3069094G20223511978/792351motmotMotion 1978/79:2351 av Alvar Andersson m. fl.MotionMotion235101979-03-28 00:00:002014-10-11 18:44:002014-10-11 00:00:00med anledning av propositionen 1978/79:95 om den kommunala ekonominav Alvar Andersson m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G2022351/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G2022351https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G2022351
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:12px;">Motion</p>
<p style="margin-left:12px;">1978/79:2351</p>
<p style="margin-left:12px;">av Alvar Andersson m. fl.</p>
<p>med anledning av propositionen 1978/79:95 om den kommunala<br />
ekonomin</p>
<p>Rejäla satsningar på det kommunalekonomiska området är viktiga från<br />
främst tre olika synpunkter.</p>
<p style="margin-left:12px;">O En tryggad kommunal ekonomi är en förutsättning för kommunal<br />
självstyrelse och demokrati.</p>
<p style="margin-left:12px;">O Det är i huvudsak inom det kommunala området som viktiga satsningar<br />
inom den sociala sektorn måste byggas ut. Det gäller t. ex. barnomsorg,<br />
äldreomsorg och långtidssjukvård,</p>
<p style="margin-left:12px;">o De ekonomiska förutsättningarna för kommunal verksamhet måste av<br />
rättvise- och jämlikhetsskäl bli likvärdiga i de olika kommunerna.</p>
<p>Den kommunala utdebiteringen har höjts mycket kraftigt under de senaste<br />
10-15 åren. Detta är i hög grad ett uttryck för ökade ambitioner när det gäller<br />
utbildning, social omvårdnad, fritidsverksamhet, sysselsättning m. fl. områden.<br />
I många avseenden har denna expansion av den kommunala verksamheten<br />
initierats genom beslut i riksdagen. Särskilt under 1970-talet har en<br />
betydande kostnadsövervältring på kommunerna skett, vilket haft betydelse<br />
för den kommunala utdebiteringen.</p>
<p>Genom att kommunalskatterna sammantaget ökat mycket kraftigt har<br />
också marginalskatteproblematiken fokuserats. Det är ju så att en höjning av<br />
den kommunala utdebiteringen med 10 kr. också innebär en höjning av<br />
marginalskatten med 10 % i alla inkomstskikt. De justeringar i den statliga<br />
marginalskatten som gjorts i stort sett varje år har därför till väsentliga delar<br />
omintetgjorts av kommunala skattehöjningar.</p>
<p>Från centerpartiets sida har vi av denna anledning energiskt hävdat att om<br />
man skall komma åt marginalskatteproblemet på ett radikalt och grundläggande<br />
sätt måste man angripa problemet vid dess kärna. I första hand måste<br />
åtgärderna därför riktas in mot kommunalskatten.</p>
<p>Statliga åtgärder på den kommunalekonomiska sidan bör i huvudsak ske<br />
genom skatteutjämningssystemet. Då förbättrar man situationen mest för de<br />
kommuner som nu har den svagaste ställningen. Härigenom gynnas de<br />
kommuner där marginalskatten är högst.</p>
<p>När riksdagen hösten 1978 gav riktlinjer för en skattereform 1979, anslöt<br />
man sig till centerpartiets synsätt att åtgärder på den kommunala skatteutjämningens<br />
område skall prioriteras (SkU 1978/79:19). Mot denna bakgrund<br />
måste vi i huvudsak hälsa propositionen 1978/79:95 om den kommunala<br />
ekonomin med tillfredsställelse. Till sitt reala innehåll är den en framgång för</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1978/79:2351</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>centerpolitiken.</p>
<p>I vissa avseenden redovisar emellertid budgetministern ett grundläggande<br />
synsätt på den kommunala verksamheten och den kommunala demokratins<br />
förmåga och möjligheter, som inte stämmer överens med det synsätt<br />
centerpartiet hävdar. Enligt vår mening är det nödvändigt att understryka<br />
betydelsen av att endast genom en vital kommunal demokrati, där ett<br />
betydande ansvar ligger på de kommunala förtroendemännen, kan volymutveckling<br />
och utdebitering hållas på en rimlig nivå. Detta förutsätter<br />
självfallet också att regeringen och kommunförbunden kan diskutera sig<br />
fram till en gemensam syn på det samhällsekonomiska utrymmet för den<br />
kommunala sektorns verksamhet.</p>
<p>Med en sådan grundläggande betoning av och förtroende för den<br />
kommunala demokratin och självstyrelsen är det inte behövligt att hota med<br />
tvingande lagstiftning om kommunalskatten. Det är möjligt att erfarenheterna<br />
skiljer sig beroende på vilket parti man representerar. Centerpartiets<br />
uppfattning är att kommunalmännen självfallet måste inse situationens<br />
allvar och hålla igen när det gäller nya kostnadskrävande åtaganden. Det är<br />
nödvändigt med sträng hushållning med kommunernas resurser, också för<br />
att därigenom kunna motverka en hög marginalskatt. Många kommuner kan<br />
genom ett utbyggt skatteutjämningssystem sänka skatten. Enligt vår mening<br />
bör riksdagen i anslutning till propositionen 1978/79:95 uttala nödvändigheten<br />
av ett vitalt demokratiskt självstyre för att nå effektivitet i den<br />
kommunala ekonomin.</p>
<p>Specialdestinerade statsbidrag</p>
<p>Ett viktigt led i att värna om den kommunala självstyrelsen är att<br />
överföringen av statliga resurser till kommunerna sker i så generella former<br />
som möjligt. Från en decentralistisk utgångspunkt är det därför viktigt att<br />
söka avveckla specialdestinerade statsbidrag så långt som möjligt. Specialdestinerade<br />
bidrag kan bibehållas särskilt på områden där det allmänt sett<br />
är angeläget att ha en likvärdig standard över hela landet eller för att fl i gång<br />
en angelägen utbyggnad av något område. Men också i dessa fall måste man<br />
ge utrymme för lokala anpassningar för att angelägna verksamheter inte skall<br />
bli onödigt kostsamma. I princip bör man således gå vidare på den väg som<br />
förordas i propositionen och föra över medel från de specialdestinerade<br />
anslagen till skatteutjämningssystemet.</p>
<p>När man slopar specialdestinerade anslag är det emellertid angeläget att<br />
man inte gör detta på sådant sätt att inte önskade övergångsproblem uppstår.<br />
Enligt vår mening är risken påfallande att detta kommer att inträffa när det<br />
gäller att till den 1 januari 1981 avskaffa statsbidraget till avloppsreningsverk.<br />
En så snäv tidsram innebära» man i kommunerna kommer att forcera denna<br />
verksamhet för att få del av statsbidraget. Detta i sin tur kan leda till dels att<br />
den kommur.alekonomiskt inte passas in på rätt sätt, dels till att man får en</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1978/79:2351</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>överhettning på marknaden i denna del. Forceringen skulle således kunna<br />
komma att leda till att statsbidraget i fösta hand inte skulle gynna<br />
kommunerna utan dem som kan ta ut högre priser för sina tjänster. Enligt vår<br />
mening är det därför lämpligt att nämnda statsbidrag kan utgå till anläggningar<br />
där ansökan föreligger senast den 31 december 1983.</p>
<p>Juridiska personer</p>
<p>I företagsskatteberedningens betänkande föreslogs en fast enhetlig statsskattesats<br />
för juridiska personer och därmed slopandet av den kommunala<br />
utdebiteringen. Budgetministern hänvisar i propositionen 1978/79:95 till att<br />
en sådan omläggning är förenad med betydande problem och att han därför<br />
skjuter en sådan reform på en oviss framtid.</p>
<p>Enligt vår mening skulle en reform av det slag företagsskatteberedningen<br />
föreslagit i sig inrymma flera positiva effekter. Det gäller både på företagsskatteområdet<br />
och på skatteutjämningens område. Dessutom har en sådan<br />
åtgärd betydelsefulla regionalpolitiska verkningar.</p>
<p>Vi finner det vara angeläget att nu gå vidare med detta förslag och se över<br />
de skattetekniska och administrativa problem som kan vara förknippade<br />
härmed.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med stöd av det anförda hemställs</p>
</div>
<div class="block ml_9"><p style="margin-left:59px;">att riksdagen beslutar uttala</p>
<p style="margin-left:59px;">1. att en vital demokratisk kommunal självstyrelse är en grundläggande<br />
förutsättning för en god effektivitet i den kommunala<br />
ekonomin,</p>
<p style="margin-left:59px;">2. att övergångstiden, under vilken statsbidrag utgår för avloppsreningsverk,<br />
utsträcks till den 31 december 1983 på sätt som<br />
angivits i motionen,</p>
<p style="margin-left:59px;">3. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br />
anförts om fortsatt utredningsverksamhet beträffande beskattning<br />
av juridiska personer.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 28 mars 1979</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ALVAR ANDERSSON (c)<br />
STIG JOSEFSON (c)</p>
<p>JOHAN A. OLSSON (c)<br />
TORSTEN GUSTAFSSON (c)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>TAGE SUNDKVIST (c)<br />
ANTON E. FÅGELSBO (c)<br />
ROLF RÄMGÅRD (c)</p>
</div>
</div>
</div>
0ALVAR ANDERSSONc1undertecknare0STIG JOSEFSONc2undertecknare0JOHAN A. OLSSONc3undertecknare0TORSTEN GUSTAFSSONc4undertecknare0TAGE SUNDKVISTc5undertecknare0ANTON E. FÅGELSBOc6undertecknare0ROLF RÄMGÅRDc7undertecknareG2022351av Alvar Andersson m. fl.mot_197879__2351.pdf100293pdfmed anledning av propositionen 1978/79:95 om den kommunala ekonominhttps://data.riksdagen.se/fil/E69179FC-CD16-4B95-ACE5-EECDB44AB70B