3107302G20224161978/792416motmotMotion 1978/79:2416 av Lennart Pettersson m. fl.MotionMotion241601979-03-29 00:00:002014-11-04 16:54:022014-11-04 00:00:00med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitikenav Lennart Pettersson m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G2022416/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G2022416https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022416
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_43"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Motion<br />
1978/79:2416</p>
<p>av Lennart Pettersson m. fl.</p>
<p>med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för<br />
energipolitiken</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Sverige är för sin energiförsörjning i allt väsentligt beroende av import.<br />
Av landets totala energitillförsel år 1977 beräknas ca 80 procent ha<br />
utgjorts av importerade energislag, främst råolja och raffinerade oljeprodukter.<br />
Den ur inhemska energikällor utvunna energin uppgick<br />
således till endast ca 20 procent av landets energibehov.</p>
<p>Råolja på världsmarknaden kommer från ett begränsat antal länder<br />
i framför allt Mellersta Östern och Afrika. Det är också inom dessa områden<br />
som huvuddelen av jordens kända och utvinningsvärda oljetillgångar<br />
finns.</p>
<p>Olja bedöms vara en ändlig energiråvara. Världens oljetillgångar kan<br />
därför inte i längden räcka för att tillgodose nuvarande efterfrågan. På<br />
sikt måste således oljan som den dominerande energiråvaran i världens<br />
energiförsörjning ersättas med andra energiråvaror. Den energidebatt<br />
som under senare år har förts såväl i Sverige som utomlands har inneburit<br />
bl. a. ett ökat medvetande om att jordens nu kända tillgångar av<br />
olja håller på att tömmas.</p>
<p>Mycket talar för att kraftiga prisstegringar och tillförselproblem på<br />
oljemarknaden kan inträffa innan nödvändig omställning till försörjning<br />
med andra energislag än olja hinner ske. Under senare tid har i flera<br />
energistudier samstämmigt varnats för att en sådan situation kan uppstå<br />
redan under kommande tioårsperiod.</p>
<p>Störningar på oljemarknaden kan även komma att leda till risker för<br />
politiska konflikter.</p>
<p>Energikommissionen (I 1976: 5) har studerat de hälso- och miljömässiga,<br />
tekniska och ekonomiska, sysselsättningspolitiska samt handelsoch<br />
beredskapspolitiska konsekvenserna av alternativa energiprogram<br />
för tiden fram till år 1990. Kommissionen konstaterade i sitt huvudbetänkande<br />
(SOU 1978: 17) Energi att vi så snabbt som möjligt måste<br />
minska vårt oljeberoende på grund av förväntad brist på olja och därav<br />
föranledda prisstegringar. Ingen del av energisystemet får emellertid<br />
medföra oacceptabla hälso- och miljörisker.</p>
<p>Mot denna bakgrund är det angeläget att Sverige minskar sitt mycket<br />
stora oljeberoende. Den senaste tidens utveckling på oljemarknaden har<br />
ytterligare ökat riskerna för Sveriges del. En politik som syftar till<br />
minskat oljeberoende måste också beakta att det framför allt är för de</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2416</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>lätta oljefraktionerna — bensin och lätt eldningsolja — som det finns<br />
risk för bristsituationer och kraftiga prisökningar. Ett särskilt problem<br />
i detta sammanhang är transportsektorn.</p>
<p>Inom ramen för arbetet vid Svensk Metanolutveckling AB (SMAB)<br />
studeras förutsättningarna för att utnyttja andra än oljebaserade drivmedel<br />
i transportsektorn. Användningen av sådana drivmedel skulle<br />
förutom ett minskat oljeberoende även väsentligt kunna underlätta ansträngningarna<br />
att minska de skadliga bilavgasutsläppen. En satsning<br />
på metanol som inblandning i bensinen skulle också betyda att blyet<br />
kunde tas bort.</p>
<p>En viktig utgångspunkt vid bedömningar av behovet av alternativa<br />
drivmedel har varit att produktionen av sådana drivmedel på sikt skall<br />
kunna ske ur inhemska råvaror. Utvecklingsarbetet härför liksom vidare<br />
utredningar rörande fordonstekniska problem bedrivs inom det nämnda<br />
bolaget med stöd från energiforskningsprogrammet. Förutom den verksamhet<br />
som bedrivs inom energiforskningsprogrammet är det emellertid<br />
av största vikt att statsmakterna får ett underlag beträffande vilka styrmedel,<br />
vilka föreskrifter och vilken introduktionsstrategi som krävs för<br />
en övergång till utnyttjande av alternativa drivmedel.</p>
<p>Regeringen har nyligen tillsatt en särskild delegation för solvärme.<br />
I dess direktiv ingår också att ta upp frågan om övergång till alternativa<br />
drivmedel.</p>
<p>Enligt vår uppfattning är dock solvärmedelegationens arbetsuppgifter<br />
på solvärmesidan så omfattande att frågan om alternativa drivmedel<br />
knappast kommer att få den allsidiga och snabba behandling som frågans<br />
vikt motiverar. Det kan också tilläggas att planeringen för en introduktion<br />
av alternativa drivmedel och fordonsbränslen i alla väsentliga<br />
avseenden skiljer sig från frågor som rör solvärme för lokaluppvärmning,<br />
vilket är solvärmedelegationens huvuduppgift.</p>
<p>Med hänsyn till frågans vikt och behovet av att snabbt uppnå resultat<br />
anser vi att introduktionen av alternativa motorbränslen bör överflyttas<br />
från solvärmedelegationen till en särskild delegation som helt<br />
kan koncentrera sig på denna fråga.</p>
<p>Den av oss föreslagna delegationens uppgift bör vara att utarbeta förslag<br />
till styrmedel, föreskrifter och introduktionsstrategi för en övergång<br />
till ett ökat utnyttjande av alternativa motorbränslen. Förutom<br />
ett minskat oljeberoende bör en introduktion av alternativa drivmedel<br />
ta sikte på en minskning av skadliga avgasutsläpp i trafikmiljön. Ett<br />
annat viktigt syfte är att åstadkomma en väsentlig förbättring av miljön<br />
på arbetsplatser, såsom gruvor, hamnar och andra ställen där avgaser<br />
från bensin och dieselmotorer i dag utgör ett allvarligt arbetsmiljöproblem.<br />
Den av oss föreslagna delegationen bör i sitt arbete kunna utnyttja<br />
den tekniska expertis som finns vid SMAB.</p>
<p>Exempel på frågor som delegationen snabbt bör ta itu med är vilka</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79:2416</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>förändringar i bilens motorsystem som behövs vid olika inblandningar<br />
av alternativa bränslen. Andra huvudfrågor torde vara vilka krav de<br />
nya bränslena ställer i distributionsledet från teknisk, ekonomisk och<br />
organisatorisk synpunkt. För- och nackdelar med olika typer av samhälleliga<br />
styrmedel för att främja införandet av alternativa drivmedel<br />
måste också närmare utredas.</p>
<p>Ett ytterligare exempel på en viktig fråga är slutligen om införandet<br />
av metanol som motorbränsle bör påskyndas innan produktionen i Sverige<br />
har nått full kapacitet. Detta kan i så fall ske genom import och/<br />
eller samarbetsavtal med Norge om utnyttjande av naturgas som råvara.</p>
<p>Med stöd av vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:46px;">att riksdagen uttalar att en särskild delegation bör inrättas för att<br />
utarbeta förslag till styrmedel, förordningar och strategi för<br />
en övergång till alternativa motorbränslen.</p>
<p>Stockholm den 29 mars 1979<br />
LENNART PETTERSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>NILS ERIK WÅÅG (s)</p>
</div>
<div class="block ml_26"><p style="text-align:right;">OLLE GÖRANSSON (s)</p>
</div>
</div>
</div>
0LENNART PETTERSSONs1undertecknare0NILS ERIK WÅÅGs2undertecknare0OLLE GÖRANSSONs3undertecknareG2022416av Lennart Pettersson m. fl.mot_197879__2416.pdf92714pdfmed anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitikenhttps://data.riksdagen.se/fil/C0D246AA-F31A-4136-A7F5-E44489B016FD