<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3068580</hangar_id>
 <dok_id>G2022360</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>2360</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1978/79:2360 av Gösta Bohman m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2360</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-03-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 15:50:07</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:123 om riktlinjer för  industripolitiken, m. m.</titel>
 <subtitel>av Gösta Bohman m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022360/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G2022360</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022360</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978/79:2360&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Gösta Bohman m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:123 om riktlinjer för&lt;br /&gt; 
industripolitiken, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionen 1978/79:1108 till innevarande riksmöte har vi utvecklat vår syn&lt;br /&gt; 
på näringspolitiken och därmed även på industripolitiken. Denna vår&lt;br /&gt; 
principiella syn ligger fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska välfärden har vuxit fram genom enskilda initiativ och fri&lt;br /&gt; 
konkurrens på lika villkor. Det är positiva tillgångar som vi bör slå vakt&lt;br /&gt; 
om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den syn på industripolitiken och marknadsekonomin som kommer till&lt;br /&gt; 
uttryck i propositionen överensstämmer till stora delar med vår uppfattning.&lt;br /&gt; 
Propositionen redogör utförligt och på ett förtjänstfullt sätt för de problem&lt;br /&gt; 
som är förknippade med selektiva åtgärder inom industripolitiken. Främst&lt;br /&gt; 
pekas på riskerna för konkurrenssnedvridningar, stödmentalitet i företagen&lt;br /&gt; 
och en snedbelastning av kapitalmarknaden. Vi finner det mot den bakgrunden&lt;br /&gt;
anmärkningsvärt att regeringen i tillämpningen av vad som i propositionen&lt;br /&gt;
benämns "aktiv näringspolitik" i så stor utsträckning kommit att&lt;br /&gt; 
tillgripa selektiva stödåtgärder till industrin. Till en del har detta blivit följden&lt;br /&gt; 
av att folkpartiet genom att medverka till höjningar av arbetsgivaravgifterna&lt;br /&gt; 
försämrat näringslivets förmåga att konkurrera av egen kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionen 1108 föreslår vi - som ett led i strävan att begränsa statens&lt;br /&gt; 
utgifter - att regeringen skall redovisa gjorda åtaganden på industripolitikens&lt;br /&gt; 
område samt möjligheterna att med hänsyn till bl. a. de förbättrade&lt;br /&gt; 
konjunkturutsikterna begränsa transfereringarna till företagssektorn.&lt;br /&gt; 
Näringsutskottet har i betänkandet 1978/79:21 sagt att utskottet delar&lt;br /&gt; 
motionens krav. Även finansutskottet instämde i betänkandet 1978/79:20 i&lt;br /&gt; 
motionens krav i detta avseende. Till vår utomordentliga förvåning saknas&lt;br /&gt; 
denna redovisning i föreliggande proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen redogör för företagens sjunkande soliditet som, tillsammans&lt;br /&gt; 
med minskad lönsamhet, har lett till en avmattning i investeringsverksamheten.&lt;br /&gt;
Någon analys av orsakerna till den sjunkande soliditeten i företagen&lt;br /&gt; 
görs emellertid inte. Detta är beklagligt,eftersom det då hade framkommit för&lt;br /&gt; 
den fortsatta politiken lärorika slutsatser om hur statsmakternas felinriktade&lt;br /&gt; 
åtgärder på den ekonomiska politikens område under 1960- och 1970-talen&lt;br /&gt; 
ledde till att företagen förlorade sin förmåga till sparande och investeringar&lt;br /&gt; 
och därmed fick svårigheter att ge tillräcklig sysselsättning. Medvetet eller&lt;br /&gt; 
omedvetet drev den dåvarande socialdemokratiska regeringen en politik som&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2360&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;försämrade lönsamheten i näringslivet och gjorde företagen mera beroende&lt;br /&gt; 
av kapitaltillskott från det offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens resonemang om att näringslivets investeringsverksamhet&lt;br /&gt; 
har blivit så mycket mera riskfylld eller kapitalintensiv övertygar inte. Detta&lt;br /&gt; 
kan gälla vissa branscher och särskilda projekt, men den tekniska utvecklingen&lt;br /&gt;
leder också till ökad flexibilitet och minskade kapitalbehov inom andra&lt;br /&gt; 
delar av näringslivet. Talet om de stora riskfyllda projekten som endast kunde&lt;br /&gt; 
finansieras med statliga medel låg bakom Investeringsbankens tillkomst och&lt;br /&gt; 
har sedan fått motivera fortsatta statliga ingripanden utan någon hittills&lt;br /&gt; 
konstaterbar utvecklingsbefrämjande effekt på svenskt näringslivs konkurrensförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens diskussion om marknadsekonomins förtjänster rimmar illa&lt;br /&gt; 
med förordet för någon typ av löntagar- eller medborgarfonder och resonemanget&lt;br /&gt;
om att fortsatta statliga ägarengagemang kan bli nödvändiga.&lt;br /&gt; 
Föredraganden förbiser därmed också den investeringshämmande effekt&lt;br /&gt; 
som de socialdemokratiska förslagen om löntagarfonder i sig har inneburit.&lt;br /&gt; 
Det nuvarande "kapitalproblemet" inom näringslivet är i själva verket ett&lt;br /&gt; 
lönsamhets- och kapacitetsutnyttjandeproblem. Kapitaltillskott från statens&lt;br /&gt; 
sida blir under sådana omständigheter nödlösningar. Statlig finansiering av&lt;br /&gt; 
näringslivets investeringar inom ramen för en selektiv industripolitik leder&lt;br /&gt; 
till en socialiserad ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Småföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen har småföretagens problem blivit snävt behandlade. Enligt&lt;br /&gt; 
vår uppfattning betyder denna företagsgrupp oerhört mycket för landet. Vi&lt;br /&gt; 
finner det förvånande att denna eftersatta kategori inte bevärdigats med den&lt;br /&gt; 
uppföljning av den s. k. småföretagarpropositionen som den förra trepartiregeringen&lt;br /&gt;
förebådade. Småföretagen borde ha en självklar och central plats i en&lt;br /&gt; 
industripolitisk proposition av denna omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata samlingspartiet har i många år arbetat på att förbättra villkoren&lt;br /&gt; 
för företagande i Sverige. Detta mångåriga arbete kröntes med en betydande&lt;br /&gt; 
framgång i och med att trepartiregeringen lade fram småföretagarpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mindre och medelstora företagen är av väsentlig betydelse för ett lands&lt;br /&gt; 
ekonomi och sysselsättning. Företag med mindre än 200 anställda svarar för&lt;br /&gt; 
omkring 40 % av antalet sysselsatta i svenskt näringsliv, dvs. ca 720 000&lt;br /&gt; 
arbetstillfällen. De svarar vidare för 30 % av industrins förädlingsvärde och&lt;br /&gt; 
för omkring 20 % av industrins investeringar och export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De små och medelstora företagen är även betydelsefulla ur regionalpolitisk&lt;br /&gt; 
synvinkel. Många företag i sysselsättningssvaga regioner har i dag betydande&lt;br /&gt; 
problem.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;En av lärdomarna från de senaste årens ekonomiska kris för flera&lt;br /&gt; 
betydelsefulla branscher och företag bör vara en ökad insikt om riskerna med&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2360&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;att göra vårt land beroende av utvecklingen i några få branscher och av&lt;br /&gt; 
produktutvecklingen inom några få storindustrier. Det är alltså inte bara för&lt;br /&gt; 
att främja initiativ och spridning av sysselsättningstillfällen utan också för att&lt;br /&gt; 
åstadkomma riskspridning som det finns anledning att främja utvecklingen&lt;br /&gt; 
av små och medelstora företag samt etablerandet av nya företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens förslag om ökad lånekapacitet hos utvecklingsfonderna&lt;br /&gt; 
finnér vi vara välbetänkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalförsörjningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalanskaffning i mindre och medelstora företag kan erbjuda särskilda&lt;br /&gt; 
svårigheter. Aktiemarknaden står som regel inte till förfogande för små&lt;br /&gt; 
foretag. Obligationslånemarknaden är avsedd för de större företagen. Behovet&lt;br /&gt;
av att kunna kvarhålla vinstmedel i företagen blir därför särskilt stort.&lt;br /&gt; 
Även företag som inte drivs i aktiebolagsform bör fä möjlighet till skattefri&lt;br /&gt; 
avsättning av vinstmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare betydelsefullt att de mindre och medelstora företagens&lt;br /&gt; 
möjligheter att fH krediter med längre löptid (motsvarande obligationslån)&lt;br /&gt; 
förbättras. Den utökade kreditrisk kreditinstituten skulle få bör kunna&lt;br /&gt; 
kompenseras med statliga kreditgarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K a pilal beska Ilningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvs- och förmögenhetsbeskattningen leder till stora problem för familjeföretagen.&lt;br /&gt;
Effekterna av arvs- och förmögenhetsskatterna blir att företagens&lt;br /&gt; 
existens hotas genom alltför stora uttag ur rörelsen och genom orimlig&lt;br /&gt; 
skattebelastning vid generationsskifte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trepartiregeringens s. k. småföretagarpaket innebar en förbättring av&lt;br /&gt; 
reglerna för beräkning av skattepliktigt belopp vid kapitalbeskattningen. På&lt;br /&gt; 
sikt bör förmögenheten så länge den finns arbetande i ett familjeföretag helt&lt;br /&gt; 
befrias från förmögenhets- och arvsskatt. I denna fråga återkommer vi i&lt;br /&gt; 
samband med den aviserade propositionen om företagsbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukfrånvaron i mindre och medelstora företag är i dag väsentligt lägre än i&lt;br /&gt; 
de större företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1970-talet har sjukfrånvaron i foretag med mindre än fem anställda&lt;br /&gt; 
legat kring ca 5 %. I foretag med upp till femtio anställda har siffran varit ca&lt;br /&gt; 
8-10 %, medan företag med mer än femhundra anställda haft en frånvaro&lt;br /&gt; 
kring 15 96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns all anledning att låta denna "omvända stordriftsfördel" komma&lt;br /&gt; 
de mindre och medelstora företagen till godo. Kommittén för översyn av&lt;br /&gt; 
sjukpenningförsäkringen bör ges i uppdrag att skyndsamt ta fram ett förslag&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2360&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;som tillgodoser kravet på att låta småföretagens lägre sjukfrånvaro även slå&lt;br /&gt; 
igenom i deras kostnader för densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investmentbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att gemensamt bilda ett investmentbolag och till det överlåta&lt;br /&gt; 
äganderätten till sina företag skulle flera familjeföretag på en ort uppnå såväl&lt;br /&gt; 
ökad riskspridning som förbättrade möjligheter till kapitalförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens skattelagstiftning lägger hinder i vägen för samgåenden av detta&lt;br /&gt; 
slag. De samgående familjeföretagen skulle komma att beskattas som vid&lt;br /&gt; 
försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyföretagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyetableringen av företag minskade under hela senare delen av 1960-talet&lt;br /&gt; 
och större delen av 1970-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1950- och 1960-talens tillväxtbranscher var verkstadsindustrin och den&lt;br /&gt; 
plastbearbetande industrin. Inom dessa branscher ökade den totala sysselsättningen&lt;br /&gt;
mellan 1954 och 1968 med närmare 106 000 personer. Enbart&lt;br /&gt; 
bland företag med mindre än 100 anställda finnér man sammanlagda&lt;br /&gt; 
sysselsättningsökningar motsvarande 60 % av den totala tillväxten inom&lt;br /&gt; 
branscherna. Slutsatsen är uppenbar: inom alla delar av industrin finns&lt;br /&gt; 
viktiga expansiva områden som det gäller att ta till vara. En industripolitik&lt;br /&gt; 
som utgår från att enbart de större företagen har speciella förutsättningar att&lt;br /&gt; 
bära upp den fortsatta tillväxten är därför inte försvarbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 stort gäller att de nyetablerade företagens problem är desamma som&lt;br /&gt; 
småföretagens. Att skapa ett mer gynnsamt klimat för små och medelstora&lt;br /&gt; 
företag i allmänhet bidrar till en ökad nyetablering av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att nyetableringen av företag är otillräcklig är oroande av flera skäl.&lt;br /&gt; 
Nyföretagande skapar tekniska framsteg, ny produktion och nya sysselsättningstillfällen.&lt;br /&gt;
Två tredjedelar av landets drygt hundra börsnoterade företag&lt;br /&gt; 
startade en gång som små familjeföretag. De av dagens familjeföretagare&lt;br /&gt; 
inom industrin som själva startat sina företag har tillsammans skapat&lt;br /&gt; 
sysselsättning för närmare 200 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i propositionen (s. 124) föreslagna "nyetableringskampanjen" ställer vi&lt;br /&gt; 
oss positiva till liksom til! förslaget att inleda en viss försöksverksamhet med&lt;br /&gt; 
löntagarkooperativa företag för att finna lämpliga företagsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till nyetablerade företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Västtyskland medverkar Lastenausgleichsbank vid finansieringen av nya&lt;br /&gt; 
foretag. Detta görs inom ramen för ett s. k. "Existenzgrundungsprogramm".&lt;br /&gt; 
Inom ramen för programmet ges lån till nystartade företag. Lånen kan i viss&lt;br /&gt; 
utsträckning fungera som eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2360&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Villkoren är i korthet följande:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;1. Lån ges endast till foretag där ägaren har för avsikt att själv aktivt delta i&lt;br /&gt; 
driften.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;2. Ägaren skall vara minst 21 år och högst 50 år gammal.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;3. Förtur ges åt den som själv sparat ihop ett belopp på bank eller i något&lt;br /&gt; 
annat kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;4. Lånet ges till företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;5. Lånet kan ges för investeringar i nya företag, i företag som har grundats&lt;br /&gt; 
upp till 3 år tidigare, för övertagande av äldre företag och för att bygga upp&lt;br /&gt; 
ett varulager i en nystartad handelsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;6. Amorteringstiden är mellan 10 och 15 år, och de första 2 åren kan vara&lt;br /&gt; 
amorteringsfria. Ränta beräknas med 5,5 % per år, och högsta lånebeloppet&lt;br /&gt;
är 200 000 DM per företag.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;7. Om företaget skulle komma på obestånd, förfaller Lastenausgleichsbanks&lt;br /&gt; 
fordran. Detta innebär att lånet i vissa avseenden fungerar som eget&lt;br /&gt; 
kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande lånemöjligheter finns inte i Sverige, delvis på grund av&lt;br /&gt; 
banklagens utformning. Närmast till hands som jämförelseobjekt är utvecklingsfondernas&lt;br /&gt;
lån till nystartade företag. Sådana lån ges endast i undantagsfall&lt;br /&gt;
och i mycket begränsad utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En från skatteteknisk synpunkt väsentlig aspekt på det tyska systemet är&lt;br /&gt; 
att lånet ges till företaget. Amorteringarna kan därmed ske med medel som&lt;br /&gt; 
endast belastas med bolagsskatt. Detta gör att kapitalgenereringen generellt&lt;br /&gt; 
sett blir billigare än vid insats av privat beskattat kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill förorda att ovan beskrivna tyska modell för stöd till nyetablerade&lt;br /&gt; 
företag införs även i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;Forskning och utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De traditionella svenska naturtillgångarna har relativt sett minskat i&lt;br /&gt; 
betydelse i vår export. Tekniskt och kommersiellt kunnande och en hög&lt;br /&gt; 
utbildningsnivå kommer sannolikt att vara vårt lands främsta konkurrensfördelar&lt;br /&gt;
i framtiden. För att utnyttja detta krävs att vi upprätthåller en&lt;br /&gt; 
tekniskt högtstående produktionsapparat och att vi satsar på tillverkning av&lt;br /&gt; 
kvalificerade produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av ständig teknisk utveckling och forskning finns inte bara inom&lt;br /&gt; 
verksamheter som innebär tillverkning av tekniskt kvalificerade produkter.&lt;br /&gt; 
Kvalitets- och produktutveckling och strävan efter effektivare produktionsmetoder,&lt;br /&gt;
t. ex. mer miljövänliga och energisnåla processer, gäller för i stort&lt;br /&gt; 
sett all tillverkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En angelägen åtgärd för att främja forskning och utveckling inom landet är&lt;br /&gt; 
att förstärka resurserna för den fria forskningen vid universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2360&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Den andel av BNP som går till forskning och utveckling ligger lägre i&lt;br /&gt; 
Sverige än i de flesta av våra konkurrentländer. Statliga insatser för ökad&lt;br /&gt; 
grundforskning är nödvändiga. Men vad som framför allt måste stimuleras är&lt;br /&gt; 
forskning och produktutveckling nära marknaden, dvs. i de enskilda&lt;br /&gt; 
företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland påstås det att vi i stället för egen forsknings-, utvecklings- och&lt;br /&gt; 
innovationsverksamhet inom landet kan nöja oss med att köpa teknologi&lt;br /&gt; 
utifrån. Men import av teknologi skulle innebära att vi endast skulle få en&lt;br /&gt; 
begränsad del av innovationsverksamhetens fördelar. Vi skulle avstå från&lt;br /&gt; 
fördelen att låta svenska uppfinningar och svensk produktutveckling ge&lt;br /&gt; 
exportinkomster och lönsamma arbetstillfällen inom landet. På sikt skulle vi&lt;br /&gt; 
också fl en farlig utarmning av det teknologiska kunnandet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att en särskild stiftelse skall bildas för att stödja&lt;br /&gt; 
större utvecklingsprojekt. Stiftelsens inriktning preciseras (s. 136) till att&lt;br /&gt; 
genom utlåning "öka den totala volymen av utvecklingsarbetet", och vidare&lt;br /&gt; 
skall det utvecklingsarbete som stöds "vara väsentligt för svensk industris&lt;br /&gt; 
utvecklings- och konkurrensförmåga på sikt". Dessutom skall "de långsiktigt&lt;br /&gt; 
mest lönsamma projekten" stödjas i första hand. Vidare skall lånen syfta till&lt;br /&gt; 
att "underlätta för svenska leverantörer att erhålla affärsmässiga kontrakt på&lt;br /&gt; 
en första anläggning i drift" och inriktas på "företag med expansionskraft&lt;br /&gt; 
men med låg vinstnivå".&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på låntagaren preciseras (s. 138) till: "en betydande andel&lt;br /&gt; 
egenfinansiering" och till att "stödet lämnas med högst halva projektkostnaden".&lt;br /&gt;
Vidare påtalas "att de kriterier som tillämpas i allt väsentligt&lt;br /&gt; 
överensstämmer med de kriterier som gäller för STU:s bedömning i fråga om&lt;br /&gt; 
industristöd". Detta innebär att det skall vara "strikt företagsekonomiska&lt;br /&gt; 
principer som skall vara vägledande".&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F. n. lämnar Investeringsbanken, styrelsen för teknisk utveckling (STU)&lt;br /&gt; 
och de regionala utvecklingsfonderna lån till forskning och teknisk utveckling&lt;br /&gt;
vid särskilt riskfyllda projekt. Dessutom finns AB Svensk Exportkredit&lt;br /&gt; 
och SVETAB som skall stödja stora och ibland riskfyllda projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi finner inga bärande skäl för att inrätta ännu en institution som skall&lt;br /&gt; 
lämna lån till särskilt riskfyllda projekt. Vi finner redan nuvarande struktur&lt;br /&gt; 
vara så komplex att den nästan motverkar sitt syfte att underlätta riskfylld&lt;br /&gt; 
forskning och teknisk utveckling. Enligt vår uppfattning täcker främst STU&lt;br /&gt; 
och Investeringsbanken mer än väl in den tilltänkta stiftelsens verksamhetsfält.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår bedömning kommer lånebehoven inte att öka i en sådan takt att&lt;br /&gt; 
ytterligare 300 milj. kr. erfordras i tillskott.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2360&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Lånegaranti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1970-talet har statens stöd till forsknings- och utvecklingsarbete&lt;br /&gt; 
främst tagit formen av selektiva stödåtgärder via statliga organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Selektivt stöd har nackdelen att vara arbetsk rävande, dyrbart och byråkratiskt&lt;br /&gt;
för såväl staten som mottagarna. Många nya idéer och produkter har&lt;br /&gt; 
säkerligen krävts i forskningsstödsbyråkratin och än fler har inte kunnat ta sig&lt;br /&gt; 
ut ur dess byråkratiska irrgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektiv stimulans av forsknings- och utvecklingsarbete av mer betydande&lt;br /&gt; 
omfattning kan uppnås med generella medel. De existerande skatteavdragen&lt;br /&gt; 
för forsknings- och utvecklingskostnader är exempel på generella åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankkrediter, direkt avsedda för produktutveckling och utan formella&lt;br /&gt; 
säkerheter, förekommer knappast på grund av de principer för kreditgivning&lt;br /&gt; 
som i dag tillämpas. Detta skulle kunna motverkas genom ett system med&lt;br /&gt; 
statliga kreditgarantier för produktutveckling utan formella säkerheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låntagaren - produktutvecklaren - skulle stå den fulla risken och vara&lt;br /&gt; 
återbetalningsskyldig, men krediter skulle ges utan formell säkerhet och till&lt;br /&gt; 
en lägre ränta än vad som är fallet i dag. Staten bör garantera 50 % av krediten,&lt;br /&gt; 
om låntagaren inte skulle förmå att återbetala lånet. Bankens risk skulle&lt;br /&gt; 
härigenom uppgå till 50 % av det lånade beloppet, vilket bör garantera att&lt;br /&gt; 
banken gör en tillräckligt noggrann kreditprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med statliga kreditgarantier skulle ha fördelen att innebära ett&lt;br /&gt; 
generellt stöd till forsknings- och utvecklingsarbete, där man utnyttjade det&lt;br /&gt; 
befintliga, decentraliserade banksystemet för kreditprövning i stället för att&lt;br /&gt; 
lita till en centraliserad statlig forskningsbyråkrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning bör STU ges i uppdrag att till ett belopp om högst 300&lt;br /&gt; 
milj. kr. lämna sådana lånegarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktsökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen anmäler att det inom industridepartementet finns en&lt;br /&gt; 
särskild arbetsgrupp som söker efter utländska produkter med marknadspotential,&lt;br /&gt;
vilka kan produceras vid svenska företag. Även om syftet med denna&lt;br /&gt; 
verksamhet naturligtvis är lovvärt, har vi svårt att se att detta kan vara en&lt;br /&gt; 
departemental uppgift. Vi förordar att denna verksamhet snarast avvecklas&lt;br /&gt; 
eller överförs till Statsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingenjörsvetenskapsakademien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gångna åren har visat hur viktigt det är att vårt näringsliv behåller sin&lt;br /&gt; 
vitalitet, kraft och förmåga till förnyelse. En förutsättning är då att vi ständigt&lt;br /&gt; 
håller oss väl underrättade om naturvetenskapens och teknikens framsteg&lt;br /&gt; 
och bygger upp en kunskapsberedskap för att ta till vara utvecklingens&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2360&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;möjligheter och avvärja dess hot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett organ som sedan många år gjort till sin huvuduppgift att bevaka den&lt;br /&gt; 
teknisk-vetenskapliga kunskapsfronten och att initiera åtgärder för att stärka&lt;br /&gt; 
näringslivet är Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Ett exempel är den&lt;br /&gt; 
attachéverksamhet som IVA byggt upp. Ett annat är den stora studie om&lt;br /&gt; 
Sveriges teknisk-vetenskapliga kompetens jämfört med utlandet som akademien&lt;br /&gt;
just nu genomfor och vars resultat kommer att framläggas i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten för IVA förbudgetåret 1979/80 är planerad till ca 24 milj. kr. Av&lt;br /&gt; 
detta avser ca 8,5 milj. kr. IVA:s grundläggande verksamhet. Denna del av&lt;br /&gt; 
verksamheten finansieras fr. o. m. 1978/79 till ca 90 % med IVA:s egna&lt;br /&gt; 
medel, vilka till största delen utgörs av de obundna bidragen från IVA:s&lt;br /&gt; 
industriella råd. Endast ca 10 % av den grundläggande verksamheten&lt;br /&gt; 
finansieras med statliga medel, vilket är en följd av ett tidigare riksdagsbeslut&lt;br /&gt; 
om att STU skall upphöra att lämna bidrag till IVA:s grundläggande&lt;br /&gt; 
verksamhet. STU har i stället ökat sin finansiering av Sveriges tekniskvetenskapliga&lt;br /&gt;
attachéverksamhet med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt bevakning av den teknisk-industriella utvecklingen blir en&lt;br /&gt; 
viktig samhällsuppgift. I'VA blir vid sidan av de statliga organ som svarar för&lt;br /&gt; 
denna verksamhet, företrädesvis STU, ett viktigt led i denna uppgift. IVA:s&lt;br /&gt; 
verksamhet spänner över en rad av de områden som riksdag och regering har&lt;br /&gt; 
att bevaka och kan genom sin obundenhet ta upp många viktiga problemställningar.&lt;br /&gt;
För att möjliggöra för IVA att påverka, följa och värdera den&lt;br /&gt; 
teknisk-industriella utvecklingen anser vi att, såsom föreslagits i motionen&lt;br /&gt; 
1978/79:769, det statliga bidraget till IVA:s grundläggande verksamhet bör&lt;br /&gt; 
ökas med 3 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;1. godkänner de riktlinjer för den framtida industripolitiken som&lt;br /&gt; 
förordats i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;2. hos regeringen hemställer om förslag till förbättrade arbetsvillkor&lt;br /&gt;
för de mindre företagen innehållande förslag till förändringar&lt;br /&gt;
i sjukförsäkringssystemet, avskaffande av förmögenhetsskatten&lt;br /&gt;
på arbetande kapital i små företag, skattefria avsättningar&lt;br /&gt;
av vinstmedel även för företag som inte är aktiebolag, ändrad&lt;br /&gt; 
skattelagstiftning för bildandet av lokala investmentbolag och&lt;br /&gt; 
stöd till nyetablerade företag i enlighet med vad som anförts i&lt;br /&gt; 
motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;3. avslår förslaget till lag om beslutanderätt för stiftelse som har&lt;br /&gt; 
bildats för att främja industriellt utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1978/79:2360&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10"&gt;&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;4. avslår förslaget att till stöd för industriellt utvecklingsarbete för&lt;br /&gt; 
budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag om&lt;br /&gt; 
300 000 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;5. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten&lt;br /&gt; 
garantier avseende lån till forskning och utveckling till ett&lt;br /&gt; 
sammanlagt belopp om högst 300 000 000 kr. i enlighet med vad&lt;br /&gt; 
som anförts i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 28 mars 1979&lt;br /&gt; 
GÖSTA BOHMAN (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STAFFAN BURENSTAM LINDER (m) ERIC KRONMARK (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;H. BERTIL LIDGÅRD (m)&lt;br /&gt; 
ERIK HOVHAMMAR (m)&lt;br /&gt; 
PER PETERSSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29"&gt;&lt;p&gt;ALLAN HERNELIUS (m)&lt;br /&gt; 
TAGE MAGNUSSON (m)&lt;br /&gt; 
ALF WENNERFORS (m)&lt;br /&gt; 
NILS CARLSHAMRE (m)&lt;br /&gt; 
INGRID SUNDBERG (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;INGRID DIESEN(m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;L. ARNE ANDERSSON (m)&lt;br /&gt; 
i Ljung&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖSTA BOHMAN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>STAFFAN BURENSTAM LINDER</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ERIC KRONMARK</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>H. BERTIL LIDGÅRD</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ERIK HOVHAMMAR</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PER PETERSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ALLAN HERNELIUS</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TAGE MAGNUSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ALF WENNERFORS</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS CARLSHAMRE</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGRID SUNDBERG</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>L. ARNE ANDERSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G2022360</dok_id>
<subtitel>av Gösta Bohman m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_197879__2360.pdf</filnamn>
<filstorlek>270476</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:123 om riktlinjer för  industripolitiken, m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/604919A3-62D0-4321-A076-8D839179D088</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>