<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3093096</hangar_id>
 <dok_id>G20245</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>45</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:45 av Jan Bergqvist och Doris Håvik</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>45</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1978-11-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 21:22:41</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:54 om ändrade regler för  uppskov med beskattning av realisationsvinst, m. m.</titel>
 <subtitel>av Jan Bergqvist och Doris Håvik</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G20245/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G20245</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G20245</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978/79:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Jan Bergqvist och Doris Håvik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:54 om ändrade regler för&lt;br /&gt; 
uppskov med beskattning av realisationsvinst, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1976 beslöt riksdagen att utvidga rätten till uppskov med beskattning av&lt;br /&gt; 
realisationsvinst i samband med försäljning av villa- och jordbruksfastigheter.&lt;br /&gt;
Det var en dramatisk förändring av tidigare regler. Förut gällde som&lt;br /&gt; 
allmän princip att uppskov inte beviljades vid frivillig försäljning av fastighet.&lt;br /&gt; 
Men för villkor och jordbruksfastigheter som också är permanentbostäder&lt;br /&gt; 
upphöjde riksdagen nu uppskovet till huvudregel. Från denna huvudregel&lt;br /&gt; 
gjordes bara två undantag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Är fastighetsägarens kapitalvinst mindre än 15 000 kr. eller mindre än&lt;br /&gt; 
10 % av försäljningspriset betalar han skatt utan något uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppskov medges inte om fastighetsägaren ej inom viss tid skaffar nytt&lt;br /&gt; 
bostadshus med äganderätt vilket kostar minst lika mycket som det gamla&lt;br /&gt; 
huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande undantag nr 2 kan dock konstateras att detta hinder mot&lt;br /&gt; 
uppskov är lätt att ta sig förbi. För det första krävs inte att det nya huset ska&lt;br /&gt; 
vara jämförligt med det man sålde. (Den dåvarande regeringen uppställde&lt;br /&gt; 
kravet på jämförlighet i sin proposition, men vid riksdagsbehandlingen togs&lt;br /&gt; 
detta krav tyvärr bort.) För det andra kan skattemyndigheterna knappast&lt;br /&gt; 
hindra den som vill missbruka reglerna att skaffa sig skatteuppskov på tre till&lt;br /&gt; 
fyra år. Ett sådant glapp i beskattningen uppstår automatiskt om den&lt;br /&gt; 
skattskyldige förklarar att han tänker skaffa ersättningsfastighet.11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiv för uppskov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya uppskovsreglerna motiverades framför allt med en önskan att&lt;br /&gt; 
underlätta situationen för dem som måste ha ny bostad vid utlokalisering av&lt;br /&gt; 
statliga verk, vid byte av arbete eller i samband med att familjen växer.&lt;br /&gt; 
Självfallet kan det också finnas starka skäl för samhället att ge stöd åt&lt;br /&gt; 
människor som behöver ny bostad. Men frågan är hur samhället bäst kan&lt;br /&gt; 
hjälpa denna grupp människor. Är det verkligen genom att utfärda ett slags&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;11 Tidsfristen för att skaffa villor är två år och för att skaffa jordbruksfastigheter tre år&lt;br /&gt; 
från utgången av det år då realisationsvinsten uppgetts i självdeklarationen. Eftersom&lt;br /&gt; 
skatteplikt vanligen inträder under det år då försäljningen ägt rum innebär detta att&lt;br /&gt; 
tidsfristen för köp av ersättningsfastighet normalt är tre resp. fyra år från utgången av&lt;br /&gt; 
det år under vilket försäljningen skedde. I vissa fall kan riksskatteverket till och med&lt;br /&gt; 
förlänga tidsfristen med ytterligare högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:45&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;allmän amnesti och göra uppskov till en allmän rättighet när det gäller villor&lt;br /&gt; 
och jordbruksfastigheter? Kan inte resultatet bli både bättre och billigare om&lt;br /&gt; 
samhället t. ex. bygger upp ett system med flyttningsbidrag och den vägen&lt;br /&gt; 
söker hjälpa de människor som särskilt behöver sådant stöd?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invändningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot det nuvarande systemet med uppskov kan riktas åtminstone fem&lt;br /&gt; 
invändningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Del är ett för samhället dyrbart sätt att hjälpa vid omflyttning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora grupper kommer att få förmånen utan att de behöver ett socialt stöd.&lt;br /&gt; 
Rätten till uppskov beror på hur stor kapitalvinst man har, inte hur stort&lt;br /&gt; 
behov man har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Stödet blir inte effektivt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskovet är inte till minsta hjälp för dem som saknar kapitalvinster eller&lt;br /&gt; 
som bara har begränsade vinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Systemet har orimliga tröskeleffekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med riksdagsbehandlingen 1976 anfördes ett konkret exempel&lt;br /&gt; 
som belyser hur orättvist de nya reglerna kunde verka:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två personer köpte var sitt hus för 200 000 kr. Fyra år efter köpet sålde de&lt;br /&gt; 
sina hus för 325 000 kr. resp. 340 000 kr. Efter tillåtna avdrag kunde den ene&lt;br /&gt; 
redovisa skattepliktig vinst på 31 000 kr. och den andre skattepliktig vinst på&lt;br /&gt; 
46 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förstes reavinst ligger strax under 10 procent av försäljningspriset.&lt;br /&gt; 
Därför kan den personen inte få uppskov. Han betalar 18 600 kr. i skatt och&lt;br /&gt; 
behåller sedan 12 400 kr. i ren kapitalvinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den förste personen jämför sig med flertalet andra människor har han&lt;br /&gt; 
gjort en god förtjänst - i synnerhet som de flesta inte får några kapitalvinster&lt;br /&gt; 
alls. Om han däremot jämför sig med den andre personen som hade turen att&lt;br /&gt; 
få ett hus med bättre läge, måste han finna uppskovsreglerna djupt orättvisa.&lt;br /&gt; 
Den andre personen får först en ren kapitalvinst som är nästan 50 procent&lt;br /&gt; 
större än den förstes (18 400 kr. jämfört med 12 400 kr.). Men dessutom kan&lt;br /&gt; 
den andre öka sin ekonomiska vinst ännu mer. Under förutsättning att han&lt;br /&gt; 
köper en ersättningsfastighet som kostar minst lika mycket som den han&lt;br /&gt; 
sålde får han "räntefritt låna” 27 600 kr., dvs. den summa han är skyldig i&lt;br /&gt; 
skatt. Så länge han behåller det nya huset slipper han betala dessa pengar. Ja,&lt;br /&gt; 
han kan till och med få behålla de 27 600 kronorna om han gör flera köp efter&lt;br /&gt; 
varandra, under förutsättning att den uträknade reavinsten vid varje&lt;br /&gt; 
försäljningstillfälle är större än 15 000 kr. och minst 10 procent av försäljningssumman.&lt;br /&gt;
På det sättet kan han få uppskov under resten av sitt liv.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:45&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;4. UppskovsmöjUgheterna kan leda till en press uppåt på försäljningspriserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det ekonomiska värdet av ett uppskov kan bli stort är det viktigt&lt;br /&gt; 
för fastighetsförsäljama att söka ta ut så stor kapitalvinst att de får uppskov&lt;br /&gt; 
med skatten. Uppskovsreglerna kan således pressa försäljningspriserna uppåt&lt;br /&gt; 
och därigenom stimulera den spekulation som samhället på annat sätt&lt;br /&gt; 
försöker motverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Uppskovs/ätten kan snedvrida valet av boendeform&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskovsrätten kan bli en stor ekonomisk förmån inte minst med tanke på&lt;br /&gt; 
att reglerna vid försäljning av villor och jordbruk är utformade så att normala&lt;br /&gt; 
vinster går skattefria. Eftersom det ekonomiska värdet av ett uppskov kan&lt;br /&gt; 
vara tiotusentals kronor - i vissa fall kan värdet uppskattas till över 50 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kommer också skattereglerna att styra valet av boendeform. I många fall blir&lt;br /&gt; 
det närmast uteslutet att man väljer en ersättningsvilla med bostadsrätt eller&lt;br /&gt; 
hyresrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt av riksdagen godkända betänkande 1975/76:8 anförde skatteutskottet&lt;br /&gt; 
att erfarenheterna av de nya uppskovsbestämmelserna borde bedömas när&lt;br /&gt; 
resultatet av 1972 års skatteutrednings översyn av skattesystemet förelåg.&lt;br /&gt; 
Denna utredning avgav sitt slutbetänkande i december 1977 men berörde inte&lt;br /&gt; 
på något sätt frågan om uppskovsreglernas utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1978/79:54 försäkrar föredraganden trosvisst: ”Den genom&lt;br /&gt; 
1976 års lagstiftning utökade rätten till uppskov med beskattning av&lt;br /&gt; 
realisationsvinst har, enligt vad jag inhämtat, på det hela taget fått den effekt&lt;br /&gt; 
som statsmakterna åsyftat.” Tyvärr publiceras i propositionen inte det&lt;br /&gt; 
material på vilket budgetministern gör sin bedömning. Tvärtom lämnar&lt;br /&gt; 
propositionen en lång rad viktiga frågor obesvarade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- Vad har budgetministern haft för material till stöd för uttalandet att&lt;br /&gt; 
uppskovsrätten fått åsyftad effekt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Varför redovisas detta material inte i propositionen?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- Varför lämnas inte ens några uppgifter om uppskovets statsfinansiella&lt;br /&gt; 
effekter?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- I vilken mån kan uppskovsreglerna ha medverkat till att pressa upp&lt;br /&gt; 
försäljningspriserna?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- I vilken utsträckning kan dessa regler har bidragit till att styra valet av&lt;br /&gt; 
boendeform?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Har uppskovsrätten varit ett effektivt sätt att ge stöd åt människor som&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:45&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;behöver skaffa en ny bostad?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- Hur har det gått för de människor som inte haft några kapitalvinster eller&lt;br /&gt; 
bara haft begränsade kapitalvinster?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- Vad har allmänt blivit de ekonomiska och sociala konsekvenserna av de&lt;br /&gt; 
nya uppskovsreglerna?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Propositionens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innebär tyvärr att man befäster uppskovsrätten vid frivilliga&lt;br /&gt; 
försäljningar innan man utfört en ordentlig prövning av uppskovsreglernas&lt;br /&gt; 
ekonomiska och sociala konsekvenser. I stället för en gedigen analys och&lt;br /&gt; 
genomgång av problemen inskränker sig budgetministern till att auktoritativt&lt;br /&gt; 
förkunna att han för sin del inhämtat att uppskovsrätten på det hela taget fått&lt;br /&gt; 
åsyftad effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall dock inte förnekas att propositionen innehåller en del mindre&lt;br /&gt; 
förbättringar av nu gällande bestämmelser. Till dessa förbättringar hör att&lt;br /&gt; 
kravet på mantalsskrivning ersätts med det striktare kravet att den skattskyldige&lt;br /&gt;
skall ha varit bosatt på den försålda fastigheten minst tre år i följd.&lt;br /&gt; 
Likaså är det bra att man nu vill införa den socialdemokratiska regeringens&lt;br /&gt; 
krav på att ersättningsfastigheten skall vara jämförlig med den försålda.&lt;br /&gt; 
Vidare kan det vara en fördel att beslutanderätten i uppskovsärenden&lt;br /&gt; 
överförs till taxeringsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att den 10-procentiga spärren föreslås avskaffad innebär att tröskelproblemen&lt;br /&gt;
sänks ner till 15 000-kronorsnivån. Den grundläggande orättvisan&lt;br /&gt; 
kvarstår dock mellan dem som har stora kapitalvinster och den majoritet som&lt;br /&gt; 
har små eller inga kapitalvinster. Förslaget har också en negativ statsfinansiell&lt;br /&gt; 
effekt. Dessutom kan förslaget göra skattereglerna än mindre neutrala i&lt;br /&gt; 
förhållande till boendeform.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Motionens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att man äntligen genomför en ordentlig utvärdering av&lt;br /&gt; 
uppskovsreglerna. En utredning bör pröva de ekonomiska och sociala&lt;br /&gt; 
konsekvenserna av uppskovsrätten samt undersöka hur samhället bäst kan&lt;br /&gt; 
hjälpa dem som behöver stöd vid flyttning och bostadsbyte.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:45&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;Med hänvisning till ovanstående föreslår vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;att riksdagen hos regeringen begär utredning om reglerna för&lt;br /&gt; 
uppskov med beskattning av realisationsvinst och om hur&lt;br /&gt; 
samhället bäst kan hjälpa dem som behöver stöd vid flyttning&lt;br /&gt; 
och bostadsbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 16 november 1978&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JAN BERGQVIST (s) DORIS HÅVIK (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;GOT A B 58774 Slockholm 1978&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JAN BERGQVIST</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>DORIS HÅVIK</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G20245</dok_id>
<subtitel>av Jan Bergqvist och Doris Håvik</subtitel>
<filnamn>mot_197879__45.pdf</filnamn>
<filstorlek>169109</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:54 om ändrade regler för  uppskov med beskattning av realisationsvinst, m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2068CC75-BC04-4A79-93C7-FCFA0F40106E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>