3093086 G20236 1978/79 36 mot mot Motion 1978/79:36 av Martin Olsson m. fl. Motion Motion 36 0 1978-11-06 00:00:00 2014-11-03 21:22:34 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:12 om underhåll till barn och frånskilda, m. m. av Martin Olsson m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G20236/text https://data.riksdagen.se/dokument/G20236 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G20236 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion</p> <p>1978/79:36</p> <p>av Martin Olsson m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79:12 om underhåll till barn<br /> och frånskilda, m. m.</p> <p>I regeringens proposition 1978/79:12 om underhåll till barn och frånskilda,<br /> m. m. framläggs förslag, vilkas huvudsyfte är att minska underhållsbördan<br /> för underhållsskyldiga som har svag ekonomi. Det är en välkommen reform<br /> som här föreslås och som bygger på familjelagssakkunnigas delbetänkande<br /> SOU 1977:37, vilket i stort sett fått ett gynnsamt mottagande av remissinstanserna.</p> <p>De avvägningar i vad gäller underhållsskyldigheter för barn som görs i<br /> propositionen mellan den eller de föräldrar som har vårdnad om barnen, den<br /> förälder som är skild från vårdnaden och samhället är i huvudsak tillfredsställande.<br /> Anledning kan dock finnas till vissa synpunkter och ändringsförslag<br /> i vad gäller denna del av propositionen.</p> <p>Förbehållsbelopp för den underhållsskyldige</p> <p>Det är väsentligt att den som är underhållsskyldig förbehålls tillräckliga<br /> belopp för sig själv, för bostad och för hemmavarande barn. Erfarenheten har<br /> visat att med hittillsvarande system åtskilliga underhållsskyldiga har drabbats<br /> av så stora krav att det varit omöjligt för dem att fullgöra sina<br /> underhållsskyldigheter. 1 många fall har det lett till ekonomiska och sociala<br /> svårigheter, varav följt att vederbörande ej alls kunnat fullgöra sin underhållsskyldighet.<br /> Familjelagssakkunniga föreslog ett återkravssystem enligt<br /> vilket försäkringskassorna nästan automatiskt skulle anpassa återkrav på<br /> utbetalade bidragsförskott efter den betalningsskyldiges aktuella betalningsförmåga<br /> vilken skulle bestämmas med hänsyn till nettoinkomsten, hyreskostnad<br /> och förbehållsbelopp för honom/henne samt eventuellt för familjemedlemmar.<br /> Tyvärr har varken remissinstanserna eller departementschefen<br /> bedömt det vara möjligt att nu genomföra familjelagssakkunnigas förslag i<br /> denna del. Även om detta förslag skulle vara mycket fördelaktigt från olika<br /> synpunkter, bör vi nu acceptera ställningstagandet i propositionen. Vi vill<br /> dock uttrycka förhoppningen att sedan fler erfarenheter vunnits det skall vara<br /> möjligt att genomföra de principer som familjelagssakkunniga föreslog.<br /> Propositionens förslag är ett stort framsteg och bör bli en god vägledning för<br /> domstolarna. Resultatet bör dels bli en ganska enhetlig bedömning av<br /> underhållsskyldigheten, dels att underhållsskyldigheten i varje särskilt fall<br /> någorlunda blir anpassad efter vederbörandes betalningsförmåga.</p> <p>Familjelagssakkunnigas majoritet föreslog att makes underhållsskyldighet</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:36</p> </div> <div class="block ml_41"><p>11</p> </div> <div class="block ml_4"><p>till andra makens barn (styvbarn) skulle upphöra. Vi noterar med tillfredsställelse<br /> att departementschefen på denna punkt följt reservanternas förslag,<br /> innebärande att denna paragraf kvarstår om ock i något oförändrad utformning.<br /> Det är en fördel att paragrafen föreslås även inkludera skyldighet i vissa<br /> fall till underhåll inte bara till makes/makas barn utan även till samboendes<br /> barn. Konsekvensen av den föreslagna utformningen av 7 kap. 5 § borde vara<br /> att man även i den tredje paragrafen, där förbehållsbeloppen nämns, borde ha<br /> ange» något om rätten att i de speciella fall som gäller enligt 5 § få göra<br /> förbehåll för barn som avses i nämnda paragraf och inte endast för ”eget”<br /> barn. Vi föreslår därför att lagutskottet föreslår riksdagen sådan ändring av<br /> propositionens 7 kap. 3 § förslaget till föräldrabalk att sådant förbehållsbelopp<br /> kan göras.</p> <p>Reducering av underhållsskyldighet</p> <p>1 propositionen framläggs förslag om viss reducering av underhållsskyldighet<br /> under tid varunder barn vistas hos den underhållsskyldige föräldern.<br /> Genom detta förslag i propositionen tillgodoses ett länge och vid olika<br /> tillfällen framfört krav från de underhållsskyldiga. Familjelagssakkunniga<br /> hade här föreslagit att när barnet vistas minst tre dagar hos den underhållsskyldige<br /> avdrag med 1/30 av månadsunderhållet skulle göras för varje dag.<br /> Familjelagssakkunniga föreslog dessutom att något avdrag på bidragsförskottet<br /> till den vårdnadshavande föräldern inte skulle ske. Anledningen till<br /> familjelagssakkunnigas förslag i denna del var farhågor för att den vårdnadshavande<br /> föräldern skulle bli mindre benägen att sända barnet till den andre<br /> underhållsskyldige föräldern med umgängesrätt, därest den förstnämnde<br /> skulle vidkännas minskning av sitt bidragsförskott. Familjelagssakkunnigas<br /> förslag innebar egentligen att samhället skulle stå för den extra kostnaden.</p> <p>Departementschefen har närmast av samhällsekonomiska skäl ej ansett sig<br /> kunna följa familjelagssakkunnigas förslag. Om man godtar departementschefens<br /> princip och lösning av denna fråga, måste man dock eftersträva att<br /> lösningen görs på ett sätt så att inte möjligheten att utnyttja umgängesrätten<br /> försvåras genom att den vårdnadshavande får alltför stort - av vederbörande<br /> kanske ej förutsett - avdrag på sitt underhållsbidrag eller bidragsförskott.<br /> Enligt propositionens förslag kan avdrag för den underhållsskyldige ske vid<br /> minst fem dagars vistelse och få anmälas senast tre månader efter det att<br /> barnet vistas hos vederbörande. Administrationen av detta enligt dessa regler<br /> kan exempelvis leda till att därest barnet vistats hos den underhållsskyldige<br /> under juli månad avdraget på utgående bidragsförskott till den andre<br /> föräldern kan komma att göras först i december månad, vilket av mottagaren<br /> skulle kunna upplevas som en ovälkommen överraskning till julen och<br /> kunna inverka negativt då frågan uppstår om barnets vistelse hos den andre<br /> föräldern under kommande år. För att undvika sådana resultat vill vi i stället</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:36</p> </div> <div class="block ml_42"><p>12</p> </div> <div class="block ml_4"><p>förorda att avdrag på utgående bidragsförskott sker under en längre tid, så att<br /> avdragsrätten fört. ex. ett halvt år slås ut påkommande halvårsperiod med en<br /> reducering av utgående bidragsförskott lika varje månad. Tiden kan vara ett<br /> halvt år eller ett år. Det viktigaste i detta fall är att när man vill införa ett<br /> system som är rättvisare sett från de underhållsskyldigas synpunkt gäller det<br /> att samtidigt införa ett system som inte försvårar för dessa att utöva sin<br /> umgängesrätt. När det gäller tiden för minsta vistelse för att avdrag skall få<br /> göras föreslog familjelagssakkunniga minst tre dygn, medan departementschefen<br /> anser att fem dygn skall fordras. Man kan ha förståelse för<br /> femdygnsregeln samtidigt som det bör betonas vad i propositionen framhållits<br /> om att avsteg från regeln kan göras bl. a. om barnet regelbundet vistas<br /> under kortare perioder hos den underhållsskyldige.</p> <p>Det är viktigt att frågan om sambandet mellan reducering av underhållsbidrag<br /> vid vistelse hos den underhållsskyldige och möjligheterna att utöva<br /> umgängesrätt för denne förälder noggrant följs. Riksdagen bör därför ge<br /> regeringen till känna att denna fråga bör följas med stor uppmärksamhet och<br /> att om svårigheterna att utöva umgängesrätt tilltar på grund av reduceringen<br /> övervägande bör göras om införande av ett annat system, exempelvis det av<br /> familjelagssakkunniga föreslagna.</p> <p>Fastställande och jämkning av underhållsbidrag</p> <p>Även de i propositionen föreslagna reglerna för rätt till jämkning av<br /> underhållsbidrag till barn är en välkommen reform. Samtidigt borde också<br /> frågan om rättegångskostnader vid fastställande och jämkning av underhållsbidrag<br /> tas upp till övervägande.</p> <p>När det gäller mål eller ärende angående vårdnad om barn gäller från den 1<br /> januari 1977 enligt 6 kap. 14 § föräldrabalken att vardera parten skall bära sin<br /> rättegångskostnad därest part ej förfarit på sätt som anges i 18 kap. 3 § eller 6<br /> rättegångsbalken eller om annars särskilda skäl föreligger.</p> <p>En motsvarande regel för fördelning av rättegångskostnader vid mål om<br /> underhåll borde kunna övervägas. Enligt uppgift upplever de som sysslar<br /> med dessa mål det som en brist att den tappande parten regelmässigt skall<br /> svara för motpartens rättegångskostnader i underhållsmål. Liksom ingen av<br /> parterna av ekonomiska skäl skall hindras från att försöka få vårdnaden av sitt<br /> barn, bör inte heller någon av ekonomiska skäl avhålla sig från att begära<br /> jämkning av underhållsbidrag eller bestrida den andres krav.</p> <p>En regel motsvarande den i 6:12 FB skulle dock eventuellt kunna leda till<br /> missbruk av möjligheterna att ta upp frågan om jämkning av underhåll.<br /> Därför kan den kanske ej helt genomföras. Däremot borde en regel införas<br /> innebärande att domstolen får förordna att vardera parten skall bära sin<br /> rättegångskostnad, när rätten finner detta befogat. I samband med behandlingen<br /> av propositionen bör därför riksdagen hos regeringen anhålla om</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:36</p> </div> <div class="block ml_41"><p>13</p> </div> <div class="block ml_4"><p>förslag i denna riktning i vad gäller fördelning av rättegångskostnader i mål<br /> om underhållsbidrag.</p> <p>Behovsprövning av bidragsförskott</p> <p>Bidragsförskottet utgör 40 % av basbeloppet, f. n. 420 kr. per månad, och<br /> utgår utan behovsprövning till ensamstående föräldrar som är vårdnadshavare,<br /> därest inte den andre föräldern fullgör underhållsskyldighet enligt<br /> härom träffad överenskommelse. 1 propositionen föreslås nu att i lagen om<br /> bidragsförskott skall i 2 § införas en punkt d innebärande att bidragsförskott<br /> inte skall lämnas om ”barnet av annat skäl uppenbarligen saknar behov av<br /> bidragsförskott”. Enligt specialmotiveringen skall detta tolkas så att regeln<br /> skall kunna tillämpas om vårdnadshavande föräldern, sedan förbehåll giorts<br /> för förälderns uppehälle med 1,2 basbelopp och nettohyreskostnad, disponerar<br /> ett återstående belopp som avsevärt överstiger 0,6 basbelopp lier barn.<br /> Något bidragsförskott bör då rimligen inte lämnas enligt propositionen.</p> <p>Behovsprövningen anses av departementschefen vara erforderlig, eftersom<br /> även föräldrar med gemensam vårdnad nu föreslås kunna få bidragsförskott.<br /> Han finner det nödvändigt med behovsprövning för att hindra att sådana<br /> föräldrar genom felaktig redovisning av hos vilken av föräldrarna barnet<br /> vistas skall kunna fö ett icke motiverat samhällsstöd. Det påpekas t. ex. att så<br /> kan ske om barnet uppges vistas hos den förälder som har högre inkomst,<br /> medan den andre föräldern har för låg inkomst för att behöva betala ett<br /> underhåll uppgående till bidragsförskottet.</p> <p>Behovsprövningen är ett nytt inslag i bidragsförskottslagen och skall enligt<br /> propositionen även gälla förälder som ensam har vårdnaden om sitt barn.<br /> Någon omprövning av nu utgående bidragsförskott avses däremot ej komma<br /> att ske. Det kan medföra att två ensamstående föräldrar med samma<br /> inkomstförhållanden kan komma att behandlas olika beroende på om de sökt<br /> bidragsförskott före eller efter bestämmelsens ikraftträdande. Ett sådant<br /> system torde komma att upplevas som orättvist. Skall bestämmelsen<br /> tillämpas, drabbas inte endast de som anses ha höga inkomster. Redan vid en<br /> inkomst av ca 4 000 kr. per månad skulle en ensamstående förälder kunna<br /> anses för barnets försörjning ha disponibla medel som "klart överstiger 0,6<br /> basbelopp”.</p> <p>Någon jämkning av bidragsförskott föreslås ej. Försäkringskassan skall<br /> alltså bevilja helt bidragsförskott eller avslå ansökan. Resultatet blir en kraftig<br /> tröskeleffekt, som av olika skäl ej är lämplig.</p> <p>Frågan om samhällsstöd till ensamstående föräldrar utreds f. n. av en<br /> under fjolåret tillsatt utredning. Det är något förvånande att det medan denna<br /> utredning arbetar föreslås nya regler för grunderna för bidragsförskott. Även<br /> om vi har förståelse för att dessa regler kan vara motiverade, anser vi att<br /> tillämpningen av den föreslagna regeln nu måste begränsas. Eftersom<br /> förslaget framläggs för att hindra missbruk framför allt av föräldrar med</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:36</p> </div> <div class="block ml_42"><p>14</p> </div> <div class="block ml_5"><p>gemensam vårdnad vill vi föreslå att paragrafen nu antas, men att den enbart<br /> skall gälla dessa föräldrar i avvaktan på resultatet av utredningens arbete.<br /> Därigenom drabbas inte någon tidigare grupp som har rätt till bidragsförskott<br /> utan endast den nya grupp som i propositionen föreslås få denna rätt.</p> <p>Propositionens förslag om möjlighet att fastställa underhållsbidrag och<br /> därav följande rätt till bidragsförskott för föräldrar med gemensam vårdnad är<br /> en välkommen reform. Det är viktigt att reglerna inte är utformade så att<br /> endast de ekonomiskt välsituerade har möjlighet att utnyttja gemensam<br /> vårdnad. Det bör dock inte anses att dessa föräldrar behandlas ofördelaktigt<br /> om för dem tillämpas en behovsprövning av bidragsförskott i syfte att<br /> förhindra det missbruk som departementschefen befarar kan uppstå.</p> <p>Ikraftträdande och information om reformen</p> <p>I propositionen föreslås att reformen i huvudsak skall träda i kraft den 1 juli<br /> 1979. Vissa bestämmelser skall dock träda i kraft redan den 1 januari 1979 och<br /> andra först den 1 januari 1980. Propositionens förslag till lagändringar utgör<br /> betydelsefulla och i flera fall av många, främst underhållsskyldiga, efterlängtade<br /> reformer. Det är därför värdefullt att de kan träda i kraft så snart som<br /> möjligt. Vissa problem torde dock kunna uppstå, eftersom riksdagsbehandlingen<br /> inte sker förrän i mitten av december och tiden från riksdagsbeslutet<br /> till de föreslagna tidpunkterna för ikraftträdande blir kortare än som kanske<br /> förutsågs vid lagrådsremissens avlämnande den 8 juni i år.</p> <p>Det är väsentligt att de myndigheter som skall utfärda regler och som har<br /> till uppgift att utforma erforderligt material för information får tillräckliga<br /> resurser för detta så att allmänheten och berörda befattningshavare är<br /> informerade när de nya bestämmelserna skall börja tillämpas. Dessa problem<br /> bör kunna lösas genom att vederbörande myndigheter får erforderliga<br /> resurser för att på kort tid framställa material och genomföra information och<br /> utbildning så att dessa angelägna reformer ej försenas utan kan träda i kraft<br /> enligt propositionens förslag.</p> <p>Hemställan</p> <p style="margin-left:42px;">Med hänvisning till det anförda hemställs<br /> att riksdagen</p> <p style="margin-left:57px;">1. beslutar om sådan ändring av det i propositionen 1978/79:12<br /> framlagda förslaget till 7 kap. 3 § föräldrabalken att belopp även<br /> kan få förbehållas för barn som avses i 7 kap. 5 §,</p> <p style="margin-left:57px;">2. beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts om<br /> lämpligheten av att vid avdragsrätt för den underhållsskyldige<br /> enligt propositionens förslag till 7 kap. 4 § föräldrabalken<br /> avdraget på utgående bidragsförskott eller underhållsbidrag till<br /> den underhållsberättigade fördelas på en längre tidsperiod.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:36</p> </div> <div class="block ml_42"><p>15</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:57px;">3. beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts om<br /> vikten av att utvecklingen följs i fråga om vilka konsekvenser<br /> den i propositionen föreslagna avdragsrätten enligt 7 kap. 4 §<br /> föräldrabalken kan få för underhållsskyldigas möjligheter att<br /> utöva umgängesrätten,</p> <p style="margin-left:57px;">4. beslutar att hos regeringen anhålla om förslag till sådan ändring<br /> av föräldrabalken att i mål om fastställande eller jämkning av<br /> underhållsbidrag domstol får förordna att vardera parten skall<br /> bära sin rättegångskostnad,</p> <p style="margin-left:57px;">5. beslutar att 2 § punkten d förslaget till ändring av lagen<br /> (1964:143) om bidragsförskott endast skall gälla barn som står<br /> under vårdnad av bägge föräldrarna,</p> <p style="margin-left:57px;">6. beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts om<br /> vikten av att berörda myndigheter ges tillräckliga resurser för<br /> information inför de föreslagna reformernas ikraftträdande.</p> <p>Stockholm den 6 november 1978</p> <p>MARTIN OLSSON (c)</p> <p>GUNILLA ANDRÉ (c) BERTIL FISKESJÖ (c)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>GOTAB 58725 Stockholm 1978</p> </div> </div> </div> 0 MARTIN OLSSON c 1 undertecknare 0 GUNILLA ANDRÉ c 2 undertecknare 0 BERTIL FISKESJÖ c 3 undertecknare G20236 av Martin Olsson m. fl. mot_197879__36.pdf 196395 pdf med anledning av propositionen 1978/79:12 om underhåll till barn och frånskilda, m. m. https://data.riksdagen.se/fil/1FA73106-3582-4FC8-AF14-23D8C45F3B85