<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3107318</hangar_id>
 <dok_id>G2022432</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2432</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2432 av Thorbjörn Fälldin m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2432</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-03-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 16:54:14</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:160 om fortsatt reformering av inkomstskatten, m. m.</titel>
 <subtitel>av Thorbjörn Fälldin m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022432/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022432</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022432</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Mot. 1978/79:2432&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978/79:2432&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Thorbjörn Fälldin m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:160 om fortsatt reformering&lt;br /&gt;
av inkomstskatten, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag på skattepolitikens område är till vissa delar väl&lt;br /&gt; 
genomtänkta och balanserade. Det gäller i första hand de delar där riksdagen i&lt;br /&gt; 
höstas genom anslutning till centerpartiets motion gav regeringen vägledning&lt;br /&gt; 
i propositionsskrivandet, dvs. den kommunala skatteutjämningen. Härigenom&lt;br /&gt;
redovisas således i viktiga avseenden en politik som på ett grundläggande&lt;br /&gt;
sätt angriper problemen i svensk skattelagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalskatterna är betungande för alla. För låginkomsttagarna utgör&lt;br /&gt; 
de den helt övervägande delen av skatten. Centerpartiet har svårt att se&lt;br /&gt; 
logiken i att i denna situation genom särskilt beslut i riksdagen subventionera&lt;br /&gt; 
just höginkomsttagarnas kommunalskatter. Men det är självfallet viktigt att&lt;br /&gt; 
man kommunalt, med utgångspunkt i den förbättrade skatteutjämningen, tar&lt;br /&gt; 
sin del av ansvaret för marginalskatteproblematiken. Genom skatteutjämningen&lt;br /&gt;
bör skillnaderna i kommunal utdebitering väsentligt kunna&lt;br /&gt; 
minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder ingen som helst tvekan om att marginalskatterna utgör ett&lt;br /&gt; 
problem i det svenska samhället. Marginalskatteproblematiken är en följd av&lt;br /&gt; 
det höga skattetrycket, vilket i sin tur är en följd av de höga kraven på&lt;br /&gt; 
samhället. Genom rundhänta löften från ansvarslösa samhällsdebattörer också&lt;br /&gt;
debattörer i politisk beslutsställning - bringas människor till uppfattningen&lt;br /&gt;
att det skulle vara möjligt att utan nackdelar sänka marginalskatten&lt;br /&gt; 
till 50 %. Med en genomsnittlig kommunalskatt om 30 kronor skulle detta&lt;br /&gt; 
innebära att ingen skulle betala mer än 20 % på någon inkomstandel i statlig&lt;br /&gt; 
skatt. Det skulle innebära att den statliga skatten skulle sänkas i de övre&lt;br /&gt; 
skikten med 38 96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den enskildes utgångspunkt skulle en sådan sänkning vara glädjande.&lt;br /&gt; 
Men den typen av debatt har inget som helst samband med en ansvarsfull&lt;br /&gt; 
samhällsverksamhet. Det finns inget utrymme för eftergifter åt denna typ av&lt;br /&gt; 
resonemang i en tid då en dominerande fråga i den ekonomiska debatten är&lt;br /&gt; 
hur man skall kunna begränsa budgetgapet (dvs. den statliga upplåningen)&lt;br /&gt; 
och samtidigt tillgodose mycket angelägna behov inom barnomsorg,&lt;br /&gt; 
åldringsvård och långtidsvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att alla debattörer lägger sig vinn om att föra skattedebatten&lt;br /&gt; 
på ett realistiskt sätt. Annars blir det självfallet inte rimligt att kräva av&lt;br /&gt; 
enskilda människor att de skall förstå att det finns ett direkt och absolut&lt;br /&gt; 
samband mellan vad de betalar i skatt och den service de kan kräva av&lt;br /&gt; 
samhället i form av utbildning, sjukvård, social omsorg, pensioner, kultur&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1978/79. 3 samt. Nr 2432&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2432&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;satsningar, sysseisättningsskapande åtgärder, kollektivtrafik osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vågar påståendet att den allmänna statsfinansiella situationen inte är&lt;br /&gt; 
sådan att det är tillrådligt med en löftespolitik av det slag som nu förekommer.&lt;br /&gt; 
Vi finnér det anmärkningsvärt att regeringen i sitt förslag till åtgärder på den&lt;br /&gt; 
statliga skatteskalan inte har kunnat åstadkomma någon finansiering nu.&lt;br /&gt; 
Man för resonemang om en rad olika möjligheter för finansiering men begär&lt;br /&gt; 
inte att riksdagen skall fatta beslut nu. Riksdagen inbjuds således att fatta&lt;br /&gt; 
beslut om en skattesänkning trots att regeringen själv menar att det skall vara&lt;br /&gt; 
en skatteomläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vår del anser vi det vara rimligt att man avvaktar med beslut om&lt;br /&gt; 
statsskatten till dess finansieringen är klar. Riksdagen bör i vår inskränka sig&lt;br /&gt; 
till att fatta beslut i anledning av proposition 1978/79:95 om den kommunala&lt;br /&gt; 
ekonomin. Beslut i anledning härav är nödvändiga beroende på den&lt;br /&gt; 
kommunala budgetprocessen. Det är dessutom att notera att regeringen&lt;br /&gt; 
anvisat finansiering för denna reform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av grundläggande betydelse för statsskatten är att den numera är&lt;br /&gt; 
indexreglerad. Indexregleringen innebär att skatteuttaget blir detsamma som&lt;br /&gt; 
om vi skulle haft ett fast penningvärde. Men liksom statsmakterna vid ett läge&lt;br /&gt; 
med fast penningvärde kan behöva ändra skatteuttaget av fördelningspolitiska&lt;br /&gt;
skäl och av samhällsekonomiska skäl måste sådana åtgärder vidtas från&lt;br /&gt; 
den bas som indexregleringen utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ingendera avseendet kan en förändring på inkomstskattesidan ses&lt;br /&gt; 
isolerad från de övriga faktorer som påverkar medborgarnas inkomst resp.&lt;br /&gt; 
hushållens totala efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det gäller de individuella hushållens disponibla nettoinkomster saknar&lt;br /&gt; 
vi ett tillförlitligt underlag för att bedöma de sammanlagda effekterna av&lt;br /&gt; 
progressiv skatt och inkomstrelaterade bidrag och avgifter. Detta är en fråga&lt;br /&gt; 
som måste klarläggas för att skattereformen skall ges en sådan inriktning att&lt;br /&gt; 
man klart kan förutse de fördeiningspolitiska effekterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det gäller hushållens totala efterfrågan framkommer denna som ett&lt;br /&gt; 
resultat av olika komponenter. Staten och arbetsmarknadens parter har här&lt;br /&gt; 
ett gemensamt ansvar, där det är angeläget att den samlade effekten av löner,&lt;br /&gt; 
priser och sparande i offentlig sektor (skatter och avgifter) resp. i hushållssektorn&lt;br /&gt;
(hushållssparande) kan inrymmas inom det utrymme för hushållskonsumtionens&lt;br /&gt;
utveckling som är förenat med samhällsekonomisk balans.&lt;br /&gt; 
Vi måste härvid erinra oss att situationen för den svenska ekonomin&lt;br /&gt; 
fortfarande är bekymmersam. Långtidsutredningens perspektiv, syftande till&lt;br /&gt; 
att hålla tillbaka arbetslösheten och nå extern balans mot mitten av&lt;br /&gt; 
1980-talet, anses av många alltför optimistiskt; bl. a. gäller detta löneutvecklingen&lt;br /&gt;
vid oförändrad politik. I nuvarande läge måste sänkningar av den&lt;br /&gt; 
totala inkomstskatten åtföljas av beslut om finansieringen. Ett uppskjutande&lt;br /&gt; 
till hösten av ett beslut försenar inte ikraftträdandet av en reform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samhällsekonomiska utvecklingen är i väsentlig mån beroende av att&lt;br /&gt; 
arbetsmarknadens parter på nytt träffar en så ansvarsfull överenskommelse&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2432&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;att den påbörjade utvecklingen mot balans kan fortsätta. Statsmakternas&lt;br /&gt; 
uppgifter ligger i att genom aktiv inflationsbekämpning och skattejusteringar&lt;br /&gt; 
ge goda förutsättningar för parternas förhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationen slår hårdast mot de sämst ställda i samhället. Skattepolitiken&lt;br /&gt; 
skall inordnas i strävan till prisstabilitet. Såväl arbetsmarknadens parter som&lt;br /&gt; 
regering och riksdag kommer att till hösten ha bättre underlag för den&lt;br /&gt; 
nödvändiga samhällsekonomiska bedömning som måste bilda grund för&lt;br /&gt; 
skatteomläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt centerpartiets uppfattning bör den statliga skatteskalan beslutas i&lt;br /&gt; 
höst. Härigenom ges en möjlighet att också diskutera denna med parterna på&lt;br /&gt; 
arbetsmarknaden inför de då stundande avtalsförhandlingarna om 1980 års&lt;br /&gt; 
löner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör man i detta fördelningspolitiska sammanhang också&lt;br /&gt; 
beakta barnfamiljernas situation på ett speciellt sätt. Inom tillgängligt&lt;br /&gt; 
utrymme bör medel reserveras för införande av en vårdnadsersättning till alla&lt;br /&gt; 
småbarnsföräldrar. Denna bör utgå från det att barnet är 8 månader och till det&lt;br /&gt; 
att barnet är 18 månader. Beloppet bör vara 37 kr./dag. I händelse riksdagen&lt;br /&gt; 
väljer att redan nu fastställa skatteskalan för 1980 bör det enligt vår mening&lt;br /&gt; 
finnas vissa möjligheter, utöver insatsen för barnfamiljerna, att sänka&lt;br /&gt; 
skattesatsen i vanliga inkomstlägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom särskilda insatser för barnfamiljerna kombinerat med återhållsamhet&lt;br /&gt;
i den kommunala utdebiteringen och en icke obetydlig sänkning av&lt;br /&gt; 
statsskatten bör de allmänna förutsättningarna för höstens avtalsrörelse vara&lt;br /&gt; 
goda. En viktig förutsättning är givetvis att stabiliseringen av ekonomin kan&lt;br /&gt; 
fullföljas och inflationen därvid hållas tillbaka. En sådan skatteskala bör&lt;br /&gt; 
enligt vår mening formas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2432&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Statsskatteskalan&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;basenheter&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;kronor vid&lt;br /&gt; 
basenhet&lt;br /&gt; 
5 700 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;omräkning av&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;skala&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;proposi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;tionens&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;förslag&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;centerns&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;förslag&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;0-1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;0- 5700&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;1-4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;5700- 22800&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;4-5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;22800- 28500&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;5-6&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;28500- 34200&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;6-7&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;34200- 39900&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;8 (-1)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;8 01)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;7-8&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;39900- 45600&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;12 02)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;12 02)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;8-9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;45600- 51300&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;15 01)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;15 01)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;9-10&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;51300- 57000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;19 02)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;19 02)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;10-11&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;57000- 62700&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;21 05)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;24 (-2)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;11-12&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;62700- 68400&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;25 (-5)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;27 03)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;12-13&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;68400- 74100&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;29 (-5)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;31 03)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;13-14&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;74100- 79800&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;33 (-3)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;35 01)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;14-15&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;79800- 85500&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;38 (-3)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;40 01)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;15-16&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;85500- 91200&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;43 (-2)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;44 01)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;16-17&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;91200- 96900&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;45 01)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;17-20&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;96900-114000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;48 01)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;20-30&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;114000-171000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;171000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;I förhållande till folkpartiets förslag till justering av den statliga skatteskalan&lt;br /&gt;
innebär denna skala en besparing på ca 855 milj. kr. Dessa medel bör täcka&lt;br /&gt; 
kostnaderna för vårdnadsersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marginalskatteproblematiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder ingen tvekan om att många människor uppfattar marginaleffekterna&lt;br /&gt;
i sin ekonomi som mycket besvärande. Att en ytterligare arbetsinsats&lt;br /&gt; 
ger mycket litet i ekonomiskt utbyte hämmar självfallet viljan att göra en&lt;br /&gt; 
extra insats inom den redovisade ekonomins ram. Här finns också en&lt;br /&gt; 
grundläggande orsak till att människor i hög utsträckning köper tjänster av&lt;br /&gt; 
varandra utan skattekonsekvenser - det s. k. kvittolösa samhället - vilket&lt;br /&gt; 
äventyrar möjligheterna till ett rättvist skattesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen politiker torde passivt kunna åse de problem som kommer till följd&lt;br /&gt; 
av de nuvarande marginaleffekterna. Det är nödvändigt att noga gå igenom&lt;br /&gt; 
hurden nuvarande situationen uppstått och också i vad problemen egentligen&lt;br /&gt; 
består. Det blir först då som man långsiktigt kan komma till rätta med&lt;br /&gt; 
marginalskatteproblemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att marginalskatterna är så höga som de nu är beror inte på att&lt;br /&gt; 
progressiviteten i skatteskalan höjts. Den grundläggande orsaken är att den&lt;br /&gt; 
proportionella skatten som ligger i botten har höjts. Problemet har alltså&lt;br /&gt; 
kommit av att kommunalskattehöjningar inte kunnat hållas tillbaka. Beslut&lt;br /&gt; 
har fattats av regering och riksdag utan att dess konsekvenser för den&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2432&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;kommunala ekonomin belysts. Detta gäller såväl beslut om reformer som om&lt;br /&gt; 
skatteunderlag. Centerpartiet har av denna anledning energiskt hävdat att&lt;br /&gt; 
åtgärder för att bekämpa marginalskatterna också måste inriktas på det&lt;br /&gt; 
kommunala området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar nu införandet av ett marginalskattetak. Förslaget är i&lt;br /&gt; 
tekniskt avseende mycket svårt att införa. 1 debatten sägs ofta att av den sista&lt;br /&gt; 
hundralappen man tjänar bör man få behålla 15 eller 20 kronor. Detta&lt;br /&gt; 
resonemang är onekligen bestickande. Höga marginalskatter drabbar inte&lt;br /&gt; 
enbart höginkomsttagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F. n. är det på det viset att mycket betydande grupper i det svenska&lt;br /&gt; 
samhället upplever att de inte får behålla 20 kronor av den extra hundralappen.&lt;br /&gt;
Det gäller alla dem som har en sådan situation att de är berättigade till&lt;br /&gt; 
inkomstprövat bidrag eller måste betala inkomstrelaterade avgifter för t. ex.&lt;br /&gt; 
barnomsorg. Det gäller också de som upplever sig stå i en valsituation att&lt;br /&gt; 
antingen ta ett arbete eller stanna hemma och sköta barn och där man av&lt;br /&gt; 
nettot efter skatt skall betala barnomsorg och kanske en del andra tjänster&lt;br /&gt; 
som eljest kunde utföras i hemmet. Från centerpartiets sida anser vi det vara&lt;br /&gt; 
viktigt att alla människor får en sådan situation att de upplever det som&lt;br /&gt; 
rimligt att göra en extra insats också från ekonomiska utgångspunkter. Det&lt;br /&gt; 
marginalskattetak som folkpartiregeringen nu vill införa kommer bara att&lt;br /&gt; 
gälla personer med inkomster över 114 000 kr. Däremot har man icke alls&lt;br /&gt; 
berört de marginalskatteeffekter som uppkommer i inkomstlägena 50-80 000&lt;br /&gt; 
kr. när behovsprövade, skattefria bidrag minskar eller faller bort. Där kan&lt;br /&gt; 
effekten ofta vara 100 96, dvs. summan av effekterna blir att hela inkomstökningen&lt;br /&gt;
försvinner genom ökad skatt och minskade bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos den breda allmänheten är inte marginalskatteproblematiken i första&lt;br /&gt; 
hand en fråga om en eller annan procent. Det är mera fråga om totaleffekten i&lt;br /&gt; 
den privata ekonomin. När nu den första och viktiga grundstenen läggs för att&lt;br /&gt; 
komma till rätta med marginalskatteproblemen - den kommunala skatteutjämningen&lt;br /&gt;
- är det också viktigt att man går vidare på ett riktigt sätt. En&lt;br /&gt; 
särskild utredning bör se över den kombinerade effekten av progressiv skatt&lt;br /&gt; 
och inkomstrelaterade bidrag och avgifter. En målsättning bör vara att alla&lt;br /&gt; 
grupper får de i propositionen föreslagna effekterna för högre inkomsttagare,&lt;br /&gt; 
dvs. 85 %. Marginalskattetaksfrågan skall självfallet belysas i denna utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller marginalskattetakets effekt vill vi i detta sammanhang också&lt;br /&gt; 
påpeka ytterligare ett förhållande. Det är nämligen så att på vissa befattningar,&lt;br /&gt; 
särskilt ledande befattningar inom näringslivet, har lönesättningen skett med&lt;br /&gt; 
beaktande av marginalskatterna. Man har härigenom nått en mycket hög&lt;br /&gt; 
nivå brutto för att lä det resultat man vill ha netto. Det är viktigt att också&lt;br /&gt; 
sådana förhållanden beaktas när man skall sänka marginalskatten i de högsta&lt;br /&gt; 
skikten.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2432&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Avdrag för gåvor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under trepartiregeringen initierades en utredning om möjligheterna att&lt;br /&gt; 
främja humanitära och ideella ändamål genom att i skattelagstiftningen&lt;br /&gt; 
bevilja avdrag för gåvor. Med utgångspunkt i denna utredning kunde&lt;br /&gt; 
konstateras att de tekniska och administrativa problemen i sammanhanget&lt;br /&gt; 
var så betydande att någon förändring i detta avseende knappast borde ske.&lt;br /&gt; 
Den nuvarande regeringen har nu gjort en överarbetning av det gamla&lt;br /&gt; 
förslaget och föreslår en avdragsmöjlighet på slutskatten för gåvor till&lt;br /&gt; 
humanitära internationella ändamål. Enligt vår mening bör inte det skatteadministrativa&lt;br /&gt;
systemet kompliceras med en sådan möjlighet. Skälen härtill&lt;br /&gt; 
är flera. Det är ett system som är svårt att kontrollera. Det är ett system som&lt;br /&gt; 
betyder väldigt litet för ändamålens skull. I sak innebär regeringens förslag att&lt;br /&gt; 
man överlåter åt vissa enskilda att i stället för riksdagen bestämma hur&lt;br /&gt; 
mycket och för vilka ändamål en del av skatten skall användas. Riksdagen bör&lt;br /&gt; 
avslå regeringens proposition i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller finansieringen av nu ifrågavarande reform förs i propositionen&lt;br /&gt;
i stort bara ett allmänt resonemang. Av detta framgår att man anser att&lt;br /&gt; 
förändringarna bör finansieras. Man aviserar direkta förslag som inbringar i&lt;br /&gt; 
stort vad som motsvaras av förslagen i propositionen 1978/79:95 om den&lt;br /&gt; 
kommunala ekonomin. Vi vill i detta sammanhang framhålla att man inte&lt;br /&gt; 
bör finansiera ordinarie statliga utgifter via socialförsäkringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de alternativa finansieringsformer som diskuteras i propositionen&lt;br /&gt;
vill vi utöver det ovan anförda påpeka följande: Det har varit en&lt;br /&gt; 
styrka i den allmänna stabiliseringen av den svenska ekonomin att arbetet&lt;br /&gt; 
med att återställa näringslivets kostnadsläge kunnat drivas med framgång.&lt;br /&gt; 
Borttagandet av löneskatten har dessutom inneburit förbättrade möjligheter&lt;br /&gt; 
att hävda sysselsättningen och återställa konkurrenskraften. Det är viktigt att&lt;br /&gt; 
man inte raserar trepartiregeringens arbete i dessa delar när man nu skall&lt;br /&gt; 
finansiera en skatteomläggning. Den under senare tid aktualiserade frågan&lt;br /&gt; 
om införande av s. k. produktionsfaktorskatt (”proms”) måste noga prövas&lt;br /&gt; 
från dessa utgångspunkter, då den till större delen är en löneskatt. För vår del&lt;br /&gt; 
finner vi denna modell sannolikt vara mest framkomlig om det gäller att&lt;br /&gt; 
tillgodose fonderna inom socialförsäkringssystemet med ytterligare medel&lt;br /&gt; 
utan att för den skull höja det procentuella uttaget. Det är viktigt att den nu&lt;br /&gt; 
tillsatta utredningen får arbeta snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2432&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på vederbörande utskott att utforma erforderlig&lt;br /&gt; 
lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9"&gt;&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;att riksdagen beslutar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;1. att hos regeringen begära att en parlamentarisk utredning&lt;br /&gt; 
tillsätts med uppgift att pröva de samlade marginaleffekterna i&lt;br /&gt; 
den enskildes ekonomi av progressiv skatt och&lt;br /&gt; 
inkomstrelaterade bidrag och avgifter, däri inbegripet att regeringens&lt;br /&gt;
förslag om tak för marginaleffekterna inte begränsas&lt;br /&gt; 
enbart till inkomster över 114 000 kr. utan kommer alla till&lt;br /&gt; 
del,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;2. att avslå regeringens förslag till avdrag för gåva,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;3. att fastställa 1980 års skatteskala då förslag föreligger om&lt;br /&gt; 
skatteomläggningens finansiering och tidsmässigt samordnat&lt;br /&gt; 
med lönerörelsen i enlighet med det anförda,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;4. att, därest yrkande 3 avvisas, i andra hand besluta att antaga det&lt;br /&gt; 
i motionen upprättade förslaget till statlig skatteskala för&lt;br /&gt; 
1980.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 29 mars 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;THORBJÖRN FÄLLDIN (c)&lt;br /&gt; 
KARIN SÖDER (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;ELVY OLSSON (c)&lt;br /&gt; 
MAJ PEHRSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;ANNA-LISA NILSSON (c)&lt;br /&gt; 
IVAN SVANSTRÖM (c)&lt;br /&gt; 
KARL GUST. H. BOO (c)&lt;br /&gt; 
TORSTEN BENGTSON (c)&lt;br /&gt; 
THORSTEN LARSSON (c)&lt;br /&gt; 
BENGT SJÖNELL (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;TAGE SUNDKVIST (c)&lt;br /&gt; 
RUNE GUSTAVSSON (c)&lt;br /&gt; 
JAN-IVAN NILSSON (c)&lt;br /&gt; 
BERTIL JONASSON (c)&lt;br /&gt; 
NILS G. ÅSLING (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>THORBJÖRN FÄLLDIN</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARIN SÖDER</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ELVY OLSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MAJ PEHRSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANNA-LISA NILSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>IVAN SVANSTRÖM</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL GUST. H. BOO</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TORSTEN BENGTSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>THORSTEN LARSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BENGT SJÖNELL</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TAGE SUNDKVIST</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>RUNE GUSTAVSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JAN-IVAN NILSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL JONASSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>14</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS G. ÅSLING</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>15</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022432</dok_id>
<subtitel>av Thorbjörn Fälldin m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2432.pdf</filnamn>
<filstorlek>248239</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:160 om fortsatt reformering av inkomstskatten, m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/87A19CE7-68C6-4A91-8356-6CEAECB547E0</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>