<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3107248</hangar_id>
 <dok_id>G2022362</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2362</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2362 av Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2362</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-03-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 16:53:10</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:123 om riktlinjer för  industripolitiken, m. m.</titel>
 <subtitel>av Lars Werner m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022362/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022362</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022362</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978/79:2362&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Lars Werner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:123 om riktlinjer för&lt;br /&gt; 
industripolitiken, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Utgångsläge och problem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska och sociala krisen framtvingar över hela det samhälleliga&lt;br /&gt; 
fältet nya insikter och krav. Gamla teser gäller inte längre. Djupgående&lt;br /&gt; 
problem har vuxit fram som inte längre kan lösas på det gamla sättet. Det&lt;br /&gt; 
gäller i hög grad de områden som berör landets industriella framtid. Det krävs&lt;br /&gt; 
nya tänkesätt och annorlunda värderingar för att bemästra den industriella&lt;br /&gt; 
krisen och inleda en ny utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder eftersläpning i industrins och produktionens inriktning och&lt;br /&gt; 
sammansättning. Tung produktion, som ställer stora krav på råvaru- och&lt;br /&gt; 
energiresurser, belastar ekonomin i oproportionerlig grad. Produktionen är&lt;br /&gt; 
allmänt otillräckligt utvecklad för att motsvara den kommande industriella&lt;br /&gt; 
utvecklingsfasens krav. Stora delar av produktions- och transportapparaten är&lt;br /&gt; 
antingen uppbyggda efter slösaktiga produktionssätt eller har otillräcklig&lt;br /&gt; 
effektivitet och modernitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forsknings- och utbildningssektorns resultat är inte i takt med de&lt;br /&gt; 
industriella utvecklingsbehoven. Det teknologiska tänkandet är ensidigt och&lt;br /&gt; 
trångt. Själva begreppen "utveckling”, "tillväxt” osv. ges en snäv, kvantitativ&lt;br /&gt;
innebörd. Marknadssystemet fungerar inte längre - investeringar, prissättning&lt;br /&gt;
och produktionsinriktning bestäms subjektivt. Anarkin i produktionen&lt;br /&gt;
tilltar-allt fler stora beslut fattas utan sammanhang och utan blick förde&lt;br /&gt; 
allmänna samhällskonsekvenserna. Behovet av grepp om mål för utvecklingen&lt;br /&gt;
kan därför inte alls tillgodoses. Det etablerade samhället undviker hela&lt;br /&gt; 
frågan om makten över produktionen och om utvecklingens sociala innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så står kortfattat de huvudproblem, vilka tillsammans bildar dagens&lt;br /&gt; 
utmaning för svensk industripolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Kritik av propositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen förefaller närmast ligga helt vid sidan av den svenska&lt;br /&gt; 
industrins stora problematik. Den ställer inte upp problemen och innehåller&lt;br /&gt; 
ingen egentlig analys av någonting. De viktiga sambanden mellan industriella&lt;br /&gt;
framtidstendenser, produktionens sammansättning, energi-, råvaru- och&lt;br /&gt; 
miljöaspekterna tas inte upp. Vad slags tillväxt som är önskvärd diskuteras&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2361-2362&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2362&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;inte. Teknik betraktas som något givet, inte som en styrbar utvecklingsprocess&lt;br /&gt;
som kan tänkas i alternativa former. Marknadsekonomin hyllas i&lt;br /&gt; 
stereotypa termer, illustrativa för läroböckerna i klassisk ekonomi före 1930.&lt;br /&gt; 
Själva propositionstexten är en ansamling av ytligheter och i vissa fall&lt;br /&gt; 
närmast generande plattityder och snusförnuftigheter, som omöjliggör varje&lt;br /&gt; 
problemanalys och varje meningsfull formulering av mål för politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk anser inte att en proposition av detta slag är meningsfull som grund för&lt;br /&gt; 
ett beslut om landets industripolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Riktlinjer för en progressiv industripolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En progressiv industripolitik, ägnad att lösa nationens industriella problem&lt;br /&gt; 
i folkflertalets intresse, måste sätta upp bestämda långsiktiga huvudmål.&lt;br /&gt; 
Dessa mål skall definieras till sitt politiska innehåll, ty det är inte så att vad&lt;br /&gt; 
som är bra för Wallenberg också är bra för folket. Man måste bestämma&lt;br /&gt; 
sociala och politiska värderingar. Vilken tänkbar teknisk och industriell&lt;br /&gt; 
utveckling som sedan skall följas är ett politiskt beslut. Industrin är ju ingen&lt;br /&gt; 
självständig sektor - dess produktion skall tjäna de övriga samhälleliga&lt;br /&gt; 
behoven, sådana dessa definieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund kan man i ett antal väsentliga avseenden precisera&lt;br /&gt; 
linjer och mål för en framtida progressiv industripolitik i det arbetande&lt;br /&gt; 
folkflertalets intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förädlings- och strukturproblemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk industri har- trots sina framsteg-en produktionssammansättning&lt;br /&gt; 
som släpar efter i förhållande till de framtida behoven i det kommande stadiet&lt;br /&gt; 
av den industriella utvecklingen. Alltjämt spelar ”klassiska” svenska&lt;br /&gt; 
verkstadsprodukter, liksom råvaror och halvfabrikat en oproportionerlig roll.&lt;br /&gt; 
Förnyelsen då det gäller att höja förädlingsgraden är otillräcklig. Det&lt;br /&gt; 
förekommer för litet nytänkande, då det gäller hur detta skall ske. Större&lt;br /&gt; 
delen av detta problem har hittills lämnats åt slumpen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna kraftiga höjningen av förädlingsgraden har två sidor. Dels&lt;br /&gt; 
handlar det om att förskjuta de ”klassiska” delarna av industrin i riktning mot&lt;br /&gt; 
högre nivåer i produktionsschemat. Detta kräver ny teknik och modernare&lt;br /&gt; 
anläggningar t. ex. inom den underförsörjda stålsektorn eller den ensidigt&lt;br /&gt; 
utvecklade skogsindustrin. Dels handlar det om att utveckla helt nya typer av&lt;br /&gt; 
teknologi och produktion. Inom detta nya område urskiljer man i sin tur två&lt;br /&gt; 
olika avsnitt - dels produktionen av högst avancerade sammansatta produkter&lt;br /&gt;
och system, dels utvecklandet av en produktion av nya slags bruksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall landet vara i takt med de framtida kraven, är det omöjligt att lämna&lt;br /&gt; 
detta åt marknadsekonomin. Det är också helt omöjligt att bara låta&lt;br /&gt; 
exportindustrin följa i bakvattnet efter den internationella utvecklingen i de&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2362&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;större industriländerna. Att avancera när det gäller högt driven förädlingsgrad&lt;br /&gt;
är möjligt bara om man tar en medveten modernisering av landets inre&lt;br /&gt; 
struktur som stödjepunkt för nya initiativ på exportsidan. Hela detta&lt;br /&gt; 
samband är emellertid över huvud inte nämnt i regeringspropositionen.&lt;br /&gt; 
Tvärtom har regeringen och riksdagsmajoriteten medverkat i direkta&lt;br /&gt; 
nedrustningar av avancerad industriell kapacitet, t. ex. varven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationella utvecklingsbehov och industriell expansion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att återvinna någon industriell tillväxt i Sverige genom&lt;br /&gt; 
att vänta på den internationella konjunkturen eller i övrigt tro att marknaden&lt;br /&gt; 
kommer av sig själv, bara man är ”val framme”. Marknad kan och måste&lt;br /&gt; 
skapas. Det sker genom att i en medveten utveckling av bestämda&lt;br /&gt; 
samhälleliga behov vidga den nationella basen för industrins avsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har en slösaktig, ineffektiv och miljöfientlig trafikapparat. De mest&lt;br /&gt; 
framtidsbetonade transportmedlen har tekniskt och ekonomiskt försummats&lt;br /&gt; 
sedan årtionden. Ett program för att utbygga och upprusta de spårbundna&lt;br /&gt; 
trafiksystemen till högsta tekniska kapacitet skulle tjäna både ekonomin i&lt;br /&gt; 
allmänhet, miljön, energihushållningen och exporten. Detsamma gäller en&lt;br /&gt; 
utbyggnad av de inre vattenvägarna och den inrikes sjöfarten, likaså lokala&lt;br /&gt; 
kollektivtrafiksystem i landets tättbefolkade regioner. En planmässig&lt;br /&gt; 
uppbyggnad och omvandling av den stora trafiksektorn kommer att bilda&lt;br /&gt; 
marknad för ett mycket brett schema av nya produkter. Det gäller både mer&lt;br /&gt; 
traditionella och högst avancerade produkter av systemtyp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har inom sin industri, speciellt den tyngre, ett nät av anläggningar,&lt;br /&gt; 
som borde ersättas. De är otillräckliga både av miljöskäl, som arbetsplatser&lt;br /&gt; 
och genom sin delvis slösaktiga, ineffektiva produktion. Ett planmässigt&lt;br /&gt; 
program för att ersätta dessa anläggningar med effektiva, framtidsbetonade&lt;br /&gt; 
sådana, bildar en viktig marknad för industriell nyproduktion på hög nivå i&lt;br /&gt; 
Sverige. Industri stöder industri - och följden är en höjning av förädlingsgrad&lt;br /&gt; 
och teknologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har svåra sociala och miljömässiga problem. Medvetna program för&lt;br /&gt; 
att bygga bort de sociala bristerna skapar efterfrågan på en rad industriella&lt;br /&gt; 
produkter både på anläggnings- och utrustningssidan och när det gäller&lt;br /&gt; 
avancerade typer av hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att angripa de stora nationella problemen kan alltså bilda en vidgad bas för&lt;br /&gt; 
svensk industri. Det ensidiga exportberoendet kan då dämpas, samtidigt som&lt;br /&gt; 
den vidgade nationella marknadsbasen underlättar att gå ut med nya initiativ&lt;br /&gt; 
på exportmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kortsiktiga och ensidiga inriktning som under ett kapitalistiskt&lt;br /&gt; 
profitsystem uppkommer i tillverkningen av förbrukningsvaror har i Sverige&lt;br /&gt; 
skapat ett stort sortiment av undermåliga varor som påtvingas konsumenterna,&lt;br /&gt;
därför att alternativ inte finns. Det existerar därför en dold marknads&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2362&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;potential för konsumtionsvaror av bättre kvalitet, större funktionsduglighet&lt;br /&gt; 
och ändamålsenlighet. En sådan mer behovsanpassad produktion skulle&lt;br /&gt; 
utgöra en betydelsefull hävstång för tekniskt nytänkande. I sin särskilda&lt;br /&gt; 
motion till årets riksdag angående alternativ produktion utvecklar vpk&lt;br /&gt; 
utförligare dessa tankelinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exporten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition uppvisar något intresse för industriproduktion&lt;br /&gt; 
enbart i relation till exporten. Detta är inte bara tvivelaktigt i sig självt Sverige&lt;br /&gt;
har redan en oproportionerlig grad av exportberoende - utan visar&lt;br /&gt; 
också fullständig brist på förståelse av sammanhanget mellan nationell&lt;br /&gt; 
expansion och export. Exporten står inte i motsättning till nationell marknad&lt;br /&gt; 
och nationell expansion. Exporten hjälps tvärtom fram om den nationella&lt;br /&gt; 
marknaden och behoven där utvecklas. Både nya produkter, teknisk nivå,&lt;br /&gt; 
skalfördelar och annat gynnas om den inre marknaden vidgas. Detta främjar&lt;br /&gt; 
exportproduktionens slagkraft och minskar exportindustrins risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtida svensk industriexport blir av allt att döma av tre slag. Dels har&lt;br /&gt; 
man de mer ”klassiska” produkterna. Dessa kan ges bättre slagkraft genom&lt;br /&gt; 
en förnyelse av produktionsanläggningar och transportväsen inom landet.&lt;br /&gt; 
Dels har man de från klassisk produktion utvecklade mer förädlade&lt;br /&gt; 
produkterna. Dessa understöds också genom en expansion av den nationella&lt;br /&gt; 
marknaden för industrivaror, då de är naturligt attraktiva för en råd nya&lt;br /&gt; 
behov, t. ex. transport- och anläggningssektorn. Slutligen kommer de helt&lt;br /&gt; 
nya avancerade produkterna av systemtyp. Skall Sverige över huvud kunna&lt;br /&gt; 
göra sig gällande på denna helt avgörande framtidssektor fordras oundgängligen&lt;br /&gt;
att den understöds genom att den får en nationell marknadsbas. Det&lt;br /&gt; 
inbördes beroendet mellan inre marknad och exportmöjligheter är här&lt;br /&gt; 
avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energi och miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringspropositionen går över huvud inte på sambandet mellan industriell&lt;br /&gt;
produktion å ena sidan och energi- och miljöproblemen å den andra.&lt;br /&gt; 
Klart är dock, att typen av industriell expansion är avgörande för om energioch&lt;br /&gt;
miljöproblemen kan lösas. En stram energihushållning och avgörande&lt;br /&gt; 
besparingsvinster kräver en annan industriell struktur ännu - mindre av tung&lt;br /&gt; 
processproduktion, mindre rovdrift på råvarorna, mindre utsläpp. Den&lt;br /&gt; 
gynnas däremot av högt driven förfining av produktion och mänskliga&lt;br /&gt; 
arbetsinsatser. För Sverige med dess omfattande rovdrift på skog och malm,&lt;br /&gt; 
med den mot slutet av århundradet riskerade inhemska råvarukrisen är det&lt;br /&gt; 
helt nödvändigt att knyta inriktningen av den framtida industrin och den&lt;br /&gt; 
industriella tillväxtens innehåll till energi- och miljökraven. Endast en&lt;br /&gt; 
industriell expansion som minskar rovdriften på råvaror, sker inom ramen för&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2362&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;en stabil energiåtgång och minskar trycket på den biologiska miljön, är därför&lt;br /&gt; 
acceptabel. Riksdagen måste därför i sina riktlinjer för industripolitiken fatta&lt;br /&gt; 
beslut härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya arbetsprocesser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringspropositionen går heller inte in på vad olika industriella och&lt;br /&gt; 
tekniska utvecklingslinjer leder till för arbetsförhållanden och arbetsmiljö.&lt;br /&gt; 
Den ensidiga teknologi och det slösaktiga flöde av råvaror och materiel som&lt;br /&gt; 
kännetecknar stora delar av den nuvarande industriproduktionen har skapat&lt;br /&gt; 
en påfrestande arbetssituation och en dålig arbetsmiljö inom industrin. Att&lt;br /&gt; 
förändra själva arbetsprocesserna är därför ett viktigt led både för att bekämpa&lt;br /&gt; 
rovdriften på människor och för att höja kvaliteten på arbetet och produkterna.&lt;br /&gt;
Detta är emellertid en omöjlighet om man tillämpar mekaniska&lt;br /&gt; 
marknadsresonemang och tror att tekniken inte behöver styras med politiska&lt;br /&gt; 
beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniskt kunnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska forskningen i Sverige svarar varken kvantitativt eller&lt;br /&gt; 
kvalitativt mot nationens framtida behov. Den är totalt sett för liten och dess&lt;br /&gt; 
inriktning bestäms av den privata industrins intressen. Teknisk forskning&lt;br /&gt; 
måste inriktas på bestämda sociala och politiska mål. Det är därför&lt;br /&gt; 
nödvändigt att knyta ett nationellt forskningsprogram till ett program för&lt;br /&gt; 
industrins utveckling. Detta kräver att högskolorna demokratiseras och att&lt;br /&gt; 
det i denna demokratiska struktur ingår direkta representationer för de&lt;br /&gt; 
arbetande i alla beslutsorgan som har att ta ställning till teknisk forskning.&lt;br /&gt; 
Särskilt bör de nuvarande centrala institutionerna - främst forskningsråd och&lt;br /&gt; 
STU - ombildas. Det politiska huvudansvaret bör ligga på valda representanter&lt;br /&gt;
för de arbetande. Inom själva högskolearbetet bör den hierarkiska&lt;br /&gt; 
maktfördelningen brytas upp och de yngre ges vidgade möjligheter till&lt;br /&gt; 
kreativt tänkande och arbete. En medveten kampanj bör ske för att ute på de&lt;br /&gt; 
industriella arbetsplatserna söka få människor att ägna sig åt högre tekniska&lt;br /&gt; 
studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore emellertid fel att - som regeringspropositionen gör - betrakta&lt;br /&gt; 
tekniska framsteg som i huvudsak knutna till högskole- och industriforskning.&lt;br /&gt;
Tekniska framsteg avgörs i hög grad av den bredd det tekniska&lt;br /&gt; 
kunnandet har, dvs. av den tekniska allmänbildningen hos de arbetande.&lt;br /&gt; 
Därför bör ett program för en bred uppskolning av de arbetande inom&lt;br /&gt; 
industri- och transportsektorn organiseras. Detta uppskolningsprogram bör&lt;br /&gt; 
syfta till att kombinera den tekniska allmänbildningen med en social, för att&lt;br /&gt; 
på detta sätt bryta det ensidiga och snäva tekniska synsätt som främjas av&lt;br /&gt; 
gammaldags kapitalistisk produktion och kommersiella intressen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2362&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot monopolism och mygel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje program för industriell förnyelse och effektivisering måste ta&lt;br /&gt; 
ställning till de växande korrupta inslag som kan iakttas i svenskt näringsliv.&lt;br /&gt; 
Regeringspropositionen tiger av begripliga skäl om detta. Den svenska&lt;br /&gt; 
industrin har en hög grad av ägarkoncentration - högre än t. ex. den&lt;br /&gt; 
amerikanska eller brittiska. Detta medför givetvis att subjektiva beslut om&lt;br /&gt; 
priser, marknadsförhållanden och produktionens inriktning får stor genomslagskraft.&lt;br /&gt;
På senare år har också starka tendenser uppstått till korruption.&lt;br /&gt; 
Man delar upp marknader, man utvecklar system av osunda beroenden och&lt;br /&gt; 
påtryckningar och man har också ett växande mutsystem, där man köper&lt;br /&gt; 
förmåner och lojaliteter med diverse privatekonomiska förmåner. Sannolikt&lt;br /&gt; 
är inte svensk industri i dessa avseenden mer korrupt än utländsk - snarare&lt;br /&gt; 
mindre. Men det handlar om ett inslag, som i förening med den stora graden&lt;br /&gt; 
av maktkoncentration just i Sverige måste hämma både utveckling och&lt;br /&gt; 
effektivitet. En skärpt lagstiftning mot sådana typer av praxis, liksom mot&lt;br /&gt; 
monopolistisk prisbildning i allmänhet bör därför komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om makten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringspropositionens författare har - förklarligt nog - inte förstått&lt;br /&gt; 
sambandet mellan utveckling och maktförhållanden. Som liberaler är de&lt;br /&gt; 
konstitutionellt oförmögna att inse, att djupgående utvecklingsproblem i ett&lt;br /&gt; 
lands industri kan ha att göra med att den maktpolitiska organisationen blivit&lt;br /&gt; 
för trång för de krafter som måste få spelrum, om problemen skall kunna&lt;br /&gt; 
lösas. De förstår inte heller, att de arbetande människorna - och kanske&lt;br /&gt; 
särskilt ungdomen - vägrar ställa upp för ett industriellt maktsystem, där&lt;br /&gt; 
avlägsna topporgan, ledda av finansfurstar och teknokrater, tar alla avgörande&lt;br /&gt;
beslut, där teknik och arbetsprocesser utformas i likgiltighet för den&lt;br /&gt; 
mänskliga arbetsinsatsens art och värdighet, och där produktionsresultatet&lt;br /&gt; 
över huvud inte framkommit genom något vettigt övervägande om vad som&lt;br /&gt; 
är mänskligt meningsfullt att producera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En industriell förnyelse av Sverige är nära knuten till möjligheterna att&lt;br /&gt; 
åstadkomma avgörande inbrytningar i storfinansens maktstruktur. Sålunda&lt;br /&gt; 
bör staten vara den ledande för att bygga upp nya typer av industrier som&lt;br /&gt; 
utgör pilotföretag i en industriell nydaning. Staten och andra samhällsorgan&lt;br /&gt; 
är också de enda som kan ta på sig ansvaret för de nödvändiga reformerna&lt;br /&gt; 
inom transportsektorn, och den sociala sektorn. Staten är emellertid inte den&lt;br /&gt; 
enda källan för offentlig kapitalbildning. Också samhällsfonder, som överför&lt;br /&gt; 
privat kapital i de arbetandes kollektiva hand, är nödvändiga. De arbetandes&lt;br /&gt; 
medverkan i själva den direkta produktionsprocessen är ett annat grundvillkor.&lt;br /&gt;
Därför bör de arbetande ha majoritet i de nya statliga industriernas&lt;br /&gt; 
ledningsorgan. Minst lika viktigt är dock, att de får självständiga befogenheter&lt;br /&gt;
inom arbetsprocessens ram: rätt att lägga upp produktionsscheman, rätt&lt;br /&gt; 
att välja löneform och organisera arbetet m. m.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2362&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;IV. Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av riksdagen om riktlinjer för framtida industripolitik bör&lt;br /&gt; 
sålunda innefatta följande punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Industrins förädlingsgrad måste kraftigt höjas. Dess sammansättning&lt;br /&gt; 
måste medvetet förskjutas bort från tung råvaru- och halvfabrikattillverkning&lt;br /&gt; 
och till mer avancerade och förfinade ”lätta” produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förädlingen sker dels utifrån existerande ”klassisk” produktion, dels i&lt;br /&gt; 
form av helt nya avancerade produkter och system. Detta kan genomföras&lt;br /&gt; 
bara i ett stort, långsiktigt och medvetet statligt industriprogram med&lt;br /&gt; 
utbyggnad av nya statliga industrier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Produktionen inom industrin måste inriktas på sociala och mänskliga&lt;br /&gt; 
behov. Det gäller konsumtionsvaror, arbetsredskap och maskiner, anläggningsmaterial&lt;br /&gt;
lika väl som den mer breda industriproduktion som bör ägnas&lt;br /&gt; 
uppbyggnaden av bättre trafiksystem och bekämpandet av sociala och&lt;br /&gt; 
miljömässiga brister i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Förnyelsen av svensk industri förutsätter att den knyts till långsiktiga&lt;br /&gt; 
utbyggnader inom andra samhällssektorer. Ett program för nydaning av&lt;br /&gt; 
transportväsendet, ett program för att bekämpa' de sociala och miljömässiga&lt;br /&gt; 
bristerna, samt en planmässig produktion av nya industrianläggningar,&lt;br /&gt; 
produktions- och energisystem inom landet utgör marknadsbasen för en&lt;br /&gt; 
industriell förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Exporten måste för att i framtiden hävda sig ses i sammanhang med&lt;br /&gt; 
vidgandet av den inre marknaden för nya typer av produkter. Med den inre&lt;br /&gt; 
marknadens stöd ökar dess förmåga till teknisk förnyelse och breddas dess&lt;br /&gt; 
bas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Industriutvecklingen måste ses i nära sammanhang med energi- och&lt;br /&gt; 
miljöförhållandena. Den industriella tillväxten bör ske på basis av oförändrat&lt;br /&gt; 
energiuttag och med strävan att kraftigt nedbringa industrins miljöpåverkan.&lt;br /&gt; 
Detta står i nära samband med höjning av förädlingsgrad, dämpad rovdrift på&lt;br /&gt; 
naturresurser och ökad tyngdpunkt på den förfinade mänskliga arbetsinsatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Förändringen av själva arbetsprocesserna utgör en viktig del av den&lt;br /&gt; 
industriella förnyelsen. Rovdrifen på människor måste bekämpas och de&lt;br /&gt; 
förluster detta skapar undanröjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Basen för den tekniska forskningen måste kraftigt vidgas. Detta gäller&lt;br /&gt; 
såväl antalet tekniker och forskare som bredden när det gäller forskningsobjekt.&lt;br /&gt;
Den tekniska forskningen bör göras oberoende av privata industriers och&lt;br /&gt; 
finansiärers inflytande och organiseras långsiktigt i ett stort nationellt&lt;br /&gt; 
forskningsprogram, beslutat av riksdagen. Forskningsadministrationen&lt;br /&gt; 
måste helt omvandlas och demokratiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. En bred uppskolning av de arbetande inom industrin bör organiseras.&lt;br /&gt; 
Denna uppskolning skall syfta till att höja det tekniska och tekniskt-sociala&lt;br /&gt; 
allmänkunnandet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2362&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;10. En ny lag bör stiftas mot pris- och marknadsmanipulationer, privata&lt;br /&gt; 
överenskommelser rörande marknader och sortiment samt mot direkta&lt;br /&gt; 
ersättningar och mutor inom näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. De nya statliga industrier som måste leda den industriella förnyelsen&lt;br /&gt; 
skall i sina ledningsorgan ha lönarbetarmajoritet. I såväl offentligägd som&lt;br /&gt; 
privat industri bör vissa självständiga befogenheter genast överlåtas till de&lt;br /&gt; 
arbetande. Dit hör rätt att välja löneform, rätt att organisera den konkreta&lt;br /&gt; 
arbetsuppgiften och rätt att påverka produktens ändamålsenlighet, kvalitet&lt;br /&gt; 
och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det här anförda föreslås&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9"&gt;&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;1. godkänner de ovan anförda riktlinjerna för industripolitiken och&lt;br /&gt; 
avslår proposition 123,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;2. anvisar 1 000 000 000 kr. för ett samlat nationellt forskningsprogram&lt;br /&gt;
för industriell utveckling inriktat på i motionen angivet&lt;br /&gt; 
sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;3. begär att regeringen uppdrar åt skolöverstyrelsen och UHÄ att i&lt;br /&gt; 
samverkan utarbeta ett program för teknisk och teknisk-social&lt;br /&gt; 
uppskolning på bred front för de arbetande inom industrin.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;KARIN NORDLANDER (vpk) KARL HALLGREN (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 28 mars 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;LARS WERNER (vpk)&lt;br /&gt; 
EIVOR MARKLUND (vpk)&lt;br /&gt; 
NILS BERNDTSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;C.-H. HERMANSSON (vpk)&lt;br /&gt; 
JÖRN SVENSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;TOMMY FRANZEN (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;LARS-OVE HAGBERG (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_59" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_59" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;GOTAB 61884 Stockholm 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARIN NORDLANDER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL HALLGREN</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EIVOR MARKLUND</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRN SVENSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TOMMY FRANZEN</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS-OVE HAGBERG</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022362</dok_id>
<subtitel>av Lars Werner m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2362.pdf</filnamn>
<filstorlek>236207</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:123 om riktlinjer för  industripolitiken, m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D7FF31D8-559A-40B9-8262-56952803B3B4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>