3093054 G2022698 1978/79 2698 mot mot Motion 1978/79:2698 av Sten Svensson och Karl Leuchovius Motion Motion 2698 0 1979-05-15 00:00:00 2014-11-03 21:22:08 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:213 med redovisning av av Sten Svensson och Karl Leuchovius html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022698/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022698 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022698 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Motion</p> <p style="margin-left:3px;">1978/79:2698</p> <p style="margin-left:3px;">av Sten Svensson och Karl Leuchovius<br /> med anledning av propositionen 1978/79:213 med redovisning av<br /> planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen</p> <p style="margin-left:3px;">I propositionen 1978/79: 213 redovisas de utgångspunkter som regeringen<br /> har angett för det fortsatta arbete som bör komma till stånd för<br /> att fullfölja riksdagens tidigare beslut beträffande den fysiska riksplaneringen.</p> <p style="margin-left:3px;">I detta sammanhang ägnas särskild uppmärksamhet åt markanvändningen<br /> på Sydbillingen i Skaraborgs län. Därvid redovisas regeringens<br /> beslut i ärendet, där det sägs att det ”med hänsyn till naturvårdens och<br /> friluftslivets intressen är mycket angeläget att det förordnande om naturreservat<br /> som planeras för Sydbillingens platå snarast kommer till stånd<br /> och kan ersätta det interimistiska förordnande enligt 11 § naturvårdslagen<br /> som f.n. gäller”.</p> <p style="margin-left:3px;">I rapporten nr 6/79 Sydbillingens platå har länsstyrelsen i Skaraborgs<br /> län redovisat det utredningsarbete som utförts för att klarlägga områdets<br /> värde som naturvårdsobjekt. Denna rapport har nyligen remissbehandlats<br /> av berörda kommuner och andra instanser.</p> <p style="margin-left:3px;">Naturskyddsföreningen framhåller att sammanhängande områden av<br /> någorlunda orörda naturskogar blivit mycket ovanliga i södra Sverige.<br /> Både för skogsforskningen och av naturvårdsskäl är det därför av utomordentligt<br /> värde att kunna bevara en snart 100-årig naturskog för framtiden.<br /> Men förutsättningen för att naturskogens värde skall bestå är att<br /> den lämnas utan skogsskötsel eller annan påverkan, påpekar både Naturskyddsföreningen<br /> och Sveriges naturvårdsfond i sina remissvar över länsstyrelsens<br /> rapport.</p> <p style="margin-left:3px;">Lantbrukarnas länsförbund i Skaraborg och Vänerskog ekonomiska<br /> förening anser emellertid i ett gemensamt remissvar att ”området saknar<br /> i princip värde ur vetenskaplig synpunkt. För det rörliga frilufts</p> <p style="margin-left:3px;">livets del är det ej motiverat med reservatsbildning.” ”Skulle myndigheterna<br /> trots det och mot markägarnas vilja besluta om reservatsbildning<br /> skall marken lösas in”, skriver LRF och Vänerskog och fortsätter: ”Den<br /> enskilde skogsägaren drabbas ekonomiskt vid förordnanden av denna typ.<br /> Långt utdragna utredningsarbeten och diskussioner försvårar hans planering,<br /> leder till stillestånd i skogsbruket och till undersysselsättning.”</p> <p style="margin-left:3px;">Slutligen påpekar man att ”skogsägaren i gemen har en vilja att bära sitt<br /> samhälleliga ansvar både gentemot naturvårdens intressenter och gentemot<br /> skogsindustrin och dess anställda”. Denna vilja till ansvarstagande åter</p> <p style="margin-left:3px;">1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2698—2701</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1978/79</p> <p style="margin-left:11px;">2698—2701</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79:2698</p> </div> <div class="block ml_41"><p>2</p> </div> <div class="block ml_3"><p>speglas i det särskilda remissvar — vilket bilägges denna motion — som<br /> företrädare för de direkt berörda markägarna har avgivit.</p> <p>Även inom berörda kommuner — Falköping, Skara och Skövde —<br /> reser man invändningar mot det planerade naturreservatet. Falköpings<br /> kommun, inom vilken den större delen av området är beläget, avstyrker<br /> att Sydbillingen avsätts som naturreservat med bl.a. följande motiv:</p> <p>Länsstyrelsens utredningsmaterial har sammanfattats av professor Lars<br /> Kardell vid lantbruksuniveristetet. Han konstaterar bl.a. att friluftslivet<br /> inte är speciellt omfattande inom ”reservatet” medan den militära aktiviteten<br /> i området lämnar sina spår. Kardell stryker under att man i fallet<br /> Sydbillingen på intet sätt kan tala om vildmark eller en urskog, utan att<br /> dessa begrepp ligger ca 200 år framåt i tiden under förutsättning att området<br /> lämnas ostört från mänskliga ingrepp.</p> <p>Kardell har på länsstyrelsens uppdrag även skisserat riktlinjer för en<br /> skötselplan för området. Sammanfattningsvis kan de sägas gå ut på att<br /> någon skötselplan inte fordras utan området lämnas ostört för framtiden.<br /> Härigenom skulle området kunna fungera som ett jämförelseobjekt<br /> till områden med normal skogsskötsel. Han anser emellertid att<br /> området bör utvidgas till att omfatta hela platån inkl. delar av sluttningarna.<br /> Ett alternativ — som diskuteras med hänvisning till de tidigare<br /> planerna på ett militärt skjutfält vid Bjärsjö —- skulle vara att bevara ett<br /> intakt sydsvenskt mossekomplex, dvs. den nordöstra delen av det tillfälliga<br /> naturreservatet.</p> <p>Mot bakgrund av vad som framkommit ovan är Falköpings kommun<br /> synnerligen tveksam till ett naturreservatsförordnande för Sydbillingen<br /> i den form som det nu har beskrivits i länsstyrelsens meddelande. Som skäl<br /> till denna stora tveksamhet önskar kommunen framhålla<br /> att efter riksdagens beslut i skjutfältsfrågan kvarstår flera skilda markanspråk<br /> i området: skogsbruk, industri, rörligt friluftsliv och vetenskaplig<br /> naturvård,</p> <p>att flera av länsstyrelsens tidigare argument för avsättandet av ett tillfälligt<br /> naturreservat visat sig vara oriktiga vid en närmare granskning,<br /> att bedömningen ”stor mångformighet” motsägs av de floristiska och<br /> faunistiska inventeringarna,</p> <p>att urskogsstadiet ligger ca 200 år framåt i tiden och fordrar att området<br /> lämnas orört till dess, samt</p> <p>att kostnaden för att lämna ett 2.000 ha stort representativt avsnitt av<br /> vår vanliga natur orört fordrar resursmässiga avvägningar gentemot<br /> övriga riksintressen i det nya argumenteringsläge som uppstått, dvs. att de<br /> miljonbelopp som förverkligandet av Billingen handlar om måste jämföras<br /> med t.ex. Tiveden, Djuröarkipelagen och Kinnekulle.</p> <p>Avslutningsvis avstyrker således Falköpings kommun att Sydbillingen<br /> avsätts som naturreservat enligt de riktlinjer som angivits i länsstyrelsens<br /> rapport. Kommunen vill dessutom uppmärksamma länsstyrelsen på behovet<br /> av att avverkningsförbudet upphör att gälla, då det under lång tid<br /> orsakat stor osäkerhet för berörda markägare i området..</p> <p>Lantbruksnämnden i Skaraborgs län avstyrker reservatbildning på Sydbillingen.<br /> Nämnden anser att tillfredsställande lösningar kan nås genom<br /> ett naturvårdsanpassat skogsbruk. Som huvudregel för detta ställningstagande<br /> framhåller nämnden bl.a. följande:</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2698</p> </div> <div class="block ml_42"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>I den fysiska riksplaneringen har Sydbillingen bedömts vara av riksintresse<br /> för bl.a. det rörliga friluftslivet. Vissa andra delar av Sydbillingen<br /> och dess omgivningar har otvivelaktigt höga kvaliteter som lockar till friluftsliv,<br /> men det gäller icke för det planerade naturreservatet, som till<br /> övervägande del är svårtillgängligt. För rörligt friluftsliv torde flertalet<br /> människor önska sig en välskött skog, dock ej med stora slutavverkningsytor.<br /> Skulle allt skogsbruk inom naturreservatet upphöra, torde dettas<br /> dragningskraft på det rörliga friluftslivet ytterligare minska. Svårframkomligheten<br /> ökar. Skogens karaktär av skräpskog tilltar utan att det blir<br /> någon äkta urskog.</p> <p>Utförda inventeringar och professor Kardells utredning visar att de<br /> argument, som vid tillkomsten av det tillfälliga naturreservatet anfördes<br /> som belägg för Sydbillingens värde för vetenskaplig naturvård, ej var väl<br /> underbyggda.</p> <p>Sammanfattande bedömning</p> <p>Verkställda biologiska inventeringar ger vid handen att växt- och djurlivet<br /> på Sydbillingen ej är särskilt artrikt och att det ej synes vara av något<br /> större vetenskapligt värde. Att skogen skulle ha något speciellt värde<br /> som genreservat inom området i samband med bildandet av det tillfälliga<br /> naturreservatet, kan ej sägas ha belagts genom den senast gjorda utredningen.</p> <p>Något egentligt och klart utformat program för områdets användning<br /> för vetenskaplig forskning och naturvård vid en definitiv reservatsbildning<br /> föreligger ej. Motiven är genomgående mycket allmänt hållna. Detta försvårar<br /> och gör det nära nog omöjligt att jämföra Sydbillingens värde som<br /> naturreservat med andra områden av liknande karaktär vilka också aktualiseras<br /> som reservat.</p> <p>Samhällets årliga kostnader i form av produktionsbortfall i skogsbruket<br /> vid en reservatsbildning har beräknats till 300 000—400 000 kr. Detta är<br /> ett betydande belopp, trots att förutsättningarna för skogsbruk inom området<br /> icke är de bästa. Därtill kommer de kapitalkostnader som blir följden<br /> av att staten måste överta äganderätten till området.</p> <p>Tillfredsställande lösningar kan uppnås genom någon form av naturvårdsanpassat<br /> skogsbruk. Detta synes accepteras av nuvarande ägare, vilket<br /> framgår av respektive remissvar.</p> <p>Enligt vår mening är det — med hänsyn till det statsfinansiella läget —<br /> mera lämpligt att satsa de begränsade ekonomiska resurser som staten<br /> förfogar över på att i första hand göra centrala delar av Tiveden till nationalpark,<br /> för att förverkliga andra angelägna önskemål om naturreservatsbildning<br /> — exempelvis Rösjö mosse — samt med kraft fullfölja riksdagsbeslutet<br /> om restaurering av Homborgasjön.</p> <p>Minska byråkratin</p> <p>När länsstyrelsen i december 1975 — i samband med bildandet av det<br /> tillfälliga naturreservatet — förbjöd avverkning inom området vållade</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79:2698</p> </div> <div class="block ml_40"><p>4</p> </div> <div class="block ml_3"><p>denna åtgärd en storm av protester från berörda skogsägare. Orsaken härtill<br /> är att markägarna inte får någon ersättning för uteblivna inkomster<br /> från skogsavverkningen. Förfarandet regleras i flera lagar med inbördes<br /> olika bestämmelser för dispensförfaranden och handläggning av överklagningsärenden,<br /> som dessutom leder till att lång tid tas i anspråk. Även<br /> om det förefaller möjligt att förenlda bestämmelserna kvarstår dock principfrågan,<br /> dvs. när markägarna skall få ersättning för det intrång som<br /> samhället påbjuder; med andra ord vilka kostnader för naturvården<br /> skall den enskilde markägaren svara för, och när och vad skall staten<br /> betala?</p> <p>Enligt vår mening bör då naturvårdsområden, reservat, översiktliga planer<br /> m. m. initieras så att ett nära samarbete redan i inledningsskedet etableras<br /> mellan myndigheterna och berörda parter. Detta samarbete bör<br /> även inkludera överenskommelser beträffande ansvarsfördelning och underhållskostnader.<br /> Vid genomförandet av nya naturvårdsobjekt måste<br /> klarhet vinnas om att ägarna kan erhålla ersättningsmark vid intrång eller<br /> nyetablering. Vi efterlyser därför i detta sammanhang generella förbättringar<br /> för att hålla berörda brukare och deras anställda skadeslösa<br /> under den tid som erforderliga utredningar och beslutsprocesser i dylika<br /> ärenden tar i anspråk.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som anförts hemställer vi</p> <p style="margin-left:42px;">att riksdagen</p> <p style="margin-left:42px;">1. med anledning av redovisningen i propositionen 1978/79:213 uttalar<br /> att ett förordnande om naturreservat för Sydbillingens<br /> platå ej bör komma till stånd,</p> <p style="margin-left:42px;">2. beslutar att det interimistiska förordnandet enligt 11 § naturvårdslagen<br /> skall avvecklas till förmån för ett naturvårdsanpassat<br /> skogsbruk,</p> <p style="margin-left:42px;">3. hos regeringen anhåller om översyn av bestämmelserna för<br /> dispensförfarande och handläggning av överklagningsärenden i<br /> frågor som angivits i motionen,</p> <p style="margin-left:42px;">4. beslutar att berörda markägare skall tillerkännas skälig ersättning<br /> för det intrång som bildandet av tillfälliga naturreservat<br /> medför,</p> <p style="margin-left:42px;">5. beslutar uttala att ersättningsmark skall garanteras berörda markägare<br /> vid bildandet av naturreservat eller vid motsvarande former<br /> av intrång på enskilt ägd mark.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 15 maj 1979<br /> STEN SVENSSON (m)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">KARL LEUCHOVIUS (m)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2698</p> </div> <div class="block ml_42"><p>5</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="text-align:right;">Bilaga</p> <p>Remissvar angående bildande av naturreservat på Sydbillingen</p> <p>Vi av det tänkta naturreservatet berörda markägare önskar efter att ha<br /> tagit del av det tillhandahållna remissmaterialet lämna följande synpunkter.</p> <p>Ett reservat på Sydbillingen skulle bli Sveriges yngsta och mest kulturpåverkade<br /> urskog. Området är nu relativt glest bevuxet av rester från<br /> betesskog från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, då betesdriften<br /> och topphuggningen successivt minskade. Kända planteringar av skog har<br /> förekommit sedan 1700-talet men den värdefullaste skogen har uppkommit<br /> kring sekelskiftet och på 1900-talet efter sådd och planteringar av<br /> övervägande utländskt ursprung. Påståendet att Billingen skulle ha en<br /> värdefull genresurs är orealistiskt, eftersom området under 1700- och<br /> 1800-talet konsekvent hårdbetats, eldhärjats och skogen skövlats på ved<br /> och virke, varför de sämsta träden fått reproducera sig.</p> <p>De större mossarna är intressanta inte minst ur energisynpunkt, men<br /> vid industriell exploatering har myndigheterna redan genom Länsstyrelsen<br /> full beslutanderätt. Enligt Olle Mårtensson i utredningen behöver inga<br /> åtgärder vidtagas för att skydda mossar och mossvegetation. Vi frågar<br /> också om de 250 skogsägarna på Sydbillingen måste vara värdar för forskning<br /> i skogens rötsvampar. Kunde inte den forskningen förläggas till av<br /> staten redan ägda skogar. Samma gäller insektsfaunan. Anmärkas bör att<br /> allvarliga barkborrangrepp förekommer på Sydbillingen, bl.a. inom reservatsområdet.<br /> Och dessa angrepp har kommit sedan området belagts<br /> med restriktioner som förhindrat ägarna att rätt sköta sin skog.</p> <p>Lars Kardells utredning är i mångt och mycket föredömlig, men vi<br /> ställer oss frågande inför de slutsatser han dragit. Vi får närmast intrycket<br /> att Kardell behagar skämta med sina uppdragsgivare. Han skriver t.ex.<br /> ”1 ett skede då man har tillräckligt med skog och god försörjning med<br /> materiella resurser i samhället har vi råd att avstå från en del produktion<br /> för ett i vissa fall ganska diffust naturvårdsintresse.” Det finns en tendens<br /> til! att ekonomiskt oansvariga personer fattar beslut som sedan både enskilda<br /> och hela samhället får lida för. Det är hög tid att stoppa en urskillningslös<br /> och ekonomisk katastrofal expansion av ”stornaturreservat”<br /> inom länet. Myndigheternas trevande agerande och den oftast långa utredningstiden<br /> för sådana här områden skapar ovisshet om framtiden, irritation<br /> och handlingsförlamning hos markägarna. Trädfällningsförbuden på<br /> Sydbillingen kom helt överraskande för skogsägarna utan någon föregående<br /> information och samråd (inte ens med Skogsvårdsstyrelsen). Även<br /> handläggningen senare lämnar en hel del övrigt att önska. Skogsägarna har<br /> t.o.m. förhindrats att utföra de mest nödvändiga skogsvårdande åtgärder,<br /> som att ta vara på vindfällen och utföra plantering på redan avverkad<br /> mark. Det ligger ju i varje skogsägares eget intresse att i nära samarbete<br /> med SVS driva sitt skogsbruk på bästa tänkbara sätt. Får brukarna i stället<br /> för restriktioner, handlingsfrihet inom skogsvårdslagens gränser kommer<br /> också naturvårds- och samhällsintressena att bättre tillgodoses. Ägarstrukturen<br /> är förnärvarande en garanti för att områdets mångformighet<br /> vad gäller växtlighet och djurliv skall bestå. Arronderingens brister ur<br /> skogsbrukssynpunkt bör kunna prövas av och elimineras med hjälp av<br /> därav berörda myndigheter.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79:2698</p> </div> <div class="block ml_40"><p>6</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Vi direkt berörda markägare har tidigare framfört förslaget om samråd<br /> och gör det nu igen. Vi menar att man genom frivilliga överenskommelser<br /> kan komma fram till resultat som garanterar en god naturvård på Sydbillingen.<br /> Ett reservatsbildande är obefogat. Vi vill understryka att, när vi<br /> återfår förfogandet över vår mark, ser vi även i fortsättningen liksom<br /> tidigare gärna fritidsfolket som våra gäster på Sydbillingen.</p> <p>Om det trots allt som talar emot det, bildas ett naturreservat på Sydbillingen,<br /> måste vi kräva, att man före beslutstillfället genom detaljutredningar<br /> kan visa vilka ersättningsmarker och vilken ekonomisk gottgörelse<br /> som erbjuds de drabbade för stilleståndstid och i övrigt.</p> <p>Med stöd av ovanstående föreslår vi att Länsstyrelsen beslutar avvisa<br /> förslaget att bilda naturreservat på Sydbillingen.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>För berörda markägare på Sydbillingen</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Birger Kjellander<br /> Kalle Bolumlid<br /> Arnold Caesar</p> </div> <div class="block ml_16"><p>Carl-Gustaf Lundström Gunnar Jonsson</p> <p>Bertil Paulsson Lennart Caesar</p> <p>Karl-Evert Knopp Lars Johansson</p> <p style="margin-left:116px;">/Carl-Gustaf Lundström<br /> Eu</p> </div> </div> </div> 0 STEN SVENSSON m 1 undertecknare 0 KARL LEUCHOVIUS m 2 undertecknare G2022698 av Sten Svensson och Karl Leuchovius mot_197879__2698.pdf 197932 pdf med anledning av propositionen 1978/79:213 med redovisning av https://data.riksdagen.se/fil/D6B19675-C688-4E03-AB77-6AC23D76ECC7