<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3092991</hangar_id>
 <dok_id>G2022635</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2635</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2635 av Evert Svensson och Bertil Zachrisson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2635</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-04-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 21:21:19</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för grund  skolan m.m.</titel>
 <subtitel>av Evert Svensson och Bertil Zachrisson</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022635/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022635</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022635</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1978/79:2635&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;av Evert Svensson och Bertil Zachrisson&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för grund&lt;br /&gt; 
skolan m.m.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Läroplanens utformning och innehåll i huvuddrag&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den tragiska utslagning av unga människor som sker i vår tid grundläggs&lt;br /&gt;
i många fall redan i skolan, som alltför mycket anpassat sin organisation&lt;br /&gt;
och sitt innehåll till kraven utifrån på bekostnad av den enskilda&lt;br /&gt; 
elevens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi hävdar att individens behov av trygghet, av en sund självkänsla&lt;br /&gt; 
och av en framtidstro aldrig får förkvävas av krav från t. ex. arbetslivets&lt;br /&gt;
sida på en snabbt ”lönsam” arbetskraft. Vi vill därför att skolan&lt;br /&gt; 
lägger större vikt vid individens behov av stöd för att kunna utvecklas&lt;br /&gt; 
till sin bestämmelse som människa.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Föredraganden lägger stor vikt vid att varje skola skall ge alla elever&lt;br /&gt; 
goda färdigheter i att tala, läsa, skriva och räkna. På denna punkt är vi&lt;br /&gt; 
helt eniga. En vanlig orsak till utslagning kan vara just bristande s. k.&lt;br /&gt; 
baskunskaper i de grundläggande kommunikationsfärdigheterna. Men&lt;br /&gt; 
det är långt ifrån likgiltigt på vilket sätt och i vilka sammanhang dessa&lt;br /&gt; 
färdigheter lärs ut. Den gamla ”pluggskolan” lade ned nästan all sin&lt;br /&gt; 
energi på dessa områden men misslyckades likafullt. I fortsättningen vill&lt;br /&gt; 
vi lyfta fram några frågor som vi finner betydelsefulla.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Religionskunskap&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vår allmänna inställning är att religionen är en del av vår mänskliga&lt;br /&gt; 
tillvaro. Den berör oss i olika former och påverkar oss som individer&lt;br /&gt; 
och samhällsvarelser. Religionen är också en faktor som påverkar samhället,&lt;br /&gt;
negativt och positivt. Vidare är religionen en del av vår kultur.&lt;br /&gt; 
Inte minst en del av den senaste tidens litteratur visar detta. Historien&lt;br /&gt; 
är full av exempel på hur religionen påverkat människorna och människans&lt;br /&gt;
sätt att tänka och handla.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Här finns alltså en historia som måste göras levande för dagens skolungdom&lt;br /&gt;
och ett arv att förvalta. Men här finns också en kunskap om&lt;br /&gt; 
nästakärlek och rättvisa som syftar framåt till morgondagens samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Denna allmänna och övergripande syn leder oss till att religionsämnet&lt;br /&gt; 
bör — som bl. a. Sveriges Kristna Ungdomsråd förordat — integreras&lt;br /&gt; 
och behandlas tillsammans med andra samhällsorienterande ämnen. Det&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79: 2635&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;kan vara frestande att kräva kristendomskunskapen tillbaka på skolschemat&lt;br /&gt;
som särskilt ämne, därför att religionsämnet i viss utsträckning&lt;br /&gt; 
blivit tillbakasatt på grund av en del lärares ointresse och brist på utbildning.&lt;br /&gt;
När vi ändå hävdar att ämnet bör integreras beror det på vår&lt;br /&gt; 
övergripande syn att religionen utgör en del av människans livsinnehåll&lt;br /&gt; 
och att den inte kan eller bör isoleras i ett särskilt hörn av tillvaron.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara möjligt att ge sådana anvisningar i läroplanen att religionsämnet&lt;br /&gt;
kommer att inta en väsentlig och rättmätig del av den tilldelade&lt;br /&gt;
tiden inom ramen för samhällsorienteringen. En viktig fråga är&lt;br /&gt; 
vidare hur lärarutbildningen sker i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Religionsämnet bör innehålla följande riktlinjer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Undervisningen bör ges av behöriga lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Fortbildningen av lärare måste byggas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För att förhindra en upprepning av samma ämnesstoff i flera årskurser&lt;br /&gt;
bör nya anvisningar utarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. För att levandegöra kunskapen om religionen är samarbete med&lt;br /&gt; 
trossamfunden nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Utrymme bör ges åt den aktuella livsåskådningsdebatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Skolan bör ge eleverna möjlighet att lära känna och uppleva det&lt;br /&gt; 
rika sång- och musikliv som utvecklas i trossamfunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Det är skolans uppgift att uppmärksamma invandrarnas religioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om liv och död, om livets mening och mål, leder på ett naturligt&lt;br /&gt;
sätt in ungdomar i religionsämnet. Det måste vara skolans oavvisliga&lt;br /&gt;
uppgift att hjälpa eleverna fram till en livsåskådning. Undervisning&lt;br /&gt; 
i s. k. främmande religioner är helt nödvändig i dagens internationaliserade&lt;br /&gt;
värld. Detta utesluter inte att kristendomen är den helt dominerande&lt;br /&gt; 
religionen i vår kulturkrets. Detta bör givetvis avspegla sig i skolans&lt;br /&gt; 
religionsundervisning vid bl. a. fördelning av den tid som står till förfogande.&lt;br /&gt;
Våra krav på en förbättrad religionsundervisning fordrar att&lt;br /&gt; 
tiden för samhällsorientering utökas i förhållande till vad statsrådet&lt;br /&gt; 
Birgit Rodhe föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygen har till för några år sedan upplevts som nödvändiga ur många&lt;br /&gt; 
synpunkter, som motivation, som upplysning till hemmet och till arbetsgivarna&lt;br /&gt;
och som urval till fortsatt utbildning. Föredraganden avfärdar&lt;br /&gt; 
samtliga dessa skäl utom det sista.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen för ungdomens sysselsättningsfrågor framhåller i sitt&lt;br /&gt; 
remissvar att varje elev utifrån sina förutsättningar måste få ett sådant&lt;br /&gt; 
stöd att han inte tappar tron på sin egen förmåga. De som på grund av&lt;br /&gt; 
sin personliga utrustning halkar efter i betygskonkurrensen tappar just&lt;br /&gt; 
tron på sin egen förmåga. I de fall gradering av sökande måste ske,&lt;br /&gt; 
trots flexibla gymnasieintagningar, kan skolöverstyrelsens förslag om&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79: 2635&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;särskilda poäng för arbetslivserfarenhet, avslutad förutbildning och&lt;br /&gt; 
könstillhörighet användas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Betygen i årskurserna 8 och 9 kominer att kasta sin slagskugga över&lt;br /&gt; 
undervisningens uppläggning i hela grundskolan. Det är inte stor mening&lt;br /&gt;
att slopa dem längre ned när alla vet att när man kommer till de&lt;br /&gt; 
verkligt viktiga mättillfällena, då tas betygen fram. Vi föreslår därför&lt;br /&gt; 
att betygen avskaffas även i årskurserna 8 och 9.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Däremot yrkar vi bifall till förslaget att skolöverstyrelsen skall utarbeta&lt;br /&gt;
diagnostiska prov för basfärdigheter i svenska och matematik.&lt;br /&gt; 
De kan användas i de individuella stödåtgärder som är nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Alternativkurser&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;På s. 9 i propositionen 1978/79:180 sägs: ”Det är otillfreds&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;ställande att elever och föräldrar redan när barnen går i årskurs 6&lt;br /&gt; 
tvingas göra tillval och välja kurser som sedan blir avgörande för&lt;br /&gt; 
elevernas fortsatta studier och yrkesliv. Ett sådant system har i betydande&lt;br /&gt;
omfattning missgynnat många barn och lett till en påtaglig social&lt;br /&gt; 
snedrekrytering vid val av yrke och utbildning.” På s. 50 kan man läsa:&lt;br /&gt; 
”Eleverna tvingas nu i årskurs 6 välja ämnen, om vars innebörd de är&lt;br /&gt; 
föga orienterade.” Skolöverstyrelsen har följdriktigt föreslagit att alternativkurserna&lt;br /&gt;
i matematik och engelska skall avskaffas, likaså i B-språken.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Föredraganden föreslår däremot att altemativkurserna i matematik&lt;br /&gt; 
och engelska skall vara kvar. Olägenheterna för framtiden påstås i propositionen&lt;br /&gt;
försvinna genom att de formella kraven på särskild kurs tas&lt;br /&gt; 
bort från de gymnasielinjer där sådana krav nu finns. Men det ändrar&lt;br /&gt; 
ingenting på den nödvändiga kunskapsnivån. Alla förstår att skall man&lt;br /&gt; 
kunna hävda sig bland kamraterna på en viss gymnasielinje måste man&lt;br /&gt; 
ha samma förkunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Eftersom erfarenheterna hittills i grundskolan visat att alternativvalen&lt;br /&gt; 
leder till en social snedrekrytering till gymnasiet bör alternativvalen avskaffas.&lt;br /&gt;
Grundskolans främsta målsättning var från början att vara&lt;br /&gt; 
socialt utjämnande. Den målsättningen bör bibehållas. Vi föreslår därför&lt;br /&gt; 
att alternativkurserna avskaffas så fort läromedlen hunnit anpassas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det lokala ansvarstagandet&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;På s. 114 i propositionen påpekas: ”Formerna för skolans arbete och&lt;br /&gt; 
organisation har stor betydelse som förebild för eleverna. Om skolan&lt;br /&gt; 
präglas av en byråkratisk organisation blir detta den bild eleven för med&lt;br /&gt; 
sig ut från skolan och i framtiden kan vilja omsätta ute i samhället.”&lt;br /&gt; 
I SIA-debatten talades det mycket om att skolan och samhället borde&lt;br /&gt; 
knytas närmare varandra och att skolans hierarkiska styrelseskick måste&lt;br /&gt; 
brytas. Förslaget om en bestyrelse var ett uttryck för detta. Ingenting av&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79: 2635&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;detta har förverkligats. Ingenting sägs heller härom i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1978/79:181 finns förslag som ger möjligheter för&lt;br /&gt; 
kommunerna att införa distriktsnämnder som kan ta det lokala ansvaret&lt;br /&gt; 
för resp. område. För skolans del sägs att frågan f. n. bereds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill i detta sammanhang påpeka att det är mycket väsentligt att&lt;br /&gt; 
även skolan kan få den kontakt med sin närmiljö som inrättandet av&lt;br /&gt; 
distriktsnämnder kan leda till. Då blir också skolan demokratiskt styrd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relationen skola—familj&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrarnas kontakter med skolan sker givetvis främst genom barnen.&lt;br /&gt; 
Direktkontakt med lärarna sker inte i den utsträckning som är önskvärd&lt;br /&gt;
för att föräldrarna skulle kunna stödja barnen i deras arbete. I läroplan&lt;br /&gt;
för grundskolan -69 behandlas kontakten mellan hem och skola,&lt;br /&gt; 
och där tas även upp den frivilliga verksamhet som finns i Hem och&lt;br /&gt; 
skola-föreningar. Dessa har tyvärr inte fungerat så att de aktiverar alla&lt;br /&gt; 
föräldrar i kontakten med skolan. Genom den verksamhet som nu bedrivs&lt;br /&gt;
har dessa frivilliga organisationer snarare bidragit till att uppehålla&lt;br /&gt;
klassamhället i skolan. Bristande intresse från föräldrarnas sida&lt;br /&gt; 
ger deras barn problem i skolan, och det är dessa föräldrar som skolan&lt;br /&gt; 
måste nå med sina kontakter. De frivilliga organisationer som verkar&lt;br /&gt; 
bör ges stöd, men detta bör kompletteras med att skolan får huvudansvaret&lt;br /&gt;
för kontakten mellan hemmen och skolan. En omfattande&lt;br /&gt; 
experimentverksamhet bör komma till stånd beträffande hur man skall&lt;br /&gt; 
knyta både föräldrar och folkrörelser till skolans arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att ökad opinionsbildning bör sättas in för att engagera föräldrarna&lt;br /&gt;
i skolarbetet. Föreningar av skilda slag bör utveckla former&lt;br /&gt; 
för samverkan med skolan. Skolan bör få huvudansvaret för föräldrakontakten,&lt;br /&gt;
och regler bör utformas för hur denna kontakt bör upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1978/79:180&lt;br /&gt; 
hemställer att regeringen vid den vidare handläggningen av&lt;br /&gt; 
läroplan för grundskolan m. m. beaktar följande punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;1. att religionsämnet ges en rättmätig del av den tilldelade tiden&lt;br /&gt; 
och ett innehåll som angetts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;2. att betygen bör avskaffas även i årskurserna 8 och 9 samt att&lt;br /&gt; 
diagnostiska prov för basfärdigheter i svenska och matematik&lt;br /&gt; 
bör utarbetas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;3. att alternativkurser bör avskaffas så fort som läromedlen&lt;br /&gt; 
hunnit bli anpassade,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79: 2635&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;4. att distriktsnämnder bör införas inom skolstyrelserna för att&lt;br /&gt; 
nå ett större lokalt ansvar inom resp. område,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;5. att kontakten mellan skolan och hemmen byggs ut och att&lt;br /&gt; 
skolan får huvudansvaret för att kontakten upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 23 april 1979&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EVERT SVENSSON (s) BERTIL ZACHRISSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EVERT SVENSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL ZACHRISSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022635</dok_id>
<subtitel>av Evert Svensson och Bertil Zachrisson</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2635.pdf</filnamn>
<filstorlek>153796</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för grund  skolan m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D48626D6-D17E-44BA-B09C-852FBEBB2554</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>