3092967 G2022611 1978/79 2611 mot mot Motion 1978/79:2611 av Olle Wästberg i Stockholm Motion Motion 2611 0 1979-04-23 00:00:00 2014-11-03 21:21:02 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:109 om ändring i datalagen (1973:289) av Olle Wästberg i Stockholm html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022611/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022611 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022611 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:342px;text-align:right;">Mot. 1978/79<br /> 2611-2617</p> <p>Motion</p> <p>1978/79:2611</p> <p>av Olle Wästberg i Stockholm</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79:109 om ändring i datalagen<br /> (1973:289)</p> <p>Inledning</p> <p>Användningen av datorer för att skriva och skicka brev,cirkulär, tidningar<br /> och andra meddelanden ökar starkt. Datainspektionen har i ett par beslut<br /> tolkat nuvarande datalag så att innehållet i sådana meddelanden är personregister<br /> i datalagens mening. Detta innebär, såsom datainspektionen tolkar<br /> lagen, att inspektionen noga måste föreskriva innehåll, användning och<br /> ändamål för meddelanden som hanteras i en dator. I ett fall har t. ex. en<br /> organisation för att få tillstånd från datainspektionen tvingats föreskriva att<br /> politiska och religiösa åsikter inte får förekomma i meddelanden och att<br /> datorlagrade brev automatiskt skall raderas efter högst en månad.</p> <p>Denna icke avsedda följd av datalagen överensstämmer inte med yttrandefriheten.<br /> Grundlagen säger att rätten till vidaste möjliga yttrandefrihet i<br /> politiska och religiösa frågor särskilt skall skyddas. Det är också mycket<br /> tveksamt om en utomstående skall ha rätt att läsa andras brev på det sätt som<br /> denna tolkning av datalagen leder till. Datalagen var aldrig avsedd att på detta<br /> sätt hindra yttrandefriheten och brevhemligheten. Brev, cirkulär, tidningar<br /> etc. är ju inte egentliga ”register”. De innehåller ju vanligen inte sådana<br /> systematiska sammanställningar av personuppgifter som datalagen är avsedd<br /> att reglera.</p> <p>I ett fall används inte datalagen för att reglera meddelanden, nämligen när<br /> vanliga tidningar använder datorstödda textsättningssystem. Datalagen<br /> används alltså inte för att hindra tryckta tidningar att publicera politiska<br /> åsikter utan bara för att hindra datorbefordrade tidningar. Detta undantag<br /> bygger på ett uttalande i propositionen om datalagen (1973:33 s. 118) om att<br /> datalagen inte skall tillämpas för tidningars textsättningssystem.</p> <p>Genom ett liknande riksdagsuttalande att inte heller brev, datorlagrade<br /> tidningar etc. är personregister i datalagens mening kan detta problem enkelt<br /> lösas utan att föreslagen lagtext behöver ändras. Så snart datorlagrade brev,<br /> tidningar e. d. innehåller systematiska sammanställningar av personuppgifter<br /> blir de givetvis personregister, för vilka datalagen då kommer att gälla.</p> <p>Datorlagrad textbehandling</p> <p>Med ordbehandling förstås att datorer används som hjälpmedel för att<br /> lagra, redigera, ändra i och skriva ut texter. Det blir också allt vanligare att</p> <p>1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2611—2617</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79:2611</p> </div> <div class="block ml_43"><p>2</p> </div> <div class="block ml_5"><p>datorer används för att sända över texterna till mottagaren. Det kan röra sig<br /> om vanliga brev, som sänds från en person till en eller flera mottagare. Det<br /> kan röra sig om datorlagrade "tidningar”, som redigeras av en eller flera<br /> personer och regelbundet sänds via datorn till sina abonnenter. En användning<br /> är att en grupp av personer håller kontakt genom i datorn lagrade<br /> ”tidningar". Alla deltagarna läser regelbundet nya notiser som kommit in i<br /> ”tidningen” och kan skriva in sina egna kommentarer och notiser, som då blir<br /> tillgängliga för övriga deltagare. Deltagarna kopplar sig t. ex. till datorn en<br /> gång om dagen och får då läsa nyinkomna notiser och skriva sina egna.<br /> Sådana system har visat sig ge helt nya möjligheter till en regelbunden<br /> kontakt och informationsutbyte mellan geografiskt spridda personer. Detta<br /> har speciell betydelse för informationsutbyte mellan forskare.</p> <p style="margin-left:13px;">Datalagens innebörd för meddelandesändning</p> <p>Den datacentral som drivs gemensamt av universitet och statliga forskningsanstalter<br /> i Stockholm har sedan 1976 prövat detta slag av datoranvändning<br /> på inititativ av Styrelsen för teknisk utveckling. Den har visat sig vara<br /> mycket värdefull för kontakt och informationsutbyte. Datainspektionen<br /> beslöt hösten 1978 att inte tillåta sådan datoranvändning. Datainspektionen<br /> skrev samtidigt till regeringen och påpekade det problemsom uppstår till följd<br /> av att datalagen i sin nuvarande form inte passar detta slag av datoranvändning.<br /> Efter revision av ansökan gav datainspektionen tillstånd i mars 1979.<br /> För att få tillstånd tvingades sökanden föreskriva bl. a. att brevskrivarna inte<br /> fick uppge politiska och religiösa åsikter i sina meddelanden och att brev<br /> måste raderas efter högst en månad, notiser i teletidningar efter högst tre<br /> år.</p> <p>Av följande skäl passar datalagen inte för meddelandesändning:</p> <p style="margin-left:13px;">• § 4 datalagen säger att särskilda skäl skall finnas för tillstånd till<br /> personregister med uppgifter om politiska och religiösa åsikter. Men det är<br /> tvärtom angeläget att skydda och säkerställa medborgarnas rätt att<br /> framföra åsikter i bl. a. politiska och religiösa frågor. Man inser det<br /> orimliga, om man tänker sig att man försökte lösa problemen med risk för<br /> obehörig avlyssning av telefonsamtal genom att förbjuda folk att yttra<br /> politiska och religiösa åsikter i telefon!</p> <p>Tidningarnas Telegrambyrå och de politiska nyhetsbyråerna överväger att<br /> börja använda datorstödd meddelandesändning för att distribuera artiklar till<br /> sina tidningar. Det vore mycket olämpligt om man försökte tillämpa<br /> datalagen för att t. ex. förbjuda politiska och religiösa åsikter i dessa<br /> system.</p> <p style="margin-left:13px;">• § 6 datalagen säger att datainspektionen skall meddela föreskrift om vilka<br /> personuppgifter som får förekomma, alltså vad man får skriva och inte<br /> skriva i meddelanden. Det olämpliga i detta inser man om man tänker sig</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2611</p> </div> <div class="block ml_43"><p>3</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:13px;">att datainspektionen skulle åläggas ge föreskrifter för vad som fick stå i<br /> vanliga brev, tidningar etc.</p> <p style="margin-left:13px;">• Datalagen bygger på att det skall finnas en registeransvarig, som har<br /> datainspektionens tillstånd att föra register. När det gäller meddelanden är<br /> det dock i de flesta fall lämpligast att samma ansvarsregler gäller som för<br /> icke datorlagrade meddelanden, där den som skriver meddelandet har det<br /> primära ansvaret.</p> <p style="margin-left:13px;">• Att det enligt datalagen skall finnas en registeransvarig ger också den<br /> registeransvarige rätt att granska privata brev på ett sätt som strider mot<br /> brevhemligheten.</p> <p style="margin-left:13px;">• § 10 datalagen om rätt till underrättelse är också tveksam för brev skrivna<br /> på en dator. Skall verkligen en person ha generell rätt att få se på alla<br /> privata brev i vilka han/hon nämns? Strider inte det mot brevhemligheten?</p> <p style="margin-left:13px;">• Enligt datalagen skall datainspektionen meddela föreskrift om gallring av<br /> personregister. En sådan utifrån påtvingad gallring kan komma att<br /> uppfattas som en form av censur. (Jämför med om man lagstiftade att alla<br /> böcker i folkbiblioteken skulle brännas efter en viss tid). Det är däremot bra<br /> om den som skriver meddelanden själv skall ha rätt (men inte skyldighet)<br /> att ange en giltighetstid, efter vilken tid meddelandet automatiskt raderas<br /> ur datorn.</p> <p style="margin-left:13px;">Risk för intrång i personlig integritet</p> <p>Givetvis finns det risk för intrång i personlig integritet när datorer används<br /> för meddelandesändning. Det är samma slag av risk för intrång i personlig<br /> integritet som finns t. ex. genom att telefonsamtal kan avlyssnas, brev kan<br /> öppnas, personliga uppgifter publiceras i tidningar på ett sätt som den berörde<br /> uppfattar som otillbörligt. Riskerna var alltså väl kända långt innan datorer<br /> användes för meddelandesändning.</p> <p>Datorer kan innebära både en ökning och en minskning av dessa risker.<br /> Datorer kan innebära ökade risker genom att det är tekniskt möjligt att låta<br /> datorn automatiskt söka reda på vissa uppgifter. Sådan automatisk sökning är<br /> dock betydligt svårare att få en dator att klara automatiskt, om det handlar om<br /> vanliga texter och inte om systematiskt ordnade databaser. Å andra sidan kan<br /> datorer innebära minskade risker genom att man i datorn kan bygga in skydd<br /> mot obehörig åtkomst, t. ex. genom lösenord och kryptering, så att det t. ex.<br /> blir omöjligt för en utomstående att läsa andras brev.</p> <p>Liksom vi har särskild lagstiftning för att reglera brevhemligheten,<br /> telefonhemligheten, telegramhemligheten, pressfrihet och uppgiftslämnares<br /> anonymitet osv., kan det behövas särskild lagstiftning för att reglera<br /> användning av datorer för meddelandesändning, datorlagrade ”tidningar”<br /> etc. Men en sådan lagstiftning bör inte bygga på den nuvarande datalagen,<br /> som varken är avsedd för eller lämpad för att reglera meddelandesändning.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2611</p> </div> <div class="block ml_43"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Lagen bör framför allt skydda dem som skriver och läser meddelanden, t. ex.<br /> genom att ge dem rätt att radera och ange giltighetstid försina meddelanden.<br /> Brevhemligheten bör skyddas även för datorbefordrade brev. Däremot bör<br /> lagen inte föreskriva vad som färskrivas eller begränsa vem som färskriva till<br /> vem. Det är också mycket tveksamt om lagen skall ange en maximal<br /> lagringstid för texter annat än när författaren själv begärt sådan maximal<br /> lagringstid.</p> <p>Det är viktigt att praktiska erfarenheter från användning av datorer för<br /> meddelandesändning får spela stor roll vid utformning av en sådan lagstiftning.</p> <p>Några skäl för och emot datorer för meddelandesändning</p> <p>Datorer används redan i dag i stor utsträckning för att skriva, lagra och<br /> sända textmeddelanden. Sådan användning kommer med säkerhet att öka<br /> starkt i framtiden. Därför behövs under alla förhållanden en lämplig<br /> lagtillämpning för sådan datoranvändning. Egentligen behövs alltså ingen<br /> diskussion om huruvida sådan datoranvändning är lämplig eller inte i den här<br /> motionen. En sammanfattning av vanliga synpunkter följer dock nedan.</p> <p>Som skäl för datorstödd meddelandesändning har man sagt att det ger en<br /> mycket snabb kommunikation utan att man därför måste hitta en tidpunkt då<br /> alla deltagare kan ställa upp samtidigt. Personer med geografiskt spridd<br /> placering kan ha kontakt och utbyta erfarenheter på ett sätt som ökar likheten<br /> i tillgång till information i olika delar av landet. Det skulle därmed med de nya<br /> hjälpmedlen bli enklare att decentralisera verksamheter och behovet av att<br /> samla en verksamhet till en enda central myndighet skulle minska.</p> <p>Man säger också att erfarenheterna visar att datorstödd meddelandesändning<br /> ökar möjligheten att sprida information om kommande beslut och samla<br /> in synpunkter. Personer i underordnad ställning på olika håll inom en<br /> organisation kan fä kontakt och upptäcka gemensamma intressen och på det<br /> sättet lättare fä gehör för sina synpunkter. Fackföreningarna kan också<br /> använda datorerna som hjälpmedel för kontakt t. ex. mellan fackliga<br /> funktionärer.</p> <p>När datainspektionen hösten 1978 beslöt förbjuda försöken med detta slag<br /> av system vid universitetsdatacentralen i Stockholm, gjorde de tre fackföreningarna<br /> vid en av de berörda myndigheterna (LO, SACO och TCOföreningen)<br /> gemensamt en enkät med 124 personer som prövat detta slag av<br /> system. 99 svar kom in. 92 % av dem som svarade ansåg att förbudet innebar<br /> en nackdel, 55 % att förbudet innebar en allvarlig nackdel. 63 % ansåg att<br /> förbudet innebar en kränkning av yttrandefriheten. Bara 2 % ansåg att<br /> systemet inneburit någon kränkning av deras personliga integritet, och ingen<br /> enda ansåg att denna kränkning var så stor att sådana system inte skulle få<br /> användas. Något av en folkstorm uppstod bland användarna. Över 300 inlägg<br /> skrevs i en datorlagrad tidning med diskussion av datainspektionens beslut</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2611</p> </div> <div class="block ml_42"><p>5</p> </div> <div class="block ml_5"><p>under de två veckorna från det att beslutet var känt till det att beslutet<br /> effektuerades och systemet stängdes av.</p> <p>Mot datorstödd meddelandesändning har man anfört att möjligheterna<br /> skulle öka att "med hjälp av systemet göra värderingar av kolleger och</p> <p>underställd personal bl. a. kan man med hjälp av dataterminal studera</p> <p>vilka som deltar i debatterna, vad de säger, hur de uttrycker sig, hur pass<br /> kreativa de är osv.” Utformarna av systemen har försökt försvåra sådan<br /> användning genom skydd mot att använda datorn för vissa slag av sökningar<br /> och sammanställningar och genom att med hjälp av lösenord och kryptering<br /> se till att utomstående inte har möjlighet att t. ex. läsa andras brev.</p> <p>Man har också sagt att datorstödd meddelandesändning skulle kunna leda<br /> till att enskilda personer i central beslutandeposition kan få ett instrument för<br /> styrning och kontroll av verksamheten. Anhängarna har sagt att erfarenheterna<br /> hittills tvärtom är att möjligheten ökar för personer i underordnad<br /> ställning att göra sig hörda.</p> <p>1 denna motion föreslås bara att själva meddelandetexterna inte skall<br /> betraktas som personuppgifter i datalagens mening på samma sätt som i dag<br /> gäller för meddelanden i tidningarnas textsättningssystem. Om någon ville<br /> skapa datorlagrade register för central styrning och kontroll, t. ex. register<br /> över vem som får kommunicera med vem, skulle dessa register fortfarande<br /> vara personregister kontrollerade via datalagen.</p> <p>Man har också sagt att personer som är ovana att kommunicera skriftligen<br /> kan få det svårare att göra sig hörda. Mot detta har anförts att det visat sig, när<br /> man använder datorstödd meddelandesändning, att det också finns personer<br /> som har lättare att göra sig gällande skriftligen.</p> <p>Sammanfattningsvis kan man säga att det uppenbarligen finns både föroch<br /> nackdelar med datorstödd meddelandesändning. Förhoppningsvis<br /> kommer vi så småningom att lära oss när detta medium fungerar bra och<br /> mindre bra och använda det när det passar bra. Många av de skäl som anförs<br /> mot det nya mediet är lika giltiga som argument mot böcker, bibliotek,<br /> tidningar, brev, telefon etc. Dessa välkända medier har också vart och ett sina<br /> fördelar och nackdelar, men ingen skulle därför komma på tanken att tillämpa<br /> en lag av datalagens typ för att censurera i dessa medier.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med anledning av det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:59px;">1. att riksdagen uttalar att datalagen inte är tillämplig på texterna i<br /> sådana datorförmedlade meddelanden som inte innehåller<br /> systematiska sammanställningar av personuppgifter,</p> <p style="margin-left:59px;">2. att riksdagen uttalar att datainspektionen bör ta hänsyn till<br /> yttrandefrihet och brevhemlighet, när den tar ställning till<br /> ansökningar om tillstånd för detta slag av datorsystem,</p> <p style="margin-left:59px;">3. att riksdagen hos regeringen begär att Datorlagstiftningssak</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2611</p> </div> <div class="block ml_43"><p>6</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:59px;">kunniga får i tilläggsuppdrag att utreda om någon speciell<br /> lagstiftning behövs för att reglera datorstödd meddelandesändning.</p> <p>Stockholm den 23 april 1979</p> <p>OLLE WÄSTBERG (fp)<br /> i Stockholm</p> </div> </div> </div> 0 OLLE WÄSTBERG fp 1 undertecknare G2022611 av Olle Wästberg i Stockholm mot_197879__2611.pdf 234901 pdf med anledning av propositionen 1978/79:109 om ändring i datalagen (1973:289) https://data.riksdagen.se/fil/6BB13D2C-9D95-410F-B77C-BF9AB8855DA0