3107421 G2022533 1978/79 2533 mot mot Motion 1978/79:2533 av Lars Werner m. fl. Motion Motion 2533 0 1979-04-18 00:00:00 2014-11-04 16:55:45 2014-11-04 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:175 med förslag till lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet, m. m. av Lars Werner m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022533/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022533 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022533 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Motion</p> </div> <div class="block ml_5"><p>1978/79:2533</p> <p>av Lars Werner m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79:175 med förslag till lag om<br /> jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet, m. m.</p> <p>Det kapitalistiska samhället bygger på ojämställdhet, det bygger på att ett<br /> fåtal lever av andras arbete. Hela den kapitalistiska arbetsprocessen tjänar<br /> kapitalägarna och har byggts upp som system för fåtalet att kontrollera de<br /> arbetandes arbete. Arbetslivet präglas av olikställighet och orättvisor.</p> <p>Kapitalismen kännetecknas av klassförtryck. Men kvinnorna intar inom<br /> varje socialt skikt en gentemot männen diskriminerad ställning. Att vara<br /> arbetslös och kvinna eller att vara lågavlönad och kvinna är att tillhöra de<br /> mest betryckta i klassamhället.</p> <p>Jämställdheten är inte blott en moralisk fråga och begränsar sig inte heller<br /> till formell jämställdhet under rådande förhållanden. Kampen för jämställdhet<br /> mellan kvinnor och män är en kamp för att öka gemenskapen och<br /> sammanhållningen bland de arbetande. Den bär i sin förlängning på kampen<br /> för ett samhälle där jämställdhet inte bara råder mellan könen utan där<br /> klassförtrycket helt avskaffats. Jämställdhetskampen får aldrig enbart gälla<br /> att män och kvinnor skall utsugas under lika omständigheter utan måste gå<br /> vidare och avskaffa utsugningen över huvud taget. Detta är jämställdhetens<br /> förutsättning. Rörelsen för likställdhet mellan könen främjar denna kamp<br /> och är en dess nödvändiga beståndsdel, men den har också i det klasslösa<br /> samhället sitt nödvändiga mål.</p> <p>Under våra samhällsbetingelser är olikställigheten mellan könen i grunden<br /> kvinnoförtryck. Samhället präglas inte av könsdiskriminering utan av<br /> kvinnodiskriminering. Men för att diskrimineringen av kvinnorna skall<br /> upphöra krävs ett samhälle utan klassdiskriminering. Det krävs ett samhälle<br /> där individerna verkligen ges lika möjligheter och förutsättningar. Det krävs<br /> ett samhälle där alla kan få ett tryggt och meningsfyllt arbete. Det krävs ett<br /> samhälle där barnomsorgen är fullt utbyggd. Det krävs ett samhälle med en<br /> verkligt fungerande kollektivtrafik och utbyggd samhällsservice. Det krävs<br /> ett samhälle där de krafter som nu - inte minst av kommersiella intressen sprider<br /> kvinnoförnedrande idéer har besegrats.</p> <p>De förändringar som krävs för att jämställdheten skall bli verklighet är<br /> stora, eftersom det nuvarande samhället bygger på principer som strider mot<br /> jämställdheten.</p> <p>Sett i detta perspektiv får förslaget till lag om jämställdhet mellan kvinnor<br /> och män i arbetslivet rätt dimension. Lagen har målats upp som ett stort<br /> propagandanummer av regeringen, men dess faktiska betydelse kommer att<br /> bli begränsad. Den ändrar inte arbetslivets grundförhållanden och struktur.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2533</p> </div> <div class="block ml_43"><p>9</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Den ger självfallet inte fler arbeten i avfolkningsbygderna. Den förbättrar inte<br /> barnomsorgen.</p> <p>Men det är fortfarande möjligt och tillåtet att kvinnor vid anställning<br /> diskrimineras just därför att de är kvinnor. En lag mot könsdiskriminering<br /> kan försvåra kvinnodiskriminering vid anställningar. Den kan minska vissa<br /> andra uttryck för kvinnoförtrycket. Den kan utgöra ett stöd i kampen för<br /> jämställdhet mellan kvinnor och män.</p> <p>Regeringsförslaget lämnar även utifrån denna begränsade målsättning en<br /> del övrigt att önska. I förhållande till jämställdhetskommitténs förslag utgör<br /> regeringsförslaget på några punkter smärre förbättringar, men på andra<br /> försämringar.</p> <p>Det ursprungliga kommittéförslaget hade en avgörande svaghet i stadgandet<br /> om könskvotering, gynnande av minst representerat kön, vid en<br /> arbetsplats. Detta skulle kunna leda till att män tränger ut kvinnor från den<br /> begränsade arbetsmarknad kvinnor redan har - speciellt på vissa orter.<br /> Regeringsförslaget innebär här en viss uppmjukning men innebär ändå inte<br /> att denna fara helt är undanröjd. Då könskvotering kan användas på ett för<br /> kvinnors arbetsmöjligheter negativt sätt, bör inga sådana regler ingå i<br /> lagen.</p> <p>Regeringens målsättningsparagraf, att lagen skall ”främja” kvinnors och<br /> mäns lika rätt i arbetslivet, är densamma som jämställdhetskommitténs och<br /> fortfarande alltför vag. Arbetsgivaren får dock med regeringsförslaget större<br /> möjligheter än i kommitténs förslag att kringgå lagen. I kommittéförslaget<br /> hette det att särbehandling får ske om den är ”ofrånkomlig för att tillgodose<br /> ett särskilt intresse som inte rimligen bör vika för intresset av jämställdhet”,<br /> men detta strama krav är i regeringsförslaget förvandlat till ”hänsyn till ett<br /> ideellt eller annat särskilt intresse, som inte bör vika för intresset av<br /> jämställdhet i arbetslivet”. Om man om kommittéförslaget på denna punkt<br /> kunde säga att lagtexten var sträng och motiveringen mera svag, så har<br /> regeringen anpassat lagtexten till den vagare motivtexten. Detta är ett steg<br /> tillbaka.</p> <p>Regeringen har vidare strukit det ekonomiska skadeståndet ur lagtexten.<br /> Motivet härför är att det skulle föreligga svårigheter att tillämpa en lag om<br /> ekonomiskt skadestånd. Emellertid kan liknande lagar tillämpas på andra<br /> områden. Regeringens ”tekniska” hinder tycks således vara ett försök att<br /> mildra lagens följder för arbetsgivarna på den punkt där den skulle ha blivit<br /> kanske som mest kostsam för dem.</p> <p>Regeringen följer däremot kommittéförslaget i att inte heller ge den<br /> fackliga organisationen rätt till s. k allmänt skadestånd vid överträdelse av<br /> lagen gentemot medlem i organisationen. Denna regel gäller normalt i den<br /> arbetsrättsliga lagstiftningen.</p> <p>Regeringen har inte vikit från idén med ett ”jämställdhetsombud” vilket i<br /> första hand skall söka förmå arbetsgivare att ”frivilligt följa lagens föreskrifter”.<br /> Regeringen har dock kompletterat sitt ”ombud” med en nämnd. En</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2533</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>sådan nämnd för övervakning av lagens efterlevnad kan vara ett bättre sätt att<br /> närma sig problematiken än ett s. k. ”ombud”. Nämnden ger inte samma<br /> intryck av att hänga ”ovanför” som ett ombud avser ge. Sammansättningen<br /> av nämnden bör dock icke vara den regeringen förordar. Nämnden bör ha en<br /> majoritet från de fackliga organisationerna. Nämnden bör främst ha sin<br /> verksamhet inriktad på de icke kollektivavtalsreglerade områdena.</p> <p>Med hänvisning till det anförda föreslås</p> <p style="margin-left:61px;">att riksdagen med avslag på i propositionen 1978/79:175 framställt<br /> förslag till lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i<br /> arbetslivet beslutar att anta följande</p> <p>Förslag till</p> <p>Lag mot kvinnodiskriminering i arbetslivet</p> <p>1 § Män och kvinnor skall ha lika rätt till arbete och utbildning inom<br /> arbetslivet samt ha lika arbetsvillkor.</p> <p>2 § Diskriminering med avseende på rätt som sägs i 1 § får icke ske.</p> <p>3 § Med diskriminering menas i denna lag att någon särbehandlas till följd<br /> av sitt kön, såvida denna särbehandling inte är ägnad att främja jämställdhet<br /> eller är ofrånkomlig för att tillgodose ett intresse som inte rimligen bör vika<br /> för intresset av jämställdhet.</p> <p>4 § Påstående om att diskriminering förekommit skall godtas om det finns<br /> sannolika skäl för detta.</p> <p>5 § Den som bryter mot denna lag skall ersätta uppkommen skada varvid<br /> hänsyn skall tas även till omständigheter av annan än rent ekonomisk<br /> betydelse. Arbetstagarorganisations intresse av att förbudet inte överträds<br /> gentemot organisationens medlemmar skall jämväl beaktas vid bedömandet<br /> om och i vad mån skada uppkommit.</p> <p>1 de fall där domstol fastställt att en arbetssökande till följd av kön ej erhållit<br /> en anställning skall det allmänna skadestånd som utdöms till den arbetssökande<br /> uppgå till minst ett basbelopp enligt lagen om allmän försäkring såvida<br /> ej lägre belopp yrkats.</p> <p>6 § Den som vidtagit diskriminerande åtgärd kan av domstol åläggas att vid<br /> vite upphöra med detta. Talan om utdömande av vite som har förelagts enligt<br /> denna lag förs vid allmän domstol av åklagare.</p> <p>7 § Mål om tillämpning av denna lag skall handläggas jämlikt lagen om<br /> rättegången i arbetstvister. Därvid anses som arbetstagare även uppdragstagare<br /> samt arbets- eller uppdragssökande och som arbetsgivare även uppdrags</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2533</p> </div> <div class="block ml_42"><p>11</p> </div> <div class="block ml_5"><p>givare samt den som erbjuder arbete eller uppdrag. 1 tvist om överträdelse av<br /> 2 § har arbetstagarorganisation rätt till förhandling för en medlem som söker<br /> arbete. Därvid skall 64-66 och 68 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet<br /> tillämpas.</p> <p>8 § Denna lag utgör ej hinder mot träffande av kollektivavtal om särskilda<br /> åtgärder för genomförande av målsättningen i 1 §.</p> <p>9 § Regeringen utser jämställdhetsnämnd som skall övervaka denna lags<br /> efterlevnad. Jämställdhetsnämnden skall bestå av tretton ledamöter, varav<br /> fyra efter förslag av Landsorganisationen i Sverige, två efter förslag av<br /> Tjänstemännens centralorganisation, en efter förslag av Centralorganisationen<br /> SACO/SR, en efter förslag av Svenska arbetsgivareföreningen,<br /> en efter förslag av statens arbetsgivarverk och en efter förslag av Svenska<br /> kommunförbundet och Landstingsförbundet. Av de övriga tre skall en vara<br /> ordförande och två ha erfarenhet av arbete som rör jämställdhet mellan<br /> kvinnor och män. En av dessa bör vara lagkunnig.</p> <p>För varje ledamot skall finnas ersättare. Vad som föreskrivits om<br /> ledamöterna gäller även ersättarna.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.</p> <p>Ett avtal som har ingåtts före lagens ikraftträdande är utan verkan i den<br /> mån avtalet innefattar avvikelser från lagen.</p> <p>Stockholm den 18 april 1979<br /> LARS WERNER (vpk)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>EIVOR MARKLUND (vpk)<br /> NILS BERNDTSON (vpk)<br /> EVA HJELMSTRÖM (vpk)</p> </div> <div class="block ml_25"><p>C.-H. HERMANSSON (vpk)<br /> JÖRN SVENSSON (vpk)<br /> INGA LANTZ (vpk)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>KARIN NORDLANDER (vpk)</p> </div> <div class="block ml_5" /> </div> </div> 0 LARS WERNER vpk 1 undertecknare 0 EIVOR MARKLUND vpk 2 undertecknare 0 NILS BERNDTSON vpk 3 undertecknare 0 EVA HJELMSTRÖM vpk 4 undertecknare 0 C.-H. HERMANSSON vpk 5 undertecknare 0 JÖRN SVENSSON vpk 6 undertecknare 0 INGA LANTZ vpk 7 undertecknare 0 KARIN NORDLANDER vpk 8 undertecknare G2022533 av Lars Werner m. fl. mot_197879__2533.pdf 129226 pdf med anledning av propositionen 1978/79:175 med förslag till lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet, m. m. https://data.riksdagen.se/fil/604BCFFE-988E-4AA1-9361-8AEE3E1294DF