<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3092984</hangar_id>
 <dok_id>G2022628</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2628</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2628 av Rune Gustavsson m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2628</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-04-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 21:21:13</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79: 178 om husläkarsystem  inom hälso- och sjukvården m. m.</titel>
 <subtitel>av Rune Gustavsson m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022628/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022628</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022628</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_45"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;2628—2630&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1978/79:2628&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;av Rune Gustavsson m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;med anledning av propositionen 1978/79: 178 om husläkarsystem&lt;br /&gt; 
inom hälso- och sjukvården m. m.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;Kontinuitetsbegrcppet&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;Behovet av kontinuitet i sjukvården är inte något som enbart kan begränsas&lt;br /&gt;
till frågan om att få träffa samma läkare vid upprepade besök inom&lt;br /&gt; 
sjukvården. Med kontinuitet måste också avses att sjukvården skall arbeta&lt;br /&gt; 
utifrån en helhetssyn på människors fysiska, psykiska och sociala situation.&lt;br /&gt; 
Detta ställer krav på ett nära samarbete mellan olika samhällsorgan. Primärvården&lt;br /&gt;
skall ta ett helhetsansvar för människors hälso- och sjukvård&lt;br /&gt; 
utanför sjukhusen. Den skall omfatta mottagningsverksamhet på t. ex.&lt;br /&gt; 
vårdcentraler, förebyggande verksamhet, t. ex. hälsoupplysning och barnoch&lt;br /&gt;
mödrahälsovård, sjukvård i hemmet, dagsjukvård, sjukhemsvård,&lt;br /&gt; 
socialvård etc. Som en viktig del i kontinuitetsbegreppet måste ligga att&lt;br /&gt; 
primärvården skall vara lokaliserad ute i människors närmiljö och därigenom&lt;br /&gt;
vara lätt tillgänglig för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;Husläkarbegreppet har som uttryck för behovet av kontinuitet inom&lt;br /&gt; 
vården kommit att leda till orealistiska förväntningar och till att skymma&lt;br /&gt; 
det grundläggande, nämligen behovet av en utbyggd primärvård. Som&lt;br /&gt; 
socialstyrelsen framhållit i sitt remissvar över kontinuitetsutredningen&lt;br /&gt; 
(SOU 1978: 74) är det tveksamt om en långsiktig kontinuitet mellan patient&lt;br /&gt;
och läkare kan ha avgörande betydelse för kvaliteten i vårdarbetet,&lt;br /&gt; 
t. ex. då en individ efter flera år av god hälsa drabbas av en sjukdom som&lt;br /&gt; 
inte har samband med någon tidigare sjukdomsperiod. Den alltför ensidiga&lt;br /&gt;
betoningen av husläkarbegreppet riskerar också att komma i konflikt&lt;br /&gt;
med synen på primärvården som ett lagarbete med flera personalkategorier&lt;br /&gt;
vilka genom sina samlade insatser skapar vårdkontinuitet.&lt;br /&gt; 
Enligt vår mening måste kontinuiteten också inrymma de insatser som&lt;br /&gt; 
utförs av andra personalkategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;Behovet av en utbyggd primärvård har en lång följd av år stått i centrum&lt;br /&gt; 
för sjukvårdshuvudmännens ansträngningar. Under åren 1973—1979 har&lt;br /&gt; 
det byggts omkring 100 flerläkarstationer/vår dcentraler. År 1977 fanns&lt;br /&gt; 
det 680 vårdcentraler och läkarstationer, och landstingen planerar för fortsatt&lt;br /&gt;
utbyggnad på detta område. Personaltillskotten har dock endast i en&lt;br /&gt; 
begränsad utsträckning gått till detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;Socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Kommunförbundet och Spri har&lt;br /&gt; 
de senaste åren bedrivit ett gemensamt utvecklingsarbete avseende de prioriterade&lt;br /&gt;
områdena primärvård och äldreomsorg. Därvid har kontinuiteten&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2628—2630&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79: 2628&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;uppsatts som en huvudprincip för primärvården. Sjukvårdshuvudmännen&lt;br /&gt; 
har också genom den ständiga utbyggnaden av primärvården verkat för&lt;br /&gt; 
en ökad vårdkontinuitet. Utbyggnadstakten har fått bestämmas av bl. a.&lt;br /&gt; 
tillgången på adekvat personal, där bristen på allmänläkare och distriktssköterskor&lt;br /&gt;
varit och är en hämmande faktor. Här skapar också de regionala&lt;br /&gt;
skillnaderna i primärvårdsutbyggnad stora problem. Exempelvis är&lt;br /&gt; 
allmänläkarvården den läkarspecialitet som uppvisar de största regionala&lt;br /&gt; 
olikheterna i läkartäthet, fastän olikheterna där borde vara minst om bästa&lt;br /&gt; 
möjliga närservice skulle garanteras medborgarna. De statliga insatserna&lt;br /&gt; 
bör därför inriktas på att stödja den verksamhet som redan är under utveckling&lt;br /&gt;
inom primärvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En läkare — vare sig man kallar honom husläkare eller något annat —&lt;br /&gt; 
är endast en del av kontinuiteten mellan patienten och samhällets vårdfunktioner.&lt;br /&gt;
Vi vill därför vidga kontinuiteten till att avse hela samhällets&lt;br /&gt; 
primärvårdsorganisation. Den skall ha sin tyngdpunkt i vårdlag av läkare,&lt;br /&gt; 
distriktssköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter&lt;br /&gt; 
m. fl., som i samarbete med primärkommunemas socialassistenter och&lt;br /&gt; 
hemsamariter skall möta patienten utifrån ett gemensamt synsätt, där helhetssynen&lt;br /&gt;
är grundläggande. Riksdagen bör hos regeringen uttala sig för&lt;br /&gt; 
att en sådan vidgning av kontinuitetsbegreppet bör vara vägledande för&lt;br /&gt; 
den fortsatta utbyggnaden av primärvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för ökad kontinuitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen saknar på ett förvånansvärt sätt konkreta förslag, med&lt;br /&gt; 
tanke på den betydelse den nuvarande regeringen tillmätt husläkarfrågan.&lt;br /&gt; 
Den innehåller allmänna resonemang om sjukvården, vilka vi till stor del&lt;br /&gt; 
kan instämma i. De konkreta åtgärdsförslagen är däremot få och vaga till&lt;br /&gt; 
sitt innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen konstateras att tillgången på personal, främst allmänläkare&lt;br /&gt;
och distriktssköterskor, är en avgörande faktor för att kontinuiteten&lt;br /&gt;
och tillgängligheten i öppenvården skall kunna ökas. Föredragande&lt;br /&gt; 
statsrådet konstaterar att läkarens invånarunderlag bör ligga på avsevärt&lt;br /&gt; 
under 3 000 personer när reformen är fullt genomförd. Socialstyrelsen har&lt;br /&gt; 
anfört att man knappast kan räkna med fler än 2 300 allmänläkare för&lt;br /&gt; 
distriktsläkartjänstgöring vid mitten av 1980-talet. Om man år 1985 skall&lt;br /&gt; 
ha en allmänläkartäthet som motsvarar en allmänläkare per 3 000 invånare,&lt;br /&gt;
erfordras ca 2 800 sådana läkare i distriktsläkarvården. En allmänläkartäthet&lt;br /&gt;
inom distriktsvården på t. ex. en läkare per 2 000 invånare&lt;br /&gt; 
kräver drygt 4 000 allmänläkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora skillnaden mellan tillgången på och behovet av allmänläkare&lt;br /&gt; 
som konstateras i propositionen har dock föredragande statsrådet föga&lt;br /&gt; 
konkreta förslag för att avhjälpa. Propositionens vaghet i åtgärdsavsnittet&lt;br /&gt; 
kan belysas med följande citat ur föredragandetexten: ”Jag finner det&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79: 2628&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;angeläget att en ytterligare ökning av FV-blocken för allmänläkarvård&lt;br /&gt; 
kommer till stånd. Jag kommer också att verka för detta inom ramen för&lt;br /&gt; 
det arbete som bedrivs i socialdepartementets sjukvårdsdelegation.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika litet handlingskraft visas i avsnittet om dispensförfaranden när det&lt;br /&gt; 
gäller kraven på behörighet till allmänläkartjänst. Där aviseras att nämnden&lt;br /&gt;
för läkares vidareutbildning (NLV) skall få närmare överväga denna&lt;br /&gt; 
fråga. ”Jag är därför inte beredd att nu ta ställning till ett i förhållande&lt;br /&gt; 
till gällande regler utvidgat eller annorlunda dispensförfarande”, konstaterar&lt;br /&gt;
statsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar distriktssköterskeutbildningen aviseras endast att universitets-&lt;br /&gt;
och högskoleämbetet (UHÄ) och skolöverstyrelsen (SÖ) i samråd&lt;br /&gt; 
med sjukvårdshuvudmännen skall få i uppdrag att ”undersöka möjligheterna&lt;br /&gt;
att utöka utbildningskapaciteten för distriktssköterskor”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa citat ur propositionen har vi velat belysa den situation som&lt;br /&gt; 
uppstått när husläkartanken konfronteras med verkligheten. Detta innebär&lt;br /&gt; 
inte att vi är motståndare till ökad kontinuitet mellan patient och läkare,&lt;br /&gt; 
men vi anser att strävandena måste baseras på ett realistiskt synsätt, som&lt;br /&gt; 
beaktar pågående utvecklingstendenser. Vi föreslår därför att riksdagen&lt;br /&gt; 
begär att regeringen återkommer med kompletterande förslag för att öka&lt;br /&gt; 
kontinuiteten mellan medborgarna och hälso- och sjukvården. I det följande&lt;br /&gt;
anger vi vissa principer som bör gälla för ett sådant förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1978 fanns det 19 000 läkare i vårt land. Med oförändrad utbildningskapacitet&lt;br /&gt;
kommer antalet läkare att öka till ca 21 000 år 1980 och 26 000&lt;br /&gt; 
år 1985. Redan i dagsläget har vi alltså ca en läkare per 400 invånare, och&lt;br /&gt; 
denna läkartäthet kommer att öka kraftigt under de närmaste åren. Trots&lt;br /&gt; 
detta har vi stora svårigheter att nå en tillfredsställande täthet på allmänläkare.&lt;br /&gt;
Enligt LATT 77-undersökningen (läkarnas arbets- och tjänstgöringstider)&lt;br /&gt;
saknade år 1977 inte mindre än 45 % av de inrättade tjänsterna&lt;br /&gt; 
för allmänläkare ordinarie innehavare. De regionala olikheterna för allmänläkare&lt;br /&gt;
är t. o. m. större än för andra läkarspecialiteter. Vi måste då&lt;br /&gt; 
ställa oss frågan om vi använder läkarresurserna på bästa sätt när vi inte&lt;br /&gt; 
kan tillgodose primärvårdens behov, som har en avgörande betydelse från&lt;br /&gt; 
förebyggande synpunkt och som prioriterats av samhället. Uttalandet i&lt;br /&gt; 
propositionen att statsrådet avser verka för en ökning av antalet FV-block&lt;br /&gt; 
inom ramen för arbetet i socialdepartementets sjukvårdsdelegation anser&lt;br /&gt; 
vi inte är tillräckligt — särskilt inte som allmänläkarnas arbetsuppgifter&lt;br /&gt; 
enligt propositionen förutsätts utvidgade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även antalet distriktssköterskor är för överskådlig tid helt otillräckligt&lt;br /&gt; 
för att tillgodose primärvårdens behov. I dag tjänstgör endast ca 1 200&lt;br /&gt; 
personer som distriktssköterskor i egentlig bemärkelse. Skall man till mitten&lt;br /&gt;
av 1980-talet uppnå den av kontinuitetsutredningen förordade distriktsskötersketätheten,&lt;br /&gt;
skulle det krävas ca 6 500 distriktssköterskor, om frekvensen&lt;br /&gt;
deltidsarbetande beaktas. Det utredningsuppdrag som aviseras i&lt;br /&gt; 
propositionen för att undersöka möjligheterna att öka utbildningskapaci&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79: 2628&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;teten för distriktssköterskor visar enligt vår mening på bristande handlingskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången på allmänläkare och distriktssköterskor har en nyckelroll för&lt;br /&gt; 
utbyggnaden av primärvården. För att sjukvårdshuvudmännen skall kunna&lt;br /&gt; 
klara sina utbyggnadsplaner behöver tillgången på allmänläkare och&lt;br /&gt; 
distriktssköterskor garanteras bättre än i dag. Vi föreslår därför att riksdagen&lt;br /&gt;
begär att regeringen återkommer med en plan för att tillgodose primärvårdens&lt;br /&gt;
behov av allmänläkare och distriktssköterskor. Detta kräver&lt;br /&gt; 
en översyn av nuvarande system för läkarplanering och styrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen aviseras att överläggningar skall ske mellan staten och&lt;br /&gt; 
sjukvårdshuvudmännen för att åstadkomma ett husläkarsystem. I enlighet&lt;br /&gt; 
med vad vi tidigare anfört bör kontinuitetsbegreppet vidgas till att avse&lt;br /&gt; 
primärvården som helhet. Vi förordar också att en målsättning för överläggningarna&lt;br /&gt;
skall vara att åstadkomma en jämnare regional utbyggnad&lt;br /&gt; 
av primärvården för att alla medborgare skall kunna garanteras rätt till&lt;br /&gt; 
hälso- och sjukvård på lika villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om registrering av patienterna till en viss husläkare och distriktssköterska&lt;br /&gt;
togs upp av kontinuitetsutredningen. Flertalet remissinstanser&lt;br /&gt; 
uttryckte tveksamhet inför utredningsförslaget. Förutom att en registrering&lt;br /&gt;
medför betungande administrativt merarbete finns risk för att vissa&lt;br /&gt; 
grupper kan få en sämre vård genom det konkurrensförhållande som kan&lt;br /&gt; 
uppstå om att få en viss läkare när läkartätheten inte är tillräcklig. Det&lt;br /&gt; 
urvalsförfarande som måste ske när antalet patienter som vill registrera&lt;br /&gt; 
sig hos viss läkare överstiger det från vårdsynpunkt möjliga antalet, torde&lt;br /&gt; 
också skapa problem. Enligt vår uppfattning är det väsentliga för patienten&lt;br /&gt;
att denna har tillgång till en vårdcentral med tillräckliga personalresurser.&lt;br /&gt;
Därför är det viktigt att man kan åstadkomma vårdepisodkontinuitet&lt;br /&gt;
så att patienten vid återbesök kan få träffa samma läkare/vårdlag.&lt;br /&gt; 
Att organisera detta torde kunna ske med tämligen enkla medel och sker&lt;br /&gt; 
redan på många håll. Något registreringsförfarande som binder medborgarna&lt;br /&gt;
vid viss husläkare och distriktssköterska för att åstadkomma långsiktig&lt;br /&gt;
kontinuitet utan samband med en viss vårdepisod bör däremot inte&lt;br /&gt; 
genomföras. Denna uppfattning bör riksdagen ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;Med hänvisning till vad som anförts hemställs&lt;br /&gt; 
att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;1. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om en&lt;br /&gt; 
vidgning av kontinuitetsbegreppet inom primärvården till att&lt;br /&gt; 
avse vårdlag av hälso- och sjukvårdspersonal,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;2. hos regeringen begär en plan för att garantera sjukvårdshuvudmännen&lt;br /&gt;
tillgång till allmänläkare och distriktssköterskor för utbyggnaden&lt;br /&gt;
av primärvården,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;3. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om en&lt;br /&gt; 
jämn regional utbyggnad av primärvården inför överläggningarna&lt;br /&gt;
med sjukvårdshuvudmännen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;4. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om&lt;br /&gt; 
registreringsförfarande till viss läkare.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 19 april 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;RUNE GUSTAVSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;ERIK LARSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p&gt;ERIC CARLSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;ARNE MAGNUSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;MAJ PEHRSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;BRITT WIGENFELDT (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;ULLA TILLANDER (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;GÖSTA ANDERSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>RUNE GUSTAVSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ERIK LARSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ERIC CARLSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ARNE MAGNUSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MAJ PEHRSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BRITT WIGENFELDT</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ULLA TILLANDER</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖSTA ANDERSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022628</dok_id>
<subtitel>av Rune Gustavsson m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2628.pdf</filnamn>
<filstorlek>174639</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79: 178 om husläkarsystem  inom hälso- och sjukvården m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0839C4BB-6542-4122-B77A-7A136DDA4F58</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>