3093396G202871978/7987motmotMotion 1978/79:87 av Ulla Tillander m. fl.MotionMotion8701978-11-24 00:00:002014-11-03 21:26:192014-11-03 00:00:00med anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågorav Ulla Tillander m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G20287/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G20287https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G20287
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_43"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Motion</p>
<p>1978/79:87</p>
<p>av Ulla Tillander m. fl.</p>
<p>med anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor</p>
<p>Situationen för varvsnäringen är besvärlig i hela världen. Under en följd av<br />
år har den faktiska överkapaciteten tagit sig uttryck i en kraftig överproduktion<br />
av fartyg. Det står nu klart att en reducering av varvskapaciteten måste<br />
ske.</p>
<p>De svenska storvarven med sin traditionella fartygsproduktion kommer att<br />
i hög grad påverkas av denna avveckling. Med hänsyn till den betydelse<br />
varven har genom att de ger så många sysselsättning direkt och indirekt och<br />
genom att vanligen tillsammans med underleverantörer vara en av de stora<br />
dominerande arbetsplatserna i sin region, är det av vikt att den nödvändiga<br />
omställningen är långsiktig och framåtskridande.</p>
<p>Omställningen måste beakta att teknisk utrustning och tekniskt kunnande<br />
tillvaratas och att den alternativa verksamhet som kan komma i fråga fyller<br />
ett samhälleligt behov och motiverar och försvarar det samhällsekonomiska<br />
engagemang som måste till.</p>
<p>I propositionen 1978/79:49 påpekar statsrådet att ”nya marknader måste<br />
sökas inom området för specialiserat och högteknologiskt tonnage, där den<br />
svenska varvsindustrin har bättre konkurrensförutsättningar. Även denna<br />
omställning kräver tid och icke obetydliga resurser för utvecklings- och<br />
konstruktionsarbete och för marknadsföring. Det är inte realistiskt att räkna<br />
med att detta kan ske annat än på en väsentligt lägre kapacitetsnivå”.</p>
<p>Vidare omtalas att Kockums och Svenska Varv anser att man dessutom<br />
måste satsa på produkter utanför den traditionella varvsproduktionen, s. k.<br />
alternativa produkter, och att Kockums varv har en modern produktionsanläggning<br />
med ett litet investeringsbehov de närmaste åren. Företaget har<br />
påbörjat omställningen mot tekniskt avancerade produkter och det ligger då<br />
nära till hands att peka på den tekniska kapacitet och dugliga arbetskraft som<br />
potentiellt finns hos Kockums varv. Varvet ligger väl framme när det gäller<br />
byggandet av LNG-fartyg. 1969 producerade varvet två LNG-fartyg och har<br />
sedan dess ytterligare utvecklat tekniken kring denna fartygstyp. Enligt<br />
propositionen får efterfrågan på LNG-fartygen god tillväxt under 1980-talets<br />
första hälft.</p>
<p>Naturgasprojektet har varit föremål för noggrann planering av Kockums.<br />
Kockums gasprojekt har många fördelar. Det skulle ge sysselsättning. En<br />
satsning på naturgasimport skulle vara ett utmärkt bidrag till Sveriges<br />
energiförsörjning: en energikälla som av någon obegriplig anledning i stort<br />
sett tappats bort i energikalkylerna, något som ter sig gåtfullt med tanke på att<br />
många 'länder sedan länge täcker en stor del av sitt energibehov med</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:87</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>naturgas.</p>
<p>Ett terminalsystem för mottagning av naturgas via fartyg har många<br />
fördelar framför en leverans via mellanhänder från Västeuropa: LNGfartygen<br />
kommer till användning, kontrakt med flera leverantörer kan<br />
skapas, något som minskar försörjningsberoendet.</p>
<p>Flera av objekten i distributionskedjan - från leverantörslandet till<br />
konsu mentén i Sverige - kan naturligtvis fördelas på olika varvsenheter, t. ex.<br />
kondenseringsanläggningar, kraftvärmeverk, terminaler.</p>
<p>Den bästa satsningen synes bestå i att Kockums Swedegas och Sydgas<br />
gemensamt satsar samtidigt på såväl en terminalanläggning för LNGtransport<br />
av gas som en import via rörledning.</p>
<p>Ännu ett starkt motiv för introducerandet av naturgas är grundat på<br />
miljöhänsyn. Naturgasen är ett rent bränsle med hög verkningsgrad och<br />
fullständig förbränning. Den har ingen eller låg svavelhalt, är ogiftig och har<br />
använts under lång tid i andra länder. De flesta tekniska problemen är<br />
klarlagda. Den har ett konkurrenskraftigt pris jämfört med kärnkraften. Det<br />
finns god tillgång på naturgas minst femtio år framåt i tiden. Statliga avtal kan<br />
garantera leveranssäkerhet. Sist men inte minst kan naturgasen ersätta olja<br />
och kärnkraft.</p>
<p>Att vårt land är på efterkälken och har ett avstånd att hämta in framgår<br />
också av det faktum att naturgasen svarar för ungefär 20 % av energiförsörjningen<br />
i världen och länge har använts i länder som USA, Holland,<br />
Frankrike, Västtyskland och Sovjet.</p>
<p>När det numera pekas på oljan som den stora boven i miljödebatten är det<br />
märkligt att naturgasen som har sådana påtagliga fördelar som ett rent bränsle<br />
ändå inte har framstått som ett mer aktuellt alternativ i energiplanerna.</p>
<p>Genom den ensidighet i energipolitiken som inneburit att praktiskt taget<br />
alla resurser lagts ner på utbyggnaden av kärnkraft så har det alternativ som<br />
gasen utgör inte fått komma till sin rätt.</p>
<p>Eftersom en konkurs skulle menligt påverka företaget bör ett statligt<br />
övertagande ske på annat sätt än genom en konkurs. Förutom de omedelbara<br />
finansiella konsekvenserna av en konkurs kommer andra effekter som kan<br />
påverka den kommersiella situationen för Kockumkoncernen. Under diskussionerna<br />
kring ett aktuellt gaskontrakt har enligt uppgift motparten - under<br />
hänvisning till tidningsuppgifter - krävt garantier för att Kockums uppfyller<br />
sina åtaganden i den diskuterade affären.</p>
<p>Risk föreligger att möjligheterna att framgångsrikt ta kontakter för nya<br />
projekt avseende såväl alternativ produktion som fartygsproduktion skulle<br />
försvåras av en konkurs. Den betydande good-will som i dag är förknippad<br />
med Kockumsnamnet skulle försvinna vid den omfattande negativa publicitet<br />
som blir följden av en konkurs.</p>
<p>Kockumskoncernens olika rörelsegrenar har i stor utsträckning sina rötter i<br />
Kockums Varvs verkstadsanläggning i Malmö. För varvet utgör den<br />
diversifierade industrigruppen en obestridlig tillgång. Vid en utveckling av</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:87</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>nya projekt inom varvet kommer varvet att behöva samarbeta med andra<br />
företag som i sig har kunnande om dessa för varvet nya produkter och deras<br />
marknad. Den naturligaste samarbetspartnern i sådana sammanhang är<br />
systerbolagen inom den industrigrupp som redan finns inom Kockums. För<br />
att varvets möjligheter till alternativ produktion inte skall försämras bör<br />
kopplingen mellan koncernbolagen bestå.</p>
<p>Kockums inlemmande i den statliga varvsverksamheten kan förmodligen<br />
ske genom olika lösningar, men en konstruktion med Svenska Varv AB som<br />
moderbolag och en uppdelning i dotterbolag, varav ett bestående av att de<br />
södra varven bildar Sydvarv, bör övervägas.</p>
<p>Till Sydvarv bör i första hand knytas Kockums Varv, Öresundsvarvet och<br />
Helsingborgs Varf. Till Sydvarv kan lämpligen lokaliseras funktioner för<br />
företagsledning, marknadsföring, finansiering, planering och ekonomisk<br />
kontroll. Som en av ledningens viktigaste uppgifter är vid sidan av<br />
marknadsföring att utreda om och på vilket sätt verksamheten i de olika<br />
varvsenheterna skall integreras och inriktas, speciellt mot bakgrunden av den<br />
planerade reduktionen av personal och ändringen av varvens inriktning.</p>
<p>Med hänvisning till vad som anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:57px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna</p>
<p style="margin-left:57px;">1. vad som anförts i motionen beträffande Kockums projekt<br />
angående utnyttjande av naturgas som energikälla,</p>
<p style="margin-left:57px;">2. vad som anförts i motionen beträffande formerna för statens<br />
övertagande av Kockums AB.</p>
<p>Stockholm den 24 november 1978<br />
ULLA TILLANDER (c)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>STIG JOSEFSON (c)<br />
THORSTEN LARSSON (c)<br />
BERTIL FISKESJÖ (c)</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p>SONJA FREDGARDH (c)<br />
RUNE SVENSSON (c)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>GOTAB 58837 Stockholm 1978</p>
</div>
</div>
</div>
0ULLA TILLANDERc1undertecknare0STIG JOSEFSONc2undertecknare0THORSTEN LARSSONc3undertecknare0BERTIL FISKESJÖc4undertecknare0SONJA FREDGARDHc5undertecknare0RUNE SVENSSONc6undertecknareG20287av Ulla Tillander m. fl.mot_197879__87.pdf93785pdfmed anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågorhttps://data.riksdagen.se/fil/6BD00E06-5B52-4DAC-8002-2696522F3B44