s
överväganden kommenteras företrädesvis av organ med anknytning till
högskoleväsendet. Från del hållet framförs tidvis rätl hård krilik mol de
inskränkningar i möjlighelerna lill forskning som datalagen och dess
tillämpning innebär och mol atl DALK inte föreslår förbättringar i dessa
avseenden. Reaklionerna från centrala myndigheler och arbetsmarknadsorganisationer
är i regel mer positivu men stöd suknus inte i sådana yllranden för synpunkier
som framförs från forskarhåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovränen
för Väsira Sverige anför alt om sekretesskyddet är effektivt, är forsknings-
och siaiistikregisiren förhållandevis ofarliga från iniegriieissyn-punkt De
registrerade kan ju i så fall vara säkra på all uppgifierna inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommer
att användus emot dem i något udministrulivt eller judiciellt förfärande.
Hovriitten hänvisar i del summunhunget till bestämmelser i del ur 1977
frumlugda förslaget lill sekretesslag. Ds Ju 1977:11, och den samiidigi
föreslagna ändringen i 36 kap. 5 i; rällegångsbalken. Då härtill kotnmerden
kritik och de farhågor för forskningens frihet och oberoende som framsläll's
från forskarhåll, anser hovrällen all ell förenklal förfarande för forskningsoch
slaljsiikregjster allvarligt bör övervägas. Hovrätten, som saknar lillräckligi
underlag för all utforma ett såtlani förslag, ansluler sig lill vad ledamolen
Sundblad anfört i dennu del (s. 368). Duluinspeklionen bör således ges j
uppdrug all i samråd med forskare kommu frum lill ell förenklui förfurunde som
läcker de fieslu forsknings- och siuli.slikregisler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dalainspeklionen
delur j huvudsuk DALK:s uppfattning. Nuvarande ordning har enligt inspeklionens
uppfattning fungeral tillfredsställunde. Enligt fast praxis har forsknings- och
siaiislikinlressei lillagls sior viki vid bedömning uv vad som skall anses som
synnerliga eller särskilda skäl vid lillämpning uv 4 i; duiulugen. Hänsyn hur
giveivis också lugils lill undra förhållanden, såsom regisierutbyggnad,
lagringstid m. m. Det förtjänar också atl nämna.s au inspekiionen har ansett
det möjligt au avslå från kravel på aii ansökningen skall innehålla en
uttömmande och deialjerad beskrivning av de uppgifier som skall regislreras i
de fall då själva uppläggningen av forsk-ningsinsaisen har inneburil
svårigheter i della avseende. Inspekiionen har i dessa - inte alllför få fall -
ansell det vara tillräckligt all en redovisning av arten av uppgifter har
kunnat ske. Häri ligger naturligtvis också all för forskningsregislren inie liku
högu kruv har kunnai upprätthållas som för adminisiraiiva regisier när del
gäller frågan om au relaiera regisirerade uppgifier till ändamålet med
registret</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inspekiionen
fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
klagomål som har framförts av forskare och andra registeransvariga har kanske
mindre gälll resultatet av inspektionens prövning och mera all
ansökningsförfarandel som sådant är arbetskrävande och koslsaml. Den
dokumeniaiion om ett personregisier som bör förekomma i ell ansökningsärende
äremellerlid sådan all den också behövs för andra syften bl. a. förden
regisleransvariges egel arbele med registret Om forskarna därför lägger sig
vinn om dokumentationen redan när registret planeras, bör ansökningsförfarandet
knappasl bli belungande. Dessulom finns, som DALK påpekar, kanske snart
möjlighet att införa ett förenklal ansökningsförfarande eller -med DALK:s
förslag som grund - ell förfarande för registrering (jämför avsnittet om
modifiering av tillsiåndskravet) av vissa forskningsregisier. I så fall har en
stor del av forskamas krilik lillgodosetts. När det gäller kritiken mot
dalainspektionens praxis i ston - som givelvis också förekommer - kan man
konsiaiera all krilik är oundviklig i fall där olika intressen skär sig mol
varandra. För all komma lill rälla med della bör givelvis, som DALK påpekar,
samråd och diskussioner äga rum mellan inspektionen och förelrädare för
forskarkåren. Inspektionen är således positiv till ull sumråd sker exempelvis i
någon form nv sumrådsorgun i de ärenden där dellu är påkullut, men också gärnu
i meru obundnu former såsom heurings och liknunde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inspektionen
strävar också efter att ha goda konlakler med forskarna och deras
organisaiioner och ser som en vikiig uppgift au informera dessa om sin
uppfattning och få ta del av deras uppfattning i frågor nied unknyining lill
inspeklionens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
all ha redogjort för olika kontakter som har ägt rum mellan företrädare för
inspektionen och för forskningen påpekar inspektionen atl man fortlöpande har
konlakler med forskare och företrädare för dessa genom del samrådsförfarande
med riksarkivel som anges i 5 § dalakungörelsen. Delta förfarande innebär inte
bara att dalainspeklionen har koniaki med riksarkivet i varje enskilt
samrådsärende utan det innebär också regelbundna sammanträffanden då bl. a.
principiella frågor rörande forskningsområdet behandlas. Inspektionen vill
också framhålla atl i dess slyrelse finns f n. representanter med erfarenhet
från den medicinska forskningen och statistikområdet Summanfatlningsvis är
inspekiionen således posiliv till syftei med DALK:s förslag om samråd men
anseratt de förutsättningar som finns all göra della så formlösi och enkell som
möjligl i försia hand bör las lill vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Siaiskoniorei
finner det allvariigt om datalagen och datainspektionens tillämpning av den
begränsar möjlighelerna fören fri och obunden forskning. Siaiskoniorei delar
DALK:s uppfattning i den frågan. Del är således vikligl all man ulformar
daialagen så aii inie värdefull forskning förhindras. Därvid ifrågasätter
statskontoret om det är datainspektionens uppgift som man framhåller i
betänkandet all från fall lill fall bedöma i vad mån det velenskapliga värdel
av ett lillämnat regisier kan ha särskild belydelse vid lillslåndsprövningen,
liksom formerna för hur della i så fall bör särskili belysas. Prövningen av del
vetenskapliga värdel leder läll lill den slailiga censur DALK befarar när det
gäller velenskapliga frågeslällningar och undersökningsmetoder. Enligt
slalskonlorels uppfattning är del vikligl all verksamhet som rör forskning och
statistikproduktion behandlas lika av datainspektionen som andra
samhällsfunklioner. Del ankommer inie på dalainspeklionen att pröva andra
frågor än de som regleras i dalalagen. 1 de fall del anses nödvändigi kan
inspektionen utfärda föreskrifter hur registeruppgifter bör hanleras och
skyddas. Denna möjlighel lillsammans med inspekiionsräiten bör vara
tillräckliga medel för alt se till att känsliga dala inte sprids och används på
ett oacceptabelt sätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SCB,
som tillstyrker au man nu gör smärre ändringar av dalalagen på kon sikl lills
en mer generell personregislerlagsliftning har utarbetats, har förståelse för
DALK:s bedömning att del nu skulle slälla sig svårt all i dalalagen införa
särskilda regler för olika lyper av register, såsom t. ex. för adminisiraiiva
regisier å ena sidan sami forsknings- och slalislikregisler å den andra. Verket
framfördärför inte nu argument fören särskild reglering av den senare lypen av
regisier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beiräffande
tillsiåndskravet finner SCB del angelägel all förenklade förfaranden i slörsla
möjliga ulsiräckning används i förhållande lill slatislik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 109</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
forskning. Degrundersom föreslås synes emellerlid alltför snuvu och bör
utsträckus Ull gällu ulla sådana full då ingu nämnvärdu integrilelsiniressen
föreligger. Denna fråga bör närmure behandlas i det organ för överläggningar i
gemensamma ämnen mellan datainspektionen och företrädare för forskningen och
statisiikprodukljon, om vjlkel DALK väcker förslag. På nuvarande siadium är
del endast nödvändigi alt i lagstiftningen bredda möjligheterna till lämpliga
avvägningar. Cenlralbyrån anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SCB
tolkar <span style='text-transform:uppercase'>DäLK:s </span>lorslag så all de
syltar lill alt förbäura viUkoren för Slaiislik och forskning. En sådan
förbättring av statistjkens och forskningens villkor är enligi SCB:s
uppfattning, framförd i många ärenden och sammanhang, välmoiiverad. Som redan
framgått i det föregående accepterar SCB lills vidare all siaiisliken och
forskningen inte särregleras. Därför framför verkei inie nu förslag om eli
förändrar läge i förhållande lill dalalagen och datainspektionen. SCB vill
emellertid föreslå all de synsätt som DALK ger ullryck för får någon form av
förankring i dalalagen. Exempelvis skulle 3 och 4 §§ dalalagen kunna förses med
tillägg som lagfäster all slaiislik och forskning är ändamål som skall
särbehandlas med hänsyn lill mindre risk för all otillbörligt inirång skall
uppkomma. Ell lillägg av dennu innebörd skulle slärka den ifrågavarande
användningens siällning och molverka ullalade farhågor för forskningens frihel
och oberoende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SCB
hälsar med lillfredsställelse förslaget att skapa ett mera permanent organ för
överläggningar i gemensamma ämnen mellan dalainspeklionen och förelrädare för
forskningen saml slaiistikproduktionen. Även om SCB anser sig ha ell väl
fungerande samarbele med dalainspeklionen i både enskilda ärenden och
principiella frågor skulle ell permanenl samrådsorgan enligi SCB:s uppfattning
medföra all en mera allsidig och djupgående avvägning mellan statistik- och
forskningsbehov å ena sidan och iniegriieisskyddei å andra sidan skulle komma
lill siånd. Även andra posiliva effekier skulle säkerligen uppnås. Den
uppräkning uv gemensamma ärenden som DALK gör är skäl nog för all inrätta ell
permanenl organ. SCB kan dessulom hänvisa lill de generella problem som anges i
belänkandels bilaga 9 avsnitt 6, Ytterligare synpunkier av SCB. Dessa kunde med
fördel aklualiseras i ell samrådsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
anser däremoi atl dalainspeklionen i sin löpande verksamhei bör ha möjlighel
att etablera önskvärt samråd med forskning och siaiislikproduklion saml
cenlrala arkivmyndigheter ulan all ell särskilt samrådsorgan lillskapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beiräffande
statistikproduktionen har datainspektionen inget all erinra mol <span
style='text-transform:uppercase'>DäLK:s </span>överväganden och slutsatser.
Inspektionen inskränker sig därför i fråga om statistiken till följande
synpunkter på den statistiska metoden med s.k. imputering som behandlas i
betänkandet s. 186. Imputering är ett slalisliskl begrepp, vars innebörd inte
utvecklas närmare här. Enligt inspektionens erfarenhet förekommer emellerlid
imputering i den formen all en för intervju eller enkät utvald person, som av
någon anledning har underlåtit all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>delta
i undersökningen, eller som inte har lämnat fullständigt svar ändå registreras.
De brisiande uppgifierna ersätts med fingerade uppgifier, som knyls lill den
utvalda intervjupersonen. Dalainspektionen kan inte förorda all sådana
uppgifter av inlegrilelskänslig art förs in i personregisier på ell sådani säll
atl de kan hänföras lill den utvalda enskilda personen. I delta avseende är
datainspektionens uppfattning atl den statistiska metoden får underordna sig
iniegriieisskyddei. Om impuieringen i slället görs i labell eller på annal säll
där de fingerade uppgifterna inte kan hänföras lill viss person bör den kunna
godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
har i princip inget atl invända mot att forsknings- och slalislikregisler i
dalalagen underkastas samma generella regler som andra register.
Socialstyrelsen noierar dock att <span style='text-transform:uppercase'>DäLK:s </span>förslag
innebär alt särskild hänsyn lill forskningens och statistikproduktionens
speciella behov bör tas även i fortsätiningen. Detla betyder följaktligen att
forsknings- och stalistikändamål såsom hittills bör kunna utgöra särskilda
eller synnerliga skäl alt lillåta registrering av uppgifter som anges i 4 §
dalalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
inslämmer även i den av DALK väckta frågan om inte dalainspeklionen och
företrädare för forskningen och statistikproduktionen bör överväga
möjligheterna att skapa ell mera permanent organ för överiäggningar i
gemensamma ämnen. Ell sådani organ har stora möjligheter atl bli ett forum för
ulbyle av värdefulla synpunkier till nylta för berörda parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller datainspektionens möjligheler atl meddela befrielse från avgift i t(llstånd.särenden
noterar socialstyrelsen att denna möjlighet enligt DALK kan antas framför allt
bli utnyttjad i fråga om forsknings- och slalislikregisler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
för samhällsinformation anser del väseniligi all
samhällsinfor-malionsforskningen inte omgärdas med resiriklioner som förminskar
användbarhelen av dess resullai. Genom faslslällande av forskningseiiska
regler, en fiexibel tillämpning av lagstiftningen och olika samrådsförfaranden
kan ett tillräckligt skydd för den personliga integriteten ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Siockholms
kommun lillsiyrker att man skapar ett permanenl organ för överläggningar mellan
datainspektionen och förelrädare för forskning och siaiislikproduklion. Där kan
en syslematisk diskussion om de svåra frågorna om användarbehov och
iniegrileisskydd föras. Därigenom bör man snabbare komma fram lill prakliska
lösningar uv slandardiserad art än vad som är möjligt vid prövning från fall
till fall. Den kommunala användarsidan bör i ett sådant organ vara
representerad med hänsyn lill del stora behov som finns av all kunna bearbeta
persondala i olika kommunala personregister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundei
har i princip inget atl erinra mol DALK:s syn i hithörande frågor men pekar på
de gränsdragningsproblem mellan forskning och utvecklingsarbele som kan uppslå.
Förslaget om ett permanenl samrådsorgan mellan datainspektionen och
förelrädare för forskningen och statistikproduktionen kan sannolikt underlätta
dalainspektionens tillståndsprövning. Med lanke på omfatiningen och betydelsen
av kommunernas siaiis-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tikverksamhei
och utvecklingsarbele förutsätter siyrel.sen ull den kommu-nula sektorn blir
representerud i ell dylikt sumrådsorgun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
Landsiingsförbundei förutsätter att de kommunalu/lundstingskom-munala
intressena blir företrädda, om ett sådant orgun inräitus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
utlulur ull del för sialisljkproduklion och forskning finns behov uv ull sumla
in och beurbeiu personligu uppgifter i vjssu full under myckel lång lid och med
mycket känslig inforinalion. Del gäller exempelvis forskning kring olika kemiska
ämnens hälsorisker som kräver longiiudinella studier för all i framliden
undvika all stora grupper av anslällda utsätts för hälsorisker. LO instämmer
med kominitténs synpunkier atl del finns anledning all vuru något mindre
restriktiv när del gäller samkörningar och regislrering av känsliga
personuppgifter lor forskningsändamål, samhällsplanering och
siaiislikproduklion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
delar DALK:s uppfuttning om ull nuvurunde pruxis är lämplig, som innebur att
integriteisinlressel har fåll träda lillbaka i någon grad lill förmån lor
allmäniniressei av ull forskning och stuiislikproduklion kun ske. Liksom
kommittén anser TCO vidare ull regisier för forskning och siulislikproduk-lion
inte lämpur sig särskilt väl för ell lörenklul förfurunde eller ett
anmälningsförfarande. TCO underslryker också all särskild restriktivitet bör
iakttas i fråga om regisier för s. k. longitudinella siudier (dvs. siudier över
enskilda personer över en längre lidsperiod). Denna restrikliviiel bör
emellerlid i försia hand la sig ullryck i dalainspektionens föreskrifter vad
avser gallringsförfarande, kryptering (dvs. lillfällig avideniifiering av
uppgifier) och andra säkerhetsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
delar <span style='text-transform:uppercase'>DäLK:s </span>uppfattning all
forsknings- och statistikändamål även i fortsätiningen bör kunna uigöra
särskilda eller synnerliga skäl nar del gäller regislrering av personuppgifter,
såvida de regisirerade uppgifierna endast används i forskningssyfte. Vidare bör
en mindre ingående prövning avspegla sig i datainspektionens
avgiftsdebileringar. När del gäller såväl upprättande av forskningsregister som
sumkörning uv register för Ibrsknings-ändumål bör vid lillsiåndsgivningen även
meddelus vissu regler för hur malerialel får publicerus. Del kun t ex. gällu
regler om minsiu lillåtnu klussloriek. Detia hänger vidare samman med andra
faktorer, såsom informationens känslighet, förekomslen av extrema värden näru O
eller 100 proceni osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hidusiriförbundel
och ArbeisglyarefÖrenlngen riklar uppmärksamheten på <span style='text-transform:
uppercase'>DALK:s </span>slulledning atl motsättningen mellan dalainspektionens
verksamhet och intresset av en fri och obunden forskning i van fall lill stor
del är skenbar. Hur den enskildes personliga iniegriiel skall skyddas inom
forskningen har länge diskulerals uv forskurna självu och är egenlligen inie
en frågu som beiingus av ADB-lekniken. Vad särskilt gäller
siatisiikproduk-lionen förefaller frågesiällningen i della sammanhang vara nära
förknippad med sialsmakiernas vul av orgunisuiionsform för produkiionen ifråga.
Krav all djsirjbuera känslig individ- eller förelagsinformation mellan
myndigheter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skapas
ibland onödigtvis av alt man alltför ensidigt valt eu centraliserat
driftsansvurlbrsialislikproduklionen. Ett belysundeexempel ärden nyligen i
SCB:s och urbeiarskyddsslyrelsens gemensummu regi frumiugnu
urbelursku-desluiisiiken. Förulsäiiningur förefuller här hu förelegul för en
stulislikfrum-siullning inom den sukkunniga och sakansvanga myndigheten dvs.
arbeiarskyddssiyrelsen och därigenom för avsevärt minskade behov av uilämnande
av prJmärdala från den uppgiftsinsamlande myndigheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdaiaförbundei,
Svenska dalaföreningen. Svenska civilekonomföreningen och Civilekonomernas
riksförbund anser det väsentligt all offenlliga regisier så långt möjligl
tillståndsprövas lika rigoröst som privata. Den allmänna opinion som blev
upphovet till datainspektionen är ett lungt vägande skäl härför. Av samma orsak
och vidare med tanke på det ofta känsliga informationsinnehållet i register
för forskning, vetenskap och statistik är det synnerligen olämpligi med lättnader
i tillslåndstvångel för dessa senare register. Mol särbehandling lalar även
svårigheten att definiera vud som är atl belrakia som forskning elc. saml
svårighelen att klart avgränsa motsvarande register i sig självu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Frågun
om kryptering behundlus uv DALK i förevurande sammanhang. Den kommenteras av
bl. a. siaiskoniorei, SCB och riksarkivel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Siaiskoniorei
erinrar om all man gör siora ansirängnjngar på fiera håll för all få säkra och
bra rutiner och skydd av regisier i ADB-system. Del arbele som siaiskoniorei
har ulfört lillsammans med andra myndigheler och dalaceniraler-däribland
dalainspeklionen och slaiisliska cenlralbyrån - har i mångl varil vägledande.
Kryptering av regisier är en säkerhelsålgärd som DALK särskili nämner bör komma
ifråga i större utsträckning. Staiskonioret har dock i sill arbele kommii lill
den uppfallningen atl kryptering inte är någon bra metod alt lösa de
säkerhetsproblem DALK lar upp i sill betänkande. Siaiskoniorei fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kryptering
uv register kun vuru ett skydd mol utt data avslöjas genom slarv eller
vårdslöshet vid datacentralen. Då del gäller försök lill avsiklliga inirång, är
krypiering ulan värde om inie nyckeln för att öppna kryplot kan hållas hemlig.
Särskilda åtgärder måsle därför vidlas för all skydda nyckeln och för all
administrera byle av nycklar saml för all hålla reda på de som används.
Dessulom kan man inie bearbeta krypterade data i själva datorn, utan de måsie
vid inläsningen dekrypieras till klartext Under bearbetning måsle därför andra
säkerhetsåtgärder vidlas. Krypiering av regisier som används ofta kräver
således siora exira resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SCB
delar <span style='text-transform:uppercase'>DäLK:s </span>uppfattning au
slällningslagande lill longiiudinella siudier, avideniifiering och krypiering
knappasl är av den an all de bör ullryckligen regleras i dalalagen med de:
speciella -om än myckel vikijga -perspekliv denna lag har. SCB föruisäiier atl
man även framgent tillämpar nuvurunde praxis som såvitt SCB kan bedöma innebär
stor försiklighel för att inte skada långsikliga allmänna och
forskningsspecifika informalionsintres-sen. Särskili gäller della ålgärder av
typen avideniifiering och förstöring av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sådana
uppgifter som kan antas vura av betydelse för framtida bearbetningar och
undersökningar. Riskerna är annars pålagliga för all vikliga samhällsin-iressen
på längre sikl kan vullus oboilig skuda. Del synes SCB lämpligi all under denna
övergångstid i stället - såsom också föruiskickas i FAK-rapporien' - i huvudsak
förlänga lidsfrister i lillslåndsbeslulen eventuellt i kombinalion med
föreskrifter om krypiering. Krypiering såsom iniegriieis-skyddsålgärd bör,
såsom också DALK föreslår, kunna ske av regisier som innehåller känsliga
uppgifter och som avses bli bevarade under lång lid. SCB förfogar över fulll
ulvecklade och prakliskl utprovade metoder och instrument för krypteringen.
Däremoi bör avideniifiering och förstöring användas endasl i de fall då del
framslår som uppenbarl all dessa jniegrilelsskyddsål-gärder inte länder lill
framlida skada i form av förlust av värdefull information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
i FAK-rapporten framlagda förslagen till kryptering och andra åtgärder, avsedda
att förebygga s. k. bakvägsideniifiering, bör enligt riksarkivets mening komma
lill användning även utanför SCB, och vid behov bör meloderna vidareutvecklas.
På denna punkl finner riksarkivel således, atl FAK-rapportens rekommendalioner
lämpligen kan ges en mera allmän räckvidd i syfte all vinna ett säkrare skydd
för informalionen. Som datainspektionen framhållit kvarstår trots
sekretessreglerna risker för bl. a. oavsiktliga utlämnanden. Det skydd, som kan
erfordras ulöver sekretesslagstiftningen, bör i försia hand åsladkommas på
leknisk väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
humanistiska fåkulieisnäinndcn vid Lunds universilel lar upp frågan om
krypiering och anser all dalainspektionen bör bedöma behovei av gallring och
krypiering, och alt generella riktlinjer för en samlad bedömning av sådana
frågor om möjligt bör utarbetas. Enligt fakultetsnämnden borde kryptering kunna
användas i större utsträckning än vad som nu är fallel för all skydda den enskildes
integritet särskilt när del gäller regisier som skall arkiveras. I specielll
känsliga fall är det önskvärl att krypleringsnyckeln delas upp på fiera
personer, så all ingen enskild kan komma åt regislerinnehållei. Ett sådant
syslem innebär all inga uppgifier av värde för ev. longitudinella
undersökningar förstörs, och det torde samtidigt innebära ell gotl skydd för
den enskildes integritet i prakiiken. De ökade koslnader som krypteringstekniken
medför uppvägs enligt fakulietsnämndens mening av att riskerna för missbruk av
dalaregister avsevärt reduceras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forsknliigsrådsnämnden
anför härom:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tekniker
som avideniifiering och krypiering har självfallet stort iniresse i detla
sammanhang. Från fiera håll har påpekais all man kan kryplera personnummer
och/eller andra lält ideniifierbara dala, så au de kan användas för
forskningsändamål ulan missbruk. Prakliskl taget samtliga forskare och
forskningsorganisationer lorde sympatisera med all den personliga integriteten
bör skyddas. Del är därför ur forskningssynpunkt välkommet med olika</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
SCB:s utretiningsrapport 1976-03-08 Förstöring, avideniifiering och
kryptering-integriletsskyddsåtgärder i slatislikproduklionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>former
av krypteringar för atl undvika målkonfiikien mellan information om samhällel
och del personliga iniegritetsskyddel. FRN noierar specielll all slaiisliska
cenlralbyrån har framhållil all krypiering ger eu utomordentligt högt skydd mol
obehörigl inirång. Förslag har framförts om all krypterings-teknik skall
användas i en siörre omfattning när del gäller register i arkiv. Eftersom
krypiering kan vara förknippad med kosinadsökningar-specielli i samband med
ofta använda regisier - så är FRN berett att medverka i en diskussion om vilka
samhällsdata som bör bevaras för framlida forskning i ell krypierai skick.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
lidigare har nämnls domineras kommentarerna lill DALK:s resonemang och
slulsaiser i förevarande kapilel av organ med anknyining lill
forskningsverksamhet Föruiom yllranden från UHÄ, riksarkivel och ell anial
forskningsråd har underremisser avgells av olika fakulieisnämnder, landsarkiv
m. fi. Hell nalurligl undersiryks forskningens behov av generösa villkor från
alla håll. Inslällningen lill om dalalagen, dalainspeklionen och DALK:s förslag
verkligen innebär någon sådan generositet varierar, men grundtonen får sägas
vara kritisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de frågor som behandlas i mer än enstaka yttranden kan nämnas följande:
möjligheter att i tillräcklig ulsiräckning bedriva longiiudinella siudier, atl
prövningen av register för forskningsbehov eller i vart fall bedömningen av en
undersöknings velenskapliga hall skall undandras dalainspeklionen, all
dalainspektionens verksamhei kan innebära censurliknande ingrepp saml all
forskarmiljöerna själva väl kan göra de nödvändiga el iska bedömningama. De
inslanser som yttrar sig över <span style='text-transform:uppercase'>DäLK:s </span>förslag
om ell permanenl samrådsorgan släller sig posiliva lill det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av personregisier för forskningsändamål och för slaiisliska ändamål har varil
föremål för en livlig diskussion. Utredningen har ingående redovisal denna
debait och uttrycker i fiera sammanhang förståelse för forskningens särskilda
problem och villkor. Sålunda underslryker ulredningen värdel av forskning och
slaiislik och vikten av all forskningens frihel och oberoende inte äventyras.
Ulredningen framhåller atl datainspektionen bör ta särskild hänsyn lill
forskningens behov av atl använda mjukdata och all samkörningar i siörre
ulsiräckning än eljesl bör få utföras när velenskapliga inlressen finns
representerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
vill Slarkl understryka viklen av överväganden av della slag. Utredningen
förutsätter dock all dalainspeklionen också i fortsällningen från fall lill
fall skall bedöma i vad mån del velenskapliga värdel av ell lillämpal regisier
kan ha belydelse vid tillståndsgivningen. Ulredningen aklualiserar i
sammanhänger frågan om inrätiandei av eii mera permanenl samrådsorgan med
förelrädare för dalainspeklionen och forskningen. Fierlalel av de hörda
fakulieisnämnderna har lillsiyrki förslagei och även UHÄ vjll förorda all Slaismakierna
vidtar ålgärder för all lill dalainspeklionen knyla ell rådgivande organ med
de av ulredningen föreslagna uppgifterna, i vilka förelrädare för
högskoleforskningen bereds plals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
har avsluiningsvis i della kapilel framhållil au den forskningsdebatt som föns
mer synes gälla forskningens mål och meioder över</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>huvud
lägel än den omsländigheien all man numera använderdaiaieknik för vetenskapliga
ändamål. Hur den enskildes personliga integritet skall skyddas inom forskningen
har sålunda länge diskuterats av forskarna själva och är egentligen inte en
fråga som betingas av datatekniken. Del finns därför enligi Ulredningen
belydande risker för an deballen blir snedvriden om den sker med den begränsade
uigångspunki som dalalagen ulgör. UHÄ inslämmer i della och anser i likhel med
ulredningen all frågan om forskningens frihel och oberoende bör prövas i ell
bredare perspekliv av slaismakterna i samarbele med företrädare för olika
forskningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksarkivel
ifrågasätter om del inie finns anledning att vara än mindre reslrikliv vid
tillståndsgivning för velenskapliga ändamål än DALK har föreslagil. Kommitténs
uttalanden synes enligi arkivei irols sin posiliva kuraklär knappasl innebära
någon uppmjukning i förhållande lill nuvarande praxis. Veienskapens fortgående
uiveckling, dess siarka fiexibiliiel och siora behov av rörelsefrihei lalar
föratt tillståndsprövningen görs mindre reslrikliv än den enligi dalalagens
nuvurunde lydelse kun bli. Inle minsl bör del underslrykus, ull samköming ofta
uigör eii ofrånkomligi led i dei velenskapliga arbelel, vars meioder lill sior
del bygger på sammanslällning av olika källor, som får komplettera varandra och
jämförs eller konfronteras med varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Däremoi släller sig
riksarkivel frågande inför den siarka åtskillnad som gjorls - och som närmare
diskuterats i betänkandet - mellan forskningsregister och administrativa
regisier. Som del påpekas i belänkandei används även adminisiraiiva regisier
för forsknings- och stalisiikändamål. I själva verkei lorde det finnas
anledning all betydligt starkare än som skell framhäva de administrativa
registrens grundläggande belydelse för forskningen. Del är lillräckligi all här
erinra om register som fastighelsregistret, inskrivningsregistret befolkningsregislren,
skalieregisirel, arbelsmarknadsverkets och försäkringskassornas regisier, vissa
siora medicinska regisier. Fören vid krets av vetenskaper ulgör regisier av
denna art ell oundgängligt källmaterial, ulan vilkel ingel klarläggande av den
historiska och sociala utvecklingen i vår tid kommer all bli möjligt Från
bevarande- och gallringssynpunkl måsie regisiren främsi bedömas efter del
värde, informalionen äger för framlida forskning, inie efter regisireis
funklion. Över huvud har DALK alllför myckel bortsett från eller underskailai
de renl historiska vetenskapernas behov av källmaterial. I synnerhet de mera
betydelsefulla adminisiratjva regisiren ulgör komponenter i vikliga hisloriska
processer, vilkas spår inle får utplånas. Synpunkten blir än mera vägande i den
mån förvaltningen övergår lill lerminalsysiem som medför, au uidala endast i
ringa ulsiräckning eller inle alls las ul i klurskrift</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
mest långtgående - men trots del i slorl sett represeniuiiva - kriiiken
framförs av samhäUsveienskaptigaJåkutielsnäninden vid Siockholms universilel.
1 yilrandel inslämmer ullryckligen Samhällsvelenskapllga fåkiulieis-nämnden vid
Lunds universilel och Sveriges sociologförbund. Fakulietsnämndens allmänna
utgångspunkt vid genomgången av frågorna om forskning i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>betänkandet
har varit all ingen frihet och ingen rättighet kan vara absolul, varken
forskningens frihet eller rätten till privatlivets helgd, utun måste vägas mol
andra friheter och rättigheter och mol samhällets inlressen. Allu ukiiviieler
innebär risker. Ingu risker kun eliminerus hell, uiun ull ukiiviie-lernu ifråga
alldeles upphör, vjlkei i sin lur innebär andru risker. Mun kun ha olika
uppfattning om var en opiimal eller godlagbar kombinalion av låg risk och
rimligt effektiv verksamhet ligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakullelsnämnden
har funnil au DALK avvägl vad den anser vara jnlegrjieiskrav mol vad den anser
vara forskningens krav på eu säll som på goda grunder kan förvarnas bli
ödesdigert för svensk samhällsvelenskapiig forskning. Inle bara denna
forsknings internationella konkurrenskraft och dess förmåga att uppfylla de
förplikielser mot det inlernationella forskarsamhället som våra unika dala
innebär ävenlyras. Också dess möjligheler all fullgöra sina skyldigheter mol
det svenska samhällel holas. Till dessa skyldigheter räknar nämnden an öka
lillgänglig kunskap om dei svenska samhällel och dess förändringar, alt
kritiskt studera verksamheien hos myndigheter och institutioner, såväl
offenlliga som privala, och allmäni all bidra lill beslulsunderiagel för
medborgama och deras vulda represenianier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>All
samhällsforskningen effeklivi fyller dessa funklioner, bidrar enligi
fakullelsnämnden till att främja medborgarnas personliga integritet När
kommitténs avvägning innebär, att dalalagens uiformning och lillämpning på ett
avgörande säll lillåis hindra forskningen från all fullgöra sina uppgifier,
gagnar detta i längden inie heller den personliga iniegrilelen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dalalagen infördes,
fortsätter nämnden, ulan hänsynslagande till den pruxis som forskarna själva
uivecklal för all skydda medverkandes inlegritet Under fiera decennier före
dalalagens lillkomsi gjorde forskare inom medicin, samhällsveienskap och
humaniora mängder av empiriska undersökningar om delvis myckel känsliga
förhällanden. Undersökningar som byggde på samverkan mellan forskare och
undersökningspersoner var möjliga endasl i den utsträckning som forskarna kunde
tillvinna sig undersökningspersonernas förtroende. Många undersökningar
misslyckades vetenskapligl. Olämpligt ulformade undersökningar utsattes för
offenilig krilik av andra forskare men också i massmedia, vilkel då ofta ledde
till lågt dellagande. Detla fungerade som en slarkl disciplinerande faktor,
vilkel av de flesta forskare ansågs onödiggöra särskilda konlrollinstanser.
Många forskare lyckades få upp lill 90 procents dellagande i undersökningar av
så känsliga förhållanden som äktenskaplig tillfredsslällelse, sexuellt
beteende, skatlemo-ral,egenkriminaliiet, politiska och religiösa
förhållningssätt. DALK har-lika lite som lidigare ulredningar-gjort något
försök all skaffa sig underlag för all bedöma behovei av lagstiftning och denna
lagstiftnings uiformning, genom all undersöka huruvida forskarna missbrukal de
förtroenden de fåll. Fakullelsnämnden har icke resurser all på egen hand genomföra
en lotal inventering av sådana fall men har sökt uppbåda den kunskap om sådana
fall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
finns inom fakulteten. Trots att det vid del här laget gjorts I 000-ials
undersökningar känner fakullelsnämnden ingen svensk undersökning av del slag
som numera faller under dalalagen där forskare brulil mol eller inle
upprällhållil givna löften om anonymitet och sekreless. Della gäller också
molsvarande äldre undersökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakuhetsnämnden
anser att dalalagen Ibrsämral forskarnas möjligheler att själva skydda de
medverkandes iniegriiel genom anonymitet och sekreless, all dalalagen
lillämpals så all den innebär censur av forskningens frågeslällningar och val
av undersökningsmeloder, alt datalagen medfört en kraftig byråkraiisering av
forskningsprocessen, all denna byråkraiisering lell lill minskad empirisk
forskning och mindre effekliv uibildning i empiriska meioder, sami all dessa
verkligen pålagliga nackdelar ej uppvägs av några liknande pålagliga fördelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller försämringen av iniegriieisskyddei anför fakullelsnämnden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskarna
kan inle längre på egen hand och med hjälp av den praxis de själva uivecklal i
egel iniresse och av eiiska skäl skydda iniervjupersonernas anonymjlel och
tillämpa sekreless för lämnade uppgifier om de avser all dalabehandla dem. Del
bör kanske klargöras all dalabehandling I sig innebär en anonymisering av
uppgifterna i förhållande lill manuell behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare
kunde forskarna på ell myckel belryggande säll gurunleru unonymilel och
sekretess till iniervjuude eller på undru sätt medverkunde i slumpmässiga
urval. Vilka som ing'ck i ell sådani urvul vur endasl känl av forskarlaget En
ålgärd var all avskilja alla idenlileisuppgjfier från inlervju-uppgifterna.
Forskarna kunde förhindra all någon ulomsiående fick reda på vilka som deltagit
genom all förvara de så avskilda identitelsuppgifterna så all de vid behov (i
nödfall) kunde förstöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
och med lillkomslen av dalalagen upphörde den möjlighelen. Datalagen förhindrar
ell löfte om anonymilel under forskarens personliga ansvar lill
iniervjupersonerna i slumpmässiga urvul. Lugen ivingur forskaren atl hos
datainspektionen registrera undersökningen och hela dess innehåll. Ansökningarna
är offenlliga handlingar hos datainspektionen. Della är en försämring av det
iniegrileisskydd som den individuella forskuren kunde guruntera
intervjupersonerna före dalalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskare
och inslanser med många forsknings- och slalislikregisler tvingas nu av
dalalagen all upprätta ett cenirali regisier med uppgift om i vilka olika
undersökningar en individ eveniuelli ingår. Sådana regisier har ingen
forskningsmässig molivering och ökar riskerna all enskilda individer i
urvalsundersökningar kan spåras, där deras deltagande tidigare vur anonymt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare
kunde forskarna se lill all ingen utomstående hade tillträde till register med
uppgifterna. Au dalainspeklionen nu genom lagen har lilliräde till registren är
naluriigtvis ingel problem i normulu fall. För vissa typer uv uppgifter och för
vissu lyper uv undersökningspersoner uppfullas emellerlid också
datainspektionens tillträdesräll läll som en ökad risk i förhållande lill när
endasl forskaren själv hade lilliräde. Denna ökade risk är akluell när
undersökningen innefattar personer som är rädda för varje myndighelskon-takt
(ex. invandrare som fruktar för sitt uppehållstillstånd, förtidspensionärer som
tror att pensionen kan bli indragen) saml kända personer eller personer i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>särskilt
ansvarig ställning. Typer av uppgifter där datainspektionens lilllrä-desräll
medför ökad upplevd risk i förhållande lill när endasl forskaren har lilliräde
gäller i.ex. skaltemoral, självdeklarerad brottslighet, uppgift om
"extrema" politiska förhållningssätt, uppgifterom dellagande i vissa
typer av poliiiska akliviieier saml vissa lyper av organisalionsmedlemskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller konsekvenserna för forskningens frihel hävdar fakullelsnämnden all
de direkia ingripanden som dalainspeklionen gjort har censuringripandenas alla
karakiärisiika. Seu i den totala samhällsforskningens perspektiv är det
naturligtvis fråga om detaljer vilka, som all censur, präglas av godtycklighet.
Som alla censuringripanden får emellertid också dessa effekier genom all
gränser för forskningens frihet sätts upp. Inte minsi klargör de all hoiei om
ingripanden är reellt och beroende av politiska konjunkturer. När därtill
lidsbegränsade tillstånd blivit regel i dalainspektionens utlåtanden får detta
potentiellt mycket allvariigaeffekter för kontroversiella projekt. De
lidsbegränsade tillstånden innebär uu forskure som investerar kanske hela sill
akliva forskurliv i en långvurig och dyrbar dalainsamling kan ivingas lill
anpassningar inför hol om all undersökningen kan avbryias - hol som inle ens
behöver vara reella för all få skadliga följder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar by råk raliseringen av forskningen uttalar fakullelsnämnden bl. a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>All
upprätta en ansökan till dalainspeklionen tar i normalfallet en vecka för en
kvalificerad forskare. Del är fråga om all sälla sig in i en ganska komplicerad
laglexl och skaffa fram dokumeniaiion som ofta inie är forskningsmässigl
moiiverad. Enbarl forskarnas arbele med all upprätta ansökningshandlingar i
anledning av dalalagen lorde hittills molsvara upp lill 30-40 manårs arbele av
myckel kvalificerad personal. Dänill kommer datainspektionens arbete med
registrering saml handläggning, varvid besluiel i minsi 99 fall av 100 är ingen
ålgärd. Denna verksamhei uppfyller samiliga krilerier i begreppei byråkrati
även om datainspektionens verksamhet hiltills inte uppmärksammats från denna
synpunkt i den offenlliga deballen, där del råder poliiisk enighel om alt en
minskning av byråkratin i samhällel är önskvärd och nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakullelsnämnden
lillsiyrker införandel av eil samrådsorgan såsom DALK föreslår. Nämnden delar
givelvis kommitténs uppfattning all inom den nuvarande datalagen upprättande
och användning av personregisier för forskning och slaiislik bör bedömas mindre
reslrikiivt än upprättande och användning av sådana regisier för andru ändumål.
Nämnden vill gärna lolka kommitténs uttalanden därvidlag som en anvisning om
minskad restrikliviiel gentemot forskningen. En sådan uppmjukning inom den
nuvarande dalalagens ram äremellerlid inte lillräcklig. Samhällsforskare har
.sedan liera år klargjort hur problemen med datalagstiftningen kan lösas. Lösningen
bör bygga på en distinktion mellan administraiivu regisier och regisier för
forsknings- och sluiistikändamål. Endasl regisier som ulesluiande används lör
forskningsändamål skull undunlus från duiuinspekiionens prövning. Ell</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>udminisirulivi
regisier kun inle undunlus från dutuinspekiionens prövning bura därför utt del
dessulom unvänds för forsknings- och siuiisiikändumål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
fukulteisnämndens bestämdu uppfuttning bör ulltså register som uteslutande
används för forskningsändamål hell undanlas från datainspektionens prövning.
Dalainspeklionen skall däremoi enligt fakullelsnämnden behålla funklionen atl
uigöra klagoinstans för personer som eventuellt blivit felaktigt behandlade i
forskningssammanhang. En sådan instans bör finnas och vara fristående från
forskarkollektivet Datainspektionen skall ha tilllräde lill forskningsregister
endast när det gäller uppgifter om person som vänt sig till inspekiionen med
klagomål. Dalainspeklionen skall som nu kunna utdöma skadestånd. För all
dalainspeklionen skall kunna fullgöra uppgiften som klagoinstans och kunna
kontrollera att skillnaden mellan forskningsregisier och beslutsregister
upprätthålls, är det sannolikt nödvändigt att regisiren anmäls lill
inspektionen i någon form. Behov och kostnader för ett sådant
anmälningsförfarande måsle dock vägas mol de nackdelar som lidigare anförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbelsgruppen
för ADB och juridik vid Siockholms universilel framhåller all del är en brisl
all DALK inie ullryckligen diskuierai den molsäiining som föreligger mellan
samhälisforskarnas och daiainspekiionens uppfattning om vad som är inirång i
personlig iniegriiel. Enligi arbetsgruppen har representanter för
samhällsforskningen vilka yitral sig i frågan vanligen utgått från att
registrering och bearbetning av uppgifter för siatisliskt-velenskapliga ändamål
inte kan medföra intrång i personlig inlegritel om inle uppgifierna anlingen
läcker ut eller, trots den stalisliska bearbeiningen, kan identifieras såsom
avseende vissa individer. Från denna utgångspunkt kommer enligt arbelsgruppen
många av de föreskrifiersom inspektionen meddelat rörande forskningsregister
och utnyttjande av offenlliga regisier för velenskapligl arbele all le sig som
uislag av överdrivna säkerhetskrav eller t o. m. misslro mol forskarens avsikter.
Man kan emellerlid enligt arbelsgruppen ur belänkandei ulläsa all
dalainspektionen lill grund för sina beslul har lagl en uppfattning, enligt
vilken inirång i personlig iniegriiel kan uppstå genom blotta insamlingen och
registreringen av persondata även om risk saknas för atl uppgifier som kan
hänföras lill särskilda individer kan komma lill uiomsiåendes kännedom. Della
förefaller gälla Jnie bara för särskili känsliga uppgifter utan även för lill
synes banala uppgifier. Genom all DALK inie Ullryckligen djskuierar denna
molsäiining och del berälligade i de mouaiia synsätten - ehuru kommittén i
slorl sett förefaller ansluia sig lill den uppfattning som dalainspeklionen
lillämpal i sin praxis - har diskussionen av dalalagens förhållande lill
forskning och sialisljkproduklion blivit lidande. Enligt arbeisgruppens mening
är del påkallal att problemkomplexet blir föremål för ingående analys i slället
för atl, som DALK gjort, uttala all moisäiiningen mellan daiainspekiionens
verksamhei och iniressei av en fri och obunden forskning är lill stor del
skenbar (sid. 192). I sammanhanget</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>framhölls
också atl datainspektionen i sin praxis och nu även D.ALK i sin framställning
har last slorl avseende vid den regel .som finns i 3 i; andra siycket
dalalagen, enligt vilken vid bedömning av om oiillbörljgl inirång i personlig
integritet kan uppkomma skall beaktas den inställning lill registret som
föreligger eller kan antagas föreligga hos dem som kan komma au registreras.
Denna enligi sin lydelse myckel vittgående regel infördes genom propositionen
med en myckel kortfattad motivering som närmasi ger inlryckel all del varil
förhållundcna vid s. k. selekliv direklreklum som Ibrunleii regeln (se prop.
1973:33, sid. 95 f). Dennu regel synes ha fåll en ofta utslagsgivande belydelse
för daiainspekiionens bedömning av forskningsregisier. Skulle man till fullo
tillämpa regeln skulle infiylandet på samhällsforskningen bli högst betydande,
eftersom del är myckel möjligl all de regislrerades inslällning påverkas av om
resullalei av den ifrågasatta velenskapliga undersökningen överenssiämmer med
deras känslor och inlressen eller ej. Enligi arbeisgruppens mening kan man inle
på ell lillfredssiällande säll klariägga datalagens lillämpning på
forskningsregister och bearbetning av myndighelers regisier lor vetenskapliga
ändamål uian all noggranl analysera ifrågavarande beslämmelse, särskili i
ljuset av dess lillkomslhisloria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Humanisiisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådel (HSFR) finner DALK:s redovisning av daiainspekiionens
erfarenheter och praxis mindre övertygande. Här finns visseriigen många
inlressanta och riktiga enskildheter. Men framslällningen synes målad i väl
ljusa färger och undervärdera de svårigheler. som dalalagen medfört för
forskarna och som datainspektionen är underkunnig om. Upprepade gånger
framhålls all endasl en ansökan avslagils hell och noga belönas hur fiexibel
inspekiionen varil i sina relalioner lill dem som sökt tillstånd. Om de
prejudicerande verkningarna på forskarnas beteende av avslag och förelagna
ändringar i enkälformulär sägs däremoi föga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsrådel
fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HSFR
finner del uppenbarl att DALK:s ställningstagande inle är ägnal alt stilla den
berättigade oro som forskare vid universitet och andra högskolor känl alltsedan
datalagens tillkomst Del skall visserligen klarl framhållas alt
datainspektionen efterhand lagit betydligt siörre hänsyn till forskarnas
synpunkter än vad fallel vur i ell inledningsskede. Mångu
meningsskiljuk-tigheler har kunnat övervinnas genom diskussioner och inte
sällan har tidsutdräkten kunnai minskus genom all de generella grundreglerna
lillämpals mindre strängt ifråga om forskningsregisier. Men häremol måste
ställas den "anpassning" som skett bland forskarna: undvikande av
frågeslällningar som kräver "känsliga" dala, val av sämre meioder för
all slippa ADB-analyser osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sion sett är forskarna beroende av välvilja från daiainspekiionens sida: pruxis
är i många fall osäker eller för den enskilde forskuren obekunt Furhågor för
ull osukkunnigi infiytande skall göru sig gällunde vid bedömningen av ell
regislers inomveienskapligu relevuns är vurken ovunligu eller oberättigade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan slarkl ifrågasättas om dalainspeklionen har möjlighet att med nuvarande
ordning på ett tillfredsställande säll utföra de vetenskapliga bedömningar av
projeki som kan komma all spela en väsenilig roll. Ulredningen avvisar tanken
på all förse dalainspektionens styrelse med ytterligare företrädare för
slaiislik och velenskaplig forskning. Likaså avvisas idén om ell mera
formaliseral remissförfarande lör ull säkru kompeleni velenskaplig
sakbedömning. HSFR är inie övertygat om alt de anförda argumenten mol sådana
lösningar är tillräckliga. Ytterligare överväganden på denna punkl förefaller
naturliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
säller avslutningsvis in frågan om forskningens och sialisiikpro-dukiionens
villkor i eu bredare sammanhang än del som uvgränsus uv duiulugen och
dithörunde problem. Tanken väcks på eii mera permanent samarbetsorgan mellan
duluinspeklionen och föreirudure för forskning och siulislikprodukljon där
övcrläggningur i gemensummu ämnen kunde föras. HSFR finner denna idé
beakiansvärd. Enligi rådels mening skulle ett sådani organ uigöra ett nalurligl
forum för diskussioner bl. a. om riktlinjer för lillämpningen av datalagens
bestämmelser,om ulformningen av eiiska regler och om principerna förden
allmänna avvägningen mellan kunskapsintresse och individens iniegrileisskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakullelsnämnden vid Stockholms universilel framhåller viklen av att
datainspektionen lar särskild hänsyn lill forskningens behov av alt använda
mjukdata, dvs. uppgifter av värderande nalur, och att samkörningar i större
utsträckning än eljesl bör få utföras när vetenskapliga inlressen finns med i
bilden. Forskning i här aktuella sammanhang kan inte likställas med
administrativa verksamheier, vilka innebär all uppmärksamhelen riklas mot
enstaka individer och att dala utnyttjas för beslutsfallande som direkt berör
dessa. Forskning som utnyttjar registerdata och producerar resultat av statistisk
nalur ulgör inte samma slags risk för de registrerade som individinriktad
administrativ regisieranvändning. Man måsle vidare acceplera all det vid
forskning ofta är svårt att på förhand exakt ange registerändamålet, dvs. för
vilka syften data skall utnyttjas och vilka de förväntade resultaten är. I
många situationer måsle forskning ha karaklär av pilotstudier av idésökande och
problemformulerande art För rättsvetenskapens del finns särskild anledning all
framhålla viklen av all databanker i domstolsväsendet och administration hålls
tillgängliga för forskning även om de ger vissa möjligheteralt söka på
personnamn och liknande; del gäller f n. bland annal rätlsfallsdatabanker.
Skyddel för individer bör i sådana sammanhang i första hand ordnas genom spärrar
mol okontrollerad sökning med individrelalerade sökvillkor eller
avideniifiering i alla de sammanhang där personnamn o. d. i och för sig inle
behövs. Trots den förståelse som DALK visar för forskningens behov ifrågasätter
fakullelsnämnden om inte utredningen om skadeverkningar för forskningens del
av långtgående krav på iniegrileisskydd borde förts mer på djupel. Del kan inle
uteslutas att generella problem uppkommer såviti gäller användningen av vissa
meioder och att forskningen drivs bort från vissa fält där kunskaper i och för
sig är angelägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakullelsnämnden
fortsätter:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
föruisäiier alt dalainspektionen också i Ibrlsäliningcn från läll till fall
skall bedöma i vad mån del vetenskapliga värdet uv eii lillumnui regisier kan
hu belydelse vid lillsiåndsgivningen. Dalainspeklionen skall med andra ord tu
ställning lill Ibrskningsprojekis syfte, de meioder som föruisuiis bli använda
och allernuliva meioder, Ibrhullundei lill forsknjngslugei, möjljghe-icrnu lill
velenskupliga framsteg o. s. v. Man kan slälla frågan om dulainspeklionen f n.
kan utföra bedömningar av dellu slag på ell säu som är ägnal ull inge
förtroende hos Ibrskarsumfundet. Här uktuuliserus vud DALK benämner
"Ibrmulisering UV kraven på velenskaplig sakbedömning". DALK nämner i
delta sammanhung möjlighelen alt förstärka datainspektionens Slyrelse med
ytterligare förelrädare för forsknings- och siuiislikområdel och ull slälla upp
kruv på obligatoriskt yllrande från lämpligt veienskupligi orgun. Bådu möjligheterna
avvisas av DALK. Fakultetsnämnden vill emellerljd framställu önskemålet att de
övervägs närmare. 1 synnerhei vill fakultetsnämnden framhålla all del är
angelägel all dalainspektionens styrelse i framliden förstärks med ålminsione
en ledamol med velenskaplig kompelens och erfarenhel av forskningsfrågor.
Detta skulle slamma väl överens med den cenlrala roll datainspektionen spelar
på samhällsforskningens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fäkulteisnämndcn vid Uppsala universilel, som finner det vara från principiell
synpunki mindre lyckligt atl unvisningur om tillämpningen uv gällunde regler
lämnas i den form DALK har gjort (]fr. justjlieulskolleis yttrande 1976/77:15),
förordar dels att j 4 5 datalagen inläs ett uiiryckligl omnämnande av
velenskaplig forskning såsom exempel på sådana särskilda skäl som avses i
stadgandet, dels aii slaismakierna vidtar ålgärder för an lill dalainspeklionen
knyia eii rådgivande organ med de av DALK föreslagna uppgifterna i vjlka
forskningens förelrädare bereds plals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
kommuns stadsarkiv, slulligen, lar upp socialforskningens villkor. DALK
redovisar den oro som från denna forsknings sida kommit till uttryck i
anledning av de hinder datainspektionen lägger i dess väg. Mol bakgrund av den
långsiklsmoiiverade forskningens alldeles exisieniiella belydelse för samhällel
är del anmärkningsvärt all DALK lar så läll på denna oro. Uppenbart är all
forskningen måsle lillförsäkras hell andra och bälire villkor än dem dalalagen
och inspekiionen nu skänker. Enligt kontrollen över dess regisier bör resilösi
fiyttas från datainspektionen lill forskningens egna eliknämnder. Insikten om
nödvändigheten härav bör spridas till politiker och allmänhet medelst hearings
i riksdag och massmedier med dellagande av forskare och samhällsbyggare, på
längre sikl genom kursverksamhet i bildningsförbundens regi. Del gäller an icke
låla ell näslan epidemiskl iniegrjieishysieri ohämmai sprida sig med
deslrukliva följder för den jnformaljonsbas varpå den kommande generalionens
Sverige skall byggas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>160</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>13
Direktreklam och annat utnyttjande av datorlagrade personuppgifter för
kommersiellt bruk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK:s
överväganden och slulsaiser har i huvudsak godlagils eller lämnals utan erinran
i remissyttrandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>DäLK:s </span><span style='font-family:Verdana'>uppfattning
har emellertid kritiserats - i första hand av organisationer inom
direklreklambranschen m. m., bl. a. Svenska direkireklamför-eningen (SDF) - men
även av t ex. näringsfriheisombudsmannen (NO) och arbelsgruppen för ADB och
juridik vid Siockholms universiiet. JO har invändningar av principiell natur
med anknyining till offeniligheisprincipen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovränen
för Väsira Sverige delar kommitténs uppfattning om all den enskilde skall kunna
anmäla lill SPAR all han inle önskar förekomma i samband med uttag ur registret
för direktadresserad reklam. En regel med sådani innehåll bör ingå i den
författning angående SPAR som kommittén förordal. Med hänsyn till den oro och
irritation som finns beträffande direktadresserad reklam är del enligt
hovrällens mening angelägel all informaiion om den lilliänkia regeln når ul
lill allmänheien. Del är också angelägel au dalainspeklionen upprätthåller sin
nuvarande praxis beiräffande föreskrifter för ulsändare av direkireklam om
skyldighei all underrätta mottagaren varifrån uppgifterna hämtats saml om att
den enskilde kan anmäla all han inte önskar ytterligare direkireklam och lill
vem sådan anmälan skall göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumeniverkei,
som har handlagt ell fierial ärenden angående direktreklam, har kunnat
konstatera att denna reklamform ofta uppfattas som ett otillbörligt inlegritelsinlrång
av många människor. Även av belänkandet framgår all motståndet mol kommersiellt
utnyttjande av ADB-register är slorl. I en redovisad undersökning (s. 203) har
93 procent av de tillfrågade förklarat sig vara emot all personuppgifter inom folkbokföringen
förs över lill reklamföretag. De olägenheier som för närvarande är förenade med
ADB-baserad direktreklam beror i många fall på all de regisier som används inle
hålls tillräckligt aktuella. En ytterligare nackdel för en enskild, som inte
vill erhålla direktreklam, är atl hänvändelse idag måsle ske lill fiera
regisier. En sådan hänvändelse beakias därvid hos vissa register försl efter
fiera månader. Genom att i princip göra SPAR ull dei enda befolkningsregislrel
sami även i övrjgl ge SPAR den uiformning DALK föreslagil, finner verkei all nu
berörda olägenheier med ADB-baserad direkireklam kan mildras. Konsumeniverkei
tillslyrker således att datalagen ändras i della hänseende. I deiia sammanhang
understryker verket vikten av att DALK under näsia eiapp överväger vilka regler
som mer slulgiliigl behövs för all lillfredssiällande hindra ett oönskat
utnyttjande av personuppgifter för rent kommersiella syften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RR
Ksom är ceniral myndighei inom området för taxor och avgifier beionar särskili
belydelsen av aii kosinadskonsekvenserna av del kommersiella</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utnyttjandet
av offentlighetsprincipen beakias i del Ibrtsatla uiredningsarbelel. JO anför
beiräfiände ofiéntlighetsprincipen följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag innebär, .så som jag uppfattat det, alt de som önskar uttag
urfolkbokföringsregjsieroch luxeringsregister i form uv adresseiikeiier skall
hänvisas lill SPAR. Den rällsliga grunden för en sådan ordning skulle vuru
besiämmelser i den förfutlning som reglerur SPAR. Dennu ordning innebur enligi
kommiiiéns mening inte någon inskränkning i ofiéntlighetsprincipen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jug
kun så lillvidu delu kommitténs uppfuttning utt även jag menar an den
föreslagna ordningen förmdli inle skulle innebära någon inskränkning i
iryckfriheisförordningens besiämmelser. Förslagei innebär dock otvivelakligl
eu försök all genom författning av lägre valör fakiiski inskränka en i grundlag
fasllagd rättighet Förslaget inger mig därför betänkligheter och jag kan inle
tillstyrka alt förslaget genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan i och försig väl forslade invändningarsom finns mol all uppgifter i
offenlliga regisier används för direkireklam. Om sådana invändningar anses
lillräckligi lungl vägande bör della leda lill förslagom ändring i iryekfrihelsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
inslanser lar upp bl. a. frågan om regleringen av ullag för kommersiella
ändamål på sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dalainspeklionen
anser atl den direkladresserade reklamen ligger såväl inom del fäll som
omfattas av dalalagen som inom del konsumenlräiisliga laliei. Dalainspeklionen
har mön så massiva yttringar från allmänheten med synpunkter på direktreklamen
all det inte finns någon tvekan om all inlegrjieisskyddande ålgärder är
befogade. Sådana ålgärder bör giveivis om möjligl slå i samklang med ålgärder
som vidlas av de myndigheter som utövar sumhälleis konsumentskydd. Fleru uv de
redun vidtagna åtgärdema är sådana an de kan moliveras både från dalalagens och
marknadsföringslagens (1975:1418)syften. Deiiaär naluriigl med lanke på att
båda lagarna syftar lill all vissa eliska normer för verksamheten skall
iakttas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inspektionen
anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Parallellt
med arbetet inom dalainspektionen pågår diskussioner med konsumentverket och
konsumentombudsmannen som syftar till att 11 fram riktlinjer för hur
direktreklamfrågorna skall hanteras av myndigheterna. I del sammanhanget har
bl. a. lagits upp frågan om att förbjuda atl direktreklam riklas lill den som
är under 16 år. All dra upp en sådan gräns kan ha ell värde från såväl
marknadsföringselisk som från iniegriieisskyddssynpunki.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
sammanhanget bör också den lekniska uivecklingen på områdel beakias. Här kan
som exempel anföras all det numera är lekniskl möjligl all ersätta
adressetiketter med direklskrift på försändelse med bläckslråleapparatur såsom
utdaia från datamedium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
väcker tanken om all införa en särskild direktreklamlag. Enligt
datainspektionens uppfattning finns f. n. inle behov av en sådan lag. Dalalagen
och marknadsföringslagen ger nöjaktigt lagslöd förde ingripanden som enligt
hittillsvarande erfarenheter behövs. Man bör enligi daiainspek-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr
109</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lionen
istället sträva efter så generellu regler som möjligl när del gäller
iniegritetsskyddel. Duluinspeklionen ålerkommer lill hiihörunde frågor i
sumbund med synpunkier på en personregisierlug.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÅ
upplyser utt såväl myndighelens egel regisier som de lokala sluderanderegisiren
har blivit föremål för ett betydande iniresse för kommersiella uttag av
framför allt adressuppgifter. UHÄ anser delta uradministrativ synpunkt
betungande för myndighelerna men också myckel belänkligl ur
inlegritelssynpunkl. Sådana ullag syftar inle lill all främja något av de
intressen som motiverur offentlighetsprincipen, nämligen ett frill meningsutbyte
och en allsidig upplysning. UHÄ anser atl inskränkning i den nu föreliggande
rälien lill massuiiag behöver göras och emotser med iniresse utredningens
kommande överväganden i denna fråga. Ulredningens nu lagda förslag atl i
göriigasle mån söka slyra över framsiällningar om kommersiella massuiiag till
SPAR är i och för sig tilltalande men lär knappasl lösa högskolesektorns
problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AMS
påminner om att man i sill yttrande över departemenlspromemorian
Handlingssekreless och tystnadsplikt (Ds Ju 1977:1 och 11) log upp frågan om
direktreklam som sänds ut med hjälp av uppgifier ur styrelsens
skyddsom-budsregisler. Många skyddsombud har upplevt denna reklamuisändning som
besvärande. Reklamulsändningen har också i vissa fall lett till au viktiga
meddelanden om arbetarskyddet som sänts lill skyddsombuden från arbetsmarknadens
parter eller arbelarskyddsmyndigheierna inle uppmärksammats. Från fackligt
håll har med skärpa framhållits att del nuvarande förhållandet i della avseende
är oacceptabelt Önskemål har förts fram att man genom lagändring skall
åsiadkomma att skyddsombudens namn och adresser inle flr lämnas ut till andra
än berörda fackliga myndigheter och fackliga organisationer eller av dem
inrättade organ. Kommitténs förslag innebär i detta avseende inle någon
förändring. Enligt styrelsens uppfattning ärdet nödvändigt atl man underdel
fortsatta arbelel med dalalagstiftningen överväger ålgärder för att lösa della
problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
bekräftar della och anför all de som väljs som fackliga förtroendemän utsätts
för en stor mängd direktreklam. LO instämmer med DALK i att det finns behov av
atl ureda om och hur bl. a. offentlighetsprincipen ska få användas för
kommersiella syften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län erinrar om atl man i olika yllranden har framförl slark krilik
moi all personuppgifter ur länsstyrelsens personband utnyttjas för direktreklam
och andra kommersiella ändamål, vilkel länsstyrelsen själv, inom
offentlighetsprincipens ram, tvingas medverka lill. Länsstyrelsen förstår den
oro och osäkerhei allmänheten måste känna, när man nästan dagligen upplever all
länsstyrelsen och andra myndigheter-som man uppfattar det hämnings- och
ansvarslöst - säljer uppgifter som är insamlade för myndighetens egen
verksamhei till privala företag som utnyttjar uppgifierna i renl kommersiellt
syfte. Länsstyrelsen anser del angeläget att det kommersiella utnyttjandet av
allmänna regisier diskuleras redan i della</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sammanhang
även om frågan närmast hör lill nästa etapp i utredningen. I betänkandet pekar
DALK på några möjligheler som finns redan nu atl begränsa möjlighelerna alt fritt
förfoga över offentliga uppgiftei" för kommersiellt utnyttjande. DALK
nämner SPAR och den möjlighel som dalainspeklionen numera har all med slöd av
2 kap. 3 § andra stycket iryekfrihelsförordningen och 6 § dalalagen förbjuda
regisieransvarig myndighei atl använda vissa söknycklar eller annars la ul viss
informaiion. En nackdel med denna möjlighet är atl ett förbud atl använda en
viss söknyckel inle bara förhindrar den form av ullag man vill nå med förbudel
utan också samiidigi kan försvåra den verksamhei inom vilken regisirel används.
Ell i och för sig önskvärl förbud blir därmed omöjligl all ulföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länssiyrelsen
anser all del inle kan vara omöjligl alt förena de krav den enskilde har rätl
atl slälla på ell skydd i sill privatliv och för sin integritet mol obehörigl
och skadligt användande med allmänhelens rätl till full insyn i förvaltningen.
Enligt länsstyrelsen är delta en angelägen fråga atl lösa i det fortsatta
utredningsarbetet inom DALK och vid en fortsall översyn av
offenllighetslagsliftningen. I avvaklan härpå bör datainspektionen på olika
sätt kunna verka för alt de regisieransvariga myndighetema förbättrar och
utökar sin information om registrens innehåll och användning. Både i samband
med att uppgifter som skall registreras i ADB-register insamlas från
allmänheten och i samband med atl olika produkter från regisiren skickas lill
allmänheten bör de registeransvariga myndigheterna åläggas en skyldighet alt
informera om hur uppgifterna används och är tillgängliga för offentligheten.
Så bör för informaiion om folkbokförings- och skatteregistren kunna utnyttjas
broschyren Dags atl deklarera och/eller särskild folder som bifogas de
debetsedlar på slutlig och preliminär skatt som åriigen går ul lill samtliga
skattskyldiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
SPN tar upp behovet av information och nämner all del genom undersökningar och
på andra sätt har fastslagits atl allmänhelens inslällning lill direkireklam
generelli sett är lämligen negativ, men att inslällningen lill olika former av
direktreklam varierar. Undersökningar har visal alt broschyrer och kalaloger
från stal och kommun mottas positivt även av dem som på en allmän fråga är
negativa till direktreklam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
myndigheler som har ell informationsansvar gentemol medborgarna utnyttjar ofta
skriftlig informaiion. En belydande del av den samhällsinformation som ges ul
går direkl lill medborgama genom broschyrer, faktablad, kataloger och andra
tryckta medier. Det är naluriigtvis av största vikt all medborgarna kan nås
genom de identifierings- och distributionssystem som finns. En nyansering och
precisering av direkireklumbegreppel är därför nödvändig. Registeruppbyggnaden
och lagsiiftningen bör med hänsyn härtill anpassas så all hinder för bl. a. en
nödvändig samhällsinformation inle skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NSI
är inne på liknande frågor och anser alt del behövs en slagkraftig information
om SPAR, eftersom kund- och medlemsvärvning i framliden i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>de
fiesia fall kommeratt baseras på det registret. Information kan exempelvis
meddelas genom en folder som bifogas deklarationsblanketterna. På så vis får
deklaranterna kännedom om för vilka andra ändamål utöver taxering uppgifterna
kommeratt användas. Genom en särskild kryssruta på deklarationsblanketten kan
de som inte önskar erhålla direktreklam markera detta. Härutöver bör
föreskrifter utfärdas alt de som sänder ul direktreklam baserad på andra
regisier än SPAR underrättar mollagaren varifrån uppgifterna hämtats. Fömtsatt
att övriga regisier ger samma möjlighel som SPAR alt markera att direktreklam
inte önskas skulle samtliga som nu flr men inte önskar erhålla reklam kunna
anmäla della. Del bör också komma lill allmänhelens kännedom alt
datainspektionen har en förleckning "Personregister i Sverige" som
innehåller adress och telefonnummer till de registeransvariga. Kostnaderna och
de administrativa problemen begränsas genom detta förfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byråkratiutredningen
anser att i avvaklan på <span style='text-transform:uppercase'>DäLK:s </span>prövning
i niisia utredningsetapp av datoriseringens effekier på offentlighetsprincipen
allmänheten bör informeras om möjligheten att genom anmälan till
register-ansvarig slippa direktreklam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
TCO:s uppfattning lalar starka skäl för att uttag från offentliga register för
kommersiella syften bör tillåtas i minsta möjliga ulsiräckning. TCO är medveten
om de prakliska och principiella fakiorer som är förenade med en restriktivitet
i fråga om ullag för kommersiella syften. Offentlighetsprincipen kan tolkas så
atl en myndighei är skyldig aii tillhandahålla offenlliga uppgifter ulan all
efterforska sökandes syften. Massuiiag för kommersiella syften kan dock
knappasl sägas främja någoi av de inlressen som nämns i
tryckfrihetsförordningens programförklaring när del gäller
offentlighetsprincipen, nämligen ett fritt meningsutbyte och en allsidig
upplysning. Syftet med offentlighetsprincipen är också alt slärka medborgarnas
möjligheler till insyn och kontroll av den offenlliga verksamheien. Del kan
inie vara rimligi all dess vällovliga syften utnyttjas för ullag, som sker i
helt andra syften. Medborgarnas villighet atl tillhandahålla personuppgifter
kan försvagasomde uppgifter som insamlas utnyttjas för kommersiella syften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
noierar att de restriktioner offentlighetsprincipen kan innebära skall bli
föremål för mer precisa överväganden inom ramen för <span style='text-transform:
uppercase'>DäLK:s </span>fortsatta arbele. TCO anser att delta arbete bör
inriklas mot att undersöka förutsättningarna för ett förbud mot uttag ur
offenlliga register för kommersiella syften. TCO instämmer i kommitténs
påpekande atl det finns skäl alt överväga en utredning om direkireklamens mål
och meioder. Den ökade daiorjseringen och behovei av reslriktiviiel i
kommersiella sammanhang får dock inle innebära att offeniligheisprincipen
urholkas. För massmedia har redan ökade svårigheter noterats vad gäller
möjlighelerna all få fram nödvändiga uppgifter från myndighelerna. TCO föreslår
därför all DALK i sitt forlsatta arbeie uireder hur och i vilken
ulsiräckning dalalagrad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>informaiion
skall kunna göras lillgänglig för allmänheten. Det är särskilt angelägel all förhindra
en selekliv direktreklam som inriktas på särskilt utsatta grupper i samhällel.
Exempelvis bör en seleklering inte kunna ske på sådani säll all kommersiella
budskap direkl kan riklas lill ungdomar under viss ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>TCO anför vidare atl
oavsell de restriktioner offentlighetsprincipen kan slälla del redan nu bör
vara möjligl all lagstifta om förbud au föra regisier för kommersiella syften.
DALK:s förslag all SPAR:s ställning ytterligare bör stärkas gör del än mer
motiverat att regisier för kommersiella syften (med undanlag för renodlade
kundregister) inte längre bör få föras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Pressens samarbetsnämnd
(?uh\icisik\ubhen. Svenska journalistförbundet och Svenska
tidningsuigivareföreningen) delar DALK:s uppfattning om att massuttag av
personuppgifter för direktreklamändamål egenlligen är delsamma som atl åka
snålskjuts på offentligheten. Samarbetsnämnden vill emellertid slarkl
underslryka alt man vid en lösning av denna fråga inle flr åsidosätta principen
all myndighetema är skyldiga atl tillhandahålla offenlliga uppgifter utan att
efterforska sökandens syfte. Det är nämndens förhoppning att DALK vid sin
fortsatta utredning av frågan om försäljning av daloriagrade personuppgifter
för kommersiellt bruk skall kunna hitta en lösning som å ena sidan lillgodoser pressens
behov av snabbare lillgång lill daloriagrade uppgifter för redaklionelll bruk
och å andra sidan bibehåller eller skärper den restriktiva praxis som f n.
tillämpas vid massuttag av personuppgifter för kommersiellt ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
antal remissinstanser är mer kritiska till <span style='text-transform:uppercase'>DäLK:s
</span>hållning i frågan om uttag för direktreklam. Hit hör A'0. Arbelsgruppen
för ADB och juridik vid Siockholms universiiet. Svenska sparbanksföreningen
samt olika organisationer med anknyining lill näringslivet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>A'0
pekar på alt det i DALK:s betänkande har framhållits atl kriiiken mot
direktreklam riktar sig inte sä mycket mot företeelsen som sådan som mol
reklambudskapels innehåll och atl detla faller utanför den egenlliga frågan om
inlegritelsinlrång enligt datalagen. DALK har i sammanhanget anfört att del med
hänsyn till deballen i ämnel kan finnas skäl all överväga en närmare uiredning
i särskild ordning om direkireklamens mål och meioder loiall sett Som framhålls
i betänkandet övervakas emellerlid direktreklamens innehåll av konsumentombudsmannen
enligt bl. a. marknadsföringslagen, och eliska regler har utarbetats och
antagits inom branschen. Någon särskild uiredning om direktreklamen synes
därför inle erforderlig och NO vill, även med tanke på det angelägna i alt vara
sparsam med del allmännas resurser, avstyrka en sådan uiredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
uttalar vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Värdel
av direktreklam från allmän konkurrenssynpunkt är svårt atl säkert uppskatta.
Del lorde variera mellan olika branscher och synes ofta nog vuru murginellt Som
frumhållils av organisaiioner inom direklreklambranschen torde dock
direkreklamen i många fall vara ell vikligl marknadsföringsin-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>slrumeni
för posiorderhandel och andra företag som inle viu butiker eller på andra säll
kan slå i direktkontakt med sinu kunder. Eftersom dessulom direkreklamens
innehåll som redan nämnls övervakas av KO, är det enligt NO:s mening angeläget
atl de ytterligare begränsningar i användningen av della reklammedium som kan
komma all föreslås i näsia eiapp av Ulredningen inle går längre än som kan
anses nödvändigi för all i rimlig ulsiräckning beakta behovei att skydda den
personliga integriteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbelsgruppen
för ADB och juridik vid Siockholms universilel anser atl del är angeläget all i
det fortsatta utredningsarbetet bl.a. mer inträngande behandla behoven av alt
göra maskinläsbara dala lillgängliga för mångsidigt nyttjande av olika
intressenter med stöd av offentlighetsprincipen. Därvid bör man inte utgå från
resonemang som innebär alt varje kommersiellt bruk av allmänna dalabaser skulle
innebära atl åka snålskjuls på offentligheten. Inte minsl när man granskar
fömtsättningama för en fördjupad och aktiverad offentlighetsprincip är del
väsentligt alt diskussionen är mer nyanserad och ser lill både indirekia
nyttoeffekter och den önskvärda stmkturen i slorl hos samhällets
informationssystem. Man kan inle på förhand utesluta att kommersiella inlressen
i allmänna databaser kan vara både legitima och till och med värda atl
uppmuntra från offentlighetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sparbanksföreningens principiella
inställning är identisk med vad som kommii lill ullryck i förarbeiena lill
datalagen, nämligen all en uppbyggnad av befolkningsregisier, som kan samköras
innebär fara för individens integritet Det är därför nödvändigi alt
dalainspeklionen kontrollerar användningen av sådana register. DALK
förutskickar däruiöver au framlida överväganden kan komma all innebära
begränsningar för direktreklamverksamheten, vad gäller användningen av
offentliga uppgifier. Del kan emellerlid, enligi Sparbanksföreningens
uppfattning, ifrågasällas om sådana begränsningar är nödvändiga. DALK erinrar
själv om all kriiiken mol direkiadresserad reklam i sior ulsiräckning riklar
sig mol själva reklambudskapets innehåll, något som faller utanför den
egentliga frägan om inlegritelsinlrång enligt datalagen och i stället hör lill
marknadsföringslagen. Sparbanksföreningen menar dessulom alt ett alltför
vidlyftigt utnyttjande av offenlliga datorregisier för direkireklam och andra
kommersiella ändamål måsle kunna stävjas på annat sätl än genom t ex. eii
direkl förbud att använda offenlliga regisier. Del kan exempelvis inie anses
lämpligi aii minderåriga bearbetas med säljbrev eller alt adressurval bestäms
genom alltför personspecifika uppgifter som kan anses vara kränkande. De hittillsvarande
erfarenheterna utvisar emellerlid alt datainspektionens lillsyn har varil fulll
lillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenges
köpmannaförbund släller sig någoi frågande till DALK:s deklaration all förelag
som använder sig av direkireklam åker snålskjuis på offentligheien. Del går
knappast all särskilja personuppgifter från andra uppgifter som är av offentlig
karaklär och som kan brukas av företag och andra institutioner. Förbundel anser
att en begränsning av personregistrens användning i kommersiellt syfte kan få effekter
som är mindre lillfredssiäl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lande
än de nuvurunde förhållandena innebär. Innan mun lillsäller en särskild
uiredning med uppgift utt se över direklreklumens mål och meioder föreslår
förbundel ull den för fieru år sedun presenterude reklumijirednjngens
belänkande aklualiseras. Förbundel unser ime att del i dugens läge finns
uniedning ull ingripu mot direkiudresserad reklam. Moiiugurnu uv direktadresserad
reklum hur redan nu möjligheler all få en begränsning av reklamulbudet Innan
slutlig ställning lus i frågun om direkiudresserad reklum vill förbundel
uvvukiu kommitténs sluiligu betänkunde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
postorderföreningen poängterar alt adresserad direktreklam, till skillnad från
oadresserade försändelser, annonser m. m., vänder sig till de personer som
ulgör den rikliga målgruppen för olika vamulbud. Vurken förelug eller
konsumenter kun vuru beljunla av all skicka försäljningserbjudanden lill fel
målgrupper. Giveivis kan de personer som inle vill ha direkireklam hindra detla
genom anmälan lill SPAR. Direkireklam är enligi föreningen en myckel bra och
inle alllför dyr koniaki med konsumen-lerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dagligvanileverantörers
förbund, Direktförsäljningsföreiageiis förening. Svenska annonsörers förening.
Svenska bokförläggareföreningen, Sveriges direktreklamförening och Sveriges
reklambyråförbund, nedan kallade organisalionerna, uppehåller sig i ell
gemensamt yttrande ulföriigl vid frågan om uttag för direktreklam.
Organisationernas erfarenheler är all datalagen och datainspektionens föreskrifter
i onödig omfattning försvårat, försenat användandel av registren vid
marknadsföringen och fördyrat inrätiandei och förandet av nämnda personregisier
på ADB. Della i så hög grad alt vissa regisier numera ej förs på ADB. Likaledes
förhindras innovationer på området. Föreiugeis möjligheler alt införa och
utnyttja effektiva marknads-syslem har försämrats. I högre grad än vad som kan
anses vara motiverat med hänsyn tagen lill organisalionernas och deras
medlemmars verksamhei har dataområdet erfordrat bevakning och åtgärder i syfte
alt söka påverka utvecklingen i mindre negaliv riklning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
anför exempel för atl illustrera detta. De ifrågasätter också om de
föreskrifter som dalainspeklionen har meddelal har haft mer än marginell
belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beiräffande
föreskrift för vissa regisier om an markering skall ske av den som inie önskar
direktreklam utnyttjas den enligt organisationerna i mycket liten Ulsiräckning.
Hos Dalema AB lorde endast ca 5 (X)0 personer av Sveriges befolkning under en
4-5-årsperiod ha begärt markering. Molsvarande siffra hos SPAR är ca 5 500. Del
finns anledning förmoda att del är samma personer som i de olika regisiren
begärt markering. Trois aii dagspressen, såväl riks-som lokallidningar, fiera
gånger per år på framirädande plals påvisar möjlighelen all avregisirera sig
och lillhandahåller formulär är frekvensen inle större. De som anmäler
avregistrering ålerkommer för övrigi ofta och begär au bli regisirerad på nyll.
Della iroligen beroende på all konsekvenserna av en avregisirering ej vur
önskvärda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisalionerna
anser således atl datalagen i högre grad än vud som fär anses moliverai av
dalalagens inlenlioner i negaliv riklning påverkal marknadsföringens
möjligheteralt arbeta med de personregisier som del här är fråga. DALK:s
förslag som relalivi nära ansluler sig lill dagens siiuaiion innebär inga
förbättringar. En del av <span style='text-transform:uppercase'>DäLK:s </span>bakgrundsmaleriai
kriliseras också. Någon särskild uiredning för direkireklam är inle befogad i
siörre eller mindre ulsiräckning än beträffande annan reklam. För direktreklam
bör ej heller dalainspeklionen ha möjligheler atl ulfärda föreskrifter av vissa
slag ulan frågorna bör lösas inom ramen för marknadsföringslagen bl. a. genom
pågående riktlinjeförhandlingar. Konsumeniverkei/KO har siörre erfarenheler på
områdel och kan också iaktta atl konkurrensneutraliteten mellan adresserad och
oadresserad direktreklam upprätthålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Orgunisuiionernu
är också inne på förhållandet lill offentlighetsprincipen och framhåller atl
inga av de uppgifter som används vid marknadsföring är av sådani slag all
utlämnande av handling enligi tryckfrihetsförordningen kan förhindras. Allmän
handling är här t ex. tabulatorlisia, hålkort, adressetiketter och t o. m.
datamedium. Datainspektionens föreskrifter enligt datalagen får inle heller
inskränka myndighels skyldigheler enligi iryekfrihelsförordningen. I följd
härav skulle således dalamedium kunna utlämnas. I princip är således
offeniligheisprincipen orubbad. 1 prakiiken är den emellerlid urholkad i fiera
avseenden. 1 följd av datainspektionens anvisningar har myndigheterna också
iniagii en myckel reslrikliv hållning även när det gälll lillhandahållande av
ulskrifler. Forell prakliskl arbetande näringsliv innebär naturligtvis
myndigheternas restriktiva hållning i prakiiken att offentlighetsprincipen är
urholkad i vad gäller utlämnande av kopia och utskrifter av datamedium. Den lid
som slår till buds i marknadsföringssituationer medger ejöverklagningar.
Begränsningarna i offeniligheisprincipen innebär också-i vad gäller uilämnande
av sådana handlingar - all man i prakiiken övergivit den vikliga principen all
myndighet är skyldig all lämna ut offenilig uppgifi ulan all efterforska
sökandens syften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisalionerna
fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Begränsningarna
i offentlighetsprincipen på ADB-områdei synes yllersl grunda sig på grumliga
resonemang om atl kommersiella massuiiag ur myndigheiernas offenlliga regisier
i princip ej skall förekomma eller i varje fall begränsas. Denna inställning
synes i sin lur ansluta sig lill grundtanken atl uppgiflersom samlats in för
ett vissl besläml ändamål i princip inie bör få ulnylljas för andra och senare
syften. Eli uinyiijande av offenlliga uppgifter för direkiadresserad
direktreklam och annal kommersiellt bruk är således egenlligen detsamma som aii
"åka snålskjuls på offeniligheien". Kommiuén förklarar sig dela
angiven uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisalionerna
får på dei uttryckligaste protestera moi ett sådani förenklat synsätt. Det kan
med lika slort fog sägas all det offenlliga "åker snålskjuls på del
privala". Från privala personregisier på ADB av praktiskt tagel alla slag
fiödar nämligen sländigi personuppgifter lill offenlliga regisier i följd av
ålägganden i olika lagar och författningar. De privata registrens utnyttjande
av de offenlliga lorde vara avsevärt mindre.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndighelerna
insamlar för övrigi sina uppgifter med slöd av lug som ej kun åberopas uv
enskildu eller Ibreiag för moisvurunde insumling. Av detiu skäl och enär
enskildu företug och orgunisulioner i så hög grud bidrur med uppgifter är del
enligt orgunisalionernas mening hell rimligt all offentliga uppgifter i princip
är tillgängliga - i den mån sekretesslagen ej lägger hinder i viigen - oavsell
val av teknik och utan alt ändaniålsprövning sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
anför vidare att resultatet av ett kommersiellt utnyttjande av t. ex. ell
offeniligi regisier sällan lorde upplevas som störande för den regisirerade.
Organisationerna ifrågasätter också lämplighelen av alt en ändamålsprövning
görs. Redan marknadsföring av t ex. tidskrifter, böcker, TV- och radioapparater
är ell slöd för främjande av ell frill meningsutbyle. Man framhåller också att
näringslivs- och branschregistrens syfte är atl nå de personersom är
beslutsfattare beiräffande bl. a. den produkt som marknadsförs. De
personuppgifter som förekommer är yrke eller litel saml för- och efternamn.
Alla andra uppgifter är hänförliga lill förelagel. De ej personnamnsalla
adresserna uigöres av mindre förelag. Hos dessa öppnar ändock räll person
poslen, varför del ej är nödvändigi all personnamnsälla dessa. Med hänsyn lagen
lill dessa regislers karaklär föreslås all desamma undanlages från dalalagens
lillämpningsområde eller innefallas under förslagels 26 S. Om denna hemställan
ej kan godtagas föreslår organisalionerna all del i kommande laglexl eller
proposition klart framgår atl personregisier av angivel slag i princip skall
kunna erhålla tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
kritiserar DALK:s uttalande om atl det för direkreklamens behov är
tillräckligt all erhålla urval av adresser på elikeiler. På gmnd av
koslnadsslegringar och krav på siörre effekiivitei är det nödvändigt all kunna
erhålla även dalamedium. Det är av stort värde för den regisieransvarige all
själv eller genom sin ordinarie servicebyrå eller direkreklamföre-lag, vilka
kan vara mer lämpade än t ex. DAFA (SPAR) och Dalema AB, fa göra nödvändiga
statistiska bearbetningar, eliminering av dubbletter i förhållande till redan
existerande kundregister, borttagande av adresser till konsumenter vurs krilerier
ligger för långl ifrån kundregistrets profil, borttagande av adresser lill
konsumenter som reagerat på t ex. en direklreklamenhel eller svarskupong i
annonser i syfte all därefier kunna fortsälla med flera liknande ålgärder. Del
kan även vara fråga om eliminering av viss del av urvalet som i en lesiändring
visal låg svarsprocenl eic.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisalionerna
konslalerar vidare alt dalainspektionen numera inom ramen för 3 § datalagen
medger all lillfälliga marknadsföringsregisler inrättas under en övergångslid
vanligen på högsl tre månader. Del gäller därvid oftast urval från DAFA:s
register SPAR eller från Dalema AB:s befolkningsregister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
anför med anledning härav:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
allmänhet är denna lid tillräcklig. 1 varje fall när urval görs från Dalema AB:s
befolkningsregisier från vilkel ett mindre urval kan göras försl vilket medför
längre planeringstid innan del slutliga urvalet görs. Denna lösning är
emellertid inte ekonomiskt försvarbar betr. urvul från DAFA:s SPAR.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DAFA
tillämpar nämligen en betydligt högre engångsavgift vid ullag, vilkel medför
all kunderna ej låler det slulliga urvulei föregås uv eu mindre. Därigenom
erfordras all del lillfälliga regisirel kan förus under en längre lid än tre
månuder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
framgår ej av förslagei lill laglexl lill 3 i; eller av betänkandet i övrigt i
vud mån del även enligt förslaget föreligger möjligheter all medge tillfälliga
regisier. Detta i likhel med näringslivs- och branschregister (se punkl 4.1
ovun).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Orgunisuiionernu fårdärför
hemställa all möjlighelerna all inrätta och föra i vurje full lillfälligu
regisier medges och ull frågun behundlus i kommunde lugiexl eller proposiiion
lill ledning förde regisierunsvarigu. Enligi organisalionerna bör med
lilirälljgu regisier uvses såduna som är inrättade under högsi ell år. Inköp av
lillfälligl regisier på ADB och de marknadsförjngsåigärder som därvid planerus
är en beiydunde inveslering för bolugei vjlkei förhållunde är ytterligure ett
skäl till utt registret bör kunnu få förus under en längre lid UV tre månuder.
En kort lid gynnar för övrigt resursriku förelug frumför undru förelug.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid inräiiundei och
förundei uv lillfälljgu regisier torde del i regel vuru frågu om köp av
duiamedium från DAFA eller Dalema AB. Personuppgifterna är därför av förhållandevis
oskyldigt slag och genom Dl:s lillsyn och föreskrifter för såväl dessa
regisieransvarigas som den tilllallige regisleransvariges regisier
lillvuruluges den regisirerudes inlressen. Inirång i den regisirerudes
iniegriiel lorde därför inie vuru siörre än vad han enligt daialagen får anses
låla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsiåndei
fördel lillfälliga regisirel kan dessulom förenas med föreskrifter som innebär
all daiamediei från t.ex. DAFA endast får innehålla namn, personnummer, adress
och sifferkoa, vilken t. ex. endasl behöver uivisa all en person lillhör en
viss inkomsigrupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>14
Underrättelse till registrerad om innehållet i personregister</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK:s
överväganden och slulsaiser har fåll ell blandal mottagande. Del tillslyrks av
bl. a. rikspolissiyrdsen, SCB. AMS och DAFA. men andra inslanser avslyrker
förslaget lill uppmjukning av skyldigheten. Ytterligare några, varav de fiesia
synes godla DALK:s förslag, kommenterar underrällelseskyldighelen mer allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Rikspolissiyrdsen anser i
likhel med kommittén all dessa besiämmelser kan leda lill orimliga konsekvenser
för den registeransvarige och tillslyrker därför den föreslagna
undanlagsregeln. Enligi kommittén bör undanlagsregeln kunna lillämpas i fråga
om bl. a. regisier för s. k. loggning och s. k. back-up. Slyrelsen lar i della
sammanhang upp frågan om inle regeln även bör omfatia sådana administrativa
register från vilka de regisieransvariga med viss periodicitet automatiskt
sänder underrättelser lill de regisirerade. De regisier som främsi åsyftas är
sådana som faller Jnom ramen för del förenklade ansökningsförfarandel och som -
med hänsyn lill au de undanlagiis från det ordinära ijllsiåndsförfarandel - av
dalainspeklionen har bedömts vara föga känsliga ur integriletssynpunkl. De
automatiska underrättelserna lillgodoser enligt siyrelsens uppfattning kraven
på insyn i regisiren och ger möjlighel lor de regisierade all vid konstaterade
felaktigheter begära rättelser och komplcl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>leringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SCB
ullalar all underrättelseskyldigheten lorde ha en i huvudsak positiv inverkan
för dess siaiislikproduklion, även om kosinaderna och den administraiivu
omgången är belydande. Också inrältandel av ett uliugs-syslem uv uppgifter på
individnivå från eu sysiem som elejsi endasl syftur till uggregerude utiag är
en negaliv fakior som bör nämnas i sammanhanget Della till irols anser SCB all
siaiislikproduklJonen ime bör undanlas från underrättelseskyldigheten. SCB
tillslyrker i siällei DALK:s förslag alt ge möjligheler för dalainspeklionen au
medge lättnader i underrättelseskyldigheten i vissa fall. SCB anger som
exempel två typfall där sådana luiinuder vore motiverade. Det ena fallet gäller
regisier som bildas på grundval av en provundersökning och där registret har en
kort livslängd. Del andra gäller regisier som realiier är förelagsregjsier, men
som på grund av förekomsl av namngiven kontaktperson är atl betrakta som
personregister i datalagens mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>/I/V/5
framhåller att den enskilde bör ha rätl alt kontrollera om de uppgifier som
finns regisirerade om honom är rikliga men även om han över huvud lägel är
regisirerad. Styrelsen tillslyrker emellenid den uppmjukning i 10 § som
föreslagils.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligi
konsumeniverkeis mening bör de typer av regisier som skall undanlas från
underrällelseskyldighelen enligi 10 § uttryckligen anges i lagiexien. Härigenom
ökas lydligheien och siadgandel blir mera lättförståeligt, vilket också är
ägnat all öka känslan av rättstrygghet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länssiyrelsen
i Siockholms län frumhåller belydelsen uv ull informutionen till de
regisirerade förbättras och utökas och ger exempel på hur
informa-tionsskyldigheien skulle kunna fullgöras. Den skärpning av
undenätielse-skyldighelen enligt 10 § datalagen som länsstyrelsen efterlyser
kan åsladkommas utan ändring av datalagen. Datainspektionen kan med stöd av 6
ij datalagen meddela särskilda föreskrifter om hur underrättelseskyldigheten
skall fullgöras. Moi DALK:s förslag om ett lillägg lill 10 i; dalulugen som
innebär atl dulainspeklionen i vissu full kun medge lättnader i underrällelseskyldighelen
har länssiyrelsen dock inle någon erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DAFA
slöder del föreslagna lilläggei lill 10 § dalalagen men lar lillflillel i akt
atlpekapåensnålskjuisåkningav 10 fjsomblivii vanlig på senare tid. Del har på
marknaden förekommii företag som erbjuder sig all mol viss ersättning begära 10
§-utiag åt dem som till företaget insänder namn, personnummer m. m. Förelaget
kopierar sedan de från privatpersonerna insända talongerna och skickar dessa
sammanställda kopior till ett antal regisieransvariga, som i sin tur har atl
sända 10 ij-uldragei direkl lill den regisirerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DAFA,
som under ell halvi år erhöll cirka I 000 dylika önskemål, finner den ovan
nämnda ordningen med indirekia framsiällningar om 10 ij-uiiag mindre
lilllalande ur den regisirerudes synvinkel. Frumlidu uvurier som all dylika
förelag försl använder sig av SPAR för urval av viss målgrupp, vilken därefter
lillskrivs och erbjuds hjälp med au, moi viss ersäuning, få 10 -uiiag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>elleren
markering om ej önskemål om direktreklam insänd till SPAR, är inle hell
osannolika. Mot detta kan hävdas att en verksumhei som går ut på ull tillvarulu
den enskildes intressen uldrig kun vura negaliv. I sammanhanget får då inte
glömmas daiainspekiionens roll som allmänhelens dalaombudsman. Som framgår av
belänkandei har dalainspeklionen givil ul en förleckning, benämnd
Personregister i Sverige, som innehåller en beskrivning av alla siörre
offentliga och enskilda regisier sumt udress och telefonnummer till de
regisierunsvarigu. Den som irols denna sammanslällning ändå har svårl all
bedöma ur vilka register han skall begära 10 ij-ullag kan vända sig direkl lill
dalainspeklionen och erhålla hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
bankföreningen erinrar om all dalainspektionen har pekal på behovei av olika
lillägg och förtydliganden när det gäller den nuvarande
underrällelseskyldighelen enligi 10 § dalalagen, t ex. tillämpningen när det
gäller personregisier för tesländamål eller för velenskaplig forskning och
sialisiikproduktion. Inspektionen har också tagil upp frågan från vilken
lidpunki i ell registers uppbyggnad underrättelseskyldigheten bör gälla.
Inspekiionen har däruiöver gett exempel på andra fall, i vilka beslämmelserna
i 10 § dalalagen i prakiiken kan vara svåra att lillämpa och särskilt nämnt
vissa lyper av loggregisier och register för s. k. back-up. De av
dalainspeklionen sålunda påpekade problemen vid lillämpningen av 10 § datalagen
har vållat problem i bankernas verksamhei. Bankföreningen hälsar därför med
lillfredsställelse den möjlighel till dispens från underrättelseskyldigheten
som DALK föreslagit i ett lillägg lill 10 § datalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
jörsäkringsholags riksförbund delar DALK:s uppfattning all den nuvarande
underrällelseskyldighelen i huvudsak är väl avvägd och tillstyrker även det
föreslagna tilläggel i 10 § dalalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>DALK:s
förslag till uppmjukning av underrätielseskyldigheten avstyrks av hovrällen
för Väsira Sverige, siaiskoniorei, juridiska fakullelsnämnden vid Lunds
universilel saml Medborgarrälisrördsen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovränen
för Väsira Sverige delar kommitténs uppfattning all bestämmelsen om
underrällelseskyldighel i 10 § är en av de vikiigasie i dalalagen. Enligt
hovrättens mening har den regisirerade ell sådani befogal iniresse av att få
del av de uppgifter om honom som finns i personregister aii de koslnader och
övriga olägenheter som del nuvarande sysiemel kan medföra för den
regisieransvarige inie ulgör lillräckliga skäl för en sådan inskränkning av
underrällelseskyldighelen som kommittén har föreslagil. Hovrällen avslyrker
således dei föreslagna lilläggei till 10 § dalalagen. För den händelse ell
sådani undantag som kommittén har föreslagil anses moliverai bör del enligt
hovrällen framgå av lagiexien all prövningen skall avse varje särskilt
register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Siaiskoniorei
framhåller all kunskapen om datatekniken och informationssystemens funklion
och användning ännu inte är så allmänt utbredd som vore önskvärt. Della är en
orsak lill varför många kan erfara ett brisiande förtroende och känna sig
otrygga gentemot de datoriserade informaiionssys-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lemen.
Det är därför önskvärt all del finns meioder som ger iniressenler ulan särskild
leknisk kunskap så bra insyns- och konirollmöjligheier som möjligl. Ell sådani
säll är all vurje regisirerud kun begära ell uidi-ag ur de regisier där han kan
förekomma. 1 och med dalulugen hur mun på säll och vis infört
offeniligheisprincipen - om än i begränsud omfuilning - för alla personregister
som förs med ADB - en insynsmöjlighet som sedan länge finns i offentliga
myndigheters register alldeles oavsett datalagen. Statskontoret fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
nämner några exempel på läll då skyldigheten atl lämna ut registerutdrag enligt
10 i; dalulugen är svår all lillämpa. Del är svårt och dyrt atl söka ul en viss
beslämd uppgift i t. ex. mellanlagringsregisier, arbetsregister och
loggregisier. Sådana register innehåller inga ytterligare uppgifier än vad som
finns i moisvurunde huvudregisler. Del är därför rJmligi ull mun skupur någon
undanlagsregel från underrällelseskyldighelen av del skälei. Statskontoret har
dock svårl all se om den föreslagna ändringen av 10 t? dalalagen är lillämplig
för offenlliga myndigheler med hänsyn lill offeniligheisprincipen. Vissa
lolkningsproblem torde kunna uppslå. Del kan finnas risk för all ändringen
tolkas så alt dalainspeklionen blir den myndighei som avgör vad som kan hållas
hemligl eller inie såväl för offenlliga som privala regisier. Därför föreslår
siaiskoniorei all del föreslagna tilläggel ges en annan formulering, som
klarare anger vilka lyper av regisier och uppgifter som avses. Frågan hänger
också samman med DALK:s näsla arbelsuppgift - alt uireda ADB och
offeniligheisprincipen. Dei finns således skäl all väma med all ändra 10 §
dalalagen lills della utredningsarbete avslutats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakullelsnämnden vid Lunds universilel har i och för sig förståelse för de av
kommittén anförda skälen för införandel av undanlagsregeln. Å andra sidan anser
fakullelsnämnden alt införande av undanlag från den nuvarande allmänna
underrättelseskyldigheten är oförenligt med ett av datalagstiftningens
viktigaste syften, dvs. atl bland allmänheten förhindra oro inför
ADB-registrering av personuppgifter. Den nuvarande regeln om allmän
underrällelseskyldighel har en vikiig psykologisk elTekt i detla avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medborgarrälisrördsen
hävdar all del med hänsyn till dalalagens syfte måsle anses vara icke
godtagbart all, såsom föreslås genom lilläggei till 10 i;, möjlighel öppnas
till befrielse från skyldigheten all på anfordran leverera regisieruidrag lill
regisirerad person. Den som begär uldrag måsie själv anse atl del föreligger
risk för hans personliga inlegritel. Del kan därför inte vara uppenbart all så
inle är fallel. Del förhåller sig av naluriiga skäl så alt regisier som ingen
har något emot sällan blir ulsalla för allmänhelens begäran om registerutdrag.
Medborgarräitsrörelsen kan inle finna annal än all skyldigheien all på
enskilds begäran i regel högsl en gång om ärel leverera regisieruidrag ej är
någoi oskäligl vederlag för förmånen all få daialagra personuppgifter och
avslyrker besiäml förslagei lill lillägg lill 10 i; daialagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>/Stoch
riksförsäkringsverkel är de två instanser som utföriigast diskuterar
underrättelseskyldjgheien. De instämmer i atl denna bör inskränkas och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>pekur
pu oliku problem som kan uppkommu j sammanhanget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
lur lill en början upp frågun om från vilken lidpunkt i ell regislers
successivu uppbyggnad underrällelseskyldighelen börjar gällu. Duluinspeklionen
anser, all skäl föreligger all ta in uttryckliga föreskrifter härom i 10 ij
datalagen och unför bl. a. som exempel på lillämpningssvurigheiernu, uu enligt
Ibrurbetena till duiulagen avses ett regisier inrällul redun när insamling av
uppgifter påbörjas, om uppgifternu skull beurbelas med hjälp uv ADB. RSV som
beklagar alt DALK inie kommenterar frågan understryker all den har sior betydelse.
Enligt verkels uppfattning kan del inle anses all uppgifter ingår i
skatieregister innan den lidpunki då uppgifterna införts i registrei. Del
skulle medföra hell orimliga konsekvenser om exempelvis ännu ej införda
deklaraiionsuppgjfter skulle anses ingå i regisirel. Vidare kan enligi verkels
mening uppgifter, som j en uppbyggnadsfas lekniskl sett införts i regisirel men
som på grund av tekniska skäl ännu inte kan tas ut inle anses omfaltade av
underräiielsekravei i 10 ij datalagen. För RSV:s del är frågan om
avgiftsbeläggning av vissa utdrag värd ell klurluggunde eftersom bevis om
förhundsuiräknjng av skall är avgiftsbelagl enligt expedilionskungörelsen och
10 §-uldragei delvis kan komma au fylla samma funklion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
delar DALK:s åsikt atl någon generell utvidgning av underrällelseskyldighelen
inte bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
delar vidare dalainspektionens uppfattning om svårigheterna vid tillämpningen
av nuvarande föreskrifterom underrältelseskyldjghet Svårighelerna harenligt
RSV:s uppfattning ökal på grund av den kraftiga utveckling som har skell och
som sker på dalaleknikens område. Skatteadminislrationen kommer inom kort att
förfoga över ADB-register, som är avsevärt större än de register som funniis
tidigare. Genom dessa storleksförändringar blir 10 tj-utdrag mera komplicerade
atl göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
underslryker vikten av del föreslagna lilläggei till 10 § dalalagen då del
redan har visal sig vara förenal med avsevärda svårigheter au lillämpa
besiämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller de föreslagna skatteregistren anser RSV, att det är uppenbart all 10
§-uidrag beiräffande vissa uppgifter i en del siiuaiioner måsle kunna
underiåias utan att risk för otillböriigl inirång i regisirerads personliga
inlegritet uppkommer. Om t. ex. en regisirerad under laxeringsperioden begär 10
§-utdrag, skulle myndigheten enligt 10 ij i nuvarande lydelse vara ivungen all
meddela även samiliga framkomna laxerings- och debileringsuppgifter som hänför
sig till det akluella taxeringsåret. Della kan av fiera skäl inle sägas fylla
en integriietsskyddande funklion. Dels skall den regisirerade av
taxeringsnämnden underrättas om taxeringsuppgifterna, där nämnden beslutar med
avvikelse från hans deklaration. Dels kan taxerings- och debiteringsuppgifter i
registret, bl. a. vad gäller själva skalteuträkningen, komma att ändras under
laxeringsperioden och därför bli vilseledande för den regisirerande. Vidare flr
varje regisirerad uppgifter - i slulligt skick - i debetsedeln på slutlig skatt
i december månad under taxeringsåret Slulligen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har
den registrerade besvärsrätl beträffande uppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
menar all den enskildes iniresse, före den lidpunki då laxerings-längden
jusierais, flr lillgodoses genom vanliga kommunikaiiönsregler och all det
iniresse 10 i; dalalagen skall skydda bör beakias lörsi efter denna lidpunki.
Man borde kunnu reglera saken så all lOij-uidrag på beskali-njngens område
av.ser eit vissi inkomslår och blir lillgängligl försl efter laxeringsåreis
uigång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
unser ull klurläggunde molivululanden är nödvändigu belräffunde de berördu
frågornu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller 10 -utdrug tillägger RSV, att de praktiska svårigheterna lill stor del
är avhängiga av den utformning och riickvidd som sekretessbestämmelserna vud
gäller purt kan få belräffunde uppgifterna i skalleregistren. Nuvarande
sekreless bör enligt RSV:s uppfattning, inom ramen för 2 kap. 2 §
iryekfrihelsförordningen, kunna utvidgas lill att generellt gällu
luxeringskoniroll. Taxeringskoniroll får, i vurje full under
luxeringspe-rjoden, generellt unses pågå för vurje skultskyldig, vilkel RSV har
påpekal i remissyttrande över promemorian Handlingssekreless och lystnadsplikt
Med en sekreiessbeslämmelse av anlyll slag skulle 10 S-uldrag belräflande
pågående års laxering inie behöva göras förrän efter laxeringsperJodens uigång.
En sådan ordning, som inle kan anses medföra någon egentlig begränsning av
enskild persons möjlighet all bevuka sill iniegrileisskydd, skulle avsevärt
minsku de pruklisku svårigheiernu ull iukiiu reglernu i sekreiesslugen i
sumbund med skulleudminislruiJonens urbeie med 10 ij-uidrug. Vidure skulle
dnlulugens reglering uv underrällelseskyldighelen därmed inie kommu i direkl
konfiikt med den i sekreiesslugsliftningen nödvändigu regeln om unduniug från
purlsinsyn i frågu om malerial som är eller uvses bli föremål för kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverkel
för ell loggregisier över all lerminalirafik, j vilkel vurie iransuktion
antecknas i kronologisk ordning med uppgift om det behörighetskort som unvänds
vid lilHullet om den person som trunsuk-lionen uvser och om irunsukiionens
innehåll. Verkei hur fåll ell fåiul frumsiällningur om uppgifier ur
loggregislret I ett pur full, där de sökunde precjserui ett fålul dugar de
önskat uppgifter för, har uppgifter lämnals med slöd av offentlighetsprincipen.
För att ta fram önskade uppgifter krävdes emellerlid vissa modifieringar i
programmen. Kostnaderna för programmering och maskinljd m. m. uppgick lill mer
än 6 000 kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
atl ha anfört ett exempel på hur en person vid ire lillfällen har begärt Ull få
vissu uppgifter och hur dessu ärenden hundludes nv verkei och duluinspeklionen
fortsätter verkei:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
hur nämnt loggregisier i sumband med alt man-på sid. 221 och 328 - lalar om
svårigheler ull lillämpa 10 i; datalagen. DALK hur emellerlid inte klart utsagt
all sådana regisier bör undanlas från underrättelseplikt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
riksförsäkringsverkels loggregisier skulle anses som personregisier i
dalalagens mening och undanlag inte görs från underrällelseskyldighelen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>enljgl
10 ij dalalagen skulle delta innebära väsenlliga påfrestningar på daladriften
och mycket stora kostnader för riksförsiikringsverkct En kalkyl har gjorls som
visar den beräknade kosinaden föratt ta fram uppgift om varje förändring j
loggregislret rörande en person under den tid registret har förts. Kalkylen visar
all del skulle hu kosiui cu 120 000 kronor ull tu fram önskade uppgifter
rörunde en perst)n. Vid frumlugning av uppgifter för fieru personer ökus i
princip kostnuden med 120 000 kronor per person upp lill en muximikosinad av i
runt tal ell par miljoner. Då måsle nämligen undru sorleringur och
selekierjngur ske. Ytterligure en kalkyl hur gjorls för all klurlägga kostnuden
om mun vid varje tillfälle då underrättelser enligt 10 ij datalagen framställs
också skulle tu frum uppgifier ur loggregislret för vurje sökunde. 1 dellu full
lörulsutis uu ett särskili system ulvecklus lör ändumålet Kulkylen visur an
initialkostnaden skulle bli ca 450 000 kronor. Därefter skulleden löpande
kosinaden fördel första året bli ca 1,3 miljoner kronor. För varje ytterligare
år som loggen lagras skulle därefter lillkommu 330 000 kronor. Andru året
skulle således den löpande kostnaden bli ca 1,66 miljoner, tredje årei 1,99
miljoner osv. Men del är inie bara kosinaden som ulgör problem i sammanhanget
En sådan rutin kräver så stor kapacilel alt den kommer ull kräva ytterligare
uiruslning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
nämnda problemet gäller även andra informationsmängder som liksom loggen,
egenlligen endast utgör mellanled i daiabearbelningen. Del förs journaler över
daiabearbeiningar för au man i efterhand skall kunna klarlägga hur en körning
har gåll lill etc., del förs back-up-regisier m. m. Skulle del krävas ail
underrättelser lämnas även ur sådana informationsmängder torde myckel siora
problem uppkomma för de fiesta daiacenira-ler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkei
nämner ytterligare en kalegori regisier i sammanhanget Ofta las, liksom vid
riksförsäkringsverkel, en kopia av databaser vid varje årsskifte. Man behöver
ibland kunna gå tillbaka och se hur regislerbilden såg ul lidigare. Regisiren
behövs också för statistiska bearbetningar. Verket frågar "sig om del är
rimligt all underrättelse enligt 10 ij datalagen skall lämnus både från basen -
som speglar del akluella läget - och från de oliku årsregisircn. Della skulle
innebära all en sökande skulle kunna få ell anial uldrag med skillnader i
informalionen på grund av förändringar som skell under lidens gång. Ell sådani
förfarande lorde endasl vura ägnal all förvirra begreppen för den regisirerade.
Del är önskvärl all problemel beakias och all rikilinjer ges i förarbeten lill
eventuell lagändring. Riksförsäkringsverkel anser därför all beslämmelse bör
införas i datalagen som klart undantar mellanlagring av uppgifter eller annan
undanlagrJng av uppgifter som endasl har till syfte au öku säkerheten och
möjlighelerna all rekonstruera olika register. AlternaiJvi kan della lösas
genom alt dalainspeklionen ges möjligheten att undanta sådana uppgifier från
skyldigheten enligt 10 § dalalagen. Också slalislikregisler nämns av DALK
bland sådana regisier där 10 ij dalalagen är svår all lillämpa. Även inom della
område lorde finnas skäl till undanlag särskilt då del gäller regisier med
myckel kort varaktighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
likhet med RSV tur nkslorsäkringsverkei slulligen upp frugun om när en regisier
skall anses så färdigi ull 10 i; dalulugen skull lillumpus. Ofta läggs regisier
upp med hjälp av historisk informulion. Erfurenheismässigi finns</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>brister
i sådun informulion och del lur oftu lång lid uti rätiuiill informutionen. All
lämnu underrättelse under dennu rälielseperiod lorde vuru mer lill förtret un
lill nytta för den enskilde. Det borde därför klurl ulsiigas all underrättelse
behöver lämnas försl när registret är korrekt enligt de konlroller, som kun
ullöras, och när aktuellt syslem är uiieslul.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Också bankinspektionen och
samhällsvetenskapliga fakullelsnämnden vid Siockholms universilel tar upp behov
av undantag från underrällelseskyldighelen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligi bankinspeklionens
uppfattning är hos banker och andra förelag under inspeklionens lillsyn
förhållandena ofta sådana att den ifrågavarande underrättelseplikten bör kunna
underiåias. I många fall tillämpas på grund av gällande bestämmelser eller vad
eljest befunnits erforderiigt eller lämpligt en ordning som innebär atl
registrerad med viss periodicitet automatiskt flr uldrag ur fört register.
Exempelvis lämnas saidobesked med jämna mellanmm eller eljesl uldrag ur
bokföring/register vid förändringar i della. Därmed kan lillgodoses även de
syften som bär upp bestämmelsen i 10 ij första siycket, nämligen atl den
registrerade av integrileisskäl skall fl veia vad som finns regislreral om
honom. Ändå har förekommii atl registerutdrag begärts i sådan omfattning,
uppenbarligen av andra skäl än integrileisskäl, all driflstekniska olägenheter
uppstått därav. Enligt inspektionens uppfattning kan det vara befogat all
avgiftsbelägga sådana särskilda regisieruidrag. Med andra ord bör kriierierna
för underiåtelse enligt fjärde slyckel också kunna uigöra sådana särskilda skäl
som enligt andra stycket kan motivera all avgift Ullas om särskilt uldrag begäres.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällsveienskaiiliga
fakullelsnämnden vid Siockholms universilel karaklä-riserar daiainspekiionens
lillämpning av principen all alla undersökningar skall göras på de undersökias
villkor som ell allvarligl censurhot I många fall har dalainspeklionen krävi
all de regislrerades samlycke inhämias. Dalainspeklionen har i prakiiken gett
dem som registrerats för brott som är så allvarliga atl de införts i
slraffregistret räll all förhindra kriminologisk forskning med användning av
datamaskin. Regisierlbrskning om varje lyp av skambelagda handlingar blir
omöjlig med denna lillämpning av dalalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regisierundersökningar
av kriminella, av abortsökande, av socialhjälpslagare, av alkoholisler, av
narkomaner m. fi. kan ulföras så an de undersöktas integritet skyddas
fullständigt genom alt inie ens forskaren behöver känna lill deras idenlilel.
Men en underrättelse utsänd lill vederbörande om au han/ hon ingår i en
undersökning av personer i kriminalregistrel kan av misslag öppnas av anhöriga
och ledu lill verkligu trugedier. Ingen seriös forskure vill -även om
duluinspeklionen lydligen lillsiyrker sådani - la en sådan utsändning på sill
ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
moisvurunde sätt kun en utsänd underrättelse un en person uliugils till en
undersökning därför ull hon fåll eller sökl ubort vuru en direkl lära för
personens inlegritet Detsamma gäller givelvis om man underrällas om all man
mediagits i ell slickprov beslående av barn lill personer som varil</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 109</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>iniagna på ungdomsfängelse eller i eu slickprov beslående
uv burn som fölls sedun moderns begärun om legul ubort uvslugils. I lär innebur
underrättelsen uppenburligen ock.så röjunde uv uppgift som bort hållas hemlig
för andra än den uppgiften avser. Regeln all den regisirerade skall
underrällas, innan registeruppgift får användas, leder då till atl
undersökningar av här exemplifierat slag inle kan göras eller lär görus utan
dator. Diirför upphör nu i fiera fall sådan forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mer allmänna kommentarer lill DALK:s resonemang kommer
från dalainspeklionen, UHA, SPN, byråkraiiutivdningen, Malmö kommun och lokala
skaliemyndigheien 1 Stockholm.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Daialnsjiekilonen anför atl dispens från
underrällelseskyldighelen endasl bör komma i fråga i undaniagsläll när underrättelseskyldjgheien
kun undvuras ulan risk för inirång j regisireruds personligu iniegrjlet Trois
dellu kun giveivis en meddelud dispens alliid förunledu negulivu reuklioner.
Dulainspeklionen frumhåller därför uu JK hur besvärsräll även i frågu om beslul
om sådan dispens. JK skall därvid lillvaraiu ullmännu inlressen, jnneläliande
främsi de regislrerades iniresse av iniegrileisskydd. JK kommer därför all få
underrättelse om beslul av dalainspeklionen om dispens från
underrällelseskyldighelen för del fall inspekiionen ges befogenhei all meddela
sådan dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Datainspektionen som i och för sig finner det självklart
att besked enligt 10 § dalalagen skall innehålla uppgift om vilket register
utdraget avser och besked om hur man flr kontakt med den registeransvarige,
understöder <span style='text-transform:uppercase'>DäLK:s </span>förslag om atl
registerutdrag som lämnas enligi 10 § dalalagen skall förses med adress och
telefonnummer m. m. lill den regisieransvarige. Detla skulle i någon mån kunna
underlätta för den registrerade atl fl lill stånd rättelse eller komplettering
av registret Inspektionen delar DALK:s uppfattning alt datainspektionen bör
föransialia om all åtgärder vidlas så all utdragen komplelterus med angivna
uppgifier. Frågan om räll för den, som inte är registrerad i visst regisier,
all på begäran 11 besked härom har inle lagits upp av DALK, men bör rimligen
lösas i posiliv riklning. Av ordalagen i 10 ij datalagen kan delta dock
näppeligen utläsas, varför en jusiering av lagtexten bör göras i detta syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÅ framhåller alt antalet uldrag som enskilda begärt ur
myndighelens regisier med stöd av 10 § daialagen under 1977-78 endasl har
uppgått lill ett 20-tal. Del synes därför inte inom högskoleseklorn finnas
något behov av en utökad underrättelseskyldighet Däremot kan och bör givetvis
den generella informationen lill de regisirerade förbättras i fiera avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SPN anser att om regisirerad anmäler all uppgift är
felakiig skall underrättelse erhållas ulan anmodan så snart den felaktiga
uppgiften rällals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byråkrailuiredningen anser all seil ur den enskildes
synvinkel är underrällelseskyldighelen om innehållei i olika regisier ell av
de mest värdefulla inslagen i datalagen. Bestämmelsen i 10 ij datalagen ger den
enskilde en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>möjlighet
till insyn i och därigenom ell vissl infiytande över innehållei i registren.
Det kan dessulom betraktas som ell intrång i iniegrilelen all inle vela eller
kunna få vela om man förekommer i vissa register. För au bestämmelsen skall
vuru verkningsfull krävs utt den enskilde inlbrmerus om Ull hun hur räu ull
begära registerutdrag och hur han skall göra för att få registeruppgifterna
sumt om vilku register som finns. En förkluring lill utt antalet förfrågningar
om uldrag har vurit lågt kun enligt utredningen vuru dåligu kunskuper om
möjligheterna alt få sådana underrättelser och om vilka regisier som finns.
Även om kunskaperna om dessa frågor skulle vara tillfredsställande finns del en
rad praktiska problem. Del kan innebäru ett ganska omfattande arbete och medför
portokostnader alt kontakta alla länkbara regisieransvariga. Dessutom krävs ett
eget inilialiv från den enskildes sida. Ulredningen uttalar vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
nyckelfråga är om de regisieransvariga skall åläggas alt med jämna mellanrum
lämna registeruppgifter till dem som förekommer j regisiren. Byråkratiutredningen
har förståelse för de skäl DALK anfön mot au ålägga alla registeransvariga all
självmani sända ul uppgifier lill samiliga som förekommer i regisiren. Man
borde emellertid överväga atl ålägga innehavare av vissa register den
skyldigheten. Detta skulle innebära en väsenilig förstärkning av
iniegriieisskyddei för den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan också finnas anledning atl överväga möjlighelerna att skapa ett system som
gör det möjligl för den enskilde atl enbarl vända sig till en instans föratt fl
alla de uppgifter som han är intresserad av. Om man underiättade för den
enskilde på denna punkl skulle man bättre nå syftei med bestämmelsen i 10 §
datalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byråkratiutredningen
anser sammanfattningsvis att informationen till allmänheten om befinUiga daiaregisier
bör förbättras och atl lillvägagångs-säliel för al.l få uppgifter ur regisier
bör göras så enkelt som möjligl. På detta sätt skulle 10 ij datalagen få en
bättre effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
kommun konstaterar att vid underrättelse till registrerad sker ofta sammanställning
hos förelag eller myndighet ur samtliga förda register, vilket ger handhavande
personal en totalbild av den regislrerades dala. Sådan sammanslällning sker hos
Malmö kommun dels av konlrollskäl dels av ekonomiska skäl (portobesparing). Den
prakliska lillämpningen av dalalagen ger således ell resullai, som dalalagen
avser all förhindra. Förhållandel syns ej vara uppmärksammar i datalagen eller
i datainspektionens anvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>15
Datainspektionens tillsynsverksamhet och behovet av en särskild
dataombudsman</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
relalivi litet antal inslanser kommenterar DALK:s synpunkier på dessa frågor.
Med undantag för fyra föreningar (se vidare nedan) delar de som uttalar sig för
DALK:s uppfattning atl det f n. inte finns skäl alt inrätta en särskild dalaombudsman.
Ulan all besläml la siällning till frågan tycks också</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JK
ha en viss sympati lor en konsirukiion med ell frislående organ. Del
sammanhänger med de problem JK har mött i samband med sina funktioner enligt
dulalagen. JK anför följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Datalagen
tillkom före min utnämning lill JK. Jag har därför inle lidigare haft tillfälle
all uttala min uppfattning om den valda konsirukiionen med JK som en form av
"ombudsman" eller allmänt ombud i dalalagens lillslåndsärenden med
särskild uppgift ali lillvarala privailjvsinlressena. Närjag nu har tillfälle
all uttala mig kanjag dessutom göra del med ca fyra års erfarenheter som
bakgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Först
några siffror. Till JK har sedan datalagen trädde i kraft inkommit 7 550
ärenden enligt datalagen. 1 praktiken rör det sig om lika många beslul av
datainspektionen. Sedan slutet av februari 1975 överlämnar inspekiionen inle
beslul i ärenden som handlagts enligt del s. k. förenklade förfarandet - Hos JK
förs ingen slaiistik över antalet ärenden i vilka JK anförl besvär. Jag saknur
emellertid anledning betvivla riktigheten i DALK:s uppgift ull del rör
sigomell20-lal full. - Antulet full därenskildu personer, loreningure. d. vänt
sig lill JK med en begärun om all JK skall anföru besvär mol duiuinspekiionens
beslul är myckel begränsul, iroligen mindre än fem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konstruktionen
med JK som eu ullmänt ombud för att bevaka allmänhelens - i belydelsen menige
mans - iniresse kan enligi min mening ifrågasällas. Jag vill göra del av fiera
olika skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
skäl är av mer principiell nalur. JK är regeringens juridiske rådgivare och
siaiens ombudsman. Delta bör ställas samman med del faktum att fiertalet
känsliga personregister är statliga regisier. Det kan därför mycket väl hända
attjag i en egenskap har att anlägga synpunkter på huruvida ett regisier bör
inrälias eller vad det bör innehålla varpå jag i en annan egenskap har all
granska ell beslul av datainspektionen i samma ämne. Situationen behöver
emellertid inle vara så tillspetsad. En statlig myndighei, som för ell personregisier,
kan vara iveksam i en juridisk fråga med anknyining lill dalalagen och begära
råd av JK. Jag ser del som en vikiig uppgift för JK all ulöva sådan rådgivning
på myndigheiernas begäran. Samma fråga kan emellerlid därefier komma upp i ell
ärende från dalainspeklionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
säger sig självi atl min ställning i ärenden av nyss berörl slag inle kan vara
problemfri. Även om anialei fall där dubbelsläliningen lydligl framträder
måste bli begränsal -jag har hittills upplevt bara två fall - är liigei inle
tillfredsställande från principiell synpunki. Enda utvägen all komma lill rätta
med problemel är enligt min mening all lägga uppgiften på ett organ som inte -
i likhet med JK - också har uppgiften alt vara regeringens juridiske rådgivare
och ombudsman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
jag lämnar principfrågan vill jag gärna betona önskvärdheten av att JK i ökad
utsträckning tilläggs uppgifien atl bevaka vad som kan kallas
"allmäniniressen", dvs. samhällets eller det allmännas iniresse, i
synnerhei vid s. k. posiliva beslul av myndigheler, t ex. i lillslåndsärenden.
Detla iniresse är emellerlid någoi annat än det iniresse - allmänhetens
intresse -.som JK har atl företräda enligt 25 § datalagen. Allmänhelens
intresse kan myckel väl slrida mol del allmännas iniresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Personligen
hade jag räknat med atl JK-utredningen vid sin genomgång av JK:s uppgifter som
en självklar uppgift skulle ta upp även den problematik jag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nu
sökt belysa. Eftersom detla inle skell anserjag ull frågan bör lus upp under
den fortsulla beredningen av DALK;s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
annal skäl all ifrågusuttu lämpligheten av den rådande ordningen är övervägande
prakliskl. Vissa molionärer som ullalui sig för en dalaombudsman har bl. a.
framhållil all det har är fråga om ett så specielll och svårbearbelat område
att del bör skötas av personer med särskild kompetens för saken (DALK s. 225
my).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är benägen att insiämma i deltu uiiulunde. Aii läsa daluinspektionens beslul
och bilda sig en uppfattning i inlegriieisfrågan kräver inle bara juridiska kunskaper
uian också kunskaper om ADB-ieknik. Det är myckel läll alt "bli förd bakom
ljuset". Detla innebär ingen krilik mot inspeklionens sätl all avfuiiu sinu
beslut. Mun bör hell enkelt vuru gunsku bevundrud i frågor som rör ADB-ieknik
och säll ull utnytlju lugrui muieriul Rjr ull kunnu genomskådu innebörden uV lillslåndsbeslulen
och därvid fogude villkor m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
min egen del bedömde jug del så ull jug när duiulagen irädde i kraft möjligen vur
- på grund uv min lidigure verksumhei, bl. u. som mångårig ordförande i sumarbeisorganei
för ADB inom rättsväsendet - kompetent att fullgöra den granskning datalagen
förutsätter all JK skall utföra. Sedan jag i övrigt skiljls från alli arbele
med ADB-frågor och tiden gåll harjag blivit alltmer medveten om bristerna i min
egen förmåga atl "hänga med" i utvecklingen. Delsamma gäller mina
medarbetare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av del nyss anförda är att om JK skall behålla sina uppgifter enligt datalagen
bör olika ansträngningar göras för atl hålla JK och hans personal med
nödvändiga kunskaper på området. Detta kan ske genom deltagande i kurser,
symposier, internationella konferenser elc. En förutsättning för atl ell sådani
program skall kunna genomföras är atl nödvändiga medel ställs till förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dalainspeklionen
anför all en av grundlankarna bakom dalalagen är all inspeklionens
tillsynsverksamhet skall ha en central ställning för skyddet uv den personligu
integriteten. En annan tanke har vurit uti när lillslåndsverksumhelen hur pusserui
sitt iniliulskede med siora arbeisbalanser skulle resurser föras över från
tillstånds-till tillsynsverksamhelen. Det har nu visat sig all lillslrömningen
av lillslåndsärenden är så sior all lillräckliga resurser inle har kunnai frigöras
lor tillsynsuppgifter. Del har dessulom visal sig lämpligi atl göra
tillståndsprövningen så grundlig all den innefattar också ell väseniligi momenl
av lillsyn. Inledesto mindre är det enligt inspektionen beklagligt all
tillsynsverksamheten inle har kunnat ges en betydligt större omfallning än som
har skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inspekiionen
fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En vikiig
uppgift för dalainspeklionen är all hjälpa de enskilda medborgare som råkar i svårigheler
på grund av felakiiga eller brislfäUiga uppgifter i personregisier. Del är
också väseniligi all inspekiionen kan verka för all sådana siiuaiioner
förebyggs. Detla kan lill en del ske i lillslåndsverksam-helen. Dessa frågor
hör emellerlid främsi hemma inom lillsynsdelen av inspeklionens verksamhei. För
all denna skall få en fullgod effeki i nu berörda fall krävs också all
medborgarna känner till all inspekiionen finns och kan ge den angivna hjälpen. Della
förutsätter informaiion. Inspekiionen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>har
hittills endast till nöds kunnai fullgöra de nu skisserade uppgifierna. Del
finns myckel som lalar för alt belydligi mera arbeie skulle behöva läggas ned i
della avseende. Man kan uigå från all samhällets fortsatta dalorisering kommer atl
slälla stora krav på inspekiionen för framliden. När nu lillslåndsverksamheien
bl. a. mol bakgrund av DALK:s förslag knappasl kan anias få mindre omfattning
framdeles, måste således nya resurser tillföras för atl göra intensifierad
tillsyn möjlig. Det finns därvid enligt inspeklionens uppfattning ingel som lalar
för all sådana resurser borde skapas inom någon hell ny organisaiion, ceniral
eller regional. Hittillsvarande erfarenheler talar istället för atl man på
bästa och effektivaste sätt skulle kunna ulnyllja sådana resurser om de
tilldelades datainspektionen för en angelägen vidgning av tillsynsverksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller frågan om en dalaombudsman anför inspekiionen all man ser som en
huvuduppgift all hjälpa enskilda medborgare, som har hamnai i svårigheter till
följd av brister i samband med dalaregistrering av personuppgifter. För all della
skall kunna ske är det vikligl att den enskilde vänder sig till inspekiionen.
Inspektionen anser au del är svårt au ha någon uppfattning om i hur sior ulsiräckning
i förhållande lill antalet av enskilda uppmärksammade felhanteringar och andra
orikligheter i samband med databehandling av personuppgifter, som della sker f n.
Mycket lalar emellertid för atl ell stort antal befogade klagomål inle kommer
till inspektionens kännedom eller når inspekiionen bara på omvägar. Inspekiionen
påpekar också all enskilda klagoärenden ofta kan fungera och fungerar som en inkörsporl
för all uppmärksamma och lösa generella fel, i.ex. olämpliga ruliner vid daiabe-handiing.
Genom den konkreiisering som sker i ett enskilt klagoärende kan lillsynen göras
mer djupgående. Denna form av lillsyn är därigenom minst lika värdefull som
sedvanliga inspeklionsbesök vilka av hänsyn lill såväl datainspektionens
resurser som den regisleransvariges koslnuder måsle göras lämligen
övergripande. Delta föranleder inspektionen alt i en något annan form än i DALK:s
diskussion ta upp frågan om en dataombudsman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Och
inspektionen fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ordel
ombudsman i vissa sammansättningar har under efterkrigstiden i dagligt tal fått
ett starkt anslag av "den hos vilken man klagar" eller- som sägs i DALK;s
betänkande - "en klagomur". Kanske skulle del av den anledningen vara
befogal att lill daiainspekiionens organisaiion foga begreppei dalaombudsman,
vilket klarare än del neutrala "inspektion" skulle betona allmänhelens
möjlighel all vända sig lill myndigheien med klagomål, frågoroch problem. Dalainspeklionen
har ingen beslämd uppfattning om hur begreppei dalaombudsman organisaioriski
skulle lillföras inspekiionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
I Siockholms län anför liknande synpunkter. Enligt länsslyrelsens uppfattning
är den nuvarande lösningen med dalainspeklionen som en klagomur för allmänheten
och JK som i egenskap av allmänt ombud i datalagens lillslåndsärenden
tillvaratar privatlivsintressena helt tillfredsställande. För all förstärka
och klarare markera datainspektionens roll som allmänhetens förelrädare i
datafrågor föreslår emellertid länsstyrelsen, all i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>instruktionen
för dalainspeklionen införes ell lillägg, att chefen för inspektionen skall
tillika vuru duiuombudsman med särskild skyldighet ull föreirädu ullmänheten i dulufrågor
- en puruileil till konsumeniverkei och KO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AMS
kun inie finna ull det i nulägel finns skäl lör såduna organisuiorisku Ibrändringur
som inräliunde uv en befuitning som duiuombudsman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
karakieriserar den känsla uv maktlöshet gentemot dalaleknikens yttringar och
den dulaoro som förekommer i viss mån som en mörkerrädsla, dvs. en brisl på
information lill allmänheten om vad datatekniken innebär samt dess direkta och
indirekia följder Förutom genom en något vidgad lillämpning av möjlighelen alt
ålägga regisieransvarig informationsskyldighet till de regisirerade som
rekommenderas av kommittén, är daiainspekiionens lillsynsenheis funklion som
klagomur beiydelsefull i dellu uvseende. Au frågan om inrällande av en
fristående dalaombudsmannafunk-tion uppkommil i den allmänna deballen kan i
viss mån förklaras av alt denna del av daiainspekiionens verksamhei inie i lillräcklig
grad uppmärksammals. SACO/SR, som delar kommitténs uppfattning all del inle
finns skäl alt nu inrätta en myndighei som dataombudsman, finner skäl påpeka
att marknadsföringen av nämnda funklion hos dalainspeklionen bör förbättras
och iniensifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lokala
skaliemyndigheien I Siockholm har ingen erinran mol all datainspektionen successivi
förskjuter sin verksamhet från lillsiåndsprövning lill tillsyns- och
kontrollverksamhet Frågor om inlegritelsinlrång är ibland av komplicerad art
och löses snarare genom djupgående samverkan under längre lid än inspektions-
och remissförfarande från ev. dataombudsman. Myndighelens egen verksamhei är
dock generelli så hårt reglerad av lagar och författningar ull ev. övertrump snurasl
hör hemma under justitieombudsmannens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
Landsiingsförbundei avvisar tanken på en särskild dalaombuds man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är endast Riksdaiaförbundei, Svenska dalaföreningen. Svenska civilekonomföreningen
och CivUekonomernas riksförbund som entydigt tar ställning för all man skall lillskapa
en frislående dalaombudsman. Organisalionerna anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser i motsats lill DALK alt inrättandet av en särskild dalaombuds-mannafunklion
som komplement lill dalainspeklionen är motiverat. De lidigare berörda
farhågorna för alltför stor koncentration till en myndighei är ett skäl, den
mera personliga framtoningen av en ombudsmannafunktion, vilkel kan förstärka
den enskildes känsla av stöd vid konfiikier med datasamhället, ell annai. Vi
finner t. ex. den i belänkandet förda diskussionen om omöjligheten för
enskilda anställda atl framföra klagomål mol förelagens regisier annat än via
sina fackliga lopporganisationer sakligt väl underbyggd men för individen djupt
otillfredsställande. Ett besvärsorgan (utöver JK) är motiverat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare kommer en mångfald ADB-frågor uianför iniegriieisområdei
all krävu engagemang och som exempel kan nämnas frågor kring ADB och arbelsmarknaden.
Vi unser all dalainspeklionen, liksom hittills, bör koncen-irera sin verksamhei
lill frågor kring ADBoch iniegriiel medan i belänkandei nämnda frågor kring
blanketters utformning och läsbarhet m. fi. ärenden bälire kan hanleras av en
dalaombudsman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 Strukturen av framtida ADB-system
och regionala ansvarsnämnder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De inslanser som har ullalal sig om r e g i o n a I u
ansvarsnämnder har alla anslulii sig lill DALK:s slåndpunkl all sådana inte bör
inrättas. Det är RRV, AMS, lokala skaliemyndigheien i Siockholm, Landsiingsförbundei
och S.4C0/SR.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR anför härom:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK har haft atl pröva frågan om regionala
ansvarsnämnder, som vid sidan av Dalainspeklionen närmasi skulle prövu behovei
och lillållighelen atl samköra data från statliga, vur för sig regionuliserude ADB-system.
SACO/ SR delur DALK:s uppfuttning ull någon form av regionala organ för sådunu
frågor ej ytterligare skulle öku den enskildes irygghei i någon avgörande grad.
All ell förslag om regionala ansvarsnämnder förts fram i riksdagen visar,
enligt SACO/SR:s uppfattning, närmasi vilkel avsevärt behov av information om
datatekniken som föreligger, inte minst hos politiker och andra beslutsfattare.
Detla informationsbehov lorde emellertid kunna lillgodoses genom redan
existerande organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lokala skaliemyndigheien i Siockholm finner generellt inga
skäl för inrätiandei av regionala ansvarsnämnder. Skallemyndigheternas verksamhet
är klarl förfallningsreglerad, vilkel i och för sig bör vara en garanti mol
missbruk i fråga om otillbörlig samköming av register. Ansvarsnämnder kommer säkeriigen
att innebära ulökad byråkrati inle minst för allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Strukturfrågan berörs av siaiskoniorei, RSV, UHÅ. byråkrailuiredningen.
sårbarhetskommitlén. kronofogdemyndigheten 1 Nacka saml Leveran-lörsföreningen
Kontors- och Datoruiruslning (LKD). DÄLK:s överväganden lämnas i stort sett
utan erinringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV hänvisar lill sina yttranden över betänkandet (SOU
1976:58) ADB om samordning och Statskonsults rapporter Samordnad regionalisering
av dalordrift och Modeller för spridning av dalordrift och uttalar endast alt
verket delar DALK:s uppfattning att det från iniegriteisskyddssynpunkt inte är avgörande
om strukturen i ett dalasyslem är ceniral eller regional. RSV instämmer i alt
man så långt det är praktiskt möjligt bör undvika blandad drift, dvs. drift av fiera
system inom samma sysiemmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siaiskoniorei anför all del i många fall också i fortsällningen
kommer all vara ekonomiski fördelakligl all ha dalordriften samlad i centrala
system. Man är bl. a. bunden av gjorda investeringar. Stordrift i cenirali
uppbyggd</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dalordrift
har också ekonomisku och leknisku fördelur jämfört med decen-iraliserude uliernutiv.
Duiorernu blir dock ullt billigure. Dellu kommer utun ivekun ull medföru ull de
sprids alli närmare användarna och därmed lill ulll lleru regionulu och lokala funklioner.
Hur man ordnar dalordriften och uilbrmur sina ADB-sysiem lolalt selt är inle enban
en ekonomisk fråga. Också andra fakiorer måsie vägas in. Inlegriielsaspekien
aren sådan fakior. DALK har bedöml olika sysiemsiruklurer ur den uspekien och
förordar med någon ivekan regional specialiserad drift. DALK anser dock all man
inie en gång för alla generelli kan slå fa.si en sysiemsirukiur som den bästa i
alla avseenden. Staiskonioret delar den uppfattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vurje
tillämpning måste bedömus för sig med hänsyn till de behov vurje verksamhei har
av lillgång lill datorkapacitet och lill tekniska, ekonomiska och
organisatoriska krav saml övriga förutsättningar som i varje särskilt fall
skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÅ
belyser frågan utifrån sina egna erfarenheter och uttalar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
regisiersiruklur som föreligger i STUDOK-fallei har upplevis som posiliv i inlegrileisskyddsavseende.
Den innebär all vurje högskoleenhels studerunderegisler är hell lokull med ell regislerunsvur,
som uiövus uv högskoleslyrelsen. Därigenom gurunlerus de regislrerude genom
sina represenianier i slyrelsen eil direkl infiylunde över handhuvundel av registrei,
över hur uppgifter görs lillgängliga etc. På några håll har dataskyddskom-miltéer
bildats. Alternativen lill nu nämnda orgunisulion - centralt eller regionall orguniserude
register - skulle medföru all möjligheternu lill insyn och infiylunde över
registren på ett inle önskut säll uvlägsnudes från de regislrerude och den
miljö regisieruppgifternu skull dokumenieru.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Driftslrukluren
är i STUDOK-fallei baserad på de fem dalorcenlrulernu inom högskolornu och kan närmasi
beskrivas som "regional blundad drift". UHÄ är i dellu sammanhang
inte berett atl uttala sig om fördelarna med en längre gående specialisering
utan vill bara erinra om all utredningen om studiedokumentation och statistik lor
högskolan kommer all i sill belänkande behandla bl. a. den framlida
driftsorganisationen för STUDOK-sysiemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kronojögdemyndlgheien
i Nacka anför all sirukturen av framlida ADB-syslem är en synnerligen akluell
fråga för exekulionsväsendei då f n. Slaismakierna ännu inie har lagil
ställning lill hur redovisningssyslemei för exekutionsväsendet (REX) skall vuru
uppbyggt. 1 diskussionerna huruvida ell centralt eller regionalt baserat system
skall inrättas har framhållits alt antalet kronofogdemyndigheter är en fråga av
underordnad belydelse. Kronofogdemyndigheisuiredningens belänkande (SOU
1977:42) redovisar en lösning för exekutionsväsendets organisaiion som lillgodoser
de decen-iruliseringsslrävunden som varil rådande under senare år. Samma slrävunden
hur påverkul deballen om REX-sysiemet Uppfattningen har därvid vurit ull om ambiiionen
skall vara all fördelu ansvar och arbetsuppgifter närmare de människor som
berörs du skall även inlbrmalionshunieringen spridus. Dennu umbilion saknas
anledning all förkasia. Skall den kunna realiseras på ell</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eftckiivi
och ralionelll säll krävs emellerlid onekligen ell datorstöd med bredast
möjliga bus. Del är härvid inle ell regionalt specialiserat stöd som erfordras
utan ell cenirali syslem med en direklålkomst till informaiions-malerialel som
är lika för alla deceniraliserade besluisfailare. Kronofogdemyndighelen finner
del därför särskilt angelägel all framhålla all DALK vid sill lillvurulugande
av inlegriieisiniressei inie har lugil ställning forell sirikl regionull speciuliseral
syslem uiun kan länka sig även allemalivei central specialiserad drift, vilket
närmast får anses molsvara REX-syslemels föreslagna uppbyggnad. Det är myndighelens
uppfattning atl REX-syslemei bäst kommer lill sin räll i den sisinämnda systemsirukiuren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byråkrailuiredningen
anser all en regional sysiemsirukiur bäsl gagnar iniegritetsskyddel. Graden av
decentralisering bör bedömas för varje ADB-syslem för sig. En deeeniralisering
av registren kan underlätta för allmänheten att ta koniaki med den regisieransvarige
i frågor som gäller regislerinnehållei, t ex. när del gäller möjlighelen alt
få rättelse av uppgifter. Föruiom service- och integritelshänsyn lalar även
säkerhets- och sårbarheisaspekier för en decentralisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sårbarheiskommiiién
anser all av de allernaiiv som diskuleras är regional specialiserad drift all
föredra från sårbarhelssynpunkt En regionalisering bidrar bl. a. lill att
minska antalet register över hela Sveriges befolkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
hänvisar vidare lill att man i sin lägesrapport har diskuierai strukturfrågor
och i sluikapillet uttalat alt övergripande riktlinjer bör ges som syftar lill
lösningar med en siörre spridning av dalabehandling. Dessa övergripande linjer
bör dock ulformas av slaismakierna och inie hos någon myndighei. Någon experimyndighet
bör likväl finnas som kan ge råd och anvisningar vad gäller strukturfrågor bl.
a. med hänsyn till integritets- och sårburhelsuspeklernu. En sådan myndighei
skulle bl. a. kunnu fungeru som serviceorgun ål olika regisieransvariga när de
slår inför val av systemlösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
mot DALK mest kritiska inställningen kommer lill uttryck i LKD:s yttrande.
Föreningen anför bl. a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man utgår från den enskilda arbetsplatsens behov av databehandling -dvs. vad
som är enklasi och smidigast och ofta även billigast för den lokala instansen -
skulle syslemresonemangen sannolikt få en hell annan prägel än hittills. Della
synsätt har alltmer spritt sig inom näringslivet, och resultatet har blivit att
del inom de enskilda förelagen i dag finns eii slort anial mini-och koniorsdalorer,
medan del inom den offenlliga seklorn knappasl finns några. Efiersom della synsäll
inle finns representerat bland den offenlliga seklorns adminisiratörer och sysiemmän
kan del vara Ibrslåeligt alt ulredningen förbisett detta förhållande, men
synsättet är inle desto mindre realistiskt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vår mening är det uppenbart att integritelsfrågorna samt sekreiess-och
säkerhetsaspekterna påverkas av dessa fakiorer. 1 och med atl uppgifterna
sprids ul blir det svårare all göra sammanställning och samkörningar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samt
ull sorteru ut vissa personer. Del personliga iniegriieisskyddei blir uppenbariigen
bälire i del deceniraliserude än i det ceniraliserude systemet Den siuiisiik
som sänds in lill de cenlrulu systemen blir också mer anonyma än lidigure. Hell
självklurt är ell decenlruliserul syslem också mindre sårburl än ell ceniraliserut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
denna bakgrund har ulredningen enligi vår mening inie lillräckligi peneirerai hilhörande
frågor, som därför bör bli föremål för ytteriigare överväganden i ulredningen
eller på annal sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>17 Nya tillämpningsområden för ADB och konsekvenser för
datalagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endasl
i ell fålal remissyttranden kommenteras DALK:s förslag till en regel i
dalalagen som skulle göra del möjligl att undania vissa former av enklare personregislrering
som sker med ADB från lagens lillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK:s
förslag slöds av DAFA, SACO/SR, Svenska försäkringsbolags riksförbund och
Handelns arbelsgivareorganisaiion men avslyrks av hovrällen för Västra Sverige,
kammarräiien i SundsvaU och siaiskoniorei. Datainspektionen pekar i delta
sammanhang på behovei av en personregisteriag där registreringstekniken inte
har avgörande belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DAFA
delar kommitténs uppfattning om behovet av en undanlagsregel och anser vidare
bl. a. med hänsyn lill de svårigheler som föreligger vad gäller definiiioner av
den dataiekniska uiruslningens kapacitet och omfattning saml den myckel snabba lekniska
uivecklingen all vid lillämpningen av den nya paragrafen större vikt läggs vid
personregistrets storlek och syfte snarare än vid vilken leknisk uiruslning som
används.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
finner DALK:s skissering av nya länkbara användningsområden för ADB-lekniken
högst sannolik. SACO/SR delar DALK:s mening alt en regel i datalagen bör
införas, som gör det möjligl för regeringen alt efter hand undania vissa beslämda
former av enklare personregistrering från krav på tillstånd eller anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
försäkringsbolags riksförbund delar <span style='text-transform:uppercase'>DäLK:s
</span>uppfattning all lagregleringen bör gå parallelll med den lekniska
utvecklingen på områdel. Flera av de exempel på enklare personregislrering som DALK
nämner, t. ex. ord- och textbehandling, tillämpas i ökande omfattning inom
försäkringsbranschen. Enligt riksförbundets mening kan sådana former av regislrering
ej vara av den arten all några risker föreligger för intrång i den personliga
integriteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelns
arbetsgivareorganisation anför all det i handelsföretag förs en stort antal
begränsade personregister av likartad typ med hjälp av elektroniska kassaregisier
och lerminalsysiem. Organisalionen förordar atl denna lyp av uiruslning och sysiem
undanlas från eventuella krav på tillstånd eller anmälningsplikl. Om della inie
anses lämpligi, förordas en form av generelli typgodkännande för respeklive
syslem eller utrustning. Detta typgodkän-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nande
skulle innebäru, ull del individuellu handelslörelagel inte behöver ansöku om
tillstånd eller anmäla bruk av kassusyslem med personuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisalionen
påpekur ull del inom svensk handel finns ca 45 000 butiker. Del siora ftenalei
av dessa har mer än en anställd. De fiesia kassaregisier och buliksierminalsystem
registrerar uppgift om anställds nummer eller nyckelkod, försäljningsresultal,
felregisireringar, lidsuppgifter saml totalbelopp utt retlovisu. Förutom denna personinformuiion
förekommer del i vissa butiks-system insamling och temporär lagring av
uppgifter om kundernas kreditköp. Dessu uppgifter vidurebelbrdrus lill cenlrulu
sysiem, dur tillstånd enligt dulalagen krävs. Del vore därför lordelukiigi om
ansökan till cenlrala kreditsystem även kan inbegripa lillfällig lagring av
uppgifter på annan plals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrällen
jör Västra Sverige delar däremoi inte kommitténs uppfattning atl sådana
undantagsregler bör införas. Såsom kommittén har uttalat har utvecklingen inte kommii
så långl all del f. n. är möjligl atl ange vilka former av personregistrering
som kan undantas från dalalagens lillämpningsområde utan att skyddel för
personlig inlegritel ävenlyras. Med hänsyn lill atl del inte är möjligl att nu
närmare ange ifrågavarande regisier och eftersom ett påtagligt behov av
undantagsregler bör föreligga innan sådana regler införes i dalalagen föreslår
hovrätten i försia hand au 27 § skall uigå ur förslaget För den händelse atl
den lagsiiftning som kommittén föreslagil i 27 § ändå anses erforderlig anför
hovrätten följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör ankomma på regeringen all genom förordning föreskriva de akluella
undantagsreglerna. Hur de undantagna registren bör beskrivas kan hovrätten inle
bedömu. Med hänsyn till iniegritetsskyddel bordet i vue fall framgå av
lagtexten att undanlagsreglerna avser endasl sådana regisier som inie samköres
med andra regisier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av del anförda föreslår hovrätten i andra hand att 27 § avfallas så all
regeringen bemyndigas att genom förordning föreskriva atl beslämmelserna i 2 §
försia siycket och 3-7 !j§ inle skall gälla i fråga om personregister av viss i
paragrafen angiven beskaffenhet under förutsättning an samköming med andra regisier
inle förekommer. Sådan föreskrift bör få meddelas endasl om regeringen med beakiande
av uiruslningens art och övriga omständigheter anser uppenbarl alt regislreringen
inte kommer atl medföra otillbörligt inirång i de regislrerades personliga
integritet Regeringen bör få överlåta åt dalainspeklionen all meddela närmare
föreskrifter om sådani regisier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarräiien
I Sundsvall konsiaterar all DALK:s förslag lill undanlagsregel i 27 § är belingai
av den förväntade framlida utvecklingen på ADB-leknikens område. Såsom
kommittén uttalar har utvecklingen emellertid hittills inte kommit så långt att
det f n. är möjligl, aii i dalalagen ange vilka former av personregislrering
med ADB som kan undanlas från lagens lillämpningsområde ulan all skyddel för
personlig integnlel ävenlyras. Enligt 3 ij i instruktionen för datainspektionen
har inspekiionen all närmare följa utvecklingen och au hos regeringen lägga
fram förslag lill ålgärder som är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>li</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>pukullude
bl. u. i delta avseende. Med hänsyn lill del anförda anser kammarrätten, all
del f. n. ej finns behov av den föreslagna undantagsregeln. Allt eftersom
erfarenheterna ger anledning därlill kan datainspektionen förväntas framlägga
förslag i ämnel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Siaiskoniorei
släller sig iveksaml lill DALK:s lörslag. Gränserna Ibr olika slags datorer är fiytande.
En s. k. koniorsdator kan t. ex. förses med sådun utrustning ull mun kun unvändu
den för omfullunde regislreringur och beurbeiningur. Duiuiekniken ulvecklus dessulom
myckel snubbt Del ur därför ingen lätt och självklur uppgift att klassa datorer
så som man beskriver del i betänkandet Ersätts dalalagen med en allmän personregisierlag
faller lor övrigt frågan. Siaiskoniorei föreslår därför atl man nu väntar med
alt komplettera dalalagen på den punklen lills Ibrutsällningarna för en allmän personregisierlag
belysis närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Daipinspektloueii
vilsordar vad D.ALK uppger om en snabb utveckling på del dalalekniska områdel.
Man kan förvänla sig att många omvälvande nyheter kan komma atl presenieras
inom en begränsad framlid. Dalainspeklionen har redan fåll lili prövning dalalekniska
nyheter av del slag som presenieras av DALK, bl. a. datorsiöll lelekonferenssystem.
Med hänsyn lill utvecklingen är det förmodligen ofrånkomligt atl som DALK
föreslår skapa möjlighel all ge dispens från vissa regler i datalagen. Vilka
dispenser som kan bli nödvändiga kan ännu inie anges. Datainspektionen anser
det emellertid principielll olyckligt med ett system av dispenser från del
generella regelsys-lemet Att man trots detta antagligen lill följd av den
snabba tekniska utvecklingen ivingas in i en sådan situation lalar enligt
dalainspektionens upplänning synnerligen slarkl för behovei av en personregisierlag
där regisireringsiekniken inie har avgörande belydelse. Inspektionen betonar au
JK koinmer all ha besvärsräll även beiräffande de dispensbeslui av detta slag
som kan komma all meddelas av dalainspeklionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>18
Personregisterlagstiftningen på längre sikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>DALK:s </span><span style='font-family:Verdana'>framställning
har på denna punkl av naturliga skäl en mer spekulativ karaklär och innehålleringa
konkrela förslag. Inle heller remissinstanserna intar beslämda hållningar. De fiesta
som yttrar sig i frågan hyser dock sympali för DALK:s lanke au närmare överväga
om man inte borde eftersiräva en mer generell personregislerlagsliftning som inie
är bunden lill eu visst lekniskl förfarande. Kritiska rösler saknas dock inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ
delar kommitténs uppfaUning all iniegritetsskyddel inle bör specifiki knytas lill
vissl tekniskt förfarande ulan generelli inriklas på den personregistrering,
som kan anses kräva skydd för den enskildes integritet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
överåklagaren i Göleborg anser all på längre sikl en ny personregislerlagsliftning,
som inle får vara beroende av de meioder som används, synes bli nödvändig.
Därvid bör även en närmare granskning ske av registrens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sårbarhet
och möjligheternu au uvslöju olillutnu ullug. Uiun ell fungerunde
kontrollsystem är del reellu iniegritetsskyddel lilet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dalainspeklionen
har inle så sällan mötts av den i och för sig försiåeligu unmurkningen ull dess
verksumhei emellerlid kan le sig löjeväckande med lanke på atl den endasl avser
personregislrering med viss leknik. Den som ime lar regisirera personuppgifter
med ADB kan ju alllid i siori hell frill göra della med varje annan lillgänglig
leknik. En sådan uppfattning har emellerlid grundals på missuppfattningen att
annan leknik än ADB i praktiken medger hantering av så stora
informationsmängder, sådan snabb bearbetning och sådana siora möjligheteralt
kombinera olika uppgifter som kan ske med hjälp av ADB. När nu emellerlid även
annan leknik, exempelvis microfiche, börjar få myckel stor kapacitet, t. ex.
genom dalasiödd informaiionsålervinning från microfichen.fården inledningsvis
redovisade uppfallningen alltmer fog för sig. Del sagda leder ofrånkomligen lill
all riktmärket för iniegritetsskyddel vid personregislrering inom en snar
framlid måsle förskjutas mot en generell personregisierlag där tekniken inle
har avgörande betydelse för tillämpligheten. Svensk rätl har redan lagii ell sieg
i den riktningen genom införandet av kreditupplysningslagen, som reglerar bl.
a. personregislrering för vissl ändamål oberoende av hur den går till. 1 vissa
stater har datalagstiftningen redan fåll en mer allmän inrikining än i Sverige.
Det förekommer exempel på dalalagar som motsvarar både den svenska datalagen
och krediiupplysningslagen, men som dessutom skyddar vissa känsliga
personuppgifter oavsett om de registreras med hjälp av ADB eller ej. Den norska
dalalagen och den danska lagen för privatsektorn, vilka båda antogs i maj 1978,
går ell steg längre genom alt de i vissa sammanhang skyddar även juridiska
personer. Del finns således möjlighet att i ett framtida uirednings-arbeie med
syfte all skapa en generell personregisierlag dra nytta av utländska
förebilder. I sammanhanget bör noleras att krediiupplysningslagen ger visst
skydd även för juridiska personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Datainspektionen
anser frågan om en generell personregisteriag så viktig och akut atl den så
snart som möjligt bör bli föremål för uiredning. Detla bör lämpligen göras av DALK
och bör kunna ske inom ramen för kommitténs redan erhållna uppdrag. Om det inle
bedöms så bör DALK få lilläggsdirekliv med uppdrag au genomföra en uiredning
med angiven inrikining. Om innehållet i en kommande personregisieriag är del
givelvis alli för lidigi all ha någon beslämd medning. Enligi inspeklionens
mening bör väl dock dalalagen kunna las som en förebild och andra lämpliga
förebilder sökas inlernalionellt. Inspektionen är givetvis beredd att slälla
sina erfarenheler av dalalagen och personregislrering lill förfogande vid en
kommande utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Siaiskoniorei
ftamhåller all myckel talar för all dalalagen på sikl kan komma all ersättas
med en av tekniken obunden personregisierlag. Vem som berörs av att daia regislreras,
hur de bearbelas, sprids och används saml själva</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>syftet
med en regislrering är vikligare än den lekniska utrustning man använder. Man
brukar använda oliku leknisku hjälpmedel i ett informationssystem. ADB är ell
sådant medel. Mikrofilmiekniken eu annat elc. Många bearbetningar och en stor
del av inlormalionshanleringen uiförs manuellt Del är därför i del totala
perspektivet svårt alt dra en självklur gräns för vud som är ADB och inle ADB.
Mun kan inte enlydigl besiämma vur ADB börjur och slutur i ell informutionssysiem.
Del blir t ex. ulll vunligure ull ett personregisier som förs med hjälp av ADB komplelterus
med regisier på mikrofilm. Uppgifternu i regisiren kopplas ihop med
hänvisningskoder. Inom summa informutionssysiem hör .således data ofta ihop lekniskl
seil även om de registreras med olika hjälpmedel och på olika sätl. Deua är
ytterligare skäl vurför lagstiftningen inie bör begränsas lill upplagningar för
ADB. Man ser del från slalskonlorels sida som angeläget att frågan om en allmän
personregisierlag också uireds i DALK:s fortsatta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SCB tillstyrker DALK:s
förslag all med vissa ändringar och lillägg i datalagen behålla den nuvurande
datalagstiftningen i avvaklan på en mera generell personregisieriagsiiftning. SCB
understryker samtidigt vikten av au del långsiktiga utrednings- och förberedelsearbeiel
för en sådan lagsiiftning snarasi påbörjas.- I <span style='text-transform:
uppercase'>DäLK:s </span>diskussion av länkbara huvuddelar i en personregisteriag
finns i olika alternativ exempel på särskilda regler för bl. a. statistik och
forskning. Verkei erinrar om alt SCB i olika sammanhang förordal en särskild
reglering på della område som beaktar å ena sidan del grundläggande kravel på
ett fullgott iniegrileisskydd med hänsyn tagen lill de uppgiflsberördas inlressen
och deras förtroende och å andra sidan statistikens saml forskningens speciella
karaktär all inte rikta sig mol en enskild individ Ulan ge generella resultat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>/?SI'delar
i stort uppfallningen au en framlida lagsiiftning på personregi-sireringens
område inle bör exklusivt inriklas på jusl dalaregister utan kan behöva ges en
mer generell omfallning. Redan uppgiften alt ge dutulugen ell konkret innehåll
och därvid ange riktlinjer för avvägningen mellun allmäninlresse och personlig
iniegriiel liksom alt klargöra utrymmei för samköming är förenad med stora svårigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
anser inie del meningsfulll all i della sammahang uttala någon närmare
uppfattning om hur en framtida personregisieriagsiiftning bör utformas. RSV
erinrar endasl om all inhämiandel av personuppgifter på skalleområdei sedan
länge reglerals ulföriigl i sådana författningar som laxeringslagen. På skalleområdei
upprätthålls kravet all uppgiftsskyldighei skall grundas på förskrifter i lag
(jfr 8 kap. 3 § regeringsformen). 1 lagar och andra skalieförfaltningar framgår
också för vilka ändamål uppgifterna används. Liknande förhållanden lorde råda
på andra förvallningsområden. Behovei även mer omfattande personregislerlagsliftning
bör med hänsyn lill del anförda inie bedömas som alltför överhängande utan
frågan bör prövas på lång sikt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RR
V har inga erinringar mot all DALK prövar behovet av ofiénilig kontroll av
sådan registrering av persondala som görs med annan leknik än den elekironiska
eller som sker renl manuelli men avser särskili iniegriieiskäns-liga uppgifter.
Verket framhåller dock att generella ulvidningar av lugstiftningen endasl bör
övervägas i fall där speciallagsiiftning anses bereda eu otillräckligl iniegrileisskydd.
Dalainspeklionen bör också kunna följa uivecklingen på området som nära gränsar
lill inspeklionens nuvarande verksamheisområden, och vid behov föreslå de
ändringar som erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumeniverkei
beionar vikten av ull del - såsom DALK angell - på längre sikt prövus utt
införa en personregisterlugstiftning som inle enban lar sikle på regislrering
med .ADB-lekniken ulan som gäller generellt och kan ersätta dalalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
en minoriici i kommuujörhundets siyrdse inslämmer i atl del sannolikt på sikl,
med hänsyn lill uivecklingen av nyu regisireringsmedier vid sidun av ADB, blir nödvändigi
med en mer generell personregislerlagsliftning som ersättning för dutulugen. Då
den leknisku uivecklingen inom områdel går snubbt är del ungelägel uii del förberedunde
urbelei med en sådan lagsiiftning snarasi får stariu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
för samhällslnformailon siöder DALK:s mening atl del på längre sikt bör
övervägas om inte en mer generell personregislerlagsliftning bör komma i fråga.
Lagsiiftningen kunde då omfatta mer generella integritets-krav och i mindre omfallning
utgå från regisireringsiekniker och registerbegrepp som avgörande fakiorer för
regleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
byiåkraiiuiredningen anser att myckel lalar för en allmän personregisieriag
och ser det som angelägel all frågan uireds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FCO
ullalar an en snabb leknisk uiveckling inom områdena Ibr inlbrma-lionshanlering
och informationslagring relativt snabbi kan medverka lill au dalalagen blir ell
oprecisi insirumeni för all skydda iniegriieisinlressen. Del är de länkbara effekierna
av en viss informalionsinsamling och informationslagring som är av iniresse
från integriletssynpunkl, och inte hur personuppgifter insamlas, lagras och
används. Det är visseriigen självklart au iniegriieisaspekterna blir särskilt
viktiga atl bevuku vid tekniker, som innebär snubb åtkomst, stora möjligheter
till sammanställning av informaiion elc. Men på sikl bör man, enligt TCO:s
uppfattning, efterslrävu all ersätta dalalagen med en lag som reglerar personregislrering
över huvud laget oavsell vilken leknik som används.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>S.4C0/SR
delar DALK:s mening all en mer generell personregisieriagsiiftning, där frågan
om utnyiijandei av ADB eller annan regisieneknik inte tillmäts avgörande
betydelse, på sikt bör ersätta datalagen. Med den snabba tekniska utveckling
som sker, torde det bli allt svårare att skilja på ADB-register och regisier
som förs med hjälp av annan teknik. Micro-fiche och andra media kan nu t.ex.
användas ulan att del behöver falla under</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>datalagens
lillämpningsområde. Användningen av sådana media kan också uigöra ell hol mol
den personliga integritelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdaiaförbundei,
Svenska dalaföreningen. Svenska civilekonomjöreningen och Civilekonomernas
riksförbund understöder förslaget all göra personregisierlagen oberoende av
valet av lagringsmedium för registrei men finner del däremoi mindre lämpligt atl
skjuta en utredning därom på framliden och föreslår i slället atl DALK flr i
uppdrag atl ytterligare överväga och lämna förslag i denna fråga i sin nära
förestående utredningsverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbelsgruppen för ADB och
juridik vid Siockholms universilel anmärker all DALK:s arbetssätt vid översynen
av datalagen innebär atl ändringar och lillägg bör komma till stånd endasl om pålagliga
fördelar jämfört med dagslägel slår all vinna. Arbelsgruppen har förståelse för
denna begränsning som bl. a. innebär att DALK inte lagit ställning till
införandet av en allmän personregisierlag som ersätter den ADB-orienlerade
datalagen. Av olika uttalanden i betänkandet llr arbelsgruppen emellertid
intrycket att DALK närmasi anser atl en sådan lag så småningom bör komma lill siånd.
Arbelsgmppen framhåller försin del, all det inle är givet alten sådan lösning
är den mest fördelaktiga - kanske skall i stället dalalagen kompletteras med lagsiiftning
för speciella seklorer av persondalabehandling och vissa grundläggande
reglerom skydd för personlig inlegritel vilka kan avse även annal än regislrering
och hanlering av persondala. Fortsatt utredning och studium av svenska och
utländska erfarenheter är uppenbariigen av nöden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksarkivel
anför all eftersom DALK:s uttalanden på denna punkl av naluriiga skäl är
allmänt hållna, det i dagens läge är svårl all ta ställning till förslagen.
Allmänt sett finns del skäl lill sior ivekan inför de perspekliv som här
upprullas. Den konirollapparal som skulle kunna bli följden av den skisserade lagsiiftningen,
kan lält bli belungande och även inge beiänkligheier från principiell synpunki.
När kommittén (s. 269) ullalar, all stora mängder informaiion inte utan vidare
bör fä bevurus och hållus tillgängligu myckel länge, finns del enligi riksarkivel
uniedning framhålla, atl det moderna samhällel med nödvändighet måste bygga på
en myckel omfattande informaiion; en sådan kunskapsfond är också eu led i sirävandei
atl undvika den hotande anonymiseringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
infbrmalionsieoreiisk synpunki ifrågasätter riksarkivel om informationen i så
hög grad som kommittén länker sig låler sig bindas lill beslämda syften och funklioner.
All missbruk måsle förhindras är självfallel; den nya informaiionsiekniken har
i del avseendet medfört risker som kräver särskilda ålgärder. Därifrån är siegel
emellertid långt lill en reglering, som på eu mera allmäni sätt knyter
uppgiften och informalionsuinylijandei lill siriki avgränsade sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Siockholms
kommuns stadsarkiv har lätt all följa DALK:s resonemang i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 109</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>principfrågan
men varnar myckel besläml för långlgående ålgärder med en sådan uigångspunki. Arkivei
forisäiter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör sålunda icke ifrågakomma all lägga en av integritelssynpunklen betingad föriamande
kontroll, avideniifiering eller gallring över de icke maskinläsbara
personregistren i offentlig förvallning. Anledning är att kraftigt understryka samkörningsfaklorns
i integritetshänseende avgörande roll vid personregislrering. Överhuvudlaget är
hög lid all klargöra de etiska grunderna för det sociala arbeiets dokumentation
i vårt land. Där såsom här den enskilda underkastar sig ett rikt varierat
samhälleligt ingripande i sill privalliv bör vederbörande också kunna tåla all
den verksamheien dokumentariskt belägges. För den enskilde berörde är del från
rättssäkerhets-, ideniiteis-,ja, även inlegritelssynpunkl av vikt att så sker,
för samhället är del återigen alldeles nödvändigt. Den långsiklsmoiiverade
forskningen utvärderar med utnyttjande av dels den inom förvaltningen avsatta
dokumentationen, dels för ändamålet speciellt samlad information effekten av
samhällets verksamhei och eljes de miljöfaktorer individen möler på sin
livsväg, och på basen av denna ulvärdering skall det nya samhällel byggas. En
klok trädgårdsmästare sågar icke av den gren han själv sitter på. De nu
kortsiktiga inlegritelsaspeklerna kan tillvaratas genom strukturering och
gallring inom registren, så alt från dem i möjligaste mån utmönstras s. k.
mjukdata och så att bloll under kortare lid informationen hålles tillgänglig i
de kuranta registren för att sedan endels gallras (G-bestånd), endels överföras
lill slulna forskningsmalerialdepåer (F-beslånd). Sekretesslagstiftningen kan i
vad avser det socialt känsliga malerialel med fördel skärpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF, slulligen,
anser all DALK i sill fortsatta arbete borde utreda möjlighelen om lagsiiftning
väsentligen baserad på reglering av uidala genom konkreta föreskrifter som gör lillsiåndsförfarandet
obehövligt eller åtminstone slarkl begränsal. Enligi KF:s uppfattning kan reglering
av utdata göras mindre beroende av den lekniska utvecklingen och
datainspektionens resurser skulle då kunna koncenireras på lillsynsverksamheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>19'
Övriga frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19.2
Besvärsrätt och instansordning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK:s
slulsaiser lämnas i slort seil utan erinran. LO och TCO förordar emellertid all
viss besvärsräll ges lill fackliga organisaiioner. Hovrätten Jör Väsira Sverige
och byråkratiutredningen förordar i mer allmänna ordalag någon form av besvärsräll
för den som kan komma alt bli registrerad. I ett yllrande förordas vidare ait
regeringsrätten skall pröva besvär mol datainspektionens beslul i slället för
som nu regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dalainspeklionen
delar DALK:s uppfattning all besvärsräll för varje enskild regisirerad bl. a.
av prakliska skäl inte kan komma ifråga. Inspektionen delar också DALK:s
uppfattning all det inle finns skäl all införa en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Numreringen av avsnitten är densamma som i betänkandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:188.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:2.0pt;
font-family:Verdana'>■■■I'..'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>regel
om besvärsrätt för intresseorganisationer. En sådan regel skulle iroligen
innebära svåra avgränsningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
påpekar all de anställda genom sina fackliga organisationer visseriigen har
möjligheter atl yllra sig lill dalainspeklionen angående förelagels begäran om
tillstånd men all datalagen inle ger de fackliga organisationerna räll att hos
regeringen anföra besvär mol datainspektionens beslul. Enligt LO:s uppfattning
har situationer förelegal där en sådan möjlighel hade varil aktuell och
betydelsefull. LO uppfattar del som principielll felaktigt atl endasl ena
parlen, den som registrerar, och inte de som regislreras skall ha besvärsräll.
LO inser all det inle är möjligt att ge varje registrerad besvärsrätl men i regisier
som registrerar människor på grund av att de är anslällda är det självklart atl
den berörda fackliga organisationen bör ha besvärsrätl. Efter mönster från arbeismiljölagen
(9 kap. 3 §) kan della enklasi ske genom ett tillägg lill datulugens 25 §. Deltu
skulle innebäru att arbetstagarorganisationen ges besvärsrätt i den mån saken
rör medlemmarnas intresse och organisalionen lidigare yttrat sig i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>7"C0 är inne på samma
linje och anser alt del är en brist i nuvarande lagstiftning att besvärsräit
endast lillkommer de registeransvariga, och inte dem som blir registrerade. TCO
instämmer i de sy npunkter som i denna fråga framförts i ledamöterna
Gustafssons och Hugossons särskilda yttrande, men vill gå längre än vad där
anges. En besvärsrätt bör, enligt TCO:s uppfattning, tillkomma även dem som
avses bli registrerade. Denna besvärsräit kan dock av naluriiga skäl inte gälla
enskilda individer, utan bör tillfalla organisationer som förelräder den
enskilde, exempelvis de fackliga organisalionerna. De organisaiioner det här
kan bli fråga om måsle vara organisaiioner som stadigvarande företräder den
enskilde. Däremot kan denna rätl inte fl omfatta organisationer som skulle
kunna bildas med det enda syftet atl utnyttja denna besvärsräll. En lämplig
lösning kunde vara atl besvärsrälten tillföll de organisationer, vars yttrande
inhämtas innan datainspektionen fattar beslut i ett lillståndsärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
inslämmer däremot i DALK:s synpunkier när det gäller besvärsrätl för intresseorganisationer
och anser atl frågan inte hör hemma i datalagen ulan bör regleras i annat
sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dalainspeklionen
pekar på alt JK har besvärsräll avseende inspeklionens beslul och därvid skall
iaktta bl. a. de regislrerades intressen. Inget hindrar giveivis en organisaiion
- eller en enskild registrerad - från atl påkalla åtgärder av JK för att klaga
på ett beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
hovrätten för Västra Sverige borde en besvärsräll i någon form i de regislrerades
iniresse övervägas, eventuellt så att JK:s klagorätt ulvidgas lill att gälla
även enskildas inlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Byråkratiutredningen
anser alt del kan finnas skäl all införa en viss räll för de regisirerade all
överklaga. Denna fråga bör enligi byråkratiutredningens uppfattning övervägas
vidare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
betonar viklen av all JK får nödvändiga resurser för all effeklivi kunna
ingripa och ulöva den laleräll som lillkommer honom enligi 25 § dalalagen.
Genom all noggranl följa uivecklingen och uppmärksamma missförhållanden från inlegrileissynpunkl
kan JK se lill all daialagen ger del avsedda skyddel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdataförbundet,
Svenska dataföreningen. Svenska civilekonomföreningen och Civilekonomernas
riksförbund finner synpunkierna i det särskilda yttrandet av Kerstin Anér om
hänvisning till klagorätlen hos JK motiverade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Datainspektionen lar upp
en fråga om besvärsrätt som inte berörs av DALK. En vanlig lyp av ärenden hos
inspektionen är klagoärenden, där enskilda personer vänder sig lill inspekiionen
med begäran all inspekiionen skall kräva viss ålgärd av den registreransvariga.
För del fall inspektionen lar upp klagomålei lill prövning men finner au del
var oberäiligai uppkommer frågan om klaganden har besvärsrätt. Om klaganden inle
själv förekommer i del regisier som har avsells med klagomålei kan del enligi inspekiionen
inie anses atl beslutet har angått honom på sådant sätt alt han skulle vara saklegitimerad.
Han skulle således inte vara besvärsberättigad enligt den grundläggande
bestämmelsen i </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>§ förvallningslagen (1971:290). När klaganden själv
är regisirerad och den av honom påkallade åtgärden skulle innebära något
positivt för honom beiräffande hans personliga inlegritel, släller sig
situationen annoriunda. En lolkning av den nyss nämnda bestämmelsen i förvallningslagen
ger enligt inspektionens uppfattning vid handen all klaganden i detta fall är saklegitimerad.
Han bör således tillerkännas besvärsräit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inspekiionen
fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
liggeri sakens natur atl frågorom personlig inlegritel endasl har avseende på
enskilda personer. Något rättsskydd för organisalions inlegritel eller liknande
ges inte i datalagen. Oaktat den registrering som är föremål för daiainspekiionens
bedömning i ärenden enligi dalalagen avser enskilda personer, kan de enskilda prakliskl
låla sig förelräda av en organisaiion. Det kan vara naturiigi exempelvis för
arbetstagare som registreras av sin arbelsgivare. Arbelslagarens fackliga
organisation kan i sådani fall komma all företräda den enskilde. Vid
registrering av arbetstagare har del således förekommii atl klagomål har
riktats mot den registeransvarige av de regislrerades fackliga organisation.
Dalainspektionen har lagit upp sådani klagomål lill prövning. Skulle inspekiionen
i sådani fall efter prövning finna att klagomålei var oberättigat uppkommer
frågan om organisationen har besvärsräll. Eftersom inspektionens prövning
enligt datalagen skall inskränkas till frågor som rör den personliga
integriteten och eftersom den bedömda registreringen avser organisationens
medlemmar och inle organisalionen själv, kan enligt inspektionens uppfattning organisalionen
inte anses vara besvärsberättigad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Dagligvaruleverantörers
förbund. Direktförsäljningsföretagens förening. Svenska annonsörers förening.
Svenska Bokförläggareföreningen, Sveriges</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>direktreklamförening
och Sveriges reklambyråförbund föreslår alt lalan mol daiainspekiionens beslul
genom besvär föres hos regeringsrätten i stället för hos regeringen och anför
som grund all datalagen nu har lillämpals under så lång lid atl det ej längre
förefaller vara påkallat all regeringen belastas med denna arbetsuppgift Den
fördelen vinns också all sekretesslags- och daialagsärenden som ligger varanda
nära avgörs av samma instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>19.3
Ändringar och förtydliganden av vissa paragrafer i datalagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>19.3.2
Utlämnande av personuppgift lill ullandel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbelsgruppen
för ADB och juridik vid Stockholms universilel fäster uppmärk -samhet på de
problem som gäller datalagens territoriella tillämplighel. Enligt DALK innebär
datainspektionens nu gällande praxis all tillstånd krävs enligt 3 ij och
medgivande enligt </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>ij datalagen om mari avser atl sända primärmaterial
ulomlands för ADB och åierll resullalei i form av lisior eller på annal medium
som inle är an anse som dalamedium. Enligi dalainspeklionen är del sannoliki
all en del regisieransvariga inie uppmärksammai delta. Också i den rättsvelenskapliga
doklrinen har frågan ansetts tveksam och datainspektionens praxis har
uppfattats på annat säll än i <span style='text-transform:uppercase'>DäLK:s </span>betänkande
(se således M. Bogdan i Förvallningsrällslig Tidskrift 1978, sid. 10,11). Dalainspeklionen
har ifrågasatt om del inie behövs ell förtydligande Sladgande i dalalagen. DALK
anser inte alt så är fallet (sid. 278-279). Arbelsgruppen anslutersig
emellertid till uppfallningen all ell förtydligande i datalagen behövs. Allmäni
sett bör det vara av vikt alt grundläggande regler, som kan ge anledning lill
missförstånd eller förbli okända för många regisleransvuriga, kommer lill klart
ullryck redan i själva lagiexien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
bankföreningen erinrar om all Sveriges exportberoende gör del nödvändigt ull
del duiafiöde över gränserna som krävs lor uirikeshandeln inte beläggs med
onödiga restriktioner. Det är här sällan fråga om känsliga personuppgifter. Del
är mol denna bakgrund angeläget all lagreglerna eller
tillämpningsföreskrifterna om utlämnande av personuppgifter lill utlandet inte omurbetus
utun ull exportörers, importörers och bunkers synpunkier inhämtus. Hiltillsvurunde
erfurenheter ger vid hunden utt del inte är svårt utt på dellu område förenu integritetsskyddsintresset
och iniressei uv iniernuiionella affärsförbindelser. Särskili vud gäller bunkernus
verksumhei ifrågusälter föreningen om inle 11 ij dutulugen borde kunna
utformas så all bank får rätt all. Ulan lillsiåntl eller med eu generellt
tillstånd av dalainspeklionen, lill uiliindsk bank överföra alla uppgifter som ifrågakommer
inom ramen för bankverksamheten. Till slöd för en sådan ordning kan åberopas
all även i utlandet genomgående gäller regler om banksekretess. Dellu innebär
ull del även inlernalionellt inom bankvärlden finns eu redan etablerat
integritets-skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 197X179. I saml. Nr 109</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>19.3.5
Bevarande av uppiagning för ADB i läsbar form</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksarkivet
anför atl föreskrifterna i 14 ij datalagen om bevarande i liisbar form av uppiagning
för ADB som använis i mål eller ärende är av sior viki såväl från offenllighelsprincipens
som den framlida forskningens synpunki. Som del påpekais av dalainspeklionen
rör föreskriften ej endast personregister ulan även andra dalorbaserade regisier
inom den offenlliga seklorn. Den överlåler ål varje myndighei all självsiändigi
begränsa offenlligheis-grundsaisen. Besiämmelsen intogs av praktiska skäl i
dalalagen men hör egenlligen hemma i offenllighetslagsliftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksarkivet
finner det synneriigen angelägel alt daialagsiiftningskommitlén i sitt
fortsatta arbeie med offeniligheisprincipen behandlar frågan om föreskriftens
införande i iryekfrihelsförordningen. Del är vidare angelägel all del närmare överväges
vilka särskilda skäl som skall anses göra del berälligai för myndighet atl
dispensera sig från skyldigheten all tillföra akten i ärendei de begagnade uppgifierna
i läsbar form. Utvecklingen synes redan nu ha gett vid handen, att
myndigheternas aktmaterial, om ADB-informationen ej lillförs akten, kan urholkas
på ett sätt som allvarligl nedsätter möjligheterna till insyn och klarläggande
undersökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>19.3.6
Daiainirång och skadesiånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
anför all man saknar praktiska erfarenheler av reglerna om daiainirång och skadesiånd
och all del inie föreligger lillräckliga skäl all ändå göra självsländiga
ändringar i dem. Delta slällningslagande kriliseras av eu fierlal remissinsianser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vud
gäller s i r u f f be slä m melsen anför RÅ:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dalainspeklionen
har framhållil all en gärning av nu ifrågavurunde slag enligi brottsbalken siundom
kan bedömas som egenmäkiigi förfarande, varå böier eller fängelse i högsl sex
månader kan följa. Om del egenmäkiiga förfarandet inte är att anse som grovt,
finns del således inle laglig grund att utdöma del slraff som föreskrivs för
dataintrång i 21 § datalagen, eftersom den bestämmelsen är subsidiär till
reglerna! brottsbalken. Gärning av det slag som beskrivs i 21 § datalagen lorde
också siundom kunna rubriceras som skadegörelse, varvid även i delta fall
nyssnämnda olägenheier uppslår. Vidare vill jag framhålla atl försök och
förberedelse till egenmäktigt förfarande och till skadegörelse inte är
straffbart Med hänsyn lill bestämmelsen om förberedelse och försök lill
dataintrång kan della leda lill den Olillfredsslällande konsekvensen all ell
fullbordat broll skulle besiraffas lindrigare än förberedelse eller försök lill
samma broll. Jag vill här också påpeka all daiainirång och försök och
förberedelse lill deua bron - lill skillnad från egenmäkiigi förfarande och
skadegörelse - är häklningsgrundande i vad avser siraffialituderna. Jag delar
därför datainspektionens uppfaUning all del finns skäl alt överväga en ändring
i 21 §. Enligt min mening bör bestämmelsen ändras så, all den blir subsidiär lill
reglerna ! brottsbalken endasl om gärningen är belagd med strängare slraff i
brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarräiien
i SundsvaU erinrar om all departementschefen vid dalala-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gens
lillkomsi anförde ail vissa av brottsbalkens besiämmelser kan bli liHämpliga på
sådani otillböriigl förfarande med dalamalerial som anges i förevarande
paragraf Till de besiämmelser i brottsbalken som sålunda kan bli tillämpliga
hör i första hand tillgrepps- och förfalskningsbrott i 8 respektive 14 kap.
brottsbalken. Det kan även bli aktuellt all döma lill ansvar för exempelvis inirång
i förvar enligi 4 kap. 9 § brottsbalken och skadegörelse enligi 12 kap. 1 §
samma balk. Sisinämnda broll har samma slraffskala som egenmäktigt förfarande. Däresi
dessa båda brotl ime är all anse som grova skulle siraffmaximum vara sex
månader i siällei för ivå år som daialagen föreskriver. Kammarrätten anser all
del, som dalainspeklionen har anförl, kan finnas skäl all överväga en ändring
av sirafföestämmelsen. En möjlig utväg synes kunna varu au slopa regeln i 21 §
datalagen om subsidiaritet All i lag ge generella regler huruvida därvid ell broll
eller fiera broll föreligger i olika siiuaiioner, lorde vara lika omöjligt här
som vid andra konkurrenssituationer inom straffrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ocksäjuridiska
fakullelsnämnden vid Lunds universilel pekar på atl brottet dalaintrång f. n.
är subsidiärl lill reglema i brottsbalken. Detta medför all gärningen inte kan
straffas som dataintrång om den är sirafföelagd i brottsbalken, oavsett att
straffet enligt brottsbalken i vissa fall är lindrigare än vad siraffei enligt
dalalagen skulle kunna bli. Della är enligt fakultets-nämnden ett föga lilllalande
rättsläge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överåklagarna
i Stockholm och Göteborg saml länsåklagarmyndighetema i Uppsala och Gävleborgs
län har däremoi inget all erinra mol DALK:s ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller skadeståndsregeln anför JK:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet (s. 281) uppger kommittén all varken regeln om dataintrång eller
skadeståndsregeln hiltills har tillämpats. Såvitt angår tillämpningen av
skadeståndsregeln är uppgifien felaktig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt 2 § kungörelsen (l972:416)om
statsmyndigheternas skadereglering i vissa fall ankommer del alltsedan den 1
juli 1976 på JK att reglera anspråk på skadesiånd med stöd av datalagen. Jag
har hittills reglerat inemoi ett trettiotal sådana anspråk. I betänkandet
framhålls vidare atl dalainspeklionen har pekal på all krilik riklats mol
skadeståndsregeln. Kritiken är enligt min mening befogad, något som jag vid min
prövning av framställda skadeståndsanspråk kunnat konstatera. Frågan vad som i
lagens mening utgör oriktig uppgifi är t. ex. oklar. Regeln läcker, såsom också
framhålls i belänkandet, vidare inte alla situationer där otillbörligt intrång
kan länkas uppkomma. Åtskilliga a v anspråken har dessutom avsett ringa belopp,
i några fall endasl ersältning för portokostnader. Det kan starkt ifrågasättas
om skadeståndsregeln verkligen bör vara så vidsträckt Andra anmärkningar mol
regeln har redovisats i en sludie av professorn Jan Hellner (ADBJ-rapporl nr
1974-5). Jag anser därför att en justering av skadeståndsregeln bör vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakuhetsnämnden vid Lunds universilel finner all skadesiåndsbe-siämmelsen i
datalagens 23 § i vissa avseenden är svårtolkad. Del är t. ex. inte hell klarl
vad som menas med oriktig uppgift. Regisirerad kan tillfogas skada också när
registret innehåller uppgifier om honom vilka utan atl vara direkt felakiiga är
ofullständiga eller eljesl missvisande. Ett klargörande på denna punkl vore
enligt fakulietsnämndens uppfattning önskvärl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbelsgruppen
för ADB och juridik vid Siockholms universilel pekar på behovei av en mer
inträngande undersökning av skadeståndsregelns utformning, bl. a. mol bakgrund
av de många ulredningar på ADB-säkerheiens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>område som utförls under senare år och som ger säkrare
utgångspunkter för skadeståndsrältsliga bedömningar än vid datalagens lillkomsi.
Bl. a. bör man åler ställa frågan om förhållandena vid ADB verkligen moiiverar
den stränga skadesiåndsrätlsliga regel som OSK i 1972 års betänkande förulsatle
vara nödvändig. Vidare är del iveksaml om räu lill ekonomisk ersättning vid inlegriieisinirång
endasl bör föreligga vid oriklig upgift och inie vid broll mol dalalagen i
allmänhet (jfr 1 kap. 3 ij skadeståndslagen). Del är också angeläget all se
över förhållandena mellan den skadeståndsrältsliga regleringen i datalagen och
anknytande eller besläktade regler i unnun lugsiifining (skadeståndslagen, krediiupplysningslagen,
inkassolagen, lagen om namn och bild i reklam m. fi.). Frågan om förhållandet
mellan skadesiånd och försäkring, i synnerhei de siirskilda ADB-försäkringar
som sedan några år lillbaka är under utveckling i bl. a. Sverige, måsle också
ägnas uppmärksamhet Sammanfattningsvis finner arbetsgruppen alt
skadeståndsansvaret på den personliga integritetens område är en vikiig fråga
som inle bör förbigås vid en reform av datalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.4 Gallring - långtidsarkivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa frågor behandlas tämligen utförligt av riksarkivel
och dess underre-missinsianser. Tendensen i dessa yllranden är all man efteriyser
en djupare analys av förhållandet mellan dalalagen och gallringsfrågorna. Vissa
kommentarer ges också av andra myndigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JO finner del rikligl all del regleras hur länge känsliga
personuppgifter får bevaras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbeiarskyddssiyrelsen
riktar uppmärksamhei mot frågan hur uppgifter som lagrats i dataregister skall
kunna bevurus och vuru tillgängligu för styrelsen även lång lid efter del ull regisierurbeiei
uvslulais. Datainspektionens medgivanden att inrätta personregister är regelmiissigt
lidsbegränsade och när den medgivna liden löpt ul skall regisirel i allmänhei
överlämnas lill arkivmyndighet Della kan bli akluelll t ex. i fall då man under
en begränsad lid samlal in uppgifter om en viss lyp av sjukdom eller en viss
grupp av personer. Avsiklen med eu sådani regisier är ofta au slyrelsen senare,
ibland kanske efter fiera lioial år eller mera, skall kunna följa upp de regisirerade
uppgifierna och på så säll kunna dra värdefulla slulsaiser. Del haremellertid i
fiera fall visat sig svårt att sedermera få lillgång lill uppgifter som
överlämnats till arkivmyndighet Del är enligt slyrelsen angelägel all della
problem löses i del nu akluella lagsiiftningsärendet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverkel pekar på atl enligt 5 §
datakungörelsen skall frågor om bevarande och gallring av personuppgifter som
av myndighei skall upplagas för automatisk databehandling avgöras av dalainspeklionen
efter samråd med riksarkivel. Sådana regler saknas i stor ulsiräckning. Hos fiera
myndigheler pågår ulredningar för an få fram lämpliga gallringsfrisier eic. Verkei</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ifrågasätter
om inle generella regler skulle kunna ges i viss ulsiräckning när del gäller
sådan lagring av informaiion som, i samband med den lekniska bearbeiningen,
förekommer vid så gon som varje dalaceniral. Delsamma gäller frågan om hur
länge kopior av underrättelser enligi 10 ij dalalagen skall förvaras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligi AMS är hanieringen
av in- och uidaiamalerial saml av olika upptagningar en myckel viktig del av integriteisskyddet
Med ett adminisiralivi väl genomlänki och genomfört arkiveringssysiem bör
riskerna för inirång i den personliga integrileten kunna minskas. En hård
gallring spelar även en stor roll. Del kan i.ex. ifrågasällas om inle
riktpunkten härvidlag bör vara att bevuru typexemplur snarare än hela informalionsserier.
Dena beirakielsesäii kan kanske möla gensaga från forskarhåll. Viklen av all
arkiven blir hanierbara och iniegriieisskyddei gott bör dock ha förelräde. En
resurs försiärkning på arkivsidan och av arkivmyndigheierna borde vara angelägen.
Under senare år har arbeismarknadsverkels ADB-sysiem varil föremål för interna
översyner. De system som bedömts vuru mer kostsamma än som motsvarar nyttan har
lagts ned eller förändrats. Bl. u. i sumbund därmed har frågan om gallring och
förvaring av upplagningar aklualiserals hos riksarkivel. För all på eu så lidigi
siadium som möjligl beakla arkiveringsfrågan i systemutvecklingen har till
styrelsens projektgrupp för införande av ADB inom arbelsförmedlingen knuiils en
konlakiman från riksarkivel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksarkivel,
vars yllrande också är represenialivi för arkivels underinsian-ser, anför alt DALK:s
betänkande inle innehåller någon närmare analys av gallringsproblemen och inle
kan vara uigångspunki för någon principdiskussion på området. Forskningens
behov uv muterial är så mångskiftande och är - även inom begränsude
tidsperioder- underkusiul så starka växlingar, atl preciserade motiveringar för
bevarandet endasl i mindre omfallning kan förebringas. Den här och vur i belänkandet
(t.ex. sid. 282, 334) anförda tankegången all informaiion skulle bevurus endusi
under så lång lid som preciserade motiveringar kan anföras eller bestämt
avgränsade ändamål kan anges slår på ett avgörande sätl i sirid med de
principer, som legal lill grund för alli hittillsvarande bevarande av arkiv. Om
den i betänkandet framskymtande synen i del förflutna skulle ha lagls lill
grund för vidareförandet av historiskt källmaterial, skulle kännedomen om den
historiska utvecklingen ha varit väsentligt mindre än nu är fallet. Inle minsl
hänsynen lill den s. k. longitudinella forskningen har visat värdet av all
långa uppgiflsräckor bevaras ograverade och alt uppgifterna bevaras i en form
som möjliggör en mångsidig, även individrelaierad användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksarkivel
anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
svårighei har varil riksarkivets brisiande resurser för att med önskvärd
snabbhet la ställning lill de ofta svårbedömda gallringsfrågorna. Svårigheterna
har acceniurerais därigenom an det ofta visal sig nödvändigi all sälla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>upplagningarnas
gallring i samband med pappershandlingarna i sysiemel och deras behandling i
arkivhänseende. Del har vidare bekräflais all dessa ärenden, liksom andra arkivgallringsfrågor,
i slort sett måste bedömus från full lill full.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dellu hänseende synes DALK i hög grud hu överskallai möjlighelerna all gallra informalionen
efter generella rikilinjer. Enligt eii på sid. 282 åiergivei ullalande, som
synes ha principiell räckvidd, skulle de adminisiraiiva regisirens innehåll i
huvudsak inie bevaras på ADB-medium längre lid än som krävs med beakiande av
den verksamhet för vilken registren förs. Härigenom skulle bestämda gränser
sällas för bevarandet För forskningsregistren däremoi skulle situationen
delvis vara annorlunda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
riksarkivel ovan anförl (sid. 4 betr. avsniii 12.10) är del de adminisirativu regisiren
som på väsenlliga punkter utgör forskningens huvudkällor; i jämförelse med dem
ler sig många forskningsregisier lillfälliga och starkt begränsade. Ell
bortseende från della förhållande skulle vålla såväl den historiska som den
mera omedelbarl samhällsinriktade forskningen irreparabla skador. Som
landsarkivet i Uppsala betonat kan del även från rättslig synpunkt inge starka
betänkligheter all hårt eller med kort frist gallra i de adminisiraiiva
registren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksarkivel
kan inte heller ansluta sig till tanken, all FAK-rapponens gallringsregler
skulle kunna ulslräckas lill forskningsregister över huvud liksom lill övriga
offentliga register som kan vara av värde för forskningen. Arkivet fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Givetvis
hindrar det sagda inte att en viss gallring kan ske efter mer allmänna regler.
Ett samarbete mellan riksarkivel och datainspektionen pågår f. n. i avsikt alt
för vissa enklare former av register arbeta fram sådana regler. För vissa slag
av upptagningar gäller den av dataarkiveringskommittén (DAK) utarbetade
förordningen (1974:648) om utgallring ur uppiagning för automatisk
dalabehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt kräver gallringsfrågorna en mer eller mindre individualiserande
bedömning. Mol denna bakgrund måste riksarkivet beklaga, att DALK ej velat ingå
på eller föranstalta om den översyn av förhållandel mellan datalag och
gallring, varom riksarkivet i skrivelse lill kommittén den 30 mars 1977 gjori
framställning (sid. 283). Riksarkivel anser alltjämt, atl behovei av en sådan
översyn är stort, och finner därjämte alt de med iniegritetsskyddel
sammanhängande gallringsfrågorna är speciella och relativt lätta all avgränsa.
Ämbetsverket kan således inte ansluta sig lill kommitténs mening (sid. 284), atl
frågan hör samman med allmänna överväganden om forskningens inrikining och
därför bör prövas i ett vidare sammanhang. Forskningen är underkastad en
ständig utveckling; den är följaktligen starkt föränderlig, medan utplåningen
av arkivalisk informaiion är slutgiltig. Gallringen kan därför inte ulan vidare
knytas till forskningsinriktningen vid en viss tidpunkt Den måste dessulom ses
även ur andra aspekier än den utpräglat vetenskapliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksarkivel
vitsordar atl dess samarbete med datainspektionen varit gott och i flera fall
medfört värdefulla vinsler för arkivväsendets del, bl. a. genom den överblick
över arkivbildningen på ADB-området, som vunnits. Förhållandet bör dock enligt
arkivet inle undanskymma de faktum atl det på flera punkter finns en påtaglig
och ej sällan svårbemästrad motsättning mellan kraven på en integriietsskyddande
gallring och på bevarande av ett fullödigt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vetenskapligt
källmaterial. I och med att datoriseringen fortskrider och utbreder sig till
allt flera samhällsområden,samtidigt som del konventionella arkivmaterialet
steg för sleg tunnas ut, framträder spänningen mellan de båda tendenserna med
ökad styrka. Del är inle endasl teoretiska utan även prakliska gallringsproblem
som aklualiseras genom datalagen. Arkiven inom den offenlliga sektorn utgör i
vissa hänseenden en enhellig erfarenhets- och kunskapsfond, oavsett vilket lekniskl
medium som valls, och frågorna om överblick och sammanhang i gallringen måste
därför ägnas stor uppmärksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksarkivel
finner del angelägel alt den begärda utredningen om gallringsfrågorna inom en
relativt nära framlid kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksarkivet
noierar slulligen med lillfredsställelse DALK:s ullalande lill förmån för ell
fastare organiserat samarbele mellan datainspektionen och riksarkivel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>19.5
Utbildning och information om datatekniken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>DäLK:s </span><span style='font-family:Verdana'>överväganden
kommenteras av ett fåtal instanser som underslryker skilda utbildnings- och
informationsbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
anför att den hittills förda integritetsdebatien i hög grad har gälll det sätt
de statliga myndigheterna använder sig av ADB. Det är i och för sig naturiigi
och också bra all man iniresserar sig för vad de offentliga institutionerna har
för sig. I många fall har dock myndigheter och t o. m. enskilda
befattningshavare hell utan grund beskyllts för atl använda sina ADB-sysiem på ell
oegenlligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
oro, som kommer lill uitryck på della säll, kan bero på atl man är dåligt
informerad om vad olika informalionssyslem används till och vilka uppgifter som
regislreras i dem. Statskontoret delar DALK:s uppfattning om att det är
angeläget alt den allmänna kunskapen om ADB höjs och all den sakliga
informationen förbättras om hur datatekniken används. Statskontoret ser det som
en av sina uppgifter all verka för atl man kan uppnå förbättringar i dessa
avseenden. Datalagen har också medfört att man nu har en mycket god överblick
och kunskap om de personregisier som förs med hjälp av ADB. Detla bidrar till
all man nu har en bra uigångspunki all förse också allmänheten med bättre informaiion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
Personalutbildningsnämnd (PUN) anser att utbildning som rör delområdet data
contra integritelsfrågorna är av sådan betydelse alt ansvar härför permanent
bör åläggas något organ, lämpligen datainspektionen. Såvitt avser den statliga seklorn
finner PUN det angeläget atl ansvaret för ulbildningen om integritelsfrågorna
snarast permanentas och formaliseras i formersom i dag gäller för t. ex.
rationaliserings- och ekonomiadministrativ utbildning, dvs. PUN samarbetar med
fackansvarig myndighet vad gäller planering och genomförande av utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PUN
anför vidare:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av ADB-ulbildning måste bedömas som stort. Den tekniska utvecklingen gör alt
nya områden för angelägna utbildningsinsatser lillkommer, såsom t ex. koniorsdalorer.
Den ökude unvändningen uv ADB-leknik i förvaliningen medför all allt fier
målgrupper blir berörda uv ADB-utveckling och genomförunde. Dessu behöver följiiklligen
kunskuper för ull pluneru för och unvändu tekniken på ett säll som
tillfredsställer krav på god effektivitet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom områdel ADB finns ett
relativt stort kursutbud på marknaden. Delta är dock i huvudsak främsi riktal
på orienterande och grundläggande utbildning. Del råder här brisl på lämpligt
utbildningsmaterial för t ex. självsiudiereller för an vändning i myndigheiernas
egen utbildning, av sådani slag atl malerialel är anpassat för de särskilda
förhållanden som gäller för statlig ADB-verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av erfarenhet från nuvarande utbildning som PUN bedriver kan nämnas atl
utbildningen kring datalagen iroligen bör omfatta dels specialislkunnande för myndigheiernas
ansvariga kontaktpersoner gentemot dalainspeklionen dels ingå som ell led i den
allmänna förvaliningsulbild-ningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har i ett särskilt avsnitt framhållil de svårigheler olämpliga blanketter, koder
m. m. kan förorsaka för den enskilde, när del t ex. gäller konlakler med regisieransvariga
och an få information. PUN lar detta exempel som uigångspunki för ait framhålla
alt ett sådant problem även kan ses som en informations- och utbildningsfråga.
Innehållet i lillgänglig ADB-ulbildning har hiliniills ofta dominerals av meioder/iekniker
nära daiorn och ADB-systemens lekniska uppbyggnad. Belydligi mindre uppmärksamhei
har t ex. riktals mol ularbelande av kravspecifikalioner för dalabehandlingen,
användningen av ulskrifter från daiorer saml uibildning som möjliggör för
användarna av ADB-sysiem all ge underlag för bälire organisaioriska lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
datainspektionens verksamhet ingår idag i viss ulsiräckning informations- och
utbildningsuppgifter. Dalainspeklionen medverkur t ex. med lärurpersonal i PUN:s
utbildning inom ADB-området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på den datatekniska utvecklingen och på de konsekvenser kommitténs
förslag till förändringar i lagstiftningen kan få, vill PUN understryka belydelsen
av att planering av informations- och utbildningsfrågor ges ökad uppmärksamhei.
PUN är beredd alt medverka i ett sådani planeringsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Innehållet i befintlig
utbildningsverksamhet behöver successivt förändras efter nya förulsäiningar.
Särskilt angelägel äremellerlid att finna former för all lillgodose stora
målgruppers behov inom ADB-området, i annan form än ceniral kursverksamhet Della
kan t ex. ske genom uiveckling av malerial, lämpal för genomförande i myndigheiernas
egen personaluibildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsluiningsvis
beionar PUN vikten av att datainspektionen särskilt åläggs utbildningsansvar
inom sitt område vilkel föruisäiier aii inspekiionen lillförs resurser för
delta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statenspersoiiatnämnd
instämmer i DALK:s bedömning atl del föreligger ell allmänt behov av utbildning
om daialekniken och effekierna av datoriseringen. När del gäller utbildning i effekierna
av datorisering bör särskild uppmärksamhet ägnas åt individers och gruppers
upplevelser av ADB-leknik samt alt lära ADB-användare att kritiskt värdera
systemen ur</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>denna
synpunki. Deiia utbildningsbehov bör, närdet gäller de statsanställda, lillgodoses
inom den statliga personalutbildningens ram. Det bör ankomma på den nya organisalionen
för statlig personalutbildning all planera och genomföra denna utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
för sainhätlslnformailon understryker behovei av saklig upplysning och
diskussion i skolan, vuxenutbildningen och studieorganisationer om datatekniken
och hur den berör människan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakuhetsnämnden vid Siockholms universilel uttalar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
DALK som tidigare datasamordningskommitlén har slarkl under-slrukil viklen av
förstärkta dataulbildningsinsaiser på högskolenivå uianför de i snäv mening
datatekniska ämnena. Del är nu angeläget både att dessa allmänna önskemål
preciseras och all lidsplaner redovisas för hur förslagen skall genomföras.
Universitetsutbildningens produktionscykel är lång och kräver god
framförhållning redan när del gäller morgondagens behov. 1 detla fall är det
fråga om behov som redan är akuta. För juridikens del finns anledning atl peka
på kravet att jurisler och angränsande yrkeskategorier -och i viss mån även
datatekniker - kan handskas åtminstone med den nya leknikens mera centrala rällsproblem
och på de utbildningsbehov som sammanhänger med införandet av automatiserade meioder
i rättslillämpning och planering inom rättsväsendet Den nya juristulbildningen
innehåller vissa inslag av denna art men hiltills hardet prakliska
genomförandet varil hell beroende av lokala inilialiv och lillfälliga
lösningar. Fakullelsnämnden vill peka på alt det här gäller mer än bloll
allmänbildning om de sociala och mänskliga effekierna av daloriseringen, inte
minst när uppmärksamhelen vänds mol högre uibildning som lägger basen för forisaiia
forskningsinsai-ser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
arbelsgruppen för ADB och juridik vid Siockholms universilel underslryker
viklen av DALK:s uttalanden rörande behoven av förslärkta ulbildningsinsalser.
Gränsområdet mellan ADB och juridik lillhör de i della sammanhang mer vikliga
och della förhållande kommer sannoliki aii än mer acceniueras i framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Karolinska
Inslilulel påpekar alt forskare alllför ofta har haft en bristfällig
information om datainspektionen. Nuvarande information är i sak riktig men
olämpligt utformad. Det är därför angeläget au datainspektionen utger en
informationsskrift lämpad jusl för denna läsekreis. Den kan då förslagsvis vara
ulformad som en laihund för forskaren eiler institutionen vid kommunikalion
med dalainspeklionen vad avser evenluella ansökningar om lillsiånd all föra personregisier.
Denna informationsskrift bör så långl möjligl är undvika lekniska termer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>19.7
Utformningen av blanketter m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dalainspeklionen
delar de av DALK framförda synpunkierna angående blanketter m. m. Inspeklionens
erfarenheler bekräftar vad DALK redovisar såsom bristfälligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Byråkrailuiredningen
uttalar all blanketter ofta är anpassade till daiaiek-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 109</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>niken
i siällei för lill dem som skall fylla i dem. Uppgifter ur personregisier
innehåller ofta svårtolkade koder och sifferbeieckningar av olika slag. Byråkrailuiredningen
har i fiera sammanhang lått påpekanden från allmänheien om svårighelen all
förslå sådana uppgifter. Del är vikligl all siora ansirängningar görs för all
förenkla ulformningen och öka begriplighelen av blanketter och besked ur
dalaregister. Dalainspektionen borde enligt byråkraliutredningens uppfattning
kunna ges en mer aktiv roll i delta sammanhang. Utredningen unför även
följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
enskilde befinner sig ofta i ett underiäge i sina kontakter med de regisieransvariga
och kan ha svårl all hävda sin räll. Delta beror på brisiande insikter i de egna
rällighelerna och dåliga kunskaper om ADB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som ansvurur för ell personregisier är skyldig all rälla felakiiga och ofullsiändiga
uppgifter. Del är angelägel all allmänheien känner lill della och all man
gördel så läll som möjligl förden enskilde an kunna la koniaki med de regisieransvariga.
Uppgifterom vart man skall vända sig för ull få rällelse bör därför finnus med
på meddelunden och blanketter från de regisieransvariga. Del är av sior vikt atl
rältelseförfarandet är enkell och smidigl. Del är också viktigt att rättelserna
verkligen kommer lill stånd. Annars känner den enskilde sig maktlös och det
inverkar negativi på inslällningen lill myndigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>19.8
Datainspektionens framtida ställning och arbetsuppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dalainspeklionen
anför alt även om omprövning av givna tillstånd inte blir omedelbart nödvändig lill
följd av DALK:s förslag så måsie i vurt fall under hand göras en granskning bl.
a. av atl ändamålsbeskrivningen i redan existerande regisier slår i samklang
med vad som upplyses om den regisleransvariges verksamhet. En sådan granskning
kan givelvis i särskilda fall leda lill omprövning. Handläggningen kan
såtillvida förenklas alt granskningen åtminstone i förstone görs i samband med
av den registeransvarige anhängiggjorda ärenden om ändring i givel tillstånd
och i liknande sammanhang. Delta sammantaget med antagandel att lillslåndsärendena
kommer all anhängiggöras i samma omfallning som hittills ger vid handen alt lillslåndsverksamheien
även i framliden kan beräknas kräva ell omfatlande arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inspektionen
fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
föreslår även i övrigi ett antal nya eller förändrade uppgifter för inspekiionen;
att utarbeta ruiiner för det nya anmälningsförfarandei (registreringsförfarandet),
all noggranl följa den lekniska uivecklingen för att Ulröna behovei av dispens enligi
den föreslagna 27 § daialagen eic. Varje ny eller förändrad uppgift är i och
för sig inie särskili krävande. Alli sammanlaget, och med hänsyn lill det
redan nämnda, kan inspektionen ändå inte nu underlåla att förutskicka att inspekiionen
kan komma all behöva ytteriigare resurser för all i framliden kunna fullgöra
sina uppgifter. Inspektionen vill i sammanhanget hänvisa lill vad som i denna
del har anförts i anslagsframställningen förbudgelårel 1979/1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Dalaföreningen, Riksdaiaförbundei, Svenska Civilekonomföreningen och
Civilekonomernas Riksförbund har ingel all invända mol att man befäster och i
vissa fall utvidgar datainspektionens funktioner samt fortsätler:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
finner en hel del av dragna slutsatser väl motiverade, men vill dock kraftigt
varna för risken alt isolera alltför många frågor av allmänt iniresse och med ADB-anknyining
till ett enda ämbetsverk, hur väl delta än må fungera. Vi vill peka på den
kraftiga kritik som hela databranschen fått utstå därigenom att
informationssystem anses ha utvecklats och införts utan atl
användarna-allmänheten haft lillräcklig insyn i beslutsprocessen eller
möjlighet till påverkan av deras utformning. 1 analogi härmed kan krilik riklas
mot en alllför stor delegering av ansvar för handläggning av väsentliga ADB-frågor
från ansvariga folkvalda förtroendemän lill en myndighei. Den öppna och
intensiva debatt i hithörande frågor, som aren nödvändighet för en sund
utveckling och lillämpning av ADB-lekniken kan komma att högsl menligt påverkas
av en sådan förskjutning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vi anser därför all i den
mån DI:s verksamhei skall utvidgas, detta skall kombineras med ett utökat
parlamentariskt inflytande över datainspektionen. Så borde kunna ske t ex.
genom alt antalet förtroendevalda styrelseledamöter utökas, att dessas
mandatperiod följer riksdags valperioden (i stället för som nu, fyra år) och
att datainspektionens styrelse tar aktiv och reell ställning till ett utökat
antal väsentliga tillståndsärenden. En nödvändig förutsättning för atl uppnå
del önskade resultatet är dock att de förtroendevalda styrelseledamöterna
utses på sådant sätt att aktivt engagemang i dalafrågor priorileras högre än vederbörandes
politiska position som t ex. riksdagsledamot.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vi ifrågasätter vidare i
detta sammanhang riktigheten av att datainspektionens styrelseordförande
enligt förordningen samtidigt är datainspektionens högste tjänteman och inte
en på pariamentariska grunder utsedd person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>YUeriigare
några instanser berör frågan om sammansättningen av datainspektionens
styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7"C0
anser atl styrelsens sammansättning nu är tillfredsställande men atl ordningen
med gemensamma suppleanter inle är acceplabel. I stället bör ett system med
personliga suppleanter lillämpas. Detta är en grundläggande förutsättning för atl
det i styrelsen skall kunna ske en rimlig avvägning mellan integrilelsiniressen
och allmänintressen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LO finner del viktigt atl
olika grupper i samhället blir representerade i inspektionens slyrelse. För att
säkerställa detta kan man med mönster från arbetsdomstolen och
marknadsdomstolen i lag eller förordning ange att ledamöterna skall utses efter
förslag från olika intresseorganisationer. Som en följd härav skall även
ersättarna vara personliga och hämtas ur samma intressegrupper som de ordinarie
ledamölerna. Styrelsens sammansättning bör närmare regleras i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Direktreklamföreningen m.fl. hemställer att dalainspektionens Slyrelse utökas
med en person med kunskaper om och erfarenheter av personregister för
direktreklam och andra kommersiella ändamål och förklarar sig beredda att
föreslå lämplig person.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>19.9
Övrigt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
instanser tar upp frågor som inte behandlas i betänkandet. Rikspolisstyrelsen
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
1§ datalagen avses med regisieransvarig den för vars verksamhei personregisier
förs om han förfogar över registret Innebörden av begreppet förfogande
förklaras närmare av departementschefens uttalanden i proposilionen till
dalalagen. Enligt dessa uttalanden skall någon anses förfoga över ell register
om han har rätt och praklisk möjlighet all överföra uppgifterna i regisirel lill
läsbar form. Vidare krävs all han skall kunna påverka regislerinnehållei. Detta
medför att fiera olika myndigheler, som på della sätt har lillgång lill ell och
samma regisier blir all anse som regisieransvariga. En sådan siiuaiion uppslår
om exempelvis en ccnlralmyn-dighet för och använder sig av centrala register,
till vilka också lokala myndigheler är anknutna via terminal med möjlighel alt
göra sökningar och uppdateringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
inom polisväsendet syftar lill atl allt fier centrala regisierruliner skall
användas på del säu, som nyss ängens. Följden blir all dels rikspolisslyrelsen
dels de 118 polisdislriklen blir ati anse som registeransvariga för ell och
samma regisier och atl ansökan om tillstånd all föra registret måste inges lill
datainspektionen av samtliga användare. Delta medför enligt styrelsens
uppfattning stora praktiska svårigheter. Av departementschefens ovan redovisade
uttalanden framgår visserligen alt det inte föreligger något hinder atl ge in en
gemensam ansökan eller att-såsom idet nu akluella fallet - låta rikspolisslyrelsen
ansöka om tillstånd dels för styrelsen, dels för samtliga 118 polisdistrikt
Även med denna lösning förefaller tillvägagångssättet onödigt byråkratiskt och
betungande. Det uppstår även svårigheter vid fullgörande av andra skyldigheler
som åvilar registeransvarig, exempelvis underrättelseskyldigheten enligt 10 §
datalagen. Mot bakgrund av ovanstående hemsläller rikspolisslyrelsen om alt begreppei
regisierunsvurig ändrus på sådunl säll alt ovan angivna problem undanröjs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
personalnämnd påpekar alt del i dalalagen saknas bestämmelser om alt den regisieransvarige
skall skydda terminaler så att inte obehörig får lillgång till information. Av
datainspektionens föreskrifter och anvisningar framgår att så snarl
användarkretsen av ett register är begränsad krävs skyddsåtgärder mot obehörig
åtkomst av uppgifterna. Vad skyddsåtgärderna konkret bör innefatta framgår emellerlid
inle av tillståndsbeslulei, såvida inte datainspektionen meddelat särskild
föreskrift enligt 6 § dalalagen. Del är i stället den registeransvarige själv
som med hänsyn till ändamålet får avgöra hur omfattande skyddel bör vara. Med
hänsyn lill att användningen av terminaler kommer att bli allt vanligare och
att erfarenhelerna redan nu visat alt obehörig spridning av uppgifterna
förekommer anser nämnden au skyddsåtgärder mol obehörig åtkomst vid
terminalhantering av personuppgifter bör regleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
och Arbeisgivarejöreningen lar upp företagens behov av skydd försin i niegriieioch
finner det anmärkningsvärt all hela detta för samhället så vitala område har
ansetts förtjänt av så ringa uppmärksamhet från statsmakternas sida. Från
näringslivels sida har vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fiera
tillfällen påtalats behovei av aktiva lagstiftningsåtgärder i ämnel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
all ha citerat sitt remissvar på sårbarhetskommilléns rapport ADB och
samhällets sårbarhet hemställer organisalionerna att slaismakterna med förtur
ägnar uppmärksamhei ål behovei av lagstiftning av skydd för förelagsiniegrileien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkier anförs av Skånes handelskammare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>20
DALK:s nästa arbetsuppgift - ADB och offentlighetsprincipen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
får spridda kommentarer på hur ulredningens arbele med offeniligheisprincipen
skall inriktas. Den dominerande synpunkten, framförd främsi av
massmediainstanser, är behovet av fri lillgång till information.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dalainspeklionen nöjer sig
med all varna för allt för hastiga beslut om allmänna informationssystem placerade
på exempelvis stadsbibliotek eller liknande ställen. Den tekniska utvecklingen
kan förväntas bli sådan att helt andra och myckel effektivare
informationsmöjligheter erbjuder sig i framtiden, kanske också lill lägre
kostnader. Annars delar inspektionen i och för sig den uppfattningen aii
offentlighetsprincipen bör kombineras med en aktiv informaiion från samhället
om förhållanden av större vikt för medborgarna. Tills vidare bör man enligt
inspektionen i första hand undersöka möjlighelen au bälire än f. n. uinyilja befinlliga
massmedia, såsom radio och TV för samhällsinformaiion. Inspekiionen hänvisar
vidare lill den nyligen lillsalta informaiionsteknologiuiredningen (dir.
1978:75).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
instämmer i <span style='text-transform:uppercase'>DäLK:s </span>preliminära
uppfattning all det inie synes vara moliverai au särreglera upplagningar för
ADB i tryckfrihetsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller AMS ser några fördelar med en ny systematik vad gäller den lagtekniska
regieringen av ADB-medierna i tryckfrihetsförordningen. Risken alt ständigt behöva
anpassa lagstiftningen lill nya förhållanden måste bedömas som stor på
hithörande område. Bl.a. detta skäl talar mot att särreglera upplagningar för
ADB i grundlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nämnden för samhållsiiiförmation
påpekar att det är av slörsla intresse all göra den informaiion som är lagrad
på ADB-medier mer lättillgänglig för allmänheten. Betydelsefullt är också all
med ADB-leknikens hjälp förbättra allmänhelens lillgång till informaiion. Del
får t ex. inle vara så alt de som med offeniligheisprincipen som slöd vill la
del av informalionen inle har möjlighel lill detla p. g. a. olika lekniska
hinder. Nämnden vill inle föregripa den vikliga diskussion som följer efter den
kartläggning och de förslag som planeras i nästa etapp men delar de förslag lill
arbetssätt och den grundsyn som redovisas i delbetänkandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kronojögdemyndlgheien
i Nacka uttalade alt del är synnerligen angelägel all DALK i sill fortsatta arbeie
överväger en begränsning av rätlen atl erhålla uppgifier ur personregisier med slöd
av offeniligheisprincipen. Denna princip avser enligi myndighetens uppfattning
främst allmänhelens rätt atl H insyn i myndigheternas arbete men inte rätten
för alla och envar att erhålla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>omfattande
regisieruidrag med uppgifter om varje regisirerad person. Del lorde föga gagna kronofogdemyndighelernas
verksamhei att omfattningen av registeruppgifterna i tillståndsbeslulei vid regislrets
inrällande begränsas i sådan ulsiräckning alt del från integriletssynpunkl är
likgiltigt alt omfaitande registerutdrag kan utfärdas, dvs. all regisirel
endast lillåls innehålla personnummer och adressuppgifter. Naluriigtvis skall
detta inle medföra någon begränsning för registrerade personer all erhålla uldrag
över samiliga uppgifter som finns regisirerade för personen i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligi
Sveriges Radio bör en uigångspunki för den vidare utredningen vara all informalionslagring
med hjälp av ADB och därmed jämförlig leknik bör öka tillgängligheten av för
medborgarna relevant informaiion. Självfallet får inle en utveckling mol mer ralionella
lagringsmeioder resultera i försämrade informationsmöjligheter. De krav man
generellt kan slälla på informationen är att den skall vara lättillgänglig,
aktuell, uttömmande och snabb. Inhämtande av information, som är av betydelse
för allmänheten bör i minsta möjliga mån hämmas av hinder som bristande
fackkunskap, avsaknad av tekniska hjälpmedel eller avskräckande koslnader.
Utredningen antyder att offentlighetsprincipen och sekreiessregleringen kan
innebära oförenliga krav. Sveriges Radio har givetvis ingenting att erinra mot
principen all personregisier inte får utnyttjas på sådani sätl att otillböriigt
intrång i registrerades integritet kan uppkomma. Del äremellerlid viktigt att
väga inlegritelsaspeklerna mol de krav som offeniligheisprincipen motiverar.
En allmän regel bör vara, atl offentlighetsprincipen väger tyngre än hänsyn lill
privatlivets helgd. Uppgifterom enskilda personers fastighetsinnehav och laxerade
inkomster är exempel på sådan informaiion, som visserligen kan sägas tillhöra
privatlivet, men som kan vara väsentlig för att rätt kunna överblicka
ekonomiska förhållanden i samhället. Massmedierna har grundlagsfäst skyldighet
alt på allmänhetens vägnar granska samhällsorganens verksamhet. Denna uppgifi
får inte inskränkas eller försvåras, på grund av alt myndighelerna tar ny leknik
lill hjälp för informalionslagring. Kosinaderna förden nya tekniken får heller
inte belasta medierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Radio anser atl det bör vara ett mål för den vidare ulredningen alt underlätta
massmediernas arbete med nyhets- och informalionsanskaffning. Del är viktigt, atl
ulredningen bygger sina kommande överväganden och förslag på erfarenheler från
medierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Pressens Samarbetsnämnd pekar på att tidningsredaktionerna under åren framöver
kan komma alt behöva uppgifter om t. ex. inkomsler och fastighets- och
bostadsinnehav för alt kunna göra kritiska analyser av samhällsutvecklingen i
olika hänseenden och för alt kunna bedriva undersökandejournalistik betr. t.
ex. ekonomisk brottslighet. Nämnden föreslåralt DALK i det fortsatta
utredningsarbetet överväger vad som kan göras för alt underlätta redaktionernas
tillgång lill uppgifter för nyssnämnda ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samarbetsnämnden
anför också följande:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
under senare år ökade daloriseringen i myndigheternas verksamhet har skärpt
risken för en urholkning av offentlighetsprincipen. Det har nämligen visat sig
svårare all få fram myndighetsinformation som lagrats medelsi ADB-leknik än
uppgifter i konveniionella handlingar. Orsakerna härtill är fiera. Dels är den ADB-baserade
myndigheisinformalionen inte systematiserad och registrerad enligi eu gemensami
mönsier som gör informalionen läll och snabbi lillgänglig. Dels är man ännu inle
på massmediesidan rusiad för all söka upp erforderlig informaiion med lämpliga lekniska
hjälpmedel t. ex. genom alt förbinda bildskärmsförsedda terminaler på
redaktionerna med myndigheiernas datorer. Eftersom myndighelerna enligt TF 2:13
inie är skyldiga alt lämna ul uppiagning för ADB i annan form än urskrift kan
de sannoliki molsäila sig all information överföres till redaktionerna via on line-förbindelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till vad ovun unföris vill sumurbelsnämnden underslryka nödvändigheten
av att DALK skyndsamt uireder hurdalalagrad information på snabbaste och
billigaste säll skall kunna överföras från myndigheternas dalabaser lill
massmediernas redaktioner. I detia syfte bör kommittén lägga fram sådana
förslag rörande utformningen av daiabassysiemen från systematisk och teknisk synpunki
alt alla hinder för en effektiv lillämpning av offeniligheisprincipen undanröjes.
Målsättningen bör vara alt varje mass-medieredakiion inom loppel av några år
när som helsl skall kunna medelsi bildskärmsieknik göra en genomgång on line av
alla uppgifter som är offenlliga hos myndigheterna. En möjlighet är atl ordna
redaktionernas kommunikation med myndigheterna enligt ett s. k. data-lv-system.
Ell annal allernaiiv är all för samma ändamål ulnyllja det allmänna dalanät,
som håller på all byggas upp. Om TF 2:13 skulle innebära alt myndighelerna kan
hindra att offenlliga uppgifter överföres medelsi dalateknik on line lill lidningsredaktionerna
vill samarbetsnämnden föreslå alt grundlagen ändras. Samarbetsnämnden vill
förorda atl DALK i sin utredning av dessa frågor samråder med den vid
regeringssammanträdet 1978-07-20 tillsatta kommiiién med uppdrag all uireda den
nya informaiionsleknologin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdataförbundet,
Svenska dataföreningen. Svenska Civilekonomföreningen och CivUekonomernas
Riksförbund anser att det i DALK:s fortsatta utredningsarbete särskilt bör beakias
atl ADB-tekniken ej flr användas på sådant sätt all den enskildes insyn enligt
offentlighetsprincipen inskränks. Det måste vara möjligt att fä fram väsenlliga,
efterfrågade fakla ulan all dessa döljs av för lekmannen oöverskådliga och av
tekniken betingade informa-lionsvolymer. En myndighets användning av ADB bör
vidare ej fl fördyra allmänhelens tillgång till information enligt
offentlighetsprincipen. Speciellt bör bevakas massmedias möjlighet att genom
egen anpassning lill ADB-lekniken på mindre lämpligt sätt hantera stora
offentliga informalionsvoly-mer. Massmedia skall självfallet ha samma rätt som
enskilda personeratt ta del av och granska offentliga handlingar. Del vanligen
förekommande bruket att publicera t. ex. hela lisior med uppgifter om inkomsler
och beskattning av enskilda personer kan dock motivera en viss återhållsamhet
inför en ev. Ulvidgning av möjlighelerna genom t. ex. utlämnande av magnetband
eller andra maskinellt läsbara media till press, radio och TV.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>21
Utformningen av datalagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>DALK:s
förslag till lydelse av de enskilda bestämmelserna har föranlett ett relativt litel
antal kommentarer. De som har yttrat sig är RÅ, hovränen för Västra Sverige, dalainspeklionen.
DAFA, RSV, JO, juridiska fakullelsnämnden vid Lunds universilel samt Sveriges Advokaisamfund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
rubriken Generella grunder för tillståndsprövningen anför dalainspeklionen
vissa allmänna synpunkier som leder fram till förslag om en alternativ lydelse
av bestämmelsen.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DALK
föreslår att vid tillståndsprövningen skall beaktas bl. a. att inte andra
uppgifter eller personer registreras än som står i överensstämmelse med
registrets ändamål. Detla skall i sin lur stå i överensstämmelse med den regisleransvariges
verksamhet. Båda leden innebär iroligen klara förstärkningar av iniegritetsskyddel
i förhållande lill vad som gäller f n., även om dalainspeklionen i viss
omfattning med stöd av gällande lag redan har tillämpat vissa näraliggande
principer. Skälen är goda all föra in principerna i den lagliga regleringen och
därigenom fl en vidare tillämpning av dem. DALK:s förslag, som innebär en formaliserad
prövning av ändamål och verksamhet och förhållandet dem emellan kan dock
medföra svårigheter. Del är nämligen ofta myckel svårt för inspekiionen all ha
någon beslämd uppfattning om förhållandet mellan registerändamål och verksamhei.
Ett alldeles särskilt problem erbjuder naluriigtvis forskningsområdets olika regisier
i delta avseende, men svårigheter uppslår även i fråga om register som förs
inom näringslivet ellerav specialiserade myndigheter. Förhållandet kan där ofta
länkas grundat på strategiska, ekonomiska eller andra överväganden som det kan
vara svärl för någon annan än den regisieransvarige själv alt rält värdera.
Att, som DALK föreslår, lägga närmast ett tvång på datainspektionen all pröva
det angivna förhållandet är därför kanske alt gå väl långl. Man kan nämligen
inte tänka sig atl inspektionen på den nu angivna gmnden ens kan överväga
avslag annal än när ändamål och verksamhei uppenbart inle slår i
överensstämmelse med varandra eller när de står i strid mol varandra. Något
annat vore omöjligl från bl. a. rättssäkerhetssynpunkt Iniegritetsskyddel flr
i de i delta hänseende tveksamma fallen tillgodoses genom övriga lillslåndsrekvisit
eller lagens andra bestämmelser. Enligt inspektionens mening borde denna
realitet framgå av lagtexten. Detta skulle vara fallet om 3 § andra siycket
dalalagen flr den utformning som DALK föreslår med undanlag för sisla ledet,
vilket utesluts och ersätts med ett tredje siycke. Andra siycket skulle sluta
med orden "... överensstämmelse med ändamålet med registrei." Tredje
siyckei kunde förslagsvis få följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ärdet
uppenbart alt ändamålet med registret inte står i överensstämmelse med den
verksamhet den registeransvarige bedriver eller avser all bedriva och kan detla
antagas leda lill otillböriigt intrång i regisirerads personliga integritet,
mot vilkel skydd ej kan åsladkommas på annal sätl, skall tillstånd inle
beviljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
föreslagna alternativet innebär visserligen inle atl datainspektionen kan underiåta
att pröva frågan om förhållandet mellan ändamål och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>verksamhei.
Del ger emellertid slöd för en summarisk prövning av frågan i fiertalet fall.
Detta innebären lättnad för inspektionen och antagligen också för sökandena. Visseriigen
måste för att regeln skall få någon mening ändamålet och verksamheien alllid
anges i anmälan. Man kan emellertid undvika de krav på detaljerade upplysningar
- kanske utöver vad som normalt kan krävus i unsökan - som i många ärenden
antagligen skulle bli en nödvändighet om DALK:s förslag skulle bli
meningsfullt. Inspektionens förslag kan därför antas leda lill mindre byråkrati
än DALK:s.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfallningsvis
påpekar inspekiionen alt dess förslag inte avser att leda till andra resultat
än DALK:s och således inte kan påslås försämra iniegritetsskyddel i förhållande
lill DALK:s förslag. Inspektionens avsikt är i stället att ge lagtexten en
lydelse som bätire stämmer in på de faktiska möjligheterna att beakta
principen. När i inspektionens förslag sägs att skyddel inte skall kunna
åstadkommas på annal sätl än att tillstånd inle beviljas åsyftas främsi det
värn för integrileten som kan uppnås genom föreskrifter som meddelas med slöd
av 6 § dalalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
har också synpunkier på lydelsen av 3 §:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
moiiveringen till de föreslagna ändringarna uttalar DALK bl.a. all del bör
särskilt beakias huruvida de uppgifter som skall ingå i regisirel ursprungligen
samlals in för annal ändamål än del syfte som skall lillgodoses genom
registret. Detta ullalande har i lagiextförslagel i viss mån modifierats. Lagtexien
synes härigenom ha erhållil en något annoriunda innebörd än vad som avsells.
Den föreslagna lagtexten kräver nämligen inte atl det syfte som
"ursprungligen" låg till grund för uppgiftsinsamlingen överensstämmer
med ändamålet med regisirel ulan enligt lagiextförslagel skall särskilt beaktas
endast all uppgifierna slår i överenssiämmelse med regisireis ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakullelsnämnden vid Lunds universilel slödjer tanken all dalainspeklionen vid
lillsiåndsgivningen särskilt bör beakla bl. a. för vilkel ändamål
datauppgifterna har samlals in. Personuppgifter vilka har insamlats för ett
visst ändamål bör normalt inte få användas för hell andra syften. Enligt
kommitténs förfaltningsförslag skall della komma lill uttryck genom atl dalainspeklionen
åläggs all vid bedömandet av om otillböriigl inirång i regisirerads personliga iniegriiel
kan uppkomma särskili beakla bl. a. huroch från vem uppgifierna inhämials.
Enligt fakulieisnämndens mening uttrycker denna formulering inte exakt
kommitténs inlenlioner och den borde därför ersättas eller kompletteras med
formuleringen för vilket ändamål uppgifterna inhämtats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Advokaisamfundei har inte
heller i sak någon invändning mot DALK:s förslag. Samfundel anser emellerlid
att den skrivning av lagtexten som anger all dalainspektionen vid bedömandet av
om otillbörligt intrång kan uppkomma särskilt skall beakla au ändamålei med regisirel
slår i överenssiämmelse med den verksamhei den regisieransvarige bedriver
eller avser all bedrivu, bör ändras så ull den lydligl ålerspeglur DALK:s övervägunden
på s. 63 f i beiänkundei, nämligen ull duluinspeklionen inie kan eller bör vara
ett organ för överprövning av andra myndigheters eller av enskildas verksamhei</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ulifrån
andra aspekier än iniegriieisskyddsiniressei. 1 överenssiämmelse härmed bör lagiexien
få en sådan uiformning all ramen för inspeklionens lillsiåndsprövning i denna
del ime blir för vid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6*;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrällen
jör Väsira Sverige anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har sagt sig inie anse all del är möjligt all ange en generell definilion av begreppei
mjukdala elleren generell regel om när mjukdala bör vara tillåtna eller
förbjudna. I lagtexten haremellertid kommittén definierat mjukdatasåsom
personuppgifter som utgör omdömen eller andra värderande upplysningarom den regisirerade(s.
137jämfört med s. 138). Kommittén har föreslagil alt i 6 § datalagen införs ell
nyll iredje siycke av den innebörden all dalainspektionen vid bedömandet av om
föreskrift behövs särskilt skall beakla om nu aktuella uppgifter skall ingå i registrei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrällen
finner all den definilion av begreppei mjukdala som kommittén angivii väl
läcker de uppgifter som åsyftas. Med hänsyn till vikten av au iniegritetsskyddel
upprätthålles anser hovrällen all det bör krävas särskilda skäl för regislrering
av mjukdala. Del framslår därför som en lämpligare lösning än vad kommittén
föreslagit all en sådan regel som nu angivits införes bland de tillsiåndsregler
som anges i 4 § datalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av det anförda avslyrker hovrällen kommitténs förslag om lillägg lill 6 §
och föreslår i slället att 4 § 2 slyckel förses med följande lillägg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd-- utlänningslagen
eller uppgift som utgör omdöme eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>annan
värdering om den registrerade får uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Väljes den utväg som
kommittén har tänkl sig, bör tillägget till 6 § utformas så att, om registrei
innehåller personuppgift av det angivna slaget, föreskrifter i vissa hänseenden
(t ex. dem som anges i p. 5-9) skall meddelas om del inte är uppenbart
obehövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
finner att den föreslagna lagtexten innebär att datainspektionen skulle
tvingas att avgöra om en uppgift objektivt sett utgör omdöme eller annan
värderande upplysning. Eftersom största restriktivitet är önskvärd beträffande
registrering av uppgifter som på grund av sin form liknar fakta men som helt
eller till största delen bygger på subjektiva värderingar, bör gränsen för inspeklionens
bedömning i della avseende inle sältas alltför snävt. Genom atl ersätta
"utgör" med "som kan anses utgöra" eller liknande uttryck
torde inspektionen ges något vidgade möjligheter att ingripa på detta område,
vilket torde vara av betydelse för skyddet av den enskildes personliga
integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18,
20 och 22 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i 20 § 9 synes liksom tillägget "i strid mot 28 § tredje siycket" i
22 § försia slyckel sakna belydelse efiersom de regler som gäller
personregister vars inrättande beslutas av regeringen är tillämpliga även på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>personregisier
som beslulals med slöd av 28 ij iredje siyckei. Della framgår för övrigt av specialmoliveringen
lill sisinämnda paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I 18 § försia Slyckel ges besiämmelser
om föreskrifier, så inte i 18 § andra stycket På grund härav bör i 20 § 2
beträffande 18 i; hänvisning göras lill endasl dess försia siycke; jämför för övrigi
avfattningen i 20ij 7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lydelsen
av 20 § 4 bör jämkas med hänsyn lill all sirafföesiämmelsen är avsedd att gällu
även överträdelse uv föreskrift som meddeluis med slöd uv 12 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller datainspektionen delur <span style='text-transform:uppercase'>DäLK:s </span>uppfattning
all del behövs särskild straffsanktion för bestämmelsen i tredje stycket i den
föreslagna 28 § datalagen. Ett sådant regisier som avses i 28 § är nämligen
alltid ett personregister. Ett sådani flr inte inrättas och föras utan
tillstånd. Regeln i samma paragrafs tredje stycke säger inle annat än atl regisier
med visst ändamål och innehåll endasl flr inrättas efter beslut om tillstånd av
regeringen. Den regeln hindrar inte den som olovligen för ett sådani register atl
straffas med stöd av 20 § I datalagen. Någon särbestämmelse för detta fall
krävs således inle. Den föreslagna punklen 9 i 20 § bör därför inte föranleda lagsiiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26
och 27 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
26 § försia stycket ges regler om all under vissa närmare angivna
förutsättningar anmälan ersätter tillstånd. 1 27 § försia siycket föreskrivs
alt vissa enklare register undantas från bestämmelserna om tillstånd och
anmälan. Dessa två frågor regleras, som lagrummen utformats, självständigt och
uttömmande i dessa stycken. Emellerlid är, som framgår av moliven, avsikten all
dessa regler skall tillämpas endasl i den mån särskilt beslul därom meddelas av
regeringen eller, efter regeringens bestämmande, dalainspeklionen. Della
senare kommer dock inte lill ullryck vare sig i lagrummens försia eller andra siycken.
Beslämmelserna i andra slyckena har uiformais såsom avseende endast
administrativa föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
finner inle den föreslagna lydelsen av 26 och 27 §§ helt lyckad. Det vore<br>
enligt JO lämpligare atl börja envar av paragraferna med orden: Regeringen<br>
eller, efter regeringens beslämmande datainspektionen, äger förordna<br>
alt--- . Vad som sägs i andra stycket av paragraferna kan då utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
har redovisals ovan under 11 anser liovräilen för Väsira Sverige atl del inle
är godtagbart att del skall ankomma på den registeransvarige alt med uigångspunki
från datainspektionens beskrivning avgöra om det regisier han ämnar inrätta är tillslåndsplikligl
eller om del räcker med en anmälan. Till följd härav anser hovrätten all 26 §
bör få följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får genom förordning föreskriva att bestämmelserna i 2 § försia Slyckel och 3-7
§§ inie skall gälla i frågaom regisier över kunder, hyresgäster, medlemmar i
organisation eller anställda eller annal sådani regisier, under</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förulsäiining atl registret icke innehåller sädana
uppgifter om personliga förhållanden som anges i 4 ij och lill följd därav icke
kan medföra inirång i de regislrerades personliga integritet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan ell regisier som avses i första slyckel tages i bruk
skall den regisieransvarige anmäla registrei lill dalainspeklionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får överlala åt datainspektionen atl meddela
närmare föreskrifter om sådant register som avses i försia slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovränen för Väsira Sverige unför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsikten med registret är ull del skall innehålla inle
bara uppgifter om namn, personnummer och adresser ulan även om fastighelsinnehav,
laxering, inkomst m. m. Del synes med tanke därpå lämpligare alt i paragrafens
första mening lala enbart om ell cenirali slalligl personregisier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 28 § första slyckel anges alt registret skall användas
bl. a. för "andra uttag". I betänkandet redovisas inte vilka uttag
som åsyftas härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigi ansluler sig hovrätten lill kommitténs förslag i
denna del. Den föreslagna lagtexten i 28 § bör emellertid omredigeras för att
bli överskådlig och mera lättillgänglig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På gmnd av del anförda föreslår hovrätten atl 28 § får
följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skall finnas ett centralt statligt personregister fört
med hjälp av automatisk dalabehandling för akiualisering av uppgifier i andra
personregister, för kompleltering av andra personregister med personnummer,
för kontroll av personnummer i andra personregisier saml för ullag av urval av
personuppgifter. Innehållet i detta register skall grundas på uppgifterom
folkbokföring, inkomsttaxering och fastighetstaxering, som finns hos
länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller, efter regeringens bestämmande,
datainspektionen meddelar närmare föreskrifter om del statliga personregistret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagsliftningsiekniskt anser/?5K alt 28 § bör omformuleras
i avvaklan på förslag om särskild författning om SPAR. Förslagsvis anser RSV
all detta stadgande bör lyda:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell centralt slatligt person- och adressregister fört med
hjälp av automatisk databehandling skall finnas. Innehållet i della register
grundas på vissa uppgifier om folkbokföring, inkomsttaxering och
fastighetstaxering, som finns i länsstyrelsernas register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om regeringen ej beslutat annat, skall beträffande andra
personregister än de i första stycket nämnda registren all akiualisering av molsvarande
registeruppgifter, komplettering med och kontroll av personnummer, uttag av
urval av personuppgifter samt andra uttag ske genom försorg av del statliga
person- och adressregistret</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller, efter regeringens bestämmande,
datainspektionen meddelar närmare föreskrifter om det statliga person- och
adressregistret.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:109</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
DAFA har synpunkter på lydelsen av 28 i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget till 28 ij datalagen anges: "För akiualisering av motsvarande
registeruppgifter i andra personregisier, för komplettering av andra personregister
med personnummer, för. . .". Läses paragrafen sirikl efter bokstaven
skulle - enligt DAFA:s mening - ett register som replierar på SPAR inte kunna
11 tillföras någon annan ny uppgift från SPAR än personnummer, trots atl del i daiainspekiionens
beslul medgivits den regisieransvarige au föra ett register med även andra
uppgifter än personnummer. Enklasi torde problemet kunna lösas genom att ge
paragrafen följande formulering. "För akiualisering av molsvarande
registeruppgifter i andra personregisier, för komplettering av andra
personregister, för.. .".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare anges i 28 ij att
SPAR skall "grundas på uppgifterom folkbokföring, inkomsttaxering och
fastighetstaxering, som finns hos länsstyrelserna". En alltför snäv lolkning
av begreppei "grundas på" skulle kunna medföra all effekiiviielshöjande
ålgärder i SPAR skulle omöjliggöras då en uppgift inhämiad från en annan akluellare
källa t ex. postverket ej kan anses uigöra uppgift grundad på folkbokföring
etc. Ej heller torde, vid en snäv tolkning av begreppei "grundas på",
uppgifierna om all vissa personer anmäll all de ej önskar direkireklam, kunna
få ingå i SPAR. Problemet torde undanröjas genom formuleringen "i huvudsak
gmndas på".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
anser att andra siyckei i den föreslagna 28 § med fördel kan uigå. I så fall lorde
enligi JO inte heller 29 § behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>29 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Se
vad JO har anfört under 28 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ikraftirädandebesiämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dalainspeklionen
anser lill skillnad från DALK all vissa övergångsproblem kan uppkomma till
följd av DALK:s förslag. Inspekiionen anser säledes all det bör klargöras i vad
mån förslaget, om det genomförs, bör leda till omprövning av personregister för
vilka tillstånd redan har meddelats. Om omprövning inte sker eller bara sker
när registret på annan grund omprövas, kan della leda lill all olika villkor
för regislerföringen kommer atl gälla för gamla och nya regisier. Detla blir en
följd av att förslaget bl. a. ger inspekiionen siörre möjligheler än f n. all i
sin lillslåndsgivning la hänsyn till atl registerändamålet står i
överensstämmelse med inriktningen av den regislrerades verksamhei. Frågan om
omprövning skall ske eller inte kan enligt inspektionen bedömas olika om man
ser det från den regisleransvariges eller den regislrerades synpunki. Den regisieransvarige
har ett iniresse av all kunna föriila sig på ell meddelal lillsiånd. Den regisirerade
harå sin sida ell iniresse av att 11 ett så gott skydd som möjligt för sin
personliga inlegritet oberoende av när den regisieransvarige har flli lillsiånd
alt föra registret Det nu anlydda visar enligt datainspektionens uppfattning aii
frågan om huruvida omprövning skall ske eller inle bör ges ell aukiorilaiivt
svar. Om DALK:s förslag leder lill lagstiftning bör svaret ges i
lagstiftningsärendet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:109</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Proposilionen..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>...... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ...................... </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>...... </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>\</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till lag om ändring i datalagen (1973:289)..... </span><span style='font-family:
Verdana'>..... </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av protokoll vid regeringssammanräde den 22 mars 1979...</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><i>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></i><i><span style='font-family:Verdana'>Inledning..................................................... </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>..... </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Allmän molivering.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Inledning.............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Generella grunder för
tillståndsprövningen... </span><span style='font-family:Verdana'>.... </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Befolkningsregister och SPAR.................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Mjukdata och andra speciellt känsliga
uppgifter </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Modifiering av tillståndskravet................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Underrättelse lill regisirerad om
innehållet i personregister </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>2.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Nya tillämpningsområden för ADB och
konsekvenser för datalagen </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Upprättat lagförslag....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§............................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§............................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 a ij......................................................................... ..... 33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§........................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§........................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>........................................................................... 35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13§............................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18,
20 och 22 §§.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande
m. m...................................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Beslul.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilagor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bil
1. Kommitténs sammanfattning av sitt förslag...... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bil.
2 Kommitténs lagförslag.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bil.
3. Remissammanställning................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehållsförteckning............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>218</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:47.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G203109prop_197879__109.pdf10290408pdfom ändring i datalagen (1973:289)https://data.riksdagen.se/fil/71D2F95D-B51C-4BB7-B729-B38DF46556AD