3093006 G2022650 1978/79 2650 mot mot Motion 1978/79:2650 av Erik Wärnberg m. fl. Motion Motion 2650 0 1979-04-26 00:00:00 2014-11-03 21:21:30 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:204 om omläggning av skogsbeskattningen av Erik Wärnberg m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022650/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022650 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022650 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42"><p>5</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Motion</p> <p>1978/79:2650</p> <p>av Erik Wärnberg m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79:204 om omläggning av<br /> skogsbeskattningen</p> <p>Den grundläggande princip som hittills tillämpats för beskattningen av<br /> skogsinkomster har varit att den endast skall träffa inkomster som sammanhänger<br /> med att man tillgodogör sig avkastningen på skogen. Avverkningar<br /> som går längre innebär att skogens kapitalvärde minskar vilket inte ansetts<br /> utgöra någon grund för beskattning.</p> <p>Uppdelningen mellan vad som är att anse som skattepliktig avkastning<br /> resp. skattefria kapitaluttag har i princip skett genom att den skattskyldige<br /> från intäkter på grund av avverkningen m. m. fått göra avdrag för den del av<br /> skogens ingångsvärde som han ansetts ta i anspråk genom avverkningarna.<br /> Avdrag medges i de fall skogens värde efter avverkningarna understiger dess<br /> ingångsvärde eller dess ingående virkesförråd. Med skogens ingångsvärde<br /> eller det ingående förrådet förstås värdet resp. volymen på skogen när den<br /> skattskyldige förvärvade fastigheten. Det hittillsvarande systemet har alltså<br /> förutsatt att man kan beräkna skogens värde eller volym inte bara vid den<br /> tidpunkt då fastigheten förvärvades utan också vid olika senare tillfällen<br /> under innehavstiden.</p> <p>Systemet har varit teniskt komplicerat och har erfarenhetsmässigt givit<br /> osäkra resultat. Redan 1964 tillkallades sakkunniga för att mot bakgrund av<br /> bl. a. de praktiska svårigheterna att tillämpa avdragsbestämmelserna se över<br /> skogsbeskattningen med sikte på att söka förenkla reglerna och anpassa dem<br /> till de faktiska möjligheterna att erhålla en riktig taxering.</p> <p>1 det följande betänkandet (SOU 1969:30) föreslogs att reglerna skulle<br /> ändras så att avdrag på grundval av minskning av skogens ingångsvärde eller<br /> ingående virkesförråd skulle slopas. Alla avverkningar skulle skattemässigt<br /> enligt förslaget behandlas som avkastning. Eftersom detta innebar en<br /> skärpning av beskattningen under innehavstiden föreslogs i stället att någon<br /> skogsbeskattning över huvud taget inte skulle förekomma när skog avyttrades<br /> tillsammans med marken. Vidare föreslogs ytterligare förbättrade<br /> möjligheter att inom ramen för skogskontosystemet utjämna olika beskattningsårs<br /> inkomster.</p> <p>Den i utredningen föreslagna s. k. kontantmetoden innebar visserligen en<br /> önskvärd förenkling av skogsbeskattningen, men ett flertal remissinstanser<br /> framhöll att förslaget skulle vara förenat med väsentliga skogspolitiska<br /> nackdelar. Skattefriheten vid fastighetsförsäljning skulle leda till att skogsägare<br /> avstod från att avverka skogen. Vidare framhöllls också att skogsbrukets<br /> yttre rationalisering skulle kunna hämmas om rätten till avdrag vid</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2650</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_5"><p>avverkningen på nyförvärvad skogsfastighet slopades.</p> <p>Mot bakgrund av dessa olika invändningar mot skogsskattekommitténs<br /> förslag utarbetades sedermera inom budgetdepartementet en promemoria<br /> (Ds B 1978:2) Beskattning av skogsbruk, i vilken redovisades två andra<br /> metoder för beskattning av skogsinkomster. Gemensamt för de båda<br /> metoderna var att avdragsrätten på grund av avverkningar under innehavstiden<br /> inte knyts till värdet eller volymen på skogen efter avverkningen utan i<br /> stället beräknas med utgångspunkt i beskattningsårets intäkter på grund av<br /> avyttringen av skog. Trots att flera tunga remissinstanser anfört vägande<br /> invändningar mot denna princip har regeringen valt att följa denna i sin nu<br /> framlagda proposition. Enligt propositionen skall från de intäkter som<br /> uppstår på grund av avyttring av skog eller försäljning eller uttag av<br /> skogsprodukter medges ett avdrag. Detta skall normalt medges med ett<br /> belopp motsvarande 50 % av summan av beskattningsårets inkomster till<br /> följd av rotpostförsäljning och 30 % av intäkterna till försäljning eller uttag av<br /> skogsprodukter. Det sammanlagda avdragsbeloppet får under innehavstiden,<br /> såvitt gäller fysiska personers skogsinnehav, uppgå till högst 50 % av skogens<br /> anskaffningsvärde. För juridiska personer föreslås att avdragsutrymmet skall<br /> begränsas till 25 % av anskaffningsvärdet.</p> <p>Folkpartiregeringens förslag presenteras i propositionen som en teknisk<br /> omläggning av reglerna för beskattning av skogsinkomsterna. Enligt regeringens<br /> mening leder förslaget varken till en principiell förändring i<br /> förhållande till nu gällande system eller till någon större ändring i skatteuttagets<br /> storlek. Vi kan inte dela dessa uppfattningar. Tvärtom innebär det nu<br /> presenterade förslaget såväl en helt ny princip både i skogsbeskattningen och i<br /> annan beskattning som betydande skattelättnader för skogsägarna. Det nya<br /> förslaget innebär nämligen att man får tillgodogöra sig värdeminskningsavdrag<br /> även vid avverkningar som begränsas till den rena<br /> avkastningen. I vissa lägen kan t. o. m. avdrag erhållas för rena arbetsinkomster.<br /> Detta kan t. ex. ske när avverkningen utförs av ägaren själv och där<br /> avverkningskostnaderna - till följd av klen skog eller dåliga avsättningslägen<br /> - närmar sig de belopp som man erhåller vid försäljningen av virket.</p> <p>I propositionen redovisas inga beräkningar över de statsfinansiella<br /> effekterna av det föreliggande förslaget. Något helt entydigt svar på frågan om<br /> dessa skatteeffekters storlek finns inte. Beräkningarna måste bl. a. bygga på<br /> olika förutsättningar om den framtida avverkningens storlek. Men relativt<br /> försiktiga överslagsberäkningar ger vid handen att skattelättnaden under de<br /> första åren skulle uppgå till 600-700 milj. kr. per år. Skulle avverkningarna<br /> komma att bli större så ökar skattebortfallet i motsvarande mån. En<br /> betydande del av detta skattebortfall skulle komma att drabba kommunerna<br /> och landstingen.</p> <p>Redan denna konsekvens av regeringens förslag till omläggning av<br /> skogsbeskattningen motiverar att det bör avslås. Det finns inget i dagens läge<br /> som talar för att skogsägarna borde ges denna betydande skattelättnad.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2650</p> </div> <div class="block ml_42"><p>7</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Utvecklingen i fråga om det enskilda skogsbruket har på senare tid inneburit<br /> att den enskilda skogsmarken i växande utsträckning kommit att ägas av<br /> personer som har sin huvudsakliga inkomst från annat håll. Denna<br /> ägarkategori är alltså normalt inte beroende av inkomsten av skogsbruk för<br /> sin försörjning, utan inkomsterna från skogsbruket läggs i många fall ovanpå<br /> en annan inkomst. Det är mot denna bakgrund ett fördelningspolitiskt<br /> mycket utmanande förslag som folkpartiregeringen här framlagt.</p> <p>Det argument som anförts i propositionen för att de ökade avdragsmöjligheterna<br /> skulle tolereras är att de återförs vid en kommande fastighetsöverlåtelse<br /> i form av realisationsvinstbeskattning. Detta gäller dock endast i de fall<br /> då fastigheterna säljs inom 20 år efter förvärvet. I andra fall bortfaller de helt<br /> vilket även blir fallet vid s. k. släktförvärv, vilket är det dominerande antalet<br /> förvärv av enskilda skogsbruksfastigheter. Detta innebär att den helt<br /> övervägande delen av fastighetsöverlåtelser icke skulle träffas av denna<br /> återföring av avdragen.</p> <p>Redan skatte- och fördelningspolitiska skäl motiverar således att propositionen<br /> 1978/79:204 avslås av riksdagen. Härtill kan emellertid även läggas<br /> rent skogspolitiska motiv. Införandet av det nya beskattningssystemet kan<br /> väntas leda till en ryckighet i avverkningarna. Metoden inbjuder i ännu större<br /> utsträckning än vad som är fallet med nuvarande system till stora avverkningar<br /> i omedelbar anslutning till förvärv av fastigheter. Stora problem skulle<br /> komma att uppstå på fastigheter som är hårt avverkade redan vid övergången.<br /> Efter det att avdragsmöjligheterna har utnyttjats kan det antas att metoden<br /> verkar avverkningshämmande. Det föreslagna systemet står alltså i strid med<br /> skogsvårdslagens intentioner och de riktlinjer för skogspolitiken som angivits<br /> i propositionen 1978/79:110 och i den socialdemokratiska motionen 1978/<br /> 79:2278 med anledning av denna proposition.</p> <p>Skogsnäringen spelar en avgörande roll för sysselsättning och regionalpolitik<br /> i stora delar av vårt land. En ryckighet i avverkningarna och en på längre<br /> sikt växande brist på skogsråvara kan därför innebära ett allvarligt hot mot<br /> sysselsättning och trygghet.</p> <p>I stället för att som skett i den nu föreliggande propositionen bör<br /> skogsbeskattningen ses som ett viktigt medel för att förverkliga de övergripande<br /> skogspolitiska målsättningarna. Med hänsyn till näringens stora<br /> betydelse både för sysselsättningen och för vår utrikeshandel är det av vikt att<br /> skogsbeskattningen bidrar till en tryggad försörjning med skogsråvaror. En<br /> ny utredning bör därför tillsättas som snabbt utreder alternativa metoder för<br /> skogsbeskattning med sikte på att infoga denna som ett medel i förverkligandet<br /> av de skogspolitiska målsättningarna. En av utgångspunkterna för<br /> detta utredningsarbete bör vara ett oförändrat skatteuttag på denna inkomstkälla.</p> <p>1 avvaktan på denna nya utrednings resultat bör nu gällande system<br /> fortsätta att tillämpas. I propositionen karaktäriseras visserligen det nu<br /> föreliggande förslaget som en teknisk översyn av nuvarande regler. Som vi</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2650</p> </div> <div class="block ml_43"><p>8</p> </div> <div class="block ml_5"><p>tidigare framhållit är det inte så, utan de föreslagna förändringarna innebär att<br /> en helt ny princip infors på detta skatteområde. Visserligen är de nu gällande<br /> reglerna tekniskt komplicerade och i behov av förenkling, men detta behov är<br /> dock inte större än att man under ytterligare några år kan avvakta resultatet<br /> av ett utredningsarbete som siktar till ett bättre system för skogsbeskattningen<br /> än det som nu föreslås.</p> <p style="margin-left:10px;">Med hänvisning till vad som anförts hemställs</p> </div> <div class="block ml_10"><p style="margin-left:57px;">att riksdagen</p> <p style="margin-left:57px;">1. avslår propositionen 1978/79:204 om omläggning av skogsbeskattningen,</p> <p style="margin-left:57px;">2. hos regeringen begär en utredning om alternativa metoder för<br /> skogsbeskattningen i enlighet med vad som anförts i motionen.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Stockholm den 26 april 1979</p> </div> <div class="block ml_5"><p>ERIK WARNBERG (s)</p> <p>VALTER KRISTENSON (s)</p> <p>TAGE JOHANSSON (s)</p> <p>RUNE CARLSTEIN (s)</p> <p>HAGAR NORMARK (s)</p> <p>CURT BOSTRÖM (s)</p> <p>THAGE PETERSON (s)</p> <p>OLLE WESTBERG (s)<br /> i Hofors</p> </div> <div class="block ml_25"><p>LENNART PETTERSSON (s)<br /> CATARINA RÖNNUNG (s)<br /> HANS GUSTAFSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_25"><p>GÖRDIS HÖRNLUND (s)<br /> ERIC MARCUSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_25"><p>BO FORSLUND (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>GOTAB 62087 Stockholm 1979</p> </div> </div> </div> 0 ERIK WARNBERG s 1 undertecknare 0 VALTER KRISTENSON s 2 undertecknare 0 TAGE JOHANSSON s 3 undertecknare 0 RUNE CARLSTEIN s 4 undertecknare 0 HAGAR NORMARK s 5 undertecknare 0 CURT BOSTRÖM s 6 undertecknare 0 THAGE PETERSON s 7 undertecknare 0 OLLE WESTBERG s 8 undertecknare 0 LENNART PETTERSSON s 9 undertecknare 0 CATARINA RÖNNUNG s 10 undertecknare 0 HANS GUSTAFSSON s 11 undertecknare 0 GÖRDIS HÖRNLUND s 12 undertecknare 0 ERIC MARCUSSON s 13 undertecknare 0 BO FORSLUND s 14 undertecknare G2022650 av Erik Wärnberg m. fl. mot_197879__2650.pdf 208833 pdf med anledning av propositionen 1978/79:204 om omläggning av skogsbeskattningen https://data.riksdagen.se/fil/8F7C0066-5477-4B50-A5B2-C8180554053E