<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3107416</hangar_id>
 <dok_id>G2022528</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2528</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2528 av Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2528</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-04-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 16:55:40</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:165 om den svenska  kapitalmarknaden</titel>
 <subtitel>av Lars Werner m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022528/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022528</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022528</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Mot. 1978/79&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;2528-2531&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;1978/79:2528&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;av Lars Werner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:165 om den svenska&lt;br /&gt; 
kapitalmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Allteftersom ägande- och maktkoncentrationen i det svenska näringslivet&lt;br /&gt; 
tilltagit har också alltfler nödgats erkänna vidden av dessa tendenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erkännandena har skett motvilligt. Kapitalmaktens anhängare vill i det&lt;br /&gt; 
längsta sprida liberalismens myter om att fri konkurrens på lika villkor skulle&lt;br /&gt; 
känneteckna kapitalismen och fora till den mest rationella av världar. Men&lt;br /&gt; 
verkligheten har inte kunnat undgå ens den mest inbitne liberale dogmatiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T. o. m. folkpartiet har i vissa sammanhang tvingats tala om "privat&lt;br /&gt; 
maktkoncentration".&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från slutet av 1800-talet och framåt har olika kreditinstitut utgjort&lt;br /&gt; 
hjärtpunkter i storfinansens maktsystem. Kontroll över industri- eller andra&lt;br /&gt; 
foretag via positioner i affärsbanker, försäkringsbolag och av dessa behärskade&lt;br /&gt;
holding- och investmentföretag har blivit typiskt för svensk storfinans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla stora privatägda industriföretag är knutna till något kreditinstitut, i första&lt;br /&gt; 
hand till affärsbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalmarknadens utseende hänger således intimt ihop med frågorna om&lt;br /&gt; 
makt och inflytande över näringslivet. Trots detta lyckas folkpartiregeringen&lt;br /&gt; 
avfatta ett ordrikt aktstycke om den svenska kapitalmarknaden utan att&lt;br /&gt; 
nämna de maktpolitiska aspekterna. Detta kan bara kallas strutspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill ha som grundprincip att "krediterna bör fördelas så att de&lt;br /&gt; 
mest räntabla och angelägna investeringsprojekten gynnas”. Den vill med&lt;br /&gt; 
andra ord så långt möjligt att kapitalistiska vinstförväntningar skall styra&lt;br /&gt; 
lånemarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att skapa några nya institutioner och utan att vidta några större&lt;br /&gt; 
förändringar i existerande institutioner vill regeringen föra kreditpolitiken i&lt;br /&gt; 
mera oreglerad kapitalistisk riktning. Men den tvingas ändå medge att den&lt;br /&gt; 
inte kan följa sina egna principer. Det skulle inte bli en ”renodlad&lt;br /&gt; 
marknadsprissättning enligt frikonkurrensmodellen”, beklagar sig regeringen,&lt;br /&gt;
eftersom "ett mycket litet antal stora placerare” skulle "ha ett dominerande&lt;br /&gt;
inflytande över räntesättningen på obligationslån". Vidare har skattesystemet&lt;br /&gt;
sådana följder på "olika investeringsprojekts räntabilitet” att det&lt;br /&gt; 
inte är möjligt "att nu övergå till en kapitalmarknad helt utan regleringar”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill heller inte frångå att t. ex. bostadssektorn har en prioriterad&lt;br /&gt; 
ställning på kreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen måste således på flera områden tillstå att kapitalistiska&lt;br /&gt; 
styrmekanismer inte fungerar och att de inte skulle tillgodose rimliga&lt;br /&gt; 
samhällsanspråk. Likväl hävdar regeringen att dessa styrmekanismer så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2528-2531&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2528&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;ohämmat som möjligt skall verka på den industriella produktionens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller på industriproduktionens område för emellertid de&lt;br /&gt; 
kapitalistiska styrmekanismerna till den samhällsekonomiska rationalitet&lt;br /&gt; 
som borde eftersträvas. Den ”privatägda" kapitalmarknadens funktion och&lt;br /&gt; 
maktförhållanden står i vägen för djärva framåtsyftande och samhällsekonomiskt&lt;br /&gt;
viktiga satsningar på ny produktion inom nu eftersatta samhällsnyttiga&lt;br /&gt;
områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsbankerna och de stora försäkringsbolagen bör förstatligas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens riktlinjer för hur den svenska kapitalmarknaden bör fungera&lt;br /&gt; 
måste därför tillbakavisas. Kapitalmarknadens utseende och utveckling för&lt;br /&gt; 
till att den nödvändiga linjen måste vara att förstatliga de privata affärsbankerna&lt;br /&gt;
och de större försäkringsbolagen (en del av de lokalt förankrade s. k.&lt;br /&gt; 
skadeförsäkringsbolagen som svarar för en ringa del av försäkringsväsendets&lt;br /&gt; 
roll på kreditmarknaden kan lämnas åt sidan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinsten med ett sådant förstatligande är att storfinansens maktställning&lt;br /&gt; 
åsamkas ett allvarligt slag. Härigenom ökar kraftigt möjligheterna för en&lt;br /&gt; 
samhällsekonomiskt styrd kapitalmarknad, som i sin tur bildar grunden för&lt;br /&gt; 
en medvetet styrd vidareuppbyggnad av landets näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett i huvudsak förstatligat kreditväsende följer att helt andra principer&lt;br /&gt; 
måste komma till uttryck i banklagstiftningen och lagstiftningen om&lt;br /&gt; 
försäkringsrörelse. Om riksdagen bifaller förslaget att hos regeringen begära&lt;br /&gt; 
förslag om förstatligande av affärsbanker och privata försäkringsbolag, följer&lt;br /&gt; 
således att ställning icke nu behöver tas till de ändringar i dessa företags&lt;br /&gt; 
verksamhet som regeringen föreslår i sin proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fonderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller AP-fonderna, som spelar en viktig roll på kreditmarknaden,&lt;br /&gt; 
är regeringens strävan att göra dessa till än mer lättutnyttjade redskap för det&lt;br /&gt; 
privata näringslivet samtidigt som fondernas eventuella inflytande i företag&lt;br /&gt; 
inte skall få växa sig för stort. Regeringen vidgar således återlånsmöjligheterna&lt;br /&gt;
och vill samtidigt begränsa AP-fondernas aktieinnehav (4:e fondstyrelsens)&lt;br /&gt;
till högst 10 % av ett företags aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondernas verksamhet som förvaltare av främst lönarbetarnas&lt;br /&gt; 
pensionspengar bör samordnas ytterligare. Den något konstlade uppdelningen&lt;br /&gt;
på olika fondstyrelser bör därför avskaffas och AP-fonderna administreras&lt;br /&gt; 
av en styrelse i vilken representanter förde fackliga organisationerna skall ges&lt;br /&gt; 
majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av fondens verksamhet som nu lyder under fjärde fondstyrelsen&lt;br /&gt; 
bör helt ändra inriktning. AP-fondmedlen skall inte användas för att&lt;br /&gt; 
spekulera i privata företags aktier. Dessa medel bör i stället användas som en&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2528&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;grundplåt i ett samhälleligt investeringsprogram för industriproduktion inom&lt;br /&gt; 
nu eftersatta områden: kollektivtrafiken, alternativ energiproduktion, miljöskydd&lt;br /&gt;
osv. Av detta foijer att AP-fondens aktieinnehav i privata foretag&lt;br /&gt; 
snarast borde avvecklas. Men när det gäller de statliga industrierna som&lt;br /&gt; 
AP-fonderna i stället borde användas till bör det inte finnas någon&lt;br /&gt; 
tioprocentsgräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om riksdagen skulle vidhålla uppfattningen att löntagarnas pengar i&lt;br /&gt; 
AP-fonden skall användas för aktieköp i privata bolag, finns ingen anledning&lt;br /&gt; 
att tioprocentsgränsen införs. Det finns inget skäl att diskriminera AP-fonden&lt;br /&gt; 
gentemot andra aktieägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsfinansieringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen förordas att bostadssektorn liksom hittills skall vara&lt;br /&gt; 
prioriterad på kreditmarknaden. För att ”renodla” prioriteringssystemet&lt;br /&gt; 
förordar regeringen två obligationsserier på marknaden, en för det prioriterade&lt;br /&gt;
byggandet och en för det oprioriterade byggandet. Regeringsförslaget&lt;br /&gt; 
förutsätter att man accepterar de nuvarande förhållandena på&lt;br /&gt; 
bostadskreditmarknaden. Denna är enligt vår mening dock alltför splittrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostädernas finansiering - systemet för belåning, lånetidens längd och&lt;br /&gt; 
räntans storlek - har avgörande betydelse för bostadsbyggandet och boendekostnaderna.&lt;br /&gt;
De bostäder som byggs är dyra investeringar för samhället och&lt;br /&gt; 
de enskilda människorna. De skall användas i åtskilliga årtionden. Därför är&lt;br /&gt; 
det också så viktigt att få bort profiterna på det kapital som behövs. Det gäller&lt;br /&gt; 
att få "billigare” pengar till bostadsbyggande och följdinvesteringar och att&lt;br /&gt; 
göra slut på det privata bankkapitalets miljardvinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas och den fackliga rörelsens gamla krav på en statlig&lt;br /&gt; 
bostadsbank och en statlig totalfinansiering av bostadsbyggande har alltid&lt;br /&gt; 
stötts av kommunisterna. En låg och fast ränta är också en förutsättning för&lt;br /&gt; 
låga boendekostnader liksom ett sytem för belåning som innebär att alla&lt;br /&gt; 
pengar kan erhållas på ett ställe i den takt som de behövs. Privata banker och&lt;br /&gt; 
kreditinrättningar skall ha skyldighet att bidra med kapital till bostadsbanken,&lt;br /&gt;
till låg fast ränta. De privata hyreshusen måste ställas vid sidan av&lt;br /&gt; 
den statliga långivningen, och inga statliga lån skall medges för ny- eller&lt;br /&gt; 
ombyggnad av enskilt ägda flerfamiljshus. Enskilt ägda småhus bör få statliga&lt;br /&gt; 
lån endast om de skall bebos av låntagaren och om de byggs där småhusbyggande&lt;br /&gt;
är den lämpligaste formen för bostadsförsörjningen. Särskilda&lt;br /&gt; 
lågräntelån med högst 3 % ränta utan årlig höjning och med 60 års&lt;br /&gt; 
amorteringstid skall ges till hyres- och flerfamiljshus hos de allmännyttiga&lt;br /&gt; 
och kooperativa bostadsföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2528&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;Med hänvisning till det anförda föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;att att riksdagen beslutar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;1. att hos regeringen hemställa om förslag till förstatligande av&lt;br /&gt; 
affärsbankerna och de stora försäkringsbolagen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;2. att hos regeringen hemställa om förslag till omorganisation av&lt;br /&gt; 
AP-fonderna i enlighet med motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;3. att avslå förslaget till ny 12 a § i propositionens förslag till lagom&lt;br /&gt; 
ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens&lt;br /&gt;
förvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;4. att hos regeringen hemställa om förslag till bostadsbank i&lt;br /&gt; 
enlighet med motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 18 april 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;LARS WERNER (vpk)&lt;br /&gt; 
EIVOR MARKLUND (vpk)&lt;br /&gt; 
NILS BERNDTSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p&gt;C. H. HERMANSSON (vpk)&lt;br /&gt; 
JÖRN SVENSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EIVOR MARKLUND</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C. H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRN SVENSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022528</dok_id>
<subtitel>av Lars Werner m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2528.pdf</filnamn>
<filstorlek>126796</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:165 om den svenska  kapitalmarknaden</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/63FFA0E1-686B-4F76-BD2D-A4D6F21B268C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>