3093082G202321978/7932motmotMotion 1978/79:32 av Kerstin Andersson i Kumla m. fl.MotionMotion3201978-11-06 00:00:002014-11-03 21:22:312014-11-03 00:00:00med anledning av propositionen 1978/79:12 om underhåll till barn och frånskilda, m. m.av Kerstin Andersson i Kumla m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G20232/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G20232https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G20232
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;text-align:right;">Mot. 1978/79<br />
32-36</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1978/79:32</p>
<p>av Kerstin Andersson i Kumla m. fl.</p>
<p>med anledning av propositionen 1978/79:12 om underhåll till barn<br />
och frånskilda, m. m.</p>
<p>De förslag avseende förändringar i reglerna om underhållsbidrag till barn<br />
vilka läggs fram i propositionen 1978/79:12 är på flera sätt av positiv<br />
betydelse.</p>
<p>Förslagen får dock endast ses som ett steg på vägen i reformarbetet och är i<br />
viktiga avseenden otillräckliga. Det är således angeläget att fullfölja reformsträvandena<br />
i syfte att nå fram till mera precisa och finslipade bedömningar,<br />
vilka är sådana att båda föräldrarna kan uppleva dem som rättvisa.</p>
<p>Varje resonemang om underhållsbidrag till barn måste utgå från rimliga<br />
uppskattningar av vad barn faktiskt kostar. Det gäller att kunna bedöma vad<br />
barn egentligen kostar, hur kostnadsansvaret fördelas mellan föräldrarna och<br />
samhället och sedan fördelas mellan föräldrarna inbördes.</p>
<p>1 propositionen 1978/79:12 görs vissa antydningar i denna riktning, men<br />
diskussionen kan med fördel fördjupas och genomföras mera i detalj,<br />
förslagsvis efter följande linjer:</p>
<p>1 föräldrabalken talas uttryckligen om ”kostnaden för barnets uppehälle<br />
och utbildning” (FB7:1) liksom om ”kostnaden för barnets underhåll”<br />
(FB 7:2).</p>
<p>Givetvis anger principen om skilsmässobarnens bibehållna standard vissa<br />
gränser såväl uppåt som nedåt. Vid fastställande av underhållsbidrag måste<br />
man således fästa stort avseende vid den helt avgörande frågan om barns<br />
faktiska levnadskostnader. Rimliga uppskattningar måste komma till<br />
användning. Ett exempel är Sparbankernas Budgetrådgivning i en broschyr,<br />
”Fickekonomen 1978”. Enligt broschyren kan barns levnadskostnader<br />
uppskattas till åtminstone 7 000 å 8 500 kr. per år för barn upp till skolåldern<br />
och stigande till 10 500 å 12 000 kr. per år för barn från 10 år och uppåt och<br />
sedan ytterligare något dyrare i de övre tonåren. Vårdkostnader, av varierande<br />
storlek, tillkommer för de flesta mindre barn.</p>
<p>I samband med faktiskt utövande av umgängesrätten - vanligen ca 90<br />
dagar förlagda till fritiden eller ungefär en fjärdedel av året - kan man utgå<br />
från att den underhållsskyldige själv direkt bekostar en andel av barnets<br />
levnadskostnader. Man kanöverslagsvis räkna med 25 96 av löpande utgifter<br />
såsom mat, 50 96 av fritids- och feriekostnader och 0 % av klädkostnader.<br />
Resultatet bör ligga i storleksordningen runt 20 96 eller något mer av barnets<br />
levnadskostnader. (Utanpå detta kommer ju dessutom utgifter åtminstone<br />
för en del kläder och för barnets säng.)</p>
<p>I föräldrabalken sägs uttryckligen att ”i kostnaden för barnets underhåll</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1978179. 3 sami. Nr 32-36</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79:32</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>skall var och en av föräldrarna taga del efter sin förmåga” (FB 7:2). Trots den<br />
utveckling i samhället som bl. a. medfört att kvinnor i allt större utsträckning<br />
förvärvsarbetar och trots att frånskilda mäns förvärvsintensitet sjunkit under<br />
1970-talet (och nu är lägre än frånskilda kvinnors, jfr SOU 1975:90, s. 66)<br />
ägnas frågan om vårdnadshavarens - vanligen mammans - försörjningsförmåga<br />
endast ett mycket marginellt intresse. Närmast verkar man utgå från att<br />
i princip är det likgiltigt hur stor inkomst vårdnadshavaren har.</p>
<p>Detta bör heller inte förvåna. Utan minsta precisering av barnets levnadskostnader<br />
är det naturligtvis en både praktisk och teoretisk omöjlighet att på<br />
något sätt bedöma hur dessa, då helt okända, kostnader skall kunna fördelas<br />
mellan föräldrarna.</p>
<p>Den alternativa, ekonomiskt realistiska vägen är ändå så enkel. Det gäller<br />
att i stället för nuvarande oordning hyfsa kalkylerna till att i varje<br />
ifrågavarande fall verkligen avse barnets faktiska levnadskostnader, med<br />
påslag för eventuella vårdkostnader och med avdrag för barnbidrag och<br />
vårdnadshavarens skattereduktion. Av avgörande betydelse är sedan i vilken<br />
omfattning umgängesrätten utövas. Och först därefter kan frågan uppstå om<br />
fördelning av resterande kostnadsansvar mellan föräldrarna, där hänsyn kan<br />
och bör tas till eventuella löneskillnader eller eventuella skillnader i faktiska<br />
hyreskostnader.</p>
<p>Ett kalkylexempel av detta slag presenteras här för ett barn, 10 å 12 år, där<br />
umgängesrätten utövas.</p>
<p>Barnets levnadskostnader 11 940:</p>
<p>Vårdkostnader 0:</p>
<p>Eventuellt förmögna föräldrar 0:</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>1) Med hänsyn tagen till lön, skatt och faktiska hyreskostnader är försörjnings</p>
</div>
<div class="block ml_35"><p style="text-align:right;">Summa 11 940:</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Barnbidrag</p>
<p>Vårdnadshavarens skattereduktion</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p style="margin-left:7px;">2 260:1<br />
800:</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Föräldrarnas egel kostnadsansvar</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p style="margin-left:6px;">7 880:</p>
</div>
<div class="block ml_7"><p>förmågan:</p>
</div>
<div class="block ml_7"><p>Mamman betalar 50 % (ev.)<br />
Pappan betalar 50 % (ev.)</p>
</div>
<div class="block ml_30"><p style="margin-left:6px;">3 940:3<br />
940:</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>2) Under umgängesrätten betalar den underhållsskyldige<br />
själv redan</p>
</div>
<div class="block ml_30"><p style="margin-left:6px;">2 797:50</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Underhållsskyldighet</p>
<p>Den underhållsskyldiges kostnadsansvar<br />
Under umgängesrätten betalas</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p style="margin-left:6px;">3 940:2<br />
797:50</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Underhållsskyldigheten</p>
</div>
<div class="block ml_37"><p style="margin-left:6px;">rest 1 142:50</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Källa: Sparbankernas Budgetrådgivning. "Fickekonomen 1978", s. 19.</p>
</div>
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_42" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:32</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Att en viss uppjustering av underhållet måste företas vart tredje å femte år<br />
beroende på att barn växer och deras levnadskostnader undan för undan<br />
stiger något, är på inget sätt ett oöverstigligt problem. Redan nu klarar man ju<br />
de årliga uppjusteringarna beroende på inflationen.</p>
<p>Det enklaste sättet att gå till väga för att få fram siffermaterialet förefaller<br />
vara att socialstyrelsen i samarbete med statistiska centralbyrån får uppdraget<br />
att årligen utarbeta rimliga uppskattningar av barns faktiska levnadskostnader.<br />
Sådana uppskattningar är uppenbarligen värdefulla även vid andra<br />
familjepolitiska diskussioner, såsom rörande barnbidragen eller bostadsbidragen.<br />
De skulle också avsevärt underlätta diskussioner om underhåll till<br />
barn vid skilsmässor, liksom diskussionen om de ekonomiska spörsmålen i<br />
fall av gemensam vårdnad.</p>
<p>Vi hemställer</p>
</div>
<div class="block ml_9"><p style="margin-left:58px;">1. att riksdagen hos regeringen begär att det årligen utarbetas<br />
rimliga uppskattningar av barns faktiska levnadskostnader,</p>
<p style="margin-left:58px;">2. att riksdagen som motiv till den föreslagna lydelsen av 7 kap. 1 §<br />
föräldrabalken gör uttalanden om beräkning av underhållsbidrag<br />
till barn i enlighet med beräkningsgången i kalkylexemplet<br />
i denna motion.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 6 november 1978</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>KERSTIN V. ANDERSSON (s)<br />
i Kumla</p>
<p>STURE ERICSON (s)<br />
MARIANNE STÅLBERG (s)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>KARIN FLODSTRÖM (s)<br />
OLLE GÖRANSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_58" />
</div>
</div>
0KERSTIN V. ANDERSSONs1undertecknare0STURE ERICSONs2undertecknare0MARIANNE STÅLBERGs3undertecknare0KARIN FLODSTRÖMs4undertecknare0OLLE GÖRANSSONs5undertecknareG20232av Kerstin Andersson i Kumla m. fl.mot_197879__32.pdf118638pdfmed anledning av propositionen 1978/79:12 om underhåll till barn och frånskilda, m. m.https://data.riksdagen.se/fil/DD1C8329-6AB1-45CA-B862-43746B7B4F6A