3107295G20224091978/792409motmotMotion 1978/79:2409 av Britta Hammarbacken m. fl.MotionMotion240901979-03-29 00:00:002014-11-04 16:53:572014-11-04 00:00:00med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitikenav Britta Hammarbacken m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G2022409/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G2022409https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022409
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Motion<br />
1978/79: 2409</p>
<p>av Britta Hammarbacken m. fl.</p>
<p>med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken</p>
<p>1 propositionen 1978/79:115 Riktlinjer för energipolitiken behandlas<br />
bl. a. frågan om de svenska skiffrarnas möjligheter att ge basråvaran uran<br />
för kärnkraftsproduktion. Angående de hälso- och miljöproblem som är<br />
förenade med nyttjandet av kärnenergi påpekas: "Vid brytning av uran för<br />
framställning av kärnbränsle sker ingrepp i landskapet. Utsläpp och utläckning<br />
av radioaktiva ämnen och tungmetaller kan också förekomma.-’<br />
Man uttalar även att Sveriges tillgångar av uranhaltiga skiffrar är mycket<br />
stora. Det finns enligt föredragandens uppfattning inte anledning att utesluta<br />
att utvinning av uran ur dessa kan bli aktuell i framtiden i vårt land. De<br />
områden som då i första hand torde komma i fråga gäller de skifferlager<br />
som är belägna i Närke och Västergötland. Föredragande statsråd är dock<br />
medveten om att miljöproblemen och riskerna vid sådan brytning ännu är<br />
otillräckligt utforskade. En särskild utredning med uppgift att från miljövårdssynpunkt<br />
utvärdera den teknik som kan komma att användas aviseras<br />
därför.</p>
<p>Frågan om uranbrytningens risker koncentreras här till de problem som<br />
är förknippade med själva brytningen. Däremot förbigås all annan påverkan,<br />
som kan förutses störa området i vad gäller både fysisk och social<br />
miljö. Eftersom frågan om skifferbrytning enligt vår bedömning måste<br />
vidgas utöver de rent tekniska aspekterna och sättas in i ett betydligt större<br />
sammanhang, finns det starka skäl att understryka dess vidare konsekvenser.</p>
<p>En skifferbrytning i det område som f. n. omfattas av ansökan om<br />
undersökningskoncession, Kvarntorpsområdet i Örebro län, skulle från<br />
denna utgångspunkt innebära att värdefull åkermark går till spillo och att<br />
en kulturtradition bryts i fråga om boende och sysselsättning. Enbart<br />
risken för framtida brytning skapar sociala konsekvenser med oro och<br />
tendens till avfolkning.</p>
<p>Vid en internationell konferens sommaren 1978 förklarade en företrädare<br />
för USA:s kärnkraftsinspektion enligt strålskyddsinstitutets rapport av<br />
den 9 maj 1978, ”att förvaring och stabilisering av lakresterna från uranbrytning<br />
mycket väl kan visa sig bli den svåraste tekniska uppgiften att<br />
lösa när det gäller kärnkraftens avfallsproblem”. Svårigheten att bemästra<br />
störningar i grundvattensflödena och risken för läckage av radongas vid<br />
behandling av skiffer är andra följder med mycket långvariga effekter.</p>
<p>Urantillgången blir intressant endast om kärnkraften prioriteras framför</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2409</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">6</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>andra tillgängliga energiformer. Med hänsyn till detta och till skifferbrytningens<br />
miljökonsekvenser samt till dess sociala effekter bör riksdagen<br />
uttala sig mot skifferbrytning. Detta bör ges regeringen till känna, och<br />
ansökan om undersökningskoncession i vad gäller alunskiffer i Närke bör i<br />
samband härmed avslås av regeringen.</p>
<p>Som en följd av vad som i motionen anförts bör utvecklingen av minireaktorer<br />
för större tätorter avbrytas. Dessa ”Secure”-reaktorer är från<br />
säkerhets-, miljö- och avfallshanteringssynpunkt av samma art som andra<br />
kämreaktorer. Ett stopp för ytterligare utbyggnad av kärnkraft måste<br />
självfallet gälla även minireaktorerna.</p>
<p>Enligt undersökningar som gjorts i andra länder kan arbete och boende i<br />
närheten av eller under högspänningsledningar vara förenat med betydande<br />
obehag och hälsorisker. Vattenfallsverkets planerade utbyggnad av ett<br />
överföringssystem för 800 kV spänning för att förbinda produktionsanläggningar<br />
och större konsumtionsområden i södra och mellersta Sverige bör<br />
avbrytas i avvaktan på att en sådan lednings konsekvenser för miljön har<br />
klarlagts.</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:40px;">att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
vad i motionen anförts beträffande skifferbrytning, ”Secure”reaktorer<br />
— små kärnvärmereaktorer — och 800 kV högspänningsledningar.</p>
<p>Stockholm den 29 mars 1979</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>BRITTA HAMMARBACKEN (c)</p>
<p>ERIK LARSSON (c) GEORG PETTERSSON (c)</p>
</div>
</div>
</div>
0BRITTA HAMMARBACKENc1undertecknare0ERIK LARSSONc2undertecknare0GEORG PETTERSSONc3undertecknareG2022409av Britta Hammarbacken m. fl.mot_197879__2409.pdf81277pdfmed anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitikenhttps://data.riksdagen.se/fil/6DFDD14B-692F-4FA7-8034-C46A65154A99