3107321G20224351978/792435motmotMotion 1978/79:2435 av Lars Wemer m. fl.MotionMotion243501979-03-29 00:00:002014-11-04 16:54:172014-11-04 00:00:00med anledning av propositionen 1978/79:160 om fortsatt reformering av inkomstskatten, m. m.av Lars Wemer m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G2022435/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G2022435https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022435
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>Mot. 1978/79: 2435</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Motion</p>
<p>1978/79: 2435</p>
<p>av Lars Wemer m. fl.</p>
<p>med anledning av propositionen 1978/79:160 om fortsatt reformering<br />
av inkomstskatten, m. m.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Sammanfattning</p>
<p>Vpk kritiserar regeringens skattepolitik liksom de nya förslagen i propositionen.<br />
Sammantagna vittnar förslagen om oförmåga att angripa de<br />
grundläggande orättvisorna i vårt nuvarande skattesystem och leder i<br />
stället till att inkomstfördelningen blir ännu mera ojämlik. Regeringspropositionen<br />
kan ej godkännas. Vpk föreslår i stället tre åtgärder: 1. Slopande<br />
av hela momseffekten på livsmedel, vilket för inkomsttagare mellan<br />
60 000 och 80 000 kr. skulle betyda en skattelättnad med ca 1 000 kr.<br />
för ensamstående och ca 2 000 kr. för två sammanboende med två barn.</p>
<p>2. Införande av en extra skattereduktion om 1 000 kr. år 1980 för alla<br />
vanliga löntagare. Skattereduktionen utgår med 1 000 kr. för inkomsttagare<br />
med 30 000—80 000 kr. i beskattningsbart belopp och avtrappas<br />
därefter för att helt upphöra vid 105 000 kr. 3. Ett särskilt statsbidrag<br />
om 1 000 milj. kr. till kommuner och landsting år 1980 att i första hand<br />
användas för nödvändig utbyggnad av barnomsorgen och bekämpande<br />
av ungdomsarbetslösheten. — Skatteprogrammet finansieras bl. a. genom<br />
skärpta skatter på kapital och kapitalvinster, reformering av avdragssystemet,<br />
skärpning av reavinstbeskattningen samt uttagande av en arbetsgivaravgift,<br />
dock med undantag för kommuner och landsting, beräknad<br />
på företagens omsättning så att den under budgetåret 1979/80 inbringar<br />
minst 6 miljarder kr.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Skattepolitiken</p>
<p>De i propositionen framlagda förslagen berör frågor som utretts av<br />
1972 års skatteutredning. Utredningens ställningstaganden i dessa frågor<br />
redovisas i slutbetänkandet SOU 1977: 91. Vpk:s ledamot i utredningen<br />
yttrade i reservation till betänkandet bl. a. följande:</p>
<p>Vad som bland allmänheten förväntades av 1972 års skatteutredning<br />
var att den skulle framlägga förslag till ett reformerat skattesystem.<br />
Detta synes också ha varit ambitionen under de första åren av dess<br />
arbete. Efter den borgerliga valsegern 1976 och förändringen av majoritetsförhållandena<br />
i skatteutredningen har man begränsat sig till ett par<br />
mindre förändringar i ett antikverat skattesystem. Den borgerliga majoritetens<br />
förslag innebär en minskning i progressiviteten i skattesystemet</p>
<p>1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2435</p>
</div>
<div class="block ml_19" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2435</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>genom stora skattelättnader för de högre inkomsttagarna finansierade<br />
med höjningar av mervärdeskatten och andra indirekta skatter, vilka<br />
hårdast drabbar låginkomsttagarna och barnfamiljerna. Det är en förändring<br />
i reaktionär riktning av skattepolitiken som de borgerliga partierna<br />
och Svenska arbetsgivareföreningen vill genomdriva. Detta kan enligt<br />
min mening icke accepteras.</p>
<p>Det måste också kritiseras att utredningen icke på ett tillfredsställande<br />
sätt har behandlat alla de delar av skattepolitiken som faller under dess<br />
arbetsområde. Vad som sägs i direktiven har heller icke i sin helhet uppfyllts.</p>
<p>Det berättigade i denna kritik framstår nu i klar belysning av de av<br />
regeringen framlagda ”reformförslagen”. Vad som föreläggs riksdagen<br />
är ytterligare några tyglappar till det nötta, halvsekelgamla lapptäcke<br />
som utgör vårt skattesystem. Propositionens huvudsakliga innehåll utgörs<br />
av en oförställd attack mot progressiviteten i skattesystemet. Marginalskatterna<br />
utmålas som det allt överskuggande problemet. I övrigt innehåller<br />
propositionen endast förslag i vissa detaljfrågor. Avslutningsvis<br />
aviserar regeringen utredning och förslag om ytterligare punktskatter.</p>
<p>Sammantagna vittnar förslagen om oförmåga att angripa de grundläggande<br />
orättvisorna i vårt nuvarande skattesystem, såsom det samlade<br />
skattetrycket på låginkomsttagarna och barnfamiljerna, möjligheterna att<br />
förvandla löpande inkomster till lågt beskattade kapitalvinster, underskottsavdragen<br />
m. m. Vpk redovisar i de senare delarna av denna motion<br />
de principer som partiet anser bör ligga till grund för ett reformerat inkomstskattesystem.<br />
Dessa principer har utförligare motiverats i motioner<br />
till innevarande riksmöte (se motion 1978/79: 310 m. fl.).</p>
<p>I.</p>
<p>I det följande behandlas de i propositionen framlagda förslagen.</p>
<p>Periodiska understöd</p>
<p>Möjligheten att vid taxeringen erhålla avdrag för frivilligt utgivet<br />
periodiskt understöd återspeglar en föråldrad samhällssyn. Sociala skäl<br />
för att bibehålla dylika avdrag kan inte anföras. Avdragsmöjligheterna<br />
utnyttjas numera främst i syfte att undvika progressiviteten vid den<br />
statliga beskattningen genom en godtycklig inkomstuppdelning de skattskyldiga<br />
emellan. Därför bör avdragsrätten för denna typ av bidrag avskaffas.<br />
Även rätten till avdrag för vissa s. k. legala understöd bör ses<br />
över och förutsättningarna härför skärpas.</p>
<p>Avdrag för fackföreningsavgifter</p>
<p>Det finns bland de fackliga organisationerna ett starkt — och befogat<br />
— intresse av att en avdragsrätt för fackföreningsavgifter införs. Moti</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2435</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>ven är dels att avdrag medges för avgifter till arbetsgivarorganisationer,<br />
dels ock att det för den enskilde medlemmen inte skall vara alltför ekonomiskt<br />
betungande att genom medlemskap delta i och stödja de fackliga<br />
organisationernas verksamhet. Dessa skäl bör tillmätas stor vikt vid riksdagsbehandling<br />
av frågan.</p>
<p>Samtidigt är det enligt vpk:s mening en illusion att tro att likställighet<br />
på detta sätt kan uppnås mellan de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna.<br />
Detta talar för att slopa avdragsrätten för avgifter<br />
till arbetsgivarorganisationer. De fackliga organisationernas verksamhet<br />
bör i stället stödjas på annat sätt. Detta kan exempelvis ske genom<br />
införandet av ett direkt statligt stöd till de fackliga organisationerna.<br />
Detta kan exempelvis utgå med samma belopp som värdet av att<br />
avdragsrätt för fackföreningsavgifterna inte införs. — Däremot bör den<br />
hittillsvarande skatteplikten för erhållna konfliktunderstöd från arbetsgivarorganisation<br />
bibehållas. Likaledes bör skattefriheten för erhållet understöd<br />
från arbetslöshetskassa bibehållas av principiella skäl.</p>
<p>Ökad användning av kontrolluppgifter, m. m.</p>
<p>Det är av synnerlig vikt att förutsättningarna för en riktig och rättvisande<br />
taxering förbättras genom ett snart införande av den föreslagna<br />
utvidgningen av uppgiftsskyldigheten. Beslut bör kunna fattas i denna<br />
fråga redan nu. Som grund för beslut bör SkU 1977/78: 55 kunna ligga.<br />
Den närmare utformningen av uppgiftsskyldigheten bör ankomma på<br />
riksskatteverket.</p>
<p>Marginalskatterna</p>
<p>Den mest angelägna skattereformen är inte att sänka marginalskatterna,<br />
utan att minska den totala skattebördan för låg- och<br />
medelinkomsttagargrupperna. Den huvudsakliga delen av dessa gruppers<br />
skattebörda utgörs av de indirekta skatterna och kommunalskatten. De<br />
nu framlagda förslagen innebär inte något steg i denna riktning. I stället<br />
föreslås reaktionära förändringar av skattetrycket. Regeringen vill<br />
med generella marginalskattesänkningar ytterligare omfördela skattebördan<br />
från den progressiva direkta statsskatten till de indirekta skatterna.<br />
Det finns all anledning att befara att finansieringen av kostnaderna för<br />
de föreslagna statsskattelättnaderna — vilka huvudsakligen kommer<br />
höginkomsttagarna till del — kommer att belasta de grupper som har det<br />
största behovet av en skattesänkning: låginkomsttagarna och barnfamiljerna.<br />
En utveckling mot att dessa grupper får bära en allt större del av<br />
den totala skattebördan eftersträvas av de intressen som den borgerliga<br />
regeringen bygger sin position på, Svenska arbetsgivareföreningen och<br />
andra kapitalägargrupper.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2435</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Man får å andra sidan inte underskatta inflationens betydelse för beskattningen<br />
av arbetsinkomsterna. För flertalet lönearbetare i Sverige har<br />
de senaste årens lönehöjningar endast varit nominella. Stigande priser<br />
och hyror har ätit upp de löneökningar man tillkämpat sig. Inflationen<br />
och dess yttringar sammanhänger med det kapitalistiska systemets allmänna<br />
utvecklingsdrag och kris. Kapitalistklassen vill öka sina profiter<br />
på de lönearbetandes bekostnad. Arbetarnas och tjänstemännens fackliga<br />
styrka gör det svårt för kapitalisterna att få igenom direkta lönesänkningskrav.<br />
I stället söker man genom pris- och hyreshöjningar tilltvinga<br />
sig en större andel av produktionen. Den fackliga kampen mot prishöjarpolitiken,<br />
som den borgerliga riksdagsmajoriteten står för, är därför<br />
av utomordentligt stor betydelse. Men minst lika viktigt är att denna<br />
kamp förs vid utformningen av skattepolitiken.</p>
<p>Den borgerliga trepartiregeringen införde det s. k. inflationsskyddet av<br />
statsskatteskalorna. Detta system bidrar till att effektivisera utplundringen<br />
av lönearbetarna. Genom systemet undantas generellt en lika<br />
stor procentuell andel av de nominella löneökningarna från beskattning.<br />
Detta har flera negativa effekter. Bl. a. minskar medvetenheten om den<br />
klassmässiga utplundring som inflationen innebär, dels leder systemet till<br />
obefogade skattelättnader för höginkomsttagarna. — Systemet har även<br />
starkt negativ effektiv på det statsfinansiella läget. De borgerliga regeringarna<br />
har hittills valt att finansiera systemet via ökad utlandsupplåning<br />
och höjningar av de indirekta skatterna, främst mervärdeskatten.</p>
<p>Det kan till inflationsskyddets försvar sägas att de nominella lönehöjningarna<br />
medfört att skattesatser, vilka införts för att åstadkomma en<br />
fördelningspolitiskt önskvärd inkomstutjämning, nu blivit aktuella för<br />
de breda löntagargrupperna. Detta åberopas nu även till grund för ytterligare<br />
marginalskattesänkningar utöver inflationsskyddet. Förhållandet<br />
medför naturligtvis ett behov av ändringar i statsskatteuttaget i vissa<br />
inkomstlägen. Sådana ändringar bör emellertid enligt vpk:s mening<br />
åstadkommas med en sänkning med ett likartat krontalsbelopp för de<br />
breda inkomsttagargrupperna i form av skattereduktion. Ett övre tak bör<br />
införas för sänkningen. Härigenom undvikes den ovan påtalade överkompensationen<br />
av höginkomsttagarna.</p>
<p>Kampen mot inflationens verkningar sammanhänger med hur en sänkning<br />
av statsskatten finansieras. Den folkpartistiska regeringen betonar<br />
att marginalskattesänkningarna innebär en skatteomläggning från direkt<br />
inkomstskatt till beskattning i andra former. Detta innebär att ge med<br />
den ena handen och ta med den andra. Den omständigheten att regeringen<br />
av valtaktiska skäl undviker att direkt utsäga hur marginalskattesänkningen<br />
skall finansieras hindrar inte att man här klart visar sitt<br />
klassmässiga ställningstagande. Det är inte fråga om att ge arbetare och<br />
tjänstemän kompensation för den utplundring de utsätts för, via inflationen,<br />
av kapitalistklassen. Det handlar i stället om att överföra be</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2435</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>skattningen till effektiva former som lätt kan accepteras: ”En momshöjning<br />
vänjer man sig alltför lätt vid”. Eftersom man handlar mat och<br />
andra nödvändiga varor vid fler tillfällen än lönen utbetalas, erläggs<br />
skatten så att säga i mindre portioner. Av ”reformen” står dock en skattesänkande<br />
effekt kvar; höginkomsttagarna och kapitalägarna har fått<br />
sin köpkraft bevarad eller t. o. m. förbättrad. Den borgerliga skattesänkningscirkeln<br />
är sluten.</p>
<p>Skattepolitik är klasspolitik. Detta står klart för envar som läst den<br />
borgerliga regeringens förslag till reformering av inkomstskatten. Förslaget<br />
innebär ytterligare ett oförställt angrepp på de fördelningspolitiska<br />
ambitioner, som trots allt finns bakom vårt statsskattesystem. Skattesänkningar<br />
för höginkomsttagare och kapitalägare skall betalas via<br />
ökade skattebördor för lönearbetarna. Detta är borgerlig klasspolitik.</p>
<p>Marginalskattespärr</p>
<p>Vpk har i motioner till detta riksmöte visat att det skattetryck som<br />
kan avläsas i statsskatteskalorna till stor del är teoretiskt. Detta förhållande<br />
grundar sig bl. a. på möjligheten för höginkomsttagarna att via<br />
avdragssystemet reducera sin taxerade inkomst. Riktigheten i detta påstående<br />
stöds nu av det faktum att de föreslagna marginalskattespärrarna<br />
inte beräknas ge större skattebortfall än ca 80 milj. kr. De föreslagna<br />
marginalskattespärrarna utgör enligt vpk:s mening ytterligare ett<br />
exempel på den borgerliga klasspolitiken, som denna kommer till uttryck<br />
i fråga om skatterna. Förslaget bör givetvis avslås.</p>
<p>Bidrag och marginaleffekter</p>
<p>Av större intresse är enligt vpk:s mening de marginaleffekter som<br />
inträder till följd av inkomstökning och bortfall av bidrag samt avgiftsökningar.<br />
Detta problem berörs endast flyktigt av regeringen. Det är<br />
närmast ett hån från regeringen när den påstår att de föreslagna marginalskattesänkningarna<br />
nämnvärt skulle påverka dessa marginaleffekter.<br />
De människor som kommer i åtnjutande av nu berörda bidrag är låginkomsttagare<br />
och barnfamiljer med stor försörjningsbörda.</p>
<p>Den förra gruppen har ringa nytta av en marginalskattesänkning. Enligt<br />
förslaget får de ett belopp understigande 80 kr. för år räknat. Detta<br />
har knappast någon märkbar effekt på hushållsekonomin.</p>
<p>Den senare gruppen kan komma i åtnjutande av en viss lättnad till<br />
följd av förslaget. Här är det emellertid på sin plats att erinra om förslagets<br />
klassmässiga utformning. Förslaget skall finansieras via höjning<br />
av andra skatter, främst de indirekta. Detta drabbar särskilt hårt barnfamiljerna.<br />
De kommer att få betala dyrt för den föreslagna marginalskattesänkningen<br />
genom höjd moms och höjda avgifter. Sammantagna</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2435</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>med finansieringsformen saknar förslagen nämnvärda effekter för denna<br />
grupp.</p>
<p>Enligt vpk:s mening måste det till en början framhållas att marginaleffekter<br />
av nu berört slag i stor utsträckning är oundvikliga. En verklig<br />
inkomstökning innebär ett minskat bidragsbehov och en större skattekraft.<br />
Endast genom en smidig anpassning av skilda bidragsgränser och<br />
en minskning av utgående avgifter för barnomsorg m. m. kan en meningsfull<br />
förbättring av berörda gruppers situation åstadkommas. Vpk har<br />
krävt lösningar i denna riktning, liksom väsentliga ökningar av vissa<br />
bidrag, i skilda sammanhang. Detta har avvisats av den borgerliga majoriteten.<br />
Detta visar att intresse av att lösa problem för låginkomsttagarna<br />
och barnfamiljerna saknas hos regeringen.</p>
<p>Folkpensionäremas beskattning</p>
<p>Folkpensionärerna utgör en låglönegrupp. Samhället bör ha ett stort<br />
ansvar för att denna grupp icke drabbas av standardförsämringar. Om<br />
detta brukar de borgerliga partierna vara rörande ense i valtider. Nu är<br />
det emellertid andra grupper som skall attraheras. Därför får folkpensionärerna<br />
vara med och betala de nu föreslagna marginalskattesänkningarna.<br />
Detta är nämligen vad som sker ifall de indirekta skatterna, momsen<br />
och energiskatterna t. ex., höjs. Ett slopande av mervärdeskatten på<br />
nödvändighetsvaror skulle betyda en kraftig förbättring av denna grupps<br />
läge.</p>
<p>Förslagen rörande folkpensionärernas beskattning är otillfredsställande.<br />
Vpk föreslår att avdraget för pensionärerna utformas så att ingen<br />
beskattningsbar inkomst uppkommer vid en taxerad inkomst motsvarande<br />
folkpensionen och pensionstillskottet plus en sidoinkomst om 1 000<br />
kronor.</p>
<p>Avdragsrätt för gåvor</p>
<p>Vpk anser att den föreslagna avdragsrätten bör avslås. Enligt vår mening<br />
återspeglar förslaget ett otidsenligt synsätt på verksamhet med<br />
internationellt bistånd. Man får ett intryck av att sådan verksamhet utövas<br />
av filantropiska sällskap på expeditioner bland infödingarna, städse<br />
utrustade via frikostiga bidrag från varmhjärtade, liberalt sinnade,<br />
brukspatroner och industrimagnater. Detta synsätt har förföljt folkpartiet<br />
i ett flertal motioner genom årens lopp. Det blir inte bättre av att<br />
kläs i regeringspropositionens dräkt. Det får väl snarare ses som ett i<br />
raden av folkpartistiska valutspel.</p>
<p>Redan de av flera remissinstanser berörda svårigheterna i kontrollhänseende<br />
och merarbetet vid taxeringen motiverar ett avslag av förslaget.<br />
Enligt vpk:s principiella inställning bör dessutom denna typ av verksamhet<br />
stödjas genom direkta bidrag från det allmänna.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2435</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Samtidigt är det dock glädjande att se, att regeringen tagit intryck av<br />
vad vpk påpekat vid ett flertal tillfällen: I vårt nuvarande avdragssystem<br />
beror effekten av ett avdrag på vilken marginalskatt man har. På detta<br />
sätt gynnas höginkomsttagarna av det nuvarande systemet. Konklusionen<br />
”Härigenom får avdraget samma värde oavsett inkomsternas storlek”<br />
(s. 127 i prop.) är ett glädjande beriktigande av vpk:s krav på att det<br />
nuvarande avdragssystemet skall avskaffas och ersättas av ett system<br />
som bygger på berättigade avdrag från skatt i form av skattereduktion.<br />
Tyvärr håller sig regeringen inte konsekvent till denna linje i övriga<br />
förslag i propositionen.</p>
<p>Arvskattefrihet för trossamfund, m. m.</p>
<p>De föreslagna lättnaderna är helt omotiverade. Även av principiella<br />
skäl anser vpk att grund saknas för de föreslagna lättnaderna i arvsbeskattningen.<br />
Förslaget bör avslås av riksdagen.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>II.</p>
<p>Vpk framför följande förslag i skattepolitiken.</p>
<p>En genomgripande skattereform</p>
<p>En genomgripande skattereform är nödvändig. De senaste årens skattepolitik<br />
har i verkligheten inneburit att en ökad del av skattebördan lagts<br />
på lönarbetarna. Bolag och förmögenhetsägare svarar för en allt mindre<br />
del av de samlade skatterna. Detta i kombination med direkta och indirekta<br />
subventioner i miljardbelopp till bolagen har gjort att fördelningen<br />
av skattebördan är klart orättfärdig.</p>
<p>Skattepolitik är klasspolitik. Lönarbetarna måste söka påverka statsapparaten<br />
och dess handlande, så att skattepolitiken kan bli ett led i en<br />
fördelningspolitik för utjämning av inkomst- och förmögenhetsskillnaderna.<br />
Skatteinstrumentet bör även utnyttjas i miljöpolitiken och i den<br />
allmänna närings- och regionalpolitiken.</p>
<p>Grundlinjen i skattepolitiken måste enligt vpk:s mening vara kamp<br />
för minskade skattebördor på lönarbetarna, barnfamiljerna, pensionärerna<br />
— ökade skatter för stora förmögenheter, bolagsvinster, spekulationsvinster.<br />
Samtidigt måste stat, landsting och kommuner tillförsäkras<br />
nödvändiga inkomster för en aktiv social reformverksamhet, utbyggd<br />
kultursektor, planerad regionalpolitik och intensiv miljövård. I första<br />
hand gäller följande:</p>
<p>1. Kamp mot de höga indirekta skatterna och särskilt mot mervärdeskatten,<br />
som fördyrar alla varor. I första hand måste moms på maten<br />
bort.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2435</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>2. Staten måste överta kostnaderna för viktiga delar av kommunernas<br />
och landstingens verksamhet (enhetliga bostadstillägg till pensionärerna,<br />
skolkostnaderna, kostnaderna för barnstugorna och huvuddelen av<br />
sjukvården). Snabbare utbetalning av kommunernas skattemedel. Kommuner<br />
och landsting befrias från allmän arbetsgivaravgift. Införande av<br />
en progressiv statskommunal enhetsskatt. Kostnaderna för den grundläggande<br />
sociala, medicinska och kulturella omvårdnaden täcks inom<br />
det samlade statliga skattesystemet. Därutöver inom vissa gränser fri<br />
beskattningsrätt för kommuner och landsting.</p>
<p>3. Progressionen i skattesystemet får icke försvagas utan måste tvärtom<br />
skärpas genom åtgärder som innebär att höga inkomster, kapitalvinster<br />
och stora förmögenheter till fullo underkastas beskattning. Hela<br />
det nuvarande avdragssystemet måste göras om och de flesta avdrag helt<br />
slopas. Ränteavdragen måste begränsas. Rätten till underskottsavdrag<br />
begränsas. Befogade avdrag sker från skatten i stället för som nu från<br />
inkomsten.</p>
<p>4. Beskattning av kapital och kapitalvinster måste kraftigt skärpas.<br />
Skattepolitiken måste användas som ett medvetet instrument för att utjämna<br />
förmögenhetsfördelningen, den årliga förmögenhetsskatten skärpas<br />
och 80—85-procentsregeln avskaffas. Beskattningen av stora arv<br />
och gåvor skärps. Som grundval för beskattningen av s. k. realisationsvinster<br />
måste gälla dels att hela realisationsvinsten skall beskattas, dels<br />
att beskattningen skall vara av minst samma skärpa som beskattningen<br />
av arbetsinkomster.</p>
<p>5. Den direkta beskattningen av bolagens vinster måste skärpas. Bolagsskatten<br />
bör göras progressiv och nuvarande avskrivningsregler förändras.<br />
Ett system av produktionsskatter bör införas, beräknade i förhållande<br />
till företagens omsättning, råvara- och energiförbrukning och<br />
inte som nuvarande arbetsgivaravgifter enbart i förhållande till löneutgifterna.<br />
Ett sådant skattesystem bör användas också för miljöpolitiska<br />
och allmänt närings- och regionalpolitiska syften. Beskattningen bör<br />
differentieras med hänsyn till produktionens nytta.</p>
<p>6. Skatteflykt och skattefusk måste hårt bekämpas. Skatteflykten<br />
stoppas genom ett rättvisare skattesystem, vilket icke som nu gynnar<br />
höginkomsttagarna redan i själva sin konstruktion. Det direkta skattefusket<br />
bekämpas genom ett skärpt lagstiftning och ökade personella resurser<br />
till taxeringsmyndigheterna.</p>
<p>7. Stat, landsting och kommuner måste tillförsäkras tillräckliga inkomster<br />
för en utbyggnad av den sociala och kulturella omvårdnaden,<br />
för en effektiv närings- och regionalpolitik och för omfattande miljövårdsarbeten.<br />
Nya inkomstkällor måste öppnas, t. ex. genom nationalisering<br />
och kommunalisering av vinstgivande företag. Byråkrati och slöseri,<br />
bl. a. på det militära området, måste bekämpas och utgifterna därmed<br />
minskas.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2435</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>I stället för regeringsförslagct</p>
<p>I stället för de av regeringen föreslagna förändringarna av skattepolitiken,<br />
vilka på ett otillbörligt sätt gynnar de högre inkomsttagarna,<br />
föreslår vpk följande:</p>
<p>1. Slopande av hela momseffekten på livsmedel.</p>
<p>2. Införande av en extra skattereduktion om 1 000 kr. år 1980 för<br />
alla vanliga löntagare.</p>
<p>3. Ett särskilt statsbidrag om 1 000 milj. kr. till kommuner och landsting<br />
år 1980 att i första hand användas för nödvändig utbyggnad av<br />
barnomsorgen och bekämpande av ungdomsarbetslösheten. (Se motion<br />
1978/79: 2373 till prop. 1978/79: 95 om den kommunala ekonomin.)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Slopande av mervärdeskatten på livsmedel</p>
<p>De indirekta skatterna är regressiva, dvs. deras relativa tyngd är störst<br />
för lägre inkomsttagare. Särskilt gäller detta mervärdeskatten på livsmedel,<br />
eftersom lägre inkomsttagare, personer med tungt arbete och<br />
barnfamiljer måste använda större del av sina inkomster till inköp av<br />
mat än högre inkomsttagare.</p>
<p>Vpk har därför hårt drivit kravet om låga priser på livsmedel och<br />
framför allt framhållit den positiva effekten av att slopa moms på maten<br />
och i stället skärpa skatten på kapital och kapitalinkomster. Detta krav<br />
har fått en mycket stark anslutning i breda befolkningslager. Regering<br />
och riksdag har tvingats att söka begränsa prisstegringen på livsmedel<br />
genom olika åtgärder: prisreglering, subventioner.</p>
<p>Statens utgifter för subventionering av livsmedel beräknas innevarande<br />
budgetår till ca 3 600 milj. kr. Eftersom mervärdeskatten på<br />
livsmedel år 1979 beräknades inbringa sammanlagt ca 9 400 milj. kr.<br />
(med fråndrag för läskedrycker och lättöl samt förtäring utom hemmet<br />
ca 7 800 milj. kr.) återstår fortfarande ett stort belopp som konsumenterna<br />
varje år får betala i skatt på sin mat. Livsmedelspriserna<br />
fortsätter också att stiga, vilket i förening med den höjda mervärdeskatten<br />
kraftigt ökat beskattningen av medborgarnas nödtorft.</p>
<p>Vpk kräver ånyo att hela mervärdeskatten på mat skall bort. Detta<br />
kan endera ske genom ett direkt slopande av skatten eller genom att<br />
subventionerna utökas så att hela momseffekten på maten försvinner.<br />
Kostnaden härför uppgår till 4 200—5 800 milj. kr. beroende på vilka<br />
poster som medtas i beräkningen (se ovan). I fortsättningen har vi utgått<br />
från en kostnad av ca 5 000 milj. kr.</p>
<p>Verkningarna för konsumenterna av ett slopande av mervärdeskatten<br />
på livsmedel (eller subventioner till motsvarande belopp) är synnerligen<br />
betydande. Hela kostnaden av mervärdeskatten på livsmedel kan för en</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2435</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ensamstående inkomsttagare med inkomst mellan 60 000 och 80 000 kr.<br />
beräknas till ca 1 700 kr., för två gifta eller sammanboende med två<br />
barn i samma inkomstlägen till ca 3 400 kr. per år. Om i runt tal 40 %<br />
av denna kostnad f. n. kan anses motsvara de utgående livsmedelssubventionerna<br />
skulle ett fullständigt slopande av momseffekten på livsmedel<br />
innebära en skattelättnad för en ensamstående inkomsttagare<br />
med en inkomst mellan 60 000 och 80 000 kr. med ca 1 000 kr. och för<br />
två gifta eller sammanboende med två barn i samma inkomstlägen med<br />
ca 2 000 kr. per år.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>En extra skattereduktion</p>
<p>Som redan anförts kan vpk icke godkänna regeringens förslag till ändringar<br />
vad beträffar inkomstbeskattningen. Det är tre åtgärder som<br />
bestämmer verkningarna beträffande förändringen av skatten för olika<br />
inkomstskikt, nämligen 1) indexregleringen av skatteskalorna, 2) sänkningen<br />
av marginalskatten, dvs. minskningen av progressiviteten i skattesystemet,<br />
3) de nya marginalskattespärrarna.</p>
<p>Den sammanlagda effekten av dessa åtgärder kan illustreras med<br />
några sifferexempel. För en inkomsttagare med en taxerad inkomst 1980<br />
av 35 000 kr. minskar inkomstskatten med 215 kr., varav 198 kr. genom<br />
indexregleringen och 17 kr. genom ändrade skatteregler. För en<br />
inkomsttagare med en taxerad inkomst 1980 av 55 000 kr. minskar inkomstskatten<br />
med 854 kr., varav 542 kr. genom indexregleringen och<br />
312 kr. genom ändrade skatteregler. Men för en inkomsttagare med<br />
300 000 kr. i taxerad inkomst uppgår minskningen av skatten till inte<br />
mindre än 7 505 kr., varav 2 193 kr. genom indexregleringen, 3 840 kr.<br />
genom marginalskattespärren och 1 472 kr. genom ändrade skatteregler<br />
i övrigt. En sådan fördelning av en skatteminskning strider mot varje<br />
rättvisa. Den gynnar de höga inkomsttagarna och missgynnar de lägre<br />
och mellaninkomsttagarna.</p>
<p>Vpk föreslår att i stället, såsom en provisorisk åtgärd, en extra skattereduktion<br />
införes om 1 000 kr. för inkomsttagare med beskattningsbara<br />
inkomster mellan 30 000 kr. (34 500 kr. i taxerad inkomst) och<br />
80 000 kr. (84 500 kr. i taxerad inkomst). För inkomsttagare med lägre<br />
beskattningsbar inkomst uppgår reduktionen till 3 1/3 % av den beskattningsbara<br />
inkomsten. För inkomsttagare med en beskattningsbar inkomst<br />
överstigande 80 000 kr. minskar den maximala reduktionen med<br />
4 % av den beskattningsbara inkomst som överstiger 80 000 kr. På detta<br />
sätt bortfaller reduktionen helt vid inkomster överstigande 105 000 kr.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2435</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>Reduktionens storlek vid olika inkomster redovisas nedan.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:6px;">Beskattningsbar<br />
inkomst kr.</p>
</div>
<div class="block ml_21"><p style="margin-left:6px;">Skattereduktion</p>
<p style="margin-left:6px;">kr.</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:6px;">10 000<br />
15 000<br />
20 000<br />
25 000</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p style="margin-left:6px;">333<br />
500<br />
667<br />
834<br />
1 000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:10px;">30 000—80 000</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:6px;text-align:right;">85 000<br />
90 000<br />
95 000<br />
100 000<br />
105 000</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">0</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Kostnaderna för införandet av denna form av skattereduktion år 1980<br />
kan beräknas till ca 4 200 milj. kr. med följande fördelning:</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>En sådan fördelning av en skattesänkning till en totalkostnad av<br />
4—5 miljarder kronor ger rättvisa åt låg- och mellaninkomsttagare på<br />
ett helt annat sätt än regeringens förslag. Det kan sägas vara en motsvarighet<br />
på skattepolitikens område till en höjning i kronor och ören i<br />
stället för i procent när det gäller lönepolitiken. — Till de i tabellen<br />
angivna beloppen för skattereduktionen i olika inkomstlägen måste<br />
sedan läggas skattesänkningen genom att momseffekten på livsmedel helt<br />
slopas. Den sammanlagda skattesänkningen för en ensamstående inkomsttagare<br />
med en inkomst mellan 60 000 och 80 000 kr. blir sålunda<br />
enligt vpk:s förslag ca 2 000 kr. och för två gifta eller sammanboende<br />
med två barn, där en av makarna förvärvsarbetar, ca 4 000 kr. och där<br />
bägge förvärvsarbetar ca 5 600—6 000 kr. per år, beroende på hur inkomsten<br />
fördelas.</p>
<p>Finansiering</p>
<p>Kostnaderna för genomförandet av de av vpk ställda skatteförslagen<br />
kan beräknas sålunda:</p>
<p>Slopande av återstående momseffekt på livsmedel 5 000 milj. kr.</p>
<p>Skattereduktion med 1 000 kr. 4 200 ,, „</p>
<p>Särskilt statsbidrag till kommuner och landsting 1 000 „ „</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Beskattningsbar<br />
inkomst kr.</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p style="margin-left:66px;">Kostnader för skattereduktionen<br />
milj. kr.</p>
</div>
<div class="block ml_8"><p style="margin-left:6px;">0— 30 000</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p style="margin-left:14px;">866</p>
<p style="margin-left:14px;">3 122<br />
218</p>
<p style="margin-left:6px;">4 206</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:7px;">30 000— 80 000<br />
80 000—105 000</p>
<p style="margin-left:7px;">Summa</p>
</div>
<div class="block ml_30"><p style="text-align:right;">Totalt 10 200 milj. kr.</p>
</div>
<div class="block ml_34" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2435</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Vi anser att inkomstbortfallet jämfört med regeringens förslag bör<br />
täckas i huvudsak genom skärpt beskattning av kapital och kapitalvinster,<br />
genom reformering av avdragssystemet, genom skärpning av<br />
realisationsvinstbeskattningen samt genom uttagande av en allmän arbetsgivaravgift,<br />
dock med undantag för kommuner och landsting, beräknad<br />
på företagens omsättning så att den under budgetåret 1979/80<br />
inbringar minst 6 miljarder kronor. Finansieringen underlättas av att<br />
vpk säger nej till indexregleringen, den s. k. inflationsskyddade skatteskalan<br />
som det beräknas kosta ca 2 300 milj. kr. att upprätthålla under<br />
1980.</p>
<p>Våra förslag beträffande avdragssystemet är följande:</p>
<p style="margin-left:12px;">slopande av sparavdraget,<br />
slopande av representationsavdraget,</p>
<p>slopande av rätten att göra avdrag för underskott i en förvärvskälla<br />
från inkomsten i en annan förvärvskälla,</p>
<p>begränsning av ränteavdragen, så att sådana medges för räntor på ett<br />
skuldbelopp om maximalt 200 000 kr., men ej däröver,</p>
<p>begränsning av avdragsrätten när det gäller utgifter för upprustning<br />
och ombyggnad av hyresfastigheter,</p>
<p>förändring av avdragsreglerna, så att medgivet avdrag ej sker som nu<br />
från inkomsten utan från skatten med viss procentuell andel av beloppet.</p>
<p>Våra förslag beträffande skärpning av kapitalbeskattningen är följande:</p>
<p>höjning av skatten på stora förmögenheter med en procentenhet i vart<br />
och ett av de nuvarande skikten, vilket alltså ger en skala som löper<br />
från 2 till 3 %. Dessutom föreslås en ny skiktgräns vid 2 milj. kr. och<br />
en skattesats i detta skikt av 4 %,<br />
slopande av 80/ 85-procentsregeln,</p>
<p style="margin-left:12px;">höjning av skatten på arv och gåvor med i genomsnitt 50 %,<br />
beskattning av stiftelser.</p>
<p>Vårt förslag beträffande skärpning av reavinstbeskattningen utgår<br />
från följande principer:</p>
<p>hela realisationsvinsten bör vara skattepliktig,</p>
<p>även realisationsvinst från avyttring av lös egendom avsedd för personligt<br />
bruk bör vara skattepliktig,</p>
<p>beskattningen av realisationsvinsten bör vara av minst samma skärpa<br />
som beskattningen av arbetsinkomster.</p>
<p>Vi föreslår även en höjning av bolagsskatten med 10 procentenheter<br />
till 50 %.</p>
<p>I varje plan för reformering av skattesystemet måste ingå åtgärder<br />
för en beslutsam kamp mot skatteflykt och skattefusk. Detta problem<br />
har tagits upp i andra vpk-motioner till årets riksmöte. Nytt material<br />
framkommer emellertid ständigt som visar att omfattningen av skatte</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2435</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>flykt och skattefusk är ännu större än vad tidigare antagits. Det är nödvändigt<br />
att en långsiktig plan för bekämpande av dessa företeelser skyndsamt<br />
utarbetas och framlägges för riksdagen.</p>
<p>Yrkanden</p>
<p style="margin-left:12px;">Med hänvisning till det anförda föreslås</p>
<p style="margin-left:46px;">att riksdagen beslutar</p>
<p style="margin-left:46px;">1. att hos regeringen hemställa om skyndsamt förslag om avskaffande<br />
av den hittillsvarande rätten till avdrag vid den kommunala<br />
och statliga taxeringen för frivilligt utgivet periodiskt<br />
understöd,</p>
<p style="margin-left:46px;">2. att hos regeringen begära åtgärder för att förutsättningarna<br />
för rätt till avdrag vid den kommunala och statliga taxeringen<br />
för utgivet s. k. legalt periodiskt understöd skärpes,</p>
<p style="margin-left:46px;">3. att hos regeringen hemställa om skyndsamt förslag om slopande<br />
av den hittillsvarande rätten till avdrag vid den kommunala<br />
och statliga taxeringen för utgivna avgifter till arbetsgivareorganisationer,</p>
<p style="margin-left:46px;">4. att hos regeringen hemställa om förslag till ett stöd till de<br />
fackliga organisationernas verksamhet enligt de i motionen<br />
angivna linjerna,</p>
<p style="margin-left:46px;">5. att hos regeringen begära förslag till införande av skyldighet<br />
för banker m. fl. kreditgivare och sparinstitut att lämna<br />
kontrolluppgift till taxeringsmyndigheterna,</p>
<p style="margin-left:46px;">6. att hos regeringen begära förslag till kontroll över innehav av<br />
obligationer och aktier m. fl. värdepapper,</p>
<p style="margin-left:46px;">7. att hos regeringen hemställa om skyndsamt förslag om slopande<br />
av indexregleringen i skattesystemet,</p>
<p style="margin-left:46px;">8. att avslå regeringens förslag till sänkning av marginalskattesatserna<br />
för år 1980,</p>
<p style="margin-left:46px;">9. att avslå regeringens förslag om marginalskattespärrar, m. m.,</p>
<p style="margin-left:46px;">10. att hemställa hos regeringen om skyndsam utredning av de<br />
samlade marginaleffekterna av ökade inkomster, bidragsbortfall<br />
och avgiftshöjningar, vilken bör följas av skyndsamt förslag<br />
i frågan,</p>
<p style="margin-left:46px;">11. att hos regeringen hemställa om förslag i enlighet med vad i<br />
motionen anförts rörande folkpensionärernas beskattning med<br />
innebörden att folkpension och pensionstillskott jämte en sidoinkomst<br />
om 1 000 kr. skall vara befriade från beskattning,</p>
<p style="margin-left:46px;">12. att avslå regeringens förslag till lag om skattelättnad för<br />
vissa gåvor m. m.,</p>
<p style="margin-left:46px;">13. att avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen om<br />
arvsskatt och gåvoskatt,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2435</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_7"><p style="margin-left:17px;">14. att hos regeringen hemställa om skyndsamt förslag om slopande<br />
av hela momseffekten på livsmedel,</p>
<p style="margin-left:17px;">15. att hos regeringen hemställa om skyndsamt förslag om en extra<br />
skattereduktion om 1 000 kr. vid beskattningsbara inkomster<br />
mellan 30 000 kr. och 80 000 kr. samt med avtrappning i<br />
övriga inkomstskikt enligt i motionen angivna regler,</p>
<p style="margin-left:17px;">16. att höja bolagsskatten med 10 procentenheter till 50 %,</p>
<p style="margin-left:17px;">17. att utta en allmän arbetsgivaravgift, dock med undantag för<br />
kommuner och landsting, beräknad på företagens omsättning<br />
så att den under budgetåret 1979/80 inbringar minst<br />
6 000 000 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:17px;">18. att hos regeringen hemställa om skyndsamt förslag om en<br />
radikal förändring av avdragssystemet i beskattningen, innebärande</p>
<p style="margin-left:17px;">a) slopande av sparavdraget,</p>
<p style="margin-left:17px;">b) slopande av representationsavdraget,</p>
<p style="margin-left:17px;">c) slopande av rätten att göra avdrag för underskott i en förvärvskälla<br />
från inkomsten i en annan förvärvskälla,</p>
<p style="margin-left:17px;">d) begränsning av ränteavdragen så att sådana medges för räntor<br />
på ett skuldbelopp om maximalt 200 000 kr., men ej däröver,</p>
<p style="margin-left:17px;">e) begränsning av avdragsrätten när det gäller utgifter för upprustning<br />
och ombyggnad av hyresfastigheter,</p>
<p style="margin-left:17px;">f) förändring av avdragsreglema, så att medgivet avdrag ej sker<br />
som nu från inkomsten utan från skatten med viss procentuell<br />
andel av beloppet.</p>
<p style="margin-left:17px;">19. att hos regeringen begära skyndsamt förslag om höjning av<br />
skatten på stora förmögenheter enligt i motionen angiven skala,</p>
<p style="margin-left:17px;">20. att hos regeringen begära skyndsamt förslag om slopande av<br />
80/ 85-procentsregeln,</p>
<p style="margin-left:17px;">21. att hos regeringen begära skyndsamt förslag om höjning av<br />
skatten på arv och gåvor med i genomsnitt 50 %,</p>
<p style="margin-left:17px;">22. att hos regeringen begära skyndsamt förslag om skärpning av<br />
realisationsvinstbeskattningen genom att den grundas på följande<br />
principer:</p>
<p style="margin-left:17px;">a) hela realisationsvinsten bör vara skattepliktig,</p>
<p style="margin-left:17px;">b) även realisationsvinst från avyttring av lös egendom avsedd<br />
för personligt bruk bör vara skattepliktig,</p>
<p style="margin-left:17px;">c) beskattningen av realisationsvinsten bör vara av minst samma<br />
skärpa som beskattningen av arbetsinkomster.</p>
<p style="margin-left:17px;">23. att hos regeringen begära skyndsamt förslag om beskattning av<br />
stiftelser,</p>
<p style="margin-left:17px;">24. att hos regeringen begära skyndsamt förslag om en plan för bekämpande<br />
av skatteflykt och skattefusk.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2435</p>
<p>Stockholm den 29 mars 1979<br />
LARS WERNER (vpk)</p>
<p>EIVOR MARKLUND (vpk) C.-H. HERMANSSON (vp)</p>
<p>NILS BERNDTSON (vpk) JÖRN SVENSSON (vpk)</p>
<p>TOMMY FRANZÉN (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:9px;">NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_58" />
<div class="block ml_58" />
<div class="block ml_58" />
</div>
</div>
0LARS WERNERvpk1undertecknare0EIVOR MARKLUNDvpk2undertecknare0C.-H. HERMANSSONvp3undertecknare0NILS BERNDTSONvpk4undertecknare0JÖRN SVENSSONvpk5undertecknare0TOMMY FRANZÉNvpk6undertecknareG2022435av Lars Wemer m. fl.mot_197879__2435.pdf513064pdfmed anledning av propositionen 1978/79:160 om fortsatt reformering av inkomstskatten, m. m.https://data.riksdagen.se/fil/D2C90C41-F500-486C-A33D-478EEF86DCA5