3093021 G2022665 1978/79 2665 mot mot Motion 1978/79:2665 av Lars Werner m. fl. Motion Motion 2665 0 1979-05-02 00:00:00 2014-11-03 21:21:42 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79: 210 om ändrad företagsbeskattning av Lars Werner m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022665/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022665 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022665 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_43"><p>5</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Motion<br /> 1978/79: 2665</p> <p>av Lars Werner m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79: 210 om ändrad företagsbeskattning</p> <p>Den svenska företagsbeskattningen avser huvudsakligen att vidmakthålla<br /> och vidareutveckla den kapitalistiska produktionsordningen. Under<br /> det socialdemokratiska regeringsinnehavet framlades inga förslag<br /> som innebar någon maktförskjutning till arbetarklassens förmån. I stället<br /> inriktades reformerna på andra områden. I stort sett innebar detta<br /> att de vinster som skapades inom företagen utsattes för en högst måttlig<br /> beskattning. Så länge vinsterna inte utdelas, utan används till skilda ändamål<br /> inom företagen, är skattebelastningen låg. Detta beror i huvudsak<br /> på två faktorer i den svenska företagsbeskattningen. För det första<br /> är begreppet driftkostnad vitt formulerat. För det andra tillåts en avsevärd<br /> reservering av vinstmedel inom företagen, dels genom de frikostigt<br /> utformade reglerna om lagernedskrivning och värdeminskning för maskiner<br /> och inventarier, dels genom ett långt gående system av reserveringsmöjligheter<br /> av typ investeringsfonder m. m.</p> <p>Sammantaget innebär reserveringsmöjligheterna att företagens redovisade<br /> skattemässiga nettovinst blir mycket låg. Skattesystemet uppmuntrar<br /> tillväxt. Ett företag som befinner sig i ett expansivt skede kan<br /> ofta investera sig ut ur samhällets skattekrav. Detta har medfört att företagen<br /> ofta spekulerar, främst i varulager, för att bereda sig bättre avoch<br /> nedskrivningsmöjligheter. Skattesystemet bidrar på detta sätt ofta<br /> till felaktiga och snedvridande investeringsbeslut. Inflationistiska tendenser<br /> inom företagssektorn, såvitt avser priser på lagervaror, maskiner<br /> och andra inventarier, förstärks. Vidare sker en kraftig förmögenhetstillväxt<br /> inom företagen, delvis bekostad via skattemedel. Denna förmögenhetsökning<br /> kan sedan aktieägaren tillgodogöra sig genom avyttring<br /> av aktierna eller eventuellt genom belåning.</p> <p>Skattesystemet förstärker även de problem som uppkommer i samband<br /> med kapitalismens koncentrationstendenser. Det är lätt och billigt<br /> att avyttra ett vinstrikt företag, som står i begrepp att utvidga sin verksamhet,<br /> jämfört med att fortsätta driften själv. På detta sätt har koncentrationen<br /> inom svenskt näringsliv drivits på. De i det uppåtgående<br /> företaget uppsamlade vinstmedlen används ofta till att finansiera överlåtelserna.</p> <p>I vissa fall medges avdrag i skattehänseende för utdelning till aktieägare<br /> enligt den s. k. Annell-lagen. Denna möjlighet har utvidgats under<br /> det borgerliga regeringsinnehavet.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2665</p> </div> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Sammantaget innebär företagsbeskattningssystemet en rad fördelar i<br /> beskattningshänseende för företagare, oavsett företagsform. Speciellt<br /> gäller detta dock de större svenska aktiebolagen. Dessa gynnas dessutom<br /> av den frikostiga bidragspolitik som förts av de socialdemokratiska och<br /> borgerliga regeringarna. Dessa avsåg ursprungligen tillfälligt krisstöd,<br /> men har med tiden i stor utsträckning permanentats. Detsamma gäller<br /> för investeringsfonder och liknande reserveringsmöjligheter. Det kan<br /> betvivlas att någon konjunkturpolitisk effekt alls kvarstår efter de senaste<br /> årens permanentning av systemen.</p> <p>Ett skattesystem innehåller aldrig någon objektiv ”rättvisa”. Den<br /> skattepolitik det ger uttryck för utgör i stället klasspolitik. Det svenska<br /> företagsbeskattningssystemet avser att bevara och utveckla en kapitalistisk<br /> produktionsordning. De nu framlagda reformförslagen innebär i<br /> detta hänseende inget nytt. De utgör härigenom en del av den borgerliga<br /> klasspolitiken.</p> <p>Vänsterpartiet kommunisterna avvisar principiellt det nuvarande företagsbeskattningssystemet.<br /> Det har inneburit att företagen svarat för en<br /> allt mindre del av det direkta skatteuttaget i samhället. 1950 utgjorde<br /> skatteinkomsterna från företagen 13,8 % av de totala skatterna och avgifterna<br /> mot endast 2,9 % år 1977. En omfördelning av skattebördorna<br /> har skett som gynnat företagen och kapitalägargruppema. En sådan utveckling<br /> är enligt vänsterpartiet kommunisternas mening oacceptabel.<br /> Partiet har som ett första steg i riktning mot en nyorientering av företagsbeskattningen<br /> krävt, dels en tioprocentig ökning av den statliga bolags<br /> vinstbeskattningen till 50 %, dels återinförande av en allmän arbetsgivaravgift<br /> beräknad på företagens omsättning. Vidare har partiet<br /> krävt begränsningar i möjligheterna till skattefria fonderingar inom företagen,<br /> via avskrivnings- och nedskrivningsmöjlighetema, samt avsättningsmöjligheterna<br /> till investeringsfonder. En av grundlinjerna i en demokratisk<br /> skattepolitik måste vara att vinstreserveringar av ifrågavarande<br /> slag sker helt under samhällelig kontroll och under facklig insyn.</p> <p>På grund av detta vänder sig vänsterpartiet kommunisterna mot regeringens<br /> förslag, som innebär att någon höjning av företagsskattesatsen<br /> inte sker. Tvärtom menar partiet att en sådan höjning är befogad. Den<br /> måste vidare kompletteras med skärpt beskattning av aktievinster och<br /> realisationsvinster. Den i propositionen antydda möjligheten av att åstadkomma<br /> ett upphävande av den s. k. dubbelbeskattningen av bolagens<br /> inkomster måste bestämt tillbakavisas.</p> <p>I detta sammanhang vill vänsterpartiet kommunisterna erinra om att<br /> partiet i motionen 1978/79: 31 krävt en övergång till produktionsbeskattning.<br /> Detta utgör ett andra steg i en nyorientering av företagsbeskattningen.<br /> Ett sådant system bör ha alternativa skattebaser: omsätning,<br /> råvaru- och energiförbrukning, m. m. Detta möjliggör ett effektivare<br /> användande av skattesystemet som styrmedel för miljöpolitiska och</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2665</p> </div> <div class="block ml_43"><p>7</p> </div> <div class="block ml_5"><p>allmänt näringspolitiska syften. Skatteuttaget bör vidare differentieras<br /> med hänsyn till produktionens nytta. Ett sådant skattesystem bör på<br /> sikt bära en väsentlig del av det samlade skatteuttaget i samhället. Två<br /> krav måste emellertid upprätthållas. För det första får en sådan skatteomläggning<br /> inte öka skattebelastningen för vanliga löntagare. För det<br /> andra måste de fördelningspolitiska synpunkterna beaktas, så att omläggningen<br /> inte leder till omotiverade skattelättnader för höginkomsttagarna.<br /> En utredning av produktionsbeskattningen i enlighet med detta<br /> bör ske snarast. Detta kan ske inom ramen för den nyligen tillsatta<br /> bruttoskattekommitténs arbete.</p> <p>En fullt utbyggd produktionsbeskattning kan endast tänkas inom ramen<br /> för en socialistisk planhushållningsekonomi. Så länge den kapitalistiska<br /> produktionsordningen råder måste systemet kompletteras med<br /> skatteregler av huvudsakligen fördelningspolitisk art. Det väsentliga<br /> kravet på skattesystemet är dock att det som helhet har en demokratisk<br /> inriktning, dvs. att det bidrar till att beskära kapitalistklassens makt<br /> över produktionen och nationalförmögenheten med motsvarande demokratiska<br /> landvinningar för löntagarna.</p> <p>Det behöver knappast nämnas att de i propositionen behandlade frågorna,<br /> vilka endast berör företagens inkomstbeskattning, i stort föreslås<br /> lösta på ett sätt, som går stick i stäv med den ovan angivna inriktningen<br /> av företagsbeskattningen. Grovt sett behandlas endast möjligheterna av<br /> att bereda företagarna nya förmåner i förhållande till löntagarna. Trots<br /> sin principiella inställning vill vänsterpartiet kommunisterna lägga följande<br /> synpunkter på de i propositionen framförda förslagen.</p> <p>Finansiering</p> <p>Vänsterpartiet kommunisterna finner det inledningsvis märkligt att regeringen<br /> inte med ett ord behandlar de kostnader som de föreslagna reformerna<br /> ger upphov till. Man vill exempelvis införa rätt till lönebaserad<br /> reservering. Någon beräkning av kostnaderna sker dock inte. I stället<br /> anges helt allmänt att det sammanlagda uttaget av inkomstskatt bör<br /> hållas i stort sett oförändrat. Detta sätt att presentera förslaget försvårar<br /> möjligheterna till bedömning av förslaget. Det finns inte heller någon<br /> samlad värdering av de samhällsekonomiska effekterna av förslagen i<br /> propositionen.</p> <p>Skattefria reserver</p> <p>Möjligheten för företagen att bilda obeskattade reserver via lagernedskrivningar<br /> och värdeminskningsavdrag utgör i dag en viktig kreditkälla<br /> för de flesta företag. I sin nuvarande utformning är reglerna emellertid<br /> oacceptabla. Det bör i första hand vara en samhällelig fråga att besluta</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2665</p> </div> <div class="block ml_41"><p>8</p> </div> <div class="block ml_3"><p>om krediter av denna storleksordning. Vid sådana beslut bör de fackliga<br /> organisationerna ha ett avsevärt inflytande. Möjligheten av att på lämpligt<br /> sätt utforma regler om ett sådant inflytande bör utredas. Härvid<br /> kan de förslag som vänsterpartiet kommunisterna framfört i motionen<br /> 1978/79: 1708 om samhällsfonder tjäna som utgångspunkt. Det bör<br /> även påpekas att de nuvarande reglerna om bildandet av obeskattade<br /> reserver undandrar åtskilliga miljarder från beskattning. En begränsning<br /> av avdragsrätten kan verksamt bidra till en omläggning av den nuvarande<br /> inkomstbeskattningen av löneinkomster m. m.</p> <p>Sedan lång tid tillbaka tillåts företagen att bygga upp obeskattade reserver<br /> genom övernedskrivning på lager. Till följd härav erhåller företagen<br /> regelmässigt en avsevärd skattekredit. Återförs nedskrivning under<br /> förlustår blir krediten definitiv. Även reglerna om avdrag för värdeminskning<br /> på maskiner m. m. medger att skattekrediter bildas. I företagsskatteberedningens<br /> slutbetänkande Beskattning av företag (SOU<br /> 1977: 86—87) — vilket ligger till grund för de nu föreslagna ändringarna<br /> — konstateras att lagemedskrivningsreglerna i alltför hög grad utnyttjats<br /> i skattenedbringande syfte. Detta har lett till att företagen i<br /> vissa fall ”köpt på sig” alltför stora lager. Härigenom har företagen<br /> försämrat sin likviditet. Detta har i sin tur medfört stora problem vid<br /> konjunkturnedgångar. Det är väl känt att bolagen i stor utsträckning<br /> skaffar s. k. bokslutslager i syfte att nedbringa skatten. Dessa säljs sedan<br /> snabbt vidare. Detta utgör ett exempel på hur generella subventioner<br /> till företagen utnyttjas för icke avsedda (?) ändamål. Trots de påtalade<br /> problemen anser regeringen inte att några åtgärder behöver vidtas.<br /> I stället föreslår budgetministem en utvidgning av reserveringsmöjlighetema<br /> till att omfatta även lönebaserade fonderingar.</p> <p>Principiellt anser vänsterpartiet kommunisterna att ifrågavarande<br /> slag av reserveringar starkt bör begränsas. Förutom risken för missbruk<br /> av reglerna är dessa alltför generellt verkande. I den mån behov av konsolidering<br /> av detta slag föreligger — dvs. nedskrivning utöver faktiska<br /> kostnader — bör sådan endast tillåtas efter prövning. Därvid bör de<br /> fackliga organisationerna ges inflytande över såväl beslut som användning<br /> av krediten.</p> <p>Det förefaller vidare tveksamt om ett behov av reserveringar föreligger<br /> för samtliga de företag som berörs av förslaget. I mindre konsultföretag,<br /> där bolagsägaren själv deltar i arbetet, förefaller fonderingsmöjlighetema<br /> tveksamma ur fördelningspolitisk synvinkel. En fortsatt snabb<br /> tillväxt av antalet små konsultföretag kan t. ex. bli följden. Å andra sidan<br /> kan en reserveringsmöjlighet ha positiva effekter i krisdrabbade,<br /> personalintensiva företag. Detta kan dock knappast motivera en generell<br /> regel av detta slag. Inte heller kan förslaget godtas i de delar som<br /> rör egenföretagarnas möjligheter till extra avsättning.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2665</p> </div> <div class="block ml_43"><p>9</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Samma principiella skäl kan åberopas mot en utvidgning av rätten till<br /> avdrag för avsättning till investeringsfond.</p> <p>Varulager</p> <p>Reglerna om rätt till avdrag för nedskrivning av varulager bör skärpas.<br /> Därvid bör utrymmet för bildandet av skattekrediter kraftigt begränsas.<br /> Vidare bör möjligheterna till ett införande av demokratiskt inflytande<br /> över rätten att upprätta obeskattade reserver genom lagernedskrivningar<br /> utredas.</p> <p>Investeringsfondsystemet</p> <p>Investeringsfondernas konjunkturpolitiska effekt förefaller mycket<br /> svårpåvisbar, bl. a. med anledning av den permanentning av systemet<br /> som ägt rum. Fastmer får fondema anses ingå i den arsenal av generösa<br /> bidragsformer, som de socialdemokratiska och borgerliga regeringarna<br /> infört på företagsbeskattningens område. Den språkliga förändringen i<br /> benämningen är därför motiverad. I övrigt kan vänsterpartiet kommunisterna<br /> inte tillstyrka förslaget. Möjligheterna att ersätta fonderna<br /> med ett avsättningssystem till fonder, där samhället och de anställda har<br /> det bestämmande inflytandet, bör snarast utredas. Ett yrkande av denna<br /> innebörd har tidigare framlagts i motionen 1978/79: 1708 om samhällsfonder.</p> <p>Inom ramen för det nuvarande investeringsfondsystemet bör arbetare<br /> och tjänstemän givetvis ha såväl yttrande- som vetomöjlighet.</p> <p>Allmän investeringsreserv</p> <p>Förslaget avser att utvidga investeringsfondsystemet till att omfatta<br /> även egenföretagare. Härigenom åsyftas neutralitet mellan olika företagsformer.</p> <p>Även här gör sig principiella invändningar gällande. Samhället bör ha<br /> ansvaret för att erforderliga investeringar görs. Detta skall inte vara utlämnat<br /> vare sig till bolags eller enskilda företagares bestämmande.</p> <p>Utifrån principiella synpunkter bör därför förslaget avvisas. Å andra<br /> sidan bör neutralitet mellan olika företagsformer eftersträvas. En sådan<br /> neutralitet uppnås om systemet med investeringsfondavsättningar för<br /> bolagen avskaffas enligt ovan.</p> <p>Yrkesfiskarnas ställning i detta hänseende kan beaktas på annat sätt.<br /> Möjligheten till samhällsstöd bör främst komma i fråga.</p> <p>Upphovsmannakonto</p> <p>Tillämpningen av skattereglerna för rörelseidkare på de fria kulturarbetarna<br /> innebär speciella problem. Ett klart behov av förbättringar i</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2665</p> </div> <div class="block ml_40"><p>10</p> </div> <div class="block ml_3"><p>fråga om dessa gruppers inkomst- och skattesituation finns. En utredning<br /> enligt den av KLYS framförda hemställan bör därför tillsättas. I<br /> avvaktan på en mer definitiv lösning av yrkesgruppens problem måste<br /> en tillfällig lösning sökas.</p> <p>En lösning kan grundas på att inkomst av detta slag behandlas som<br /> ett särskilt inkomstslag. En förhållandevis frikostig fördelning i tiden av<br /> sådan inkomst bör medges. Uppkommet underskott av verksamheten<br /> bör ej få kvittas mot annan inkomst i så generell omfattning som sker<br /> i dag. Samtidigt måste frågan om tillräckligt starka skäl för en särbehandling<br /> föreligger få sitt berättigade utrymme i utredningen. Det kan<br /> med rätta göras gällande att andra grupper med liknande problem bör<br /> få samma förmåner. Därför måste nödvändigheten av att införa undantagsregler<br /> av detta slag noga utredas.</p> <p>Det av beredningen och regeringen framförda förslaget har stött på<br /> åtskillig kritik under remissbehandlingen. Såväl utformningen av förslaget<br /> som möjligheten att lösa problemet genom tillämpning av reglerna<br /> om ackumulerad inkomst har därvid berörts. Vidare har vissa brister<br /> i beredningens behandling av frågan uppmärksammats. Mot denna bakgrund<br /> kan det förefalla tveksamt att införa de nu föreslagna — provisoriska<br /> — reglerna. Det bör då i stället prövas om inte den önskvärda effekten<br /> kan uppnås på ett mindre ingripande sätt än att införa en ny lag,<br /> vilken dessutom kan antas medföra komplicerade övergångsproblem vid<br /> en senare, slutlig reglering av frågan.</p> <p>Vänsterpartiet kommunisterna föreslår mot bakgrund av det anförda<br /> att riksskatteverket ges i uppdrag att utarbeta och utfärda anvisningar<br /> i frågan. Dessa föreslås leda till en mer frikostig tillämpning av<br /> lagen om beräkning av statlig inkomstskatt (1951: 763) för ackumulerad<br /> inkomst i dessa fall. Det får sedan ankomma på utredningen att föreslå<br /> permanenta regler.</p> <p>Dubbel- och kedjebeskattning samt koncernbidrag</p> <p>Nödvändigheten av att bibehålla delar av detta system bör undersökas<br /> i samband med den yrkade utredningen om införandet av en produktionsbeskattning.<br /> I detta sammanhang begränsar sig vänsterpartiet<br /> kommunisterna till de delar av förslagen vilka innebär en utvidgad<br /> skattefrihet för företagen.</p> <p>1. Gränsdragningen mellan organisationsaktier och kapitalplaceringsaktier<br /> bör sättas efter högre krav. Förslagsvis bör innehavet av aktier<br /> uppgå till 35 % av aktiekapitalet och röstetalet för samtliga aktier.<br /> I de fall innehavet är mindre bör krav ställas på direkt anknytning till<br /> ägarbolagets rörelse eller ett krav på väsentlig betydelse för denna.</p> <p>2. Det kan icke accepteras att upplupna vinstmedel undgår beskattning<br /> vid etablerandet av organisationsförhållanden.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2665</p> </div> <div class="block ml_42"><p>11</p> </div> <div class="block ml_5"><p>3. Den föreslagna skattefriheten för erhållen utdelning från utländskt<br /> dotterbolag bör avslås.</p> <p>4. Möjligheten till dispens i 43 § 3 mom. KL bör ej utvidgas på det föreslagna<br /> sättet.</p> <p>5. De föreslagna förändringarna i reglerna om koncernbidrag till företag<br /> utanför närståendekretsen bör avslås dels av principiella skäl, dels<br /> därför att den lagtekniska metoden förefaller dunkel (hypotetisk prövning<br /> med bortseende från klar och given lag).</p> <p>6. De föreslagna reglerna om s. k. kommissionärsbolag bör genomföras.<br /> Någon dispensmöjlighet bör dock icke förekomma.</p> <p>7. Den av företagsskatteberedningen föreslagna regeln om beskattning<br /> av vinst vid internöverlåtelse vid senare avyttring till utomstående köpare<br /> bör genomföras.</p> <p>8. Annell-lagen bör avskaffas.</p> <p>Hemställan</p> <p style="margin-left:34px;">Med hänvisning till ovanstående föreslås<br /> att riksdagen beslutar</p> <p style="margin-left:47px;">1. att höja bolagsskatten med 10 procentenheter till 50 %,</p> <p style="margin-left:47px;">2. att ta ut en allmän arbetsgivaravgift, dock med undantag för<br /> kommuner och landsting, beräknad på företagens omsättning<br /> så att den under budgetåret 1979/80 inbringar minst<br /> 6 000 000 000 kr.,</p> <p style="margin-left:47px;">3. att hemställa hos regeringen om tilläggsdirektiv till den nyligen<br /> tillsatta kommittén för utredning av olika former av bruttoskatter<br /> (Dir. 1979: 28), i enlighet med vad som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:47px;">4. att hemställa hos regeringen om skyndsam utredning av möjligheterna<br /> för en demokratisering av besluten om obeskattade<br /> reserveringar inom företagen i enlighet med vad som anförts i<br /> motionen,</p> <p style="margin-left:47px;">5. att avslå propositionen 1978/79: 210 i vad gäller</p> <p style="margin-left:47px;">a) förslaget om lönebaserad reservering genom s. k. resultatutjämningsfond,</p> <p style="margin-left:47px;">b) förslag till lag om allmän investeringsfond och lag om allmän<br /> investeringsreserv,</p> <p style="margin-left:47px;">c) förslaget till lag om upphovsmannakonto och hemställer hos<br /> regeringen att denna i stället utarbetar och utfärdar anvisningar<br /> i enlighet med vad som föreslås i motionen,</p> <p style="margin-left:47px;">d) den föreslagna skattefriheten för utdelning från utländskt<br /> dotterbolag till svenskt bolag,</p> <p style="margin-left:47px;">e) den föreslagna utvidgningen av dispensregeln i 43 § 3 mom.<br /> kommunalskattelagen,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2665</p> </div> <div class="block ml_40"><p>12</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:44px;">f)de föreslagna utvidgningarna av möjligheterna till avdrag<br /> för koncernbidrag till företag utanför den s. k. närståendekretsen,</p> <p style="margin-left:44px;">g) den föreslagna dispensregeln avseende tillämpningen av de<br /> nya anvisningarna angående beskattningen av de s. k. kommissionärsbolagen,</p> <p style="margin-left:44px;">6. att hos regeringen hemställa om förslag till begränsning av<br /> möjligheterna till skattefria fonderingar inom företagen via<br /> avskrivnings- och nedskrivningsmöjligheter, i enlighet med<br /> vad som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:44px;">7. att upphäva lagen om särskilt investeringsavdrag vid taxering<br /> till statlig inkomstskatt och lagen om statligt investeringsbidrag<br /> för inventarieanskaffning från den 1 juli 1979,</p> <p>8. att 54 § punkt 1 femte stycket anvisningarna till kommunalskattelagen<br /> erhåller följande som Motionärernas förslag betecknade<br /> lydelse:</p> <p>Regeringens förslag</p> <p>Företag som inte avses i andra<br /> —fjärde styckena är frikallat från<br /> skattskyldighet för utdelning på<br /> sådan aktie eller andel som inte<br /> utgör omsättningstillgång i företagets<br /> verksamhet under förutsättning<br /> att</p> <p>a) det sammanlagda röstetalet<br /> för företagets aktier eller andelar<br /> i det utdelande företaget vid beskattningsårets<br /> utgång motsvarade<br /> en fjärdedel eller mer av röstetalet<br /> för samtliga aktier eller andelar<br /> i det utdelande företaget, eller</p> <p>b) det görs sannolikt att innehavet<br /> av aktien eller andelen betingas<br /> av jordbruk, skogsbruk eller rörelse<br /> som bedrivs av företaget eller<br /> av företag som med hänsyn till<br /> äganderättsförhållanden eller organisatoriska<br /> förhållanden kan anses<br /> stå det nära.</p> <p style="margin-left:44px;">9. att hemställa hos regeringen om förslag till åtgärder för undvikande<br /> av att upplupna vinstmedel undgår beskattning vid<br /> etablerandet av organisationsförhållanden enligt kommunalskattelagen<br /> och lagen om statlig inkomstskatt,</p> <p style="margin-left:44px;">10. att mellan sjätte och sjunde styckena i 35 § 3 mom. kommunalskattelagen<br /> ett nytt stycke införs med följande såsom<br /> Motionärernas förslag betecknade lydelse:</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="margin-left:7px;">Motionärernas förslag</p> <p style="margin-left:7px;">Företag som inte avses i andra<br /> —fjärde styckena är frikallat från<br /> skattskyldighet för utdelning på<br /> sådan aktie eller andel som inte<br /> utgör omsättningstillgång i företagets<br /> verksamhet under förutsättning<br /> att</p> <p style="margin-left:7px;">a) det sammanlagda röstetalet<br /> för företagets aktier eller andelar<br /> i det utdelande företaget vid beskattningsårets<br /> utgång motsvarade<br /> 35 % eller mer av röstetalet<br /> för samtliga aktier eller andelar<br /> i det utdelande företaget, eller</p> <p style="margin-left:7px;">b) ägarföretaget kan visa att innehavet<br /> har direkt anknytning till<br /> eller väsentlig betydelse för den<br /> rörelse eller det jordbruk eller<br /> skogsbruk som ägarföretaget bedriver.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2665</p> </div> <div class="block ml_42"><p>13</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Regeringens förslag Motionärernas förslag</p> <p>35 §</p> <p style="margin-left:11px;">3 moni. Realisationsvinst utländskt koncernföretag.</p> <p style="margin-left:170px;">Har aktie avyttrats till aktiebolag<br /> inom samma koncern (köparbolaget)<br /> och har enligt bestämmelserna<br /> i föregående stycke avyttringen<br /> icke föranlett beskattning<br /> av realisationsvinst, skall, om<br /> aktierna i köparbolaget avyttras<br /> inom fem år från den tidigare avyttringen,<br /> vid beräkning av realisationsvinst<br /> på grund av avyttring<br /> av aktierna i köparbolaget såsom<br /> intäkt upptagas — förutom köpeskilling<br /> e. d. — ett belopp motsvarande<br /> den vinst för vilken beskattning<br /> enligt föregående stycke ej<br /> skett.</p> <p style="margin-left:11px;">Har fastighet och fosterbarn.</p> <p style="margin-left:44px;">11. att upphäva förordningen om avdrag vid inkomsttaxeringen<br /> för viss aktieutdelning, den s. k. Annell-lagen, från den 1 juli<br /> 1979.</p> <p>Stockholm den 2 maj 1979<br /> LARS WERNER (vpk)</p> <p>EIVOR MARKLUND (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)</p> <p>NILS BERNDTSON (vpk) JÖRN SVENSSON (vpk)</p> <p>TOMMY FRANZÉN (vpk)</p> </div> </div> </div> 0 LARS WERNER vpk 1 undertecknare 0 EIVOR MARKLUND vpk 2 undertecknare 0 C.-H. HERMANSSON vpk 3 undertecknare 0 NILS BERNDTSON vpk 4 undertecknare 0 JÖRN SVENSSON vpk 5 undertecknare 0 TOMMY FRANZÉN vpk 6 undertecknare G2022665 av Lars Werner m. fl. mot_197879__2665.pdf 282936 pdf med anledning av propositionen 1978/79: 210 om ändrad företagsbeskattning https://data.riksdagen.se/fil/29C496AE-FC7C-4B5D-BBDF-C53622BFDDC5