3092954 G2022599 1978/79 2599 mot mot Motion 1978/79:2599 av Tore Nilsson m. fl. Motion Motion 2599 0 1979-04-20 00:00:00 2014-11-03 21:20:51 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för grundskolan m. m. av Tore Nilsson m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022599/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022599 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022599 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_43"><p>13</p> </div> <div class="block ml_6"><p>Motion</p> <p>1978/79:2599</p> <p>av Tore Nilsson m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för<br /> grundskolan m. m.</p> <p>Skolan skall fostra</p> <p>Arbetsgruppen kring normbildning och normöverföring i skolan stannar i<br /> debattskriften Skolan skall fostra vid slutsatsen att vi i vårt land har<br /> grundläggande värderingar som är gemensamma för de flesta. Inför de<br /> grundläggande demokratiska värderingarna får skolan inte ställa sig neutral,<br /> och de etiska frågorna behöver ha stort utrymme i skolans samtliga ämnen<br /> och aktiviteter, hävdas det.</p> <p>Skolan skall fostra. Det har tidigare varit självklart, men under den<br /> läroplansutveckling som pågått sedan några decennier har detta tappats<br /> bort.</p> <p>Etiken och de grundläggande värderingarna</p> <p>Fostran är otänkbar utan normer och läromedel som bygger på vårt<br /> samhälles grundläggande värderingar. Eftersom Sverige byggts på Bibelns<br /> grund måste kunskap om den kristna tron och om kyrkans lära och liv<br /> meddelas eleverna. En läroplan innehåller mål och riktlinjer och i den måste i<br /> ett sådant ämne som religionskunskap preciseras vad undervisningen skall<br /> omfatta och huvudmoment anges. I proposition 180sägs att "det är viktigt att<br /> elevernas frågor om liv och död, mening och meningslöshet verkligen tas upp<br /> av skolan och inte skjuts undan till det man inte hinner med”. Det anges<br /> också att "studium av såväl den svenska kristna traditionen med Bibeln i<br /> centrum som andra religiösa traditioner måste i framtiden ges motsvarande<br /> utrymme i läroplanen som nu”.</p> <p>Detta är värdefullt, men i propositionen finns sedan intet om religionskunskap<br /> eller kristendomsämne som något viktigt eller självständigt. Detta<br /> synes ha sin grund i vad SÖ stannat för i läroplansarbetet.</p> <p>Religionskunskapen enligt SO</p> <p>SÖ hade i sitt förslag till förändring av grundskolans läroplan den 5 april<br /> 1978 (Dnr S 78:752) föreslagit att religionskunskapen skulle bakas ihop med<br /> sju andra orienteringsämnen i ett block med bara ett för hela blocket<br /> gemensamt huvudmoment för alla tre stadierna tillsammans och en för hela<br /> blocket gemensam ramtid per stadium. Varken religionskunskapen eller</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2599</p> </div> <div class="block ml_41"><p>14</p> </div> <div class="block ml_4"><p>övriga orienteringsämnen skulle alltså, såsom i nu gällande läroplan,<br /> beskrivas i något huvudmoment eller tilldelas särskild undervisningstid.</p> <p>Det för hela blocket orienteringsämnen gemensamma huvudmomentet<br /> innehöll bara fyra rader text om religioner och livsåskådningar utan ett ord<br /> om Jesus eller Bibeln. I målen för orienteringsämnena stod det inte ens något<br /> om kristendomen. 1 riktlinjerna för orienteringsämnena stod det några till<br /> intet förpliktande rader om att man ”med hjälp av bibeln, övriga urkunder<br /> och inspirationskällor kan nå en djupare förståelse” och att ”Jesu betydelse<br /> för många människor i dag och i gången tid bör uppmärksammas”.</p> <p>Samtidigt angavs i riktlinjerna att ”de områden och problem som skall<br /> studeras närmare väljer lärare och elever tillsammans”.</p> <p>Detta visaratt religionsämnet egentligen utplånas totalt, om SÖ:s förslag<br /> genomförs. Skolministerns tankar om vikten av att ämnet får samma<br /> utrymme i läroplanen är riktiga men följs inte av konkreta förslag såsom man<br /> haft anledning vänta.</p> <p>Den inre förändringen</p> <p>Statsrådet talar i propositionen om att tyngdpunkten i en läroplansreform<br /> inte får gälla det yttre utan ”ligga på att aktivt söka förändra det inre arbetet<br /> för att nå en bättre måluppfyllelse”. Fullt riktigt sägs det vidare att om detta<br /> uteblir kan man senare finna att ingenting ändrats utan att samma problem<br /> och brister kvarstår. Därför krävs åtgärder som direkt påverkar det inre<br /> arbetet, anser skolministern, liksom att erfarenheterna från Lgr 69 visar att<br /> det inte räcker med att ändra regelsystemet om man vill ha en utveckling av<br /> skolan. Det är den inre förändringen som är väsentlig.</p> <p>Skolan skall vara en skola för livet. 1 dag talar många lärare om skolans kris.<br /> En av de lärare som lämnat sin tjänst för att ta annat arbete påstår att skolan<br /> fungerar som en "förvaringsplats”. En annan lärare säger att högstadieelever<br /> utan studiemotivation lika gärna kunde vara på annan plats än i klassrum.<br /> Trots god organisation och goda yttre anordningar fungerar inte vår skola i<br /> dag, och risken för en ytterligare försämring är stor. Den inre förändringen är<br /> nödvändig.</p> <p>Vägen lill inre förändring</p> <p>Vår ungdom har berövats en stor del av vårt kulturarv. Genom en olycklig<br /> utveckling har stora livsvärden förmenats den. Allt fler upplever livet som<br /> meningslöst och saknar kontakt med livskällorna, de bärande principerna.<br /> Hemmet var en gång trygghet för de flesta barn. Normer och ledning fanns.<br /> Skolan gav trots sina brister och sin begränsning vissa baskunskaper och<br /> därtill fostran. Ingen tid har varit så hård mot barnet, så ogynnsam för den<br /> unga människan som vår. Barndaghem, förskolor, lekskolor är inte till för<br /> barnens bästa utan för de vuxnas frihet eller privilegier.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2599</p> </div> <div class="block ml_42"><p>15</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Det är dags för oss att fråga vart det bär hän. Det är dags att bestämma<br /> färdriktning och mål på allvar. Vilken etik skall vårt samhälle omfatta, vilka<br /> fundament skall vi bygga på i fortsättningen?</p> <p>En majoritet av vårt folk svarar att Sverige alltfort skall vara kristet och<br /> demokratiskt. Om detta skall förverkligas, måste skolan förändras. Den inre<br /> förändringen beror av de grundläggande värderingarna och hur barnen får del<br /> av dem.</p> <p>I det läget måste Bibeln bli läromedel. Kristendomskunskapen kräver<br /> böcker och undervisning som verkligen ger sanningen. Religionskunskapen<br /> för inte försvinna i orienteringsämnena utan bli ett självständigt ämne. Mål<br /> och huvudmoment måste anges för skolans olika stadier. Det för inte<br /> överlämnas till lärare eller skolor att avgöra, om bibelkunskap och undervisning<br /> om ”svenska kristna traditioner” och om kyrkan skall vara med alls eller<br /> i vilken utsträckning de skall fö rum.</p> <p>Skolans inre förändring börjar i en gedigen undervisning här. Skall skolan<br /> fostra, för inte religionskunskapen fuskas bort. Skall religionskunskapen bli<br /> meningsfull, måste Bibeln in som läromedel. Hänsyn härtill måste också tas<br /> vid lärarutbildningen.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med stöd av det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:58px;">att riksdagen vid behandling av propositionen 1978/79:180 som sin<br /> mening ger regeringen till känna</p> <p style="margin-left:58px;">1. att i skolans läroplan religionskunskap skall vara självständigt<br /> ämne, samt</p> <p style="margin-left:58px;">2. att ramtid, mål och huvudmoment för ämnet för skolans stadier<br /> skall preciseras generellt.</p> <p>Stockholm den 20 april 1979</p> </div> <div class="block ml_5"><p>TORE NILSSON (m)</p> <p>FILIP W. FRIDOLFSSON (m) GUNNAR OSKARSON (m)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>GOTAB 61876 Slockholm 1979</p> </div> </div> </div> 0 TORE NILSSON m 1 undertecknare 0 FILIP W. FRIDOLFSSON m 2 undertecknare 0 GUNNAR OSKARSON m 3 undertecknare G2022599 av Tore Nilsson m. fl. mot_197879__2599.pdf 150181 pdf med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för grundskolan m. m. https://data.riksdagen.se/fil/BDF2ABE6-9024-4908-B196-7428E45E23CE