<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3107375</hangar_id>
 <dok_id>G2022487</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2487</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2487 av Anton Fågelsbo m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2487</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-04-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 16:55:04</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:170 med förslag till lag om  finansbolag, m. m.</titel>
 <subtitel>av Anton Fågelsbo m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022487/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022487</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022487</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Mot. 1978/79&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;2487-2490&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978/79:2487&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Anton Fågelsbo m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:170 med förslag till lag om&lt;br /&gt; 
finansbolag, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens roll för småföretagens kapitalförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens roll i den svenska ekonomin berörs av ett kommanoe&lt;br /&gt; 
ställningstagande såväl till omfattningen av lagen om kreditpolitiska medel&lt;br /&gt; 
som till propositionen om lagom finansbolag(1977/78:170). Utgångspunkten&lt;br /&gt; 
är i båda fallen finansieringsbolagsutredningens betänkande (SOU 1977:97).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är anmärkningsvärt att man i utredningen inte sökt kvantifiera&lt;br /&gt; 
finansbolagens roll i det svenska kreditväsendet. Hade ett sådant underlag&lt;br /&gt; 
presenterats, hade det också varit lättare för riksdagen att ta ställning till&lt;br /&gt; 
frågan om finansbolagens roll i fråga om kreditgivning och service till olika&lt;br /&gt; 
företagskategorier. Tyvärr är tillgängligt siffermaterial därför flera år&lt;br /&gt; 
gammalt. Av detta torde dock överslagsvis framgå att ca 70 % av finansieringsföretagens&lt;br /&gt;
kreditvolym avser tillverkningsföretag, 20 % detaljhandel&lt;br /&gt; 
och 10 % konsumentfinansiering. För att rätt bedöma finansbolagens roll&lt;br /&gt; 
krävs också ett klarläggande av vilken typ av företag som främst utnyttjar sig&lt;br /&gt; 
av branschens tjänster. En analys visar att småföretagen svarar för ca 70 % av&lt;br /&gt; 
finansbolagens kreditvolym inom industrisektorn och inemot 90 % av deras&lt;br /&gt; 
kreditgivning till handeln. Härtill kommer att finansbolagen i betydande&lt;br /&gt; 
utsträckning genom administrativ service (reskontraföring.betalningsservice&lt;br /&gt; 
m. m.)bidrar till att undanröja smådriftsnackdelar för mindre och medelstora&lt;br /&gt; 
företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om finansbolagen sålunda väsentligen kanaliserar kreditresurser till&lt;br /&gt; 
småföretagen, är det också angeläget att fastställa vilken roll finansbolagen&lt;br /&gt; 
spelar för de mindre och medelstora företagens kapitalförsörjning. Det&lt;br /&gt; 
förefaller som om finansbolagen redan för ett par år sedan svarade för ca 10 %&lt;br /&gt; 
av den kreditvolym som tillfördes småföretagen via den organiserade&lt;br /&gt; 
kreditmarknaden; finansbolagens andel av storföretagens kapitaltillförsel&lt;br /&gt; 
däremot torde ligga på mellan 1-2 96. Vad slutligen angår konsumentkreditgi&lt;br /&gt;
vningen - väsentligen genom kontokortsystem - torde denna ännu vara av&lt;br /&gt; 
ringa omfattning, ca 0,5 % av den totala konsumtionen. Även omfattande&lt;br /&gt; 
regleringar på detta område skulle således endast med några promille kunna&lt;br /&gt; 
påverka konsumtionsvolymen. En orsak härtill synes vara att kontokortsystemen&lt;br /&gt;
i betydande utsträckning utnyttjas på kontantbasis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsbolagen refinansierar sig huvudsakligen på den fria&lt;br /&gt; 
kapitalmarknaden (”den grå marknaden”), där tillförseln väsentligen&lt;br /&gt; 
kommer från storföretagens överskottsmedel. Skulle småföretagens kapi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2487-2490&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2487&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;talförsörjning via finansieringsbolagen strypas innebär detta endast att den&lt;br /&gt; 
fria kreditmarknadens medel disponeras på annat sätt, t. ex. genom lån till&lt;br /&gt; 
privatpersoner mot fastighetsinteckningar eller genom direktlån till andra&lt;br /&gt; 
företag (dvs. främst större foretag och företag med stora realsäkerheter).&lt;br /&gt; 
Eftersom alternativet en fullständig kreditreglering i hela näringslivet&lt;br /&gt; 
knappast står öppet inom marknadsekonomins ram, skulle en strypning av&lt;br /&gt; 
kredittillförseln via finansieringsbolagen i praktiken innebära selektiva&lt;br /&gt; 
åtgärder riktade mot mindre och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bl. a. småföretagspropositionen framgår att småföretagen är underförsörjda&lt;br /&gt;
med finansiella resurser jämfört med de större företagen: soliditeten är&lt;br /&gt; 
lägre, beroendet av leverantörer och banklån större. I själva verket - framhålls&lt;br /&gt; 
det i småföretagspropositionen - är i denna situation bristen på bankmässiga&lt;br /&gt; 
säkerheter ett avgörande hinder för småföretagens utveckling och ett&lt;br /&gt; 
(oönskat) skäl för många uppköp eller fusioner från storföretags sida.&lt;br /&gt; 
Finansieringsbolagen har utvecklat tekniker som speciellt vänder sig till&lt;br /&gt; 
företag, vars bankmässiga säkerheter ej förslår för att tillgodose kreditbehoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge småföretagen i dessa avseenden har långt till konkurrensmässig&lt;br /&gt; 
likställighet med de större företagen vore det olämpligt och inkonsekvent att&lt;br /&gt; 
medverka till åtgärder som selektivt försämrar småföretagens kapitalförsörjning.&lt;br /&gt;
Tanken att införa finansieringsbolagen under lagen om&lt;br /&gt; 
kreditpolitiska medel bör därför framdeles avvisas, liksom skedde då frågan&lt;br /&gt; 
om förlängd giltighet av denna lag senast behandlades i slutet av 1978.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insyn och kontroll över finansbolagens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är med denna principiella utgångspunkt riksdagen nu har att ta&lt;br /&gt; 
ställning till den därmed nära förknippade frågan om tillsyn över finansbolagen&lt;br /&gt;
som berörs i propositionen 1978/79:170.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det är angeläget att inte vidta åtgärder som ökar by råkratiseringen&lt;br /&gt; 
inom näringslivet eller komplicerar och försenar verksamhet med anknytning&lt;br /&gt;
till mindre och medelstora företag förefaller det dock välmotiverat att&lt;br /&gt; 
öka kontrollen över finansbolagen. Möjligheter bör finnas att verka för att&lt;br /&gt; 
finansbolagens service behåller en hög kvalitet utan att därför utvecklingen&lt;br /&gt; 
av deras tjänster, för att svara mot föränderliga villkor i näringslivet, lider&lt;br /&gt; 
skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementshefen påpekar vikten av att den som i organiserade former&lt;br /&gt; 
lånar in penningmedel från allmänheten och använder dessa för vidareutlåning&lt;br /&gt;
haren god soliditet. Även om finansföretagen främst erhåller sitt kapital&lt;br /&gt; 
från större företag och således genom yrkesmässiga placerare, kan det enligt&lt;br /&gt; 
departementschefen vara värdefullt för dessa att finansföretagen står under&lt;br /&gt; 
viss kontroll och insyn från samhällets sida. ”Av intresse är i detta&lt;br /&gt; 
sammanhang leasing, där finansföretaget för lång tid skall tillhandahålla&lt;br /&gt; 
leasingkunden utrustning, som kan vara helt nödvändig för driften inom&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2487&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;kundföretaget. Det är då viktigt att leasingkunden kan vara säker på att&lt;br /&gt; 
finansföretaget har en sådan soliditet att dess åtaganden är garanterade.&lt;br /&gt; 
Motsvarande synpunkter kan gälla också i fråga om andra finansieringsformer&lt;br /&gt;
än leasing.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa synpunkter, som rimligtvis borde gälla för alla finansbolag, hindrar,&lt;br /&gt; 
lika litet som remissinstansernas kritik, departementschefen från att undanta&lt;br /&gt; 
finansbolag, avsedda att finansiera varor som produceras eller säljs av den&lt;br /&gt; 
koncern finansbolaget tillhör. Det enda som bekymrar honom tycks vara&lt;br /&gt; 
slutsatsen att konkurrensen inom branschen inte påverkas, en slutsats som i&lt;br /&gt; 
och för sig torde vara felaktig, eftersom ett kapitaltäckningskrav av föreslagen&lt;br /&gt; 
omfattning torde motsvara 0,5-1 % i kostnadsskillnad, vilket har en&lt;br /&gt; 
betydande konkurrenssnedvridande effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det viktiga är givetvis inte detta, utan den omständigheten att insyn i&lt;br /&gt; 
de större finansbolagens verksamhet är minst lika angelägen i fråga om bolag&lt;br /&gt; 
anknutna till producerande konglomerat eller importgrossister, som då det&lt;br /&gt; 
gäller t. ex. bankägda finansbolag. Vill man undgå insyn i företagens&lt;br /&gt; 
finansverksamhet går det ju bra att bedriva refinansieringsverksamheten&lt;br /&gt; 
direkt i moderbolaget liksom hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i propositionen framförda skälen för insyn och kontroll torde gälla för&lt;br /&gt; 
samtliga finansbolag: refmansiärerna på den fria kreditmarknaden har&lt;br /&gt; 
intresse av välordnade förhållanden i finansbolagen, och kunderna har ett&lt;br /&gt; 
stort intresse av att avtal och affärsmetoder i finansbolagen är seriöst&lt;br /&gt; 
utformade. Till sådana säkerhetskrav hör införandet av ett kapitaltäckningskrav,&lt;br /&gt;
där upplåningen ej får uppgå till mer än 12,5 gånger&lt;br /&gt; 
finansbolagets egna kapital, oavsett om kundfordringar eller andra säkerheter&lt;br /&gt; 
pantförskrivits till långivaren. Den ”garanti” gentemot omvärlden som&lt;br /&gt; 
skulle ligga i inspektionssystemet borde också representera ett värde för&lt;br /&gt; 
företagen. Detta borde därför förenas med ett auktorisationssystem av&lt;br /&gt; 
samma typ som det som förekommer inom banksektorn. Utredningens&lt;br /&gt; 
förslag att de bolag som skulle vara underkastade inspektionen också skall ha&lt;br /&gt; 
ensamrätt till beteckningen ”finansbolag” bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom skulle också opåkallade incitament till utländsk etablering av&lt;br /&gt; 
finansbolag i Sverige kunna undvikas. Genomförandet av kreditpolitiska&lt;br /&gt; 
medel på denna sektor resp. ett endast partiellt inordnande av finansbolagen&lt;br /&gt; 
under tillsynssystemet skulle eljest direkt stimulera till sådana utländska&lt;br /&gt; 
etableringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om finansbolag bör således omfatta samtliga finansbolag över en&lt;br /&gt; 
viss storleksordning. I propositionen föreslås gränsen härför gå vid en&lt;br /&gt; 
balansomslutning om 10 mkr. För att undvika att oseriösa företag av mindre&lt;br /&gt; 
format utvecklas inom branschen vill vi dock sätta gränsen till 5 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementschefen avvisar kommittéförslaget att de företag som är&lt;br /&gt; 
underkastade lagen och registreras som finansbolag också, som en information&lt;br /&gt;
härom till allmänheten i analogi med banker, skall ha straffsanktionerad&lt;br /&gt; 
ensamrätt till firmabeteckningen ”finansbolag”. Som motiv anges att även&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;I* Riksdagen 1978/79. 3 sand. Nr 2487-2490&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2487&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;avledningar av orden ”finans” och ”finansiering” skulle skyddas; detta&lt;br /&gt; 
förefaller långsökt som ett skäl att avvisa användandet av beteckningen&lt;br /&gt; 
finansbolag för en speciell kategori. Vi anser att ordet finansbolag i&lt;br /&gt; 
firmabeteckning uteslutande bör få användas av de företag som enligt lagen&lt;br /&gt; 
registrerats som finansbolag och härigenom är underkastade bankinspektionens&lt;br /&gt;
kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har betonat att det är angeläget att en lagstiftning om&lt;br /&gt; 
finansbolag inte leder till att finansbolagens fortsatta produktutveckling och&lt;br /&gt; 
verksamhet i övrigt försvåras, vilket bl. a. skulle kunna medföra nackdelar för&lt;br /&gt; 
näringslivet, särskilt de små och medelstora företagen. Bl. a. LO framhåller&lt;br /&gt; 
att syftet med lagen självklart skall vara att tillgodose samhällets krav på&lt;br /&gt; 
insyn och kontroll men inte att försvåra en utveckling mot mer ändamålsenliga&lt;br /&gt;
och förbättrade kreditformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar departementschefens uppfattning att en lagstiftning om finansföretagens&lt;br /&gt;
verksamhet inte får innebära en detaljreglering, som kan hämma&lt;br /&gt; 
och försvåra finansföretagens utveckling. Det ärett vitalt intresse både för det&lt;br /&gt; 
svenska näringslivet och samhället i övrigt att en utveckling mot mer&lt;br /&gt; 
ändamålsenliga och förbättrade kreditformer samt mot mer rationella och&lt;br /&gt; 
kostnadsbesparande arbetsformer för näringslivet inte motverkas. Det är&lt;br /&gt; 
emellertid svårt att se hur denna inställning kan förenas med uttalandet att&lt;br /&gt; 
finansbolag som är dotterbolag till bank, sparbank eller föreningsbank endast&lt;br /&gt; 
skulle få bedriva sådan verksamhet som skulle kunna drivas av banken.&lt;br /&gt; 
Detta synes varken motsvara den hittillsvarande utvecklingen eller kravet på&lt;br /&gt; 
jämställdhet mellan dessa finansbolag och dem som är anknutna till industrieller&lt;br /&gt;
grossistföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett speciellt problem, där lagrådet ställt sig kritiskt, gäller avgränsningen&lt;br /&gt; 
mellan bankinspektionens och konsumentverkets tillsyn. Principen har&lt;br /&gt; 
hittills varit att där bankinspektionen är tillsynsmyndighet skall inte&lt;br /&gt; 
samtidigt konsumentverket utöva tillsyn (2 § i lagen om förbud mot oskäliga&lt;br /&gt; 
avtalsvillkor). Med hänvisning till att avgränsningsfrågan utreds av banklagsutredningen&lt;br /&gt;
föreslås i propositionen att en dubblering av kontrollen då det&lt;br /&gt; 
gäller konsumentkrediter införs, vilket tar formen av ett förslag om undantag&lt;br /&gt; 
från 2 § avseende finansbolag. Då detta initiativ står i strid med statsmakternas&lt;br /&gt;
samtidiga strävan att minska krångel och byråkratisering bör det&lt;br /&gt; 
avvisas. Detta utesluter inte att inspektionen i sin verksamhet samråder med&lt;br /&gt; 
konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Med stöd av det anförda hemställs&lt;br /&gt; 
att riksdagen beslutar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;1. att grunden för ett ställningstagande till regleringen av finansbolagens&lt;br /&gt;
verksamhet skall vara att dessa, med tanke på vikten&lt;br /&gt; 
av att trygga småföretagens kapitalförsörjning, icke bör göras till&lt;br /&gt; 
föremål för kreditpolitiska medel.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2487&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9"&gt;&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;2. att lagen om finansbolag, oberoende av ägareförhållanden, skall&lt;br /&gt; 
vara tillämplig på alla företag som bedriver finansieringsverksamhet&lt;br /&gt;
i sådan omfattning att balansomslutningen överstiger 5&lt;br /&gt; 
mkr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;3. att endast dessa företag skall ha rätt att i sin firmabeteckning&lt;br /&gt; 
använda ordet ”finansbolag”,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;4. att avslå förslaget till ändring av 2 § lagen om förbud mot&lt;br /&gt; 
oskäliga avtalsvillkor,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;5. att propositionen 1978/79:170 i övrigt bifalls med de motiv som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 17 april 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;ANTON E. FÅGELSBO (c)&lt;br /&gt; 
ROLF RÄMGÅRD (c)&lt;br /&gt; 
ALVAR ANDERSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;TORSTEN GUSTAFSSON (c)&lt;br /&gt; 
STIG JOSEFSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANTON E. FÅGELSBO</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ROLF RÄMGÅRD</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ALVAR ANDERSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TORSTEN GUSTAFSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>STIG JOSEFSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022487</dok_id>
<subtitel>av Anton Fågelsbo m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2487.pdf</filnamn>
<filstorlek>186811</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:170 med förslag till lag om  finansbolag, m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CDD8A1CB-9470-4476-A9B2-49CDBB760D8C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>