3107383 G2022495 1978/79 2495 mot mot Motion 1978/79:2495 av Alf Wennerfors och Sten Svensson Motion Motion 2495 0 1979-04-17 00:00:00 2014-11-04 16:55:10 2014-11-04 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:136 om trädgårdsnäringen av Alf Wennerfors och Sten Svensson html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022495/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022495 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022495 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion</p> </div> <div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;text-align:right;">Mot. 1978/79<br /> 2495-2499</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1978/79:2495</p> <p>av Alf Wennerfors och Sten Svensson</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79:136 om trädgårdsnäringen</p> </div> <div class="block ml_4"><p>I proposition nr 1978/79:136 föreslår regeringen åtgärder till stöd för den<br /> inhemska trädgårdsnäringen. Propositionen grundas på ett av 1974 års<br /> trädgårdsnäringsutredning framlagt delbetänkande (SOU 1978:51) Svensk<br /> trädgårdsnäring: Produktion - Rationalisering - Internationella förhållanden<br /> samt remissbehandlingen av detta.</p> <p>Givetvis är det värdefullt att vi har en omfattande och differentierad<br /> trädgårdsproduktion i landet. Åtgärder till stöd och skydd för produktionen<br /> måste emellertid på detta område liksom inom andra sektorer i näringslivet,<br /> som präglas av en betydande importkonkurrens, avvägas noga mot konsumenternas<br /> berättigade krav på friaste möjliga tillgång till produkter till<br /> fördelaktiga priser.</p> <p>De riktlinjer för en svensk trädgårdsnäringspolitik, som framlagts av<br /> utredningen och som i stort sett accepteras i propositionen, innebär inte heller<br /> en alltid riktig avvägning mellan producent- och konsumentintressen på<br /> detta, med hänsyn till bl. a. näringsfysiologiska synpunkter, angelägna<br /> varuområde. Sålunda finns det anledning att starkare understryka att det<br /> grundläggande för en trädgårdsnäringspolitik måste vara, att konsumenterna<br /> får en tillfredsställande tillgång till ett varierat sortiment av branschens<br /> produkter till rimliga priser. Det får inte vara ett egenändamål att upprätthålla<br /> en viss given produktion, om genom strukturella förändringar och ändrade<br /> villkor t. ex. på transportområdet andra länder kan leverera dessa produkter<br /> till lägre priser. Vad handelsministern uttalat i propositionen om betydelsen<br /> för vårt land av en omfattande och fri utrikeshandel som grundläggande även<br /> på detta varuområde borde ha givits större utrymme i jordbruksministerns<br /> riktlinjer för en särskild trädgårdspolitik.</p> <p>Detta utesluter inte att vissa uppjusteringar av tullskyddet kan vara<br /> berättigade. Men vi vill hävda, att stor försiktighet måste gälla i fråga om<br /> användningen av selektiva medel till stöd för en näring, vars produktion<br /> ehuru viktig ej avser en för överlevnad oundgänglig försörjning. Ej heller är<br /> det rimligt att med hänsyn till sysselsättningen i branschen som målsättning<br /> hävda en året-runt-produktion med mindre än att en sådan är naturligt<br /> motiverad och i konkurrens med utländska produkter kan erbjudas konsumenterna<br /> till priser, som inte är högre.</p> <p>Mycket talar för att trädgårdsprodukter i alltmer ökande omfattning<br /> kommer att produceras i åtskilliga länder i den tredje världen, vilka ofta har<br /> gynnsammare odlingsförutsättningar än Sverige. Ett aktivt arbete pågår</p> <p>1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2495-2499</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2495</p> </div> <div class="block ml_43"><p>2</p> </div> <div class="block ml_5"><p>genom olika internationella biståndsorgan, ibland med svenskt stöd, för att<br /> utveckla en sådan produktion med huvudsaklig inriktning på export. Man<br /> kan därför inte utesluta, att importen i viss utsträckning kommer att överta en<br /> del av ett framtida, sannolikt ökat konsumtionsutry mme. Det är angeläget att<br /> också ha dessa förhållanden i åtanke, om man önskar fastställa särskilda<br /> riktlinjer för trädgårdspolitiken.</p> <p>Det är med tillfredsställelse vi noterar, att trädgårdsnäringsutredningens<br /> vidlyftiga förslag till ett fondsystem med något slags marknadsreglering med<br /> bl. a. obligatorisk odlarregistrering, anmälningstvång av odlade arealer och<br /> uppnådda priser samt ett komplicerat system med pristillägg till odlare, som<br /> inte uppnått en skälig men utomordentligt svårfastställbar lönsamhetsnivå,<br /> inte vunnit gehör hos regeringen. Förslaget skulle ju innebära en om<br /> jordbruksregleringen påminnande reglering omfattande inemot 6 000<br /> odlingsföretag och alla handelsföretag i olika led, som har hand om<br /> distributionen av svenska produkter och importerade varor inom detta<br /> varuområde. Förslaget innebär införande av planhushållning med statliga<br /> odlingsdirektiv inom en typisk småföretagarverksamhet och förutsätter<br /> sannolikt vidare någon form av importkontroll för att kunna förverkligas. En<br /> sådan reglering skulle sannolikt också innebära högre priser för konsumenten<br /> och motverka den konsumtionsökning som är angelägen av näringsfysiologiska<br /> skäl.</p> <p>Förutom den administrativa apparat och det krångel, som förslaget medför,<br /> syns uppläggningen vara omöjlig från handelspolitiska synpunkter. Att<br /> belasta även utländska produkter - ej sällan från u-länder - med särskilda<br /> avgifter till en stödfond till skydd för den inhemska produktionen är inte<br /> förenligt vare sig med GATT (art. lil) eller andra svenska internationella<br /> åtaganden (EG-avtalet art. 15 och EFTA-avtalet art. 22). Eftersom EG, USA<br /> och vissa utvecklingsländer är de stora leverantörerna till Sverige på detta<br /> varuområde, skulle en sådan finansiering av stöd till trädgårdsnäringen<br /> försätta oss i ett mycket besvärligt handelspolitiskt läge i förhållande till<br /> länder av utomordentlig betydelse för svensk export och utrikeshandel med<br /> uppenbara risker för motåtgärder.</p> <p>Ett liknande förslag framfördes av en trädgårdsutredning på 1950-talet men<br /> föranledde då inte någon regeringens åtgärd. Vi hoppas, att förhållandet nu<br /> skall vara detsamma och att vi definitivt kan avskriva mer omfattande<br /> regleringstankar på detta område och låta konsumenterna mera fritt få välja<br /> de produkter, som man vill köpa.</p> <p>Vad vi anfört utesluter emellertid inte, att det kan finnas skäl att allmänna<br /> medel i större omfattning än som nu sker anslås kollektivt till de s. k.<br /> främjandena för att stärka deras marknadsinsatser och att öka möjligheterna<br /> till konsumentupplysning på området. Trädgårdsnäringsutredningen bör<br /> överväga denna fråga. Även frågan om ett eventuellt behov av särskild<br /> katastrofhjälp, som skulle kunna tillgripas i den mån oförutsebara händelser<br /> på ett alldeles avgörande sätt påverkar lönsamheten och som skulle</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2495</p> </div> <div class="block ml_42"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>finansieras på ett sätt, som ej berör vår utrikeshandel på detta varuområde,<br /> bör närmare utredas.</p> <p>I propositionen föreslås en tämligen omfattande uppjustering av nuvarande<br /> tullskydd i syfte att öka ersättningen till inhemska odlare. Som tidigare<br /> anförts kan det finnas anledning att göra en sådan justering på några punkter<br /> där vikttullarnas effekt kan vara otillräcklig. Det är dock angeläget att<br /> understryka att tullskyddet för trädgårdsnäringsprodukter i regel alltjämt ej<br /> oväsentligt överstiger den genomsnittliga svenska tullnivån. Har vi i vad<br /> gäller svensk produktion i allmänhet - frånsett jordbrukets och fiskets<br /> produkter - under 1960- och 1970-talen medverkat till en omfattande<br /> nedskrivning av gränsskyddet, är det principiellt ej orimligt att som<br /> utgångspunkt för en granskning av det aktuella behovet av tullskydd godta en<br /> reducerad nivå också för trädgårdsnäringens produkter. Det är frågan om det<br /> aktuella behovet av gränsskydd med hänsyn till importkonkurrensens<br /> utveckling och återverkningar i förhållande till näringen och konsumentintresset<br /> som är det centrala, ej vad tullskyddet en gång historiskt varit. Det<br /> synes inte heller särskilt angeläget att-som utredningen gjort - uppehålla sig<br /> vid förhållandena 1975-1977, då svenska produkter i allmänhet på grund av<br /> kostnadsutvecklingen inte var konkurrenskraftiga i förhållande till utlandet.<br /> Med utgångspunkt i läget under kostnadskrisens år, vilket nu avsevärt<br /> förbättrats, kan man ej gärna motivera mera permanenta åtgärder i fråga om<br /> gränsskyddet, som ju i sista hand måste betalas av konsumenterna.</p> <p>I det sammanhanget måste också beaktas, att betydande tullhöjningar kan<br /> ofördelaktigt återverka på våra handelsförhållanden med EG och EFTA,<br /> USA och åtskilliga länder i den tredje världen. En stor del av de varuslag, för<br /> vilka tullhöjningar föreslås, importeras från EG-länder, och de föreslagna<br /> förstärkningarna av gränsskyddet drabbar därför i väsentlig utsträckning EG.<br /> Även om vi har formell frihet att vidta förstärkning av tullskyddet i<br /> förhållande till EG, fruktar vi, att det kan komma att medföra komplikationer<br /> i förhållande till EG (art. 15 i frihandelsavtalet).</p> <p>Det kan försvåra för Sverige att få igenom angelägna önskemål gentemot<br /> EG i fråga om behandlingen av vissa svenska produkter. Mot denna<br /> bakgrund är det av vikt, att riksdagen vid sin prövning av ärendet noga<br /> beaktar eventuella möjligheter att reducera föreslagna tullhöjningar utan att<br /> därmed i verkligheten försämra den svenska odlingens möjligheter. Det<br /> måste även beaktas, att kompensationskraven i GATT, när bindningar bryts,<br /> kan bli relativt stora och besvärande om de riktas mot gränsskyddet för andra<br /> produkter inom trädgårdsområdet. Viss återhållsamhet är därför att rekommendera<br /> också från denna synpunkt.</p> <p>Vi har därför gått igenom propositionens förslag i det följande bl. a. från<br /> denna utgångspunkt. I flera fall har vi funnit, att avkortningar kan ske i fråga<br /> om föreslagna tullperioder utan att några reella odlarintressen påverkas. Det<br /> vill synas som om handelsministerns uttalande i propositionen, att alla<br /> möjligheter bör beaktas att slopa tullarna för tider, som ligger utanför den</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2495</p> </div> <div class="block ml_43"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p>normala odlingssäsongen, endast delvis kommit till uttryck i de framlagda<br /> tullförslagen. I något fall förekommer ej produktion av varan i Sverige, utan<br /> gällande tull är av fiskal natur och bör kunna avskaffas.</p> <p>Allmänt sett anser vi, att tullnivåerna och förslagen avseende växter och<br /> blommor i tulltaxan, kapitel 6, kan godtas. Handelsministern har här<br /> åtminstone delvis stått emot kraven på långt gående tullåtgärder mot<br /> importen, inte minst från u-länder. Nejlikor (06.03.003) under tiden 1<br /> december-29 februari bör med hänsyn till u-länderna kunna göras tullfria,<br /> eftersom svenska nejlikor inte marknadsförs under denna tid. Räknat på 1978<br /> års import uppgick tullen till ca 1,4 milj. kr. Vi skulle också vilja ifrågasätta,<br /> om inte orkidéer (ur 06.03.017, 018) skulle kunna göras tullfria, eftersom<br /> dessa till övervägande del importeras från u-länder i sorter, som ej torde odlas<br /> här i landet.</p> <p>Förslagen till tullsatser i kapitel 7 synes i flera fall anmärkningsvärda.<br /> Tullarna torde bättre kunna koncenteras till odlingssäsongerna vilket ger<br /> konsumenterna lägre priser utan att några reella odlarintressen eftersätts.</p> <p>Ur 07.01.491 Salladskål (1 april—31 december). En så hög tull som 20 %<br /> läggs under april och maj på amerikansk salladskål, som då är ensam på den<br /> svenska marknaden. Svensk produktion finns inte under denna tid. Genom<br /> övergången till värdetull beläggs också den höga frakten från USA med tull.<br /> Något skyddsintresse föreligger alltså inte. Visserligen pågår försök i Sverige<br /> och i andra europeiska länder att söka få fram salladskål även under våren,<br /> men hittills har dessa ej visat sig framgångsrika. Varan bör bli tullfri angivna<br /> månader. Skulle försöken lyckas - vilket förefaller mycket ovisst - kan det<br /> vara dags att då överväga en utsträckning av den tullskyddade perioden. Att<br /> på sätt som propositionen föreslår göra en billig produkt dyr under en oviss<br /> försöksperiod kan ej vara rätt mot konsumenterna. Dessa har i stor<br /> utsträckning under senare år accepterat denna genom importen introducerade<br /> produkt som en nyttig och jämförelsevis billig grönsak.</p> <p>07.01.701 Tomater (16 april—31 oktober). Medan det på grund av ändrade<br /> produktionsförhållanden kan vara motiverat att låta tullskyddet gälla hela<br /> maj månad, finns det med hänsyn till de obetydliga partier, som produceras<br /> under andra hälften av april, ingen anledning att då införa ett tullskydd. För<br /> dessa med hänsyn till konsumtionsbehovet helt betydelselösa svenskodlade<br /> partier uppnås ändå mycket goda priser. Skäl finns inte att belasta den<br /> nödvändigtvis mycket stora importen under dessa två veckor med en hög<br /> tull. Någon betydelse som protektion för svensk odling har tullen inte under<br /> denna period. Vi föreslår därför, att tullperioden utsträcks att omfatta hela<br /> maj och alltså börja den första maj. Detta borde också vara lättare att förstå för<br /> våra motparter i GATT, med vilka skall förhandlas härom, och kräva mindre<br /> kompensation. Räknat på 1978 års import bör man härigenom i förhållande<br /> till propositionen kunna inbespara ett tullbeiopp om ca 2,0 milj. kr.</p> <p>07.01.853 Isbergssallad (1 apri 1—30 november). Med hänsyn till svenska<br /> produktionsförhållanden behövs inte något tullskydd under april och maj</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2495</p> </div> <div class="block ml_42"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>månader. Den föreslagna tullen blir under denna period uteslutande av fiskal<br /> natur. Ett tullbelopp räknat på 1978 års import om ca 0,7 milj. kr. kan<br /> inbesparas om, som vi föreslår, produkten blir tullfri under nämnda månader.<br /> Någon svensk odling, som behöver tullskydd under angivna period, finns<br /> inte.</p> <p>Beträffande frukter och bär i kapitel 8 tror vi, att man som en motvikt mot<br /> tullhöjningar på andra områden skulle kunna genomföra tullfrihet för<br /> vindruvor(08.04.101,1 juli—31 oktober), som inte produceras i landet. Tullen<br /> 1978 avsåg här ca 1,5 milj. kr. Beträffande jordgubbar (08.08.201, 8 juni—31<br /> augusti) vill vi föreslå, att tullfriheten utsträcks att gälla till den 16 juni,<br /> eftersom svenska jordgubbar inte kommer i marknaden förrän strax före<br /> midsommar och då i mycket begränsade kvantiteter. Det gäller räknat på<br /> 1978 caO,3 milj. kr. i tull. Föräpplen (08.06.101,16juli—29 februari)borde den<br /> tullfria perioden kunna utsträckas till 1 augusti med hänsyn till att svensk<br /> produktion inte förekommer under juli och att någon kommersiell svensk<br /> produktion inte börjar marknadsföras förrän mellan den 16 och 20 augusti, då<br /> importstoppet brukar inträda. De väsentliga kvantiteterna svensk frukt<br /> kommer i normala fall inte i marknaden förrän omkring den 10 september.<br /> Ett medgivande härvidlag, som är betydelselöst med hänsyn till den svenska<br /> odlingen, borde kunna ge vissa fördelar för svensk export till länder i den<br /> södra hemisfären, som kan vara intresserade av detta.</p> <p>Genom de justeringar, som ovan föreslagits, bortfaller en onödig tullbelastning<br /> om ca 6 milj. kr. Härtill kommer den tullreduktion, som sammanhänger<br /> med den föreslagna tullfriheten på orkidéer och salladskål samt med<br /> att tullfrihet för äpplen föreslås också för andra hälften av juli. Från<br /> konsumenternas synpunkt uppvägs härigenom en stor del av de nackdelar av<br /> tullhöjningar, som synes oundvikliga.</p> <p>Propositionen innebär i stor utsträckning vikttullar inom kapitlen 6 och 8<br /> frånsett några undantag, i vilka fall värdetullar föreslås. Beträffande hela<br /> kapitel 7 föreslås konsekvent värdetullar, vilket är ägnat att förvåna. Vi vet<br /> inte vad som ligger bakom handelsministerns uttalande i propositionen om<br /> att de kontrollsvårigheter som disktuerats både av utredningen och i<br /> propositionen främst skulle gälla snittblommor. Ett studium av remissyttrandena<br /> från generaltullstyrelsen, kommerskollegium och statens jordbruksnämnd<br /> samt handelns organisationer, vilka från olika sidor alla har den<br /> största erfarenheten av denna fråga, ger inte något stöd för denna uppfattning.<br /> Dessa myndigheter och organisationer förordar alla vikttullar på grund av de<br /> speciella förhållanden som från förtullningssynpunkt gäller för dessa varuområden.</p> <p>Generaltullstyrelsen har i sitt remissyttrande understrukit, att det är<br /> avsevärt svårare att kontrollera om tull värdet för en sändning är korrekt än att<br /> verifiera att en viktuppgift är riktig. Priset för varor inom trädgårdsområdet<br /> fastställs många gånger efter tidpunkten för införseln, vilket är administrativt<br /> och kontrollmässigt betungande för tullverket. En rimlighetskontroll av</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79:2495</p> </div> <div class="block ml_43"><p>6</p> </div> <div class="block ml_6"><p>värden ter sig för en tulltjänsteman ofta vansklig. Enligt kommerskollegium<br /> förekommer för ifrågavarande produkter vanligen skiftande betalningsvillkor,<br /> rabatter och kvalitetsskillnader. Detta kan innebära stora variationer i<br /> priserna inte bara mellan olika leverantörer utan också från tid till annan.<br /> Tullskyddet per enhet kan sålunda vid en värdetull komma att variera starkt,<br /> medan det vid en vikttull är oförändrat, vilket torde innebära en större<br /> trygghet för den svenska odlingen.</p> <p>Mot bakgrund av fackmyndigheternas anförda betänkligheter mot en<br /> övergång till värdetullar anser vi att handelsministern inte anfört tillräckliga<br /> skäl för värdetullar. Veterligen fungerar inte systemet med värdetullar<br /> särskilt väl i vad gäller importen till EG, som frånsett några få stora<br /> importvaror har en relativt sett mycket begränsad införsel från tredje land.<br /> För de betydelsefulla importvarorna på detta område har man i praktiken<br /> nödgats gå ifrån värdetullar baserade på importvärdet i det enskilda fallet och<br /> infört ett system med standard average values - alltså för vissa kortare<br /> perioder fastställda importvärden - att ligga till grund för förtullning, oavsett<br /> vad det faktiska importvärdet kan vara i det enskilda fallet. Något sådant blir<br /> säkert också nödvändigt i vårt land, om tanken på värdetullar för t. ex. hela<br /> grönsaksområdet skall genomföras.</p> <p>Vi finner det angeläget att riksdagen, innan frågan om värdetullar avgörs,<br /> begär en kompletterande utredning på denna punkt. Vid vikttullar bör man<br /> kunna genomföra en revision periodvis i inflationstider. Det finns inga<br /> grundlagsenliga hinder att eventuellt överlåta ansvaret för en begränsad<br /> sådan revision med iakttagande av vissa fastställda normer till regeringen<br /> efter beredning exempelvis av kommerskollegium, jordbruksnämnden och<br /> generaltullstyrelsen.</p> <p>Vad beträffar rationaliseringsverksamheten finner vi förslaget till ram för<br /> kreditgarantier för lån till rationalisering väl snävt tilltaget. Då efterfrågan på<br /> dessa krediter torde bli betydande, vill vi, i stället för 10 milj. kr., i likhet med<br /> utredningen föreslå 16 milj. kr. utöver vad som tidigare föreslagits i<br /> proposition 1978/79:136 som statlig kreditgaranti för lån till trädgårdsnäringens<br /> rationalisering m m.</p> <p>Med hänvisning till vad som anförts hemställs</p> <p style="margin-left:56px;">att riksdagen beslutar</p> <p style="margin-left:56px;">1. att en fond för stöd till trädgårdsnäringen på sätt som 1974 års<br /> trädgårdsnäringsutredning föreslagit inte bör komma till stånd,<br /> men att vissa andra stödåtgärder, som utvecklats i motionen,<br /> bör utredas,</p> <p style="margin-left:56px;">2. att tullsatserna för varor inom kapitlen 6-8 i tulltaxan fastställs i<br /> enlighet med i motionen framförda förslag,</p> <p style="margin-left:56px;">3. att frågan om ökad användning av vikttullar ytterligare överväg,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2495 7</p> <p style="margin-left:59px;">4. att ramen för kreditgarantier till lån för rationalisering ökas med<br /> 16 milj. kr.</p> <p>Stockholm den 17 april 1979</p> <p>ALF WENNERFORS (m) STEN SVENSSON (m)</p> </div> </div> </div> 0 ALF WENNERFORS m 1 undertecknare 0 STEN SVENSSON m 2 undertecknare G2022495 av Alf Wennerfors och Sten Svensson mot_197879__2495.pdf 169836 pdf med anledning av propositionen 1978/79:136 om trädgårdsnäringen https://data.riksdagen.se/fil/412957CB-4E4C-45E6-9522-87375C970814