<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3107259</hangar_id>
 <dok_id>G2022373</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2373</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2373 av Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2373</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-03-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 16:53:20</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:95 om den kommunala  ekonomin</titel>
 <subtitel>av Lars Werner m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022373/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022373</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022373</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978/79:2373&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Lars Werner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:95 om den kommunala&lt;br /&gt; 
ekonomin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionen kritiseras den statliga åtstramningspolitiken mot kommuner&lt;br /&gt; 
och landsting. Mot uppfattningen att den kommunala expansionen måste&lt;br /&gt; 
begränsas ställs kravet på förbättrad och utbyggd service på angelägna&lt;br /&gt; 
områden. De resurser som tillförs skatteutjämningssystemet är otillräckliga&lt;br /&gt; 
för att möjliggöra sänkta kommunalskatter och nödvändig utbyggnad av&lt;br /&gt; 
servicen. Därför hotar regeringen med lagstiftning mot kommunerna. 1&lt;br /&gt; 
motionen föreslås att ytterligare 1 000 milj. kr. tillförs den kommunala&lt;br /&gt; 
sektorn 1980. Kravet om en utredning rörande övergång till en progressiv&lt;br /&gt; 
statskommunal enhetsskatt upprepas. Beträffande finansieringen av&lt;br /&gt; 
motionskraven hänvisas till vänsterpartiet kommunisternas motion med&lt;br /&gt; 
anledning av propositionen 1978/79:160 om reformering av&lt;br /&gt; 
inkomstskatten.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Samtidigt som regeringen noteraratt kommuner och landstingskommuner&lt;br /&gt; 
svarar för viktiga delar av samhällets verksamhet, är huvudtemat i propositionen&lt;br /&gt;
1978/79:95 åtgärder för att dämpa den kommunala utgiftsexpansionen.&lt;br /&gt;
Regeringen anser att kommuner och landsting skall fullgöra sina&lt;br /&gt; 
uppgifter utan att erforderliga resurser ställs till förfogande. Om inte&lt;br /&gt; 
kommunerna klarar detta utan tvingas tillgripa skattehöjningar vilar hot om&lt;br /&gt; 
lagstiftning över dem. Regeringen vet att dess förslag inte möjliggör sänkta&lt;br /&gt; 
kommunalskatter, även om man påstår detta. Därför börjar man öppet tala&lt;br /&gt; 
om lagstiftning mot kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalskatternas utveckling kan illustreras med att utdebiteringen&lt;br /&gt; 
fördubblats sedan 1960 och tredubblats sedan 1950. Den genomsnittliga&lt;br /&gt; 
utdebiteringen för 1979 uppgår till drygt 29 kr. Detta innebär att många&lt;br /&gt; 
kommuner haren utdebitering betydligt över 30 kr. Kommunalekonomiska&lt;br /&gt; 
utredningen (KEU 76), vars material ligger till grund för regeringens&lt;br /&gt; 
proposition, har påvisat att utan särskilda åtgärder kommer utdebiteringen&lt;br /&gt; 
1985 att uppgå till 36 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens lösning på detta problem är tydligen en statlig åtstramning och&lt;br /&gt; 
hot om lagstiftning. Att detta leder till försämringar av den sociala servicen&lt;br /&gt; 
söker man dölja med talet om ”att främja den kommunala sektorns&lt;br /&gt; 
utveckling inom ramen för en godtagbar samhällsekonomisk balans”. Frågan&lt;br /&gt; 
om vilken ökning den kommunala konsumtionen skall tillåtas ha i förhål&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2373&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;lande till privat konsumtion kan inte besvaras utan att behoven i fråga om&lt;br /&gt; 
samhällsservice klarläggs. Bristerna härvidlag är så stora att en ökad takt i&lt;br /&gt; 
utbyggnaden av den kommunala sektorn i sjäiva verket är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen av KEU:s förslag har påtalats att de behov och mål&lt;br /&gt; 
som ligger bakom den kommunala utgiftsexpansionen för litet analyserats.&lt;br /&gt; 
Ävenså har påtalats det missvisande i att ställa kommunal service i&lt;br /&gt; 
motsatsförhållande till privat konsumtion, eftersom den kommunala servicen&lt;br /&gt;
för stora grupper utgör ett viktigt inslag i den privata levnadsstandarden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bristande analysen av den kommunala expansionen och den kommunala&lt;br /&gt;
servicens roll för stora grupper i samhället präglar också propositionen.&lt;br /&gt; 
Därför angrips heller inte de grundläggande orsakerna till svårigheterna i&lt;br /&gt; 
kommuner och landsting. Med målsättningen att begränsa den kommunala&lt;br /&gt; 
expansionen kan inte regeringen se de verkliga behoven i kommuner och&lt;br /&gt; 
landsting och tillföra den kommunala sektorn erforderliga resurser. Förslagen&lt;br /&gt;
blir reformfientliga, även om motsatsen påstås i propositionen, och de&lt;br /&gt; 
begränsade satsningar som görs tillmäts en betydelse som de inte har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen noterar problemet, som otillräcligt analyserades av KEU 76,&lt;br /&gt; 
om sambandet mellan den kommunala sektorns utbyggnad och sysselsättningen.&lt;br /&gt;
En åtstramning på denna sektor måste få negativa konsekvenser ur&lt;br /&gt; 
sysselsättningssynpunkt. Regeringen drar dock inga slutsatser av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tror att det finns förutsättningar för en omprövning av redan&lt;br /&gt; 
befintlig verksamhet i kommunerna. Den vet att bakom dessa krav ligger&lt;br /&gt; 
bakåtsträvande krafter som vill försämra den kommunala servicen och öka&lt;br /&gt; 
avgiftsfinansieringen. Regeringen låtsas som om det hela gällde budgetteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen säger sig vilja bromsa den kommunala utgiftsexpansionen med&lt;br /&gt; 
frivilliga överenskommelser, men låter hotet om lagstiftning vila över sitt&lt;br /&gt; 
resonemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen erkänner att ökade avgifter inte ger kommunerna några större&lt;br /&gt; 
resurser, men pläderar för att avgifterna för samtliga kommunala verksamheter&lt;br /&gt;
skall följa kostnadsutvecklingen, dvs. höjas snabbare än hittills.&lt;br /&gt; 
Föredragande statsråd utsäger direkt att avgifterna är ”ett medel som kan&lt;br /&gt; 
utnyttjas för att dämpa efterfrågan på kommunala tjänster”. Vem detta&lt;br /&gt; 
främst drabbar förtiger dock regeringen!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen framställer förslagen i fråga om skatteutjämningssystemet som&lt;br /&gt; 
ett resurstillskott vilket möjliggör skattesänkningar i kommuner och landsting,&lt;br /&gt;
men vet att insatserna är helt otillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen smiter undan de stora skillnaderna i utdebitering mellan olika&lt;br /&gt; 
kommuner med att hänvisa till den inomregionala skatteutjämning som på&lt;br /&gt; 
försök bedrivs i Stockholms län. Därmed fritar man staten från skyldigheten&lt;br /&gt; 
att göra ordentliga satsningar för att minska skillnaderna mellan kommunerna,&lt;br /&gt;
exempelvis i Stockholmsregionen där de är särskilt påfallande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen biträder KEU:s förslag om statsbidrag till kommunala&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2373&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;bostadstillägg till folkpensionärer (KBT) och samordnar dessa bostadstillägg&lt;br /&gt; 
med de statskommunala bostadsbidragen. Genom att samtidigt sänka&lt;br /&gt; 
procentsatsen för statsbidrag till statskommunala bostadsbidrag och stanna&lt;br /&gt; 
vid en procentsats på 43 % får dock inte kommunerna större resurser.&lt;br /&gt; 
Kommunerna skall ha ”samma totala kostnader för bostadsbidragen som&lt;br /&gt; 
enligt nuvarande regler” säger föredraganden, som också noterar att den&lt;br /&gt; 
statsbidragssats som föreslagits för bostadsbidragen ”är avsedd att lämna&lt;br /&gt; 
kostnadsfördelningen mellan stat och kommun oförändrad vad avser den&lt;br /&gt; 
statsbidragsgrundande andelen av bostadskostnaderna”. Detta är en tung bit&lt;br /&gt; 
av kommunernas utgifter och staten bör i fortsättningen ta på sig en större&lt;br /&gt; 
andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppskjuter ytterligare ett år den rimliga reformen att inräkna&lt;br /&gt; 
vissa skattepliktiga förmåner som sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning&lt;br /&gt;
och vissa utbildningsbidrag i det kommunala skatteunderlaget.&lt;br /&gt;
Man försöker ställa detta krav mot det särskilda statsbidrag som utgår till&lt;br /&gt; 
kommunerna, trots att detta i andra sammanhang åberopas för att kräva&lt;br /&gt; 
motprestationer från kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förutsätter att eftersläpningarna i utbetalning av&lt;br /&gt; 
kommunalskattemedel, som av KEU beräknats kräva en statlig utbetalning&lt;br /&gt; 
av storleksordningen 8 miljarder kronor per år under de två genomförandeåren,&lt;br /&gt;
inte skall föranleda någon åtgärd. Den för kommuner och landsting&lt;br /&gt; 
synnerligen negativa ordningen skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär sammantaget ingen avgörande förbättring av&lt;br /&gt; 
den kommunala ekonomin. Förslagen präglas av uppfattningen att en&lt;br /&gt; 
åtstramning är nödvändig på den kommunala sektorn. De ger inga anvisningar&lt;br /&gt;
om hur kommunerna skall kunna fullgöra sina uppgifter utan fortsatta&lt;br /&gt; 
skatte- och taxehöjningar. Regeringen vägrar att vidta åtgärder för att tillföra&lt;br /&gt; 
den kommunala sektorn de nödvändiga resurserna. Först visar man stor&lt;br /&gt; 
njugghet mot kommuner och landsting. Sedan hotar man med lagstiftning&lt;br /&gt; 
om inte dessa kan verka inom de ramar regeringen fastställer som ”samhällsekonomiskt&lt;br /&gt;
godtagbara”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen rörande den kommunala ekonomin måste också ses i förhållande&lt;br /&gt;
till andra skattepolitiska åtgärder som regeringen föreslår eller genomfört.&lt;br /&gt;
Genom indexregleringen av statsskatteskalorna och förändringen av&lt;br /&gt; 
marginalskatterna gynnas högre inkomster samtidigt som staten avhänder&lt;br /&gt; 
sig resurser som kunnat användas för att lätta det ekonomiska trycket på&lt;br /&gt; 
kommunerna och möjliggjort kommunalskattesänkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som syftar till att sänka kommunalskatterna är angelägna för de&lt;br /&gt; 
stora inkomstgrupperna. I årets statsverksproposition beräknas kommunalskatten&lt;br /&gt;
vara större än den direkta statliga skatten i inkomstlägen upp till ca&lt;br /&gt; 
126 000 kr. En av de mest angelägna reformerna på skatteområdet borde vara&lt;br /&gt; 
att sänka kommunalskatterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omedelbara åtgärder måste vara ökade statliga överföringar till den&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2373&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;kommunala sektorn och på sikt krävs en genomgripande skatteomläggning&lt;br /&gt; 
till en enhetlig progressiv statskommunal skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver propositionens förslag bör ett särskilt statsbidrag om 1 000 milj. kr.&lt;br /&gt; 
utgå under 1980 till kommuner och landsting som viss kompensation för&lt;br /&gt; 
fördröjningen av reformen med att inräkna sjukpenning, föräldrapenning,&lt;br /&gt; 
arbetslöshetsersättning och vissa utbildningsbidrag m. m. i det kommunala&lt;br /&gt; 
skatteunderlaget. Det särskilda statsbidraget bör fördelas efter förhandlingar&lt;br /&gt; 
med kommunförbunden och i första hand användas för nödvändig utbyggnad&lt;br /&gt;
av barnomsorgen och bekämpande av ungdomsarbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om övergång till en progressiv statskommunal enhetsskatt bör bli&lt;br /&gt; 
föremål för skyndsam utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande finansieringen av statens utgifter för det föreslagna särskilda&lt;br /&gt; 
statsbidraget hänvisas till motionen 1978/79:2435 med anledning av propositionen&lt;br /&gt;
1978/79:160 om reformering av inkomstskatten m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda föreslås&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10"&gt;&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;att riksdagen beslutar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;1. att hos regeringen begära ett särskilt statsbidrag om 1 000 milj.&lt;br /&gt; 
kr. till kommuner och landsting för 1980 i enlighet med vad som&lt;br /&gt; 
anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;2. att hos regeringen begära att en parlamentarisk utredning&lt;br /&gt; 
tillsätts för att utreda frågan om övergång till en progressiv&lt;br /&gt; 
statskommunal enhetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 28 mars 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;LARS WERNER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;EIVOR MARKLUND (vpk)&lt;br /&gt; 
NILS BERNDTSON (vpk)&lt;br /&gt; 
TOMMY FRANZÉN (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p&gt;C.-H. HERMANSSON (vpk)&lt;br /&gt; 
JÖRN SVENSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EIVOR MARKLUND</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TOMMY FRANZÉN</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRN SVENSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022373</dok_id>
<subtitel>av Lars Werner m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2373.pdf</filnamn>
<filstorlek>115366</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:95 om den kommunala  ekonomin</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/991886C3-C7EE-4B40-85D6-7D935B746A27</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>