3107299G20224131978/792413motmotMotion 1978/79:2413 av Olof Palme m. fl.MotionMotion241301979-03-29 00:00:002014-11-04 16:53:592014-11-04 00:00:00med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitikenav Olof Palme m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G2022413/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G2022413https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022413
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p style="text-align:right;">Mot. 1978/79:2413</p>
<p>Motion</p>
<p>1978/79:2413</p>
<p>av Olof Palme m. fl.</p>
<p>med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för<br />
energipolitiken</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>Energi och samhällsutveckling</p>
<p>Frågorna om framtidens energiförsörjning griper in på många samhällsområden.<br />
Arbetsliv, bostadsförhållanden och kommunikationer påverkas<br />
av dagens beslut i energipolitiken. Besluten har avgörande betydelse<br />
för våra möjligheter att bevara en god livsmiljö för människorna<br />
långt in i framtiden. Både energiförbrukningens ökningstakt och valet<br />
av energikällor påverkar natur och miljö.</p>
<p>Det finns olika uppfattningar om hur den svenska energiförsörjningen<br />
skall planeras. Opinionen är delad både mellan och inom de politiska<br />
partierna. Men även om frågorna är svåra, opinionen delad och besluten<br />
har stor betydelse för framtiden måste politiska partier, riksdag och<br />
regering samla sig till beslut om framtiden. Lika viktigt är det att stå<br />
fast vid besluten så länge sakliga skäl inte motiverar en omprövning.<br />
Oförmåga att fatta beslut innebär att handlingsfriheten minskar i framtiden.</p>
<p>Det var av stort värde för landet att riksdagen 1975 på socialdemokratins<br />
förslag under bred enighet kunde fatta ett energipolitiskt beslut<br />
för tiden fram till 1985. Genom en rullande energiplanering skulle beslutet<br />
justeras. Nästa kontrollstation sattes till 1978. Då skulle den<br />
senast tillförda kunskapen om bl. a. energiförbrukningen, hushållningens<br />
resultat och utvecklingen av alternativa energikällor kunna tas till vara.<br />
Det blev inget riksdagsbeslut 1978. I stället upplevde vårt land en regeringskris<br />
som kulmen på en lång process. Orsaken var djup splittring i<br />
energifrågan mellan de tre regeringspartierna.</p>
<p>De senaste två årens handlingsförlamning på energiområdet har varit<br />
utomordentligt allvarlig för vårt land. Anställda, företag och kommuner<br />
har svävat i ovisshet om framtiden. Möjligheterna till en långsiktig planering<br />
har försvårats. Oförmåga att fatta beslut har också medfört att<br />
miljardbelopp har slösats bort. Genom att taktiska och inte sakliga<br />
motiv har fått fälla utslaget vid vissa beslut har också den framtida<br />
säkerheten på energiområdet satts i fara.</p>
<p>Den nu presenterade propositionen visar att folkpartiet sedan trepartiregeringen<br />
föll samman återigen sluter upp bakom huvudprinciperna i<br />
1975 års energibeslut och lämnar ett förslag som bygger på den breda<br />
enighet som skapades i energikommissionen. Vi hälsar detta med till</p>
<p style="margin-left:4px;">1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2413</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>fredsstäilelse. Propositionen öppnar möjligheten till en bred enighet i<br />
energipolitiken. Det bör därigenom bli möjligt för alla partier att med<br />
all kraft ta itu med energipolitikens viktigaste framtidsfrågor. Det gäller<br />
t. ex. hur vi skall kunna minska vårt oljeberoende genom en skärpt<br />
hushållning och en utveckling av alternativa energikällor. Vårt lands<br />
ekonomiska läge motiverar också att samtliga politiker och partier får<br />
tid att koncentrera sig på de svåra frågorna om hur vi på sikt skall<br />
kunna förbättra ekonomin, fördjupa demokratin och trygga framtidens<br />
sysselsättning.</p>
<p>Framtidens samhälle</p>
<p>Energipolitiken måste utformas så att den kan medverka till att skapa<br />
ett bättre och tryggare samhälle. Den måste också utformas efter de<br />
förutsättningar som energitillgångarna och energiproduktionen medger.</p>
<p>Tillgången till relativt billig energi har varit en av de viktigaste förutsättningarna<br />
för vårt lands utveckling från ett fattigt bondesamhälle till<br />
ett modernt industrisamhälle.</p>
<p>Den akuta oljekrisen 1973—1974 innebar svåra påfrestningar för oss<br />
och andra länder. Denna kris var en föraning om vilka svårigheter som<br />
väntar ett industrialiserat välfärdssamhälle vid ett avbrott i energiförsörjningen.<br />
Också i dag påverkar oljekrisens efterdyningar det svenska<br />
samhället negativt. De höjda oljepriserna har allvarligt försvårat en<br />
ekonomisk återhämtning.</p>
<p>I dag är en ökad tillgång till billig energi inte längre en självklarhet.<br />
Vi upplever allt tydligare att det finns gränser för hur hårt vi kan använda<br />
naturresurserna. Behovet av en planmässig hushållning med resurser<br />
och råvaror blir allt tydligare. De länder som redan har en hög<br />
materiell standard har ett speciellt ansvar för denna planmässiga hushållning.<br />
De fattiga länderna ställer rättmätiga krav på sin andel av jordens<br />
råvarutillgångar.</p>
<p>Liksom kravet att hålla tillbaka energiförbrukningen i första hand<br />
gäller de rika länderna måste kravet på en skärpt hushållning i vårt land<br />
främst ställas på dem som har det bäst ställt.</p>
<p>Vi har i dag en möjlighet och en skyldighet att välja en framtid. Ett<br />
samhälle som i ökad utsträckning satsar på fördjupad välfärd, social<br />
omsorg, sjukvård, utbildning, kollektivtrafik och kulturupplevelser blir<br />
ett gott samhälle med hög livskvalitet och ett mindre energikrävande<br />
samhälle än det som främst uppmuntrar privatkonsumtion. Att tillfredsställa<br />
dessa behov av gemenskap och gemensam service framstår i dag<br />
för många människor som viktigare än en kraftig utökning av den privata<br />
konsumtionen. Dock finns fortfarande grupper i samhället vars<br />
materiella standard behöver förbättras. Vi bör eftersträva en standard<br />
som svarar mot verkliga behov utan brist eller kommersiellt överflöd.</p>
<p>Den offentliga verksamheten som sådan kräver relativt sett mindre</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>energi. Men om vi skall kunna skapa de resurser som behövs för att<br />
genomföra reformerna fordras en stark ekonomi och ett effektivt produktionssystem<br />
som i sin tur förutsätter tillräckligt med energi.</p>
<p>En säker försörjning med energi är därmed också i framtiden en förutsättning<br />
för att vårt land skall kunna bevara sin ställning som en<br />
framstående industrination.</p>
<p>Det finns i dag en stark medvetenhet också om de problem som den<br />
industriella utvecklingen fört med sig. Hård press i arbetslivet, miljöförstöring<br />
och risker för hälsan upplevs av allt fler som en följd av en<br />
okontrollerad teknisk och ekonomisk utveckling. Socialdemokratin är<br />
kritisk mot kapitalismens oförmåga att rätt utnyttja teknik och resurser.<br />
Demokratisk kontroll över ekonomin och produktionens inriktning framstår<br />
som alltmer nödvändigt för att möta de krav som människorna<br />
reser i det moderna industri- och servicesamhället. Genom en demokratisk<br />
kontroll av det ekonomiska systemet kan tekniken ställas i människornas<br />
tjänst. Endast på detta sätt kan den tekniska utvecklingen inriktas<br />
så att den gagnar människorna. Därigenom kan den bli ett viktigt<br />
instrument för att utveckla ett mänskligare industrisamhälle, där<br />
alla människor har rätt och möjlighet till ett rikt och meningsfyllt liv.</p>
<p>1975 års energibeslut</p>
<p>1975 års energipolitiska beslut innebar att energiförsörjningen tryggades<br />
fram till 1985.</p>
<p>Beslutet innebar inledningen till en rullande energiplanering, där våra<br />
möjligheter att behandla nya fakta skulle tas till vara vid återkommande<br />
beslut. Beslutet var det första steget i ett strategiskt program för hur<br />
energiförsörjningen skulle tryggas, samtidigt som handlingsfriheten<br />
skulle öka genom att allt bättre lösningar skulle bli möjliga inom en<br />
mängd områden.</p>
<p>Fyra uppgifter stod i centrum i 1975 års beslut:</p>
<p>o Dämpad ökning av energiförbrukningen</p>
<p>Energikonsumtionens ökningstakt skulle pressas ned från i genomsnitt<br />
4,5 % per år till 2 % per år fram till 1985. Målsättningen är att<br />
från 1990-talets början hålla energikonsumtionen på en oförändrad nivå.</p>
<p>o Aktiv oljepolitik</p>
<p>Beslutet innebar att oljans andel av vår energiförbrukning skulle<br />
minska från ca 70 % till 60 % fram till 1985.</p>
<p>o Tryggad kraftförsörjning</p>
<p>Behovet av elektrisk kraft antogs öka betydligt snabbare än energibehovet<br />
som helhet. Planeringen inriktades på en försiktig utbyggnad av<br />
bl. a. vattenkraft och kärnkraft.</p>
<p style="margin-left:7px;">tl Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2413</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>o Forskning och utveckling</p>
<p>Beslutet innebar en kraftig satsning på forskning och utveckling av<br />
bl. a. alternativa energikällor, ökad säkerhet vid energianvändningen<br />
och energisnål teknik. Den forskning som redan pågick vid universitet<br />
och högskolor mer än fördubblades.</p>
<p>Riksdagen fattade beslutet under bred enighet. Därigenom hade vårt<br />
land snabbare än något annat land fått en medveten energipolitik.<br />
Nästa beslutstillfälle förutsattes bli 1978.</p>
<p>Utvecklingen sedan 1975</p>
<p>1975 års energibeslut inledde en betydande aktivitet på energiområdet<br />
i Sverige. Beslutet innebar en unik satsning på sparande och hushållning<br />
med energi. Stora resurser har satts in. Från våren 1974 t. o. m.<br />
budgetåret 1977/78 har riksdagen anslagit totalt ca 2 000 milj. kr. till<br />
bidrag och lån för energibesparande åtgärder i bostäder, industrier m. m.</p>
<p>Är 1977 lade den borgerliga regeringen fram en proposition om möjligheter<br />
att spara energi i befintlig bebyggelse. Där angavs ett högre<br />
sparmål än i 1975 års beslut, men de konkreta förslag som lades fram<br />
var otillräckliga ens för att uppnå målet från 1975 års beslut när det<br />
gällde att spara energi i bostäder och lokaler.</p>
<p>Den totala energiförbrukningen har ökat långsammare än vad som<br />
förutsågs 1975. Under femårsperioden sedan år 1973 har elförbrukningen<br />
ökat med i genomsnitt 3,0 % per år.</p>
<p>I industrin har förbrukningen i genomsnitt varit oförändrad under<br />
åren 1973—1976. Det beror till övervägande del på de senaste årens lågkonjunktur,<br />
som inneburit att vissa energikrävande industrier bara har<br />
utnyttjat 70 % av sin kapacitet. På transportområdet har dock energiförbrukningen<br />
ökat mer än 1975 års beslut angav. Förbrukningen av<br />
elektricitet inom övrigsektorn (hushåll, handel och offentlig sektor)<br />
ökade över 10 % per år både 1975 och 1976. Under 1977 var ökningen,<br />
trots lågkonjunkturen, 4,5 %.</p>
<p>För 1979 förutses (enligt energisparkommittén) en ökning av den<br />
totala elförbrukningen med 4,4 %. Det har visat sig svårt att minska<br />
oljans andel av energiförbrukningen på det sätt som angavs i 1975 års<br />
beslut.</p>
<p>1975 års beslut innebar också en kraftig satsning på forskning såväl<br />
om metoder för att spara energi som om alternativa energikällor och<br />
ny teknik för att utnyttja redan tillgängliga energiformer bättre. Under<br />
vårriksdagen 1978 fattade riksdagen under bred enighet beslut om ett<br />
nytt treårsprogram för energiforskning. Resurserna ökades från ca 370<br />
milj. kr under den förra treårsperioden till ca 840 milj. kr. Socialdemo</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>kraterna förespråkade i riksdagen en större satsning på forskning om<br />
säkerhetsfrågor än den borgerliga riksdagsmajoriteten beslöt.</p>
<p>Aka-utredningen (utredningen om använt kärnbränsle och radioaktivt<br />
avfall) tillsattes redan 1972 av den socialdemokratiska regeringen för<br />
att utreda möjligheterna att hantera det högaktiva avfallet. Utredningen<br />
var färdig med sitt arbete år 1976 och föreslog då en principlösning<br />
som innebär att tre olika barriärer (glassammansmältning, inkapsling<br />
samt berggrunden) skall hindra det högaktiva avfallet från att spridas<br />
till människor och djur.</p>
<p>År 1975 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning om<br />
energi, hälsa och miljö som lämnade sitt slutbetänkande 1977. Dess<br />
uppgift var att redovisa de risker för hälsa och miljö som är förknippade<br />
med olika energislag. Framför allt när det gäller riskerna vid användning<br />
av fossila bränslen (olja, kol och gas) har väsentliga, delvis<br />
nya fakta presenterats.</p>
<p>Efter regeringsskiftet 1976 tillsatte den borgerliga regeringen en särskild<br />
energikommission för att förbereda nästa energipolitiska beslut.<br />
Dess huvudbetänkande redovisades i mars 1978. En stor majoritet av<br />
ledamöterna avvisade tanken att förändra den huvudsakliga inriktningen<br />
av 1975 års energibeslut. Kommissionen skrev:</p>
<p>Den av riksdagen fastlagda inriktningen av energipolitiken bör inte<br />
nu radikalt ändras. En begränsad omprövning av energiprogrammet bör<br />
ske i samband med de energipolitiska besluten varje budgetår och fortlöpande<br />
allt efter som nya rön görs. Ett mer definitivt val av långsiktig<br />
handlingslinje kan sannolikt göras före år 1990. Det slutliga ställningstagandet<br />
för eller emot kärnkraften bör anstå tills vidare.</p>
<p>Man skrev vidare:</p>
<p>Att nu fatta beslut om avveckling av kärnkraften innebär ett avsevärt<br />
risktagande. Om introduktionen av de förnyelsebara energikällorna<br />
skulle dröja måste bortfallet kompenseras med importerade bränslen,<br />
främst olja och kol, beträfande vilka avsevärda risker föreligger när det<br />
gäller såväl tillförsel som miljö och hälsa.</p>
<p>Den borgerliga regeringen lade i december 1976 efter långa interna<br />
förhandlingar fram ett förslag till villkorslag där vissa förutsättningar<br />
för att en reaktor skall få laddas anges. Socialdemokraterna framhöll i<br />
en partimotion att lagen inte ger regeringen några befogenheter som<br />
den inte redan hade enligt atomenergilagen. Den har vidare skapat en<br />
stor oklarhet och allvarligt försvårat kraftföretagens planering. Den forcerar<br />
arbetet med avfallshanteringen på ett olyckligt sätt. I stället borde<br />
Sverige behålla handlingsfriheten beträffande upparbetning och slutförvaring<br />
genom att lagra det utbrända bränslet i ca 15 år. Under denna<br />
tid bör forskningen gå vidare, och Sverige bör aktivt delta i det inter</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>nationella samarbetet för att finna bästa möjliga lösningar för hantering<br />
av utbränt kärnbränsle. I motionen krävdes beslut om ett centrallager<br />
för förvaring av det utbrända bränslet tills slutlig förvaring blir<br />
aktuell. Regeringen har i slutet av 1978 tillmötesgått kraven på ett<br />
centrallager.</p>
<p>Kraftindustrin tillsatte hösten 1976 en projektgrupp med uppgift att<br />
presentera förslag till hantering och förvaring av kärnbränsleavfall såväl<br />
för upparbetat bränsle som för bränsle utan upparbetning. Det s. k.<br />
KBS-projektet har konkretiserat Aka-utredningens principlösning för<br />
avfallsfrågan.</p>
<p>Prognoser</p>
<p>1975 års energibeslut byggde på en bedömning av energibehovet 1985<br />
om totalt ca 540 TWh. Den elektriska kraften utgjorde 159 TWh. Sedan<br />
1975 har en rad prognoser med olika resultat presenterats. Energibehovet<br />
1990 har av industriverket uppskattats ligga mellan 554 och 480<br />
TWh. Elkraftbehovet skulle då utgöra 160—140 TWh. Till grund för<br />
dessa prognoser ligger dock antaganden om en långsammare tillväxt i<br />
produktionen än vad som förutsattes 1975. Det gäller framför allt inom<br />
gruvindustrin samt järn- och stålindustrin där den antagna tillväxttakten<br />
mer än halverats. Dessutom görs en nedskärning inom området<br />
offentliga tjänster.</p>
<p>Det finns en betydande osäkerhet inbyggd i prognoserna. Energiplaneringen<br />
bör därför göras med vida marginaler uppåt. Reserver som<br />
inte vid alla tillfällen behöver utnyttjas maximalt är ändå från olika utgångspunkter<br />
en tillgång som man kan få till måttliga kostnader. Däremot<br />
kan en otillräcklig kapacitet tvinga fram olyckliga och dyra nödlösningar<br />
eller leda till ransoneringar.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Socialdemokratins energiprogram</p>
<p>Socialdemokratin vill skapa ett samhälle där varje människa har rätt<br />
till ett rikt och meningsfyllt liv. Socialdemokratin eftersträvar en planerad<br />
hushållning med våra gemensamma tillgångar. Då kan våra behov<br />
av en oförstörd natur och livsmiljö tillgodoses både i nuet och i framtiden.</p>
<p>Energianvändningens ökningstakt är ytterst beroende av vilket samhälle<br />
vi vill ha. På kort sikt måste vi ha mer energi för den produktion<br />
som gör det möjligt att minska orättvisor och undanröja brister i välfärden.<br />
På längre sikt kan vi välja att utveckla samhället så att ökningstakten<br />
begränsas utan att människors behov eftersätts. Ett samhälle som<br />
satsar på fördjupad välfärd, social omsorg, sjukvård, utbildning, kollek</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>tivtrafik, kulturupplevelser och gemenskap blir ett gott samhälle med<br />
hög livskvalitet och ett mindre energikrävande samhälle än det som<br />
främst uppmuntrar privat konsumtion. Genomgripande förändringar av<br />
energiförsörjningen, t. ex. investeringar i ny teknik och hushållning, kan<br />
endast genomföras i ett samhälle med hög investeringstakt.</p>
<p style="margin-left:3px;">Energipolitiken måste utformas så att tillgången på energi tryggas.<br />
En otillräcklig energiförsörjning kan förhindra den produktion som är<br />
nödvändig för att förverkliga målen om fördjupad välfärd och full<br />
sysselsättning i vårt land.</p>
<p style="margin-left:3px;">Energipolitiken måste vidare underordnas högt ställda krav på säkerhet<br />
och hänsyn till vår miljö och människors hälsa.</p>
<p style="margin-left:3px;">Den svenska energipolitiken bör utformas som ett led i en internationell<br />
energihushållning.</p>
<p style="margin-left:3px;">Ett viktigt mål för energipolitiken är också att få ett av flera komponenter<br />
sammansatt, robust och tåligt nationellt energisystem.</p>
<p style="margin-left:3px;">Energipolitiken bör inriktas på att skapa handlingsfrihet vid framtida<br />
val av energiförsörjningssystem.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringens beskrivning av energipolitikens mål ligger väl i linje med<br />
socialdemokratins synsätt.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi vill nedan redovisa vår grundsyn och samtidigt kommentera regeringsförslagets<br />
detaljer.</p>
<p style="margin-left:3px;">Skärpt hushållning</p>
<p style="margin-left:3px;">Motiv för hushållning</p>
<p style="margin-left:3px;">Vårt land är till ca tre fjärdedelar beroende av importerad olja för<br />
energiförsörjningen. Detta skapar speciella problem.</p>
<p style="margin-left:3px;">o Balans i utrikesaffärerna</p>
<p style="margin-left:3px;">Värdet av vår oljeimport var år 1977 ca 16 000 milj. kr. Detta motsvarar<br />
exportvärdet från hela den svenska verkstadsindustrin under<br />
samma år. Starka handelspolitiska skäl talar därmed för en sträng hushållning,<br />
främst med importerad olja.</p>
<p style="margin-left:3px;">o Säkerhetspolitik</p>
<p style="margin-left:3px;">Det stora beroendet av importerad olja innebär också andra faror.<br />
Störningar i oljeproduktionen i de stora exportländerna slår med förödande<br />
kraft mot vårt välfärdssamhälle. Hot och påtryckningar från<br />
producentländer och multinationella oljebolag kan inte uteslutas. Hushållning<br />
med importerad energi har därmed också säkerhetspolitiska<br />
aspekter.</p>
<p style="margin-left:3px;">o Internationell solidaritet</p>
<p style="margin-left:3px;">I hela världen önskar sig människor de förbättringar som en ekonomisk<br />
tillväxt kan föra med sig. En ekonomisk utveckling kan inte</p>
<p style="margin-left:9px;">t2 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2413</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">garantera en utjämning mellan fattiga och rika länder. Men den kan<br />
bidra till att göra denna utjämning möjlig. I rapporten ”Perspektiv på<br />
världens framtida energiförsörjning” (World Energy — Looking ahead<br />
to 2020) från hushållningskommissionen vid World Energy Conference<br />
i Istanbul 1977 konstateras att utvecklingsländerna behöver ökade energiinsatser<br />
för att göra en snabb ekonomisk tillväxt möjlig. Dessa länder<br />
befinner sig i den ekonomiska tillväxtens begynnelseskede. Man kräver<br />
en tryggad energiförsörjning för att utveckla jordbruket, kommunikationerna<br />
och industrierna.</p>
<p>Det är i dag osäkert om nya alternativ till oljan hinner utvecklas innan<br />
en oljekris inträffar. En effektiv hushållning i de industrialiserade<br />
länderna är därför en förutsättning för att den tredje världens länder<br />
under en övergångstid skall kunna utnyttja en billig energikälla som<br />
endast kräver en enkel teknik och få den möjlighet till utveckling av<br />
sina samhällen som en billig oljeförsörjning gav vårt land. Dessa länder<br />
har inte tid att vänta eller råd att utveckla en ny energiteknik. Det blir<br />
i första hand den industrialiserade världens ansvar att utveckla de nya<br />
energikällorna och ställa den tekniken till den tredje världens förfogande.</p>
<p>Hushållningskommissionen från World Energy Conference beräknar<br />
att oljans andel av världens energiproduktion kommer att nå ett maximum<br />
redan omkring 1990. Därefter kommer dess andel av den totala<br />
primärenergiproduktionen att avta från omkring 40 % i dag till omkring<br />
10 % år 2020. Oljan måste i växande omfattning användas för<br />
sådant som den är särskilt lämpad för, inom transportsektorn och jordbruket<br />
samt som råvara inom den petrokemiska industrin. Övriga användningsområden<br />
måste tillgodoses genom andra energiformer. Den<br />
svenska energikommissionen ansluter sig till denna syn.</p>
<p>o En god livsmiljö</p>
<p>Också hänsynen till miljön motiverar en skärpt hushållning med olja.<br />
All nuvarande energiproduktion medför risker för hälsa och miljö.</p>
<p>Vi ser med allvar på kärnkraftens risker. De svenska säkerhetskraven<br />
och tillämpningen av dessa är i jämförelse med andra länders mycket<br />
stränga. Inga otillåtna utsläpp av radioaktiva ämnen från ett kärnkraftverk<br />
till omgivningen har hittills inträffat i vårt land.</p>
<p>Men driftserfarenheter ger inte ensamma ett tillräckligt underlag för<br />
att uppskatta risken för stora olyckor. De praktiska erfarenheterna<br />
måste kompletteras med teoretiska uppskattningar av risken för föga<br />
sannolika men allvarliga olyckor. Dessa uppskattningar är svåra att<br />
göra. Meningarna är också delade om riskerna. Sannolikheten för ett<br />
reaktorhaveri i vårt land är dock liten med det hittills beslutade kärnkraftsprogrammet.</p>
<p>För många människor är risken för att vi inte skall lyckas isolera det<br />
högaktiva avfallet en av de allvarligaste invändningarna mot kämkraf</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>ten. Tidigare avsnitt har redovisat den s. k. Aka-utredningens och KBSprojektets<br />
bedömningar och förslag. En överväldigande majoritet av<br />
landets forskare och tekniker anser att dessa förslag utgör en god grund<br />
för vidare forskning och utveckling. Med ytterligare forskning och utveckling<br />
kan allt bättre metoder för en slutlig förvaring av det högaktiva<br />
avfallet utvecklas.</p>
<p>Kärnkraften har kommit i blickpunkten också i den internationella<br />
debatten. Framför allt har riskerna för spridning av kärnvapen uppmärksammats.<br />
Vid upparbetning av utbränt kärnbränsle har hittills plutonium<br />
skilts ut från andra ämnen. Detta plutonium kan också användas<br />
för vapenbruk. Socialdemokratin har krävt ett stopp för upparbetning<br />
så länge tillräckliga garantier mot plutoniumspridning saknas.</p>
<p>Men vi måste se med samma allvar också på riskerna för framtida<br />
generationer med andra energikällor. Under senare tid har alarmerande<br />
uppgifter kommit fram. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs koldioxid.<br />
En ökad koldioxidhalt i atmosfären medför risker för jordens<br />
klimat och växtlighet på lång sikt. Svavelföroreningar från förbränning<br />
har medfört att ca 10 000 sjöar i vårt land är förstörda eller på väg att<br />
bli förstörda genom försurning. Tungmetaller är ett annat allvarligt problem<br />
vid förbränning. Kadmium lagras i marken och når så småningom<br />
människans njurar. Blyets negativa inverkan på människor och natur<br />
har diskuterats intensivt under det senaste året. Vissa kolväten som<br />
också sprids vid förbränning av fossila bränslen är cancerframkallande<br />
och orsakar ärftliga skador.</p>
<p>En hård dom kommer i framtiden att falla över dagens generation<br />
politiker om inte ansträngningarna att förbättra miljön — bl. a. genom<br />
sträng hushållning — intensifieras. Dagens oljeförbränning kommer<br />
att visa sig i 1990-talets sjukdomsstatistik.</p>
<p>Minska oljeberoendet</p>
<p>Starka samhällsintressen talar därmed för att vårt land måste frigöra<br />
sig från det stora oljeberoendet. Detta är den absolut viktigaste uppgiften<br />
för svensk energipolitik. Också den tredje världens krav på en<br />
tryggad försörjning med relativt billig olja gör ansträngningarna att<br />
bryta det stora oljeberoendet till en förpliktande internationell uppgift.</p>
<p>Det finns i princip två vägar att minska oljeberoendet i den svenska<br />
energiförsörjningen. Båda möjligheterna måste utnyttjas.</p>
<p>o Hushållning</p>
<p>Den första vägen är en skärpt hushållning med energi. Hushållningsåtgärder<br />
inom bebyggelsen är speciellt viktiga. Ca 50 % av oljan används<br />
till uppvärmning. Om vi också tar hänsyn till att transportbehoven<br />
påverkas starkt av hur bebyggelsen lokaliseras och utformas stiger<br />
den andel av oljeförbrukningen som bebyggelsen påverkar till ca 75 %.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>0 Alternativ till oljan</p>
<p>Den andra vägen är en ersättning av oljan med andra energikällor.<br />
Detta förutsätter en stark satsning på forskning och utveckling av alternativa<br />
energikällor bl. a. för att ersätta olja för uppvärmning. Inom<br />
transportsektorn saknas ännu möjligheter att ersätta oljan med andra<br />
energikällor. Samhället måste anpassas så att ny teknik kan få ett genombrott.</p>
<p>Energihushållning och rättvisa</p>
<p>Liksom kravet att hålla tillbaka energiförbrukningen globalt sett i<br />
första hand gäller de välbärgade länderna måste kravet på en skärpt<br />
hushållning i vårt land främst ställas på dem som har det bäst ställt.</p>
<p>Vi kan komma att ställas inför en situation som kräver betydande<br />
ändringar i livsföringen på grund av problem med energiförsörjningen.</p>
<p>1 en sådan situation kan det bli nödvändigt med restriktiva åtgärder för<br />
att minska energiförbrukningen. De måste utformas så att inte de svagaste<br />
grupperna i samhället drabbas hårdast. Det kan krävas ingrepp<br />
mot energikrävande lyxkonsumtion.</p>
<p>Sekretariatet för framtidsstudier har studerat sambandet mellan energiförbrukning<br />
och privat konsumtion. Om man tar hänsyn till energiinnehållet<br />
också i konsumtionsvaror, finner man att den största delen<br />
av den förbrukade energin används till privat, inhemsk, konsumtion. De<br />
resurser som satsas i privat konsumtion kräver i genomsnitt ca dubbelt<br />
så mycket energi som motsvarande satsning inom den offentliga verksamheten.<br />
Ett samhälle som väljer att i ökad utsträckning satsa resurser<br />
i gemensam verksamhet blir därmed ett energisnålare samhälle än det<br />
som främst uppmuntrar ökad privatkonsumtion. Samtidigt krävs dock<br />
för att genomföra sådana satsningar ett effektivt produktionssystem som<br />
i sin tur förutsätter tillräckligt med energi.</p>
<p>Vidstående figurer visar den privata konsumtionens samband med<br />
energikrävande livsmönster, framför allt för höginkomsttagarna.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:6px;">Energi och livsstil</p>
<p style="margin-left:6px;">Några konstruerade exempel på energianvändning i olika hushåll</p>
</div>
<div class="block ml_7"><p style="margin-left:6px;">stor motorbåt, inrikesflyg, charterresa,<br />
2 bilar, rymligt fritidshus och stor villa</p>
</div>
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_16"><p>/o*o0o0 0</p>
</div>
<div class="block ml_16"><p>OQ O o</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:6px;">mycket kollektivresor,<br />
charter, bil, rymligt<br />
fritidshus och stor<br />
lägenhet</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:6px;">stor, snabb båt på trailer,<br />
mycket bilkörning, småhus</p>
</div>
<div class="block ml_29" />
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:17px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:17px;">If.V-S*.: lill</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">1! Ill l lill</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:6px;">genomsnitt för kollektivtrafik,<br />
gcnomsnittsbil, genomsnittsfritidshus.<br />
gcnomsnittsbostad</p>
</div>
<div class="block ml_34"><p style="margin-left:6px;">I</p>
</div>
<div class="block ml_36"><p style="margin-left:7px;">• C</p>
<p style="margin-left:7px;">.00 Q</p>
<p style="margin-left:7px;">o 0 <•</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p style="margin-left:6px;">sm</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:6px;">kollektivresor med långresor på tåg,<br />
liten bil, litet fritidshus, normal lägenhet</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p style="margin-left:6px;">o% o<br />
o o n</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:6px;">kollektivrcsor, charterresa till Grekland,<br />
normal lägenhet</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:6px;">kollektivresor och litet småhus,<br />
t. ex. ett pensionärspar</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:6px;">kollektivresor och liten lägenhet,<br />
t. ex. ensam pensionär</p>
<p style="margin-left:6px;">o -c S S p</p>
<p style="margin-left:6px;">o ) i i ii | I l i | ■ l i i</p>
</div>
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_51"><p>t OSTAD tlllllll' FRITIDSHUS Ull. £*? tmAUD«EHÉ«THl ^ •gg**'</p>
</div>
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_49" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_48" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Sekretariatet för framtidsstudier har också visat att energiförbrukningen<br />
är direkt proportionell mot hushållens inkomster. Andra undersökningar<br />
bekräftar den bilden. Nedanstående figur redovisar sambanden.</p>
<p>Total energianvändning per hushåll<br />
Beräkningarna är utförda för hushåll med 9 000, 30 000 och 60 000<br />
kr. i disponibel inkomst 1969.</p>
<p>MWh</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3"><p>200</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>150</p>
</div>
<div class="block ml_27"><p>Övrigt</p>
</div>
<div class="block ml_27"><p>Bostad</p>
<p>(inkl. bränsle o.<br />
lyse)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>100</p>
</div>
<div class="block ml_27"><p>Transporter</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>50</p>
</div>
<div class="block ml_27"><p>Mat o. dryck</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>Disponibel</p>
<p>inkomst</p>
<p>exkl.</p>
<p>sparande</p>
</div>
<div class="block ml_9"><p>10.000</p>
</div>
<div class="block ml_29"><p>50.000</p>
</div>
<div class="block ml_34"><p>60.000</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>40.000</p>
</div>
<div class="block ml_14"><p>20.000</p>
</div>
<div class="block ml_19"><p>30.000</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Skattepolitiken har ett starkt samband med de här frågorna. I en<br />
framtid med en skärpt hushållning kan man inte vänta sig att människor<br />
som lever under knappa villkor skall acceptera ytterligare inskränkningar,<br />
om samtidigt ett fåtal ekonomiskt privilegierade tillåts<br />
fortsätta med överflödskonsumtion. Därför måste också skattepolitik,<br />
samhällsplanering och kapitalmarknadens struktur utformas så att höginkomsthushållens<br />
krav på alltmer energikrävande konsumtionsmönster<br />
hålls tillbaka.</p>
<p>Vi socialdemokrater har bl. a. föreslagit förändrade avdragsregler.<br />
Genom att göra avdragen från skatten i stället för från inkomsten blir<br />
avdragen lika mycket värda oavsett inkomst.</p>
<p>Också i andra avseenden krävs ett rättvisare samhälle. De boende i<br />
flerbostadshus måste t. ex. få ett ökat inflytande över fastigheternas förvaltning.<br />
Då kan samtliga medborgare stimuleras till hushållning med<br />
energi och ta ansvar för dessa frågor. Genom ett ökat inflytande i för</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>valtningen kan också de boende i flerbostadshus få en möjlighet att tillgodogöra<br />
sig de ekonomiska vinsterna av ett ökat energisparande.</p>
<p>En skärpt hushållning kräver därmed ett samhälle som i ökad utsträckning<br />
måste slå vakt om grundläggande värden som demokrati och<br />
rättvisa.</p>
<p style="text-align:right;">Utvecklingsprogram för samhällsutbyggnaden</p>
<p>Vi socialdemokrater kräver en samhällsplanering som också tar hänsyn<br />
till behovet av energihushållning. Energianvändning, bostadspolitik<br />
och samhällsplanering är starkt beroende av varandra. Gles bebyggelse<br />
är energikrävande i sig. När avståndet mellan bostäder, arbetsplatser och<br />
servicecentra ökar, blir resorna längre och mer energikrävande. Den<br />
kollektiva trafiken får också allt svårare att hävda sig som ett attraktivt<br />
alternativ till privatbilismen vid en utglesning av bebyggelsen.</p>
<p>En effektiv energihushållning förutsätter därför en helhetssyn och en<br />
samordning av åtgärder inom samhällsplanering, bostadspolitik och trafikpolitik.<br />
Möjligheten att införa nya energikällor, som t. ex. solvärme<br />
för uppvärmning, och att utnyttja spillvärme från industrier och kraftanläggningar<br />
förutsätter också denna helhetssyn.</p>
<p>Som vi framhållit i vår motion (1978/79: 788) om en solidarisk bostadspolitik<br />
måste enligt vår mening ett program för en effektiv energihushållning<br />
samordnas med ett vidare utvecklingsprogram för den framtida<br />
samhällsutbyggnaden. Ett sådant program bör ta sikte på att även<br />
i andra avseenden förbättra bebyggelsemiljöerna, skapa bättre boendemiljö,<br />
handikappanpassning, trafiksanering m. m.</p>
<p>I programmet bör åtgärder för energihushållning samordnas med<br />
andra åtgärder som rör bebyggelsen, t. ex. planer för sanering, stadsförnyelse<br />
och kulturminnesvård.</p>
<p>Programarbetet bör leda fram till hur nya arbetsplatser och bostäder<br />
kan uppföras inom tätorter eller mellan centrum och yttre bostadsområden.<br />
Detta gör det lättare att utnyttja redan gjorda investeringar för<br />
vatten och avlopp, el och fjärrvärme. Samtidigt kan resorna till skolor,<br />
daghem, servicecentra och arbetsplatser förkortas. En väl fungerande<br />
kollektivtrafik kan också organiseras lättare. Alla dessa åtgärder medför<br />
en lägre energiförbrukning genom bl. a. utnyttjande av befintlig<br />
fjärrvärme och kortare resor i kollektiva former.</p>
<p style="text-align:right;">Som vi föreslagit i vår bostadsmotion bör frågan om ett sådant utvecklingsprogram<br />
nu bli föremål för en samlad översyn i en statlig utredning.</p>
<p>Enligt vårt förslag bör som en första åtgärd utredningen i samarbete<br />
med kommunerna kartlägga vilka åtgärder som behöver vidtas för att<br />
få till stånd en inventering och redovisning av tillgången på sådan outnyttjad<br />
byggnadsmark inom tätorterna, som skulle kunna användas för<br />
kommande bostadsbebyggelse eller som grönområden för rekreation och<br />
fritid. I många tätortsområden torde finnas avsevärda outnyttjade mark</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>reserver mellan de äldre och nyare bebyggelsedelarna. Det skulle därmed<br />
bli möjligt att utnyttja redan utbyggda kommunikationer och tekniska<br />
system. I tillskottsbebyggelsen kan inrymmas lokaler för daghem, gemensamhetsbruk,<br />
social och kommersiell service, parkeringsanläggningar<br />
m. m., som kan komplettera brister i existerande bebyggelse.</p>
<p>Utredningen bör som en andra huvuduppgift studera och pröva frågan<br />
om ombyggnadsverksamhetens finansiering även utanför bostadssektorn.<br />
I ombyggnadsverksamheten ingår såväl energisparåtgärder som t. ex.<br />
handikappanpassning, avfallshantering och bostads- och arbetsplatsförbättringar.<br />
Alltför många, både äldre, nyare och planerade bostadsområden,<br />
svarar inte mot de krav som bör ställas i fråga om miljö eller allsidig<br />
hushållningssammansättning. I bostadsområden med sådana brister<br />
är det nödvändigt att få till stånd åtgärder för att förbättra det sociala<br />
livet och minska segregationen. Det gäller framför allt i underförsörjda<br />
flerbostadshusområden. I sådana områden är det enligt vår mening särskilt<br />
angeläget att ombyggnadsåtgärder av olika slag kan samordnas<br />
tidsmässigt och ekonomiskt.</p>
<p>För att åtgärderna för att förbättra bebyggelsemiljöerna skall bli<br />
effektiva med hänsyn till kravet på hushållning med resurserna krävs<br />
en samordnad planering. Den av oss föreslagna utredningen bör därför<br />
också överväga möjligheterna att komplettera kommunernas bostadsbyggnadsprogram<br />
med program för den totala bebyggelseutvecklingen.<br />
Dessa program bör läggas till grund för ett långsiktigt ”nationellt miljöutvecklingsprogram”.<br />
Därvid bör givetvis hänsyn tas till uppgifterna i<br />
kommunernas ekonomiska långtidsplanering (KELP), den regionala<br />
trafikplaneringen, länsplanerna och den fysiska riksplaneringen.</p>
<p>Det blir på grund av ett sådant program som den statliga finansieringsplanen<br />
bör byggas upp och inbegripa den erforderliga kapitalförsörjningen<br />
till energihushållningsåtgärder.</p>
<p>Enligt vår mening är det också angeläget att de krav som energihushållningen<br />
ställer beaktas i den pågående översynen av plan- och byggnadslagstiftningen.</p>
<p>Riksdagen bör ge regeringen till känna vad vi anfört dels beträffande<br />
utredning rörande ett utvecklingsprogram för den framtida samhällsutbyggnaden,<br />
dels beträffande översynen av plan- och byggnadslagstiftningen.</p>
<p>Ökat kommunalt ansvar</p>
<p>Denna helhetssyn på energihushållningen som vi redovisat i det föregående<br />
förutsätter ett ökat kommunalt ansvar. Endast genom en utvidgad<br />
kommunal energiplanering kan åtgärder inom samhällsplanering,<br />
bostadspolitik och trafikförsörjning samordnas. Då kan gjorda investeringar<br />
utnyttjas, och man kan ta hänsyn till lokala förutsättningar.</p>
<p>Om samhällets resurser skall utnyttjas effektivt måste i första hand</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>de åtgärder som ger bäst spareffekt komma till stånd. Det gäller också<br />
möjligheten att utnyttja spillvärme för uppvärmningsändamål. På vissa<br />
platser kan detta vara ett gott alternativ till investeringar för energihushållning<br />
i bostäder och lokaler. På sikt kan också solvärme användas i<br />
fjärrvärmesystemen.</p>
<p>Kommunernas energiplanering bör ha till syfte att kartlägga vilka<br />
områden och byggnader som i första hand bör komma i fråga för energisparande<br />
åtgärder. Det är naturligt att också samordna de åtgärderna<br />
med andra insatser som rör bebyggelsen, t. ex. planer för bostadssanering,<br />
stadsförnyelse och kulturminnesvård.</p>
<p>Genom en bättre samordning mellan den kommunala energiplaneringen<br />
och lokaliseringen av industrier kan också möjligheterna att utnyttja<br />
spillvärme öka.</p>
<p>Om den effektivare energihushållningen skall kunna bli verklighet<br />
är två förändringar nödvändiga. För det första måste kommunerna få<br />
rätten att göra en besiktning och inspektion av byggnadernas energihushållning.<br />
Det är en förutsättning för att kommunerna skall kunna göra<br />
en bedömning av var de effektivaste åtgärderna kan sättas in. För det<br />
andra måste kommunerna få det avgörande inflytandet över energisparstödets<br />
användning. Då kan kommunen efter kartläggningen styra stödet<br />
till de områden och byggnader där det ger bäst effekt.</p>
<p>Riksdagen bör ge regeringen till känna vad vi anfört beträffande ökat<br />
kommunalt ansvar för energihushållningen.</p>
<p>Trafik och industrier</p>
<p>Kraftfulla insatser krävs för att minska energiförbrukningen för resor<br />
och transporter. Kollektivtrafiken måste få ökade resurser. Kvaliteten<br />
måste höjas genom ökad turtäthet, bättre bekvämlighet och framkomlighet.<br />
Bilarnas energiförbrukning måste minska genom teknisk utveckling.</p>
<p>Också hushållningen inom industrin måste skärpas. Det kan ske genom<br />
ökat stöd till prototyper och demonstrationsanläggningar, information<br />
och rådgivning med speciell inriktning på små och medelstora företag.<br />
Samhällets möjligheter att kontrollera etablering och lokalisering av<br />
energikrävande industrier bör också förbättras.</p>
<p>En effektiv energihushållning i industrin förutsätter en hög investeringstakt.<br />
Då kan ny energisnål teknik installeras i samband med ny- och<br />
tillbyggnad av lokalerna och inköp av nya maskiner.</p>
<p>Regeringens proposition 1978/79: 115 om energihushållning i bebyggelsen<br />
innebär att målsättningen för energihushållning också i fortsättningen<br />
kommer att vara hög.</p>
<p>Det är nödvändigt. Propositionen innebär också ett erkännande av att<br />
socialdemokratins tidigare krav om utvärdering av dagens energisparstöd<br />
och behovet av effektivare styrmedel har varit berättigade. Genom trepartiregeringens<br />
handlingsförlamning och den borgerliga riksdagsmajo</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79:2413</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>ritetens vägran att stödja socialdemokratiska krav om utvärdering och<br />
effektivare styrmedel har dyrbar tid gått förlorad. Vi hälsar med tillfredsställelse<br />
att regeringen nu är beredd att skärpa hushållningen för<br />
att den målsättning som bestämdes redan 1975 skall kunna bli verklighet.</p>
<p>Propositionen slår fast den viktiga principen att de åtgärder som ger<br />
de effektivaste besparingarna skall prioriteras. En större satsning på sparinsatser<br />
i flerfamiljshus ställs i utsikt. Tillsammans med förslagen om att<br />
minska stödet till kostnadskrävande — men ineffektiva — åtgärder i<br />
småhusen kan regeringsförslaget ge en bättre fördelning mellan olika<br />
boendeformer.</p>
<p>Propositionen öppnar vidare möjlighet för de kommuner som vill att<br />
göra en besiktning av bostadsområden och byggnader. Kommunerna får<br />
också möjlighet att avstyrka energisparstöd till byggnader där investeringar<br />
i energihushållningen skulle stå i strid med kommunens riktlinjer<br />
i energiplaneringen. Förslagen om ökat och mer långsiktigt stöd till<br />
kommunernas information hälsar vi också med tillfredsställelse. Likaså<br />
tillstyrker vi att den s. k. delegationen för energihushållning i befintlig<br />
bebyggelse omformas så att den får en parlamentarisk förankring.</p>
<p>En brist i propositionen är att bostadsministern inte gör något som<br />
helst försök att beräkna ombyggnadstakten i det svenska beståndet av<br />
bostäder och lokaler. En sådan beräkning är en förutsättning för att<br />
ekonomiska beräkningar om energihushållningen skall kunna göras. En<br />
effektiv energihushållning till rimligt pris förutsätter att hushållningsåtgärder<br />
kombineras med ombyggnad.</p>
<p>Inom ramen för delegationens arbete kommer vi att verka för allt<br />
effektivare hushållningsåtgärder. Vi förutsätter att regeringen också tar<br />
initiativ till att samtliga förändringar av energisparstödet behandlas i<br />
delegationen innan förändringen genomförs. Vi finner därför ingen anledning<br />
att detaljgranska alla regeringsförslagen. Men på några punkter<br />
vill vi redan nu markera våra ståndpunkter.</p>
<p>Regeringen tänker också tillkalla en särskild utredare för att skyndsamt<br />
utreda frågan om individuell mätning och debitering av energi<br />
för uppvärmning och tappvarmvattenberedning. Vi förutsätter att utredaren<br />
i det arbetet tar hänsyn till fördelningspolitiska effekter av olika<br />
förslag samt lämnar förslag om hur information m. m. om tillgänglig<br />
teknik, som är en förutsättning för bättre hushållning, skall kunna spridas<br />
till de boende. Vi vill också påpeka att en förutsättning för att mätning<br />
skall kunna leda till någon som helst effekt är att en fungerande<br />
reglerteknik för uppvärmning och ventilation finns inom lägenheten.<br />
Dessutom bör möjligheten att installera varmvattensnål utrustning studeras.<br />
Frågan om vem som skall bära kostnaderna för dessa nödvändiga<br />
installationer bör också belysas samt det ekonomiska utbytet av åtgärderna.<br />
Det är också väsentligt att utredaren belyser om inte en teknisk<br />
förnyelse, information, utbildning och justering av systemen är ett bättre</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>17</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>alternativ än individuell mätning. Speciellt viktig är denna fråga för<br />
stora boendekollektiv. Dessa borde själva få fatta beslut om denna avvägning.</p>
<p>Vi anser också att planverkets förslag om ansvarig arbetsledare bör<br />
kunna behandlas positivt av delegationen för energihushållning. Vi ser<br />
detta förslag från planverket som ett av flera viktiga steg mot en effektivare<br />
hushållning. Därigenom får samhället en ny möjlighet att kontrollera<br />
att hushållningsåtgärdema genomförs effektivt.</p>
<p>Delegationen bör självfallet delta i arbetet med att utforma ett system<br />
för finansieringen av energisparandet. Vi socialdemokrater har i andra<br />
sammanhang gett uttryck för vår grundinställning i dessa frågor.</p>
<p>Vi utgår ifrån att delegationen får möjlighet att lämna sina synpunkter<br />
på den kommande reformeringen av bygg- och planlagstiftningen,<br />
så att energihushållningsaspekten beaktas.</p>
<p>Fakta har framkommit som tyder på att i vissa hustyper skulle långtgående<br />
isoleringsåtgärder kunna medföra hälsorisker. Det gäller t. ex.<br />
vid höga halter av radongas. Det är väsentligt att klarlägga i vilka hus<br />
sådana risker föreligger och att vidta åtgärder för att motverka dessa<br />
risker. Det är angeläget att sådana åtgärder vidtas utan ytterligare tidsfördröjning,<br />
och detta bör vara en av delegationens första uppgifter.</p>
<p>Vi utgår också ifrån att delegationen kommer att få påverka den<br />
aviserade nya energihushållningslagen.</p>
<p>Inom ramen för delegationens arbete kommer vi socialdemokrater<br />
att lämna förslag om ökat stöd till förvaltningsåtgärder. De har visat sig<br />
vara billiga och effektiva. Vidare kommer vi att ta initiativ till en kraftig<br />
ökning av utbildningen på alla nivåer. Det gäller t. ex. utbildningen av<br />
byggnadsarbetare för genomförande av hushållningsprogrammet, driftteknisk<br />
utbildning i gymnasieskolan, högskoleutbildning för driftpersonal<br />
och vidareutbildning för redan anställd personal som t. ex. fastighetsskötare<br />
och kommunanställda. Vi kommer även att ta initiativ till<br />
utbildning för energitekniker och energiplanerare för medverkan i kommunernas<br />
starkt utvidgade uppgifter. Det är en nödvändig förutsättning<br />
för att framför allt kommunerna skall få en möjlighet att ta ett allt<br />
större ansvar i energiplaneringen.</p>
<p>Vi kommer också att verka för att en omfattande försöksverksamhet<br />
med en utvidgad energiplanering kommer till stånd i några kommuner.<br />
Sådan försöksverksamhet skulle kunna ge nödvändiga erfarenheter och<br />
ge lösningar på många praktiska problem. Statligt stöd bör självfallet<br />
utgå till denna försöksverksamhet.</p>
<p>En viktig uppgift för delegationen anser vi bör vara att samordna de<br />
otaliga utredningar beträffande hushållning inom bebyggelsen som aviseras<br />
i propositionen.</p>
<p>Slutligen anser vi att delegationen för energihushållning bör få i uppdrag<br />
att i god tid inför nästa energipolitiska beslut redovisa de samhälls</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>18</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>ekonomiska konsekvenserna m. m. av en varaktig icke-tillväxt i energianvändningen<br />
i linje med energikommissionens förslag. Riksdagen bör<br />
ge regeringen till känna vad vi anfört beträffande inriktningen av arbetet<br />
inom delegationen för energihushållning.</p>
<p>I propositionen 1978/79: 115 om energipolitiken lämnar regeringen<br />
också förslag om energihushållningen inom industrin.</p>
<p>I propositionen 1978/79: 99 om trafikpolitiken m. m., kap. 8, lämnas<br />
förslag om energihushållningen inom transportområdet.</p>
<p>De konkreta förslagen i de båda propositionerna ligger väl i linje med<br />
socialdemokratins syn på dessa frågor.</p>
<p>Men vi tvingas konstatera att inte heller i den trafikpolitiska propositionen<br />
föreslås sådana åtgärder som tyder på att regeringen ser med allvar<br />
på sambandet mellan energihushållningen och den totala samhällsplaneringen.</p>
<p>Vi har tidigare föreslagit en utredning om ett utvecklingsprogram för<br />
den framtida samhällsutbyggnaden. Detta program kommer att behandla<br />
åtgärder för trafikförsörjningen. En effektiv energihushållning förutsätter<br />
bl. a. en ökad användning av kollektiva transportmedel.</p>
<p>I propositionen föreslår också regeringen att informationen om ekonomitrimning<br />
bör förstärkas. Vi delar den synen. Men vi anser att ansträngningarna<br />
för att förbättra bilarnas bränsleekonomi bör öka ytterligare.<br />
Detta kan ske genom att bilarna energibesiktigas i samband med<br />
den ordinarie besiktningen. Under ett övergångsskede bör denna besiktning<br />
endast ses som information till bilägaren. Men systemet bör efter<br />
hand utvecklas och normer för högsta specifika energiförbrukning fastställas<br />
för olika modeller. Detta leder i praktiken till en obligatorisk<br />
ekonomitrimning i takt med att bilverkstädernas resurser byggs ut.</p>
<p>Översynen av skatterna för elfordon bör snarast komma till stånd.</p>
<p>En utredning om möjligheterna att ge statsbidrag till fasta investeringar<br />
för eldrivna bussar bör också göras skyndsamt.</p>
<p>En tryggad bränsle- och värmeförsörjning</p>
<p>Att bryta det stora oljeberoendet är den absolut viktigaste uppgiften<br />
för svensk energipolitik. Därför fordras en skärpt hushållning. Samtidigt<br />
måste oljan successivt ersättas med andra bränslen.</p>
<p>Solvärme</p>
<p>Solenergi i olika former framstår på sikt som ett attraktivt alternativ<br />
till oljan. Men stora insatser måste göras av samhället för att solalternativet<br />
skall kunna få ett genombrott. Forskning och utveckling måste<br />
intensifieras. Lagringens problem måste lösas. Teknikutvecklingen bör<br />
mer inriktas på kollektiva boendeformer. Kommunerna måste i sin</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>19</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>energiplanering ta hänsyn bl. a. till markbehov för solfångare m. m.<br />
Låneregler och byggnormer måste förändras för att underlätta ett genombrott<br />
för den nya tekniken. Vi hälsar med tillfredsställelse att regeringen<br />
nu aviserar en utredning om energisektorns organisation.</p>
<p style="margin-left:3px;">Spillvärme</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är väsentligt att spillvärme från existerande kärnkraftverk också<br />
utnyttjas för bostads- och lokaluppvärmning i storstäderna, i all den utsträckning<br />
det är ekonomiskt möjligt. Detta är dessutom ett uppvärmningsaltemativ<br />
som inte innebär några belastningar på miljön. Hetvattenledningarna<br />
bör förläggas och utformas så att de också kan användas<br />
för att ta till vara spillvärmen från t. ex. kraftvärmeverk eldade<br />
med fasta bränslen. Investeringarna i dessa ledningar blir därmed en<br />
tillgång för det svenska samhället också på längre sikt.</p>
<p style="margin-left:3px;">Fjärrvärme</p>
<p style="margin-left:3px;">För att kunna använda solvärme och spillvärme måste våra samhällen<br />
förses med ett nät av ledningar för transport av värme. Kommunernas<br />
utbyggnad av fjärrvärmeanläggningar bör främjas bl. a. genom förbättrade<br />
finansieringsvillkor.</p>
<p style="margin-left:3px;">En successiv övergång till s. k. lågtemperatursystem bör genomföras<br />
i kommunerna. Detta gör det lättare att utnyttja spillvärmetillgångarna<br />
effektivt och att i framtiden använda ny teknik, som t. ex. solvärme.<br />
Vidare bör spillvärme från industriella processer utnyttjas systematiskt.<br />
Möjligheten att utnyttja spillvärme bör beaktas vid lokalisering av nya<br />
industrier.</p>
<p style="margin-left:3px;">Oljeförsörjningen</p>
<p style="margin-left:3px;">Även om hushållningsåtgärderna blir framgångsrika, nya energikällor<br />
utvecklas och en import av kol och naturgas kommer till stånd är vi<br />
ändå beroende av olja långt in i nästa sekel.</p>
<p style="margin-left:3px;">Den oljeimport vi behöver måste därför säkras, bl. a. genom ökat stöd<br />
till prospektering och ansträngningar för att skapa en trygg och långsiktig<br />
försörjning. Också behovet av en svensk raffinaderikapacitet<br />
måste tryggas.</p>
<p style="margin-left:3px;">Naturgas</p>
<p style="margin-left:3px;">Naturgasen är skonsammare mot miljön än t. ex. olja och kol. En<br />
introduktion av naturgas skulle kunna förbättra produkternas kvalitet<br />
inom t. ex. stålindustrin och den kemiska industrin. Beslut om gasimport<br />
genom rörledningar och genom transport i flytande form med<br />
fartyg (s. k. LNG-gas) skulle kunna innebära en ökning av sysselsättningen<br />
inom delar av den svenska industrin.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>20</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Nordiskt samarbete</p>
<p>Våra strävanden att träffa överenskommelser med Norge om ett samarbete<br />
på olje- och gasområdet i anslutning till ett allmänt energi- och<br />
industripolitiskt samarbete måste fortsätta. Olje- och gasfyndigheter i<br />
Danmark öppnar också lovande perspektiv för ett vidgat nordiskt samarbete<br />
inom energiområdet.</p>
<p>Regeringens förslag om den framtida bränsle- och värmeförsörjningen<br />
ligger väl i linje med socialdemokratins uppfattning. Vi socialdemokrater<br />
kommer inom ramen för delegationen för solvärme och bränslen som<br />
kan ersätta olja att konstruktivt arbeta för att projektet Sol 85 skall<br />
bli framgångsrikt. Vi vill speciellt betona att samhället också bör ta ett<br />
ansvar för att produktionen av nya alternativ stimuleras genom industripolitiska<br />
insatser. Vi utgår ifrån att också dessa frågor kommer att<br />
behandlas inom projektet.</p>
<p>Vi delar regeringens uppfattning att de båda nu aktuella avtalen om<br />
gasimport inte bör ligga till grund för svensk gasförsörjning. Det är<br />
emellertid viktigt att behålla möjligheten att i framtiden använda gas i<br />
det svenska energisystemet. Fyndighetema i Danmark och Norge kan<br />
öppna intressanta perspektiv. Ett framtida nordiskt samarbete på gasområdet<br />
kan eventuellt kompletteras med import av flytande gas.</p>
<p>Regeringens förslag om att utnyttja spillvärme från kärnkraftverken<br />
ansluter vi oss också till. Detta gäller även de förbättrade möjligheterna<br />
till finansiering av fjärrvärme.</p>
<p>Åtgärdsförslagen inom oljeområdet och de förhandlingar bl. a. med<br />
OK som utlovas kan också öppna möjligheten till en tryggare oljeförsörjning.</p>
<p>Vi upprepar de krav som vi tidigare fört fram i våra miljömotioner<br />
om åtgärder för att minska utsläppen av svavelföroreningar. De innebär<br />
att all användning av eldningsolja med högre svavelhalt än 1 %<br />
skall vara förbjuden i hela landet fr. o. m. den 1 oktober 1984 samt att<br />
detta för Uppsala län, Västmanlands län, Kopparbergs län och Gävleborgs<br />
län skall gälla redan fr. o. m. den 1 oktober 1981. Därutöver är<br />
det nödvändigt att regeringen undersöker förhållandena när det gäller<br />
industriutsläpp och vidtar nödvändiga åtgärder för att uppnå den halvering<br />
av utsläppen som är en förutsättning för att svaveldioxidutsläppen<br />
1985 skall minskas till den nivå de hade i början av 1950-talet. Det är<br />
också nödvändigt att regeringen fortsätter det arbete som den socialdemokratiska<br />
regeringen påbörjade, dels genom att i olika internationella<br />
organisationer aktivt verka för att få till stånd en begränsning av<br />
svavelutsläppen, dels genom direkta hänvändelser till de länder som<br />
svarar för de största utsläppen, för att den vägen söka nå överenskommelser<br />
om utsläppsbegränsning.</p>
<p>När det gäller transportområdet vill vi upprepa vårt flera gånger<br />
tidigare framförda motionskrav att ett åtgärdsprogram mot förorening</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>21</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>arna från motorfordon upprättas. Det skulle bl. a. innebära gränsvärden<br />
för föroreningar från bilavgaser i utomhusluften samt en tidsplan för<br />
övergång till helt blyfri bensin.</p>
<p>När det gäller blyhalten i bensinen krävde vi i vår miljömotion till<br />
föregående riksmöte att den skulle sänkas till 0,15 gram/liter fr. o. m.<br />
den 1 januari 1979. Riksdagsmajoriteten avslog detta krav. Regeringen<br />
har sedermera beslutat genomföra sänkningen fr. o. m. den 1 januari<br />
1980. Vi beklagar att regeringen inte följde vårt förslag. Då hade blyhalten<br />
i miljön kunnat minskas snabbare.</p>
<p>Priset på olja har stigit snabbt under de senaste åren. Den främsta<br />
orsaken härtill är medvetna åtgärder från de oljeproducerande ländernas<br />
sida. Prishöjningarna har varit av en sådan omfattning att de inte kunnat<br />
undgå att sätta djupa spår i världsekonomin. För de enskilda hushållen<br />
har de lett till kraftigt stegrade levnadsomkostnader.</p>
<p>Vid OPEC:s möte i Genéve i mars månad 1979 beslöts om ytterligare<br />
kraftiga höjningar av priset på olja. Redan detta leder till ytterligare<br />
prishöjningar med allvarliga effekter för den enskilde. Vi kan inte finna<br />
att det är rimligt att i detta läge ytterligare driva kostnaderna för t. ex.<br />
hyresgäster och villaägare i höjden genom en höjning av oljeskatten.</p>
<p>En tryggad elkraftsförsörjning</p>
<p>Elektrisk ström är en energiform med betydande fördelar. Det är en<br />
ren och högvärdig ”energibärare” som kan användas för många olika<br />
ändamål. Den kan också produceras från olika energikällor. Flertalet<br />
av de alternativa energikällor som vi hoppas på för framtiden kan användas<br />
för att ge elkraft.</p>
<p>En livskraftig industri fordrar säker tillförsel av elektrisk kraft. En<br />
brist på elkraft kan få långtgående effekter för näringslivet och samhället<br />
i övrigt.</p>
<p>Planeringen bör därför grundas på optimistiska antaganden om produktionsutvecklingen<br />
— en utveckling som gör det möjligt att tillgodose<br />
angelägna behov inom den offentliga sektom, ett ökat bostadsbyggande<br />
och ombyggnad i befintlig bebyggelse, förbättrad arbetsmiljö osv. Planeringen<br />
bör utformas så att vi får så stor handlingsfrihet som möjligt vid<br />
framtida energibeslut. På sikt hoppas vi att de alternativa och framför<br />
allt de förnyelsebara energikällorna skall kunna ge bidrag till elförsörjningen.<br />
Tillsvidare står ett begränsat antal möjligheter tillbuds: vattenkraft,<br />
kärnkraft och fossilbaserad kraft.</p>
<p>Vattenkraften svarar redan för större delen av den svenska kraftförsörjningen.<br />
Den fortsatta vattenkraftsutbyggnaden måste ta hänsyn till<br />
att outbyggda vattendrag representerar viktiga miljövärden. Men samtidigt<br />
är vattenkraften en ren, inhemsk och kontinuerlig energikälla<br />
som i stor utsträckning kan utnyttjas till låga kostnader. En viss ytter</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>22</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>ligare utbyggnad är därför angelägen. För att kunna bevara större områden<br />
orörda är ett fåtal ingrepp i större älvar att föredra framför ett<br />
stort antal ingrepp i mindre vattendrag. Möjligheterna att modernisera<br />
och utnyttja små äldre vattenkraftverk bör också tas till vara.</p>
<p>Målsättningen i 1975 års program om att uppnå en utbyggnad av<br />
5 TWh fram till 1985 kommer inte att kunna uppnås. Vattenkraften<br />
kommer därför vid denna tidpunkt att svara för en mindre del av elkraftsförsörjningen<br />
än beräknat. Begränsningen av vattenkraftsutbyggnaden<br />
leder samtidigt till att Vattenfalls kapacitet att genomföra sådana<br />
uppdrag kan komma att utarmas.</p>
<p>Det är mot denna bakgrund socialdemokraterna hävdat att en utbyggnad<br />
av Kalix älv borde komma till stånd. Vi anser att det hade<br />
varit rimligt att riksdagen i samband med årets energipolitiska beslut<br />
gett Vattenfallsverket i uppdrag att projektera en utbyggnad av denna<br />
älv. Därigenom skulle man fått tillgång till fakta om vad en utbyggnad<br />
skulle innebära i fråga om krafttillskott, miljö, sysselsättning och ekonomisk<br />
stimulans för Norrbotten. I nuvarande parlamentariska läge,<br />
där de övriga partierna går emot projektering, finner vi det emellertid<br />
inte meningsfullt att aktualisera denna fråga.</p>
<p>När det gäller fossilbaserad kraft är en viktig målsättning att minska<br />
vårt beroende av olja. Några nya oljekondenskraftverk bör därför inte<br />
uppföras. Möjligheten att utnyttja även andra bränslen i nu oljebaserade<br />
kraftanläggningar bör beaktas. Kommunernas möjligheter att finansiera<br />
utbyggnad av kraftvärmeanläggningar bör förbättras. Propositionens<br />
förslag i detta avseende hälsar vi med tillfredsställelse.</p>
<p>När det gäller utbyggnad av kärnkraft var läget 1976 det att fem<br />
reaktorer var tagna i drift. Den sjätte var färdig för laddning. Reaktorerna<br />
sju t. o. m. tio var under produktion, och ytterligare två reaktorer,<br />
dvs. nummer elva och tolv, befann sig ”på ritbordet”.</p>
<p>Under den borgerliga regeringens tid startades den sjätte reaktorn.<br />
Produktionen av reaktorerna sju t. o. m. tio gick planenligt vidare.<br />
Reaktorerna elva och tolv lämnade ritbordet, och produktionen påbörjades.<br />
Nu är såväl den sjunde som den åttonde reaktorn klar för start.<br />
Arbetet med de övriga reaktorerna har fortskridit. T. o. m. för den<br />
tolfte reaktorn är reaktortanken färdig till 70 %. Värmeväxlare, reaktordelar<br />
m. m. är färdiga till 70—90 %. Under den borgerliga trepartiregeringen<br />
har i realiteten närmare 5 000 milj. kr. av den totala kostnaden<br />
om 9 000 milj. kr. bundits genom de arbeten sorn satts i gång med<br />
reaktorerna elva och tolv. Vi måste därför utgå från att den borgerliga<br />
trepartiregeringens avsikt var att reaktorerna skulle tas i bruk.</p>
<p>Vi anser i likhet med vad som framförts i propositionen att man f. n.<br />
varken bör avveckla kärnkraften eller binda sig vid kärnkraften genom<br />
en större ökning av kärnenergiverksamheten i Sverige. Kärnkraftsprogrammet<br />
bör begränsas till tolv reaktorer. Någon utbyggnad därutöver<br />
bör inte komma i fråga.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>23</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Alla beslut om upparbetnings- och anrikningsanläggningar bör avvisas<br />
i avvaktan på internationella överenskommelser i syfte att begränsa<br />
risken för kärnvapenspridning. Någon upparbetning utomlands<br />
av svenskt använt kärnbränsle bör inte heller ske nu. Redan ingångna<br />
avtal måste däremot givetvis respekteras. Någon slutförvaring av högaktivt<br />
avfall blir inte aktuell för Sveriges del före år 2000. Däremot behövs<br />
redan nu beslut om ett centrallager. Detta krav har tidigare framförts<br />
från socialdemokratisk sida, och vi noterar med tillfredsställelse att<br />
regeringen fattat beslut i denna fråga. Det arbete som utförts av kraftindustrins<br />
kämbränslesäkerhetsprojekt bör fullföljas under samhällets<br />
ledning. Samhället bör ha ett huvudansvar för samtliga frågor som hör<br />
samman med slutförvaring av utbränt kärnbränsle. Kostnaderna bör<br />
åvila kraftindustrin.</p>
<p>Mot bakgrund av den internationella energisituationen och för att i<br />
första hand trygga försörjningen av bränsle till de beslutade lättvattenreaktorerna<br />
bör vi ta till vara de möjligheter till uranbrytning som finns<br />
i vårt land. Detta bör ske under största möjliga hänsyn till natur och<br />
miljö. Vi delar således den i propositionen framförda positiva inställningen<br />
till såväl uranprospektering som användning av brytvärda uranförekomster.</p>
<p>Uran är dock bara en del av de rika skifferfyndigheterna i vårt land.<br />
Forskningen bör inriktas på det samlade användningsområdet för de<br />
svenska alunskiffertillgångarna. Vi noterar att det från socialdemokraterna<br />
tidigare framförda kravet om en utredning om de svenska skiffertillgångarna<br />
nu tillgodoses.</p>
<p>Vi bör aktivt delta i det internationella samarbetet för hårdare kontroll<br />
av fredlig användning av kärnkraft liksom i det tvååriga INFCE-program<br />
{det internationella programmet för bedömning av kärnkraftscykeln)<br />
sorn inleddes i november 1977 med deltagande av 40 i- och u-länder.<br />
Sverige bör verka för en internationell konvention med skyddsbestämmelser<br />
för transporter av anrikat uran.</p>
<p>Kol kan i princip utnyttjas för att ersätta olja som bränsle i kraftvärmeverk.<br />
Därigenom kan importberoendet spridas.</p>
<p>Mycket talar dock för att priset på kol kommer att öka på samma sätt<br />
som oljepriset, om än med någon eftersläpning. Mot användning av kol<br />
talar framför allt de allvarliga miljö- och hälsoeffekterna. Vid förbränning<br />
av kol bildas svavelföreningar som försurar sjöar och marker, giftiga<br />
tungmetaller som kvicksilver och kadmium, vilka lagras upp i naturen<br />
och kan ge höga halter i livsmedel under många generationer<br />
framåt, giftiga kväveoxider samt cancerframkallande kolväten, t. ex.<br />
benspyren. Nya forskningsresultat tyder på att 10—100 gånger mer av<br />
cancerframkallande kolväten släpps ut än man tidigare uppskattat. Vid<br />
förbränningen bildas också koldioxid som kan påverka klimatet. De<br />
mycket stora mängder aska som produceras innehåller gifter och måste</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>24</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>förvaras avskilda från naturen. Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete<br />
för att ta fram bättre teknik, t. ex. s. k. virvelbädd, olika typer av<br />
filter och avsvavling av rökgaserna. Omvandling av kolet till gas eller<br />
vätska redan vid brytningen är också lovande möjligheter. Flertalet av<br />
dessa metoder är dock ännu inte praktiskt tillämpbara. Man har heller<br />
inte funnit någon metod för att ta bort kvicksilver eller cancerframkallande<br />
kolväten.</p>
<p>Vi anser mot denna bakgrund att stor försiktighet bör iakttas vid<br />
en eventuell satsning på kol och att hårda miljökrav bör ställas vid användning<br />
av kol för energiproduktion. Vi bör så länge som möjligt avvakta<br />
den tekniska utveckling som pågår utomlands och även inom<br />
landet stimulera forskning och utveckling för att ta fram ny förbrännings-<br />
och reningsteknik. Snabba beslut som innebär att vi investerar i<br />
redan föråldrad teknik måste undvikas.</p>
<p>Kraftvärmeverk uppförs vanligen i tätorter. När det gäller koleldade<br />
kraftvärmeverk torde dock endast större regionala anläggningar kunna<br />
komma i fråga för att göra det ekonomiskt möjligt att utnyttja avancerad<br />
reningsteknik. Mer miljövänlig förbränningsteknik än den konventionella<br />
bör också användas. Koleldade anläggningar bör ej lokaliseras i<br />
eller i anslutning till tätbebyggelse, eftersom det i närheten av anläggningen<br />
blir nedfall av tungmetaller och tyngre polyaromatiska cancerframkallande<br />
ämnen även om höga skorstenar uppförs.</p>
<p>Samhället bör ha ett ägar- och huvudansvar för produktion och<br />
distribution av elektrisk kraft.</p>
<p>Den socialdemokratiska partikongressen 1978 uttalade att leverans<br />
och prissättning av elkraft skall samordnas så att enskilda personer inte<br />
får oskäliga vinster. Detta bör behandlas i den i propositionen aviserade<br />
utredningen om energibeskattningen.</p>
<p>Forskning, utveckling och tillämpning av alternativa energikällor</p>
<p>En kraftfull satsning på forskning och utveckling, både om alternativa<br />
energikällor och om möjligheterna till vidareutveckling av nu använda<br />
energislag, är nödvändig för att skapa handlingsfrihet på längre sikt.</p>
<p>Riksdagen fattade våren 1978 under stor enighet beslut om ett nytt<br />
treårsprogram för forskningen med ökade insatser. För Sveriges del bör<br />
vi koncentrera det fortsatta forsknings- och utvecklingsarbetet på tre<br />
områden: vindkraft, energiskog och annan biomassa samt solenergi för<br />
uppvärmning. Det är angeläget att forskningsinsatserna inom dessa områden<br />
intensifieras. Vi välkomnar de förslag om försöksanläggningar för<br />
torvförbränning och vindkraft som förs fram i propositionen. Framför<br />
allt i fråga om solvärme visar de preliminära forskningsresultaten positiva<br />
resultat när det gäller miljöeffekter och möjligheter att praktiskt<br />
snabbt få fram användbar teknik. Vi är beredda att medverka till att</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>25</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>alla tänkbara åtgärder vidtas för att snabbt få fram tekniska lösningar<br />
som kan utnyttjas i bebyggelsen. Det ökade experimentbyggandet inom<br />
energipolitikens ram kan inte bedrivas enbart som ett led i en teknisk<br />
utveckling. Experiment med hela byggnader och bebyggelseområden<br />
får också en miljömässig och social innebörd oavsett om denna planeras<br />
medvetet eller inte. I linje med våra förslag om att energiåtgärderna<br />
bör sättas in i en vidare miljömässig och social ram — sammanfattade<br />
i miljöpolitiska program — bör också experimentbyggandet breddas<br />
till att på ett medvetet sätt omfatta även miljömässiga och bostadssociala<br />
frågor.</p>
<p>En förstärkning av kommunernas medverkan i planeringen av energianvändningen<br />
och energidistributionen bör underlätta införandet av<br />
såväl solvärme som andra nya energikällor. Samhället har enligt vår<br />
uppfattning, som fastslogs vid den socialdemokratiska partikongressen<br />
1978, ett övergripande ansvar för att forskning, utveckling och praktisk<br />
tillämpning av alternativa energikällor kommer till stånd i all den omfattning<br />
som är nödvändig för att reell handlingsfrihet skall föreligga.<br />
Med samhälle avses då såväl stat som kommun. I vår näringspolitiska<br />
motion utvecklas närmare på vilket sätt utveckling och upphandling av<br />
alternativa energikällor kan stimuleras.</p>
<p>Det är som vi tidigare framhållit angeläget att forskningen om fossila<br />
bränslens miljöeffekter intensifieras. I detta sammanhang bör även<br />
miljö- och hälsoeffekter av metanol som motorbränsle studeras.</p>
<p>Avslutning</p>
<p>Det som gör energipolitiken så viktig är att den har stor betydelse för<br />
utvecklingen på flertalet av samhällets områden — sysselsättning, ekonomi,<br />
näringsliv osv. Därför krävs en medveten och långsiktig planering<br />
av energipolitiken. Det är nödvändigt att nu bryta den handlingsförlamning<br />
som präglat svensk energipolitik sedan regeringsskiftet 1976.<br />
För den näraliggande framtiden är det därför angeläget att riksdagen<br />
snarast fattar de övergripande energipolitiska besluten.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som anförts hemställer vi</p>
<p style="margin-left:46px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en<br />
utredning snarast bör tillsättas för att överväga och lämna förslag<br />
till ett utvecklingsprogram för den framtida samhällsutbyggnaden<br />
enligt vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:46px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad<br />
som i motionen anförts beträffande inriktningen av den pågående<br />
översynen av plan- och byggnadslagstiftningen,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2413</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>26</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:43px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts beträffande ökat kommunalt ansvar för<br />
energihushållningen,</p>
<p style="margin-left:43px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad<br />
som i motionen anförts beträffande inriktningen av arbetet<br />
inom delegationen för energihushållning,</p>
<p style="margin-left:43px;">5. att riksdagen avslår regeringens förslag angående lag om ändring<br />
i lagen (1957:262) om allmän energiskatt i vad avser beskattningen<br />
av mineraloljor.</p>
<p>Stockholm den 29 mars 1979<br />
OLOF PALME (s)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>INGEMUND BENGTSSON (s) ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ERIK ADAMSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p>VALTER KRISTENSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>INGVAR CARLSSON (s)<br />
HANS GUSTAFSSON (s)<br />
BENGT GUSTAVSSON (s)<br />
LILLY HANSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p>ESSEN LINDAHL (s)</p>
<p>LISA MATTSON (s)</p>
<p>THAGE PETERSON (s)<br />
ANNA-GRETA SKANTZ (s)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>LENA HJELM-WALLÉN (s) INGVAR SVANBERG (s)<br />
PAUL JANSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:176px;">NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979 79004J</p>
</div>
</div>
</div>
0OLOF PALMEs1undertecknare0INGEMUND BENGTSSONs2undertecknare0ANNA LISA LEWÉN-ELIASSONs3undertecknare0ERIK ADAMSSONs4undertecknare0VALTER KRISTENSONs5undertecknare0INGVAR CARLSSONs6undertecknare0HANS GUSTAFSSONs7undertecknare0BENGT GUSTAVSSONs8undertecknare0LILLY HANSSONs9undertecknare0ESSEN LINDAHLs10undertecknare0LISA MATTSONs11undertecknare0THAGE PETERSONs12undertecknare0ANNA-GRETA SKANTZs13undertecknare0LENA HJELM-WALLÉNs14undertecknare0INGVAR SVANBERGs15undertecknare0PAUL JANSSONs16undertecknareG2022413av Olof Palme m. fl.mot_197879__2413.pdf901290pdfmed anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitikenhttps://data.riksdagen.se/fil/A58515F3-ACCE-4131-8571-10286D3D5D71