2448603G2031081978/79108propproppropProposition 1978/79:108PropositionProposition10801979-03-15 00:00:002024-12-27 14:46:522008-06-13 07:53:07om organisationen av verksanlheten med internationella adoptioner m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G203108/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G203108https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G203108
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108 Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79:108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
organisationen av verksamheten med internationella adoptioner m. ni.;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 15 mars 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen all aniaga de förslag som har tagits upp i bifogade uldrag
av regeringsproiokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>OLA
ULLSTEN</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>GABRIEL ROMANUS</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen dras upp riktlinjer för den internationella adoptionsverksamheten.
Förslaget syftar lill all dels kanalisera förmedlingsverksamheten som nu bedrivs
till organisaiioner som slår under insyn och kontroll av del allmänna, dels ge
ökade möjligheler lill stöd så atl antalet enskilda som på egen hand söker barn
utomlands begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetel
med adoption av barn från andra länder föreslås liksom hiltills ske i samverkan
mellan offentlig och enskild verksamhei. Till socialstyrelsen bör även i
fortsättningen vara knuten en nämnd för internationella adoptions-frågor(NlÄ).
Nämnden skall ha en övergripande funktion med uppgifter som främst rör
information, lillsyn och kontroll samt kontaktskapande verksamhet. Däremoi
skall ärenden som avser förmedling lill utlandet av ansökningar om barn för
adoption här i landet enligt förslaget inte längre handläggas av nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ideella
organisaiioner ges i stället en mer aktiv roll i arbelel med internationella
adoplionsfrågor. Sålunda skall socialstyrelsen efter ansökan kunna ge ideella
organisaiioner auktorisation all hjälpa enskilda, som önskar adoptera ett
utländskt barn, alt förmedla kontakt mellan denne och myndigheler,
organisaiioner eller enskilda personer i barnets hemland samt all även i övrigi
lämna hjälp vid internationella adoptioner. Ell förslag till lag om
iniernaiionell adoplionshjälp läggs i samband därmed också fram. Några
inskränkningar i den enskildes möjligheler alt på egen hand söka barn utomlands
för adoption föreslås inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
atl uppgifter förs över från NIA till auktoriserade organisationer frigörs
drygl 300 000 kr., som NIA kan använda för sina nya uppgifier. 1
budgelproposilionen 1978/79:100 bil. 8 har föreslagils all NlA:s kansli</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 108</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:108</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>försiärks
med en ijänsl som chef. Vidare föreslås all ytterligare 500 000 kr. slälls lill
förfogande för den internationella adoplionsverksamheien. Det skall ankomma på
NIA att fördela dessa pengar mellan de auktoriserade organisationerna. Del
förutsätts dock alt Förbundet adoptionscentrum på grund av verksamhetens
omfallning skall få huvudparlen av den nu föreslagna anslagsökningen. De nya
beslämnielserna föreslås kunna iräda i kraft den 1 juli 1979.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om internationell adoptionshjälp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Inlernationell adoplionshjälp från enskild får lämnas endasl av ideell<br>
sammanslutning som är aukioriserad enligt denna lag. Vad som har sagts nu<br>
gäller dock inte i fråga om hjälp i enstaka fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
internationell adoplionshjälp avses sådan verksamhei som har till syfte all
förmedla koniaki mellan den, som önskar adoptera ett utländskt barn, och
myndigheler, organisaiioner eller enskilda personer i barnels hemland saml all
även i övrigt lämna den hjälp som behövs för all adoption skall kunna
genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Socialstyrelsen avgör frågor om auktorisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Auktorisation får ges endasl ål sammanslutning som har stadgar,
slyrelse och revisorer. Auktorisation får ges endast om sammanslutningen har
till huvudsakligt syfte all lämna internationell adoptionshjälp och om del slår
klart all den kommer alt lämna hjälpen på ell sakkunnigt och omdömesgillt säll,
ulan vinstintresse och med barnens bästa som främsta riktmärke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Auklorisalionen skall vara tidsbegränsad. I beslutet om
auktorisation skall del anges vilka länder som sammanslutningens verksamhei får
avse. Auklorisalionen får även förbindas med andra villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl läcka kosinaderna för verksamheten får en auktoriserad sammanslutning la
ul avgifter av dem som söker internationell adoplionshjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Socialstyrelsen skall i samband med ett beslut om auktorisation ulse
minst två personer eller, om sammanslutningens verksamhet kan antas bli av
ringa omfattning, en person att företräda allmänintresset i sammanslutningens
arbele med internationell adoptionshjälp (samhällsrepresentanl).
Samhällsrepresenlanten skall ha särskild erfarenhel av barna- och ungdomsvård
i slal eller kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ De auktoriserade sammanslutningarna slår under tillsyn av socialstyrelsen
eller någon annan myndighet som regeringen föreskriver. Sammanslutningarna är
skyldiga att på begäran tillhandahålla tillsynsmyndigheten de handlingar som
rör verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Auklorisalionen skall återkallas när de förutsättningar som anges i
3 § inte längre föreligger. Delsamma gäller om sammanslutningen inte uppfyller
de villkor som kan ha uppställts för auklorisalionen eller underiåter atl rätta
sig efter vad tillsynsmyndigheten begär med stöd av 6 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8§
När en aukioriserad sammanslutning beslutar om internationell adoptionshjälp
skall lämnas, skall minsl en samhällsrepresentanl delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finner
sammanslutningen att den bör vägra au lämna adoplionshjälp i ett vissl fall
skall frågan överiämnas lill socialstyrelsen eller någon annan myndighei som
regeringen föreskriver för avgörande. Delsamma gäller när sammanslutningen vill
lämna adoplionshjälp Irols alt samhällsrepresenlant avslyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Den som lämnar inlernationell adoptionshjälp i slrid med 1 § döms lill<br>
böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Socialstyrelsens beslut all vägra auklorisation eller återkalla auktorisa<br>
tion överklagas hos regeringen genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsens eller
annan myndighets beslul i övrigt får inte överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:71.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uldrag<br>
SOCIALDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanlräde 1979-03-15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Ullslen, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
De Geer, Blix,Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Gabriel Romanus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om organisationen av verksamheten med internationella adoptioner m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
början av 1970-ialei inrättades en lill socialstyrelsen knuien rådgivande nämnd
för frågor rörande adoption av utländska barn. Den rådgivande nämnden, senare
nämnden för internationella adoptionsfrågor (NIA), inrättades bl. a. för atl
man ville säkerställa offentlig kontroll över den internationella
adoplionsverksamheien i syfte atl lillgodose bamens bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av delvis förändrade villkor och behovei av riktlinjer för
verksamheien lillkallade dåvarande chefen för socialdepartementet med stöd av
regeringens bemyndigande på höslen 1977 en särskild arbelsgrupp ' med uppgift
all se över frågor som rör internationella adoptioner. Arbelsgruppen skulle
förulsätlningslösi se över NlA:s verksamhet, dess organisation och
arbetsuppgifter, saml lämna förslag lill förändringar som kunde medverka till
all minska de problem som nu finns beträffande den internationella
adoplionsverksamheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
redovisade i april 1978 riktlinjer och organisaiionsförslag i en rapport (Ds S
1978:6) Internationella adoptioner. En sammanfattning av arbetsgruppens förslag
bör fogas till della prolokoll som bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttrande över rapporten avgetts av Svea hovrätt, kammarrätten i
Göteborg, SIDA, socialstyrelsen, NIA, statistiska cenlral-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>I </span><span style='font-family:Verdana'>Departementsrådet Nils
Magnusson, ordförande, Arne Andersson, då sakkunnig i socialdepartementet,
departementssekreteraren Karin Hjertonsson, nuvarande rådmannen Krister
Nordberg, Björn Rydberg, sakkunnig i arbetsmarknadsdepane-mentettt. o. m. den
10 november 1977), departementssekreteraren Lars B. Strand och nuvarande
ambassadören Sten Strömholm.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>byrån
(SCB), statskontoret, riksrevisionsverkei (RRV), statens invandrarverk,
länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Malmöhus, Göleborgs och Bohus saml Västerbottens
län, ulredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt. Svenska kommunförbundei.
Landstingsförbundet, Stockholms, Göteborgs, Malmö, Linköpings, Kristianstads,
Skellefteå och Vara kommuner, Landsorganisationen i Sverige (LO),
Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Allmänna barnhuset. Föreningen Sveriges
socialchefer (FSS), Sveriges socionomförbund, Förbundel adopiionscentrum (AC)
och Rädda barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinsianser har bifogat yttranden från underinstanser. AC har hört
förbundets samtliga avdelningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessulom
har yttranden inkommit från socialkonsulenterna i Älvsborgs och Värmlands län,
sociala centralnämnden i Borås och Föreningen Iranska barns vänner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
sammanslällning av remissyttrandena bör fogas lill protokollet som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialutredningen
har i slutbelänkandet (SOU 1977:40) Socialtjänst och socialförsäkringslillägg,
Lagar och motiv lämnal vissa förslag som rör den internationella
adoplionsverksamheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
prop. 1978/79:100 (bil. 8s. 79) harjag, i avvaklan på särskild proposiiion i
ämnet, beräknat medel för en tjänst som chef för NI A:s kansli. Jag har vidare
beräknal medel fören ökning av bidraget lill AC med 20 000 kr. till 350 000 kr.
Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Föredraganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslul
om adoption meddelas i Sverige av domstol med tillämpning av regler i
föräldrabalken. Vid prövning av fråga om adoption som berör utländsk medborgare
har domstolen också att iaktta reglerna i lagen (1971:796) om internationella
rättsförhållanden rörande adoption. Lagen innehåller bl. a. regler om svensk
domstols behörighet, vilken lag som skall vara lillämplig m. m. Den innehåller
också regler om formerna för godkännande i Sverige av ell adoplionsbeslut som
meddelats utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
frågor, som jag behandlar i del följande, berör inte själva
adoptionsin-stituiet. Vad del här handlar om är den verksamhet som normall
föregår adoption av utländskt barn, nämligen möjlighelen till och formerna för
alt komma i kontakt med ell barn i annal land som sedan kan adopteras här i
landet. När jag talar om internationella adoptioner, adoplionsverksamhei m. m.
avser jag alllså inte den rällsliga prövning som syftar lill beslul om
adoption. När jag talar om andra länder tänker jag främst på de s. k.
utvecklingsländerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Intresset
för all adoptera ulländska barn har alltsedan mitten av 1960-talel ökal år från
år. Under första hälften av 1960-lalel kom något hundratal barn</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
Sverige, de flesta från Korea och Grekland. År 1977 räknade man med att del
totalt fanns ca 10 000 utländska adoptivbarn i Sverige. Samma utveckling
priiglar hela Västeuropa och Nordamerika. 1 en del av de länder som
adoptivbarnen kommer från pekar utvecklingen mot ett minskal intresse för
internationella adoptioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NIA
harenligi den för nämnden gällande inslruktionentill uppgift bl. a. atl
underiätta adoption i Sverige av utländska bam. Verksamheten i nämnden
innefattar enligt instruktionen i huvudsak internationella konlakler, information
och service, förmedling av ansökningar om adoption saml bilräde ål bl. a.
myndigheler och enskilda. Inom NIA finns ell förmedlingsulskoli som genom urval
bland sökande med förhandsbesked enligt 47 § iredje siycket barnavårdslagen
(1960:97) om ett hems allmänna lämplighet som fosterhem förmedlar ansökningar
om adoption av bam från andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
av socialsiyrelsen godkäni samarbeisavial har slutits mellan NIA och den
ideella organisationen Förbundet adoptionscentrum (AC). Enligt avtalet skall
NIA svara för officiella konlakler med myndigheler och inslilulioner i barnens
hemländer medan AC skall ha hand om de mera informella kontakter som kan knylas
med institutioner eller personer i berörda länder. AC skall hålla nämnden
underrättad om sina utlandskontakter och är skyldig all följa nämndens
rekommendalioner med avseende på dessa. Sökande som önskar adoptera ett
utländskt barn kan vända sig lill såväl NIA som AC. Alla ansökningar förmedlas
dock genom NIA:s förmedlingsulskoli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de inemot 2 000 barn som nu åriigen kommer lill landet kommer ungefär hälften
hit på annat sätt än genom NIA eller AC. En av anledningarna lill delta bedöms
vara alt väntetiden för alt fä ell barn genom NIA eller AC har ökat och nu i
allmänhet är minsl tre år. En stor gmpp människor som önskar adoptivbarn söker
därför själva barn i andra länder, på egen hand eller med hjälp av andra
personer med konlakler i utlandet. NlA:s förmedlings-utskott har inte någon
insyn i dessa fall. Vissa händelser under senare tid har fäst uppmärksamheten
på alt den verksamhet som äger rum vid sidan av NI A eller AC kan ske i
otillböriiga former eller med tvivelaktigt syfte. Särskilt personer som reser
ut på egen hand riskerar att råka i svårigheter. 1 barnens hemländer har det
förekommii alt barn förmedlats av personer som inte i försia hand har haft
barnens bästa för ögonen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovei
av riktlinjer för den internationella verksamheten har mol denna bakgrund
blivit allt mer uppenbart. Önskemålen om barn från andra länder har ökal i en
sådan takt all NIA med nuvarande organisation och resurser inte har kunnat möla
de krav på informaiion som ställts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har diskuterat olika sätl all organisera adoplionsverksamheien. En möjlighel
vore alt låla offentliga organ svara för hela den internationella
adoplionsverksamheien. Mol della lalar emellertid bl. a. enligt arbetsgruppen
alt svenska samhällsorgan inte kan la ansvar för att alla som önskar adoptera
barn också för möjlighel alt göra del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbeisgruppens
förslag till organisation av den framlida adoplionsverk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:108</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samheien
innebär atl den liksom f n. bör vara en kombinalion av offentlig och prival
verksamhet. Förslaget innebär alt ideella organisaiioner ges en avsevärt mer
aktiv roll i förmedlingsarbelel sumtidigt som staten får utvidgade kontroll-
och lillsynsmöjligheter gentemol de ideella organisationerna. Enligt förslaget
bör socialstyrelsen också i fortsättningen ha en nämnd för internationella
adoplionsfrågor. Nämnden bör ha en övergripande funklion med uppgifter som
främsi rör informaiion, lillsyn, kontroll och kontaktskapande verksamhei.
Enligt förslaget skall enskilda ansöknings-ärenden i fortsättningen inte
handläggas av nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppens
förslag har fåll ett övervägande gynnsamt mottagande vid remissbehandlingen.
Flertalet remissinsianser tillstyrker sålunda huvuddragen i förslaget
samiidigi som del betonas all del allmänna bör ha en stark kontroll över
verksumheten och att denna bör regleras noggrunt. Flera remissinstanser
molsäller sig dock eller släller sig tveksamma lill alt den förmedlande
verksamheien hell läggs på de ideella organisationerna. Några remissinstanser
lar inte ställning lill förslaget då de unser att del innehåller fiera olösta
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill försl frumhålla alt del är i barnens hemländer som del avgörs om barn
skall lämnas för adoption utomlands. Dessa länders önskemål om barnens framlid
och moUagariändernas möjligheler all svaru för deras trygghet bör lillsammans
ge förutsättningarna för den internationella adoplionsverksamheien. Från
svensk synpunki bör möjlighelerna alt genom adoption bereda de ulländska barnen
en trygg uppväxtmiljö och familjean-knylning vara avgörande för omfattningen av
den internationella adoptions-verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan råda delade meningarom i vilken utsträckning svenska samhällsorgan skall
engagera sig för atl främja internationella adoptioner. Jag anser för min del
all det knappasl kan vara en slallig uppgift atl aklivi verka för atl barn från
andra länder förs hit i slorl antal för att adopteras. Del allmänna får dock
anses ha andra betydelsefulla uppgifier när del gäller de internationella
adoptionerna. De offentliga organen bör bistå med sådan service ål den som
söker barn atl adoption av utländska barn kan genomföras på ett sätt som är
tillfredsställande för i försia hand barnen men även för föräldrarna och för
såväl del svenska samhällel som barnets hemland. Denna service bör omfatta
information och hjälp i frågor av bl. a. juridisk och praklisk nalur. En vikiig
uppgifi är alt se lill att verksamheien för all förmedla barn sker i former som
garanlerar att hänsyn lill barnets bästa styr förmedlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
främsi de skäl som jag nu har anfört förordar jag alt adoplionsverksamhei med
avseende på barn från andra länder i fortsättningen liksom hiuills sker i
samverkan mellan offentlig och enskild verksamhei. Liksom arbetsgruppen anserjag
atl ideella organisaiioner därvid bör ges en mer aktiv roll i själva
förmedlingsarbelel. Samiidigi måste del allmänna få vidgade koniroll- och
lillsynsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syfiet
med föreliggande förslag är framför allt all dels kanalisera den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>r</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förmedlingsverksamhet
som nu bedrivs ulan tillstånd till organisationer som slår under offentlig
insyn och kontroll, dels ge ökade möjligheter till informaiion och bistånd så
alt antalet enskilda som på egen hand söker barn ulomlands begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del följande lar jag närmare ställning lill de olika delfrågorna i
arbeisgruppens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Riktlinjer för verksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbelsgruppen
anför att del allmännas uppgift främsi skall vara ull verka för bamens bastu
och att sörja för att tillålen förmedlingsverksamhet sker efter principen alt
hem skall väljas ul efter samma normer som när del gäller adoption av svenska
barn. Vidare skull samhället främja en grundlig och likartad behandling av alla
ansökningar, ge råd och vägledning till de sökande, verka för all
udoplionsverksamhelen sker i överensstämmelse med ländernas lugar och önskemål
saml verka för internationellt samarbete i fråga om adoption av barn från andra
länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen hardei rått allmän enighel om ull del är värdefullt all
riktlinjer formuleras för den internationella adoplionsverksamheien. Samtliga
remissinsianser har också tillstyrkt de principiella riktlinjer som anges i
förslaget. Från några håll efterlyser man även riktlinjer för organisationernas
arbele utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ocksåjag
ansluler mig till de riktlinjer som arbelsgruppen har föreslagit för
adoplionsverksamheien. I det följande utvecklar jag närmare min syn på vilka
prinicper som bör vara vägledande för internationellt udoptionsar-beie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill försl understryka atl en grundläggande princip inom svensk barna-och
ungdomsvård är all man framför allt skall lillgodose barnels bästa. Delta
gäller naluriigtvis även vid adoption av utländska barn. Hänsyn till barnel och
dess framtida utveckling bör således vara en överordnad princip vid all
adoplionsverksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömningen
av vad som är bäsl för barnen bör i försia hand göras i barnens hemländer. Det
är där del avgörs om barn skall lämnas för adoption utomlands. När del gäller i
vilken utsträckning erbjudanden om adoption av barn från annal land skall
accepteras måsle bedömningen göras av molla-gariandet. Ett sådant
ställningslagande bör för Sveriges del gmndas på de kunskaper som finns om
barnets framtida möjligheler i vårt land men också på kunskaper om vilken
framtid som barnel annars har atl vänla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
länder har en klar linje när det gäller vad som är atl anse som barnens bästa.
De myndigheler i hemländerna som förelräder barnen har i vissa fall gjort en
gradering av alternativen för de barn som inte har möjlighel alt få växa upp
hos sina föräldrar. I allmänhet unses del varu bäst för barnet ull få stanna i
den egnu biologiska familjen eller åtminstone få slannu i hemlandet som
fosterbarn eller adoptivbarn. Alt bli adopterad utomlands är dock att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föredra
framför att växa upp i en institution. Denna gradering överensstämmer med de
värderingar som International Social Service (non-govern-menial organization)
förelräder i dag i fråga om adoption över gränserna. Jag ansluler mig i
huvudsak till dessa principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Äv
del sagda framgår ull internationell udoption inte allmänt kan rekommenderas
som den bästa meloden all hjälpa barn som hur del svårl i u-länderna. I många
länder är emellertid förhållandena ofta sädana, och inställningen lill adoption
inom landet sådan, all de två försia alternativen i praktiken ofta inte kan
tillämpas. I dessa fall kan en internationell adoption vara den bäslu lösningen
för barnel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inlernaiionella
adoptioner bör således inte ses som ett alternativ lill utvecklingshjälp.
Grunden för internationellt utvecklingssamarbete är solidaritet med
människorna i de falliga länderna. Del bör vara en strävan för Sverige utt med
olika insulser slödju och främja de fattiga ländernas egna ansträngningar för
bl. u. ekonomisk utveckling, social rättvisu och nalionell självständighet.
Våra kunskaper om de utländska adoptivbarnens anpassning till svenska
förhållanden är begränsade. De forskningsresultat som föreligger berör framför
allt adoptivbarnens förmåga all växa in i sin nya miljö som barn. Hittillsvarande
forskning visar näslan enbart posiliva resultat vad gäller adoptivbarnens
anpassning. Av naluriiga skäl är dock litet känt om hur adoptivbarnen kommer
ull klara sig som vuxna. Del är angeläget all siudera hur de utvecklas sociall
och på vilkel sätt de lyckas växa in i del svenska samhället. En sådan
forskning pågår.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sverige har länge haft en
från språklig, etnisk och religiös synpunkt mycket enhellig befolkning. Genom
invandringen under efterkrigstiden har emellertid vårt lands
befolkningssammansätlning förändrats i hög grad. Invandringen till Sverige
från andra länder och kulturer har bidragit lill ell samhälle där annan
hudfärg, annal språk och andra traditioner blivit allt vanligare. Samtidigt har
vi genom informaiion och ökade kontakter med utlandet fått vidgade kunskaper om
förhållanden och levnadsbetingelser i andra länder. Det är emellertid uppenbart
alt mölel mellan majoritetsbefolkningens och minoriteternas värderingar och
kulturmönster även kan ge upphov lill problem. Under 1970-lalet hur tendenser
lill fördomar, diskriminering och motsättningar på etnisk gmnd blivit mera
märkbara även i vårt samhälle. Dessa motsättningar kan också många av de
utländska adoptivbarnen komma all beröras av. Vi måsle slälla in oss på ull
Sverige är och förblir ett mångkulturellt samhälle. Del är viktig uppgift för
samhällsorgan på alla nivåer all förebygga och brygga över de svårigheter som
kan följa med denna förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
med beakiande uv den osäkerhei och de svårigheter, som jag nu har berörl, blir
slulsatsen i många fall alt barnets möjligheter till en trygg uppväxt gagnas av
en adoption i Sverige, della under föruisättning att hemlandets myndigheler
vill medverka lill en sådan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>"</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Ideella organisationers arbete med internationella adoptioner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.1
Auktorisaiion och tillsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eu
ulländskt barn under 16 år som kommer till Sverige för adoption är som regel
alt anse som fosterbarn inlill dess adoption har ägl rum. Barnavårdslagen
innehåller bestämmelser om foslerbarnsvård. Enligt 54 § barnuvårdsla-gen får
inte enskild person eller summanslulning ulan socialstyrelsens tillstånd
bedriva förmedlingsverksamhet beiräffande fosierbarn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
redogör för svårigheterna att definiera begreppei bedrivu förmedlingsverksumhet
och all dru gränsen mellan laglig och oluglig förmedlingsverksumhel. Gruppen
anser atl frågan bör beakias i sumband med arbetet med en ny
sociallagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Socialutredningen har i
sitt slutbetänkande anfört alt del som kräver tillstånd är prival förmedling av
så pass stor omfattning alt den kun belecknas som förmedlingsverksamhet.
Ulredningen föreslåratt förbudet mol förmedling av barn görs undantagslöst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser anser del väsentligt alt klarhel nås i begreppet
förmedlingsverksamhet. Socialstyrelsen framhåller det angelägna i atl
förmedlingsbegreppet klart definieras i en kommande lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Någon närmure definition
uv begreppet förmedling finns inte i gällande lagsiiftning eller i förarbetena
lill denna. 1 propositionen (prop. 1960:10) lill barnavårdslagen anfördes bl.
a. atl meningen med stadgandet i 54 § inte var alt enskild person eller
sammanslutning skulle vara förhindrad att i ell enstaka fall förmedla fosterhem
utan tillstånd. NIA har i samråd med socialstyrelsens lagbyrå utlalal alt det
lorde vara tillåtet alt uppträda som ombud/mellanhand en eller ett fåtal
gånger. Socialstyrelsen har i samband med ell åtal för olaga
foslerbarnsförmedling framhållit alt en kontinuerligt driven verksamhei med
anlitande av upparbetade kanaler däremot tveklöst är sådan
förmedlingsverksamhet som det krävs tillstånd för. Nämnda åtal ledde lill atl
ett mindre bötesstraff utdömdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
anför atl lagstiftningen ursprungligen avsåg förmedlingsverksamhet beiräffande
svenska fosterbarn. Arbetsgruppen konstaterar vidare all det inte finns någon
lagsiiftning som särskilt tarsikle på förfarandet i samband med udoption av
utländska barn fömtom vissa bestämmelser om iniernuiionella rättsförhållanden,
främsi lagen om internationella rättsförhållanden rörunde adoption. Gruppen
har gjort ett försök atl definiera begreppei förmedlingsverksamhet med en
uppdelning av verksamheten i olika led. Med förmedling och verksamhet som
kräver förmedlingstillstånd avses enligt arbetsgruppen etablering av kontakt
med barnen respektive de sökande och ell sammanförande av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser liksom arbelsgruppen atl del råder belydande osäkerhei om i vilken
ulsiräckning rådgivning eller annal bistånd får förekomma utan att
förmedlingsverksamhet skall unses föreligga. Enligt min bedömning är del ell
såväl kvantitativt som kvalitativt begrepp som inte så lätt låter sig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>definieras.
Jug förordur emellerlid atl enskilda personer med begränsude kontakter i
ullandel i regel skall tillålas ull förmedla enstaka adoptivbarn. Del gäller
oftu rent privaiu konlakler. Del kun röru sig om ett personligl engagemang som
bygger på förtroende eller vänskup mellun en person i ullundei och en person i
Sverige. Del kun varu en missionär eller ullandsur-beiare som i ell enstaka
full förmedlar ell barn. Sådana kontakter ulan mellanhänder torde inte svara
lor någon siörre del av de udoplioner som idag sker vid sidan uv NIA och AC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning läcker barnavårdslagens regler om förbud respeklive tillstånd
att förmedla fosierbarn inte på ett önskvärt säll den verksumhei som det hur är
fråga om. 1 allmänhet uvses med verksamhet som kräver förmedlingstillstånd, som
arbelsgruppen har anfört, inte bara etablering av koniuki med barn respektive
sökande uiun även ett sammanförande av dem. Reglerna om förmedlingstillstånd i
barnavårdslagen lar alllför mycket fasta på svenska förhållanden där både barn
och sökunde finns innanför landets gränser. Därigenom hur sumhällsorganen också
möjlighel lill kontroll och insyn över sumtliga led i förmedlingsprocessen. Vud
gäller utländska burn är förutsättningarna hell undru genom all barnen inte
finns i landet. Ansökningar ull få udoptivbarn kan förmedlas till utlandet av
svensku orgun men själva sammunföringen av barn och sökande avgörs som regel i
utlandet, oftast av burnens företrädare där, och utan egentlig möjlighet att
från svensk sida påverka del slutliga beslutet. Det är därför, menar jag, inte
lämpligt ull i forlsällningen byggu på bestämmelsernu om förmedling av
fosierbarn. Jag anser i stället ull det finns behov av en surskild reglering uv
den företeelse del här rör sig om, nämligen biträde ät enskilda som ulomlands
söker barn för adoption.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan reglering bör syftu lill ull ge det allmänna kontroll över den verksamhet
som bedrivs av enskildu i inte obetydlig omfattning i syfte att förmedla
konlakler mellan adoptionssökande här i landet och organ i andra länder. Ett
medel ull åsludkommu den kontroll som behövs är att föreskriva att verksamhei
inte får bedrivas ulan särskilt godkännande av det allmänna. Ett unnat medel är
ull ge offentliga organ möjlighel atl fortlöpande ha insyn i verksamheten. Jag
anser atl båda dessa medel är nödvändigu för atl åsludkomma den önskvärda
kontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NlA:s
nuvurande samarbetsavtal med AC kan ses som ett slags auklori-sution för AC all
arbela ulomlands. Det är väsentligt att den benämning för godkännandet som
väljs är lätt all förslå vid översättning till andra språk. Från den synpunkten
är begreppet auklorisation lämpligt. Som beskrivning på den ifrågavarande
verksamheten bör man kunna anvundu begreppei internationell adoplionshjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår all internationell adoptionshjälp skull få lämnas endast av ideella
organisationer som är auktoriserade. Auklorisation bör dock inte krävas för den
som lämnar hjälp i enstaka fall. Auklorisation bör kunna ges endasl åt såduna
organisaiioner som har som sill huvudsakliga syfte alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lämna
internuiionell adoplionshjälp och som uppfyller vissa formellu kniv. De bör
sålunda hu siadgar, slyrelse och revisorer. Som ytterligare krav bör gälla all
det framslär som klurl alt orgunisutionen kommer alt lämna internationell
adoplionshjälp på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt. Det torde därför vara
väsentligt atl den i sumband med unsökun om uuklorisuiion lämnur en beskrivning
av den planerade verksamheten och en ekonomisk plun. Del bör krävas all i
organisationen finns personer med erforderlig kompetens. Ett ouvvisligi krav
för uuklorisuiion bör också vura utt verksamheten bedrivs ulan vinstintresse.
Slulligen, men inte minst viktigt, så måste det slå klart att barnens bästa är
organisationens främsta riktmärke. Auktorisation bör meddelus av
socialstyrelsen. Avslag på ansökan om auktorisaiion bör kunna överklagas lill
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Auklorisation
bör varu tidsbegränsad. Den bör kunna förbindas med särskilda villkor av bl. a.
begränsande urt. Arbetsgruppen föreslår atl uukiorisaiionen skull avse ett
besläml land och en viss samarbetspartner. Jug menur all uuktorisulionen i
försia hund bör avse ett bestämt lund. 1 något fall kan det vara lämpligt att
begränsa den lill en viss del av ett land. Vill organisationen senare utvidga
sin verksamhei lill all avse även andru länder får della ske genom en
nyansökan. 1 siörre länder bör del vara möjligl förmer än en organisation atl arbeta.
Jug unser dock alt det bör undvikas all ivå eller fiera orgunisulioner får
auktorisation för sammu land om någon risk för konkurrens kan finnas. Till
frågan om begränsning av auklorisalionen lill viss samurbelspuriner ålerkommer
jag i uvsnili 2.5.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NIA
bör ulövu lillsyn över de auktoriserude orgunisationerna. Nämnden bör hu räll
all på begäran få lillgång lill de handlingar som rör verksamheien. T. ex.
finner jag del önskvärl all organisationerna årsvis lämnur redogörelse för den
verksamhei som bedrivs och för sin ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som lämnar inlernationell adoptionshjälp i strid med auktorisalions-kravel bör
kunnu dömus lill slruffrällslig påföljd. Bedömningen i vilken utsträckning
svensk lag är lillämplig på gämingen fär göras med ledning av bestämmelsen i 2
kap. 1 § brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer i det följande att använda begreppei auktorisation även när jag redogör
för arbetsgruppens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.2
Förmedling av ansökningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbelsgruppen
föreslår all förmedlingen av unsökningar skull äga rum hos organisaiionernu och
att samhällsrepresenlanler bör delta i detla arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig till förslaget. 1 likhel med flera remissinstanser vill jag
understryka vikten av offentlig medverkan i och kontroll av hundläggningen av
förmedlingsarbelel. Jag föreslår därför all del i vurje aukioriserad
orgunisulion skall ingå minsl två samhällsrepresenlanler eller, om verksamheten
är av ringu omfallning, minsl en sådun represeniuni. Dessa bör utses av
socialstyrelsen i sambund med auklorisalionen. De bör varu uniingen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förtroendevalda
eller också tjänstemän inom statlig eller kommunal förvallning och ha särskild
erfarenhel uv offentlig barnu- och ungdomsvård. Sumhällsrepreseniuniernu skull
ulliså endasl medverka i den del uv orguni-salionernas verksamhet som beslår av
arbele med förmedling uv enskilda ansökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För alt ytterligare
guruntera slutlig insyn i förmedlingsarbelel och garantera de enskilda
sökandena en så noggrann och likartad behandling som möjligt föreslår jag också
all orgunisationerna skall vara skyldiga atl i vissa fall hänskjuta enskilda
förmedlingsärenden till NIA för avgörande. Detla bör, menar jag, ske i två
situationer. Den ena är när organisationens beslutande organ vill vägra enskild
sökande hjälp med förmedling uv ansökan. Den andra ur när organisationens egna
företrädare vill ge sådun hjälp, men samhällsrepresenlanten anser atl della
inte bör ske. Det kun nämligen förutsättas atl del förekommer fall där del av
olika skäl framslär som principiellt oriktigt atl medverka lill atl en sökande
för hjälp lill ell adoptivbarn. Del kan röra sig om personliga förhållanden hos
sökanden -l. ex. viss sjukdom - men också om andra överväganden. För såduna
principielll viktiga eller kontroversiella avgöranden bör offentligt orgun la
del slutliga unsvarel. Ett annal viktigt skäl för den föreslagna ordningen är,
atl man genom samhällsrepresenlanlens obligatoriska medverkun bygger in en
gurunti för alt barnets bästa alllid får en förespråkure i en orgunisulion som
också har alt ta till vara de blivande adoptivföräldrarnas intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
organisationernas avgöranden av förmedlingsärendenu skall gå till måsle få
beslämmas av dem själva. Lämpligheten av den valda beslutsordningen kommer
under socialstyrelsens prövning vid granskningen av organisationens siadgar i
samband med auklorisalionen. Jag vill dock här erinra om arbelsgmppens
uttalande all arbelel, om del befinns lämpligt, bör kunna bedrivas i särskilda
utskott. NIA avses också få rätl att utarbeta närmare riktlinjer för
organisationernas arbete. Samhällsrepresentanterna bör hu rält atl om det
behövs delta i beredningen av enskilda ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.3
Fråga om tystnadspUkt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
har inte behandlat frågan om tystnadsplikt i de auktoriserade
organisationernas verksamhet. Många remissinsianser har emellertid lagil upp
denna fråga och menat alt den är viktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag det självklart all företrädarna för de auktoriserade
sammanslutningarna iakttar diskretion rörande sådant som de i sin verksamhet
har fåll veta om enskildas personliga förhållanden. Någon föreskrift om
tystnadsplikt kan emellertid inte anses behövlig. I kruvet på auktorisaiion
ligger enligt min mening en lillräcklig garanti för all verksamheten även i
deltu hänseende kommer att handhas på ett ansvarskännande och omdömesgillt
sätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.4
Register m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågun
om register över adoplionssökande har inte behandluts av arbetsgruppen. Fleru
remissinstanser har dock framfört synpunkier på registerfrå-gun. Ungefär
hälften av de remissinslunser som behandlar frågan anser att det bör finnas ell
register för vurje orgunisulion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar ull varje aukioriserad organisation skall varu skyldig att föru
register över de sökande. Dennu skyldighet bör framgå av de villkor som är
förbundna med auklorisulionen. Orgunisalionernas register bör så långt möjligl
vuru enhetliga lill sin uppläggning. Enhetliga regisierruliner underlättar
NlÄ:s kontrollarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan knappast förutsättas ull en orgunisulion skall vara skyldig utt tu emot och
regislreru ett obegränsat antal sökande. Orgunisutionerna bör dock vara
skyldiga au vid en begränsning redovisa på vilku grunder och på vilkel säll den
görs. Principerna härför kan unges i organisulionens sladgur. De kan på det
säliei bedömas uv sociulslyrelsen i samband med meddelande av auklorisation. De
principer efter vilka begränsningar görs bör vara kända för de sökande i
förväg. De bör därför ingå idelinformationsmaierialsom lämnus ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Nämnden för internationella adoptionsfrågor (NIA)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.1 NlA:s
uppgifier</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligi
sin instruktion hur NIA lill uppgift all underiätta adoption i Sverige av
utländska barn. Vidare skall nämnden särskilt följa den internationella
utvecklingen på områdel och därvid samla informaiion, förmedla ansökningar om
adoption av utländska barn samt lämna upplysningar och bilräde åt myndigheter,
organisationer och enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbelsgruppen föreslår all
NIA i fortsällningen skall ha en övergripande funktion. Enligt förslugel skall
nämnden inte handlägga enskilda förmedlingsärenden. Verksamheien inom NlÄ:s
förmedlingsulskoli bör därför upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbeisgruppens förslag
lill övergripande funklion för NIA tillstyrks av remissinsianserna. Även jag
biiräder förslaget. Jag förordar därför all NIA:s uppgifierfrämstskall vara
informaiion, tillsyn, kontroll och kontaktskapande verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.2 NlA:s
organisatoriska anknytning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NIA
är inom socialstyrelsen formelll knuien lill nämndkansliei inom lagbyrån. I
prakiiken fungerur NIA som en helt frislående enhet med eget kansli och eget
diarium. Ordföranden i NIA fungerar som arbetsledare för NIA-kansliets
personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har med hänsyn lill sill uppdrag diskuterat om del finns</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skäl
atl organisatoriskt knyta verksamheien lill någon annan myndighet, alternulivi
inrätta ell hell självsiändigi organ. Gruppen siannur emellerlid för att
föreslå alt till socialstyrelsen skall vuru knutet också i fortsättningen ell
organ för internationella adoptionsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som hur tagit ställning lill frågan om nämndens orgunisuloriska
anknyining tillstyrker arbetsgruppens förslag. Socialstyrelsen ser det dock som
en förutsättning alt nämndens och verkels befogenheler klart anges i den lag
som sociulslyrelsen unser bör regleru verksumheten så ull kompeiensivister i
möjligaste mån undviks. Liknande synpunkier framförs av riksrevisionsverkei och
ulredningen om barnens rätl. Stutskontorei ifrågasätter behovei av en särskild
nämnd och anser all nämndens arbetsuppgifter kan fullgöras inom
linjeorganisationen. Socialstyrelsen unser sig inte kunna ta ställning lill hur
den särskildu enheten skull inpassus i verkei förrän klarhel har vunnils i
frågornu om verkets framlida organisaiion och arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag hur anförl redan lidigure unser också jug alt en särskild nämnd för
internationella adoplionsfrågor bör finnas kvar. Jug unser del nuluriigust all
nämnden som urbelsgruppen hur föreslugii knyts lill sociulslyrelsen. Vad gäller
frågan om NlÄ:s inplacering i sociulslyrelsens orgunisulion unser jug alt den
bör prövas i sambund med del pågående beredningsurbelel rörande
socialstyrelsens frumtida organisaiion och uppgifier. Sociulslyrelsens nya
orgunisulion kan emellertid ej genomföras till den lidpunki, då den nu åsyftude
omorgunisulionen av den internationella udoplionshjulpsverksum-heten avses ske.
NlA:s ställning i förhållunde lill sociulslyrelsen bör lill dess styrelsens
omorgunisulion sker varu densamma som f. n. Del innebär bl. a. atl en särskild
av regeringen utfärdad instruktion bör gälla för nämnden. Den lugreglering av
adoptionshjälpsverksumhelen, som bör kommu lill stånd enligt vud jag i det
följande föreslår, bör lämna ulrymme för olika organisatoriska lösningar.
Frågan om hur ärenden enligt förordningen (1976:834) om prövning av utländskt
beslul om adoption i fortsättningen bör handläggas inom socialstyrelsen kun las
upp i ell senare summunhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har föreslugii en förstärkning uv den administrativa ledningen av NIA. Iprop.
1978/79:100 (bil. 8 s. 79) harjag, som jag har nämnt redun i inledningen,
förordal all kunsliet försturks med en tjänst som chef</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.3
NIA :s sammansäitning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nu gällande instruktion skall NIA ha nio ledamöter av vilka en skall vara
lagfaren och en hu erfarenhel av sociala frågor. Ledamölerna ulses av
regeringen. Arbelsgruppen föreslår utt NIA även i fortsättningen skall beslå UV
nio ledamöier. De bör representera berörda departemeni, Svenska kommunförbundei
och sociulslyrelsen. 1 övrigt anser urbelsgruppen all unnan sakkunskap inom
socialvårdens, barnavårdens och barnhälsovårdens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>område
bör vara föreirädd. Representanter för AC eller andra organisaiioner bör enligt
arbelsgruppen inte ingå i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har ställt sig positiva lill förslaget. AC åberopar emellertid yttranden från
förbundets lokalavdelningar som med stor samstämmighet menur alt anlingen skall
organisationerna vara representerade i NIA ellerskall organisationernas
representanter hu rätt utt della i NlÄ:s summuniräden ulan all hu
beslutanderätt. AC föreslår därför ull del lill NIA knyts en referensgrupp med
företrädure för organisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluler mig i princip lill arbetsgruppens förslag. Jug anser t. ex. all den
uirikespolilisku expertis och iniernuiionella sakkunskap som SIDA och Svenska
kommunförbundet efteriyser hos nämnden kan tillgodoses genom en represenlanl
från utrikesdepartementet. Liksom arbetsgruppen och socialstyrelsen anserjag
atl barnhälsovården bör representeras i nämnden. Del är önskvärl ull även en
förelrädare för burnpsykologi bereds plals i nämnden. Jug delur urbetsgmppens
synpunkier atl representunter för AC eller andra auktoriserude organisationer
inte skall ingå i nämnden. Därmed undviks de jävsproblem som annars kan
uppkomma. Nämnden skall vura ett samhällsorgan och därmed föreirädu
ullmäniniressel. Det bör varu lill fördel för organisaiionernu ull deras
kurakturuv intresseorganisationer bevaras. Det bör ankomma på regeringen alt
utse nämndens ledamöier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning lill AC:s förslag om en särskild referensgrupp vill jug slulligen
anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NIA
bör hålla sig konlinueriigi informerud om organisationernas verksamhet.
Organisationerna själva kun också ha ett behov uv ell fomm för gemensumma
frågor. Det är ungelägel atl NIA söker lillvaruta och förmedlu de erfarenheter
och kunskaper som organisationerna förvärvar. Samtidigt är del vikligl ull NIA
å sin sida bibringar organisationerna förståelse för myndigheternas krav på
verksamheten. Jag förutsätter därför att ett samarbele elableras genom
överenskommelse mellan NIA och de aukloriserade organisalionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.4
NIA:s verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhel med arbetsgmppen anserjag ull NIA bör utöva lillsyn och kontroll över de
aukloriserade organisationer som arbetar med internationell
udop-tionsverksamhel i syfte att ulröna om uppställda villkor efterievs. Jug
förordur därför att organisationerna skall vara skyldiga all på begäran
tillhunduhållu NIA de hundlingar som rör verksamheten. Jag anser all nämnden
försin kontrollerande verksamhet skall ha rält att använda sig av utomstående
expertis. Del bör även ankomma på NIA all så långl möjligl bevuka utt organisationerna
arbetar på ett tillfredsställande säll i barnens hemländer. Jag anser det
önskvärt att de svenska beskickningarna i utlandet bistår NIA i dess arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbelsgmppens
förslag innebär också att ansvaret för stora delar av NlÄ:s</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 108</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nuvarande
informationsverksamhet successivt skall överiålas på regionala och lokalu
orgun. Enligt urbelsgruppen bör det vura ett mål att genom utbildning av
ijänslemän hos regionalu och kommunala organ, bl. u. socialkonsulenter och
socialnämndernas personal, kunnu överlålu ansvarei för stora delar uv
informationsverksamheten gentemot allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En UV NlA:s cenirula
uppgifter i frumtiden liksom f n. bör vura ull ge informulion lill allmänheten
och till andra som kommer i kontuki med frågor om internationella udoplioner.
Den hiltillsvurunde utvecklingen hur visut att det i ullt fier länder elubleras
förmedlingscenira med advokaler eller undru privatpersoner som aktiva
förmedlare. Adresser lill dessu förmedlare sprids lill olika familjer i
Sverige. En del av dessa ullandskoniakler använder metoder som inte accepteras
i barnens hemländer och som i vissa full leder lill alt bam kommer lill Sverige
uiun de dokument som krävs för alt burnel skull kunnu bli adopierut enligt
svensk lug. Denna lyp av förmedling har NIA i dag inte någon möjlighel uti
styra eller begränsu på annal sätt un genom informalionsverksumhet inom lundet.
Jag menur all denna typ av informulion blir väl så vikiig i frumtiden.
Härutöver bör det, som arbetsgruppen hur menat, vura en angelägen uppgift för
NIA i frumtiden all genom utbildning och informulion kontinueriigt tillföra
kommuner och övriga som urbetur inom områdel kunskuper och erfarenheler om de
inlernutionellu adoptionernas villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NIA bör också vura
beredunde organ i förhållande lill sociulslyrelsen i frågor som rör
auktorisaiion och avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen föreslår all
den stalistiksammunställning som nu lillhör NlA:s allmänna uppgifter i
fortsättningen skall skötas av annat organ. Jag anser all del underiag som NIA
behöver för sin lillsyn över verksamheten bör kunna inhämias från SCB.
Undersökningarna bör kunna ulföras inom ramen för SCB:s uppdragsverksamhei och
kosinaderna bestridas av socialstyrelsen med de medel styrelsen disponerar för
den nuvarande statistiken. Jag har i denna fråga samrått med chefen för
ekonomidepariementel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av vad jag lidigure har
anfört framgår, alt NlÄ:s förmedlingsverksumhel bör upphöra. Därmed bör också
NlA:s förmedlingsulskoli upphöra. Av del lidigure framgår också (avsnilt 2.3.2)
all jag anser all vissu angivnu förmedlingsfrågor skull hänskjutas till NIA för
avgörande från de uuktorise-rade organisationerna. Flera remissinstanser -
sociulslyrelsen, NIA och AC -förordar uti det inom NIA inrättas en delegation
för förmedlingsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har anfört i avsnitt 2.3.2 är det frågor av principiell belydelse eller UV
kontroversiell natur, som skall hänskjutas lill NIA. Jag menar att frågor uv
sådun url bör avgöras uv nämnden. Någon surskild delegution för förmedlingsfrågor
bör därför inte finnas i nämnden. För detta talar även ull det här bör bli
fråga om ell relativt begränsat unial ärenden. NlA:s ordförande bör dock kunna
besluta i brådskande ärenden. NIA bör ha möjlighel utt inhämta yttrande av
sakkunnig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>-,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Adoptionsavtal</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.5.1
Adoptlonsaytaleis syfte</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
har för Sveriges räkning träffat avtal med republiken Korea saml med Grekland
och Filippinerna. Avtalspart i republiken Korea är en organisation med statligt
slöd, i Grekland en barnavårdsinslitulion och i Filippinerna
socialdepartementet. Socialstyrelsen har på den svensku regeringens vägnur
även iräfful uvial med regeringen i Ecuador. I avtalet unges atl
socialstyrelsen i Sverigeskall genom sin nämnd för inlernutionellu adoptionsfrågor
ulfärdu en fullmakt för AC som ger dellu förbund behörighel ull fungera som
nämndens verkslällande organ i Ecuador. Vidare finns vissa informella
överenskommelser mellan NIA och Sri Lunka, Thailand och Iran.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen har inte
diskuterat syftet med adoplionsuvtul. Jug anser emellerlid alt avtulsreglering
måste ses som ett ullryck för önskan från svensk sida alt bedriva
udoplionsverksamhet i del undru lundet med hänsyn och respekt för landets
inställning till internationella adoptioner. Ett uvtal bör främsi ses som ett
medel att försäkra sig om atl adopiionsverksumhelen sker på sådani säll och
hindru all olämpliga mellanhänder urbetar med internationella adoptioner. Lika
vikligl är del all molverka en kommersialisering av verksamheien. Det gäller
främsi att se till all adoplionsverksamheien i ell land inte för såduna
proportioner eller former ull den internationella udoplionsverksamhetens
anseende skadas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ädoplionsaviulen
är således en reglering som syftar lill ull kontrollera den iniernuiionella
adoptionsverksamheten. Den gemensamma målsällningen för Sverige och de länder
med vilka vi ingår adoplionsavlul är självfallel all adoptionerna genomförs på
del sätt som hur föreskrivits i avtalen. Samtidigt måste man emellertid ha
klart för sig alt en avtalsreglering inte hell kan lillgodose dessa syften.
Svenska familjer kan ofta resa till länder där olämpliga mellanhänder arbetar i
stor skala. Därigenom minskas möjligheterna alt verka för adoption i reglerade
former. Adoptionsavialets effektivitet är inte enbart beroende av hur del
lillämpas i utlandet. Del gäller för Sverige alt så långt möjligl kontrollera
strömmen av sökande som ger sig ul på egen hand. De sökande bör så tidigt som
möjligl informeras om de krav som barnens hemländer ställer och de risker som
kan finnas all ge sig ul på egen hund. Samiidigi bör de sökande fö upplysning
om möjlighetemu lill bilräde av svenska samhällsorgan och här aukloriserade
organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglering
av den internationella adoplionsverksamheien är enligt min bedömning ell
uliernutiv till såduna förbud mot adoption över gränserna som kun bli en följd
av ull ett land utsutts för en sländigi växande ström av adoplionssökande från
olika håll. Adoplionsavtalel är således en överenskommelse länderna emellan om
hur en udopiionsansökan och en adoption skall handläggas av berörda parter.
Genom de skriftliga avtal som gäller nu har barnens hemländer ett instrument
ull uvvisu sådana sökunde som inte har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>använt
de vägar som anges i aviulei. Däremot unges inte i aviulei antalet burn som
skall lämnas eller las emot i udopiionssyfte. Antulet ansökningur om
adoplivburn som skall översundas liksom förändringar av rutiner elc. bör kunnu
fustslällus under hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jug
vill underslryka de posiliva effekier som kun följa uv ell uvtal. Del
förekommer ett omfatlande utbyte av informuiioner och erfarenheler inte bura på
adoptionsområdet uiun på helu barnavårdsområdei mellun berördu länder och
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.5.2 Ingående
av adopiionsavlal</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
föreslår all NIA skall lämna förslag lill sociulslyrelsen om uvtal eller andra
överenskommelser. Enligt arbetsgruppens mening bör del vuru regeringen eller
socialstyrelsen som ingår avtal med motsvarande parter i andra länder.
Arbelsgruppen föreslår ull organisalionerna skall verkslälla uvtal även om
regeringen eller socialstyrelsen är aviulspuri. Vidure föreslår arbelsgruppen
atl organisutionerna skall kunna ingå överenskommelser med barnhem och
samarbetspartner i andru länder. Sådana överenskommelser skull enligt
arbetsgruppen bedömas i sumbund med prövning uv uuklorisuiion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endasl
ett fötal remissinsianser har yttrat sig i frågan om avtal. Socialstyrelsen
anser del viktigt att officiella avtal ingås av regeringen eller socialstyrelsen.
AC menar för sin del atl frågan om mål och metoder i statliga adopiionsavlal
har penetrerats alllför lilet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Principen
börenligt min bedömning vara att liksom hittills regeringen eller
socialstyrelsen efter uppdrag av regeringen ingår avtal med molsvarande parter
i andra länder. Vilken av dessa inslanser som skall komma i fråga bör avgöras
från fall lill fall i samråd med utrikesförvaltningen. Hänsyn bör tas till de
olika ländernas önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tillstyrker arbetsgruppens förslag all organisalionerna även i fortsättningen
skall vara oförhindrade all ingå överenskommelser med barnhem eller
samarbetspartner i andra länder. Det bör också stå dem fritt att ingå sådunu
överenskommelser med motsvarande organisaiioner i burnens hemländer. Jag
bedömer det som värdefullt alt de erfarenheler och kunskaper som finns hos de
inhemska organisalionerna och andra som hiltills haft hand om det praktiska
adoplionsarbetel i burnens hemländer utnyttjas av de svenska organisaiionernu.
Till frågan om kontroll över organisationernas samarbetspartner i andra länder
återkommer jag i nästa avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.5.3 Anmälan
av samarbetspanner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
prövning av ansökan om auktorisaiion eller av fråga om utvidgning av denna bör
enligt arbetsgmppen ställning tas till de överenskommelser med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samarbetspartner
i ullandel som organisationen åberopur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
förslaget framgår inte om vurje sumarbelsparlner skull godkännus. AC arbelur i
dug i vurierunde omfattning i ell tjugotal länder. 1 fiera av dessa länder har
förbundel många olika kontaktpersoner och representanter. I likhel med AC
anserjag inte det vara möjligt att la ställning till och godkänna varje enskild
samarbetspartner som den uuktoriserade orgunisalionen önskar ingå
överenskommelse med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AC
påpekar i sitt remissvar ull förbundels försök med nya kontakter i detta sammanhang
är av största belydelse. Det är enligt förbundet absolul nödvändigi alt AC får
behålla friheten atl pröva nya icke etablerade samarbeiskonlukler genom
försöksfall. Sådana full anmäls i dag lill NIA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
internationella adoplionsarbetel har sådan kuruktär ull mun måsle räknu med
ständiga förändringar. Jag unser därför alt den föreslagna orgunisalionen också
måsle kunna fungera fiexibelt. Jag utgår från ull de organisationer som
auktoriseras av socialstyrelsen lar del unsvur för verksumheten som uukiorisaiionen
kräver. Har en organisation auktoriserats, bör den enligt min bedömning fö
förtroende och samma frihet som AC har idag atl genom ell pur full pröva om en
samarbetspartner fungerar tillfredsställande. Detla bör dock fö ske försl
sedan samarbetspartnern har anmälts lill NIA. Om en samarbetspartner är lämplig
eller inte är i de fiesta full en bedömnings-och erfarenheisfrågu. De kunskaper
som nämnden härom den inlernutionellu adopiionsverksumhelen kommer
organisaiionernu lill godo. Sumtidigt för NIA på dellu sätt kontinueriig
informaiion om organisationernas olika konluklvägar. Härigenom kan olika
avgränsningsproblem mellan organisutionerna undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
beakiande av vad jag nu har anfört anserjag alt del inte kan bli frågu om all
formelll godkänna varje samarbetspartner. Jag förordar, som jag har nämnt
lidigare i annat sammanhang, alt socialstyrelsen ulformar auklorisalionen så
all den ger behörighel för viss organisation atl arbeta i ell visst land eller
begränsad del duruv. Om det bedöms lämpligt bör uukiorisaiionen även kunna
begränsas på annal sätl, t. ex. vad gäller samarbetspartner. Den auktoriserade
organisationen bör anmäla de samarbetspartner som den har för avsikt ull urbela
med lill NIA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
unser att AC - som jag förutsätter kommer att ansöka om och kunna beviljas
uuktorisation - bör fö fortsätla sin verksamhet med de etablerade
samarbetspartner som förbundet har och som enligt nuvarande system har anmälts
lill NIA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.5.4
Verkställande av adopiionsavlal</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
föreslår atl avtal skall verkställas av organisalionerna även om regeringen
eller socialstyrelsen är avtalspart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med socialstyrelsen och AC tillstyrker jag arbetsgruppens förslag att
verkställandet av nämnda avtal och överenskommelser skall överiålas på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>de
organisationer som auktoriseras. Med hänsyn lill ÄC:s erfarenheler och resurser
ulgår jug ifrån ull AC redan från början bör kunna komma i fråga för uppdragei
ull överta de NlÄ:s åligganden enligt uvialen,som hänger samman med det
pruktisku förmedlingsarbelel. 1 sambund med auktorisationsbeslutet bör
socialstyrelsen eller NIA, beroende på vilken av dem som har träffat uvtulel på
Sveriges vägnar, la konlukl med vederbörunde avtalspart i del andru landet och
förberedu den ändrade verkställigheten. Berörda purler bör informeras om den
förändring av verksamheten i Sverige som innebär utt verkställandet uv redun
gällunde avtal i fortsättningen kommer all hundhas av uuktoriserade
organisaiioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.5.5
NIA:s regisier</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild fråga i sammunhangel är hanteringen av NlÄ:s udoplionsre-gister, dvs.
regisier över sökande som har vänt sig direkl till nämnden med begärun om
förmedling uv ansökan om adoption. Arbetsgmppen har inte berört denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
okiober 1978 var omkring 4 500 ansökningar regisirerade hos NIA. Vid samma
lidpunki hade AC ca 4 300 ansökningar. Dubbelregistrering sker i ganska stor
utsträckning. Uppgifier visar atl i seplember 1976 var 30 % av NlA:s sökande
också registrerade hos AC. Man räknar med alt andelen dubbelregistreringar
ökur. 1 de ca 2 000 nyanmälningar till NIA som förekom under tiden januari t.
o. m. oktober 1978 uppgav 47 % av de sökande utt de stod som sökande även hos
AC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt den nu föreslagna uppdelningen av arbetsuppgifter mellan NIA och
auktoriserude organisaiioner skall kunna träda i full funklion i enlighel med
intentionerna krävs all NIA överiämnar sina ansökningar för Fortsult behandling
i organisalionerna. Vissa problem kan därvid komma atl uppslå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NIA:s
regisier fungerar så atl den sökande ges möjlighel att komma i koniaki med ett
barn via alla samarbetskonlakler som nämnden har. Nämnden för alllså inte några
separata register för varje land. Deltu kun försvåra en överföring lill
organisaiionernu, som ulliså främsi skall få auklorisation att arbeta i vissl
land. En överfiyttning lill framför allt ÄC:s regisier berör också vissa
rättvisefrågor för de sökunde i såväl NIA:s som AC:s register. Det rör sig bl.
u. om vilka väntetider de sökande bör tillgodoräknas och vilka uvgifter AC bör
kunna ta ul av de sökande, som har stått i NlA;s regisier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu berörda frågorna kan enligt min mening inte regleras i detulj. Deras lösning
blir beroende på vilken överenskommelse med berördu organisationer, som kan
träffas. Den närmure ordningen för överiämnunde bör bestämmas av socialstyrelsen
i sumråd med organisationen och efter hörande av de sökande som finns
regislrerude hos NIA."Jug anser därför all NIA vid omorganisationen bör
kontakta samtliga sökande som finns i nämndens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>register
och efter en s. k. akluuliteiskontroll informera dem om nämndens ändrude
arbetsuppgifter. De sökande hur då själva ull lu ställning till om de vill
anslutas till AC:s eller annan aukloriserud organisations regisier. Enligt min
bedömning borde det vara nulurligt att sökande som önskar föras över till AC:s
eller annan orgunisations register får tillgodoräkna sig väntetiden i NlA:s
register. Jug anser atl detta bör kunna reglerus genom en lämplig inplacering i
del regisier som de överförs lill. Den organisaiion som tur över helu eller
delar av NlA:s regisier bör kunna avgöra de sökandes turordning. Redun i dug
tillämpas ett växelvis anlagunde av sökunde, en s. k. suxning, i NlÄ;s och AC:s
regisier i frågu om vissa länder. Jag anser uven ull den organisation som lur
över NlA:s nuvurande sökunde bör få avgöru avgifts-frågan lor dem som förs över
lill organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
unser del önskvärt utt den föreslugna omorganisationen av den inlernationella
adoplionsverksamheien kan irädu i funktion snurasl möjligt. Jag loreslår därför
atl auktorisation skall kunna meddelus fr. o. m. den 1 juli 1979. Arbetet med
auktorisulionsprövning och -beslul sumi de i samband därmed akluella
jusleringurna av avlul och överföringurna av sökunde från NIA till de
uuktoriserade organisaiionernu bör kunna förberedus redun dessförinnun. Om del
skulle visu sig behövligt bör dock NIA få fortsätta sin förmedlingsverksamhet
med redan regisirerade ansökningar under en övergångsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6
Förhandsbesked</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
47 § barnavårdslagen får ett barn inte mottas i enskilt hem som fosterbarn ulan
all barnavårdsnämnden, dvs. numera normalt social cenlrul-nämnd, har lämnal
tillstånd därtill. Tillslåndstvångel gäller också för de blivande
adoptivbarnen, som i avvaklan på adoption är au anse som fosterbarn. Nämndens
koniaki med ett adoplionsärende lorde oftast börja på så sätt att de tilltänkta
adoptivföräldrarna vänder sig lill nämnden med en ansökan om förhandsbesked om
hemmets allmänna lämplighet som fosterhem enligt 47 § iredje slyckel
barnavårdslagen. Ett sådunl förhundsbe-sked är inte bindunde för nämnden vid
dess senare prövning uv tillståndsfrågan. Bestämmelsen om förhandsbesked har
numeru framför ullt belydelse för den som vill söka ett adoptivbarn ulomlands.
Förhandsgodkännunde är i regel en fömtsättning för alt myndighelerna i barnets
hemland skall medge ull barnel för lämna landet för udoption ulomlunds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
till ÄC:s regisier kun göras innan förhandsbesked enligt 47 § burnuvårdslugen
har erhållits. Tidigare hur NIA krävt förhandsgodkännande men från den 1
januari 1978 kan anmälan göras även hos NIA ulan förhandsbesked. Innan
förmedling sker måste dock sökanden ha företett förhandsbesked. Denna
skyldighet bör bestå i den nya orgunisutionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialutredningen
hur i sitt sluibetänkunde föreslugii all nämnden skall kunnu lämnu
förhundsbesked om enskilt hems lämplighet som adoptivhem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
sådant förhandsbesked meddelals skall det ersätta det tillstånd utt la emot
fosierburn som kriivs i andru motsvarunde fall. Beskedets giltighetstid bör
enligt förslaget begränsas lill ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
unför i sin rapport uti en föruisättning för att allu sökunde skull nås av
sådan information och vägledning som gruppen eftersirävur är atl
förhandsbeskeden görs obligatoriska. Gruppen föreslår vidare atl socialnämndens
represeniuni som ett led i uiredningsurbetet skull ulröna vilken kontaktperson
i unnui lund som den sökunde ämnar anlitu. Gruppen underslryker viklen av au
den skyldighet som finns enligt nuvarande fosierbarnskungörelse au uppge vem
som förmedlut överenskommelse om barnels moiiagunde fullgörs ordentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har del rått allmän enighel om värdel av att
förhandsbeskeden görs obliguloriska. Ett fåtal remissinsianser förordur all
också den efterföljande lillslåndsprövningen behålls. Frågun om förhandsbeskedens
uiformning har kommenterats av många remissinsianser. Flera remissinstanser
unser att del bör vuru obligatoriskt atl uppge vilken konlukl som den sökunde
ämnar uniiia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar den uppfattning som arbelsgruppen har velal ge utiryck för, nämligen alt
det vore värdefullt all kunna säkersiällu möjligheler till vägledning och hjälp
i ullu de fall där enskilda personer står i begrepp ull söka ell adoptivbarn
från unnat land. Det är min förhoppning att de förslag lill omorgunisulion uv den
iniernalionellu adopiionsverksumhelen som jag nu lägger fram skull fö den
effekien. Emellertid kan del inte utesluius ull människor även i framliden på
egen hund vill söka adoplivburn i undru länder. Det är viktigt att sä långt
möjligt nå även denna grupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
sätt vore all, som arbelsgruppen och remissinstanserna hur velal, kräva en
obligatorisk prövning uv social centralnämnd uv ett blivande adoplivhems
ullmännu lämplighet. Man kunde därvid kunske på lumpligl säu anknyta lill den
nuvurande regeln i barnavårdslagen om skyldighet atl begära nämndens tillstånd
innun ell burn får las emot som fosierbarn. Skyldigheten att skaffa tillstånd
all få la emot ett burn skulle då föreliggu t. ex. innan burnel hur lumnui sitt
hemlund. Skyldigheten skulle gällu oavsett om sökanden går ut på egen hand
eller söker barn genom aukioriserad organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglernu
om fosierburn övervägs f n. i sambund med del pågående arbelel med
socialulredningens förslug. 1 avvaklan på delta arbetes resultat bör de nu
gällande reglerna i 47 § barnavårdslugen om tillstånd ull ta emot fosierburn
och om förhandsbesked rörunde ett hems ullmänna lämplighet som fosterhem inte
ändras. Jag avser alt återkomma i frågan i samband med förslag om ny
sociallagsliflning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill dock igen underslryka viklen av all de auktoriserade organisutionerna
inte förmedlar ansökningar från personer som inte har företett förhundsbesked
om sill hems allmänna lämplighet eller annun moisvurunde uiredning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>25</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.7
Uppföljning av barnens förhållanden m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
har understrukit lidigare har de svensku myndigheterna ett ansvar för de barn
som kommer till landet i udopiionssyfte så att bamens bästa tillgodoses. Liksom
arbetsgruppen ser jag det som en viktig uppgift för NIA ull följa forskningen
på detiu område och föru ut informulion om dess resultat. NIA bör prövu
möjlighelema all ta inilialiv lill lumpliga forskningsprojekt. Jug vill dock
peka på de iniegritelsproblem som kun finnus när del gäller forskning och
uppföljning av adoptivbarn och udoptivfumiljer. Gruppen adoptivbarn är så pass
begränsad att del läll kan uppstå en situution där fumiljernu känner sig
utsatta genom att gång på gång bli konlaktude uv forskure. Slutens
invandrarverk hur betonat de parulleller som finns mellan udoptivbarn och
invundrurburn. Vi vet i dug en hel del om de invundrarburn som finns i Sverige.
Dessa erfurenheter kun i vissu avseenden vara av värde även i detla summunhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också frumhålla de viktiga uppgifter som de ideella organisaiionernu hur
och bör hu när det gäller uppföljning av barnens förhållanden. AC fungerar som
en föräldruförening för adoplivföräldrur och blivande udopiiv-föräldrar. Genom
AC kun föräldrurnu iräffus och utbyta erfarenheler och diskutera gemensumma
problem. AC ger också råd i de många frågor som summanhänger med
internationella udoplioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesiu adoptivbarn som hittills har kommii lill Sverige hur varil mindre än ett
år gumlu. De har ingen medveten uppfattning om den bukgrund de lämnur. De
kommer all växu upp som svenskar. De äldre barn som kommer hur ell språkminne
och erfarenheter från det lund de har lumnui. Men också de försvenskas myckel
snabbt i en helsvensk omgivning. 1 sainiligu full ärdet enligt min mening
vikligl all burnen får informaiion om sill ursprung. Föräldrar och övriga
personer som hur hund om adoptioner bör vuru medvelna om detta och bör på oliku
satt ge barnet kännedom om sitt urspmng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
sociula centralnämndernu kan genom sin foslerhemslillsyn generellt bislå de
utländska barn som kommer hit men de kun inte åläggu föräldrarna att ansöka om
adoption. Arbetsgruppen hur understmkit vikten av ull burnens irygghet
garanteras också under tiden innun udoptionen ur klur. Gruppen har anfört alt
utredningen om barnens rätt bör behundlu dessa frågor. Flera remissinslunser
har frumföri utt del är en viktig samhällsuppgift all siärku de ulländska
barnens rättsliga ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
Hertul UV remissinstanserna har också föreslagil all del bör ske en ändring av
lagstiftningen så att barnen under perioden fram lill dess adoption är
genomförd för en rälislig ställning jämförbur med biologiskt burn eller
udoptivbarn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
om barnens rätt hur i december 1978 föll i uppdrag all i sill urbete behundla
också frågor som rör burnens trygghet under liden fram lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:108</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dess
adoptionen ägt rum (LU 1978/79:9, rskr 1978/79:99). Jug är därför inte beredd
all i deltu summunhang ta upp dessu frågor till behundling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.8
Anslagen till internationell adoptionsverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär alt NI A skall ha uppgifter med en delvis annan inriktning än f n. Del
övergripunde ansvuret betonas och en förstärkning av informu-lions- och
tillsynsverksamheten föreslås. Samiidigi skull nämnden enligt förslaget inte
längre hundläggu enskildu ärenden, vilkel innebär all förmed-lingsutskollets
arbete och ansvur för regisierföring upphör. Härigenom frigörs drygl 300 000
kr. Dessa medel bör i stället lus i anspråk för de nya och vidgude uppgifter
NIA fär bl. a. belräffunde information, inspektion och vägledning i torhållunde
till allmänheien och de organisationer som kommer utt uukloriserus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nämnls i del föregående har i prop. 1978/79:100(bil. 8s. 79) beräknats medel
för försiärkning uv NI A:s kansli med en tjänst som chef Del samlade
neltolillskotiet för NlÄ:s verksumhei blir således ca 450 000 kr. För år 1979
ulgår ur allmänna arvsfonden 275 000 kr. lill försöksverksamhet uvseende
information om inlernutionellu adoplionsfrågor. Behovei uv ökude resurser för
informaiion får behandlas i sumband med budgeiurbetet och mol bukgrund av de
erfarenheter som görs av den nu föreslugna omorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
nämnda budgetproposition har föreslagils att statsbidraget lill AC höjs med 20
000 kr. till 350 000 kr. i uvvukian på framläggandet uv dennu proposition.
Ytterligare någon eller några av de ideellu organisationer som kan komma all
auktoriseras lorde kunnu göra anspråk på statsbidrag. Vissa u v de uppgifter
som nu lus över av de orgunisalioner som kommer ull uukioriseras för
inlernalionellt adoptionsarbete är av sådan karaktär att de bör ges samhällsstöd.
Del gäller främsi de uppgifier som las över av organisationema från NIA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är angelägel att enskildas ekonomisku förhållanden inte blir avgörande för
möjligheten för dem all adoptera ulländska barn. Avgifternu för all vuru
registrerad som sökunde bör därför hållas på en rimlig nivå. Jag föreslår alt
ytteriigare 500 000 kr. slälls lill förfogande för den inlernaiionella
adoplionsverksamheien under budgetårel 1979/80. Beloppet fördelas mellan de
aukloriserade organisalionerna. Jag kommer i särskild ordning all föreslå
regeringen att medge all anslagsposten Informutionsverksamhel m. m. under
förslugsansluget Socialstyrelsen, från vilkel AC för sill nuvarande bidrag,
överskrids med molsvarande belopp. Del bör ankomma på NIA all fördela bidragen.
AC bör på gmnd av verksamhetens omfattning fö huvudparlen uv del nu föreslagna
unsluget. Del ur lämpligt uti NIA inför näslkommande budgetarbete utformar
förslag lill principer för fördelning av statsbidrag lill uuktoriserade
organisationer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>27</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.9
Förfatlningsmässig reglering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fleru
UV de förslag som jug nu har lagt fram kräver reglering i lag. Jug har funnil
det mest lämpligt utt sumlu de viktigaste reglema om auklorisation av
organisaiioner och dessas internationella udoplionsverksamhet i en särskild
lug. Beslämmande för mili ställningslugande hur varil ull den verksamhet som
del här ur fråga om företer så mångu surdrag ull den inte uiun svårighet låter
sig inpassu i någon unnan nu gällande lagstiftning. Regler om NlÄ:s
orgunisulion, uppgifter m. m. bör kunnu utfärdas uv regeringen, liksom även
övriga verkstullighelsföreskrifter som bedöms nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Upprättat lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighel med vud jag nyss har sagt har inom sociuldepurtemeniei ulurbeiuts
förslug lill lag om internuiionell adoptionshjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning lill vud jug nu har anförl hemsläller jug all regeringen föreslår
riksdugen ull</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>antugu förslaget lill lug om internuiionell
udoplionshjälp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>godkänna de allmänna riktlinjer för en
omorganisation av verksamheten med inlernutionellu adoptioner som jug hur
angell i del föregående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
unsluter sig till föredragandens överväganden och beslulur ull genom
proposiiion föreslå riksdugen all unlaga de förslag som föredrugunden har lagt
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:57.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>28</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
I</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av arbetsgruppens förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senure år hur inlresset för utt adopteru utlundsku barn blivit allt större.
Såväl ofrivilligt barnlösa som undru väljer atl på delta säll bilda familj
eller utöka denna. De barn som kommer hit för adoption saknar som regel familj
i hemlundel och lever inte sällan under svåru lorhållunden. Genom adoption
sammanförs människor som önskar barn och barn som behöver funiilj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Orsukerna
lill det ökude intresset för utt adoptera torde vuru fieru. Möjlighelerna lill
kontakt utomlands hur blivit siörre och vi hur fått ökade kunskaper om
förhållunden och levnudsbelingelser i andra länder. En bidragande orsak är
också ull anlulet svenska barn som lämnas för adoption numera är mycket lågl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>År 1969 bildades två föreningar
av enskilda människor som hude erfurenhei uv internuiionell
adoplionsverksamhei. Dessa föreningar gick år 1972 summan under numnei
föreningen, numera förbundet Adoptions-centrum, ,'\C.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
socialstyrelsen finns sedun den I juli 1973 knuien en särskild nämnd för
handläggning av frågor som rör udoplion av utlundsku barn, sociulslyrelsens
nämnd för iniernuiionella adoplionsfrågor, NIA. Enligi instruktionen för
nämnden, vilken gäller sedan den 1 juli 1974, skall inom nämnden finnus ell
förmedlingsutskott som genom urvulsförfurande skull förmedla ansökningar om
adoption.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mellun
NIA och AC har slutits ettsumurbetsuvial, vilket innebärutt medan NIA skull hu
hund om officiellu kontukter skall AC skölu de mera informellu konlakler som
kun uppnås med institutioner eller personer i andru länder rörande udoption av
barn. Man kan vända sig lill såväl NIA som AC om man önskar adoptera ett
utländskt bam. Alla ansökningur skull förmedlus genom NlA:s utskott.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen har
emellerlid inneburit all den verksamheisuppdelning mellun NIA och AC som hur
förutsuils i samurbelsavialel blivit svår all upprätthålla och ull vissl
konkurrensförhållande hur uppstått mellun dem. Vissu tolkningstvisier om vud
som skull avses med officiellu kontukter har inte kunnai lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av de inemot 2 000 barn
som nu kommer till landet per är, kommer ungefär hälfien hit på annal satt än
genom NIA eller AC. En av anledningarna till deltu bedöms vuru all väntetiden
för alt få ett burn genom NIA eller AC har ökut och nu i ullmänhel är mellun
två och tre år. En stor grupp söker själva barn i andra länder. Andra söker
barn genom personer här i landet som bedriver förmedlingsverksumhet utan utt hu
sådunt tillstånd som krävs enligt barnavårdslagens bestämmelser. NlA:s
förmedlingsulskoli, som verkar för all burnens bustu så långt möjligl
tillgodoses i en urvulssituulion, har inte någon insyn i dessu full.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
opinion mol induslriländernus ökande adoplionsverksamhei har sumtidigt börjut
växu fram i vissu av de länder som lämnar burn för udoplion. Dessu tillhör
näslan uiun undantug ulvecklingsländernu. Själva företeelsen inlernutionellu
adoptioner har kontroversiella inslag. Barnen förs från sill hemland och sin
kulturella miljö. Deras bakgrund utplånas oftu helt. Vissu händelser under
senare lid har riklat uppmärksamheten mol ull verksum-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>29</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>heten
kun ägu rum i otillbörliga former och med tviveluktigi syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Behovet
UV ull sumhullet formulerur riktlinjer lor verksamheien hur mot dennu bukgrund
blivit ullt meru framträdande. Arbetsgruppen har gjort följunde överväganden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Engrundläggunde
princip inom svensk burnavurdurutl burnens bäsiu skall tillgodoses. Bedömningur
om vud som ur biisi för burnen görs självfullet även i undru länder. Dessa
uvgör självu i vilken utsträckning barn skull lämnas för udoption utomlands.
Svensku samhällsorgan kan följaktligen inte ta ansvur för ull ullu som önskur
adopteru burn också får möjlighel till dellu. Däremot bör samhället ge sådun
service åt sökunde utt udoplion av utlundsku burn underlätlus. För de burn som
kommer lill vårt land i udopiionssyfte har svenska myndigheter ansvar för all
barnens bustu tillgodoses. Sumhällsorga-nens uppgift är att verka för utt
adoption av utländska burn genomförs på ell i förstu hund barnens men även för
föräldrurnu och för samhället tillfredsställande sätl. <span style='text-transform:
uppercase'>Dci </span>ur vidare av siörsiu vikt ull verksamheien frun svensk
sida bedrivs så att den frumstår som oklunderlig i barnens hemländer. Sumhället
bör göra vad på det unkommer för alt främju dellu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
förslag tiil orgunisulion uv den framtidu udoptionsverksumhelen som
arbelsgruppen lämnur innebär ull det liksom f n. bör vara en kombinuiion uv
offentlig och prival verksumhei. Förslaget ger dock ideellu orgunisulioner en
iner aktiv roll i förmedlingsurbeiet sumtidigt som sumhullet får utvidgade
kontroll- och lillsynsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sociulslyrelsen
bör också i forlsällningen hu en nämnd för iniernuiionella adoplionsfrågor,
NIA. NIA bör hu en övergripunde funklion med uppgifier som främst rör
informulion, lillsyn, kontroll och koniuktskupunde verksamhet. Enskilda
ärenden bör inte hundläggus av nämnden. Sociulslyrelsen bör efter prövning
kunna ge förmedlingstillstånd till AC och undru orgunisulioner somönskarvara
verksummu på områdel. Verkställande UV uvtui bör sköius UV orgunisalioner även
om samhällsorgun ur uviulspart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
iniernalionellu udoplionsfrågorna bör uigöra grundvalen fören särskild enhel
inom socialstyrelsen. NIA bör lill sitt förfogande ha ett särskilt kansli som
är uppdelul på en allmän sektion, en informutionssekiion och en ullundssekiion.
1 den ullmännu sektionens uppgifter bör bl. a. ingå inspektioner uv och
vägledning till orgunisalioner som erhållil förmedlingstillstånd, kontroll utt
oluglig förmedling inte äger rum sumt vägledning och information i förhållande
lill samhällsorgun och enskildu. Vid informuiionssekiionen bör finnas en
fakiabunk med uppgifter om utländsk lagstiftning, ländernas önskemål för
verksumheten m. m. Ell syfte bör vara all genom utbildning uv tjänstemän hos
regionulu och kommunala orgun låtu unsvarel förstora delar av
informationsverksamheten gentemot allmänheten successivi övergå till dessa
orgun. Utlundssekiionen bör verku för goda förbindelser med ländernus
myndigheter som är behöriga i udoptionsfrågor, sumt verku för ull ländernus
myndigheter lur kunna del svensku udoplionssyslemet, däribland gränsdrug-ningen
mellan sumhullsorganens och de privula orgunisationernus funklion och
uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ubsolul förutsättning för ull förmedlingen av ansökningar skull kunnu överlålus
på privaiu orgunisalioner är utt sumhället garanierus infiytande över
verksumheten. Tillstånd bör därför kunnu ges endast ideellu orgunisulioner med
siadgar och styrelsesummunsällning som kan godkännas av sumhället. Gruppen lar
besläml avstånd från utt enskilda personer bedriver förmedlingsverksamhet.
Särskildu villkor skall gällu för tillstånden och dessu dras in om föreskrifter
inte följs. Kruv skall slällus ull sumhullet representerus i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förmedlingsarbetet.
I frågor uv principiell vikt eller där delude meningar uppkommer bör yttrande
inhämtus från NIA. Beslut som uvviker från NlA:s yttrande bör kunnu fultus
endusi om de är enhälliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
föreslår ingu inskränkningar i möjligheten att själv söku barn. Däremoi bör
samhällel så långl möjligt aktivt verka för att också denna verksumhei sker
under belryggande former. De sökunde bör ges informulion och rådgivning om
förhållundenu i barnens hemländer,om de kruv som ställs och om de risker som
finns. Samiidigi bör de få upplysningur om de möjlighelersomfinnsalt få bilräde
av samhällsorgan och organisaiioner. Viss kontrollmöjlighet bör också införas.
Vid prövning av hemmets allmännu lämplighet som fosterhem bör utreduren
undersöku vilku konlakler som den sökande ämnar uniita. Utreduren bör
regelmässigl, utom i fall där del är fråga om väl kundu och tillförlitligu
kontakter, vändu sig till NIA för sumråd. Uiredaren bör härefter avråda en
sökunde från ull användu en olämplig kontakt. Arbetsgruppen förordur i sill
förslag alt förhundsbesked om hemmets ullmänna lämplighet som fosterhem skall
vara obligatoriskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
alt utvidgade och kvalificerade arbetsuppgifter tillförs NIA om förslaget
genomförs bör kansliel tillföras ytterligare en ijänsl. Genom dennu bör
lillgodoses del behov av udminislruiiv ledning som i sådunt full kommer all
finnus.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:75.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:108</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>BUaga 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I. I Svea hovräll: Ur principiell synpunkt ler del sig
iveksaml uit sumhälls-uppgifter av del slug det här är frågu om överiämnas lill
privula organisulioner. Under förutsättning ull kontroll och lillsyn unordnus
på sådani säll ull den föreslugnu ordningen inie leder lill försämrat
rättsskydd för enskildu adoptionssökande och lilllänkta adoptivbarn anser
hovrällen likväl från de synpunkier den har ull beakta att denna ordning kan
godtagas. Hovrätten vill emellerlid underslryka ull förmedlingsverksamheten
ovillkorligen måsle bedrivas ulan vinstintressen och på sådant säll atl risk
för obehörig päverkun utesluts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarräiien i Göleborg: Den i
förslugel förordade lösningen att ge förmedlingstillstånd till ideellu
orgunisulioner är säkerligen från många utgångspunkter en bra modell och
kammarrätten vill heller inte avstyrka en sådan lösning. Del kun dock
diskuleras om del inte principielll selt borde unkommu på samhällel all ansvara
även för förmedlingsverksamhelen av barn i adoplionssyfte, liksom för ull unnun
burnavård. Det privata inslugel på burnavårdsområdet är ju i övrigi myckel
begränsat. Även om samhället enligt förslaget för relutivt ingripande
tillsynsfunktioner kan det ändå ifrågusällus om detta är tillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen: Slyrelsen unsluter
sig lill förslugel att endasl organisationer - ej enskildu personer - skall
kunna få förmedlingstillstånd och lill förslaget alt samhället skall vuru
representerul i förmedlingsverksumheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden för iniernaiioneUa
adoplionsfrågor (NIA): Arbeisgruppens förslug lill orgunisulion av
förmedlingsurbeiet i Sverige ur så oklurt och oprecist särskilt ifråga om
samhällsansvaret att förslaget enligt NlÄ:s bestämda mening, inte i nuvarande
form kan läggas till grund för statsmakternas beslut. Internationell
adoptionsverksamhet är ett komplext område. Någon självklar lösning på de
problem vi idag upplever är sannolikt nu inte möjligl alt finna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förslag lill organisaiion uv förmedlingsurbeiet i
Sverige som sociulde-purlementels arbelsgrupp framlagt ställer sig NIA
uvvisunde lill så som del formulerats främst därför alt del enligt NlA:s mening
är samhällel som skall hu del direkia ansvarei för all udoplionsförmedling och
urvalsförfarandel i samband därmed, antingen barnen är födda inom eller ulom
landet. Nämnden har sett della som den cenlrala frågan, vilkel också frumgår av
nämndens förslug.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>NIA
accepterar i princip ulredningens förslag all organisationen skall svara<br>
för det praktiska adoplionsarbetel i ullandel. NIA delar arbeisgruppens<br>
uppfattning atl enskilda personer inte skall ges tillstånd alt bedriva förmed<br>
lingsverksamhet. NIA ulgår från atl organisationer som uukloriserus uv<br>
sumhället för verksumhei på detla område dels har ett unsvur för verksam<br>
heten och dels måsle förutsättas ta sitt ansvur härför. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden har, ulifrån sin erfarenhel på området, diskuterat
två ullernativ lill den modell arbetsgruppen förordat. Härvid härden
principiella utgångspunkten varit alt all förmedling uv barn aren samhällelig
angelägenhet och atl ansvaret för förmedlingen skall ligga i samhällets hund.
Den ena modellen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>innebär
utt ull förmedling sker centralt inom NIA och hur som förutsättning utt NIA hur
tillgång till ett cenlralt register över de adoplionssökande. Den andra
modellen innebär en kombination av central och lokul förmedling, där de ideella
organisationerna knyts till NIA genom samarbetsavtal med preciserade villkor.
Denna modell förordas av en mujoritcl inom NIA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NIA
får med den förordade modellen det reella ansvaret för förmedlings<br>
verksumheten och därtill den erfarenhel som är nödvändig för ull NIA sku<br>
kunnu föru ul information och riktlinjer för verksamheten. NIA får med<br>
andra ord den nödvändigu återkopplingen lill kommunul nivå. En gurunti<br>
finns också för en likuriad bedömning uv ärenden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
varken nämndens eller arbetsgruppens förslag löser är dock problemel med
illegul förmedling. 1 länder som inte har lagligu/administrutivu möjligheter
all begränsu strömmen uv udoptionssökande från Sverige och andra i-länder,
upplevs det som ell slort problem ull Sverige inte hur möjlighel atl begränsu
unlulet sökunde fumiljer. Man upplever del också som ett problem alt svenska
familjer genomför udoplioner med hjälp uv olämpligu kontukter vars verksamhet
myndighelerna i landet av skilda skäl inte kunnul kommu åt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
nämnden kan se kan deltu problem inte lösas med mindre än utt en begränsning av
antalet förhandsgodkändu familjer införs, alternativt ull förhandsgodkännandei
förknippas med godkännunde uv kanul. Nämnden hur tidigare, bl. a. till
socialutredningen, pekat på dessa problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskili
yllrande av ordföranden I NIA:s förmedlingsulskoli: Med den konstruktion som
föreslås i nämndens remissyttrande lillgodoses visserligen sumhällsansvarei i
högre utsträckning un belräffunde urbelsgruppens förslug. Någon hell
lillfredsstullande garanti ges dock inte genom all beredningen av ärenden lill
förmedling förutsätts kunnu skötas av personer anställda av privaiu
organisulioner. Riktlinjer utfärdade av NIA kan inte bli heltäckande. Prukliskt
är förslaget (i fortsätiningen kullut komprotnissförslaget) i hög grad
krångligt och byråkratiskt. Del kan därför slarkl ifrågasällas om arbetsgruppens
förslag eller kompromissförslugel kommer ull underlätta internationella
adoptioner. Ingel av förslagen medför den klarhet i rollfördelningen mellun NIA
och AC som hude vurit önskvärd. Någru ekonomiska fördelar uppnås inte genom
något av alternativen, snarare ivärlom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till ovan redovisade förhållanden bör man givelvis snarare byggu på del
syslem som finns idag. dvs. att NIA ingår samarbelsuvtui även med undra
organisulioner vurs ärenden pusserur - på summa sätt som AC:s - genom NIA:s
förmedlingsulskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>All
förorda vore dock en utveckling av del förslug som arbelsgruppen rubricerur som
"den undru modellen" och en redovisningav konsekvenserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UV
del förslaget.---- Ett argument för all inrätta en särskild nämnd år 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>var
jusl ull sociulslyrelsen inte skulle befatta sig med enskilda ärenden. Delta
ansåg man sig då kluru genom ull befria byrå HB2 från dessu ärenden medan NIA
inrättades som "egen myndighei".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kompromissförslaget
och urbelsgruppens förslug visur all NIA under ulla förhållanden kommer utt få
befulta sig med ell slort antal enskilda ärenden dels genom den särskilda
delegationen för förmedlingsfrågan eller genom principytlranden dels i viss
service- och rådgivningsfunktion i förhållande lill enskildu personer. Ett
överförande uv arbetsuppgifter från sociulslyrelsen/ NIA lill privulu
organisulioner medför ull man inför en hell ny princip. Den decentralisering
som skell och sker avser överförande av arbetsuppgifter från cenlrala
samhällsorgan - sociulslyrelsen - lill regionala och kommunala samhällsorgun.
Decentraliseringar kun givelvis inte få bli ett självändamål så</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
t. ex. uppgifer som ansetts åvilu samhällsorgan "decentraliseras"
lill privata organ. Det är t. ex. självfallel olänkburl all
"decentralisera" åldringsvården till prival hjälpverksamhet. I
fallet ulländska adoptioner har mun inte hittat någon lösning med regionulu
eller kommunala organ som övertar uppgiftema. Av den anledningen bör
socialstyrelsen fortsätta atl ha hund om dessu ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Siaiskoniorei: Statskontoret vill betona vikten av alt samhällel har
god kontroll över och insyn i förmedling av utländska barn för udoplion i
Sverige. Verkei har dock inlet all erinra mol den organisationsmodell som
urbelsgruppen föreslår för verksamheien, vilken innebär en kombination av
offentlig och privat verksamhet. Samhället får ett övergripunde ansvar för
kontroll och tillsyn över sumtliga led i arbetel samtidigt som de ideella
organisutionerna ges en avsevärt mer aktiv roll i förmedlingsarbelel. NlA:s
befattning med enskilda förmedlingsärenden föreslås upphöra. Detla ligger hell
i linje med socialstyrelsens översynsutrednings (ÖSoS) förslag, vilket
statskontoret lillslyrkt, nämligen atl styrelsens arbele skall inriklas mol mer
övergripande uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Riksrevisionsverket: Enligt RRV:s mening bör antalet organisationer
som ges tillstånd all bedriva förmedling begränsas lill ca 3-4 siycken. Om en
begränsning inte sker finns det risk för att udoptionsverksumhelen blir
kvulitelsmässigl låg och spliltrud såväl inom som utom landet. RRV hade sett
del som en fördel om ulredningen beskrivit hur ett antal ideella orgunisulioner
skulle kunna fungeru och samverka i förmedlingsarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Länsstyrelsen i Siockholms län: Länsstyrelsen instämmer i arbetsgruppens
förslag all adopiionsverksumhelen även i framliden bör vura en kombinalion av
offentlig och privat verksamhet samt alt samhällel bör få utvidgade kontroll-
och lillsynsmöjligheter. Beiräffande förslaget atl avskaffa NlÄ:s
förmedlingsulskoli och överföra delta arbele till ideella orgunisulioner finner
länsstyrelsen - under närmare angivna skäl -del inte vara möjligt all på
grundval uv ulredningens malerial ta ställning till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Länssiyrelsen i Jönköpings län: För närvarande pågår ett pur undersökningar
om utländska adoptivbarns anpassning i Sverige. Det hade varit värdefullt om
resultaten av dessa undersökningar förelegal innan man tog ställning lill
vilken form av adoplionsverksamhei som bäst gagnar burnen. Under senare år hur
man blivit alltmer medveten om all kännedom om urspmng och kulturarv spelar en
stor roll för den sociala anpassningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Problemet
med de långa väntetiderna torde inte bero på nuvarande organisaiion ulan på det
faktum atl antalet makar som söker adoptivbarn är så stort jämfört med
lillgången på blivande adoptivbarn. Arbetsgmppen har inte klart uttryckt om
avsiklen med föreslagen omorganisation är att fier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>adoptivbarn
från utlandet tillförs Sverige. Länsstyrelsen finner förslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tveksamt.
Handläggningen av internationella adoptioner är en känslig verksumhei för såväl
barn, föräldrar som berörda länder och bör därför skötas av samhällsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbelsgruppen
har visseriigen föreslagit viss sumhällsinsyn i verksamheten, men det synes
ändå som om stor risk finns att samhället skulle kunna förlora kontrollen över
verksamheien. Arbetsgmppen har inte tillräckligt tydligt utrett vilka personer
som avses kunna representera samhället och hur de skall ulses.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1.9 Länsstyrelsen i
Malmöhus län: Länsstyrelsen tillstyrker en striktare<br>
uppgiftsfördelning i enlighet med förslaget mellan offentlig och prival</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 108</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:108</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>verksamhet
på områdel. Delta innebär också atl länsstyrelsen godtar privat
förmedlingsverksamhet genom en begränsad krets av ideella organisaiioner med
representation för det allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.10 Länsstyrelsen
i Göleborgs och Bohus län: Eftersom fiera av de<br>
organisationer, som är verksamma i länder, som kan länkas lämna burn för<br>
adoption i Sverige, har en bestämd ideell t. ex. religiös grundåskådning är del<br>
tveksamt om dessa orgunisalioner vill förmedla barn till familjer, vars<br>
livsåskådning är en annan. Även om väntelistorna officiellt kommer atl vara<br>
öppna, kommer dessa atl i den slutliga matchningen mellan barn och<br>
föräldrar få stå tillbaka eller åtminstone från organisationernas sida
belraklas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som mindre önskvärda.----- Länsstyrelsen
vill påpeka att det inte alllid är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>familjer
med stora ekonomiska resurser, som är mest lämpade atl la emot barn för
adoption. Ätt få barn från ett avlägset land är alltid förenal med stora kostnader.
Hittills har man genom NIA kunnat få barn ulan att behöva betala administrativa
kostnader i Sverige. Denna möjlighet bortfaller. Därtill kommer atl familjer
med stora ekonomiska lillgångar kommer atl stå i kö hos fiera organisationer
vilkel ytteriigare ökar den ekonomisku diskrimineringen av familjer med ordnad
ekonomi men med begränsade ekonomiska resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.11 Länsstyrelsen
i Västerbonens län: Länsstyrelsen vill föra fram följande<br>
synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
Ell överlåtande av förmedlingsverksamhelen på ideella organisaiioner innebär
alt man särskiljer utländska barn gentemot svensku barn när del gäller
placering och myndighetskontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sekretess- och lystnadspliklsfrågan måste lösas på
ett ändamålsenligt sätt liksom regler för arkivering och förvaring av handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Risk föreligger, trots samhällskonlroll, all
inlernationella organisaiioner etablerar sig under täckmantel och i
vinstintresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Viss risk föreligger även att kosinaderna i samband
med adoptioner blir så höga alt endasl höginkomsttagare kan komma ifråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.12 Socialkonsulenterna
i Värmlands län: Vi anser att förmedling av barn<br>
för adoption bör vara en samhällets angelägenhet. Barnels rätt garanteras bäsl<br>
genom en samlad bedömning av alla sökande, vilkel kan ske i ett<br>
förmedlingsulskoli av den lyp som nu finns. Godkända sökande bör samlas i<br>
en "kö" hos ett offentligt organ. Privata konlakler kan inte
förbjudas men<br>
insatser bör görus från samhällets sida för att nedbringa antalet och hindra<br>
olagliga förmedlingar. Detla bör ske genom ökad service och upplysning från<br>
centralt håll och från de lokala tjänstemänne som genom utbildning och<br>
kontinueriig information om förhållanden i givariänderna bör kunna få större<br>
möjligheler all påverka sökandenas val av adoptionskontakt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.13 Utredningen
om barnens rätl: Vi ser positivt på alt ideella organisa<br>
tioner ges ökade möjligheter atl bedriva förmedlingsverksamhet. Enär vissa<br>
länder inte vill förhandla i adoptionsfrågor med statliga organ lorde de<br>
informella kontukterna med andra länder därigenom gynnas. Med hänsyn till<br>
de ofta mycket känsliga och grannlaga frågor- inte minst av utrikespolitisk<br>
nalur - som del rör sig om vid adoption av utländskt barn finner vi det<br>
angelägel atl samhällel inie undandrar sig sill ansvar i sammanhängd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.14 Svenska
kommunförbundet: Slyrelsen släller sig bakom huvudlin-<br>
jema i arbetsgruppens förslag under fömtsättning alt förmedlingsansvarel i<br>
sisla hand ligger hos samhällel. Förmedling av barn bör inte läggas i privata<br>
händer och del är heller inte arbelsgmppens avsikl. Det nya förslaget bör<br>
genomföras under fömtsättning att samhällets infiytande och kontroll över<br>
verksamheten regleras noga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:108</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det uvgörunde skälet för utt urbelsgruppens förslug bör
godias summan-hänger enligt styrelsens mening med de omständigheter som rådet
idag. Cirka 50 proceni av de utländska barn som idag adopteras kommer in i
landet uianför NlA-/AC-syslemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservalion lill kommunförbundets yttrunde unförs atl
styrelsen har i sill yllrande murkerut behovet av samhällskonlroll över förmedlingsverksamheten.
Enligt reservanternas mening kan dock först närde möjligu formernu för dennu
samhällskonlroll kan överblickas ställning tas lill om förmedlingsverksamhelen
kun läggas över lill organisationerna. 1 nuvarande läge är della inie möjligl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1.15 Stockholms
kommun: Den summariska presentationen gördel enligt<br>
socialförvaltningens uppfattning svårt atl la ställning lill arbelsgmppens<br>
organisaiionsförslag. Såsom tidigare anförts är del värdefullt om samman<br>
kopplingen barn-föräldrar kan ske av personer som har kännedom om bådu<br>
parter. Den nuvurunde ordningen med ell cenirult förmedlingsulskoli gör del<br>
svårl atl tillgodose deltu önskemål. Det är emellerlid också viktigt ull alla<br>
ansökningar behandlas på ett likartat sätl och all samhället aktivt deltar i<br>
sammankopplingen barn-föräldrar. Den danska modellen enligt vilken<br>
sammankopplingen burn-föräldrur sker på länsnivå i ell samhällsorgan kan<br>
lillgodose ovannämnda synpunkter. En sådan verksamhei skulle ev. kunnu<br>
knytas lill socialkonsulenlernas verksamhei. Enligi denna modell skulle<br>
även informaiion och uibildning kunnu förus ul genom eit regionull orgun<br>
som kan omfaltu ett eller fiera län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation mol följunde yttrande har anmälts:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden vill underslryka det stora värdel i ull ideella
organisaiioner även fortsättningsvis har möjlighet att medverka i arbelel med
all förmedla adoplivbarn från undru länder. Samverkan mellan samhälleliga organ
och organisaiioner lorde här, liksom i många andra sammanhang, ge del bästa
resultatet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>1.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göleborgs kommun: Kommunen är
iveksam till förslaget atl förmedlingsverksamhelen hell skall överiålas lill
olika organisationer. Samhällel bör genom socialsiyrelsens nämnd för
inlernaiionella adoptionsfrågor (NIA) ha det yttersta ansvarei för
förmedlingsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malmö kommun:
Sociala centralnämnden biiräder dessa rikilinjer för den internationella
adoplionsverksamheien även om de strider mot de svenska socialpolitiska
principerna där utrymmei för prival verksamhet är marginell. 1 del här
sammanhanget tvingas man dock av fiera skäl anpassa sig till givariändernas
villkor om adoptionsverksamhetens omfattning skall kunna hållas på en
acceplabel nivå. Del innebär således att sociala centralnämnden intur en
positiv inställning lill en förmedlingsverksamhet som föriäggs till ideella
organisationer. Dessa bör dock lill antalet begränsas för all medge bätire
insyn, fungeru effektivt och ge bastu möjliga slöd och service ål de presumtiva
föräldrarna. Sociala centralnämnden menar, i likhel med arbelsgruppen, alt den
föreslagna utvidgade ideella förmedlingsverksamheten måsle ske inom ramen för
centralt angivnu bestämmelser och under lillsyn och kontroll av
socialstyrelsen. Del framstår också som direkl nödvändigi all
samhällsrepresenlant (exempelvis från social centralnämnd) ingår i de särskilda
organisationernas slyrelse och dess förmedlingsverksam-het. Del måsle således
skapas slrikta garaniier mol alt barn inte blir handelsvara, utnyttjas
kommersiellt eller blir ulsalla för andra olillbörlighe-ler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Krisliansiads
kommun: Nämnden anser, alt den bästa lösningen skulle vara atl förslärka AC:s
organisation och dess lokala föreningar, och atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>försöka
få till stånd ell intimare samarbete mellan AC och de sociala nämnderna. Ett
förbättrat ömsesidigt ulbyle av informaiion skulle ge nämnderna möjlighet att
avlasta AC en del av dess informations- och utbildningsverksamhet och därmed
minska behovei av ytterligare förmedlingsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.19 LO:
LO vill inledningsvis uttala den principiella uppfallningen ull<br>
förmedling uv fosierbarn bör ombesörjas av samhällsorgan och ej av<br>
privatpersoner eller föreningar. Mot den bakgmnden tar LO avstånd från<br>
arbeisgruppens förslag alt ge ideella organisaiioner en mer aktiv roll i<br>
förmedlingsarbetet. Genom förslaget kommer man, enligt LO, alt särskilja de<br>
ullands- och svenskfödda barnen när del gäller samhällsorganens medverkan<br>
i förmedlingen. Detla finner LO anmärkningsvärt eftersom vi inte kan tänka<br>
oss atl t. ex. föreningar som Rädda Burnen eller Rolary skulle ha möjlighet atl<br>
placera svenska fosierbarn. Socialutredningen har föreslagil atl möjligheten<br>
atl ge tillstånd enligt nuvarande 47 §, försia och andra slyckel, skall
bortfalla.<br>
Sammanställer man detta med arbeisgruppens förslug riskerar man, enligt<br>
LO, all hell avhända kommunerna möjlighelen lill inftytande över vilka barn<br>
som placeras samiidigi som kommunen har del fulla ansvaret för dessa<br>
barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
central myndighei på adoplionsområdel har NIA med sinu faktakunskaper och
erfarenheler bilrält de adoplionssökande i förmedlingsarbetet. NIA
haremellertid inte getts tillräckliga ekonomiska resurser i förhållande till
sin arbetssituation. LO anser därför ull NIA som centrul myndighei skall
fungera som hittills. En fömtsättning är dock att NIA:s resurser avsevärt
förstärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Lanibrukarnas riksförbund: LRF anser att
arbetsgruppens förslag till uppdelning på offentlig resp. prival verksamhei är
bra. De sökande upplever del förmodligen positivt atl vända sig lill en lilen
ideell organisaiion i slället för lill en slutlig myndighei. Samtidigt ärdet
viktigt au samhällets insyn över verksamheien tillgodoses som framgår av
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.21<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förbundel adoptionscentrum: Adopiionscentrum är
positiv till utredningens förslug och förordur alt de iniernalionellu
adoptionerna organiseras i slort selt enligt utredningsförslaget. 1 vissa
detaljfrågor önskar AC dock göra kompletteringar lill eller smärre avvikelser
från utredningsförslaget. I fråga om förmedlingsarbelels organisation i Sverige
ges ell mera utvecklat förslag, som utarbetats under de diskussioner AC och NIA
fört om ulredningen. Del är därför ur AC:s synpunki delvis en kompromiss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är ÄC:s uppfattning atl samhällets organ inte skall ha uppgiften att handha
direkl adoptionsverksamhet i utlandet. AC stöder därför utredningens förslag
all öka möjligheterna för ideella organisationer atl aktivt arbeta med
internationella adoptioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1.22<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges socialchefer: FSS är skeptisk
lill en sådan lösning som innebär en kraftig stimulans till ökning av
adoplionsverksamhei från enskilda organisationers sida. Risken är uppenbar att
ekonomiska åtaganden frambringar en konkurrenssituation mellan olika
organisaiioner och detla går ul över del för verksamheien så vikliga
kvalitetskravet. Del finns också en risk för all olika organisaiioner utifrån
olika värderingar ensidigt väljer ut föräldrar. Det är viktigt att alla
ansökningar behandlas på ett likarlat sätt men myckel svårl all ulöva kontroll
över detta med den uppläggning förslaget föll. Arbeisgruppens förslag är för
knapphändigt för att dessa farhågor skall kunna undanröjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1.23<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges socionomförbund: Arbetsgruppens förslag
innebär stora och viktiga förändringar av arbelel med de internationella
adoptionerna. Socio-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nomförbundel
unser det därför anmärkningsvärt ull urbelsgruppen inte varit i<br>
kontakt med socialarbetarna ute på fältet som ju ändå är den grupp som har<br>
sior erfarenhet av den nuvarande handläggningen och organisationen. Oliku<br>
sociularbeturgrupper har vänt sig till förbundel och varil myckel kritiska på<br>
denna punkl.- </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Socionomförbundet hur
under ell anlul år bedrivit en intensiv kursverksamhet för hundläggure och
förtroendevalda ungående udoptionsfrågor. Denna kontakt har givit förbundet en
bred erfarenhetsbank uv de problem som finns. Mot denna bakgrund är förbundel
inte överlygul om ull del ule på fältet finns en opinion för ull privulisera
udoptionerna. Förbundet anser utt sumhället skall ha ansvuret för förmedling av
adoptioner. Sumtidigl uccep-leras utt ideella organisaiioner på dellu område
liksom i övrigt i sumhället skull spelu en självklar roll. Förbundel unser
sålunda alt liksom hittills bör ej förmedlingstillstånd lämnas.
Förmedlingsparagrufen kan som socialutredningen föreslagit avskaffas i den nya
lagstiftningen. Förbundel anser sålunda atl socialstyrelsen också i fortsättningen
bör ha en nämnd för internationella adoptioner. Nämnden bör även
fortsättningsvis utöva den konlrollerande verksamheien och fortsätta med
samarbeisavial med olika privala orgunisalioner, som uukioriseras ull
prukliskt arbeta. Förmedlingsarbelel borde därför kunna skötas som hittills
genom ell förmedlingsulskoli knutet lill NIA. För barnets bästa måsle nämligen
sumhullet ha huvudansvaret för sammankopplingen mellun barn och föruldrur.
Deltu är vikligl inte minsl med tunke på rultssäkerhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.24
Rädda barnen: Svensku Rädda Bamen har sedan länge en fastställd policy
beträffande barn i nöd. Hjälpen ges till barn i dess eget hemland. Räddu Barnen
har därför avstått från arbele med internationella adoptioner och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommer inte heller i
fortsättningen alt ha detta på sill program. Genom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ull ideella organisulioner
med godkända siadgar och styrelse kan erhålla förmedlingstillstånd, hoppas man
komma lill rätta med den olagliga förmedling som hiltills skell vid sidan om
NlA-AC:s verksamhei. Räddu Burnen ser positivt på denna utveckling, men vill
samiidigi starkt understryka utt tillståndsgivningen bör ske med stor
restriktivitet så all antalet organisaiioner som arbetar med internationella
adoptioner begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Riktlinjer för verksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>SIDA: Ulredningen berör endasl kortfattat
förmedlingsarbelel i länder varifrån barn adopteras. Detla gäller även
förslaget lill riktlinjer för verksamheten. Huvudvikten är lugd på
förmedlingsarbelel i Sverige. Säkeriigen vore del lill hjälp för de enskilda
organisationer som förväntas handha del egentliga förmedlingsarbelel, om
konkreta förslag lill riktlinjer för arbelel ulomlands och om de krav som bör
ställas i samarbetet kunde framläggas. Resultatet av hela adoplionsverksamheien
är i stor utsträckning beroende av hur adoplionsärendena handläggs i barnens
hemländer. Minsl lika viktig som den uiredning och förmedling beiräffande de
blivande adoplionsföräldrurna och deras förhållunden som äger rum i Sverige är
lillvägagångssätlel för urval UV de burn som föreslås för adoption.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Socialsiyrelsen: Verksamheien med utländska
adoptioner hur i vårt land fått utvecklas ulan någon klarl uttalad policy från
statsmakternas sida. Brislen härpå hur blivit alltmer kännbar, vartefter som
verksamheten har vuxit i omfallning. Ett starkt behov finns nu av all
stalsmaklerna fattar principiell slåndpunkl lill verksamheien och formulerar
riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågun
om vilken framtid som väntur de barn som kommer till Sverige från</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 108</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:108</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>främmunde
kulturer måsle medvelandegöras. Samhällets unsvur för dessa individer måsle
klarläggus. Adoplionsverksamheien bör inte få utvecklas slumpmässigt oberoende
av Sveriges utrikes-, bistånds- och invandrarpolitik. Tvärtom behöver
verksamheten sättas in i ett siörre sammanhang. De resurser som
utrikesförvaltningen och biståndsverksamheten förfogar över bör las lill varu
och medverka till all styru udoptionsverksumhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
unsluter sig lill de bedömningur urbelsgruppen gjort ungående samhällets
ansvur. Del ur inte en medborgerlig rättighet ull få ett udoptivbarn och
följaktligen behöver del inte vara en samhällets angelägenhet att lillgodose
önskemål härom genom utt etublera kontakt med barn i främmunde länder. Däremot
ärdet samhällets skyldighet alt se lill att de barn som adopteras här så långl
möjligl garanteras goda uppväxtförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällsansvaret
bör omfuttu kontroll över att etableringen av konlukl mellan burn och
udoplanler sker i korrekta former och ull endusi människor som bedöms lämpligu
får udoplera. 1 den mån del är möjligl med hänsyn till övriga länders
lagstiftning bör vi i Sverige dessulom ha infiytande över sammankopplingen
mellan barn och föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
anser att verksamheien är av sådan art all den enligt RF 8 kap. endast kun
reglerus i lug.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3 Nämnden
för inlernaiionella adoplionsfrågor (NIA): 1 dag är vart 50:e<br>
nytt burn i Sverige ett utlundsfött adoplivbarn. Redan de nuvurunde<br>
instrumenten (BvL 47 § resp.54 §) för att tillvuraiu burnets iniresse hur<br>
upplevts som otillräckliga, inte bara uv NIA utan också av handläggande<br>
personul i kommunernu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
hude vurit önskvärl om urbelsgruppen i större ulsiräckning beuklal denna
situation i utredningsarbetet och i förslagen. NIA finner det t. ex.
anmärkningsvärt all arbelsgruppen ej tagil koniaki med sådana representativa
grupper som socialarbetare i kommunerna och socialkonsulenler, som i sill
arbete kommer i kontakt med dessa frågor. NIA vill också framhålla atl nämnden
lill socialutredningen överlämnat ett material som belyser bristerna i fråga om
lagstiftningen på dellu område. I muleriulel ingåräven förslug som - om de
realiseras - skulle ge NIA bättre förulsältningar att verka för barnens bästa
än vad nämnden i dag har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4 Riksrevisionsverkei:
RRV tillstyrker ulredningens förslag till övergri<br>
punde riktlinjer för sumhällsorgunens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhel med ulredningen anser RRV all problem inom adoplionsverksamheien bör
lösas genom att samhället utfärdar riktlinjer för denna. Enligt RRV:s
uppfattning bör samhället ha infiytande och tillsyn över summan-kopplingen
mellan burn och föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.5 Siaiens
invandrarverk: Ulredningen lar ingående upp förfurundel vid<br>
ulländska adoptioner fram lill dess barnel har kommii lill Sverige. De behov<br>
och rättigheter som burnet kan hu efter della berörs inte. Invandrarverkel<br>
anser atl anpassningen för adoplivbarn från länder med annun kultur borde<br>
ha berörts av utredningen. Främsi borde modermåleis belydelse och vikten<br>
av kontakt för barnet med den egna bakgmnden ha behandlats. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
utländska adoplivbarn som kommer lill Sverige är i mångu uvseenden också att
räkna som invandrare. En adoption får således inte innebära ull mun lar ifrån
ell barn rälien lill den egna bakgrunden. Om ett burn kommer lill Sverige vid
mycket låg ålder har del ingen medveten uppfattning om sin bakgrund, men så
fort barnel har ett språk eller unsuiser lill ett sådani har del också en
bakgrund, en kultur medvetet eller omedvetet formulerad för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>--- 1
bägge dessa fall torde det dock vara vikligl all de får informaiion om sill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>urspmng.
Den som är myckel ung vid unkomslen lill Sverige känner sig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kanske
helsvensk, men omgivningen kan ha en annan uppfattning och ge uttryck för
deltu. De som är lite äldre när de kommer hit bör hu rutt till utt behålla minnet
av de viktiga första levnadsåren. De åren måsle också beurbelas och vara en del
av burnets liv. Det är därför vikligl ull föruldrur och myndighetspersoner som
hundhar adoptioner är medvelna om detla. Familjerna bör uppmuntra barnen atl
behålla kontakten med sitt förfiulna. Familjerna bör försöka la reda på så
myckel som möjligt - och så positiva sakersommöjligt-om burnets hemländer och
ursprung. De fieslu människor vill ju fuktiskt även ha en kunskap om sin
bakgmnd. Även om många av barnen har en svår bakgrund kan del vara bälire alt
känna till den än alt inte vela något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Siockholms län: Länsstyrelsen
finner arbetsgruppens förslug till riktlinjer för verksamheten väl underbyggda.
Äv särskild vikt är alt i fråga om inlernationella adoptionsfrågor barnens
bäsia lillgodoses. Vad gäller udoplion av utlundsku barn kan framhållas att
många frågor är olösta. Del är svårt all överblicka konsekvenserna av den
sländigi ökande adopiionsverksumhelen såväl för individen som för de olika
givariänderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>2.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länssiyrelsen i Malmöhus län: Arbelsgmppens
riktlinjer för samhällsorganens verksamhet har barnels bästa som försia punkl.
Länsstyrelsen vill i likhel med Malmö sociala centralnämnd ha tillagt en
förpliklelse för samhällsorgan att verka för att ge barnet kännedom om sill
ursprung.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Socialkonsulenierna i Ålvsborgs län: Gruppen har
inte diskuterat internationella adoptioner ur principiella synpunkter. Enligi
direktiven tillkom det f ö. ej gruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att tidenärmogenatt så sker. Ärdet rikligt, är det förenat med en global
jämlikhelsuppfallning all över huvud taget importera burn? Varför ökar ej
Sverige u-hjälpen lill barnen i deras hemländer i slället? Hur skulle vi i dag
bedöma 1800-talels Sverige, om faltigsvenskarna då sänt iväg sina barn lill
rika familjer i USA?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.9 LO:
LO hur i olika summunhang framhållit all barnen ärdet vikligaste<br>
vi har. Del är dagens bam som skall forma morgondagens samhälle. De<br>
villkor och förutsättningar som barnen har i dag är avgörande för framliden.<br>
Därför är del vikligl att alla barn ges likvärdiga möjligheler lill en god<br>
uppväxtmiljö. Denna gmndläggunde värdering måsle gällu även vid udoption<br>
av ulländska burn. Burnet måsle sättas i centrum. LO delur därmed de<br>
synpunkier som urbetsgmppen ger uitryck för i rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.10 Handläggare
av adoplionsfrågor vid sodalförvatiningen i Veilanda:<br>
Undertecknade anser, ull gruppen alltför reservalionslösi uppfultur interna<br>
tionella adoptioner som något positivt. I ulredningen redovisas en rad<br>
betänkligheter, som bl. a. framförts uv givarländernu, men arbetsgmppen har<br>
inte gåll in på dessu frågor, vilku vi uppfultur som myckel väsenlliga, när del<br>
gäller verksumhetens omfattning och inrikining. Vi finner del anmärknings<br>
värt, alt ulredningen framlägger vittgående förslag betr. de internationella<br>
adoptionerna innun de nu pågående undersökningurna (Murianne Cederblad<br>
och Ingegerd Gardell) ang. de ulländska adoptivbarnens unpussning i<br>
samhällel är avslutade. Dessa borde enl. vår mening kunna underiätta<br>
bedömningen av vad som är till barnens bästa. Under senare tid har speciellt<br>
medvetenheten om en människas ursprung och den därmed sammanhäng<br>
ande tryggheten uppmärksammats i olika sammanhung, när del gäller<br>
anpassning i samhällel. De ulländska adoptivbarnen befinner sig här i en<br>
särställning, om man jämför med exempelvis de svenska fosterbarnen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>genom
ull de vid fiytlningen i hög grad fränlus sill ursprung och sitt kulturarv.
Arbetsgruppens behandling uv dennu vikligu frågu är ulltför summarisk och hur
därför inte påverkat de framlagda förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:181.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Socialstyrelsen och NIA 3.1 Allmäni</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Socialsiyrelsen: Arbelsgruppen föreslår, att också
i fortsättningen skall finnas en till socialstyrelsen anknuten nämnd för
internationella adoptionsfrågor. Gruppen motiverar delta med ull verksamheten
rör frågor som hur nära unknyining lill socialstyrelsens uppgifter belräffunde
barn- och ungdomsvård. Sociulslyrelsen anslutersig lill denna uppfuttning men
ser del som en förulsäiining utt nämndens befogenheler och verkets klarl unges
i den lag som sociulslyrelsen anser bör reglera verksamheien, så au kompeiensivister
i möjligaste mån undviks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Siaiskoniorei: De urbetsuppgifter, informulion,
lillsyn, kontroll och kontaktskapande verksamhei, som arbetsgruppen föreslår
skall ligga på NIA står enligt slutskontorels bedömning helt i överensstämmelse
med de förslag som frumlagis av ÖSoS. Della i sin lur leder lill den sluisuisen
uti NI A;s urbete nuiuriigt faller inom ramen för sociulslyrelsens framtida
uppgifter. Del organisuiorisku inordnundel uv nämnda urbetsuppgifter i
sociulslyrelsen bör prövas av den särskilda beredningsgrupp inom
regeringskansliel som förbereder socialstyrelsen framtida uppgifter och
organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverkei: Adoplionsfrågor har nära
anknyining lill socialstyrelsens uppgifier inom bam- och ungdomsvård. RRV har
inlet all erinra mol atl styrelsen även framdeles skall ha ett orgun för
internationella adoplionsfrågor. RRV delar ulredningens uppfattning att della
organ - NI A -bör ha en övergripande funklion med uppgifter som främsi rör
lillsyn, kontroll, informaiion och kontaktskapande verksamhei. Enligt RRV:s
mening bör socialstyrelsens arbele inriklas på all i begränsad omfattning
handlägga enskilda ärenden. Ulredningens förslag om all verksamheien inom NlA:s
förmedlingsulskoli skull upphöra överenssiämmer med RRV:s principiella syn
beträffande socialstyrelsens uppgifter i förhållande lill andra organ inom
området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2
Uppgifter och organisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2.1
Socialstyrelsen: Den skiss lill uppgifternas fördelning, som arbelsgruppen
presenterar, är på flera punkler oklar. Ett exempel härpå är gmppens förslug,
alt del skall unkommu på sociulslyrelsen utt efter prövning meddela
förmedlingstillstånd. Rätl all anmäla lill åtal vid misstanke om olaglig
förmedling föreslås däremot ges NIA. Socialstyrelsen anser, ull den myndighei
som hur befogenhei atl meddela förmedlingstillstånd också måste</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ha
befogenhei all anmäla till åtal, då förmedling sker ulan tillstånd. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffunde
de full, där NIA f n. själv verkställer ingångna avtul, tillstyrks förslaget
all verkslälligheien överförs lill AC eller unnun organisation med
förmedlingstillstånd. Med hänsyn till AC:s erfurenhei och resurser anser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>socialstyrelsen
att AC härvid i första hand bör komma ifråga. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
anslutersig lill förslaget och vill särskilt underslryka värdet av au
barnhälsovården blir representerad. Hälsovårdsfrågorna rörande de Ulländska
adoptivbarnen bör bevakas av NIA, som också bör ge information</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
vägledning i dessa frågor. Styrelsen anser del med molsvarande molivering
önskvärt all även någon represeniuni för burnpsykiulri eller burnspykologi
bereds pluls i nämnden. Socialstyrelsen unsluter sig likaså lill förslugel ull
de förmedlunde organisuiionernu inte skall vuru representerude i nämnden bl. u.
med hänsyn lill de jävsproblem som eljesl kan uppkommu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämndens
kansli föreslås bilda en särskild enhel inom socialstyrelsen. Hur denna
lämpligusl skull inpussas i verkei kun socialstyrelsen inie lu ställning till
förrän klurhel vunnits i frågoma om verkets framtidu organisation och
arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2.2 Nämnden
för internationella adoplionsfrågor (NIA): NIA finner det<br>
inte rimligt all NIA med sin tänkta personaluppsättning skall genomföra<br>
sådunu noggrunna och omfattande undersökningar som här kommer atl<br>
erfordrus uvseende verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NIA
bör generellt kunnu utnyttja utomstående expertis som RRV för alt fortlöpande
kunna utöva sin kontrollfunktion. NIA förutsätter även all de svenska
utlandsmyndigheterna skall ha skyldighet att aktivt bislå NIA i dess urbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2.3 Siaiskoniorei:
Stutskontorei vill i deltu sammanhang framhålla atl en<br>
organisaiorisk uppdelning av personalen på tre sektioner inte är lämplig med<br>
hänsyn lill del ringa antalet ijänsler samt lill fiexibiliteten i arbetel och<br>
möjligheten lill arbetsutvidgning. Frågan om NIA:s statistik bör prövas i<br>
samband med granskningen av ÖSoS förslag lill vissu ändringur vid<br>
sociulslyrelsens byrå för statistik. Även NlÄ:s informationsfrågor bör enligt<br>
statskontoret prövas i sumbund med den informalionsverksumhet som hur<br>
föreslugiis av ÖSoS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
hur enligt sinu direkliv haft att uireda NlA:s organisation och
arbetsuppgifter. Med den ansvarsfördelning som redovisas kommer NIA atl - om
förmedlingsuppgifterna försvinner - främsi ge en allsidig och övergripande
beredning av adoplionsärendena. Med en sådun inrikining av verksamheien vill
statskontoret ifrågasätt.t behovet av en särskild nämnd och om inte
arbetsuppgifterna, efter erforderliga konlakler med andra myndigheler, kan ske
inom linjeorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3.2.4 Statistiska
centralbyrån: Mot bakgrund uv del år från år ökade<br>
intresset för adoption uv ulländska barn samt den långa väntetiden för<br>
blivande adoptivföräldrar ser SCB del således som viktigt all belysa dellu<br>
område från en vidare vinkel än den nuvarande. Statistiken skulle eventuellt<br>
kunna utformas som inlermillenla undersökningar. NIA:s framtida verk<br>
samhet med huvudsuklig uppgift ull informeru, ulöva tillsyn och kontroll<br>
sumt bedriva koniuktskupunde verksamhet bör också innebära ett behov uv<br>
ytterligure underiag som kan visa förhållandet inom området från olika sidor,<br>
dels situationen före adoptionsiilirällel, dels vid adopiionslidpunkien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SCB:s mening skulle del underiag som NIA i sin egenskap av övergripunde
myndighet över verksamheien behöver för sin tillsyn kunna framställas genom att
SCB från NIA erhåller uppdrag ull göra de bearbel-ningur som begärs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3.2.5 Stockholms kommun:
Arbetsgruppen har föreslagil all ansvarei för<br>
informaiion och uppföljning av adoplionsverksamheien successivt skall<br>
överföras till kommunerna. Del förefaller enligt socialförvullningens uppfutt<br>
ning föga realistiskt och effeklivi all låla de sociala nämnderna överta dennu<br>
verksumhei. En sådun decenirulisering uv informations- och uppföljnings-<br>
unsvarei kan rimligen inte ske lill mindre enheier än länen. Dessa skulle<br>
kunnu övertu urbelsuppgifterna under förutsättning av ull resurser uvsätis för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>deltu.-- Arbetsgruppen
föreslår vidare utt sociulnämndernu övertar den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bevukning
uv adoplionsärendena som NIA tidigare ansvarat för. Sociallor-vultningen vill
framhålla all för detta krävs inte bara ökade kommunala resurser ulan
framförallt vidareutbildning föroch fortlöpande informulion lill
socialarbetarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Linköpings sociala centralnämnd: Socialförvaltningen
anser precis som arbetsgmppen alt informationsverksamheten bör finnas hos de
socialu centralnämnderna. DeUa bör enligt förvaltningen underlätta för sökande
av adoptivbarn alt erhålla önskad information. Ett absolut krav är då atl
informationssektionen inom NIA kan förse socialnämnderna med information ur en
akluell fakiabunk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.2.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges socialchefer: Arbelsgruppen
föreslår en uiökud informaiion om adoptionsverksamhetens riktlinjer och om de
förutsättningar som gäller för adoption. Föreningen vill kraftigt underslryka
detta behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
arbetsgruppenn emellertid också är inne på tanken all successivt överföra denna
informulion om och uppföljning av udoptionsverksumhelen till kommunernu vill
FSS inte hållu med. Kommunernu har säkert mycket olika förutsättningar all
klara sådana uppgifier och om denna del av verksamheten decentraliseras så
torde länsorgunen vuru bälire skickade alt sköta dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Förmedlingsverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1
Socialstyrelsen: Frågan om samhällsmedverkan i förmedlingsarbelel anser
socialstyrelsen vara en kärnfråga. Den gäller rollfördelningen mellan NIA och
organisalionerna, den gäller administrativa frågor som handläggning och
register och den gäller frågor om sekreless och lysinudsplikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
ansluter sig lill förslaget,au förmedlingsarbelel bör äga rum i särskilda
utskott i organisationer, beslående av samhullsrepresenianler och
representanter lor organisationerna. Antalet och den inbördes fördelningen bör
såsom arbetsgruppen föreslagit avgöras med hänsyn lill orgunisalionernas
sioriek och förhållanden i övrigi och anges i förmedlingstillståndet. Socialstyrelsen
anser, all nninst två samhällsrepresenlanler bör ingå i utskotten och fungera
som ordförande och vice ordförande. Lämpligen boren uv sumhullets representanter
varu ledamot eller tjänsteman i NIA. En representant bör vara socialkonsulent
eller såsom kommunal tjänsteman eller förtroendeman ha erfarenhet av samhällets
barnavård. Genom sammunsältningen av utskotten kun sumhällsinflyiandet över
ärendenas avgörande tillgodoses. Över ärendenas beredning bör samhället få
infiytande genom att NIA - såsom arbelsgruppen föreslagil - utarbetur
riktlinjer härför. Kompetenskrav för dem som i orgunisationerna handlägger
ärendena bör kunna anges i förmedlings-lillslånden. Dämtöver bör enligt
socialstyrelsens uppfaUning samhällsrepresentanterna aklivi delta i
beredningsarbetet. Ytteriigare lillgodoses samhälls-infiytandet över ärendenas
beredning genom den inspektion som NIA enligt förslaget skall utöva över
organisaiioner med förmedlingstillstånd. NIA skall alltså ha möjlighet alt
stickprovsgrunsku hundläggningen av ärendena. Vid utövande av
lillsynsfunktionen måsle beaktas att denna inte fullgörs av person som är jävig
genom ledamolskap i organisationens förmedlingsulskoli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
de uppgifter som organisalionerna föreslås få kommer dessa all inta en med
myndighet likvärdig ställning. Det kan då ifrågasällas om inte t. ex.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förvaltningslagen
skall gälla vid handläggning av ärenden hos organisationerna. Särskildu
besvärsregler kun behövas. Frågun om vilken rättslig ställning de ideellu
orgunisuiionernu ska anses hu samt konsekvenserna därav måsie ingående prövas i
sumbund med den kommande lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
toreslår, att utskotten skall inhämta yttrande från NIA i ärenden uv
principiell vikt eller dur delude meningar uppkommit. Endast ett enhälligt
utskott skulle sedan kunna fatta beslut, som avviker från NIA:s yttrande.
Däremoi redovisar inlc arbetsgruppen hureli beslul sku komma till stånd när
utskotten och NIA intur oliku ståndpunkter. Socialstyrelsen vill på denna punkl
föreslå en annun konstruktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
socialstyrelsens uppfuttning bör principiellu och koniroversiellu
lormedlingsurenden behandlas uv NIA i en särskild delegallon för förnied-llngsfrågor.
Delegutionen skull beslula i principiella och kontroversiella ärenden, inte
bara avge yllrande. Avgörandel i dessu ärenden skulle ulliså liggu på
sumhällsnivå. Genom den föreslagnu modellen skulle också främjas en likartad
pruxis i utskotten. Vidure skulle en återkoppling från utskotten till NIA ske
såsom underiag för NlA;s utarbetande uv riktlinjer och informulion.
Representation uv organisutionsmedlemmar är ägnal alt markera deras ansvar för
barnen och hindra dem från all ensidigt se sig som partsrepresentanter för
udopiunierna. Ledamolskap i delegaiionen bör alternera mellun organisationerna
med 1-åriga förordnanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2 Nämnden
för iniernaiioneUa adoplionsfrågor (NtA): Enligt NlA:s<br>
mening är del nödvändigt att samhällel ger en klur definition uv begreppet<br>
förmedling och bedriven förmedlingsverksamhet. Det är inte möjligt ull<br>
kommu lillrutiu med den illegala adopiionsförmedlingen förrän så skett. Man<br>
kan inte vänta sig respekt för den nuvarande förmedlingsparagrafen i<br>
barnavårdslagen så länge varken ullmänheten eller myndigheternu vet hur</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>begreppen
skall tolkas. NIA förutsätter all frågun får en snur lösning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NIA
unsluter sig för sin del, liksom i lidigare remissyllranden lill socialulredningens
förslag om slopande uv förmedlingstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbelsgruppen
berör under rubriken "Annan organiserad verksamhei"<br>
den olagliga förmedlingsverksamheten som i dag förekommer. Även<br>
nämnden är medveten om atl sådan verksamhei förekommer. Under senare<br>
år har emellertid nämnden aktivt arbetat med problemen. Nämndens<br>
kunskaper om den olagliga förmedlingen är i dag långl siörre än för några år<br>
sedan. Den nära koniaki med kommunerna som NIA nu har och lillgången<br>
lill statistiken från RSV har på ell avgörande säll bidragit härtill. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bukgrund är det enligt nämndens bedömning nödvändigt utt nämnden även i
fortsättningen får tillgång lill RSV:s material eller på annat sätt får
motsvarande uppgifter från kommunerna. Utan detla material kan nämnden inte
följa och kontrollera adoplionsverksamheien och därmed inte heller uppspåra och
förhindra olaga förmedling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länssiyrelsen i Stockholms lån: Länsstyrelsen
finner det vanskligt all bedömu effekien uv utt ideellu organisulioner lämnas
tillstånd att förmedla barn då förslaget lämnar många frågor olösta. Det kun uppstå
fråga om vilka intresseorganisationer fömtom AC som kan vuru länkbara. Det är
inte heller helt orealistiskl atl föreställa sig utt inlernaiionella
orgunisalioner kommer att söku sig lill den svensku marknuden. Enligi
länsslyrelsens bedömning kommer problem all uppslå när man inie lösl frågorna
om hur adoptaniernas ekonomiska förhållanden kan komma alt påverka möjligheten
utt adoptera och att adoptanterna enligt förslaget skulle kunna ställa sig i kö
i fiera regisier samtidigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>4.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förbundet adopiionscentrum: AC kan blott här
upprepa vad som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förbundel
sedan länge krävt, nämligen alt begreppei bedriven förmedling måsle ges en
enlydig lolkning. AC är för sin del iveksam lill atl organisationskruv bör
uppställas för enskilda personer med en enstaka koniaki i utlandet och med
myckel begränsade möjligheler - eller ambitioner - all förmedla udoptivbarn.
Del syns AC som en verksumhei uv dennu klurl begränsude omfultning i regel bör
lillåtus ulan andra regler än all förmedlingen sker under medverkun uv sociul
cenlrulnämnd (jfr sociululredningens förslug ifrågu om de pluceringur uv
fosierburn i enskildu hem som sker på privula inilialiv). Del bör då
förutsättas atl dessu personers adoplionskon-tukier i ullundei är kända för
samhällel. Ofta rör det sig om ett personligl engagemang byggt på förtroende
och vänskap mellun kontakten i utlandet och vederbörande person i Sverige.
Begreppei bedriven förmedling borde med undra ord inte definieras så snävt alt
verksamhei av dennu art omfattas av stadgandet. 1 övrigi tillstyrker AC
ulredningens förslag ull enskildu personer ej ges uuklorisuiion ull bedrivu
förmedlingsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AC
arbetar idag i siörre eller mindre skala i ett ljugotal länder. 1 många av
dessa länder hur vi fiera oliku kontakter. AC anmäler i nuvarande syslem de
kontakter vi sumarbetar med i utlandet lill NIA. NIA får en inblick i arbelel
dels genom AC:s representanter i nämnden, dels via lormedlingsutskottet, dels
via den person som socialstyrelsen utser atl della i AC:s slyrelse. 1 del löpande
arbetel sker dessutom på kansliplanel ett ulbyle av kunskaper och erfarenheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
problem man slår inför i del föreslagna nya systemet är all tillståndet skull
avse land och kontakt. Innebär della atl NIA/socialstyrelsen formelll skall
godkänna vurje enskild adopiionskoniaki? Eller kan lillslåndel ulformas så alt
NIA utfärdar behörighel för viss organisaiion atl arbela i ett visst land men
alt organisationen enbart anmäler de kontakter som den arbetar med i landet i
fråga? Om två organisaiioner arbetar i samma land hur avgränsar man i så fall
deras verksamhet gentemot varandra? I stort sett lämnar utredningen NIA och
organisuiionernu här ulan vägledning i lillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>S
Enskild verksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1
Socialstyrelsen: Socialstyrelsen ser del som en fördel atl det av SU<br>
föreslagna förhandsbeskedet avser adoptivhem, inte som med nu gällande<br>
regler fosterhem. Andra krav måsle ställas när sökande ämnar ingå en<br>
livsvarig relalion lill ell barn, än när man gör ett åtagunde, som kan när som<br>
helst förändrus, om mun så önskar. Det långsikliga perspektivet måsle<br>
beaktas vid prövningen av alla blivande adoptivhem. Socialstyrelsen anser,<br>
att villkor för godkännande moisvurunde de som nu finns i 47 § BvL, bör tas<br>
in i lagtexten. För all guranteru ull alla, som ämnar adoptera utländskt barn,<br>
även de som tänker göra del viu någon privul kontakt, får sin lämplighet<br>
prövad och nås av informaiion anser socialstyrelsen i likhet med arbets<br>
gruppen all förhandsbesked i dessa ärenden skall vuru obligaioriskl. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
samband med att förhandsbesked gör obligatoriskt för adoptant av ulländskt barn
anser socialstyrelsen att bestämmelse också bör införas om skyldighet atl vid
ansökan om förhandsbesked uppge förmedlare av barnet. Förhandsbeskedet skall
gäUa för viss, namngiven organisation såsom skisserats ovan. Förhandsbeskedet
skull också kunna ges för privalkonlakl, när nämnden bedömer konluklvägen som
tillföriitlig. Samråd bör i tveksamma fall ske med NIA. Socialstyrelsen anser
vidare, all kopia av förhandsbeskeden bör sändas till NIA, som bör föra
regisier över förmedlarna. NIA skulle på så</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>säu
beredas möjlighet ull överblicku hur barn från undru länder kommer in i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länssiyrelsen i Jönköpings län: Arbetsgruppen
föreslår inte någon förändring i människors möjlighel alt på privat väg söku
adoplivburn ulomlunds. För utt eliminera de risker som finns med deltu
förfaringssätt delur länsstyrelsen gruppens uppfattning ull del är vikligl att
rådgivning och informaiion lill adoplionssökande ökur. Länsstyrelsen vill därför
lillsiyrka arbetsgruppens förslug all förhandsgodkännunde blir obligatoriskt
liksom skyldigheten all uppge vilken kontaktperson i ullandel mun ämnar unliiu.
Med dessu åtgärder borde mun också väl så effektivt som genom utt lilluiu
privul förmedlingsverksamhet kunnu komma tillräliu med oluglig förmedling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen om barnens rätt: Vi delur
arbetsgruppens upplänning om begränsad giltighet av förhandsbesked. Tidsgränsen
ett år kan emellerlid diskuleras. Enligt vår mening bör förhandsbesked prövas
efter samma principer och i samma instans, dvs. de sociala nämndema oavsett om
det rör sig om förstagångsprövning eller omprövning efter giltighetstidens
utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Malmö kommun: Belräffunde förhandsbesked (ullmän
lämplighetsbedömning av ell hem) som ersättning för det tillstånd som annurs
skull inhämtus innun burn mottages anförde sociala centralnämnden tveksamhet i
samband med sitt yllrande över socialulredningens förslag. Dennu tveksamhet,
som sociala centralnämnden vidhåller, formulerades så här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enbarl
förhandsbesked ger inte lillräcklig grund för bedömningen "rätt barn till
rätt hem". Tillståndsförfarandel däremoi, är knutet lill den aktuella
tidpunkten för barnets ankomst, och om tillstånd därvid inte kan beviljas bör
detla meddelus de presumtiva föräldrurnu så tidigt som möjligt och inte
ukluuliseras försl vid domstolsprövningen. Om man väljer del senare förfarandet
har nämligen barnet vistats en förhållandevis lång tid hos de presumtiva
föräldrarna och en rad komplikationer kan redan ha uppstått (ändrad personlig
situation, olämpliga hemförhållanden, aktualiserande av särskildu ålgärder
etc). De långu väntetiderna för adoption (kring tre år) innebär dessulom all de
årliga omprövningarna av förhandsbesked blir minsl liku belungunde som
kombinationen förhandsbesked och tillstånd. Del förhållandel alt domstol
beslutar om unlugande av adoplivbarn är knappasl heller ett hållbart motiv för
slopande uv det tillstånd som gäller i övrigi vid bedömningen av fosterhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sociala
centralnämnden förordar således bibehållande av tillståndsprövning vid
adoption men biiräder i övrigi socialulredningens förslag i delta avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5.5 Borås sociala
centralnämnd: För all inte medverka lill eu system som<br>
gör det legalt alt hell på egen hand och utan någon kontakt med sociala<br>
centralnämnden föra in barn i Sverige i adoplionssyfte, måsie förslaget om<br>
obligatoriskt förhandsbesked kompletteras med ändring eller lillämpning av<br>
de bestämmelser som reglerar inresa i Sverige för utländska medborgare. Det<br>
är idag yllersl sällsynt all personer i avsaknad av förhandsbesked eller<br>
tillstånd hindras i tullen ull medföru ett ulländskt barn. Som avskräckande<br>
exempel vill nämnden hänvisa till s. k. Falkenbergs-ärendet, regeringsrättens<br>
beslut 335-1977, vilkel nämnden kunnat följa på nära håll och delvis vurit<br>
berört av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnda
ärende aklualiserar även frågan om vilka bedömningar som skall ligga lill grund
för beslul om tillstånd atl mollaga barn för framlida adoption. Härvid
föreligger en murkuni skiljuklig mening mellun Sociulslyrelsens råd och unvisningur,
RoA 1974:34, och de juridisku inslunser som prövat ärendet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
domslutet i della ärende speglar rällspruxis, föreligger idug ingu hinder alt
föra in barn i Sverige i adoplionssyfte ulan förhandsbesked eller tillstånd
från sociula centralnämnden. Nämnden anser all situationen i detta uvseende är
ohållbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Uppföljning av barnens förhållande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kammarräiien 1 Göleborg: Kammarrätten vill
frumhålla vikten uv all burnets rättsliga ställning mellun unkomslen lill rikel
och själva adoptions-beslutet blir bättre tillgodosedd än som för närvurunde ur
fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Siaiens lnvaiidran>erk: Ulredningen betonar att
uppföljning av adoplivbarn är vikiig. NIA skall efter den föreslagna
omorganisationen få ökade möjligheler att Iblja den forskning som finns på
områdel saml att föra ul de vunnu erfarenheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
detta summunhung urdei vikligl ull betona de purallellersom finns mellan
adoptivbarn och andru invundrurburn. Om de invundrarbarn som finns i Sverige
vet vi idag en del. Del ar viktigt utt dessa erfurenheter tas lill vara av de
ansvariga myndighelerna inom adoplionsområdel och med deras hjälp förs vidare
till skola, socialförvaltningar och adoptivföräldrar. Detta för att öka
insikten om att adopiivbarnen har samma rättigheter som undra invundrurbarn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.3 Länssiyrelsen
i Siockholms län: Del bör uiredas huruvida och i vilka<br>
former länssiyrelsen som lillsynsmyndighel även skulle kunna della aklivi i<br>
de utländska adoptivbarnens integrering i del svenska samhällel. Behovet av<br>
föräldraulbildning och utbildning av personal som skall arbeta med inierna<br>
lionellu adoplioner bör observeras i delta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
vill slulligen understryka vikten av atl frågor som sammun-hänger med de
utländska barnens rällsliga ställning under tid då adoption ännu inie kommii
till stånd löses inom en snar frumtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>6.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Siockholms kommun: Även om de ulländsku
adoptivbarnens fumilje-silualion skiljer sig från invandrarbarnens kan ändå
dessa två barngrupper ha gemensamma svårigheter och utsättas för särskilda
påfrestningar. Risken för ett ökal främlingshat som även drabbar adoplivbarn
med avvikande uiseende kan inte hell negligeras. Rapporter om mobbning, barnens
utveckling och förhållunde bör följus uv sumhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Malmö kommun: Sociala cenirulnämnden finner del
slutligen angeläget au man stärker barnets rällsliga ställning under tiden
från dess ankomst lill Sverige fram lill dess all adoptionen är genomförd.
Barnet bör under denna period få en staius jämförbar med biologiskt barn eller
udoptivbarn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Linköpings sociala centralnämnd: Det borde vara
självklart all ell barn som kommer till Sverige genom en adoplionsverksamhei
som staten sanktionerar ska ha jämföriig rättslig ställning som övriga barn
även före en adoption. Beiräffande uppföljningsarbetet angående hur det går för
barnen, så är del av yiierstu vikt ull man så fort som möjligt kan få frum
vunnu erfarenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>6.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förbundel adoptionscentrum: Arbetel med
inlernationella adoplioner bildar ingel undantag från regeln att
forskningsresultaten ger nödvändiga kunskaper för ett rikligl handlande både i
dag och i framtiden. Samtidigt måste mun hålla i minnet alt forskning är en
lång process och ull också nyttiggörandet av forskningsresultatet oftu kräver
avsevärd lid. Del lar därför lid innan konsekvenserna av försummelser på della
område visar sig. Samtidigt tur del omvänt lid innan salsningen på forskning
ger önskade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>resullai.
Inte minsl de långsikligu perspektiven på inlernationella adoplioner ~ och de
samband som därvid i vid mening kun finnas med invandrurnus situation -
moiiverar ett starkt samhällsunsvur för atl ett uppföljningsarbete och en
vidgad forskning nu kommer till stånd på områdel. Dena bör komma IiU ut nyck i
NlA:s nya instruktion.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AC
vill i della sammanhang peka på de iniegritelsproblem som finns när del gäller
forskning om och uppföljning av adoptivbarn och adoptivfamiljer. Gruppen
adoptivbarn är så pass liten atl del alllför läll kan uppslå en situation där
familjerna känner sig utsutlu och "strålkustarbelyslu" genom alt gång
på gång kontaktas av olika forskare. Även denna aspekt bör kunna bevukus uv NIA
om NIA får siörre möjligheler än idug atl vara aktiv när det gäller forskningen
om och uppföljningen uv udoptivbarn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Tystnadsplikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen: Sekreless- och
lystnadspliklsfrågor har inte berörts av arbelsgruppen. Socialstyrelsen anser
det viktigt, atl tjänstemännen hos de privulu orgunisalioner som får
förmedlingstillstånd kommer att hu lysinudsplikl i summa Ulsiräckning som
gällerenligt 91 § BvL. Del kan vara lämpligt, atl i den föreslagna lagen skriva
in tystnadsplikt för dessa tjänstemän, alternativt hänvisa till 91 § BvL. De
handlingar som kommeratt finnas hos organisuiionernu skall självfallel inte
heller kunna lämnas ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Nämnden för inlernaiionella adoplionsfrågor (NIA):
Med arbetsgruppens förslag bortfaller möjlighelen ull vändu sig lill NIA för
förmedling. Ell unial av NlA:s sökunde har vänt sig till sumhällsorgunel med
motiveringen Ull mun däri sett en trygghet och en garanti, därför att delta
representerar rättssäkerhet vad avser sekreless etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundei: Även sekretessfrågan bör
uppmärksammas på liknande sätt med hänsyn till alt vissa organisaiioner
föreslås få förmedlingstillstånd. Slyrelsen anser frågun vuru problemalisk men
inte så svår all den bör stjälpa arbeisgruppens förslug. Redan idag existerar
för övrigi detta problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>AUmänna barnhusei: En fråga som inte berörs i
rapporten, men som hur belydelse i summanhangei, är sekretesskyddel, därest
förmedlingsurbeiet läggs på icke-sumhälleliga organ. Med den föreslagna
organisationen kommer uppgifier om personer, som ansöker om adoption av
utländska barn, att finnas hos de olika enskilda organisaiioner som ges
förmedlingstillstånd. Risken för all uppgifter av strängt personlig art kan
spridas lill obehöriga måste därigenom öku. Därför blir utbildningsfrågun för
tjänstemän i de privaiu orgunisuiionernu av betydelse. Inom den offentliga
sociulvården läggs stor vikt vid all uppgifier, som rör människors privalliv,
behandlas strängt konfidenlielli. Den sidun av adoplionsverksamheien bör kunnu
lillgodoses med den i rapporten diskuterude men uvvisade orgunisulionsmodellen,
där sammankopplingen av burn och föräldrar sker hos ell cenirult sumhällsorgun,
som har atl svara för en förteckning uv ullu ansökningar om adoption.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förbundel adopiionscentrum: AC ulgår ifrån all
organisationernas utlandskontakt kommer alt ålnjuta sekretesskydd. Motivet lill
sekretessbestämmelserna är att Sverige vid en ev. begäran från utlandet inte
skall vura ivingud ull uilumnu den informulion om respeklive uilundskoniukl
eller de individuellu udoptionernu som organisalionerna ställt lill NlA:s
förfogande. Därtill kommer, som AC ovan påpekat, atl svenska myndigheter som
till följd UV offentlighetsprincipen inte får bli tvingade ull som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:108</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>informulion
lill allmänheten utlämna orgunisationernus utlandskontakter och adresserna till
dessa. Däremot måsle det förutsattas ull de uuktoriserade</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>organisalionerna skall ha
vetskap om varandras ullandskoniakler. AC</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>menur
ull burnavårdslagens sekretessbestämmelser om inte formellt så i praktiken
skall gälla för organisationerna. Men del bör undersökas om inte bestämmelserna
även i formell mening skulle kunna lillämpas på organisationernas personal och
ålminsione vissa av de förtroendevalda, trots ull organisuiionernu inte ur -
och även i framliden inte bör vara - myndighei i Ibrvaltningslugens eller
burnuvårdslagcns mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Register</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>A'ö//t//;fl/7äffe«/Gö?£'öo/'g.'Förmedlingstillstånd
lill fiera orgunisulioner kun vidare leda till utt de udopiionssökunde unmäler
sig lill fiera organisationer med ökade koslnader för sökande som följd.
Konkurrens mellan enskilda organisaiioner är vidare knappast önskvärd. Man får
i ett sådant syslem bl. a. inte någon gemensam kö för alla adoplionssökande.
Detla kan komma utt betraktas som orättvist, särskilt som orgunisationerna
ensidigt kun välja bland de sökunde. Del kan därvid finnus risk för att
orgunisulioner som företräder en beslämd livs- eller sumhällsåskådning främst
kommer utt förmedlu burn lill sökande som delur organisationens värderingar.
Någon form UV gemensum kölisiu för allu sökande synes i vart fall vara ull
föredra. En sådan kölista skulle också innebäru utt samhällel lättare fick
överblick över hela adoplionsverksamheien, vilkel framstår som angelägel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Socialsiyrelsen: Frågun om register har inte
behandlals av arbelsgruppen. Sociulslyrelsen anser, att varje organisation med
förmedlingstillstånd skull vura skyldig före regisier över de sökunde.
Registret med därlill hörande ansökningshandlingar skall givetvis vura öppet
för samhällsrepresentanterna liksom för NIA som ju har inspekiionsskyldighei.
Om organisationen upphör, alternulivi förmedlingstillståndet drus in, skull
organisationen vara skyldig förstöra registret och alla ansökningshandlingarna.
Eventuellt kan behövas särskildu regler från riksarkivet i den mån
organisuiionernu blir ull jämställu med myndigheler. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Orgunisulioner,
som huru kun förmedlu eit liiei antal barn, bör ha möjlighel atl begränsa siu
register över sökande. Om en organisation vill sätta en gräns för antalet
sökande skall organisationen meddela della lill NIA liksom efter vilka
principer begränsningen skall ske. Principerna skall godkännas av NIA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
möjligheten all slå i fiera sökunderegisler kan den invändningen riklas, att
dellu gynnar ekonomiski välsiluerade, som hur möjlighel ull belala
medlemsavgift i fiera organisulioner. Sociulslyrelsen anser dock att dessa
medlemsavgifter är marginella jämfört med kostnaderna i sin helhet för adoption
av ell ulländskt barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.3 Malmö
kommun: Del frumgår inte klurl av rapporten hur den<br>
förmedlade verksamheien i detalj skull organiseras. Sociala centralnämnden<br>
menar au en samordning uv de olika orgunisationernus ansöknings- eller<br>
köregisler är en möjlighel. Ur rättvisesynpunkl kan en sådan ordning vuru<br>
fördelukiig medan den ar mer tveksam om man ser lill förmedlingsverksam-<br>
helens effekiivitei. Den kan också innebära alt organisalionernas ambilioner<br>
alt försöka förmedlu barn lill sina medlemmar reduceras då barnen via ell<br>
ceniali kösystem även förmedlus lill undru organisulioners medlemmar. Ett<br>
centralt kösystem skulle dock leda lill all sökanden inte behövde anmäla sig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hos
samtliga förmedlande organisationer och därigenom åsamkas merkostnader. Genom
en ceniral registrering, förslagsvis pu sociulslyrelsen, uv de sökunde hos
oliku organisaiioner skulle man också kunnu undvika att fiera organisationer
samiidigi arbeiar för en familj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
socialu cenirulnämnden framstår det vidure som önskvärt ull de olika orgunisuiionernu
eftersirävur en viss speciulisering för utt undviku en negutiv konkurrens. En orgunisulion
kan t. ex. få förmedlingstillstånd för ett specielll givarlund. Mun bör vidure förulsullu
all orgunisuiionernu också förmedlaren viss andel svårplacerade barn t. ex.
äldre barn och barn med handikapp. Avsnittet om förmedlingsverksamheten behöver
således, mot bakgrund av del anförda, ytterligare övervägus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>8.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Linköpings sociala centralnämnd: Förvaltningen vill
påpeka alt urbelsgruppen inte lagil upp hur del skall förfuras i sumband med
en uvvecklingav NlA:s förmedling. NIA hur en kö av sökunde som mun måsle lu unsvur
för. Att tvinga in dessu i andra köer hos AC eller eventuella undru orgunisulioner
som kan få förmedlingstillstånd skulle medföra svåra olägenheier för de
sökande. NIA bör behålla sin förmedling under en övergångsperiod lills dess
samtliga som står i kön har blivit förmedlade barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förbundel adoptionscenirum: Efter ingående
överväganden får AC för sin del med bestämdhet ta avstånd från tanken på ell cenlralt
sökanderegisler på NIA, varifrån orgunisuiionernu uv NIA skulle "lilldelas
familjer" för adoption genom organisationernas konlakler. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Registerfrågan
är också en fråga om de sökandes rätl lill grundlig och likartad behandling av
adoptionsärendena. Registret beionur föräldrarnas rält och rättigheter
därigenom alt det frumhäver lurordningen, rältvisun och rällssäkerhelen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:68.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagförslag......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Uldrag av prolokoll vid regeringssammanlräde
den 15 mars 1979 ..</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Inledning..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>...... </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter........................ </span><span
style='font-family:Verdana'>...... </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Riktlinjer för verksamheien....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Ideellu orgunisulioners urbete med iniernuiionella
udoplioner </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>2.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Auktorisation och tillsyn.................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>2.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förmedling av ansökningar.............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>2.3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Fråga om tystnadsplikt................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>2.3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Register m. m............................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4 Nämnden
för internationella udoptionsfrågor (NIA) ....</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>2.4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>NIA:s uppgifier.............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>2.4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>NIA:s organisatoriska anknyining....... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>2.4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>NlÄ;s sammansättning.................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>2.4.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>NlA:s verksamhei........................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5 Adoptionsavtal....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>2.5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Adoptionsavialets syfte.................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>2.5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Ingående uv udoptionsaviul............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>2.5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Anmälan av samarbetspartner.......... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>2.5.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Verkslällande uv udopiionsuvial......... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>2.5.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>NlA:s regisier................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förhandsbesked..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Uppföljning av burnens förhållunden........... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Anslagen till internationell udoplionsverksamhet </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förfatlningsmässig reglering ..................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Upprättat lagförslag....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Beslul.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Sammanfattning uv urbelsgruppens förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Sammanslällning av remissyttranden</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G203108prop_197879__108.pdf2339306pdfom organisationen av verksanlheten med internationella adoptioner m.m.https://data.riksdagen.se/fil/A937E0D9-6732-493F-8ADB-0A3EE6F2A7AC