<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3093012</hangar_id>
 <dok_id>G2022656</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2656</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2656 av Jan Bergqvist och Lennart Pettersson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2656</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-05-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 21:21:35</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:210 om ändrad företagsbeskattning</titel>
 <subtitel>av Jan Bergqvist och Lennart Pettersson</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022656/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022656</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022656</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978/79:2656&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Jan Bergqvist och Lennart Pettersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:210 om ändrad företagsbeskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1963 infördes nuvarande lagregler om avdragsrätt för representationskostnader.&lt;br /&gt;
I anvisningarna till 20 8 kommunalskattelagen sägs att utgifter för&lt;br /&gt; 
representation och liknande ändamål är att hänföra till omkostnader i&lt;br /&gt; 
förvärvskälla endast om de har ett omedelbart samband med verksamheten i&lt;br /&gt; 
förvärvskällan. Avdrag får inte åtnjutas med större belopp än som kan anses&lt;br /&gt; 
skäligt. Men trots att 1963 års beslut medförde en upprensning i den&lt;br /&gt; 
vildvuxna representationsfloran, är dagens situation långt ifrån tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritiken gäller framför allt följande fem punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Det är en orättvis skillnad mellan löntagarnas möjligheter att få avdrag&lt;br /&gt; 
för sina levnadskostnader och företagarnas möjligheter att i samband med&lt;br /&gt; 
representation dra av för sina levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det kan inte vara rimligt att skattebetalarna skall ge ett så stort&lt;br /&gt; 
ekonomiskt stöd åt den gästfrihet som förekommer i kommersiella sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Representationsutgifter har till stor del karaktären av att höginkomsttagare&lt;br /&gt;
ger varandra skattefria förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Det förekommer ett betydande missbruk av rätten att göra avdrag för&lt;br /&gt; 
representation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Representationsutgifterna är svåra att kontrollera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1972 uttalade riksdagen att lagstiftningen om avdrag för representationskostnader&lt;br /&gt;
"onekligen har vissa brister. En tillfredsställande kontroll&lt;br /&gt; 
torde bl. a. med hänsyn till kostnadernas speciella karaktär i praktiken bereda&lt;br /&gt; 
såväl de skatteskyldiga som taxeringsmyndigheterna stora svårigheter.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av riksdagens beslut uppdrog regeringen åt företagsskatteberedningen&lt;br /&gt;
att se över skattereglerna för representationskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att företagsskatteberedningen i sitt betänkande år 1977 föreslog en&lt;br /&gt; 
kraftig inskränkning av rätten till avdrag för representationskostnader går&lt;br /&gt; 
regeringen nu helt förbi denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslåratt rätten till avdrag för representationskostnader i princip skall&lt;br /&gt; 
avskaffas. Avdrag för kostnader för representation som riktar sig mot&lt;br /&gt; 
anställda i samband med informationsmöten, personalvård o. d. bör dock&lt;br /&gt; 
tillåtas enligt nuvarande regler. Eftersom hotell- och restaurangbranschen för&lt;br /&gt; 
närvarande har stora bekymmer med sysselsättningen är det befogat att en&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2656&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;begränsning av avdragsreglerna för representation kombineras med särskilda&lt;br /&gt; 
åtgärder för att slå vakt om sysselsättningen i branschen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Levnadskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattelagssakkunniga konstaterade år 1962 (SOU 1962:42):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger en uppenbar skillnad mellan sådana utgifter, vilkas omkostnadskaraktär&lt;br /&gt;
framstår som självfallen, och de s. k. representationskostnaderna.&lt;br /&gt;
Representationsutgifterna består nämligen i allmänhet av just sådana&lt;br /&gt; 
utgifter, som regelmässigt är att hänföra till levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att representationskostnaderna till så stor del har karaktären av levnadskostnader&lt;br /&gt;
ger anledning att särskilt noga granska skälen till att dessa&lt;br /&gt; 
kostnader är avdragsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsfrågan bör speciellt bedömas mot bakgrund av de möjligheter&lt;br /&gt; 
andra grupper skattskyldiga har när det gäller att göra avdrag för utgifter som&lt;br /&gt; 
sammanhänger med förvärvsverksamheten. Man kan då konstatera att&lt;br /&gt; 
åtskilliga grupper skattskyldiga inte får avdrag för det som för dem framstår&lt;br /&gt; 
som nödvändiga kostnader för förvärvsverksamhetens bedrivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige arbete på annan ort än där han är bosatt, är&lt;br /&gt; 
huvudregeln att avdrag för fördyrade levnadskostnader inte medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fördyrade levnadskostnader på själva bostadsorten brukar&lt;br /&gt; 
man inte ens i undantagsfall medge avdrag. Tar man extra arbete och av den&lt;br /&gt; 
anledningen får merkostnader för måltider utom hemmet får man inte avdrag&lt;br /&gt; 
för dessa merkostnader, trots att de uppenbarligen varit nödvändiga för&lt;br /&gt; 
extrainkomstens förvärvande och att det varit naturligt för inkomsttagaren&lt;br /&gt; 
att ådra sig dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får man fördyrade levnadskostnader i samband med resor i tjänsten brukar&lt;br /&gt; 
man som regel inte få avdrag i de fall man dagligen kan nå hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person frivilligt söker ett nytt och bättre betalt arbete får han i regel&lt;br /&gt; 
inte göra avdrag för flyttningskostnader, trots att extrautgiften varit nödvändig&lt;br /&gt;
för förvärvande av den högre inkomsten och alltså i och för sig varit&lt;br /&gt; 
affärsmässigt motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en hemmavarande make vill söka sig ut i förvärvsarbete kan det bli&lt;br /&gt; 
fråga om betydande merkostnader för familjen: dryga merkostnader för&lt;br /&gt; 
barnpassning och en lång rad andra merutgifter. Det förvärvsavdrag som&lt;br /&gt; 
gäller från och med 1972 års taxering ligger på högst 2 000 kr., och det är bara&lt;br /&gt; 
en liten del av de merkostnader som familjen ådrar sig när den andra maken&lt;br /&gt; 
också går ut i förvärvslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan jämföra detta med representationsavdragen. När det i dessa&lt;br /&gt; 
sammanhang talas om att avdrag bara skall beviljas för belopp som kan anses&lt;br /&gt; 
skäliga bör noteras att avdragen i regel ansluter sig rätt väl till de faktiska&lt;br /&gt; 
kostnaderna. När det gäller löntagarnas förvärvsavdrag ligger avdraget&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2656&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;avsevärt under de faktiska merkostnaderna. Dessutom kan man alltså rada&lt;br /&gt; 
upp flera exempel där löntagaren har levnadskostnader som är nödvändiga&lt;br /&gt; 
för inkomstens förvärvande men där han ändå inte får avdrag, inte ens om de&lt;br /&gt; 
till levnadskostnaderna hänförliga utgifterna är av avsevärd storlek och direkt&lt;br /&gt; 
föranledda av förvärvsverksamheten. Även om man i vissa fall vidgar&lt;br /&gt; 
löntagarnas möjligheter att få avdrag för sina levnadskostnader, kvarstår&lt;br /&gt; 
likväl en mycket stor skillnad om man jämför med företagarnas möjligheter&lt;br /&gt; 
att dra av för sina levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalarnas stöd dt gästfrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns starka skäl att ifrågasätta det rimliga i att skattebetalarna&lt;br /&gt; 
ekonomiskt skall stödja ”den gästfrihet som förekommer i kommersiella och&lt;br /&gt; 
liknande sammanhang”. Som exempel på den generositet som förekommer&lt;br /&gt; 
med bidrag från skattebetalarna kan nämnas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för sjösättningssmycken yrkas med belopp upp till flera tiotusentals&lt;br /&gt;
kronor när det gäller större fartyg. Den dam som håller i champagneflaskan&lt;br /&gt;
vid stora stapelavlöpningar erhåller skattefritt ett dyrbart smycke, för&lt;br /&gt; 
vilket företaget kan göra fullt avdrag. Det är stötande att skattebetalarna på&lt;br /&gt; 
detta sätt bidrar till de svenska redardrottningarnas lyxutrustning. Den&lt;br /&gt; 
skattesubventionerade gåvan kan uppgå till ett värde som överstiger vad en&lt;br /&gt; 
vanlig svensk arbetstagare erhåller som årslön före skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vanliga omkostnader i förvärvskälla gäller i allmänhet att det som kan&lt;br /&gt; 
dras av hos en skattskyldig som kostnad återkommer hos en annan som&lt;br /&gt; 
skattepliktig intäkt. Om en rörelseidkare exempelvis tillhandahåller fri lunch&lt;br /&gt; 
för de anställda och gör avdrag för detta, får de anställda i gengälld redovisa&lt;br /&gt; 
lunchen som en skattepliktig förmån. Helt annorlunda är det med representationsutgifterna.&lt;br /&gt;
Även där dessa innebären förmån som kan uppskattas till&lt;br /&gt; 
betydande värde förekommer ej beskattning av dem som blir bjudna eller får&lt;br /&gt; 
gåvor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är önskvärt att det svenska näringslivet bedriver försäljnings- och&lt;br /&gt; 
kontaktverksamhet i effektiva former. Man kan ifrågasätta om det är rimligt&lt;br /&gt; 
att affärsförhandlingar och övriga kontakter i så hög grad som för närvarande&lt;br /&gt; 
sker kombineras med uppvaktningar och gåvor, besök på restauranger,&lt;br /&gt; 
kabaréer, porrklubbar och teatrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att få avdrag vid taxeringen stimulerar utan tvivel de&lt;br /&gt; 
skattskyldiga till ökad representation. Att man kan äta, dricka och roa sig&lt;br /&gt; 
delvis på samhällets bekostnad har lett till en utbredd och många gånger&lt;br /&gt; 
ömsesidig representation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hårdare skattebestämmelser på detta område skulle göra det lättare för&lt;br /&gt; 
företagen att avvisa oblyga representationsanspråk från kundernas sida. Det&lt;br /&gt; 
vore värdefullt om man kunde förmå företagen till en hårdare prövning av&lt;br /&gt; 
sina representationsutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2656&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Skattefria förmåner åt höginkomsttagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Representationskostnaderna har i mångt och mycket karaktären av att&lt;br /&gt; 
höginkomsttagare ger varandra skattefria förmåner. Det är betecknande att i&lt;br /&gt; 
samband med firmafester där hela personalen deltar representationskostnaden&lt;br /&gt;
är avdragsgill endast för ”enklare former av traktering”. Kostnaden per&lt;br /&gt; 
person bör därvid inte överstiga 2/3 av det högsta belopp som är avdragsgillt&lt;br /&gt; 
vid affärsförhandlingar eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är egentligen endast en del av ett större problem, nämligen att&lt;br /&gt; 
höginkomsttagarna över huvud taget har bättre möjligheter än andra att&lt;br /&gt; 
skaffa sig skattefria förmåner av olika slag. Men det skulle naturligtvis&lt;br /&gt; 
innebära ett litet steg i riktning mot jämlikhet om man avskaffar eller i varje&lt;br /&gt; 
fall kraftigt beskär möjligheterna till avdrag för representationsutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Missbruk och kontrollproblem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt anvisningarna till kommunalskattelagen sägs att det skall vara fråga&lt;br /&gt; 
om ”viss affärsuppgörelse av större betydelse”, att ”det kan anses av vikt för&lt;br /&gt; 
rörelsens bedrivande att representation äger rum vid tillfället”. Det ligger i&lt;br /&gt; 
sakens natur att det ofta är mycket svårt för taxeringsmyndigheterna att i&lt;br /&gt; 
efterhand bedöma i vilken utsträckning den utövade representationen&lt;br /&gt; 
verkligen varit nödvändig för intäkternas förvärvande. Dessutom blir&lt;br /&gt; 
kontroll och prövning av hithörande avdragsposter aldrig fullständig utan&lt;br /&gt; 
måste ha karaktären av mer elier mindre omfattande stickprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande system stimulerar företagen att redovisa så mycket som möjligt&lt;br /&gt; 
av kostnaderna som avdragsgilla. Genom att taxeringsmyndigheterna i de&lt;br /&gt; 
flesta fall inte gör en detaljkontroll kommer stora kostnader att passera som&lt;br /&gt; 
egentligen inte är avdragsgilla. Så länge företaget kan anföra något enda litet&lt;br /&gt; 
godtagbart skäl för tveksamhet kan man pressa in kostnaderna som&lt;br /&gt; 
avdragsgilla utan att egentligen behöva riskera någon straffåtgärd. Det enda&lt;br /&gt; 
som kan hända är att företaget i efterhand får sina avdrag korrigerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska erfarenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvaret för de nuvarande reglerna om representationsavdrag använder&lt;br /&gt; 
ofta argument som är direkt motsägelsefulla. Å ena sidan framhåller man hur&lt;br /&gt; 
obetydliga representationskostnaderna är i förhållande till företagens totala&lt;br /&gt; 
omsättning. Å andra sidan påstår man att företagen skulle få stora skador om&lt;br /&gt; 
man slopar avdragsrätten. Inte sällan utgår resonemanget från den helt&lt;br /&gt; 
orealistiska förutsättningen att slopad avdragsrätt innebär stopp för all&lt;br /&gt; 
representation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Storbritannien gäller sedan 1965 huvudregeln att representationskostnader&lt;br /&gt;
inte är avdragsgilla. Man ansåg att den tidigare rätten till avdrag&lt;br /&gt; 
missbrukades så grovt att enda möjligheten var att med vissa begränsade&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2656&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;undantag avskaffa den. Även Norge har i princip avskaffat denna rätt till&lt;br /&gt; 
avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från dessa länder visar att företagsekonomiskt motiverad&lt;br /&gt; 
representation fortsätter i stort sett som förut. Men man blir av med åtskilligt&lt;br /&gt; 
av missbruket och överdrifterna. Det blir inte längre lika lätt för vissa&lt;br /&gt; 
företagare att leva gott på skattebetalarnas bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att avskaffa rätten till avdrag för representationskostnader är den enklaste&lt;br /&gt; 
lösningen på de problem som här diskuteras. Den representation som ett&lt;br /&gt; 
företag bedömer som angelägen kommer i stort sett att fortsätta som förut.&lt;br /&gt; 
Däremot är det troligt att man gör en hårdare prövning av mindre angelägna&lt;br /&gt; 
utgifter, något som är i hög grad önskvärt. När det gäller representation som&lt;br /&gt; 
riktar sig till de anställda i form av informationsmöten, personalvård o. d. har&lt;br /&gt; 
skattemyndigheterna hittills inte haft några större problem. Enligt företagsskatteberedningen&lt;br /&gt;
är det här i regel inte fråga om några större belopp, och de&lt;br /&gt; 
uppgifter som lämnas i deklarationen ger relativt god vägledning för&lt;br /&gt; 
myndigheterna. Vi föreslår därför att rätten till avdrag för sådana kostnader&lt;br /&gt; 
bibehålls enligt nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom hotell- och restaurangbranschen är sysselsättningsläget för närvarande&lt;br /&gt;
svårt. För branschen som helhet svarar representationsmåltider för 4 96 av&lt;br /&gt; 
det totala antalet besök och för 10 96 av intäkterna. Ett slopande av&lt;br /&gt; 
avdragsrätten kan därför komma att beröra ett par procent av bruttointäkterna.&lt;br /&gt;
För vissa restaurangföretag har representationsmåltider dock en större&lt;br /&gt; 
betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett om man ändrar skattereglerna för representation eller inte måste&lt;br /&gt; 
samhället göra betydande insatser för att trygga jobben i hotell- och&lt;br /&gt; 
restaurangbranschen. Vi anser att en inskränkning av avdragsrätten kan&lt;br /&gt; 
kombineras med särskilda åtgärder för branschen. Det finns då en lång rad av&lt;br /&gt; 
insatser som är möjliga. De viktigaste ligger inom näringspolitiken. När det&lt;br /&gt; 
gäller skatterna åtnjuter branschen redan i dag en reducerad mervärdeskatt.&lt;br /&gt; 
Även om vissa skattepolitiska invändningar kan göras mot en generell&lt;br /&gt; 
sänkning av momsen inom just denna bransch anser vi att frågan kan prövas i&lt;br /&gt; 
samband med en inskränkning av rätten till avdrag för representationskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av vad som anförts hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inskränkning i&lt;br /&gt; 
rätten till avdrag för representationskostnader i enlighet med&lt;br /&gt; 
vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2656&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen begär förslag för att stödja sysselsättningen&lt;br /&gt;
i hotell- och restaurangbranschen med mervärdeskattereduktion&lt;br /&gt;
eller andra åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 2 maj 1979&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JAN BERGQVIST (s) LENNART PETTERSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;GOTAB 62130 Stockholm 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JAN BERGQVIST</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LENNART PETTERSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022656</dok_id>
<subtitel>av Jan Bergqvist och Lennart Pettersson</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2656.pdf</filnamn>
<filstorlek>172038</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:210 om ändrad företagsbeskattning</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D6D127E0-872D-416C-92EF-6A5EB82609CA</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>