3092990G20226341978/792634motmotMotion 1978/79:2634 av Rolf Rämgård m.fl.MotionMotion263401979-04-23 00:00:002014-11-03 21:21:182014-11-03 00:00:00med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för grundskolan m. ni.av Rolf Rämgård m.fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G2022634/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G2022634https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022634
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion<br />
1978/79: 2634</p>
<p>av Rolf Rämgård m.fl.</p>
<p>med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för grundskolan<br />
m. ni.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>I motion 1978/79: 524 i anledning av årets budgetproposition föreslog<br />
vi att regeringen skulle godta Sö:s förslag om ny läroplan i vad avser<br />
ämnet gymnastik och idrott. Dessutom borde i de läroplansförslag som<br />
regeringen utarbetar ingå direktiv och anvisningar av schematekniska<br />
lösningar som gör det möjligt att förlänga tiden per gång i ämnet gymnastik<br />
och idrott.</p>
<p>Regeringens avlämnade läroplansförslag innebär att den utökning av<br />
ämnet gymnastik och idrott som SÖ föreslagit på lågstadiet har tagits<br />
bort. Man har inte heller i propositionen föreslagit någon kompensation<br />
för detta. Detta är beklagligt, i synnerhet som det drabbar lågstadieelever,<br />
där den motoriska färdigheten är så viktig i just den åldern.</p>
<p>Vi upprepar vad vi i tidigare motioner till riksdagen föreslagit om<br />
nödvändigheten att utöka tiden för fysisk träning i skolan.</p>
<p>Eleven skall ges sådan fysisk träning som är anpassad efter hans eller<br />
hennes förutsättningar.</p>
<p>Det är ett absolut krav att eleven skall kunna hinna klä av sig, få en<br />
hel lektionstimme, hinna duscha och klä på sig, innan nästa lektion börjar.<br />
Det finns i dag på olika skolor i landet schematekniska lösningar<br />
som tillgodoser detta krav. Men det är angeläget att detta införs överallt<br />
i våra skolor.</p>
<p>Under de senaste åren har forskarna vid våra högskolor visat ett allt<br />
större intresse för gymnastikämnet. Lärarhögskolorna i Umeå, Stockholm<br />
och Göteborg har i specialuppsatser redovisat en del forskningsresultat.<br />
Resultaten är inte på något sätt sensationella, men de visar på<br />
en del svagheter i den nuvarande utformningen.</p>
<p>L. M. Engström och G. Hedberg, Umeå högskola, har efter studier<br />
av gymnastikundervisningen i klasserna 8 och gymnasiet årskurs 2 kommit<br />
fram till följande:</p>
<p>1. Undervisningens innehåll varierar kraftigt mellan lärarna. En fast<br />
studiegång grundad på vetenskap och systematiserad lärarerfarenhet<br />
efterlyses.</p>
<p>2. Det bör göras en översyn av kursplanerna för gymnastik- och<br />
idrottshögskolorna.</p>
<p>3. Skolans lokaler och utrustning bör ställas till elevernas förfogande<br />
efter skoldagens slut.</p>
<p>4. Undervisningen måste anpassas efter den enskilda elevens förutsättningar<br />
och intresse.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2634</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>5. Samundervisning bör förekomma oftare.</p>
<p>6. Ämnet bör få ett mera tidsenligt namn, t. ex. idrott.</p>
<p>Dagens tätbebyggelse och speciellt höghusboende minskar barnens<br />
fria lekytor, och samhällets barnstugor och lekskolor kan inte ge fullgod<br />
ersättning. I Stockholm ger endast var fjärde lekskola barnen möjlighet<br />
till en promenad utomhus, och inomhuslokalerna är för trånga<br />
för att man där skall kunna tillgodose barnens rörelsebehov.</p>
<p>Om barnens rörelse- och aktivitetsbehov inte tillfredsställs leder detta<br />
i första hand till dålig fysisk utveckling. I andra hand kan det leda till<br />
psykiska besvär, såsom apati och aggression. Ett barn som har dålig fysik<br />
och dålig motorisk färdighet har ofta svårigheter i umgänget med andra<br />
barn och kan få svårigheter med den sociala anpassningen.</p>
<p>När barnen kommer till småskolan har de bara en lektion i gymnastik<br />
per vecka under första läsåret. Av de 40 minuterna går ofta 20 minuter<br />
till av- och påklädning för dessa barn.</p>
<p>Till detta kommer att gymnastiken skötes av klasslärare och inte av<br />
specialutbildad gymnastiklärare. En del av dessa klasslärare har genomgått<br />
en sammanlagt 50-timmars utbildning i detta ämne under sina<br />
studier vid lärarhögskolan. Gymnastikämnets metodik och målsättning<br />
skiljer sig avsevärt från andra skolämnens och därför krävs det specialutbildning<br />
av ledarna i detta ämne.</p>
<p>Mellan- och högstadiet har 3 X 40 minuters lektioner i veckan. Om<br />
man analyserar vad som skall ske inom den tiden, med omklädning,<br />
gångtid, närvarokontroll och duschning, blir den effektiva tiden för träning<br />
och aktivitet 15—20 minuter. Det finns också andra nackdelar med<br />
dessa korta gymnastiklektioner. Läraren har i många fall tröttnat på att<br />
höra eleverna klaga på att de inte hinner duscha efter träningen, vilket<br />
måste vara högst otillfredsställande. Gymnastikläraren vill heller inte<br />
ta emot anmärkningar från sina kollegor att eleverna tilltid kommer<br />
för sent till deras lektioner. Därför släpper han klassen 7—8 minuter<br />
innan det ringer ut.</p>
<p>En genomgripande översyn av den fysiska träningen i skolan måste<br />
göras för att få den att fungera tillfredsställande. Hur skulle vi vuxna<br />
reagera om vi för fysisk träning och rekreation fick 40 minuter som<br />
skulle inkludera omklädning, framtagning av redskap, 20 minuters träning,<br />
påklädning och dusch, och ovanpå det skulle vi rusa på ett sammanträde.<br />
Inte många skulle frivilligt gå till träningshallen, inte ens de<br />
mycket intresserade. Vi vill ha lugn och trivsel när vi idrottar. Det vill<br />
skolungdomen också ha.</p>
<p>Det finns i dag möjligheter att komma till rätta med problemet genom<br />
s. k. modulsystem. Försöksverksamhet pågår också på en del skolor för<br />
att förbättra gymnastiklektionerna. Men de åtgärder som har vidtagits<br />
hittills har varit beroende på vederbörandes intresse vid den eller den<br />
skolan.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2634</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Ämnet fysisk fostran är av så stor och grundläggande betydelse att<br />
en generell omläggning av ämnet är nödvändig för att alla elever i<br />
landet skall få en riktig fysisk fostran.</p>
<p>Genom den ökade motoriseringen i dagens samhälle får eleven i dag<br />
inte den naturliga motion som eleverna fick för 15—20 år sedan. Detta<br />
måste kompenseras genom ökad fysisk träning i skolan för att främja<br />
den friskvård som myndigheterna numera villigt ansluter sig till. Bäst<br />
angriper man problemet genom en väl uppbyggd fysisk träning i skolan,<br />
vars mål inte skall vara att producera stjärnor för idrotten, utan att<br />
skänka eleven en god fysik, att motivera individen för fysisk aktivitet.<br />
Vi har bara en kropp, den får vi dras med hela vårt liv och därför är<br />
det viktigt att vi så tidigt som möjligt lär oss att sköta den.</p>
<p>Genom att ge eleven motivation för fysisk träning, för egen del och<br />
med utgångspunkt i egna förutsättningar, blir denna en naturlig del av<br />
elevens livsstil även när han eller hon gått ut skolan.</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:44px;">1. att riksdagen beslutar utöka timantalet i ämnet gymnastik och<br />
idrott i första hand för lågstadiet, i enlighet med vad som anförts<br />
i motionen,</p>
<p style="margin-left:44px;">2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna<br />
vad som anförts i motionen om inriktningen av ämnet gymnastik<br />
och idrott i skolan.</p>
<p>Stockholm den 23 april 1979<br />
ROLF RÄMGÅRD (c)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>ELIS ANDERSSON (c)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="text-align:right;">KARL-ERIC NORRBY (c)</p>
</div>
</div>
</div>
0ROLF RÄMGÅRDc1undertecknare0ELIS ANDERSSONc2undertecknare0KARL-ERIC NORRBYc3undertecknareG2022634av Rolf Rämgård m.fl.mot_197879__2634.pdf93114pdfmed anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för grundskolan m. ni.https://data.riksdagen.se/fil/7FC42D40-1D1A-4A9A-83AD-B583FAD598DB