<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3092951</hangar_id>
 <dok_id>G2022596</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2596</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2596 av Claes Elmstedt m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2596</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-04-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 21:20:49</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för  grundskolan m. m.</titel>
 <subtitel>av Claes Elmstedt m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022596/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022596</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022596</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Mot. 1978/79&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;2596-2599&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;1978/79:2596&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Claes Elmstedt m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för&lt;br /&gt; 
grundskolan m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen 1978/79:180 om läroplan för grundskolan m. m. följer i&lt;br /&gt; 
många avseenden centerns partimotion 1978/79:266. En avgörande brist i&lt;br /&gt; 
propositionen är dock att regeringen inte tillräckligt beaktar behovet av&lt;br /&gt; 
praktisk kontakt med arbetslivet. I partimotionen markerades vad centerpartiet&lt;br /&gt;
bedömde som de mest viktiga förändringarna i grundskolan. Vi vill därför&lt;br /&gt; 
nu ta upp endast några ytterligare förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De naturvetenskapliga ämnena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 partimotionen 1978/79:266 betonades bl. a. vikten av att ekologi och&lt;br /&gt; 
naturvetenskapliga frågor får en stärkt ställning i grundskolan. Bredare&lt;br /&gt; 
naturvetenskapliga kunskaper och insikter är nödvändiga för att avgörande&lt;br /&gt; 
samhällsfrågor inte skall behöva överlämnas till experter och specialister.&lt;br /&gt; 
Genom att ekologi och teknik ges större utrymme inom naturorienteringen i&lt;br /&gt; 
skolan kan också elevernas intresse för naturvetenskaperna ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av ekologi och teknik inom ramen för den naturorienterande&lt;br /&gt; 
delen av orienteringämnena kommer att nödvändiggöra en om priori tering av&lt;br /&gt; 
kunskapsstoffet. De naturorienterande ämnena bör inte få minskad undervisningstid,&lt;br /&gt;
trots att orienteringsämnena totalt sett får räkna med en något&lt;br /&gt; 
mindre tid på timplanen. Propositionens förslag om att redovisa samhällsorienterande&lt;br /&gt;
resp. naturorienterande ämnen tillstyrks därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De naturvetenskapliga ämnena måste stärkas också på andra sätt, bl. a.&lt;br /&gt; 
genom en mera praktiskt inriktad undervisning, vilket föreslogs i partimotionen.&lt;br /&gt;
I propositionen föreslås att förstärkningsresursen ökas med 0,0095&lt;br /&gt; 
elevveckotimmar från 1982/83 för att ge möjlighet till teknikundervisning i&lt;br /&gt; 
mindre grupper på högstadiet. Enligt vår mening är det väsentligt att&lt;br /&gt; 
möjligheten att bedriva undervisningen i delad klass inte begränsas till&lt;br /&gt; 
teknikmomentet eller till högstadiet. Därför bör denna extra resurs kunna&lt;br /&gt; 
användas enligt lokala prioriteringar, i enlighet med förslag nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av lärarna på låg- och mellanstadiet är inriktade mot samhällsvetenskap,&lt;br /&gt;
och det finns alltså brister vad gäller möjligheterna att utveckla&lt;br /&gt; 
undervisningen i de naturorienterande ämnena i enlighet med våra och&lt;br /&gt; 
propositionens förslag. För att förändringarna skall kunna få genomslag i&lt;br /&gt; 
praktiken är det nödvändigt att lärarna får möjlighet till fortbildning i de&lt;br /&gt; 
naturvetenskapliga ämnena. Särskilda resurser för denna fortbildningsverksamhet&lt;br /&gt;
måste avsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2596-2599&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2596&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Hemkunskapsunderv isningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 partimotionen 1978/79:266 föreslås att hemkunskap skall införas såväl på&lt;br /&gt; 
lågstadiet som på mellanstadiet. Propositionens förslag innebära» hemkunskap&lt;br /&gt;
skall ingå i orienteringsämnena på lågstadiet. Dessutom föreslås att de&lt;br /&gt; 
extra resurser som bör tillföras för att medge undervisning i delad klass skall&lt;br /&gt; 
tillföras förstärkningsresursens icke undervisningsbundna del. Detta innebär&lt;br /&gt; 
att även andra än lärare skall kunna utnyttjas i undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bedriva undervisning som varvar teori och praktik, förklaring och&lt;br /&gt; 
tillämpning krävs både praktisk-pedagogiska kunskaper och ämneskunskaper.&lt;br /&gt;
Genom att låg- och mellanstadielärama normalt inte har&lt;br /&gt; 
utbildning för att undervisa i hemkunskap bör hushållslärare i första hand&lt;br /&gt; 
utnyttjas också på dessa stadier. Det är viktigt särskilt innan fortbildningsinsatser&lt;br /&gt;
på detta område hunnit ge fullständig effekt. Där utbildade&lt;br /&gt; 
hushållslärare saknas bör klasslärarna ha hand om hemkunskapsundervisningen.&lt;br /&gt;
Regeringens förslag i denna del bör således avslås. I stället bör de&lt;br /&gt; 
extra resurser,som fordras föra» möjliggöra undervisning i mindre grupper,&lt;br /&gt; 
tillföras förstärkningsresursens undervisningsbundna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resursförstärkningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår som konsekvens av förslaget till ny läroplan ett flertal&lt;br /&gt; 
resursförstärkningar. Vid bifall till våra förslag i partimotionen från januari&lt;br /&gt; 
krävs naturligtvis delvis andra förstärkningar. Vi förutsätter dock att&lt;br /&gt; 
utskottet i samband med behandlingen gör erforderliga beräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot vänder vi oss mot den teknik som regeringen tillämpar. Vid&lt;br /&gt; 
riksdagsbehandlingen av propositionen 1977/78:85 om nytt statsbidrag till&lt;br /&gt; 
grundskolan betonades att det viktigaste syftet med det nya statsbidraget var&lt;br /&gt; 
att möjliggöra ett mera decentraliserat beslutsfattande, genom en ökad&lt;br /&gt; 
schablonisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anförde statsrådet att ”man i den praktiska tillämpningen&lt;br /&gt; 
ute på fältet med frihet och ansvar och utan bundenhet vid anvisningar i alla&lt;br /&gt; 
detaljer skall handla med utrymme för sunt förnuft och fritt val i resursanvändningen.&lt;br /&gt;
Centralt bindande regler för resursanvändningen bör därför inte&lt;br /&gt; 
utfärdas. Ett sådant förfarande skulle enligt min mening strida mot reformens&lt;br /&gt; 
syfte.” Riksdagen hade inga invändningar mot propositionen i detta&lt;br /&gt; 
avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu aktuella propositionen föreslår statsrådet att de resursförstärkningar&lt;br /&gt;
som är nödvändiga specialdestineras till olika ämnen och stadier.&lt;br /&gt; 
Detta måste anses strida mot grundtankarna i statsbidragssystemet och mot&lt;br /&gt; 
SI A-reformen. Förslaget bör därför avslås. I stället bör riksdagen besluta om&lt;br /&gt; 
att utöka basresursen och förstärkningsresursens undervisningsbundna resp.&lt;br /&gt; 
icke undervisningsbundna delar med schablonbelopp. Kommunerna måste&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2596&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;därefter ha frihet att utnyttja resurserna efter egna prioriteringar, i enlighet&lt;br /&gt; 
med statsbidragsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygens roll i skolan har diskuterats aven rad utredningar de senaste åren.&lt;br /&gt; 
Det är också en av de frågor som diskuterats mest intensivt på skolorna och i&lt;br /&gt; 
den allmänna debatten. Senast avlämnade betygsutredningen förslag 1977.&lt;br /&gt; 
Remissopinionen kan betecknas som delad. Många remissinstanser vill&lt;br /&gt; 
behålla betyg i grundskolan, andra anser att betygen skall avskaffas.&lt;br /&gt; 
Regeringen menar att det, trots det omfattande utredningsarbetet, inte finns&lt;br /&gt; 
underlag för en genomgripande betygsreform. 1 stället föreslås smärre&lt;br /&gt; 
justeringar i det betygssystem vi nu har samt vissa förändringar i urvalsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygsutredningen var överens om att en bedömning av elevernas&lt;br /&gt; 
prestationer i skolan måste ske för att ge information och motivation.&lt;br /&gt; 
Däremot hade man delvis olika meningar om hur denna skulle göras och hur&lt;br /&gt; 
den skulle meddelas. Utredningen var också överens om att skriftliga betyg&lt;br /&gt; 
främst fyller en funktion som urvalsinstrument. Också propositionen betonar&lt;br /&gt; 
att den största svårigheten med att avskaffa betygen skulle vara urvalet till&lt;br /&gt; 
gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla är överens om att det nuvarande relativa betygssystemet inte fungerar&lt;br /&gt; 
tillfredsställande. Den normalfördelning av betygen som skall uppfyllas&lt;br /&gt; 
tillämpas i många fall felaktigt, och betygssystemet upplevs därför av många,&lt;br /&gt; 
både elever, föräldrar och lärare, som orättvist. En förändring av betygssystemet&lt;br /&gt;
är därför angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsförslaget innebär att kravet på normalfördelning i betygssystemet&lt;br /&gt;
upphävs. Däremot behålls den femgradiga skalan, och betyget tre skall&lt;br /&gt; 
fortfarande vara medelbetyg. Enligt vår mening är det tveksamt om dessa&lt;br /&gt; 
smärre förändringar kommer att innebära att betygsättningen kan bli mera&lt;br /&gt; 
rättvisande. Betygsutredningen var överens om att kursrelaterade betyg&lt;br /&gt; 
skulle vara att föredra framför det nuvarande systemet. Inriktningen av det&lt;br /&gt; 
fortsatta arbetet på detta område bör enligt vår mening vara att det nuvarande&lt;br /&gt; 
grupprelaterade betygssystemet avvecklas och ersätts av kursrelaterade&lt;br /&gt; 
betyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas inte förslag till bedömning i gymnasieskolan,&lt;br /&gt; 
utan denna fråga avses att överlämnas till gymnasieutredningen. Mot denna&lt;br /&gt; 
bakgrund är vi beredda att i huvudsak acceptera regeringens förslag till&lt;br /&gt; 
modifiering av det nuvarande betygssystemet, men det måste stå klart att&lt;br /&gt; 
förslaget innebär ett provisorium, som inte bör permanentas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När resultatet kan utläsas av den försöksverksamhet som anmäls i&lt;br /&gt; 
propositionen och som vi nedan kommer att föreslå kompletterad, bör frågan&lt;br /&gt; 
om betygssättningen i grundskolan tas upp till förnyad prövning.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2596&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Urvalsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att betygens roll som urvalskriterium minskar, för att&lt;br /&gt; 
avdramatisera betygssättningens betydelse och för att hänsyn skall kunna tas&lt;br /&gt; 
också till andra faktorer än teoretisk begåvning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att betyg kompletteras med poäng för arbetslivserfarenhet,&lt;br /&gt;
förutbildning, rangordning av val, upprepad ansökan samt könstillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening är det värdefullt att betygen kompletteras med andra&lt;br /&gt; 
urvalskriterier. Arbetslivserfarenhet, förutbildning och elevens intresse bör&lt;br /&gt; 
därför införas som urvalsgrunder i enlighet med propositionens förslag.&lt;br /&gt; 
Därutöver anser videt vara nödvändigt att noga följa om man i tillräcklig grad&lt;br /&gt; 
tillgodoser de teoretiskt svagpresterande eller om ytterligare urvalsgrunder&lt;br /&gt; 
måste införas för att tillgodose dessa elevers fortsatta utbildningsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi avvisar däremot, i likhet med flera remissinstanser, förslaget om&lt;br /&gt; 
könstillhörighet som urvalsgrund. Bl. a. avvisar statens ungdomsråd, TCO,&lt;br /&gt; 
SACO/SR och en majoritet av länsskolnämnderna förslaget. Problemet med&lt;br /&gt; 
könsbundna studieval bör lösas med andra medel, främst förbättrad studieoch&lt;br /&gt;
yrkesorientering, ökade praktiska inslag i skolans arbete, utökad pryooch&lt;br /&gt; 
bättre kontakt mellan samhället och skolan. I partimotionen om skolan&lt;br /&gt; 
(motion 1978/79:266) föreslås en rad förslag i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intagningsförf arande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygsutredningen föreslog att intagningsförfarandet skulle ändras, så att&lt;br /&gt; 
intagning skulle ske på grundval av höstterminsbetyget i åk 9, och eleverna&lt;br /&gt; 
därmed få besked redan i början av vårterminen om de intagits på sökt&lt;br /&gt; 
studieväg eller inte. Detta förfarande har flera betydande fördelar. För de&lt;br /&gt; 
elever som inte antagits till sökt utbildningslinje kan skolan sätta in&lt;br /&gt; 
omfattande studie- och yrkesorienterande åtgärder, vilket gör det möjligt att&lt;br /&gt; 
minska risken för felaktiga studieval eller arbetslöshet. Med nuvarande&lt;br /&gt; 
intagningssystem är det mycket svårt att under sommaren nå elever med&lt;br /&gt; 
sådana problem. Det är också svårt för intagningsnämnderna att göra&lt;br /&gt; 
omdisponeringar vid återbud etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med höstbetygsintagning finns det större möjligheter för skolmyndigheterna&lt;br /&gt;
att göra omfördelningar mellan ämnen eller linjer i enlighet&lt;br /&gt; 
med elevernas val. Det finns också möjligheter att anpassa undervisningen&lt;br /&gt; 
under vårterminen efter elevernas behov och önskemål med hänsyn till den&lt;br /&gt; 
fortsatta studievägen. Enligt vår mening finns det så stora fördelar med&lt;br /&gt; 
intagning på grundval av höstterminsbetyget i nian att riksdagen nu bör&lt;br /&gt; 
besluta om en sådan förändring. Denna kan träda i kraft samtidigt med den&lt;br /&gt; 
nya läroplanen för grundskolan, dvs. läsåret 1982/83.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2596&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10"&gt;&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;att riksdagen beslutar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;1. att de naturvetenskapliga ämnenas ställning i grundskolan&lt;br /&gt; 
stärks i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;2. att de extra resurser som behövs för att möjliggöra hemkunskapsundervisning&lt;br /&gt;
i mindre grupper tillförs förstärkningsresursens&lt;br /&gt;
undervisningsbundna del, i enlighet med vad som anförts i&lt;br /&gt; 
motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;3. att förslaget om specialdestinerade höjningar av basresursen&lt;br /&gt; 
och förstärkningsresursen avslås, och höjningarna i stället sker&lt;br /&gt; 
med schablonbelopp, i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;4. att förslaget om könstillhörighet som urvalskriterium avslås,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;5. att intagning till gymnasieskolan sker på grundval av höstterminsbetyget&lt;br /&gt;
i årskurs nio, i enlighet med vad som anförts i&lt;br /&gt; 
motionen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 20 april 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;CLAES ELMSTEDT (c)&lt;br /&gt; 
CHRISTINA ROGESTAM (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p&gt;GÖSTA KARLSSON (c)&lt;br /&gt; 
THORSTEN LARSSON (c)&lt;br /&gt; 
KERSTIN GÖTHBERG (c)&lt;br /&gt; 
ANNE-MARIE GUSTAFSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;SVEN JOHANSSON (c)&lt;br /&gt; 
BERTIL FISKESJÖ (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;KARL-ERIC NORRBY (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>CLAES ELMSTEDT</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>CHRISTINA ROGESTAM</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖSTA KARLSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>THORSTEN LARSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KERSTIN GÖTHBERG</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANNE-MARIE GUSTAFSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SVEN JOHANSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL FISKESJÖ</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL-ERIC NORRBY</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022596</dok_id>
<subtitel>av Claes Elmstedt m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2596.pdf</filnamn>
<filstorlek>173171</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan för  grundskolan m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7C0EAA29-4BD5-422C-862F-A7B21ADC891C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>