3107319G20224331978/792433motmotMotion 1978/79:2433 av Olof Palme m. fl.MotionMotion243301979-03-29 00:00:002014-11-04 16:54:152014-11-04 00:00:00med anledning av propositionen 1978/79:160 om fortsattav Olof Palme m. fl. htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G2022433/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G2022433https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022433
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p style="text-align:right;">Mot. 1978/79: 2433</p>
<p style="margin-left:3px;">Motion<br />
1978/79: 2433</p>
<p style="margin-left:3px;">av Olof Palme m. fl.<br />
med anledning av propositionen 1978/79:160 om fortsatt<br />
reformering av inkomstskatten, m. m.</p>
<p style="margin-left:3px;">Skattepolitikens inriktning på längre sikt</p>
<p style="margin-left:3px;">Under den allmänna motionstiden i år väckte vi socialdemokrater en<br />
motion (1978/79:1629) om den framtida inriktningen av skattepolitiken.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi konstaterade i denna motion att skatterna spelar en helt central roll<br />
såväl när det gäller att skapa ekonomisk trygghet och social välfärd som<br />
när det gäller att åstadkomma en rättvis fördelning av de disponibla inkomsterna.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är genom skatter och avgifter som vi kunnat skapa trygghet åt<br />
de gamla. Det är genom skatter som vi har kunnat skapa en sjukvård<br />
och en social omvårdnad som är tillgänglig för alla — oavsett inkomst<br />
och förmögenhet. Det är genom ett på solidaritetens grund byggt avgiftssystem<br />
som samhället kan ge alla en ekonomisk trygghet vid sjukdom<br />
och olycksfall och vid arbetslöshet. Det är genom skatter som vi har<br />
kunnat öppna utbildningsvägar för ungdomar som tidigare av ekonomiska<br />
skäl utestängdes från en fortsatt utbildning. Skatterna har också<br />
gjort det möjligt för oss att bygga ut arbetsmarknads- och regionalpolitiken<br />
och bereda väg för ett samhälle där alla ges rätt till arbete och<br />
trygghet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Skatterna och avgifterna har varit viktiga instrument med vilkas<br />
hjälp vi har kunnat förvandla vårt land från ett privilegiesamhälle till<br />
en välfärdsstat — byggd på solidaritetens och det gemensamma ansvarets<br />
principer.</p>
<p style="margin-left:3px;">En lång rad representanter för de borgerliga partierna riktar nu<br />
hårda attacker mot skatterna och skattesystemet. Man kallar skatterna<br />
asociala och ger långt gående löften om skattesänkningar. Man för ett<br />
dunkelt tal om rundgången mellan skatter och bidrag, utan att tala<br />
om att vi genom de sociala bidragen till barnfamiljerna, till låginkomsttagarna,<br />
till de sjuka och till pensionärerna åstadkommer en betydande<br />
inkomstfördelning från de ekonomiskt starka i samhället till dem som<br />
behöver samhällets stöd.</p>
<p style="margin-left:3px;">Den ekonomiska tillbakagången och de växande orättvisorna under<br />
den borgerliga regeringens tid har hjälpt fram dessa reaktionära strömningar.<br />
Men i detta läge är det desto viktigare för socialdemokratin att<br />
slå tillbaka dessa attacker mot välfärden och mot en rättvis fördelning.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi måste fortsätta arbetet med att utforma ett skattesystem som leder<br />
till en ökad social rättvisa och lägger en för framtiden fast grund för en<br />
välfärd som verkligen kommer alla till del.</p>
<p style="margin-left:3px;">1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2433</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2433</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Kraven på detta arbete är stora. Den borgerliga regeringens — och<br />
numera även folkpartiregeringens oansvariga finanspolitik har försatt<br />
landet i en för framtiden mycket svår ekonomisk situation. Det allt<br />
större budgetunderskottet är ett uttryck för de borgerliga partiernas<br />
oförmåga att kontrollera utgifterna och finansiera en växande offentlig<br />
sektor. I ett kortare perspektiv utgör det stora budgetunderskottet en<br />
betydande inflationsfara. I ett längre perspektiv utgör det ett allvarligt<br />
hot mot välfärden och den sociala tryggheten. Det stora underskottet<br />
har redan av bl. a. moderata samlingspartiets representanter tagits till<br />
intäkt för att vi nu måste minska välfärden — försämra sjukförsäkringsförmånerna,<br />
minska stödet till arbetsmarknadspolitiken, m. m. Vi socialdemokrater<br />
accepterar emellertid inte att en helt nödvändig sanering av<br />
statsfinanserna tillåts gå ut över välfärden. I stället är det nödvändigt att<br />
statsinkomsterna förstärks.</p>
<p>Utöver de anspråk på ökade statsinkomster som kommer sig av det<br />
stora underskottet i statens budget reses krav från en rad andra områden.<br />
Den av samhället beslutade utbyggnaden av barnomsorgen måste fullföljas.<br />
Vi har i vår motion med anledning av propositionen 1978/79: 95<br />
om den kommunala ekonomin föreslagit en höjning av statsbidragen<br />
till kommunernas barnomsorg. Den ständigt fortgående ökningen av<br />
antalet äldre personer kräver kraftiga satsningar på äldrevården och<br />
långtidsvården. Även på transfereringsområdet kommer anspråken att<br />
vara betydande. Vi befinner oss fortfarande i genomförandeskedet av<br />
ATP-reformen. De utlovade standardstegringarna till folkpensionärema<br />
skall hållas och ställer ytterligare krav på ökningar av statsinkomsterna.<br />
Kommunernas berättigade krav på en utbyggd och mer effektiv skatteutjämning<br />
leder också till behov av ökade inkomster för den statliga<br />
sektorn. Totalt sett leder hela denna utvecklingsbild till att vi måste<br />
räkna med anspråk på fortsatta ökningar av det offentligas inkomster.</p>
<p>Skattesystemet kan knappast lösa alla dessa olika uppgifter om man<br />
inte kan falla tillbaka på en långsiktig tillväxt av produktion och inkomster.<br />
Det är i första hand genom en tillväxt av inkomstunderlaget<br />
som man kan finansiera en fortsatt utbyggnad av välfärdssamhället.<br />
Detta understryker behovet av att såväl den allmänna ekonomiska politiken<br />
som skattepolitiken ges en sådan inriktning och utformning att vi<br />
på nytt får till stånd en långsiktig tillväxt och en positiv utveckling av<br />
vårt lands ekonomi. Det är mot denna bakgrund desto viktigare att den<br />
uppgång som man nu kan se spår av under 1979 fortsätter inpå 1980talet.<br />
Den allmänna ekonomiska politiken måste utformas med sikte på<br />
detta.</p>
<p>Det ekonomiska läget och situationen på skatteområdet motiverar<br />
att man nu måste ta ett samlat grepp om hela skattepolitiken. I den<br />
socialdemokratiska motionen 1978/79:1629 angavs riktningen för det<br />
arbete som skall ge oss ett skattesystem för 1980-talet. Även om inte alla</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2433</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>de förändringar som berördes i den motionen kan genomföras på en<br />
gång angavs dock klara riktlinjer för det långsiktiga reformarbetet.</p>
<p>Två viktiga utgångspunkter skall gälla för socialdemokraternas fortsatta<br />
reformarbete på skatteområdet:</p>
<p>För det första kan vi inte räkna med någon sänkning av det totala<br />
skatte- och avgiftstrycket framöver. Snarare får vi räkna med fortsatt<br />
ökade anspråk för att tillgodose de många människornas behov av trygghet<br />
och välfärd.</p>
<p>För det andra får skattebördan inte läggas över från högre till lägre<br />
inkomsttagare. Vi kommer att fortsätta att arbeta för ett system som<br />
fördelar skatterna efter bärkraft. Vi kommer att fortsätta att kämpa för<br />
ett rättvist och solidariskt samhälle.</p>
<p>Hörnstenarna i den socialdemokratiska reformeringen av skattepolitiken<br />
är följande:</p>
<p style="margin-left:19px;">— Skatterna bör i ökad utsträckning tas ut direkt från produktionen.</p>
<p style="margin-left:19px;">— Detta bör ske genom en allmän produktionsskatt.</p>
<p style="margin-left:19px;">— Härigenom kan man dämpa kommunalskatterna och ta ner marginalskatterna<br />
i ett brett skikt av inkomstskalan.</p>
<p style="margin-left:19px;">— Rätten till avdrag från inkomsterna bör begränsas.</p>
<p style="margin-left:19px;">— Den kommunala skatteutjämningen bör byggas ut.</p>
<p style="margin-left:19px;">— Skatten på realisationsvinster måste skärpas.</p>
<p style="margin-left:19px;">— En lag mot skatteflykt måste införas och skattekontrollen förstärkas.</p>
<p>De förslag som i det följande kommer att presenteras till en omläggning<br />
av den direkta inkomstskatten för 1980 är ett led i denna<br />
långsiktiga reformering av skattesystemet.</p>
<p style="margin-left:19px;">Den samhällsekonomiska bakgrunden för skatteomläggningen 1980</p>
<p>Efter två år av stagnation och tillbakagång för den svenska ekonomin<br />
verkar nu konjunkturen vara på väg uppåt. Uppgången sker visserligen<br />
från ett mycket lågt utgångsläge. Den outnyttjade produktionskapaciteten<br />
är betydande och arbetslösheten stor. Men enligt bedömningarna<br />
i folkpartiregeringens budgetproposition från januari månad i år kommer<br />
uppgången under 1979 att bli kraftig. Bruttonationalprodukten<br />
(BNP) beräknas stiga med ca 5,5 %. Av störst betydelse är visserligen<br />
lageromslaget som i sig inte bidrar till någon mera långsiktig uppgång<br />
i ekonomin. Därutöver skall såväl den privata konsumtionen som exporten<br />
öka med relativt höga tal.</p>
<p>I vår motion 1978/79:1124 om den ekonomiska politiken och budgetregleringen<br />
ifrågasätter vi om uppgången verkligen kommer att bli så<br />
kraftig. Vi pekar på att exportprognosen bygger på flera osäkra förutsättningar.<br />
Den oroliga situationen på oljeförsörjningens område och de<br />
kraftiga prisstegringarna inte bara på oljan utan på en rad andra viktiga<br />
råvaror som inträffat sedan januari understryker osäkerheten i bedömningarna<br />
på detta område.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2433</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Vi pekar även på att regeringen sannolikt har underskattat konsumentprisernas<br />
stegring under loppet av 1979. En kraftigare uppgång av importpriserna<br />
ter sig nu sannolik, samtidigt som även de kraftiga ökningarna<br />
i penningmängd och likviditet som budgetunderskottet medför skapar<br />
risker för ytterligare uppgångar i dessa konsumentpriser. I sin tur<br />
skulle detta kunna komma att medföra att den privata konsumtionen inte<br />
stiger lika kraftigt som regeringen räknar med i sin budgetproposition.</p>
<p>Samtidigt kan sparbenägenheten — efter de senaste årens kraftiga<br />
ökningar — komma att återgå till en långsiktigt mera normal nivå. I så<br />
fall skulle den privata konsumtionen komma att öka snabbare än vad<br />
man har räknat med. En betydande osäkerhet föreligger alltså när det<br />
gäller att bedöma den privata konsumtionens utveckling redan för 1979.<br />
Osäkerheten tilltar självfallet ytterligare i fråga om utvecklingen under<br />
1980.</p>
<p>I fråga om bostadsbyggandet redovisar regeringen en mycket optimistisk<br />
bedömning. Detta beräknas öka med 8 å 9 % i volym under<br />
1979. Samtidigt kan vi i vår motion konstatera att andelen outhyrda<br />
lägenheter i nyproduktionen på nytt ökar i vissa delar av landet. Detta<br />
sker parallellt med att bostadsköerna också ökar. Orsakerna är att de<br />
borgerliga regeringarna inte lyckats kontrollera kostnadsutvecklingen i<br />
bostadsproduktionen. Hyrorna i nyproduktionen har stigit så snabbt att<br />
många bostadssökande inte har råd att ta de nya lägenheterna. Utvecklingen<br />
hittills under 1979 bekräftar vårt tvivel om att bostadsbyggandet<br />
skulle öka så pass kraftigt som regeringen förutsett.</p>
<p>Även om man på en rad punkter kan peka på att regeringen i januari<br />
var väl optimistisk i sina bedömningar av uppgångens styrka under 1979<br />
finns det dock mycket som talar för att den svenska ekonomin nu kommit<br />
in i en uppåtgående konjunkturfas. Även om takten i uppgången<br />
skulle komma att bli lägre än vad regeringen bedömt som sannolik ökar<br />
dock produktionen nu påtagligt.</p>
<p>Redan den uppgång som vi nu kan räkna med för 1979 borde motivera<br />
en åtstramning av finanspolitiken. Den expansiva effekten från<br />
denna politik är med dess nuvarande inriktning kraftigare än vad den<br />
var under stagnationsåren 1977 och 1978. Men riksdagens borgerliga<br />
majoritet har inte velat vidta några åtgärder som förändrat denna inriktning.<br />
I vår ekonomisk-politiska motion från januari månad varnade<br />
vi för konsekvenserna av denna politik: Den leder till betydande risker<br />
för en ökad inflation och växande obalanser på arbetsmarknaden som<br />
kan driva upp kostnadsläget och försämra vår internationella konkurrenskraft.<br />
Den leder dessutom — i takt med att behovet av en omläggning<br />
blir alltmer akut — till att de åtgärder som man då måste vidta<br />
blir alltmera drastiska och omfattande.</p>
<p>Denna samhällsekonomiska bakgrund ställer två oavvisliga krav på<br />
skatteomläggningen för 1980. Det ena kravet är att skatteomläggningen</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2433</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>skall ges en sådan utformning att den underlättar den kommande avtalsrörelsen.<br />
Fördelningen av skattesänkningarna på olika inkomstgrupper<br />
spelar här en väsentlig roll. För att kunna fullgöra denna funktion är<br />
det även nödvändigt att man redan nu tar ställning till hur skatteomläggningen<br />
skall finansieras. Det är först sedan denna precisering skett<br />
som man kan bedöma de totala fördelningsverkningarna av omläggningen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det andra kravet är att omläggningen skall kunna fogas in i en allmänekonomisk<br />
politik syftande till en successiv förstärkning av finanspolitiken.<br />
Även om konjunkturuppgången skulle bli långsammare än vad<br />
regeringen förutsåg i början av detta år är det nödvändigt att riksdagen<br />
fattar beslut om inkomstförstärkande åtgärder samtidigt som besluten<br />
om skattesänkningarna sker.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringen kommer i slutet av april månad att redovisa sin syn på<br />
det ekonomiska läget i samband med att kompletteringspropositionen<br />
och den reviderade nationalbudgeten framläggs. I avvaktan på denna<br />
bör enligt vår mening besluten om de inkomstförstärkande åtgärderna<br />
nu gälla finansieringen av skatteomläggningen och de kommunalekonomiska<br />
åtgärderna. Skatteomläggningen bör alltså inte ytterligare förstora<br />
ett redan i och för sig för stort underskott i den statliga budgeten.<br />
Att framlägga förslag om skattesänkningar utan att samtidigt också<br />
föreslå hur dessa skall finansieras är i dagens ekonomiska läge en<br />
helt oansvarig politik utan förankring i den ekonomiska verklighet i<br />
vilken vi lever.</p>
<p style="margin-left:3px;">Kostnaderna för den av regeringen föreslagna skatteomläggningen<br />
inkl. åtgärderna på det kommunala området och med hänsyn tagen till<br />
effekterna av indexregleringen uppgår till ca 7,5 miljarder kronor. Vi<br />
kommer i det följande att föreslå åtgärder som kostnadsmässigt i huvudsak<br />
ligger inom samma ram. Enligt vår mening är detta nödvändigt för<br />
att lägga en så god grund för avtalsrörelsen som möjligt och för att kunna<br />
begränsa de kommunala utdebiteringshöjningama. Men för att finansiera<br />
dessa utgiftsökningar krävs en inkomstförstärkning på åtminstone<br />
samma belopp. Denna inkomstförstärkning bör utformas på ett sådant<br />
sätt att effekten av denna kan vägas in i avtalsrörelsen. Vi föreslår därför<br />
att riksdagen beslutar uttala att kostnaderna för skatteomläggningen<br />
och övriga nu aktuella åtgärder, inkl. de som aktualiseras i propositionen<br />
1978/79: 95 om kommunernas ekonomi, finansieras genom ett skatteeller<br />
avgiftsuttag på produktionen som för 1980 ger staten full täckning<br />
för de direkta kostnader åtgärderna förorsakar statsbudgeten, dvs. 7,5<br />
miljarder kronor. Enligt vår mening bör detta i så fall ske genom att en<br />
skatt på produktionen, i enlighet med de förslag som framlades i motionen<br />
1978/79: 1697, införs fr. o. m. 1 januari 1980 på nivån 3 %. Den<br />
närmare utformningen av denna nya skatt bör ske sedan den i mars tillsatta<br />
utredningen om olika former av bruttoskatter har redovisat resul</p>
<p style="margin-left:3px;">fl Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2433</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2433</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">tatet av sitt arbete. Enligt direktiven skall denna utredning nämligen<br />
presentera en preliminär redovisning av sina resultat i sådan tid att den<br />
kan vara till ledning för ett ställningstagande i dessa frågor redan under<br />
innevarande höst.</p>
<p>Folkpartiregeringens skatteförslag för 1980</p>
<p>I propositionen föreslås sänkningar av marginalskatten för inkomster<br />
mellan ca 40 000 kr. och 110 000 kr. Den största sänkningen — med<br />
5 procentenheter — genomförs i skikten mellan 57 000 och 79 000 kr.</p>
<p>Vidare föreslås att en marginalskattespärr införs, enligt vilken den<br />
sammanlagda statliga och kommunala marginalskatten inte får överstiga<br />
en viss gräns. Denna föreslås utgöra 80 % i inkomstskikt upp till<br />
170 000 kr. 1980 och 85 % för inkomster därutöver.</p>
<p>Tillsammans med indexregleringen leder detta till följande skattesänkningar<br />
i olika inkomstskikt:</p>
<p>Skattesänkningar i olika inkomstlägen enligt förslagen i propositionen<br />
1978/79:160</p>
<p>Taxerad ink. Skattesänkning</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:7px;">30 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">149</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">40 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">366</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">50 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">657</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">60 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1 154</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">70 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1 856</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">80 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2 475</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">90 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2 945</p>
</td>
</tr><tr><td><p>100 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3 240</p>
</td>
</tr><tr><td><p>120 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3 560</p>
</td>
</tr><tr><td><p>150 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4 160</p>
</td>
</tr><tr><td><p>200 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">5 385</p>
</td>
</tr><tr><td><p>500 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">11 385</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>Som framgår av tabellen ökar skattesänkningarna kraftigt med stigande<br />
inkomst. För låginkomsttagare med 40 000—50 000 kr. i inkomst<br />
om året rör sig sänkningen om endast 30—50 kr. i månaden. För en<br />
person med 120 000 kr. om året i inkomst blir sänkningen nära 300 kr.<br />
per månad. För en person med 500 000 kr. i inkomst rör sig sänkningen<br />
om nära 1 000 kr. i månaden.</p>
<p>Denna fördelning av skattesänkningarna är det kombinerade resultatet<br />
av de tre olika förändringar i skatteskalan som ligger bakom förslaget:<br />
Indexregleringen, marginalskattesänkningen och marginalskattetaket.<br />
Samtliga tre förändringar har den egenskapen att de gynnar de<br />
högre inkomsttagarna på de lägre inkomsttagarnas bekostnad.</p>
<p>Sett i relation till den disponibla inkomstens storlek, dvs. den taxerade<br />
inkomsten minskad med statliga och kommunala skatter, blir förslaget<br />
ännu mer utmanande.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2433</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">Ökning av den disponibla inkomsten (inkomsten efter skatt) 1980 till<br />
följd av folkpartiregeringens förslag till skattesänkningar</p>
<p>Taxerad ink. Skattesänkning i förh.</p>
<p style="margin-left:157px;">till disp. ink.</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:7px;">30 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0,7 %</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">40 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,3 %</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">50 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,9%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">60 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3,0 %</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">70 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4,3 %</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">80 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">5,4 %</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">90 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6,0%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>100 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6,4 %</p>
</td>
</tr><tr><td><p>120 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6,5%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>150 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6,9 %</p>
</td>
</tr><tr><td><p>200 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">7,9 %</p>
</td>
</tr><tr><td><p>500 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">10,7 %</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">Tabellen visar klart att den av folkpartiet föreslagna skatteomläggningen<br />
leder till ökade klyftor mellan inkomsttagarna. I ett läge med<br />
ett begränsat utrymme för ökningar av den privata konsumtionen ger<br />
den orättfärdigt höga skattesänkningar åt särskilt de högsta inkomsttagarna.</p>
<p style="margin-left:3px;">En sådan profil på skattesänkningarna kommer att skapa påtagliga<br />
problem i avtalsrörelsen. Låginkomsttagarnas behov av att få en ökad<br />
köpkraft är ju inte mindre än de högre inkomsttagarnas. För att de<br />
lägre inkomsttagarna skall få sin del av de ökade konsumtionsmöjligheterna<br />
under 1980 tvingas man — om denna skatteomläggning skulle<br />
genomföras — till kraftigare låglönepåslag än vad som skulle behövas<br />
med en jämnare fördelning av skattesänkningarna. Den allmänna kostnadsökningen<br />
blir med andra ord högre i detta fall.</p>
<p style="margin-left:3px;">Frågan om finansieringen lämnas i stora delar öppen i propositionen.<br />
Skatteomläggningen inkl. de åtgärder som man i annat sammanhang<br />
föreslår i fråga om den kommunala ekonomin leder till en ökad belastning<br />
på statsbudgeten på ca 7,5 miljarder kronor. I propositionen föreslås<br />
en höjning av stämpelskatten vid förvärv av fast egendom och av<br />
tomträtt samt vid inteckning som beräknas inbringa ca 550 milj. kr.<br />
Vidare förutskickas att förslag inom kort kommer att framläggas om<br />
att värdet av anställdas bilförmån skall ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter<br />
och att barnomsorgsavgift även skall erläggas av egenföretagare.<br />
Dessa förslag beräknas komma att medföra en förstärkning av statsbudgeten<br />
med ca 700 milj. kr. I regeringens proposition med riktlinjer<br />
för energipolitiken (prop. 1978/79: 115) föreslås vissa energiskatteskärpningar<br />
som beräknas öka statens inkomster med ca 600 milj. kr.<br />
Sammantaget innebär dessa olika förslag en inkomstförstärkning på<br />
1,8 miljarder kronor av de sammanlagt 7,5 miljarder kronor som skatteomläggningen<br />
kostar. I propositionen föreslås att ställningstagande till</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2433</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">hur återstående finansieringsbehov skall täckas skall ske först instundande<br />
höst. Ur löntagarorganisationernas synvinkel innebär detta således<br />
att man inte har möjlighet att bedöma de totala effekterna av skatteomläggningen<br />
i ett och samma sammanhang. Inte heller denna omständighet<br />
kommer att underlätta avtalsarbetet i år.</p>
<p>Den borgerliga indexregleringen</p>
<p>En viktig anledning till att de högre inkomsttagarna får så kraftiga<br />
skattesänkningar enligt folkpartiförslaget är att skatteskalorna indexreglerats<br />
på grundval av det beslut som togs under hösten 1977.</p>
<p>Vi socialdemokrater motsatte oss det borgerliga förslaget om indexregleringen.<br />
Vi gjorde det av flera skäl. Möjligheterna att föra en effektiv<br />
stabiliseringspolitik skulle komma att försvåras. Det fanns risker för<br />
att inflationen skulle komma att påskyndas. Det nu föreliggande skatteförslagets<br />
fördelningsprofil ger ett klart belägg för detta.</p>
<p>Därtill skulle statsfinanserna på sikt komma att kraftigt försvagas.</p>
<p>Vi förordade i stället, med hänsyn till inflationens skattehöjande<br />
effekter, återkommande skatteomläggningar som på ett rättvisare sätt än<br />
vad nu blir fallet skulle kunna ta hänsyn till de just då rådande omständigheterna<br />
och till hur inflationens verkningar kan bäras av hushåll i<br />
olika inkomstlägen.</p>
<p>Indexregleringen tillämpades för första gången vid utformningen av<br />
1979 års statsskatter. Den har försvarats av de borgerliga partierna<br />
med hänvisning till att inflationen inte skall få höja skatterna. Den<br />
skulle enligt företrädare för dessa partier fungera som ett automatiskt<br />
system för att åstadkomma en rättvisa i skatteuttaget.</p>
<p>De erfarenheter man har kunnat göra av hur indexregleringen slagit<br />
under 1979 bekräftar emellertid i allt väsentligt de invändningar som<br />
vi hela tiden haft mot detta system. Vad som kallats uteblivna skattehöjningar<br />
har i själva verket visat sig vara maskerade skattesänkningar<br />
åt de högre inkomsttagarna. I stället för att skapa en rättvisa har detta<br />
system bidragit till att öka klyftorna människorna emellan. Inflationen<br />
höjer inga inkomstskatter. Inflationen kan möjligen höja inkomsterna<br />
från mervärdeskatten eller från olika punktskatter. Men de statliga och<br />
kommunala inkomstskatterna höjs endast om lönerna och därigenom<br />
inkomsterna okar. Det borgerliga systemet för indexreglering tar ingen<br />
hänsyn till hur mycket lönerna ökar och till hur de överenskomna löneökningarna<br />
fördelas. De analyser som nu har kunnat göras av hur<br />
indexregleringen för 1979 utfallit — och som då baserar sig på de för<br />
1979 träffade avtalen — visar klart att de högre inkomsttagarna fått<br />
en kraftig överkompensation genom detta system. Systemet har således<br />
inte åstadkommit den automatiska rättvisa som de borgerliga partierna<br />
utlovat, utan har i stället bidragit till att öka inkomstklyftorna mellan<br />
de olika inkomsttagarna.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2433</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Vi föreslår därför att riksdagen beslutar att upphäva den automatiska<br />
indexregleringen av skatteskalorna och att 1979 års statsskatteskala i<br />
stället får gälla även för 1980, med de justeringar som föreslås i det<br />
följande.</p>
<p>Marginalskattejusteringar och marginalskattetak</p>
<p>I vår motion från januari i år (1978/79:1629) om inriktningen av<br />
skattepolitiken framhöll vi att de höga marginalskatterna i vårt skattesystem<br />
är en ofrånkomlig konsekvens av den strävan att fördela skattebördan<br />
efter bärkraft som hittills kännetecknat vårt skattesystem.</p>
<p>Vi framhöll emellertid att de höga marginalskatterna skapar två helt<br />
olika problem som det är viktigt att särskilja. Dels har det medfört<br />
svårigheter för även en genomsnittlig inkomsttagare att vid oförändrade<br />
skatteskalor och en hög inflation få ett tillfredsställande utbyte av de<br />
avtalsenliga löneökningarna. Detta har varit ett problem som gällt mycket<br />
stora grupper av löntagare under en stor del av 1970-talet. Dels<br />
hävdas att marginalskatterna utgör ett problem för höginkomsttagare<br />
och för personer som överväger att ta extraarbete eller byta till ett<br />
bättre betalt arbete.</p>
<p>Den förra typen av problem beaktades under den socialdemokratiska<br />
regeringens senare år genom en rad olika skatteomläggningar som tog<br />
ned marginalskatterna för de vanliga inkomsttagarna och därigenom<br />
skapade förutsättningar för att de avtalsenliga löneökningarna blev<br />
mycket lågt beskattade.</p>
<p>Men genom att skatteomläggningarna under 1970-talet i huvudsak<br />
endast berörde marginalskatterna för låg- och medelinkomsttagarna<br />
har emellertid problemen för höginkomsttagarna och för dem som t. ex.<br />
överväger extraarbeten kommit att kvarstå. Inkomstförändringar som<br />
kraftigt överstiger dem som följer av avtalen kommer således att bli<br />
utsatta för en relativt kraftig marginalbeskattning. Denna effekt är<br />
emellertid en ofrånkomlig konsekvens av den allmänt inkomstutj ämnande<br />
skatteskalan. Om man vill minska marginaleffekterna för de<br />
högre inkomsttagarna genom enbart förändringar i den statliga skatteskalan<br />
leder detta — vid en oförändrad inkomstfördelning före skatt —<br />
till en omfördelning av skattebördan från högre till lägre inkomsttagare.<br />
En sådan allmän sänkning av progressiviteten leder alltså till en växande<br />
ojämnhet i inkomstfördelningen efter skatt.</p>
<p>Det av folkpartiregeringen nu framlagda förslaget till marginalskattesänkningar<br />
och till ett tak på marginalskatterna i de två högsta inkomstskikten<br />
får just dessa effekter som vi pekade på i vår januarimotion.<br />
De leder till utmanande stora skattesänkningar för de högre inkomsttagarna<br />
och bidrar därigenom till att öka inkomstklyftorna och förskjuta<br />
skattebördan från högre till lägre inkomsttagare. Det föreslagna</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2433</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>marginalskattetaket skapar dessutom betydande administrativa komplikationer<br />
och kommer att leda till ökad byråkrati. Av dessa olika skäl<br />
yrkar vi avslag på regeringsförslaget i dessa delar.</p>
<p>En grundläggande förutsättning för att man skall kunna åstadkomma<br />
en större reform av marginalskatterna utan att detta leder till negativa<br />
fördelningspolitiska effekter är att den kombineras med andra åtgärder<br />
som neutraliserar de sänkningar av inkomstskatten som uppstår för de<br />
högre inkomsttagarna. I vår januarimotion pekade vi på möjligheterna<br />
att kombinera en marginalskattereform med en omläggning av avdragssystemet.<br />
Gjorda undersökningar visar att avdragen i allt större utsträckning<br />
kommit att utnyttjas av de högre inkomsttagarna. Den faktiska<br />
utjämningen av inkomsterna har därför varit klart lägre än vad<br />
som framgår av skatteskalorna. De faktiska marginalskatterna i inkomstlägena<br />
över t. ex. 100 000 kr. är i genomsnitt inte alls så höga som framgår<br />
av skatteskalorna. I vissa inkomstintervall är marginalskatten 15—20<br />
procentenheter lägre än vad som framgår av skalan i dessa inkomstskikt<br />
— just till följd av de stora avdrag som dessa inkomsttagare i allmänhet<br />
har.</p>
<p>Skulle man kunna begränsa avdragsmöjligheterna skapar man möjligheter<br />
för en marginalskattereform som kan ta ned marginalskatterna<br />
i ett mycket brett intervall i inkomstskalan utan att detta behöver leda<br />
till en ökad ojämnhet i inkomstfördelningen efter skatt.</p>
<p>I vår januarimotion krävde vi att riksdagen hos regeringen begär en<br />
utredning med uppgift att framlägga förslag om en reformering av avdragssystemet.<br />
Regeringen har deklarerat sin avsikt att tillsätta en sådan<br />
utredning. Direktiven är ännu inte offentliggjorda men enligt vad som<br />
under hand meddelats kommer denna utredning att få mycket begränsade<br />
arbetsuppgifter. Enligt vår mening bör man ta ett större grepp<br />
över hela avdragsområdet med sikte på att kraftigt begränsa avdragen<br />
och därigenom åstadkomma en ökad rättvisa i skattesystemet. Genom en<br />
sådan reform skulle marginalskatterna kunna sänkas påtagligt i en betydande<br />
del av skalan utan att detta får de ogynnsamma effekter från<br />
fördelningssynpunkt som folkpartiförslaget medför.</p>
<p>Vi vill dessutom i anslutning till frågorna kring marginalskatten framhålla<br />
att en väsentlig anledning till att dessa totalt sett höjts under senare<br />
år är att de kommunala skatterna ökat. Vi föreslog redan hösten<br />
1978 en skatteomläggning som siktade till att kommunalskatten skulle<br />
tas ned för den enskilde skattebetalaren. En nedtagning av kommunalskatterna<br />
tar även ned den totala marginalskatten med samma procenttal.<br />
Enligt vår mening är detta system med nuvarande förutsättningar<br />
överlägset det som regeringen föreslår. Vi återkommer senare till detta<br />
förslag.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2433</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Det socialdemokratiska förslaget till skatteomläggning för 1980</p>
<p>Såsom vi framhöll inledningsvis bör den långsiktiga skattepolitiken<br />
inriktas på att successivt förskjuta skatteuttaget från beskattning av<br />
hushållens inkomster till beskattning av produktionen. Genom en sådan<br />
omfördelning kan man uppnå flera fördelar:</p>
<p>För det första förskjuter man skatteuttaget närmare det som realt<br />
sett är den egentliga källan för all skattekraft — nämligen produktionen.<br />
Man beskattar således i större utsträckning inkomsterna innan de fördelas<br />
ut till hushållen, vilket bl. a. från effektivitets- och kontrollsynpunkt<br />
bör leda till betydande fördelar.</p>
<p>För det andra leder en sådan förskjutning till att man kan begränsa<br />
skatteuttaget hos de enskilda hushållen. Man mildrar därigenom också<br />
de marginaleffekter som uppstår vid en hög nivå på beskattningen av<br />
hushållens bruttoinkomster.</p>
<p>Skatteomläggningen inför 1980 bör ses som ett led i en sådan långsiktig<br />
omfördelning av skatteuttaget.</p>
<p>Flushållen betalar i dag två olika direkta skatter på sin inkomst: den<br />
statliga inkomstskatten och kommunalskatten. Man kan då konstatera<br />
att för inkomster ända upp till över 100 000 kr. är den kommunala<br />
skatten helt dominerande. Det är därför naturligt att söka efter en lösning<br />
som innebär att sänkningarna av den direkta inkomstskatten i första<br />
hand siktar till att ta ned kommunalskatten. Om skatteomläggningarna<br />
helt koncentreras på den statliga skatten blir utrymmet för omläggningar<br />
i låg- och mellaninkomstskikten relativt begränsat.</p>
<p>I samma riktning talar det förhållandet att det i första hand är den<br />
kommunala skatten som under senare år har stigit. Genom den långa<br />
raden av omläggningar av den statliga skatten har denna kommit att<br />
spela en allt mindre roll för flertalet inkomsttagare. De kraftiga kommunala<br />
skattehöjningarna har lett till en ökad skattebörda för låg- och<br />
medelinkomsttagarna, och det har även — vilket vi tidigare framhöll —<br />
medfört att de totala marginalskatterna stigit. De fortsatt stora skillnaderna<br />
i utdebitering mellan olika kommuner har dessutom blivit alltmer<br />
kännbara i takt med att de kommunala skatterna har ökat. De stora<br />
löntagarorganisationerna har också sedan länge krävt en skattereform<br />
som dämpar de höga kommunalskatterna för att därigenom bl. a. mildra<br />
marginalskatterna.</p>
<p>Vi föreslår därför att fysiska personer under inkomståret 1980 får<br />
tillgodoräkna sig ett särskilt avdrag från slutskatten som uppgår till<br />
10 % av den totala kommunalskatten för 1980 — dock lägst 700 och<br />
högst 2 400 kr. Detta nya kommunalskatteavdrag medför att den särskilda<br />
skattereduktionen som uppgår till 560 kr. under 1979 kan avskaffas.<br />
Nettoeffekten av avdraget från kommunalskatten blir då i motsvarande<br />
mån reducerad.</p>
<p>Detta förslag till kommunala skattesänkningar påverkar inte kommu</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2433</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>nernas ekonomi. Förslaget har inte något annat syfte än att mildra<br />
kommunalskatten för den enskilde skattebetalaren. I vår motion med<br />
anledning av propositionen 1978/79: 95 om den kommunala ekonomin<br />
tar vi upp de åtgärder som vi i dagens läge anser vara nödvändiga för<br />
att underlätta den kommunala sektorns verksamhet. Ett av motiven för<br />
dessa åtgärder är att begränsa den kommunala utdebiteringen framöver.</p>
<p>För att ytterligare begränsa marginaleffekterna för låg- och mellaninkomsttagare<br />
föreslår vi dessutom en mindre justering av marginalskatterna.<br />
Vi föreslår en sänkning med 1 procentenhet i skiktet 43 200<br />
—48 600 kr. och med 3 procentenheter i skiktet 48 600—64 800 kr.</p>
<p>Sammantaget leder de av oss framlagda förslagen till skattereform<br />
för 1980 till följande skatteförändringar mellan 1979 och 1980.</p>
<p>Det socialdemokratiska förslaget till skattesänkningar för 1980<br />
Kommunal utdebitering 29 kr.</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Tax. ink.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:32px;">Skattesänkning</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">Skattesänkning i procent<br />
av disp. ink.</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">40 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">470</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">1,7 %</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">50 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">780</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">2,3 %</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">60 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:32px;">1 310</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">3,4%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">70 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1 880</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">4,4%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">80000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2 170</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">4,7 %</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">90000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2 380</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">4,9%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>100 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2 380</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">4,7%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>120 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2 380</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">4,3 %</p>
</td>
</tr><tr><td><p>150 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2 380</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">3,9%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>200 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2 380</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">3,5 %</p>
</td>
</tr><tr><td><p>500 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2 380</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">2,2 %</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_3"><p>I jämförelse med folkpartiförslaget leder vårt förslag till något högre<br />
skattesänkningar för inkomster upp till drygt 70 000 kr. För inkomster<br />
däröver blir våra sänkningar mindre än vad folkpartiregeringen föreslagit.<br />
Den av oss förordade sänkningen leder emellertid — såsom framgår<br />
av tabellen — till en betydligt jämnare fördelning av den disponibla<br />
inkomstens procentuella ökning. Vårt förslag bör därmed på ett helt<br />
annat sätt kunna läggas till grund för en avtalsrörelse än folkpartiförslaget.<br />
Detta senare förslag ger — som tidigare framhölls — utmanande<br />
stora sänkningar till de högre inkomsttagarna, samtidigt som finansieringsfrågan<br />
lämnas olöst.</p>
<p>I vårt förslag får de verkligt låga inkomsttagarna inte särskilt stora<br />
skattesänkningar. Vid utformningen av vårt förslag i dessa delar har<br />
vi emellertid dels tagit hänsyn till effekterna av de av oss föreslagna<br />
höjningarna av bostadsbidragen, dels också till de förslag till mera enhetliga<br />
och höjda bostadstillägg för pensionärer som framläggs i annat<br />
sammanhang.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2433</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:4px;">Eftersom det nya kommunalskatteavdraget är baserat på den faktiska<br />
utdebiteringen i varje kommun kommer skattesänkningen enligt det<br />
socialdemokratiska förslaget att bli större ju högre utdebiteringen är.<br />
Skillnaden mellan skattesänkningarna vid högsta resp. lägsta utdebitering<br />
under 1979 framgår av följande tabell.</p>
<p style="margin-left:4px;">Skattesänkningar vid olika kommunala utdebiteringar</p>
<p style="margin-left:229px;">Skattesänkn. vid</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Taxerad ink.</p>
</td>
<td><p>25 kr.</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">32:75</p>
</td>
</tr><tr><td><p>40 000</p>
</td>
<td><p>330</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">600</p>
</td>
</tr><tr><td><p>50 000</p>
</td>
<td><p>600</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">950</p>
</td>
</tr><tr><td><p>60 000</p>
</td>
<td><p>1 090</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1 520</p>
</td>
</tr><tr><td><p>70 000</p>
</td>
<td><p>1 620</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2 125</p>
</td>
</tr><tr><td><p>80 000</p>
</td>
<td><p>1 870</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2 400</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:4px;">I regeringsförslaget tas ingen hänsyn till dessa skillnader i kommunal<br />
utdebitering. I stället får alla lika stor skattesänkning oavsett kommunalskattens<br />
storlek. Vi socialdemokrater hävdar däremot att de som bor i<br />
särskilt skattetyngda kommuner — t. ex. Lysekil, Strömsund och Botkyrka<br />
— är i större behov av sänkningar av sin direkta inkomstskatt än<br />
de som bor i kommuner med låga kommunalskatter.</p>
<p style="margin-left:4px;">Kostnaderna för den av oss föreslagna skatteomläggningen är ca 1/2<br />
miljard kronor lägre än folkpartiregeringens förslag. Enligt vår mening<br />
bör dessa pengar i stället användas för att höja de allmänna barnbidragen.</p>
<p style="margin-left:4px;">I vår skatteskala för 1980 är skiktsgränserna uttryckta i absoluta<br />
krontal — inte i basenheter. Vi utgår ifrån att utskottsbehandlingen sker<br />
på ett sådant sätt att riksdagen kan ta ställning till detta förslag oavsett<br />
ställningstagandet till vårt yrkande om upphävande av indexregleringen.</p>
<p style="margin-left:4px;">Höjning av de allmänna barnbidragen</p>
<p style="margin-left:4px;">De svenska löntagarhushållens realinkomster sjönk kraftigt under 1977<br />
och 1978. För 1979 sker visserligen en viss återhämtning, men det övervägande<br />
antalet hushåll kommer likväl att för treårsperioden 1977—<br />
1979 ha fått vidkännas en klar minskning av sin levnadsstandard.</p>
<p style="margin-left:4px;">Gjorda undersökningar pekar klart på att det i första hand är barnfamiljerna<br />
som fått vidkännas de största sänkningarna. En väsentlig<br />
anledning till detta var den tidigare borgerliga regeringens inflationspolitik<br />
under i första hand år 1977. Den allmänna konsumentprisnivån<br />
steg då kraftigt, men långt kraftigare steg dock prisnivån på dagligvaror.<br />
Särskilt kraftiga var prisstegringarna på livsmedel som utgör en stor<br />
kostnadspost för barnfamiljerna. Även hyresutvecklingen har under senare<br />
år varit mycket oförmånlig, vilket också drabbat många barnfamiljer<br />
hårt.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2433</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Under 1978 föreslog vi socialdemokrater flera åtgärder som skulle<br />
underlätta den svåra situationen för barnfamiljerna. Vi föreslog t. ex.<br />
en temporär höjning av de allmänna barnbidragen och en sänkning av<br />
priserna på baslivsmedel med 10 %. Dessa förslag avslogs emellertid av<br />
den borgerliga majoriteten i riksdagen.</p>
<p>Situationen för barnfamiljerna är enligt vår mening fortsatt pressad.<br />
Vi anser att det är viktigare att ge dessa familjer ett ökat stöd än att ge<br />
kraftiga generella skattesänkningar för höginkomsttagarna. Vi föreslår<br />
därför att riksdagen beslutar att de allmänna barnbidragen höjs fr. o. m.<br />
den 1 januari 1980 med 300 kr. per barn och år. En motsvarande höjning<br />
bör göras av studiebidraget och det förlängda barnbidraget inom<br />
studiehjälpen.</p>
<p>Skillnaden mellan vårt skatteförslag inkl. effekterna av de höjda barnbidragen<br />
och folkpartiförslaget framgår av den följande tabellen.</p>
<p>Det socialdemokratiska skatte- och barnbidragsförslagets effekter för en<br />
tvåbarnsfamilj</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Taxerad ink. Fp-förslaget S-förslaget</p>
<p>40 000 366 1 070</p>
<p>50 000 657 1 380</p>
<p>60 000 1 154 1910</p>
<p>70 000 1 856 2 480</p>
<p>80 000 2 475 2 770</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Genom detta förslag om en allmän höjning av barnbidragen och<br />
genom den annorlunda fördelningsprofil som vi givit vårt skatteförslag<br />
har vi åstadkommit en enligt vår mening betydligt rättvisare fördelning<br />
av samhällets insatser. Folkpartiregeringens förslag kommer att leda till<br />
ökade klyftor och en förskjutning av skattebördan från höginkomsttagarna<br />
till de många grupper i samhället som har det ekonomiskt svårt.<br />
I stället för att ge höginkomsttagarna utmanande stora skattesänkningar<br />
vill vi hjälpa de lägre inkomsttagarna och barnfamiljerna genom sänkta<br />
kommunalskatter och höjda barnbidrag. Vårt förslag ligger i linje med<br />
socialdemokratins strävan efter ett mera rättvist samhälle.</p>
<p>Ändringar av grundavdragen</p>
<p>I propositionen 1978/79: 95 om den kommunala ekonomin föreslås<br />
att kommunerna får tillgodoräkna sig skatteunderlaget på s. k. förmånsinkomster<br />
fr. o. m. inkomståret 1980. Detta skulle innebära att kommunerna<br />
fick tillgodoräkna sig ett ytterligare skatteunderlag på inemot<br />
20 miljarder kronor — motsvarande en kommunal inkomstskatt på ca<br />
6 miljarder. Den statliga budgeten skulle som en konsekvens av enbart<br />
denna reform då försvagas med samma belopp. För att neutralisera<br />
denna effekt föreslås i propositionen ett borttagande av skattebortfalls</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79: 2433</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>bidraget samt kompensationen för 1974 års skattereform. Detta räcker<br />
inte, utan dessutom föreslås även att grundavdraget vid den kommunala<br />
taxeringen ökas från 4 500 till 6 000 kr. Som en konsekvens härav föreslås<br />
i propositionen 1978/79: 160 om fortsatt reformering av inkomstskatten,<br />
m. m. att det statliga grundavdraget helt slopas. För att motverka<br />
effekterna härav på den statliga skatten föreslås en omfattande<br />
teknisk omräkning av den statliga skatteskalan och av den särskilda<br />
skattereduktionen.</p>
<p style="margin-left:3px;">I vår motion med anledning av propositionen om den kommunala<br />
ekonomin yrkar vi avslag på regeringens förslag om en höjning av det<br />
kommunala grundavdraget till 6 000 kr. Anledningen härtill är att regeringen<br />
inte presenterat en tillfredsställande lösning på den framtida<br />
kostnadsfördelningen mellan stat och kommun med anledning av att<br />
kommunerna får tillgodoräkna sig skatteinkomsterna på förmånsinkomsterna.<br />
De av regeringen presenterade förslagen kommer därtill att<br />
skapa byråkratiska följdverkningar av betydande omfattning. Vi finner<br />
det anmärkningsvärt att regeringen velat gå fram med detta administrativt<br />
krångliga förslag utan någon föregående remissbehandling.</p>
<p style="margin-left:3px;">Intill dess att ett bättre förslag föreligger om hur man skall kunna<br />
bevara neutraliteten mellan stat och kommun i fråga om beskattningsrätten<br />
på förmånsinkomsterna bör grundavdragen bibehållas vid 4500 kr.<br />
såväl i den statliga som i den kommunala beskattningen. Vi yrkar således<br />
avslag på samtliga förändringar som förorsakas av regeringsförslaget<br />
om de ändrade grundavdragen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Avdrag för fackföreningsavgifter</p>
<p style="margin-left:3px;">1972 års skatteutredning föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1977:91)<br />
att en begränsad avdragsrätt skulle införas vid inkomsttaxeringen för<br />
avgifter till fackföreningar. Med dessa avsågs då arbetstagarorganisationer<br />
såsom de definieras i 6§ lagen (1976:580) om medbestämmande<br />
i arbetslivet. Avdragsrätten skulle enligt förslaget begränsas till<br />
50 % av den erlagda avgiften — dock högst 300 kr. per år. En förutsättning<br />
för att avdrag skulle erhållas var att den skattskyldige genom<br />
kvitto eller dylikt visade för taxeringsmyndigheterna att han hade erlagt<br />
avgift.</p>
<p style="margin-left:3px;">Även om detta förslag samlade en majoritet i utredningen var meningarna<br />
dock redan där delade om detta förslag. Under remissbehandlingen<br />
har ytterligare kritiska synpunkter framkommit om denna nya<br />
avdragsrätt. Mot denna bakgrund har regeringen valt att inte nu framlägga<br />
något förslag på denna punkt. I stället förutskickar föredragande<br />
departementschef sin avsikt att tillkalla en utredning med uppgift att<br />
föreslå begränsningar i avdragsrätten för avgifter till vissa arbetsgivarorganisationer.<br />
Dessa är f. n. i viss utsträckning avdragsgilla, vilket</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2433</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:3px;">skapar en skillnad i den skattemässiga behandlingen av fackföreningsavgifter<br />
och avgifter till arbetsgivarorganisationerna.</p>
<p>Vi vill för vår del understryka det orättvisa i att medlemmar i arbetsgivarföreningar<br />
i viss utsträckning kan dra av medlemsavgifter som<br />
kostnad i produktionen medan fackföreningsavgifter inte till någon del<br />
är avdragsgilla. Vi vill inte motsätta oss att avdragsrätten för medlemsavgifter<br />
till arbetsgivarföreningar blir föremål för en utredning med<br />
sikte på att rätta till nu föreliggande orättvisor på detta område. Men<br />
vi vill understryka vikten av att detta utredningsarbete bedrivs med<br />
skyndsamhet så att åtgärder snabbt kan vidtas.</p>
<p>Avdragsrätt för periodiskt understöd</p>
<p>1972 års skatteutredning föreslog i sitt slutbetänkande att avdragsrätten<br />
för frivilliga periodiska understöd upphävs. Man pekade på att<br />
den socialpolitiska utvecklingen i vårt land medfört att de sociala skäl<br />
som tidigare talat för denna avdragsrätt alltmer försvagats och numera<br />
inte längre motiverar att det allmänna genom skattelättnader subventionerar<br />
frivilliga understöd.</p>
<p>Förslaget har fått ett blandat mottagande av remissinstanserna. Man<br />
har bl. a. anfört att det alltjämt finns sociala skäl för att tillåta avdraget.<br />
Olika tekniska svårigheter har även anförts som skäl för att ta<br />
bort detta. Mot denna bakgrund har regeringen inte f. n. velat lägga<br />
fram förslag om en längre gående begränsning än de som finns sedan<br />
1974.</p>
<p>Vår principiella inställning är att denna typ av avdrag så långt möjligt<br />
bör tas bort ur skattesystemet. Flera remissinstanser pekar emellertid<br />
på att man inte grundade ställningstagandet i 1972 års utredning på<br />
någon närmare undersökning av arten och omfattningen av understödet.</p>
<p>Enligt vår mening kan det finnas skäl att genomföra en sådan undersökning<br />
innan slutlig ställning tas i denna fråga. Vi föreslår därför att<br />
riksdagen beslutar hemställa hos regeringen om att en undersökning görs<br />
om arten och omfattningen av de frivilliga periodiska understöden.</p>
<p>Avdragsrätt för gåvor</p>
<p>I propositonen föreslås införande av en avdragsrätt för gåvor till<br />
organisationer med inriktning på internationell biståndsverksamhet. Till<br />
denna kategori bör enligt propositonen också räknas sådana organsationer<br />
som verkar för internationellt samförstånd eller för respekt för de<br />
mänskliga rättigheterna.</p>
<p>Kostnaderna för denna nya avdragsrätt är självklart svåra att uppskatta.<br />
I propositionen har man angivit ett belopp på 20 milj. kr., vilket<br />
dock förefaller oss vara en underskattning.</p>
<p>Enligt vår mening bör detta förslag avslås. Det kan leda till orättvisor</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2433</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>17</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>mellan olika organisationer. Genom att öppna denna nya avdragsmöjlighet<br />
kommer samhället indirekt att bidra med i detta sammanhang<br />
betydande belopp — dock utan att ha någon möjlighet att påverka fördelningen<br />
av dessa medel.</p>
<p>Frivilliga gåvor till humanitär och liknande verksamhet har haft och<br />
kommer säkert även i framtiden att ha stor betydelse. Men enligt vår<br />
mening bör dessa gåvor ske med beskattade inkomster och inte genom<br />
en skattebefrielse som i princip innebär att en betydande del av kostnaden<br />
får bäras av samhället.</p>
<p>Arvsskattefrihet för trossamfund m. m.</p>
<p>Enligt 3 § AGL är svenska kyrkan fri från såväl arvsskatt som gåvoskatt.<br />
Detta har ansetts gälla egendom som tillfaller de s. k. rikskyrkliga<br />
organen, svenska kyrkans missionsstyrelse m. fl. liknande organ. Grunden<br />
för denna skattefrihet är att dessa organ ansetts omfattas av den<br />
skattebefrielse som tillkommer staten. De fria trossamfunden är däremot<br />
bara fria från gåvoskatt (38 § AGL). För dessa beräknas dock arvsskatten<br />
enligt gynnsammare regler än de som eljest tillämpas för juridiska<br />
personers förvärv. Befriade från gåvoskatt men inte från arvsskatt<br />
är vidare svenska kyrkans församlingar, kyrkor samt stiftelser och sammanslutningar<br />
med huvudsakligt syfte att främja religiösa ändamål.</p>
<p>Regeringens förslag innebär bl. a. att de fria trossamfunden på samma<br />
sätt som svenska kyrkan skall erhålla befrielse från arvsskatt.</p>
<p>Vi vill i princip inte motsätta oss denna utvidgning av arvsskattefriheten<br />
men föreslår att den ges en annan och enklare utformning än<br />
den som regeringen föreslagit. Vi föreslår att samma trossamfund som<br />
enligt 38 § AGL nu är fria från gåvoskatt även blir befriade från arvsskatt.</p>
<p>Det bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig<br />
författningstext.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställer vi</p>
<p style="margin-left:49px;">att riksdagen</p>
<p style="margin-left:49px;">1.med avslag på hemställan nr 1 i prop. 1978/79: 160 beslutar<br />
anta det i motionens bilaga 1 angivna förslaget till lag om<br />
ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p style="margin-left:49px;">2. beslutar avslå hemställan nr 2 i prop. 1978/79: 160 om lag<br />
om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),</p>
<p style="margin-left:49px;">3. beslutar avslå hemställan nr 3 i prop. 1978/79: 160 om lag<br />
om ändring av taxeringslagen (1956: 623),</p>
<p style="margin-left:49px;">4. med avslag på hemställan nr 4 i prop. 1978/79: 160 besluta</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2433</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>18</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:17px;">anta det i motionens bilaga 2 angivna förslaget till lag om<br />
ändring i uppbördslagen (1953: 272),</p>
<p style="margin-left:17px;">5. beslutar avslå hemställan nr 5 i prop. 1978/79: 160 om lag om<br />
ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt,</p>
<p style="margin-left:17px;">6. beslutar avslå hemställan nr 6 i prop. 1978/79: 160 om lag<br />
om ändring i lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser<br />
om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,</p>
<p style="margin-left:17px;">7. beslutar avslå hemställan nr 7 om lag om ändring i lagen<br />
(1961: 436) om församlingsstyrelse,</p>
<p style="margin-left:17px;">8. beslutar avslå hemställan nr 8 i prop. 1978/79: 160 om lag<br />
om upphävande av förordningen (1972: 140) om skattebortfallsbidrag,</p>
<p style="margin-left:17px;">9. beslutar avslå hemställan nr 9 i prop. 1978/79:160 om lag<br />
om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i<br />
vissa fall,</p>
<p style="margin-left:17px;">10. beslutar avslå hemställan nr 10 i prop. 1978/79: 160 om lag<br />
om skattelättnad för vissa gåvor,</p>
<p style="margin-left:17px;">11. med avslag på hemställan nr 11 i prop. 1978/79: 160 om lag<br />
om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt<br />
beslutar befrielse från arvsskatt i vissa fall i enlighet med vad<br />
som i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:17px;">12. beslutar avslå hemställan nr 13 i prop. 1978/79: 160 om lag om<br />
ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,</p>
<p style="margin-left:17px;">13. beslutar avslå hemställan nr 14 i prop. 1978/79: 160 om lag<br />
om ändring i lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring,</p>
<p style="margin-left:17px;">14. beslutar avslå hemställan nr 15 i prop. 1978/79:160 om lag<br />
om ändring i lagen (1978: 423) om skattelättnader för vissa<br />
sparformer,</p>
<p style="margin-left:17px;">15. beslutar att det allmänna barnbidraget den 1 januari 1980<br />
skall höjas med 300 kr. per barn och år,</p>
<p style="margin-left:17px;">16. beslutar att till Allmänna barnbidrag (socialdepartementet)<br />
för budgetåret 1979/80 anvisa, utöver vad regeringen föreslagit<br />
i prop. 1978/79: 100, ett förslagsanslag av 265 000 000<br />
kr.,</p>
<p style="margin-left:17px;">17. beslutar att studiebidraget och det förlängda barnbidraget<br />
inom studiehjälpen den 1 januari 1980 skall höjas med 25 kr.<br />
i månaden,</p>
<p style="margin-left:17px;">18. beslutar att till Studiebidrag m.m. (utbildningsdepartementet)<br />
för budgetåret 1979/80 anvisa, utöver vad regeringen föreslagit<br />
i prop. 1979/79: 100, ett förslagsanslag av 28 000 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:17px;">19. beslutar uttala att kostnaderna för skatteomläggningen 1980<br />
och övriga nu aktuella åtgärder inkl. dem som aktualiseras av<br />
prop. 1978/79: 95 om kommunernas ekonomi finansieras genom<br />
ett skatte- eller avgiftsuttag på produktionen som för</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2433</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>19</p>
</div>
<div class="block ml_8"><p style="margin-left:17px;">1980 ger staten full täckning för kostnaderna, dvs. 7,5 miljarder<br />
kronor,</p>
<p style="margin-left:17px;">20. beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om avdrag för fackföreningsavgifter,</p>
<p style="margin-left:17px;">21. beslutar hemställa hos regeringen om en undersökning om arten<br />
och omfattningen av de frivilliga periodiska understöden<br />
i enlighet med vad som anförts i motionen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2433</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>20</p>
</div>
<div class="block ml_37"><p style="margin-left:293px;">Bilaga 1</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Förslag till<br />
Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Härigenom föreskrivs att 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig<br />
inkomstskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.</p>
<p style="margin-left:18px;">Nuvarande lydelse<br />
10 §</p>
<p style="margin-left:3px;">1 morn.2 Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon<br />
och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av<br />
nedan angivna grundbelopp.</p>
<p style="margin-left:3px;">Grundbeloppet utgör:</p>
<p style="margin-left:3px;">när beskattningsbar inkomst icke överstiger 3 basenheter enligt lagen<br />
(1977:1071) om basenhet enligt 10 % 1 mom. lagen (1947:576) om<br />
statlig inkomstskatt:</p>
<p style="margin-left:3px;">2 procent av den beskattningsbara inkomsten;</p>
<p style="margin-left:3px;">när beskattningsbar inkomst överstiger</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>3 men icke 5 basenheter</p>
</div>
<div class="block ml_16"><p>grundbeloppet för 3 basenheter och 4 % av återstoden</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:7px;">5 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">’ 6</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">99</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">» 5</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">8 % ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">6 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">’ 7</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">**</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">"6</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">13 % ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">7 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">’ 8</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">9»</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99 99 y</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">16% ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">8 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">' 9</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">99</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 8</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">20% "</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">9 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">’ 10</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">99</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">i» t. p</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">25% ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p>10 "</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">' 11</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">99</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 10</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">29 % ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p>11 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">’ 12</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">99</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 11</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">33% "</p>
</td>
</tr><tr><td><p>12 "</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">' 13</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">99</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 12</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">35 % ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p>13 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">' 14</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">99</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 13</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">40% ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p>14 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">’ 16</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">99</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">» 14</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">45% ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p>16 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">’ 20</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">99</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">" 16</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">49% "</p>
</td>
</tr><tr><td><p>20 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">’ 30</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">99</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 20</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">53% ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p>30 basenheter</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 30</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">58 % "</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent<br />
av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara<br />
inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar<br />
58 procent av denna inkomstdel.</p>
<p style="margin-left:3px;">Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma<br />
gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss<br />
familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:18px;">Föreslagen lydelse<br />
10 §</p>
<p style="margin-left:3px;">1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon<br />
och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av<br />
nedan angivna grundbelopp.</p>
<p style="margin-left:3px;">Grundbeloppet utgör:</p>
<p style="margin-left:3px;">när beskattningsbar inkomst icke överstiger 16200 kr.:</p>
<p style="margin-left:3px;">1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770.</p>
<p style="margin-left:3px;">2 Senaste lydelse 1978:912.</p>
</div>
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_43" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2433</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>21</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:13px;">2 procent av den beskattningsbara inkomsten;<br />
när beskattningsbar inkomst överstiger</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:6px;">16 200 men icke</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">27 000 kr.: grundbeloppet för</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">16200 kr. och</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">4%</p>
</td>
<td><p>av återstoden</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">27000</p>
</td>
<td><p>99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">32 400</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99 . 99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">27 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">8%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">32 400</p>
</td>
<td><p>»» »»</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">37800</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99 . 99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">32 400</p>
</td>
<td><p>99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">13%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">37800</p>
</td>
<td><p>»9 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">43200</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99 . 99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">37800</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">16%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">43 200</p>
</td>
<td><p>99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">48 600</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99 . 99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">43 200</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">19%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">48 600</p>
</td>
<td><p>99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">54 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99 . 99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">48 600</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">22%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">54000</p>
</td>
<td><p>99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">59 400</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99 . 99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">54 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">26%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">59 400</p>
</td>
<td><p>99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">64 800</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99 . 99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">59 400</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">30%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">64 800</p>
</td>
<td><p>99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">70 200</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99 . 99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">64 800</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">35%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">70 200</p>
</td>
<td><p>99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">75 600</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99 . 99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">70 200</p>
</td>
<td><p>99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">40%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">75 600</p>
</td>
<td><p>99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">86400</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99 . 99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">75 600</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">45%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">86 400</p>
</td>
<td><p>99 99</p>
</td>
<td><p>108 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99 . 99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">86 400</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">49%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
</tr><tr><td><p>108 000</p>
</td>
<td><p>99 99</p>
</td>
<td><p>162 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">99 . 99 99</p>
</td>
<td><p>108 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">53%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
</tr><tr><td><p>162 000 kr.</p>
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="text-align:right;">99 99</p>
</td>
<td><p>162 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">58%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">99 99</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent<br />
av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara<br />
inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar<br />
58 procent av denna inkomstdel.</p>
<p style="margin-left:3px;">Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma<br />
gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss<br />
familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas första<br />
gången i fråga om 1981 års taxering.</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_45" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2433</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>22</p>
</div>
<div class="block ml_37"><p>Bilaga 2</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Förslag till</p>
<p>Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Härigenom föreskrivs att 2<br />
skall ha nedan angivna lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
</div>
<div class="block ml_21"><p>§ 5 mom. uppbördslagen (1953:272)'</p>
</div>
<div class="block ml_21"><p style="margin-left:6px;">2 §</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>5 morn.2 Skattskyldig fysisk person,<br />
som varit bosatt eller stadigvarande<br />
vistats här i riket under<br />
någon del av beskattningsåret åtnjuter<br />
särskild skattereduktion med<br />
det belopp varmed 0,4 basenheter,<br />
enligt lagen (1977:1071) om basenhet<br />
enligt 10 § 1 mom. lagen<br />
(1947:576) om statlig inkomstskatt,<br />
överstiger 1 600 kronor.</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>Föreslagen lydelse</p>
<p>5 mom. Skattskyldig fysisk person,<br />
som varit bosatt eller stadigvarande<br />
vistats här i riket under<br />
någon del av beskattningsåret åtnjuter<br />
särskild skattereduktion med<br />
belopp motsvarande tio procent av<br />
påförd kommunalskatt — dock<br />
lägst 700 och högst 2 400 kronor.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>I fråga om särskild skattereduktion äga bestämmelserna i 4 mom.<br />
fjärde, femte och sjätte styckena motsvarande tillämpning.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas första<br />
gången i fråga om preliminär skatt för år 1980 samt slutlig och tillkommande<br />
skatt på grund av 1981 års taxering.</p>
<p>Stockholm den 29 mars 1979</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>OLOF PALME (s)</p>
<p>ERIK ADAMSSON (s)<br />
INGEMUND BENGTSSON (s)<br />
INGVAR CARLSSON (s)<br />
HANS GUSTAFSSON (s)<br />
BENGT GUSTAVSSON (s)<br />
LILLY HANSSON (s)</p>
<p>LENA HJELM-WALLÉN (s)<br />
PAUL JANSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p>VALTER KRISTENSON (s)</p>
<p>ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON (s)<br />
ESSEN LINDAHL (s)</p>
<p>LISA MATTSON (s)</p>
<p>THAGE PETERSON (s)<br />
ANNA-GRETA SKANTZ (s)<br />
INGVAR SVANBERG (s)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>1 Lagen omtryckt 1972: 75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771.</p>
<p>2 Senaste lydelse 1978:915.</p>
<p style="margin-left:192px;">NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_52" />
<div class="block ml_58" />
<div class="block ml_58" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_28" />
</div>
</div>
0OLOF PALMEs1undertecknare0ERIK ADAMSSONs2undertecknare0INGEMUND BENGTSSONs3undertecknare0INGVAR CARLSSONs4undertecknare0HANS GUSTAFSSONs5undertecknare0BENGT GUSTAVSSONs6undertecknare0LILLY HANSSONs7undertecknare0LENA HJELM-WALLÉNs8undertecknare0PAUL JANSSONs9undertecknare0VALTER KRISTENSONs10undertecknare0ANNA LISA LEWÉN-ELIASSONs11undertecknare0ESSEN LINDAHLs12undertecknare0LISA MATTSONs13undertecknare0THAGE PETERSONs14undertecknare0ANNA-GRETA SKANTZs15undertecknare0INGVAR SVANBERGs16undertecknareG2022433av Olof Palme m. fl. mot_197879__2433.pdf664372pdfmed anledning av propositionen 1978/79:160 om fortsatthttps://data.riksdagen.se/fil/EABC3835-5B9B-486F-8F51-57A43DF5C086