<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3107294</hangar_id>
 <dok_id>G2022408</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2408</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2408 av Birgitta Hambraeus och Karl Erik Olsson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2408</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-03-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 16:53:56</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken</titel>
 <subtitel>av Birgitta Hambraeus och Karl Erik Olsson</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022408/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022408</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022408</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1978/79:2408&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Birgitta Hambraeus och Karl Erik Olsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiministern säger att energikommissionen visat att sannolikheten&lt;br /&gt; 
för en olycka med stora konsekvenser vid ett kärnkraftverk är mycket liten&lt;br /&gt; 
(bil. 1, s. 70).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är uppenbarligen en feltolkning av energikommissionens slutrapport,&lt;br /&gt;
vilket kanske kan förklaras av det tekniskt invecklade sätt detta&lt;br /&gt; 
avsnitt i rapporten har skrivits på (SOU 1978:49, s. 70ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den reservation som lagts av bl. a. ordföranden i energikommissionens&lt;br /&gt; 
expertgrupp för säkerhet och miljöfrågor anförs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Även de teoretiskt beräknade sannolikheterna (inklusive osäkerheter)&lt;br /&gt; 
som presenterats för kommissionen innebär en betydande sannolikhet för&lt;br /&gt; 
att en härdsmältning skall inträffa i Sverige under den drifttid som planerats&lt;br /&gt;
för de redan byggda kärnkraftsaggregaten. Sannolikheten för en härdsmältning&lt;br /&gt;
är 0,1 -10% under en femtonårsperiod med ett reaktorprogram&lt;br /&gt; 
enligt 1975 års energipolitiska beslut.” (s. 210). Det är att märka att&lt;br /&gt; 
reservationen här baserats på samma siffror och bedömningar som huvudtexten.&lt;br /&gt;
Man har bara uttryckt sig begripligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan energikommissionens slutrapport lämnades har saker hänt som&lt;br /&gt; 
ytterligare visar att det inte går att avfärda sannolikheten för stora olyckor&lt;br /&gt; 
som liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kärnkraftsinspektion har upptäckt att flera åtgärder måste vidtas&lt;br /&gt; 
på de aggregat som är färdigbyggda för att de skall bli säkra. Ringhals 2,&lt;br /&gt; 
som har ungefär samma konstruktion som Ringhals 3, har hittills körts med&lt;br /&gt; 
otillfredsställande nödkylningsmöjligheter. Isoleringen inom reaktorinneslutningen&lt;br /&gt;
är av en otillfredsställande låg kvalitet. Om det skulle inträffa&lt;br /&gt; 
ett rörbrott, skulle denna mineralullsisolering kunna lossna och ramla ned&lt;br /&gt; 
på botten av tanken och täppa till ventiler som behövs för att nödkylssystemet&lt;br /&gt;
skulle fungera. Ett rörbrott på huvudkylsystemet skulle alltså ha&lt;br /&gt; 
inneburit förlust av kylning med härdsmältning som följd, dvs. den värsta&lt;br /&gt; 
tänkbara olyckan, med radiakförgiftning av 1000-tals km2 som befarad&lt;br /&gt; 
konsekvens. Kärnkraftsinspektionen har anmodat Vattenfall att byta till&lt;br /&gt; 
s. k. spegelisolering, vilket innebär att människor måste utföra arbetet i&lt;br /&gt; 
starkt radioaktiv miljö. Man planerar nu att starta Ringhals 3 utan att ha&lt;br /&gt; 
färdigställt bytet av isolering. Den här sortens faktorer finns inte med i&lt;br /&gt; 
några teoretiska beräkningar av sannolikheten för en stor olycka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyligen har massmedia rapporterat om en olycka med fel på kylvattenspumpen&lt;br /&gt;
vid Harrisburgs kärnkraftverk i Pennsylvania, USA. Nödkylsy&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2408&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;stemen fungerar där och har hittills förhindrat en härdsmälta, men enligt&lt;br /&gt; 
uppgift är strålningen inne i kärnkraftverket mellan 100 och 1000 gånger för&lt;br /&gt; 
hög. Detta skulle i det värsta fallet innebära 8 gånger dödlig dos. Radioaktivitet&lt;br /&gt;
läcker också ut i omgivningen. Kraftverket är av samma typ som&lt;br /&gt; 
Ringhals 2 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laddning av Ringhals 3 blir ännu mer otillständig efter denna händelse.&lt;br /&gt; 
Det är uppenbart att energiministern baserar sitt förslag till fortsatta investeringar&lt;br /&gt;
i kärnkraftsutbyggnad på en felaktig tolkning av beslutsunderlag&lt;br /&gt; 
och på ett föråldrat material. Här anförda faktorer bör tas med i övervägandena&lt;br /&gt;
inför folkomröstningskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna om hur mycket radioaktivitet som läckt ut från Harrisburgs&lt;br /&gt; 
kärnkraftverk är osäkra. Frågan om hur mätning av utsläpp kontrolleras är&lt;br /&gt; 
mycket betydelsefull. Ett kärnkraftverk som tagits i drift är en strålkälla&lt;br /&gt; 
ända tills det monterats ned, vilket kan dröja mycket lång tid. Det finns&lt;br /&gt; 
uppenbarligen ett behov av att mätning och kontroll sker genom opartisk&lt;br /&gt; 
instans. Statens strålskyddsinstitut har inte resurser att själv utföra mätningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mängden radioaktivitet i ett kärnkraftverk som varit i drift uppgår till&lt;br /&gt; 
100-tals ton, medan alla andra konstlade strålkällor innehåller några gram.&lt;br /&gt; 
Utsläppspotentialen av radioaktivitet från kärnkraftverk är alltså av en helt&lt;br /&gt; 
annan storleksordning än vid all annan verksamhet inom t. ex. industrin&lt;br /&gt; 
och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strålskyddsnormema, som utfärdas av SSI, är ambitiösa för kärnkraftverken.&lt;br /&gt;
Avgörande är emellertid om det går att säkert kontrollera att&lt;br /&gt; 
företagen lever upp till dem. För närvarande sköts denna kontroll av&lt;br /&gt; 
företagen själva. SSI får rapporter, men har bara resurser att kontrollera&lt;br /&gt; 
att företagen har utrustning och kompetens för arbetet. Omgivningsprov&lt;br /&gt; 
tas också genom företagens försorg och rapporteras till naturvårdsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnkraftskommunema har ett intresse av att kunna försäkra sig om att&lt;br /&gt; 
inte utsläppen blir för höga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strålningen från radioaktivt material, s. k. joniserande strålning, kan inte&lt;br /&gt; 
uppfattas av våra sinnen. Vi kan få en dödlig dos utan att märka någonting&lt;br /&gt; 
när den drabbar oss. Lägre doser som efter flera år kommer att innebära&lt;br /&gt; 
cancer eller kunna ge genetiska skador är helt omöjliga för individen att&lt;br /&gt; 
kunna härleda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en allmänt spridd uppfattning att detta skulle kompenseras av&lt;br /&gt; 
att radioaktivitet till skillnad från andra farliga ämnen skulle vara lätt att&lt;br /&gt; 
mäta med enkla instrument. Denna uppfattning är felaktig. När Oskarshamns&lt;br /&gt;
kommun begärde synpunkter från SSI på en motion om en opartisk&lt;br /&gt; 
kontrollmätning, svarade SSI:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 motsats till motionären vill institutet hävda att sådana preliminära&lt;br /&gt; 
mätningar i praktiken är svåra att genomföra. Svårigheterna uppkommer&lt;br /&gt; 
genom att strålningen från olika radioaktiva ämnen har så varierande&lt;br /&gt; 
egenskaper att en enkel mätning ’i fält’ många gånger kan vara direkt&lt;br /&gt; 
tl Riksdagen 1978179. 3 sami. Nr 2407-2412&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2408&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;missvisande. Materialet som undersökes kan innehålla ett radioaktivt&lt;br /&gt; 
ämne utan att man vid en sådan mätning kan påvisa aktiviteten. Även&lt;br /&gt; 
sättet att genomföra mätningar kan påverka resultatet. Detta innebär att&lt;br /&gt; 
personalen som skulle utföra mätningarna behöver utbildning. Det förväntas&lt;br /&gt;
att svårigheterna blir stora att fortlöpande vidmakthålla personalens&lt;br /&gt; 
kompetens i mätfrågor.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte orimligt att misstänka att företagen kunde ha ett starkt&lt;br /&gt; 
intresse av att försöka dölja utsläpp, och det är därför fel att helt lita på&lt;br /&gt; 
dem när det gäller den praktiska mätningen. Eftersom behovet av mätning&lt;br /&gt; 
av radioaktivitet också kommer att bestå långt efter det kärnkraftverket&lt;br /&gt; 
har tjänat ut och företaget kan ha upphört med sin verksamhet, är det&lt;br /&gt; 
viktigt att mätningskompetens byggs upp inom berörda kommuner. Hälsovårdsnämnderna&lt;br /&gt;
bör åläggas att svara för denna. Kostnaderna bör bestridas&lt;br /&gt;
över statsbudgeten, men kraftföretagen debiteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av ovanstående hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;"&gt;1. att informationen i motionen om sannolikheten för en stor olycka&lt;br /&gt; 
m. m. tas med i övervägandena inför folkomröstningskravet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;"&gt;2. att mätning av radioaktiva utsläpp åläggs hälsovårdsnämnderna i&lt;br /&gt; 
enlighet med vad som anförts i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 29 mars 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;BIRGITTA HAMBRAEUS (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;KARL ERIK OLSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BIRGITTA HAMBRAEUS</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL ERIK OLSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022408</dok_id>
<subtitel>av Birgitta Hambraeus och Karl Erik Olsson</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2408.pdf</filnamn>
<filstorlek>106237</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D6ED7040-2B1D-4218-BA5A-7E74D74EF5D2</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>