3107301G20224151978/792415motmotMotion 1978/79:2415 av Arne Pettersson m. fl.MotionMotion241501979-03-29 00:00:002014-11-04 16:54:012014-11-04 00:00:00med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitikenav Arne Pettersson m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G2022415/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G2022415https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022415
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_43"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="text-align:right;">Motion</p>
<p style="text-align:right;">1978/79:2415</p>
<p style="text-align:right;">av Arne Pettersson m. fl.</p>
<p>med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för<br />
energipolitiken</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>Den svenska energiplaneringen måste arbeta med en rad osäkerhetsfaktorer.<br />
Oljepriser, leveransvillkor och störningar är svåra att förutse.<br />
Samma gäller utvecklingen av andra tekniska eller ekonomiska förutsättningar<br />
för olika energislag. För att minska vårt ensidiga beroende av<br />
vissa energiråvaror eller viss energiteknologi är det väsentligt att planera<br />
för en differentierad energiförsörjning. Differentieringen är väsentlig<br />
för en tryggad försörjningssäkerhet och en bevarad framtida handlingsfrihet.<br />
Då energiförsörjningen baseras på ett brett och varierat urval<br />
av energiråvaror ges också den inhemska industrin möjligheter att helt<br />
utnyttja respektive energislags tekniska eller ekonomiska möjligheter.</p>
<p>Naturgas har i många länder kommit att bli en betydelsefull energiråvara.<br />
Av världens totala energikonsumtion svarar naturgasen redan för<br />
18 procent. USA:s energiförsörjning är f. n. till 30 procent baserad på<br />
naturgas. Naturgastillgångarna globalt uppges motsvara ca hälften av<br />
oljetillgångama. Då har man vid prospekteringen ej värderat gasfyndigheter<br />
lika högt som oljefyndigheter. Händelserna på oljemarknaden efter<br />
år 1973 har ändrat synen på naturgas. Den betraktas i dag som ett av<br />
de mest högvärdiga bränslen som finns, med rika användningsmöjligheter<br />
som energibärare, som råvara för kemisk industri och möjligen också<br />
som drivmedel. Industrinationerna i Västeuropa samt Japan väntas de<br />
närmaste decennierna kraftigt öka sin efterfrågan på naturgas. I ett<br />
längre tidsperspektiv kan andra gaser än naturgas (t. ex. vätgas) få ett<br />
värde som ersättning för och komplement till elektrisk energi som<br />
energibärare, som intermediärt lagringsmedium eller som bränsle.</p>
<p>Även om mycket talar för att regeringens uppfattning att de båda nu<br />
aktuella avtalen om gasimport inte bör ligga till grund för svensk gasförsörjning<br />
är det viktigt att behålla möjligheten att i framtiden använda<br />
gas i det svenska energisystemet. Fyndigheterna i Danmark och Norge<br />
öppnar intressanta perspektiv. Ett framtida nordiskt samarbete på gasområdet<br />
kommer sannolikt att ställa krav på kompletterande import av<br />
flytande gas. Diskussioner pågår om möjligheten att ansluta delar av<br />
Skåne till det köpenhamska gasnätet, och ett sådant samarbete skulle<br />
kunna bli inledning till ett vidare samarbete.</p>
<p style="text-align:right;">Eftersom gasens förbruknings- och produktionsområden endast till<br />
viss del sammanfaller måste stora mängder gas transporteras antingen i</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot 1978/79: 2415</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>rör eller i flytande form med fartyg. Båda transportsätten kräver stora<br />
initialinvesteringar i specialteknik. Förbrukningsvariationer kan därtill<br />
ställa speciella krav på transportsystemets flexibilitet, förekomst av lagringstekniker<br />
etc. Även om det synes som om naturgasanvändning ger<br />
väsentligt mindre skador på miljön än oljeanvändning måste olika gastransportsystem<br />
byggas så att de uppfyller ställda miljöskyddskrav. Alla<br />
dessa kunskaper bildar sammantaget vad som skulle kunna betecknas<br />
som gasteknologi. I integrerad form finns denna kunskap endast i begränsad<br />
omfattning i Sverige. Stadsgasverksamheten i landet har under<br />
många år varit blygsam till sin omfattning, och några forskningsinstitutioner<br />
med permanent inriktning på gasteknologi finns inte. Mot bakgrund<br />
av den ökande roll som naturgasen i ett rimligt tidsperspektiv kan<br />
komma att få för en differentierad svensk energiförsörjning torde det<br />
vara väsentligt att inom landet förankra och utveckla ett gasteknologiskt<br />
kunnande.</p>
<p>Ett gasteknologiskt kunnande är nödvändigt för att den svenska energiplaneringen<br />
skall kunna beakta naturgas bland möjliga försörjningsalternativ.<br />
Kunnandet krävs för att gastransportsystem skall kunna planeras<br />
och uppbyggas på ett med hänsyn till miljökrav, kostnadskrav etc.<br />
effektivt sätt. Det krävs också för att olika användare av gas skall<br />
kunna utnyttja gasen på ett säkert och ekonomiskt effektivt sätt. På<br />
längre sikt kommer också ett inhemskt gaskunnande att kunna nyttiggöras<br />
i bedömningar avseende avancerade gasteknologiprojekt på energiområdet.</p>
<p>Integrerad gasteknologi finns endast i begränsad omfattning i Sverige<br />
i dag. Skulle delar av den inhemska energiförsörjningen komma att<br />
baseras på gas torde detta få stora konsekvenser för näringslivets utveckling<br />
och inriktning.</p>
<p>Naturgasen erbjuder många fördelar vid industriell användning. Dess<br />
renhet och jämna kvalitet kan ha stor betydelse. Inom stålindustrin och<br />
den finkeramiska industrin kan användningen av naturgas medge förbättrade<br />
produktkvaliteter.</p>
<p>De kapitalintensiva gastransportsystemen kan på ett naturligt sätt<br />
kunskapsmässigt anknytas till de teknologiska specialiteter som svensk<br />
industri utvecklat och i dag marknadsför nationellt och internationellt.<br />
Stålkunnande, svetsteknologi, kemisk teknologi, anläggningsteknik, materialteknik,<br />
termisk processteknik, systemteknik, planerings- och administrationsteknik<br />
m. m. kan utgöra exempel härpå. Att integrera dessa<br />
kunskaper i ett allmänt gasteknologiskt know-how skulle inte endast ge<br />
bättre underlag för bedömningar och beslut i vad gäller den inhemska<br />
energiförsörjningen utan möjligen också ge företag med inriktning på<br />
delar av gasteknologin incitament till internationell marknadsföring av<br />
gastransportsystem. Uppbyggandet av ett gasteknologiskt kunnande i<br />
landet kommer att kräva avsevärd tid men också samordning av de re</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot 1978/79: 2415</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>surser som i dag finns för utvecklingen av en svensk gasteknologi.</p>
<p>För att detta skall kunna uppnås krävs en tvärvetenskaplig satsning,<br />
vilken borde kunna ske genom organiserandet av en speciell arbetsgrupp<br />
vid LTH (Lunds tekniska högskola). Av utomordentlig vikt är också att<br />
Kockums Varv ges möjlighet att vidmakthålla och vidareutveckla sitt<br />
kunnande på gastransportområdet. Angeläget är också att det planeringsarbete<br />
som utvecklats av Swedegas och Sy dgas ges möjlighet att fortsätta.<br />
I arbetet med att tekniskt och kommersiellt vidareföra gasteknologin<br />
bör den regionala utvecklingsfonden engageras.</p>
<p>LTH har redan intensiva kontakter med olika företag i dessa angelägenheter,<br />
och har genom sina olika institutioner en bred kontaktyta<br />
gentemot de delar av det sydsvenska näringsliv som skulle kunna betjänas<br />
av och dra nytta av en eventuell naturgasimport.</p>
<p>LTH har som alla de svenska högskolorna en viss profilering. Denna<br />
innebär bl. a. att energitekniken har en stark ställning vid LTH med<br />
stora forskningsinstitutioner arbetande inom vida fält. Forskningsavdelningar<br />
för kraftverksteknik, energihushållning, kemisk teknologi, kemisk<br />
apparatteknik, konstruktionsmaterial, svetsteknik, termisk apparatoch<br />
maskinbyggnad, transportteknik m. m. räknar sammantaget ett drygt<br />
hundratal forskare och har alla relevans för en långsiktig utveckling av<br />
ett gasteknologiskt kunnande i landet.</p>
<p>Vid LTH torde finnas i landet unik kunskap i vad gäller tekniker för<br />
katalys, separation och förgasning, organiserad inom en och samma<br />
institution. Den organisatoriska sammanhållningen underlättar naturligtvis<br />
också den kunskapsmässiga integrationen. Redan pågående arbeten<br />
i vad gäller syntesgas och dess användning ger en framtidsinriktning åt<br />
forskning som skulle kunna nyttiggöras i ett gasteknologiskt utvecklingsprogram.</p>
<p>Vid LTH finns ett sedan flera år fungerande energisekretariat med<br />
uppgift att fungera som kontaktorgan mellan olika energiforskare och<br />
mellan LTH och industrin. Energisekretariatet utgör en redan existerande<br />
bas för tvärfacklig samverkan, vilken skulle kunna nyttiggöras i<br />
ett sammanhållet naturgasprogram och i ett allmänt gasteknologiskt utvecklingsprogram.</p>
<p>”Utveckling av datorprogram för beräkning av kraftverksprocesser<br />
baserade på naturgas”, ”Säkerhetsstudier vad gäller LNG”, ”Tekniker<br />
för kommunal energiplanering med sikte på en naturgasintroduktion”<br />
kan tjäna som exempel på vid LTH pågående forskningsarbeten med<br />
relevans för ett eventuellt uppbyggande av ett gasteknologiskt kunnande<br />
vid LTH. Dessa studier, och andra, visar att LTH är i förhållande till<br />
gasteknologins traditionellt svaga ställning i landet väl förberett för ett<br />
uppbyggnadsarbete inom stora delar av gasteknologins arbetsområde.<br />
Det är angeläget att detta forskningsarbete kan fortsätta för att ge oss</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot 1978/79: 2415</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>handlingsfrihet på energiområdet — om och när gasen kan bli en realitet<br />
på den svenska marknaden.</p>
<p style="margin-left:11px;">Vi hemställer därför</p>
<p style="text-align:right;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om åtgärder för att kunna utveckla kunnan</p>
</div>
<div class="block ml_8"><p style="margin-left:43px;">det om hantering och transporter av naturgas.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="text-align:right;">Stockholm den 29 mars 1979</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="text-align:right;">ARNE PETTERSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>ERIK ADAMSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="text-align:right;">ERIC HOLMQVIST (s)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:6px;">HUGO BENGTSSON (s)<br />
ERIC JÖNSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">ANNA-GRETA SKANTZ (s)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">GRETHE LUNDBLAD (s)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:6px;">HANS PETTERSSON (s)<br />
i Helsingborg</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">LENNART PETTERSSON (s)</p>
</div>
</div>
</div>
0ARNE PETTERSSONs1undertecknare0ERIK ADAMSSONs2undertecknare0ERIC HOLMQVISTs3undertecknare0HUGO BENGTSSONs4undertecknare0ERIC JÖNSSONs5undertecknare0ANNA-GRETA SKANTZs6undertecknare0GRETHE LUNDBLADs7undertecknare0HANS PETTERSSONs8undertecknare0LENNART PETTERSSONs9undertecknareG2022415av Arne Pettersson m. fl.mot_197879__2415.pdf104826pdfmed anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitikenhttps://data.riksdagen.se/fil/545D871F-F6DA-4D3C-A2DE-D6A163C492D3