3092987 G2022631 1978/79 2631 mot mot Motion 1978/79:2631 av Gösta Bohman m. fl. Motion Motion 2631 0 1979-04-23 00:00:00 2014-11-03 21:21:16 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79: 180 om läroplan för grundskolan m. m. av Gösta Bohman m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022631/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022631 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022631 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>Mot. 1978/79:2631</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">Motion<br /> 1978/79: 2631</p> <p style="margin-left:3px;">av Gösta Bohman m. fl.</p> <p style="margin-left:3px;">med anledning av propositionen 1978/79: 180 om läroplan för<br /> grundskolan m. m.</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">Allmänna synpunkter</p> <p style="margin-left:3px;">I moderata samlingspartiets partimotion 1978/79: 1108 redovisas i avsnittet<br /> En skola för livet partiets syn på flera viktiga skolpolitiska frågor.<br /> I detta avsnitt preciseras ett antal utgångspunkter som bör gälla vid<br /> utarbetandet av en ny läroplan för grundskolan:</p> <p style="margin-left:13px;">o Läroplanen måste medge varje enskild elev en studiegång som är<br /> anpassad till hans eller hennes egenart, mognad, begåvningsprofil och<br /> intressen.</p> <p style="margin-left:3px;">o Det är ofrånkomligen nödvändigt att skolan ger alla elever goda basfärdigheter<br /> i svenska och matematik,<br /> o Målnivån för basfärdigheter i svenska och matematik måste fastställas<br /> centralt.</p> <p style="margin-left:13px;">o Mål och riktlinjer måste fastställas centralt, liksom också tim- och<br /> kursplaner, i syfte att i utbildningsväsendet bevara en sådan grad av<br /> enhetlighet att alla kan erhålla en likvärdig utbildning oavsett var<br /> de bor.</p> <p style="margin-left:13px;">0 Läroplanens mål och riktlinjer skall gälla hela den samlade skoldagen;<br /> hela skoldagen skall ha ett klart uttalat pedagogiskt syfte.<br /> Skolöverstyrelsens förslag till ny läroplan uppfyllde inte dessa krav.</p> <p style="margin-left:3px;">Remissinstanserna har också utsatt förslaget för en förödande kritik.<br /> Det är tillfredsställande att regeringen delar vår grundsyn och utformat<br /> ett förslag som klart avviker från skolöverstyrelsens.</p> <p style="margin-left:3px;">Den framlagda läroplanspropositionen utgår i huvudsak från de principer<br /> och riktlinjer som trepartiregeringen drog upp, vilket moderata<br /> samlingspartiet hälsar med tillfredsställelse. Propositionen saknar dock</p> <p style="margin-left:3px;">1 vissa stycken en fast och konsekvent linje och innehåller ett stort antal<br /> oprecisa formuleringar, något som ger ett opportunistiskt intryck. På<br /> väsentliga områden finns det anledning att rikta allvarlig principiell<br /> kritik mot propositionens förslag; i andra avseenden måste preciseringar<br /> ske vid riksdagsbehandlingen.</p> <p style="margin-left:3px;">Ingenstans i propositionen nämns det att skolan måste ställa krav.<br /> Men med krav följer ansvar och en insikt om att man även som ung<br /> räknas i vårt samhälle. Vi anser att detta klart måste utsägas i en ny<br /> läroplan.</p> </div> <div class="block ml_6"><p style="margin-left:3px;">1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2631</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2631</p> </div> <div class="block ml_41"><p>2</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Skola för att lära</p> <p>Trots betoningen av fasta kunskaper och goda färdigheter kan man<br /> inte i propositionen finna en entydig plädering för att kunskaper och<br /> färdigheter skall värderas högt. Föredragande statsrådet hävdar att<br /> kunskapssynen har ändrat karaktär. Moderata samlingspartiet tar avstånd<br /> från sådant illusionsmakeri, som varit ett av den socialdemokratiska<br /> skolpolitikens främsta kännetecken. Vi känner nu resultatet av<br /> många års experimenterande och kan avläsa facit i en rad undersökningar.<br /> Avsaknad av kunskaper eller bristande färdigheter kan och får<br /> aldrig rättfärdigas med hänvisning till förändrade kunskapsbegrepp.<br /> Moderata samlingspartiet hävdar att vikten av goda kunskaper och färdigheter<br /> måste slås fast, och att det är skolans främsta uppgift att förmedla<br /> kunskaper och färdigheter.</p> <p>Alla elever måste få möjlighet att skaffa sig goda basfärdigheter. Den<br /> som inte på ett godtagbart sätt kan tala, läsa, skriva eller räkna kan inte<br /> heller fungera tillfredsställande i det modema samhället. Skolan får<br /> därför inte svika de svagpresterande eleverna i tron eller med förevändningen<br /> att färdighetsbegreppet breddats. Vi finner det angeläget att basfärdigheter<br /> klart definieras som förmågan att tala, läsa, skriva och räkna.<br /> Vidare bör det av läroplanen framgå att sådana färdigheter inte kan<br /> vinnas utan att också formella övningar får ett utrymme.</p> <p>Användbara diagnosinstrument måste tillhandahållas. På så sätt erhålles<br /> beslutsunderlag för resursfördelningen då det gäller stödinsatser,<br /> gruppindelning och anpassad studiegång.</p> <p>Några remissinstanser har uttalat önskemålet att eleverna i tillvalen<br /> skulle kunna få välja att fördjupa sig i något av de obligatoriska ämnena.<br /> Skolministern avvisar detta och hävdar att det skulle leda till en<br /> differentiering inom skolan liksom en fortsatt könssegregation. Moderata<br /> samlingspartiet vänder sig bestämt mot detta resonemang och hävdar<br /> att eleverna under sina skolår måste ha rätt att tillägna sig så mycket<br /> kunskaper som möjligt.</p> <p>Moderata samlingspartiet har länge förespråkat en förstärkning av<br /> de naturvetenskapliga ämnena, och propositionens förslag på detta område<br /> är därför positiva. I propositionen hävdas dock att teknik och naturvetenskap<br /> behöver förstärkas av demokratiska och metodiska skäl<br /> och att detta måste innebära en orientering bort från traditionellt upplagt<br /> stoff i främst fysik och kemi, som anses vara utformat för utbildning<br /> av specialister. Detta uttalande kan endast förklaras av bristande<br /> kunskaper om de grundläggande insikter som förmedlas på här avsett<br /> stadium, insikter som måste anses nödvändiga för förståelse av de<br /> grundläggande sammanhangen i natur, miljö och teknik.</p> <p>Samverkan förskola — lågstadium</p> <p>Vad gäller samverkan förskola—lågstadium synes föredraganden<br /> mena att behov finns att närma lågstadiet till förskolan. I stället bör för</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2631</p> </div> <div class="block ml_43"><p>3</p> </div> <div class="block ml_5"><p>skolans pedagogiska uppgift understrykas och förskolan närmas lågstadiet.<br /> Det finns inget behov av att ytterligare ”förbarnsliga” barn;<br /> tvärtom är ett av de stora felen i dagens förskola och skola att barns<br /> kapacitet att utvecklas och lära inte tas till vara i tillräcklig utsträckning.</p> <p style="margin-left:3px;">Sambandet mellan grundskola och gymnasieskola</p> <p style="margin-left:3px;">I propositionen föreslås att grundskolan frikopplas från gymnasieskolan<br /> genom att alla studieval på högstadiet i grundskolan skall ge behörighet<br /> till samtliga linjer i gymnasieskolan. Motivet för en sådan förändring<br /> anges vara att den sociala snedfördelningen förstärks med nuvarande<br /> konstruktion av högstadiet. Att den föreslagna frikopplingen<br /> skulle förändra den sociala snedfördelningen ter sig osannolikt och för<br /> också med sig ett flertal negativa effekter.</p> <p style="margin-left:3px;">Det moderna samhället blir alltmer komplicerat och kräver allt högre<br /> genomsnittlig utbildningsnivå hos medborgarna. Särskilt arbetsmarknadens<br /> utveckling mot högt specialiserade yrkesroller förutsätter god utbildning<br /> före utträdet i arbetslivet. Utbildning på gymnasienivå har blivit<br /> en nödvändig förutsättning för att ungdomar skall få fotfäste på arbetsmarknaden.<br /> Det är mot denna bakgrund orimligt och verklighetsfrämmande<br /> att betrakta grundskolan såsom skild från gymnasieskolan<br /> eller som en avslutad utbildning. Grundskolan skall förbereda för fortsatta<br /> studier i en eller annan form och måste således vara utformad<br /> efter de krav som ställs på och under den fortsatta utbildningen.</p> <p style="margin-left:3px;">Med den föreslagna förändringen av tillträdeskraven till de treåriga<br /> linjerna i gymnasieskolan riskerar man dels att bädda för studiemisslyckanden<br /> i individuella fall genom att förespegla tillräckliga förkunskaper<br /> för dessa linjer, dels att utbildningens kvalitet sänks p. g. a. för dåliga<br /> förkunskaper i vissa ämnen, något som också får effekt för högskolans<br /> del. Vidare kommer den tendens till taktiska val som redan är ett<br /> problem att förstärkas. Det måste understrykas att det härvidlag regelmässigt<br /> är de svaga eleverna som drabbas.</p> <p style="margin-left:3px;">För den som finner att man gjort ett felaktigt val i grundskolans högstadium<br /> finns i dag möjligheter att välja om. Den som avbryter sin utbildning<br /> efter avslutad grundskola måste också få förnyade chanser att<br /> söka till gymnasieskolans alla linjer efter att ha behörighetskompletterat<br /> eller ”läst upp” sina grundskolebetyg i relevanta ämnen. Inget val<br /> i grundskolan får skapa utbildningsmässiga återvändsgränder; alla individer<br /> skall kunna erbjudas möjligheter till gymnasiestudier på valfri<br /> linje utan att kraven på förkunskaper behöver sänkas eller att individerna<br /> erhåller felaktiga föreställningar om de krav som ställs för dessa<br /> linjer.</p> <p style="margin-left:3px;">Allt pekar på att sambandet mellan grundskola och efterkommande<br /> utbildning snarare kommer att förstärkas i framtiden. Propositionens<br /> förslag på denna punkt är därför otidsenligt och bör avvisas.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2631</p> </div> <div class="block ml_41"><p>4</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Skolans internationalisering</p> <p>Vårt internationella beroende växer från dag till dag, vilket betyder<br /> att vi måste motverka tendenser till nationell isolering. För ett litet<br /> land som Sverige blir medborgarnas språkkunskaper av stor betydelse.<br /> Vår levnadsstandard är beroende av hur näringslivet lyckas på exportmarknaden,<br /> något som kräver internationellt orienterade affärsmän<br /> med goda språkkunskaper. Även forskare, yrkesarbetare och tjänstemän<br /> kommer att behöva god språklig utbildning i framtiden.</p> <p>Mot denna bakgrund är förslaget att alternativkurserna i B-språk<br /> skall avskaffas oacceptabelt. Motiveringen i propositionen är att det är<br /> ett frivilligt ämne och ett nybörj arämne. Det finns ingen anledning, enligt<br /> skolministern, att i det frivilliga kursutbudet erbjuda mer än en<br /> B-språkkurs. Det bör påpekas att allmän och särskild kurs har tillkommit<br /> för att förbättra undervisningen i färdighetsämnen. Också B-språk<br /> är färdighetsämnen.</p> <p>Valfrihet</p> <p>En ny läroplan måste bereda större utrymme för individuella val.<br /> Det är därför glädjande att propositionen betonar det fria studievalets<br /> betydelse.</p> <p>Det bör dock vara en målsättning att eleverna inte väljer studieväg<br /> utifrån sociala eller könsmässiga utgångspunkter. Föredragande statsrådet<br /> hävdar att ett av skälen till den sociala snedrekryteringen är att<br /> eleverna måste välja tillval och olika kurser redan i årskurs 6. Påståendet<br /> ”att detta system har i betydande utsträckning missgynnat många<br /> barn och lett till en påtaglig social snedrekrytering” förs fram, men<br /> styrks inte med några bevis. Forskningen på detta område torde vara<br /> enig om att eleverna i tolvårsåldern når en intressemognad, vilket också<br /> är skälet till att man vid grundskolans införande där ville bredda elevernas<br /> möjligheter att välja.</p> <p>Om man skall angripa den sociala snedrekryteringen, bör man ge<br /> skolan möjligheter att spela en mera aktiv roll, när det gäller att få<br /> eleverna att välja utifrån förutsättningar och intressen.</p> <p>Även de könssneda valen utgör ett problem. De förslag i propositionen<br /> som syftar till att angripa könsrollstänkandet ger ett splittrat intryck.<br /> Förslaget att begränsa den lokala friheten att organisera ett fritt<br /> studieval genom kravet på att kurser inte får anordnas där man kan<br /> förutse en sned könsfördelning är ett exempel. Detta förslag innebär en<br /> allvarlig inskränkning i valfriheten, och effekterna kan bli egendomliga.<br /> Antag att en flicka väljer en kurs med teknisk inriktning. I övrigt söker<br /> bara pojkar. Skall hon då hindras från ett sådant val, trots att man kan<br /> förutsätta att det är mycket medvetet från hennes sida?</p> <p>En målmedveten satsning på att förhindra könssneda val måste börja</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2631</p> </div> <div class="block ml_43"><p>5</p> </div> <div class="block ml_5"><p>redan på lågstadiet. Under hela grundskoletiden bör moment som berör<br /> praktiska färdigheter, nödvändiga i vardagslivet, kunskaper om<br /> barn- och familj efrågor och konsumentfrågor samordnas och vara gemensamma<br /> för pojkar och flickor. Då finns det stora förhoppningar att<br /> man under låg- och mellanstadiet har påverkat barnens könsrollstänkande,<br /> så att deras möjligheter att göra ett icke könsstyrt val på högstadiet<br /> betydligt ökar.</p> <p>Jämlikhet</p> <p>I propositionen betonas att den allvarligaste ojämlikheten i dagens<br /> skola är att många elever har stora och irreparabla kunskapsblottor i<br /> elementära avseenden. Det framhålls att skolan kan bidra till att förstärka<br /> en ojämlikhet i samhället, om man försummar att lägga en god<br /> grund av basfärdigheter. Moderata samlingspartiet instämmer i denna<br /> bedömning.</p> <p>Den socialdemokratiska skolpolitiken synes vilja utgå från att alla<br /> elever har samma förutsättningar, vilket är i grunden felaktigt och en<br /> missriktad jämlikhetsideologi. Resultatet har också blivit att många elever<br /> fått sin självkänsla försvagad eller knäckt. Synen på människorna<br /> som jämlika, dvs. lika värda, måste innebära att man har respekt för<br /> elevers olika förutsättningar och intressen.</p> <p>Studier behöver inte nödvändigtvis betyda teoretiska studier. Även<br /> elever med annan begåvningsprofil och andra förutsättningar är nödvändiga<br /> och betydelsefulla i vårt samhälle. Ju mångsidigare innehåll<br /> skolan kan erbjuda, desto lättare blir det för elever att finna områden,<br /> ämnen och aktiviteter där de kan nå framgång. Med framgång följer en<br /> förstärkt självkänsla vilket också medför att eleven kan ställa krav på<br /> sig själv, men också på undervisningen. Skolan skall motsvara dessa<br /> krav, men också ställa krav på eleverna. En falsk jämlikhetsideologi och<br /> kollektiva lösningar leder till en kravlös skola. En skola utan krav skapar<br /> passiva och likgiltiga elever med dåligt självförtroende. En sådan<br /> attityd hos eleverna gentemot skola och utbildning kan utvecklas till<br /> ett allvarligt utbildningshandikapp under resten av livet.</p> <p>Vi människor är olika men lika mycket värda; en falsk jämlikhetssyn<br /> innebär en grymhet, särskilt mot dem som inte har så goda förutsättningar<br /> för teoretiska studier. Propositionens antydan om att vissa moment<br /> från särskild kurs i matematik skall tillföras allmän kurs innebär<br /> att man ytterligare försvårar för dem som har svårt för matematik.</p> <p>Det är enligt moderata samlingspartiets mening utomordentligt viktigt<br /> att reell jämlikhet främjas i skolan. Därför bör eleverna, särskilt i<br /> den fria sektorn av undervisningen, tränas till samverkan genom sådan<br /> arbetsmetodik att olika intresseinriktningar och begåvningstyper får<br /> samarbeta och bidraga med sin speciella förmåga, antingen den är t. ex.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2631</p> </div> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_3"><p>höggradigt teoretisk, renodlat praktisk eller estetisk. På så sätt skulle<br /> eleverna inse att vi alla behöver varandra för ett gott resultat.</p> <p>Föräldrainf ly fan det</p> <p>Samverkan mellan skola och hem är väsentlig. Samarbete skall inte<br /> enbart syfta till att ge föräldrarna information om elevernas prestationer<br /> och uppförande utan måste i lika hög grad ge föräldrarna möjlighet<br /> att ställa krav på skolan att tillsammans med lärarna och annan skolpersonal<br /> arbeta fram en gemensam syn på barnens fostran. Den s. k.<br /> normgruppens arbete bör därvid kunna utgöra ett värdefullt underlag.<br /> Som påpekas i motion 1978/79: 1108 bör föräldrarnas rätt till inflytande<br /> på sina barns skolgång klarare framgå i skollagen. Deras aktiva medverkan<br /> i skolans vardag är väsentlig.</p> <p>Likaså är det ytterst angeläget att förslag om skolnämnder snarast<br /> föreläggs riksdagen. Trepartiregeringen avsåg att lägga en proposition<br /> under innevarande riksmöte. Folkpartiregeringen hävdar däremot att<br /> utfallet av propositionen om ökad kommunaldemokrati först måste avvaktas.<br /> Ett ökat medinflytande för föräldrar och elever i skolan får<br /> dock aldrig och behöver aldrig komma i konflikt med den politiska demokratin.<br /> Den frågan har redan lösts i samband med att MBL och<br /> LOA infördes. Frågor som berör den offentliga verksamhetens mål, inriktning,<br /> omfattning och kvalitet är och förblir förbehållna det politiska<br /> beslutsområdet. Det är inom dessa frågeområden som det finns anledning<br /> att vidga den politiska kommunala demokratin genom införande<br /> av kommundelsråd och institutionsstyrelser. Skall sådana organ fullgöra<br /> politiska uppgifter, måste dessa delegeras från de nuvarande politiska<br /> organen i kommunen. För skolans del är det alltså fråga om att<br /> flytta ut en del av skolstyrelsens arbete, så att det kommer närmare de<br /> enskilda skolorna. Det finns ingen anledning att låta en sådan utveckling<br /> lägga hinder i vägen för en vidgad intressentdemokrati inom skolan.<br /> Skolnämndsförslaget syftar inte till att ta ifrån politikerna deras<br /> inflytande över skolan.</p> <p>Skolan och arbetslivet</p> <p>Den praktiska yrkesorienteringen (PRYO) och studie- och yrkesorienteringen<br /> (SYO) är två av skolans viktigaste medel att öka elevernas<br /> kunskaper om arbetslivet och dess villkor. Syftet med SYO och PRYO<br /> måste dock noggrannare definieras.</p> <p>SYO skall ge information om hur arbetsmarknaden ser ut, om vad<br /> som väntar eleverna när de kommer ut i arbetslivet och om vilka arbeten<br /> som står till buds för dem som inte går vidare till gymnasieskolan.<br /> På så sätt kan SYO medverka till att göra ungdomarnas önskemål och<br /> förväntningar mera verklighetsförankrade.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2631</p> </div> <div class="block ml_43"><p>7</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Eleverna bör redan tidigt i grundskolan få träffa yrkesverksamma —<br /> t. ex. barnens föräldrar — som kan komma till skolan och berätta om<br /> sitt arbete. Ännu viktigare är det att eleverna får en realistisk inblick i<br /> arbetslivet. PRYO bör vara mera träning i arbete än orientering härom.<br /> Eleverna bör få pröva på konkreta arbetsuppgifter, inte i första hand<br /> för att få yrkeskunskaper utan för att få en uppfattning om arbetsmiljö<br /> och vad arbetsgemenskap innebär. PRYO bör inte inriktas på bestämda<br /> yrken utan vara en skolning i arbetslivet.</p> <p>Även elevernas aktiva medverkan och ansvarstagande för varandra<br /> och för skolan som arbetsmiljö måste uppmuntras och främjas.</p> <p>Läroplanens utformning</p> <p>Den föreslagna uppbyggnaden av läroplanen i en första del med mål<br /> och riktlinjer samt tim- och kursplaner och en kommentardel som successivt<br /> förnyas och aktualiseras finner vi vara en god lösning. Det är<br /> dock väsentligt att läroplanen tjänar syftet att ge struktur åt skolarbetet<br /> och att alltså läraren genom läroplanen får hjälp att förklara för<br /> eleverna syftet med skolarbetet och med de olika ämnena.</p> <p>Det är vidare angeläget att studiegången genom grundskolan bildar<br /> en konsekvent och rationell enhet så att upprepningar undviks. Endast<br /> under denna förutsättning kan de föreslagna förändringarna i timplanen<br /> godtagas. Det måste även understrykas att lektioner och andra aktiviteter<br /> skall ingå i en pedagogisk helhet. Dock finner vi den föreslagna<br /> minskningen av tiden för samhällsorienterande ämnen — totalt fyra<br /> veckotimmar — vara ett alltför stort ingrepp i så väsentliga ämnen som<br /> historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap. Enligt vår<br /> uppfattning bör tiden för samhällsorienterande ämnen på högstadiet bibehållas<br /> och tiden för tillval sålunda minskas med en veckotimme.</p> <p>Den nya läroplanen måste få en sådan språklig utformning att den<br /> kan användas till att tala om vad eleverna skall göra i skolan. I nuvarande<br /> läroplan sägs att skolan skall ge eleverna undervisning, stimulera<br /> dem etc.; formuleringar som gör eleverna till objekt. Kraven på elevernas<br /> aktivitet bör prägla läroplanen.</p> <p>Läroplanen måste vidare skrivas på ett lättfattligt och klart språk.<br /> Svenska språknämnden bör granska läroplanen innan den fastställs.</p> <p>Genomförandet</p> <p>Det föreliggande läroplansförslaget anknyter till den existerande ämnesstrukturen<br /> i skolan och lärarutbildningen och de olika delarna i läroplanen<br /> har ett organiserat samband. Vidare ges förutsättningar för att<br /> valen får styras av den enskilda skolans resurser och inte tvärtom. Förslaget<br /> bygger på de erfarenheter som gjorts av gällande läroplan och<br /> innebär därför mera en vidareutveckling av denna än en helt ny läro</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2631</p> </div> <div class="block ml_42"><p>8</p> </div> <div class="block ml_4"><p>plan. Detta var också SIA-utredningens avsikt med dess förslag om en<br /> begränsad översyn.</p> <p>Mot denna bakgrund kan vi inte godta förslaget att tiden för genomförandet<br /> av en ny läroplan skall utsträckas till tre år efter riksdagsbeslutet.<br /> Skolöverstyrelsen föreslog för sin del två år. Mot bakgrund av<br /> den allvarliga situation som skolan befinner sig i finns det snarare anledning<br /> att söka forcera genomförandet. Det torde vara möjligt att tilllåta<br /> skolor att successivt börja arbeta efter den nya läroplanen. Föredraganden<br /> hänvisar bl. a. till att kursplanerna måste omarbetas i förhållande<br /> till skolöverstyrelsens förslag. Detta bör inte hindra att man<br /> snarast söker ändra arbetssättet, införa temastudier och ändra tillvalssystemet.<br /> Moderata samlingspartiet anser att den nya läroplanen skall<br /> vara genomförd senast två år efter riksdagens beslut.</p> <p style="text-align:right;">Betygsättningen i grundskolan</p> <p>Propositionen behandlar betygsfrågan summariskt, vilket är anmärkningsvärt<br /> mot bakgrund av de många utredningar som redovisats inledningsvis<br /> i propositionen, av den livliga debatt som ägnats frågan samt<br /> av betygens betydelse för undervisningen. Förslaget synes också bygga<br /> på den felaktiga föreställningen att betygen utgör ett nödvändigt ont,<br /> vilket resulterat i den missriktade ambitionen att på sikt avskaffa betygen<br /> i skolan.</p> <p>I SIFO:s partisympatiundersökning i mars i år har, på uppdrag av<br /> moderata samlingspartiet, ställts en kompletterande fråga angående betygen.<br /> Den lyder: ”Tycker ni att betyg skall ges i skolan eller att de<br /> skall avskaffas?” 79 % av väljarna vill att betyg skall ges i skolan även<br /> i framtiden. Endast 14 % anser att de bör avskaffas, medan 7 % är<br /> tveksamma.</p> <p>Övervikten av betygsanhängare är stor bland samtliga demokratiska<br /> partiers sympatisörer. Av moderater vill hela 98 % att skolbetygen skall<br /> vara kvar. Center- och folkpartister kommer inte långt efter med 87 %<br /> i båda fallen. Betygsmotståndarna är där 7—8 %. Bland socialdemokrater<br /> vill 70 % behålla betygen, medan 21 % vill avskaffa dem.</p> <p>Endast vpk har en majoritet av betygsmotståndare — 37 % för och<br /> 54 % mot betyg. Men de är inte flera än att ändå två av tre socialistväljare<br /> anser att betyg skall ges i skolan. Samma åsikt har nio av tio<br /> borgerliga sympatisörer.</p> <p>Det är därför, mot denna bakgrund, utomordentligt förvånande att<br /> propositionen innehåller förslag att på sikt avskaffa betygen. Moderata<br /> samlingspartiet motsätter sig en sådan utveckling och vill kraftigt avstyrka<br /> förslagen på denna punkt.</p> <p>Orsakerna till att vi i Sverige fått en så långvarig, intensiv och stundom<br /> hätsk betygsdebatt torde i huvudsak vara två. Den första är exis</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2631</p> </div> <div class="block ml_43"><p>9</p> </div> <div class="block ml_5"><p>tensen av det relativa betygssystemet, som inte i första hand betygsätter<br /> den enskilda elevens prestationer utan som är konstruerat för att rangordna<br /> eleverna. Moderata samlingspartiet har motsatt sig detta system<br /> redan från början. 1962 framförde vi i en motion: ”Allvarliga invändningar<br /> måste i princip resas mot den relativa betygsättningen. Med<br /> hjälp av denna kan enbart visas hur kompetensförhållandena gestaltar<br /> sig i en viss klass ett visst år. Det tillgodoser inte elevernas och föräldrarnas<br /> uppenbara intresse av att kunna göra sig en objektiv föreställning<br /> om styrka och svagheter i en elevs skolutbildning. Vi föreslår därför<br /> att betygsättningen skall ske med utgångspunkt från klart definierade<br /> kursfordringar.”</p> <p>Den andra orsaken torde vara det förakt för kunskaper som under<br /> en följd av år påverkat skolpolitiken i Sverige. Man har hävdat att det<br /> enda betydelsefulla är förmågan att använda kunskap, men inte beaktat<br /> att inhämtande av kunskaper måste föregå användning.</p> <p>Varken betygsmotståndarna eller propositionen har lyckats förklara<br /> hur man utan betyg skall kunna uppnå de positiva effekter som betygen<br /> hittills ostridigt har haft. Möjligheterna att förbättra betygssystemet och<br /> eliminera betygens negativa effekter har inte varit föremål för någon<br /> seriös diskussion.</p> <p>Skolan måste, genom alla stadier, ge en undervisning som främjar<br /> fantasi och upptäckarglädje och stimulera till självständigt arbete. En<br /> undervisning utan sådana inslag dödar studieintresset och främjar ensidigt<br /> receptiva begåvningstyper. Men skolåren måste också effektivt<br /> utnyttjas för inlärning av fakta och förvärvande av färdigheter i matematik,<br /> svenska och moderna språk. Dyrbar tid får inte förspillas, och<br /> eleverna skall lämna skolan med en sådan kunskapsstandard att de är<br /> väl rustade för vuxenlivet. Enligt moderata samlingspartiets mening är<br /> betygen därför nödvändiga i grundskola och gymnasieskola.</p> <p>Betygen kan inte sägas vara ett omistligt inslag i all utbildningsverksamhet.<br /> I t. ex. bildningsförbundens studiecirklar förekommer inte betygsättning.<br /> Studiecirkelstudier bedrivs utifrån den enskilde deltagarens<br /> bildningsbehov och inte för att ge denne någon speciell kompetens eller<br /> för att tillfredsställa arbetslivets behov.</p> <p>Situationen är annorlunda beträffande de studier som bedrivs för att<br /> ge kompetens för livet i vårt samhälle, för att ge yrkesutbildning eller<br /> förberedelse för utbildning på en högre nivå. Betygen fyller då en<br /> mängd nödvändiga funktioner.</p> <p>För det första är betygen nödvändiga för att utvärdera skolans arbete,<br /> för att kontrollera att de avsevärda resurser som avsätts för utbildning<br /> ger resultat.</p> <p>För det andra stimulerar betygen eleverna att göra sitt bästa. Betygen<br /> ger dem ett klart definierat mål för deras arbete i skolan. Eleverna har<br /> rätt att känna att de med egna ansträngningar kan påverka sin situa</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2631</p> </div> <div class="block ml_40"><p>10</p> </div> <div class="block ml_3"><p>tion. Elevernas ansvar för sitt eget arbete understryks. Men skolan sviker<br /> sitt ansvar om den försöker dölja för eleverna att de uppnår dåliga<br /> resultat i något eller några ämnen. Tvärtom skall skolan där sätta in<br /> stöd och hjälp och lära eleverna att klara sina motgångar utan att tappa<br /> fotfästet, utan att ge upp.</p> <p>I själva verket torde ett avskaffande av betygen i första hand drabba<br /> dem som man med denna åtgärd avsett att hjälpa. Den norske ekologen<br /> och socialisten Hartvig Sätra har sagt om betygen i skolan: ”En<br /> alltför liberal inställning leder till att barn från studieovana miljöer<br /> snabbt ger upp inför kunskapskrav medan barn från andra miljöer<br /> fungerar ungefär som förut. Alltså förlorar arbetarklassens barn på att<br /> betygen tas bort.”</p> <p>För det tredje gör betygen att eleverna tvingas anstränga sig även i<br /> moment och ämnen som de tycker är tråkiga, men som de måste lära<br /> sig för att klara sig senare i livet. Om betyg inte ges, har eleverna således<br /> ingen drivkraft att studera det som de finner mindre nöjsamt. Men<br /> studier är inte bara nöje utan också ansträngning, ibland ett enformigt<br /> pluggande av fakta.</p> <p>Om betygen avskaffas, är risken påtaglig att den allmänna kunskapsnivån<br /> sjunker. En elev kommer att vara duktig i matematik, därför att<br /> han är road av matematik. En annan kommer av samma skäl att vara<br /> duktig i historia. Men den bredd som samhället anser nödvändig, men<br /> som barn och ungdom inte alltid kan uppskatta, kommer att saknas.</p> <p>För det fjärde informerar betygen elever och föräldrar om goda resp.<br /> svaga prestationer. En sådan information behövs för att eleverna skall<br /> kunna inse var de bör öka sina ansträngningar och för att ge dem vägledning<br /> när det gäller yrkes- och utbildningsval. Föräldrar behöver<br /> denna information för att kunna hjälpa sina barn till bättre prestationer.<br /> Information kan ges på många sätt; skriftliga betyg ger dock eleven,<br /> hans kamrater och hans föräldrar möjlighet till kontroll av att betygsättningen<br /> sker rättvist och objektivt. Information i andra former<br /> kan uppfattas på skilda sätt. I fråga om formaliserade betyg torde riskerna<br /> för missuppfattningar och feltolkningar vara minimala; uppfattningen<br /> om vad de olika betygsstegen innebär överensstämmer hos lärare,<br /> föräldrar och elever.</p> <p>För det femte är en utvärdering av elevernas kunskaper och färdigheter<br /> en nödvändighet efter SIA-reformen. Det är den mest grundläggande<br /> förutsättningen för en fri och behovsinriktad resursfördelning<br /> där besluten fattas lokalt. Denna utvärdering måste ske mot de mål<br /> man ställt upp för verksamheten, centralt och lokalt. Det finns inga skäl<br /> att undanhålla elever och föräldrar detta utvärderingsresultat.</p> <p>För det sjätte behövs betygen för att garantera en rättvis intagning.<br /> Avnämare — efterföljande utbildningsförmer eller arbetsgivare — har<br /> ett klart intresse av att få besked om en sökandes formella kompetens,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2631</p> </div> <div class="block ml_42"><p>11</p> </div> <div class="block ml_5"><p>vilka kunskaper han eller hon besitter. Det finns i detta sammanhang<br /> anledning att understryka att det är fel att tala om bra och dåliga betyg.<br /> Alla betyg — höga som låga — är en vägledning för att erbjuda en elev<br /> rätt utbildning eller rätt sorts arbete.</p> <p>Under låg- och mellanstadiet behöver betygsättningen inte alltid ske<br /> genom formaliserad information, eftersom där finns klasslärare med<br /> möjlighet till en helhetssyn på eleven. Där kan betyg ersättas av kvartssamtal.<br /> Det är dock nödvändigt att precisera vad kvartssamtalens syfte<br /> skall vara: de skall gälla prestationerna och vara en ärlig redovisning av<br /> elevens resultat i förhållande till hans eller hennes egna förutsättningar,<br /> dvs. en individrelaterad bedömning. Vidare måste det ges en kursrelaterad<br /> information. Slutligen skall kvartssamtal liksom annan betygsättning<br /> kompletteras med avgivandet av ett positivt omdöme om eleven.</p> <p>Vid studieövergången mellan låg- och mellanstadiet bör betyg ges.<br /> Likaså behövs betygen inte minst i årskurs 6 för att utgöra information<br /> inför högstadiet. Och på högstadiet med många olika lärare är det<br /> ofrånkomligen nödvändigt med formella betyg. Också där skall dock<br /> betyg i olika ämnen kompletteras med positiva omdömen som kan gälla<br /> t. ex. samarbetsförmåga, ordningssinne, flit och omsorg om kamrater.</p> <p>Det bör klargöras för eleverna att det inte är möjligt att uppnå millimeterrättvisa.<br /> Vidare måste eleverna få klart för sig att betygen mäter<br /> aktuella prestationer, inte begåvning, möjlighet till framtida utveckling<br /> eller dylikt.</p> <p>Vid inget annat tillfälle än vid betygsöverlämnandet är det viktigare<br /> att ta tid på sig att kommentera betygsättningen och förklara vad betygen<br /> gäller. Det är en skyldighet som skolan inte kan och inte får undandra<br /> sig.</p> <p>Syftet med betyg är som ovan redovisats information, motivation och<br /> urval. Föredragande statsrådet avfärdar betygens roll som informationsoch<br /> motivationsinstrument med att ”det finns brister i betygen som<br /> informationsförmedlare. Motivation åstadkommes i första hand genom<br /> en engagerande undervisning”. Några resonemang därutöver förekommer<br /> inte, vilket är anmärkningsvärt.</p> <p>Regeringens enda motiv för betygens fortsatta existens är att de behövs<br /> av intagningsskäl. Därmed undergräver man på sikt betygssystemet,<br /> då man kraftigt understöder den kritik som hävdar att betygen endast<br /> tjänstgör som sorteringsinstrument. Man har vidare dramatiserat<br /> betygen i stället för att tona ned deras betydelse. Eleverna skall, enligt<br /> propositionen, gå sju år i skolan innan de får det första betyget. Deras<br /> möjligheter att under de två sista åren reparera brister och begångna<br /> misstag minskas därmed drastiskt.</p> <p>Moderata samlingspartiet ser med tillfredsställelse att den femgradiga<br /> skalan bibehålls. Få betygssteg gör betygsättningen mer dramatisk.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2631</p> </div> <div class="block ml_41"><p>12</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Flera betygssteg ökar rättvisan i betygen och ger eleverna större möjligheter<br /> att gå från ett steg till ett annat.</p> <p>Det är självfallet också tillfredsställande att betygssystemet nu modifieras.<br /> Det är däremot förvånande att föredraganden samtidigt tar<br /> avstånd från kursrelaterade betyg. Om elevernas prestationer inte skall<br /> relateras till kurserna, torde endast jämförelse med kamraterna återstå,<br /> och risken för att den relativa betygsättningen i realiteten lever kvar<br /> med alla dess nackdelar är betydande. De anvisningar som ges i propositionen<br /> att i normalfallet antalet fyror och tvåor skall vara fler än antalet<br /> femmor och ettor torde sakna allt värde för dem som skall sätta<br /> betygen.</p> <p>För närvarande finns bestämmelser som anger att nytt slutbetyg inte<br /> får ges till den som tidigare fått slutbetyg från grundskolan. Avsikten<br /> därmed är att förhindra konkurrenskomplettering, som ansetts drabba<br /> eftersatta grupper. I propositionen redovisas att antalet dispensansökningar<br /> till regeringen ökat. Betygsutredningen föreslog att man skulle<br /> få rätt att komplettera och förbättra sitt grundskolebetyg, dock tidigast<br /> efter tre år. Föredraganden föreslår utan närmare motivering en tidsgräns<br /> på fem år. Därvid konstaterar hon: ”Den som i vuxen ålder är<br /> beredd att satsa tid och kraft på förnyade studier på grundskolenivå i<br /> kommunal eller statlig vuxenutbildning har som regel starka skäl för<br /> detta. Det ligger i samhällets intresse att ta vara på detta studieintresse.”</p> <p>En konstlad gräns för s. k. konkurrenskomplettering bör avvisas.<br /> Även nyväckt studieintresse hos ungdom bör tillvaratas. Elever bör ha<br /> möjlighet att repetera en kurs för att få högre betyg. Kompetensbestämmelserna<br /> vid intagning till olika utbildningsvägar skall utgå från<br /> de kunskaper eleven måste besitta för att klara utbildningen, inte vid<br /> vilket tillfälle eller på vilket sätt dessa kunskaper inhämtats. Det nuvarande<br /> systemet ger eleverna bristande respekt för kunskaper och uppmuntrar<br /> missriktat taktiktänkande.</p> <p>Betygen är det hittills bästa instrumentet för urval till vidare utbildning.<br /> Riksdagen har 1964 och 1968 understrukit att elevernas önskemål<br /> måste vägas mot samhällets och arbetsmarknadens behov samt tillgängliga<br /> utbildningsresurser. Elevernas önskemål om gymnasieutbildning har<br /> under de senaste åren undergått stora förändringar. Obalansen är därför<br /> också kraftig på en stor del av linjerna. Lottning kan inte accepteras;<br /> det är en nödlösning som inte korresponderar med livet efter skolan.<br /> Att låta eleverna köa skulle på vissa studievägar inom kort medföra<br /> att ingen direktsökande från grundskolan skulle kunna få sitt<br /> förstahandsval tillgodosett då andra skulle vara före i kön.</p> <p>Eleverna har rätt att få sitt arbete bedömt. Det är den enskilda elevens<br /> faktiska prestationer som skall bedömas. Utvärderingen får inte<br /> utmynna i ett omdöme, som ger uttryck för lärarnas subjektiva tro om</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2631</p> </div> <div class="block ml_42"><p>13</p> </div> <div class="block ml_5"><p>vad eleverna har möjlighet att klara i framtiden. Utvärderingen skall<br /> först och främst gälla vad eleverna redan presterat, det som läraren vet<br /> — inte tror — något om. Moderata samlingspartiet ser med stor tillfredsställelse<br /> att propositionen avvisar det av BU 73 föreslagna omdömet<br /> som grund för urval till gymnasieskolan. Däremot avvisar vi förslaget<br /> att könstillhörighet skall utgöra urvalsgrund. Meriter skall vara<br /> avgörande vid urval. Olika åtgärder bör självfallet vidtas för att få till<br /> stånd en jämnare könsfördelning på olika utbildningsvägar, men det är<br /> principiellt felaktigt att som merit anföra sin könstillhörighet.</p> <p style="margin-left:20px;">*</p> <p>Hemställan</p> <p style="margin-left:11px;">Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p> <p style="margin-left:44px;">1. att riksdagen uttalar att med basfärdigheter skall avses förmåga<br /> att tala, läsa, skriva och räkna,</p> <p style="margin-left:44px;">2. att riksdagen uttalar att skolans system med tillval och alternativkurser<br /> skall ge eleverna rätt att fördjupa och bredda sina<br /> kunskaper,</p> <p style="margin-left:44px;">3. att riksdagen beslutar att grundskolans undervisning i naturvetenskapliga<br /> ämnen skall inriktas på att ge grundläggande insikter<br /> i dessa ämnen,</p> <p style="margin-left:44px;">4. att riksdagen beslutar avvisa regeringens förslag till ändrade<br /> tillträdeskrav till de tre- och fyraåriga linjerna i gymnasieskolan,</p> <p style="margin-left:44px;">5. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar bibehålla<br /> alternativkurserna i B-språk,</p> <p style="margin-left:44px;">6. att riksdagen uttalar att skolan skall spela en aktiv roll för att<br /> ge eleverna råd och vägledning vid tillval och val av kurser,</p> <p style="margin-left:44px;">7. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till åtgärder<br /> i syfte att skapa möjligheter att samordna sådana moment<br /> i undervisningen som berör praktiska färdigheter nödvändiga<br /> i vardagslivet, t. ex. kunskaper om barn-, familje- och<br /> konsumentfrågor, i enlighet med vad som i motionen anförs,</p> <p style="margin-left:44px;">8. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att syftet med<br /> SYO och PRYO klarare definieras i enlighet med vad som i<br /> motionen anförs,</p> <p style="margin-left:44px;">9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna att läroplanen bör utformas så att syftet med skolarbetet<br /> i olika ämnen klargörs för eleverna och att studiegången<br /> genom grundskolan bildar en rationell och konsekvent helhet,</p> <p style="margin-left:44px;">10. att riksdagen beslutar att i timplanen för högstadiet samhällsorienterande<br /> ämnen skall ges 17 veckotimmar och tillval 10<br /> veckotimmar,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2631</p> </div> <div class="block ml_41"><p>14</p> </div> <div class="block ml_7"><p style="margin-left:44px;">11. att riksdagen beslutar att läroplaner skall granskas av Svenska<br /> språknämnden innan de fastställs,</p> <p style="margin-left:44px;">12. att riksdagen beslutar att skolor successivt får börja arbeta efter<br /> den nya läroplanen samt att denna skall vara genomförd<br /> senast två år efter riksdagens beslut,</p> <p style="margin-left:44px;">13. att riksdagen uttalar att betyg är nödvändiga som instrument<br /> för information, motivation och urval samt att de bör ges på<br /> alla stadier i skolan,</p> <p style="margin-left:44px;">14. att riksdagen uttalar att den föreslagna förändringen av nuvarande<br /> betygssystem skall ses som en övergång till ett system<br /> med lcursrelaterade betyg,</p> <p style="margin-left:44px;">15. att riksdagen hos regeringen begär att kvartssamtalens syfte<br /> preciseras i enlighet med vad som i motionen anförs,</p> <p style="margin-left:44px;">16. att riksdagen uttalar att elever skall ha rätt att genom kompletterande<br /> studier förbättra sina betyg,</p> <p style="margin-left:44px;">17. att riksdagen beslutar att avvisa förslaget om könstillhörighet<br /> som merit vid urval.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 23 april 1979<br /> GÖSTA BOHMAN (m)</p> <p>STAFFAN BURENSTAM LINDER (m) ERIC KRONMARK (m)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>H. BERTIL LIDGÅRD (m)</p> </div> <div class="block ml_27"><p style="margin-left:6px;">ALLAN HERNELIUS (m)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>INGRID DIESEN (m)</p> </div> <div class="block ml_27"><p style="text-align:right;">ERIK HOVHAMMAR (m)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>TAGE MAGNUSSON (m)</p> </div> <div class="block ml_27"><p style="margin-left:6px;">PER PETERSSON (m)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>ALF WENNERFORS (m)</p> </div> <div class="block ml_27"><p style="text-align:right;">NILS CARLSHAMRE (m)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>L. ARNE ANDERSSON (m)</p> </div> <div class="block ml_27"><p style="margin-left:6px;">INGRID SUNDBERG (m)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>i Ljung</p> </div> <div class="block ml_27"><p style="text-align:right;">NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_53" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_21" /> </div> </div> 0 GÖSTA BOHMAN m 1 undertecknare 0 STAFFAN BURENSTAM LINDER m 2 undertecknare 0 ERIC KRONMARK m 3 undertecknare 0 H. BERTIL LIDGÅRD m 4 undertecknare 0 ALLAN HERNELIUS m 5 undertecknare 0 INGRID DIESEN m 6 undertecknare 0 ERIK HOVHAMMAR m 7 undertecknare 0 TAGE MAGNUSSON m 8 undertecknare 0 PER PETERSSON m 9 undertecknare 0 ALF WENNERFORS m 10 undertecknare 0 NILS CARLSHAMRE m 11 undertecknare 0 L. ARNE ANDERSSON m 12 undertecknare 0 INGRID SUNDBERG m 13 undertecknare G2022631 av Gösta Bohman m. fl. mot_197879__2631.pdf 333696 pdf med anledning av propositionen 1978/79: 180 om läroplan för grundskolan m. m. https://data.riksdagen.se/fil/39F09839-993C-44E6-9239-95A9D484E990