<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3107314</hangar_id>
 <dok_id>G2022428</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2428</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2428 av Bengt Sjönell m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2428</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-03-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 16:54:11</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:123 om riktlinjer för industripolitiken, m. m.</titel>
 <subtitel>av Bengt Sjönell m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022428/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022428</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022428</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;1978/79:2428&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;av Bengt Sjönell m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:123 om riktlinjer för industripolitiken,&lt;br /&gt;
m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska näringslivets konkurrenskraft är helt beroende av att nya&lt;br /&gt; 
produkter, utvecklade efter ny teknik, kommer i produktion. Regeringen&lt;br /&gt; 
har i linje härmed i propositionen 1978/79: 123 avsett att stödja projekt&lt;br /&gt;
som löper risk att inte realiseras, om inte staten skapar en finansiell&lt;br /&gt; 
bas med stort risktagande. Av allt att döma avses stora och riskfyllda&lt;br /&gt; 
projekt i huvudsak på exportmarknaden, där det får anses självklart att&lt;br /&gt; 
endast vårt lands största industriföretag kan tänkas vara aktuella som&lt;br /&gt; 
projektbärare. Någon motsvarande finansieringsmöjlighet öppnas inte&lt;br /&gt; 
för mindre företag.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Detta är en stor brist, eftersom en betydande utvecklingspotential&lt;br /&gt; 
finns inom den mindre industrin — inte minst på exportmarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har tidigare fastslagit de mindre företagens betydelse för&lt;br /&gt; 
näringslivets utveckling. Stöd till utveckling av projekt genom styrelsen&lt;br /&gt; 
för teknisk utveckling (STU) är t. ex. ett uttryck för denna insikt. STU&lt;br /&gt; 
lämnar lån och i vissa fall bidrag till utveckling av exploaterbara idéer.&lt;br /&gt; 
Som regel finansierar STU 50 % av utvecklingskostnaden för de projekt&lt;br /&gt;
STU anser böra realiseras. Återbetalningsskyldigheten är villkorlig.&lt;br /&gt; 
Efter utveckling av prototyp fanns tidigare möjlighet till ytterligare&lt;br /&gt; 
lånefinansiering via statens utvecklingsfond. Fondens verksamhet regionaliserades&lt;br /&gt;
och underställdes de regionala utvecklingsfonderna i samband&lt;br /&gt;
med omorganisationen, och 50 % lånefinansiering för vidareutveckling&lt;br /&gt;
av en prototyp till en kommersiell produkt kan nu erhållas hos&lt;br /&gt; 
dessa. Förutom ränta utgår för SUFO-lån ett rikstillägg om 25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att sätta produkten i produktion, dvs. framtagning av verktyg och&lt;br /&gt; 
andra produktionshjälpmedel, kapitalkostnader i form av utgifter, råvaror&lt;br /&gt;
och halvfabrikat, produktionsplanering, marknadsföring samt finansiering&lt;br /&gt;
av utestående kundfordringar, finns i dag ingen finansieringsform&lt;br /&gt;
som i likhet med STU/SUFO lånar ut pengar bundna till visst&lt;br /&gt; 
projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att finansiera dessa kostnader gäller gängse principer för utlåning&lt;br /&gt; 
till företag eller fysiska personer. De flesta nya produkter tas just fram&lt;br /&gt; 
av små företag. Efter att ha lagt ner utvecklingskostnader, i bästa fall&lt;br /&gt; 
med 50 % lån från STU/SUFO, kan lånebelastningen i ett litet företag&lt;br /&gt; 
vara så betydande att ytterligare lån skulle göra företaget likvidationspliktigt.&lt;br /&gt;
Utvecklingsfonderna kan visserligen numera bevilja lån för&lt;br /&gt; 
marknadsintroduktion, men konkurrensen om fondernas medel är stor,&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2428&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_46"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;text-align:right;"&gt;Mot. 1978/79&lt;br /&gt; 
2428&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79: 2428&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;och målgruppen för deras verksamhet mer än fördubblades vid omorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den mest kostnadskrävande delen av en ny produkts väg från idé&lt;br /&gt; 
till produkt på marknaden, nämligen marknadsintroduktionen, finns i&lt;br /&gt; 
dag ingen projektbunden finansieringsform med villkorlig återbetalningsskyldighet&lt;br /&gt;
för småföretag. Inte heller regeringens industripolitiska&lt;br /&gt; 
proposition innehåller några förslag till lösning av detta problem. I&lt;br /&gt; 
branscher med snabbt tekniskt utvecklingstempo kan den fördröjning&lt;br /&gt; 
av marknadsintroduktion som blir följden av otillräckliga produktionsoch&lt;br /&gt;
marknadsföringsresurser medföra att produkten är gammalmodig,&lt;br /&gt; 
när den når sitt kommersiella genombrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt påtagligt är detta i elektronikbranschen som, förutom några&lt;br /&gt; 
stora företag, är en utpräglad småindustribransch med stort antal nyetableringar&lt;br /&gt;
varje år. Betecknande för den mindre elektronikindustrin&lt;br /&gt; 
är dels att företagen är kapitalsvaga med små investeringskostnader per&lt;br /&gt; 
anställd, dels att företagen har stor utvecklingspotential. En av Svenska&lt;br /&gt; 
elektronikindustriföreningen genomförd undersökning visar att ett elektronikföretag&lt;br /&gt;
i genomsnitt skulle kunna genomföra två egna projekt per&lt;br /&gt; 
år, om finansieringen av marknadsintroduktionen kunde ordnas. Uppgifterna&lt;br /&gt;
inhämtades via en enkät, där dagens finansieringskällor framstod&lt;br /&gt;
som helt otillräckliga för att projekten skulle kunna realiseras. Det&lt;br /&gt; 
är troligt att förhållandena för små utvecklingsintensiva företag i andra&lt;br /&gt; 
branscher är likartade. Att utöka den statliga långivningen med villkorlig&lt;br /&gt;
återbetalning till att omfatta även marknadsintroduktion är emellertid&lt;br /&gt;
knappast lösningen på problemet. För utveckling av projektet har&lt;br /&gt; 
ju företaget hela tiden satsat 50 % egna medel. Att därefter finansiera&lt;br /&gt; 
ytterligare 50 % för marknadsintroduktioner med egna medel torde som&lt;br /&gt; 
regel vara svårt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bästa vore kanske att företaget i det läget sålde det aktuella projektet&lt;br /&gt;
till ett kapitalstarkt företag med produktions- och marknadsföringsresurser.&lt;br /&gt;
Förmedling av sådana projekt sker i dag via STU men&lt;br /&gt; 
med ett mycket magert resultat. Anledningen härtill synes vara att de&lt;br /&gt; 
potentiella köparna inte gärna satsar på oprövade projekt. Det faktum&lt;br /&gt; 
att storföretagen i mycket liten utsträckning själva förmår ta fram nya&lt;br /&gt; 
produkter utan köper dessa utifrån, enligt vissa uppgifter till 95 %,&lt;br /&gt; 
visar emellertid att en omfattande handel med projekt förekommer. En&lt;br /&gt; 
närmare granskning av dessa projekt visar emellertid att köp blir av&lt;br /&gt; 
först efter det att det säljande företaget introducerat produkten på marknaden&lt;br /&gt;
och produkten visat sig vara konkurrenskraftig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avgörande betydelse är tydligen att få nya produkter marknadsintroducerade.&lt;br /&gt;
Kanske t. o. m. att marknadsintroduktionen är en väsentligare&lt;br /&gt;
faktor för samhället att stödja för att stimulera utvecklingen&lt;br /&gt; 
mot ett konkurrenskraftigare svenskt näringsliv än att stödja den tekniska&lt;br /&gt;
utvecklingsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79: 2428&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Det går emellertid inte att med dagens låneutbud få en tillfredsställande&lt;br /&gt;
lösning på problemet. Finansieringen av dessa utvecklingsintensiva&lt;br /&gt;
företags kostnader för marknadsintroduktion av nya produkter&lt;br /&gt; 
måste ske med ett kapitaltillskott som är en tillgång och inte en skuld.&lt;br /&gt; 
Då bl. a. skattesystemet inte möjliggör extern finansiering via nyemission&lt;br /&gt; 
i småföretag måste andra utvägar i linje härmed sökas. Att staten i&lt;br /&gt; 
stället går in som delägare i småföretag måste av flera skäl avskrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan dock skapas en möjlighet genom instiftande av ett särskilt&lt;br /&gt; 
finansieringsinstitut eller en fond för utvecklingsintensiva småföretag,&lt;br /&gt; 
och vi föreslår att ett sådant institut, kallat projektfonden, inrättas med&lt;br /&gt; 
följande uppbyggnad och uppgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektfonden tillförs ett grundkapital om 100 milj. kr. Fondens&lt;br /&gt; 
uppgift är att vara ett holdingbolag för projekt som fonden köpt av&lt;br /&gt; 
utvecklingsintensiva småföretag till det pris som bedömts rimligt för att&lt;br /&gt; 
kunna finansiera och marknadsföra den nya produkt som utgör projektets&lt;br /&gt;
grundidé. Utgångspunkt för förhandlingen om priset bör vara säljarens&lt;br /&gt;
kalkyl i frågan. Köpeskillingen får sedan säljaren använda för&lt;br /&gt; 
att realisera projektet. Projektfonden äger alltså projektet men låter&lt;br /&gt; 
säljaren förvalta det. Fonden kräver under den tid som åtgår för att&lt;br /&gt; 
säljaren skall få ut produkten på marknaden och denna börjar ge avkastning&lt;br /&gt;
inga krav på avkastning. Därefter måste säljaren dels betala&lt;br /&gt; 
fonden avkastning motsvarande ackumulerad ränta, dels eventuellt risktillägg&lt;br /&gt;
som om pengarna i stället hade lånats. Dessutom måste säljaren&lt;br /&gt; 
köpa tillbaka en del av projektet efter en på förhand uppgjord plan.&lt;br /&gt; 
Avsikten är således att säljaren efter den tid som bedömts rimlig skall&lt;br /&gt; 
ha köpt tillbaka projektet från fonden. Tiden från försäljningen till att&lt;br /&gt; 
återköpet är fullföljt kan hållas kort, 2—3 år, ofta avsevärt kortare. På&lt;br /&gt; 
så sätt kan fondens medel snabbt omsättas för köp av nya projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig faktor är vad som händer om säljaren inte förmår fullfölja&lt;br /&gt;
återköpsplanen eller övriga åtaganden. Säljaren förlorar då sin rätt&lt;br /&gt; 
att förvalta projektet. Fonden skall då ha rätt att avyttra projektet till&lt;br /&gt; 
annan exploatör, som bedöms ha bättre förutsättningar att fullfölja&lt;br /&gt; 
marknadsintroduktionen. De produktionshjälpmedel, varor i arbete m. m.&lt;br /&gt; 
samt vissa marknadsinvesteringar som finansierats av fonden följer följaktligen&lt;br /&gt;
med projektet och övertas av den nye exploatören. I det fall den&lt;br /&gt; 
produkt som projekt bygger på inte går att sälja på marknaden går&lt;br /&gt; 
det givetvis inte heller att få någon annan intressent att ta över projektet.&lt;br /&gt; 
Det måste då läggas ned. Kostnaden för dessa misslyckanden kan täckas&lt;br /&gt; 
på två sätt: med risktillägg eller direkt av statskassan. Med hänsyn till att&lt;br /&gt; 
denna finansieringsform måste vara attraktiv för alla företag som vill&lt;br /&gt; 
introducera nya produkter bör kostnaden för finansiering via fonden&lt;br /&gt; 
ligga högre än för banklån. Dock bör inte risktillägget vara högre än&lt;br /&gt; 
10 %. SUFO:s risktillägg är för högt. Skulle inte risktillägget om ca&lt;br /&gt; 
10 % vara tillräckligt, bör underskottet täckas via statsbudgeten. Intäk&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79: 2428&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;terna för staten som en följd av att nya produkter på marknaden ökar&lt;br /&gt; 
vår konkurrenskraft torde bli större än kostnaden för eventuell förlusttäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden bör vara fristående och central, dvs. ej knuten till utvecklingsfonderna,&lt;br /&gt;
samt ha en helt kommersiell inriktning. Beslut om köp&lt;br /&gt; 
av projekt görs på de bedömningar som fondens ledning gör beträffande&lt;br /&gt;
möjligheterna för produkten att lyckas på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle hinder föreligga för uppbyggandet av en helstatlig fond med&lt;br /&gt; 
hänsyn till internationella överenskommelser om riktlinjer för statlig&lt;br /&gt; 
upphandling, kan en stiftelse bildas med näringslivets organisationer&lt;br /&gt; 
och staten som stiftare. Under alla omständigheter bör till fonden knytas&lt;br /&gt;
en styrelse eller rådgivande nämnd med ledamöter främst från småindustrins&lt;br /&gt;
organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda yrkar vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;att riksdagen beslutar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;1. att ett särskilt finansieringsinstitut för utvecklingsintensiva&lt;br /&gt; 
småindustrier skall inrättas med uppgift att köpa upp, förvalta&lt;br /&gt;
och sälja projekt från dessa företag,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;2. att medel anvisas via statsbudgeten för ett grundkapital om&lt;br /&gt; 
100 milj. kr. med möjlighet till utökning om behov härav visas&lt;br /&gt; 
föreligga,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;3. att eventuella förluster för fondens verksamhet täcks via statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 29 mars 1979&lt;br /&gt; 
BENGT SJÖNELL (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;KARL-A. PETERSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;JOHAN A. OLSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BENGT SJÖNELL</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL-A. PETERSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JOHAN A. OLSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022428</dok_id>
<subtitel>av Bengt Sjönell m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2428.pdf</filnamn>
<filstorlek>114178</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:123 om riktlinjer för industripolitiken, m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BC008574-3089-4CD9-8B37-C4BEC45FF94B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>