3093018 G2022662 1978/79 2662 mot mot Motion 1978/79:2662 av Olof Palme m. fl. Motion Motion 2662 0 1979-05-02 00:00:00 2014-11-03 21:21:40 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79: 210 om ändrad företagsbeskattning av Olof Palme m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022662/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022662 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022662 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p style="text-align:right;">Mot. 1978/79: 2662</p> <p style="margin-left:3px;">Motion<br /> 1978/79: 2662</p> <p style="margin-left:3px;">av Olof Palme m. fl.</p> <p style="margin-left:3px;">med anledning av propositionen 1978/79: 210 om ändrad företagsbeskattning</p> <p style="margin-left:3px;">Den svenska bolagsbeskattningen har sedan länge kännetecknats av<br /> en hög skattesats på den redovisade nettovinsten — f. n. drygt 55 %</p> <p style="margin-left:3px;">— kombinerad med relativt generösa regler för konsolidering och fondering.<br /> Den effektiva skattebelastningen på vinsten före konsolidering<br /> har alltså varit klart lägre än vad som uttagits på den redovisade nettovinsten.</p> <p style="margin-left:3px;">Den grundläggande tanken bakom detta system har varit att stimulera<br /> företagen till en konsolidering och stabilisering av verksamheten så<br /> att de kan stå emot tillfälliga nedgångar i försäljning och produktion<br /> och så långt möjligt trygga sysselsättningen för den anställda personalen.</p> <p style="margin-left:3px;">Ett annat väsentligt motiv har varit att stimulera till en fortsatt kapitalbildning<br /> och tillväxt, vilket ökar produktiviteten och skapar nya sysselsättningsmöjligheter.<br /> Så länge överskotten hållits kvar i företagen och<br /> använts för investeringar och en utbyggnad av kapaciteten har de genom<br /> vårt bolagsskattesystem blivit lägre beskattade än om de tagits ur<br /> rörelsen och delats ut till företagens ägare.</p> <p style="margin-left:3px;">Enligt de beräkningar som kunnat göras har den effektiva skattesatsen<br /> på företagens vinster före konsolidering och fondering under senare<br /> år endast uppgått till drygt 20 % — dvs. inte fullt hälften av den skattesats<br /> som nominellt gäller för den redovisade nettovinsten. Detta innebär<br /> emellertid i sin tur att det ligger en stor latent skatteskuld på företagen,<br /> vilken de kan uppskjuta betalningen av så länge de fortsätter att<br /> investera men som förfaller till betalning när investeringarna dras ner<br /> och man börjar ta ut pengarna ur företaget.</p> <p style="margin-left:3px;">Det är mycket som talar för att vårt företagsskattesystem verkligen<br /> har stimulerat företagen till en ökad konsolidering och en ökad kapitalbildning.<br /> Inte minst utvecklingen under senare år har visat att de svenska<br /> företagen haft en i många fall betydande finansiell motståndskraft<br /> mot de påfrestningar de blivit utsatta för. Effekterna på sysselsättningen<br /> skulle sannolikt ha blivit mycket allvarligare om vi inte haft väl konsoliderade<br /> företag.</p> <p style="margin-left:3px;">Enligt vår mening bör beskattningen av företagens vinster även fortsättningsvis<br /> utformas så att den bidrar till stabilisering och tillväxt av<br /> verksamheten. De företag som väljer att konsolidera och investera bör<br /> därför även fortsättningsvis få en temporärt lägre beskattning än de företag<br /> som väljer att i större utsträckning dela ut vinsterna.</p> <p style="margin-left:3px;">Av detta följer emellertid enligt vår mening inte att det i dagsläget</p> <p style="margin-left:3px;">1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2662</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2662</p> </div> <div class="block ml_41"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">skulle föreligga ett behov av någon generell lättnad i nettovinstbeskattningens<br /> nivå. Bolagsskatterna har — i jämförelse med en lång råd andra<br /> skatteinkomster — minskat i betydelse. 1950 uppgick bolagsskatten<br /> till nära 3 % av BNP och till nära 15 % av den offentliga sektorns totala<br /> inkomster. Nu utgör den endast drygt 1 % av BNP och ca 3 % av<br /> den offentliga sektorns totala inkomster. Under 1950- och 1960-talen<br /> spelade fortfarande bolagsskatten en ingalunda oväsentlig roll i finansieringen<br /> av den offentliga sektorns verksamhet, men denna roll har blivit<br /> allt mindre under senare år. En faktor som delvis förklarar detta är<br /> att inkomstunderlaget för denna skatt inte har vuxit lika snabbt som<br /> BNP. Detta är en konsekvens bl. a. av att den offentliga verksamheten<br /> byggts ut i snabb takt, vilket medfört en successiv omstrukturering av<br /> vår totala ekonomi med en minskad relativ betydelse för bolagssektom.</p> <p>En minst lika viktig förklaring är emellertid att detta inkomstunderlag<br /> inte blivit föremål för samma höjningar av beskattningen som t. ex.<br /> skett i fråga om hushållssektoms inkomster. Bolagsinkomstema har<br /> alltså fått en alltmer gynnad ställning i förhållande till andra inkomstslag<br /> och har alltså i allt mindre grad bidragit till att finansiera den offentliga<br /> sektorns verksamhet.</p> <p>Även om man sätter bolagsskatten i relation till företagens vinster<br /> före lagemedskrivningar och avsättningar till investeringsfonder, visar<br /> det sig att skattebelastningen sjunkit. Under 1950-talet uppgick bolagsskatten<br /> till 30—35 % av de större industriföretagens korrigerade resultat.<br /> Som inledningsvis nämndes har denna andel nu sjunkit till ca 20 %.<br /> Motivet för detta har varit det tidigare nämnda behovet av att skapa en<br /> stimulans för investeringar och en utbyggnad av kapaciteten. Men en<br /> sådan utveckling kan även leda till en allt större koncentration av förmögenhetema.<br /> Företagsbeskattningens utformning måste därför avvägas<br /> inte endast med hänsyn till dess betydelse för stabilisering och tillväxt<br /> utan även med beaktande av dess effekter på förmögenhetsbildningen.<br /> Enligt vår mening talar dessa olika omständigheter för att nettovinstbeskattningens<br /> nivå inte får tillåtas att ytterligare minska. De<br /> förslag som vi kommer att redovisa i det följande har utformats med<br /> denna utgångspunkt.</p> <p>Företagsbeskattningen måste utformas med ett hänsynstagande även<br /> till hur förhållandena i dessa avseenden är i våra viktigare konkurrensländer.<br /> I företagsskatteberedningens slutbetänkande (SOU 1977: 68) redovisades<br /> en del material som gav vid handen att företagsbeskattningen<br /> i Sverige vid en internationell jämförelse måste betecknas som gynnsam.<br /> Visserligen är den nominella skattesatsen i vårt system relativt hög, men<br /> våra konsoliderings- och fonderingsmöjligheter är med nuvarande system<br /> sannolikt längre gående än i flertalet andra jämförbara länder.<br /> Man kan således inte peka på att vår konkurrenssituation skulle motivera<br /> att man sänker beskattningen för företagens nettovinster.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2662</p> </div> <div class="block ml_43"><p>3</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Nu kan det visserligen mot detta invändas att beskattningen av företagens<br /> nettovinster inte är den enda form av skatt som läggs på företagen.<br /> Vid sidan om denna har företagen även att betala en lång rad olika<br /> avgifter på i första hand sina lönekostnader. Men även på denna punkt<br /> visar de statistiska jämförelser som kan göras att nivån på dessa avgifter<br /> ingalunda är särskilt hög i Sverige. De har visserligen under senare år<br /> stigit snabbare i vårt land än i flertalet andra länder, men de har inte<br /> nått upp till samma nivå som i t. ex. Förbundsrepubliken Tyskland.</p> <p>Slutsatsen blir således den att, även sedan man fört in avgifterna på<br /> företagens arbetskraftskostnader i bilden, framstår den svenska företagsbeskattningen<br /> vid en internationell jämförelse som förmånlig.</p> <p>Den sammanlagda effekten av de olika förändringar på företagsbeskattningens<br /> område som föreslås i regeringens proposition 1978/79: 210<br /> leder emellertid till en betydande lättnad i beskattningen. Det är svårt<br /> att mer exakt ange storleken av den samlade skatteminskningen men inräknat<br /> effekterna även för egenföretagama torde skattelättnaden under<br /> de närmaste åren uppgå till i varje fall 1 miljard kronor. Genom denna<br /> proposition fullföljer med andra ord folkpartiregeringen den konsekventa<br /> fördelningspolitik som den borgerliga trepartiregeringen inledde —<br /> nämligen att förskjuta skattebördan från kapitalägarna och företagen<br /> till hushållen och löntagarna.</p> <p>Vi socialdemokrater tar avstånd från denna borgerliga färdriktning i<br /> fördelningspolitiken. Den leder till växande klyftor och en ökad koncentration<br /> av förmögenheter och ekonomisk makt. Den kommer också<br /> att försvåra den långsiktiga stabiliseringen av vår ekonomi.</p> <p>I det följande kommer vi att på en rad punkter redovisa alternativa<br /> förslag som sammantaget siktar till att mer effektivt utnyttja företagsskattesystemet<br /> i den ekonomiska politiken och göra detta inom den ram<br /> som sätts av en oförändrad skattebelastning på företagen.</p> <p>Brutto- resp. nettovinstbeskattningens höjd</p> <p>Enligt sina direktiv hade företagsskatteberedningen att bl. a. diskutera<br /> effekterna av och de inbördes sambanden mellan nettovinstbeskattningen<br /> och olika bruttoskatter. Beredningens överväganden resulterade i<br /> uppfattningen att det nuvarande systemet med en särskild beskattning av<br /> nettovinsten bör behållas. I fråga om aktiebolag och ekonomiska föreningar<br /> innebar detta att inkomsten i princip skall dubbelbeskattas, dvs.<br /> vinsten skall beskattas först hos aktiebolaget eller föreningen och därefter,<br /> när utdelning sker, hos aktie- eller andelsägaren. Beredningen framhöll<br /> särskilt att företagens inkomstbeskattning har stor betydelse genom<br /> att den utformats så att den stimulerar den ekonomiska tillväxten och<br /> även ger statsmakterna möjligheter att använda denna som ett led i<br /> stabiliseringspolitiken.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2662</p> </div> <div class="block ml_41"><p>4</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Beredningens majoritet föreslog inte några större förändringar i fråga<br /> om bruttobeskattningen. I reservationer från de socialdemokratiska ledamöterna<br /> och från representanterna för löntagarorganisationerna<br /> framfördes emellertid ett förslag om att en allmän produktionsfaktorskatt<br /> borde införas i vårt skattesystem. I basen för denna skatt skulle ingå<br /> förutom lönekostnaderna och en del andra förmåner för arbetskraften<br /> även en på visst sätt definierad bruttovinst. Genom denna breddning av<br /> basen skulle man bl. a. kunna uppnå en neutralitet i beskattningen<br /> mellan olika produktionsfaktorer som framstår som naturlig från bl. a.<br /> fördelningspolitiska överväganden. Dessutom skulle man införa ett automatiskt<br /> verkande element i skattesystemet när det gäller stabiliseringen<br /> av företagens vinstutveckling.</p> <p>I vår partimotion (1978/79: 1629) om inriktningen av skattepolitiken<br /> föreslog vi att en sådan allmän produktionsfaktorskatt skulle införas<br /> fr. o. m. den 1 januari 1980 i huvudsaklig överensstämmelse med vad<br /> de socialdemokratiska reservanterna och löntagarrepresentanterna föreslagit<br /> i företagsskatteberedningens slutbetänkande. Den borgerliga majoriteten<br /> i riksdagen avslog emellertid detta förslag. I stället har folkpartiregeringen<br /> tillsatt en kommitté med uppdrag att skyndsamt utreda<br /> olika former av bruttoskatter (Dir. 1979: 28). Enligt sina direktiv har<br /> kommittén att redovisa ett preliminärt resultat av sitt arbete i vad gäller<br /> bl. a. den tekniska utformningen av en produktionsfaktorskatt i sådan<br /> tid att ställning kan tas under hösten 1979 till ett införande av en<br /> sådan skatt. I avvaktan på resultatet av detta arbete vill vi inte aktualisera<br /> denna fråga i det nu förevarande sammanhanget. Vi vill dock<br /> framhålla som vår principiella inställning att en bruttoskatt lagd på företagens<br /> förädlingsvärde i enlighet med de tankar som finns i de socialdemokratiska<br /> reservanternas förslag i företagsskatteberedningen skulle<br /> utgöra ett i dagens läge mycket värdefullt komplement till de redan nu<br /> existerande skatteformerna. Rätt utformad skulle denna kunna spela en<br /> strategisk roll i ett större skattepolitiskt sammanhang genom att den<br /> bl. a. öppnar en möjlighet att förskjuta skatteuttaget från hushållen till<br /> företagen. Härigenom skulle en värdefull dämpning av beskattningen<br /> på hushållen kunna ske inom ramen för ett totalt sett oförändrat skatteuttag.</p> <p>Investeringsfonderna</p> <p>Som redan inledningsvis framhölls har det nuvarande systemet för<br /> beskattning av företagens inkomster utformats med det klara syftet att<br /> skapa möjligheter att bygga upp skattefria reserver. Ett viktigt inslag i<br /> denna politik har varit de möjligheter som aktiebolag och ekonomiska<br /> föreningar haft att få sätta av medel till investeringsfond för konjunkturutjämning.<br /> Genom denna fondkonstruktion har man kunnat uppnå</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2662</p> </div> <div class="block ml_43"><p>5</p> </div> <div class="block ml_5"><p>det dubbla syftet att under kraftiga uppgångstider dämpa den ekonomiska<br /> aktiviteten genom att medel då avsätts till fondema, samtidigt<br /> som statsmakterna under nedgångsperioder får möjligheter att genom<br /> frisläpp från fonderna stimulera den ekonomiska aktiviteten.</p> <p>I propositionen föreslås nu en rad förändringar i detta system, vilka<br /> i huvudsak står i överensstämmelse med de förslag som väcktes av företagsskatteberedningen.<br /> Förslagen går bl. a. ut på att fondavsättningen<br /> skall få uppgå till högst 50 % av årsvinsten före skatt och vinstdispositioner,<br /> vilket är en höjning i jämförelse med nuvarande regler med 10<br /> procentenheter. Av denna avsättning skall 50 % sättas in på ett räntelöst<br /> konto i riksbanken mot f. n. 46 % för aktiebolag och 40 % för ekonomiska<br /> föreningar.</p> <p>Vi vill inte motsätta oss dessa förslag under förutsättning att den<br /> skattelättnad detta innebär för företagen kompenseras på annat sätt. Vi<br /> återkommer senare till denna fråga.</p> <p>I propositionen föreslås även att man genomför det socialdemokratiska<br /> förslaget att företag, som ansöker om att ta allmän investeringsfond<br /> i anspråk, skall ha berett berörda arbetstagarorganisationer tillfälle<br /> att avge yttrande över ansökningen. Enligt vår mening bör detta förslag<br /> även utvidgas till att omfatta en rätt för arbetstagarorganisationer<br /> att hos arbetsmarknadsstyrelsen väcka förslag om att ett visst företags<br /> investeringsfond skall få tas i anspråk. Arbetsmarknadsstyrelsen har sedan<br /> att bereda denna fråga med hänsyn till bl. a. behovet att långsiktigt<br /> stärka sysselsättningen inom det berörda företaget.</p> <p>Lagernedskrivningar och en lönebaserad konsolideringsfond</p> <p>Företagsskatteberedningens analyser ger klart vid handen att den<br /> konsolideringsmöjlighet som har störst betydelse i det nuvarande företagsskattesystemet<br /> är lagemedskrivningen. Det har sedan länge framhållits<br /> att denna knytning till lagren medför en olikhet företag emellan<br /> i fråga om möjligheter till konsolidering. Företag med en betydande lagerstock<br /> har ovedersägligen större möjligheter att konsolidera sin verksamhet<br /> än företag som endast har obetydliga lager. Det finns väl grundade<br /> motiv för detta — ett företag med ett stort lager behöver en finansiell<br /> buffert mot de risker detta medför. Samtidigt bör emellertid av sysselsättningsskäl<br /> även de arbetsintensiva företagen ges en möjlighet att<br /> finansiellt konsolidera sin verksamhet genom en öppen resultatutjämning.<br /> De ökade kraven på trygghet i anställningen motiverar att även de<br /> arbetsintensiva företagen bör ges denna möjlighet.</p> <p>I företagsskatteberedningen väcktes förslag om att skapa en ytterligare<br /> konsolideringsmöjlighet som då skulle ha lönesumman som grund. I<br /> propositionen föreslås nu att en sådan möjlighet införs — dock med den<br /> begränsningen att företag som utnyttjar lagemedskrivning inte skall ha</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2662</p> </div> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_3"><p>möjlighet att skapa en lönebaserad utjämningsfond. Enligt vår mening<br /> bör emellertid detta förslag avslås. Det har inte stöd i företagsskatteberedningens<br /> förslag och det har inte heller remissbehandlats. Det kan göras<br /> troligt att det leder till kontrollproblem och risker för missbruk. Så<br /> länge det inte gjorts till föremål för en grundligare analys bör det inte<br /> heller genomföras.</p> <p>Vi föreslår i stället att en generell möjlighet öppnas för företag att göra<br /> avsättning till en resultatutjämningsfond på högst 10 % av lönekostnaderna<br /> och av inkomsten i förvärvskällan. Systemet bör då utformas i<br /> huvudsaklig överensstämmelse med de förslag i denna riktning som<br /> framförts i propositionen — dock utan den begränsning som där föreslås.<br /> Förslaget innebär bl. a. att det till resultatutjämningsfonden avsatta<br /> beloppet skall återföras till beskattning varje år. Detta innebär i sin<br /> tur att om lönesumman — för egenföretagare inkl. inkomstdelen — inte<br /> förändras, förändras inte heller det högsta tillåtna beloppet. Minskar<br /> lönesumman eller motsvarande och har avsättningsmöjligheten tidigare<br /> utnyttjats fullt ut medför således återföringen en skattebelastning för<br /> den skattskyldige.</p> <p>Denna nya resultatutjämning tillsammans med de förbättringar som<br /> genomförs i investeringsfondssystemet leder sammantaget till en lättnad<br /> i skattebelastningen på företagen. Ett genomförande av dessa olika förslag<br /> måste därför åtföljas av kompenserande förändringar. Enligt vår<br /> mening bör detta ske genom en ändring av den huvudregel som hittills<br /> gällt för varulagervärderingen — nämligen att lagret vid beskattningsårets<br /> utgång inte får tas upp till lägre belopp än 40 % av lagrets anskaffningsvärde<br /> eller återanskaffningsvärde efter avdrag för inkurans.<br /> Vid en internationell jämförelse är detta en mycket långt gående konsolideringsmöjlighet.<br /> Enligt vår mening bör de tidigare föreslagna åtgärderna<br /> föranleda den ändringen att det lägsta beloppet sätts till 55 % av<br /> anskaffningsvärdet. Med hänsyn till det i dagsläget faktiska utnyttjandet<br /> av lagemedskrivningsmöjligheten kommer detta att innebära en förändring<br /> för ett relativt begränsat antal företag. Effekterna för dessa<br /> motvägs dock av förbättringarna inom investeringsfondssystemet och av<br /> den nya lönebaserade konsolideringsmöjligheten.</p> <p>Den föreslagna förändringen i lagernedskrivningen bör ske under en<br /> treårsperiod med början fr. o. m. 1981 års taxering.</p> <p>Förslaget om avsättning till allmän investeringsreserv</p> <p>I propositionen föreslås att ett investeringsfondsliknande system skall<br /> införas även för egenföretagare. Enligt förslaget skall dessa kunna sätta<br /> av hälften av inkomsten av rörelse eller jordbruk till en s. k. allmän<br /> investeringsreserv. För att avdrag skall medges för avsättningen krävs<br /> att egenföretagaren betalar in ett belopp motsvarande hela avsättningen</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2662</p> </div> <div class="block ml_43"><p>7</p> </div> <div class="block ml_5"><p>på en enskild bankräkning (allmänt investeringskonto). Denna reserv<br /> får enligt förslaget endast utnyttjas till investeringsändamål dvs. anskaffning<br /> av maskiner och andra inventarier samt arbeten på byggnader<br /> och markanläggningar m. m. Under de första fem åren efter avsättningen<br /> får inte reserven utnyttjas utan tillstånd av regeringen eller annan<br /> myndighet. Sedan denna femårsperiod gått till ända får reserven utnyttjas<br /> utan tillstånd för investeringsändamål under en ny femårsperiod. Tio<br /> år efter avsättningen skall eventuellt kvarvarande del av reserven tas upp<br /> till beskattning.</p> <p>Det grundläggande syftet med det nuvarande investeringsfondssystemet<br /> är att det skall stimulera till ökade investeringar och en ökad sysselsättning.<br /> Enligt vår mening kan det finnas skäl att med bibehållande<br /> av detta grundläggande syfte undersöka möjligheterna att utvidga detta<br /> system så att det även inbegriper egenföretagarna. Skulle man kunna<br /> hitta ett effektivt system även för denna grupp så skulle samhällets<br /> möjligheter att påverka investeringsutvecklingen förbättras. Detta är<br /> angeläget mot bakgrund av behovet av att bättre kunna stabilisera kapitalbildningen<br /> i vårt land.</p> <p>Det av folkpartiregeringen föreslagna systemet lider emellertid enligt<br /> vår mening av betydande brister. Förslaget att hela avsättningen skall<br /> ske på särskild räkning i bank kommer att skapa ytterligare svårigheter<br /> för penning- och kreditpolitiken i ett läge då de borgerliga regeringarnas<br /> ekonomiska politik redan kraftigt försämrat förutsättningarna för en effektiv<br /> politik på detta område. Ett första krav på ett investeringsfondssystem<br /> för egenföretagare är enligt vår mening att medlen binds på räntelösa<br /> konton i riksbanken. Det är enligt vår mening bättre att endast<br /> binda en del av dessa fondavsättningar men då göra det på ett lättkontrollerat<br /> och från kreditpolitisk synpunkt mindre riskabelt sätt än vad<br /> som blir fallet med regeringsförslaget.</p> <p>Hur stor del av fondavsättningen som på detta sätt skall bindas i riksbanken<br /> får göras till föremål för närmare överväganden. Enligt vår mening<br /> synes det mot bakgrund av nu gällande skatteregler vara rimligt med<br /> en insättning på ca 60 % av fondavsättningen. Motivet för att sätta insättningskravet<br /> högre för egenföretagarna än för de juridiska personerna<br /> är att egenföretagarna direkt tillgodogör sig företagets avkastning<br /> som enskilda personer.</p> <p>Genom detta vårt förslag kommer visserligen riksbanken att belastas<br /> med uppgifterna att ansvara för ett betydande antal olika konton. Administrationen<br /> är dock inte särskilt omfattande eftersom det rör sig om<br /> relativt enkla registreringar. In- resp. utbetalningar kan med fördel ske<br /> via postkontoren.</p> <p>Ett ytterligare problem som propositionen inte på ett tillfredsställande<br /> sätt belyst är hur själva kontrollen av dessa företagargrupper skall utformas.<br /> Det nuvarande investeringsfondssystemet bygger på förutsätt</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2662</p> </div> <div class="block ml_41"><p>8</p> </div> <div class="block ml_3"><p>ningen att man på ett relativt enkelt sätt kan kontrollera att företagen<br /> verkligen använder fondfrisläppen till de avsedda ändamålen. Om man<br /> inte kan hitta ett effektivt sätt att kontrollera användningen av dessa<br /> nya fonder kommer det endast att innebära att egenföretagarna har fått<br /> ytterligare en möjlighet att utjämna sina resultat. Enligt vår mening finns<br /> det ingen anledning att ytterligare utvidga de redan nu så generösa resultatutjämningsreglerna<br /> för egenföretagarna.</p> <p>Vi vill därför föreslå att innan beslut tas i denna fråga en särskild utredning<br /> görs som på ett övertygande sätt visar att myndigheterna effektivt<br /> kan kontrollera fondfrisläppen. Därvid bör exempelvis övervägas att<br /> införa lägsta gränser för såväl själva avsättningen som för de projekt<br /> som frisläppen skall få användas för. Man bör också överväga att kraftigt<br /> begränsa vilka typer av projekt som får komma i fråga. Det kan<br /> t. ex. starkt ifrågasättas om frisläppen skall få användas för markbearbetningsåtgärder<br /> eller för inköp av enstaka fordon.</p> <p>Mot bakgrund av det med fonderna avsedda syftet — nämligen att<br /> stimulera kapitalbildningen och därigenom sysselsättningen — bör de<br /> endast kunna tas i anspråk av företag med anställd arbetskraft. Den<br /> närmare utformningen av detta krav bör även studeras av den föreslagna<br /> utredningen. Enligt vår mening bör man dessutom överväga om den<br /> nya investeringsreserven skall kunna bildas av en person som även äger<br /> rätt att avsätta medel på skogskonto.</p> <p>Med hänvisning till ovanstående föreslår vi därför riksdagen avslå regeringens<br /> nu föreliggande förslag om att inrätta en allmän investeringsreserv<br /> för egenföretagare. Vi föreslår i stället att riksdagen beslutar<br /> hemställa hos regeringen om en utredning belysande möjligheterna att i<br /> enlighet med vad som anförts ovan utvidga rätten att använda investeringsfondssystemet<br /> även till egenföretagare.</p> <p>Värdering av djur</p> <p>De allmänna reglerna för beräkning av inkomst av rörelse och jordbruk<br /> leder till att den nominella värdeökning som lagret är utsatt för på<br /> grund av ökning av prisnivån träffas av beskattning. Detta sker i samband<br /> med avyttringen av lagertillgångarna. Beträffande lager av djur i<br /> jordbruk kan emellertid värdetillväxten enligt nuvarande system beskattas<br /> successivt även om djuren inte säljs. Detta beror på att lagervärderingen<br /> nu sker med utgångspunkt i de genomsnittspriser som årligen<br /> fastställs av RSV.</p> <p>Företagsskatteberedningen föreslog att såvitt gäller lager av stamdjur<br /> lagervärderingen skall göras så att värdestegringen beskattas i ungefär<br /> den takt som djuren omsätts. Enligt beredningen skulle detta åstadkommas<br /> genom att djuren får tas upp till de av RSV fastställda värdena för<br /> det löpande beskattningsåret eller för något av de fem närmaste beskatt</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2662</p> </div> <div class="block ml_43"><p>9</p> </div> <div class="block ml_5"><p>ningsåren. Från det av den skattskyldige valda värdet får sedan en generell<br /> nedskrivning ske med 45 %. Den föreslagna regeln företedde likheter<br /> med de bestämmelser som får användas vid värdering av lager av<br /> rå- och stapelvaror i rörelse (supplmentärregel II).</p> <p>Flera remissinstanser har ställt sig negativa till den av företagsskatteberedningen<br /> föreslagna omläggningen på denna punkt. I stället föreslås<br /> att lager av djur på jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse skall värderas<br /> med utgångspunkt i en uppskattad genomsnittlig produktionskostnad<br /> för djuren och inte — som f. n. — på grundval av djurens genomsnittliga<br /> marknadsvärde.</p> <p>Enligt vår mening skulle emellertid detta leda till en ytterligare skattelättnad<br /> för de ifrågavarande företagen. Det skulle i vissa fall kunna skapa<br /> möjligheter till omotiverat stora engångsnedskrivningar — större än<br /> vad som redan enligt nu gällande regler gäller för andra företagsformer.<br /> Den av regeringen föreslagna metoden bör därför avslås. Riksdagen<br /> bör i stället hemställa om ett nytt förslag som både tillgodoser de<br /> vid remissbehandlingen framkomna synpunkterna och undviker den betydande<br /> skattelättnad som ett förverkligande av regeringsförslaget skulle<br /> medföra för de berörda grupperna.</p> <p>Upphovsmannakonto</p> <p>Vid beskattningen behandlas de fria kulturarbetarna som egenföretagare<br /> och omfattas av de skatte- och avgiftsregler som gäller för rörelseidkare.<br /> Samtidigt arbetar de emellertid ofta under förhållanden som avviker<br /> från vad som gäller för företagare i allmänhet. Anställd personal<br /> förekommer exempelvis mycket sällan. Behovet av maskiner och andra<br /> inventarier är begränsat. I många fall förekommer mycket kraftiga inkomstvariationer<br /> mellan olika år. Långa perioder kan i vissa fall förflyta<br /> under vilka kulturarbetaren får en liten eller kanske ingen inkomst<br /> alls av sitt arbete varefter sedan ett betydande belopp utbetalas under en<br /> kort period.</p> <p>Visserligen innebär reglerna om ackumulerad inkomst och förlustutjämning<br /> att en viss mildring av skatteeffekterna kan uppnås. Men dessa<br /> påverkar inte uttaget av egenavgifter och beräkning av pensionsförmåner.<br /> De ger dessutom endast möjlighet att utjämna inkomsten ”bakåt” i<br /> tiden. De medger ingen konsolidering av den framtida inkomstsituationen.</p> <p>Företagsskatteberedningen föreslog att ett särskilt inkomstutjämningssystem<br /> skulle införas för fria kulturarbetare. Dessa skulle kunna få uppskov<br /> med beskattningen av den del av inkomsten som sattes in på särskilt<br /> konto (upphovsmannakonto). Det skulle endast avse rörelseintäkter<br /> som fysisk person erhåller i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:<br /> 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsmannalagen).</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2662</p> </div> <div class="block ml_41"><p>10</p> </div> <div class="block ml_3"><p>I propositionen föreslås nu att kulturarbetare ges möjlighet att uppskjuta<br /> skatten på sina upphovsmannainkomster under vissa villkor. Dessa<br /> är bl. a. att den skattskyldige vid utgången av beskattningsåret är bosatt<br /> i Sverige samt att uppskovsbeloppet uppgår till minst 10 000 kr. och<br /> att det i sin helhet betalas in på upphovsmannakontot. Vidare krävs att<br /> upphovsmannaintäkten under beskattningsåret med minst 50 % skall<br /> överstiga motsvarande intäkter under något av de två närmast föregående<br /> åren.</p> <p>Enligt vår mening kan det finnas skäl att på denna senare punkt något<br /> modifiera regeringsförslaget. Jämförelsen två år bakåt i tiden skapar<br /> administrativa problem. Det avsedda syftet blir enligt vår mening väl<br /> tillgodosett om jämförelsen bara avser det närmast föregående året, vilket<br /> även var det förslag som företagsskatteberedningens majoritet stannade<br /> för.</p> <p>I propositionen har vidare föreslagits att uppskov endast skall kunna<br /> medges med högst 2/3 av nettointäkten före uppskov och schablonavdrag<br /> men inte med större belopp än att den nettointäkt som återstår efter<br /> uppskovet uppgår till 30 000 kr. Även på denna punkt har propositionen<br /> gått längre än företagsskatteberedningen. Enligt vår mening bör<br /> man inte nu — med hänsyn till bl. a. riskerna för spridning till andra<br /> grupper med liknande inkomstsituation — gå längre än vad som föreslogs<br /> av beredningen. Uppskov bör således inte medges med större belopp<br /> än hälften av nettointäkten av förvärvskällan före schablonavdrag<br /> för egenavgifter och inte heller med så stort belopp att den totala inkomsten,<br /> efter uppskov men före schablonavdrag, kommer att understiga<br /> 50 000 kr. Det sammanlagda belopp som en kulturarbetare får ha innestående<br /> på upphovsmannakonto bör inte få överstiga 200 000 kr.</p> <p>De av oss nu föreslagna åtgärderna för kulturarbetarna får uppfattas<br /> som provisoriska. Socialdemokraterna i kulturutskottet har under den<br /> allmänna motionstiden i år väckt en motion (mot. 1978/79: 1851) med<br /> krav på en övergripande utredning av kulturarbetarnas ställning. Av<br /> särskild betydelse är att undersöka i vilken utsträckning företagarbegreppet<br /> är tillämpligt på deras ställning. Regeringen har nyligen tillkännagivit<br /> sin avsikt att tillsätta denna utredning. Inom ramen för denna<br /> blir det möjligt att mera allsidigt pröva kulurarbetarnas ställning i bl. a.<br /> skatte- och avgiftshänseende. I avvaktan på detta utredningsarbete bör<br /> därför de nu föreslagna åtgärderna betraktas som provisoriska.</p> <p>Företagsskattens höjd samt kommunalskatteavdraget</p> <p>Företagsskatteberedningens majoritet föreslog att den kommunala<br /> taxeringen av aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra juridiska<br /> personer skulle avskaffas. I den nu föreliggande propositionen går emellertid<br /> regeringen inte fram med detta förslag utan hänskjuter det till ett<br /> kommande utredningsarbete inom budgetdepartementet.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2662</p> </div> <div class="block ml_42"><p>11</p> </div> <div class="block ml_5"><p>De socialdemokratiska ledamöterna i företagsskatteberedningen reserverade<br /> sig på denna punkt och föreslog en alternativ lösning. Denna<br /> innebar att nu gällande avdragsrätt för kommunalskatt vid den statliga<br /> beskattningen skulle upphöra. För att undvika att detta gav upphov till<br /> en förstärkt olikhet i fråga om företagsbeskattningen mellan olika kommuner<br /> föreslog dessa att man skulle införa en över hela landet likartad<br /> skatt på företagen. Denna borde konstrueras så att man i botten lägger<br /> en 30-procentig statlig skatt, vilken i stort sett motsvarar den nuvarande<br /> skatten sedan hänsyn tagits till avdragsrättens upphörande. Ovanpå<br /> denna skulle man sedan lägga den genomsnittliga kommunala utdebiteringen,<br /> vilken borde beslutas av regeringen med utgångspunkt i de beslutade<br /> kommunala utdebiteringarna.</p> <p>Samtidigt skulle de särskilda kommunala taxeringarna bibehållas.<br /> Detta var nödvändigt för att man på ett rättvist sätt skulle kunna fördela<br /> de skatteinkomster som skapas inom företagssektorn. Varje enskild<br /> kommun skulle alltså erhålla de skatteinkomster från företagsinkomsterna<br /> som svarade mot den i kommunen gällande utdebiteringen. De<br /> olika företagen däremot skulle debiteras en för hela landet likartad<br /> skatt.</p> <p>Enligt vår mening är det angeläget att detta förslag nu genomförs. Det<br /> finns ingen anledning att ytterligare skjuta på detta ställningstagande.<br /> De nu existerande skillnaderna mellan olika utdebiteringar utövar en<br /> påverkan på företagets val av lokalisering, som skapar ytterligare problem<br /> inom regionalpolitiken.</p> <p>Vi vill samtidigt också peka på behovet av att man utreder möjligheterna<br /> att kraftigt förenkla den nuvarande kommunala taxeringen av företagen.<br /> Vi finner det exempelvis vara en alltför långt gående ambition<br /> att medelst ett komplicerat taxeringsförfarande fördela företagsinkomsterna<br /> ner på de enskilda församlingarna. Här borde med fördel ett schablonmässigt<br /> fördelningsförfarande kunna användas.</p> <p>Avdrag för representation</p> <p>Företagsskatteberedningens majoritet föreslog en begränsning av de<br /> avdragsgilla kostnaderna för representation. I propositionen tar regeringen<br /> inte upp detta förslag. För vår del vill vi framhålla det angelägna<br /> i att de nu gällande avdragsreglerna begränsas. Samtidigt måste detta<br /> emellertid ske med beaktande av de speciella problem som gör sig gällande<br /> inom restaurangbranschen. Hotell- och restaurangutredningens<br /> betänkande bereds för närvarande inom kanslihuset. Vi finner det naturligt<br /> att man vid denna beredning även överväger möjligheterna att<br /> — med beaktande av branschens speciella problem — begränsa de avdragsgilla<br /> kostnaderna för representation i enlighet med vad som föreslogs<br /> i företagsskatteberedningens betänkande.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2662</p> </div> <div class="block ml_40"><p>12</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Särskilda regler för yrkesfiskarna</p> <p>I propositionen föreslås att investeringsreservsystemet utformas på ett<br /> sådant sätt att det ökar möjligheterna för yrkesfiskare att använda systemet<br /> i inkomstutjämnande syfte. Om en yrkesfiskare under ett höginkomstår<br /> har gjort en avsättning till investeringsreserv och om fiskeinkomsterna<br /> under ett följande år sjunker bör han kunna ta ut medel från<br /> investeringskontot och disponera dem även för annat ändamål än investering.</p> <p>Enligt vår mening är detta emellertid ett mindre lämpligt sätt att använda<br /> ett system som har som egentligt syfte att stimulera investeringarna.<br /> Genom denna undantagsregel för yrkesfiskare gör man om systemet<br /> för denna grupp så att det blir ett system för inkomstutjämning.</p> <p>Det finns här anledning att erinra om att nya riktlinjer för fiskeripolitiken<br /> beslutats under våren 1978. Dessa innefattade bl. a. åtgärder som<br /> förbättrar effektiviteten hos de äldre fiskefartygen, samtidigt som en<br /> successiv förnyelse av fiskeflottan främjas. Olika stödformer — lån, garantier<br /> och bidrag — används som ett led i ansträngningarna att göra<br /> det svenska fisket konkurrenskraftigt och ge dess utövare en tryggad<br /> sysselsättning.</p> <p>Vi har tidigare i denna motion föreslagit att en ny konsolideringsmöjlighet<br /> öppnas för alla företagare genom att man erhåller möjligheter att<br /> åstadkomma en öppen resultatutjämning via en 10-procentig avsättning<br /> av den totala lönesumman. Vi föreslår därtill en utredning om möjligheterna<br /> att tillämpa investeringsfondssystemet även för egenföretagare,<br /> i vilken utredning självfallet även yrkesfiskarnas situation kommer att<br /> behandlas. Dessa förslag — jämte de allmänna insatser som görs för yrkesfiskarna<br /> — bör t. v. tillgodose de behov av en allmän konsolidering<br /> som gör sig gällande på detta område.</p> <p>Det bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig<br /> författningstext.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs</p> <p style="margin-left:43px;">att riksdagen</p> <p style="margin-left:43px;">1. beslutar i enlighet med vad som i motionen anförts om arbetstagares<br /> rätt att väcka förslag om användning av investeringsfond,</p> <p style="margin-left:43px;">2. med avslag på propositionens förslag i berörd del beslutar om<br /> en resultatutjämning med lönekostnaderna som bas i enlighet<br /> med vad som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:43px;">3. beslutar om en begränsning av lagernedskrivningen i enlighet<br /> med vad som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:43px;">4. med avslag på propositionens förslag om rätt till avsättning till</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2662</p> </div> <div class="block ml_42"><p>13</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:43px;">allmän investeringsreserv hos regeringen i enlighet med vad<br /> som anförts i motionen begär en utredning om möjligheterna<br /> att utvidga rätten att använda investeringsfondssystemet även<br /> till egenföretagare,</p> <p style="margin-left:42px;">5. med avslag på förslagen i propositionen i berörda delar beslutar<br /> i enlighet med vad som anförts i motionen om värderingen<br /> av djur,</p> <p style="margin-left:42px;">6. med avslag på propositionens förslag i berörda delar beslutar i<br /> enlighet med vad som i motionen anförts om upphovsmannakonto,</p> <p style="margin-left:42px;">7. beslutar i enlighet med vad som i motionen anförts om företagsskattens<br /> höjd samt den kommunala beskattningen av företagens<br /> nettovinster,</p> <p style="margin-left:42px;">8. beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts<br /> om avdrag för representation,</p> <p style="margin-left:42px;">9. beslutar avslå propositionens förslag om särskilda regler för<br /> yrkesfiskarnas användning av investeringsreserver.</p> <p>Stockholm den 2 maj 1979</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="text-align:right;">INGEMUND BENGTSSON (s) ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON (s.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>OLOF PALME (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>ERIK ADAMSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="text-align:right;">VALTER KRISTENSON (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="text-align:right;">INGVAR CARLSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">ESSEN LINDAHL (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="text-align:right;">HANS GUSTAFSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">LISA MATTSON (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>BENGT GUSTAVSSON (s) THAGE PETERSON (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>LILLY HANSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="text-align:right;">ANNA-GRETA SKANTZ (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>LENA HJELM-WALLÉN (s) INGVAR SVANBERG (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>PAUL JANSSON (s)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_54" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> </div> </div> 0 INGEMUND BENGTSSON s 1 undertecknare 0 OLOF PALME s 2 undertecknare 0 ERIK ADAMSSON s 3 undertecknare 0 VALTER KRISTENSON s 4 undertecknare 0 INGVAR CARLSSON s 5 undertecknare 0 ESSEN LINDAHL s 6 undertecknare 0 HANS GUSTAFSSON s 7 undertecknare 0 LISA MATTSON s 8 undertecknare 0 BENGT GUSTAVSSON s 9 undertecknare 0 THAGE PETERSON s 10 undertecknare 0 LILLY HANSSON s 11 undertecknare 0 ANNA-GRETA SKANTZ s 12 undertecknare 0 LENA HJELM-WALLÉN s 13 undertecknare 0 INGVAR SVANBERG s 14 undertecknare 0 PAUL JANSSON s 15 undertecknare G2022662 av Olof Palme m. fl. mot_197879__2662.pdf 392973 pdf med anledning av propositionen 1978/79: 210 om ändrad företagsbeskattning https://data.riksdagen.se/fil/80F02183-817F-49E1-BB48-C099677806E2