3107292 G2022406 1978/79 2406 mot mot Motion 1978/79:2406 av Thorbjörn Fälldin m. fl. Motion Motion 2406 0 1979-03-29 00:00:00 2014-11-04 16:53:54 2014-11-04 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79: 115 om riktlinjer för energipolitiken av Thorbjörn Fälldin m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G2022406/text https://data.riksdagen.se/dokument/G2022406 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022406 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Motion</p> </div> <div class="block ml_41"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_5"><p>1978/79: 2406</p> <p>av Thorbjörn Fälldin m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79: 115 om riktlinjer för<br /> energipolitiken</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Inledning</p> <p>Enligt centerpartiets mening kan kravet på en allsidig välfärd innefattande<br /> såväl goda ekonomiska levnadsbetingelser som en god livsmiljö<br /> bäst tillgodoses i ett decentraliserat samhälle. Energiförsörjningssystemet<br /> måste planeras med denna utgångspunkt. Den koncentrationsinriktade<br /> energipolitik som bedrivits under de senaste decennierna har<br /> på ett avgörande sätt förstärkt övriga centraliseringstendenser i det<br /> moderna samhället och därmed misshushållningen med tillgängliga resurser.</p> <p>För såväl Sverige som andra industriländer har industrialiseringsprocessen<br /> medfört en kraftigt ökad materiell standard för de enskilda människorna.<br /> De flesta i vårt land har genom industrialiseringen fått tillfredsställande<br /> levnadsbetingelser materiellt sett. Samhället har tillförts<br /> ekonomiska resurser för angelägna reformer på olika områden. Målsättningen<br /> med dessa reformer har bl a varit att skapa en likvärdig ekonomiskt<br /> trygg tillvaro och ett större inflytande över den egna livssituationen<br /> för de enskilda människorna. Samhället har vidare fått resurser till<br /> en förbättrad offentlig service m. m.</p> <p>Industrialiseringen har således i dessa hänseenden inneburit en positiv<br /> utveckling för såväl samhälle som individ. Samtidigt har emellertid<br /> industrialiseringsprocessen medfört att koncentrationstendenserna i<br /> samhället kraftigt förstärkts. I Sverige har under det senaste århundradet<br /> en kraftig folkomflyttning ägt rum, vilken medfört en allt större<br /> koncentration av befolkningen till några få storstadsregioner. Inom näringslivet<br /> har koncentrationen förstärkts alltmer ju längre den industriella<br /> utvecklingen fortskridit både vad avser produktionsstruktur och<br /> maktfunktioner. Administrationens tillväxt har även kraftigt bidragit<br /> till befolkningskoncentrationen. Den statliga verksamheten är till stor<br /> del lokaliserad i Stockholmsområdet. De kommunala verksamheterna<br /> har vanligen förlagts till den största orten i länet respektive kommunen.</p> <p>Den ovan beskrivna utvecklingen mot ett alltmer centraliserat samhälle<br /> har varit särskilt markerad under efterkrigstiden, då koncentrationstendenserna<br /> medvetet stimulerats av en politisk majoritet mot centerns<br /> uppfattning. Storskalighet och arbetskraftens geografiska rörlighet<br /> ses som en fortsatt förbättrad ekonomisk standard. Koncentra</p> <p>1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2406</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>tionstanken har varit den bärande idén för samhällsstrukturens utformning.</p> <p>Denna samhällsutveckling har förutsatt en allt starkare exploatering<br /> av tillgängliga råvaruresurser och energikällor med en allt större påverkan<br /> på naturmiljön. Denna exploatering är priset för en starkt ökad<br /> energianvändning per capita. Kraftproduktionen har koncentrerats till<br /> allt större enheter med avancerad teknik och utnyttjande av de kvantitativt<br /> bästa energikällorna medan mindre och enklare former för kraftproduktion<br /> har slagits ut.</p> <p>Från samhällets sida har strävan varit att säkra en obegränsad tillgång<br /> på billig energi utan att samtidigt se till att energin utnyttjades<br /> effektivt. Detta har inneburit att de ändliga energikällorna, i synnerhet<br /> oljan, fått en allt större andel i energiförsörjningen. Under efterkrigstiden<br /> har Sverige — liksom många andra industriländer — dragit på sig<br /> ett mycket stort oljeberoende, vilket i dag är ett stort problem i den<br /> svenska energiförsörjningen. Den enorma oljeanvändningen är ett<br /> exempel på sårbarheten i vår nuvarande försörjningssituation och illustrerar<br /> på vilken bräcklig grund vårt välstånd vilar.</p> <p>De förbättrade materiella levnadsvillkoren innebär att allt fler värdesätter<br /> även andra ting än materiell standard. Man ifrågasätter exploateringen<br /> av miljön och menar att en allsidig välfärd också måste<br /> innefatta en god miljö. Insikten om att all mänsklig verksamhet måste<br /> anpassas till de förutsättningar ekosystemen ger blir allt större. Människan<br /> är för sin överlevnad beroende av att leva i harmoni med jordens<br /> ekosystem av vilket hon är en del. Utnyttjande av råvaruresurser och<br /> energikällor måste därför ske på ett sådant sätt att det inte äventyrar de<br /> funktioner och organismer på vilka ekosystemen är uppbyggda.</p> <p>Kraven på trygghet i en god livsmiljö för alla och ansvaret för kommande<br /> generationer måste enligt centerpartiets mening vara vägledande<br /> för inriktningen av det politiska handlandet och baseras på en ekologiskt<br /> grundad helhetssyn på samspelet mellan människa och miljö.</p> <p>Energisystemets egenskaper och utformning har strategisk betydelse<br /> för samhällsutvecklingen i stort, för sysselsättningsförhållanden, samhällsstruktur<br /> och nationellt oberoende. Formerna för energitillförsel,<br /> distribution och användning har en avgörande inverkan på samhällsstrukturen.<br /> Miljö, säkerhet, trygghet och ekonomi hänger nära samman<br /> med energianvändningen, och våra möjligheter att utnyttja olika<br /> råvaror är beroende av energitillgången.</p> <p>Energipolitiken måste underordna sig de övergripande samhällsmål<br /> som skall uppfyllas. Energipolitikens inriktning påverkar den ekonomiska,<br /> sociala och demokratiska utvecklingen i stort. Det är därför<br /> viktigt att alltid beakta samspelet mellan å ena sidan valet av energipolitik<br /> och å andra sidan den påverkan detta val får på politiken inom<br /> andra sektorer av samhället.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_43"><p>3</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Målet för vår energipolitik är att uppnå ett energisystem som är acceptabelt<br /> ur miljö-, hälso- och säkerhetssynpunkt, som kännetecknas av<br /> ekologisk balans, som uppvisar god försörjningstrygghet, som kännetecknas<br /> av ansvar gentemot framtida generationer och som ger uttryck<br /> för vår solidaritet med utvecklingsländerna.</p> <p>Detta innebär att energiförsörjningen i det långsiktiga perspektivet<br /> måste tillgodoses genom utnyttjande av de förnyelsebara energikällorna<br /> samt en effektivare hushållning med tillgängliga resurser. Att i grunden<br /> förändra energisystemet i ett modernt industrisamhälle tar dock<br /> lång tid. 10 å 40 år är det som kan anges för Sveriges del. Spännvidden i<br /> tidsintervallet beror på hur hårda bindningarna är till olika energikällor,<br /> t. ex. tekniskt och volymmässigt. Det är emellertid med tanke på<br /> vårt stora oljeberoende nödvändigt att vi redan nu bestämmer oss för<br /> en energipolitisk inriktning som innebär förstärkt satsning på energihushållning<br /> och övergång till förnyelsebara energikällor oavsett skilda<br /> bedömningar om när bristen på olika ändliga energikällor blir kännbar.</p> <p>Med hänvisning till det anförda måste ett beslut om förändring av<br /> energipolitikens inriktning ange riktlinjer för att minska vårt oljeberoende.<br /> Detta kräver bl. a., dels att utnyttjade energislag anpassas efter<br /> användningsområde, dels att effektiva styrmedel används och satsningar<br /> på inhemska förnyelsebara biobränslen och solenergi sker. Under en<br /> övergångstid kan andra importerade bränslen vara en möjlighet att sprida<br /> riskerna i energisystemet. Medvetenheten om problemen med oljeberoendet<br /> får dock inte medföra att vi byter ut beroendet av olja mot<br /> ett beroende av någon annan ändlig energikälla med än större miljöoch<br /> säkerhetsproblem som följd. Vi får inte ersätta oljeberoendet med<br /> ett kärnkraftsberoende. En minskning av oljeanvändningen får därför<br /> inte ske till priset av ökad användning av kämkraftsbaserad el för uppvärmningsändamål.</p> <p>Energipolitiken måste i stället inriktas på att systematiskt byta ut oljan<br /> mot andra energislag, främst inhemska förnyelsebara bränslen som<br /> ved, flis, biomassa, torv etc. Utnyttjandet av en mångfald inhemska<br /> energislag ger större säkerhet och mindre sårbarhet än dagens situation.<br /> Av miljöskäl bör vi också introducera naturgas för att ersätta olja och<br /> väsentligt stimulera utbyggnad av flerbränsleeldade kraftvärmeverk.<br /> Under den tid som vi ändå kommer att vara beroende av stora mängder<br /> olja är det också en trygghet att öka närförsörjningen med olja från<br /> t. ex. Nordsjön och att sluta direktavtal med flera oljeproducerande<br /> länder.</p> <p>För framtiden är den ständigt flödande energin från solen i dess olika<br /> former vad vi måste lita till.</p> <p>Främjande av inhemska och förnyelsebara energikällor måste ske i<br /> olika led, dvs. i forsknings- och utvecklingsarbete, i pris- och skattepolitik,<br /> i distribution och organisationsarbete. Framtidens energisystem</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>måste byggas upp med utgångspunkt från de krav som de förnyelsebara<br /> och inhemska energikällorna ställer. Institutionella och administrativa<br /> hinder måste undanröjas och de förnyelsebara energikällorna få<br /> ett sådant introduktionsstöd att de får likvärdiga marknadsvillkor med<br /> de energikällor som i dag används i stor skala. Konsumenternas inflytande<br /> måste ökas inom energisektorn.</p> <p>Genom kraftfulla satsningar på energihushållning och energisparande<br /> kan oljeanvändningen minskas. Vidare måste åtgärder för att öka energisystemets<br /> flexibilitet, dvs .förmåga att utnyttja alternativa energiråvaror,<br /> vidtas. Stora insatser krävs för att hushålla med energi inom<br /> industri-, transport- och uppvärmningssektorema.</p> <p>Hushållning med samhällets resurser kräver att utbyggnad och dimensionering<br /> av det framtida energiförsörjningssystemet grundas på en<br /> i vid mening samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning som även tar<br /> hänsyn till kraven på miljö- och försörjningstrygghet. Det är vår uppfattning<br /> att ett hänsynstagande till de samhällsekonomiska kostnaderna<br /> motiverar ett energisparande utöver vad som är privatekonomiskt lönsamt<br /> med de marknadspriser på energi som f. n. råder. Så länge det ur<br /> samhällets synpunkt är lönsammare att spara än att producera och distribuera<br /> en kilowattimme måste satsningar på hushållningsåtgärder vara<br /> det primära. En kraftfull satsning på energihushållning och energisparande<br /> är också en av förutsättningarna för att en god miljö och ett<br /> till ekologiska krav bättre anpassat samhälle skall kunna formas.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Centerpartiet har sedan länge förespråkat en inriktning av energipolitiken<br /> som sätter säkerheten främst. Vi ifrågasatte tidigt utbyggnaden<br /> av kärnkraften och krävde stopp för en fortsatt satsning på kärnkraft<br /> så länge inte alla problem och risker var lösta. Det beslut som<br /> togs 1975 om energipolitikens inriktning innebar, att den förväntade<br /> ökningen av elbehovet i huvudsak skulle tillgodoses genom produktion<br /> av el i kärnkraftverk. Övriga partiers ställningstagande byggde på en<br /> ökning av elbehovet som visat sig vara helt orealistisk. Centerpartiet<br /> gick emot en fortsatt kärnkraftsutbyggnad och förordade i stället en<br /> starkare satsning på alternativa energikällor och energihushållning. Vi<br /> pekade på de problem och risker som är förknippade med användning<br /> av kärnenergi och betonade ansvaret för kommande generationer.</p> <p>I den trepartiregering som tillträdde efter valet 1976 hade centerpartiet<br /> huvudansvaret för energifrågorna. Detta innebar att energipolitiken<br /> gavs en ny inriktning och en mängd åtgärder vidtogs för att bereda<br /> vägen för ett energiförsörjningssystem baserat på energihushållning och<br /> inhemska förnyelsebara energikällor men utan kärnkraft. Följande<br /> exempel kan nämnas:</p> <p>1. Energikommissionen tillkallades med direktiv att utarbeta ett underlag<br /> för omprövning av energipolitikens inriktning fram till 1990.</p> </div> <div class="block ml_20" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_43"><p>5</p> </div> <div class="block ml_5"><p>2. Lag om särskilt tillstånd för att få tillföra kärnreaktor kärnbränsle<br /> infördes — den s. k. villkorslagen.</p> <p>3. Lag om allmänna fjärrvärmeanläggningar infördes.</p> <p>4. Stödet till energibesparande åtgärder inom näringslivet förstärktes<br /> kraftigt.</p> <p>5. Förenklade och förbättrade regler samt en omfattande resursförstärkning<br /> i en tioårig energisparplan för befintlig bebyggelse genomfördes.</p> <p>6. Lag om kommunal energiplanering infördes.</p> <p>7. Omfattande utredningsarbete för introduktion av naturgas igångsattes.<br /> Införandet förbereddes genom att en särskild koncessionslagstiftning<br /> för rörledningar antogs.</p> <p>8. Kraftigt förstärkta medel för energiforskning anvisades, totalt ca<br /> 1 miljard kronor för treårsperioden 1978/79—1980/81. Forskningen inriktades<br /> på förnyelsebara energikällor, särskilt på områdena biomassa<br /> och vindkraft. Forskningen kring fortsatt kämenergiutveckling drogs<br /> ned.</p> <p>9. Ekonomiskt stöd för upprustning och byggande av små vattenkraftverk<br /> infördes.</p> <p>10. Vattenkraftens framtida utbyggnad reglerades.</p> <p>11. Program för utbyggnad av kraftvärme förbereddes.</p> <p>Det förslag till riktlinjer för energipolitiken (prop. 1978/79:115) som<br /> nu presenterats innebär emellertid att denna inriktning bryts. I stället<br /> sker en återgång till en kraftig satsning på kärnkraften. Regeringsförslaget<br /> innebär att starka bindningar till kärnkraften skapas bl. a. genom<br /> en fortsatt reaktorutbyggnad, förberedelser för uranbrytning samt byggande<br /> av såväl hetvattenledningar för kärnvärme till storstadsområdena<br /> som 800 KV-ledningar för distribution av el.</p> <p>Riksdagens uttalande 1975 att handlingsfrihet för framtiden bör eftersträvas<br /> inom energiområdet tycks inte längre prioriteras. Regeringens<br /> strävanden förefaller i stället vara att styra utvecklingen mot ett<br /> kärnkraftsberoende med en allt större bindning till ett kärnkraftssamhälle<br /> med alla de faror och problem detta för med sig. Detta är enligt<br /> vår mening synnerligen anmärkningsvärt, eftersom det i den regeringsförklaring<br /> folkpartiregeringen avlämnade bl. a. framhölls, att regeringen<br /> avser att bedriva en energipolitik som kan få bred uppslutning i<br /> riksdagen ”och bland svenska folket”. Det är väl känt genom många<br /> olika undersökningar att allmänhetens inställning till kärnkraften är<br /> starkt splittrad. Vi har därför i annat sammanhang begärt att folket i<br /> en omröstning senast på valdagen skall få säga sin mening om energipolitikens<br /> inriktning innan ett beslut fattas. För vår del har vi krävt<br /> att svenska folket skall få möjlighet att ta ställning till ett energipolitiskt<br /> alternativ som innebär att inga ytterligare resurser disponeras för<br /> kärnkraftsutbyggnad och resurserna i stället utnyttjas för effektivare<br /> hushållning, övergång till förnyelsebara energikällor och därmed på sikt</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>ett samhälle utan kärnkraft. Omröstningen bör således gälla ett Ja-alternativ<br /> och ett Nej-alternativ, där Ja-alternativet innebär en fortsatt<br /> satsning på kärnkraft och Nej-alternativet att inga ytterligare resurser<br /> satsas på kärnkraften samt ett principbeslut om avveckling av befintliga<br /> reaktorer. Att en sådan folkomröstning genomförs innan beslut om<br /> riktlinjer för energipolitiken fattas är enligt vår mening en grundläggande<br /> demokratisk fråga med tanke på den avgörande inverkan på den<br /> fortsatta samhällsutvecklingen som ett beslut om energipolitikens inriktning<br /> har. Vi föreslår därför att behandlingen av prop. 1978/79:115<br /> om riktlinjer för energipolitiken i huvudsak uppskjuts till 1979/80 års<br /> riksmöte. Därest detta yrkande inte vinner riksdagens bifall vill vi med<br /> föreliggande motion redovisa vårt energipolitiska alternativ som innebär<br /> ett program för att successivt anpassa vårt nuvarande energisystem<br /> till energihushållning och användning av inhemska förnyelsebara energikällor.<br /> Det är därvid ofrånkomligt att vissa energislag av hälso-, miljöoch<br /> säkerhetsskäl måste ersättas snabbare än andra. Å andra sidan gäller<br /> av samma skäl att vissa energislag ej kan introduceras i full skala<br /> förrän alla konsekvenser kan överblickas. De energipolitiska strävanden<br /> som således kommer till uttryck i vår motion innebär på sikt en radikal<br /> förändring av vårt energisystem. Vi accepterar varken oljeberoende<br /> eller kämkraftsberoende. Principbeslut om avveckling av kärnkraften<br /> måste fattas nu och målsättningen vara att till 1990 radikalt reducera<br /> oljeanvändningen. I övergångsfasen måste oljeimporten spridas på<br /> flera leverantörer. Naturgas måste främst av miljöskäl introduceras<br /> som ersättning för olja. Betydande satsningar på energihushållning och<br /> energisparande måste ske. En stark satsning på forskning och utveckling<br /> av förnyelsebara energikällor krävs liksom inrättande av regionala<br /> utvecklingsbolag med uppgift att utifrån känd teknik stimulera användning<br /> av skogsbränsle, sol och vind i energiförsörjningen.</p> <p>Förändringar av energisystemet kommer att ta lång tid i anspråk<br /> men vi måste nu ange färdriktningen. Framtidens energisystem måste<br /> anpassas efter naturens krav. En energipolitik med ovan beskriven inriktning<br /> ger oss tid och möjligheter att byta energiförsörjningssystem på<br /> ett planerat och socialt acceptabelt sätt. Vi kan med bevarad levnadsstandard<br /> övergå till ett resurshushållande och decentraliserat samhälle.</p> <p>Miljö, hälsa och säkerhet</p> <p>Inledning</p> <p>Energiförsörjningssystemets utformning har stor betydelse för våra<br /> möjligheter att få en godtagbar livsmiljö. Valet av energikällor måste<br /> ske med utgångspunkt från kravet på resurshushållning och anpassning<br /> till miljön. Vår ökade energianvändning är delvis orsak till den alltmer<br /> försämrade naturmiljö vi har fått. Exempel på detta är försurade och</p> </div> </div> <div class="sida"><table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:7px;">Miljö</p> <p style="margin-left:7px;">belastning</p> </td> <td><p style="margin-left:44px;">ENERGIKÄLLA</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">Effekter</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:9px;">Olja</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">Kol</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">Gas</p> </td> <td><p style="text-align:right;">....</p> <p style="text-align:right;">Urar</p> </td> <td><p>! Vatton|<br /> kraft</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">1</p> <p style="text-align:right;">Torv</p> </td> <td><p style="text-align:right;">Bio</p> <p style="text-align:right;">massa</p> </td> <td><p style="text-align:right;">Vind</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">Geo</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">COj</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">X</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">X</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">X</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;" /> </td> <td><p /> </td> <td><p style="margin-left:8px;">X</p> </td> <td><p /> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> <td><p style="margin-left:9px;" /> </td> <td><p style="margin-left:7px;">Luftförorening, klimatförändring</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">sex.</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">X</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">X</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;" /> </td> <td><p style="margin-left:10px;">X</p> </td> <td><p /> </td> <td><p style="margin-left:4px;" /> </td> <td><p /> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> <td><p style="margin-left:9px;" /> </td> <td><p style="margin-left:7px;">Luftförorening, mark- och vattenförorening,<br /> (försurning) hälsoeffekter<br /> (akuta)</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">NOx</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">X</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">X</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">X</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;" /> </td> <td><p /> </td> <td><p style="margin-left:8px;">X</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">X</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> <td><p style="margin-left:9px;" /> </td> <td><p style="margin-left:7px;">Luftf örorening, vattenförorening,<br /> hiilsoeffekter (akuta, ökad inf.risk,<br /> cancer)</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">PAH</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">X</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">X</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">X</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;" /> </td> <td><p /> </td> <td><p style="margin-left:8px;">X</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">X</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> <td><p style="margin-left:9px;" /> </td> <td><p style="margin-left:7px;">Luftförorening,<br /> hälsoeffekter (cancer)</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">Metaller<br /> ! iie , Pb, Cd</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">X</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">X</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;" /> </td> <td><p style="margin-left:10px;">v</p> <p style="margin-left:3px;">*</p> </td> <td><p /> </td> <td><p style="margin-left:4px;" /> </td> <td><p /> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> <td><p style="margin-left:9px;" /> </td> <td><p style="margin-left:7px;">Luftförorening, mark- och vattenförorening<br /> , hälsoeffekter,<br /> ekologiska effekter</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">0.1 ja</p> <p style="margin-left:3px;">i</p> <p style="margin-left:3px;">i</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">V</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;" /> </td> <td><p style="margin-left:4px;" /> </td> <td><p style="margin-left:10px;" /> </td> <td><p>!</p> <p>!</p> </td> <td><p style="text-align:right;">!</p> <p>.........</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> <td><p style="margin-left:9px;" /> </td> <td><p style="margin-left:7px;">Hark- och vattenförorening</p> <p style="margin-left:7px;">Ekologiska effekter.</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">Radioaktiva</p> <p style="margin-left:7px;">{Unnen</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;" /> </td> <td><p style="margin-left:12px;">X</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">. _ ....</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">X</p> </td> <td><p style="text-align:right;">!</p> <p style="text-align:right;">i</p> </td> <td><p style="text-align:right;">J</p> <p style="text-align:right;">j</p> <p style="text-align:right;">1</p> <p style="text-align:right;">1</p> <p style="text-align:right;">1</p> </td> <td><p style="text-align:right;">i</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> <td><p style="margin-left:9px;" /> </td> <td><p style="margin-left:7px;">Luftförorening, mark- och vattenförorening,<br /> hälsoeffekter (akuta,<br /> cancer)</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">Uppvärmt</p> <p style="margin-left:7px;">kylvatten</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">X'</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">X</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;" /> </td> <td><p style="margin-left:10px;">X</p> </td> <td><p style="text-align:right;">J</p> </td> <td><p style="text-align:right;">1</p> <p style="text-align:right;">i</p> </td> <td><p style="text-align:right;">i</p> <p style="text-align:right;">i</p> </td> <td><p style="text-align:right;">j</p> <p style="text-align:right;">j</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;" /> </td> <td><p style="margin-left:106px;">f</p> <p style="margin-left:7px;">Vattenförorening, förskjutning av<br /> ekologisk balans</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">Landan</p> <p style="margin-left:7px;">vändning</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;" /> </td> <td><p style="margin-left:12px;">X |</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;" /> </td> <td><p style="margin-left:10px;">X</p> </td> <td><p style="text-align:right;">X 1</p> <p style="text-align:right;">Ä l</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">X</p> </td> <td><p style="text-align:right;">»i</p> <p>M i</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">X</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;" /> </td> <td><p style="margin-left:7px;">Inverkan pä konkurrerande<br /> Intressen. Estetiska störningar</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">Salt</p> <p style="margin-left:7px;">vatten</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;" /> </td> <td><p style="text-align:right;">1</p> <p style="text-align:right;">1</p> <p style="text-align:right;">1</p> </td> <td><p style="text-align:right;">i</p> <p style="margin-left:31px;">|</p> </td> <td><p style="text-align:right;">1</p> </td> <td><p style="text-align:right;">!</p> <p style="text-align:right;">i</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;" /> </td> <td><p style="text-align:right;">t. j {</p> <p style="text-align:right;">l</p> </td> <td><p style="text-align:right;">i</p> <p style="text-align:right;">i</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">X</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">Hork- och vattenförorening.</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_83"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_69" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_52" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_60" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_62" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_60" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_62" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_54" /> <div class="block ml_54" /> <div class="block ml_54" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_60" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_43" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>8</p> </div> <div class="block ml_3"><p>kvicksilverförgiftade sjöar och svåra skador genom allt oftare återkommande<br /> oljekatastrofer. Den försämrade miljön genom användning av<br /> vissa energikällor har även medfört en ökande cancerfrekvens.</p> <p>I prop. 1978/79:115 betonas att alla energislag som kan väntas ge ett<br /> väsentligt bidrag till vår energiförsörjning är förknippade med miljöoch<br /> hälsorisker. Föredraganden pekar på en mängd olika risker, men<br /> särskiljer inte vid sin bedömning olika typer av miljö- och hälsorisker.</p> <p>Det måste enligt vår mening vara grundläggande att skilja mellan<br /> exempelvis olyckor som kan ses som enstaka händelser utan utsträckning<br /> i tiden och olyckor med konsekvenser i århundraden framåt. Konsekvenserna<br /> av en härdsmältningsolycka i en kärnreaktor kan inte jämföras<br /> med konsekvenserna av ett tappat rotorblad i ett vindkraftverk.<br /> De kontinuerliga svavelutsläppen i luften genom oljeanvändningen kan<br /> inte jämföras med bullret från ett vindkraftverk osv.</p> <p>Utgångspunkten för en bedömning av vilka energikällor vi skall utnyttja<br /> måste enligt vår mening vara hur de medverkar till att forma ett<br /> samhälle med ett energisystem i balans med naturens förutsättningar —<br /> i ekologisk balans. Det är givet att man i en samlad bedömning av risker<br /> på kort och lång sikt även måste ta hänsyn till direkta risker för<br /> kroppsskador som kan finnas för allmänheten och för dem som arbetar<br /> med att framställa energin och till risken för yrkessjukdomar. Detta<br /> innebär emellertid inte att man får förledas att jämföra risker med användning<br /> av olika energislag på det urskiljningslösa sätt som sker i<br /> propositionen.</p> <p>Miljöeffekter och risker vid användning av olika energikällor<br /> Översikt</p> <p>Fig. 1 ger en överblick över de miljöbelastningar och miljöeffekter<br /> som olika energikällor leder till.</p> <p>Akuta hälsoeffekter<br /> Luftföroreningar</p> <p>Luftföroreningarna i de svenska tätorterna kommer i första hand<br /> från trafiken och från uppvärmning av hus. Föroreningarna är vanligen<br /> en blandning av en mängd olika ämnen. En del är gasformiga, som svaveldioxid,<br /> kväveoxider och koloxid. Andra föroreningar består av partiklar<br /> (stoft) med varierande ursprung och sammansättning. Svaveldioxiden<br /> kommer främst från värmeanläggningar, medan bilar och<br /> andra motorfordon bär huvudansvaret för stoft, koloxid, kolväten och<br /> bly. Det är också motorfordonen som är främsta orsaken till att det<br /> finns höga halter av kväveoxider i gatuplanet.</p> <p>Dessa problem kan begränsas eller elimineras bl. a. genom minskning<br /> av biltrafiken, övergång till andra bränslen eller eldrivna fordon</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_9"><p>Figur 2.</p> </div> <div class="block ml_83"><p style="margin-left:6px;">vo</p> </div> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_26"><p>Cancerfall och ärftliga skador</p> </div> <div class="block ml_9"><p>Andra hälsuef f e.Kcer</p> </div> <div class="block ml_9"><p>I ett område där lägre<br /> stråldoser erhålles<br /> finns risk för strålsjuka,<br /> sköldkörtelstörningar/<br /> sköldkörtelknölar<br /> och fosterskador.<br /> </p> </div> <div class="block ml_9"><p style="margin-left:8px;">Akuta dödsfall</p> <p style="margin-left:8px;">Under ogynnsamma omständigheter, kan<br /> så höga stråldoser komma att erhållas<br /> i ett område att de som uppehåller sig<br /> där löper risk att avlida inom 60 dagar.<br /> Stort antal dödsoffer kan bara erhållas<br /> om detta område berör en stad eller tätort.<br /> Sannolikheten för detta beror därför<br /> på väderlekssituationen och på befolkningsfördelningen<br /> kring anläggningen<br /> samt på effektivitet av evakuering. För<br /> befintliga: svenska förläggningsplatser<br /> är risken troligen mindre än någon procent<br /> för att akuta dödsfall skall erhållas<br /> efter en härdsmältning. Under<br /> ogynnsamma omständigheter kan akuta dödsfall<br /> erhållas*på avstånd av några mil från<br /> anläaqnimen . </p> </div> <div class="block ml_49"><p>Markbeläggning, sanering nödvändig</p> </div> <div class="block ml_49"><p>Storleken av det område som måste saneras beror bl a på<br /> väderleksförhållandena. Enligt WASH-1400 finns 50% risk<br /> att mer än 7,5 km2 måste saneras,.30% risk att mer än 300 km2<br /> måste saneras och 15% risk att-mer än 1300 'km2 måste<br /> saneras.</p> </div> <div class="block ml_57"><p>KONSEKVENSER AV EU HXRDSMXLTNINCSOLYCKA</p> </div> <div class="block ml_26"><p>Den ökade strålningsnivån ger<br /> upphov till en ökning av antalet<br /> framtida cancerfall och ärftliga<br /> skador. Utsläppets storlek och<br /> befolkningstätheten har betydelse<br /> för antalet fall men väderleksbetingelserna<br /> har mindre betydelse.<br /> För svenska anläggningar finns<br /> 50 % risk för att mer än något<br /> 1000 tal fall erhålles och någon<br /> procents risk för att 10 000 tals<br /> fall erhålles efter en härdsmältning<br /> .</p> </div> <div class="block ml_56"><p>En härdsmältning leder till att ett moln av<br /> radioaktiva gaser och partiklar släpps ut från<br /> reaktoranläggningen. 'Molnet förs bort och sprids<br /> med vinden. Molnet sjunker så småningom till<br /> marken.</p> </div> <div class="block ml_83"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_49" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_70" /> <div class="block ml_49" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>och övergång till fjärrvärme eller elvärme. Vid övergång till fjärrvärme<br /> minskas problemet genom att rökgaserna släpps ut på större höjd, därigenom<br /> sprids bättre och ger lägre halter i tätorten. I samband med elgenerering<br /> sker miljöpåverkan i första hand på produktionsplatsen.</p> <p>Radioaktiv strålning</p> <p>Under normal drift anses utsläppen från kärnkraftverk inte ge omedelbara<br /> hälsoeffekter. Den mest utsatta gruppen näst personalen är de<br /> människor som bor nära kraftverken. Stråldoserna för ett års normaldrift<br /> ligger för dessa personer på någon hundratusendel av den dos som<br /> kan ge omedelbara strålskador, och då bara om man får hela dosen på<br /> kort tid.</p> <p>Vid olyckor i kärnkraftsanläggningar kan emellertid stora mängder<br /> radioaktivitet spridas i omgivningen och ge risker för akut strålsjuka<br /> eller dödsfall. Sannolikheten för sådana utsläpp bedöms vara låg men<br /> är svår att uppskatta, se också fig. 2.</p> <p>Inverkan på hälsan som visar sig efter viss tid</p> <p>Långvariga (kroniska) besvär och sjukdomar i andningsvägarna</p> <p>Luftföroreningar som sot, svavelföreningar och kvävedioxid kan påverka<br /> luftvägarna redan om man bara utsätts för föroreningarna en<br /> kort tid. Det finns också skäl att anta att om man utsätts för luftföroreningar<br /> under lång tid så övergår irritationer och besvär, som normalt<br /> är tillfälliga, i långvariga (kroniska) sjukdomstillstånd. Sådana sjukdomstillstånd<br /> kan tänkas uppkomma till följd av de halter kvävedioxider<br /> som blir aktuella genom utsläpp från bilar och kraftverk. Svaveldioxidhalterna<br /> i vårt tätorter är relativt låga och det finns inte samma<br /> skäl förmoda att dessa skulle ge upphov till kroniska skador.</p> <p>Skador av giftiga metallutsläpp</p> <p>En sammanställning av metallhalter i olika energiråvaror visas i fig.</p> <p>4. Vissa av dessa metaller kan medföra risk för förgiftning. Särskilt<br /> allvarliga kan utsläppen av kvicksilver och kadmium bli bl. a. därför att<br /> dessa metaller lagras och anrikas i olika näringskedjor. Skadeverkningarna<br /> beror i viss utsträckning på var utsläppen sker, men den totala belastningen<br /> av miljön med dessa metaller har nu nått en nivå där ytterligare<br /> tillskott måste betraktas som allvarligt.</p> <p>Kadmium</p> <p>Kadmium lagras bl. a. upp i markens ytskikt. Det tas sedan upp av<br /> växter och djur och kommer via födan in i människan. Där lagras det<br /> upp i njurarna. När kadmiumhalten i njurarna blir tillräckligt hög skadas<br /> deras funktion. Redan i dag har invånarna i Sverige och många<br /> andra länder betydande mängder kadmium i kroppen. Svenska 50-åring</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> <p>Figur 3. Metallinnehåll per energiinnehåll i olika energiråvaror</p> </div> <div class="block ml_43"><p>11</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p>Metall</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">Kol</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">Olja</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">Biomassa1</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">Torv</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">Skiffer3</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">Skiffer3</p> </td> </tr><tr><td><p /> </td> <td><p style="margin-left:13px;">ton/TWhth</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">ton/TWhtn</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">ton/TWhth</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">ton/TWth</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">ton/TWhei</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">ton/TWhth</p> </td> </tr><tr><td><p>Arsenik</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">1</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">&lt;0,007</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;" /> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:14px;">4,1</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">15</p> </td> </tr><tr><td><p>Kadmium</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">0,04</p> </td> <td><p style="margin-left:17px;">0,0004</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">(0,2)</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">0,04</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;">0,25</p> </td> <td><p style="margin-left:17px;">0,9</p> </td> </tr><tr><td><p>Kobolt</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">0,8</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:9px;">(0,05)</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">0,05</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;" /> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Krom</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">3</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:3px;" /> </td> <td><p style="margin-left:12px;">1</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">34</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">120</p> </td> </tr><tr><td><p>Koppar</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">2</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:9px;">(2)</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">2</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">12</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">43</p> </td> </tr><tr><td><p>Kvicksilver</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">0,01</p> </td> <td><p style="margin-left:17px;">0,0003</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;" /> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:14px;">0,04</p> </td> <td><p style="margin-left:17px;">0,1</p> </td> </tr><tr><td><p>Mangan</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">5</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:3px;">(20)</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">40</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">28</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">100</p> </td> </tr><tr><td><p>Molybden</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">0,6</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:3px;" /> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:10px;">36</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">130</p> </td> </tr><tr><td><p>Nickel</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">2</p> </td> <td><p style="margin-left:17px;">1</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">(0,3)</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">1</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">22</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">80</p> </td> </tr><tr><td><p>Bly</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">0,6</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:9px;">(0,8)</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">20</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;">1,5</p> </td> <td><p style="margin-left:17px;">5,5</p> </td> </tr><tr><td><p>Selen</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">0,3</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:3px;" /> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:10px;" /> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Vanadin</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">3</p> </td> <td><p style="margin-left:17px;">3</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;" /> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:10px;">81</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">290</p> </td> </tr><tr><td><p>Zink</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">6</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:3px;">(20)</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">20</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">14</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">50</p> </td> </tr><tr><td><p>Energiinnehåll</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">7,5</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">11,5</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">2,7</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">2,4</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;">8,23</p> </td> <td><p style="margin-left:17px;">2,33</p> </td> </tr><tr><td><p>TWh/milj. ton</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;" /> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:3px;" /> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:10px;" /> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> </tr></table> <div class="block ml_5"><p>1 Detta är ej nytillskott till biosfären, med reservation för kadmium i det gödningsmedel som tillförs<br /> energiskogsodlingar.</p> <p>* Avser Ranstadskiffer med antagande att uranet används i vanliga lättvattenreaktorer och att en reaktor<br /> på 1 000 MW el ger 6 TWh/år och förbrukar 735 000 ton skiffer per år. Hänsyn har ej tagits till skifferns<br /> innehåll av fossil energi. Om uranet utnyttjades i värmereaktorer skulle ca 24 TWh utvinnas per milj.<br /> ton skiffer.</p> <p>3 Avser enbart fossil energi i Ranstadskiffer.</p> </div> <div class="block ml_6"><p style="margin-left:3px;">ar har i medeltal en åttondel av de halter som ger påvisbara njurskador<br /> hos känsliga personer.</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">Kvicksilver</p> <p style="margin-left:3px;">Kvicksilver är ur miljösynpunkt ett särskilt besvärligt ämne. Det kan<br /> omvandlas både i mark och vatten till mycket giftiga föreningar, som<br /> sedan kan anrikas i näringskedjor.</p> <p style="margin-left:3px;">När det gäller kvicksilverutsläpp från energiproduktion framför allt<br /> av kol och skiffer måste dessa ses i relation till de totala utsläppen av<br /> kvicksilver till biosfären från mänskliga aktiviteter. I Sverige uppgår de<br /> totala utsläppen till minst 20 ton per år till luft och vatten. Naturvårdsverkets<br /> ambition är att ha nedbringat utsläppen till luft omkring 1990<br /> till ca 2 ton. Långtgående åtgärder för att minska kvicksilveranvändningen<br /> i olika produkter såsom bekämpningsmedel, batterier etc. kommer<br /> sannolikt även att föreslås. Utgångspunkten för naturvårdsverkets<br /> program är att genom svartlistningarna på kvicksilverområdet försöka<br /> minska försurningen av sjöar och vattendrag då försurning är en dominerande<br /> faktor för kvicksilverförgiftning av sjöar.</p> </div> <div class="block ml_6"><p style="margin-left:3px;">Bly</p> <p style="margin-left:3px;">Bly sätts till bensin i mycket stora kvantiteter, f. n. ca 1 300 ton per<br /> år i Sverige. Jämfört med denna kvantitet är de små mängder, som f. n.<br /> kommer från koleldning, utan betydelse. Dessutom föreligger bensin</p> </div> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_6" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_27"><p>Akuta</p> <p>dödsfall</p> </div> <div class="block ml_38"><p>Sena</p> <p>dödsfall</p> <p>(cancer)</p> </div> <div class="block ml_16"><p>Sannolikhet för stora olyckor<br /> per omsatt energienhet.</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:68px;">Frekvens per TWh<br /> 1 </p> </div> <div class="block ml_26"><p style="margin-left:52px;">Kärnkraftverk<br /> Barsebäck, 2aggr.</p> <p style="margin-left:52px;">Vattenkraftverk</p> <p>Y/////// Oljehantering<br /> ///////* Göteborg</p> <p>OOOOO' LNG- terminal<br /> &gt;00 OO C Brofjorden</p> </div> <div class="block ml_9"><p style="margin-left:6px;">1/1 000</p> </div> <div class="block ml_8"><p style="margin-left:6px;">1 /10 000</p> </div> <div class="block ml_8"><p style="margin-left:6px;">1 /100 000</p> </div> <div class="block ml_7"><p style="margin-left:6px;">1/1 miljon</p> </div> <div class="block ml_6"><p>1/10 miljoner</p> </div> <div class="block ml_5"><p>1/100 miljoner</p> </div> <div class="block ml_7"><p>1/1 miljard</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_6"><p>1/10 miljarder</p> </div> <div class="block ml_34"><p>Antal dödsfall per olycka</p> </div> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_21" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>13</p> </div> <div class="block ml_5"><p>blyet i form av tetraalkylbly, som är mycket giftigt och upplagras i<br /> centrala nervsystemet. Ämnet kan dessutom tas upp genom huden, vilket<br /> innebär en klar yrkesrisk för dem som arbetar med utrustning för<br /> hantering av ämnet i raffinaderierna.</p> <p>Det är därför nödvändigt att kraftigt minska utsläppen av bly från<br /> trafiken. Detta kan ske bl. a. genom att blyet ersätts med en högre halt<br /> aromatiska kolväten, vilket kan öka avgasernas cancerframkallande effekt<br /> eller också genom att ersätta blyet med metanolinblandning i bensinen.<br /> Vi föreslår därför senare i motionen konkreta åtgärder på metanolområdet.</p> <p>Cancer</p> <p>Antalet människor som varje år insjuknar i cancer ökar i många länder.<br /> Mellan 1958 och 1972 ökade antalet nytillkomna cancerfall i Sverige<br /> från 19 000 per år till över 30 000 per år.</p> <p>Cancer och kärnkraft</p> <p>I kärnbränslets processkedja — från urangruvan över kärnreaktorn<br /> till avfallslagret — släpps vissa mängder radioaktiva ämnen ut i miljön.<br /> Under normala driftförhållanden är det kärnkraftaggregat och upparbetningsanläggningar<br /> för använt kärnbränsle som svarar för huvuddelen<br /> av utsläppen.</p> <p>Kärnkraftaggregaten släpper ut små mängder radioaktiva ämnen i<br /> luften, främst vissa s. k. isotoper av xenon, krypton, jod, väte och kol.<br /> Dessa ämnen kommer huvudsakligen från mycket små läckor i enstaka<br /> bränslestavar. Små mängder radioaktiva ämnen släpps också ut i kylvattnet.</p> <p>Upparbetningsanläggningarna släpper i stort sett ut samma gasformiga<br /> radioaktiva ämnen i luften som kärnkraftverken, men i form av<br /> mer långlivade isotoper. Många av dessa ämnen frigörs när bränslestavarna<br /> kapas sönder som ett första steg i upparbetningen. Vissa upparbetningsanläggningar<br /> släpper även ut radioaktiva ämnen i havet.</p> <p>Normala driftutsläpp från civila och militära kärnreaktorer och upparbetningsanläggningar<br /> är tillsammans med de militära kärnladdningsproven<br /> de huvudsakliga källorna till de radioaktiva ämnen i miljön<br /> som inte har naturligt ursprung.</p> <p>Vid olyckor i kärnenergianläggningar, då stora mängder radioaktivitet<br /> släpps ut, kan ett stort antal cancerfall inträffa, se fig. 2 och 3.</p> <p>Cancer och luftföroreningar från förbränning</p> <p>Antalet fall av lungcancer har ökat starkt de senaste årtiondena. I<br /> Sverige inträffar ungefär 2 000 fall om året. Huvudsakligen drabbas<br /> män men andelen kvinnor har ökat under senare år. Man anser att<br /> rökning orsakar eller bidrar till omkring tre fjärdedelar eller mer av</p> </div> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_59" /> <div class="block ml_59" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>14</p> </div> <div class="block ml_3"><p>lungcancerfallen. Rökningens dominerande roll gör det svårt att få<br /> klarhet om andra orsaker till lungcancer. Man vet dock att luftföroreningar,<br /> främst i städerna, innehåller ett stort antal ämnen som sannolikt<br /> kan framkalla cancer — var för sig eller i samverkan.</p> <p>När det gäller kraftverk och större värmeverk med höga skorstenar<br /> visar beräkningar att de ger mycket små tillskott till mängden cancerframkallande<br /> ämnen i luften även i närliggande städer. Å andra sidan<br /> sprids föroreningarna över stora områden. En grov riskuppskattning<br /> efter samma principer som för kärnkraftverk tyder på en risk för något<br /> extra fall av lungcancer bland Europas befolkning per 20 driftår för ett<br /> olje- eller koleldat kraftverk om 1 000 MW elektrisk effekt. Osäkerheten<br /> i denna riskuppskattning är dock stor.</p> <p>Det enda som med säkerhet kan sägas är att de cancerfall som nu<br /> uppträder är resultat av den tidigare föroreningssituationen, att en förbättring<br /> av luftkvaliteten måste leda till att cancerrisken på grund av<br /> luftföroreningar successivt kan minskas och att sådana förbättringar i<br /> första hand kan åstadkommas genom att minska avgasutsläppen från<br /> trafiken.</p> <p>Hälsorisker på mycket lång sikt</p> <p>Kärnkraftens långlivade radioaktiva avfall</p> <p>Ett kärnkraftaggregat på 1 000 MW elektrisk effekt ger ca 30 ton<br /> förbrukat kärnbränsle per driftår. Huvuddelen, ca 96 %, är uran. Av<br /> återstoden utgörs omkring ett ton av s. k. klyvningsprodukter — starkt<br /> radioaktiva isotoper av en rad lättare grundämnen som strontium och<br /> cesium. Omkring 230 kg utgörs av plutonium, varav 170 kg är klyvbart,<br /> dvs. användbart till nytt kärnbränsle. I avfallet ingår dessutom<br /> ca 60 kg andra s. k. transuraner (grundämnen tyngre än uran).</p> <p>Vid upparbetning avskiljs plutonium och uran för att återanvändas<br /> som reaktorbränsle. Med de metoder som i dag framstår som realistiska<br /> torde det återstående högaktiva avfallet komma att bindas i stavar eller<br /> liknande av glas eller keramiska material. Avfallet får då en volym av<br /> några kubikmeter per driftår.</p> <p>Metoderna för hur man skall förvara avfallet efter upparbetningen<br /> är ännu ej slutprovade. Man torde behöva långtidsprova olika processer<br /> innan man binder sig för en viss metod för slutdeponering i stor skala.</p> <p>Den lösning på avfallsförvaringsproblemet som föreslagits för Sverige<br /> bygger på att man skall slutförvara avfallet i geologiskt stabila bergformationer<br /> några hundra meter under markytan. Detta gäller vare sig<br /> man upparbetar bränslet eller ej. Den huvudsakliga risken från hälsooch<br /> miljösynpunkt blir då att radioaktiva ämnen trots inkapslingen läcker<br /> ut i grundvattnet. Riskbilden ändrar sig därvidlag med tiden.</p> <p>Under de första århundradena är det de start radioaktiva klyvningsprodukterna<br /> som utgör den största risken. Under denna tid är det</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>15</p> </div> <div class="block ml_5"><p>utomordentligt viktigt att förhindra läckage till grundvatten i närheten<br /> av markytan. Kraven blir då mycket höga på en tät inkapsling av avfallet.<br /> I det mycket långa tidsperspektivet, dvs. 10 000 år till 1 miljon<br /> år, är dessa krav givetvis inte lika höga. Först efter omkring 500 år<br /> når avfallet ner till en biologisk farlighet ur strålrisksynpunkt som motsvarar<br /> den ursprungliga mängden naturligt radioaktivt uran som användes<br /> till att framställa kärnbränslet — förutsatt att inget plutonium ingår.<br /> Väljer man slutdeponering utan upparbetning torde avfallet i fråga<br /> om långsiktiga biologiska strålrisker fortfarande efter 500 år motsvara<br /> något tiotal gånger de ursprungliga uranmängdema.</p> <p>En del forskare anser det möjligt att tekniskt lösa avfallsförvaringen.<br /> De menar då att möjligheterna till läckage av radioaktiva ämnen till<br /> omgivningen under olika tidsperioder kan göras så små att risken för<br /> strålskador inte är påtagligt större än motsvarande naturliga risker,<br /> t. ex. på grund av att radioaktiva ämnen kommer ut i grundvattnet genom<br /> urlakning av naturliga uranförekomster.</p> <p>Andra forskare menar att osäkerheterna är mycket stora, bl. a. när<br /> det gäller kapslingsmaterialens beständighet och de kemiska egenskaperna<br /> hos vissa ämnen i avfallet, särskilt då konstgjorda grundämnen<br /> som transuraner.</p> <p>Osäkerhet finns också om möjligheterna att finna tillräckligt stora<br /> bergkroppar med de egenskaper i fråga om täthet, stabilitet, grundvattenströmning<br /> och kemiska egenskaper som krävs för att läckaget av radioaktiva<br /> ämnen skall bli tillräckligt lågt.</p> <p>I kärnkraftsindustrins projekt Kärnbränslesäkerhet, KBS, uppskattades<br /> de stråldoser som kan erhållas med dricksvatten i närheten av en<br /> slutförvaringsanläggning till ungefär en tiondel av gällande gränsvärde,<br /> se fig. 5. Beräkningar med andra antaganden som bygger på den kritik<br /> som fördes fram mot KBS-projektet vid den svenska remissbehandlingen<br /> och den utländska granskningen visar att väsentligt större stråldoser<br /> inte kan uteslutas, särskilt om man räknar med att det plutonium som<br /> utvinns vid upparbetningen skall användas som bränsle, se fig. 5.</p> <p>Svagheten med KBS-projektet är emellertid inte bara risken för att<br /> de verkliga stråldoserna från ett slutförvar blir mångdubbelt högre än<br /> vad som uppskattats av KBS. Därtill kommer risken för att avfallet i<br /> praktiken aldrig kommer att omhändertas på det sätt som avsetts.<br /> KBS-projektet förutsätter nämligen en utdragen tidsplan för avfallshanteringen,<br /> se fig. 6, som innebär att slutförvaringen inte skall påbörjas<br /> förrän om ca 40 år. Det innebär att möjligheterna att nu säkerställa<br /> att slutförvaringen verkligen sker på avsett sätt är minimala och att det<br /> inte alls kan uteslutas att krig eller politiska störningar leder till att avfallet<br /> blir kvar i mellanlagret eller deponeras på något sätt som långsiktigt<br /> innebär ännu större risker.</p> <p>Hanteringen av det högaktiva avfallet är ett av kärnkraftens huvud</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>16</p> </div> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_29"><p>brunn</p> </div> <div class="block ml_14"><p>De tre huvudtyperna för transport av radioaktiva ämnen till biosfären.</p> </div> <div class="block ml_9"><p>Figur 5. Läckage av radioaktiva ämnen från slutförvar</p> </div> <div class="block ml_25"><p>DalgVig</p> </div> <div class="block ml_41"><p>östersjön</p> </div> <div class="block ml_10"><p style="margin-left:44px;">Maximala årliga stråldoser till individer i<br /> brunnsalcernativet utcryckt i milliremAr</p> </div> <div class="block ml_6"><p style="margin-left:8px;">rrrem är</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:6px;">i occ</p> </div> <div class="block ml_6"><p style="margin-left:6px;">960</p> </div> <div class="block ml_6"><p style="margin-left:6px;">150</p> </div> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_18"><p style="margin-left:6px;">Fall ur känslighetsanalysen</p> <p style="margin-left:6px;">med användande av värden som enligt</p> <p style="margin-left:6px;">flera granskare ej helt kan uteslutas</p> <p style="margin-left:29px;">t det erhållna plutoniet<br /> användes- som bränsle</p> <p style="margin-left:29px;">* enbart uran som bränsle</p> </div> <div class="block ml_15"><p>Variation av naturlig<br /> bakgrundsstrålning i Sverige<br /> ICRP's gräns för individer^<br /> Maximal aktivitet i kommu-1'<br /> dricksvatten</p> </div> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_6"><p>oo </p> </div> <div class="block ml_6"><p style="margin-left:12px;">t**</p> <p style="margin-left:12px;">Konstruktions;<br /> .inriktning för . det erhållna plutoniet</p> <p style="margin-left:6px;">°1 kärnkraftverk användes som bränsle</p> <p style="margin-left:12px;">"^/iSenomsnittlig aktivitet i<br /> ^ ^ kommunalt dricksvatten</p> </div> <div class="block ml_20"><p>KBS huvudfall</p> </div> <div class="block ml_22"><p style="margin-left:6px;">enbart uran som bränsle</p> </div> <div class="block ml_14"><p>1ooooa</p> </div> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">0000</p> </div> <div class="block ml_32"><p style="margin-left:6px;">å[</p> </div> <div class="block ml_24"><p>av KBS angivet<br /> som troligt fall</p> </div> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_24" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:4px;">Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p style="margin-left:4px;">17</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:6px;">Figur 6</p> </div> <div class="block ml_15"><p style="margin-left:6px;">BRÄNSLETILL</p> <p style="margin-left:6px;">VERKNING</p> </div> <div class="block ml_15"><p>ANRIKNING</p> </div> <div class="block ml_13"><p style="margin-left:6px;">Natur</p> <p style="margin-left:6px;">uran</p> </div> <div class="block ml_19"><p>Uran</p> </div> <div class="block ml_29"><p style="margin-left:6px;">ENERGIUTVINNING<br /> I REAKTOR</p> </div> <div class="block ml_29"><p>LAGRING AV ANVÄNT<br /> BRÄNSLE</p> </div> <div class="block ml_25"><p>(Pluto</p> <p>nium)</p> </div> <div class="block ml_22"><p style="margin-left:6px;">UPPARBETN1NG</p> </div> <div class="block ml_26"><p style="margin-left:179px;">Högaktivt</p> <p style="margin-left:179px;">avfall</p> </div> <div class="block ml_22"><p style="margin-left:140px;">FÖRGLASNING</p> </div> <div class="block ml_22"><p style="margin-left:140px;">MELLANLAGRING<br /> OCH INKAPSL1NG</p> </div> <div class="block ml_34"><p style="margin-left:6px;">L§g och<br /> -medelaktivt<br /> avfall</p> </div> <div class="block ml_21"><p style="margin-left:140px;">SLUTLIG</p> <p style="margin-left:140px;">FÖRVARING</p> </div> <div class="block ml_14"><p style="margin-left:73px;">Upparbetningsalternativet. Flödesschema för bränslecykeln med upparbetning av<br /> använt bränsle och förglasning sv det högaktiva avfallet.</p> </div> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_29"><p>MELLÄNLAGER</p> </div> <div class="block ml_21"><p>'////■ ////////. ’•'/ AV////<br /> CENTRALT BRÄNSLELAGER<br /> ELLER UPPARBETNING</p> <p>&lt;//////////////V/A/////</p> </div> <div class="block ml_34"><p>MELLANLAGER FULLT</p> </div> <div class="block ml_14"><p>6</p> </div> <div class="block ml_14"><p>3 000.</p> </div> <div class="block ml_15"><p>LAGRAD<br /> MÄNGD URAN<br /> (TON)</p> </div> <div class="block ml_14"><p>0</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:78px;">Diagram, son: visar kapacitetskrav för det centrala bränslelagrct, mellanlagret och<br /> slutfört äret vid olika tidpunkter.</p> <p>2 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2406</p> </div> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_34" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>18</p> </div> <div class="block ml_3"><p>problem och någon säker lösning har ännu inte presenterats. För de<br /> begränsade avfallsmängder som hittills producerats och som kommer<br /> att produceras i de kärnkraftverk som är i drift är vi emellertid tvingade<br /> att finna metoder för slutförvaringar som ger största möjliga säkerhet.</p> <p>Metallutsläpp från askhögar och upplag av lakrester<br /> från uranutvinning ur skiffer</p> <p>Kolkraftverkens askhögar och upplagen av lakrester från uranutvinning<br /> innehåller större delen av de giftiga tungmetaller som ursprungligen<br /> fanns i kolet eller skiffern. Detta kan innebära att en riskbörda<br /> som är svår att uppskatta läggs på kommande generationer.</p> <p>Regnvatten som tränger igenom askhögarna eller lakresterna lakar<br /> ur metallerna och kan förorena grundvattnet. Detta kan undvikas genom<br /> att markskiktet under askhögarna tätas och genom att vattnet<br /> från askhögarna leds bort och renas på ett kontrollerat sätt. Att lägga<br /> upp sådana avfallslager innebär dock en förpliktelse att se till att reningen<br /> fungerar under mycket lång tid. Det kan röra sig om flera<br /> hundra år — i princip så länge som erfordras för att de farliga metallerna<br /> i lagret skall kunna tas om hand på ett betryggande sätt som förhindrar<br /> en okontrollerad spridning till miljön under all framtid. Man<br /> kan här t. ex. jämföra med den risk för spridning som fanns från de ursprungliga<br /> kolflötserna och skifferförekomsten. Därför måste en satsning<br /> på kolanvändning ske med stor försiktighet.</p> <p>Försurning av mark och vatten</p> <p>De flesta aktuella bränslen, liksom det skiffer som skulle kunna utgöra<br /> råvara för en inhemsk uranförsörjning, innehåller svavel, se fig. 7,<br /> som vid förbränning omvandlas till svaveldioxid. Denna svaveldioxid<br /> släpps ut vid förbränningen och omvandlas i luften delvis till andra<br /> svavelföroreningar.</p> <p>Figur 7. Svavelinnehåll i olika energiråvaror<br /> Kol 890—4 400 ton/TWh</p> <p>Olja 430—3 500</p> <p>Torv 0—4 200</p> <p>Biomassa 70— 330</p> <p>Skiffer 28 000</p> <p>(som kärnbränsle) 2 700</p> <p>Svavelföreningarna faller så småningom ned och försurar mark och<br /> vatten. Försurningen av de svenska markerna och vattendragen är inte<br /> bara en följd av våra egna utsläpp utan beror också till stor del på utsläppen<br /> i de industrialiserade delarna av Europa. Av det totala nedfallet<br /> av svavelföreningar i Sverige står vi själva för 25—30 %. Ungefär</p> <p>lika mycket svavelföreningar från svenska utsläpp faller ned i övriga</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_44"><p>19</p> </div> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_12"><p>Figur 8</p> </div> <div class="block ml_27"><p>&lt;65'/.</p> </div> <div class="block ml_36"><p>Förändring av antal sura sjöar<br /> i Sverige i olika scenarios</p> </div> <div class="block ml_32"><p>Europas Svenska utsläpp<br /> utsläpp</p> <p style="text-align:right;">493 000 ton/år 715 000 ton/år</p> </div> <div class="block ml_25"><p>65 V.</p> </div> <div class="block ml_40"><p>900</p> <p>300</p> </div> <div class="block ml_47"><p>- 700</p> <p>- 200</p> </div> <div class="block ml_32"><p>+ 25</p> </div> <div class="block ml_40"><p>200</p> </div> <div class="block ml_47"><p>+ 300</p> </div> <div class="block ml_24"><p>75 7,</p> </div> <div class="block ml_23"><p>&gt;75</p> </div> <div class="block ml_24"><p>757,</p> </div> <div class="block ml_30"><p>Utbyggnadsalternativ A,<br /> total beräknad deposition av<br /> svavel 1985 i % av den nuvarande<br /> om bidraget från utländska källor<br /> minskar med 25 %.</p> </div> <div class="block ml_6"><p>757.</p> </div> <div class="block ml_19"><p>757,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>20</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Europa som vi i Sverige tar emot utifrån.</p> <p>Ju surare vattnet blir, desto mer påverkas växt- och djurliv. Pågår<br /> utvecklingen mot surare vatten en längre tid får det drastiska följder.<br /> Fiskar och huvuddelen av de växter som förekommer i en normal sjö<br /> försvinner så småningom — sjön dör. I dag är en sådan utveckling redan<br /> på väg i omkring 10 000 av Sveriges omkring 100 000 sjöar.</p> <p>I områden med sur nederbörd finns det risk för att skogsproduktionen<br /> minskar i framtiden. Försurningen gör också att nedfallen av metaller<br /> ger större skador.</p> <p>Byggnader och andra föremål skadas genom vittring och korrosion<br /> till följd av luftföroreningar. Sådana skador har uppskattats till hundratals<br /> miljoner kronor per år i Sverige.</p> <p>Totalt släpptes omkring 800 000 ton svaveldioxid ut i Sverige 1973.<br /> Härav kom omkring 600 000 ton från förbränning av olja och 200 000<br /> ton från industriutsläpp. Målet för nuvarande lagstiftning är att till<br /> 1985 få ned dessa utsläpp till hälften eller totalt omkring 400 000 ton<br /> per år, dvs. nivån i början av 1950-talet. Därigenom hoppas man kunna<br /> bryta nuvarande utveckling mot ökad försurning av mark och vatten.<br /> Utvecklingen när det gäller utsläppen i övriga Europa får dock stor<br /> betydelse.</p> <p>Beräkningar visar att med användning av befintlig teknik för svavelrening<br /> av bränslen och rökgaser, svavelhaltiga bränslen kan utnyttjas i<br /> minst samma omfattning som nu och att det uppsatta målet ändå kan<br /> klaras med god marginal. Dessa beräkningar, vilka illustreras och sammanfattas<br /> i fig. 8 visar att goda möjligheter finns för förbättring av<br /> försumingssituationen i Sverige — under förutsättning att också utsläppen<br /> i Europa kan sänkas eller hållas oförändrade.</p> <p>Ett fortsatt utnyttjande av svavelhaltiga energikällor i ungefär motsvarande<br /> omfattning kan därför accepteras endast under förutsättning<br /> att åtgärder vidtas för att rening av bränslen och rökgaser från svavel<br /> sker samt att avfallsproblemen löses. En plan för genomförande av reningsåtgärder<br /> med utnyttjande av känd teknik i befintliga anläggningar<br /> bör därför omedelbart upprättas.</p> <p>Förgiftning av mark och vatten med metaller</p> <p>Utsläppen av metaller kan innebära problem för både hälsa och miljö.<br /> Kadmium tas upp av växter och djur och når sedan människan. På<br /> sikt kan det bli nödvändigt att reglera jordbrukets inriktning och omfattning<br /> kring anläggningar med höga kadmiumutsläpp. Kvicksilver<br /> som släpps ut anrikas i fisk som fångas och äts av människor. Även<br /> fiskätande djur, som sjöfågel, riskerar att förgiftas.</p> <p>Vanadin förekommer i både kol, olja och skiffer (se fig. 4). Det finns<br /> data som visar att vanadin från värmeanläggningar och andra användningsområden<br /> hämmar vissa omvandlingsprocesser i jorden som är vik</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>21</p> </div> <div class="block ml_5"><p>tiga för växternas näringstillgång om dagens utsläpp får fortsätta. Detta<br /> kan ge en mätbar minskning i skogstillväxten från sekelskiftet och<br /> framöver om utsläppen fortsätter.</p> <p>Liknande hämningseffekter kan erhållas även med en lång rad andra<br /> metaller, t. ex. kvicksilver och koppar, om inte utsläppen begränsas.</p> <p>Bly sprids i första hand genom bilavgaser (blyhaltig bensin). Om blyhalten<br /> i omgivningen är hög lagras blyet upp i både växter och djur.<br /> Omkring hälften av allt bly faller ned i närheten av trafikleder. Bly lakas<br /> ur jorden långsamt. Med nuvarande utsläpp ökar blyhalterna i<br /> marken fortlöpande. Blyets allmänt giftiga egenskaper gör att en fortsatt<br /> upplagring i marken så småningom kan medföra skadeverkningar.<br /> Det finns dock inga undersökningar som visar att blyet hittills har orsakat<br /> några rubbningar i växt- och djurlivet.</p> <p>Sammanfattningsvis kan sägas att de begränsningar av metallutsläppen<br /> som är motiverade med hänsyn till risken för människors hälsa<br /> också är tillräckliga för att begränsa skadeverkningarna i naturen.</p> <p>Oljespill</p> <p>Av den mängd olja som transporteras till havs spills 0,16 % ut vid<br /> hanteringen på fartyg och oljeplattformar. Det innebär att Sveriges<br /> sammanlagda oljeförbrukning statistiskt sett bidrar till spill på över<br /> 40 000 ton per år. Det är omkring dubbelt så mycket som det totala utsläppet<br /> vid blowoutolyckan vid Bravoplattformen våren 1977. Stora haverier<br /> och tankbåtskatastrofer svarar bara för någon tiondel av utsläppen.<br /> I huvudsak rör det sig om avsiktliga utsläpp eller utsläpp till följd<br /> av slarv och mindre missöden.</p> <p>Även små oljeutsläpp kan få stora lokala verkningar på växt- och<br /> djurliv, t. ex. beståndet av sjöfågel. Om de långsiktiga effekterna av de<br /> stora mängder som släpps ut i öppet hav vet man ännu mycket litet.</p> <p>Klimatförändringar</p> <p>Vid all förbränning av kol, olja, naturgas, torv och andra kolhaltiga<br /> bränslen bildas koloxid. Om man ser till all användning av bränslen rör<br /> det sig om mycket stora mängder.</p> <p>Riskerna för långsiktiga klimatförändringar på grund av koldioxidutsläppen<br /> har uppmärksammats under senare år, men de är långtifrån<br /> klarlagda. Man vet att omsättningen av koldioxid i atmosfären sker<br /> mycket långsamt. Varje utsläpp av koldioxid höjer därför koldioxidhalten<br /> en aning för hundratals till tusentals år framåt i tiden. Fortsätter<br /> dagens ökning av förbrukningen av kol och olja, fördubblas halten av<br /> koloxid i atmosfären inom 50 till 100 år. Vissa forskare anser att jorden<br /> i sin helhet då skulle börja få ett varmare klimat. Detta skulle i sin<br /> tur medföra att delar av polarisarna började smälta. Följden blir i så<br /> fall att världshavens nivå höjs med flera meter.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>22</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Förbränning av ved och biomassor från energiskogar medför inga<br /> risker i detta avseende. I princip samma mängder koldioxid som bildas<br /> vid förbränningen tas upp vid återväxten.</p> <p>Sammanfattning och slutsatser</p> <p>Med hänsyn till risker för klimatförändringar är det inte acceptabelt<br /> att öka utsläppen av koldioxid från fossila bränslen. Målsättningen bör<br /> vara att begränsa dessa utsläpp till dagens nivå och på sikt minska utsläppen.<br /> Redan nu finns tekniska möjligheter att i betydande grad reducera<br /> skadliga utsläpp. Det gäller både val av förbränningsteknik och<br /> användning av reningsmetoder. Nya tekniker kan förväntas utvecklas i<br /> rask takt. Det är angeläget att nya miljövänliga tekniker får ett snabbt<br /> genomslag i praktisk användning. Miljövårdande myndigheter bör därför<br /> få vidgade möjligheter att föreskriva den vid varje tidpunkt miljömässigt<br /> bästa möjliga förbrännings- och reningstekniken både för befintliga<br /> förbränningsanläggningar och för planerade.</p> <p>Inte sällan kommer sysselsättningsintressena och miljöintressena i<br /> konflikt med varandra. Lika angeläget som det är att miljökraven inte<br /> leder till oacceptabla konsekvenser ur sysselsättningssynpunkt, är det<br /> att inte sysselsättningshänsynen leder till att viktiga miljöhänsyn eftersätts.<br /> Det bör därför skapas möjligheter att lämna statliga bidrag till<br /> sådana investeringar som är nödvändiga ur miljösynpunkt och vars genomförande<br /> inte annars kan genomdrivas utan oacceptabla följder för<br /> den lokala arbetsmarknaden.</p> <p>En plan för komplettering av befintliga fossileldade energianläggningar<br /> med existerande miljövänlig teknik bör snarast utarbetas. Av<br /> planen bör framgå vilka möjligheter till effektivare rening av utsläppen<br /> som finns med i dag känd teknik samt kostnaderna för dessa åtgärder.<br /> Planen bör snarast möjligt anmälas för riksdagen. Regeringen bör vidare<br /> som nämnts lägga fram förslag till erforderliga åtgärder för att<br /> vidga myndigheternas möjligheter att föreskriva den ur miljösynpunkt<br /> bästa förbrännings- och reningstekniken vid såväl gamla som nya förbränningsanläggningar.</p> <p>En metod att minska oacceptabla utsläpp kan vara att bygga om de<br /> i dag oljebaserade kondenskraftverken så att det blir möjligt att använda<br /> inhemska förnyelsebara bränslen, alternativt naturgas eller kol. I dag<br /> finns en rad fossileldade kondenskraftverk som därigenom skulle kunna<br /> få en försörjningsmässigt och miljömässigt riktigare utformning samtidigt<br /> som det kanske i något fall också är möjligt att bygga om anläggningen<br /> för fjärrvärmeleveranser. I energipropositionen sägs att en<br /> anpassning av befintliga kondenskraftverk till eldning med fasta bränslen<br /> bör anstå tills utredningen om omställbara eldningsanläggningar<br /> behandlas. Enligt vår uppfattning finns ingen anledning att invänta behandlingen<br /> av det förslaget för att göra en kartläggning. Det innebär</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>23</p> </div> <div class="block ml_5"><p>bara förseningar utan att man för den skull vinner något. En bild av<br /> vilka anläggningar som kan bli aktuella ges i särskild bilaga.</p> <p>Industriländerna har ett ansvar och stora möjligheter att genom kraftfulla<br /> satsningar på hushållningsåtgärder på sikt minska användningen<br /> av olja, kol, gas och torv. Detta är ett internationellt problem, där Sveriges<br /> åtgärder ensamma inte kan få så stor betydelse. Men Sverige kan<br /> ändå bidraga genom att anvisa vägar i syfte att minska koldioxidutsläppen<br /> från förbränning av fossila bränslen till gagn för andra länder<br /> med större bränsleförbrukning.</p> <p>Vid det val av energisystem som skall ligga till grund för vår framtida<br /> energiförsörjning fordras en noggrann jämförelse mellan olika<br /> energislag beträffande deras hälso-, miljö- och säkerhetseffekter. Energikommissionen<br /> har visat att det därvid inte är möjligt att finna någon<br /> enhetlig metod för mätning av hälso-, miljö- och säkerhetsrisker som<br /> gör det möjligt med en enkel siffermässig jämförelse mellan olika<br /> energislag. Vid jämförelse mellan energislag måste man väga in både<br /> sådana effekter som kan åsättas siffervärden, t. ex. markbehov i kvadratmeter<br /> och sådana som inte kan preciseras, t. ex. inverkan på skönhetsvärden<br /> i landskapsbilden .Dagens riskbild kan också ändra sig<br /> snabbt som följd av de forsknings- och utvecklingsresultat som fortlöpande<br /> läggs fram. Vid en jämförelse mellan olika energislag bör man<br /> vidare ta lika stor hänsyn till risker och skadeverkningar inom som utom<br /> Sverige. Detta är bl. a. en förutsättning för att Sverige skall kunna verka<br /> för begränsningar av utsläpp i andra länder som drabbar Sverige,<br /> t. ex. i form av nedfall av skadliga ämnen.</p> <p>Det är uppenbart att miljö- och säkerhetsfrågorna spelar en avgörande<br /> roll för den framtida energiförsörjningen. Redan nu står det<br /> emellertid klart att man bör ta hänsyn till de erfarenheter som föreligger<br /> beträffande vissa energislag. Således bör man i första hand satsa på<br /> de energislag som ger upphov till minsta möjliga problem. Detta innebär<br /> att som första åtgärd måste det av trepartiregeringen antagna sparprogrammet<br /> genomföras. Detta program bör vidareutvecklas främst<br /> med syftet att öka det direkta sparandet och effektivisera energiförbrukningen<br /> inom näringslivet. Därför föreslår vi en särskild plan för<br /> energibesparande åtgärder inom näringslivet.</p> <p>Beträffande tillförselsidan bör framför allt användande av solenergi<br /> främjas. På sikt är olika former av solenergi den energikälla som kommer<br /> att utgöra grunden i vårt energisystem. Naturgas bör på grund av<br /> sina utomordentligt goda miljöfördelar introduceras i systemet. S. k.<br /> skräpskog men också torv bör införas i stor skala även om man samtidigt<br /> måste ytterligare undersöka effekterna av de ingrepp i naturen detta<br /> innebär. Beträffande kolet måste ett omfattande forskningsarbete<br /> föregå en större användning eftersom miljöproblemen är mycket svåra.<br /> En ökad kolanvändning i nämnvärd skala bör därför beräknas först för</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>24</p> </div> <div class="block ml_4"><p>andra hälften av 1980-talet. Kärnkraften innebär särskilda risker —<br /> genom de enorma giftmängdema, den höga giftighetsgraden, den radioaktiva<br /> strålningen och genom sambandet med kärnvapen — och bör<br /> därför successivt avvecklas. Som första åtgärd bör inga nya bindningar<br /> till denna energikälla ske.</p> <p>Nyligen har den amerikanska tillsynsmyndigheten på kämkraftsområdet,<br /> NRC, underkänt de riskbedömningar som den s. k. Rasmussenrapporten<br /> gjorde. Eftersom dessa bedömningar varit vägledande för<br /> normgivning och kravnivåer när det gäller reaktorsäkerhet i USA har<br /> kontrollmyndigheten där aviserat en genomgång av gällande säkerhetskrav<br /> för reaktorer med drifttillstånd baserade på nu underkända riskbedömningar.<br /> Eftersom de amerikanska myndigheternas säkerhetskrav<br /> i mycket varit vägledande också för svenska bestämmelser måste åtgärder<br /> omedelbart vidtas för en systematisk genomgång av säkerhetskraven<br /> för svenska reaktorer som nu är i drift. SKI har i särskild skrivelse till<br /> regeringen tagit upp problemet bl. a. ur resurssynpunkt. Vi begär nu<br /> att regeringen med stor skyndsamhet lägger förslag om erforderlig resursförstärkning<br /> och en plan för granskningsarbetets genomförande.<br /> Denna begäran bör riksdagen ge regeringen till känna.</p> <p>Även om den sammanfattande bilden av det långsiktiga samspelet<br /> mellan energi och miljö, hälsa och säkerhet är mycket oklar bör detta<br /> inte hindra oss att ta ställning där kunskaper finns.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>25</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Sverige och det internationella energisamarbetet</p> <p>Det internationella samarbetet inom energiområdet har avgörande<br /> betydelse. Naturresurs- och energihushållningen måste än mer bli en<br /> internationell angelägenhet. Miljöförstöringen genom utsläpp från olika<br /> typer av energiproducerande anläggningar är genom sina verkningar en<br /> fråga som måste angripas på det internationella planet. Försörjningstryggheten<br /> kräver för ett land med Sveriges stora utlandsberoende på<br /> energiområdet nära kontakter med exempelvis de oljeproducerande staterna.<br /> Direktavtal med dessa länder kan väsentligt öka försörjningstryggheten.<br /> Därför är t. ex. också långsiktiga kontrakt om naturgas betydligt<br /> tryggare än handeln med oljan i dess nuvarande former. Det är<br /> ett väsentligt intresse för Sverige att försörjningen med energiråvaror<br /> kommer från olika områden i världen samt att så stor andel som möjligt<br /> kommer från relativt närliggande områden.</p> <p>Nordiskt samarbete</p> <p>Mot denna bakgrund är det naturligt att de nordiska länderna har ett<br /> omfattande samarbete på energiområdet. I Norden finns både länder<br /> med import- och exportöverskott för energiråvaror. Norden har också<br /> ett närmast unikt samarbete på elområdet — Nordel. Detta samarbete<br /> har successivt förstärkts genom utbyggnad av överföringskapacitet mellan<br /> länderna. Det är ett väsentligt bidrag till försörjningstryggheten,<br /> men det är naturligtvis då väsentligt att Nordel inte ensidigt uppfattas<br /> som en organisation för försäljning av tillfälliga elöverskott utan också<br /> har en roll när det gäller att klara leveranssäkerheten i de olika länderna.<br /> I det här avseendet behövs en ordentlig analys av det nuvarande<br /> nordiska kapacitetsöverskottet på elområdet och på vilket sätt detta<br /> kan begränsa kraven på en utbyggnad av kapaciteten. Som påtalats<br /> från centerhåll i annat sammanhang bör regeringarna här ha ett bättre<br /> grepp om ledningsutbyggnader, leveransbindningar och prispolitik än<br /> som är fallet för närvarande.</p> <p>Olja och gas i de norska och danska delarna av Nordsjön ger en möjlighet<br /> för framtiden att utöka den svenska närförsörjningen. Det kräver<br /> emellertid, att Sverige framstår som en seriös samarbetspartner och<br /> att avtal på energiområdet kan kombineras med uppgörelser också på<br /> andra områden. Industriområdet ligger nära till hands. Mot den här<br /> bakgrunden är det mycket olyckligt att det ramavtal som slöts mellan<br /> de svenska och norska regeringarna i mars 1977 inte lett till konkreta<br /> uppgörelser. För att man skall lyckas, krävs ett aktivt ansvarstagande<br /> från regeringarnas sida. Regeringarna måste ta på sig ansvaret för helheten.<br /> Det alltför passiva uppträdandet från svenska regeringens sida<br /> i fråga om det s. k. Volvo-avtalet har tyvärr medverkat till att förutsättningarna<br /> för energi- och industriavtalet i sin helhet med Norge för</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>26</p> </div> <div class="block ml_3"><p>sämrades och slutligen fälldes. Så skedde t. o. m. utan att de ekonomiska<br /> villkoren för oljeprospektering i Nordsjön klargjorts för Volvo<br /> och dess ägare. Inte heller anvisades något alternativ från berörda regeringars<br /> sida i den situationen att avtalet fälldes. Vi förutsätter att regeringen<br /> i de fortsatta kontakterna med Norge tar initiativ till ett samarbete<br /> på industriområdet, som också kan möjliggöra ett långsiktigt<br /> energisamarbete.</p> <p>Danmark kan i dag konstatera, att man har inte oväsentliga naturgasfyndigheter<br /> inom sin del av Nordsjön. Därför är det naturligt, att<br /> Danmark satsar på införande av naturgas i sitt energisystem — ett beslut<br /> som bör ses med tillfredsställelse i Sverige, inte minst av miljöskäl.<br /> Förberedelserna för en introduktion av naturgas i Sverige har under<br /> trepartiregeringens tid bedrivits i nära kontakt med den danska regeringen.<br /> Planeringen har samordnats mellan företagen Swedgas och<br /> danska DONG. Tidtabellerna har anpassats till varandra.</p> <p>Genom folkpartiregeringens avvisande hållning till naturgas äventyras<br /> ytterligare ett konkret projekt för nordiskt samarbete på energiområdet<br /> inom loppet av några få månader. Det är en mycket allvarlig<br /> situation, som vi anser helt oacceptabel. Vi föreslår i det följande att de<br /> förberedda gasprojekten genomförs liksom transitering genom Danmark.</p> <p>På forskningsområdet har samarbetet egendomligt nog haft sin<br /> tyngdpunkt på kärnkraftsområdet, trots att bara två nordiska länder har<br /> kärnkraft i energisystemen. Det finns ett starkt gehör i Norden för ett<br /> vidgat samarbete på forskningsområdet. Ett sådant samarbete är också<br /> under beredning. Vi anser att de nordiska länderna har mycket starka<br /> skäl för ett samarbete i syfte att utnyttja knappa resurser bättre och<br /> lära av varandras erfarenheter. Ett nordiskt samarbete bör ha sin<br /> tyngdpunkt på de förnyelsebara energikällor, där länderna har de bästa<br /> naturliga förutsättningarna och ligger längst fram tekniskt sett.</p> <p>Övrigt internationellt samarbete</p> <p>Luftföroreningar från förbränning av olja och kol är i högsta grad<br /> ett internationellt problem. Som redovisats kommer en betydande del<br /> av framför allt svavelnedfallet i Sverige från källor utomlands. Sverige<br /> måste därför arbeta aktivt för att få till stånd internationella överenskommelser<br /> i syfte att nedbringa luftföroreningarna från förbränning av<br /> fossilt bränsle. De metoder som bör komma i fråga är användning av<br /> modem förbränningsteknik och moderna reningsmetoder samt begränsning<br /> av användningen av olja och kol genom bättre energihushållning<br /> och en successiv övergång till förnyelsebara och miljövänliga energikällor.<br /> Regeringen bör därför i lämpliga europeiska och internationella organ<br /> föra fram förslag om internationella överenskommelser med detta<br /> syfte.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>27</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Risken för spridning av kärnvapen är en av de oroväckande följderna<br /> av kärnkraftsanvändningen. Spridningsrisken är i betydande grad<br /> knuten till upparbetningen av använt kärnbränsle, eftersom det leder<br /> till utvinning av plutonium som kan användas för vapenändamål. Upparbetningen<br /> motiveras främst av att plutoniet kan användas som bränsle<br /> i kärnkraftverk. Det kan ske dels genom att man använder sig av<br /> plutoniumberikat uran i vanliga kärnrealctorer, dels genom att plutoniet<br /> användes i bridreaktorer. I båda fallen blir hälsoriskerna betydligt<br /> större än i kärnkraftsproduktion baserad på enbart uran. Det finns<br /> därför starka skäl att söka åstadkomma ett stopp för upparbetning av<br /> använt kärnbränsle. Sverige bör givetvis avstå från att införa än farligare<br /> bränsleteknik i ett energisystem som bör avvecklas. Sverige bör<br /> därför avstå från upparbetning. Det har dessutom inte kunnat visas att<br /> upparbetningen underlättar den slutliga förvaringen av utbränt kärnbränsle.<br /> Skall de eftersträvansvärda målen ur icke-spridningssynpunkt<br /> och miljösynpunkt nås måste dock frågan förås upp på ett internationellt<br /> plan. Sverige bör därför i FN och andra organ lägga fram förslag<br /> om ett internationellt avtal om stopp för upparbetning av använt kärnbränsle.</p> <p>Under de senaste årtiondena har forskningen på energiområdet i hög<br /> grad koncentrerats kring kärnkraften. Som vi redovisat utgör kärnkraften<br /> ur många synpunkter en energipolitisk återvändsgränd. Om vi<br /> skall kunna klara världens energibehov för framtiden är det viktigt att<br /> stora satsningar nu görs för att utveckla förnyelsebara och miljövänliga<br /> energikällor.</p> <p>Den största ökningen av energianvändningen måste för framtiden<br /> ske i de fattiga länderna. Det är viktigt att de länder som nu står inför<br /> att bygga upp sin energiförsörjning får tillgång till andra alternativ än<br /> fossila bränslen och kärnkraft. I många u-länder finns mycket goda<br /> förutsättningar att bygga ut förnyelsebara energikällor som solenergi,<br /> vindkraft och biomassa. Det bör också vara möjligt att utveckla teknik<br /> på dessa områden som tillfredsställer u-ländernas behov av system som<br /> ställer måttliga krav på teknologi och infrastruktur och som är decentraliserade.<br /> Den alldeles överväldigande delen av världens tekniska<br /> forsknings- och utvecklingsresurser finns i den rika världen. Det är<br /> nödvändigt att dessa resurser i betydligt högre grad än hittills används<br /> för att tillfredsställa u-ländemas behov. Det gäller inte minst på energiområdet.<br /> Sverige bör därför inom FN och i internationella samarbetsorgan<br /> på energi- och forskningsområdet lägga fram förslag till ett internationellt<br /> forskningsprogram för förnyelsebara energikällor med<br /> särskild hänsyn till u-ländemas behov.</p> </div> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_59" /> <div class="block ml_59" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>28</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Statens och kommunernas ansvar</p> <p>Energipolitiken är en avgörande nationell angelägenhet. Försörjningstryggheten<br /> måste tillgodoses i tillförselsystemet. De knappa lagerresurser<br /> som nu används i stor omfattning kräver en radikal hushållningspolitik.<br /> Utvecklade industriländer som Sverige har här ett speciellt<br /> ansvar.</p> <p>I Sverige har sedan länge de elproducerande företagen haft ett stort<br /> inflytande över energipolitiken. Det gäller naturligtvis främst statliga<br /> vattenfall. Oljeförsörjningen har i huvudsak lämnats åt de stora multinationella<br /> företagen att sköta. Först i och med oljekrisen 1973/74 började<br /> staten utrusta sig med instrument som krävs för en målmedveten<br /> oljepolitik. Kommunerna har i varierande utsträckning haft inflytande<br /> över energipolitiken, främst den egna värmeförsörjningen, men också<br /> i vissa fall på elområdet. Sedan 1975 finns ett statligt energiforskningsprogram<br /> som nu löper för sin andra treårsperiod. Fasen efter det statliga<br /> forskningsprogrammet blir nu alltmer väsentlig för de alternativa<br /> energikällornas utveckling. Vi återkommer senare till konkreta förslag<br /> hur dessa energikällors introduktion på en kommersiellt fungerande<br /> marknad skall kunna underlättas.</p> <p>Beträffande energihushållningen har staten och kommunerna ett<br /> dubbelt ansvar som särskilt betonas i propositionen. Dels ansvarar man<br /> för energianvändningen inom egna verksamheter, dels påverkar man<br /> genom sina beslut förutsättningarna för energianvändningen i hela<br /> samhället. Hittills har hushållningsåtgärder inom samhällets egen verksamhet<br /> främst konkretiserats genom stimulansbidrag till kommunerna.<br /> Ett betydelsefullt arbete pågår inom en rad myndigheter, men en samlad<br /> bild av besparingsmöjligheter och resurskrav skulle vara av stort<br /> värde. Nu behövs en samordnad energisparplan också för den befintliga<br /> statliga bebyggelsen. Vi föreslår att regeringen arbetar fram en sådan<br /> statlig hushållningsplan och därmed ger en samlad bild av läget och<br /> målsättningarna vid olika myndigheter och statliga organ.</p> <p>Helt kort anmäler föredraganden planerna på en energihushållningslag.<br /> En sådan lag rätt utformad kan naturligtvis bli ett värdefullt instrument.<br /> Enligt vår mening bör lagen för att bli effektiv reglera principerna<br /> för pris- och taxesättning inom energisektorn ur hushållningssynpunkt.</p> <p>Kommunernas uppgifter inom energiområdet måste successivt vidgas.<br /> Lagen om kommunal energiplanering som antogs 1977 är ett viktigt<br /> första steg. Kommunernas viktiga roll i samband med energisparplanen<br /> för befintlig bebyggelse har särskilt betonats. På det området<br /> bör kommunernas uppgifter utökas i takt med att resurser byggs upp.<br /> En nödvändig uppbyggnad av resurser bl. a. för besiktnings- och rådgivningsverksamhet<br /> pågår f. n. inom kommunerna. Energisparkom</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>29</p> </div> <div class="block ml_5"><p>mitténs försök med intensifierad information om energihushållning i<br /> Blekinge län bör kunna bli ett bra underlag för att konkretisera kommunernas<br /> åtgärder på informationsområdet. Den nyligen tillsatta delegationen<br /> för samordning av samhällsinsatser för ökat utnyttjande av<br /> solvärme och bränsle bör naturligtvis ha ett nära samarbete med kommunerna<br /> och kommunförbunden i sin verksamhet. Den service som<br /> är nödvändig från statens sida till kommunerna på energiområdet måste<br /> komma från andra än producentintressen. Annars blir det lätt en<br /> producentstyrd energipolitik som kommer att tillämpas också i kommunerna.<br /> Vi återkommer senare till Vattenfalls roll i den svenska energiförsörjningen.<br /> Föredraganden uttalar sig för ökad samverkan mellan<br /> kraftproducenter och större energikonsumenter, däribland kommunerna.<br /> Avgörande för detta samarbete är naturligtvis på vems villkor det<br /> sker om det skall bli en hushållningspolitik eller en produktionsinriktad<br /> politik som varit fallet i många avseenden under efterkrigstiden.</p> <p>Det energipolitiska beslutet 1975 var ett första försök att ta ett samlat<br /> grepp över energipolitiken i Sverige. Det innebar emellertid inte att<br /> den huvudsakliga inriktningen ur maktsynpunkt förändrades. De elproducerande<br /> företagen har fortfarande ett dominerande inflytande.<br /> Energikonsumenterna förutsätts göra sin insats främst via individuella<br /> sparåtgärder. Kommunernas roll i energisystemet har inte klargjorts.<br /> De ansvarar i varierande omfattning för både elproduktion, energihushållning<br /> och eldistribution. På det senare området är bilden fortfarande<br /> splittrad. Den strukturomvandling som där varit nödvändig innebär<br /> att kommunerna har ett dominerande inflytande när det gäller 70 %<br /> av eldistributionen mätt i antalet abonnenter. Motsvarande andelar för<br /> vattenfallsverket och privata företag är resp. 10 och 20 %. Enligt riksdagens<br /> beslut 1976 skall en av huvudprinciperna för den fortsatta<br /> strukturomvandlingen vara att huvudansvaret för eldistributionen skall<br /> åvila det allmänna. En annan är att konsumenterna genom kommunerna<br /> skall ha inflytande över eldistributionen. Denna politik bör nu<br /> fullföljas genom att kommunerna får ökade möjligheter att svara för<br /> eldistributionen.</p> <p>Kommunerna bör främst vara konsumenternas instrument för den<br /> framtida energipolitiken. Därför är det viktigt att klara gränslinjer<br /> dras upp mellan den intressesfär som representeras av de elproducerande<br /> och bränsleimporterande företagen å ena sidan samt kommunerna,<br /> organ och företag inriktade på förnyelsebara energikällor och energihushållning<br /> å andra sidan. Vi återkommer i det följande med förslag<br /> angående den organisatoriska inriktningen när det gäller landets försörjning<br /> med bränslen.</p> <p>Fjärrvärme har från början ansetts vara en kommunal angelägenhet.<br /> Detsamma gäller distributionsnät för stadsgas som drivs i kommunal</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>30</p> </div> <div class="block ml_3"><p>regi. När det gäller kommunala eldistributörer svarar dessa för distributionen<br /> till 2,8 milj. abonnenter av totalt 4,3 milj. Eftersom kommunerna<br /> svarar för endast 12—14 % av landets elproduktion är kommunerna<br /> starkt beroende av inköpt råkraft för sin distribution.</p> <p>De senaste årens arbete på energiområdet har syftat till att ge kommunerna<br /> ett större ansvar för energiförsörjningen. Ett exempel på detta<br /> är lagen om kommunal energiplanering och riksdagens beslut 1978 om<br /> energisparplan för befintlig bebyggelse. Därmed har en ny situation<br /> skapats för kommunerna i jämförelse med den som rådde då det senaste<br /> beslutet om riktlinjer för strukturomvandlingen på eldistributionsområdet<br /> togs våren 1976. Den gången slogs fast att de enskilda<br /> elkonsumentema skulle tillförsäkras gynnsamma distributionsförhållanden<br /> och kommunerna som företrädare för lokala intressen ges ett<br /> större inflytande på eldistributionen. Några instrument för att kommunerna<br /> aktivt skall kunna ta hand om en ökad andel av eldistributionen<br /> har emellertid inte ställts till förfogande från statsmakternas sida.<br /> Det bör enligt vår mening ske nu.</p> <p>Eldistributionen bör ses som en väsentlig del av den kommunala<br /> energiplaneringen. Därför bör varje kommun ha ett avgörande inflytande<br /> över eldistributionen inom sitt geografiska område. Därmed ges<br /> bättre möjligheter att fullfölja en taxepolitik som ger kommunmedlemmarna<br /> service på lika villkor oberoende av var de bor i kommunen.<br /> Det innebär naturligtvis inte att man utesluter möjligheter till samarbete<br /> över kommungränserna för att också mellan kommunerna uppnå<br /> taxeutjämning. Genom förköpsrätt för kommunerna beträffande eldistributionsföretag<br /> inom den egna kommunens område bör den önskade<br /> ökningen av det kommunala inflytandet på eldistributionen kunna<br /> uppnås. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd. Statens<br /> vattenfallsverk bör aktivt medverka till en rationell utveckling på området<br /> genom att avstå från köp i konkurrens med kommuner samt bistå<br /> kommunerna genom försäljning i förekommande fall av egen distributionsverksamhet<br /> till kommuner, som är beredda att köpa in företag<br /> inom den egna kommunens område. Därmed avvisas propositionens<br /> förslag i denna del, medan Kommunförbundets förslag i huvudsak tillgodoses.<br /> En konsekvens av detta ställningstagande är naturligtvis att<br /> medelsanvisningen för Vattenfall för inköp av distributionsföretag bör<br /> avslås liksom förslaget om bildande av ett särskilt förvaltningsbolag på<br /> distributionsområdet.</p> <p>Enligt förslag i motionen förordar vi en omfattande utbyggnad av<br /> kraftvärme i kommunerna. Därmed aktualiseras i högre utsträckning<br /> behovet av överföring av elström mellan olika kommuner och kraftföretag.<br /> Stamlinjenätet som handhas av Vattenfall är i dag förbehållet<br /> de stora kraftföretagen och endast i vissa fall kommunerna. Enligt vår</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>31</p> </div> <div class="block ml_5"><p>uppfattning bör kommunerna ha tillgång till stamlinjenätet i de fall då<br /> kommunen är producent av mottryckskraft. Riksdagen bör ge regeringen<br /> denna mening till känna.</p> <p>Kommuner som är helt eller delvis beroende av råkraftleveranser<br /> från kraftföretagen har hittills befunnit sig i ett underläge vid förhandlingar<br /> om råkraftpriserna. Krav på förhandlingar från kommunernas<br /> sida har ibland betraktats som inblandning i kraftföretagens<br /> prispolitik. En sådan ordning är inte acceptabel för framtiden. Kommunerna<br /> bör ha rätt till förhandlingar angående råkraftpriset med<br /> kraftföretagen. Om så befinnes nödvändigt bör den nuvarande Statens<br /> prisregleringsnämnd för elektrisk ström ersättas med en förhandlingsorganisation<br /> med staten, distributörerna, kommunerna och råkraftföretagen<br /> representerade.</p> <p>Ytterligare ett sätt att stärka det lokala inflytandet över elproduktion<br /> och -konsumtion är att öppna en laglig rätt till anslutning av lokal<br /> elenergiproduktion till elnätet. En sådan rätt förekommer redan i Danmark.<br /> Tillvaratagandet av lokala förnyelsebara energitillgångar utgör en<br /> viktig del i framtidens energisystem. Det har särskilt betonats i samband<br /> med införande av statliga stimulanser för upprustning eller nyanläggning<br /> av små vattenkraftstationer, s. k. minikraftverk. Genom att<br /> huvudansvaret för eldistributionen kommer att ligga på kommunerna<br /> blir det än mer naturligt att i samverkan med dessa ge lokala elproducenter<br /> en rätt till anslutning för att de därigenom rationellare skall<br /> kunna utnyttja sina elproduktionsanläggningar.</p> <p>De tekniska bestämmelser som kan krävas med hänsyn till drift- och<br /> personsäkerhet bör ankomma på Statens industriverk att utarbeta. Statens<br /> industriverk bör också kunna utarbeta ett normalkontrakt för lokalproducerad<br /> el till distributionsnätet. Ett sådant normalkontrakt bör<br /> också innebära en rekommendation angående ett minimipris för levererad<br /> elström. Om det inte kommer att tillämpas på rimligt sätt bör naturligtvis<br /> ett lagstöd för minimipriset kunna införas.</p> <p>Energihushållning</p> <p>Energiprognoser<br /> Internationellt perspektiv</p> <p>De internationella förhållandena på energimarknaden och de bedömningar<br /> som görs om framtida utveckling har stor betydelse för utformningen<br /> av svensk energipolitik. Det finns ett stort antal internationella<br /> studier som visar att en global brist på olja kommer att uppstå i slutet<br /> av 1980-talet eller något senare. Bakgrunden till dessa bedömningar är<br /> en förväntad fortsatt stark ökning av energianvändningen. Den senaste<br /> internationella energistudien Steam Coal-Prospects to 2000 från IEA<br /> räknar med en ökning i energianvändningen från ca 3 600 milj. ton olja</p> </div> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_59" /> <div class="block ml_59" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>32</p> </div> <div class="block ml_3"><p>år 1976 till ca 6 900 milj. ton olja år 2000 i OECD-länderna. Dessa beräkningar<br /> innebär också att en global oljebrist uppstår kring år 1990<br /> och till år 2000 uppgår den till ca 1 260 milj. ton olja.</p> <p>Det finns emellertid betydande osäkerheter inbyggda i dessa prognoser.<br /> En del frågetecken kan sättas för huruvida energianvändningen<br /> kommer att öka så starkt som beräknats. Bedömningarna beträffande<br /> energitillförseln är också viktiga att granska. Studien räknar med<br /> betydande ökningar beträffande kol och kärnkraft. Dessa ökningar<br /> räcker emellertid inte alls till för att förhindra att en global bristsituation<br /> uppstår om energianvändningen ökar så starkt som det har antagits.<br /> Detta faktum poängterar betydelsen av att lägga ned betydande<br /> resurser på att begränsa ökningstakten i energianvändningen.</p> <p>Kärnkraftens roll är särskilt intressant att studera. Enligt de uppgifter<br /> som lämnas i propositionen uppgår de kända urantillgångarna till ca<br /> 2,2 milj. ton. Med elproduktion i lättvattenreaktor (lättvattenreaktorer<br /> används huvudsakligen i dag) motsvarar dessa tillgångar ungefär ett år<br /> av världens samlade energianvändning. Detta skall jämföras med de<br /> kända tillgångarna på olja och kol, vilka motsvarar ca 15 år resp. ca<br /> 70 år av världens samlade energianvändning. Kärnkraft med lättvattenreaktorer<br /> kan alltså aldrig få en särskilt betydelsefull roll för den globala<br /> energiförsörjningen.</p> <p>Först om breeder-reaktorer utnyttjas får urantillgångama någon uthållighet<br /> för världens energiförsörjning. Utnyttjas breeder-reaktorer<br /> ökas uranets uthållighet ca 60 gånger. Detta faktoum är oerhört betydelsefullt<br /> eftersom det visar vilket starkt tryck på användningen av<br /> breeder-reaktorer som kan uppstå om inte åtgärder vidtas för att hålla<br /> nere energianvändningen eller förnybara energikällor får genomslag<br /> globalt sett. De svenska åtgärderna på energiområdet skall inte enbart<br /> ses i perspektivet att Sverige bidrar med att minska oljeberoendet utan<br /> också som ett led att trygga energiförsörjningen utan framtida användning<br /> av kärnkraft i ett energisystem baserat på förnyelsebara energikällor.</p> <p>Energ ipro g ram Sverige</p> <p>Energiprognoser utgör bedömningar av framtida energibehov. I likhet<br /> med alla andra prognoser bygger energiprognoser alltid på vissa<br /> speciella antaganden. Varieras antagandena erhålles också olika prognoser.</p> <p>I samband med energiprognoser måste antaganden göras om den<br /> framtida ekonomiska utvecklingen såväl i samhället i stort som i olika<br /> delsektorer. Vidare måste antaganden göras om hur olika förbrukare<br /> av energi reagerar när energipriserna förändras. Prognoser måste också<br /> bygga på antaganden om vilken energipolitik som statsmakterna<br /> kommer att föra, vilken genomslagskraft den kommer att få, etc.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>33</p> </div> <div class="block ml_5"><p>En överskattning av energibehovet kan därför bero på t. ex. en felbedömning<br /> av strukturutvecklingen inom industrin, en underskattning<br /> av anpassningen till stigande energipriser eller en underskattning av<br /> genomförandegraden vad gäller program för energihushållande åtgärder,<br /> m. m.</p> <p>Få sektorer i samhället är så starkt beroende av prognoser som<br /> energisektorn. Detta sammanhänger med de långa planeringstider som<br /> gäller för förändringar av systemet.</p> <p>En viktig uppgift för energiprognosverksamheten är därför att ge<br /> underlag för en balanserad utveckling inom energisektorn. Om energiefterfrågan<br /> överskattas kan detta innebära att dyrbar överkapacitet tillskapas<br /> och motiven för hushållning försvagas. Detta gäller särskilt elsektorn.<br /> Samhällsekonomin kan också utsättas för allvarliga påfrestningar<br /> om energiefterfrågan blir högre än prognoserna anger. Det är<br /> därför viktigt att det framtida energiförsörjningssystemet planeras så<br /> att efterfrågan på energi kan tillgodoses inom ramen för de samhällsekonomiska<br /> kraven även om energiprognoserna skulle slå fel.</p> <p>Det råder numera allmän enighet om att den energiprognos som låg<br /> till grund för 1975 års energibeslut kraftigt överskattat energibehovet.<br /> Inom elsektorn har denna felbedömning givit upphov till en alltför<br /> snabb utbyggnad av kärnkraften i förhållande till behovsutvecklingen.<br /> För samhällsekonomin totalt sett har detta inneburit en betydande merkostnad.</p> <p>Av beräkningar och bedömningar som gjorts inom energikommissionens<br /> expertgrupper för hushållning och styrmedel framgår att det finns<br /> stora möjligheter till samhällsekonomiskt lönsamma besparingsåtgärder<br /> utöver industriverkets referensprognos (SIND A). Styrmedelsgruppen<br /> skriver bl. a. i sin slutrapport beträffande sparmöjligheter inom industrin:<br /> ”Av det siffermaterial som står till förfogande bedömer styrmedelsgruppen<br /> att den del av besparingspotentialen som kostnadsbedömts<br /> av hushållningsgruppen är möjlig att uppnå på grund av åtgärdernas<br /> samhällsekonomiska lönsamhet.” För bostadssektorn anger styrmedelsgruppen<br /> följande: ”Slutsatsen av bostadsdepartementets utredning (dvs.<br /> trepartiregeringens energisparplan) och hushållningsgruppens utredning<br /> är att de besparingsprogram som redovisas är samhällsekonomiskt lönsamma<br /> idag.”</p> <p>I den redovisning som följer behandlas energihushållningen i de tre<br /> sektorerna industrin, samfärdsel och övrigsektom (bostäder, lokaler,<br /> m. m.) var för sig. Redovisningen anger de program vi inom centern<br /> anser bör genomföras för att uppställda mål skall kunna uppnås. Samtliga<br /> föreslagna åtgärder ligger inom ramen för ett fortsatt ekonomiskt<br /> system av den form vi för närvarande har, dvs. det s. k. biandekonomiska<br /> systemet.</p> <p>Inledningsvis redovisas i nedanstående tabell propositionens bedöm3<br /> Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2406</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>34</p> </div> <div class="block ml_4"><p>ningar av energiförbrukningen inom olika sektorer 1990 i jämförelse<br /> med dels 1975 års proposition, dels industriverkets prognos. Vi redovisar<br /> vår energibalans nedan.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Tabell 1.</p> <p>Tabell över utvecklingen av energianvändningen inom de olika sektorerna (TWh).</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p>Utgångsdata rörande figurer</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> <td><p style="margin-left:9px;" /> </td> <td><p style="margin-left:9px;" /> </td> <td><p style="margin-left:9px;">Energi</p> <p style="margin-left:9px;">tillförsel</p> <p style="margin-left:9px;">totalt</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">El</p> <p style="margin-left:10px;">produk</p> <p style="margin-left:10px;">tion</p> </td> </tr><tr><td><p /> </td> <td><p style="margin-left:8px;">Industri</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">Samfärdsel</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">Övrigt</p> </td> </tr><tr><td><p style="text-align:right;">1975 års prop. 1973</p> </td> <td><p>166</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">75</p> </td> <td><p>162</p> </td> <td><p>429</p> </td> <td><p>78</p> </td> </tr><tr><td><p style="text-align:right;">1985</p> </td> <td><p>235</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">95</p> </td> <td><p>162</p> </td> <td><p>540</p> </td> <td><p>159</p> </td> </tr><tr><td><p style="text-align:right;">S1ND A 1974</p> </td> <td><p>162</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">72</p> </td> <td><p>140</p> </td> <td><p>402</p> </td> <td><p>75</p> </td> </tr><tr><td><p style="text-align:right;">1990</p> </td> <td><p>212</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">99</p> </td> <td><p>161</p> </td> <td><p>511</p> </td> <td><p>145</p> </td> </tr><tr><td><p style="text-align:right;">1979 års prop. 1978</p> </td> <td><p>158</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">85</p> </td> <td><p>164</p> </td> <td><p>407</p> </td> <td><p>89</p> </td> </tr><tr><td><p style="text-align:right;">1990</p> </td> <td><p>(195)—210</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">(95)—100</p> </td> <td><p>(135)—150</p> </td> <td><p>(470)—510</p> </td> <td><p>(140)—145</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_4"><p>Industrin</p> <p>Av de t. o. m. budgetåret 1978/79 totalt anslagna medlen, 889 Mkr,<br /> hade den 30 september 1978 410 Mkr beviljats i bidrag till ca 5 500<br /> energibesparande åtgärder inom industrin. Dessa beräknas medföra en<br /> sammanlagd oljebesparing av drygt 500 000 ton (ton oljeekvivalenter)<br /> per år.</p> <p>De energibesparingssiffror som anges i ansökningarna till Statens industriverk<br /> kan efter normal kontroll och justering användas som ett<br /> gott mått på den energibesparing som uppnås i verkligheten.</p> <p>Även om energibesparingspotentialen för enstaka slag av energihushållningsåtgärder<br /> inom industrin till stor del uppnåtts återstår många<br /> områden med betydande besparingsmöjligheter.</p> <p>Återstående besparingsmöjligheter inom industrin är så betydande,<br /> att det torde krävas längre tid än tidigare beräknat för att uppnå denna.</p> <p>Statens industriverk kommer i sina pelita för budgetåret 1980/81 att<br /> redovisa sin syn på den framtida bidragsverksamheten. Verket bedömer<br /> emellertid redan nu att det krävs en bidragsverksamhet av ungefär<br /> nuvarande omfattning i ytterligare några år. Därefter bör en avtrappning<br /> kunna ske i en eller annan form. Det förefaller som om lån<br /> för vissa företag skulle vara ett attraktivt komplement till bidragen för<br /> konventionella energisparåtgärder.</p> <p>För prototyper och demonstrationsanläggningar finner verket emellertid<br /> att ett ökat statligt stöd är angeläget. En komplettering av nuvarande<br /> bidrag med någon form av villkorliga lån synes vara det lämpligaste<br /> alternativet.</p> <p>Totalt har hittills ca 5 500 projekt i kanske 3 500 företag beviljats<br /> energisparbidrag. Mycket stora besparingsmöjligheter återstår dels hos</p> </div> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>35</p> </div> <div class="block ml_5"><p>dessa företag men även hos alla de företag som hittills inte genomfört<br /> några eller endast smärre energihushållningsåtgärder.</p> <p>Mot den bakgrunden ter det sig allt viktigare med aktiviteter som<br /> syftar till att återföra erfarenheter från verksamheten och bl. a. på så<br /> sätt initiera projekt. Framför allt gäller detta stora projekt som spillvärme,<br /> fastbränslepannor, mottrycksturbiner osv. Aktiviteter som<br /> krävs är bl. a. information, rådgivning, utbildning och branschvis erfarenhetsåterföring<br /> genom energisparhandböcker, kurser, konferenser<br /> m. m. För att denna totala verksamhet skall få avsedd effekt krävs ett<br /> väl utbyggt regionalt kontaktnät.</p> <p>För att uppnå ovan redovisade åtgärder fordras en ordentlig plan.<br /> Centerpartiet föreslår därför att regeringen ges i uppdrag att för en<br /> treårsperiod upprätta en sådan plan inom ramen för 1 miljard kronor<br /> samt förelägga riksdagen beslut härom.</p> <p>Bostäder m. m.</p> <p>Kraftfulla insatser för energisparande i befintlig bebyggelse är angelägna<br /> för att åstadkomma ett samhälle med god hushållning med energi<br /> och naturtillgångar och en rättvisare fördelning av den materiella välfärden.<br /> Strävan efter en sådan samhällsutveckling måste ligga till<br /> grund för energipolitiken. Även om det finns tekniska och administrativa<br /> problem så är det den politiska viljan som avgör om vi skall lyckas.</p> <p>Trepartiregeringen lade fram ett omfattande program för energisparande<br /> i befintlig bebyggelse (proposition 1977/78: 76 med förslag till<br /> energisparplan för befintlig bebyggelse). Under en tioårsperiod skall<br /> 25—30 % av energibehovet för befintlig bebyggelse sparas till en totalinvestering<br /> av mellan ca 30 och 50 miljarder kronor. Ett så stort<br /> program måste följas omsorgsfullt och erforderliga förändringar måste<br /> successivt vidtas för att största effektivitet skall uppnås. Samtidigt måste<br /> ryckighet undvikas och hållbart underlag finnas för föreslagna förändringar.</p> <p>Ett av statsmakterna antaget långsiktigt mål är en förutsättning för<br /> ett framgångsrikt energisparande. Erforderliga insatser kommer annars<br /> inte till stånd. Inriktningen måste vara stabil och någon tveksamhet<br /> om den politiska färdriktningen får inte råda.</p> <p>Regeringen äskade i årets budgetproposition inte slutligt anslag för<br /> energisparande i bebyggelse enligt energisparplanen, antagen av riksdagen<br /> våren 1978. Beträffande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.<br /> (anslaget Bil under XIII:e huvudtiteln) angavs som skäl behov av ytterligare<br /> överväganden avseende finansiering av energisparlånen. Regeringen<br /> redovisar nu i föreliggande proposition, bilaga 3, vissa överväganden<br /> angående energisparande i befintlig bebyggelse. Någon lösning<br /> på det problem som var orsaken till utbrytningen av anslaget Bil<br /> redovisas emellertid ej.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>36</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Regeringen avviker i sin proposition på väsentliga punkter från de<br /> utgångspunkter för insatserna inom detta fält som redovisades i proposition<br /> 1977/78: 76, i fortsättningen kallad energisparplanen, och som<br /> antagits av riksdagen (CU 1977/78: 31, rskr 1977/78: 345). Genom partiella<br /> citat ur civilutskottets betänkande och energisparplanen samt redovisning<br /> av slutsatser som inte har täckning i dessa handlingar ges en<br /> skev bild av innebörden av fattade beslut.</p> <p>1. Regeringen redovisar allmän osäkerhet om målet för energisparplanen<br /> och satsar i stället på utbyggnad av produktionsapparaten.</p> <p>2. Regeringen överger energisparplanens långsiktiga grundprinciper.<br /> Den omsorgsfulla planering av resursinsatser och arbetskraftsbehov<br /> som förutsattes i energisparplanen kan då omintetgöras. Vad som försummas<br /> nu kan inte tas igen senare under perioden. Uppnåendet av<br /> energisparplanens mål äventyras därmed.</p> <p>3. Regeringen avser — utan att öppet redovisa detta — att dra ner<br /> omfattningen av energisparinsatsema i byggnader för kommande budgetår.</p> <p>4. Regeringen försämrar energisparstödet både för småhus och flerbostadshus<br /> — utan att redovisa underlag som visar att detta är motiverat<br /> — genom att:</p> <p>a) avskaffa räntebidragen för småhusen. Det drabbar främst pensionärer<br /> och andra låginkomsttagare</p> <p>b) avskaffa bidragen för vissa åtgärder. Det drabbar främst flerbostadshusen</p> <p>c) varken lån eller bidrag i fortsättningen skall utgå i vissa situationer<br /> som hittills varit stödberättigade</p> <p>d) kommunerna skall få rätt att avslå ansökan om stöd för åtgärder<br /> som enligt bostadsstyrelsens normer skulle vara stödberättigade.</p> <p>5. Regeringen har försummat arbetet med att utveckla planeringen<br /> och styrningen av energisparverksamheten. Allmänt tal om vikten av<br /> sådana insatser kan inte undanskymma att bara ett fåtal utredningsprojekt<br /> inom ett litet delområde presenteras.</p> <p>6. Regeringen har inte heller löst frågan om energisparstödets finansiering.<br /> Hela verksamheten äventyras därigenom.</p> <p>Vad regeringen anfört angående förutsättningarna för energisparverksamheten<br /> inom detta fält ger enligt vår mening inte riksdagen anledning<br /> till annat ställningstagande angående energisparandets mål, allmänna<br /> inriktning och omfattning än det som skett i anslutning till<br /> prop. 1977/78: 76 med förslag till energisparplan för befintlig bebyggelse.</p> <p>Med anledning av den inställning till energisparandet som regeringen<br /> redovisat, bör särskilda bemyndiganden för regeringen nu inte komma<br /> i fråga.</p> <p>I det följande kommer en detaljerad genomgång av regeringens proposition<br /> att redovisas. För att ge en korrekt bakgrund lämnas emeller</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>37</p> </div> <div class="block ml_5"><p>tid först en kort sammanfattning av gällande förutsättningar. Denna<br /> redogörelse och därpå grundade krav redovisades redan under allmänna<br /> motionstiden.</p> <p>Proposition 1 977/78:76<br /> I december 1977 lade regeringen fram ett fullständigt program för<br /> insatser avseende energisparande i byggnader för den närmaste tioårsperioden.</p> <p>Nettoenergiförbrukningen skall enligt planen 1988 vara 32—39 TWh<br /> lägre i byggnadsbeståndet än i utgångsläget.</p> <p>Det innebär en bruttobesparing på mellan 39 och 48 TWh eller 25—<br /> 30 % av oljebehovet (ca 3,3—4,1 miljoner ton olja).</p> <p>Energisparplanen medför bl. a. följande</p> <p style="margin-left:17px;">— ett ökat arbetskraftsbehov på mellan 20 000 och 30 000 personer</p> <p style="margin-left:17px;">— en klart positiv effekt på bytesbalansen eftersom oljeimporten kommer<br /> att minska</p> <p style="margin-left:17px;">— resurser frigörs för en nyttigare användning i och med att det endast<br /> dröjer mellan 3 och 6 år efter avslutat tioårsprogram innan de<br /> resurser som satsas på energisparande åtgärder betalas tillbaka i<br /> form av minskad energiförbrukning.</p> <p>Propositionen 1976/77:107 var avsedd som och blev också ett lämpligt<br /> avstamp för den proposition som lades fram hösten 1977 och som<br /> innehåller förslag till energisparplan för energibesparande åtgärder i<br /> befintlig bebyggelse. Regeringen angav med energisparplanen planeringsförutsättningarna<br /> för arbetet inom denna sektor.</p> <p>Regeringen redovisade en utförlig strategi för den omedelbara och<br /> framtida styrningen av planens genomförande. Följande åtgärder förtjänar<br /> särskilt att nämnas:</p> <p style="margin-left:17px;">— kommunal planläggning av energisparåtgärder</p> <p style="margin-left:17px;">— teknisk rådgivning till fastighetsägare från kommunerna</p> <p style="margin-left:17px;">— stöd till kommunerna för dessa insatser</p> <p style="margin-left:17px;">— differentiering av stödet med hänsyn till bl. a. skillnaden mellan<br /> samhällsekonomisk och privatekonomisk kalkyl</p> <p style="margin-left:17px;">— besiktningen skall bli ett villkor för lån efter en övergångstid</p> <p style="margin-left:17px;">— att de åtgärder som rekommenderas vid en besiktning också genomförs<br /> kan bli ett villkor för att stöd skall utgå</p> <p style="margin-left:17px;">— förändring av hyres- och bränsleklausuler och införande av individuell<br /> mätning och debitering</p> <p style="margin-left:17px;">— effektivisering och förenkling av långivningen</p> <p style="margin-left:17px;">Särskild delegation</p> <p>Regeringen tillsatte också en delegation med viktiga uppgifter i genomförandet<br /> av energisparplanen.</p> <p>Delegationen har uppgifter i utvecklingsarbetet och har i uppdrag att<br /> lägga fram förslag till omprövning av energisparprogrammet efter en<br /> treårsperiod. Delegationens uppgifter kan sammanfattas på följande<br /> sätt.</p> <p>Den skall</p> <p style="margin-left:17px;">— fortlöpande ta del av den uppföljning av de hittillsvarande effekterna<br /> av energisparstödet som bostadsstyrelsen i samarbete med<br /> planverket har fått i uppdrag att utföra</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>38</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:18px;">— följa utvecklingen inom sitt område och sammanställa och vid behov<br /> initiera utredningar av betydelse för energisparprogrammets<br /> övergripande styrning och utveckling</p> <p style="margin-left:18px;">— följa genomförandet av energisparplanen och ta de initiativ till samordning<br /> mellan berörda myndigheter som den anser påkallade</p> <p style="margin-left:18px;">— följa och vid behov initiera åtgärder som gör det möjligt att jämföra<br /> resultaten av genomförda åtgärder med den föväntade effekten</p> <p style="margin-left:18px;">— snarast precisera formerna för kommunernas medverkan med beaktande<br /> av att kommunerna inte bör tyngas med ett omfattande uppgiftslämnande</p> <p style="margin-left:18px;">— lämna förslag om hur energisparplanens genomförande kan anpassas<br /> till säsong- och konjunkturvariationer på byggnadsarbetsmarknaden<br /> och uppmärksamma de problem som kan uppstå om ickeseriösa<br /> företag och s. k. grå arbetskraft anlitas i samband med att<br /> energisparåtgärder utförs</p> <p style="margin-left:18px;">— redovisa förslag om utformningen av finansieringssystemet för<br /> energisparlånen och formerna för kreditprioritering mot bakgrund<br /> av riktlinjer härför angivna i prop. 1977/78: 76 och med utgångspunkt<br /> i kravet att systemet inte får medföra en försämring i den enskildes<br /> möjligheter att på ett smidigt sätt få det stöd som han är berättigad<br /> till</p> <p style="margin-left:18px;">— löpande ta del av och såväl löpande som periodiskt sammanställa<br /> resultaten av berörda myndigheters uppföljning av genomförda<br /> energisparåtgärder</p> <p style="margin-left:18px;">— lämna förslag i fråga om stödets inriktning och i fråga om styrsystemet<br /> i stort</p> <p style="margin-left:18px;">— fortlöpande följa och i förekommande fall lämna förslag beträffande<br /> de utbildningsfrågor som har samband med energihushållning i<br /> byggnader, samt</p> <p style="margin-left:18px;">— i god tid före den omprövning av energisparplanen som skall ske<br /> inför budgetåret 1981/82 sammanställa sådant underlag som kan<br /> vara av betydelse för statsmakternas ställningstagande samt lämna<br /> förslag om energisparplanens inriktning på olika tekniska åtgärder<br /> samt beträffande genomförandeprogram och styrmedel.</p> <p>Det fortsatta arbetet<br /> Det bör slås fast, att ett av statsmakterna antaget långsiktigt mål är<br /> en förutsättning för framgångsrika insatser inom detta fält. Först mot<br /> bakgrund av ett sådant mål blir det möjligt att utbilda och rekrytera<br /> arbetskraft, bygga upp materialproduktion och utveckla ny teknik.<br /> Också för utbyggnaden av styrsystemet, kommuners och myndigheters<br /> insatser m. m. behövs dessa mål. Erforderliga insatser kommer inte till<br /> stånd utan att statsmakterna tillkännager en långsiktig politisk inriktning.<br /> Denna inriktning måste vara stabil och någon tveksamhet om den<br /> politiska färdriktningen får inte råda.</p> <p>Det finns anledning att understryka, att den strategi som lagts upp<br /> för planens genomförande inte på någon punkt förändrats av utvecklingen<br /> och nytt material som kommit fram sedan energisparplanen antogs<br /> av riksdagen. Vissa punkter förtjänar en ytterligare belysning.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>39</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Styrningen av programmet</p> <p>I det föregående har kort återgetts de omfattande åtgärder som avses<br /> för en effektiv styrning av programmet. Det gäller att åstadkomma<br /> att rätt åtgärd vidtas i rätt hus vid rätt tidpunkt och på rätt sätt.</p> <p>Det är viktigt att observera, att bedömningen av lönsamheten av<br /> energisparåtgärder skall ske utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.<br /> Lönsamheten av en åtgärd är ofta beroende av om den vidtas i samband<br /> med annan ändå nödvändig åtgärd. Man måste åstadkomma den<br /> riktiga kombinationen av åtgärder i det enskilda huset. Det är ett missförstånd<br /> att tro, att bästa totala lönsamhet uppnås genom att gå in i<br /> det enskilda huset vid flera tillfällen för att vidta olika åtgärder.</p> <p>Den kommunala besiktningen som bakgrund och villkor för stöd,<br /> och en differentiering av stödet är angelägna åtgärder. Utvecklingen<br /> inom detta område måste drivas med all kraft. Först när den kommunala<br /> besiktningsverksamheten är utbyggd finns en grund för en allmän<br /> differentiering av stödvillkoren. Det är denna besiktning som ger<br /> grund för ställningstagande till de rätta kombinationerna av åtgärder<br /> och till föreliggande samband med behov av andra åtgärder.</p> <p>Kommunerna måste få garantier för erforderligt statligt stöd för sina<br /> insatser under hela programperioden. Stora insatser måste göras för<br /> utbildning av besiktningsmän.</p> <p>En viktig åtgärd för att effektivisera stödgivningen är att beslut om<br /> lån decentraliseras till kommunerna. Till följd av den fördröjning som<br /> uppstått med framläggande av förslag för budgetåret 1979/80 blir förberedelsetiden<br /> för kommunerna fram till 1 juli 1979 alltför kort. Redan<br /> nu kan därför konstateras, att tidigare avsikter att decentralisera långivningen<br /> inte kan genomföras till halvårsskiftet 1979. Detta är ytterst<br /> otillfredsställande.</p> <p>Alternativa energikällor</p> <p>Ett flertal händelser under senare tid har på ett konkret sätt visat på<br /> sårbarheten i vår energiförsörjning. Vid sidan av de numera väl belagda<br /> fördelarna från miljösynpunkt utgör denna sårbarhet ett starkt argument<br /> för en kraftig satsning på de alternativa energikällorna som<br /> solenergi, vindenergi, ytjordvärme etc.</p> <p>Särskilt solvärme bör spela en stor roll i lokaluppvärmningen. De<br /> tekniker som finns redan i dag för att samla ihop solenergi för lågtemperaturvärme<br /> är också relativt effektiva. Även om solfångarna kombineras<br /> med värmelager måste viss kompletterande uppvärmning ske.<br /> Det är därför nödvändigt att anpassa reglerna i bostadsfinansieringssystemet<br /> så att hänsyn tas till solvärmens särskilda förutsättningar.<br /> Kommunala satsningar på solvärmesystem för uppvärmning av simhallar<br /> och andra anläggningar bör stödjas.</p> <p>Under senare tid har åter aktualiserats krav om att bostadslägenheter<br /> bör utrustas med möjlighet till alternativa uppvärmningssystem.<br /> Det är i och för sig inget nytt krav men har nu fått förnyad aktualitet<br /> genom bl. a. svårigheter som uppstått under innevarande vinter.</p> <p>Enligt centerpartiets uppfattning bör tiden nu vara mogen att ta in<br /> bestämmelser i byggnadsstadgan som innebär att i princip all om- och<br /> nybebyggelse som är beroende av elförsörjning för uppvärmning skall<br /> förses med anordning för alternativ uppvärmning. I enlighet härmed<br /> bör också sådana åtgärder ingå i låneunderlag.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>40</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Värmesystemen måste också ges sådan flexibilitet att det kan anslutas<br /> till andra energikällor. De bör därför vara vatten- eller luftbaserade.<br /> På anförda skäl bör därför i princip s. k. direktverkande elradiatorer<br /> användas endast som kompletteringsvärme i nybebyggelse eller vid<br /> ombyggnad.</p> <p>Övergång till flexibla energisystem är så värdefull att utökade möjligheter<br /> för stöd och lån till sådana åtgärder i befintlig bebyggelse bör<br /> erbjudas.</p> <p>Typgodkännande</p> <p>Den stora efterfrågan på nya produkter för att möjliggöra användningen<br /> av ny teknik för uppvärmning av bostäder har inneburit att intresset<br /> för att tillverka och försälja sådana produkter ökat under senare<br /> år. Detta kan dock medföra problem genom att anordningar av<br /> mindre god kvalitet släpps ut på marknaden. Detta förhållande kan<br /> bara mötas genom en utvidgning och effektivisering av typgodkännandeverksamheten.<br /> Detta kräver i sig ökade resurser till de myndigheter<br /> som skall ansvara för typgodkännandeverksamheten.</p> <p>Fritidshus</p> <p>På uppdrag av dåvarande chefen för bostadsdepartementet 1977-0616<br /> har statens planverk genomfört utredning angående energihushållning<br /> i fritidshus. Detta är en fråga av stor vikt och det är angeläget att<br /> regeringen snarast redovisar sina överväganden med anledning av denna<br /> utredning.</p> <p>Jämförelse med insatser på annat håll</p> <p>Vid jämförelse med lönsamheten av energisparinsatsema i andra sektorer<br /> än byggnader är det av synnerlig vikt att observera, att omfattningen<br /> på de totalt sett lönsamma åtgärderna i byggnadssektorn är väsentligt<br /> större än inom andra sektorer. Det är då inte meningsfyllt att<br /> göra jämförelser mellan den genomsnittliga lönsamheten i energisparplanen<br /> och motsvarande lönsamhet i andra sektorer. Jämförelsen måste<br /> i stället göras för lönsamheten av åtgärder inom ramen för lika stora<br /> volymer för varje sektor. En sådan rättvisande jämförelse visar, att<br /> insatserna inom bebyggelsen är lika lönsamma som de inom andra sektorer.<br /> Insatserna inom bebyggelsesektorn måste fördelas över tioårsperioden<br /> bl. a. med hänsyn till tillgång på produktionskapacitet m. m.</p> <p>I det följande redovisas en detaljerad genomgång av föreliggande<br /> proposition, bilaga 3, mot bakgrund av energisparplanen och riksdagens<br /> beslut med anledning därav.</p> <p>Målet</p> <p>Ovan har målet för energisparandet i befintlig bebyggelse återgivits<br /> som det formulerades i energisparplanen. Civilutskottet anför i denna<br /> fråga (CU 1977/78: 31 s. 13) bl. a.:</p> <p>Som utskottet nedan redovisar har möjligheterna att genomföra ett<br /> åtgärdsprogram av föreslagen storleksordning bedömts som goda. Utskottet<br /> noterar att den omprövning av programmet som förutsatts inte</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>41</p> </div> <div class="block ml_5"><p>torde ha avsetts medföra att sparmålets nedre gräns skulle sänkas. En<br /> bindning till intervallets högre gräns har däremot (prop. s. 29) ansetts<br /> kunna visa sig möjlig. Omprövningen i övrigt torde närmast (prop. s.<br /> 16) avses ske i ljuset av ny kunskap och nya erfarenheter.</p> <p>Finansutskottets majoritet har i sitt yttrande uttalat att ett fullföljande<br /> av energisparprogrammet inte under alla förhållanden kan ha<br /> företräde till tillgängliga resurser. Finansutskottet har vidare anfört att<br /> det är uppenbart att varje större åtagande som statsmakterna gör rörande<br /> ianspråktagande av framtida resurser måste vara förbundet med<br /> en flexibilitet i fråga om i vilken takt det är möjligt att infria åtagandet.<br /> Finansutskottet finner därför förslaget att formulera energisparmålet<br /> som ett intervall för vad som skall uppnås under tioårsperioden<br /> vara väl motiverat. De beräkningar av resursåtgången som redovisats<br /> (utgår från ett närmast optimalt utnyttjande av insatta resurser. Med<br /> hänsyn därtill kan det vara naturligt att formulera sparmålet på ett<br /> sätt som inte kan ge intryck av att exakt mätbara spareffekter kan och<br /> skall redovisas. Huvudsyftet med propositionsförslaget i denna del är<br /> att slå fast en hög ambitionsnivå och därmed ge utgångspunkter inte<br /> endast för framtida statliga bedömningar utan också riktpunkter för<br /> bedömningar inom de kommunala och privata sektorerna.</p> <p>Det anförda kan markeras med ett riksdagens uttalande i anslutning<br /> till att sparmålet läggs fast. Det kan emellertid också markeras genom<br /> att sparmålet utan ändring i sak och utan sänkning av ambitionsnivån<br /> formuleras så att riktpunkten skall vara att nettoenergiförbrukningen i<br /> dagens byggnadsbestånd år 1988 är ca 35 TWh lägre än för närvarande.<br /> Det är då i praktiken fråga om att ge uttryck för målsättningen att<br /> vidta åtgärder i och i anslutning till detta bestånd med en viss beräknad<br /> spareffekt — budgetmässigt sett ett investeringsprogram. Utskottet föreslår<br /> att riksdagen godkänner propositionsförslaget på sålunda förordat<br /> sätt.</p> <p>Civilutskottet konstaterar, att omprövningen av åtgärdsprogrammet<br /> för sparplanen inte torde ha avsetts innebära att sparmålets nedre<br /> gräns skulle sänkas. Civilutskottet redovisar också, att finansutskottet<br /> mot bakgrund av ett resonemang om behovet av flexibilitet anser att<br /> formuleringen av energisparmålet som ett intervall för vad som skall<br /> uppnås under en tioårsperiod är väl motiverad.</p> <p>Det råder alltså ingen tvekan om trepartiregeringens avsikter eller<br /> om civilutskottets och riksdagens tolkning av dessa avsikter. Den omprövning<br /> som skulle komma i fråga skulle avse var inom det angivna<br /> intervallet målet slutligen skulle hamna samt frågor om styrmedel<br /> m. m.</p> <p>Detta kan nu jämföras med vad som anförs i föreliggande proposition.<br /> Däri (bl. a. s. 2 sista stycket och s. 6 sista stycket) hävdas att betydande<br /> osäkerhet föreligger om möjligheterna att fram till år 1988 infria<br /> den höga ambitionsnivå som angetts som riktpunkt för planeringen.<br /> Utöver allmänna hänvisningar till de betydande resursinsatserna<br /> berörs vissa hälsorisker samt frågan om värme som kan erhållas från<br /> kraftvärmeverk.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>42</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Beträffande hälsoriskerna är dessa faktorer av stor betydelse vid detaljplanering<br /> av energisparandet. Antalet hus som berörs av sådana<br /> problem är emellertid litet i förhållande till det totala antalet hus som<br /> kommer att beröras av energisparande åtgärder. Hälsoriskerna påverkar<br /> därför inte sparmålet.</p> <p>Hänvisningen till en framtida möjlighet att få värme från kraftvärmeverk<br /> bör bedömas mot bakgrund av uttalanden i propositionens bilaga<br /> 1, avsnitt 9.3 angående försörjning av storstadsområdena med<br /> värme från kraftvärmeverk lokaliserade till Forsmark, Barsebäck och<br /> Ringhals. Sammantaget erhålls ett gott belägg för att den nuvarande<br /> regeringen ser en utbyggnad av produktionsapparaten som ett reellt<br /> alternativ till hushållning med energi genom energisparande åtgärder<br /> i bebyggelsen.</p> <p>Regeringen redovisar på här angivna punkter men även i övrigt ensidigt<br /> negativa faktorer avseende möjligheterna att uppnå energisparmålet.<br /> Inte på något ställe i propositionen nämns sådana faktorer som<br /> kan verka i motsatt riktning. Häribland kan nämnas förbättrad teknik<br /> och förbättrade metoder. Högre oljepriser än vad som förväntades i<br /> energisparplanen verkar också i riktning mot att en allt större omfattning<br /> av energisparandet blir lönsamt. Utvecklingen på oljemarknaden<br /> hittills ger underlag för antagande att realprisutvecklingen för olja<br /> kommer att bli än mer oförmånlig än vad som förväntades. Ytterligare<br /> energisparinsatser i bebyggelsen blir då lönsamma.</p> <p>Ordvalet i propositionen s. 10 sista stycket är belysande. Man bör<br /> hantera energisparandet så att man ”med tiden” kan nå det av riksdagen<br /> uppsatta målet. Så uttrycks inte en verklig vilja att med kraft driva<br /> frågan om att uppnå målet inom den av riksdagen beslutade tiden.</p> <p>Energisparplanen omfattar insatser i alla byggnader, även näringslivets.<br /> Anslag för bidrag till näringslivets byggnader redovisas över industridepartementets<br /> huvudtitel. Även för energisparåtgärder i näringslivets<br /> byggnader har en successiv upptrappning av omfattningen<br /> förutsatts. Enligt propositionen (bilaga 1 s. 258 tredje stycket) har medelsbehovet<br /> för energisparande åtgärder inom näringslivet m. m. beräknats<br /> med hänsyn till energisparplanens mål. Till skillnad från tidigare<br /> år har emellertid denna delpost under anslaget inte redovisats<br /> särskilt. Föredragande statsrådet anför (bilaga 1, s. 94, sista stycket) att<br /> en nedtrappning av bidragsverksamheten bör ske. Medel enligt energisparplanen<br /> har sålunda uppförts på anslaget i ökad utsträckning i förhållande<br /> till innevarande budgetår samtidigt som uttalanden görs att<br /> bidragen bör minska. Det påtalade förfarandet innebär att regeringen,<br /> utan att särskilt redovisa förhållandet, tillåter omfattningen av medelsförbrukningen<br /> för energisparande åtgärder i byggnadsbeståndet att<br /> minska i förhållande till energisparplanen.</p> <p>Vid angivandet av förväntad energiåtgång 1985 och 1990 har rege</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>43</p> </div> <div class="block ml_5"><p>ringen tillämpat en metod som innebär, att man inte förbinder sig till<br /> stora insatser för energisparandet. Spännvidden mellan övre och undre<br /> gränsen är nämligen mycket stor. Regeringen uttalar, att produktionsapparaten<br /> skall dimensioneras för att kunna täcka den övre gränsen i<br /> intervallet. Detta innebär att resurser binds för lång tid framöver i<br /> denna utbyggnad. Den utgör därmed en konkurrent till insatser för<br /> sparandet. Eftersom lönsamheten för energiproduktionsanläggningar<br /> är beroende av en hög utnyttjandegrad, medför beslutet om att dimensionera<br /> produktionsapparaten för den högre användningsnivån också<br /> att lägre energianvändningsnivåer ur denna synpunkt blir olönsamma.<br /> Överdimensioneringen av produktionsapparaten stimulerar alltså till<br /> hög energianvändning och är till men för samhällets ansträngningar<br /> att minska energianvändningen.</p> <p>Samhällsekonomisk lönsamhet enligt energisparplanen</p> <p>Som grund för övervägandena i energisparplanen redovisas en metod<br /> att beräkna den samhälleliga lönsamheten av en viss energisparåtgärd.<br /> För de olika åtgärderna beräknas en besparingskostnad. Den beräknas<br /> med utgångspunkt i antagande om energiprisutveckling, åtgärdens<br /> investeringsutgift, underhålls- och driftkostnad samt åtgärdens<br /> livslängd.</p> <p>I energisparplanen redovisas vidare en genomgång av de reala förutsättningarna<br /> för att genomföra ett program av den storleksordning<br /> som är aktuell. Behov av arbetskraft, kapacitet i byggmaterialindustrin<br /> och utbildning redovisas och jämförs med tillgången i dessa avseenden.<br /> Vidare redovisas effekter på bytesbalansen och bruttonationalprodukten.<br /> Under förutsättning av en successiv uppbyggnad av sparprogrammet<br /> konstateras det att det finns tillgång till erforderliga resurser för<br /> programmets genomförande utan störningar i landets ekonomi. Behovet<br /> av en jämn sysselsättning och en jämn belastning av de olika<br /> produktionsfaktorer som man här tar i anspråk beaktas också.</p> <p>Metoden för beräkning av den samhällsekonomiska lönsamheten<br /> som används i energisparplanen utgår från ett långsiktigt resonemang.<br /> Den är mer rättvisande än en metod som bara relaterar den uppnådda<br /> spareffekten till gjorda investeringar. En viss spareffekt av en given<br /> investering som har kort livslängd är uppenbart av lägre värde än om<br /> den har lång livslängd.</p> <p>En andra viktig princip är den, att man bör eftersträva att åstadkomma<br /> energisparande åtgärder i samband med ändå nödvändiga renoveringar.<br /> I departementspromemorian s. 254 redogörs för bakomliggande<br /> överväganden. Vidare konstateras i energisparplanen, bl. a. s. 34,<br /> att det i vissa fall är ekonomiskt att tidigarelägga eljest nödvändiga renoveringsåtgärder<br /> med hänsyn till värdet av energisparåtgärdema.</p> <p>En tredje princip som det är viktigt att vara införstådd med är, att</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>44</p> </div> <div class="block ml_3"><p>även andra effekter än de direkta penningutläggen och energibesparingarna<br /> avsetts beaktas i bedömningen av huruvida en åtgärd är samhällsekonomiskt<br /> lönsam eller inte. På s. 17 i energisparplanen berörs<br /> denna fråga. Där anförs bl. a. beträffande byte av fönster, att dessa<br /> trots en relativt hög besparingskostnad ändå infogats i de lägre besparingsaltemativen<br /> med hänsyn till att åtgärden leder till ljudisolering<br /> och förbättrat inomhusklimat.</p> <p>Vidare är det av stor vikt att observera att beräkningarna i energisparplanen<br /> grundas på ett optimalt utförande och en noggrann planering<br /> av vidtagna åtgärder. Grundläggande för ett optimalt utförande<br /> av energisparåtgärderna och ett optimalt genomförande av energisparprogrammet<br /> är att den kommunala rådgivnings- och besiktningsverksamheten<br /> som föreslogs i energisparplanen kommer till stånd. Endast med<br /> en sådan verksamhet kan utförandet av de energisparande åtgärderna<br /> styras till de hus där de kan förväntas få störst effekt. Så länge denna<br /> verksamhet inte har byggts upp och kunnat göras till villkor för stöd<br /> finns ingen möjlighet att dra definitiva slutsatser om hur effektiv energisparverksamheten<br /> kan göras.</p> <p>Av de principer som här återgetts följer, att verksamheten måste utgå<br /> från ett mål på viss sikt. Inom den ramen är det nödvändigt att. i<br /> tiden fördela åtgärder av olika typer och lönsamma och mindre lönsamma<br /> åtgärder. Detta beror på en mängd faktorer. Genomförs först de<br /> kortsiktigt mycket lönsamma åtgärderna, som är av en annan typ än<br /> de där lönsamheten är beroende av åtgärdens långa livslängd, riskerar<br /> man en snedbelastning genom att endast den typ av material, arbetskraft<br /> m. m. som svarar mot dessa åtgärder sysselsätts. Andra typer av<br /> åtgärder skulle då rent teoretiskt koncentreras till en senare period av<br /> programmets genomförande. I praktiken är detta inte möjligt. Följden<br /> kan i stället bli att vissa typer av åtgärder förskjuts så långt fram i tiden<br /> att de inte blir möjliga att genomföra under programperioden,<br /> p. g. a. att produktionsapparaten inte klarar av en så kraftig insats på<br /> några få år som då kommer att behövas. Den successiva uppbyggnaden<br /> av programmet syftar alltså till en successiv uppbyggnad av insatser av<br /> reala faktorer och inte endast till en successiv uppbyggnad av utgifterna.<br /> Civilutskottet har understrukit värdet av detta synsätt (CU 1977/<br /> 78: 31 s. 15).</p> <p>Samhällsekonomiska bedömningar enligt föreliggande proposition</p> <p>Mot principer som redovisas i energisparplanen och godkänts av<br /> riksdagen anförs nu i föreliggande proposition att en förändring av<br /> stödsystemet skall göras så att det inriktas mot de åtgärder som ger<br /> stora besparingar på kort sikt. Där anförs nämligen att förändring av<br /> stödet är särskilt angeläget om det skall kunna utnyttjas för att tidigt<br /> få fram sådana åtgärder som redan på kort sikt minskar vårt oljebero</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>45</p> </div> <div class="block ml_5"><p>ende (s. 2 tredje stycket) och att fastighetsägarna skall stimuleras till<br /> att redan i början av programmet utföra de energisparåtgärder som ger<br /> hög energibesparing för insatta medel (s. 10 tredje stycket).</p> <p>Det torde, som ovan förklarats, inte vara möjligt att kombinera regeringens<br /> utgångspunkter så som de redovisats i dessa avsnitt med att<br /> inom en viss programperiod uppnå det uppsatta sparmålet. Om man<br /> under inledningen av perioden omprioriterar insatserna mot en viss typ<br /> av åtgärder är det nämligen inte möjligt att under den återstående programperioden<br /> återta vad man inte utfört beträffande andra typer av<br /> åtgärder. Man kommer därför i konflikt med det klart uttalade målijt<br /> i energisparplanen om en successiv uppbyggnad av insatserna med<br /> hänsyn till förutsättningarna för arbetskraft, materialindustrin, byggnadsindustrin<br /> m. m.</p> <p>På s. 21 i energisparplanen anförs följande:</p> <p>Jag vill starkt stryka under betydelsen av att industrin för sitt utvecklingsarbete<br /> och för sin investeringsplanering har kännedom om<br /> den framtida allmänna inriktningen och omfattningen i grova drag av<br /> de energisparande åtgärderna. Detta är ett av skälen till att jag i det<br /> följande finner det lämpligt att föreslå ett sparmål beträffande det befintliga<br /> byggnadsbeståndet på 10 års sikt. Detta kan tyckas i viss mån<br /> strida mot vad jag tidigare har anfört om kravet på flexibilitet i programmets<br /> genomförande. Det råder emellertid inte någon avgörande<br /> motsättning mellan dessa två krav. All produktion sker under viss osäkerhet<br /> om framtida efterfrågan.</p> <p>Vad som här citeras kan inte rimligen harmonisera med att man<br /> efter drygt ett halvt år tar ställning för en väsentlig omprioritering av<br /> insatserna. ”Viss osäkerhet” kan inte tolkas som ”total osäkerhet”.</p> <p>I föreliggande proposition (s. 10 sista stycket) fortsätter resonemanget<br /> om behovet av att prioritera åtgärder som ger snabba resultat. Där anges<br /> emellertid också två andra mål för hanteringen av stödet, nämligen<br /> att man skall främja en lämplig sammansättning av de åtgärder som<br /> utförs i det enskilda huset och att åtgärder som inte lätt kan kompletteras<br /> bör utföras så att hela den besparingsmöjlighet som är praktiskt<br /> tillgänglig läggs in i ett sammanhang.</p> <p>Mot bakgrund av vad ovan anförts kan konstateras, att det första<br /> av de sist angivna målen inte utan vidare låter sig förenas med de två<br /> följande.</p> <p>a) En lämplig sammansättning av åtgärderna fordrar att man bedömer<br /> vilka åtgärder som lämpligen bör utföras tillsammans. Man kommer<br /> då att tvingas kombinera åtgärder som är mer och mindre lönsamma.</p> <p>b) Kravet att ta till vara alla de möjligheter som finns i samband<br /> med att någon åtgärd vidtas måste också kopplas till behovet av att åtgärder<br /> vidtas i samband med ändå nödvändig renovering. Lönsamheten<br /> av vissa åtgärder, t. ex. tilläggsisolering och fönsterbyte, är på ett</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>46</p> </div> <div class="block ml_3"><p>avgörande sätt beroende av om de vidtas i nära anslutning till att andra<br /> åtgärder ändå behöver genomföras. Ett sådant hänsynstagande återspeglas<br /> inte i en regel för stödet som ensidigt utgår från förutsättningarna<br /> ur isoleringssynpunkt m. m.</p> <p>Det enda sättet att åstadkomma en riktig bas för en effektivisering<br /> av energisparverksamheten är att grunda ställningstagandet till stöd på<br /> en genomförd besiktning av husen.</p> <p>Vad nu anförts ger grund för konstaterandet, att regeringens överväganden<br /> är ofullständiga. Om, som större delen av redovisade överväganden<br /> synes ge vid handen, den styrande principen är en omprioritering<br /> i riktning mot kortsiktiga åtgärder på bekostnad av dem med<br /> långsiktig besparingseffekt, är detta inte förenligt med de riktlinjer<br /> som föreslagits i energisparplanen och godtagits av riksdagen. Regeringen<br /> bör redovisa en fullständig analys av vilken omfattning och vilka<br /> effekter i olika avseenden den ifrågasatta omprioriteringen kommer<br /> att få.</p> <p>I avvaktan på redovisning av sådant underlag bör riksdagen inte ge<br /> regeringen begärt bemyndigande om att fastställa vilka former av åtgärder<br /> som skall få stöd och inte heller begärt bemyndigande att få<br /> differentiera bidragen.</p> <p>Regeringens avsikt om borttagande av bidrag<br /> för t i 11 ä g g s i s o 1 e r i n g och byte av fönster</p> <p>I föreliggande proposition redovisas övervägande angående borttagande<br /> av bidrag för fasadskikt och treglasfönster (s. 13 tredje stycket).</p> <p>Borttagandet av detta bidrag drabbar i första hand flerbostadshusen.<br /> När det gäller småhus kan man generellt utgå ifrån att åtgärderna när<br /> de får den omfattning som här är aktuell ändå är så kostsamma, att<br /> nu gällande gräns för bidragsberättigad kostnad 10 000 kr. överskrids<br /> genom andra åtgärder. Det är däremot regelmässigt inte fallet i fråga<br /> om flerbostadshus. Den av regeringen föreslagna förändringen kommer<br /> därför i praktiken i första hand att drabba insatser inom flerbostadshus.<br /> Förslaget är även ur den synvinkeln anmärkningsvärt. Det<br /> råder allmän enighet om behovet av att särskilt stimulera åtgärderna<br /> inom flerbostadshusbeståndet.</p> <p>Med hänvisning till vad som anförts ovan, bl. a. angående behovet<br /> av en nyanserad bedömning av lönsamheten med hänsyn till förhållandet<br /> i det enskilda huset och med hänsyn till att det ur energisparsynpunkt<br /> kan vara lönsamt att i viss mån tidigarelägga renoveringsåtgärder,<br /> måste konstateras att det i propositionen förda resonemanget även<br /> på denna punkt är i hög grad ofullständigt.</p> <p>Riksdagen bör ge regeringen till känna att frågan om bidrag för tillläggsisolering<br /> och fönsterbyte bör tas upp till omprövning när ett allsidigt<br /> underlag härför föreligger.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>47</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Bostadsstyrelsens avsikt att utesluta vissa hus<br /> från stöd för t i 11äg gsiso 1ering</p> <p>I föreliggande proposition refereras bostadsstyrelsens avsikt att förändra<br /> kraven när det gäller möjligheten att över huvud taget få någon<br /> form av stöd för tilläggsisolering (s. 13 fjärde stycket). Bostadsstyrelsen<br /> har inte redovisat någon grund för denna sin avsikt. I det följande<br /> kommer dess sammanställning av hittills utgivet stöd att kommenteras.<br /> Här finns nu endast anledning att framhålla, att bostadsstyrelsens förslag<br /> innebär, att man bortser från möjligheten till en individualiserad<br /> bedömning av förutsättningarna i det enskilda huset. Där det ändå är<br /> anledning att vidta åtgärder i ett visst hus kan det vara motiverat att<br /> medge stöd till en åtgärd även om dess isoleringsstandard är relativt<br /> hög. Där åtgärden enbart motiveras av en energisparåtgärd är det å<br /> andra sidan olönsamt att vidta åtgärder även vid relativt låg isoleringsstandard.<br /> Utvecklingen borde alltså gå mot en sådan individualiserad<br /> bedömning. Den förändring som nu aviseras strider indirekt mot<br /> den avsedda utvecklingen.</p> <p>Dåvarande regeringen aviserade i energisparplanen att en översyn av<br /> kompetensfördelningen mellan regeringen och bostadsstyrelsen avsende<br /> besluten om stöd skulle ske. Det synes angeläget att denna översyn<br /> snarast kommer till stånd.</p> <p>Regeringens avsikt att med hjälp av bidrag<br /> åstadkomma riktigt utförda åtgärder<br /> I anslutning till sitt referat av bostadsstyrelsens avsikter anmäler regeringen<br /> sin avsikt att, under förutsättning att begärt bemyndigande i<br /> ämnet beviljas, differentiera bidraget till isolering, så att ägarna stimuleras<br /> att mer än f. n. söker närma sig den isoleringsstandard som gäller<br /> som krav i nybyggnad när åtgärd ändå vidtas. Vi anser det självklart<br /> att ett direkt krav skall ställas på att åtgärden skall vara optimal<br /> ur samhällsekonomisk synpunkt. Så snart den kommunala besiktningsverksamheten<br /> byggts upp till erforderlig omfattning bör ett sådant krav<br /> införas och stöd över huvud taget inte utgå där åtgärden inte är optimal.<br /> Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.</p> <p>Krav på utförandet villkor för stöd<br /> I föreliggande proposition aviseras vidare att vissa krav på utförande<br /> m. m. skall vara uppfyllda för att stöd skall utgå (s. 14 sjätte stycket).<br /> Det är utmärkt att sådana krav reses. För sitt genomförande fordrar de<br /> emellertid en uppbyggd service- och kontrollorganisation. Dessa uppgifter<br /> bör, anföres det, som hittills ligga på bostadsstyrelsen, och det innebär<br /> enligt propositionen att bostadsstyrelsen har en central roll i<br /> strävan att fortlöpande effektivisera stödet.</p> <p>Det finns anledning att understryka betydelsen av medverkan från</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_40"><p>48</p> </div> <div class="block ml_3"><p>det i sammanhanget sakkunniga organet, statens planverk, och från den<br /> särskilt tillsatta energihushållningsdelegationen.</p> <p>Regeringens förslag att avskaffa räntebidrag<br /> för småhus</p> <p>Regeringen föreslår att räntebidragen till småhus för energisparande<br /> åtgärder avskaffas. Som skäl härför anför regeringen att räntebidragens<br /> konstruktion inte gör det möjligt att utnyttja det som selektivt<br /> stöd, att reglerna medför att räntebidragen får en styrande verkan på<br /> de åtgärder som faktiskt utförs och att dessa blir omotiverat stora. Regeringens<br /> förslag innebär att den typ av genomgripande ombyggnad<br /> som en tilläggsisolering är ej skall få bidrag medan andra typer av<br /> ombyggnad, som finansieras via bostadsfinansieringsförordningen, får<br /> fortsatt sådant stöd.</p> <p>Vilket underlag som ligger till grund för förslaget framgår inte. Genomförs<br /> förslaget tar man bort en differentieringsmöjlighet i stödsystemet.<br /> Med nu gällande avdragssystem kommer förändringen i första<br /> hand att drabba människor med låga inkomster.</p> <p>Riksdagen bör avslå förslaget.</p> <p>Variation av e n e r g i s p a r v e r k s a m h e t e n s omfattning<br /> med hänsyn till sysselsättningen</p> <p>I energisparplanen (s. 29) anförs, att en planeringsreserv bör avsättas<br /> och disponeras på det sätt som är lämpligt med hänsyn till sysselsättningsläget<br /> i stort och i olika regioner. Där betonas också, att det<br /> förutsätts, att denna fördelning sker med hänsyn till att föreslagna<br /> sparmål skall kunna uppnås under tioårsperioden.</p> <p>I civilutskottets betänkande (CU 1977/78: 31, s. 14 och 15 samt s.<br /> 26 och 27) behandlas denna fråga. Där konstateras, att sysselsättningskravet<br /> i detta sammanhang är mindre strikt än vad som gäller för finansfullmakten.<br /> Civilutskottet anför att formuleringarna i och för sig<br /> innebär att bemyndigandet kan utnyttjas så snart detta är möjligt med<br /> hänsyn till anspråken på utbildad arbetskraft.</p> <p>I föreliggande proposition anförs att avsikten har varit att med planeringsreserven<br /> överbrygga konjunktur- och säsongmässiga variationer<br /> i sysselsättningen (s. 11 tredje stycket).</p> <p>Riksdagen bör ge regeringen till känna att den omformulering av<br /> avsikterna i detta avseende som gjorts inte har riksdagens stöd.</p> <p>Regeringen anmäler vidare i detta sammanhang, att därest begärt bemyndigande<br /> angående differentiering av bidraget meddelas avser regeringen<br /> att använda bemyndigandet bl. a. för att differentiera stödet med<br /> hänsyn till sysselsättningsläget.</p> <p>I anslutning härtill erinras om civilutskottets uttalande att möjligheterna<br /> till variation mellan olika år är begränsade bl. a. med hänsyn till</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>49</p> </div> <div class="block ml_5"><p>den kommunala rådgivningsverksamheten och till materialindustrin<br /> (CU 1977/78: 31 s. 15).</p> <p>Energihushållningsdelegationen har enligt sina direktiv att lämna<br /> förslag angående hur en variation med hänsyn till konjunktur- och säsongläge<br /> skall kunna ske med beaktande av de begränsningar och särskilda<br /> hänsyn som här är aktuella. Något sådant förslag har såvitt bekant<br /> inte presenterats av delegationen. Inte heller på annat sätt föreligger<br /> eller redovisas ett underlag beträffande denna fråga. Redan på<br /> annan grund har föreslagits, att begärt bemyndigande angående differentiering<br /> av stödet ej bör ges. Vad som här anförts utgör ytterligare<br /> grund för varför bemyndigande ej bör lämnas.</p> <p>Utvärdering och uppföljning av stödet</p> <p>I det föregående har visats, att de av regeringen redovisade övervägandena<br /> och framlagda förslagen i väsentliga delar strider mot de förutsättningar<br /> som redovisas i energisparplanen. Emellertid har det redan<br /> i energisparplanen förutsatts, att en stor flexibilitet skall gälla i genomförandet<br /> av planen. I energisparplanen s. 16 anförs i detta avseende<br /> följande:</p> <p>Trots det omfattande underlag som tagits fram och den omsorgsfulla<br /> beredning som har skett finns det naturligtvis en kvarstående osäkerhet<br /> i de använda förutsättningarna. Det är inte heller möjligt att förutse<br /> vad den tekniska utvecklingen under kommande år kan innebära<br /> för energisparandet. Mot denna bakgrund anser jag det av utomordentlig<br /> vikt att inte ge programmet för energibesparingar i byggnader<br /> en sådan bindande utformning att inte reella möjligheter finns att ändra<br /> inriktningen till följd av ny kunskap och nya erfarenheter. Samhällets<br /> energisparpolitik måste därför kännetecknas av en hög grad av<br /> flexibilitet och öppenhet i förändringar.</p> <p>Det vore sålunda tänkbart, att nytt faktaunderlag skulle kunna motivera<br /> ändringar i vissa avseenden av den uppläggning som redovisas i<br /> energisparplanen. Det vore i hög grad önskvärt att regeringen ombesörjt<br /> framtagande av nytt faktaunderlag. Det finns därför anledning<br /> att samlat granska det underlag som presenterats. Först skall konstateras<br /> att delegationen för frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse<br /> inte presterat något material — utöver ett förslag till former<br /> för finansiering av energisparstödet som inte kunnat genomföras —<br /> trots sina mycket omfattande direktiv. Det enda material som redovisats<br /> är den uppföljning av energisparstödet som bostadsstyrelsen utfört.<br /> Det finns därför anledning att här redovisa en granskning av denna<br /> rapport. Som bostadsministern själv konstaterar i föreliggande proposition<br /> utgör bostadsstyrelsens rapport emellertid bara en del av det underlag<br /> som behövs för en uppföljning av energisparplanen. Bostadsstyrel</p> <p>4 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2406</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>50</p> </div> <div class="block ml_4"><p>sens uppföljning är dessutom i sig behäftad med mycket stora brister,<br /> vilket kommer att påvigas i det följande.</p> <p>Bostadsstyrelsens uppföljning</p> <p>Bostadsstyrelsens rapport innehåller en sammanställning av det stöd<br /> som utgått året före energisparplanens första år. I den redovisas också<br /> teoretiskt beräknade spareffekter. Ingen hänsyn har därvid tagits tlil<br /> vilka spareffekter som man verkligen kan uppnå vid ett optimalt utförande,<br /> och inte heller av vilka effekter som verkligen uppnåtts. Det<br /> finns inte anledning att i detta sammanhang gå närmare in på tekniska<br /> detaljer, men det är känt att de k-värden som tillämpas vid den typ av<br /> beräkningar som bostadsstyrelsen redovisar regelmässigt överskattar<br /> kvaliteten på värmeisoleringsförmågan hos ifrågavarande hus. Bostadsstyrelsen<br /> redovisar också ofullständiga kostnadsjämförelser m. m.</p> <p>Innan det blir aktuellt att ändra stödet måste utredas vad som verkligen<br /> har uppnåtts och kan uppnås. Nytt underlag för ställningstagande<br /> härtill har inte presenterats. De beräkningar som redovisats i energisparplanen<br /> står sålunda fortfarande oemotsagda.</p> <p>I det uppdrag som bostadsstyrelsen erhållit föreskrivs, att uppdraget<br /> skall utföras i samråd med statens planverk. Vidare föreskrivs att myndigheter,<br /> institutioner och branschorganisationer skall beredas möjlighet<br /> att följa arbetet och lämna synpunkter. Av bostadsstyrelsens rapport<br /> framgår inte hur dessa föreskrifter följts och några synpunkter,<br /> varken från planverket eller andra myndigheter m. fl., redovisas. Detta<br /> förhållande är så mycket mer anmärkningsvärt, som bostadsstyrelsens<br /> redovisning av uppnådda spareffekter torde ha gjorts på ett annat sätt<br /> än vad som avsetts vid uppdragets meddelande. Avsikten var att beräkningsmetoderna<br /> skulle ha utvecklats och att underlag för beräkning<br /> av verkligt uppnådda effekter skulle ha presenterats. Planverkets<br /> medverkan ansågs särskilt viktig i denna del.</p> <p>Inga synpunkter på bostadsstyrelsens uppföljning från energihushållningsdelegationen<br /> har redovisats, trots dess direktiv att följa denna<br /> uppföljning.</p> <p>Bostadsstyrelsen redovisar vissa åsikter om hur stödsystemet nu bör<br /> förändras. Detta ingick inte i bostadsstyrelsens särskilda uppdrag. Ett<br /> stort ansvar för att redovisa sådana slutsatser har lagts på energihushållningsdelegationen.</p> <p>En utgångspunkt för slutsatser i frågan om vissa åtgärder skall undantas<br /> från stöd måste vara en uppfattning om att ifrågavarande åtgärder<br /> i någon omfattning är sådana som är klart olönsamma enligt<br /> ett samhällsekonomiskt synsätt. Underlag för sådana slutsatser av generell<br /> art har bostadsstyrelsen inte redovisat.</p> <p>De åtgärder som enligt bostadsstyrelsens mening är olönsamma är<br /> främst vissa tilläggsisoleringar och fönsterbyten.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>51</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Beträffande lönsamheten vid ytterväggsisolering redovisar bostadsstyrelsen<br /> sammanställningar av besparingskostnader på hittills utförda<br /> isoleringar. Ovan har påtalats vissa brister i beräkningar angående värmeisolering<br /> och kostnader. Vad som vidare har redovisats av bostadsstyrelsen<br /> är den besparingskostnad som uppnåtts vid de verkligen genomförda<br /> åtgärderna. Eftersom bostadsstyrelsen inte redovisar hur<br /> dessa åtgärder står i förhållande till ett optimalt genomförande kan<br /> dess redovisning inte läggas till grund för slutliga slutsatser om tilläggsisoleringsåtgärder<br /> etc. är olönsamma eller inte.</p> <p>Den första åtgärd som nu måste vidtas är att närmare studera denna<br /> fråga och att genom en utbyggd besiktning garantera att åtgärderna<br /> verkligen genomförs på ett optimalt sätt. Bostadsstyrelsens sammanställning<br /> bör därvid kunna tjäna som värdefullt underlag för var själva<br /> utvärderingsinsatserna skall sättas in.</p> <p>Vidare gäller, som tidigare utvecklats, att lönsamheten av enskilda<br /> åtgärder är starkt beroende av om åtgärderna vidtas i samband med<br /> eljest nödvändiga åtgärder. Om så är eller varit fallet kan inte konstateras<br /> annat än i anslutning till besiktning eller särskilda fördjupade<br /> studier av en typ som bostadsstyrelsen inte genomfört. Utvecklingen<br /> av differentieringen i denna del bör sålunda gå mot större hänsynstagande<br /> till förhållandena i det enskilda huset, i stället för mot förändring<br /> av generella regler. Bostadsstyrelsens förslag beaktar inte de<br /> grundläggande förutsättningarna på vilka energisparplanen vilar.</p> <p>Inte heller när det gäller framförda åsikter beträffande fönsterbyte<br /> har något hållbart underlag för slutligt ställningstagande redovisats.<br /> Någon redovisning av övervägande beträffande värdet av en sådan åtgärd<br /> av andra skäl än de energisparande redovisas inte heller.</p> <p>Bostadsstyrelsen anmäler att man planerar vissa ytterligare förändringar<br /> i syfte att förbättra stödet till installationstekniska åtgärder i<br /> bostadshus. Grunden för detta förslag framgår inte.</p> <p>Styrelsen förordar vidare en översyn av reglerna för energisparstödet<br /> så att vissa åtgärder av drift och underhållskaraktär blir stödberättigade<br /> och framför att det torde erfordras för att åtgärderna skall få en<br /> tillräckligt stor omfattning. Denna typ av åtgärder omfattas inte av bostadsstyrelsens<br /> uppföljning då de i dag inte är stödberättigade. Inte heller<br /> på annat sätt framgår på vilken grund bostadsstyrelsen gör uttalande<br /> om omfattningen av dessa åtgärder, eller varför ökat stöd skulle<br /> behövas för dessa mycket lönsamma åtgärder. Överväganden angående<br /> ökad information och rådgivning m. m. torde vara aktuella innan frågan<br /> om ökat stöd för denna typ av åtgärder blir aktuell.</p> <p>Avslutningsvis redovisar styrelsen vissa synpunkter på stödsystemets<br /> allmänna utformning. Denna typ av överväganden ligger på energihushållningsdelegationen<br /> enligt dess direktiv. Hur bostadsstyrelsen resö</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>52</p> </div> <div class="block ml_3"><p>nerat för att komma fram till sina slutsatser redovisas inte heller i<br /> denna del.</p> <p>Det finns sammanfattningsvis anledning att understryka att bostadsstyrelsens<br /> uppföljning av energisparstödet inte ger grund för slutsatser<br /> angående hur detta stöd i framtiden skall utformas, särskilt som grunderna<br /> för en rad av bostadsstyrelsens förslag inte heller redovisas i styrelsens<br /> rapport. Däremot bekräftar uppföljningen vad som tidigare<br /> sagts angående behovet av mera grundläggande studier av hur stödet<br /> bör utformas.</p> <p>Behov av starkt ökade utvärderingsinsatser</p> <p>Frågan om behovet av utvärdering behöver utvecklas ytterligare.<br /> Det är uppenbart att mycket omfattande insatser måste göras inom<br /> detta fält. Ovan har energihushållningsdelegationens direktiv sammanfattats.<br /> Bl. a. därav framgår den breda omfattning som insatserna inom<br /> detta fält måste ha. Det gäller både styrningen på samhällsnivå, beträffande<br /> samhälleliga resurser såsom arbetskraft, utbildning, materialproduktion<br /> m. m., planering m. m. och valet av åtgärder i det enskilda<br /> huset. Energihushållningsdelegationen behandlade vid sitt första<br /> sammanträde preliminärt ett arbetsprogram som omfattade uppföljning<br /> och utvärdering av alla aktuella problemområden. Arbetsprogrammet<br /> tog sikte på att fullständigt underlag skulle föreligga till tidpunkten<br /> för förutsatt omprövning av programmet, men viktiga delresultat<br /> skulle redovisas dessförinnan.</p> <p>I föreliggande proposition ges en redogörelse för vissa utvärderingsprojekt.<br /> På s. 7 nämns en utredning som institutionen för byggnadsteknik<br /> på tekniska högskolan i Stockholm skall genomföra angående<br /> verkliga effekter av vissa energisparande åtgärder. Vidare nämns en<br /> utredning som statens institut för byggnadsforskning skall göra angående<br /> den energisparande effekten av åtgärder och åtgärdskombinationer<br /> i befintlig bebyggelse och en utredning som bostadsstyrelsen och statens<br /> planverk skall göra angående hur de energisparande åtgärderna<br /> utförts.</p> <p>Regeringen har inte funnit anledning att på något sätt beröra frågan<br /> om behov av ytterligare underlag beträffande styrmedlen på samhällsnivå<br /> angående produktionsresurser, arbetskraft, utbildning m. m.<br /> och har heller inte tagit upp frågor angående mera vittgående studier<br /> av hur olika styrmedel fungerar. Det gäller här bl. a. att bedöma effekter<br /> av olika differentieringssystem, av besiktningsverksamheten och av<br /> obligatoriska åtgärder. Redovisningen i propositionen synes innebära,<br /> att varken energihushållningsdelegationen eller regeringen följer ett<br /> arbetsprogram som omfattar de insatser som är nödvändiga. Det är nu<br /> endast ett år till dess att förslag till omprövning av energisparplanen behöver<br /> framläggas, och energihushållningsdelegationen har arbetat under</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>53</p> </div> <div class="block ml_5"><p>trekvarts år. Allmänna ospecificerade uttalanden om att ytterligare insatser<br /> behövs kan inte undanskymma det faktum, att värdefull tid gått<br /> förlorad för detta mycket viktiga, för effektiviteten i energisparverksamheten<br /> helt avgörande arbete. Regeringen kan inte undandra sig ansvaret<br /> för dessa brister genom att nu överlämna den fortsatta ledningen<br /> till ett parlamentariskt sammansatt organ.</p> <p>Riksdagen bör ge regeringen till känna att det utvärderingsprogram<br /> regeringen presenterar är alltför snävt och helt otillräckligt.</p> <p>Det kan vidare konstateras, att en omorganisation av energihushållningsdelegationen<br /> synes vara väl motiverad. Detta måste emellertid ske<br /> i former som bibehåller regeringen vid det fulla ansvaret för ledningen<br /> av detta mycket omfattande program.</p> <p>Individuell mätning och debitering</p> <p>I energisparplanen redovisas att det är mycket angeläget att snabbt<br /> lösa frågan om hur individuell mätning och debitering av värme och<br /> varmvattenförbrukning skall kunna ske. Av föreliggande proposition<br /> framgår att i stort sett inga åtgärder vidtagits i ämnet. Riksdagen bör<br /> ge regeringen till känna att förslag i ämnet snarast bör föreläggas riksdagen.</p> <p>Stöd till åtgärder i kommunala byggnader</p> <p>Regeringen har även begärt bemyndigande om att få fatta beslut om<br /> vilka åtgärder i kommunala byggnader som skall berättiga till stöd.<br /> På samma grund som tidigare angetts beträffande stödet till bostäder<br /> bör begäran om bemyndigande avslås. Däremot bör riksdagen ge regeringen<br /> till känna, att förslag omedelbart bör föreläggas riksdagen om<br /> utvidgning av kretsen av stödberättigade åtgärder för kommunala byggnader<br /> och anläggningar.</p> <p>Obligatorisk besiktning</p> <p>I föreliggande proposition anförs att möjlighet för kommunerna att<br /> införa obligatorisk besiktning utan samband med att energisparåtgärder<br /> aktualiserats skall övervägas. Detta är en mycket långtgående åtgärd.<br /> Även i energisparplanen framhölls generellt att behovet av obligatorier<br /> borde övervägas i ljuset av vunna erfarenheter och förslag i ämnet<br /> framläggas i erforderlig omfattning. Några erfarenheter har emellertid<br /> inte redovisats. Behovet av en utbyggnad av den kommunala besiktningsverksamheten<br /> är mycket stor redan för att möjliggöra en serviceoch<br /> rådgivningsverksamhet för att besiktningen skall kunna göras till<br /> villkor för stöd. Detta har understrukits i energisparplanen och även<br /> tidigare i denna motion. Det finns anledning att ge kommunerna en<br /> lämpligt avpassad uppbyggnadstid för denna verksamhet. Det skulle<br /> vara mycket negativt för energisparverksamheten som helhet om man</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>54</p> </div> <div class="block ml_3"><p>nu, utan underlag och tillräckliga erfarenheter, därtill inför ett besiktningstvång.</p> <p>Energisparstödets samband med energiplaneringen i kommunerna</p> <p>En utveckling av den kommunala energiplaneringen och integration<br /> med kommunernas planering för energisparverksamheten är angelägen.<br /> Genom organisatoriska och legala reformer bör eftersträvas ett samlat<br /> ansvar för produktions- och hushållningsinsatser i kommunerna. Härigenom<br /> undviks en ensidig satsning på produktionsplanering och utbyggnad<br /> av produktionsapparaten.</p> <p>Regeringen berör i ett avseende denna fråga på ett negativt sätt (bilaga<br /> 3, s. 23) och föreslår där rätt för kommunerna att få avslå ansökningar<br /> om energisparstöd om detta är motiverat med hänsyn till vissa<br /> planeringsaktiviteter bl. a. avseende energiproduktionssidan. Det framgår<br /> inte vilka krav som skall ställas på den kommunala planeringen för<br /> att sådant bemyndigande skall kunna ges.</p> <p>Regeringens förslag i denna del utgör ytterligare ett avsteg från<br /> grundprinciperna i energisparplanen. Lönsamhetsberäkningama där<br /> grundar sig på genomsnittstal. I energisparplanen s. 35 anförs beträffande<br /> sambandet mellan energisparplanering och produktionsplanering:</p> <p>Jag anser att det är angeläget att få en samordnad utbyggnad av<br /> Idistributionssystemen för energi, tillgången till olika energikällor och<br /> insatser för hushållning med energi. Därigenom bör det bli möjligt att<br /> avväga behovet av energisparåtgärder i förhållande till möjligheten<br /> bl. a. till värmeförsörjning från kraftvärmeverk eller med spillvärme<br /> samt att samordna energisparande insatser och utbyggnaden av fjärrvärmenätet.</p> <p>Det citerade stycket innebär självfallet att om man inför en möjlighet<br /> att avslå stöd i områden med särskilt låg energiproduktionskostnad<br /> för åtgärder som är mer lönsamma än gällande schabloner så skall<br /> motsvarande möjlighet finnas för mindre lönsamma åtgärder där produktionskällan<br /> har höga kostnader.</p> <p>Regeringens förslag är ytterligare ett exempel på hur regeringen<br /> konsekvent sökt finna utrymme för mot energisparandet negativa åtgärder<br /> utan att ta till vara de positiva möjligheter som finns.</p> <p>På angiven grund bör riksdagen ge regeringen till känna att den av<br /> regeringen frågasatta förändringen inte nu bör komma till stånd och<br /> att frågan om att den i framtiden skall komma till stånd bör underställas<br /> riksdagens prövning.</p> <p>Stöd till den kommunala besiktningsverksamheten</p> <p>I föreliggande proposition tas frågan om stöd till kommunerna upp<br /> och en garanti för stöd under tre år föreslås. Med hänvisning till vad<br /> som anförs i energisparplanen, i civilutskottets betänkande och i den</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>55</p> </div> <div class="block ml_5"><p>na motion föreslås att garantin går längre än vad regeringen föreslagit.<br /> Kommunerna bör garanteras finansiering av sina insatser på detta<br /> fält för programmets hela löptid. Självfallet bör i den garantin ingå<br /> avdrag för avgiftsfinansiering i den omfattning som sedermera kan<br /> visa sig möjligt.</p> <p>Kommunerna bör emellertid redan nu veta att erforderlig finansiering<br /> kan klaras och att staten står som garant härför. Riksdagen bör<br /> besluta om att utfärda en sådan garanti.</p> <p>Finansiering av energisparlånen</p> <p>Regeringen redovisar vissa överväganden angående finansiering av<br /> energisparlånen utan att nu lämna något förslag i ämnet. Det är inte<br /> rimligt att låta hela denna fråga vara fortsatt oklar. Anslag över budgeten<br /> bör därför ges för hela budgetåret utgående från nu gällande finansieringsordning.</p> <p>Energihushållning inom transportsektorn</p> <p>Samfärdselns energianvändning domineras helt av bränslen, dvs.<br /> olika oljeprodukter. Elförbrukningen utgör endast ett par TWh om<br /> året och går till spårbunden trafik (SJ, Stockholms tunnelbana m. m.).</p> <p>Totalt tar samfärdseln i anspråk ca 20 % av samhällets energi. Ca<br /> 75 % av denna energi förbrukas i samband med inrikes person- och<br /> godstransporter. Resterande del förbrukas inom den utrikes sjöfarten<br /> och luftfarten samt inom försvaret. Energiåtgången i samband med inrikes<br /> persontransporter domineras helt av personbilstrafiken. Personbilstrafiken<br /> svarar för nära 50 % av samfärdselsektoms totala förbrukning.</p> <p>I samband med 1975 års energibeslut förutspåddes en ökning av<br /> energiförbrukningen inom samfärdselsektorn med i genomsnitt 2 % per<br /> år. Hittills under 1970-talet har emellertid den genomsnittliga årliga ökningen<br /> varit högre än dessa 2 %. I industriverkets s. k. referensprognos<br /> räknade man med en årlig tillväxt på 1,6 %.</p> <p>Orsaken till varför energiförbrukningen ökat snabbare än beräknat<br /> är främst ökningen i personbilsbeståndet. Vi vill i detta sammanhang<br /> understryka att utvecklingen mot arbetsplatsområden skilda från bostadsorten<br /> också framkallat ökat resande. Detta förhållande är speciellt<br /> märkbart i tätortsregionerna. Minst 50 % av det totala persontransportarbetet<br /> utgörs av arbetsresor. Därför är åtgärder för att minska<br /> arbetspendlingen mycket betydelsefulla. Detta ligger väl i linje med vår<br /> strävan till ett decentraliserat samhälle med närhet mellan arbete, boende,<br /> vård och service. En faktor som ökar energiförbrukningen är<br /> förskjutningen mot allt tyngre personbilar.</p> <p>Mot bakgrund av den faktiska utvecklingen och behovet av att uppnå<br /> en begränsning i energiförbrukningen krävs kraftfulla insatser från</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>56</p> </div> <div class="block ml_3"><p>samhällets sida. Vi delar regeringens uppfattning att det i dag förekommer<br /> en överkonsumtion när det gäller bilresande. Speciellt gäller detta<br /> tätortsregionema. För att nå avsedda besparingseffekter bör en kombination<br /> av prispåverkande och administrativa åtgärder komma i fråga.</p> <p>Vad beträffar de prispåverkande medlen kan besparingseffekter uppnås<br /> genom direkt styrning av energipriserna (skatterna på bensin och<br /> olja). En differentiering av bilskatten till förmån för lättare och bensinsnåla<br /> bilar bör genomföras. Hänsyn bör tas till regional- och näringspolitiska<br /> effekter. Åtgärder bör vidtas för att stimulera till ökad<br /> samåkning i personbil, framför allt i samband med arbetsresor. Avgiftspolitiken<br /> för biltrafiken bör utformas så att de fasta kostnaderna<br /> hålls låga och de rörliga kostnaderna ökar.</p> <p>Av stor betydelse för åstadkommandet av energibesparingar är en<br /> ökad medvetenhet om de sparmöjligheter som föreligger. Bättre utbildning<br /> och information till bilister är därför nödvändig.</p> <p>Förutom energihushållningsskäl talar negativa miljö- och hälsoeffekter<br /> för att långtgående restriktioner mot privatbilismen skall kunna<br /> införas i de större tätorternas innerstadsområden. Detta bör ske<br /> samtidigt med en utbyggnad av de kollektiva trafiksystemen. För att<br /> dessa system bättre skall komma till utnyttjande kan förskjutningar av<br /> arbets- och skoltider också behöva övervägas.</p> <p>Enligt vår uppfattning är det inte tillräckligt med en frivillig ekonomitrimning<br /> av bilar. Vi biträder energikommissionens förslag att ekonomitrimning<br /> av begagnade bilar borde ingå i den årliga bilprovningen.<br /> Vad gäller nytillkommande bilar måste normer för maximal specifik<br /> bränsleförbrukning fastställas.</p> <p>Vi vill upprepa vårt krav, framfört bl. a. i motionen 1978/79: 951 att<br /> bensinen skall vara blyfri. Arbetet härför måste bedrivas med stor<br /> skyndsamhet.</p> <p>För att minska transportsektorns stora oljeberoende bör åtgärder<br /> vidtas i syfte att stimulera användningen av andra bränslen än bensin<br /> och dieselbrännolja. För att påskynda utvecklingen mot motorer<br /> som kan drivas med t. ex. metanol och andra syntetiska bränslen kan<br /> normer behöva införas. Vi har på annan plats i motionen föreslagit att<br /> prototypen demonstrationsanläggning skall uppföras för tillverkning av<br /> metanol.</p> <p>Vi vill understryka betydelsen av prov- och demonstrationsverksamhet<br /> när det gäller syntetbränslen. Denna bör omfatta statliga verk<br /> samt också exempelvis taxi och förläggas till ett antal försöksorter och<br /> bör snarast inledas.</p> <p>När det gäller forsknings- och utvecklingsarbetet med nya drivsystem<br /> är det vår uppfattning att detta måste fortgå och intensifieras. Regeringens<br /> målsättning härvidlag finner vi alltför lågt ställd.</p> <p>Vi har i annat sammanhang berört trådbussarnas betydelse. Vi be</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>57</p> </div> <div class="block ml_5"><p>klagar den låga ambitionsnivå som regeringen har när det gäller att<br /> stimulera införandet av trådbussar.</p> <p>Vi vill understryka att sjöfarten bör ta större del av transportarbetet.<br /> Vi invänder därför mot regeringens uppfattning att kanalsjöfarten i<br /> enlighet med proposition 1978/79: 99, med undantag av Trollhätte kanal<br /> och Södertälje kanal, inte torde ha några utvecklingsmöjligheter i<br /> framtiden. Enligt vår mening finns det skäl att anta att kanalsjöfarten,<br /> bl. a. ur energisynpunkt, kan vara ett förmånligt alternativ.</p> <p>Vad som anförts angående energihushållning inom transportsektorn<br /> bör ges regeringen till känna.</p> <p>Energiförsörjningen</p> <p>De satsningar på energihushållning som anvisats i det föregående innebär<br /> att ökningstakten i energianvändningen blir lägre särskilt vad<br /> beträffar elenergianvändningen i förhållande till regeringens prognoser.<br /> En avveckling av kärnkraften och byggande av kondenskraftverk<br /> avsedda för eldning med fasta bränslen kommer att minska benägenheten<br /> hos industrin att substituera bränsle med el. I ett sådant läge är<br /> det fördelaktigare ur industrins synpunkt att direkt utnyttja bränslet.<br /> Energikommissionen har i sina överväganden inte tagit hänsyn till detta<br /> förhållande. Det finns således anledning att räkna med en något lägre<br /> elanvändning inom industrin än vad som anges i energikommissionens<br /> alternativ B. Detta alternativ har varit utgångspunkten för våra bedömningar<br /> av den framtida utvecklingen av energianvändningen.</p> <p>I propositionen förutses en stark ökning av elanvändningen fram till<br /> 1990. Elandelen beräknas inom industrin öka från 25 % till över 30 %<br /> av den totala energianvändningen. Inom uppvärmningssektorn bedöms<br /> ökningen av elanvändningen bli ännu större. Man betonar att det finns<br /> goda möjligheter att påverka ökningstakten i elanvändningen. Det sägs<br /> vara angeläget att öka möjligheterna att substituera olja med el. Härigenom<br /> förutses en ökning av elvärmen från 11 TWh till ca 24—26<br /> TWh 1990. Föredraganden hävdar att en sådan utveckling inte påverkar<br /> omfattningen av kärnkraftsprogrammet. En ökning av direktverkande<br /> el i energisystemet innebär emellertid att trögheten i hela systemet<br /> ökar. Föredraganden förutsätter att den tillkommande elen skall<br /> vara kärnkraftsproducerad. Detta innebär att en avveckling inte kan<br /> ske utan utnyttjande av en mycket stor andel ineffektiv kondenskraft.<br /> I propositionen bedöms att övriga energikällor endast kan ge relativt<br /> begränsade tillskott och vid en produktionsnivå på ca 140—150 TWh<br /> måste därför vid en avveckling av kärnkraften ca 35-—50 TWh produceras<br /> i kondensanläggningar, vilket ur energiekonomisk synpunkt är<br /> ineffektivt. En elanvändning i den storleksordning som propositionen<br /> förutsätter binder oss därmed vid kärnkraften som en betydelsefull<br /> komponent i det svenska energiförsörjningssystemet lång tid framöver.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>58</p> </div> <div class="block ml_3"><p>För år 1990 bedömer föredraganden att eltillförseln skall vara ca 140—<br /> 145 TWh, med planeringen av dimensionerad produktionskapacitet utifrån<br /> den högre nivån. Vi kan inte underlåta att i detta sammanhang påtala<br /> att det i propositionen understryks att den produktionskapacitet vi<br /> för närvarande har på elområdet är synnerligen god (ca 123 TWh mot<br /> en elanvändning på ca 89 TWh 1978).</p> <p>Den myndighet som ansvarar för planeringen av elproduktionen,<br /> statens vattenfallsverk, bedömer inte desto mindre att eltillförseln<br /> 1990 skall uppgå till 153 TWh. Till detta skall läggas att Vattenfall i<br /> sin planering även inbegriper en reservkapacitet på 5 % med hänvisning<br /> till osäkerheten vid bedömningen av förväntad framtida elanvändning.<br /> Vattenfall planerar således totalt för en produktionskapacitet<br /> på ca 160 TWh. Föredraganden har inte påtalat dessa skillnader i<br /> planeringsförutsättningar. Samkörningen av elnätet som sker i Nordels<br /> regi innebär vidare att ytterligare reservkapacitet finns att tillgå. Det<br /> framgår inte av propositionen om Vattenfall i sin planering tagit hänsyn<br /> till detta.</p> <p>Av underlagsmaterialet för planeringen av produktionskapaciteten<br /> framgår, att Vattenfall bedömt att 1990 65 TWh skall vara kämkraftsproducerad.<br /> Det är ca 10 TWh mer än vad föredraganden räknar<br /> med i sin energibalans, dvs. två kärnkraftsreaktorer av Forsmark 3:s<br /> storlek. Vattenfall planerar således för ytterligare två reaktorer utan<br /> att föredragande statsråd finner någon anledning till åtgärd. Enligt vår<br /> mening måste även statens vattenfallsverk följa de beslut som regering<br /> och riksdag fattar och anpassa sin planering efter dessa. Detta bör ges<br /> regeringen till känna.</p> <p>I det följande avsnittet anger vi vår inställning till hur energitillförseln<br /> under den kommande tioårsperioden bör ordnas för att tillgodose<br /> energibehovet. Vi vill understryka att i det korta perspektivet är de<br /> energihushållande åtgärderna synnerligen väsentliga för att vårt oljeberoende<br /> skall radikalt kunna minskas och en avveckling av kärnkraften<br /> inledas. Samtidigt måste kraftfulla satsningar göras för att på marknaden<br /> introducera inhemska förnyelsebara energikällor som redan nu<br /> kan utnyttjas med känd teknik.</p> <p>Nedan anges i tabellform våra bedömningar av energibehovets utveckling<br /> till 1990. Som jämförelse bilägges även energikommissionens<br /> alternativ.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> <p>Energitillförsel 1990, TWh</p> </div> <div class="block ml_42"><p>59</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p /> </td> <td><p style="margin-left:12px;">Prop.</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;">C</p> </td> </tr><tr><td><p>Olja</p> </td> <td><p>279—198</p> </td> <td><p style="text-align:right;">165—215</p> </td> </tr><tr><td><p>Kol</p> </td> <td><p>45— 70</p> </td> <td><p style="text-align:right;">45— 60</p> </td> </tr><tr><td><p>Gas</p> </td> <td><p>—</p> </td> <td><p style="text-align:right;">70</p> </td> </tr><tr><td><p>Vattenkraft</p> </td> <td><p>65</p> </td> <td><p style="text-align:right;">66</p> </td> </tr><tr><td><p>Vind</p> </td> <td><p>0— 1</p> </td> <td><p style="text-align:right;">3— 6</p> </td> </tr><tr><td><p>Sol</p> </td> <td><p>1— 3</p> </td> <td><p style="text-align:right;">6</p> </td> </tr><tr><td><p>Lutar</p> </td> <td><p>40</p> </td> <td><p style="text-align:right;">40</p> </td> </tr><tr><td><p>Skogsavfall</p> </td> <td><p>12— 20</p> </td> <td><p style="text-align:right;">30— 40</p> </td> </tr><tr><td><p>Spillvärme</p> </td> <td><p>2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> </tr><tr><td><p>Torv</p> </td> <td><p>5— 10</p> </td> <td><p style="text-align:right;">20</p> </td> </tr><tr><td><p>Kärnkraft (el + värme)</p> </td> <td><p>61</p> </td> <td><p style="text-align:right;">23— 0</p> </td> </tr><tr><td><p>Summa</p> </td> <td><p>510—470</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;">470—525</p> </td> </tr><tr><td><p>Överförings- o. omvand</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;" /> </td> <td><p style="margin-left:14px;" /> </td> </tr><tr><td><p>lingsförluster</p> </td> <td><p>50— 45</p> </td> <td><p style="text-align:right;">45— 80</p> </td> </tr><tr><td><p>Slutlig användning</p> </td> <td><p>460-425</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;">425—445</p> </td> </tr></table><table class="skannad"><tr><td><p>Elproduktion 1990, TWh</p> </td> </tr><tr><td><p>Tillförd energi</p> </td> </tr><tr><td><p /> </td> <td><p style="margin-left:13px;">Prop.</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;">C</p> </td> </tr><tr><td><p>Vattenkraft</p> </td> <td><p>65</p> </td> <td><p style="text-align:right;">66</p> </td> </tr><tr><td><p>Kärnkraft</p> </td> <td><p>55</p> </td> <td><p style="margin-left:19px;">23— 0</p> </td> </tr><tr><td><p>Ind. mottryck</p> </td> <td><p style="margin-left:31px;">7</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10</p> </td> </tr><tr><td><p>Kraftvärme</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;" /> </td> <td><p style="margin-left:14px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:12px;">olja</p> </td> <td><p style="margin-left:31px;">8</p> </td> <td><p style="text-align:right;">7</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:12px;">fasta</p> </td> <td><p>3— 4</p> </td> <td><p style="text-align:right;">11</p> </td> </tr><tr><td><p>Kondens</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;" /> </td> <td><p style="margin-left:14px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:12px;">olja</p> </td> <td><p style="margin-left:31px;">2</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;">r o— 16</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:12px;">fasta</p> </td> <td><p>0— 3</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;">i</p> </td> </tr><tr><td><p>Gasturbiner</p> </td> <td><p>—</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Vind</p> </td> <td><p>0— 1</p> </td> <td><p style="margin-left:24px;">3— 6</p> </td> </tr><tr><td><p>Nettoexport</p> </td> <td><p style="margin-left:31px;">—</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Summa</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">140—145</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;">120—116</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_6" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_5"><p>8</p> </div> <div class="block ml_8"><p>Energikommissionens alternativ för energiförsörjningen 1990</p> <p>1990 Alternativ A/B Alternativ C Alternativ D</p> </div> <div class="block ml_8"><p>Bränsle 326 345 330</p> <p>El TWh _103 125 140</p> <p>Totalt 429 470 470</p> </div> <div class="block ml_8"><p>Tabell 1. Energitillförsel år 1990, TWh</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p /> </td> <td><p>A</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">B</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">B1</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">C</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">O</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">D</p> </td> </tr><tr><td><p>Olja och oljeprodukter</p> </td> <td><p>271</p> </td> <td><p style="text-align:right;">280</p> </td> <td><p style="text-align:right;">330</p> </td> <td><p style="text-align:right;">249</p> </td> <td><p style="text-align:right;">207</p> </td> <td><p style="text-align:right;">232</p> </td> </tr><tr><td><p>Kol och koks</p> </td> <td><p style="text-align:right;">46</p> </td> <td><p style="text-align:right;">46</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">46</p> </td> <td><p style="text-align:right;">45</p> </td> <td><p style="text-align:right;">45</p> </td> <td><p style="text-align:right;">55</p> </td> </tr><tr><td><p>Naturgas</p> </td> <td><p style="text-align:right;">11</p> </td> <td><p style="text-align:right;">11</p> </td> <td><p style="text-align:right;">11</p> </td> <td><p style="text-align:right;">11</p> </td> <td><p style="text-align:right;">11</p> </td> <td><p style="text-align:right;">0</p> </td> </tr><tr><td><p>Vattenkraft</p> </td> <td><p style="text-align:right;">66</p> </td> <td><p style="text-align:right;">66</p> </td> <td><p style="text-align:right;">66</p> </td> <td><p style="text-align:right;">66</p> </td> <td><p style="text-align:right;">66</p> </td> <td><p style="text-align:right;">66</p> </td> </tr><tr><td><p>Vind</p> </td> <td><p style="text-align:right;">4</p> </td> <td><p style="text-align:right;">6</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> </tr><tr><td><p>Sol</p> </td> <td><p style="text-align:right;">3</p> </td> <td><p style="text-align:right;">3</p> </td> <td><p style="text-align:right;">3</p> </td> <td><p style="text-align:right;">3</p> </td> <td><p style="text-align:right;">3</p> </td> <td><p style="text-align:right;">3</p> </td> </tr><tr><td><p>Bark, lutar</p> </td> <td><p style="text-align:right;">40</p> </td> <td><p style="text-align:right;">40</p> </td> <td><p style="text-align:right;">40</p> </td> <td><p style="text-align:right;">40</p> </td> <td><p style="text-align:right;">40</p> </td> <td><p style="text-align:right;">40</p> </td> </tr><tr><td><p>Energiskog</p> </td> <td><p style="text-align:right;">20</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> </tr><tr><td><p>Skogsavfall, halm, sopoi</p> </td> <td><p style="text-align:right;">26</p> </td> <td><p style="text-align:right;">26</p> </td> <td><p style="text-align:right;">26</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10</p> </td> <td><p style="text-align:right;">11</p> </td> </tr><tr><td><p>Spillvärme</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> </tr><tr><td><p>Torv</p> </td> <td><p style="text-align:right;">20</p> </td> <td><p style="text-align:right;">20</p> </td> <td><p style="text-align:right;">20</p> </td> <td><p style="text-align:right;">15</p> </td> <td><p style="text-align:right;">15</p> </td> <td><p style="text-align:right;">15</p> </td> </tr><tr><td><p>Kärnkraft (el)</p> </td> <td><p style="text-align:right;">0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">58</p> </td> <td><p style="text-align:right;">58</p> </td> <td><p style="text-align:right;">71</p> </td> </tr><tr><td><p>Kärnkraft (värme)</p> </td> <td><p style="text-align:right;">0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">13</p> </td> <td><p style="text-align:right;">13</p> </td> <td><p style="text-align:right;">16</p> </td> </tr><tr><td><p>Summa</p> </td> <td><p style="text-align:right;">509</p> </td> <td><p style="text-align:right;">505</p> </td> <td><p style="text-align:right;">559</p> </td> <td><p style="text-align:right;">519</p> </td> <td><p style="text-align:right;">477</p> </td> <td><p style="text-align:right;">518</p> </td> </tr><tr><td><p>Förluster i omvandling och</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;" /> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> </tr><tr><td><p>överföring</p> </td> <td><p style="text-align:right;">80</p> </td> <td><p style="text-align:right;">76</p> </td> <td><p style="text-align:right;">89</p> </td> <td><p style="text-align:right;">49</p> </td> <td><p style="text-align:right;">48</p> </td> <td><p style="text-align:right;">48</p> </td> </tr><tr><td><p>Slutlig energianvändning</p> </td> <td><p style="text-align:right;">429</p> </td> <td><p style="text-align:right;">429</p> </td> <td><p style="text-align:right;">470</p> </td> <td><p style="text-align:right;">470</p> </td> <td><p style="text-align:right;">429</p> </td> <td><p style="text-align:right;">470</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_46"><p>Följande tabell visar elproduktionen år 1990 (TWh)</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p /> </td> <td><p style="margin-left:12px;">A</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">B</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">B1</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">C</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">C1</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">D</p> </td> </tr><tr><td><p>Vattenkraft</p> </td> <td><p style="text-align:right;">66</p> </td> <td><p style="text-align:right;">66</p> </td> <td><p style="text-align:right;">66</p> </td> <td><p style="text-align:right;">66</p> </td> <td><p style="text-align:right;">66</p> </td> <td><p style="text-align:right;">66</p> </td> </tr><tr><td><p>Kärnkraft</p> </td> <td><p style="text-align:right;">0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">58</p> </td> <td><p style="text-align:right;">58</p> </td> <td><p style="text-align:right;">71</p> </td> </tr><tr><td><p>Industriellt mottryck</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10</p> </td> <td><p style="text-align:right;">8</p> </td> <td><p style="text-align:right;">8</p> </td> <td><p style="text-align:right;">8</p> </td> </tr><tr><td><p>Kraftvärme</p> </td> <td><p style="text-align:right;">18</p> </td> <td><p style="text-align:right;">18</p> </td> <td><p style="text-align:right;">20</p> </td> <td><p style="text-align:right;">9</p> </td> <td><p style="text-align:right;">8</p> </td> <td><p style="text-align:right;">9</p> </td> </tr><tr><td><p>varav olja</p> </td> <td><p style="text-align:right;">9</p> </td> <td><p style="text-align:right;">9</p> </td> <td><p style="text-align:right;">11</p> </td> <td><p style="text-align:right;">4</p> </td> <td><p style="text-align:right;">4</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:12px;">” gas</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">—</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:12px;">” kol</p> </td> <td><p style="text-align:right;">4</p> </td> <td><p style="text-align:right;">4</p> </td> <td><p style="text-align:right;">4</p> </td> <td><p style="text-align:right;">1</p> </td> <td><p style="text-align:right;">1</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:12px;">” torv</p> </td> <td><p style="text-align:right;">1</p> </td> <td><p style="text-align:right;">1</p> </td> <td><p style="text-align:right;">1</p> </td> <td><p style="text-align:right;">1</p> </td> <td><p style="text-align:right;">—</p> </td> <td><p style="text-align:right;">1</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:12px;">” energiskog skogsavfall</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">1</p> </td> <td><p style="text-align:right;">1</p> </td> <td><p style="text-align:right;">3</p> </td> </tr><tr><td><p>Kondenskraft</p> </td> <td><p style="text-align:right;">18</p> </td> <td><p style="text-align:right;">16</p> </td> <td><p style="text-align:right;">25</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">4</p> </td> </tr><tr><td><p>varav olja</p> </td> <td><p style="text-align:right;">12</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10</p> </td> <td><p style="text-align:right;">19</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:12px;">” kol</p> </td> <td><p style="text-align:right;">3</p> </td> <td><p style="text-align:right;">3</p> </td> <td><p style="text-align:right;">3</p> </td> <td><p style="text-align:right;">—</p> </td> <td><p style="text-align:right;">—</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:12px;">” torv</p> </td> <td><p style="text-align:right;">3</p> </td> <td><p style="text-align:right;">3</p> </td> <td><p style="text-align:right;">3</p> </td> <td><p style="text-align:right;">—</p> </td> <td><p style="text-align:right;">—</p> </td> <td><p style="text-align:right;">—</p> </td> </tr><tr><td><p>Vind</p> </td> <td><p style="text-align:right;">4</p> </td> <td><p style="text-align:right;">6</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> </tr><tr><td><p>Summa</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">116</p> </td> <td><p style="text-align:right;">116</p> </td> <td><p style="text-align:right;">131</p> </td> <td><p style="text-align:right;">145</p> </td> <td><p style="text-align:right;">144</p> </td> <td><p style="text-align:right;">160</p> </td> </tr><tr><td><p>(varav överföringsförluster)</p> </td> <td><p style="text-align:right;">13</p> </td> <td><p style="text-align:right;">13</p> </td> <td><p style="text-align:right;">15</p> </td> <td><p style="text-align:right;">17</p> </td> <td><p style="text-align:right;">16</p> </td> <td><p style="text-align:right;">18</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_83" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_63" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_88" /> <div class="block ml_88" /> <div class="block ml_48" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>61</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Energitillförsel</p> <p>Inledning</p> <p>Valet av energitillförselsystem är av strategisk betydelse, eftersom<br /> varje investering binder resurser för avsevärd tid. Energikommissionen<br /> har också pekat på en rad av de svårigheter som föreligger vid detta<br /> val. En successiv anpassning måste därför eftersträvas där de långsiktiga<br /> lösningarna alltid måste påverka även beslut av mer kortsiktig natur.<br /> Som utgångspunkt bör därvid ligga en tryggad energiförsörjning<br /> inom ramen för uppställda samhällsmål och eftersträvad samhällsutveckling.</p> <p>Den ökade satsning som sker av industriellt mottryck, fjärrvärme<br /> och kraftvärmeverk bör ske med beaktande av att nya energislag i<br /> framtiden kommer till användning. Beträffande den konventionella<br /> kondenskraften bör åtgärder vidtas för att snabbt anpassa dessa befintliga<br /> anläggningar till eldning med fasta bränslen, främst inhemska<br /> förnyelsebara sådana.</p> <p>I det följande redovisar vi vår syn på vilka energislag som i framtiden<br /> bör utnyttjas för vår energiförsörjning. Vi presenterar också vår syn<br /> på hur energitillförseln bör ordnas under den närmaste tioårsperioden<br /> och vilka åtgärder som bör vidtas för att uppnå eftersträvade målsättningar.</p> <p>Olja</p> <p>Världens råoljetiilgångar är kvalitetsmässigt av mycket varierande<br /> karaktär. Råolja är därför inget entydigt begrepp utan ett samlingsnamn<br /> för en mängd olika naturprodukter som består av kolväteföreningar<br /> jämte mindre mängder svavel- och kväveföreningar.</p> <p>Råolja har bildats under tidigare geologiska tidsåldrar genom omvandling<br /> av organiska sediment. Geologiska förändringar har utvecklat<br /> så höga tryck och temperaturer, att sedimentens organiska material<br /> omvandlats till kol, olja eller naturgas.</p> <p>För att en oljetillgång av utvinningsbar storlek skall ha bildats krävs<br /> dels att berggrunden har fickor och hålrum där olja har kunnat samlas,<br /> dels att överliggande bergarter är så täta att oljan inte har sipprat<br /> bort.</p> <p>Säkra och entydiga bedömningar av världens råoljetiilgångar kan<br /> inte göras. Underlaget i form av mätvärden från olika former av undersökningar<br /> är av skiftande teknisk kvalitet och kan göras till föremål<br /> för olika tolkningar. Primärmaterialet är dessutom ofta tillgängligt endast<br /> för de direkt engagerade företagen.</p> <p>Trots att stora insatser har gjorts för att få reda på hur stora råoljetillgångarna<br /> är måste uppgifter om tillgångarna vila på uppskattningar<br /> som har gjorts av olika fack- och expertorgan. Dessa uppskattningar</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_40"><p>62</p> </div> <div class="block ml_3"><p>är relativt säkra endast för områden, där fyndens storlek och troliga<br /> förmåga att generera olja för utvinning är kända genom omfattande<br /> och långvarig praktisk erfarenhet.</p> <p>De kända och utvinningsvärda oljetillgångarna har beräknats till ca<br /> 98 miljarder ton. De totala utvinningsvärda tillgångarna har med hänsyn<br /> till bl. a. jordens geologi bedömts kunna uppgå till mellan 250 och<br /> 300 miljarder ton.</p> <p>Av speciellt intresse för svenskt vidkommande är storleken på de<br /> kända och utvinningsvärda tillgångarna i Nordsjön. Dessa har bedömts<br /> utgöra ca 3 miljarder ton, vilket motsvarar nuvarande världsförbrukning<br /> under ett år eller Västeuropas hela förbrukning under ca fem år.</p> <p>Av de kända och utvinningsvärda tillgångarna bedöms ca 22 % ligga<br /> under havsbottnen (”off-shore”). Av de utvinningsvärda tillgångar<br /> som ännu ej är kända bedöms ca 40 % ligga under havsbottnen.</p> <p>Det år 1975 bildade helstatliga bolaget Svenska Petroleum AB (SP)<br /> har sedan 1976 givits en central roll i den statliga oljepolitiken. Bolagets<br /> betydelsefulla roll för vår försörjningstrygghet understryks i den<br /> nu föreliggande propositionen. Bolaget skall bedriva verksamhet inom<br /> ur försörjningssynpunkt betydelsefulla led i oljehanteringen. En huvuduppgift<br /> för bolaget är att arbeta upp nya kanaler för den svenska<br /> marknadens långsiktiga försörjning med råolja, antingen genom avtal<br /> med producenter eller genom förvärv av fyndigheter. I propositionen<br /> föreslås vidare att en ny statlig basorganisation, Svenska Petroleum<br /> Exploration AB, bildas såsom ett helägt dotterbolag till Svenska Petroleum.<br /> Den verksamhet som tidigare bedrivits inom de halvstatliga bolagen<br /> för oljeprospektering, OPAB och Petroswede, fullföljs av det<br /> nybildade bolaget. Vi har för vår del inget att erinra mot att en samordning<br /> av organisationen på den statliga oljesektom sker.</p> <p>I propositionen påtalas vidare problemen med den svenska marknadens<br /> råoljeförsörjning. De svenskägda bolagen är för sin råoljeförsörjning<br /> till stor del hänvisade till köp av råolja från den s. k. spotmarknaden<br /> eller från de internationella bolagen. De oberoende bolagen har<br /> ungefär 12 % av marknaden. Prishöjningarna på den internationella<br /> marknaden på oljan har inneburit att de oberoende oljebolagen fått<br /> vidkännas stora förluster vid köp av olja eftersom det svenska stoppriset<br /> klart understiger inköpspriset. Detta har medfört att de små oljebolagen<br /> utnyttjat sina beredskapslager i betydande utsträckning. Detta<br /> kan emellertid inte fortgå under någon längre tid. Det behövs därför<br /> någon form av initiativ från regeringens sida för att komma till rätta<br /> med de små bolagens problem. Det är väsentligt att dessa företag finns<br /> kvar som komplement till de stora oljebolagen. Bolagen har vidare<br /> egen erfarenhet sedan tidigare av hantering av alternativa bränslen,<br /> vilket bör utnyttjas i energiförsörjningen.</p> <p>Det måste dock konstateras att osäkerheten om leveranstrygghet</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>63</p> </div> <div class="block ml_5"><p>och pris i framtiden är stor. De flesta bedömare av utvecklingen är<br /> ense om att det föreligger en stor risk för kraftiga prishöjningar på<br /> råolja i framtiden. Under de närmaste decennierna beräknas produktionen<br /> från de nuvarande lättillgängliga oljekällorna stagnera. Detta<br /> kan leda till språngartade höjningar av oljepriset och orsaka svåra<br /> störningar i oljetillförseln. Med sitt 70-procentiga oljeberoende är<br /> Sverige mycket känsligt för störningar i oljetillförseln och för kraftiga<br /> prishöjningar.</p> <p>En huvuduppgift i en ny energipolitik måste därför vara att komma<br /> bort från det oljeberoende som i dag är det dominerande volymproblemet<br /> i den svenska energibalansen. Den avgörande frågan blir då hur<br /> det stora oljeberoendet skall minskas. I propositionen framhålls bl. a.<br /> att en ökad användning av el för uppvärmning av småhus är lämplig väg.<br /> Med de klimatförhållanden som råder i vårt land innebär en sådan utveckling<br /> mot uppvärmning av bostäder och lokaler enbart baserad på<br /> elström en ökad sårbarhet hos de enskilda konsumenterna. Även ett<br /> tillfälligt strömavbrott kan i ett läge med sträng kyla få svåra följder<br /> för de enskilda människorna. Föredragandens positiva syn på att ersätta<br /> oljeberoendet med ett beroende av elektricitet som till allt större<br /> del produceras i kärnkraftverk är enligt vår mening direkt oansvarigt.<br /> Det vore att på sikt ersätta oljeberoendet med ett beroende av en annan<br /> ändlig energikälla, uranet, med oöverblickbara konsekvenser för<br /> miljö och säkerhet som följd.</p> <p>I det korta perspektivet måste enligt vår mening — som vi tidigare<br /> framhållit — kraftfulla satsningar ske på energihushållande åtgärder,<br /> introduktion av naturgas och en utbyggd kraftvärmeproduktion för att<br /> vårt oljeberoende skall minskas. Vidare måste åtgärder vidtas för att<br /> öka försörjningstryggheten för olja eftersom vi under överskådlig tid<br /> kommer att vara beroende av en icke oväsentlig import bl. a. genom<br /> att vi i ökad utsträckning importerar från mer närbelägna områden. Vi<br /> måste även nu initiera en övergång till användning av främst inhemska<br /> förnyelsebara energikällor och solenergi. I det följande anger vi vårt<br /> alternativ till vilka energikällor som bör användas för att tillgodose<br /> vårt behov av energi under den kommande tioårsperioden.</p> <p>Naturgas</p> <p>Vi har tidigare understrukit nödvändigheten av att vårt stora oljeberoende<br /> minskas. Oljan måste i första hand ersättas med inhemska<br /> bränslen, men en övergång till användning av inhemska bränslen måste<br /> under en avsevärd tid kompletteras med importerade bränslen. De<br /> alternativ till oljan som därvid står till buds är framför allt kol och gas.<br /> Kol har likartade effekter på miljön som olja, medan däremot naturgasen<br /> har utomordentligt goda miljöfördelar gentemot kol och olja.</p> <p>Enligt vår mening bör därför Sverige nu satsa på en introduktion av</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_40"><p>64</p> </div> <div class="block ml_3"><p>naturgas. På kort sikt är naturgasen det enda alternativ som i större utsträckning<br /> kan ersätta olja. Det finns ett flertal skäl, förutom de miljöfördelar<br /> detta innebär, som talar för en introduktion av naturgasen.</p> <p>Naturgasen, vilken i dag svarar för 18 % av världens energiförsörjning,<br /> är också t. ex. en utmärkt råvara för den kemiska industrin. En<br /> introduktion skulle vidare ge en större försörjningstrygghet genom<br /> sin dämpning av behovet av oljeimport från politiskt instabila områden.</p> <p>I prop. 1978/79: 115 avvisas en introduktion av naturgas med hänvisning<br /> till de enligt föredragandens mening ogynnsamma ekonomiska<br /> förutsättningarna. Dessa kan enligt propositionen hänföras till framför<br /> allt tre faktorer, nämligen långa transportavstånd, behovet av stora<br /> initialinvesteringar och en ofördelaktig marknadsstruktur.</p> <p>Enligt de kalkyler som föredraganden bygger sina slutsatser på ger<br /> de två aktuella projekten (Syd- och Västgasprojekten) sannolikt ett<br /> stort samhällsekonomiskt underskott. Det kalkylerade underskottet för<br /> de två projekten sammantagna sträcker sig från 0—3 000 milj. kr. —<br /> dvs. enligt föredraganden en merkostnad i förhållande till oljeanvändning<br /> på 0—22 %. Det företagsekonomiska utfallet är enligt propositionen<br /> är mer negativt. Det finns inte heller skäl ur försörjningstrygghetssynpunkt<br /> att ersätta olja med naturgas anser föredraganden. Import<br /> av naturgas är enligt föredragandens bedömning snarast ofördelaktigare<br /> än oljeimport. Det enda motivet som för föredraganden framstår som<br /> något reellt skäl för att införa naturgas är dess stora miljöfördelar<br /> jämfört med oljan. Föredraganden finner det emellertid vanskligt att<br /> fatta något beslut på underlag av kalkylerade miljövinster. Med hänsyn<br /> till ovan redovisade förhållanden menar föredraganden att det<br /> saknas tillräckliga motiv för ett samhällsstöd av den omfattning som<br /> krävs för att det aktuella projektet skall kunna genomföras.</p> <p>Vi vill redan inledningsvis påtala — innan vi utförligt redovisar våra<br /> ställningstaganden — att av bil. 1: 5 framgår att vid en real oljeprisstegring<br /> på 3,5 % under kalkylperioden 1977—2002 merkostnaden blir<br /> ca 10 % vid en samhällsekonomisk bedömning av naturgasprojekt jämfört<br /> med fortsatt oljeanvändning. Uttryckt i lågsvavlig eldningsolja 4<br /> motsvarar i dagsläget 4,50 Geal (eff) eller ca 40 kr/m3 — dvs. exakt<br /> den höjning av skatt på vissa oljeprodukter som föreslås i propositionen.<br /> Det förefaller enligt vår mening vara andra skäl än de anförda<br /> som främst motiverar föredragandens avvisande hållning till en introduktion<br /> av naturgas i Sverige.</p> <p>Naturgasen är sedan 1960-talet en betydelsefull energikälla i Västeuropa.<br /> Avgörande orsaker till detta är europeiska naturgasfyndigheter<br /> i bl. a. Nederländerna, Sovjetunionen, Nordsjön och Västtyskland<br /> med närhet till en stor marknad samt möjligheterna att transportera<br /> flytande naturgas i tankfartyg, främst från Nordafrika. I och med att</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>65</p> </div> <div class="block ml_5"><p>strängare miljöskyddsbestämmelser efter hand har införts i olika länder<br /> har också naturgasens värde som bränsle ökat på grund av bl. a.<br /> rökgasernas låga föroreningshalt.</p> <p>Naturgas transporteras företrädesvis i rörledningar. I Västeuropa<br /> har ett omfattande ledningsnät byggts ut med anslutningar till de stora<br /> naturgasfyndigheterna i bl. a. Sovjetunionen och Mellersta östern.</p> <p>Förutsättningarna för användning av naturgas i Sverige har diskuterats<br /> i flera utredningar.</p> <p>1968 års utredning om rörtransport av olja och gas fick i uppdrag att<br /> företa en allmän teknisk och ekonomisk studie av förutsättningarna för<br /> anläggning och drift av rörledningar. I början av 1970-talet utvecklades<br /> naturgassituationen i norra Europa på sådant sätt att utredningen bedömde<br /> det önskvärt med åtgärder från svensk sida redan innan någon<br /> slutlig rapport kunde föreligga. I september 1971 föreslog därför utredningen<br /> i en skrivelse till chefen för industridepartementet att frågan<br /> om naturgasimport till Sverige snarast möjligt skulle tas upp med möjliga<br /> leverantörer.</p> <p>Utredningen presenterade sitt slutbetänkande 1972, ”Naturgas i<br /> Sverige” (SOU 1972: 25). Där föreslogs bl. a. att de större stadsgasnäten<br /> om möjligt borde bevaras de närmaste åren, förutsättningarna<br /> för s. k. geologisk lagring klarläggas samt att så snart det kunde konstateras<br /> att svensk naturgasimport är möjlig, beredskapsbestämmelser<br /> utarbetas och kostnaderna för erforderliga rörsystem beräknas. I slutbetänkandet<br /> föreslogs också att de formella möjligheterna till belåning<br /> av naturgasledningar borde underlättas genom statlig kreditgaranti.</p> <p>Våren 1973 bildades det halvstatliga Östgas AB för utredningssamarbete<br /> rörande import av naturgas från Sovjetunionen. Bolaget utförde<br /> år 1973 förprojektering av en naturgasledning från finsk till svensk<br /> kust. Det meddelades från sovjetisk sida att högst 1 Gm3 gas/år kunde<br /> levereras. Samma år tillkallades naturgasdelegationen med uppgift att<br /> samordna den svenska utrednings- och förhandlingsverksamheten m. m.<br /> avseende import av naturgas.</p> <p>1975 års energipolitiska beslut, som finns presenterat i proposition<br /> 1975:30 Energihushållning m. m., innebär att den statliga kreditgarantin<br /> på 2 000 milj. kr. för finansiering av utvinning av kol, olja<br /> och naturgas även kunde utnyttjas för finansiering av rörledningar för<br /> naturgas samt fartyg och anläggningar för import av LNG.</p> <p>I början av 1975 uppdrog Nordiska ministerrådet till Nordiska ämbetsmannakommittén<br /> för industri- och energipolitik att utreda frågor<br /> angående möjligheterna att i Norden utnyttja naturgas från fyndigheterna<br /> i Nordsjön.</p> <p>Naturgasdelegationen rekommenderade i juni 1975 bildandet av ett<br /> kommersiellt inriktat aktiebolag för hela den potentiella svenska naturgasmarknaden.<br /> Med anledning av detta träffades en preliminär</p> <p>5 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2406</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>66</p> </div> <div class="block ml_3"><p>överenskommelse i form av ett konsortialavtal mellan Svenska Gasföreningens<br /> Service AB och statens vattenfallsverk om bildandet av<br /> ett aktiebolag, som skulle ha till uppgift i första hand att utreda och<br /> klarlägga villkor för inköp av naturgas, möjligheter till försäljning<br /> av gas inom landet samt förutsättningar och kostnader för transport<br /> och lagring av gas.</p> <p>I propositionen 1975/76: 124 föreslog regeringen att det ovan nämnda<br /> aktiebolaget skulle bildas och överta de tidigare nämnda organens<br /> verksamhet. Enligt riksdagsbeslut i april 1976 bildades i juli samma år<br /> det halvstatliga Swedegas AB.</p> <p>I energikommissionens betänkande Energi (SOU 1978: 17) har en<br /> begränsad introduktionskvantitet naturgas inkluderats i 3 av de 4 presenterade<br /> alternativen över energianvändning och energitillförsel 1985.<br /> Tillförseln av naturgas beräknas till 11 TWh 1985, vilket motsvarar<br /> drygt 2 % av den totala energitillförseln. Kommissionen föreslår att<br /> ”förhandlingar, insatser för att följa den internationella utvecklingen<br /> och studier av olika utbyggnadsalternativ fullföljs”.</p> <p>Kommissionen gör också följande överväganden och förslag:</p> <p>Som kommissionen tidigare framhållit är en bedömning av om naturgas<br /> bör införas i Sverige avhängig av bl. a. varifrån sådan gas skulle<br /> komma och vilka kostnader den skulle betinga. Frågan om naturgasintroduktionen<br /> beror därför på resultatet av pågående och kommande<br /> förhandlingar. Om rörtransporterad naturgas från närliggande produktionsområden,<br /> t. ex. Nordsjön, kan etableras i tillräcklig omfattning<br /> och med tillräcklig uthållighet för att bära uppbyggnaden av ett distributionssystem,<br /> skulle större användning av naturgas än vad som<br /> förutsattes i något av alternativen A—D vara befogad.</p> <p>Det torde råda allmän enighet om att en ökad trygghet i energitillförseln<br /> är en av energipolitikens främsta uppgifter. För skilda slag av<br /> krislägen tillgodoses på kort sikt försörjningsberedskapen bl. a. genom<br /> beredskapslagring. Tryggheten på längre sikt måste dock tillförsäkras<br /> genom andra åtgärder.</p> <p>En energipolitik med sikte på att öka försörjningstryggheten måste<br /> söka sig fram efter skilda vägar. En satsning på nya energikällor —<br /> såväl inhemska som importerade — kan innebära en förbättring av<br /> försörjningssituationen för landet genom en ökad riskspridning. Sådana<br /> åtgärder som medför en förbättrad hushållning med energi och en<br /> ökad flexibilitet i det inhemska distributionssystemet är liksom stöd till<br /> teknisk utveckling viktiga element i en trygghetshöjande politik.</p> <p>Swedegas överlämnade den 15 september 1978 en rapport angående<br /> förutsättningarna för en introduktion av importerad rörbunden naturgas<br /> till Sverige. Företaget har vidare den 20 januari lämnat en rapport<br /> med en analys av förutsättningarna för att introducera ett system baserat<br /> på LNG-import.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>67</p> </div> <div class="block ml_5"><p>I sin första rapport konstaterar Swedegas ganska kort att naturgasen<br /> är mycket ren och nämner bl. a. att utsläppen av svaveloxider och<br /> tungmetaller blir mycket små vid förbränning av gas. I en tabell jämförs<br /> de utsläpp som erhålls vid förbränning av 1,2 Gm3 gas med de<br /> utsläpp som erhålls vid förbränning av motsvarande mängd olja. Däremot<br /> jämför Swedegas inte gasen med andra bränslen, t. ex. kol eller<br /> torv. Rapporten har remissbehandlats.</p> <p>Industriverket anser i sitt remissvar, att naturgasens miljöfördelar<br /> kan och bör preciseras. Swedegas har med avsikt inte gjort något som<br /> helst försök att i kronor kvantifiera fördelarna utan har i sin samhällsekonomiska<br /> kalkyl antagit att värdet = 0 kr. Industriverket redogör<br /> i sitt remissvar för kalkyler som kvantitativt värderar naturgasens<br /> miljöeffekter. Utan att ha speciell sakkunskap i miljöfrågor anser industriverket<br /> dock, att nedanstående fakta bör observeras.</p> <p>Naturgasen är inte giftig. Förbränningsprodukterna är också praktiskt<br /> taget giftfria. Det är alltså möjligt att utnyttja gasen betydligt<br /> mångsidigare än andra bränslen och trots detta ha en mycket ren arbetsmiljö.</p> <p>Naturgasen är praktiskt taget fri från svavel och andra föroreningar.<br /> Det aktuella Ruhrgaskontraktet omfattar 1,2 Gm3 gas, vilket svarar<br /> mot ca 1,2 Mm3 olja. Årsförbrukningen av petroleumprodukter är<br /> f. n. drygt 30 Mm3. Gasen skulle alltså ersätta ca 4 % av oljebehovet.<br /> Eftersom gasen i huvudsak ersätter tjocka oljekvaliteter innebär en<br /> naturgasintroduktion att svaveldioxidutsläppen från oljeförbränning i<br /> Sverige minskar med 5—6 %. Detta kan förefalla tämligen betydelselöst<br /> om inte regionala aspekter beaktas. Enligt planerna skall gasen<br /> introduceras i sydligaste Sverige mellan Malmö och Halmstad. Denna<br /> region är en av landets mest utsatta när det gäller S02-utsläpp. Här<br /> kommer en naturgasintroduktion att betyda en procentuellt mycket stor<br /> reduktion av svavelemissionen. Dock är i vissa delar av sydligaste Sverige<br /> jordmånen kalkhaltig, vilket innebär att känsligheten för sur nederbörd<br /> här är mindre än i andra delar av landet.</p> <p>En rad remissinstanser utöver statens industriverk har yttrat sig<br /> över Swedegas rapport, bl. a. statens naturvårdsverk och berörda länsstyrelser.<br /> Naturvårdsverket yttrar bl. a. följande:</p> <p>Både i Swedegas rapport och Bergendahl/Elams utvärdering av rapporten<br /> jämförs naturgasprojektet med motsvarande förbränning av<br /> olja. Det är inte självklart att jämförelsen skall begränsas till att enbart<br /> gälla oljan. Med utgångspunkt från en av de centrala teserna i energikommissionens<br /> huvudbetänkande, nämligen att ”vi så snabbt som möjligt<br /> måste minska vårt oljeberoende”, borde det vara befogat att också<br /> jämföra med andra nu tillgängliga alternativa bränslen.</p> <p>Av dessa torde naturgas och kol vara mest aktuella för det korta<br /> tidsperspektivet. Naturvårdsverket jämför därför i detta yttrande na</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_40"><p>68</p> </div> <div class="block ml_3"><p>turgasen med såväl olja som kol. 1,2 miljarder m3 naturgas jämställs<br /> energimässigt med 1,0 miljoner ton olja resp 1,5 miljoner ton kol.</p> <p>Både Swedegas och Bergendahl/Elam betonar naturgasens miljöfördelar<br /> gentemot framför allt olja. Naturvårdsverket instämmer i den bedömningen.<br /> Både Swedegas och Bergendahl/Elam begränsar emellertid<br /> redovisningen av naturgasens miljöfördelar i samband med övergång<br /> från förbränning av olja till naturgas till att gälla huvudsakligen de<br /> minskade utsläppen av svaveloxider. Naturvårdsverket instämmer i att<br /> minskningen av dessa utsläpp är väsentlig, särskilt i de för naturgasen<br /> aktuella södra och västra delarna av Sverige. De totala utsläppen av<br /> svaveloxider från Sverige beräknas i mitten av 1980-talet uppgå till ca<br /> 400 000 ton per år, varav ca 300 000 ton per år från förbränning av<br /> olja. Naturvårdsverket utgår då självfallet ifrån att det av statsmakterna<br /> skisserade svavelreduktionsprogrammet verkligen genomförs. Introduktionen<br /> av naturgas skulle underlätta programmets genomförande.<br /> Miljövinsten när det gäller svavelutsläpp i den första etappen av<br /> naturgasprojektet beräknas bli ca 20 000 ton svaveloxider per år, för<br /> att i det fullt utbyggda naturgassystemet uppgå till uppemot 100 000<br /> ton svaveloxider per år, dvs. ca 7 % resp. 33 % minskning. Verket vill<br /> betona att naturgasen har betydande fördelar från miljösynpunkt. De<br /> mest framträdande fördelarna gentemot olja resp. kol är</p> <p style="margin-left:17px;">— något minskad risk för klimateffekter av koldioxidutsläpp</p> <p style="margin-left:17px;">— ingen försurning av mark och vatten och inga hälsoeffekter som<br /> följd av utsläpp av svaveloxider</p> <p style="margin-left:17px;">— minskad försurning av mark och vatten samt minskade hälsoeffekter<br /> som följd av utsläpp av kväveoxider</p> <p style="margin-left:17px;">— minskade hälsoeffekter som följd av utsläpp av mutagena och<br /> cancerogena polycykliska kolväten</p> <p style="margin-left:17px;">— ingen förorening av naturmiljön och inga hälsoeffekter som följd<br /> av stoftutsläpp innehållande bl. a. metaller som kadmium, krom,<br /> nickel och vanadin</p> <p style="margin-left:17px;">— när det särskilt gäller jämförelsen med kol ingen förorening av naturmiljön<br /> och inga hälsoeffekter som följd av utsläpp av kvicksilver</p> <p style="margin-left:17px;">— inget fast avfall att omhänderta efter förbränningen</p> <p style="margin-left:17px;">— när det särskilt gäller jämförelsen med olja ingen förorening av<br /> mark och vatten p. g. a. transport genom en fast anordning (rörledning)<br /> i stället för med fartyg och/eller lastbil.</p> <p>När det gäller vissa andra miljöstörningar är dock miljöfördelarna<br /> inte så påtagliga. Det gäller t. ex. risken för stora olyckor samt påverkan<br /> på landskapsbilden. I det fall att import av nedkyld naturgas,<br /> LNG, med fartyg skuile aktualiseras i en senare etapp, kan detta komma<br /> att innebära en nackdel från säkerhetssynpunkt men fördel från<br /> landskapssynpunkt.</p> <p>Naturvårdsverket vill understryka att de samhällsekonomiska miljöfördelarna<br /> att ersätta olja med naturgas består av två huvudgrupper av<br /> kostnader, dels minskade kostnader för reningsåtgärder, dels minskade<br /> kostnader för hälso- och miljöeffekter av utsläppen.</p> <p>I vissa fall finns det vid förbränning av olja och kol tekniskt-ekonomiska<br /> möjligheter att genom miljöskyddsåtgärder minska de miljöfördelar<br /> som naturgasen har. När det gäller utsläppen av koldioxid finns<br /> ingen sådan reningsmetod.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_43"><p>69</p> </div> <div class="block ml_6"><p>När det gäller utsläppen av svaveloxider har de södra och västra delarna<br /> av landet, dvs. ungefär Sydgasområdet, drabbats värst av försurningen<br /> av mark och vatten. Försurningseffekterna bör kopplas samman<br /> med de negativa effekterna på flora och fauna av kvicksilver,<br /> eftersom den surare miljön har visat sig förstärka kvicksilvrets negativa<br /> effekter. Naturgasen har därför även ur dessa aspekter fördelar gentemot<br /> begränsningen av svavelutsläppen från olja och kol.</p> <p>Med hänsyn till svavelföreningarnas långväga transport innebär i och<br /> för sig en utökad användning av naturgas i Europa också en positiv<br /> effekt för Sveriges del. Men å andra sidan är det nödvändigt att också<br /> begränsa de svenska utsläppen.</p> <p>Fördelarna för naturgasen gentemot oljan när det gäller svavel utgörs<br /> av uteblivna kostnader för att minska svavelhalten i olja från normalt<br /> 2,5—3 % svavel till maximalt tillåtna 1 % (50 miljoner kronor per<br /> år) plus uteblivna kostnader för den alternativa handlingsvägen för att<br /> ytterligare sänka svavelutsläppen under 1 % i olja med de mängder<br /> som införandet av naturgas innebär (40 miljoner kronor per år), dvs.<br /> en sammanlagd minskning med 90 miljoner kronor per år. Verket utgår<br /> då ifrån att kostnadsskillnaden mellan högsvavlig och lågsvavlig olja<br /> kommer att uppgå till 3 000—4 000 kr. per ton avskilt svavel.</p> <p>Naturvårdsverket arbetar f. n. med frågor kring de tekniskt ekonomiska<br /> möjligheterna att begränsa utsläppen av kväveoxider. Utan åtgärder<br /> är utsläppen av dessa ämnen tre fyra gånger större vid förbränning<br /> av olja och kol än vid förbränning av naturgas. Det finns<br /> möjligheter att genom konstruktionstekniska åtgärder ungefär halvera<br /> dessa utsläpp, dock kommer man knappast med sådana åtgärder ned<br /> till naturgasens utsläppsnivå. Vid mer långtgående extern rening, som<br /> tillämpas t. ex. i Japan, kommer miljöskyddskostnaderna att bli höga.</p> <p>Kunskaperna om effekterna och möjligheterna att begränsa utsläppen<br /> av polycykliska kolväten är f. n. mycket bristfälliga. Det står<br /> emellertid klart att utsläppen av dessa ämnen från förbränning av naturgas<br /> är lägre än från förbränning av framför allt kol. Detta förhållande<br /> är särskilt utpräglat vid förbränning i små anläggningar utan effektiv<br /> övervakning av förbränningen. Naturgasen är med denna utgångspunkt<br /> särskilt lämplig som bränsle i små förbränningsanläggningar.<br /> Inom gruppen polycykliska kolväten finns ett stort antal ämnen,<br /> varav flera har visat sig vara mutagena och/eller cancerogena, bl. a.<br /> bens(a)pyren.</p> <p>Utsläppen av stoft, innehållande t. ex. vanadin och nickel, kan begränsas<br /> med hjälp av stoftavskiljare på i första hand de större anläggningarna.</p> <p>Utsläppen av kvicksilver vid förbränning av kol kan f. n. inte begränsas<br /> i nämnvärd grad genom tekniska åtgärder.</p> <p>Det finns en annan aspekt i detta sammanhang som är värd att beakta,<br /> nämligen att införandet av naturgas snabbare kommer att ge en<br /> bättre miljö än genom tekniska åtgärder vid förbränning av olja eller<br /> kol.</p> <p>Rent allmänt kan naturvårdsverket således konstatera att belastningen<br /> på naturmiljön genom utsläpp vid förbränningen av naturgas<br /> är fördelaktig jämfört med kol eller olja. En fråga som dock inte behandlas<br /> i utredningsmaterialet är effekterna på naturmiljön av själva<br /> byggandet och driften av rörledningar samt effekterna på markanvändningen<br /> i stort i berörda områden.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_40"><p>70</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Naturvårdsverket vill erinra om, med hänvisning till Swedegas kommentarer<br /> till myndighetsprövning, att naturgasledningen är ett arbetsföretag<br /> som bör prövas med stöd av naturvårdslagen, närmast genom<br /> samråd enligt 20 § i naturvårdslagen.</p> <p>Naturvårdsverket är berett att ta initiativet till att befintlig kunskap<br /> om effekterna på naturmiljön av rörledningar, lagringsutrymmen etc.<br /> ställs samman samt att förslag på anvisningar för de olika typerna av<br /> anläggningar tas fram. Formerna för denna verksamhet är dock ännu<br /> inte klarlagda. Arbetsföretaget är till sin geografiska omfattning stort<br /> och avses att byggas under en kort tidsperiod, vilken dessutom kan<br /> ligga nära i tiden. Organiserandet av den praktiska bedömningen, samråds-<br /> och samordningsfrågorna mellan olika statliga och kommunala<br /> myndigheter bör också studeras.</p> <p>Effekterna av gasledningar i naturmiljön kommer främst att röra<br /> landskapsbilden, inverkan på hydrologi och vegetation samt ledningarnas<br /> barriäreffekt för fauna och friluftsliv i eventuella ovanjordiska delar.<br /> Vidare kan gasledningar komma att låsa markanvändningen och<br /> därigenom styra den framtida samhällsplaneringen.</p> <p>En utgångspunkt för det ovannämnda sammanställningsarbetet bör<br /> vara att studera möjligheterna att samlokalisera gasledningar med andra<br /> linjära landskapselement som vägar, järnvägar, kraftledningar och<br /> kablar. Med tanke på att en gasledning kräver ca 20 m bred gata för<br /> byggande och underhåll finns det från markhushållningssynpunkt starka<br /> motiv för en samlokalisering.</p> <p>Enligt naturvårdsverkets uppfattning bör det, trots ofullständiga<br /> kunskaper, vara möjligt att bygga en gasledning med utgångspunkt<br /> från naturvårdens intressen. Detta förutsätter att hänsyn tas till de<br /> krav som naturvården kan komma att ställa vad gäller frågor om markhushållning<br /> samt frågor om detaljlokalisering och anläggningsteknik.</p> <p>I en samhällsekonomisk kalkyl av det nu aktuella naturgasprojektet<br /> bör sålunda miljövinsten enbart som följd av minskade svavelutsläpp<br /> värderas till storleksordningen 90 miljoner kr. per år.</p> <p>Naturvårdsverket instämmer i utredarnas bedömning att underlaget<br /> för att beräkna miljövinsterna för andra utsläppsminskningar än svavel<br /> är ofullständiga. Ett mått att jämföra med kan vara kostnaderna<br /> för att begränsa utsläppen av stoft, kväveoxider och polycykliska kolväten<br /> från förbränning av olja. Dessa kan mycket grovt uppskattas<br /> uppgå till storleksordningen 20—50 miljoner kr. per år.</p> <p>I en samhällsekonomisk kalkyl bör till dessa belopp läggas kostnaderna<br /> för kvarvarande skadeeffekter.</p> <p>Även om det inte fullt ut kan beläggas siffermässigt, framstår det<br /> enligt naturvårdsverkets uppfattning som klart att de samlade miljöfördelarna<br /> är så stora i det nu aktuella naturgasprojektet att det är<br /> samhällsekonomiskt motiverat att genomföra det. Kostnaderna för att<br /> reducera en del av miljöstörningarna vid förbränning av olja till naturgasens<br /> låga nivå torde med nu känd teknik uppgå till några hundra<br /> miljoner kr. per år. Motsvarande belopp för kol är betydligt högre än<br /> för olja.</p> <p>Länsstyrelsen i Kristianstads län anför bl. a.:</p> <p>Kristianstads län beröres i första hand genom ett av AB Sydgas planerat<br /> naturgasnät i södra Sverige för mottagande och distribution av</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_43"><p>71</p> </div> <div class="block ml_6"><p>1,2 miljarder m3 gas per år inom västra och norra Skåne och södra<br /> Halland. Ledningssträckan Malmö—Halmstad, som passerar genom<br /> länets västra delar, är förprojekterad. I en senare etapp planeras en<br /> ledning Åstorp—Bromölla, som i hela sin sträckning ligger inom<br /> Kristianstads län.</p> <p>Användning av naturgas medför en minskning av oljeanvändningen<br /> för industrin samt för el- och värmeproduktion i kraftvärmeverk.<br /> Energikommissionens alternativ C, vilket tillstyrkts av länsstyrelsen,<br /> förutsätter en tillförsel av naturgas år 1990 för ovannämnda behov<br /> med 11 TWh vilket ungefär motsvarar Sydgas planerade leveranser.</p> <p>För de företag som kan tänkas bli avnämare av naturgas kommer<br /> sannolikt den eventuella merkostnaden för användning av naturgas i<br /> stället för olja minska benägenheten för anslutning till naturgasprojektet.<br /> Om så skulle bli fallet kan det ifrågasättas om inte naturgasen bör<br /> göras mer attraktiv genom skattepolitiska åtgärder.</p> <p>Landtransporterna av olja kommer vid användandet av naturgas att<br /> minska. Detta är positivt för trafiksituationen, men medför också vissa<br /> negativa sysselsättningseffekter.</p> <p>En utredning bör göras över den totala påverkan av sysselsättningssituationen<br /> som den föreslagna användningen av naturgas i stället för<br /> olja ger. Härvid bör även beaktas den sysselsättningseffekt utbyggnad<br /> och driften av ledningsnätet medför.</p> <p>Vad gäller importen av naturgas till Sverige tänker sig Swedegas följande<br /> princip:</p> <p style="margin-left:18px;">— Köp av 1,2 Gm3/år gas i Emden från det västtyska bolaget Ruhrgas.</p> <p style="margin-left:18px;">— överföring av gasen från Emden till tysk-danska gränsen i rörledningar,<br /> den s. k. Nordgat-ledningen, gemensamt disponerad av Ruhrgas<br /> och Swedegas.</p> <p style="margin-left:18px;">— Transitering genom Danmark via det planerade danska naturgassystemet.</p> <p>— överföring över Öresund till Malmö-området.</p> <p style="margin-left:18px;">— Köp från det algeriska bolaget Sonatrach av 1,7 Gm3 LNG/år landad<br /> på svenska västkusten eller i Wilhelmshafen f. v. b. i rör via<br /> Nordgatledningen till västra Sverige.</p> <p style="margin-left:18px;">— Senare utökning av gasimporten till 5 å 6 Gm3/år genom exempelvis</p> <p style="margin-left:29px;">• rörbunden nordsjögas via Danmark eller via Västtyskland och<br /> Danmark</p> <p style="margin-left:29px;">• sovjetisk gas via europeiska kontinenten och Danmark.</p> <p>Köpet av gas från Ruhrgas regleras i ett avtal undertecknat i maj</p> <p>1978. Leveranserna avses påbörjas 1982 och skall nå full årskapacitet<br /> efter en treårig uppbyggnadsperiod. Naturgasen kommer i första hand<br /> att avsättas inom Skåne och södra Halland.</p> <p>Köpet av gas från Algeriet regleras i ett avtal undertecknat i oktober<br /> 1978. Leveranserna avses påbörjas 1985 och gasen kommer i första<br /> hand att avsättas i västra Sverige.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_40"><p>72</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Nordgatledningen får flera viktiga funktioner utöver transport av<br /> den från Ruhrgas kontrakterade gaskvantiteten till Sverige.</p> <p>En sådan funktion är att under ett inledande skede introducera naturgas<br /> i Danmark i samband med att i detta land anläggs ett stort rörledningssystem<br /> från de nyupptäckta danska naturgasfyndigheterna i<br /> Nordsjön. Sedan nordsjöleveranserna kommit i gång kommer Nordgatledningen<br /> att få en reservfunktion för danskarna i händelse av haverier<br /> på nordsjöledningen.</p> <p>En introduktion av naturgas utgör ett konkret exempel på nordiskt<br /> samarbete. Detta samarbete skulle på sikt kunna beröra de fyra nordiska<br /> länderna, Danmark, Norge, Finland och Sverige. Redan i introduktionsskedet<br /> bör därför en samordningsorganisation inom gasområdet<br /> upprättas inom ramen för Nordiska rådets arbete. Det är av stort<br /> värde för det nordiska samarbetet att detta projekt icke får samma slut<br /> som de misslyckade förhandlingarnamed Norge under början av år</p> <p>1979.</p> <p>Ledningen ger också möjligheter till lagring av gas, belastningsutjämning,<br /> gasbyten, lån av gas osv., vilket sammantaget avsevärt minskar<br /> riskerna för störningar i gastillförseln. Detta möjliggöres genom<br /> att ledningen sammankopplas i Emden med mottagningsterminalen för<br /> den norska nordsjögasen från Ekofiskområdet och med det stora centraleuropeiska<br /> naturgasnätet med förgreningar till praktiskt taget alla<br /> länder i Europa. Detta nät är anslutet till flertalet naturgaskällor på<br /> kontinenten och dessutom till fyndigheter i Sovjetunionen och Mellersta<br /> Östern. I nätet ingår också LNG-terminaler som medger tillförsel<br /> av fartygstransporterad gas från t. ex. Nordafrikas naturgasreserver.<br /> En sådan LNG-terminal är under byggnad i Wilhelmshafen för stora<br /> redan kontrakterade LNG-kvantiteter till Västtyskland.</p> <p>Området Emden—Wilhelmshafen kommer således att bli ett centrum<br /> för naturgasleveranserna till norra Centraleuropa. Genom att Nordgatledningen<br /> anknytes till såväl Emden- som Wilhelmshafenterminalerna<br /> som till det danska naturgassystemet erhålls ökad leveranssäkerhet för<br /> den svenska naturgasförsörjningen. Samtidigt erhålles samkörningsvinster<br /> för naturgasleveranserna till Sverige.</p> <p>En uteslutande på LNG-import baserad svensk gasförsörjning kan<br /> inte erbjuda den förbättring av tillförseltryggheten för importenergi<br /> som erfordras framöver. Eftersom presumtiva kontraktspartners företrädesvis<br /> återfinns inom Mellersta Östern och norra Afrika kan man<br /> inte helt bortse från riskerna för politiskt betingade tillförselstörningar.</p> <p>Till detta kommer möjligheten av ”tekniska” störningar i LNGsystemet<br /> omfattande kondenseringsanläggningar, fartyg och mottagningsterminaler.<br /> Erfarenhetsmässigt kan man räkna med högre tillgänglighet<br /> för ett rörbaserat naturgassystem än för ett LNG-system.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>73</p> </div> <div class="block ml_5"><p>För att höja tillgängligheten i LNG-systemet är det därför angeläget att<br /> detta system har fast rörförbindelse med det centraleuropeiska naturgasnätet<br /> genom Nordgatledningen.</p> <p>Av dessa skäl bör därför inte en ensidig satsning på direktimporterad<br /> LNG till Sverige göras utan ses som ett komplement till den rörbundna<br /> gasen. LNG-import skulle dock kunna ge förutsättningar för avsättning<br /> av de LNG-tankers som tillverkats hos Kockums.</p> <p>Tekniskt och ekonomiskt sett medför hos konsumenterna omställning<br /> från eldning med olja till naturgas inte några större svårigheter,<br /> särskilt inte om man jämför med omställning till fasta bränslen. En<br /> viss reservation måste dock göras med hänsyn till att säkerhetsbestämmelser<br /> för naturgas ännu inte fastställts.</p> <p>Swedegas uppskattar kostnaden hos konsumenterna för byte av<br /> brännare med flera erforderliga åtgärder till 135 milj. kr. för Sydgasprojektet.<br /> Utredningen om omställbara eldningsanläggningar har ingen<br /> erinring mot denna uppskattning. För Västgasprojektet uppskattas<br /> kostnaderna till 200 milj. kr. Själva omställningskostnaden framstår<br /> som liten i förhållande till den totala omslutningen för projekten.</p> <p>När befintliga anläggningar konverteras till naturgas erhålles i allmänhet<br /> en förbättring av verkningsgraden. I undantagsfall kan dock<br /> effekten försämras om anläggningen från början optimerats för annat<br /> bränsle.</p> <p>Det ekonomiska utfallet av projektet måste tillmätas en mycket stor<br /> betydelse. I Swedegas rapporter redovisas två kalkyler som belyser de<br /> ekonomiska konsekvenserna av en introduktion av naturgas i Sverige.<br /> Båda dessa kalkyler är med nödvändighet osäkra. Den företagsekonomiska<br /> kalkylen pekar dock på att ett subventionsbehov kommer att<br /> föreligga om verksamheten skall bedrivas kommersiellt.</p> <p>Även i av Swedegas presenterade samhällsekonomiska kalkyler kan<br /> underskott uppkomma. Detta underskott varierar beroende på vilka<br /> antaganden om bl. a. det framtida olje- och gaspriset som görs. Den<br /> fråga som därvid uppkommer är om samhället är villigt att påta sig<br /> dessa merkostnader i förhållande till naturgasens tänkbara fördelar.<br /> De vinster ur samhällets synvinkel som är mest påtagliga rör förbättringar<br /> av miljön och försörjningstryggheten.</p> <p>Swedegas har i sina kalkyler använt de av energikommissionen<br /> gjorda antagandena om en realkalkylränta på 4 % och en realoljeprisstegring<br /> på 3,5 % per år under kalkylperioden — år 1977 till 2005.<br /> Kalkylerna visar då för de sammanlagda Syd- och Västgasprojekten på<br /> att en samhällsekonomisk balans kan uppstå. Utfallet är dock mycket<br /> beroende på vad den reala oljeprisutvecklingen verkligen kommer att<br /> bli. Skulle denna prisutveckling understiga 3,5 % per år uppstår ett<br /> med minskande priser ökande subventionsbehov. Oljeprishöjningarna<br /> torde dock bli högre och som ovan nämnts har inga vinster från mil</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>74</p> </div> <div class="block ml_4"><p>jösynpunkt beaktats i kalkylerna och en förändring av skattesatsen pa<br /> 40 kr./m3 innebär som inledningsvis påtalades att samhällsekonomisk<br /> lönsamhet torde uppkomma. Sammantaget är enligt vår bedömning en<br /> introduktion av naturgas således klart samhällsekonomiskt motiverad.</p> <p>Sammanfattningsvis föreligger följande motiv för en svensk naturgasintroduktion.</p> <p>MOTIV FÖR NATURGAS</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:10px;">. MINSKAT OLJEBEROENDE</p> <p style="margin-left:10px;">• ÖKAD FÖRSÖRJNINGSTRYGGHET</p> <p style="margin-left:10px;">. MILJÖVINSTER</p> <p style="margin-left:10px;">. EKONOMI</p> <p style="margin-left:10px;">. SYSSELSÄTTNINGSEFFEKTER</p> <p style="margin-left:10px;">. NORDISKT SAMARBETE</p> <p style="margin-left:10px;">. SYNTETISK NATURGAS</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="margin-left:17px;">— syd- och västgasprojekten<br /> minskar oljeförbrukningen<br /> med 10 %</p> <p style="margin-left:17px;">— genom Nordgatledningen anslutning<br /> till centraleuropeiska<br /> naturgassystemet och långtidskontrakt</p> <p style="margin-left:17px;">— bl. a. 60 000 ton minskat svavelutsläpp<br /> per år i Väst- och<br /> Sydsverige</p> <p style="margin-left:17px;">— förbättrad arbets- och boendemiljö</p> <p style="margin-left:17px;">— vid ca 3,5 % real årlig oljeprishöjning<br /> samhällsekonomisk<br /> balans</p> <p style="margin-left:17px;">— stimulans för av varvskrisen<br /> drabbade regioner samt för<br /> bl. a. stål- och rörtillverkare<br /> på totalt ca 2 000—3 000 arbetstillfällen/år</p> <p style="margin-left:17px;">— svensk/danska samkörningsvinster</p> <p style="margin-left:17px;">— möjligheter till internordiska<br /> gasleveranser</p> <p style="margin-left:17px;">— förberedelse för distribution<br /> av gas från kol, biomassa och<br /> torv</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Kol</p> <p>Propositionen förordar en omfattande satsning på kolanvändning för<br /> att klara den svenska energiförsörjningen under 1980-talet. I såväl det<br /> högre som lägre förbrukningsalternativet anges 45—70 TWh. Det är<br /> mer än vad något av energialternativen som energikommissionen rekommenderade.<br /> T. o. m. industrins representant låg 20 TWh under den av<br /> regeringen nu förordade högsta nivån. Samtidigt avvisar propositionen<br /> som bekant introduktion av naturgas i det svenska energisystemet.</p> <p>Det finns f. n. en ytterst begränsad internationell handel med kol.<br /> Det gäller i synnerhet det ångkol som är mest intressant ur energisynpunkt.<br /> Koltillgångarna i Sverige är små och håller låg kvalitet och lågt<br /> förbränningsvärde. Kolet måste alltså importeras. Propositionen hänvi</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>75</p> </div> <div class="block ml_5"><p>sar där till de stora kvantiteter lågsvavligt kol som finns bl. a. i Australien,<br /> Förenta staterna och Canada. Det är alltså frågan om import<br /> av kol från mycket avlägsna delar av världen som kan bli aktuella vid<br /> en omfattande användning av denna energiråvara i Sverige. Världsmarknadens<br /> begränsningar och den fjärrförsörjning som blir aktuell<br /> talar emot kolintroduktion i stor skala i dag. Däremot är naturligtvis<br /> kolet en långt mer uthållig energiråvara än oljan och naturgas.</p> <p>Koleldning medför som framhålls i propositionen utsläpp av svaveldioxid.<br /> Vidare måste stoftutsläppen bemästras. Kolet innehåller vidare<br /> olika tungmetaller, bl. a. kvicksilver som frigörs vid förbränning. Anrikningen<br /> av kvicksilver i ekosystemen underlättas i Sverige med den<br /> rådande försurning av mark och vatten som vi har f. n. Avfallsproblemen<br /> med kolet är betydande. Askan måste tas om hand på ett miljömässigt<br /> acceptabelt sätt. Några konkreta lösningar på detta problem<br /> anvisas inte i propositionen.</p> <p>Propositionen markerar att ”en förutsättning för att kol skall kunna<br /> utnyttjas i den omfattning jag föreslår är att de av kommissionen<br /> och flera av remissinstanserna påtalade miljöproblemen avseende kolanvändning<br /> kan bemästras”.</p> <p>Vi vill starkt understryka detta förhållande. Vidare föreslås förstärkning<br /> av forsknings- och utvecklingsinsatserna inom området samt att<br /> kolanvändning av miljöskäl inte bör ske i omedelbar anslutning till tätortsbebyggelse.<br /> Helt nyligen har Studsvik Energiteknik AB fått medel<br /> för att främja utvecklingen av nya förbränningsanläggningar av typen<br /> svävbädd. Det utvecklingsarbetet avses pågå under en treårsperiod.</p> <p>Kol och naturgas behandlas således i regeringsförslaget utifrån motsatta<br /> utgångspunkter. Regeringen är beredd förorda en stor satsning<br /> på kol trots att miljöproblemen inte är bemästrade. Man avfärdar naturgasen<br /> trots att miljöproblemen där knappast existerar och tekniken<br /> för användning av naturgas är väl känd. Kolet introduceras dessutom<br /> trots att det förutsätter en omfattande fjärrförsörjning. Om naturgasen<br /> vet man att den till en del kan fås från betydligt närmare håll.</p> <p>Från centerns sida har vi naturligtvis ingenting emot de forskningsoch<br /> utvecklingsinsatser som föreslås på kolområdet. Dessa är nödvändiga<br /> för att klargöra om miljöproblemen kan bemästras eller inte.<br /> Sverige har ingen anledning att göra ytterligare ett misstag med ännu<br /> en energikälla och introducera den i onödigt stor skala innan problemen<br /> har bemästrats. I så fall kan Sverige bli fast i ett beroende av ytterligare<br /> en energiråvara som vi inte kan behärska eller bemästra. De<br /> skäl som talar entydigt till kolets fördel är naturligtvis dess stora uthållighet<br /> som energiråvara.</p> <p>Sammanfattningsvis förordar vi, att de förslag om forsknings- och<br /> utvecklingsinsatser på kolområdet som föreslås i propositionen genom</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>76</p> </div> <div class="block ml_4"><p>förs. För några tillkommande kraftvärmeverk med planerad idrifttagning<br /> under senare hälften av 1980-talet bör kolet kunna förekomma<br /> som ett av flera alternativ. Men då är det viktigt att man är garderad<br /> med något ytterligare bränslealternativ, antingen inhemska bränslen eller<br /> naturgas.</p> <p>Ett sådant alternativ kan mycket väl tänkas i fallet Fittja kraftvärmeverk<br /> i Botkyrka som regeringen opåkallat skjutit på framtiden. Därutöver<br /> bör Sverige satsa på en kolkondensanläggning i sådan begränsad<br /> skala och med sådan lokalisering att en maximal satsning på miljömässigt<br /> acceptabel teknik blir möjlig. Föredraganden nämner att han inom<br /> kort kommer att föreslå regeringen att ge vattenfallsverket i uppdrag<br /> att visa hur samtliga de faser av kolhanteringen som blir aktuella i vårt<br /> land skall klaras på ett miljömässigt tillfredsställande sätt. Det gäller<br /> således transport, lagring, förbränning och omhändertagande av avfallet.<br /> I samband med propositionen om Gotlands energiförsörjning anmäldes<br /> redan då möjligheten att i ett senare skede komplettera Gotlands<br /> energiförsörjningssystem med ett mindre kolkondenskraftverk.<br /> Ett sådant borde i så fall lokaliseras till Slite där cementvarutillverkningen<br /> redan med statligt stöd övergått från användning av olja till kol<br /> och där man i så fall skulle kunna utnyttja anläggningar för kolhantering<br /> gemensamt. Vattenfall bör mot denna bakgrund få i uppdrag att<br /> förprojektera ett kolkraftverk i Slite på något 100-tal megawatt och<br /> där vidta sådana åtgärder på miljöområdet att lösningarna innebär en<br /> maximal tillämpning av nu känd teknik för att komma till rätta med<br /> kolets problem. I samband med ett fullföljande av ett sådant kraftverk,<br /> om det visar sig miljömässigt rimligt, bör naturligtvis elnätet på Gotland<br /> förstärkas och den producerade elkraften kunna levereras till<br /> fastlandet. Underlag för ett ställningstagande i det avseendet bör föreligga<br /> i sådan tid att den transiteringsledning som behöver byggas sannolikt<br /> under första hälften av 1980-talet från Gotland till fastlandet<br /> kan beakta det nya kolkondenskraftverkets storlek. På motsvarande<br /> sätt bör vattenfallsverket få i uppdrag att visa hur man konkret kan<br /> lösa de problem som är förknippade med användningen av kol vid ett<br /> byggande av Fittja kraftvärmeverk i Botkyrka. Som anmälts i annat<br /> sammanhang föreslår vi att kraftvärmeverket kommer till utförande enligt<br /> tidigare gällande planer.</p> <p>Kärnkraft</p> <p>Utnyttjande av kärnenergin var från början intimt förknippad med<br /> de militära kärnkraftsprojekten. De civila reaktorerna utvecklades från<br /> militära prototyper. Reaktorn i den amerikanska utomubåten Nautilus<br /> var t. ex. föregångare till den nu dominerande lättvattenreaktorn.</p> <p>Under hela 1940- och 1950-talen studerades ett stort antal reaktor</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>77</p> </div> <div class="block ml_5"><p>typer. Vissa reaktortyper byggde på naturligt uran och behövde alltså<br /> ingen anrikning, vissa krävde lättanrikat uran, andra höganrikat eller<br /> plutonium, vissa använde torium osv.</p> <p>Vid sidan om de teknologiska skillnaderna — som har betydelse för<br /> t. ex. säkerhet, risk för kärnvapenspridning osv. — fanns viktiga skillnader<br /> mellan de roller reaktortyperna kunde spela i energiförsörjningen.<br /> Några planerades enbart för elproduktion, andra för el kombinerad<br /> med lågtemperaturvärme för husuppvärmning eller för högtemperaturvärme<br /> för processindustrin.</p> <p>De reaktorer som nu vanligen utnyttjas är s. k. lättvattenreaktorer.</p> <p>Kärnkraftsindustrin och forskarna har hela tiden sett dessa som ett<br /> första steg i uppbyggnaden av ett långsiktigt kärnkraftssystem baserat<br /> på utnyttjande av plutonium i s. k. bridreaktorer.</p> <p>Användning av bridreaktorer skulle innebära att uranbehovet skulle<br /> minska men trots detta skulle en kärnkraftsutbyggnad enligt World<br /> Energy Conference’s (WEC) prognos en 15-faldig ökning av uranbrytningen<br /> på mindre än 45 år behövas för att tillgodose behovet av<br /> uran. Detta motsvarar fynd och lokalisering av mer än 300 gruvor före<br /> år 2015 och att i genomsnitt en ny gruva öppnas var sjätte vecka under<br /> de närmaste 40 åren. Utan upparbetning blir uranbehovet större och<br /> en ny gruva behövs var tredje eller var fjärde vecka och de i dag kända<br /> reserverna vara förbrukade före år 2000.</p> <p>De tidigare beräkningarna från skilda håll har emellertid visat sig<br /> vara alltför överdimensionerade och tidigare prognoser över kärnkraftsutbyggnaden<br /> har reviderats ned allteftersom de stora problemen och<br /> riskerna vid utnyttjande av kärnenergi blivit uppenbarare för allt fler.</p> <p>Säkerhetsproblemen är inte lösta. Det högaktiva avfallet måste tas<br /> om hand och hållas avskilt från allt liv i tusentals år. När det gäller<br /> reaktorsäkerheten har den s. k. Rasmussen-rapportens påståenden inte<br /> längre giltighet sedan den underkänts i vitala delar av internationell<br /> expertis.</p> <p>Det finns ett samband mellan fredligt utnyttjande av kärnkraften<br /> och atomvapen, eftersom dessa båda baseras på utnyttjande av uran i<br /> olika former och i hög grad gemensam teknologi. Sambandet blir än<br /> klarare om planerna inom industrier och kraftföretag på plutoniumbaserade<br /> reaktorer, t. ex. brider, blir verklighet. Därför krävs det också<br /> mycket hård kontroll av kärnkraften både i dess fredliga och militära<br /> version.</p> <p>Möjliga olyckor i anslutning till kärnkraften har i värsta fall den<br /> omfattning och karaktär att de skulle leda till en fullständig katastrof,<br /> vars konsekvenser i många avseenden ej går att reparera. Därav följer<br /> att det krävs en minutiös kontroll i kärnbränslecykelns olika skeden<br /> och att mänskliga misstag inte kan tolereras.</p> <p>Kärnkraft produceras i stora centraliserade anläggningar och kräver</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_40"><p>78</p> </div> <div class="block ml_3"><p>omfattande distributionssystem med hög spänning. Kärnkraften förutsätter<br /> och formar ett centraliserat, tekniskt komplicerat samhälle med<br /> minskat folkligt inflytande.</p> <p>Kärnkraften kräver stark kontroll som i sin tur leder till starka krav<br /> på övervakning, person- och personalkontroll, bevakning mot terrorism,<br /> sabotage, ökade risker vid krig etc.</p> <p>En fortsatt kärnkraftsutbyggnad innebär ett stort ekonomiskt risktagande.<br /> Hushållning med energi är samhällsekonomiskt mer lönsam<br /> än ytterligare satsning på kärnkraft. Till detta kommer den osäkerhet<br /> som råder beträffande kärnkraftens totala ekonomi, bl. a. avfallshantering.<br /> De slutliga kostnaderna för åldersproblem i äldre aggregat och<br /> nedmontering av använda reaktorer är inte kända.</p> <p>De prognoser för elanvändningen som låg till grund för 1975 års beslut<br /> har emellertid visat sig vara helt verklighetsfrämmande. 1975 beräknades<br /> elbehovet 1985 vara 159 TWh. (1978 års elanvändning 89,1<br /> TWh). I oktober 1977 beräknade statens industriverk att behovet 1985<br /> skulle vara 124—127 TWh. Det är denna prognos som ligger till grund<br /> för ställningstagande i det nu föreliggande regeringsförslaget.</p> <p>Den reviderade prognosen innebär således i jämförelse med 1975 års<br /> beslut en minskning i det beräknade elbehovet 1985 på 32—35 TWh<br /> — dvs. ett bortfall av behovet av en utbyggd kraftproduktion motsvarande<br /> sju kärnkraftsreaktorer på en effekt av 1 000 MW.</p> <p>Vi vill i detta sammanhang erinra om att 1975 års beslut innebar en<br /> ökad användning av såväl olja som kärnkraft. Vid denna tidpunkt hävdade<br /> tillskyndarna av beslutet att olja och kärnkraft var kompletterande<br /> energikällor och att det snabbt ökande elbehovet nödvändiggjorde<br /> satsningen på kärnkraften som energikälla. När utvecklingen visade<br /> att de prognoser för elförbrukningen 1985, som låg till grund för 1975<br /> års beslut, saknade verklighetsförankring motiveras en fortsatt kärnkraftsutbyggnad<br /> med behovet av minskat oljeberoende. Det är som vi<br /> tidigare påpekat en helt orimlig väg att försöka ersätta en miljöfarlig<br /> energikälla, oljan, med en ännu farligare, kärnkraften. Medvetenheten<br /> om problemen med oljeberoendet och strävandena att minska detta får<br /> inte medföra att vi låser oss vid ett energiförsörjningssystem med för<br /> närvarande oöverblickbara miljö- och säkerhetsproblem.</p> <p>De olika energiförsörjningsförslag som framtagits av energikommissionen<br /> visar för övrigt att oljans betydelse för den totala energianvändningen<br /> inte i särskilt hög grad påverkas av om kärnkraft utnyttjas eller<br /> inte utnyttjas för den framtida energiförsörjningen.</p> <p>Centerpartiets energiförsörjningsalternativ 1975 byggde bl. a. på en<br /> förväntad elanvändning 1985 på 110 TWh. Vi gick emot kärnkraftsprogrammet<br /> och förordade i stället en starkare satsning på alternativa<br /> energikällor och energihushållning. I valrörelsen 1976 markerade vi<br /> uttryckligen vår syn på hur den framtida energipolitiken borde utfor</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>79</p> </div> <div class="block ml_5"><p>mas. Vi pekade på problemen och riskerna med användning av kärnenergi<br /> och underströk betydelsen av energihushållning och satsning på<br /> förnyelsebara energikällor.</p> <p>I den trepartiregering som tillträdde efter valet hade centerpartiet<br /> huvudansvaret för energifrågorna. Detta innebar att energipolitiken<br /> gavs en ny inriktning och en mängd åtgärder vidtogs — vilka inledningsvis<br /> redovisats — för att bereda vägen för ett energiförsörjningssystem<br /> baserat på energihushållning och inhemska förnyelsebara energikällor<br /> och utan kärnkraft.</p> <p>Den verkliga utvecklingen på energiområdet har således inneburit<br /> att 1975 års energipolitiska beslut blivit helt överspelat. I stället för en<br /> ökning av energitillförseln med 2 % totalt har det blivit en ökning med<br /> 0,4 % per år. Den förutsedda 6-procentiga ökningen av elförbrukningen<br /> har halverats. 1975 års beslut byggde på en allvarlig felbedömning<br /> av energibehoven.</p> <p>Det har i energidebatten ibland gjorts gällande att vi riskerade få en<br /> allvarlig elenergibrist om inte nya reaktorer togs i drift. Detta är ett<br /> helt felaktigt påstående. Den maximala produktionsförmågan för el är<br /> för närvarande ca 123 TWh, medan elanvändningen ligger på drygt 89<br /> TWh (1978) fördelat enligt det följande:</p> <p>Elförsörjning 1978</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Maximal produktionsförmåga Till- Använd</p> <p style="margin-left:156px;">försel ning</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p>Vattenkraft</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">61,5 TWh</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">56,9</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">Export</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">3,4</p> </td> </tr><tr><td><p>Kärnkraft</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">23,0</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">22,7</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">Industri</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">38,6</p> </td> </tr><tr><td><p>Industriellt mottryck</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">4,0</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">3,9</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">Hushåll, handel</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">39,8</p> </td> </tr><tr><td><p>Kraftvärmeverk</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">5,5</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">5,3</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">Förluster</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">7,9</p> </td> </tr><tr><td><p>Oljekondenskraftverk</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">24,0</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">1,2</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">övrigt</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">0,7</p> </td> </tr><tr><td><p>Gasturbiner</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">5,0</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">0,1</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">Järnvägstrafik m. m.</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">2,1</p> </td> </tr><tr><td><p>Import</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> <td><p style="margin-left:9px;">2,4</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">Summa</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">92,5</p> </td> </tr><tr><td><p>Summa</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">123,0</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">92,5</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_5"><p>Trots de höga leveranssäkerhetskrav som gäller är en produktionskapacitet<br /> på 100—105 TWh tillräcklig för nuvarande förbrukning, vilket<br /> för övrigt framhålls på ett flertal ställen av föredraganden i propositionen.<br /> Vi har således för närvarande inte heller ur energiförsörjningssynpunkt<br /> något behov av att ta ytterligare kärnkraftverk i drift.<br /> Redan med sex reaktorer har Sverige för övrigt mest kärnkraft per<br /> invånare i världen. Det kan i detta sammanhang vara värt att erinra<br /> om de bedömningar som låg till grund för satsningen på inhemsk kärnkraftsindustri.<br /> I proposition 1969: 151 motiverades bildandet av Uddcomb<br /> Sweden AB enligt följande:</p> <p>Den industriella verksamheten på atomenergiområdet kommer att fä<br /> en starkt ökad betydelse under de närmaste årtiondena. Förutsättningarna<br /> är speciellt gynnsamma i vårt land. Förbrukningen av elkraft i<br /> Sverige stiger f. n. med ca 7 % om året, vilket innebär en fördubbling</p> </div> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_40"><p>80</p> </div> <div class="block ml_3"><p>vart tionde år. Denna ökningstakt förutsätts i det närmaste bli oförändrad<br /> under de kommande två decennierna. Ekonomiska och andra<br /> faktorer motiverar emellertid en snabb övergång från vattenkraft till<br /> värmekraft, i första hand atomkraft. Från början av 1970-talet väntas<br /> den övervägande delen av produktionsökningen komma från atomkraftstationer.<br /> Nu beställda reaktoranläggningar, som skall tas i drift<br /> senast 1975, har en sammanlagd effekt av 3 300 MW. Enligt en av Centrala<br /> driftledningen (CDL) — som är ett samarbetsorgan mellan de<br /> större svenska distributions- och produktionsföretagen inom kraftindustrin<br /> i maj 1969 publicerad skiss till utbyggnadsprogram beräknas<br /> stationer med sammanlagd effekt av 7 500 MW ha tagits i drift år</p> <p>1980. Atomkraften skulle då svara för drygt 35 % av den totala elkraftproduktionen<br /> i landet.</p> <p>För atomkraften gäller mer utpräglat än för andra kraftslag att produktionskostnaden<br /> minskar med ökande aggregatstorlek. På detta<br /> område går därför utvecklingen utomlands snabbt mot större enheter.<br /> Som framgår bl. a. av CDLs sammanställning kan en sådan utveckling<br /> emotses även i vårt land. Förutsättningarna för att introducera stora<br /> produktionsenheter är goda genom att det svenska kraftsystemet är relativt<br /> stort och sammanknutet med ett starkt stamlinjenät, kompletterat<br /> med samkörningsförbindelse med grannländerna.</p> <p>Prognoserna för utbyggnad av atomkraft i vårt land skapar en betydande<br /> marknad för reaktorsystem och reaktorbränsle inklusive olika<br /> komponenter såsom tryckkärl, värmeväxlare, rör, pumpar etc. Efterfrågan<br /> i Sverige på sådana produkter kan redan vid mitten av 1970talet<br /> uppskattas till ett värde av ca 1 miljard kr. om året.</p> <p>Ett av huvudmotiven för satsningen på atomkraft var således den<br /> förväntade ökningen i elförbrukningen. Den verkliga utvecklingen blev<br /> emellertid helt annorlunda, vilket kan åskådliggöras med följande<br /> sammanställning över elförbrukningen inom landet 1970—1978 (TWh).</p> <p>1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978</p> <p>63,1 66,8 71,4 77,2 76,4 79,5 86,2 85,6 89,1</p> <p>Källa: Statistisk Årsbok (SCB)</p> <p>Av redovisningen framgår att elanvändningen kraftigt understiger de<br /> prognoser som låg till grund för bildandet av Uddcomb. Enligt den bedömning<br /> som dåvarande departementschefen gjorde borde elförbrukningen<br /> — med utgångspunkt från 1970 års siffror — 1980 vara ca 130<br /> TWh och 1990 ca 260 TWh. Som jämförelse kan nämnas att energikommissionens<br /> alternativ D — med en kraftig utbyggnad av kärnkraften<br /> utöver 1975 års energipolitiska beslut — beräknar elanvändningen<br /> 1990 till 160 TWh. Den bristande realismen i marknadsförutsättningarna<br /> för kärnkraftsindustrin avspeglar sig även i Uddcombs resultatutveckling.<br /> Företaget har enligt propositionen redovisat en förlust sedan<br /> starten 1969 på totalt ca 260 milj. kr. Av statsföretagsutredningen<br /> framgår de årliga förlusterna sedan 1971 enligt följande:</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1971 (-19,2), 1972 (-24,81, 1973 (-18,1), 1974 (-21,6), 1975 (-28,9),<br /> 1976 (-33,8), 1977 (-43,6) och 1978 (-38,8).</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>81</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Det förslag till riktlinjer för energipolitiken som nu presenterats är<br /> mot den ovan redovisade bakgrunden synnerligen förvånande. Det innebär<br /> att den inriktning mot satsningar på energihushållning och utveckling<br /> av inhemska förnyelsebara energikällor och den neddragning<br /> av kärnkraftssatsningen som påbörjades när centerpartiet i regeringsställning<br /> hade ansvaret för energipolitiken nu ändras.</p> <p>Regeringsförslaget innebär om det antas av riksdagen att starka<br /> bindningar till kärnkraften kommer att skapas. Föredraganden föreslår<br /> att kärnkraftsprogrammet skall omfatta tolv reaktorer. Någon utbyggnad<br /> därutöver bör inte komma i fråga. Samtidigt sägs att vi f. n.<br /> varken skall avveckla eller binda oss vid kärnkraften som en oundgänglig<br /> del i vårt energisystem genom någon större ökning av kärnenergiverksamheten<br /> i Sverige.</p> <p>Detta uttalande kan inte tolkas på annat sätt än att byggande av nya<br /> reaktorer kan ske för att ersätta de reaktorer som av en eller annan<br /> anledning måste tas ur drift. Föredraganden anger inte hur han ser på<br /> utveckling av kärnvärmeverk (Secure). Energikommissionen har föreslagit<br /> en utredning av värmereaktorerna ur teknisk, ekonomisk, säkerhetsmässig<br /> och organisatorisk synpunkt. Denna utredning bör enligt<br /> kommissionen bli vägledande för inriktningen på området kärnvärme.</p> <p>Vidare uttalar föredraganden att det är angeläget att försörjningen<br /> med uran ordnas på ett så ekonomiskt och säkert sätt som möjligt för<br /> de kärnkraftverk vi har. Förutsättningarna för utvinning av uran i<br /> Sverige bör därför klarläggas fastslås det i propositionen och prospektering<br /> efter uran bör därför ske. Det är enligt föredraganden viktigt av<br /> inte minst försörjnings- och betalningsbalansskäl att vårt behov av uran<br /> täcks genom inhemsk brytning.</p> <p>För det tredje ser föredraganden positivt på byggande av hetvattenledningar<br /> från kärnkraftverken för att tillgodose storstadsområdenas<br /> värmeförsörjning. Dylika miljardinvesteringar anses av föredraganden<br /> inte innebära några bindningar till kärnkraften. Det kan vara värt att<br /> framhålla att man samtidigt sannolikt tvingas ha en icke obetydlig reservkapacätet<br /> för uppvärmning eftersom kärnreaktorerna ibland måste<br /> ställas av av olika skäl.</p> <p>För det fjärde förutsätts att ledningsnätet skall byggas ut med 800<br /> kV-ledningar för att den kärnkraftsproducerande delen skall kunna utnyttjas.<br /> Undersökningar tyder på att dylika ledningar innebär hälsorisker<br /> för såväl människor som djur.</p> <p>För det femte framhålls i propositionen betydelsen av att den inhemska<br /> industriella kompetensen inom kärnkraftsområdet måste bibehållas<br /> — som det sägs — för att driftsäkerheten hos befintliga reaktorer<br /> skall kunna bibehållas och om möjligt förbättras.</p> <p>Slutligen understryker föredraganden vid flera tillfällen betydelsen av<br /> att oljan substitueras med el. Framför allt skall eluppvärmning av småhus<br /> öka, vilket måste innebära en låsning till kärnkraften genom det</p> <p>6 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2406</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_40"><p>82</p> </div> <div class="block ml_3"><p>ökande elberoendet detta innebär. Vi har på annan plats understrukit<br /> vikten av att olika energislag anpassas efter avsett ändamål. Elkraft<br /> har en hög energikvalitet och bör förbehållas områden där energislag<br /> av lägre kvalitet inte kan utnyttjas. Uppvärmningssektorn är ett område<br /> som är synnerligen lämpligt för användning av inhemska förnyelsebara<br /> bränslen och en substitution av oljan sker den vägen. Eluppvärmning<br /> innebär som även påtalats en ökad sårbarhet och otrygghet för de<br /> enskilda konsumenterna.</p> <p>Sammantaget innebär således regeringens förslag att fortsatta resurser<br /> satsas på kärnkraften och därmed en allt kraftigare bindning till<br /> användning av kärnenergin utan att de problem och risker som utnyttjande<br /> av denna energikälla innebär har bemästrats.</p> <p>Enligt vår mening bör inga ytterligare resurser satsas på utbyggnad<br /> av kärnkraften och i propositionen anvisade medel för fortsatt utbyggnad<br /> av Forsmark 3 bör ej beviljas. Inga statsgarantier, borgensåtaganden<br /> eller utlandslån får medges för reaktorerna Forsmark 3 och Oskarshamn<br /> 3. De reaktorer som är färdigställda eller så gott som färdigställda<br /> (7—10) får ej tas i drift med mindre än att det uttryckligen<br /> har visats att lagen om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle<br /> (den s. k. villkorslagen) har uppfyllts. Detta har ej skett. Den<br /> nyligen utförda geologiska granskningen av berggrunden med anledning<br /> av ansökan om tillstånd att få ladda reaktorerna Ringhals 3 och<br /> Forsmark 1 visar att villkorslagens krav på en helt säker slutlig förvaring<br /> för utbränt kärnbränsle inte är uppfyllda. Enligt vår mening måste<br /> riksdagen fatta ett principbeslut om avveckling av kärnkraften och en<br /> plan för successiv avveckling av befintliga reaktorer upprättas. Avvecklingen<br /> skall ske i en takt som eltillförsel och elanvändning medger.<br /> Energikommissionen har ansett att en tioårig avvecklingsperiod är<br /> möjlig. I konsekvens med att kärnkraften måste utmönstras som energikälla<br /> får heller inga nya investeringar ske som binder oss i ett system<br /> för energiproduktion där kärnkraften spelar en dominerande roll.<br /> Brytning av uran får ej äga rum, vilket bör ges regeringen till känna.<br /> Vidare bör regeringens förslag om utredning av möjligheterna att förse<br /> storstadsområdena med fjärrvärme via hetvattenledningar från kärnkraften<br /> lämnas utan avseende och i konsekvens därmed den föreslagna<br /> ändringen i den s. k. rörledningslagen avslås. Utan användning av<br /> kärnkraft finns heller inga motiv att bygga elledningar dimensionerade<br /> för överföring av elström med 800 kV-spänning. Verksamheten vid<br /> Uddcomb Sweden AB och ASEA-Atom måste ges en helt ny verksamhetsinriktning.<br /> En utbyggnad av hetvattenledningar och 800 kV-ledningar<br /> skulle medföra en kraftig bindning till kärnkraftssamhället.</p> <p>Uddcombs verksamhet har vi tidigare behandlat i motion nr 1978/79:<br /> 2 200 i anledning av regeringens förslag om finansiellt stöd till bolaget<br /> för att täcka företagets förluster. Vi har i denna motion föreslagit att</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>83</p> </div> <div class="block ml_5"><p>rekonstruktionslånet skulle villkoras med krav på en plan för en ny<br /> rörelseinriktning.</p> <p>I propositionen lämnas ASEA-Atoms framtida verksamhet öppen.<br /> Föredraganden meddelar kortfattat att förhandlingar om fortsatt samarbete<br /> kommer att tas upp mellan staten och ASEA. Enligt vår mening<br /> måste ASEA-Atoms framtida uppgifter preciseras. Bolaget kan lämpligen<br /> anlitas för att utföra den forskning som krävs för att säkerheten<br /> i de befintliga reaktorer som är i drift upprätthålls. Det bör åligga bolaget<br /> att se till att åtgärder vidtas för att anpassa äldre i drift varande<br /> reaktorer till nu gällande säkerhetskrav. Vidare bör bolaget genomföra<br /> en detaljplanering av nedläggning och nedmontering av uttjänta<br /> kärnkraftsanläggningar i Sverige inklusive Ågesta och R 1-reaktorn vid<br /> KTH. För att säkra bolagets fortlevnad i ett längre perspektiv måste<br /> dock företaget anlitas för projekt utanför kärnkraftsområdet. Exempelvis<br /> bör staten kunna medverka till en ny verksamhetsinriktning genom<br /> att av ASEA-Atom beställa en demonstrationsanläggning med bränsleceller.<br /> (Storleksordningen 5 MW.) Staten skulle även genom ASEAAtom<br /> kunna initiera en utveckling, projektering och demonstration av<br /> gasifieringsprocesser för kol, torv, biomassa och avfall. Gasen skall<br /> bl. a. användas i bränsleceller, gasturbiner, metanolframställning och<br /> elförande industriella processer.</p> <p>Centerpartiet avvisar således all satsning på kärnkraft som en del av<br /> det framtida energisystemet med tanke på vårt ansvar för levnadsbetingelserna<br /> för kommande generationer. Därför bör heller ingen forskning<br /> och utveckling av nya reaktortyper såsom t. ex. briders tillåtas.<br /> Forskningsinsatserna på kärnenergiområdet bör endast avse avfallsoch<br /> säkerhetsproblem som de i drift tagna reaktorerna medför.</p> <p>Förnyelsebara energikällor</p> <p>Vi har tidigare understrukit att skall vi kunna minska vårt oljeberoende<br /> måste kraftfulla satsningar på energihushållning och övergång till<br /> inhemska förnyelsebara energikällor ske. Vi tar i de följande avsnitten<br /> upp vattenkraften, vindkraften, skogsavfall, torv samt solenergin i speciella<br /> avsnitt.</p> <p>Utnyttjande av en större mängd av de olika energislag som finns<br /> inom landet minskar vår sårbarhet och ger större säkerhet. Energiproduktion<br /> genom förnyelsebara energikällor kan ske i decentraliserad<br /> form eftersom råvarorna är geografiskt väl spridda. Det gäller bl. a.<br /> olika former av biomassa. Vi kan uppnå positiva sysselsättningseffekter<br /> genom tillvaratagande av avfall, trärester som nu lämnas kvar i skogen<br /> och genom utvinning av torv för energiändamål. Dessa energikällor<br /> blir alltmer ekonomiskt lönsamma. Om vi gör dessa insatser för att<br /> nyttiggöra träbränsle och torv innebär varje värmekalori en minskad<br /> oljeimport och positiv effekt på betalningarna gentemot utlandet.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_40"><p>84</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Inhemska bränslen, i första hand biomassa från framtida energiskogsodlingar,<br /> torv, skogsavfall, halm och vass samt också avfall från<br /> den urbaniserade och industrialiserade miljön, kan täcka en stor del av<br /> Sveriges energibehov framöver.</p> <p>Även ett fullt utbyggt energiskogssystem kommer på sin höjd att behöva<br /> mer mark än 1/4 av den mark som i dag används för skogsindustrins<br /> råvaruförsörjning. Det är mot den bakgrunden mycket anmärkningsvärt<br /> att regeringen nu tydligen avser att dra ned insatserna på<br /> utvecklingen av teknik för nyttiggörande av inhemska bränslen i Sverige<br /> trots allt tal om satsningen på förnyelsebara energikällor. Vi drar<br /> den slutsatsen att detta kan bero på att de inhemska bränslena är den<br /> enda energikällan som kvantitativt kan ersätta oljan till acceptabla<br /> kostnader. De inhemska bränslena utgör ett hot mot själva grundvalen<br /> i regeringens energipolitik med satsning på kärnkraft.</p> <p>Sverige har en internationell redan erkänd verksamhet på forskning<br /> och utveckling av processteknik för inhemska bränslen. Det är också<br /> redan väl dokumenterat inom energikommissionens arbete och på annat<br /> sätt, att inhemska bränslen kan ge synnerligen betydande tillskott<br /> till energiförsörjningen i framtiden. Senare utredningar i Sverige och<br /> utomlands har visat att energikommissionens uppfattning om framtida<br /> kostnader för biobränslen är alldeles för hög. Den nyligen producerade<br /> utredningen ”Energiskog” anger en kostnad för biomassa levererad till<br /> ett värmeverk på nivån 170 kr./ton torrsubstans. Denna nivå harmonierar<br /> väl med inträngande analyser gjorda framför allt i USA. Även om<br /> det är tydligt att mycket talar för att biomassan inom en snar framtid<br /> kommer att ställa sig väsentligt billigare än importbränsle. Redan möjligheten<br /> av att en sådan kostnadsutveckling kan ske som givetvis är av<br /> helt avgörande betydelse för Sveriges energipolitik, borde leda till mycket<br /> kraftfulla insatser över hela området från odling till nyttiggörande.</p> <p>Det finns i dag förbränningsanläggningar för såväl miljövänliga inhemska<br /> bränslen såsom ved som för mer besvärliga sådana såsom hushållsavfall.<br /> Dessa nya eldningsanläggningar ger väsentligt renare rökgaser<br /> med stofthalter långt under angivna tillåtna nivåer och mer fullständig<br /> förbränning än de förbränningssystem som nu finns på marknaden.<br /> Det är frågan om kombinationer av pyrolys- och förgasningsprocesser<br /> samt slutförbränning i skilda steg.</p> <p>Första etappen i ett program för omställning av Sverige från olja till<br /> inhemska bränslen är givetvis ett införande av torv, skogsenergi och så<br /> småningom energiskog för produktion av värme och kraft, framför allt<br /> i mindre och medelstora anläggningar med alla de fördelar i fråga om<br /> driftsäkerhet och låga totalkostnader som är förknippade med dispers<br /> energiproduktion. Här är de inhemska bränslena att ses som direkta<br /> konkurrenter till kärnkraft och kärn värme, olja och kol.</p> <p>Ett visst tillskott till energiförsörjningen kan även odling av alger</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>85</p> </div> <div class="block ml_5"><p>m. m. i dammar, sjöar eller havsvikar ge i form av biomassa liksom utnyttjande<br /> av akvatisk och geotermisk energi.</p> <p>Det är enligt vår mening synnerligen väsentligt att vi tar till vara de<br /> möjligheter som de olika förnyelsebara energikällorna ger. Det forsknings-<br /> och utvecklingsprogram som antogs av riksdagen måste fullföljas<br /> och förstärkas på de områden där utvecklingsmöjligheterna är särskilt<br /> fördelaktiga. Vi vill också i detta sammanhang peka på de utvecklingsbolag<br /> för skogsbränsle, sol och vind som vi föreslår i det följande med<br /> syftet att skapa ekonomiska förutsättningar för att kommersiellt utnyttja<br /> de mest tillgängliga förnyelsebara energikällorna.</p> <p>Det talas ofta om en framtida vätgasekonomi med vätgas som energibärare.<br /> Vätgasen brinner miljövänligt till vattenånga och kan transporteras<br /> i ledning till låga kostnader. Vätgasen är också en viktig råvara<br /> för processindustrin.</p> <p style="margin-left:19px;">Solenergi</p> <p>Årsmedelvärdet av solstrålningen mot Sveriges yta är ca 0,1 kW/m2.<br /> Om man kunde nyttiggöra hela den infallande effekten skulle energitillskottet<br /> bli 1 TWh per km2 och år.</p> <p>Omvandling av solstrålning till elenergi sker med låg verkningsgrad<br /> jämfört med andra elproduktionsprocesser vare sig omvandlingen sker<br /> i termodynamiska förlopp eller med halvledarteknik. Investeringarna<br /> blir i båda fallen så höga att elproduktion med solenergi icke bedöms<br /> konkurrenskraftig jämfört med andra alternativ, i varje fall inte före<br /> år 2000.</p> <p>I Sverige finns stora behov av värme i temperaturregistret under<br /> 100 °C, huvudsakligen för lokaluppvärmning och tappvarmvatten som<br /> svarar för 40—50 % av det totala energibehovet. Solfångare av enkel<br /> konstruktion kan arbeta i detta temperaturområde med relativt hög<br /> verkningsgrad.</p> <p>Ett flertal olika system kan användas för att utnyttja solenergi för<br /> uppvärmning .System som kan komma i fråga är</p> <p style="margin-left:19px;">— passiva system för lokaluppvärmning</p> <p style="margin-left:19px;">— uppvärmningssystem för simbassänger</p> <p style="margin-left:19px;">— system för varmvattenberedning</p> <p style="margin-left:19px;">— aktiva system för uppvärmning av enskilda byggnader</p> <p style="margin-left:19px;">— solvärmecentraler för totalförsörjning av stora byggnader eller bebyggelsegrupper.</p> <p>Solvärmen kan komma att spela en stor roll för landets energiförsörjning<br /> redan under 1980- och 1990-talen om rejäla satsningar vidtages.<br /> De satsningar som föreslås i propositionen är värdefulla men inte<br /> tillräckliga. Det är av stor vikt med satsningar på solenergin då den på<br /> längre sikt måste komma att ersätta oljan som vår dominerande energikälla.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_40"><p>86</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Föredraganden räknar med 1—3 TWh för år 1990 för enskilda system<br /> och fjärrvärmesystem sammanlagt. Energikommissionen anger 3<br /> TWh som ett rimligt riktvärde för enbart de fjärrvärmda systemen. Till<br /> detta kommer en uppskattning i kommissionens hushållningsgrupp om<br /> 3—5 TWh som en medelnivå för enskilda system. Det är alltför tidigt<br /> att redan i dag bestämma vilken sorts system, antingen det fjärrvärmda<br /> eller det enskilda, som kommer att vara fördelaktigast. Introduktionen<br /> måste läggas på ett sådant sätt att bägge metoderna ges en chans till<br /> utveckling. Utöver de program som f. n. bedrives måste således ytterligare<br /> satsningar göras. Vi föreslår därför på annan plats i motionen<br /> ett kraftfullt stöd till arbetet på solenergiområdet genom ett särskilt<br /> utvecklingsbolag.</p> <p>Från dessa utgångspunkter anser vi det vara rimligt att i energibalansen<br /> räkna med 6 TWh för fjärrvärmda och enskilda solvärmesystem.</p> <p>Vattenkraft</p> <p>Vattenkraftsproduktionen i landet kommer inom kort att vara utbyggd<br /> för en produktion av ca 62,5 TWh per år vid normal vattentillrinning.<br /> 1975 års energipolitiska beslut innebar en utbyggnad till 66 TWh 1985.<br /> Energikommissionen stannade för samma nivå, men flyttade fram tidpunkten<br /> till 1990. Många remissinstanser har uttalat sig för en ökad<br /> utbyggnad. Vi vill för vår del fullfölja utbyggnaden enligt den nivå, som<br /> 1975 års beslut innebar. Det är dessutom möjligt inom ramen för 1977<br /> års beslut om den fysiska riksplaneringen, då de fyra stora i huvudsak<br /> orörda Norrlandsälvarna jämte andra värdefulla älvsträckor undantogs<br /> från utbyggnad.</p> <p>Med hänsyn till det stora elöverskott som vi har för närvarande bör<br /> vi satsa mer än annars hade varit möjligt på effektiviseringar av redan<br /> utbyggd vattenkraft. Dessutom måste upprustning och utbyggnad av<br /> s. k. minikraftverk stödjas också från statens sida, inte minst av industripolitiska<br /> skäl. Det bör ankomma i första hand på Vattenfall att systematiskt<br /> höja verkningsgraden i de äldre turbiner som installerats före<br /> 1960-talet. Om- och tillbyggnader torde kunna ge inemot 1,5 TWh enligt<br /> vissa beräkningar.</p> <p>Genom bättre samreglering av kraftstationer i utbyggda älvar bör<br /> ytterligare effektivitetsvinster kunna uppnås. Vattenfall bör således få<br /> i uppdrag att uppta förhandlingar i detta syfte med kraftverksinnehavarna<br /> i Indalsälven nerströms Storsjön. Effektiviseringar av det slag<br /> som här nämnts bör fullföljas i jämn takt under 1980-talet dels för att<br /> öka sysselsättningen inom verket, dels för att kunna undanta projekt där<br /> det finns starka motstående intressen. Ett sådant exempel är utan tvekan<br /> Sölvbacka med sitt välbesökta fritidsfiskevatten av riksintresse.<br /> Älvsträckan är dessutom ett viktigt komplement för turismen i området.<br /> Vattendomstolen har för sin del gått emot en utbyggnad. De för</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>87</p> </div> <div class="block ml_5"><p>ändringar som senare gjorts utgör ingen avgörande förbättring ur fiskeoch<br /> natursynpunkt. Därför bör riksdagen uttala att en utbyggnad av<br /> Sölvbacka inte bör komma till stånd. Genom en snabb utredning om<br /> effektiviseringar i Indalsälven bör dessa kunna bli ersättning ur sysselsättningssynpunkt<br /> i Jämtland, där dessutom utbyggnaden av Granboforsen<br /> pågår.</p> <p>Vindkraft</p> <p>Energiinnehållet i vinden kan genom mekaniska anordningar omformas<br /> till el eller värme. F. n. bedöms omvandling till el i stor skala vara<br /> den tillämpning som är mest intressant.</p> <p>Sverige är beläget inom det s. k. västvindbältet och har därmed större<br /> vindenergitillgångar än flertalet områden på jorden. Tillgänglig vindenergi<br /> kan uppskattas med hjälp av medianvindstyrkan, dvs. den vindhastighet<br /> som överskrids under hälften av årets timmar. Medianvind<br /> över 8 m/s på 100 m höjd uppnås inom ett betydande område i södra<br /> Skåne samt inom inre områden på Västkusten, Öland och Gotland.<br /> Medianvind mellan 7 och 8 m/s råder utmed Västkusten, inom ett bälte<br /> i Skåne—Blekinge, på Öland och Gotland, öster om Vättern samt i<br /> norra Uppland. Mellan 6 och 7 m/s uppnås inom vidsträckta områden<br /> i södra Sverige. Med undantag för mindre områden utmed Bottenviken<br /> är medianvindstyrkan däremot låg i norra Sverige. I fjällområdena är<br /> kunskaperna om vindförhållandena bristfälliga på grund av att observationsnätet<br /> är glest.</p> <p>I ett kort tidsperspektiv är tillgången på vindenergi mycket ojämn.<br /> Stark vind råder sällan så länge att ett vindkraftaggregat kan avge full<br /> effekt under mer än ett dygn i sträck. På några timmar kan vinden avta<br /> från full styrka till ett värde som gör att ett vindkraftaggregat slutar<br /> att avge effekt. Detta ställer stora krav på kraftsystemets möjligheter<br /> att utjämna produktionen och skärper kravet på att bl. a. prognosmetoder<br /> för vindstyrka utvecklas. Möjligheterna att utvinna energi ur<br /> vinden i Sverige studeras f. n. främst inom nämndens för energiproduktionsforskning<br /> (NE) vindenergiprogram i samarbete med kraftproducenter,<br /> tillverkande industri och berörda myndigheter. Uppläggningen<br /> av programmet innebär att studier och försök, bl. a. med aggregat i full<br /> skala, bedrivs under tiden fram till 1983—1985.</p> <p>Enligt vår mening bör vindkraften ha möjlighet att förhållandevis<br /> snabbt och till rimliga kostnader kunna bidra till vår energiförsörjning.<br /> 1990 bör vindkraften spela en icke oväsentlig roll för vårt energiförsörjningssystem.<br /> Det är därför av vikt att det vindlcraftsprogram som antagits<br /> av riksdagen (prop. 1977/78: 110) fullföljs. Programmet bör enligt<br /> vår mening kompletteras med utvecklings- och försöksaggregat för sjöbaserade<br /> vindkraftverk enligt samma regler som gäller för de tidigare<br /> beslutade fullskaleaggregaten. Ur miljösynpunkt torde sjöbaserade vind</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_40"><p>88</p> </div> <div class="block ml_3"><p>kraftverk ha klara fördelar. Vi vill vidare peka på den betydelse mindre<br /> vindkraftverk kan ha för glesbygden och vi föreslår att resurser ställs<br /> till förfogande för forskning och utveckling av små prototyper av vindkraftaggregat.<br /> Vi föreslår vidare på annan plats i motionen inrättande<br /> av ett särskilt utvecklingsbolag för bl. a. vindenergiområdet med uppgift<br /> att handha den praktiska och kommersiella sidan vid introduktionen av<br /> vindkraften i energiförsörjningssystemet.</p> <p>Torv</p> <p>Torv har bildats i syrefattig miljö genom inverkan på döda växtdelar<br /> av bakterier, svampar och kemiska föreningar. Torven förekommer i<br /> mossar och kärr och viss tillväxt sker kontinuerligt.</p> <p>Förmultningsgraden (humifieringen) är en väsentlig faktor för torvens<br /> egenskaper som energiråvara. Torr torvsubstans, som innehåller<br /> 50—60 % kol, har en kemisk sammansättning som placerar den mellan<br /> brunkol och trä. Råtorv innehåller 90 % vatten, vilket utgör det<br /> dominerande problemet i torvhanteringen.</p> <p>Genom lufttorkning i anslutning till utvinningen kan en torvsubstans<br /> erhållas som i genomsnitt innehåller 50 % vatten. Då man talar om<br /> torv som energiråvara avses vanligen detta tillstånd.</p> <p>Torvmängden i Sverige är i princip tillräcklig för att ersätta hela den<br /> nuvarande oljeförbrukningen under 100 år. Det finns totalt 5,4 milj.<br /> hektar torvmossar. Den utvinningsbara mängden torv torde vara avsevärt<br /> mindre eftersom flertalet torvmarker dels är små och t. v. svåra<br /> att utnyttja, dels ligger transportmässigt ogynnsamt till. Många kan<br /> också från miljösynpunkt vara angelägna att bevara orörda.</p> <p>Vid en medveten satsning på torvutvinning och torvanvändning torde<br /> det om ca 10 år enligt energikommissionen vara möjligt att med nuvarande<br /> teknik producera ca 10 milj. ton (energivärde ca 25 TWh) torv<br /> per år, motsvarande ca 2 milj. m3 eldningsolja. Härav borde ca hälften<br /> kunna uppnås till år 1985, om förberedelserna påbörjas senast 1979.<br /> Till år 2000 borde utvinningen kunna uppnå en varaktig årsnivå om ca<br /> 25 milj. ton, motsvarande 5 milj. m3 eldningsolja. Med denna takt<br /> skulle landets torvtillgångar år 2100 ha förbrukats till ungefär 12,5 %.</p> <p>I planen för det pågående forskningsprogrammet för torv antas möjligheten<br /> till torvutnyttjande svara mot 5 % av landets torvtillgångar.<br /> Om 5 % av nuvarande oljeimport skulle ersättas med torv skulle torvproduktionen<br /> kunna fortgå under 100 år. Utvinningen per år skulle då<br /> vara 7,5 milj. ton (ca 20 TWh) torv.</p> <p>Den angivna torvproduktionen avser främst torv som direkt används<br /> som bränsle. I ett långsiktigt perspektiv finns även möjlighet att använda<br /> torv som råvara för produktion av ammoniak, metanol, olja,<br /> koks och gas.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>89</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Åtgärder bör därför enligt vår mening vidtagas för att introducera<br /> torvanvändning i energiförsörjningssystemet.</p> <p>Tekniken för utvinning av torv är känd. Det torde därför enligt vår<br /> mening vara möjligt att år 1990 utvinna ca 7,5 ton torv motsvarande<br /> 20 TWh.</p> <p>Särskilt för de fyra nordligaste länen torde torven vara ett fördelaktigt<br /> alternativ och i inlandet tillkommande kraftvärmeverk bör därför<br /> vara torvbaserade.</p> <p>Skogsavfall m. m.</p> <p>Vid en årlig skogsavverkning på 75 milj. m3 lämnas mer än hälften<br /> kvar som hyggesavfall. Huvuddelen av hyggesavfallet kan under överskådlig<br /> tid endast användas som bränsle. Avfallet motsvarar 10 milj. m3<br /> olja i energiinnehåll, vilket är tillräckligt för att försörja ett värmeverk<br /> med en sammanlagd installerad effekt på 40 000 MW eller 10 gånger<br /> effekten på de sex kämreaktorer som är i drift.</p> <p>En icke oväsentlig del av det avfall som uppstår vid skogsavverkningen<br /> utnyttjas som energiråvara. Bark och annat skogsavfall samt<br /> massaindustrins lutar används som ett viktigt bränsle för skogsindustrins<br /> processer. Värmevärdet uppgår enligt propositionen till 35—40 TWh<br /> per år. Skogsavfall och bark används också i mindre utsträckning som<br /> bränsle även utanför industrin.</p> <p>Det är emellertid uppenbart att tillgängligt skogsavfall inte kan finna<br /> avsättning i industrin. Tillförselgruppen inom energikommissionen har<br /> beräknat att grenar och små träd med ett värmevärde motsvarande<br /> 1,9 milj. ton per år i dag skulle vara tillgängliga för energiändamål<br /> utanför skogssektorn och möjligt att utnyttja med hänsyn till tekniska<br /> och biologiska faktorer. Härtill kommer att vi f. n. har ett lövvedsöverskott<br /> som inte utnyttjas av skogsindustrin motsvarande ca 1 milj. ton<br /> olja per år. Skogsavfallet och den i dag inte utnyttjade lövveden representerar<br /> följaktligen en sammanlagd energimängd av ca 3 milj. ton olja<br /> per år. Det är således uppenbart att möjligheterna att utnyttja skogsavfall<br /> m. m. som enegikälla är mycket stora. Ett större utnyttjande av<br /> skogsavfallet är en väsentlig förutsättning om vi skall kunna minska<br /> vårt oljeberoende.</p> <p>Det finns i dag stora möjligheter att ställa om existerande oljekondenskraftverk<br /> för företrädesvis oljeeldning till eldning med fasta bränslen<br /> bl. a. flis- och vedeldning. Detta kan ske på olika sätt beroende på<br /> de speciella förutsättningar som gäller för varje enskilt kraftverk. I vissa<br /> större anläggningar måste systemet av miljöskäl kompletteras med<br /> förgasningsanläggning. Vi har på annan plats begärt att en plan för ombyggnad<br /> av befintliga kraftvärmeverk till eldning med fasta bränslen<br /> skall framläggas.</p> <p>Vi vill även erinra om att under andra världskriget tillverkades en</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_40"><p>90</p> </div> <div class="block ml_3"><p>hel del etylalkohol från avlutarna från sulfitfabrikerna i landet. Energikommissionen<br /> har också pekat på metanol som framtida ersättning till<br /> bensin.</p> <p>Biobränslena är en idealisk råvara för framställning av syntesgas för<br /> syntes av metan (naturgas), metanol (som i sin tur kan konverteras till<br /> bensin med god verkningsgrad) och syntetisk bensin.</p> <p>Möjligheter och resurser för arbeten på metanolområdet är enligt vår<br /> mening i dag helt otillräckliga. Intresset i dag är i första hand inriktat<br /> på stenkol och restoljor som råvara för en tänkt inhemsk metanolproduktion.<br /> Allt talar emellertid för att biobränslena är överlägsna råvaror<br /> för denna produktion. Kostnaden för metanol är i dag 500 kr/ton<br /> dvs. ungefär på samma nivå som bensin räknat på energivärdet. Stigande<br /> oljepriser kommer att göra metanolen och andra syntetiska<br /> bränslen också ekonomiskt konkurrenskraftiga vid tiden för sekelskiftet<br /> — naturligtvis beroende på kostnadsutvecklingen för oljan och naturgasen.<br /> Det är en självklarhet att ett svenskt forsknings- och utvecklingsprogram<br /> för metanolframställning i första hand skall inriktas på<br /> inhemska bränslen och inte på importbränslen. Detta för att garantera<br /> ett framtida oberoende på den viktiga drivmedelssidan.</p> <p>Det är därför av väsentlig betydelse att åtgärder av skilda slag vidtas<br /> för att möjliggöra en introduktion av syntetiska drivmedel. Sedan 1975<br /> finns Svensk Metanolutveckling AB med uppgift att bl. a. klarlägga<br /> förutsättningarna för att använda metanol som drivemedel. Det har<br /> också visats att det endast behövs mindre tekniska justeringar av befintliga<br /> motorer för att metanol skall kunna utnyttjas.</p> <p>Enligt vår mening bör därför möjligheter beredas för framställning<br /> av metanol baserat på inhemska biobränslen. I propositionen sägs att<br /> en anläggning för försöks- och demonstrationsverksamhet kan behöva<br /> uppföras. Enligt vår mening bör beslut om en sådan anläggning snarast<br /> fattas. Lämpliga lokaliseringsorter skulle Hissmofors, Bergvik och Karlholm<br /> kunna vara.</p> <p>Sammantaget utgör således våra stora tillgångar på skog en av våra<br /> viktigaste framtida energikällor. Vi har bl. a. därför på annan plats föreslagit<br /> att utvecklingsbolag för — och med användning av känd teknik<br /> — utnyttjande av bl. a. skogsavfall skall bildas.</p> <p>Kraftvärme</p> <p>Det mest effektiva sättet att utnyttja energiinnehållet i tillfört bränsle<br /> vid energiproduktion sker i s. k. kraftvärmeverk — dvs. anläggningar<br /> där el och värme kan produceras samtidigt. Den totala verkningsgraden<br /> i ett kraftvärmeverk uppgår till ungefär 85 %, vilket är ungefär<br /> dubbelt så högt som i ett kondenskraftverk. Den årliga elproduktionen<br /> från kraftvärmeverk är f. n. 5 TWh. I propositionen 1975: 30 uttalade<br /> dåvarande industriministern bl. a. att det som behöver ske i fossileldade</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>91</p> </div> <div class="block ml_5"><p>anläggningar ”i möjligaste mån bör koncentreras till anläggningar som<br /> medger ett högt utnyttjande av bränslets energiinnehåll, dvs. industriella<br /> mottrycksanläggningar och kraftvärmeverk”. Riksdagen instämde i<br /> detta uttalande. I 1975 års energipolitiska beslut förutsattes således att<br /> en betydande andel av den tillkommande elproduktionen skulle ske i<br /> kraftvärmeverk. 1985 beräknas andelen vara 15 TWh. Intentionerna i<br /> riksdagens beslut fullföljdes så länge centerpartiet i regeringsställning<br /> hade ansvaret för energifrågorna. Ett program för kraftvärmeutbyggnaden<br /> aviserades i regeringsförklaringen från oktober 1976 och på våren<br /> tillkallades en arbetsgrupp inom industridepartementet med uppgift<br /> att arbeta fram ett underlag för beslut om kraftvärmeprogrammet<br /> i samband med det energipolitiska beslutet. Gruppens överväganden<br /> och förslag redovisas i en rapport som finns intagen i den till riksdagen<br /> synnerligen sent ankomna bilagedelen till prop. 1978/79: 115 (bil.<br /> 1: 10). Arbetsgruppen har bestått av representanter för departementet,<br /> statens industriverk, Värmeverksföreningen, Kommunförbundet, statens<br /> vattenfallsverk och Svenska kraftverksföreningen. Arbetet har<br /> inriktats på att lösa frågor av principiell natur, t. ex. fördelning av<br /> värme- och elproduktion mellan berörda parter, principer för ekonomiska<br /> uppgörelser, lösningar på problemen med reservkraft, samkörningsfrågor<br /> och mätfrågor osv., men också den tekniska utformningen<br /> av anläggningarna, ekonomin hos kraftvärmeverk, utbyggnadsmöjligheter<br /> samt besluts- och planeringsberedskap i närmast berörda kommuner.<br /> Gruppen är enig i sina bedömningar av de olika frågorna och<br /> vilka förutsättningar som bör gälla för den fortsatta kraftvärmeutbyggnaden<br /> i landet. I rapporten understryks att det grundläggande hindret<br /> för en mer omfattande utbyggnad av kraftvärmeverk under perioden<br /> fram till mitten av 1980-talet är det begränsade behovet av ytterligare<br /> produktionsresurser. Den kraftutbyggnad som planerades i 1975 års beslut<br /> utgick från en elanvändning 1985 av 159 TWh. Den verkliga elanvändningen<br /> bedöms nu bli betydligt lägre och gruppen framhåller att<br /> ”nu pågående och beslutad kraftutbyggnad är så omfattande i förhållande<br /> till sin förbrukning att behovet att starta byggande av ytterligare<br /> kraftvärmeverk under de allra närmaste åren — utöver de beslutade —<br /> är litet. Denna slutsats gäller dock under förutsättning att de kärnkraftanläggningarna<br /> som är under byggnad tas i drift”, — dvs. för att<br /> få plats i energiförsörjningssystemet med ytterligare reaktorer måste<br /> man skrinlägga planerna på en kraftvärmeutbyggnad i enlighet med<br /> 1975 års beslut. Folkpartiregeringen har också i beslut visat att man<br /> föredrar satsning på kärnkraft framför en kraftvärmeutbyggnad. Regeringens<br /> ställningstaganden har medfört att ingen kraftvärmeutbyggnad<br /> f. n. sker trots ett dokumenterat stort intresse hos kommunerna.<br /> Av den enkät som Värmeverksföreningen gjort angående planeringsläget<br /> för kommunernas kraftvärmeutbyggnad framgår nämligen att åt</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>92</p> </div> <div class="block ml_3"><p>skilliga kommuner har långt framskridna planer. De projekt som är<br /> mest läraliggande finns i Botkyrka och Visby. I dessa båda fall har riksdagen<br /> tidigare tagit beslut angående investeringsmedel för Vattenfall<br /> som deltar i dessa båda projekt.</p> <p>Beträffande Botkyrka anför föredraganden i prop. 1978/79:115 att<br /> regeringen med påståendet att om ”kraftvärmeverket byggs på den aktuella<br /> platsen bortfaller möjligheterna att inom överskådlig framtid försörja<br /> Stockholmsregionen med värme från annat än oljebaserade anläggningar”,<br /> vilket är felaktigt eftersom pannor redan anskaffats för<br /> eldning med fast bränsle. Regeringens avslag av ansökan om tillstånd<br /> enligt 136 a byggnadslagen för att få uppföra den planerade anläggningen<br /> borde i stället vara motiverat av strävandena att skapa utrymme<br /> för en hetvattenledning från Forsmark till Stockholm. En satsning<br /> på hetvattenledningar binder stora resurser och låser än hårdare vid<br /> kärnkraften. Enligt vår mening bör därför kraftvärmeanläggningar i<br /> Botkyrka komma till stånd och erforderliga investeringsmedel anvisas<br /> för budgetåret 1979/80.</p> <p>Ett annat kraftvärmeprojekt som på grund av regeringens kämkraftssatsning<br /> riskerar att inte komma till utförande är två block om ca 210<br /> MW i Göteborg, där förutsättningarna är att inte hetvattenöverföring<br /> från Ringhals kommer till stånd.</p> <p>Sundsvalls kommun har fattat principbeslut om utbyggnad av ett<br /> block om ca 50 MW för planerad idrifttagning 1981. Även detta projekt<br /> riskeras beroende på regeringens ovilja att finansiellt stödja kraftvärmeutbyggnad<br /> att ej komma till stånd. Vidare finns principbeslut för<br /> ett block om 45 MW el under förutsättning att anläggningen kan lånefinansieras.<br /> Också där är den planerade idrifttagningen 1981. I Eskilstuna<br /> och Södertälje diskuteras också anläggningar på vardera ca 50<br /> MW el. Borås kommun har beslutat göra en ombyggnad av en kondensturbin<br /> på 12 MW till kraftvärme. Olika tänkbara kraftvärmeprojekt<br /> har också diskuterats i ytterligare ett antal kommuner, där fjärrvärmeunderlaget<br /> väntas vara tillräckligt för ytterligare kraftvärme för<br /> 1985 bl. a. Borlänge, Luleå, Lund, Mölndal, Stockholm och Umeå.<br /> Storleken på de diskuterade anläggningarna varierar mellan 25 och ca<br /> 100 MW el. Vi kan i detta sammanhang inte underlåta att påtala att vi<br /> i särskild ordning har tagit upp regeringens försök att genom en ”intemitt-bord-politik”<br /> försöka stoppa planerna på ett kraftvärmeverk i Luleå.<br /> Goda möjligheter finns även till torvbaserad kraftvärmeutbyggnad<br /> i Norrlands inland.</p> <p>Den pågående fjärrvärmeutbyggnaden har givetvis en avgörande betydelse<br /> för möjligheterna att installera kraftvärme.</p> <p>Enligt vår mening finns således en betydande vilja från skilda kommuner<br /> att satsa på kraftvärme. Det framgår emellertid klart av gjorda<br /> undersökningar att ett påtagligt stöd från statens sida behövs för att en</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>93</p> </div> <div class="block ml_5"><p>utbyggnad skall kunna ske. Vi vill understryka att nytillkommande anläggningar<br /> måste så långt möjligt kunna eldas med flera bränslen med<br /> målsättningen att enbart utnyttja olika former av inhemska bränslen.<br /> Ett statligt bidrag till merkostnaden för att göra kraftvärmeverk flerbränsleeldade<br /> bör därför införas fr. o. m. budgetåret 1979/80. En plan<br /> bör även upprättas för ombyggnad av befintliga oljebaserade kraftvärmeverk<br /> till eldning med fast bränsle.</p> <p>De förbättrade finansieringsregler som propositionen föreslår är tillfredsställande.<br /> Vi har i motionen 1978/79: 161 tidigare påtalat behovet<br /> av att finansieringsfrågorna får en långsiktig lösning enligt de riktlinjer<br /> som propositionen nu anvisar, vilket bl. a. innebär att det finansieringssystem<br /> som trepartiregeringen införde för fjärrvärmeutbyggnad<br /> även blir tillämpligt på kraftvärmeutbyggnad.</p> <p>Ytterligare finansiellt stöd torde emellertid behövas. Nyligen har<br /> riksdagen i anledning av prop. 1978/79: 46 beslutat om ökat stöd till<br /> vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet. Beslutet innebär<br /> bl. a. att — utöver det 35-procentiga bidraget — ett särskilt bidrag om<br /> 15 % av godkända kostnader tillfälligt infördes som stöd vid uppförande<br /> av fastbränsleanläggning eller mottrycksanläggning. I riksdagens beslut<br /> ingick även att huvuddelen av utrustningen för den energisparande<br /> åtgärden skulle beställas före den 1 juli 1979 och som regel levereras<br /> före den 1 juli 1980.</p> <p>Vi krävde i vår partimotion 1978/79: 161 bl. a. att det särskilda tilllägget<br /> för energibesparande åtgärder inom näringslivet även skulle<br /> utgå till kraftvärmeanläggningar och framhöll att tidsgränsen för beställning<br /> av de viktigaste delarna i ett kraftvärmeverk måste vara generösare<br /> än propositionens förslag.</p> <p>Vi föreslår därför att det särskilda tillägget utgår för beställningar av<br /> utrustning till kraftvärmeverk som görs före 1 juli 1981 med leverans av<br /> de viktigaste delarna före 1 januari 1982.</p> <p>Genom de föreslagna ekonomiska stimulanserna och de förbättrade<br /> finansieringsmöjligheterna bör ett antal kraftvärmeprojekt kunna påbörjas<br /> under de kommande två åren. Medelsbehovet är svårt att beräkna<br /> p. g. a. projektens olika storlek. Men bidragskrav på miljoner kronor<br /> torde vara en rimlig bedömning. Med dessa satsningar torde 15<br /> TWh 1990 kunna tillgodoses genom produktion i kraftvärmeverk.</p> <p>Vi vill också framhålla att en satsning på kraftvärmeutbyggnad innebär<br /> ett betydelsefullt sysselsättningstillskott för svensk verkstadsindustri.<br /> Beräkningar visar att ett 50 MW:s kraftvärmeverk kräver 400 å 500<br /> manår för förverkligande.</p> <p>Forskning och utveckling</p> <p>Forskningsinsatser</p> <p>Av prop. 1978/79: 115 framgår att sammanlagt 7 200 milj. kr. anvisats<br /> för stöd till forskning kring kärnenergin. Anslag till forskning för</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_40"><p>94</p> </div> <div class="block ml_3"><p>energihushållning och förnyelsebara energikällor är i detta perspektiv<br /> ytterst blygsamt.</p> <p>Det är därför enligt vår mening inte motiverat att finansiera den<br /> ökade satsningen på solvärmeområdet genom nedskärningar på andra<br /> områden som har betydelse för en energiförsörjning baserad på inhemska<br /> förnyelsebara energikällor såsom föreslås i propositionen. Det är<br /> viktigt att också mer grundläggande forskning inom delprogrammet Effektivare<br /> energianvändning hålls uppe på hög nivå, liksom energiprogrammet<br /> för planering, styrfaktorer, statistik, brukarkrav. Delprogrammet<br /> Effektivare energianvändning bör beräknas till 15 mkr, planering,<br /> styrfaktorer och statistik 4 mkr och brukarkrav till 3 mkr.</p> <p>Målsättningen för de ökade insatserna inom solvärmeområdet är inte<br /> tillräckligt offensiv. I propositionen fastställs ”Målet bör vara att de<br /> från i huvudsak mitten av 1980-talet skall ge underlag i tekniskt och<br /> ekonomiskt hänseende för skilda beslut rörande införande av solvärme<br /> i olika systemlösningar...” Många lösningar är nära ett kommersiellt<br /> genombrott. Målet bör vara att genom forskningsstöd förfina metoderna<br /> och stimulera nya idéer. Vid mitten av 1980-talet bör enligt centerns<br /> mening åtskilliga system med solvärme redan vara i drift. Forskningen<br /> skall stödja utvecklingen av nya och bättre metoder på solenergiområdet<br /> och underlätta att de snabbt tas i bruk.</p> <p>Delprogrammet Inhemska bränslen är f. n. helt inriktat på biomassa<br /> och torv. Föredraganden föreslår att också vissa insatser rörande metoder<br /> för miljövänlig skifferbrytning skall kunna rymmas inom de ramar<br /> som angivits för detta delprogram. Vi motsätter oss en sådan inskränkning<br /> i biomassans och torvens del av programmet. Skifferforskningen<br /> bör finansieras över särskilt anslag i budgeten (V: 15 Lån till<br /> processutveckling i Ranstad) i ett treårigt forskningsprojekt där miljöaspekterna<br /> särskilt skall beaktas.</p> <p>Enligt vår mening bör forskningen rörande lättvattenreaktorerna<br /> upphöra. Endast säkerhetsstudier som rör frågan om hur de nu i drift<br /> varande reaktorerna skall bli så säkra som möjligt samt hur avfallsfrågan<br /> skall lösas så säkert som möjligt bör stödjas. NE (Nämnden för<br /> energiforskning) bör alltså inte fördela forskningsanslag till lättvattenreaktorer.<br /> Detta bör endast ske genom säkerhetsmyndigheterna SSI<br /> och SKI. Forskning betr. värmereaktorer (secure), briders eller modifierade<br /> lättvattensystem bör inte förekomma. Dessa system är likaledes<br /> förbundna med avsevärda säkerhetsproblem.</p> <p>Beträffande det internationella energiforskningssamarbetet inom IEA<br /> bör riksdagen uttala att Sveriges insatser skall gälla förnyelsebara energikällor,<br /> torv samt energihushållning. Vi bör verka för att forskningen<br /> inom kämkraftsområdet skall avse säkerhetsfrågor. NE:s anslag på<br /> delprogrammet lättvattenreaktorer bör beräknas till 1 mkr för att möjliggöra<br /> att den internationella utvecklingen på området kan följas.</p> <p>NE bör tilldelas medel för att kunna stödja också försök med mindre</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>95</p> </div> <div class="block ml_5"><p>vindkraftaggregat. Sådana kraftverk kan få en stor marknad för att tillgodose<br /> enskilda eller grupper av hushåll som önskar investera för egen<br /> energiproduktion. Vidare kan ett i liten skala fungerande vindkraftaggregat<br /> utvecklas och därmed få större betydelse för energiförsörjningen.<br /> För att hitta de mer användbara prototyperna måste i detta inledningsskede<br /> av utvecklingen många olika idéer prövas.</p> <p>NE:s delprogram för stora vindkraftverk bör inriktas på byggande av<br /> tre prototyper för att skapa ett så brett tekniskt beslutsunderlag som<br /> möjligt. Det är viktigt att prototyperna så långt som möjlig representerar<br /> principiellt skilda tekniska lösningar. Enligt vad NE anger blir prototyperna<br /> dyrare än vad som tidigare antagits. Vi vill i detta sammanhang<br /> påpeka att det är rimligt med ett visst ekonomiskt risktagande från<br /> de inblandade kraftföretagens sida. Alla åtgärder bör vidtagas som kan<br /> pressa kostnaderna. Vi kan inte acceptera regeringens förslag om en<br /> försening av vindkraftsprogrammet. För att de två första prototyperna<br /> skall kunna uppföras i planerad takt och skapa utrymme för den av oss<br /> föreslagna utvidgningen av programmet bör anslaget beräknas till 60<br /> milj. kr.</p> <p>Regeringen föreslår en sänkning av ambitionsnivån när det gäller delprogrammet<br /> Avancerad energiteknik. Vi anser att den 1978 beslutade<br /> treårsramen bör följas men att resurserna skall användas för forskning<br /> kring förnyelsebara energikällor som kan bli intressanta på längre sikt.<br /> Anslaget bör beräknas till 17 milj. kr.</p> <p>NE bör också tilldelas medel så att den fortsatta forskningen och<br /> prospekteringen inom för geotermisk energi intressanta områden i vårt<br /> land kan fortsätta. Chalmers har anhållit om 3,5 milj. kr. till detta, vilket<br /> bör beviljas.</p> <p>Chefen för jordbruksdepartementet föreslår att ytterligare 2 milj. kr.<br /> under anslaget Miljövårdsforskning för hälso- och miljöeffekterna av<br /> förbränning av fossila energikällor anvisas. Anslaget tillstyrkes, men vi<br /> vill betona att det redan i dag finns utvecklade metoder för att minska<br /> föroreningar i samband med olje- och kolförbränning. Krav på sådan<br /> rening bör ställas av myndigheterna och stöd till praktiskt utvecklingsarbete<br /> lämnas.</p> <p>Det är mycket oklart vilka miljö- och hälsoeffekter starkströmsledningar<br /> medför. Innan elledningar dimensionerade för överföring av<br /> elström med mycket stark spänning tillåts dras, måste klarläggas vilka<br /> effekter dessa har på människor, djur och miljö. Ansvaret för denna<br /> forskning bör delas mellan arbetarskyddsstyrelsen och SSI.</p> <p>Utveckling</p> <p>Vi har i det föregående redogjort för vår syn på energipolitikens inriktning,<br /> i första hand under 1980-talet. Därav har bl. a. framgått att<br /> enligt vår mening kraftfulla åtgärder måste vidtagas för att minska oF</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>96</p> </div> <div class="block ml_3"><p>jeberoendet mer än vad som föreslagits i propositionen. Detta kan ske<br /> genom att naturgas introduceras i energisystemet så snart som möjligt<br /> och genom en ökad användning av olika slags inhemska bränslen.</p> <p>Fullföljandet av de energipolitiska riktlinjerna kräver bl. a. att staten<br /> i sin hand har lämpliga instrument för att i erforderlig mån kunna stimulera<br /> och leda utvecklingen. De förslag som till denna del framlagts i<br /> propositionen är inte tillfredsställande. Sålunda måste en annan organisationsform<br /> utformas i fråga om importen av fossila bränslen m. m. Vidare<br /> bör särskilda åtgärder vidtagas för en kraftfull utveckling på de<br /> alternativa energikällornas område.</p> <p>Import av fossila bränslen m, m.</p> <p>I propositionen föreslås — som nämnts — en ny statlig basorganisation<br /> för prospektering, Svenska Petroleum Exploration AB. Detta bolag<br /> föreslås bli helägt dotterbolag till Svenska Petroleum AB.</p> <p>Enligt vår mening är det inte tillfredsställande att ett företag med väsentliga<br /> egna uppgifter på oljeområdet blir huvudman för andra verksamheter<br /> i fråga om fossila bränslen m. m. Vi föreslår att ett särskilt<br /> förvaltningsbolag bildas med uppgift att på företagsnivå leda all den<br /> verksamhet i statlig regi som skall utövas i fråga om fossila bränslen<br /> m. m. Härigenom kan undvikas att företag som har väsentliga egenintressen<br /> på vissa områden kommer att leda företag och verksamhet på<br /> andra områden. Det bör uppmärksammas att väsentliga avvägningsfrågor<br /> kan uppkomma i fråga om inriktningen av de berörda bolagens<br /> verksamhet. En sådan avvägningsfråga är t. ex. om man genom långsiktiga<br /> leveransavtal skall medverka till att trygga oljeförsörjningen eller<br /> om man genom medverkan i prospekteringsverksamhet skall uppnå<br /> samma mål. Vidare kan som exempel nämnas att en introduktion av<br /> naturgas i större skala på den svenska marknaden skulle påverka oljeförsörjning<br /> och oljebehov. Detta gäller inte bara en reducering av oljebehovet.<br /> Även raffinaderiernas kapacitet och inriktning skulle komma<br /> att beröras. Liknande avvägningsfrågor uppkommer vid introduktion<br /> i större skala av kol i det svenska energisystemet. Enligt vår mening<br /> är det därför olämpligt att de övergripande frågorna på företagsnivå<br /> ombesörjes av ett företag som har egen verksamhet avseende ett av<br /> de olika bränslen som är i fråga. I stället bör ett särskilt förvaltningsbolag<br /> bildas och förses med erforderliga utrednings- och stabsresurser.<br /> Bolaget bör förvalta statens samtliga aktier som avser verksamhet på<br /> olje-, naturgas- och kolområdena, dvs. import, distribution m. m. avseende<br /> fossila bränslen över huvud taget. Under förvaltningsbolaget bör<br /> etableras dotterbolag eller dotterbolagskonstellationer — hel- eller delägda<br /> — enligt följande:</p> <p>— oljeförsörjning, inbegripet raffinaderifrågor o. d.</p> <p>— prospekteringsverksamhet</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>97</p> </div> <div class="block ml_5"><p>— naturgasförsörjning och därmed sammanhängande</p> <p>— kolförsörjning och därmed sammanhängande</p> <p>Aktierna i det nya förvaltningsbolaget bör innehas av fonden för statens<br /> aktier. Statsföretag AB är f. n. i betydande grad engagerat i administrationen<br /> av Svenska Petroleum AB. Detta sammanhänger med att<br /> Statsföretag är delägare i nämnda företag. Enligt den ovan skisserade<br /> organisationen kommer detta delägarskap att upphöra. Detta hindrar<br /> emellertid inte att Statsföretag AB genom management-avtal medverkar<br /> i administrationen av Svensk Bränsleimport AB. Den frågan bör<br /> prövas närmare vid etablerandet av det nya förvaltningsbolaget.</p> <p>Vi föreslår att riksdagen hos regeringen begär att statens verksamhet<br /> i fråga om försörjning med fossila bränslen m. m. organiseras i enlighet<br /> med vad som skisserats ovan.</p> <p>Utvecklingsbolag för biomassa i energiförsörjningen</p> <p>Utnyttjandet av inhemsk biomassa i energiförsörjningen torde vara<br /> det snabbaste sättet att minska vårt lands oljeberoende. Utvecklingen<br /> är så långt framme att det med nu känd teknik finns mycket goda möjligheter<br /> till stora bidrag till energiförsörjningen genom utnyttjandet av<br /> de nämnda energiråvarorna. Det är dock angeläget att tekniken förbättras<br /> och att man utröner de nuvarande metodernas tillämplighet på olika<br /> områden. Goda och snabba resultat i detta avseende kan endast uppnås<br /> om man så snart som möjligt går in i en aktiv exploateringsfas. Vi är<br /> övertygade om att användningen av biomassa i energiförsörjningen på<br /> sikt kommer att ge goda resultat, både ur samhällsekonomisk och ur<br /> företagsekonomisk synvinkel. I ett inledande skede är det emellertid<br /> nödvändigt att staten medverkar ekonomiskt, organisatoriskt och i fråga<br /> om fortsatt utvecklingsarbete.</p> <p>I propositionen framhålles att de fyra nordligaste länen bör komma<br /> i fråga i första hand när det gäller att nyttja olika slags inhemsk biomassa<br /> i energisystemet. Vi delar denna uppfattning men vill samtidigt<br /> framhålla att detta självfallet inte får utgöra något hinder för att projekt<br /> startas och verksamhet bedrivs på andra håll i landet. Tvärtom är<br /> det angeläget att alla möjligheter till en snabb utveckling på detta område<br /> tillvaratas.</p> <p>Enligt vår mening bör statens medverkan i fråga om nyttjandet av de<br /> nämnda energikällorna i stor utsträckning kunna ske genom ett för ändamålet<br /> särskilt bildat företag. Detta bör förslagsvis kunna benämnas<br /> Svensk Bio Energi AB. Bolaget bör som regel vara huvudansvarigt på<br /> hög företagsnivå för den statliga verksamheten i fråga om startande av<br /> projekt och bedrivande av verksamhet för nyttjande av biomassa i<br /> energisystemet. Dess medverkan bör spänna över samtliga berörda led,<br /> dvs. från utvinnandet av energiråvaran fram till dess användning i t. ex.</p> <p>7 Riksdagen 1978/79. 3 sami Nr 2406</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_40"><p>98</p> </div> <div class="block ml_3"><p>bränsleanläggningar. Vidare bör företaget bedriva utvecklingsarbete<br /> som är anknutet till dess verksamhet. Verksamheten bör finansieras<br /> genom gängse finansieringskällor, däribland olika slag av statliga bidrag.<br /> Därjämte bör företaget ha en särskild möjlighet att utnyttja den<br /> s. k. offertmetoden, t. ex. i fall då de vanliga stödformerna ter sig<br /> mindre ändamålsenliga med hänsyn till projektets karaktär.</p> <p>Såsom nämnts ovan bör de fyra nordligaste länen komma i fråga i<br /> första hand. Av särskild vikt är att samarbete på ett mycket tidigt stadium<br /> etableras på länsnivå. Därför bör de berörda landstingen inbjudas<br /> deltaga genom delägarengagemang. I anslutning härtill bör också utvecklingsfonderna<br /> på lämpligt sätt knytas till verksamheten. Skälet härför<br /> är att dessa har en god kunskap om olika resurser och intressenter<br /> som kan vara av intresse för verksamheten. I vissa fall, t. ex. då mindre<br /> företag deltar i projekt, bör utvecklingsfonderna också kunna medverka<br /> i finansieringshänseende.</p> <p>Svensk Bio Energi bör som regel åtminstone i ett inledningsskede ingå<br /> som delägare i de olika projekt som kan komma att startas. I övrigt<br /> synes det angeläget att olika berörda intressenter genom delägarskap<br /> knyts till de olika projekten. På tillförselsidan bör sålunda olika skogsägarkategorier,<br /> innehavare av torvtäkt och sådana som har särskild<br /> kompetens på dessa områden kunna delta. Om hushållsavfall är i fråga<br /> bör också t. ex. kommunala huvudmän kunna komma i fråga. På användarsidan<br /> framstår bostadsföretag och bostadssammanslutningar samt<br /> kommuner och kraftproducenter som naturliga delägare.</p> <p>Verksamheten inom Svensk Bio Energi AB bör i första hand inriktas<br /> på skogsavfall och sådan skogsråvara som inte nu nyttiggörs, däribland<br /> förekommande lövvedsöverskott, samt på användning av torv och hushållsavfall.<br /> Även halm bör komma i fråga för försöksprojekt i enlighet<br /> med vad som anges nedan.</p> <p>Särskilt i inledningsskedet måste Svensk Bio Energi AB koncentrera<br /> sig på att få till stånd eldningsanläggningar m. m. som kan använda<br /> de berörda biomassaslagen som bränsle. Det kan antas att det på<br /> användarsidan råder en betydande osäkerhet i fråga om biomassa som<br /> bränsle. Någon allmän erfarenhet i fråga om ekonomiskt utfall, uthållighet<br /> i försörjningen m. m. finns inte. Det är därför nödvändigt att<br /> Svensk Bio Energi AB får möjlighet att ställa betryggande garantier i<br /> detta avseende. Riksdagen bör därför lämna regeringen erforderligt<br /> bemyndigande. Då det får förutsättas att det genom förstudier klarlagts<br /> att biomassa rimligen bör finnas att tillgå under projektets livslängd<br /> bör garantin utformas så att staten påtar sig att svara för sådana kostnader<br /> under projektets tid som utgör merkostnader jämfört med användning<br /> av olja.</p> <p>Statens vattenfallsverk erhöll den 15 juni 1978 regeringens uppdrag<br /> att utreda de tekniska, ekonomiska och miljömässiga förutsättningarna</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>99</p> </div> <div class="block ml_5"><p>för att uppföra torveldade kraftverk eller värmeverk i de fyra nordligaste<br /> länen. Vattenfallsverket väntas redovisa sitt uppdrag inom kort.<br /> Sedan redovisningen inkommit bör Svensk Bio Energi AB överta det<br /> statliga huvudansvaret för dessa projekt och därvid etablera samarbete<br /> med intressenterna på tillförsel- och användarsidorna.</p> <p>I övrigt bör företagets verksamhet inriktas på att så snart som möjligt<br /> få fram olika slag av projekt i fråga om storlek, slag av biomassa<br /> och kombinationer av biomassa, m. m. Av vikt är också att olika system<br /> för utvinning av biomassa prövas både i fråga om skogsavfall m. m.,<br /> torv och hushållsavfall. Även på användarsidan bör olika tillvägagångssätt<br /> prövas både i fråga om metoder för tillförsel och slag av nyttjande:<br /> kraftvärmeverk, hetvattencentraler m. m. i kombination med olika<br /> tekniska tillvägagångssätt.</p> <p>I fråga om nyttjande av halm som bränsle ställer sig föredraganden<br /> avvisande i propositionen och hänvisar härvid till den geografiska utspridningen<br /> samt säsongmässighet och därav följande lagringsproblem.<br /> Enligt vår mening bör emellertid inte halm ses som ett isolerat bränsleslag.<br /> Sannolikt är möjligheterna störst att nyttja densamma om det<br /> sker i kombination med andra bränsleslag, t. ex. skogsavfall och hushållsavfall.<br /> Härigenom kan både olägenheterna med den korta säsongen<br /> och lagringsproblemen övervinnas. En uppgift för det nya företaget<br /> bör därför vara att så snart som möjligt få till stånd ett kombinerat<br /> projekt där även halm nyttjas som bränsle. Sannolikt bör ett sådant<br /> projekt förläggas till de södra eller mellersta delarna av landet.</p> <p>Verksamheten inom Svensk Bio Energi AB får närmast betraktas som<br /> industriell och därmed jämförlig verksamhet. Aktierna i bolaget bör<br /> därför lämpligen förvaltas av Statsföretag AB. Ytterligare skäl härför<br /> är att det inom statsföretagsgruppen finns andra företag som har en<br /> betydande kompetens på det aktuella området, främst Assi, Svenska<br /> Torv AB och Svenska Utvecklings AB. Kapitalresurserna inom Svensk<br /> Bio Energi AB bör uppbyggas efter hand som behoven uppkommer. Av<br /> särskild vikt är att företaget erhåller eget kapital i sådan utsträckning<br /> att det kan anlita lånemarknaden för delfinansiering av olika projekt.</p> <p>Utveckling på vindenergiområdet</p> <p>Såsom framhållits i tidigare avsnitt kan vi inte godta den i propositionen<br /> angivna målsättningen om högst 1 TWh från vindkraft 1990.<br /> Målsättningen måste sättas avsevärt högre. Detta innebär att både<br /> kraftfullare organisatoriska insatser och större ekonomisk medverkan<br /> måste göras av staten än som föreslagits i propositionen. Föredraganden<br /> har i stort sett lämnat vindkraften därhän.</p> <p>För genomförande av det vindkraftprogram vi förordat i det föregående<br /> föreslår vi att ett särskilt utvecklingsbolag, Svensk Vindkraft<br /> AB, bildas. Med hänsyn till att Svenska Varv har god kompetens i</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_40"><p>100</p> </div> <div class="block ml_4"><p>fråga om byggnad av fundament och torn för vindkraftverk och då vi<br /> i det föregående därjämte förordat sjöbaserade vindkraftverk, föreslår<br /> vi att de statligt ägda aktierna i Svensk Vindkraft AB förvaltas av<br /> Svenska Varv AB. Vidare bör icke-statliga företag med kompetens på<br /> det aerodynamiska området och i fråga om utförande av växelsystem<br /> för vindkraftverk inbjudas att ingå som delägare i Svensk Vindkraft<br /> AB.</p> <p>Utveckling på solenergiområdet<br /> Vi har i tidigare avsnitt redovisat solenergins betydelse och uttryckt<br /> vår tillfredsställelse med de satsningar som föreslås. Skall programmet<br /> kunna genomföras på ett betryggande sätt fordras emellertid ett samordnande<br /> organ på företagsnivå. Solenergisystemet, inbegripet lagrings-<br /> och distributionsanordningar, företer redan på det tekniska utvecklingsstadiet<br /> en betydande komplexitet som kräver medverkan från<br /> olika håll. Detta torde i ännu högre grad gälla vid den praktiska tilllämpningen<br /> då en rad olika systemleverantörer, komponenttillverkare<br /> och specialistföretag kan komma i fråga.</p> <p>Vi föreslår därför att staten tillsammans med de ledande företagen<br /> på solenergiområdet bildar ett särskilt företag. Företaget, som lämpligen<br /> kan benämnas Svensk Solenergi AB, skall ha som uppgift att dels delta<br /> i de praktiskt inriktade delarna av utvecklingsarbetet genom framtagande<br /> av prototyper, utförande av vissa praktiska försök o. d., dels svara<br /> för uppförandet av kompletta solenergianläggningar av skilda slag. Med<br /> hänsyn till uppgifternas natur synes det lämpligast att Statsföretag AB<br /> svarar för det statliga delägandet. Härigenom kan den kompetens och<br /> de resurser på området som finns inom statsföretagsgruppen komma<br /> verksamheten till godo. Övriga delägare bör vara de ledande privata<br /> företagen på solenergiområdet. Det är angeläget att de olika delsystemen<br /> om möjligt blir representerade genom delägare, dvs. såväl själva<br /> uppvärmningen som lagring och distribution. (Frågan om vilkendera<br /> sidan som skall ha majoritet i företaget synes lämpligen kunna avgöras<br /> utifrån praktiska utgångspunkter.) Det nybildade företaget bör vara<br /> initiativtagande, pådrivande och samordnande vid utvecklingen av<br /> solenergiprogrammet. Det bör självfallet samverka och samarbeta med<br /> andra företag och organ som har kompetens och kapacitet på solenergiområdet.<br /> Givetvis bör det också stå öppet för icke delägare att delta<br /> som leverantörer etc. i de olika projekten.</p> <p>Glesbygdselektrifiering<br /> Statliga bidrag har sedan början av 1940-talet givits för upprustning<br /> av nedslitna eldistributionsnät och elektrifiering av helårsbebodda fastigheter<br /> i glesbygd. Hittills har totalt drygt 200 milj. kr. beviljats från<br /> anslaget Främjande av landsbygdens elektrifiering. I energipropositio</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>101</p> </div> <div class="block ml_5"><p>nen anges att kostnaderna för återstående oelektrifierade fastigheter<br /> som bör förses med el uppgår till 55 milj. kr. i 1976 års penningvärde<br /> enligt en beräkning gjord av industriverket. Med den praxis som hittills<br /> har tillämpats beträffande statsbidragen bör statens insats röra sig om<br /> ca 30 milj. kr. Mot den här bakgrunden föreslår föredraganden att<br /> restelektrifieringen bör fortgå inom en ram av 2 å 3 milj. kr. per budgetår,<br /> dvs. i princip kunna vara avslutad inom en 10-årsperiod.</p> <p>Enligt vår uppfattning är detta en alltför långsam takt för den nödvändiga<br /> restelektrifieringen av uppskattningsvis 400 återstående helårsbebodda<br /> fastigheter. En femårig plan med sikte på att klara samtliga de<br /> återstående oelektrifierade fastigheterna bör begäras av regeringen.<br /> Det betyder dessutom att anslagen måste uppgå till åtminstone 6 milj.<br /> kr. per år. Dessutom bör försöksverksamhet med lokal elproduktion<br /> med utnyttjande av lokala energikällor komma till stånd. Restelektrifieringsprogrammet<br /> bör alltså kunna kombineras med statlig upphandling<br /> av olika typer av lokala elproduktionsanläggningar. Därvid bör<br /> man utnyttja möjligheten att bygga mindre icke nätanslutna vindkraftverk,<br /> utnyttja Sterlingmotorn, ta i anspråk mindre vattenkraftstationer<br /> etc. Det bör ankomma på industriverket att i samråd med nämnden för<br /> energiproduktionsforskning ta fram ett förslag som kan kombinera<br /> restelektrifieringen med utveckling av en marknad för försöksanläggningar<br /> och anpassa dessa efter de lokala behoven.</p> <p>Upprustningsbidragen för distributionsanläggningar bör också fortsättningsvis<br /> användas som ett instrument för att åstadkomma en rationell<br /> och säker eldistribution. Bidragen bör alltså inte begränsas på<br /> det sätt som föreslås i energipropositionen. De bör i stället aktivt utnyttjas<br /> i enlighet med vad som tidigare anförts för att underlätta kommunernas<br /> möjligheter att i ökad omfattning ta över eldistributionen<br /> inom det egna området. Målsättningen bör således vara att den tidigare<br /> nämnda strukturomvandlingen och kommunernas övertagande av<br /> eldistributionen bör styra anslagstilldelningen för upprustning av distributionsnätet<br /> och inte begränsas till totalt 10 milj. kr. som nämns i propositionen.</p> <p>Organisation, finansiering och styrmedel</p> <p>1980-talets energipolitik kommer att ställa avsevärda anspråk på finansiella<br /> resurser. Enbart för energibesparande åtgärder i den befintliga<br /> bebyggelsen visas på ett investeringsbehov i storleksordningen 50<br /> miljarder kronor. Andra sparåtgärder som utbyggnad av fjärrvärmeverken<br /> eller investeringar hos industrin kommer också att kräva betydande<br /> finansiella resurser. Till detta kommer de finansiella anspråk<br /> som uppkommer till följd av investeringar i nya energikällor. Regeringen<br /> har inte heller behandlat dessa frågor eller framlagt förslag till finansiering<br /> av energisparlånen för bostäder.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_40"><p>102</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Kreditpolitikens viktigaste roll i energipolitiken torde komma att avse<br /> dess insatser för att prioritera kredit tillförseln för energipolitiska investeringar.<br /> Ännu så länge har inledande beslut tagits om kreditförsörjningen<br /> för energibesparande investeringar i befintlig bebyggelse —<br /> ett beslut som regeringen sålunda inte följt upp — och för utbyggnaden<br /> av de kommunala fjärrvärmeverken. Med en mera omfattande satsning<br /> inom bebyggelsen kan kredittillförseln per år behöva ligga på ca<br /> 5 000 Mkr/år. Ett sådant investeringsprogram kommer att framtvinga<br /> en betydande omprioritering av de finansiella resursernas utnyttjande<br /> i Sverige och också ställa stora anspråk på kreditpolitikens utformning.</p> <p>Det handlar här inte enbart om en prioritering av kreditvolymen<br /> utan dessutom torde speciella krav på amorteringstiderna och räntenivån<br /> påverka utformningen av kreditpolitiken.</p> <p>Under 1976 och 1977 har det förekommit överläggningar mellan<br /> representanter för regeringen, riksbanken, kapitalmarknadsutredningen<br /> och berörda kapitalmarknadsinstitut om finansieringsformerna för<br /> de kommunala fjärrvärmeverken. Överläggningarna har lett fram till att<br /> kommunlånesituationen fr. o. m. hösten 1977 får möjlighet att emittera<br /> särskilda obligationer för detta ändamål. Härigenom anpassas<br /> krediternas löptider till anläggningarnas ekonomiska livslängd och<br /> dessutom kommer kommunernas likviditetspåfrestningar att minska<br /> under anläggningarnas första år. Resultatet av överläggningarna har<br /> således medfört en förbättrad konstruktion på krediterna till kommunala<br /> fjärrvärmeverken. Överenskommelsen ledde också till att tillgången<br /> på krediter ökade. I ett mer långsiktigt perspektiv återstår<br /> emellertid frågan om kreditvolymen till utbyggnaden av de kommunala<br /> fjärrvärmeverken skall prioriteras på kreditmarknaden. Överväganden<br /> i den riktningen kan komma att behövas om ett energipolitiskt beslut<br /> leder fram till att utbyggnadstakten skall ökas. I annat fall kan det<br /> uppstå problem vid finansieringen av de kommunala fjärrvärmeverken.</p> <p>Den finansiella bakgrunden fram till slutet av 1980-talet är svår att<br /> skissera. De enda utförliga beräkningarna av den finansiella utvecklingen<br /> för hela samhällsekonomin sträcker sig endast fram till början<br /> av 1980-talet.</p> <p>Det finns en betydande erfarenhet hos myndigheterna att styra de<br /> finansiella resurserna i Sverige. Detta återspeglar sig såväl i den kreditpolitiska<br /> lagstiftningens utformning som i tillämpningen av kreditpolitiken.<br /> Statens och bostadsbyggandets kreditbehov är de viktigaste områdena<br /> för en kreditpolitisk prioritering på kreditmarknaden. Den utformning<br /> kreditpolitiken fått med hänsyn till bostadsbyggandet kan i<br /> många stycken vara en lämplig analogi till en framtida energipolitisk<br /> satsning. Satsningen på bostadsbyggandet i början av 1960-talet krävde<br /> således betydande finansiella resurser och vissa år under 1960-talet har</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>103</p> </div> <div class="block ml_5"><p>bostadssektorns andel av obligationsmarknaden överstigit 50 %. Ett<br /> energipolitiskt beslut hos riksdagen bör medföra motsvarande anspråk.<br /> Utbyggnaden av bostadsbiståndet har skett planmässigt och motsvarande<br /> förutsättning måste gälla för mera omfattande energipolitiska satsningar.<br /> Slutligen har villkoren på kreditgivningen till bostadsbyggandet<br /> haft stor betydelse för att påverka hyreskostnaderna. Liknande krav<br /> kan komma att ställas vid en energipolitisk kreditgivning om myndigheterna<br /> exempelvis vill stimulera till olika energibesparande investeringar.</p> <p>Över statsbudgeten krävs betydande utrymme för den direkta<br /> bidragsverksamheten och, så länge nya förutsättningar på kreditmarknaden<br /> ej skapats, också för långivning.</p> <p>Regeringen föreslår att beskattningen av mineraloljor m. m. höjs<br /> med 40 kr. per m3, vilket beräknas innebära en inkomstförstärkning om<br /> ca 600 milj. kr. per år. För att åtgärden skall få avsedd effekt — nämligen<br /> att dämpa energikonsumtionen — fordras att motsvarande åtgärd<br /> även införs inom elområdet. Vi föreslår därför att skatten på elenergi<br /> höjs i motsvarande grad — dvs. att staten ges en ytterligare inkomstförstärkning<br /> motsvarande 600 milj. kr. per år. Regeringen bör förelägga<br /> riksdagen förslag härom.</p> <p>Vidare bör regeringen utarbeta förslag till lösningar för att klara<br /> den långsiktiga finansieringen på kreditmarknaden samt framlägga<br /> dessa för riksdagens ställningstagande.</p> <p>Vi föreslår således att särskilda utvecklingsbolag bildas för utnyttjande<br /> av biomassa m. m., vindkraft och solenergi med uppgift att stödja<br /> utvecklingsprojekt och främja lokala och regionala initiativ samt att<br /> dessa bolag därvid tillförs erforderligt ägarkapital.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställer vi</p> <p style="margin-left:47px;">i. att riksdagen i avvaktan på utgången av folkomröstning i<br /> kärnkraftsfrågan beslutar uppskjuta behandlingen av propositionen<br /> 1978/79: 115,</p> <p style="margin-left:47px;">II. att riksdagen därest yrkandet ovan inte skulle vinna riksdagens<br /> bifall</p> <p style="margin-left:47px;">1. Riktlinjer</p> <p style="margin-left:47px;">A. godkänner de allmänna riktlinjer för energipolitiken som<br /> förordas i motionen,</p> <p style="margin-left:37px;">2. Statens och kommunernas ansvar</p> <p style="margin-left:47px;">A. hos regeringen begär förslag angående förköpsrätt för kommunerna<br /> beträffande eldistributionsanläggningar,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_40"><p>104</p> </div> <div class="block ml_7"><p style="margin-left:11px;">B. hos regeringen begär förslag om att kommunerna också i<br /> förhållande till statens vattenfallsverk får förköpsrätt till<br /> distributionsanläggning som verket äger inom den egna kommunens<br /> område,</p> <p style="margin-left:11px;">C. hos regeringen begär förslag om rätt för kommunerna att<br /> disponera stamlinjenätet,</p> <p style="margin-left:11px;">D. hos regeringen begär förslag om rätt till anslutning till elnätet<br /> för lokal produktion,</p> <p style="margin-left:11px;">E. ger regeringen till känna att den aviserade energihushållningslagen<br /> skall reglera taxe- och prissättning inom energisektorn<br /> från hushållningssynpunkt i enlighet med vad som anförts i<br /> motionen,</p> <p style="margin-left:11px;">F. beslutar att kommunerna får förhandlingsrätt gentemot råkraftsleverantörerna,</p> <p style="margin-left:11px;">G. beslutar avslå regeringens förslag om ett bemyndigande för<br /> regeringen att till ett förvaltningsbolag överlåta de aktier i<br /> eldistributionsföretag som staten för närvarande innehar eller<br /> senare kommer att förvärva,</p> <p style="margin-left:11px;">3. Sverige och det internationella energisainarbetet</p> <p style="margin-left:11px;">A. ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utökat<br /> nordiskt samarbete på energiområdet,</p> <p style="margin-left:11px;">B. uttalar att Sverige i internationella organisationer tar initiativ<br /> till en internationell plan för reducering av fossila miljöutsläpp<br /> genom introduktion av ny förbrännings- och reningsteknik,<br /> hushållningsinsatser och successiv övergång till förnyelsebara<br /> och miljövänliga energikällor,</p> <p style="margin-left:11px;">C. uttalar att Sverige i FN och andra organ bör verka för en internationell<br /> överenskommelse om stopp för upparbetning av<br /> använt kärnbränsle,</p> <p style="margin-left:11px;">D. uttalar att Sverige inom FN och internationella samarbetsorganisationer<br /> på energi- och forskningsområdet bör verka för<br /> ett internationellt forskningsprogram för förnybara och miljövänliga<br /> energikällor med särskilda hänsyn till u-ländernas<br /> behov,</p> <p style="margin-left:11px;">4. Åtgärder mot miljö-, hälso- och säkerhetsproblem på energiområdet</p> <p style="margin-left:11px;">A. ger regeringen till känna att oljan med hänsyn till dess stora<br /> miljö- och hälsorisker successivt bör bytas ut mot solvärme,<br /> naturgas och inhemska förnybara bränslen,</p> <p style="margin-left:11px;">B. uttalar att det nuvarande oacceptabelt stora oljeberoendet<br /> skall reduceras under 1980-talet, i enlighet med vad som anförs<br /> i motionen,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>105</p> </div> <div class="block ml_9"><p style="margin-left:12px;">C. hos regeringen begär omedelbar utredning av skifferbrytningens<br /> miljömässiga konsekvenser,</p> <p style="margin-left:12px;">D. gör ett principuttalande om att kärnkraften med dess särskilda<br /> risker och olösta problem skall avvecklas,</p> <p style="margin-left:12px;">E. uttalar sig mot användning av bridreaktorer,</p> <p style="margin-left:12px;">F. hos regeringen begär förslag om en avvecklingsplan för kärnkraften,</p> <p style="margin-left:12px;">G. uttalar att inga nya bindningar till kärnkraften får ske,</p> <p style="margin-left:12px;">H. hos regeringen begär en omfattande plan för åtgärder mot<br /> alla säkerhetsproblem i hela kärnbränslecykeln i enlighet med<br /> vad som anförts,</p> <p style="margin-left:12px;">5. Energihushållning</p> <p style="margin-left:12px;">A. hos regeringen begär förslag till åtgärdsprogram för att uppnå<br /> målsättningen nolltillväxt inom energianvändningen under<br /> 1990-talet,</p> <p style="margin-left:12px;">B. hos regeringen uttalar att statens vattenfallsverk skall åläggas<br /> att utforma sin verksamhet i enlighet med de energi- och<br /> elbalanser som riksdagen uttalar sig för,</p> <p style="margin-left:12px;">C. ger regeringen till känna att det i betänkandet CU 1977/78:<br /> 31 formulerade sparmålet liksom bedömningen avseende programmets<br /> genomförande, inriktning och omfattning kvarstår<br /> oförändrade,</p> <p style="margin-left:12px;">D. avslår regeringens begäran om vissa bemyndiganden enligt<br /> dess hemställan bilaga 3 s. 45 och 46, punkterna 1 och 3,</p> <p style="margin-left:12px;">E. avslår regeringens förslag angående avskaffande av räntebidrag<br /> i vissa fall, hemställan punkt 2,</p> <p style="margin-left:12px;">F. 1) med avslag på regeringens förslag angående finansiering<br /> av lån till energisparande åtgärder, hemställan punkt 4, ger<br /> regeringen till känna att lånen för budgetåret 1979/80 skall<br /> finansieras över statsbudgeten,</p> <p style="margin-left:12px;">2) begär att förslag om ytterligare medelsanvisning enligt C<br /> och F 1 ovan föreläggs riksdagen så snart som möjligt,</p> <p style="margin-left:12px;">G. ger regeringen till känna att villkoren för användande av<br /> planeringsreserven, hemställan punkt 10, bör vara oförändrade,</p> <p style="margin-left:12px;">H. med avslag på regeringens hemställan punkt 14 ger regeringen<br /> till känna att en garanti för den kommunala rådgivnings-<br /> och besiktningsverksamhetens finansiering skall lämnas<br /> enligt de grunder som redovisas i denna motion,</p> <p style="margin-left:12px;">I. med anledning av uttalande i propositionen bilaga 1 om bidragen<br /> till näringslivets byggnader ger regeringen till känna att<br /> beräknade medel för energisparande i byggnader bör förbehållas<br /> denna sektor och inte överföras till andra ändamål,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_40"><p>106</p> </div> <div class="block ml_7"><p style="margin-left:12px;">J. beträffande utvärdering av energisparprogrammet och vidareutveckling<br /> av dess styrning och administration ger regeringen<br /> till känna vad som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:12px;">K. ger regeringen till känna</p> <p style="margin-left:12px;">1) att den kommunala energiplaneringen bör utvecklas med<br /> beaktande av vad som anförts i denna motion,</p> <p style="margin-left:12px;">2) att förslag om individuell mätning och debitering av energiförbrukningen<br /> snarast bör föreläggas riksdagen,</p> <p style="margin-left:12px;">3) att typgodkännandeverksamheten bör ytterligare utvecklas<br /> och effektiviseras,</p> <p style="margin-left:12px;">4) att lånebesluten snarast bör decentraliseras till kommunerna,</p> <p style="margin-left:12px;">5) att ett rätt utförande av energisparåtgärderna snarast bör bli<br /> ett krav för att stöd skall utgå,</p> <p style="margin-left:12px;">L. beträffande alternativa energikällor och stödberättigade åtgärder<br /> ger regeringen till känna</p> <p style="margin-left:12px;">1) att kraftigt ökade insatser måste göras för att snabbt kunna<br /> utnyttja alternativa energikällor vid uppvärmning av byggnader,</p> <p style="margin-left:12px;">2) att tillgängliga resurser målmedvetet måste satsas på en sådan<br /> utveckling och att det är samhällsekonomiskt olämpligt<br /> att dessutom avsätta stora resurser för utnyttjande av den<br /> konventionella produktionsstrukturen med ökad bindning till<br /> stora centraliserade energikällor,</p> <p style="margin-left:12px;">3) att bostadsfinansieringsförordningen bör ses över för att stimulera<br /> användning av alternativ teknik, bl. a. solvärme,</p> <p style="margin-left:12px;">4) att vid all ny- och ombyggnad av hus som är helt beroende<br /> av elförsörjning för uppvärmning dessa bör utrustas för alternativ<br /> uppvärmning och att sådana åtgärder skall ingå i låneunderlaget,</p> <p style="margin-left:12px;">5) att direktverkande elradiatorer vid nybebyggelse eller vid<br /> ombyggnad skall avses endast som kompletteringsvärme,</p> <p style="margin-left:12px;">6) att övergång till flexibla energisystem i befintlig bebyggelse<br /> bör ges ökat stöd och lån,</p> <p style="margin-left:12px;">7) att regeringen snarast bör förelägga riksdagen förslag om utökning<br /> av kretsen av stödberättigade åtgärder för kommunala<br /> byggnader och anläggningar,</p> <p style="margin-left:12px;">8) att en verklig utvärdering av olika stödberättigade åtgärders<br /> spareffekter snarast bör komma till stånd och att regeringen<br /> bör förelägga riksdagen därav föranledda förslag till ändring<br /> av stödet,</p> <p style="margin-left:12px;">M. hos regeringen begär förslag om statligt stöd för byte av<br /> oljepannor mot anläggningar för eldning med fasta inhemska<br /> bränslen,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>107</p> </div> <div class="block ml_9"><p style="margin-left:12px;">N. hos regeringen begär förslag om en plan för att genom energihushållningsåtgärder<br /> inom näringslivet spara 1 milj. ton olja,<br /> i enlighet med vad som anförs i motionen,</p> <p style="margin-left:12px;">0. hos regeringen begär förslag om en plan för energihushållning<br /> inom transportsektorn.</p> <p style="margin-left:12px;">6. Energitillförsel</p> <p style="margin-left:12px;">A. att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om<br /> de små oljebolagen,</p> <p style="margin-left:12px;">B. uttalar sig för introduktion av naturgas i det svenska energisystemet,</p> <p style="margin-left:12px;">C. bemyndigar regeringen att godkänna mellan Swedegas och<br /> Ruhrgas resp. Sonatrach tecknade avtal alternativt omförhandla<br /> tidpunkten för deras godkännande,</p> <p style="margin-left:12px;">D. bemyndiga regeringen att godkänna svenska statsgarantier<br /> om 850 milj. kr. för finansieringen av Nordgat-ledningen,</p> <p style="margin-left:12px;">E. bemyndigar regeringen att träffa överenskommelse angående<br /> transiteringsavgifter för naturgas genom Danmark,</p> <p style="margin-left:12px;">F. uttalar sig för förhandlingar med berörda parter om lämplig<br /> organisation för att bedriva naturgasverksamheten kommersiellt,</p> <p style="margin-left:12px;">G. hos regeringen begär att statens vattenfallsverk ges i uppdrag<br /> att förprojektera ett kolkraftverk i Slite på Gotland i 100<br /> MW-klassen med tillämpning av miljömässigt bästa lösningar,</p> <p style="margin-left:12px;">H. beslutar att ett kraftvärmeprogram genomförs under 1980talet<br /> i enlighet med vad som anförs i motionen samt att därvid<br /> prioriteras anläggningarna i Luleå, Sundsvall, Botkyrka och<br /> torveldade kraftvärmeverk i Norrlands inland,</p> <p style="margin-left:12px;">1. hos regeringen uttalar att kraftvärmeverket i Botkyrka kommun<br /> skall fullföljas med kol som ett alternativ vid sidan av<br /> olja, inhemska bränslen eller naturgas och att erforderliga<br /> investeringsmedel skall beviljas statens vattenfallsverk för<br /> detta,</p> <p style="margin-left:12px;">J. beslutar att särskilt tillägg för energisparande åtgärder inom<br /> näringslivet skall utgå även till kraftvärmeanläggningar i<br /> enlighet med vad som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:12px;">K. hos regeringen begär förslag till plan för omställning av oljeeldade<br /> kondenskraftverk till eldning med fasta bränslen,</p> <p style="margin-left:12px;">L. bemyndigar regeringen att inom ramen för gällande bevarandebeslut<br /> inom den fysiska riksplaneringen medge statens<br /> vattenfallsverk att utnyttja överskottsmedel för vattenkraftsutbyggnaden<br /> i Norrbotten (s. k. icke lönsamma projekt),</p> <p style="margin-left:12px;">M. uttalar sig mot utbyggnaden av Sölvbacka,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_39"><p>10S</p> </div> <div class="block ml_7"><p style="margin-left:11px;">N. uttalar sig för ett utredningsuppdrag till statens vattenfallsverk<br /> angående effektivare utnyttjande av Indalsälven, bl. a.<br /> genom bättre samregering av de fall som redan är utbyggda,</p> <p style="margin-left:11px;">O. hos regeringen begär förslag om uppförande av en försöksoch<br /> demonstrationsanläggning för tillverkning av metanol baserad<br /> på inhemska biobränslen i Hissmofors, Bergvik, Karlholm<br /> eller annan lämplig plats,</p> <p style="margin-left:11px;">P. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som<br /> anförts om vindkraftens utbyggnad,</p> <p style="margin-left:11px;">Q. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som<br /> anförts om vattenkraftens utbyggnad,</p> <p style="margin-left:11px;">R. godkänner vad som i motionen i övrigt anförts angående förnybara<br /> energikällor,</p> <p style="margin-left:11px;">7. Kärnkraft</p> <p style="margin-left:11px;">A. beslutar att inga ytterligare anslag anvisas till reaktorerna 11<br /> och 12 samt att inga statliga garantier eller utländska lån får<br /> tas upp för dessa reaktorer,</p> <p style="margin-left:11px;">B. uttalar sig mot uranbrytning i Sverige,</p> <p style="margin-left:11px;">C. uttalar sig för att Asea-Atom liksom Uddcomb inleder omställning<br /> till annan verksamhet,</p> <p style="margin-left:11px;">D. beslutar att inga 800-kV-ledningar får byggas i avvaktan på<br /> att nu redovisade olösta säkerhets- och miljöproblem har bemästrats,</p> <p style="margin-left:11px;">E. beslutar avslå regeringens förslag om ändring i lagen om vissa<br /> rörledningar,</p> <p style="margin-left:11px;">8. Energiforskning</p> <p style="margin-left:11px;">A. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som<br /> anförts om energiforskningens inriktning,</p> <p style="margin-left:11px;">B. beslutar att till energiforskning anvisa ett i förhållande till<br /> regeringens förslag med 84,5 milj. kr. förhöjt reservationsanslag<br /> om 357 500 000 kr. i enlighet med vad som anförts i<br /> motionen,</p> <p style="margin-left:11px;">9. Vissa organisatoriska frågor</p> <p style="margin-left:11px;">A. beslutar att ett särskilt förvaltningsbolag bildas för samtliga<br /> statens aktier avseende verksamhet på olje-, naturgas- och<br /> kolområdena, dvs. import, distribution, m. m. av fossila<br /> bränslen i enlighet med vad som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:11px;">B. beslutar om särskilda utvecklingsbolag för utnyttjande av<br /> skogsavfall, torv, hushållsavfall, vindkraft och solenergi med<br /> uppgift att stödja utvecklingsprojekt och främja regionala och<br /> lokala initiativ,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_42"><p>109</p> </div> <div class="block ml_6"><p style="margin-left:43px;">C. hos regeringen begär förslag om erforderliga medel för<br /> ägarkapital i dessa utvecklingsbolag,</p> <p style="margin-left:43px;">10. Glesbygdselektrifiering</p> <p style="margin-left:43px;">att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande<br /> glesbygdselektrifiering,</p> <p style="margin-left:43px;">11. Organisation, finansiering och stymiedel</p> <p style="margin-left:43px;">A. avslår regeringens förslag om utvidgning av statens vattenfallsverks<br /> verksamhetsområde,</p> <p style="margin-left:43px;">B. beslutar att höja den allmänna energiskatten på el motsvarande<br /> de 40 kr./m3 som föreslås i skattehöjning för olja,</p> <p style="margin-left:43px;">C. uttalar sig för att statens vattenfallsverk skall särredovisa ekonomin<br /> för atomkraft, vattenkraft och övrigt.</p> <p>Stockholm den 29 mars 1979<br /> THORBJÖRN FÄLLDIN (c)</p> <p>KARIN SÖDER (c)</p> <p>THORSTEN LARSSON (c)</p> <p>JAN-IVAN NILSSON (c)</p> <p>ANNA-LISA NILSSON (c)</p> <p>TORSTEN BENGTSON (c)</p> <p>FRITZ BÖRJESSON (c)</p> <p>BERTIL JONASSON (c)</p> <p>KARL GUST. H. BOO (c)</p> <p>KJELL A. MATTSSON (c)</p> </div> <div class="block ml_26"><p style="margin-left:7px;">EINAR LARSSON (c)<br /> BENGT SJÖNELL (c)<br /> ERIK LARSSON (c)<br /> CLAES ELMSTEDT (c)<br /> ANDERS DAHLGREN (c)<br /> NILS G. ÅSLING (c)<br /> SONJA FREDGARDH (c)<br /> MAJ PEHRSSON (c)<br /> OLOF JOHANSSON (c)</p> </div> <div class="block ml_6"><p>ELVY OLSSON (c)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_40"><p>110</p> </div> <div class="block ml_38"><p>Bilaga</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:4px;" /> </td> <td><p style="margin-left:3px;">Taget i<br /> drift år</p> </td> <td><p style="text-align:right;">MW</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">Bränsle</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">Anm.</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">Värta ver ket aggr. 12<br /> Värtaverket aggr. 13</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1931</p> <p style="margin-left:3px;">1930</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">17.0</p> <p style="margin-left:11px;">17.0</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">O = olja</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">Värtaverket aggr. 14</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1939</p> </td> <td><p style="text-align:right;">11,0</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">O</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">Hässelbyverket aggr. 4</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1969</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">154</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">O</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">Oxelösunds aggr. 1</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1972</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">65</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">O</p> <p style="margin-left:9px;">hyttgas</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">byggs om för fjär i väi<br /> meleveians</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">Norrköpings kommun</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:13px;">aggr. 1</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1960</p> </td> <td><p style="text-align:right;">9,0</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">O</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:13px;">aggr. 2</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1933</p> </td> <td><p style="text-align:right;">6,8</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">O</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Slite ångkiaftveik</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:13px;">aggr. 11</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1962</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">15</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">o</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:13px;">aggr. 12</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1966</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">32</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">o</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Karlshamns vei ket</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:13px;">aggr. 1</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1969</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">335</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">o</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:13px;">aggr. 2</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1971</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">330</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">o</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:13px;">aggr. 3</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1973</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">332</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">o</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Öresundsverket (Sydkraft)</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:13px;">aggr. 16</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1965</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">154</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">o</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">byggs om för fjärrvärmeleverans</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Varbergs värmekraftverk<br /> (Yngel eds Kraft AB)</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:12px;">aggr. 12</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1941</p> </td> <td><p style="text-align:right;">12,5</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">o</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Stenungsund (Vattenfall)</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:12px;">aggr. 1</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1960</p> </td> <td><p style="text-align:right;">150,0</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">o</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:12px;">aggr. 2</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1961</p> </td> <td><p style="text-align:right;">150,0</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">o</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:12px;">aggr. 3</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1967</p> </td> <td><p style="text-align:right;">268,0</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">o</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:12px;">aggr. 4</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1969</p> </td> <td><p style="text-align:right;">268,0</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">o</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Ryaverket</p> </td> </tr><tr><td><p>(Borås kommun)</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1965</p> </td> <td><p style="text-align:right;">19,0</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">o</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Rydboholms kraftverk</p> </td> </tr><tr><td><p>(Viskans kraft AB)</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1963</p> </td> <td><p style="text-align:right;">7,2</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">o</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Slottsbron</p> </td> </tr><tr><td><p>(Billeruds AB)</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1955</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5,0</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">o</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Skoghall (Uddeholm AB)</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:12px;">aggr. 3</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1937</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5,0</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">o</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:12px;">aggr. 7</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1959</p> </td> <td><p style="text-align:right;">20,0</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">o</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Forshaga (Uddeholm AB)</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:11px;">aggr. 1</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1970</p> </td> <td><p style="text-align:right;">6,8</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">o</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:11px;">aggr. 2</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1960</p> </td> <td><p style="text-align:right;">6,8</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">o</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Västerås (Vattenfall)</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:11px;">aggr. 2</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1933</p> </td> <td><p style="text-align:right;">24,0</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">o</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Grängesberg</p> </td> </tr><tr><td><p>(Gränges kraft)</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1920</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5,8</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">o</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Kvarnsvedens pappei sbruk</p> </td> </tr><tr><td><p>(St. Kopparberg AB)</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1962</p> </td> <td><p style="text-align:right;">27,5</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">o</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr></table> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1978/79: 2406</p> </div> <div class="block ml_41"><p>lil</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Innehållsförteckning</p> <p>Inledning 1</p> <p>Miljö, hälsa och säkerhet 6</p> <p>Sverige och det internationella energisamarbetet :.... 25</p> <p>Statens och kommunernas ansvar 28</p> <p>Energihushållning 31</p> <p>— Energiprognoser 31</p> <p>— Industrin 34</p> <p>— Bostäder m. m 35</p> <p>— Transportsektorn 55</p> <p>— Energiförsörjningen 57</p> <p>Energitillförsel 61</p> <p>— Inledning 61</p> <p>— Olja 61</p> <p>— Naturgas 63</p> <p>— Kol 74</p> <p>— Kärnkraft 76</p> <p>— Förnyelsebara energikällor 83</p> <p>— Solenergi 85</p> <p>— Vattenkraft 86</p> <p>— Vindkraft 87</p> <p>— Torv 88</p> <p>— Skogsavfall 89</p> <p>— Kraftvärme 90</p> <p>Forskning och utveckling 93</p> <p>— Forskningsinsatser 93</p> <p>— Utveckling 95</p> <p>Glesbygdselektrifiering 100</p> <p>Organisation, finansiering, styrmedel 101</p> <p>Hemställan 103</p> </div> <div class="block ml_29"><p style="text-align:right;">NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979</p> </div> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_12" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_58" /> </div> </div> 0 THORBJÖRN FÄLLDIN c 1 undertecknare 0 KARIN SÖDER c 2 undertecknare 0 THORSTEN LARSSON c 3 undertecknare 0 JAN-IVAN NILSSON c 4 undertecknare 0 ANNA-LISA NILSSON c 5 undertecknare 0 TORSTEN BENGTSON c 6 undertecknare 0 FRITZ BÖRJESSON c 7 undertecknare 0 BERTIL JONASSON c 8 undertecknare 0 KARL GUST. H. BOO c 9 undertecknare 0 KJELL A. MATTSSON c 10 undertecknare 0 EINAR LARSSON c 11 undertecknare 0 BENGT SJÖNELL c 12 undertecknare 0 ERIK LARSSON c 13 undertecknare 0 CLAES ELMSTEDT c 14 undertecknare 0 ANDERS DAHLGREN c 15 undertecknare 0 NILS G. ÅSLING c 16 undertecknare 0 SONJA FREDGARDH c 17 undertecknare 0 MAJ PEHRSSON c 18 undertecknare 0 OLOF JOHANSSON c 19 undertecknare 0 ELVY OLSSON c 20 undertecknare G2022406 av Thorbjörn Fälldin m. fl. mot_197879__2406.pdf 4802391 pdf med anledning av propositionen 1978/79: 115 om riktlinjer för energipolitiken https://data.riksdagen.se/fil/A9662F5B-1B92-4922-9AD8-88879EB088EE