<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3092958</hangar_id>
 <dok_id>G2022602</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2602</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2602 av Allan Åkerlind och Tore Nilsson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2602</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-04-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 21:20:54</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för  grundskolan m. m.</titel>
 <subtitel>av Allan Åkerlind och Tore Nilsson</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022602/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022602</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022602</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978/79:2602&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Allan Åkerlind och Tore Nilsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för&lt;br /&gt; 
grundskolan m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1978/79:180 om läroplan för grundskolan m. m. behandlas&lt;br /&gt; 
mål och huvudmoment i avsnitt 5.2 (s. 66). Grundskolans nuvarande&lt;br /&gt; 
kursplaner består av mål och huvudmoment för de olika ämnena eller&lt;br /&gt; 
ämnesgrupperna. Målen uttrycker endast allmänna riktlinjer för arbetet och&lt;br /&gt; 
betonar olika sidor i den verksamhet som undervisningen bör befrämja.&lt;br /&gt; 
Huvudmomenten anger genom rubrikord de stoffområden eller aktiviteter&lt;br /&gt; 
som skolans undervisning skall behandla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att huvudmomenten liksom i den nu gällande&lt;br /&gt; 
läroplanen bör vara uppdelade på stadier. Som skäl mot slopande av&lt;br /&gt; 
stadieindelningen anförs i propositionen att om huvudmomenten görs&lt;br /&gt; 
gemensamma för alla stadierna uppstår risk för att skolans arbete kommer att&lt;br /&gt; 
styras av läromedelsförfattare och läroboksförlag och att lärares och elevers&lt;br /&gt; 
arbete i skolan avsevärt försvåras, bl. a. genom merarbete vid planeringen.&lt;br /&gt; 
Ramarna får inte bli så vida att de blir verkningslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om orienteringsämnena bör enligt propositionen huvudmomenten&lt;br /&gt; 
liksom hittills ge uttryck för vad samhället anser vara väsentligt stoff i skolan.&lt;br /&gt; 
Trots detta kommer de att kunna lämna fritt spelrum för lokala variationer&lt;br /&gt; 
och initiativ. Däremot finns det enligt propositionen skäl för att i målen för&lt;br /&gt; 
olika ämnen eller ämnesgrupper ange de väsentliga begrepp som varje elev&lt;br /&gt; 
bör få insikt i liksom de väsentliga färdigheter han bör tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen kritiseras SÖ:s förslag till en för samtliga orienteringsämnen&lt;br /&gt;
gemensam kursplan. I fortsättningen talas bara om särskilda mål och&lt;br /&gt; 
huvudmoment för den samhällsorienterande resp. den naturorienterandetekniska&lt;br /&gt;
sektorn som kommer att finnas på mellanstadiet och högstadiet. De&lt;br /&gt; 
krav på konkretion och klarhet i kursplanernas utformning som framförs i&lt;br /&gt; 
propositionen talar emellertid enligt vår mening för att särskilda mål och&lt;br /&gt; 
huvudmoment också bör fastställas för de enskilda orienteringsämnena.&lt;br /&gt; 
Frågan härom lämnas visserligen öppen i propositionen, men i utbildningsdepartementets&lt;br /&gt;
pressmeddelande uttalas att religionskunskap skall ha egna&lt;br /&gt; 
huvudmoment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi hävdar att det bör ankomma på riksdagen att fatta beslut om att särskilda&lt;br /&gt; 
mål och huvudmoment skall gälla för de enskilda orienteringsämnena. Med&lt;br /&gt; 
hänsyn till den mycket stora opinion som enligt gjorda undersökningar finns&lt;br /&gt; 
för bibehållen undervisning i religionskunskap i samma omfattning som&lt;br /&gt; 
förut och till uttalandena i propositionen (s. 15 och 77) om att religionskunskapen&lt;br /&gt;
bör erhålla motsvarande utrymme i läroplanen som nu bör de mål och&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2602&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;huvudmoment för religionskunskap som ingår i 1969 års nu gällande läroplan&lt;br /&gt; 
för grundskolan (s. 175-176) även inskrivas i den nya läroplanen (bilaga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen föreslås att tiden för de olika ämnena skall anges per&lt;br /&gt; 
stadium i stället för per årskurs, såsom är fallet enligt den nu gällande&lt;br /&gt; 
läroplanen. I propositionen anges inte något timtal för de enskilda orienteringsämnena&lt;br /&gt;
utan endast för alla orienteringsämnena tillsammans på&lt;br /&gt; 
lågstadiet och för den samhällsorienterande resp. den naturorienterandetekniska&lt;br /&gt;
sektorn på mellanstadiet och högstadiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvensen av det förutnämnda bibehållandet av särskilda mål och&lt;br /&gt; 
huvudmoment för de enskilda orienteringsämnena bör emellertid bli att&lt;br /&gt; 
också den gemensamma ramtiden för orienteringsämnena tillsammans på&lt;br /&gt; 
lågstadiet eller för de orienteringsämnen som ingår i vardera av de båda&lt;br /&gt; 
nyssnämnda sektorerna på mellanstadiet och högstadiet fördelas i rikttider&lt;br /&gt; 
för de enskilda ämnena på liknande sätt som skett i nu gällande läroplan.&lt;br /&gt; 
Dessa rikttider i förening med motsvarande huvudmoment för de enskilda&lt;br /&gt; 
orienteringsämnena är ägnade att ge erforderlig ledning åt läromedelsförfattare&lt;br /&gt;
och åt lärare och elever vid den lokala planeringen av&lt;br /&gt; 
undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i propositionen gjorda uttalandena om att religionskunskapen bör ges&lt;br /&gt; 
motsvarande utrymme i läroplanen som nu (s. 15 och 77) bör få som&lt;br /&gt; 
konsekvens att timtalen för religionskunskap enligt den nu gällande&lt;br /&gt; 
läroplanen också bör utgöra rikttider för ämnet i den nya läroplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att även för de enskilda orienteringsämnena&lt;br /&gt;
skall, såsom i nu gällande läroplan, gälla särskilda mål och&lt;br /&gt; 
huvudmoment,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;2. att riksdagen uttalar att för religionskunskap skall i huvudsak&lt;br /&gt; 
gälla samma mål och huvudmoment som i den nu gällande&lt;br /&gt; 
läroplanen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;3. att riksdagen uttalar att den gemensamma ramtid som enligt&lt;br /&gt; 
propositionen skall gälla för orienteringsämnena tillsammans&lt;br /&gt; 
eller i sektorer per stadium fördelas som rikttider på de enskilda&lt;br /&gt; 
ämnena på liknande sätt som i nu gällande läroplan med&lt;br /&gt; 
beaktande av vad som i propositionen anförs om de nytillkomna&lt;br /&gt; 
orienteringsämnena och om att religionskunskapen bör erhålla&lt;br /&gt; 
motsvarande utrymme som nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 april 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;ALLAN ÅKERLIND (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;TORE NILSSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2602&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Religionskunskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen i religionskunskap har till uppgift att orientera eleverna&lt;br /&gt; 
om de bibliska skrifternas huvudsakliga innehåll, om kristen tro och etik och&lt;br /&gt; 
om huvuddragen av kristendomens historia och samfundsformer. Den skall&lt;br /&gt; 
orientera om övriga religioner, deras heliga skrifter, tro, etik och samfundsformer.&lt;br /&gt;
Den skall vidare ge kännedom om andra livsuppfattningar och&lt;br /&gt; 
attityder till tillvaron än de religiösa. Den skall ge en inblick i nutidens etiska&lt;br /&gt; 
och livsåskådningsmässiga grundfrågor och tankeströmningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen skall vara vidsynt och objektiv i den meningen, att den&lt;br /&gt; 
meddelar sakliga kunskaper om olika tros- och livsåskådningars innebörd och&lt;br /&gt; 
innehåll utan att auktoritativt söka påverka eleverna att omfatta en viss&lt;br /&gt; 
åskådning. Den bör ske på ett sådant sätt, att eleverna uppfattar frågeställningarnas&lt;br /&gt;
allvar och betydelse och så att den främjar deras personliga&lt;br /&gt; 
utveckling och bidrar till att skapa förståelse för värdet av en personlig&lt;br /&gt; 
livsåskådning liksom förståelse och respekt för olika uppfattningar i livsåskådningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet bör inriktas på att bibringa eleverna sådana färdigheter, att de kan&lt;br /&gt; 
självständigt förvärva kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmoment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lågstadiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristendomen: Något om högtider, gudstjänster och nutida religiös sed&lt;br /&gt; 
inom kristendomen. För stadiet lämpliga berättelser ur bibeln, ur gamla&lt;br /&gt; 
testamentet huvudsakligen om personer, ur nya testamentet huvudsakligen&lt;br /&gt; 
om Jesu möte med människor. Lämpliga sånger och psalmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga religioner: Något om högtider, gudstjänster och nutida religiös sed&lt;br /&gt; 
inom olika religioner i för eleverna aktuella sammanhang. Något om&lt;br /&gt; 
judendomen, även i anslutning till bibliska berättelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Religiösa ämnen och samlevnadsfrågor: Religiösa ämnen, belysta utifrån&lt;br /&gt; 
olika livsuppfattningar, i anslutning till undervisningen och till händelser och&lt;br /&gt; 
företeelser, som på annat sätt blivit aktuella för eleverna. Etiska frågor som&lt;br /&gt; 
berör samlevnaden mellan människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiebesök: Arbete med olika slag av studie- och arbetsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellanstadiet&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Kristendomen: Berättelser och bilder ur kristendomens historia, särskilt&lt;br /&gt; 
sådana som belyser karakteristiska drag i gudstjänst- och fromhetsliv samt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2602&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;betydelsefulla personer och händelser. Bibeltexter, ur gamla testamentet&lt;br /&gt; 
texter som belyser väsentliga sidor i den gammaltestamentliga religionen,&lt;br /&gt; 
särskilt profeternas förkunnelse och roll i den israelitiska historien, och texter&lt;br /&gt; 
som har allmänkulturellt intresse; ur nya testamentet texter om Jesu&lt;br /&gt; 
verksamhet och förkunnelse, vilka belyser Jesu syn på sig själv och på&lt;br /&gt; 
människorna och deras villkor samt människors ställningstagande till Jesus,&lt;br /&gt; 
vidare texter om aposteln Petrus och den första kristna församlingen och dess&lt;br /&gt; 
förkunnelse om Jesus som den uppståndne Herren. Lämpliga sånger och&lt;br /&gt; 
psalmer. Kyrkoåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga religioner: Något om religiösa uppfattningar och förhållanden samt&lt;br /&gt; 
därmed sammanhängande seder och bruk i hem och folkliv inom andra&lt;br /&gt; 
religioner. Judendomen även i samband med bibliska texter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Religiösa ämnen och samlevnadsfrågor: Religiösa ämnen, belysta utifrån&lt;br /&gt; 
olika livsuppfattningar, i anslutning till undervisningen och till händelser och&lt;br /&gt; 
företeelser, som på annat sätt blivit aktuella för eleverna. Etiska frågor som&lt;br /&gt; 
berör samlevnaden mellan människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiebesök. Arberte med olika slag av studie- och arbetsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högstadiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristendomen: Olika kyrkor och samfund, särskilt om det som förenar och&lt;br /&gt; 
det som skiljer samt något om den historiska bakgrunden. De afro-asiatiska&lt;br /&gt; 
kyrkorna. Den kristna missionen. De ekumeniska strävandena. - De bibliska&lt;br /&gt; 
skrifternas grundtankar. Gamla testamentet: utkorelsen, förbundsfolket,&lt;br /&gt; 
frälsningshistorien. Nya testamentet: Jesus, den i gamla testamentet utlovade&lt;br /&gt;
Messias. Den urkristna förkunnelsen, särskilt enligt Paulus, i den&lt;br /&gt; 
judiska och hellenistiska världen. Något om bibelns tillkomsthistoria och&lt;br /&gt; 
dess roll som inspirationskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga religioner: Religionernas utgestaltning i tro och liv inom judendomen,&lt;br /&gt;
islam, hinduism, buddism och naturfolkens religioner. För judendomen&lt;br /&gt;
väsentliga texter i gamla testamentet och för islam ur koranen.&lt;br /&gt; 
Religion och filosofi i antikens Grekland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väsentliga livsfrågor: Frågor kring livsåskådning och etik med särskild&lt;br /&gt; 
tonvikt på för ungdom aktuella problem, belysta utifrån dels den kristna trosoch&lt;br /&gt;
livsuppfattningen, dels andra livsuppfattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsåskådningar i möte: 1 samtiden viktiga konflikter, kontakter och&lt;br /&gt; 
former för samverkan mellan olika livsåskådningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiebesök. Arbete med olika slag av studie- och arbetsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ALLAN ÅKERLIND</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TORE NILSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022602</dok_id>
<subtitel>av Allan Åkerlind och Tore Nilsson</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2602.pdf</filnamn>
<filstorlek>140671</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för  grundskolan m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7BCA29FC-FDA9-4797-A581-10647F876765</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>