3107372 G2022484 1978/79 2484 mot mot Motion 1978/79:2484 av Thorbjörn Fälldin m. fl. Motion Motion 2484 0 1979-04-17 00:00:00 2014-11-04 16:55:01 2014-11-04 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:168 om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen m. m. av Thorbjörn Fälldin m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022484/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022484 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022484 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_45"><p style="margin-left:6px;text-align:right;">Mot. 1978/79<br /> 2484—2486</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion</p> <p>1978/79:2484</p> <p>av Thorbjörn Fälldin m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79:168 om föräldrautbildning<br /> och förbättringar av föräldraförsäkringen m. m.</p> <p>Vi har alla genom samhället ett gemensamt ansvar för att garantera<br /> barnfamiljerna social och ekonomisk trygghet. Familjepolitiken skall<br /> formas utifrån en helhetssyn som med insatser på olika områden åstadkommer<br /> ett barnvänligt samhälle. Samhällsplaneringen skall åstadkomma<br /> goda boendemiljöer som skapar kontakt mellan generationerna, ger<br /> barnen naturliga upplevelser av arbetslivet och ger närhet till naturen.<br /> Arbetslivet måste anpassas till barnfamiljernas situation så att de kan<br /> förena förvärvsarbete med vården av barn. Barnomsorgen skall byggas<br /> ut till att täcka efterfrågan och barnfamiljerna skall kunna välja den<br /> omsorgsform som passar den egna situationen bäst. Det ekonomiska<br /> stödet till barnfamiljerna skall vara rättvist, leda till ekonomisk utjämning<br /> och stödja föräldrar i alla situationer oavsett hur de väljer att fördela<br /> ansvaret för vården av barn.</p> <p>Föräldrautbildning</p> <p>Att ha barn innebär både en stor glädje och ett stort ansvar för föräldrar.<br /> Som förälder ställs man inför situationer och problem som man<br /> ofta saknar erfarenhet av. Dagens familjer är till följd av befolkningsomflyttningen<br /> och tregenerationsfamiljens upplösning en sårbar enhet.<br /> Många har visserligen föräldrar eller annan släkt och vänner som kan<br /> hjälpa med råd och stöd, men i sista hand måste föräldrarna lita till sin<br /> egen förmåga. Råkar man ut för svåra problem t. ex. om barnet blir<br /> sjukt, ekonomin försämras eller samlevnaden upplöses, så kan man i<br /> olika grad räkna med någon form av stöd från samhällets sida. Många<br /> småbarnsföräldrar upplever emellertid också i vardagstillvaron bekymmer<br /> som de är dåligt förberedda för att lösa.</p> <p>En föräldrautbildning skulle vara en värdefull hjälp för många föräldrar.<br /> Den skulle öka deras kunskaper om barns behov och utveckling<br /> och ge dem en större trygghet och säkerhet i relationen till barnet. Mot<br /> den bakgrunden har vi från centerpartiet en lång rad av år drivit kravet<br /> på en allmän föräldrautbildning. Vi välkomnar därför det förslag till<br /> föräldrautbildning som regeringen nu lägger fram till riksdagen.</p> <p>Det är viktigt att föräldrautbildningen organiseras så att den når ut<br /> till alla föräldrar. Därför behöver uppsökande insatser göras för att stimulera<br /> blivande föräldrar att genomgå föräldrautbildningen.</p> <p>Invandrarföräldrar ugör en utsatt grupp som har särskilda svårigheter</p> <p>1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2484—2486</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2484</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>i sin föräldraroll. Många invandrare kommer från länder med helt olika<br /> kulturer och värderingar varför omställningen till det svenska samhället<br /> ofta blir svår — inte minst när det gäller uppfostran av barn. För dem<br /> kan en rätt upplagd föräldrautbildning utgöra ett starkt stöd. Därför är<br /> det betydelsefullt att invandrarorganisationerna, som bäst känner invandrarnas<br /> situation, kan medverka både vid utformningen och genomförandet<br /> av föräldrautbildningen.</p> <p>Här i landet har folkbildningsorganisationerna en omfattande verksamhet<br /> och breda kontaktytor gentemot medborgarna. De olika studieförbunden<br /> har en rikstäckande verksamhet och har med ett varierat<br /> utbud nått ut till många människor. En del studieförbund bedriver<br /> redan i dagsläget utbildning som väl anknyter till innehållet i en allmän<br /> föräldrautbildning.</p> <p>I den första fasen med föräldrautbildning kring barns födelse är det<br /> naturligt att förlägga utbildningen till barna- och mödravårdscentraler<br /> samt BB på det sätt som föreslås i propositionen. Enligt vår mening<br /> finns det skäl överväga att för kommande faser med föräldrautbildning<br /> i anslutning till förskole- och skolåldern samt en allmän föräldrautbildning<br /> åt alla utnyttja den resurs som studieförbunden utgör. Vi föreslår<br /> därför att barnomsorgsgruppen genom tilläggsdirektiv får i uppdrag<br /> att klarlägga hur man kan ta till vara den resurs som studieförbunden<br /> utgör inför kommande faser med föräldrautbildning och hur samverkan<br /> mellan samhället och folkbildningsorganisationerna kan ske. Därvid<br /> måste samhällets neutralitet gentemot olika studieförbund beaktas<br /> särskilt.</p> <p>I propositionen föreslås att föräldrautbildningen skall kunna förläggas<br /> på dagtid och att deltagarna skall ges ledighet från arbetet med<br /> föräldrapenning inom ramen för den särskilda föräldrapenningen. Denna<br /> föreslås därvid kunna utgå före barns födelse. Barnomsorgsgruppen har<br /> beräknat att femtio procent av föräldrautbildningen förläggs till dagtid.</p> <p>För att föräldrautbildningen skall få ordentlig genomslagskraft och<br /> verkligen förbereda män och kvinnor för det ansvar det innebär att ha<br /> barn, är det angeläget att så många som möjligt förmås deltaga i utbildningen.<br /> Även om vi har förståelse för de synpunkter som varit vägledande<br /> för barnomsorgsgruppens överväganden och regeringsförslaget,<br /> är vi inte i nuläget beredda att tillstyrka att föräldrautbildningen förläggs<br /> till arbetstid med ekonomisk ersättning från föräldraförsäkringen.</p> <p>Enligt vår mening utgör föräldrautbildningen ett naturligt inslag i föräldrarollen.<br /> Vi tilltror blivande föräldrar viljan att på sin fritid genomgå<br /> föräldrautbildning och att de ser den som en förmån och inte som<br /> en uppoffring. Den studiecirkelverksamhet som studieförbunden anordnar<br /> i frågor som rör förhållandet föräldrar-barn har mötts med stort<br /> intresse, vilket bekäftar vår uppfattning. Att koppla den särskilda föräldrapenningen<br /> till deltagande i föräldrautbildning torde också ytter</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2484</p> </div> <div class="block ml_42"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>ligare komplicera den redan invecklade föräldraförsäkringen. Vi vill<br /> även framhålla att det ansträngda ekonomiska läget kräver att vi visar<br /> mycket stor återhållsamhet med kostnadskrävande reformer. Varken<br /> utredningen eller regeringen har redovisat de samhällsekonomiska konsekvenserna<br /> av en föräldrautbildning som till stor del förläggs under<br /> dagtid.</p> <p>Föräldraförsäkringens nionde månad</p> <p>I den av riksdagen bifallna propositionen 1976/77: 117 föreslog trepartiregeringen<br /> en utbyggnad av föräldraförsäkringen med ytterligare<br /> två månader till totalt nio månader. Förslaget innebar att tre månader<br /> av den sammanlagda ersättningstiden kan tas ut i form av särskild<br /> föräldrapenning fram till och med barnets första skolår. Den särskilda<br /> föräldrapenningen utgår enligt inkomstbortfallsprincipen för den sjunde<br /> och åttonde månaden. För den nionde månaden utgår däremot den särskilda<br /> föräldrapenningen med garantinivån lika för alla. Den enhetliga<br /> ersättningsnivån för den nionde månaden utgjorde ett första steg mot<br /> en för alla barnfamiljer lika stor vårdnadsersättning.</p> <p>Under trepartiregeringens tid förbereddes i enlighet med 1976 års<br /> regeringsförklaring ett förslag till slutlig lösning av frågan om utbyggd<br /> föräldraförsäkring och vårdnadsbidrag. Genom att folkpartiet nu avvisar<br /> tanken på en vårdnadsersättning och föreslår att inkomstbortfallsprincipen<br /> skall gälla även för den nionde månaden med särskild föräldrapenning,<br /> river de upp trepartiregeringens överenskommelse. Vi beklagar<br /> att så sker.</p> <p>Enligt vår mening är det viktigt att föräldrar och barn ges mer tid för<br /> samvaro som är utvecklande för både barn och vuxna. Det är också<br /> ett viktigt rättvisekrav att de småbarnsföräldrar som är hemma och<br /> vårdar barn, och inte får del av den kommunala barnomsorgen, ges ett<br /> förbättrat stöd från framhällets sida. Vidare anser vi att det familjepolitiska<br /> stödet i större utsträckning än i dag måste leda till ekonomisk<br /> utjämning.</p> <p>Under riksdagens allmänna motionstid föreslog centerpartiet i en partimotion<br /> (mot. 1978/79: 1259) att en vårdnadsersättning skall införas<br /> från 1 januari 1980. I en första etapp skall vårdnadsersättningen utgå<br /> under nio månader efter det att ersättningen från föräldraförsäkringen<br /> upphör. Vårdnadsersättningen skall kunna tas ut fram till dess ett barn<br /> uppnår arton månaders ålder. I en kommande etapp bör vårdnadsersättningen<br /> byggas ut att utgå till dess ett barn uppnår tre års ålder.</p> <p>Vårdnadsersättningen skall baseras på garantinivån inom föräldraförsäkringen.<br /> Nivån skall knytas till basbeloppet och höjas kontinuerligt.<br /> För att stärka ATP-skyddet för dem som är hemma och vårdar barn,<br /> föreslås att den arbetsinsats som utförs skall ge rätt till poängår inom<br /> ATP.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2484</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Valfrihetstanken är grundläggande för vårdnadsersättningen. Barnfamiljerna<br /> skall därför ha frihet att välja om de vill använda vårdnadsersättningen<br /> för att vara hemma och vårda barn på hel- eller deltid eller<br /> om de vill använda den som ett stöd för sina barnomsorgskostnader.<br /> Vårdnadsersättningen ger full kompensation för det inkomstbortfall som<br /> uppstår när någon förälder med en inkomst uppemot 54 000 kr. med<br /> stöd av ledighetslagen minskar sin arbetstid från åtta till sex timmar.<br /> Därigenom ges ensamstående föräldrar och låginkomsttagare bättre<br /> förutsättningar att utnyttja ledighetslagen. Vårdnadsersättningen kostar<br /> ca 950 milj. kr. för helår. Enligt vår mening bör den finansieras inom<br /> den ram av 2,7 miljarder kronor som regeringen aviserat för skatteomläggningar.<br /> I en särskild skattemotion har vi anvisat förslag för att<br /> täcka kostnaden för vårdnadsersättningen.</p> <p>Föräldraförsäkringen leder till stora ekonomiska skillnader mellan<br /> högsta och lägsta ersättningsnivå. Vi kan därför inte acceptera folkpartiregeringens<br /> förslag om att låta inkomstbortfallsprincipen gälla den nionde<br /> månaden i föräldraförsäkringen och yrkar avslag på propositionen i<br /> denna del. Detta innebär en inbesparing på sjukförsäkringsfonden och<br /> statsbudgeten med totalt 180 milj. kr. för helår. För budgetåret 1979/80<br /> innebär det en minskad belastning på fonden med 68 milj. kr. och en<br /> förstärkning av budgeten med 12 milj. kr.</p> <p>Föräldrapenning för tillfällig vård av barn</p> <p>Familjestödsutredningen har utrett frågan om förstärkta rättigheter<br /> inom föräldraförsäkringens ram för vård av barn som är sjuka ofta eller<br /> långvarigt. Utredningen har stannat vid att föreslå att en familj som<br /> förbrukat ordinarie antal dagar bör ges en särskild rätt till ersättningsdagar<br /> om högst 60 dagar per år och familj. Rätten föreslås begränsad<br /> så till vida att barnet vid varje ersättningstillfälle skall ha varit sjukt<br /> i tre dagar (karensdagar) innan ersättning utgår. Från den åttonde sjukdagen<br /> skall också läkarintyg erfordras, som styrker behovet av vård.</p> <p>Utredningen hade uppe till bedömning en alternativ lösning som innebar<br /> att helt ta bort de nuvarande dagantalsgränsema. Mot bakgrund<br /> av främst de finansiella konsekvenserna valde dock utredningen att<br /> avvisa ett sådant förslag.</p> <p>I propositionen föreslås en i praktiken obegränsad rätt till ledighet för<br /> tillfällig vård av sjukt barn. En viss inskränkning görs genom att läkarintyg<br /> skall krävas från den åttonde dagen. Denna utvidgning av den nuvarande<br /> rätten beräknas i propositionen kosta 16 milj. kr. per helår. Vi<br /> ställer oss starkt tvivlande till att denna uppskattning av reformkostnaden<br /> är riktig eftersom redan den nuvarande föräldrapenningen för tillfällig<br /> vård av sjukt barn beräknas kosta ca 310 milj. kr. om året.</p> <p>Med hänsyn främst till de osäkra finansiella konsekvenserna av propositionens<br /> förslag samt att det inte är remissbehandlat kan vi inte till</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2484</p> </div> <div class="block ml_42"><p>5</p> </div> <div class="block ml_5"><p>styrka detsamma. Vi vill även uttala farhågor för att en obegränsad rätt<br /> till ledighet för vård av sjukt barn skapar osäkerhet hos kommunerna<br /> om behovet av att bygga ut barnvårdarverksamheten. Eftersom många<br /> föräldrar av olika skäl saknar möjlighet att vara frånvarande från sitt<br /> arbete för att vårda sjukt barn, är det viktigt att utbyggnaden av barnvårdarverksamheten<br /> fortsätter.</p> <p>Vi är heller inte förberedda att förorda familjestödsutredningens förslag,<br /> med hänsyn till den omfattande kritik som riktats mot förslaget<br /> från bl. a. riksförsäkringsverkets sida. I stället förordar vi en lösning baserad<br /> på det alternativ 2 som övervägts i familjestödsutredningen, men<br /> som denna avvisat. Förslaget är klarare än övriga alternativ inriktat på<br /> att stödja gruppen långvarigt och ofta sjuka barn, vilket vi anser vara<br /> mest angeläget.</p> <p>Detta alternativ som familjestödsutredningen övervägt är inriktat på<br /> ett begränsat antal svårare sjukdomar. De sjukdomar som avses är sådana<br /> som kräver regelbunden medicinsk kontroll med läkarbesök, provtagningar<br /> på laboratorium, urininsamlingar i hemmet, röntgenundersökningar<br /> och andra specialundersökningar liksom kontakt med olika specialister<br /> på respektive sjukdom (sjukgymnast, rörelseterapist, ortopist,<br /> dietist, kurator, psykolog osv.). Det är i regel önskvärt att föräldrarna är<br /> med vid dessa tillfällen. Enbart för dessa medicinska kontroll- och behandlingstillfällen<br /> är nu tillgängliga dagar för tillfällig vård av barn<br /> sannolikt otillräckliga. Dessutom måste föräldrarna under olika faser<br /> av sjukdomens förlopp under kortare eller längre tider vara hemma för<br /> att ta särskild vård om barnet, vilket kan leda till svåra ekonomiska påfrestningar.</p> <p>I enlighet med utredningens alternativ 2 förordar vi att ytterligare dagar<br /> för vård av sjukt barn i särskilda fall skall medges efter medicinsk<br /> bedömning. För att särskilda skäl skall anses föreligga skall barnets<br /> sjukdom vara så allvarlig att den beräknas pågå under minst två veckor<br /> eller alternativt att barnet har ofta återkommande kortvariga sjukdomsperioder.</p> <p>För samtliga sjukdomar skail liksom f. n. krävas att behov föreligger<br /> för en förälder att avstå från förvärvsarbete. Även andra sociala omständigheter<br /> kan stärka vårdbehovet t. ex. för ensamstående förälder<br /> eller för familjer i övergående sociala svårigheter i samband med barns<br /> sjukdom.</p> <p>Vi föreslår att riksdagen fattar principbeslut om rätt till förlängning<br /> av föräldrapenningen för tillfällig vård av barn vid långvariga och ofta<br /> återkommande sjukdomar i enlighet med de ovan angivna riktlinjerna.<br /> Riksdagen bör hos regeringen anhålla om ett förslag till nästa riksmöte i<br /> så god tid att ikraftträdandet av reformen kan ske från den 1 januari<br /> 1980.</p> <p>I propositionen föreslås att en fader skall tilldelas en särskild rätt om</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2484</p> </div> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_3"><p>10 dagars ledighet med föräldrapenning för tillfällig vård av barn i samband<br /> med barns födelse. Visserligen finns redan i dag denna möjlighet<br /> inom ramen för föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Väljer en<br /> fader att stanna hemma vid barns födelse med stöd av nuvarande regler,<br /> innebär det emellertid att han måste förbruka av de dagar som föräldrarna<br /> kan behöva för att vara hemma för att vårda ett barn som blir<br /> sjukt. Därigenom begränsas möjligheterna för en fader att vara hemma<br /> vid ett barns födelse.</p> <p>Utan tvekan ligger det ett stort värde i att en fader samtidigt med<br /> modern kan vara ledig för att vårda ett nyfött barn. Det gemensamma<br /> ansvarstagande som grundläggs kring barnets födelse kommer sannolikt<br /> att leda till ett delat ansvar för vården av barn även framöver. Vi ställer<br /> oss därför positiva till förslaget om en särskild rätt till 10 dagars<br /> föräldraledighet vid ett barns födelse. Även förslagen om höjd åldersgräns<br /> från 10 till 12 år för tillfällig vård av barn samt de förbättrade<br /> villkoren för adoptivföräldrar inom föräldraförsäkringen tillstyrker vi.</p> <p>Vårdbidrag för handikappade barn</p> <p>I propositionen aviseras, mot bakgrund av synpunkter från familjestödsutredningen<br /> och olika remissinstanser, att en utredning skall tillsättas<br /> för att se över reglerna för vårdbidrag. Vi delar uppfattningen om<br /> behovet av en översyn men anser att riksdagen skall uttala att denna<br /> bör ske skyndsamt.</p> <p>Vårdbidraget har det dubbla syftet att dels täcka vårdkostnader, dels<br /> täcka de särskilda merkostnader som följer av barns handikapp. I familjestödsutredningen<br /> framförs synpunkten att man bör särskilja omkostnader<br /> och vårdkostnader och därvid överväga någon form av anknytning<br /> till tidigare inkomstnivå. Även riksförsäkringsverket tar i sitt<br /> remissvar över utredningen upp frågan om att låta vårdbidraget anknyta<br /> till tidigare inkomstnivå.</p> <p>Enligt vår mening skulle det vara principiellt felaktigt att förändra<br /> vårdbidraget så att ersättningen för vårdkostnader anknyts till vårdarens<br /> tidigare inkomstnivå. I enlighet med den princip vi framfört rörande<br /> vårdnadsersättningen — lika ersättning för lika arbete — bör vårdbidrag<br /> för handikappat barn utgå med lika belopp i den mån det avser<br /> att ersätta arbetsinsatser. Vi föreslår därför att riksdagen som en riktlinje<br /> uttalar sig för att principen om lika ersättning för lika arbete<br /> skall vara vägledande för den i propositionen aviserade utredningens<br /> arbete.</p> <p>Familjer med handikappade barn får ofta vidkännas betydande ekonomiska<br /> påfrestningar. I en del fall kan vårdbidraget inte tillnärmelsevis<br /> anses motsvara de merkostnader som följer av ett barns handikapp.<br /> En översyn bör därför särskilt inriktas på att undersöka i vad mån nuvarande<br /> regler ger en tillfredsställande täckning av merkostnaderna för</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2484</p> </div> <div class="block ml_42"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>vård av ett handikappat barn. En riktlinje skall vara att stödet fullt ut<br /> skall täcka de merkostnader som dessa familjer får vidkännas.</p> <p>Hemställan</p> <p style="margin-left:11px;">Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:43px;">att riksdagen</p> <p style="margin-left:43px;">1. hos regeringen anhåller att barnomsorgsgruppen genom tillläggsdirektiv<br /> får i uppdrag att utreda frågan om hur folkbildningsorganisationerna<br /> kan tillvaratas i den fortsatta utbyggnaden<br /> av föräldrautbildningen,</p> <p style="margin-left:43px;">2. avslår förslaget om att särskild föräldrapenning skall kunna<br /> utgå före barns födelse vid deltagande i föräldrautbildning och<br /> därvid ge rätt till förkortad arbetstid enligt lagen (1978: 419)<br /> om rätt till ledighet för vård av barn,</p> <p style="margin-left:43px;">3. ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förläggning<br /> av föräldrautbildningen på deltagarnas fritid,</p> <p style="margin-left:43px;">4. avslår förslaget till förändring av den ekonomiska ersättningen<br /> under den nionde månaden i föräldraförsäkringen,</p> <p style="margin-left:43px;">5. avslår förslaget om utvidgad rätt till ledighet för tillfällig vård<br /> av sjukt barn,</p> <p style="margin-left:43px;">6. anhåller om nytt förslag till utvidgad rätt för tillfällig vård av<br /> långvarigt och ofta sjukt barn i enlighet med motionens riktlinjer,</p> <p style="margin-left:43px;">7. hos regeringen anhåller att den i propositionen aviserade översynen<br /> av vårdbidrag för handikappat barn skall ske skyndsamt<br /> och att de i motionen angivna riktlinjerna därvid skall<br /> beaktas.</p> <p>Stockholm den 17 april 1979</p> </div> <div class="block ml_4"><p>THORBJÖRN FÄLLDIN (c)<br /> KARIN SÖDER (c)</p> <p>BERTIL JONASSON (c)<br /> MAJ PEHRSSON (c)<br /> JAN-IVAN NILSSON (c)<br /> NILS G. ÅSLING (c)<br /> BENGT SJÖNELL (c)</p> </div> <div class="block ml_24"><p>ELVY OLSSON (c)</p> <p>OLOF JOHANSSON (c)<br /> TORSTEN BENGTSON (c)<br /> ERIK LARSSON (c)</p> <p>KARL GUST. H. BOO (c)</p> </div> </div> </div> 0 THORBJÖRN FÄLLDIN c 1 undertecknare 0 KARIN SÖDER c 2 undertecknare 0 BERTIL JONASSON c 3 undertecknare 0 MAJ PEHRSSON c 4 undertecknare 0 JAN-IVAN NILSSON c 5 undertecknare 0 NILS G. ÅSLING c 6 undertecknare 0 BENGT SJÖNELL c 7 undertecknare 0 ELVY OLSSON c 8 undertecknare 0 OLOF JOHANSSON c 9 undertecknare 0 TORSTEN BENGTSON c 10 undertecknare 0 ERIK LARSSON c 11 undertecknare 0 KARL GUST. H. BOO c 12 undertecknare G2022484 av Thorbjörn Fälldin m. fl. mot_197879__2484.pdf 272140 pdf med anledning av propositionen 1978/79:168 om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen m. m. https://data.riksdagen.se/fil/042FABCB-7AE6-43DD-8171-164FBACE67AC