<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3107252</hangar_id>
 <dok_id>G2022366</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2366</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2366 av Nils Hörberg</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2366</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-03-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 16:53:14</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:160 om fortsatt reformering av inkomstskatten, m. m.</titel>
 <subtitel>av Nils Hörberg</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022366/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022366</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022366</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Mot. 1978/79&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;2366-2367&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;1978/79:2366&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;av Nils Hörberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:160 om fortsatt reformering&lt;br /&gt;
av inkomstskatten, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avveckla ”orättvisa” skatteförmåner så får staten inkomstförstärkning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;1. Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionen godtar propositionens huvuddrag men anser att&lt;br /&gt; 
inkomstbortfallet för staten genom sänkning av inkomstskatten bör kompenseras&lt;br /&gt;
bl. a. genom minskning av ”orättvisa” skatteförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;□ SLOPA RÄTT TILL AVDRAG FÖR FRIVILLIGA PERIODISKA&lt;br /&gt; 
UNDERSTÖD.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;□ OMVANDLA RÄTTEN TILL RÄNTEAVDRAG från inkomsten till&lt;br /&gt; 
procentuell reduktion av skatten, lika för alla inkomstnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;□ AVVECKLA HEMMAMAKESKATTEREDUKTIONEN till en början&lt;br /&gt; 
för barnlösa hemmamakar födda efter 1929.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;□ MINSKA SKATTEFÖRMÅNERNA VID FASTIGHETSFÖRSÄLJNING.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;□ FÖRBJUD RÄTT TILL AVDRAG FÖR FÖRETAGENS REPRESENTATIONSKOSTNADER&lt;br /&gt;
OCH AVGIFTER TILL ARBETSGIVARORGANISATIONER.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;2. Slopa rätt till avdrag för frivilliga periodiska understöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För frivilliga periodiska understöd medges i dag avdrag med högst 5 000 kr.&lt;br /&gt; 
per år och mottagare. Före 1974 var avdragsrätten obegränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätten har ansetts socialt motiverad t. ex. vid understöd till&lt;br /&gt; 
behövande. De sociala skälen för avdragsrätten har minskat i styrka i takt&lt;br /&gt; 
med utbyggandet av samhällets socialpolitiska åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätten har missbrukats bl. a. så, att personer med hög marginalskatt&lt;br /&gt;
betalat periodiskt understöd till annan med längre marginalskatt,&lt;br /&gt; 
varefter skattevinsten ibland delats. Frivilligt periodiskt understöd har också&lt;br /&gt; 
missbrukats via utbetalningar till utlandet, vilka i många fall gjorts för att där&lt;br /&gt; 
bygga upp ett sparkapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det fortfarande av sociala skäl skulle vara motiverat för en medborgare&lt;br /&gt; 
att betala periodiskt understöd till en annan i Sverige, bör sådant kunna ske&lt;br /&gt; 
utan avdragsrätt för den förre och utan skattskyldighet för den senare. Det&lt;br /&gt; 
periodiska understödets storlek kan utan svårighet anpassas till den sålunda&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;1 Riksdagen 1978/79. 7 sami. Nr 2766-2367&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2366&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;förändrade beskattningssituationen. - Utbetalningar till utlandet med&lt;br /&gt; 
avdragsrätt bör av kontrollskäl ej medgivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter erforderlig departementsutredning bör lagförslag om slopande av&lt;br /&gt; 
avdragsrätten för frivilliga periodiska understöd kunna föreläggas riksdagen&lt;br /&gt; 
för ikraftträdande den 1 januari 1980.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Omvandla ränteavdragsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ränteavdrag från inkomsten skapar ”orättvisor” mellan&lt;br /&gt; 
inkomsttagare med olika inkomstnivåer på grund av skilda marginalprocentsatser&lt;br /&gt;
i den statliga inkomstskatten. Ett exempel kan vara tillräckligt för att&lt;br /&gt; 
belysa fallet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två löntagare med t. ex. 80 000 resp. 160 000 kr. i årsinkomst köper&lt;br /&gt; 
identiska egnahem med samma räntekostnader, så får den med 80 000 kr. i&lt;br /&gt; 
inkomst ca 58 % i skattebidrag till räntekostnaden medan den med 160 000&lt;br /&gt; 
kr. i inkomst får ca 82 96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÄTTVISA BETRÄFFANDE RÄNTEAVDRAGSRÄTTEN SKULLE&lt;br /&gt; 
KUNNA SKAPAS OM DENNA RÄTT TILL AVDRAG FRÅN&lt;br /&gt; 
INKOMSTEN OMVANDLADES TILL SKATTEREDUKTION, BASERAD&lt;br /&gt;
PÅ SAMMA PROCENTSATS FÖR ALLA INKOMSTNIVÅER&lt;br /&gt; 
T. EX. 50 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att använda skattereduktion finns redan tillämpad i annat&lt;br /&gt; 
sammanhang. Från hösten 1978 har inforts ett nytt system för sparande i&lt;br /&gt; 
bank eller till aktiefond som med viss maximering berättigar till årligt avdrag&lt;br /&gt; 
från skatten med 20 % av sparbeloppet, lika för alla inkomstnivåer. I&lt;br /&gt; 
propositionen föreslås också att rätt till avdrag för gåva till speciellt ändamål&lt;br /&gt; 
med viss maximering skall berättiga till årligt avdrag från skatten med 50 %&lt;br /&gt; 
av gåvobeloppet, lika för alla inkomstnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter erforderlig departementsutredning bör lagförslag om omvandling av&lt;br /&gt; 
ränteavdrag från inkomsten till procentuellt avdrag från skatten - lika för alla&lt;br /&gt; 
inkomstnivåer-kunna föreläggas riksdagen hösten 1979. Med hänsyn till en&lt;br /&gt; 
sådan förändrings inverkan på lång sikt för många medborgares personliga&lt;br /&gt; 
ekonomiska planering torde en successiv omvandlingsreform bli nödvändig.&lt;br /&gt; 
Med ett första steg från den 1 januari 1980 borde omvandlingen till&lt;br /&gt; 
avdragsrätt från skatten med 50 % kunna ske successivt under exempelvis&lt;br /&gt; 
fem årsåattt. ex. för inkomståret 1980 20 % av ränteutgiften ger rätt till 50 %&lt;br /&gt; 
skatteminskning medan resten får dras från inkomsten. För inkomståren&lt;br /&gt; 
1981, 1982 och 1983 skulle avdraget från skatten öka så att det gäller 40, 60&lt;br /&gt; 
resp. 80 % av ränteutgiften för att från 1984 gälla hela utgiften.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2366&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Exempel: ränteutgift 50 000 kr. och marginalskatt 70 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxe- Av ränteutgiften fäs Skattelättnad p. g. a. Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsår skattere- avdrag från skattere- inkomst&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;duktion för&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;inkomst för&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;duktion&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;50 96&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;avdrag&lt;br /&gt; 
70 %&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1979&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;_&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;100 96=50 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;_&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;35 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;35 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1980&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;20 96=10 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;80 96 =40 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;5000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;28 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;33 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1981&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;40 96=20 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;60 96=30 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;10 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;21 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;31 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1982&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;60 96=30 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;40 96=20 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;15000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;14 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;29 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1983&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;80 96=40 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;20 % =10 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;20 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;7000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;27 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1984&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;100 96=50 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;25 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;25 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Man kan givetvis också tänka sig andra metoder för successiv omvandling&lt;br /&gt; 
av avdragsrätt från inkomsten till reduktion av skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;4. Avveckla hemmamakeskattereduktionen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den s. k. hemmamakeskattereduktionen infördes på sin tid för att&lt;br /&gt; 
motverka en del av de övergångsproblem som uppstod bl. a. genom&lt;br /&gt; 
införandet av individuell beskattning av gifta. Det fanns vid skatteomläggningen&lt;br /&gt;
hemmamakar, som var äldre och saknade möjlighet att ”gå ut” på&lt;br /&gt; 
arbetsmarknaden, som saknade yrkesutbildning, som bodde på orter med&lt;br /&gt; 
begränsade arbetstillfällen osv. Redan då hemmamakeskattereduktionen&lt;br /&gt; 
infördes, var den orimlig t. ex. då två barnlösa makar i 40-årsåldern i&lt;br /&gt; 
Stockholm föredrog att leva på den enes inkomst av exempelvis 100 000 kr.&lt;br /&gt; 
och den andre var hemmamake - med en ”belöning” i form av skattereduktion&lt;br /&gt;
med 1 800 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Efter hand som samhällets satsning inom familjepolitiken alltmer koncentrerats&lt;br /&gt;
till att utjämna ekonomiska olikheter mellan familjer med och utan&lt;br /&gt; 
barn har hemmamakeskattereduktionen blivit alltmer orimlig. Höjda&lt;br /&gt; 
barnbidrag och bostadsbidrag bör vara de rätta stödformerna inom familjepolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Successiv avveckling av hemmamakeskattereduktionen borde kunna ske i&lt;br /&gt; 
t. ex. tre steg om 600 kr. vart och ett av inkomståren 1980-1982, i första hand&lt;br /&gt; 
för barnlösa makar/sammanboende, där den yngste är född efter 1929, dvs.&lt;br /&gt; 
för barnlösa hemmamakar under 50 års ålder i år. - Med en sådan metod&lt;br /&gt; 
avvecklar sig hemmamakeskattereduktionen successivt av sig själv för&lt;br /&gt; 
barnlösa makar under de närmaste decennierna. I de fall ”hemmamaketillvaron”&lt;br /&gt;
är beroende av bristande sysselsättningstillfällen på orten bör -om så&lt;br /&gt; 
erfordras för familjens ekonomi - en kompensation kunna utgå av arbetsmarknadspolitiska&lt;br /&gt;
medel.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;För ensamstående med barn - även för förvärvsarbetande sådan - finns&lt;br /&gt; 
ologiskt nog rätten till hemmamakeskattereduktion. Denna typ av hemmamakeskattereduktion&lt;br /&gt;
- liksom den för hemmamaken i tvåföräldrafamiljen &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2366&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;kan egentligen ses såsom en del av ersättningen för barnomsorgen. Det vore&lt;br /&gt; 
därför riktigare att denna ”belöning” genom skattereduktion för hemmamaken&lt;br /&gt;
ersattes av t. ex. ett förhöjt barnbidrag. Eftersom hemmamakevarianten&lt;br /&gt; 
mest förekommer medan barnen är i de allra yngsta åldrarna, vilka är av&lt;br /&gt; 
särskild betydelse för barnens utveckling, borde det vara lämpligt att&lt;br /&gt; 
koncentrera en betydande höjning av barnbidraget till exempelvis barn i&lt;br /&gt; 
åldrarna 1-4 år. En höjning av barnbidraget för dessa åldersgrupper av barn&lt;br /&gt; 
borde ske t. ex. till 30 96 av basbeloppet, dvs. en höjning idag medea 1 500 kr.&lt;br /&gt; 
per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter departementsutredning borde iagförslag om avveckling från den 1&lt;br /&gt; 
januari 1980 i tre steg av hemmamakeskattereduktionen för barnlösa&lt;br /&gt; 
hemmamakar födda efter 1929 kunna framläggas. En plan borde också&lt;br /&gt; 
uppgöras för en successiv avveckling av hemmamakeskattereduktionen för&lt;br /&gt; 
föräldrar och en ersättning av denna med barnbidragshöjningar, t. ex. med&lt;br /&gt; 
tonvikten lagd på särskilt stor höjning för de yngsta barnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Minska skatteförmånerna vid fastighetsförsäljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinst som uppkommer vid icke-yrkesmässig försäljning av fastighet&lt;br /&gt; 
reduceras normalt både genom att ingångsvärdet uppräknas med en indexklausul&lt;br /&gt;
och genom ett årligt avdragsbelopp på 3 000 kr. För den sålunda&lt;br /&gt; 
reducerade vinsten erläggs inkomstskatt i vanlig ordning. Om en fastighet&lt;br /&gt; 
som köpts för 100 000 kr. efter 20 år säljs för 400 000 kr. kommer den&lt;br /&gt; 
skattskyldiga delen av vinsten - vid en årlig inflation av 5 96 under&lt;br /&gt; 
innehavstiden - att reduceras med drygt 325 000 kr., dvs. endast ca 75 000 kr.&lt;br /&gt; 
blir inkomstbeskattad vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för reducering av uppkommen vinst före beskattningen är&lt;br /&gt; 
mycket fördelaktiga. Närmast stötande ter det sig att inflationsuppräkningen&lt;br /&gt; 
av ingångsvärdet får ske inte bara på investerade egna sparmedel utan även på&lt;br /&gt; 
den del som består av upplånat kapital. De sparare som via kreditinstitut&lt;br /&gt; 
möjliggjort fastighetsinnehavet får ingen som helst kompensation för den&lt;br /&gt; 
inflationsförlust som de gör under "sparåren” medan låntagaren (fastighetsförsäljaren)&lt;br /&gt;
får skattefrihet för de lånade medlens inflationsförändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparande, t. ex. i bank, i premieobligationer eller i aktier, har inte&lt;br /&gt; 
motsvarande inflationsuppräkningsklausul när det gäller att få skattebelastningen&lt;br /&gt;
reducerad. En reform måste ske antingen så att andra sparformer får&lt;br /&gt; 
ett med fastighetsförsäljningsvinsten jämförbart inflationsskydd, om ett&lt;br /&gt; 
sådant är tekniskt och praktiskt möjligt att konstruera, ellerst att förmånerna&lt;br /&gt; 
vid beskattning av fastighetsförsäljningsvinst reduceras. -1 varje fall måste&lt;br /&gt; 
rätten till inflationsskydd av lånedelen i fastighetsvärdet upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enklaste lösningen synes vara att - i avvaktan på pågående utredning&lt;br /&gt; 
om sparandebeskattningen över huvud taget - reducera rätten till vinstminskning&lt;br /&gt;
vid framräknandet av den skattskyldiga delen av fastighetsförsäljningsvinsten&lt;br /&gt;
med ca 50 96. Efter erforderlig departementsutredning&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2366&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;borde en sådan provisorisk förmånsreducering kunna ske med giltighet från&lt;br /&gt; 
den 1 januari 1980.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Förbjud rätt till avdrag för representationskostnader m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens kostnader för representation är avdragsgilla liksom andra&lt;br /&gt; 
kostnader av försäljningskostnadstyp. Vissa reduktionsregler finns fastställda&lt;br /&gt;
för hur mycket sådan representation får kosta per person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgifter uppgår företagens avdragsgilla representationskostnader&lt;br /&gt; 
till så stort belopp att skattebetalarna får subventionera med ca 400 milj. kr.&lt;br /&gt; 
per år. Då deltagarna i sådan representation till icke oväsentlig del består av&lt;br /&gt; 
företagsledare och högre tjänstemän i det representerande företaget, ter det&lt;br /&gt; 
sig utmanande att andra skattebetalare skall bidra till kostnaderna för sådanas&lt;br /&gt; 
måltider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisar statsrådet skäl för att han icke är beredd att&lt;br /&gt; 
framlägga förslag om rätt till avdrag förerlagda fackföreningsavgifter. Skälen&lt;br /&gt; 
är i stort dels att den sammanlagda avdragssumman skulle bli så storatt den&lt;br /&gt; 
skulle få ”påtagliga statsfinansie!la konsekvenser”, dels att ett betydande&lt;br /&gt; 
merarbete för individuell kontroll av de skattskyldigas avdrag skulle bli&lt;br /&gt; 
följden. - Båda dessa skäl talar emot att en ny avdragsrätt införs för&lt;br /&gt; 
fackföreningsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens måste emellertid bli att icke heller arbetstagarnas motpart&lt;br /&gt; 
på arbetsmarknaden - företagarna - får behålla rätten till avdrag för sina&lt;br /&gt; 
avgifter till arbetsgivarorganisationerna. Det måste anses såsom ett rimligt&lt;br /&gt; 
rättvisekrav att företagens rätt till avdrag för avgifter till arbetsgivarorganisationer&lt;br /&gt;
o. d. slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter erforderliga departementsutredningar bör lagförslag med verkan från&lt;br /&gt; 
den 1 januari 1980 kunna föreläggas riksdagen om slopande av företagens rätt&lt;br /&gt; 
till avdrag för representationskostnader och avgifter till arbetsgivarorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Inkomstförstärkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovan framförda förslag til! avvecklande av ”orättvisa” skatteförmåner&lt;br /&gt; 
borde kunna ge samhället inkomstförstärkning i stort enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2366&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Åtgärd Effekt i milj.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:216px;"&gt;kr. per år från&lt;br /&gt; 
1980 1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Slopandet av rätt till avdrag för frivilliga&lt;br /&gt; 
periodiska understöd, netto ca 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omvandling av ränteavdrag från inkomsten&lt;br /&gt; 
till reduktion av skatten med 50 %, ca 340&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avveckling av hemmamakeskattereduktionen&lt;br /&gt; 
för barnlösa hemmamakar födda efter&lt;br /&gt; 
1929,ca 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskade skatteförmåner vid vinst p. g. a.&lt;br /&gt; 
fastighetsförsäljning, ca 350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbjuden rätt till avdrag för&lt;br /&gt; 
företagens representationskostnader och&lt;br /&gt; 
avgifter till arbetsgivarorganisationer, ca 400&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Total inkomstförstärkning för staten, ca 1 180&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;AVVECKLING AV ”ORÄTTVISA” SKATTEFÖRMÅNER&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;□ ger staten icke oväsentlig inkomstförstärkning som kompensation för&lt;br /&gt; 
föreslagna sänkningar av inkomstskatten,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;□ belastar i stort skattebetalare, som kan bära skatteskärpningen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;□ kan inte bli inflationsdrivande,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;□ gör det mindre nödvändigt att höja allmänna konsumtionsskatter, vilka&lt;br /&gt; 
senare skulle drabba de ekonomiskt sämst ställda i samhället och dra med&lt;br /&gt; 
sig behov av kompenserande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder i&lt;br /&gt; 
enlighet med motionens tankegångar bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Stockholm den 29 mars 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36"&gt;&lt;p style="margin-left:7px;text-align:right;"&gt;40&lt;br /&gt; 
1 700&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;350&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;400&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;2640&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;NILS HÖRBERG (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS HÖRBERG</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022366</dok_id>
<subtitel>av Nils Hörberg</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2366.pdf</filnamn>
<filstorlek>257995</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:160 om fortsatt reformering av inkomstskatten, m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C719E941-2634-4CF5-86F6-E4B69F9E4CAE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>