<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3092952</hangar_id>
 <dok_id>G2022597</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2597</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2597 av Åke Gillström</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2597</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-04-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 21:20:50</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för  grundskolan m. m.</titel>
 <subtitel>av Åke Gillström</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022597/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022597</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022597</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978/79:2597&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Åke Gillström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för&lt;br /&gt; 
grundskolan m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen 1978/79:180 om läroplan för grundskolan m. m. utgör en&lt;br /&gt; 
fortsättning av reformeringen av grundskolan. Alltifrån utrednngen om&lt;br /&gt; 
skolans inre arbete har förändringarna inriktats på att anpassa skolan till de&lt;br /&gt; 
elever, som har svårigheter av ett eller annat slag. Hela SI A-beslutet vittnar&lt;br /&gt; 
om denna inriktning. Den nu framlagda propositionen om ny läroplan&lt;br /&gt; 
avviker tyvärr i flera avseenden från målsättningen att underlätta skolarbetet&lt;br /&gt; 
för denna elevkategori. Även om många punkter utgör inslag för att&lt;br /&gt; 
tillmötesgå dessa elever, så är det förvånande hur lätt föredraganden tar på&lt;br /&gt; 
denna viktiga del av utbildningen. Under rubriken Hjälp till elever med&lt;br /&gt; 
svårigheter har det givits utrymme för endast en (1) sida av propositionens&lt;br /&gt; 
124! Det är helt nödvändigt att i en kommande läroplan utförligare gå in på&lt;br /&gt; 
alla de typer av svårigheter som finns i skolan, frågan om integrering i vanliga&lt;br /&gt; 
klasser av handikappade, olika möjligheter till läromedel och speciell&lt;br /&gt; 
apparatur, behov av personell assistans, specialkonstruerade lokaler etc. Inte&lt;br /&gt; 
minst måste man gå in på hur det specialpedagogiska arbetssättet kan&lt;br /&gt; 
utvecklas bland dessa elever. Det är så mycket märkligare att detta avsnitt&lt;br /&gt; 
blivit så kort som det på detta område just nu pågår av regeringen tillsatta&lt;br /&gt; 
utredningar som kan förväntas lämna betänkanden ganska snart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ytterligare två punkter finns anledning att vara kritisk mot förslaget:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Fördelningen av förstärkningsresursen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Huvudmomentens fördelning på stadier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av förstärkningsresursen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden framhåller på ett par ställen i propositionen att riksdagens&lt;br /&gt; 
beslut om skolans inre arbete innebar att förstärkningsresursen i det nya&lt;br /&gt; 
statsbidragssystemet huvudsakligen skulle användas för elever med skolsvårigheter.&lt;br /&gt;
Det finns anledning att mycket starkt understryka detta,&lt;br /&gt; 
eftersom rapporter från olika delar av landet talar ett annat språk. Föredraganden&lt;br /&gt;
förbigår helt det faktum att riksrevisionsverket sedan hösten 1978&lt;br /&gt; 
genomför en undersökning i några län för att fastställa i vad mån riksdagens&lt;br /&gt; 
beslut i denna del fått genomslag i landets kommuner (Revisionsrapport&lt;br /&gt; 
1978:228). Även om hänsyn tas till att många kommuner redan kommit&lt;br /&gt; 
ganska långt i sin resursfördelning, när riksdagsbeslutet togs våren 1978, så&lt;br /&gt; 
visar undersökningen att beslutsfattarna i stor utsträckning haft liten känsla&lt;br /&gt; 
för avsikten med ett mer decentraliserat statsbidragssystem. På annat sätt kan&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2597&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;följande resultat av undersökningen inte tolkas:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;O Varken den del av förstärkningsresursen som utgår direkt till kommunerna&lt;br /&gt;
eller den del som fördelas av länsskolnämnderna (länsskolnämndsresursen)&lt;br /&gt;
har i nämnvärd utsträckning fördelats på ett behovsorienterat&lt;br /&gt; 
sätt - resursen har (mätt i Ivtr per elev) fördelats påfallande jämnt mellan&lt;br /&gt; 
kommunerna inom länen och mellan rektorsområdena inom kommunerna.&lt;br /&gt;
Det primära syftet med fördelningen - att elever med skolsvårigheter&lt;br /&gt;
i högre grad än tidigare skulle kompenseras resursmässigt förefaller&lt;br /&gt;
således inte ha tillgodosetts.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;O Få kommuner och ingen av de tre länsskolnämnderna har i samband med&lt;br /&gt; 
resursfördelningen i nämnvärd grad beaktat socioekonomiska, demografiska&lt;br /&gt;
och andra i sammanhanget relevanta yttre förutsättningar för&lt;br /&gt; 
skolverksamheten. Inte heller förefaller man ha fäst något större avseende&lt;br /&gt; 
vid skolförhållanden som personalfrågor (omsättning, andel behöriga etc.)&lt;br /&gt; 
och lokalfrågor. Förutom elevantal och tidigare resursfördelning tycks&lt;br /&gt; 
önskemål om resurstilldelning från mottagande nivåer ha haft en avgörande&lt;br /&gt;
betydelse. Fördelningen av förstärkningsresursen har dessutom i&lt;br /&gt; 
många kommuner i realiteten bestämts i rektorskonferenser eller m. a. o.&lt;br /&gt; 
på en nivå där varken betryggande överblick eller opartiskhet kan&lt;br /&gt; 
förväntas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;O Såväl vid länsskolnämnderna som i kommunerna finns påtagliga problem&lt;br /&gt; 
med att utvärdera resursanvändningen. I avsaknad av en ändamålsenlig&lt;br /&gt; 
utvärdering är det svårt att vid resursfördelningen inför nästa läsår&lt;br /&gt; 
motivera förändringar av betydelse. Utrymmet för en flexibel användning&lt;br /&gt; 
av förstärkningsresursen bedöms som över huvud taget mycket begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;o SÖ har intagit en påfallande passiv roll i samband med resursfördelningen i&lt;br /&gt; 
kommunerna och i viss mån även vad beträffar länsskolnämndsresursens&lt;br /&gt; 
fördelning. Trots de många och svåra problem som framkommit i&lt;br /&gt; 
granskningen efterlyser varken kommuner eller länsskolnämnder några&lt;br /&gt; 
ytterligare åtgärder från SÖ:s sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV konstaterar också:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna att till nästa läsår åstadkomma en mer behovsorienterad&lt;br /&gt; 
fördelning av förstärkningsresursen bedöms som mycket begränsade - årets&lt;br /&gt; 
fördelning torde i hög grad bli normgivande för kommande års fördelning.&lt;br /&gt; 
Dessutom betecknas beredskapen att genomföra funktionella utvärderingar&lt;br /&gt; 
av förstärkningsresursens användning som i väsentliga avseenden bristfällig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är följaktligen angeläget att myndigheterna snarast vidtar åtgärder för&lt;br /&gt; 
att rätta till rådande förhållanden. Även med risk för viss centralstyrning är&lt;br /&gt; 
det viktigt att riksdagen hos regeringen begär sådana åtgärder att kommunerna&lt;br /&gt;
stimuleras satsa en betydligt större andel av förstärkningsresursen för&lt;br /&gt; 
insatser till förmån för elever med skolsvårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2597&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Huvudmomentens fördelning på stadier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppdrag skall SÖ lämna förslag om att de huvudmoment&lt;br /&gt;
som är bundna till stadier ersätts med förde tre stadierna gemensamma&lt;br /&gt; 
huvudmoment. Detta är en naturlig utveckling från 1962 års läroplan, som&lt;br /&gt; 
innehöll årskursindelade studieplansförslag. I Lgr 69 slopades dessa men&lt;br /&gt; 
uppdelningen i stadier behölls. Regeringens uppdrag till SÖ geren ytterligare&lt;br /&gt; 
decentralisering i planeringen av arbetet i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I SÖ:s förslag till ny läroplan har givits utförliga motiveringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna utveckling har gått hand i hand med en fortlöpande förändring i&lt;br /&gt; 
synen på hur barn utvecklas och skaffar sig kunskaper. Under de senaste åren&lt;br /&gt; 
har vi lärt oss mer och mer om hur nödvändigt det är att skolans arbete&lt;br /&gt; 
förankras i elevernas personliga erfarenheter och praktiska kunskaper om&lt;br /&gt; 
samhället. De som planerar undervisningen behöver kunskaper om enskilda&lt;br /&gt; 
elevers utveckling och om olika elevgruppers sociala förhållanden. De&lt;br /&gt; 
kunskaperna kan endast finnas lokalt och syftet med att slopa stadiefördelningen&lt;br /&gt;
är att ge bättre förutsättningar för en lokal stadieövergripande&lt;br /&gt; 
planering av undervisningen efter elevers skiftande intressen och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En för hård låsning till stadievisa huvudmoment medför svårigheter vid&lt;br /&gt; 
stadieövergångarna. Genom att huvudmomenten blir gemensamma för de&lt;br /&gt; 
tre stadierna blir de också mindre detaljerade än tidigare. Därigenom för&lt;br /&gt; 
elever med speciella behov och intressen bättre arbetsmöjligheter. De kan&lt;br /&gt; 
t. ex. arbeta med moment som passar deras utveckling utan att hindras av att&lt;br /&gt; 
dessa av tradition behandlats på ett annat stadium. Dessutom stimuleras&lt;br /&gt; 
samverkan mellan olika ämnen och stadier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har SÖ föreslagit att huvudmomentens fördelning på&lt;br /&gt; 
stadier slopas. Vid remissbehandlingen haren stor majoritet ställt upp på SÖ:s&lt;br /&gt; 
förslag. Endast fyra av länsskolnämnderna går emot förslaget från SÖ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom slopandet av huvudmomentens fördelning på stadier i första&lt;br /&gt; 
hand tillgodoser elever med svårigheter i skolan är det förvånande att&lt;br /&gt; 
föredraganden inte följt SÖ:s förslag. Dessutom vidrör hon inte de ofta&lt;br /&gt; 
påtalade svårigheterna vid stadieövergångar, vilka en ny läroplan bör beakta&lt;br /&gt; 
på särskilt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;1. att riksdagen hos regeringen begär att läroplanens avsnitt om&lt;br /&gt; 
Hjälp till elever med svårigheter utvecklas i enlighet med vad i&lt;br /&gt; 
motionen framhållits,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen begär sådana åtgärder att kommunerna&lt;br /&gt;
stimuleras använda en större del av förstärkningsre&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2597&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;sursen till förmån för elever med svårigheter och&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;3. att huvudmomentens fördelning på stadier slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 april 1979&lt;br /&gt; 
ÅKE GILLSTRÖM (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ÅKE GILLSTRÖM</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022597</dok_id>
<subtitel>av Åke Gillström</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2597.pdf</filnamn>
<filstorlek>121075</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för  grundskolan m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/93BA21C2-A8D7-4DAF-8F3D-42EAD9C699C1</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>