3107308 G2022422 1978/79 2422 mot mot Motion 1978/79:2422 av Lars Wemer m. fl. Motion Motion 2422 0 1979-03-29 00:00:00 2014-11-04 16:54:06 2014-11-04 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken av Lars Wemer m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022422/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022422 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022422 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Motion</p> <p>1978/79:2422</p> <p>av Lars Wemer m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för<br /> energipolitiken</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Folkpartiregeringens energiproposition saknar alla ambitioner att på<br /> ett avgörande sätt försöka lösa Sveriges långsiktiga energiproblem. Den<br /> talar om den närmaste tioårsperioden fram till 1990; om tiden därefter<br /> lämnas vi i ovisshet. Men inte ens i det korta tidsperspektiv som regeringen<br /> försökt att överblicka förmår den ange någon klar handlingslinje<br /> som skulle kunna inrikta samhällets och medborgarnas ansträngningar<br /> mot ett gemensamt mål. Hela propositionen präglas av en ”vänta-och-seattityd”,<br /> en ovilja att klart tala om hur man tänker sig den fortsatta<br /> samhällsutvecklingen, kort sagt av typisk liberal kluvenhet. Detta är allvarligt<br /> eftersom det lämnar utrymme för intressen och krafter som inte<br /> har samhällets utan det privata vinstintressets bästa för ögonen. Det<br /> gäller inte bara atomkraftområdet utan också oljeförsörjningen och utvecklingen<br /> av alternativa energikällor.</p> <p>Regeringsförslaget betyder till sitt huvudsakliga innehåll en låsning<br /> till kärnkraften utan att det ges besked i en rad avgörande frågor. Det<br /> gäller bl. a. om det ökande, radioaktiva avfallet skall upparbetas eller<br /> inte, hur det skall förvaras och vem som skall svara för hanteringen.<br /> Det nämns inte heller någonting om vem som skall stå för de oerhörda<br /> kostnader som det radioaktiva avfallet kommer att dra med sig. Ett<br /> genomförande av det propositionsförslag som nu föreligger äventyrar<br /> den ordentliga satsning på förnyelsebara energikällor som måste till för<br /> att klara den nya energipolitik som även regeringen säger sig vara anhängare<br /> av.</p> <p>Det allvarligaste är emellertid att regeringen inte på allvar ifrågasätter<br /> de senaste årtiondenas utveckling av den svenska industrin. Det<br /> är en utveckling som karakteriserats av ständigt ökade uttag av de dominerande<br /> råvarutillgångarna — malm och skog.</p> <p>Det är sant att denna växande produktionsvolym lett till en förskjutning<br /> mot energitunga branscher, men det är inte sant att det samtidigt<br /> blivit en ökad förädling av dessa våra viktigaste råvaror. Tvärtemot vad<br /> som påstås i den beskrivning som lämnas i propositionen har vi fått en<br /> minskad förädlingsgrad av våra råvaror i relation till det ökade uttaget.<br /> Inom delar av den verkligt högförädlande industrin, t. ex. verkstadssektorn,<br /> har hela det senaste årtiondet präglats av minskade investeringar,<br /> mindre sysselsättning och sammanslagningar och nedläggningar</p> <p>1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2422—2423</p> </div> <div class="block ml_46"><p>Mot. 1978/79</p> <p style="margin-left:11px;">2422—2423</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2422</p> </div> <div class="block ml_41"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>av företag. Det betyder inte att de stora svenska företagen minskat sin<br /> aktivitet, sin produktion och sina vinster, men de har i allt större omfattning<br /> flyttat delar av sin verksamhet utomlands. Sett från energisynpunkt<br /> betyder det att Sverige har minst tillverkningar som har låg energiförbrukning<br /> och hög sysselsättningsgrad, dvs. liten energiförbrukning per<br /> anställd, och i stället blivit mera beroende av energitunga branscher som<br /> ger få arbetstillfällen. Detta botar man inte genom att, som det sägs i<br /> propositionen, öka produktionen inom den traditionella exportindustrin.<br /> Det tenderar att öka behovet av energi, och inriktningen av den svenska<br /> samhällsutvecklingen mot ett sådant mål stämmer väl överens med den<br /> utveckling som atomkraftens förespråkare inom den svenska storindustrin<br /> vill ha. Men den svenska industri- och energipolitiken skall inte<br /> styras av de stora företagens intressen. Det är inte sant att det som är<br /> bra för företagen är bra för Sverige. De som i likhet med den socialdemokratiska<br /> ledningen och andra ställer upp bakom sådana paroller<br /> tillvaratar inte de stora befolkningsgruppernas önskemål.</p> <p>Vänsterpartiet kommunisterna förordar framför allt att de svenska<br /> råvarorna malm och skog skall förädlas inom landet i en helt annan<br /> omfattning än nu. Det betyder mindre uttag av dessa råvaror, ökad<br /> sysselsättning i en mera varierad industri och mindre känslighet för<br /> konjunktursvängningar och kriser. Samtidigt innebär det minskade energibehov.<br /> Det är en sådan politik Sverige måste föra, om landet skall kunna<br /> bibehålla ekonomisk och politisk självständighet, och här spelar energipolitiken<br /> en viktig roll.</p> <p>Energipolitiken har med stigande energipriser och minskande tillgångar<br /> av framför allt olja blivit en av de viktigaste samhällsfrågorna. Det som<br /> beslutas på energiområdet blir därför av stor betydelse för hela samhällsutvecklingen<br /> på mycket lång sikt. Vi har, utan att någon diskussion<br /> förts och utan att några egentliga beslut fattats, hamnat i ett beroende<br /> av olja som energiråvara. Det är marknadskrafterna och kapitalets vinstintressen<br /> som försatt oss i den situationen. Vi bör undvika att nu fatta<br /> sådana beslut som läser fast oss i ett framtida atomkraftsberoende. Risken<br /> för det är mycket stor med den inriktning av energipolitiken som<br /> föreslås i propositionen. Med tolv reaktorer i drift, stora investeringar<br /> i eldistributionen, hetvattenledningar från atomkraftverken och påbörjad<br /> uranutvinning i Sverige blir det svårt att säga nej till fortsatta satsningar<br /> på atomkraft i framtiden när nästa stora energibeslut skall fattas i<br /> mitten av 1980-talet. Och alternativet då kommer inte att vara lättvattenreaktorer<br /> av den typ som byggs i dag utan briderreaktorer med<br /> oerhört mycket större säkerhetsrisker och med plutoniumframställning<br /> och plutoniumekonomi som oundgängliga komplement. Vpk säger därför<br /> nej till laddning av fler reaktorer och kräver att en plan för avveckling<br /> av atomkraften utarbetas. Detta sammanfaller med NEJ-alternativet<br /> i den aktion för folkomröstning om atomkraften som f. n. pågår.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2422</p> </div> <div class="block ml_43"><p>3</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Vpk stöder kravet på folkomröstning och anser att något beslut i atomkraftsfrågan<br /> inte bör fattas förrän en sådan omröstning genomförts.</p> <p>Beträffande övriga energikällor kräver vpk en betydligt större satsning<br /> på solvärme och vindkraft än vad propositionen föreslår. Om oljeberoendet<br /> skall kunna minskas i nämnvärd omfattning, krävs det en<br /> ännu kraftigare satsning på solvärme än vad regeringen föreslår. Vindkraften<br /> är ett viktigt komplement till annan elproduktion, den är förnyelsebar<br /> och ger ingen nedsmutsning av miljön. För att utveckling<br /> och användning av dessa energikällor snabbt skall komma i gång krävs<br /> samhälleliga insatser. Vpk föreslår därför att ett statligt utvecklingsbolag<br /> bildas och att anslagen för forskning och försöksverksamhet kraftigt<br /> räknas upp.</p> <p>På längre sikt är det ett omöjligt förhållande att produktion och distribution<br /> av energi skall handhas av privata företag med vinstmaximering<br /> som avgörande drivkraft. Energin är en alltför viktig samhällsresurs för<br /> att skötas av dessa intressen. Den bör ställas helt under samhällets kontroll<br /> genom att såväl inhemska som utländska företag på energiområdet<br /> förstatligas. Då löses också frågan om vem som skall ha ansvaret för det<br /> radioaktiva avfall som redan producerats och som kommer att fortsätta<br /> att produceras så länge vi har atomkraftverk i drift. Den hanteringen<br /> får inte göras till föremål för olika kapitalintressens kamp om vinster<br /> utan bör skötas av samhället. Beträffande övriga energikällors användning<br /> och åtgärder för hushållning på energiområdet lämnas i det följande<br /> förslag och synpunkter med anknytning till de viktigaste avsnitten<br /> i propositionen.</p> <p style="text-align:right;">Energihushållning</p> <p style="text-align:right;">Allmänt</p> <p>En systematisk och planerad hushållning med energi är nödvändig.<br /> Inom den tidrymd propositionen avser måste inbesparingen av energi<br /> spela en större roll än tillförseln av energi från nya källor. För att vi<br /> skall nå denna effekt är det också nödvändigt att samhället — stat och<br /> kommuner — har tillgång till verksamma medel för att styra både produktion<br /> och konsumtion av energi i önskvärd riktning. Först då kan<br /> man säga att samhället i praktiken har en medveten energipolitik.<br /> Erfarenheten visar att de hittillsvarande styrmedlen varit helt otillräckliga.<br /> Utvärderingen av den effekt lån och bidrag till energihushållning<br /> i befintlig bebyggelse haft visar att ”frivilliglinjen” inte medfört särskilt<br /> goda resultat. Fastigheternas ägare, oftast privata, har sett lånen<br /> och bidragen som en möjlighet att öka fastighetsvärdet, i bästa fall i<br /> samband med åtgärder som samtidigt medfört viss energibesparing.</p> <p style="text-align:right;">Vad vi behöver för att nå bästa effekt är en inventering av möjliga<br /> och/eller behövliga åtgärder för att kraftigt få ner energiförbrukningen</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2422</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>i befintlig bebyggelse. Därefter behöver vi metoder för att konkret förverkliga<br /> ett program som i första hand tar sikte på de åtgärder som<br /> sparar mest energi i förhållande till insatsen osv. Detta kan säkerligen<br /> inte ske systematiskt, om vi också fortsättningsvis litar till lån och bidrag<br /> som morot. Det kan bara ske genom en samhällelig styrning, genom<br /> en lagstiftning som ger kommunerna medel att förverkliga de<br /> energimål vi måste uppnå.</p> <p>Det kan möjligen ske genom ändringar i byggnadsstadgan, så att<br /> byggnadsnämnderna i sin verksamhet får möjlighet att ingripa då det<br /> gäller energiförsörjning. I praktiken torde det dock vara nödvändigt,<br /> för att täcka in tänkbara åtgärder, med en lag om energihushållning,<br /> som ger de nödvändiga styrmedlen. Naturligtvis är också i fortsättningen<br /> statlig hjälp med lån och i viss utsträckning med bidrag en nödvändig<br /> förutsättning för att snabbt nå resultat.</p> <p>Industrin</p> <p>Inom industrisektorn förhåller det sig på motsvarande sätt. Där genomförs<br /> en lång rad åtgärder som medför energibesparingar. Det handlar<br /> om nya industriella processer, bättre tillvaratagande av interna bränslen<br /> etc. Det visar sig att åtgärderna ofta varit mycket lönsamma, och de<br /> statliga insatserna då det gäller finansieringen torde i framtiden kunna<br /> inskränkas till långivning.</p> <p>Men för industrisektorn gäller detsamma som för övriga sektorer:<br /> De var för sig ofta utmärkta åtgärderna införs slumpartat, och det finns<br /> ingen garanti för att de mest energisparande åtgärderna genomförs<br /> först eller genomförs alls. Det finns inget system, ingen annan grundval<br /> än det enskilda företagets bedömning av lönsamheten eller lämpligheten<br /> av att genomföra åtgärden i fråga. Dessutom påverkar åtgärderna inte<br /> alls den allmänna industriella strukturen, inte på något sätt ifrågasätts<br /> om t. ex. viss produktion, med hänsyn till den energimängd som tillförs<br /> produkterna, ur samhällets synvinkel egentligen är önskvärd eller om<br /> den med fördel kan ersättas av annan, mindre energikrävande produktion.</p> <p>En samhällelig strävan att begränsa energiuttaget måste emellertid<br /> komma till uttryck också på det industriella området. Det måste vara<br /> ett gemensamt samhälleligt intresse att styra den industriella utvecklingen<br /> i en riktning som på en gång siktar till en industriell struktur som hushållar<br /> med våra naturresurser, som är energisnål, som ger meningsfull<br /> sysselsättning och som är skonsam mot miljön. För att dessa krav skall<br /> kunna tillgodoses är det nödvändigt med någon form av styrmekanism,<br /> ett samhälleligt organ som bl. a. granskar inte bara enskilda åtgärder<br /> i den industri som finns utan också industriella etableringar bl. a. med<br /> hänsyn till den specifika energiåtgången. Ett sådant organ inom den<br /> industriella sektorn kunde få formen av en koncessionsnämnd.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2422</p> </div> <div class="block ml_43"><p>5</p> </div> <div class="block ml_5"><p>T rans portsektorn</p> <p>Också inom trafiksektorn finns stora potentialer för energibesparing.<br /> Det handlar främst om att i största möjliga utsträckning övergå från<br /> individuell till kollektiv transport då det gäller personresor, och det<br /> handlar om att föra över godstransport från landsväg till järnväg samt<br /> i ökande utsträckning utnyttja yttre och inre vattenvägar. I detta hänseende<br /> hänvisar vi till synpunkter och förslag i anslutning till den trafikpolitiska<br /> propositionen.</p> <p>Energibeskattning</p> <p>I propositionen (bil. 4) föreslås en fördubbling av den allmänna<br /> energiskatten på motorbrännoljor, eldningsoljor, bunkeroljor och sådan<br /> fotogen som möjliggör drift av snabbgående dieselmotorer. I propositionen<br /> förs ett resonemang som dels går ut på att man av statsfinansiella<br /> skäl vill få en inkomstförstärkning, dels vill använda skatteinstrument<br /> för att påverka energitillförseln och energianvändningen i en från samhällssynpunkt<br /> önskvärd riktning.</p> <p>Vänsterpartiet kommunisterna har tidigare i olika sammanhang framhållit<br /> att de åtgärder som måste vidtas för en bättre energihushållning<br /> inte får tillåtas att ytterligare öka klassklyftorna utan i första hand<br /> måste riktas mot minoritetens slöseri och överkonsumtion. Vi vänder<br /> oss mot förslaget om en höjning av skatten på oljeprodukter med 40 kr.<br /> per m3, då ett genomförande främst skulle drabba låginkomst- och medelinkomsthushållen,<br /> bl. a. genom höjda hyror.</p> <p>Bränsleförsörjning</p> <p>Olja</p> <p>Oljans dominerande roll på bränsleförsörjningsområdet måste brytas.<br /> Om detta råder inga delade meningar. Samtidigt är det klart att Sveriges<br /> oljeberoende kommer att vara mycket stort under de närmaste årtiondena<br /> på grund av att alternativa energikällor inte har utvecklats och att<br /> slöseriet med energi har fått pågå utan inskränkningar. Att det är möjligt<br /> att ersätta olja direkt med atomkraft är inte heller längre ett gångbart<br /> argument, även om det tidigare flitigt har använts i energidebatten.</p> <p>Som tidigare har påpekats är regeringsförslaget halvhjärtat, och någon<br /> ordentlig satsning för att minska oljeanvändningen redan under den närmaste<br /> tioårsperioden görs inte. Vpk har i sitt energipolitiska program<br /> visat att oljeberoendet 1990 kan sänkas till 218 TWh. Detta kan jämföras<br /> med propositionens lägre alternativ 239—198 TWh. Här finns<br /> alltså en samstämmighet i de faktiska bedömningarna; det är möjligt att<br /> genomföra en sådan sänkning av oljeförbrukningen.</p> <p>Skillnaden finns i den politiska viljan att genomföra en viss bestämd<br /> energipolitik med klart uttalade mål. Föredraganden säger på s. 127,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2422</p> </div> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_3"><p>bil. 1 i propositionen ” att de tillförselnivåer som anges i balan</p> <p>serna inte skall betraktas som mål som bör eftersträvas oberoende av<br /> utvecklingen. Tvärtom kan de angivna nivåerna för såväl tillförsel som<br /> användning komma att visa sig varken möjliga att uppnå eller lämpliga<br /> att sträva efter, mot bakgrund av den fortsatta utvecklingen inom t. ex.<br /> samhällsekonomin eller energiområdet.” Det betyder att utvecklingen<br /> inte skall styras bestämt och planmässigt mot en oljeförbrukningsnivå<br /> som är möjlig och önskvärd utan den skall bestämmas av marknadskrafterna!<br /> Vpk anser att målet för oljeberoendet 1990 bör vara propositionens<br /> lägre alternativ.</p> <p>Oljans miljöeffekter, som berörs på annat ställe i propositionen, är<br /> allvarliga särskilt vad beträffar utsläpp av svavel och tungmetaller. Det<br /> är positivt att ökade insatser föreslås på detta område. Minskningen av<br /> svavelutsläppen bör dock vara större än vad som sägs i propositionen,<br /> 1 % fr. o. m. den 1 oktober 1984. Vpk förordar en sänkning av svavelhalten<br /> till 0,3—0,4 %. Detta är möjligt att genomföra genom insatser<br /> på raffinaderisidan och oerhört viktigt från miljösynpunkt.</p> <p>Naturgas</p> <p>När det gäller naturgasen vill regeringen inte nu satsa någonting på<br /> denna energikälla. Orsaken anges vara investeringskostnader och brist<br /> på gas inom en nära framtid. Det påpekas också att det i Sverige inte<br /> finns någon uppbyggd struktur för distribution och användning av gas.<br /> Samtidigt sägs i propositionen att det på något längre sikt kan bli aktuellt<br /> att importera gas och att frågan då får tas upp till förnyad prövning.<br /> Men vi kommer ju då att stå i samma läge med avsaknad av uppbyggda<br /> nät för distribution och förbrukning.</p> <p>Naturgas är en miljövänlig energikälla, och det europeiska gasnätet<br /> är sammanknutet från öst till väst. Även om gasen bara kan bli en<br /> parentes är det oklokt att avsäga sig möjligheten att komma med i det<br /> europeiska gasnätet.</p> <p>Den nedrustning och avveckling av befintliga stadsgasnät som antagligen<br /> blir ett resultat av att naturgas inte importeras är också en olycklig<br /> utveckling. Det kan i framtiden bli betydligt mera aktuellt med användning<br /> av olika slags gas i energiförsörjningen, t. ex. förgasning av kol och<br /> framställning av metan. En import av naturgas på den nivå som föreslagits<br /> i energikommissionens alternativ är därför önskvärd.</p> <p>Fasta bränslen</p> <p>På området fasta bränslen föreslår propositionen en ökning av kolanvändningen<br /> och en minskning av de inhemska alternativen skogsavfall<br /> och torv jämfört med energikommissionens förslag. Det är inte några<br /> bra förslag. Ökningen av kol i energiproduktionen medför miljöeffekter</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2422</p> </div> <div class="block ml_43"><p>7</p> </div> <div class="block ml_5"><p>som kan vara svåra att acceptera. De inhemska bränslena har mindre<br /> skadliga effekter på miljön, och en utökad användning ger dessutom<br /> stora tillskott på sysselsättningsområdet och det i regioner där det verkligen<br /> behövs. Användningen av kol och inhemska fasta bränslen bör<br /> därför inriktas mot den nivå som anges i energikommissionens B-alternativ.</p> <p>Värmeförsörjning</p> <p>Fjärrvärme</p> <p>Utbyggnaden av fjärrvärmesystem är en av de viktigaste åtgärderna<br /> på värmeförsörjningsområdet. Som framhålls i propositionen är det överlägset<br /> andra system genom att det möjliggör användning av flera olika<br /> slags bränslen. Även solvärme, som måste bli en viktig värmekälla i<br /> framtiden, kan med fördel användas i kombination med fjärrvärmesystem.<br /> När det gäller dessa områden kan vpk instämma i de bedömningar<br /> och slutsatser som görs i propositionen.</p> <p>Elvärme</p> <p>När det däremot gäller propositionens skrivningar angående elvärme<br /> måste de positiva yttrandena om denna värmekälla och de framtida satsningarna<br /> på den skarpt kritiseras. El är en högvärdig och dyr energi,<br /> och det är ett enormt slöseri ätt använda den till uppvärmningsändamål<br /> i stor skala. Det är beklagligt att folkpartiregeringen här ger efter för<br /> elproducenternas önskningar. Propagandan för användning av el till uppvärmningsändamål<br /> är direkt avsedd att motivera den fortsatta utbyggnaden<br /> av atomkraften. Vpk anser att det förslag som framlagts av utredningen<br /> för begränsning av elanvändning för uppvärmning bör genomföras.<br /> Det innebär förbud mot installering av elradiatorer men medger<br /> dispensmöjligheter i sådana fall där annan uppvärmning inte är lämplig.</p> <p>Solvärme</p> <p>Beträffande solvärme ser vpk det som ett framsteg att det nu allmänt<br /> accepteras att denna värmekälla är den bästa, snabbast verkande och<br /> billigaste när det gäller att minska oljeberoendet. I propositionen framställs<br /> det som en storartad satsning att man nu ökat anslagen för forskning<br /> och experimentverksamhet till uppemot 40 milj. kr. per år. Men<br /> det är inte tillräckligt. Om Sverige framemot 1990 skall ha ett solvärmesystem<br /> av nämnvärd omfattning behövs det större insatser. Propositionen<br /> når inte heller i detta avseende upp till den nivå som föreslagits av energikommissionen.<br /> Det behövs ökad försöksverksamhet, ökat byggande och<br /> inventering av markresurser för att solvärme skall få den betydelse som<br /> är nödvändig. Vpk kräver under punkten energiforskning ökade resurser<br /> för detta ändamål. Målsättningen bör vara att solvärme byggs ut i stora</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2422</p> </div> <div class="block ml_41"><p>8</p> </div> <div class="block ml_3"><p>system i flerfamiljshus och att den ovannämnda kopplingen till fjärrvärme<br /> genomförs.</p> <p>Elförsörjning</p> <p>Vattenkraften</p> <p>I regeringens proposition uttalas att ett bidrag på 65 TWh från vattenkraft<br /> år 1990 är ett eftersträvansvärt utbyggnadsmål mot bakgrund av<br /> de begränsningar beträffande vattenkraftsutbyggnaderna som beslutades<br /> av riksdagen år 1977. Vidare uttalas i propositionen att för att denna<br /> utbyggnad skall komma till stånd under 1980-talet fordras det att åtskilliga<br /> projekt som kommer att aktualiseras under perioden även kommer<br /> till utförande. Regeringen påpekar att konflikter med motstående<br /> intressen kommer att uppstå i flera fall.</p> <p>Regeringen verkar i propositionen ha förbisett möjligheten att genom<br /> effektiviseringar av befintliga stora vattenkraftverk få ut mer energi ur<br /> dessa. Sådana om- och tillbyggnader orsakar som regel minimala skador<br /> på naturen och leder ytterst sällan till konflikter med motstående intressen.</p> <p>Den tekniskt möjliga energivinsten vid en fullt genomförd satsning<br /> på effektivisering av landets vattenkraftverk har diskuterats under senare<br /> år. Miljörörelsens alternativa energiplan, MALTE, räknar t. ex. med att<br /> uppnå 68 TWh vattenkraftsproduktion år 1990 utan att någon kontroversiell<br /> älvsträcka behöver byggas ut. MALTE satsar systematiskt på<br /> effektiviseringar av befintliga vattenkraftverk. Kraftindustrin anser att<br /> den möjliga energivinsten till följd av ytterligare effektiviseringar inte<br /> är så stor och att effektiviseringar i befintliga kraftverk är ganska dyra.<br /> Några fullständiga beräkningar har dock inte presenterats.</p> <p>Osäkerheten om de tekniska och ekonomiska möjligheterna att effektivisera<br /> de befintliga vattenkraftverken är betydande. Därför bör en<br /> statlig utredning tillsättas, som klargör de tekniska och ekonomiska förutsättningarna<br /> för en ytterligare effektivisering av landets befintliga vattenkraftverk.<br /> Utredningen kan lämpligen begränsas till kraftverk större<br /> än 2 MW, eftersom en liknande utredning redan genomförts av statens<br /> industriverk för små vattenkraftverk. Den föreslagna utredningen bör<br /> också få till uppgift att ge förslag till stödformer för effektiviseringar<br /> av de befintliga, större vattenkraftverken. Jämförelser bör då göras med<br /> nuvarande stöd till upprustning av de små vattenkraftverken så att enhetliga<br /> stödformer om möjligt kan uppnås.</p> <p>Genom en satsning på effektiviseringar av befintliga vattenkraftverk<br /> kan det visa sig att den av regeringen föreslagna vattenkraftsproduktionen<br /> på 65 TWh år 1990 kan uppnås utan att några värdefulla, outbyggda<br /> älvsträckor, som exempelvis Sölvbackaströmmarna, offras. Därigenom</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2422</p> </div> <div class="block ml_43"><p>9</p> </div> <div class="block ml_5"><p>kan kanske många uppslitande konflikter undvikas och vissa ställningstaganden<br /> omprövas.</p> <p style="text-align:right;">Reglering av Sädvajaure och byggande av Sädva kraftstation</p> <p>I propositionen (bil. 2) tas upp frågan om Sädvajaures utbyggnad<br /> och visst intrång i Pieljekaise nationalpark. Det föreslås en reglering och<br /> utbyggnad som starkt kommer att påverka vattenföringen i strömmarna<br /> från Sädvajaure till Hornavan (Kapellströmmarna) och de många fiskrika<br /> strömmarna invid Arjeplogs samhälle.</p> <p>Skadorna på landskapet — höjning av dämningsgränsen från 6 till<br /> 16 meter — och på fisket synes bli avsevärt större än vad som tidigare<br /> befarats om Sädvajaure byggs ut på sätt som nu föreslås i propositionen.<br /> En vattenreglering enligt förslaget skulle medföra att ett område av ca<br /> 60 ha av nationalparkens område överdäms. Någon reglering och utbyggnad<br /> bör därför enligt vår mening inte medges.</p> <p>Om en reglering och utbyggnad ändå kommer att beslutas, är det nödvändigt<br /> att väsentligt ändra planerna. Villkoren för tappningar i strömmarna<br /> måste ändras så att fisket inte skadas, och en reglering och utbyggnad<br /> måste ges en mindre omfattning så att bl. a. intrånget i Pieljekaise<br /> nationalpark avsevärt begränsas.</p> <p style="text-align:right;">Kraftvärme och industriellt mottryck</p> <p>En kraftig utbyggnad av fjärrvärmen med en systematisk installation<br /> av kraftvärme, tillvaratagande av spillvärme från industrin och utbyggnad<br /> av det industriella mottrycket har vänsterpartiet kommunisterna i<br /> flera tidigare sammanhang under 1970-talet förespråkat och föreslagit.</p> <p>I propositionen talas om olika åtgärder för fjärrvärmeutbyggnader och<br /> om att kraftvärmeverk, baserade på fasta bränslen, skall byggas ut.<br /> Regeringen anser emellertid att kraftvärmeverkens utbyggnad främst<br /> bör ske under andra hälften av 1980-talet men att vissa utbyggnader<br /> av kraftvärme är motiverade redan nu. Klart är att en sådan inriktning<br /> tilltalar dem som vill utveckla den uranbaserade elkraften till en dominerande<br /> del i vår försörjning med elektrisk energi.</p> <p>Vpk anser tvärtom att en ordentlig satsning på kraftvärmeverk,<br /> baserade på bl. a. kol, torv, flis och gas, måste göras omgående. Vi<br /> kan inte godta att redovisningen av en väsentligt minskad ökningstakt<br /> av elförbrukningen och ett stort överskott på elenergi får vara argument<br /> för att inte bygga ut kraftvärme och annan mottryckskraft. Just dagens<br /> överskott av elenergi utgör ett mycket starkt skäl för att öka takten i<br /> utbyggnaden av alternativ till kärnkraften, och just detta förhållande<br /> kan bidra till att snabbare minska vårt kärnkraftsberoende.</p> <p style="text-align:right;">En utbyggnad av mottryckskraften i industrianläggningar och utnyttjande<br /> av industriell spillvärme hör också till det mest brådskande och</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2422</p> </div> <div class="block ml_40"><p>10</p> </div> <div class="block ml_3"><p>angelägna. Många års erfarenheter har visat att det finns goda praktiska<br /> möjligheter och att det är samhällsekonomiskt gynnsamt.</p> <p>Vindkraft</p> <p>Propositionen är beträffande vindkraften mycket knapphändig och<br /> enligt vpk:s mening alltför försiktig i bedömningar av möjligheter att<br /> utnyttja vindkraften som energikälla. Även då det gäller ställningstaganden<br /> och konkreta förslag om och satsningar på en utbyggnad av vindkraften<br /> återkommer denna överdrivna försiktighet. Man får närmast intrycket<br /> av att man från regeringens sida för gott vill behålla vindkraften<br /> på försöks- och experimentstadiet.</p> <p>Som tidigare framhållits i motionen är vindkraften ett viktigt komplement<br /> till annan elproduktion, och det finns ingen anledning att vänta<br /> med ordentliga samhällsinsatser för en kraftig utbyggnad. Insatserna<br /> måste vara av den storleksordningen att man under en tioårsperiod kan<br /> uppnå en produktion av omkring 8 TVVh elenergi. Vi föreslår därför att<br /> riksdagen skall uttala sig för att en sådan målsättning skall gälla.</p> <p>Kraftöverföring och eldistribution</p> <p>Vattenfallsverket har, som redovisas i propositionen och som en konsekvens<br /> av förslaget om en fortsatt kärnkraftsutbyggnad, planer för utbyggnad<br /> av ett överföringssystem med 800 kV-ledningar som skall förbinda<br /> kärnkraftverken med varandra. Vattenfalls ansökan om koncession<br /> för en sådan ledning har också väckt berättigad oro med anledning<br /> av de hälsorisker som troligen kan följa med så höga spänningar.</p> <p>Internationella rapporter och undersökningar visar även vid en försiktig<br /> bedömning att en betydande osäkerhet finns beträffande konsekvenserna<br /> av 800 kV-ledningar. Olika negativa miljöaspekter måste även<br /> beaktas liksom de stora kostnader dessa ledningar skulle medföra. I propositionen<br /> sägs, med hänsyn till behovet av kraftutbyggnader, att utbyggnaden<br /> av ett omfattande 800 kV-nät knappast är behövligt.</p> <p>Ändå lämnas nu möjligheten öppen att bygga en 800 kV-ledning från<br /> Forsmark, som ett led i en fortsatt kärnkraftssatsning. Vpk vänder sig<br /> mot ett byggande av sådana ledningar dels mot bakgrund av den direkta<br /> kopplingen till fortsatt kärnkraftsutbyggnad, dels till osäkerheten om de<br /> konsekvenser sådana ledningar kan få då det gäller miljö- och hälsoeffekter<br /> och dels med hänsyn till de stora kostnader de för med sig.</p> <p>Energiforskning</p> <p>I samband med att propositionen om energiforskning (1977/78: 110)<br /> behandlades av riksdagen lämnade vpk i motionen (1977/78: 1812) förslag<br /> som i huvudsak innebar en nedtrappning av insatserna på atomkraftsområdet<br /> och en ökning av anslagen till alternativa energikällor.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2422</p> </div> <div class="block ml_42"><p>11</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Det gällde framför allt anslagen till solvärme och vindkraft där de av<br /> delegationen för energiforskning (DFE) föreslagna beloppen kraftigt<br /> bantades av den dåvarande regeringen. Vpk föreslog då att DFE:s förslag<br /> skulle gälla eller ökas något. Det framstår i nuläget ännu viktigare<br /> att forsknings- och försöksanslag på dessa två områden ökas till en nivå<br /> som gör det möjligt att införa dem i stor skala i den svenska energiproduktionen<br /> efter 1990. De synpunkter som lämnades i vpk-motionen<br /> vid det förra beslutet om forskning på energiområdet är nu mer aktuella<br /> än någonsin. Kraven upprepas och utvecklas här.</p> <p>Program 2 Åtgärder i transportsystemet</p> <p>Vpk:s förslag för treårsperioden 1978/79—1980/81 var 14 milj. kr.<br /> på detta område. Med hänsyn till de nya, alarmerande rapporter om<br /> försämringen av miljön i de större städernas innerområden som lämnats<br /> sedan det förra beslutet är en höjning av anslaget väl motiverad. Det<br /> eniga beslutet i energikommissionen om kraftfulla åtgärder mot storstadsbilismen<br /> förtjänar också att understrykas. Det är också av vikt att<br /> utvecklingen inom transportområdet inriktas mot system med låga energibehov<br /> när det gäller gods- och persontransporter. En höjning av anslaget<br /> till 7 milj. kr. för budgetåret 1979/80 bör därför genomföras.</p> <p>Program 3 Energianvändning för bebyggelse</p> <p>Den ökade satsning på solvärme som föreslagits av regeringen och<br /> som tidigare berörts har åstadkommits i huvudsak genom omfördelningar<br /> och omprioriteringar i programmet. Vissa anslag har förts över<br /> till bostadsdepartementets område. Regeringens satsning på solvärme<br /> innebär således inte någon stor sammanlagd höjning av forskningsanslagen.<br /> Med hänvisning till vad som tidigare anförts under rubriken Värmeförsörjning<br /> föreslår vpk att anslaget Solvärmesystem och energilagring<br /> m. m. höjs till 75 milj. kr. för budgetåret 1979/80.</p> <p>Program 4 Energiproduktion</p> <p>Delprogrammet Inhemska bränslen föreslås av regeringen få disponeras<br /> för forskningsinsatser också inom skifferbrytningen, dvs. för uranframställning.<br /> Detta är en förändring i förhållande till det tidigare forskningsprogrammet,<br /> där några åtgärder på skifferområdet inte ansågs<br /> aktuella. Vpk motsätter sig svensk uranbrytning och säger därför bestämt<br /> nej till att några medel för detta ändamål avsätts i forskningsprogrammet.<br /> Resurserna för forskning omkring andra inhemska bränslen<br /> som biomassa och torv är inte för stora och bör inte naggas av att regeringen<br /> vill smyga in uranforskning i detta program. När det gäller forskningen<br /> kring de nuvarande lättvattenreaktorerna har vpk tidigare uttalat<br /> att frågor som rör säkerheten och avfallshanteringen givetvis<br /> måste lösas men att någon ytterligare forskning i utvecklande syfte inte</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2422</p> </div> <div class="block ml_40"><p>12</p> </div> <div class="block ml_3"><p>bör få förekomma. Vpk föreslår därför ett anslag på 10 milj. kr. till<br /> delprogrammet Lättvattenreaktorer för budgetåret 1979/80.</p> <p>Beträffande delprogrammet Vindenergi är det förslag som framläggs<br /> i propositionen och som tidigare har berörts alltför blygsamt. Det är en<br /> försämring jämfört med energikommissionens alternativ och även i förhållande<br /> till den förra forskningspropositionen, om man tar hänsyn till<br /> inflationseffekten. Med denna nivå är det osäkert om anvisade medel<br /> räcker ens till att uppföra de två försöksanläggningar i full skala som<br /> nämnden för energiproduktionsforskning (NE) föreslår. Om vindkraften<br /> skall få någon betydelse på 1990-talet måste den ambitionsnivå som vpk<br /> angett under rubriken Elförsörjning uppnås. Anslaget bör därför höjas<br /> till 75 milj. kr. för budgetåret 1979/80.</p> <p>I propositionen nämns ingenting om delprogrammet Avancerad energiteknik.<br /> Inom detta program finns emellertid sådan forskning som omfattar<br /> avancerade reaktorsystem och alternativa bränslecyklar, dvs.<br /> briderteknik. Någon sådan forskning bör inte få förekomma.</p> <p>Inom delprogrammet fusionsenergi aviseras nu ökade kostnader för<br /> Sveriges medverkan i Euratom. Även om det i propositionen inte nu<br /> föreslås några ökade anslag, kan vi förvänta oss att Sveriges fortsatta<br /> medlemskap i organisationen kommer att kräva ökade insatser. Sverige<br /> bör därför utträda ur Euratom och anslaget till fusionsforskning beräknas<br /> till 7 milj. kr. för budgetåret 1979/80.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda föreslås</p> <p style="margin-left:44px;">1. att riksdagen med ändring av propositionen 1978/79: 115 beslutar<br /> att ytterligare laddning av reaktorer samt investeringar<br /> i fortsatt utbyggnad av atomkraft uppskjuts till dess en folkomröstning<br /> anordnats i frågan,</p> <p style="margin-left:44px;">2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att ett statligt<br /> utvecklingsbolag för försök och utbyggnad av solvärme och<br /> vindkraft bildas,</p> <p style="margin-left:44px;">3. att riksdagen uttalar sig för ett förstatligande av hela energisektorn,</p> <p style="margin-left:44px;">4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en energihushållningslag<br /> som ger de styrmedel som talas om i motionen<br /> och som måste till för att garantera genomförandet av planen<br /> för energihushållning i befintlig bebyggelse,</p> <p style="margin-left:44px;">5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en särskild koncessionsnämnd<br /> med uppgift att garantera en industriell utveckling<br /> som tillgodoser kraven beträffande hushållning med<br /> råvaror, energi och miljö,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2422</p> </div> <div class="block ml_42"><p>13</p> </div> <div class="block ml_9"><p style="margin-left:17px;">6. att riksdagen avslår propositionen i den del som gäller höjningen<br /> av skatten på oljeprodukter,</p> <p style="margin-left:17px;">7. att riksdagen beslutar att oljeförbrukningen 1990 bör inriktas<br /> mot det lägre av propositionens alternativ,</p> <p style="margin-left:17px;">8. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att svavelhalten<br /> i olja skall sänkas till den nivå som anges i motionen,<br /> dvs. 0,3—0,4 %,</p> <p style="margin-left:17px;">9. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att en import<br /> av naturgas på den nivå som föreslagits av energikommissionen<br /> kommer till stånd,</p> <p style="margin-left:17px;">10. att riksdagen uttalar att användningen av kol och inhemska<br /> fasta bränslen bör inriktas mot den nivå som anges i energikommissionens<br /> B-alternativ,</p> <p style="margin-left:17px;">11. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för förbud mot<br /> direktverkande elvärme enligt motionens förslag,</p> <p style="margin-left:17px;">12. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om direktiv<br /> till kommunerna att inventera lämplig mark för utbyggnad<br /> av solvärmesystem,</p> <p style="margin-left:17px;">13. att riksdagen uttalar att satsningen på solvärme måste bli minst<br /> av den omfattning som föreslagits av energikommissionen,</p> <p style="margin-left:17px;">14. att riksdagen hos regeringen begär en utredning som närmare<br /> klargör de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för en<br /> ytterligare effektivisering av landets befintliga vattenkraftverk<br /> över 2 MW,</p> <p style="margin-left:17px;">15 a. att riksdagen avslår propositionen i den del som avser reglering<br /> av Sädvajaure och utbyggnad av Sädva kraftstation,<br /> b. att riksdagen — om yrkandet under a avslås — uttalar sig<br /> för sådana villkor för uppdämningar och avtappningar att skadorna<br /> på landskap och fiske minimeras,</p> <p style="margin-left:17px;">16. att riksdagen uttalar att satsningen på kraftvärme, baserad<br /> främst på fasta bränslen och på industriellt mottryck, bör inriktas<br /> på att uppnå en elproduktion av minst 22 TWh till år<br /> 1990,</p> <p style="margin-left:17px;">17. att riksdagen uttalar att insatserna då det gäller vindkraften<br /> bör inriktas på att nå en produktion av minst 8 TWh elenergi<br /> till år 1990,</p> <p style="margin-left:17px;">18. att riksdagen uttalar att ingen utbyggnad av elledningar och<br /> transformatorer för 800 kV spänning får ske,</p> <p style="margin-left:17px;">19. att riksdagen beslutar att forskningsanslaget Åtgärder i transportsystemet<br /> höjs till 7 milj. kr. för budgetåret 1979/80,</p> <p style="margin-left:17px;">20. att riksdagen beslutar att 75 milj. kr. anslås till forskning och<br /> försöksverksamhet på solvärmeområdet under budgetåret<br /> 1979/80,</p> <p style="margin-left:17px;">21. att riksdagen uttalar att inga medel under delprogrammet</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2422</p> </div> <div class="block ml_41"><p>14</p> </div> <div class="block ml_7"><p style="margin-left:18px;">Energiproduktion får användas till forskning om skifferbrytning<br /> och uranproduktion,</p> <p style="margin-left:18px;">22. att riksdagen beslutar att 75 milj. kr. anslås till forskning och<br /> försöksverksamhet om vindenergi under budgetåret 1979/80,</p> <p style="margin-left:18px;">23. att riksdagen beslutar att anslaget för forskning under delprogrammet<br /> Lättvattenreaktorer sätts till 10 milj. kr. för budgetåret<br /> 1979/80,</p> <p style="margin-left:18px;">24. att riksdagen uttalar att någon forskning på briderområdet<br /> inte skall få förekomma,</p> <p style="margin-left:18px;">25 a. att riksdagen beslutar att anslaget för fusionsforskning sätts<br /> till 7 milj. kr. för budgetåret 1979/80,</p> <p style="margin-left:18px;">b. att riksdagen beslutar att Sverige skall utträda ur Euratom.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Stockholm den 29 mars 1979</p> </div> <div class="block ml_4"><p>LARS WERNER (vpk)<br /> EIVOR MARKLUND (vpk)<br /> NILS BERNDTSON (vpk)<br /> TORE CLAESON (vpk)</p> </div> <div class="block ml_24"><p>C.-H. HERMANSSON (vpk)<br /> JÖRN SVENSSON (vpk)<br /> OSWALD SÖDERQVIST (vpk)</p> </div> </div> </div> 0 LARS WERNER vpk 1 undertecknare 0 EIVOR MARKLUND vpk 2 undertecknare 0 NILS BERNDTSON vpk 3 undertecknare 0 TORE CLAESON vpk 4 undertecknare 0 C.-H. HERMANSSON vpk 5 undertecknare 0 JÖRN SVENSSON vpk 6 undertecknare 0 OSWALD SÖDERQVIST vpk 7 undertecknare G2022422 av Lars Wemer m. fl. mot_197879__2422.pdf 442854 pdf med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken https://data.riksdagen.se/fil/BC83D719-7481-4675-981B-7C31D9AEDBE1