3107361 G2022473 1978/79 2473 mot mot Motion 1978/79:2473 av Thorbjörn Fälldin m. £1. Motion Motion 2473 0 1979-04-10 00:00:00 2014-11-04 16:54:50 2014-11-04 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:136 om trädgårdsnäringen av Thorbjörn Fälldin m. £1. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022473/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022473 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022473 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_45"><p>Mot. 1978/79</p> <p style="margin-left:10px;">2473—2475</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Motion</p> <p style="margin-left:3px;">1978/79: 2473<br /> av Thorbjörn Fälldin m. £1.</p> <p style="margin-left:3px;">med anledning av propositionen 1978/79:136 om trädgårdsnäringen</p> <p style="margin-left:3px;">Den svenska trädgårdsodlingen har under senare år utvecklats till en<br /> näring av stor betydelse. Det gäller såväl produktions-, sysselsättningssom<br /> regionalpolitiska aspekter. Vid den trädgårdsräkning som genomfärdes<br /> år 1976 uppgick produktionsvärdet för trädgårdsprodukter till<br /> drygt 1,1 miljarder kronor. Detta har sedan dess ytterligare ökat. Trädgårdsodlingen<br /> sysselsätter ca 25 000 personer i den direkta produktionen.<br /> Med det statistiska material som finns är det inte möjligt att exakt<br /> framräkna antalet årssysselsatta. Det kan emellertid fastslås att odlingen<br /> av trädgårdsprodukter har stor betydelse för många människors utkomst.<br /> Detta gäller inte bara vid växthusföretag utan också vid många mindre<br /> jordbruksföretag, där ofta en stor andel av arealen används till trädgårdsprodukter.<br /> Det är för vårt lands sysselsättningsproblem av väsentlig<br /> betydelse att ca 15 000 personer har stadigvarande sysselsättning och<br /> drygt 10 000 personer deltids- eller säsongarbete inom trädgårdsodlingen.<br /> Av stor betydelse är även den indirekta sysselsättningseffekt som genom<br /> trädgårdsodlingen skapas genom trädgårdsanläggning, produktionsmedelsindustri,<br /> distributionsföretag etc.</p> <p style="margin-left:3px;">Det är från folkhälsosynpunkt synnerligen angeläget att den svenska<br /> trädgårdsproduktionen får en sådan omfattning att försörjningsberedskapen<br /> blir näringsfysiologiskt rätt tillgodosedd. Från denna utgångspunkt<br /> är alla näringsexperter ense om att vi avsevärt bör öka vår konsumtion<br /> av frukt, bär och grönsaker. Också prydnadsväxterna har fått<br /> en allt större betydelse genom att skapa en bättre inne- och utemiljö i<br /> vårt land. Trots denna samhällsnyttiga produktion kämpar den svenska<br /> trädgårdsnäringen med stora ekonomiska svårigheter.</p> <p style="margin-left:3px;">Trädgårdsnäringens ekonomiska svårigheter beror i hög grad på att<br /> gränsskyddet för trädgårdsprodukter är sådant, att det inte hindrar dylika<br /> varor från andra länder att avsättas till onormalt låga priser i<br /> Sverige. Det beror bl. a. på att tullskyddet i Sverige består av s. k. vikttullar,<br /> dvs. ett fast belopp per viktenhet. Dessa tullsatser har varit<br /> oförändrade sedan lång tid tillbaka. Värdet av tullen har därför kraftigt<br /> urholkats under de senaste årens snabba inflation. EGTänderna har<br /> däremot en procentuell värdetull och i många fall också en lägsta tullavgift<br /> som skydd mot lågprisimport. Enligt vår uppfattning bör den<br /> svenska trädgårdsnäringen ges ett gränsskydd i form av procentuella<br /> värdetullar med i vissa fall en lägsta tullavgift.</p> <p style="margin-left:3px;">1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2473—2475</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2473</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Trädgärdsnäringsutredningcns gränsskyddsförslag</p> <p>I början av augusti 1978 avgav 1974 års trädgårdsnäringsutredning<br /> ett huvudbetänkande om den svenska trädgårdsnäringen (SOU 1978: 51).<br /> Utredningen konstaterade bl. a. att de svenska trädgårdsföretagen nått<br /> sin nuvarande omfattning genom ett skickligt tillvaratagande av tekniska<br /> framsteg och andra rationaliseringsmöjligheter samt genom en anpassning<br /> av produktionen till förändringar i efterfrågan och odlingsförutsättningar.<br /> En stor osäkerhet har dock präglat näringen under senare år.<br /> Samtidigt med att näringen under de senaste åren brottats med svårigheter<br /> har efterfrågan på trädgårdsprodukter ökat. Prognoser pekar på<br /> en fortsatt ökning. De svårigheter som föreligger inom trädgårdsnäringen<br /> är således inte föranledda av någon total minskning i efterfrågan.<br /> Däremot är näringen mycket starkt utsatt för påverkan från utlandet.</p> <p>För att skapa en viss grundtrygghet för trädgårdsnäringen har utredningen<br /> enligt sina direktiv gjort en genomgång av gränsskyddet och<br /> lämnat förslag till en anpassning av detta till nuvarande förhållanden.<br /> De föreslagna förändringarna är föranledda av ändrade odlingsmetoder<br /> och andra betingelser. I vissa fall har utredningen bedömt en tullhöjning<br /> nödvändig för att skydda särskilt utsatta produktgrupper. Utredningen<br /> föreslog också en värdesäkring av tullnivåerna genom övergång<br /> till värdetullar eller återkommande justeringar av vikttullarna. För åtskilliga<br /> produkter föreslogs en kombinerad vikt- och värdetull.</p> <p>Regeringens förslag</p> <p>I propositionen 1978/79: 136 redovisar jordbruksministern att samhället<br /> sedan lång tid tillbaka satsar icke obetydliga resurser på forskning,<br /> försök, rådgivning och finansiellt stöd till trädgårdsnäringen. Han<br /> framhåller dock att ett uttalat, övergripande mål för politiken på området<br /> saknats från samhällets sida och att det är motiverat att dra upp<br /> vissa riktlinjer för politiken på trädgårdsområdet. Tyvärr är målformuleringarna<br /> i propositionen inte lika klara som de som gjordes av trädgårdsnäringsutredningen.<br /> Jordbruksministern framhåller bl.a.: ”Jag ansluter<br /> mig liksom flertalet remissinstanser i huvudsak till de riktlinjer<br /> för trädgårdsnäringspolitiken, som utredningen har föreslagit.” Någon<br /> närmare förklaring till vad ”i huvudsak” innebär, får man inte. Vi anser<br /> det angeläget att riksdagen i likhet med trädgårdsnäringsutredningen<br /> uttalar att trädgårdsnäringen skall ges sådana villkor, att ”de som arbetar<br /> inom trädgårdsnäringen skall ha en ekonomisk och social standard<br /> som är likvärdig med den som erbjuds inom andra näringar”.</p> <p>Gränsskyddet för prydnadsväxter</p> <p>För vissa trädgårdsprodukter avvisar regeringen utredningens förslag<br /> om bättre gränsskydd. Om riksdagen skulle bifalla detta, kommer det</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2473</p> </div> <div class="block ml_42"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>att medföra mycket allvarliga konsekvenser för många trädgårdsföretag<br /> och den arbetskraft som är sysselsatt inom dessa. Ett exempel på detta<br /> är snittblomsterodlingen.</p> <p>Den svåra ekonomiska situationen för snittblomsterföretagen har<br /> medfört att speciella driftlån har utgått från en särskilt inrättad lånefond<br /> till snittblomsterföretag som drabbats av likviditetssvårigheter.<br /> Situationen för växthusföretag med produktion av rosor och nejlikor<br /> var så allvarlig, att regeringen och 1978 års riksdag ansåg att särskilda<br /> insatser behövdes för att dessa företag skulle kunna upprätthålla sysselsättningen.<br /> Sammanlagt 3 milj. kr. av lånefonden avsattes därför i avskrivningslån<br /> för snittblomsterföretagen. Ovanstående stöd skulle enligt<br /> jordbruksministern utgå i avvaktan på de förslag till långsiktiga lösningar<br /> av näringens problem som väntades under år 1978 från 1974<br /> års trädgårdsnäringsutredning.</p> <p>Mot denna bakgrund är regeringens tullförslag på snittblomsterområdet<br /> mycket otillfredsställande. Förslaget innebär endast tullhöjning<br /> för rosor, medan man låter tullen vara oförändrad för nejlikor och<br /> övriga snittblommor. Även de företag som odlar nejlikor och s. k. övriga<br /> snittblommor kämpar dock med en mycket hård importkonkurrens.<br /> Det gäller bl. a. för snittblomsterföretag med iris, freesia, krysantemum,<br /> alstroemeria etc., som ingår bland ”övriga” snittblommor.</p> <p>De temporära åtgärder som regering och riksdag tidigare vidtagit för<br /> att upprätthålla sysselsättningen i dessa snittblomsterföretag bör enligt<br /> vår mening nu åtföljas av en mera permanent lösning. Denna bör —<br /> som trädgårdsnäringsutredningen föreslagit — bestå i att man även för<br /> nejlikor och övriga snittblommor höjer tullen till 1 000 kr./100 kg<br /> under tiden 1/3—30/11. Det innebär att man går upp till den bundna<br /> tullnivån i GATT.</p> <p>Lönsamhetsproblemen för snittblomsterodlingen har betonats av såväl<br /> trädgårdsnäringsutredningen som remissinstanserna. Bland dessa<br /> bekräftar även LO, KF och Sveriges grossistförbund de lönsamhetsproblem<br /> som finns inom snittblomsterproduktionen. I propositionen<br /> framhåller jordbruksministern att utredningen ”bedömt att lönsamheten,<br /> absolut sett, inte är tillfredsställande i någon av produktionsgrenarna.<br /> Särskilt dålig är den för företag med snittblommor och blandade<br /> kulturer. Lönsamheten har drastiskt försämrats för snittblomsterföretagen.”<br /> I ett annat sammanhang säger jordbruksministern: ”Uppenbart<br /> är att vissa delar av näringen, såsom snittblomsterodlingen, fått vidkännas<br /> stora förluster.”</p> <p>Med ovannämnda bakgrund är det förvånande att regeringen inte ger<br /> samtliga snittblomsterföretag ett förbättrat tullskydd, detta i all synnerhet<br /> som angelägenheten av ett bättre gränsskydd för snittblomsterodlingen<br /> kraftigt betonats av såväl Trädgårdsnäringens riksförbund som<br /> Svenska lantarbetareförbundet. De båda förbunden har därvid fram</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2473</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>hållit nödvändigheten av att starkare än hittills värna om den inhemska<br /> sysselsättningen.</p> <p>Strävandena att bereda den anställda arbetskraften en så lång sysselsättningsperiod<br /> som möjligt har medfört att blomsterlökar numera drivs<br /> under längre tid än tidigare. Detta har också nödvändiggjorts av den<br /> sänkta lönsamheten för lökdrivningsföretagen. Med tanke på denna<br /> utveckling skulle det vara ett steg i fel riktning att införa tullfrihet<br /> under maj månad, då dessutom risk för massimport av holländska och<br /> danska frilandstulpaner föreligger. Även under oktober och november<br /> är ett starkt gränsskydd nödvändigt för att tidig produktion av s. k.<br /> 5°-tulpaner skall kunna bedrivas. Tullen bör därför även under denna<br /> tid bibehållas på sin nuvarande nivå.</p> <p>Trädgårdsnäringsutredningen föreslog att tullen för adiantum och<br /> asparagus bör höjas till 500 kr./100 kg och att en i de svenska odlingarna<br /> ny produkt, läderblad, skulle överföras till detta tullnummer (06.04.901).<br /> Motivet för utredningens förslag är angelägenheten att i så stor utsträckning<br /> som möjligt skapa åretruntarbete inom trädgårdsföretagen. På detta<br /> område finns denna möjlighet under förutsättning att den svenska odlingen<br /> kan klara den utländska konkurrensen. Av denna anledning vill<br /> vi starkt understryka behovet av den av utredningen föreslagna tullhöjningen.<br /> Då läderbladen visat sig vara en intressant alternativ produktion,<br /> som kan ske året runt, anser vi det också vara riktigt att de,<br /> som utredningen föreslår, överflyttas till denna tullposition.</p> <p>Produktionen av fruktträd och fruktträdsgrundstammar inom landet<br /> är betydelsefull med hänsyn till det stora behovet av klimatanpassat<br /> trädmaterial. Inte minst är detta viktigt, sett mot önskemålet att kunna<br /> öka fruktträdsplanteringen i de norra delarna av landet. Samhället har<br /> hittills markerat sitt intresse för en inhemsk produktion genom en<br /> högre tullsats. Trädgårdsnäringens riksförbund har också i sitt yttrande<br /> över trädgårdsnäringsutredningens betänkande framhållit att en kraftigt<br /> ökad och billig öststatsimport utgör ett allvarligt hot mot den befintliga<br /> svenska produktionen. Mot denna bakgrund anser vi att tullsatsen för<br /> positionerna 06.02.002—003 skall höjas till 8 % liksom för övriga tullbelagda<br /> växtslag under nr 06.02. En likställighet av tullen för alla tullbelagda<br /> positioner under nr 06.02 skulle också väsentligt förenkla tulldeklarationerna,<br /> då fruktträds- men kanske framför allt grundstamsmaterialet<br /> är svårt att särskilja från prydnadsväxter. Även av tulltekniska<br /> skäl bör således tullsatsen för dessa växtslag harmonieras med den<br /> för vedartade prydnadsväxter.</p> <p style="text-align:right;">Gränsskyddet för grönsaker</p> <p style="text-align:right;">Grönsakstullarna är vid en internationell jämförelse mycket låga. Det<br /> blir även fallet med de blygsamma höjningar som nu föreslås för ett</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2473</p> </div> <div class="block ml_42"><p>5</p> </div> <div class="block ml_5"><p>fåtal produkter. Som exempel kan nämnas att tullen på morötter f. n.<br /> är 10 öre/kg (ungefär 7 %) under den svenska produktionssäsongen.</p> <p>I propositionen föreslås att den skall höjas till 10 %. EG-staterna har<br /> en tull på 17 %. Det medför att länderna utanför EG har lättast att<br /> exportera till Sverige, detta i all synnerhet som t. ex. Finland och Norge<br /> har införselförbud under den tid, då den egna odlingens produkter avsätts.<br /> Ett ytterligare exempel utgör blomkål, för vilken man i propositionen<br /> föreslår att tullen under tiden 1/8—30/11 höjs från ungefär<br /> 9 till 10 %. EG-tullen är även här 17 %. Finland har importförbud<br /> under hela denna tid. Norge brukar ha importförbud under tiden 1/6—<br /> 14/10 och därefter en tull på 60 öre/kg, vilket motsvarar en värdetull<br /> på drygt 20 %.</p> <p>EG-staterna har inte bara högre värdetullar än vad som nu föreslås<br /> som skydd för den svenska trädgårdsodlingen. Inom dessa länder har<br /> man också värdetullen kombinerad med en vikttull för att få skydd<br /> mot import till onormalt låga priser. I detta syfte föreslog också trädgårdsnäringsutredningen<br /> en kombinerad vikt- och värdetull för vissa<br /> produkter samt importminimipriser för tomater och slanggurkor. Handelsministern<br /> avvisar dessa förslag men framhåller:</p> <p>Jag är emellertid medveten om att det kan visa sig nödvändigt att i<br /> vissa fall närmare följa utvecklingen av importen, bl. a. för att få bättre<br /> underlag för att pröva behovet av åtgärder i situationer med onormalt<br /> låg prissättning av importvaror. Det får ankomma på regeringen att i<br /> sådana fall ge berörda myndigheter i uppdrag att bevaka importutvecklingen<br /> och om situationen så kräver föreslå lämpliga åtgärder.</p> <p>Att vid en övergång till värdetullar vidta åtgärder först sedan man<br /> följt utvecklingen kan dock skapa betydande svårigheter för utsatta<br /> odlargrupper. Dessa kan drabbas av stora ekonomiska förluster, innan<br /> berörda myndigheter hinner ”bevaka importutvecklingen och om situationen<br /> så kräver föreslå lämpliga åtgärder”, som regeringen sedan skall<br /> ta ställning till. Vi anser det därför nödvändigt att trädgårdsnäringsutredningen<br /> får i uppdrag att omgående utarbeta förslag till åtgärder<br /> mot sådan lågprisimport som genom värdetullen under vissa tider ger ett<br /> sämre gränsskydd än nu utgående vikttullar. Vi förutsätter att detta<br /> sker efter för utredningar sedvanligt samråd med berörda myndigheter.<br /> Angeläget är att förslaget snabbt utarbetas och fastställs av regeringen,<br /> så att det vid behov omedelbart kan sättas i kraft under produktionssäsongen<br /> år 1980.</p> <p>Vi vill också för såväl grönsaker som prydnadsväxter understryka<br /> angelägenheten av en effektiv tullkontroll. Handelsministern förutsätter<br /> ”att tullverket vid sin kontroll särskilt beaktar de speciella förhållandena<br /> på trädgårdsområdet”. Det är synnerligen angeläget att vad<br /> handelsministern säger inte bara blir ett uttalande utan också praktisk<br /> verklighet. För att så skall bli fallet måste man se till att tullkontrollen</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2473</p> </div> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>verkligen blir effektiv. Man måste också vara beredd att snabbt införa<br /> en kombinerad vikt- och värdetull, där så visar sig vara nödvändigt,<br /> bl. a. för att upprätthålla en effektiv tullkontroll.</p> <p>Fond för marknadsfrämjande åtgärder</p> <p>Som trädgårdsnäringsutredningen framhöll räcker inte en anpassning<br /> och värdesäkring av gränsskyddet för att skapa en tillräcklig trygghet<br /> och säkerhet för produktionen av trädgårdsprodukter. Det behöver<br /> därför kompletteras med ytterligare åtgärder. Trädgårdsnäringsutredningen<br /> föreslog att en fond för marknadsfrämjande åtgärder skulle inrättas.<br /> Finansieringen av fonden skulle i ett inledningsskede huvudsakligen<br /> ske med allmänna medel, enligt utredningsförslaget 15 milj. kr.<br /> De produkter som varit föremål för direkta stödåtgärder i form av<br /> pristillägg skulle dock under nästkommande produktionssäsong beläggas<br /> med en produktavgift. Avgiften skulle uttas på såväl inhemsk produktion<br /> som importerad vara.</p> <p>I propositionen redovisas att remissinstanserna har delade meningar<br /> om den föreslagna fonden. Jordbruksministern anser därför att förslaget<br /> bör ytterligare övervägas. Han motiverar detta bl. a. med att frågan om<br /> en fond för marknadsfrämjande åtgärder sammanhänger med trädgårdsnäringsutredningens<br /> fortsatta arbete rörande marknadsfrågorna.</p> <p>Vi vill starkt understryka angelägenheten av att trädgårdsnäringen får<br /> en fond för marknadsfrämjande och marknadssanerande åtgärder. Även<br /> om delade meningar förekommit om den föreslagna fondens konstruktion,<br /> bör det vara möjligt att omarbeta förslaget med hänsynstagande<br /> till remissinstansernas synpunkter. Omarbetningen av förslaget bör dock<br /> inte onödigtvis fördröja förverkligandet av den betydelsefulla fonden.<br /> Det är därför ytterst angeläget att regeringen uppdrar åt trädgårdsnäringsutredningen<br /> att med förtur överarbeta sitt förslag till marknadsfrämjande<br /> åtgärder. Det är också ett rättvisekrav, att trädgårdsnäringen<br /> får en marknadsfrämjande fond. Jordbruket har sina regleringskassor,<br /> och för fiskets del har regeringen i år föreslagit riksdagen att anslå<br /> sammanlagt 32 milj. kr. till prisstöd för fisk. Med tanke på att trädgårdsnäringens<br /> produktionsvärden är drygt 3 gånger större än fiskets<br /> är det i hög grad befogat att trädgårdsodlarna får en fond för marknadsfrämjande<br /> och marknadssanerande åtgärder.</p> <p>Anslagsfrågor</p> <p>När det gäller rationaliseringsverksamheten följer jordbruksministern<br /> i huvudsak trädgårdsnäringsutredningens förslag, vilket också tillstyrkts<br /> av remissinstanserna. Medelstilldelningen är dock mindre än vad som<br /> angavs i utredningsförslaget. Trädgårdsnäringsutredningen hade nämli</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2473</p> </div> <div class="block ml_42"><p>7</p> </div> <div class="block ml_5"><p>gen föreslagit att garantiramarna för rationaliseringslån skulle höjas<br /> med 16 milj. kr., men regeringen stannar vid 10 milj. kr. Det innebär<br /> en uppräkning från 19 till 29 milj. kr. Detta är otillräckligt med tanke<br /> på att anvisade medel för innevarande budgetår redan är förbrukade.<br /> Lantbruksstyrelsen har förgäves begärt att få ytterligare 5 milj. kr. för<br /> att täcka det behov som föreligger under innevarande budgetår. För detta<br /> behöver alltså garantiramarna vara 24 milj. kr. Då 5 milj. kr. kommer<br /> att gå åt för att under nästa budgetår täcka ett uppdämt lånebehov,<br /> innebär de 29 milj. kr. som sammanlagt föreslås för budgetåret 1979/80<br /> ingen reell ökning, om man tar hänsyn till det nuvarande lånebehovet.<br /> Jordbruksministern framhåller i propositionen att ”det är angeläget att<br /> rationaliseringen inte kommer att hämmas av bristande möjligheter att<br /> lämna kreditgarantier”. Detta kommer dock att bli fallet, eftersom man<br /> med de föreslagna garantiramarna inte beaktat att såväl utredningen<br /> som jordbruksministern utökat de verksamhetsområden för vilka man<br /> kan erhålla rationaliseringslån. Det förslag som regeringen framlagt<br /> kommer också att innebära stimulans till omställning av produktionen.<br /> Det innebär stora investeringar i trädgårdsföretagen, som kommer att<br /> ställa krav på ökade kreditgarantier.</p> <p>Trädgårdsnäringsutredningen bedömde att ifrågavarande garantiram<br /> behövde höjas till 5 milj. kr. Av ovanstående framgår att detta var en<br /> riktig bedömning. Vi föreslår därför att ramen för kreditgarantier till<br /> trädgårdsnäringens rationalisering fastställs till 35 milj. kr. för budgetåret<br /> 1979/80.</p> <p>Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering</p> <p>När det gäller bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering föreslog<br /> trädgårdsnäringsutredningen att ramen för bidrag skulle uppgå till<br /> 5 milj. kr. I propositionen föreslås endast 2 milj. kr. Dessa medel kommer<br /> att vara otillräckliga, då jordbruksministern inte bara tillstyrkt de<br /> bidragsområden som utredningen föreslagit utan även för särskilda fall<br /> föreslår större statsbidrag till de enskilda företagen. Han föreslår nämligen<br /> att statsbidragen i särskilda fall bör kunna utgå med 40 % av<br /> godkänd kostnad för investering, dock högst 400 000 kr. Med tanke på<br /> detta och det stora intresse som i Norrland finns för det regionalpolitisk!<br /> motiverade statsbidraget vill vi föreslå att riksdagen i enlighet<br /> med trädgårdsnäringsutredningens förslag anslår 5 milj. kr. i bidrag till<br /> trädgårdsnäringens rationalisering.</p> <p>En dylik bidragsram skulle också kunna möjliggöra det årliga statsbidrag<br /> på 200 000 kr. som begärts av Trädgårdsnäringens riksförbund<br /> (TRF) för effektivitetskontroll i trädgårdsföretag. Det s. k. BET-projektet<br /> (Biologisk-Ekonomisk-Teknisk utvärdering av trädgårdsföretag)<br /> startades av Sveriges lantbruksuniversitet. Projektet finansieras genom</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2473</p> </div> <div class="block ml_41"><p>8</p> </div> <div class="block ml_4"><p>anslag från statens råd för skogs- och jordbruksforskning samt försöksanslag<br /> från lantbruksuniversitetets avdelning för prydnadsväxtodling.<br /> Det håller f. n. på att avslutas, och en rapport är under utarbetande.<br /> Trädgårdsodlarna har dock visat stort intresse för att denna typ av<br /> effektivitetskontroll skall fortsätta. Även trädgårdsnäringsutredningen<br /> framhöll att en dylik uppföljning skulle vara av stort värde som underlag<br /> för bättre rådgivning. TRF har därför som en temporär lösning begärt<br /> och fått 90 000 kr. av trädgårdsnäringens bensinskattemedel för att<br /> kunna fortsätta verksamheten under år 1979. Med den växande efterfrågan<br /> på bensinskattemedel kommer dock dessa inte att vara tillräckliga<br /> och heller inte avsedda för att finansiera en sådan permanent verksamhet.<br /> En särskild ekonomisk resurs bör därför skapas för denna form av<br /> rådgivning. Det måste ske genom ett särskilt anslag för denna verksamhet,<br /> som är både ett medel för och ett led i trädgårdsnäringens rationalisering.<br /> Som vi tidigare anfört anser vi därför att ett årligt statsbidrag<br /> på 200 000 kr. bör tillskapas för denna verksamhet.</p> <p>Statsbidrag till energibesparande åtgärder</p> <p>Trädgårdsnäringsutredningen redovisar att statsbidraget till energibesparande<br /> åtgärder inom trädgårdsnäringen har varit mycket värdefullt<br /> i arbetet med att sänka energiförbrukningen i näringen. Det har också<br /> från samhällets synpunkt haft god effekt. De tre första åren beviljades<br /> 6,8 milj. kr. i statsbidrag. Den beräknade årliga bränslebesparingen<br /> genom de åtgärder som fick stöd uppgår till ca 10.500 kbm olja per år<br /> eller ett belopp av storleksordningen 5 milj. kr. En nackdel med nuvarande<br /> bidragsbestämmelser är att företagarna genom statsbidraget stimuleras<br /> att genomföra energibesparande åtgärder i växthus som från<br /> effektivitetssynpunkter i övrigt och från arbetsmiljösynpunkt borde rivas<br /> och ersättas av nya. Från allmän synpunkt är därför nuvarande regler<br /> inte lämpligt utformade. Trädgårdsnäringsutredningen föreslog att bidrag<br /> till energibesparande åtgärder även får utgå till uppförande av nya<br /> växthus. Som villkor bör gälla att bidrag endast skall utgå för den nya<br /> växthusyta som motsvarar vad som rivs av äldre växthus. Bidraget bör<br /> endast avse den del av energikostnaden som primärt avser energibesparande<br /> teknik.</p> <p>Det har i olika sammanhang pekats på att behovet av förnyelse av<br /> växthusbeståndet genom nybyggnad som ersättning för äldre omoderna<br /> och energislukande växthus behöver ske i snabbare takt än tidigare.<br /> Även trädgårdsnäringsutredningen framhöll detta som motiv för förslaget<br /> att vidga bidragsmöjligheterna. Det stora nybyggnadsbehovet<br /> understryker angelägenheten av att förnyelsen av växthus och utrustningen<br /> i dessa inte stagnerar utan successivt sker i takt med att de<br /> tekniska möjligheterna till energibesparing kan tas till vara.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2473</p> </div> <div class="block ml_42"><p>9</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Även jordbruksministern understryker i propositionen, att det är angeläget<br /> att de landvinningar som görs på energiteknikens område snabbt<br /> kommer till användning i praktisk drift inom näringen. Han förordar<br /> att reglerna för stöd till energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen<br /> ändras i enlighet med utredningens förslag. Likaså instämmer<br /> jordbruksministern i den motivering som utredningen anfört för att<br /> vidga stödet till att även i vissa fall avse nya växthus.</p> <p>Denna viktiga målsättning kan dock inte åstadkommas med den enda<br /> miljon kronors förhöjning av det anslag som finns för energibesparande<br /> åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader. Trädgårdsnäringsutredningen<br /> hade uppskattat behovet av statsbidrag till energibesparande åtgärder<br /> inom trädgårdsnäringen till 15 milj. kr. Regeringen föreslår<br /> endast 4 milj. kr. till åtgärder inom trädgårdsnäringens byggnader samt<br /> 1 milj. kr. till prototyper och demonstrationsanläggningar. Vi anser att<br /> det anslag som i propositionen 1978/79: 115 upptas för energibesparande<br /> åtgärder inom näringslivet bör omfördelas så att sammanlagt 10 milj.<br /> kr. anslås till energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen.</p> <p>Rådgivning inom grönmiljöområdet</p> <p>I propositionen redovisas att såväl trädgårdsnäringsutredningen som<br /> remissinstanserna ansett att en utredning om rådgivningen till trädgårdsanläggningsbranschen<br /> är angelägen. Jordbruksministern framhåller<br /> emellertid att denna fråga berör fler områden i samhället, t. ex. kommunerna<br /> och bostadssektorn. Han anser därför att denna fråga bör prövas<br /> i annat sammanhang.</p> <p>Det är dock synnerligen angeläget att frågan om rådgivningen till<br /> trädgårdsanläggningsbranschen inte fördröjs. Trädgårdsnäringsutredningen<br /> framhöll att ifrågavarande rådgivningsverksamhet framstår som<br /> önskvärd, eftersom den kan effektivt bidra till att sänka samhällets och<br /> konsumenternas kostnader för den yttre miljön resp. höja dess kvalitet.<br /> En sådan rådgivning utgör också en naturlig länk mellan forskning och<br /> försök och den praktiska tillämpningen av dessa resultat. Trädgårdsnäringsutredningen<br /> ansåg det också angeläget att trädgårdsanläggningsföretagens<br /> behov av rådgivning i växtmaterialfrågor m. m. redan nu i<br /> någon mån tillgodoses. Man pekade bl. a. på att trädgårdsaniäggarna<br /> borde ha möjlighet att delta i lantbruksnämndens kurser och även i<br /> övrigt få information om plantskoleväxter.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2473</p> </div> <div class="block ml_41"><p>10</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Hemställan</p> <p style="margin-left:33px;">Med hänvisning till vad som anförts hemställs<br /> att riksdagen beslutar</p> <p style="margin-left:44px;">1. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförts beträffande ekonomisk och social standard för de<br /> inom näringen verksamma,</p> <p style="margin-left:44px;">2. att till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. för<br /> budgetåret 1979/80 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag<br /> med 3 000 000 kr. förhöjt anslag om totalt 5 000 000 kr.,</p> <p style="margin-left:44px;">3. att medge att för budgetåret 1979/80, utöver vad som föreslagits<br /> i propositionen 1978/79: 100 bilaga 13, statlig kreditgaranti<br /> lämnas för lån till trädgårdsnäringens rationalisering<br /> m. m. med högst 16 000 000 kr.,</p> <p style="margin-left:44px;">4. att medge att det anslag som i propositionen 1978/79: 115<br /> upptas för energibesparande åtgärder inom näringslivet för<br /> budgetåret 1979/80 omfördelas, så att sammanlagt 10 000 000<br /> kr. anslås till energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen,</p> <p style="margin-left:44px;">5. att i 6 kap. av den föreslagna tulltaxan göra följande ändring<br /> av regeringens förslag i propositionen 1978/79: 136:</p> <p>06.02</p> <p style="margin-left:28px;">C. körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd:</p> <p style="margin-left:44px;">1. förädlade 8 %</p> <p style="margin-left:44px;">2. andra slag 8 %</p> <p>06.03</p> <p style="margin-left:28px;">A. friska:</p> <p style="margin-left:44px;">2. nejlikor:</p> <p>a. under tiden 1 mars—30 november ... 100 kg</p> <p>5. tulpaner:</p> <p>a. under tiden 1 mars—31 maj 100 kg</p> <p>b. under tiden 1 juni—30 september </p> <p>c. under tiden 1 oktober—30 november . 100 kg</p> <p>6. andra:</p> <p>a. under tiden 1 mars—30 november .... 100 kg</p> <p>06.04</p> <p style="margin-left:28px;">A. adiantum, asparagus och läderblad, friska . 100 kg 500:—</p> <p style="margin-left:44px;">6. att begära att regeringen skyndsamt utarbetar skyddsåtgärder<br /> som omedelbart kan sättas i kraft i situationer med onormalt<br /> låg prissättning av importvaror,</p> <p style="margin-left:44px;">7. att begära att regeringen på sätt som ovan nämnts skyndsamt</p> </div> <div class="block ml_37"><p style="text-align:right;">1 000:—</p> <p style="text-align:right;">750:—</p> <p style="text-align:right;">fri</p> <p style="text-align:right;">750:—</p> <p style="text-align:right;">1 000:—</p> </div> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_30" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2473</p> </div> <div class="block ml_42"><p>11</p> </div> <div class="block ml_8"><p style="margin-left:11px;">låter överarbeta trädgårdsnäringsutredningens förslag för att<br /> åt trädgårdsnäringen skapa en fond för marknadsfrämjande<br /> och marknadssanerande åtgärder,</p> <p style="margin-left:11px;">8. att begära att regeringen skyndsamt låter utreda och igångsätta<br /> rådgivningsverksamheten till trädgårdsanläggningsbranschen.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Stockholm den 10 april 1979<br /> THORBJÖRN FÄLLDIN (c)<br /> KARIN SÖDER (c)</p> <p>EINAR LARSSON (c)</p> <p>MAJ PEHRSSON (c)</p> <p>ANNA ELIASSON (c)<br /> KJELL A. MATTSSON (c)<br /> KARL GUST. H. BOO (c)<br /> BERTIL JONASSON (c)</p> </div> <div class="block ml_23"><p>ELVY OLSSON (c)</p> <p>ERIK LARSSON (c)<br /> ANNA-LISA NILSSON (c)<br /> TAGE SUNDKVIST (c)<br /> RUNE GUSTAVSSON (c)<br /> TORSTEN BENGTSON (c)<br /> BENGT SJÖNELL (c)</p> </div> </div> </div> 0 THORBJÖRN FÄLLDIN c 1 undertecknare 0 KARIN SÖDER c 2 undertecknare 0 EINAR LARSSON c 3 undertecknare 0 MAJ PEHRSSON c 4 undertecknare 0 ANNA ELIASSON c 5 undertecknare 0 KJELL A. MATTSSON c 6 undertecknare 0 KARL GUST. H. BOO c 7 undertecknare 0 BERTIL JONASSON c 8 undertecknare 0 ELVY OLSSON c 9 undertecknare 0 ERIK LARSSON c 10 undertecknare 0 ANNA-LISA NILSSON c 11 undertecknare 0 TAGE SUNDKVIST c 12 undertecknare 0 RUNE GUSTAVSSON c 13 undertecknare 0 TORSTEN BENGTSON c 14 undertecknare 0 BENGT SJÖNELL c 15 undertecknare G2022473 av Thorbjörn Fälldin m. £1. mot_197879__2473.pdf 378079 pdf med anledning av propositionen 1978/79:136 om trädgårdsnäringen https://data.riksdagen.se/fil/2644B0CF-A7F1-4028-90F2-EE78DB74AD88