<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3107256</hangar_id>
 <dok_id>G2022370</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2370</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2370 av Ivar Högström</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2370</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-03-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 16:53:17</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:95 om den kommunala  ekonomin</titel>
 <subtitel>av Ivar Högström</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022370/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022370</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022370</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978/79:2370&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Ivar Högström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:95 om den kommunala&lt;br /&gt; 
ekonomin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1976 års kommunalekonomiska utredning, KEU, har i sitt slutbetänkande&lt;br /&gt; 
bl. a. föreslagit ändring av nuvarande skatteutjämningsregler. Utredningen&lt;br /&gt; 
har bemödat sig om att ta hänsyn till sådana objektivt mätbara faktorer som är&lt;br /&gt; 
av betydelse för den enskilda kommunens kostnadsnivå. Som utredningen&lt;br /&gt; 
själv framhåller har det emellertid inte varit möjligt att (ånga in alla de&lt;br /&gt; 
omständigheter som påverkar den enskilda kommunens kostnader och&lt;br /&gt; 
därmed utdebiteringsbehov. Av skäl som nedan redovisas gäller detta i hög&lt;br /&gt; 
grad Kramfors kommun, som trots att budgeten präglas av stark återhållsamhet&lt;br /&gt;
har den högsta primärkommunala skattesatsen, 17:55, i Västernorrlands&lt;br /&gt;
län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bebyggelsestrukturen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bebyggelsestrukturen i Kramfors med många små tätorter utöver de&lt;br /&gt; 
statistiskt redovisade har inte blivit tillräckligt beaktad i KEU. Detta gäller&lt;br /&gt; 
framför allt strukturens betydelse för kommunens kostnader för vatten- och&lt;br /&gt; 
avloppsanläggningar. De många små anläggningarna blir väsentligt dyrare&lt;br /&gt; 
per ansluten person än större anläggningar. Därtill kommer att topografin i&lt;br /&gt; 
hög grad påverkar anläggnings- och driftkostnaderna, vilket beror på att de&lt;br /&gt; 
olika vatten- och avloppsnäten måste vara försedda med ovanligt många&lt;br /&gt; 
pumpstationer och reningsverk. På grund av dessa förhållanden är Kramfors&lt;br /&gt; 
faktiska kostnader för vatten- och avloppsverken väsentligt högre än de&lt;br /&gt; 
genomsnittskostnader som använts till underlag för inplacering i skattekraftsklass.&lt;br /&gt;
Sålunda måste kommunen finansiera 53 % av kostnaderna med&lt;br /&gt; 
skattemedel trots att avgiften är så hög som 4:40/m3. Skattefinansieringen&lt;br /&gt; 
motsvarar en utdebitering på nästan en krona per skattekrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstnivån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kramfors kommun har den lägsta skattekraften per invånare av kommunerna&lt;br /&gt;
i Västernorrlands län, vilket innebär att även medelinkomsten per&lt;br /&gt; 
invånare är den lägsta. Enligt 1978 års taxering har kommunerna i&lt;br /&gt; 
Västernorrlands län följande skattekraft per invånare i förhållande till&lt;br /&gt; 
medeltalet för riket.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2370&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Sundsvall&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;100 96&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Härnösand&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;98 96&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Sollefteå&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;93 96&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Örnsköldsvik&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;92 96&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Ånge&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;90 96&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Timrå&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;85 96&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Kramfors&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;80 96&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Den låga inkomstnivån förklaras främst av den stora andelen pensionärer,&lt;br /&gt; 
som utgör 32 % av invånarantalet. Därav utgör andelen förtidspensionärer ca&lt;br /&gt; 
8 %. Flertalet ålderspensionärer åtnjuter endast folkpension. På grund härav&lt;br /&gt; 
kan avgifterna inom åldringsvården inte sättas så högt. Framfor allt gäller&lt;br /&gt; 
detta ålderdomshemmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora antalet låginkomsttagare i övrigt ökar givetvis de sociala&lt;br /&gt; 
hjälpbehoven och begränsar möjligheterna att höja andra kommunala&lt;br /&gt; 
avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller strukturella förändringar inom näringslivet har kui mat beaktas i&lt;br /&gt; 
KEU-utredningen. Den strukturomvandling som ägt rum inom den svenska&lt;br /&gt; 
skogsindustrin har beroende på denna sektors dominans i Kramfors kommun&lt;br /&gt; 
haft en utomordentligt stor negativ inverkan på näringslivsutvecklingen i&lt;br /&gt; 
kommunen. Enligt folk- och bostadsräkningen minskade antalet anställda&lt;br /&gt; 
inom skogsindustrin i nuvarande Kramfors kommun mellan åren 1960-1975&lt;br /&gt; 
med 1 447 personer eller 42 96. Den största minskningen har skett inom&lt;br /&gt; 
massa- och pappersindustrin, där antalet anställda har halverats mellan 1960&lt;br /&gt; 
och 1975. Inom trävaruindustrin har antalet anställda under samma tid&lt;br /&gt; 
minskat med 34 96. I nedanstående sammanställning redovisas förluster av&lt;br /&gt; 
arbetstillfällen vid tidpunkten för angivna fabrikers nedläggelse mellan åren&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1964&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;■1977.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Är&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;Företag&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Antal&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1964&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;SCA Nensjö sulfit&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1967&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;NCB Svanö&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1967&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;Hallstanäs Träsliperi&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1967&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;SCA Kramfors Board fabrik&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1969&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;SCA Kramfors Sågverk&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1970&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;SCA Marieberg&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1977&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;SCA Sulfit&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_30"&gt;&lt;p&gt;1 360&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Vid halvårsskiftet 1979 kommer ytterligare en massafabrik, NCB:s i&lt;br /&gt; 
Sandviken, att läggas ned, vilket medför en förlust på 220 arbetstillfällen.&lt;br /&gt; 
Även mekaniseringen inom jord- och skogsbruket har inneburit stora&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2370&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;avbräck. Mellan åren 1970 och 1978 har antalet sysselsatta inom denna sektor&lt;br /&gt; 
minskat med närmare 35 96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika lokaliseringspolitiska åtgärder har satts in i syfte att kompensera&lt;br /&gt; 
bortfallet av de arbetstillfällen som strukturförändringarna inom näringslivet&lt;br /&gt; 
orsakat. Insatserna har främst varit statligt lokaliseringsstöd till nyetableringar&lt;br /&gt;
av företag eller utbyggnader. I nuläget har därigenom 830 personer&lt;br /&gt; 
sysselsättning. De av statliga myndigheter uppsatta målen vad avser antalet&lt;br /&gt; 
anställda har av olika skäl uppnåtts bara till 55 96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av fabriksnedläggningarna har många människor tvingats flytta&lt;br /&gt; 
från kommunen. Sedan 1960 har invånarantalet minskat med 6 600 personer.&lt;br /&gt; 
Till detta har naturligtvis i hög grad bidragit att även mindre industriföretag&lt;br /&gt; 
lagts ned och att servicenäringarna från sysselsättningssynpunkt fått&lt;br /&gt; 
minskad betydelse. Friställda kring 60 år har dock av naturliga skäl stannat&lt;br /&gt; 
kvar trots svårigheterna att erhålla sysselsättning. Detta förhållande utgör&lt;br /&gt; 
den främsta förklaringen till att andelen förtidspensionärer är så hög som ca&lt;br /&gt; 
8 96 av invånarantalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av den höga arbetslösheten - registrerad och icke registrerad måste&lt;br /&gt;
kommunen göra stora insatser i sysselsättningsbefrämjande syfte. I&lt;br /&gt; 
1979 års budget har netto upptagits närmare två miljoner kronor för detta&lt;br /&gt; 
ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KEU beaktade dock i viss mån Kramfors speciella problem. Sålunda&lt;br /&gt; 
föreslog utredningen att Kramfors nuvarande skattekraftsgaranti på 110 96&lt;br /&gt; 
av medelskattekraften skulle ändras till en grundgaranti på 112 96. Därmed&lt;br /&gt; 
markerades en viss skillnad i behov mellan Kramfors å ena sidan och&lt;br /&gt; 
kustkommunerna Härnösand, Timrå och Sundsvall å den andra. Förslaget i&lt;br /&gt; 
propositionen innebär emellertid att den av KEU konstaterade skillnaden&lt;br /&gt; 
inte tillmätts någon betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av det ovan anförda belastas Kramfors ekonomi mycket hårt&lt;br /&gt; 
av sin topografi och sitt geografiska läge, sin bebyggelsestruktur, de ökande&lt;br /&gt; 
strukturproblemen inom näringslivet, den låga inkomstnivån och den&lt;br /&gt; 
ogynnsamma befolkningssammansättningen. I flera avseenden har detta inte&lt;br /&gt; 
beaktats i propositionens förslag till grundgaranti för Kramfors kommun.&lt;br /&gt; 
Den uttalade målsättningen för ett nytt skatteutjämningssystem - ”samma&lt;br /&gt; 
standard till samma pris” - har därför vad gäller Kramfors kommun inte&lt;br /&gt; 
uppfyllts i regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;att riksdagen beslutar att Kramfors kommun skall inplaceras i en&lt;br /&gt; 
högre skattekraftsklass än vad som föreslås i propositionen&lt;br /&gt; 
1978/79:95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 26 mars 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;IVAR HÖGSTRÖM (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>IVAR HÖGSTRÖM</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022370</dok_id>
<subtitel>av Ivar Högström</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2370.pdf</filnamn>
<filstorlek>126037</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:95 om den kommunala  ekonomin</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E1DD1548-5B5A-46F0-8F0B-96028CA50002</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>