3107370 G2022482 1978/79 2482 mot mot Motion 1978/79:2482 av Sven Aspling m. fl. Motion Motion 2482 0 1979-04-17 00:00:00 2014-11-04 16:54:59 2014-11-04 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:168 om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen m. m. av Sven Aspling m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022482/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022482 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022482 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_44"><p style="text-align:right;">Mot. 1978/79</p> <p style="text-align:right;">2482-2483</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion<br /> 1978/79:2482<br /> av Sven Aspling m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79:168 om föräldrautbildning<br /> och förbättringar av föräldraförsäkringen m. m.</p> <p style="margin-left:12px;">Inledning</p> <p>I den socialdemokratiska partimotionen 1978/79:509 redovisade vi, i<br /> anslutning till den socialdemokratiska partikongressens beslut om ett<br /> familjepolitiskt program, de övergripande målen för denna politik och förslag<br /> till konkreta åtgärder inom familjepolitiken.</p> <p>De övergripande målen för familjepolitiken bör enligt vår mening vara<br /> följande:</p> <p>O att ge alla barn goda och likvärdiga uppväxtvillkor i ett samhälle präglat av<br /> värme och gemenskap,<br /> o att skapa förutsättningar för ekonomiskt oberoende för alla och för en<br /> jämnare inkomstfördelning,</p> <p style="margin-left:12px;">O att genom reformer inom barnomsorgen, skolan och fritiden verka för en<br /> samhällsförändring som gör det möjligt för barnen att utvecklas till fria och<br /> självständiga människor som verkar i gemenskap och solidaritet med<br /> varandra,</p> <p style="margin-left:12px;">o att ge föräldrar och barn mer tid för en innehållsrik och utvecklande<br /> samvaro,</p> <p style="margin-left:12px;">o att förverkliga jämställdheten mellan kvinnor och män såväl i hemmen<br /> som i arbets- och samhällslivet och därigenom göra det möjligt att skapa ett<br /> barnvänligare samhälle.</p> <p>1 vår motion begärde vi förslag bl. a. om en utbyggnadsplan för<br /> barnomsorgen enligt redovisade riktlinjer; Vi har följt upp dessa förslag<br /> genom att begära höjda statsbidrag till barnomsorgen. Vi har verkat för ökade<br /> samhälleliga insatser i skolan och inom missbruksvården samt för en bättre<br /> boendemiljö. Vi har ansett det nödvändigt med åtgärder som förbättrar<br /> barnfamiljernas ekonomiska situation; därför har vi lagt fram förslag om<br /> höjda barnbidrag och förbättrat bostadsstöd.</p> <p>En viktig del i den socialdemokratiska politiken har varit att ge vidgade<br /> möjligheter för barn och föräldrar till en ökad samvaro. I motionerna<br /> 1976/77:257 och 572, 1977/78:327 och 1776 samt 1978/79:509 har vi fört fram<br /> kravet på en utbyggnadsplan för föräldraförsäkringen. 1 den sistnämnda<br /> motionen har vi även ställt oss bakom förslagen från familjestödsutredningen<br /> och barnomsorgsgruppen; det var för oss ett naturligt ställningstagande mot</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:12px;">1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2482-2483</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2482</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_5"><p>bakgrund av både partikongressens beslut och det faktum att det rör sig om<br /> utredningar som tillsatts på grund av socialdemokratiska regeringsinitiativ.</p> <p>Vi kan nu konstatera att de förslag som läggs fram i propositionen<br /> 1978/79:168 befinner sig väl i linje med de ställningstaganden vi tidigare<br /> redovisat för riksdagen. Det är t. o. m. så att folkpartiregeringen nu överger<br /> den konstruktion beträffande föräldraförsäkringens nionde månad som man<br /> inom trepartiregeringen var med om att genomdriva. Mot denna bakgrund<br /> kommer vi därför att i det följande med vissa bestämda reservationer<br /> tillstyrka förslagen i propositionen.</p> <p>Föräldrautbildning</p> <p>En god uppväxtmiljö för barnen förutsätter att de sociala och ekonomiska<br /> villkoren för familjerna förbättras. Föräldrarna behöver dessutom stöd i sin<br /> föräldraroll. Genom en föräldrautbildning som utgår från barnens behov och<br /> föräldrarnas vardagliga situation öppnas möjligheter för barn och föräldrar att<br /> utvecklas tillsammans. Genom en förstärkning av föräldraförsäkringen får<br /> barnfamiljerna större ekonomisk trygghet under tiden kring och strax efter<br /> barnets födelse. Mera kunskaper om barns behov och om hur familjens<br /> situation är beroende av samhälleliga förhållanden kan ge föräldrar impulser<br /> att gemensamt påverka sin situation och öka kontakten med andra föräldrar.<br /> Vi hälsar därför med tillfredsställelse att det nu läggs förslag om en första<br /> början på en allmän föräldrautbildning från år 1980. När insatserna för<br /> föräldrautbildning anknyts till landstingskommunala verksamheter som har<br /> skapats till stöd för barnen finns goda förutsättningar för att man på ett<br /> naturligt sätt kan på sikt engagera alla föräldrar, såväl mödrar som fäder, i en<br /> allmän föräldrautbildning.</p> <p>Vi vill dock starkt understryka vikten av att frivilliga organisationer, bl. a.<br /> studieförbund, ges realistiska möjligheter för att söka engagera föräldrar i en<br /> mera fördjupad förenings- och studieverksamhet kring barn och familj och<br /> familjernas kontakter med samhället.</p> <p>Vi vill starkt understryka att sjukvårdshuvudmännen vid sin utformning<br /> av föräldrautbildningen strävar efter att stimulera faderns aktiva deltagande.<br /> Fäderna bör redan på BB uppmuntras att dela ansvaret för sitt barn, dess vård<br /> och fostran, och inte endast framstå som försörjare i familjen. Under<br /> föräldrautbildningen bör det finnas goda chanser att föra en debatt om<br /> könsroller och strävan till jämställdhet mellan könen.</p> <p>När det gäller kontakt med svenska myndigheter och andra barnfamiljer<br /> finns det för många invandrarföräldrar språksvårigheter och skillnader i<br /> kultur och normer som försvårar deras deltagande i en allmän föräldrautbildning.<br /> Trots dessa svårigheter är det angeläget att insatser av föräldrautbildningskaraktär<br /> snarast erbjuds dessa familjer. Därför är det olyckligt att<br /> regeringen vill avvakta ytterligare socialstyrelsens prövning av utformningen</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2482</p> </div> <div class="block ml_42"><p>3</p> </div> <div class="block ml_5"><p>av föräldrautbildning för invandrarföräldrar kring barnets födelse. Invandrarverket<br /> har varit positivt till barnomsorgsgruppens förslag. En ytterligare<br /> fördröjning med starten av en allmän föräldrautbildning för invandrarföräldrar<br /> bör undvikas. Det är därför angeläget att socialstyrelsens förslag föreligger<br /> klart redan i början av år 1980 och att brist på kontaktassistenter eller<br /> hemspråkstränare eller sjukvårdspersonal kunniga i invandrarspråk inte<br /> omintetgör att föräldrautbildning i någon form kan erbjudas invandrarföräldrar.</p> <p>Mot bakgrund av en undersökning som visat att en stor del av det<br /> informationsmaterial som mödra- och barnahälsovården överlämnar till<br /> föräldrarna är framställt av kommersiella företag, speciellt inom barnmatsindustrin,<br /> som samtidigt gör reklam för sina egna produkter, har<br /> barnomsorgsgruppen föreslagit att man borde rekommendera mödra- och<br /> barnavårdscentraler samt kvinnokliniker att inte använda eller dela ut<br /> kommersiellt material. Det har även hänt att föräldrar vars barn avlidit eller<br /> vars barn fötts med så svåra handikapp att barnet inte en längre tid kunnat<br /> vårdas hemma automatiskt har fått glättiga broschyrer om lyckliga mödrar<br /> och friska barn.</p> <p>Regeringen säger i propositionen att frågan huruvida olika företags<br /> material skall komma till användning i verksamheten måste bedömas av<br /> varje sjukvårdshuvudman. Det finns således inte något avståndstagande från<br /> den sammanblandning mellan objektiv hälso- och barnavårdsinformation<br /> och kommersiell reklam som på vissa håll fått stor omfattning och mött<br /> kritik.</p> <p>Riksdagen bör därför uttala att användningen av kommersiella företags<br /> informationsmaterial inte bör ske i samband med föräldrautbildning eller<br /> hälsokontroll. Företagen bör använda sedvanliga reklamformer för sin<br /> information till sina kunder.</p> <p>Det är naturligtvis av stor vikt att alla blivande och nyblivna föräldrar kan<br /> erbjudas föräldrautbildning i de former och i den omfattning som föreslagits i<br /> utredningsförslaget. Det synes också ha varit regeringens avsikt. Men<br /> eftersom det ofta påpekas att verksamheten måste anpassas till lokala<br /> förutsättningar och då ingen speciell stimulans i form av riktade statsbidrag<br /> föreslås, kan det råda tveksamhet inför starten av nya former av kommunal<br /> verksamhet. Vi förutsätter därför att socialstyrelsen på lämpligt sätt följer<br /> utvecklingen av verksamheten.</p> <p>Föräldraförsäkringen</p> <p>I vår partimotion 1978/79:509 föreslog vi följande riktlinjer beträffande en<br /> utbyggd föräldraförsäkring.</p> <p>Den särskilda föräldrapenningen har som främsta syfte att möjliggöra en<br /> ökad samvaro mellan barnet och båda föräldrarna. Det är viktigt att tiden för</p> <p>1* Riksdagen 1978/79. 3 sami Nr 2482-2483</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2482</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>den kan tas ut på det sätt som bäst passar varje familj; genom hel ledighet, sex<br /> timmars arbetsdag eller hal vtidsledighet. Tiden bör successivt förlängas så att<br /> den sammanlagda föräldraledigheten vid hel ledighet kommer att öka från<br /> nio till tolv månader och kunna tas ut, inom vissa ramar, efter föräldrarnas<br /> behov och önskemål. En omedelbar utbyggnad borde ske den 1 januari 1980<br /> genom att ersättning under den nionde månaden utgick helt enligt inkomst bortfallsprincipen.</p> <p>I ett nytt förslag bör också ingå en höjning av garantinivån i försäkringen.</p> <p>I det socialdemokratiska utbyggnadsprogrammet för föräldraförsäkringen<br /> knyts rätten till den nya särskilda föräldrapenningen till varje barn. I vårt<br /> förslag medför varje nytt barn i familjen en rätt till en i tid angiven<br /> föräldraledighet med föräldrapenning. 1 konsekvens med detta bör vid<br /> flerbarnsfödsel räknas med den angivna tiden för vart och ett av barnen.</p> <p>En lika fördelning av ersättningstiden mellan föräldrarna är en grundläggande<br /> regel i det förslag om föräldraförsäkringens utbyggnad som lagts fram<br /> av socialdemokratin i tidigare motionsförslag. Nu finns en verkningslös regel<br /> om att ersättningstiden fördelas lika mellan föräldrarna, men efter anmälan<br /> till försäkringskassan kan föräldrarna utan att ange några skäl automatiskt<br /> upphäva denna regel. Vi föreslår att ersättningstiden för den särskilda<br /> föräldrapenningen skall delas lika mellan föräldrarna och att undantag från<br /> denna regel får ske endast när det föreligger särskilda skäl.</p> <p>Vi föreslog vidare en sådan ändring i föräldraförsäkringens nuvarande<br /> regler att rätten både till föräldrapenning och till den nya särskilda föräldrapenningen<br /> överstigande garantinivån knyts till individen. Därigenom ges en<br /> förvärvsarbetande make rätt att utnyttja föräldraförsäkringen med föräldrapenning<br /> över garantinivån, även i det fall den andra föräldern är hemarbetande<br /> och för samma tid inte uppbär föräldraförsäkringens garantibelopp. En<br /> förutsättning skall givetvis vara att föräldern faktiskt har hand om barnet<br /> under den aktuella tiden.</p> <p>Regeringsförslaget innebär ett tillmötesgående av våra förslag i två<br /> avseenden: under den nionde månaden utgår ersättning under inkomstbortfallsprincipen,<br /> och den särskilda föräldrapenningen skall vid flerbarnsfödsel<br /> utgå per barn.</p> <p>Våra förslag i övrigt från vårens motion kvarstår dock. Vi vill därutöver<br /> ånyo framhålla vikten av att en översyn görs av föräldraförsäkringen, bl. a. i<br /> syfte att göra den mer förenhetligad. Riksdagen bör nu begära en sådan<br /> översyn.</p> <p>Havandeskapspenning m. m.</p> <p>Propositionen för fram till beslut i riksdagen förslagen från familjestödsutredningen<br /> om införande av havandeskapspenning, utvidgade möjligheter<br /> till ledighet i samband med barns sjukdom och förändring av vissa</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2482</p> </div> <div class="block ml_42"><p>5</p> </div> <div class="block ml_5"><p>åldersgränser. Förslaget om havandeskapspenning har sin grund i en<br /> framställning från den socialdemokratiska regeringens jämställdhetsdelegation.<br /> Vi har i motionen 1978/79:509 anslutit oss till de allmänna riktlinjerna<br /> för denna reform. I anslutning till detaljutformningen vill vi dock ta upp vissa<br /> särskilda problem.</p> <p>Bakgrunden till förslaget om havandeskapspenningen står att finna i det<br /> förhållandet att för främst kvinnor med tungt arbete kan uppstå betydande<br /> problem under graviditeten. De skall då ges möjlighet att under viss tid före<br /> nedkomsten antingen omplaceras eller, om detta inte är möjligt av vissa skäl,<br /> få havandeskapspenning. Efter föräldraledigheten skall kvinnan återgå till<br /> sina ordinarie arbetsuppgifter. Familjestödsutredningens förslag att man för<br /> dessa kvinnor skall införa en möjlighet till ledighet och ersättning löser<br /> problemet för en begränsad grupp och under en fixerad tid. Det är tveklöst ett<br /> förslag med ett gott syfte. Men detta får givetvis inte innebära att arbetsgivarna<br /> i övriga fall inte skulle behöva känna samma ansvar för att anpassa<br /> arbetssituationen. Det ligger i kravet på en god arbetsmiljö att sådana<br /> individuella hänsynstaganden görs vid behov. Det finns enligt vår mening<br /> skäl att uppmärksamt följa frågan om i vilken utsträckning sådana omplaceringar<br /> äger rum. I ett senare skede kan det bli aktuellt att överväga om den<br /> möjlighet till omplacering som nu införs skall utsträckas. I ett sådant<br /> sammanhang finns också skäl att granska praxis beträffande sjukskrivning av<br /> kvinnor under graviditeten.</p> <p>Det är också viktigt att den fackliga organisationen får ett betydande<br /> inflytande när det gäller omplaceringsfrågan. Den fackliga organisationen<br /> utgör ett stöd för den enskilde arbetstagaren i denna situation men ger också<br /> en möjlighet till en bedömning av om lämpliga arbeten kan finnas och<br /> därmed av att de kostnader som skulle falla på produktionen inte lastas över<br /> på samhället. Detta bör bl. a. ta sig uttryck i att försäkringskassan obligatoriskt<br /> har tillgång till den fackliga organisationens uppfattning som den<br /> kommit till uttryck vid förhandling enligt medbestämmandelagen.</p> <p>Detta bör uttryckas genom ett formligt krav i 3 kap. 9 § i lagen om allmän<br /> försäkring. Det bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderliga<br /> författningsändringar.</p> <p>Enligt vad vi kan finna torde försäkringskassan som regel tvingas godta en<br /> arbetsgivares uppgift att omplacering ej kunnat ske. Bestrider den fackliga<br /> organisationen detta kan frågan anhängiggöras i arbetsdomstolen, vilket<br /> knappast - bl. a. på grund av tidsförhållandena - torde bli vanligt. Det ligger<br /> en risk i den starka ställning arbetsgivaren fått genom lagstiftningens<br /> utformning i denna del, bl. a. därigenom att kriterierna för utgivande av<br /> havandeskapspenning kan komma att påverkas av arbetsgivare som vill<br /> undkomma den skyldighet som åvilar dem att göra en omplacering. En<br /> möjlighet att stävja ev. missbruk vore att föreskriva att den fackliga<br /> organisationens godkännande av att omplacering ej kunnat ske skulle krävas<br /> vid ansökan om havandeskapspenning. I nuvarande läge bör dock ett sådant</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2482</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_5"><p>krav inte införas. Det är därför nödvändigt att riksförsäkringsverket noga<br /> följer verksamheten med havandeskapspenning. Detta bör ges regeringen till<br /> känna.</p> <p>En annan fråga som familjestödsutredningen hade att pröva gällde en<br /> utökning av antalet ledighetsdagar med ersättning från försäkringskassan vid<br /> vård av sjukt barn. Utredningen prövade olika alternativ och stannade för ett<br /> system som bl. a. innehöll en begränsning genom karensdagar. Vi uttryckte i<br /> motionen 1978/79:509 tvekan inför just denna del av utredningens<br /> förslag.</p> <p>I propositionen läggs nu fram ett förslag där föräldrarnas möjligheter att<br /> själva vårda sjukt barn i hemmet utan att vidkännas inkomstbortfall kraftigt<br /> vidgas. En gräns om 60 dagar per barn fastläggs dock. Tekniskt innebär<br /> regeringsförslaget en förbättring, varför vi i sak tillstyrker det. Dock finns<br /> vissa problem som det finns anledning att ta upp.</p> <p>Något material som belyser den föreslagna tidsgränsen finns inte. Det<br /> material som familjestödsutredningen lagt fram ger inte någon upplysning<br /> om konsekvenserna vid ett genomförande av propositionens förslag. Man<br /> borde i detta sammanhang närmare ha sökt överväga effekterna i fråga om<br /> kommunernas service när det gäller barnvårdarverksamheten. Det kan<br /> nämligen ligga en betydande fara i att kommunerna avstår från en sådan<br /> verksamhet - i varje fall att bygga ut den - om den allmänna försäkringen nu i<br /> stället kan utnyttjas. Enligt vår mening borde det vara naturligt att man från<br /> regeringens sida genom en redovisning av bl. a. verksamhetens omfattning,<br /> problem och planerad utbyggnad samt möjliga följder av regeringsförslaget<br /> hade gett riksdagen ett underlag för bedömning av denna fråga. Regeringen<br /> bör få i uppdrag att ta upp överläggningar med Svenska kommunförbundet<br /> kring de problem vi här tagit upp.</p> <p>Familjestödsutredningen hade slutligen föreslagit en höjning av vissa<br /> åldersgränser. I propositionen har man på ett, men dock viktigt, undantag när<br /> följt utredningens förslag. Detta undantag är att föräldrapenning för tillfällig<br /> vård av barn höjs till tolv i stället för tretton år som utredningen föreslagit,<br /> även om givetvis vårdbehovet generellt sett är lägre ju högre upp man<br /> kommer i barnens ålder. Likväl finner vi den gräns som utredningen förordat<br /> vara principiellt riktig, med dess anknytning till den kommunala<br /> barnomsorgen. Riksdagen bör därför begära att regeringen återkommer med<br /> förslag om en höjning av denna åldersgräns till 13 år.</p> <p>Hemställan</p> <p style="margin-left:43px;">Med stöd av vad som anförts hemställs<br /> att riksdagen</p> <p style="margin-left:58px;">1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts<br /> om användande av kommersiella företags informationsmaterial<br /> i samband med föräldrautbildning m. m.,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2482</p> </div> <div class="block ml_42"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:57px;">2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts<br /> om föräldrautbildning för invandrare,</p> <p style="margin-left:57px;">3. begär en översyn av föräldraförsäkringen,</p> <p style="margin-left:57px;">4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts<br /> om kommunal barnvårdsverksamhet,</p> <p style="margin-left:57px;">5. beslutar att försäkringskassan obligatoriskt skall tillställas<br /> uppgift om facklig organisations ställningstagande i samband<br /> med ansökan om havandeskapspenning,</p> <p style="margin-left:57px;">6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts<br /> om uppföljning av praxis beträffande havandeskapspenning,</p> <p style="margin-left:57px;">7. begär förslag om höjning av åldersgränsen för tillfällig vård av<br /> barn i enlighet med vad som anförts i motionen.</p> <p>Stockholm den 17 april 1979<br /> SVEN ASPLING (s)</p> <p>DORIS HÅVIK (s) LENA ÖHRSVIK (s)</p> <p>ANNA-GRETA SKANTZ (s)</p> </div> </div> </div> 0 SVEN ASPLING s 1 undertecknare 0 DORIS HÅVIK s 2 undertecknare 0 LENA ÖHRSVIK s 3 undertecknare 0 ANNA-GRETA SKANTZ s 4 undertecknare G2022482 av Sven Aspling m. fl. mot_197879__2482.pdf 251203 pdf med anledning av propositionen 1978/79:168 om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen m. m. https://data.riksdagen.se/fil/3F034348-B3C3-4039-B9E6-6297DB0D823F